Fredagen den 26 maj

EU-nämndens uppteckningar 2022/23:41

§ 1  Allmänna frågor

Statsrådet Jessika Roswall

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för allmänna frågor den 21 mars 2023

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för allmänna frågor den 30 maj 2023

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Klockan är 9 fredagen den 26 maj och dagens möte med EU-nämnden är härmed öppnat.

Vi hälsar statsrådet Jessika Roswall med medarbetare välkomna till EU-nämnden.

Då, statsrådet, undrar jag om det finns någonting muntligt att addera till återrapporten.

Anf.  2  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M):

Herr ordförande! Nämnden har fått ta del av den skriftliga återrapporten, och jag har inget ytterligare att tillägga. Men jag svarar såklart på eventuella frågor.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor.

Vi går vidare till icke lagstiftande verksamhet och dagordningspunkt 3, Förberedelser inför Europeiska rådet den 29–30 juni 2023: Utkast till kommenterad dagordning. Detta är en diskussionspunkt.

Anf.  4  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M):

Herr ordförande! Allmänna rådet ska förbereda mötet i Europeiska rådet den 29–30 juni utifrån ett utkast till kommenterad dagordning som har delgivits nämndens ledamöter.

Fyra frågor väntas vara i fokus: Ukraina, ekonomi, säkerhet och försvar samt yttre förbindelser. Jag vill påminna om att min roll vid mötet är att vara ordförande, och den svenska stolen kommer att vara tyst. Jag vill ändå göra några korta kommentarer om regeringens inställning.

Europeiska rådet kommer att avhandla den senaste utvecklingen när det gäller Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina. Man väntas också gå igenom unionens agerande och hur EU fortsatt kan ge det mest lämpliga stödet till Ukraina framöver.

Under det svenska ordförandeskapet verkar regeringen i sammanhanget för att fortsatt öka trycket på Ryssland, inklusive genom att kontinuerligt skärpa sanktionerna och se till att de efterlevs. Det senare är i fokus för det elfte sanktionspaketet som syftar till att motverka ett kringgående.

Ledarna förväntas även följa upp vårtoppmötets behandling av konkurrenskraft, inre marknad och ekonomisk politik. Långsiktig konkurrenskraft är en av ordförandeskapets högsta prioriteringar, och regeringen har arbetat hårt för att frågorna ska lyftas upp högt på den politiska nivån.

Kommissionen väntas presentera ett meddelande om en ekonomisk säkerhetsstrategi inför mötet som också lär diskuteras under denna punkt. Detta är en fråga som vi får återkomma till efter ordförandeskapet.

Vad gäller säkerhet och försvar väntas Europeiska rådet följa upp genomförandet av tidigare slutsatser. Det väntas även en diskussion om EU:s förbindelser med Nato. Under denna punkt väntas Natos generalsekreterare Stoltenberg delta.

Punkten yttre förbindelser väntas innehålla en strategisk diskussion om EU:s förbindelser med Kina samt förberedelser inför EU-Celac-toppmötet den 17–18 juli.

Under övrigt väntas Europeiska rådet få en uppdatering av genomförandet av slutsatserna gällande migration. Här vet ni att migrationsfrågan är en av de svåraste förhandlingsfrågorna under ordförandeskapet. Regeringen arbetar hårt för att komma framåt så att tidtabellen som rådet, Europaparlamentet och kommissionen har enats om kan hållas, det vill säga att man hinner till ett avslut före Europaparlamentsvalet 2024. Och vid Europeiska rådets möte ska statsministern redogöra för hur långt arbetet har kommit. Man kommer också att få information vid mötet om arbetet med den kommande strategiska agendan.

Detta är som sagt bara en diskussion om den annoterade dagordningen inför Europeiska rådets möte den 29–30 juni, och vi får anledning att återkomma till dessa frågor inför nästa möte i allmänna rådet den 27 juni.

Anf.  5  AMALIA RUD PEDERSEN (S):

Jag tackar statsrådet för hennes redogörelse.

Jag undrar om statsrådet skulle kunna utveckla resonemanget lite grann kring medlemskapet för Ukraina, Moldavien och Georgien och hur statusen är där.

Jag har också en fråga om Kina. Vi välkomnar också att ledarna väntas följa upp detta. Men med tanke på det geopolitiska och säkerhetspolitiska läget undrar jag om statsrådet kan kommentera relationen med Kina något ytterligare.

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Sverige kommer bara att ha ordföranderollen. Men när det spanska ordförandeskapet tar över hoppas jag att vi när det gäller rollfördelningen mellan Nato och EU, som är väldigt central, kan delta i diskussionen. Jag tycker att det är väldigt bra att generalsekreteraren Stoltenberg kommer att vara på plats. Jag tror att Sverige kan bidra både som Natomedlem och som EU-medlemsstat till att hitta de goda samordningsvinster som finns mellan Nato och EU – Nato som företrädare för den hårda säkerheten och EU som företrädare för det som man kallar soft power. Jag tror att det finns mycket som man skulle kunna koordinera, och jag tror att Sverige kan inta en extremt konstruktiv roll i detta.

Anf.  7  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M):

Jag tackar för frågan och kommentaren.

Jag ska börja med Amalia Rud Pedersens fråga om de tre kandidatländerna, eller de två plus Georgien. Nämnden känner väl till det arbete som vi har gjort löpande sedan de blev beviljade denna status förra sommaren. Regeringen och ordförandeskapet har jobbat aktivt med att hjälpa till och stötta det reformarbete som pågår i dessa tre länder. I synnerhet har vi haft, som ni vet, Ukrainas ministrar med på olika informella möten. Vi har också gjort olika besök i till exempel Moldavien. Detta arbete pågår hela tiden, och regeringen och Sverige stöder dessa länders reformansträngningar i akt och mening men också bilateralt, ekonomiskt och genom det arbete som sker tillsammans med kommissionen.

Hur det kommer att se ut på Europeiska rådets möte är för tidigt att svara på just nu. Men som nämnden säkert känner till kom allmänna rådet i december överens om att det skulle ske en muntlig återrapport, tror jag det heter på svenska – oral report – under våren. Och vi tror att den kommer att komma från kommissionen i början av juni. Jag tror att vi får återkomma lite närmare till den vid nästa EU-nämndssammanträde. Men det pågår en diskussion om det, och detta kommer alltså att ske i början av juni på något sätt. Detta sker i nära samarbete med alla dessa tre länder.

Vi stöder detta arbete intensivt i många olika delar.

Relationen EU–Kina får jag också återkomma till, säkert både inför förberedande FAC-möten och inför Europeiska rådets möte.

Men som det noterades är det ett ganska intensivt resande mellan Europas och Kinas ledare. Och den geopolitiska situationen gör att vi behöver ha en ny strategisk diskussion, och det är därför som denna fråga förmodligen finns på agendan.

För det svenska ordförandeskapet har det varit viktigt att stärka EU-enigheten om Kina. Därför har vi fört en nära dialog med alla medlemsstater och såklart med kommissionen där man måste beakta våra intressen och värderingar och också vår säkerhet och den regelbaserade världsordning som vi ska stå upp för.

Vi kommer att återkomma till detta. Detta är en första diskussion. Men det kommer att bli en sådan diskussion på Europeiska rådets möte senare.

Anf.  8  STAFFAN EKLÖF (SD):

Herr ordförande! Jag tackar ministern för redogörelsen.

Jag har bara en fråga som gäller EU:s migrationspakt. Det är en omdiskuterad fråga. Bakgrunden till det är att migrationspakten kan komma att påverka våra samhällen ganska mycket. I avsaknad av folkomröstningsinstrument i EU och i de flesta medlemsstater tänker jag att det vore naturligt att sikta på en tid efter EU-valen när detta ska vara färdigt som gör att medborgarna har möjlighet att få ett visst inflytande på denna viktiga fråga.

Frågan är: Varför är målsättningen att fatta beslut före EU-valet?

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Vad sägs om muntlig redogörelse i stället för oral report om man vill ha en svensk transkribering?

Anf.  10  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M):

Herr ordförande! Jag tackar för hjälpen med översättningen.

Jag tackar Staffan Eklöf för frågan. Den överenskommelse om tidsplanen som skedde under det franska ordförandeskapet har vi stått bakom under en ganska lång tid – medlemsstaterna och de olika institutionerna, så att säga. Den pekar tydligt ut att vi ska vara färdiga före Europaparlamentsvalet nästa år. Det svenska ordförandeskapet har arbetat för att denna tidsplan ska hållas och förankrat det i riksdagen, och det gör vi. Detta arbete sker i nära samarbete med migrationsministern och EU-nämnden.

Men det som jag vill informera om i dag är att statsministern under Europeiska rådets möte kommer att redogöra för hur arbetet har skett.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Unionens värden i Ungern: artikel 7.1 i EU-fördraget (motiverat förslag). Detta är en diskussionspunkt.

Anf.  12  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M):

Herr ordförande! Detta är alltså en diskussionspunkt. Vid rådets möte nästa vecka kommer utfrågningar inom ramen för artikel 7-förfarandet gällande Ungern att hållas. Det har hållits fem utfrågningar med Ungern sedan förfarandet startades 2018. Den senaste ägde rum i november 2022. Sedan dess har Ungern antagit ny lagstiftning som syftar till att tillgodose krav som ställs bland annat enligt villkorlighetsförordningen. Det är i första hand kommissionens roll att bedöma om det som görs är tillräckligt. Men generellt framstår det som att det sker steg i rätt riktning, även om mycket återstår.

Givet den senaste utvecklingen i Ungern har ordförandeskapet, efter nära dialog med både kommissionen och Europaparlamentet, beslutat att en utfrågning ska hållas. Vi tycker att det är viktigt att man med jämna mellanrum genomför utfrågningar för att medlemsstaterna ska få möjlighet att ställa frågor och också få svar på hur unionens värden efterlevs i Ungern.

Som ordförande kommer jag att leda diskussionen men inte delta i den. Min uppgift blir att se till att utfrågningen blir så klargörande och konstruktiv som möjligt. Utfrågningen kommer att behandla samtliga frågor som har tagits upp i Europaparlamentets motiverade yttrande rörande Ungern.

Anf.  13  AMALIA RUD PEDERSEN (S):

Jag tackar statsrådet för hennes redogörelse. Vi delar den svenska ståndpunkten och tycker att den är bra. Däremot var det tydligt att det svenska ordförandeskapet hade som mål att under ordförandeskapet prioritera rättsstatens principer. Vi undrar därför varför det har dröjt så pass länge in i det svenska ordförandeskapet – det är bara drygt en månad kvar – innan man har denna typ av utfrågning.

Anf.  14  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M):

Herr ordförande! Jag tackar Amalia Rud Pedersen för frågan. Det är mycket riktigt att detta är en viktig fråga, och det har historiskt varit en viktig fråga för Sverige som land. Vi har jobbat hårt med detta under lång tid, och det fortsätter denna regering att göra. Det är en prioriterad fråga.

Det stämmer inte att vi har dröjt, utan det som vi har gjort enligt tidsplan – som jag har varit här och redogjort för – är att vi har diskuterat vilket val vi ska göra, och om vi ska ha utfrågning eller State of Play – lägesuppdatering. Detta har skett i mycket nära samarbete med kommissionen och Europaparlamentet. Och nu bedömde vi att det var rätt tid att göra detta. Vi bestämde också att det skulle vara en utfrågning. Detta följer alltså den tidsplan som vi har arbetat efter och som vi har gjort tillsammans med kommissionen och parlamentet.

Anf.  15  JYTTE GUTELAND (S):

Herr ordförande! Jag tackar statsrådet för detta.

Jag förstår förklaringen av den frågan. Men jag tänkte från vår sida ställa en fråga. Från MR-organisationers sida upplevs inte frågan vara så prioriterad av det svenska ordförandeskapet. Den fråga som har lyfts fram för oss har handlat om på vilket sätt man ska vara tydlig med vilka problem dessa länder har inom ramen för rättsstatens principer, alltså att tränga in i de svåra frågor och de områden där till exempel Ungern har stora problem – detta gäller också Polen. Det handlar om att medierna starkt begränsas i sitt arbete och att det finns stora utmaningar från EU:s sida när det gäller hur man ska hantera att demokratin undergrävs på detta sätt.

Hur reagerar regeringen på MR-organisationernas oro över att man för diskussionen på en sådan abstrakt nivå när det handlar om så precisa problem? Hur avser ordförandeskapet att ringa in detta i utfrågningen så att det blir någonting värt att säga och så att det verkligen för diskussionen vidare? Man skulle kunna ha en diskussion som är väldigt abstrakt och luddig och som inte leder någonstans, eller också kan man ha en diskussion som verkligen tränger in i de utmaningar som Ungern har. Utmaningar är ett väl diplomatiskt ord från min sida.

Anf.  16  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Tack, Jytte Guteland, för en jättebra fråga!

Jag börjar med att säga att jag har varit med på en utfrågning, och den rörde Ungern. Min bild utifrån den gången är att medlemsstaterna ställer djupgående frågor. Den gången hade jag också möjlighet att ställa egna frågor. Nu blir min roll att se till att den här hearingen – utfrågningen – blir så konstruktiv som möjligt.

Sedan ska jag säga att det här såklart inte är en lätt fråga, och det är någonting som vi har jobbat länge med. Jag har i min roll också träffat Europaparlamentets rapportörer för att diskutera hur arbetet går vidare och vad de gör. Det här är alltså en svår uppgift och en av våra viktigaste frågor att jobba vidare med.

Jag vill passa på att tacka för frågan, för den lyfter just upp svårigheten med att bara ha en hearing. Det är därför vi också ordnar ett symposium i Stockholm om ett par veckor där bland annat medlemsstater men även olika institutioner och det civila samhället kommer att vara med för att lyfta upp hur utvecklingen går. Precis som Jytte Guteland säger är frågan hur man kan få någonting mer av detta. Fungerar det här med alla de redskap vi har och inte bara artikel 7-förfarandet? Jag hoppas ju att det ska komma någonting konkret ur detta symposium.

Som jag tidigare har sagt har även konstitutionsutskottet ett seminarium i dagarna där omkring. Jag har stora förhoppningar om att vi kommer att kunna få ut någonting mer av det också och se hur det ser ut på marken men också hur vi kan använda de redskap vi har på ett ännu mer effektivt sätt.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Rättsstatsprincipen i Polen: artikel 7.1 i EU-fördraget (motiverat förslag). Även detta är en diskussionspunkt.

Anf.  18  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M):

Herr ordförande! Detta är också en diskussionspunkt. Vid rådets möte i nästa vecka kommer utfrågningar alltså att hållas inom ramen för artikel 7-förfarandet även gällande Polen.

Det har hållits fem utfrågningar av Polen sedan det startades 2017. Den senaste var i februari 2022. Det finns fortfarande problem vad gäller rättsstatens principer i Polen, särskilt vad gäller rättsväsendets oberoende. Ett lagförslag som syftar till att ändra bestämmelserna om disciplinära beslut mot domare ligger nu på konstitutionsdomstolens bord i Polen. Det disciplinära förfarandet har underkänts av EU-domstolen, och reform av det disciplinära förfarandet är ett krav för att Polen ska få del av de pengar som finns från återhämtningsfonden.

Givet utvecklingen i Polen de senaste åren har ordförandeskapet beslutat om att en utfrågning ska hållas. Precis som i utfrågningen med Ungern kommer jag i egenskap av ordförande inte att delta i diskussionen utan verka för att diskussionen blir konstruktiv och att man får så tydliga svar som möjligt.

Utfrågningen kommer att behandla samtliga frågor som har tagits upp av kommissionens motiverade yttrande gällande Polen.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Dagordningspunkt 6, Övriga frågor. Det är en informationspunkt.

Anf.  20  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M):

Under Övriga frågor har Frankrike anmält att de vill ta upp valrättsakten. Jag tänkte inte gå in jättemycket i detalj i förslaget utan bara ge en kort bakgrund till nämnden. Jag kan också nämna att jag har informerat konstitutionsutskottet om processen avseende valrättsakten senast i april.

I maj förra året antog Europaparlamentet en lagstiftningsresolution med förslag till reform av den så kallade valrättsakten. Frågan har därefter behandlats i arbetsgruppen för allmänna frågor. Det finns ett antal svåra frågor i Europaparlamentets förslag, bland annat om införandet av en unionsomfattande valkrets. Medlemsstaternas inställning spretar i nuläget. För att förslaget ska kunna antas krävs enhällighet bland medlemsstaterna.

Det svenska ordförandeskapet skickade i april ut en enkät till medlemsstaterna som innehåller samtliga delar av det här förslaget, där medlemsstaterna ombads att ange sin inställning. Vi ville ha svar på om man accepterar eller förkastar olika delar av förslaget. Syftet med enkäten var att skapa en överblick och en tydlighet om de delar av förslaget som man skulle kunna arbeta vidare med. Arbetet pågår nu med att sammanställa resultatet av enkäten. Förhoppningen är att det ska stå klart om några veckor för att man sedan ska kunna ta vidare en diskussion i rådet. Det kommer dock att bli en uppgift för det spanska ordförandeskapet.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Tack för informationen!

Jytte Guteland har en övrig fråga.

Anf.  22  JYTTE GUTELAND (S):

Herr ordförande! Tack, statsrådet, för all rapportering!

Jag vill fråga om krisberedskapen och uppmana regeringen och ordförandeskapet att inleda informella diskussioner om att vara redo.

Vi har ju en krisberedskapsmekanism som hela tiden ska stå alert. Nu har vi återigen en sommar med hetta framför oss, och många länder larmar om extrem torka som riskerar att leda till många bränder och översvämningar. Inom länderna finns givetvis också många äldre som kommer att lida av hetta och utmattning till följd av långa värmeböljor. I Spanien pratar man om att regnperioderna inte ser ut att komma, och det var samma sak förra året. Det var den varmaste sommaren som har uppmätts i EU, och Spaniens president pratar nu om att man tror att vattentillgången kan komma att minska med 40 procent till 2050. Även där har man stora problem med för lite nederbörd.

Jag tänker också att Sverige riskerar att stå inför stora bränder i sommar. Vi får inte hamna i ett läge att krisberedskapsmekanismen visserligen finns där men inte agerar förrän branden redan är där. Man måste helt enkelt peka ut vilka länder som står i risk att behöva den i sommar och hur redo vi är att snabbt åka till varandra och hjälpa till, för det kommer nog att bli fler bränder i sommar.

Anf.  23  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Tack, Jytte Guteland för frågan! Jag delar helt uppfattningen att krisberedskapen kanske måste ligga före, innan det sätter igång. Vi har hittills visat att vi har varit snabba att sätta igång de olika förfaranden som behövs när det har varit en kris.

Jag tar detta med mig, och jag vet att också statsrådet Kullgren och statsrådet Bohlin jobbar med frågan och har identifierat precis det som Jytte Guteland pekar på: den risk som vi ser med torka i vissa delar och annat i andra delar. Till detta finns många andra kriser som vi också måste vara beredda på.

Jag tar det med mig – tack så mycket!

Anf.  24  STAFFAN EKLÖF (SD):

Herr ordförande! Bara en kommentar på den förra övriga frågan: Krismekanismen ska användas när det är kris, och vi kan ju inte på förhand veta om det är jordbruket, skogen eller något annat område som kommer att få störst problem. Därför kan man inte binda upp medlen för tidigt.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Med det tackar jag Europa- och nordiska samordningsministern Jessika Roswall och hennes medarbetare för deltagande här och önskar en trevlig helg när den inträder!

Anf.  26  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M):

Tack! Trevlig helg!

§ 2  Transport-, telekommunikations- och energifrågor

Statsrådet Erik Slottner

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 6 december 2022

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 2 juni 2023

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Erik Slottner med medarbetare varmt välkomna till EU-nämnden!

Vi går direkt in på återrapport från mötet i rådet den 6 december 2022. Finns det något att muntligen tillägga till det skriftliga?

Anf.  28  Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD):

Herr ordförande! Nämnden har fått den skriftliga rapporten från mötet, och jag svarar gärna på frågor om det finns sådana.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Ingen har någon fråga.

Vi går in på dagordningspunkt 6, Förslag till förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av gigabitnät för elektronisk kommunikation (Förordning om gigabitsinfrastruktur). Detta är en informationspunkt.

Anf.  30  Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD):

Herr ordförande! Kommissionen presenterade den 23 februari i år ett förslag till förordning om gigabitsinfrastruktur. Syftet med förordningen är att påskynda och effektivisera utbyggnaden av den fysiska digitala infrastrukturen.

Under våren har förslaget behandlats i rådsarbetsgruppen för telekomfrågor. Det svenska ordförandeskapet har lett arbetet med en artikelgenomgång av förslaget och tar just nu in synpunkter från medlemsstaterna. Regeringen noterar lägesrapporten och de framsteg som har skett i förhandlingen.

Även om detta endast är en informationspunkt på dagordningen under rådsmötet och ingen diskussion förväntas vill jag ändå informera om regeringens inställning till förslaget, eftersom det är första gången frågan hanteras i det här sammanhanget.

Regeringen är övergripande positiv till kommissionens mål om att skapa en enhetlig reglering för en snabbare bredbandsutbyggnad inom unionen. Dock är det viktigt att en sådan reglering är proportionerlig och rättssäker. Elektroniska kommunikationsnät med mycket hög kapacitet spelar en viktig roll för samhället för att digitaliseringens möjligheter ska komma alla medborgare till del. Utöver detta kommer den digitala infrastrukturen att ha en viktig roll för EU:s konkurrenskraft och den gröna omställningen.

Regeringen har presenterat sin syn i en faktapromemoria och kommer att överlägga med trafikutskottet om förslaget den 8 juni.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Och vi går in på dagordningspunkt 7, Förslag till förordning om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen (akten om ett interoperabelt Europa). Även detta är en informationspunkt.

Anf.  32  Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD):

Herr ordförande! Förslaget till förordning om ett interoperabelt Europa presenterades av kommissionen den 18 november förra året. Kommissionens förslag är en utveckling av det redan utformade europeiska ramverket för interoperabilitet och är tänkt att stärka samarbetet inom den offentliga sektorn på den inre marknaden.

Regeringen har välkomnat förslaget och ser att förordningen kan underlätta för genomförandet av andra delar av EU:s digitaliseringspolitik. Interoperabiliteten inom EU är viktig för flera rättsakter som kräver ett effektivt samarbete mellan myndigheterna inom unionen.

Vid rådsmötet kommer det svenska ordförandeskapet att informera om läget i förhandlingen. Ingen diskussion förutses. Förslaget har under våren diskuterats i rådsarbetsgruppen för telekomfrågor, och det svenska ordförandeskapet har presenterat ett första kompromissförslag. Förhandlingen fortsätter med utgångspunkt i detta.

Regeringen noterar lägesrapporten och de framsteg som har gjorts i förhandlingen.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Nämnden tackar för informationen.

Vi går in på dagordningspunkt 8, Förordning om horisontella cybersäkerhetskrav för produkter med digitala inslag (cyberresiliensakten).

Anf.  34  Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD):

Herr ordförande! Detta är en informationspunkt, där det svenska ordförandeskapet kommer att informera om läget i förhandlingarna om cyberresiliensakten. Inte heller här förväntas någon diskussion under mötet.

Ordförandeskapet har under våren löpande presenterat nya kompromissförslag som förhandlas i rådet. Ordförandeskapet har även haft ett flertal tematiska diskussioner och workshops för att föra förhandlingen framåt.

Regeringen noterar ordförandeskapets lägesrapport och de framsteg som gjorts i förhandlingen.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Nämnden tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9, Framtiden för konnektivitetssektorn. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  36  Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD):

Herr ordförande! Under denna dagordningspunkt kommer rådet att hålla en diskussion om framtiden för konnektivitetssektorn. Diskussionen tar sin utgångspunkt i frågan om innehållsleverantörer, mer specifikt stora digitala plattformar, och huruvida de ska bidra ekonomiskt till utbyggnaden av digital infrastruktur i Europa. Frågan har under våren aktualiserats genom ett samråd som kommissionen har haft om förutsättningarna för elektronisk kommunikation och dess infrastruktur. Mot den bakgrunden vill ordförandeskapet ge medlemsstaterna möjlighet till ytterligare diskussion om frågan. Rådet förväntas därför diskutera hur behoven ser ut av att stimulera investeringar i konnektivitetsinfrastruktur och vilka typer av utmaningar sektorn står inför.

Regeringen stöder ordförandeskapets ansats att ta upp frågan för diskussion. Regeringens mål är att verka för ett öppet och säkert internet som beaktar principen om nätneutralitet. Det är viktigt att policyförändringar på EU-nivå som påverkar förutsättningarna för utbyggnad av konnektivitetsinfrastruktur samt relationerna mellan telekomoperatörer och innehållsleverantörer beaktar samtliga relevanta aktörers intressen och ståndpunkter – ursäkta den långa meningen. Det är av stor vikt att medlemsstaternas synpunkter hörsammas i en öppen och transparent diskussion om förslagets innehåll.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Jag måste säga att statsrådet Slottner har många ärenden med väldigt långa och svåruttalade namn.

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 10 a–f, Övriga frågor. Finns det något som statsrådet vill fästa uppmärksamheten på?

Anf.  38  Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD):

Nej, inget särskilt, herr ordförande. Men jag är öppen för frågor om det finns sådana.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor.

Vi tackar Erik Slottner med medarbetare för deltagandet vid dagens EU-nämndssammanträde.

Anf.  40  Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD):

Tack så mycket för möjligheten att komma hit! Jag bjuder på språkkurser och övningar i svåra ord. Trevlig helg!

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Tack detsamma!

§ 3  Transport-, telekommunikations- och energifrågor

Statssekreterare Johan Davidsson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 5 december 2022

Återrapport från informellt ministermöte den 27–28 februari 2023

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 1 juni 2023

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statssekreterare Johan Davidsson med medarbetare välkomna till dagens EU-nämndssammanträde.

Vi går direkt på återrapporterna från mötet i rådet den 5 december 2022 och det informella mötet i rådet den 27–28 februari 2023. Finns det något muntligt att tillägga till det skriftliga?

Anf.  43  Statssekreterare JOHAN DAVIDSSON:

Tack, ordförande! Nej, det gör det inte. Men jag är självklart redo att svara på frågor om det finns sådana.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Vi går då in på materien. Vi börjar med dagordningspunkt 3, Förslag till omarbetat körkortsdirektiv. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  45  Statssekreterare JOHAN DAVIDSSON:

Ordförande! Som en del i vägtrafiksäkerhetspaketet presenterade kommissionen den 1 mars tre delar, där ett av direktiven var det omarbetade körkortsdirektivet. Det har bland annat diskuterats och överlagts om i trafikutskottet den 4 maj. Direktivet har i sin nuvarande form funnits i drygt 15 år, och det finns ett behov av modernisering av det i ett antal avseenden. Kommissionens förslag syftar nu till att öka både trafiksäkerheten och den fria rörligheten inom unionen, men också bidra där det går till den gröna omställningen och vidta åtgärder mot förarbristen.

Förslaget till omarbetat direktiv innebär att ett flertal krav kvarstår eller uppdateras för att öka harmoniseringen inom unionen. Till de nya områden som introduceras hör körkort med beledsagad körning, vilket innebär att 17-åringar som tar körkort i vissa fall ska ha en medföljande vuxen till 18‑årsdagen. Det introduceras också en prövotid som är lite annorlunda än dagens. Digitala körkort ska göra det enklare att ha körkort som är användbara inom hela unionen. När det gäller regler för utbyte av körkort från tredjeländer är det fråga om att det finns en motsvarande trafiksäkerhetsnivå.

På den här punkten, där det alltså är fråga om en riktlinjedebatt, avser regeringen att notera ordförandeskapets uppdatering och välkomna att ordförandeskapet valt att bjuda in till riktlinjedebatten. Regeringen står förstås fortsatt bakom den tidigare överlagda ståndpunkten, där regeringen i huvudsak välkomnar EU-kommissionens förslag och instämmer i kommissionens bedömning att det behövs ytterligare åtgärder på europeisk nivå för att bidra till de gemensamma trafiksäkerhetsmålen. Här ingår också den för oss viktiga frågan om A-traktorkörkorten, som vi naturligtvis bevakar noga och där regeringens ståndpunkt är att de nya reglerna ska utformas efter svenska förhållanden så långt det är möjligt.

Anf.  46  KADIR KASIRGA (S):

Ordförande! Jag tackar statssekreteraren för redogörelsen. Vi socialdemokrater tycker också att det är jättebra att man gör den här moderniseringen och fortsatta harmoniseringen av körkortsdirektivet. Det var dags.

Som statssekreteraren nämnde finns det också ett annat ärende i detta, nämligen det här med EPA-traktorerna och A-traktorerna. Det är en viktig fråga för oss i Socialdemokraterna att Sverige fortsätter att bevara de omständigheter och förhållanden som vi har för A-traktorerna och EPA-traktorerna i Sverige. Det har funnits brister, och vi har vidtagit åtgärder tidigare. Det finns en utredning där man har kommit fram med förslag. Det här med vinterdäck och så vidare är jättebra. Men vi är väldigt skeptiska när det gäller B1-körkortet som föreslås från kommissionens sida. Vi i Socialdemokraterna tycker att det är viktigt att regeringen klargör att man driver frågan om att ha ett undantag från EU-kommissionens förslag när det gäller A-traktorer och EPA-traktorer.

Anf.  47  Statssekreterare JOHAN DAVIDSSON:

Tack för frågan! Jag vill understryka vikten av reglerna för A-traktorer. Precis som jag nämnde är det naturligtvis någonting som vi bevakar hårt. Jag hoppas att statsrådets arbete på det här området har blivit sett i tidigare led också. I största möjliga mån kommer vi att jobba för att reglerna ska stämma överens med svenska förhållanden.

Precis som nämns här jobbar vi även på svensk nivå för att förbättra reglerna och öka trafiksäkerheten för de svenska A-traktorerna. Transportstyrelsen har mycket riktigt precis lämnat ett antal förslag som nu är på väg fram. Vinterdäck är ett sådant förslag, bälteskrav ett annat, liksom att det bara får vara en person per avsedd plats i fordonet och så vidare. Det finns ett antal sådana här saker som regeringen kommer att återkomma till. Jag uppfattar att det finns en mycket stor överensstämmelse i synsättet när det gäller att bevaka och bevara ungdomars möjligheter till mobilitet i hela landet via EPA-traktorer och den tradition vi har på det svenska området. Detta kommer regeringen att jobba hårt för.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Direktiv om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott. Det är en informationspunkt.

Anf.  49  Statssekreterare JOHAN DAVIDSSON:

Ordförande! Under den här dagordningspunkten är det fråga om en lägesrapport. Även här handlar det om ett av de tre direktiv som presenterades i vägtrafiksäkerhetspaketet den 1 mars. Nu är det fråga om CBE-direktivet, där CBE står för cross-border exchange, det vill säga utbyte av information över gränserna.

Det nuvarande direktivets syfte är att underlätta utredningen av vissa trafiksäkerhetsrelaterade brott som kan upptäckas genom automatiserad övervakning – det är framför allt hastighetskameror det avser när det gäller svenska förhållanden – när fordonet som används är registrerat i en annan medlemsstat än den stat där trafikförseelsen begåtts. Det nya förslaget ändrar egentligen inte direktivets syfte på något sätt men innebär att tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta fler trafiksäkerhetsrelaterade brott.

Förslaget syftar också till att effektivisera de rättsliga förfarandena för det samarbete man har mellan medlemsstaterna för att kunna göra utredningar av de här brotten. Samtidigt syftar det till att som en balanserande faktor stärka skyddet för den personliga integriteten och de grundläggande rättigheterna för personer som misstänks för brott mot de här trafikreglerna.

Behandlingen av förslaget presenterades som jag sa relativt nyligen, den 1 mars. Detta har pågått i arbetsgruppen för landtransporter under våren. I nuläget är det ett antal utestående frågor som behöver lösas innan förslaget kan bli moget för att tas upp till allmän riktlinje. Det är alltså ett väldigt tidigt skede nu.

Den lägesrapport som ordförandeskapet har sammanställt tycker vi på ett bra sätt speglar hur förhandlingarna har fortlöpt och vilka frågor som har utkristalliserat sig som centrala att lösa för att kunna ta förslaget vidare. Regeringen avser att notera lägesrapporten på ministerrådsmötet den 1 juni.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Övriga frågor. Detta tas upp dels under aktuella lagstiftningsförslag, dels under dagordningspunkt 5 a–f på föredragningslistan. Är det något som statssekreteraren vill fästa uppmärksamheten på?

Anf.  51  Statssekreterare JOHAN DAVIDSSON:

Ordförande! De flesta av informationspunkterna kommer från ordförandeskapet och avser återrapporter från trepartsförhandlingarna med Europaparlamentet, framför allt om de tre filerna inom Fit for 55. Vi har varit framgångsrika och rott dem i land, men det finns detaljer kvar innan de är slutligt bekräftade. Sedan finns det ett antal övriga punkter som andra länder väljer att informera om. Men där är det inte fråga om att på något sätt ta ställning för något av länderna.

Anf.  52  REBECKA LE MOINE (MP):

Herr ordförande! Vi i Miljöpartiet är väldigt kritiska till hur man har hanterat linjerna på TEN-T-kartorna. Jag vill ta varje tillfälle i akt att trycka på för att vi tycker att Sverige och regeringen bör verka för att lägga tillbaka linjerna för nya stambanor i Sverige, så att vi också kan ta del av och söka EU-medel för de här sträckorna.

Under dagordningspunkt 5 c är det väldigt intressant att Österrike, Frankrike, Irland och Nederländerna har förslag om att förbjuda privatjet utifrån dess stora klimateffekter. Jag hoppas att våra representanter kan spetsa öronen och ta lärdom av det.

Anf.  53  Statssekreterare JOHAN DAVIDSSON:

Ordförande! Jag ska försöka kommentera dessa synpunkter lite kort.

När det gäller TEN-T-kartorna sker en pågående dialog och trepartssamtal. Det kommer att bli det spanska ordförandeskapet som slutligen får föra detta i mål. Det finns över 1 000 ändringsförslag just nu, så det är ett väldigt stort arbete som pågår.

När det gäller stambanorna enligt tidigare planer för höghastighetsjärnväg handlar det om hastigheter på upp till 320 kilometer i timmen i Sverige. Det är inte aktuellt för regeringen att återföra dem till den tidigare tänkta linjen. Därmed är det inte heller aktuellt för regeringen att arbeta för att de ska läggas tillbaka i de här kartsammanhangen.

När det gäller dagordningspunkt 5 c, där Österrike tillsammans med Nederländerna, Frankrike och Irland tar upp frågan om affärsflyg och privatjetresor, avser regeringen helt enkelt att notera informationen.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Därmed har vi kommit till vägs ände när det gäller punkterna för statssekreterare Johan Davidsson med medarbetare. Vi tackar er och önskar en trevlig helg, när den inträder.

§ 4  Jordbruks- och fiskefrågor

Landsbygdsminister Peter Kullgren

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 25 april 2023

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 30 maj 2023

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar landsbygdsminister Peter Kullgren med medarbetare varmt välkomna tillbaka till EU-nämnden.

Vi går rakt in på återrapport från mötet i rådet den 25 april 2023.

Anf.  56  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Nej.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Varken ministern eller ledamöterna har någon kommentar med anledning av den skriftliga återrapporten.

Då går vi vidare till Lagstiftningsöverläggningar: offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen. Dagordningspunkt 3, Förordningen om förpackningar och förpackningsavfall: livsmedelssäkerhet och livsmedelsavfall. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  58  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Ordförande! Rådet kommer att diskutera ett förslag till förordning om förpackningar och förpackningsavfall som förhandlats i rådsarbetsgruppen för miljö. Kommissionen presenterade förslaget i november förra året. Det är en revidering av ett tidigare direktiv. Eftersom det nu har gjorts om till en förordning innebär det en ökad harmonisering inom EU. Det är också en ambitionshöjning jämfört med det gällande direktivet, med nya målnivåer och harmoniserade hållbarhetskrav, detta för att åtgärda rådande situation med en fragmenterad marknad, försenade eller inkorrekta implementeringar i medlemsländerna och ökade volymer av förpackningsavfall.

Det svenska ordförandeskapet har tagit fram en bakgrundsnot med frågor till stöd för jordbruksministrarnas diskussioner. Diskussionsfrågorna kommer att handla om vilka aspekter på säkra livsmedel och livsmedelssvinn som medlemsstaterna anser behöver beaktas i förhållande till förslaget samt samspel och synergier med närliggande EU-lagstiftning, till exempel gällande material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

Regeringen välkomnar förslaget och står bakom den tidigare överlagda svenska ståndpunkten, inklusive det tillägg till regeringens ståndpunkt som majoriteten i utskottet gjorde den 9 mars. Regeringen ser förslaget som en viktig del för att nå ett mer resurseffektivt, fossilfritt och självförsörjande samhälle i EU och Sverige och att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till en grön omställning och till att uppnå klimat- och miljömålen.

Anf.  59  JYTTE GUTELAND (S):

Ordförande! Jag och Socialdemokraterna noterade tillägget under den senaste överläggningen. Vi står bakom den svenska ståndpunkten.

Vi vill gärna också framföra vikten av att man ser livsmedel som en särskild utmaning eller möjlighet, hur man nu ser det. När det gäller förpackningarna vill vi ha ett ändamålsenligt sätt att arbeta, precis som statsrådet nämnde i sin föredragning. Just när det gäller livsmedel där hållbarheten kan äventyras kan det uppstå oönskade effekter. Detta påtalas i den svenska ståndpunkten, men det känns oerhört viktigt att värna detta i framtida diskussioner så att det tydligt framgår att det handlar om att ha ett förhållningssätt som är för klimatets bästa, så att man inte får oönskade effekter och så att säga kastar ut barnet med badvattnet i diskussionen. Vi tycker att det är viktigt att här också muntligt framföra detta.

Anf.  60  LORENA DELGADO VARAS (V):

Vi noterar också tillägget. Vi håller med om att detta är viktigt att vi behöver få ett resurseffektivt, självförsörjande fossilfritt samhälle.

Vi vill dock fortfarande föra fram vår avvikande ståndpunkt från tidigare möte som handlar om att producenterna ska ha det fulla ekonomiska ansvaret för produkter som omfattas av producentansvaret och andra formuleringar som finns med den avvikande ståndpunkten.

Förutom detta står vi bakom regeringens ståndpunkt angående att man behöver säkra livsmedel, arbeta med livsmedelssvinnet och jobba med EU-lagstiftningen.

Anf.  61  REBECKA LE MOINE (MP):

Herr ordförande! Vi ser också positivt på detta initiativ. Vi har också en avvikande ståndpunkt som vi vill följa upp. Vi menar att ambitionen måste vara högre än kommissionens förslag. Vi menar därför att det inte är tillräckligt att bara sakta ned trenden med ökade förpackningsvolymer utan att den faktiskt måste vändas. Vi menar att den ökning av förpackningsvolymer på 20 procent som har skett det senaste decenniet borde vara det första minskningsmålet och att man sedan ökar ambitionerna och målsättningarna.

Anf.  62  STAFFAN EKLÖF (SD):

Herr ordförande! Sverigedemokraterna står också bakom ståndpunkten efter de förändringar som majoriteten ställde sig bakom tidigare och som har lagts till ståndpunkten. De förändringarna har ju till syfte att göra lagstiftningen realistisk, vill vi understryka, och att nå mål för miljö och klimat så gott det går och att kunna väga olika värden mot varandra.

Anf.  63  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Herr ordförande! Jag tackar för dessa medskick och för stödet.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Jag kan då konstatera att det finns en avvikande ståndpunkt från Vänsterpartiet och en avvikande ståndpunkt från Miljöpartiet i enlighet med tidigare avvikande ståndpunkter.

I övrigt kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4 Marknadssituationen, i synnerhet efter invasionen av Ukraina. Det är en informationspunkt.

Anf.  65  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Herr ordförande! En huvudpunkt för rådet den kommande veckan är marknadssituationen. Kommissionen förväntas presentera utvecklingen av marknaderna för olika sektorer. Under våren har det blivit tydligt att kriget påverkar EU:s marknader på olika sätt. Generellt påverkas jordbruket genom stora prisförändringar på såväl insatsvaror som jordbruksprodukter, vilket är utmanande för företagen att hantera. Därutöver påverkas jordbruket i de medlemsstater som gränsar mot Ukraina specifikt genom en större import som verkar prispressande för vissa produkter i de berörda medlemsstaterna. Under denna dagordningspunkt kommer även Ukrainas jordbruksminister att delta inledningsvis för att presentera utmaningarna för jordbrukssektorn i Ukraina.

Kommissionen godkände den 30 mars ett första stödpaket från jordbruksreserven för att stödja jordbruket i Polen, Bulgarien och Rumänien. Kommissionen har även föreslagit ett andra stödpaket om 100 miljarder euro till de fem länder som har gräns mot Ukraina men har avvaktat med beslut då samtliga dessa länder inte har hävt sina otillåtna unilaterala åtgärder mot importen.

Flera medlemsstater utöver dem som gränsar mot Ukraina efterfrågar ytterligare åtgärder för att hantera andra former av marknadsstörningar eller störningar på grund av torka, översvämningar eller djursjukdomar. Detta kan leda till att kommissionen inom kort presenterar ytterligare ett stödpaket med finansiering från jordbruksreserven.

Vid sidan om den ordinarie dagordningspunkten om jordbruksmarknaden har ordförandeskapet även valt att hålla en informell lunchdiskussion med Ukrainas jordbruksminister. Vid denna diskussion förväntas ministrarna kommentera vilka åtgärder de ser som viktigast för att underlätta för jordbrukssektorn i Ukraina på kort och lång sikt.

Regeringen står bakom ordförandeskapets arbete för att tydliggöra situationen och utmaningarna på jordbruksmarknaderna. Regeringen anser att det är viktigt att eventuella förslag för att möta utmaningarna belyses på ett transparent sätt och att kriterier för ytterligare stödåtgärder utformas objektivt och beaktar de svårigheter som finns för olika sektorer i hela EU. Det är viktigt att analysera och ta ställning till eventuella åtgärder från fall till fall.

Anf.  66  REBECKA LE MOINE (MP):

Herr ordförande! Jag tackar ministern för dragningen. Jordbruket är väldigt beroende av både gas och olja, både för drivmedel och arbetsmaskiner och inte minst för tillverkning av konstgödsel. Nästan hälften av det konstgödsel som produceras globalt produceras i Ryssland och Belarus. Importen är en säkerhetsrisk och ytterligare en finansiering av det krig som Ryssland bedriver.

Vi menar att det krävs enorma mängder energi för att tillverka konstgödsel, och det kräver också mineraler som kommer från konfliktdrabbade områden, bland annat Västsahara. Vi vet också att kväve och fosfor är de främst överskridna planetära gränserna. Av alla dessa anledningar är det viktigt att främja de lokala kretsloppen och att där det är möjligt ställa om till långsiktigt och hållbart jordbruk. En snabb omställning av jordbruket krävs för att sluta gynna Rysslands krigsmaskin och undvika att hamna i nya beroenden av konstgödselleveranser från andra skurkstater.

Med detta menar vi att det är viktigt att kräva och driva på för att ställa om jordbruket i EU till ett fossiloberoende och kretsloppsbaserat ekologiskt jordbruk med ekologiska jordbruksmetoder och metoder för ökad jordhälsa, roterande grödor och ökad odling av grönsaker. Detta är metoder som alla ökar näringsinnehållet i jorden och minskar beroendet av gödningsmedel.

Med det sagt vill jag skicka med detta till landsbygdsministern inför de informella mötena, och jag hoppas att det också kan omsättas till politisk handling.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Övriga frågor: Nuvarande praxis vad gäller saluföring av frysta produkter. Det är en informationspunkt.

Anf.  68  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Jag är beredd att svara på frågor.

Anf.  69  STAFFAN EKLÖF (SD):

Herr ordförande! Jag vill upprepa och understryka det medskick som Sverigedemokraterna gjorde i miljö- och jordbruksutskottet, nämligen att denna fråga handlar om redlighet och inte säkerhet och att marknaden borde kunna lösa frågan själv.

Det finns många skäl för att EU-gemensamma regler bara ska handla om frågor som är viktiga. Det är viktigt att inte lättsinnigt upprätta EU-gemensamma regler. Sverigedemokraterna tycker att det vore bra om regeringen markerar detta redan tidigt i processen.

Anf.  70  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Herr ordförande! Det är osäkert hur stort problemet som Kroatien tar upp egentligen är. Jag har heller inte fått det kroatiska förslaget presenterat i detalj för mig. Det finns redan omfattande horisontella EU-regler inom livsmedelsområdet som ska säkra redligheten i livsmedelskedjan. Mer än så har jag svårt att kommentera.

När jag ändå har ordet kan jag också säga att vi har valt att sätta upp två övriga frågor som jag är osäker på om ni har fått del av, för de är inledningsvis inte på den formella dagordningen. Det gäller frihandelsförhandlingar med Australien som pågår sedan 2018 och som närmar sig ett avslut. Vi har därför bett kommissionen att ge jordbruksministrarna en uppdatering.

Vi har också bett kommissionen att informera om det femte mötet mellan Afrikanska unionens och Europeiska unionens jordbruksministrar som blir ett tillfälle att stärka banden och diskutera frågor av gemensamt intresse, inte minst kring hållbara livsmedelssystem. Jag kommer att representera Sverige vid detta möte och ser fram emot det.

Anf.  71  JYTTE GUTELAND (S):

Herr ordförande! Jag tackar landsbygdsministern. Till EU-ministern som närvarade här i morse lyfte jag fram en annan fråga som jag även vill lyfta fram för landsbygdsministern, nämligen frågan om extremvädret och vikten av krisberedskap. Jag vet att statsrådet är samordnande i frågan.

Den här sommaren ser ut att bli väldigt het, precis som den förra då man uppmätte den högsta värme som har uppmätts i Europa sedan man införde den typen av mätningar.

Vi ser nu i Spanien hur bönderna kämpar för att klara grödorna, och i Frankrike talar man om en 40-procentig minskning av vattenförsörjningen till 2050. Vi vet också att bränderna redan har startat i Sverige och att vi riskerar att få en svår sommar med torka, bränder och översvämningar.

Det är därför oerhört viktigt att krisberedskapen inte bara blir ad hoc. Även om den har fungerat bra kan vi inte lita på att saker fungerar. Man lyckades bra exempelvis sommaren 2018, som minns vi väldigt väl i Sverige, då vi fick mycket solidarisk hjälp av andra EU-länder. Det gäller att redan tidigt larma om att det kan bli en sådan sommar då vi behöver hjälpa varandra på olika håll under olika tider. Att vara alert redan där kan ge möjlighet att agera snabbare och förhindra att det blir så utbrett med exempelvis bränder och översvämningar som det annars riskerar att bli.

Jag vet att statsrådet redan är på bollen, men jag vill försäkra mig om att också oppositionen i form av Socialdemokraterna är på bollen och att stöd finns för att föra informella diskussioner med andra under de möten som nu äger rum så att det hela så småningom kommer upp formellt på dagordningen.

Anf.  72  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD):

Jag tackar för medskicket. Vi är som sagt på bollen, både här hemma i Sverige och i bilaterala diskussioner med andra när det gäller detta ansvar. Vi kommer inom en relativt snar framtid att hålla möten med berörda myndigheter, och det blir också en del utåtriktat.

Förutsättningarna liknar dem som rådde inför 2018, men sedan vet ingen om det blir på samma sätt. Vi ska dock ta höjd för det så att vi är medvetna om de relativt goda resurser vi har i Sverige för att motverka den typen av händelser.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar Peter Kullgren med medarbetare så mycket för närvaron och önskar en trevlig helg när den inträder. Tack för i dag!

Innehållsförteckning

§ 1  Allmänna frågor

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  3  ORDFÖRANDEN

Anf.  4  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  5  AMALIA RUD PEDERSEN (S)

Anf.  6  ORDFÖRANDEN

Anf.  7  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  8  STAFFAN EKLÖF (SD)

Anf.  9  ORDFÖRANDEN

Anf.  10  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  11  ORDFÖRANDEN

Anf.  12  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  13  AMALIA RUD PEDERSEN (S)

Anf.  14  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  15  JYTTE GUTELAND (S)

Anf.  16  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  17  ORDFÖRANDEN

Anf.  18  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  19  ORDFÖRANDEN

Anf.  20  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  21  ORDFÖRANDEN

Anf.  22  JYTTE GUTELAND (S)

Anf.  23  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  24  STAFFAN EKLÖF (SD)

Anf.  25  ORDFÖRANDEN

Anf.  26  Statsrådet JESSIKA ROSWALL (M)

§ 2  Transport-, telekommunikations- och energifrågor

Anf.  27  ORDFÖRANDEN

Anf.  28  Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)

Anf.  29  ORDFÖRANDEN

Anf.  30  Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)

Anf.  31  ORDFÖRANDEN

Anf.  32  Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)

Anf.  33  ORDFÖRANDEN

Anf.  34  Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)

Anf.  35  ORDFÖRANDEN

Anf.  36  Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)

Anf.  37  ORDFÖRANDEN

Anf.  38  Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)

Anf.  39  ORDFÖRANDEN

Anf.  40  Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)

Anf.  41  ORDFÖRANDEN

§ 3  Transport-, telekommunikations- och energifrågor

Anf.  42  ORDFÖRANDEN

Anf.  43  Statssekreterare JOHAN DAVIDSSON

Anf.  44  ORDFÖRANDEN

Anf.  45  Statssekreterare JOHAN DAVIDSSON

Anf.  46  KADIR KASIRGA (S)

Anf.  47  Statssekreterare JOHAN DAVIDSSON

Anf.  48  ORDFÖRANDEN

Anf.  49  Statssekreterare JOHAN DAVIDSSON

Anf.  50  ORDFÖRANDEN

Anf.  51  Statssekreterare JOHAN DAVIDSSON

Anf.  52  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  53  Statssekreterare JOHAN DAVIDSSON

Anf.  54  ORDFÖRANDEN

§ 4  Jordbruks- och fiskefrågor

Anf.  55  ORDFÖRANDEN

Anf.  56  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf.  57  ORDFÖRANDEN

Anf.  58  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf.  59  JYTTE GUTELAND (S)

Anf.  60  LORENA DELGADO VARAS (V)

Anf.  61  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  62  STAFFAN EKLÖF (SD)

Anf.  63  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf.  64  ORDFÖRANDEN

Anf.  65  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf.  66  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  67  ORDFÖRANDEN

Anf.  68  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf.  69  STAFFAN EKLÖF (SD)

Anf.  70  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf.  71  JYTTE GUTELAND (S)

Anf.  72  Landsbygdsminister PETER KULLGREN (KD)

Anf.  73  ORDFÖRANDEN