Fredagen den 26 januari 2007

EU-nämndens uppteckningar 2006/07:14

1 §  Ekofin

Finansminister Anders Borg

Återrapport från ministerrådsmöte den 28 november 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 30 januari 2007

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar finansministern och medarbetare välkomna till EU-nämnden.

Vi har en utsänd dagordning. Vi lämnar A-punkterna.

Vi börjar med en återrapport från ministerrådsmötet den 28 november 2006, om finansministern har någonting att berätta om det.

Anf.  2  Finansminister ANDERS BORG (m):

Låt mig börja med att säga att det är mycket trevligt att vara här. Det var en tid sedan.

Den 28 november framstår som något av en historisk händelse snarare än någonting som är aktuellt. Ni har fått en skriftlig redovisning både av diskussionerna och av de beslut som fattades. Om ni har några frågor är jag beredd att svara på dem, men jag tänkte inte göra någon utförlig redovisning.

Anf.  3  FREDRIK OLOVSSON (s):

Jag undrar vad gäller uppförandekoden om skadlig skattekonkurrens. Det är någonting som vi oftast får veta ska rapporteras, och efteråt får vi aldrig veta vad som har rapporterats. Jag undrar vad som rapporterades och vad som ingår i slutsatserna.

Anf.  4  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är ju några månader sedan vi hade de här diskussionerna. Det är naturligtvis väldigt prioriterat att vi kan vidta åtgärder på det området. Det är ett område som tyskarna prioriterar högt. Vi hade vissa diskussioner här i veckan i samband med att jag träffade den tyske finansministern, och vi återkommer till det när vi diskuterar ordförandeprogrammet.

En del av detta som är väldigt viktig för dem är att de har betydande problem med momsbedrägerier. Om jag minns siffrorna rätt handlar det om 16–17 miljarder euro som tyskarna anser sig förlora på detta. Vi har vidtagit åtgärder på det området på momssidan. Men vad vi också har sagt är att vi har stor respekt för tyskarnas önskemål att gå vidare. Vi har också stor respekt för att de ser det här som viktigt. Men frågan måste utredas innan man kan gå vidare med det, för det kan ha gränshandelsimplikationer.

Vi har i Sverige en mycket stark gemensam uppfattning att det här är frågor som ligger nära det nationella självbestämmandet. Skattebedrägeri är någonting som är viktigt att bekämpa. Vi har som regering presenterat en lång rad åtgärder för att förstärka det arbetet, och vi stöttar gärna Tyskland i detta. Men det får inte ske på ett sådant sätt att det inskränker vårt nationella självbestämmande i skattefrågor.

Anf.  5  FREDRIK OLOVSSON (s):

Det är jättebra när det gäller den delen. Men jag frågade om uppförandekoden om skadlig skattekonkurrens specifikt. Det finns några inlägg i våra handlingar från Nederländerna, Belgien och Spanien, och det är utifrån den rapporten som jag undrar vad som egentligen sagts. I våra handlingar finns det på s. 17.

Anf.  6  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi kan naturligtvis skicka över de rapporterna. Det var en mycket kort diskussion kring detta.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Då går vi in på dagens agenda och ärende nr 3, Ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf.  8  Finansminister ANDERS BORG (m):

Låt mig börja med att säga att överlag är det en positiv inriktning som det tyska ordförandeskapet har valt. Dels tycker vi att det är klokt att man väljer ett rätt sakligt inriktat program för att föra arbetet på ett antal punkter framåt. Dels är de punkterna bra.

Det vi känner en viss skepsis inför är tyskarnas entusiasm att gå vidare på den direkta beskattningen, framförallt den gemensamma skattebasen. Det är ju en traditionell svensk hållning att vi är skeptiska till att överlåta nationellt självbestämmande i skattefrågor till EU-kretsen, och det finns också en del komplikationer i den frågan. Det där kommer vi att få en viss diskussion om.

Det är framförallt ett informationsärende som vi har nu. Den egentliga diskussionen och den egentliga ”draftingen” kommer på nästa möte.

Anf.  9  FREDRIK OLOVSSON (s):

Du svarade delvis på frågan på förra punkten, nämligen vad den svenska uppfattningen är när det gäller omvänd skattskyldighet på momsområdet, som Tyskland gärna vill ha och som finns i arbetsprogrammet.

När statssekreteraren var i skatteutskottet i går frågade vi också om det här, och han sade att Sverige under förra Ekofin hade en avvaktande hållning till de tyska önskemålen. Därför undrar jag, när det nu låter på finansministern här som att vi har en mer tillåtande attityd till de tyska förslagen: Är det rätt uppfattat?

Anf.  10  Finansminister ANDERS BORG (m):

På det förra mötet var vi rätt tuffa i den frågan, av det skälet att tyskarna helt plötsligt kopplade ihop den frågan med momspaketet, som ju har varit en stark svensk prioritering. Det var en mycket märklig koppling, som vi reagerade rätt starkt mot.

Sedan är det också så att tyskarna har velat gå fram väldigt snabbt med den omvända momsskyldigheten. Det finns diskussioner, och inte minst har fransmännen framfört att de är lite bekymrade över vad det här har för implikationer.

Vad vi har sagt är att vi i grunden anser att omvänd momsskyldighet finns det inga principiella invändningar mot, utan det är en fråga där det finns fördelar på vissa områden och nackdelar på andra och där det är fullt rimligt att man har ett betydande nationellt svängrum. Men det nationella svängrummet bör man fastställa i god ordning. Man bör inte pressa igenom det innan man har klarat av de tekniska diskussionerna om implikationerna.

Men det är riktigt att vi, givet att tyskarna nu är – det påstår de i alla fall – väldigt tydliga med att de inte avser att blockera momspaketet, också tycker att man kan vara lite mer tillåtande i attityden mot dem.

Anf.  11  JACOB JOHNSON (v):

Vi i Vänsterpartiet har starka principiella invändningar mot hela upplägget av den finansiella politiken, men jag kanske inte ska utveckla det här. När det gäller den konsoliderade skattebasen tycker jag att vi från svensk sida ska resa starka tvivel och inte bara vissa tvivel.

Anf.  12  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det framgår ju av diskussionsredovisningen att det var jag som på förra Ekofin tog upp frågan om en mer skeptisk hållning och att det satte i gång den här diskussionen. Det är utifrån två aspekter. Den första är att det är märkligt att pressa ett arbete framåt där vi har ett stort antal arbetsgrupper som ännu inte har slutfört sitt arbete, och det är ett tekniskt oerhört komplicerat arbete. Det kommer med stor sannolikhet att få fortgå under både våren och hösten innan vi är klara.

Sedan kan det också vara så – vi är fortfarande inte riktigt klara med analyserna där – att detta är en särskild nackdel för ett litet land i Europas periferi. Vi är naturligtvis ett viktigt land, men vi ligger ändå i utkanten. Ekonomisk analys säger att det finns en tendens, inte minst utifrån ekonomisk geografi, att ett enhetligt skattesystem skulle vara gynnsamt för de stora länderna i mitten men mer problematiskt för länderna längre ut. Det där ska vi fortsätta att analysera.

Det tillkommer en aspekt till. Alla här är medvetna om att Sverige har en industristruktur med ett mycket tungt beroende av basindustri, där våra avskrivningsregler är centrala för att man ska klara av investeringar inte minst i pappers- och massaindustri och liknande. Är det här en fråga som skulle försämra beskattningsvillkoren för svensk industri får vi nog anledning att vara försiktiga.

Men allra viktigast är att Sverige principiellt har haft hållningen att skattebeslut i huvudsak ska vara en nationell fråga. Det är den hållning vi fortfarande har.

Samtidigt ska sägas att vi inte bör binda upp oss i en process kring detta förrän vi har sett det tekniska arbetet slutföras. Det finns också uppenbara fördelar med ett sådant här system. Det är orimligt att företag lägger stor energi på att utforma sin verksamhet utifrån skatteregler. Det kan även finnas vinster med det. Vi ska naturligtvis inte avvisa det här utan delta aktivt i arbetet. Men det är också viktigt att vi markerar att det finns särskilda svenska intressen på detta område och att vi naturligtvis kommer att företräda dem på det sätt som det finns ett brett stöd för i Sveriges riksdag.

Anf.  13  JACOB JOHNSON (v):

Jag välkomnar om finansministern är beredd att röra sig bort från en marknadsfundamentalistisk syn på de här frågorna till en mer pragmatisk.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Vi lämnar den punkten och går över på punkt nr 4, Genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten.

Anf.  15  Finansminister ANDERS BORG (m):

Som ni vet har vi en rekommendation här från kommissionen att lyfta bort Frankrike från den så kallade svarta listan beroende på de underskott man har haft.

Kommissionen rekommenderar att man gör detta. Det finns en bred enighet om det. I praktiken är det ett beslutsärende; alla är överens om detta. Man skulle kunna överväga att göra någon typ av markering om att vi från svensk sida tycker att man från den franska sidan inte har varit alldeles nitisk i arbetet med att konsolidera de offentliga finanserna. Men det kanske inte finns anledning att göra ett påpekande om detta, givet att det förmodligen inte blir någon diskussion.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går vidare till ärende 5, Förberedelse för Europeiska rådets möte.

Anf.  17  Finansminister ANDERS BORG (m):

Tyskarna har presenterat ett key issues paper som rör de frågor som vi tycker är centrala och som tyskarna tycker är centrala. Det rör naturligtvis sysselsättningsfrågan som är av stor vikt för Sverige och av stor vikt för hela EU-området. Det rör frågan om de offentliga finanserna som man från tysk sida vill fortsätta att driva. Det är naturligtvis glädjande för Sverige att tyska regeringar – både den förra och den nuvarande – har arbetat hårt med att strama upp sina egna offentliga finanser och därmed med större trovärdighet kan backa upp arbetet med långsiktigt hållbara finanser.

Tyskarna lägger också stor vikt vid att vi ska kunna fastställa ett gemensamt mål för att minska de administrativa bördorna i EU med 25 % till 2012. Det är naturligtvis en ambition som vi delar. Sverige bedriver självt ett sådant arbete.

Om man ska säga att det finns några punkter som vi är mer bekymrade över är det två saker vi gärna skulle vilja att man också lyfte fram. Den ena är betydelsen av frihandel, den andra är klimat- och energifrågorna.

Tyskarnas ambition är att vi ska arbeta fram ett papper som i stort sett kan gå rätt in i ordförandeskapets slutsatser framöver. Det gör att de vill hålla texterna väldigt begränsade och att det kommer att finnas ett väldigt starkt motstånd mot att lägga till frågor. Men ska man lägga till frågor är det frihandels- och klimatfrågor som framstår som särskilt viktiga.

Det finns också en punkt där vi kommer att få mer intensiva diskussioner – jag skulle förutse att det blir den stora diskussionspunkten. Det är den vi precis pratade om: hur vi ska se på tyskarnas entusiasm för ett fortsatt arbete kring direkt beskattning. Vi kommer naturligtvis att säga att vi tycker att man bör vara försiktigare.

Anf.  18  KARL SIGFRID (m):

Vad gäller direkt beskattning handlar konceptet alltså inte enbart om harmoniserade skatter. Ska man tolka det som att det också handlar om en direkt skatterelation mellan EU och medborgare eller företag, det vill säga att skattepengarna inte ska gå via medlemsstaterna?

Anf.  19  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vad det är fråga om är primärt att tyskarna vill lägga en särskild tyngd vid arbetet med att få en gemensam skattebas för bolagsskatten. Om jag skulle argumentera för förslaget skulle jag säga att det skulle minska det administrativa krånglet och att man fortfarande skulle ha kvar den nationella beslutanderätten över skattesatserna. I den meningen kan man hävda att det finns ett argument för det.

Om man vill fördjupa sig ytterligare kan man notera att diskussionerna än så länge utgår från att man i så fall skulle ha två parallella system. Ni inser att man då skulle kunna få en väldig verksamhet på olika revisionsbyråer för att ständigt hitta vilken del av lagstiftningen som skulle vara mest lämplig. Den komplexiteten är egentligen inte någonting vi tycker är alldeles tilltalande. Men det är inte fråga om att tyskarna för ordet och att man ska överta några beskattningsbefogenheter i den meningen att det skulle vara en direkt relation mellan till exempel företagen och EU. Det är fortfarande nationell beskattning, men med gemensamma regler.

Anf.  20  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag vill tacka finansministern för att han tar upp frågan om att något bredda programmet och få med de olika aspekterna på hållbar utveckling och därmed också klimatfrågan i arbetet. Jag tycker att man kan spåra en tendens till att de tre olika aspekterna på hållbar utveckling faller sönder, så att de olika råden bara behandlar sin del av det hela. Det är inte grundtanken i Lissabonstrategin, utan man ska ta ett helhetsgrepp om ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Här framstår miljötekniken i ljuset av den globala utvecklingen verkligen som en tillväxtfaktor.

Jag välkomnar om det ges möjlighet att föra in de frågorna på ett tydligare sätt. Tack för att du har det engagemanget.

Anf.  21  KARIN GRANBOM (fp):

Jag vill hålla med om att det är väldigt bra att Sverige tar upp frågan om klimathandel och ökad frihandel. Min fråga gäller framförallt vad man har för uppfattning inom frihandelsområdet. Vi har sett en del bakslag på olika områden där man kan jobba med frihandel. Att bara säga att vi i största allmänhet borde få i gång ett större frihandelssamarbete ger nog inte särskilt mycket, utan man får nog specialisera sig inom vilket område det egentligen handlar om och öppna upp där.

Anf.  22  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag tog även upp frågan om betydelsen av hållbar utveckling och klimatfrågorna i samband med mitt möte med Steinbrück i veckan. Det är en svensk prioritering. Vi har haft gemensamma diskussioner med Sveriges och Tysklands miljöministrar, där vi har stött och backat upp tyskarnas hållning i frågan.

Det är naturligtvis oerhört centralt att EU på global nivå är en aktiv aktör för en hållbar utveckling och en bra klimatpolitik. Det är också viktigt att EU i sin egen politik, inte minst gentemot de länder som precis har kommit in eller som är på väg in, bidrar till en positiv utveckling, och att man sedan i de enskilda länderna gör en aktiv insats på klimatpolitikens område.

Invändningen mot att föra in frågan – jag kommer naturligtvis att göra ett inlägg om det – kommer att vara att det finns andra råd som också hanterar frågan. Möjligtvis kommer man också att kunna invända med att säga: Ja, men where is the beef? Vad är det för konkreta beslut som ska komma? Jag tycker att det är en lite märklig hållning, eftersom finansministrarna, inte minst i sina nationella kapaciteter, har betydande inflytande över skatte- och subventionsfrågor som är av avgörande betydelse för hanteringen av klimatfrågan. Därför tycker jag att det är rätt naturligt att man ändå för de diskussionerna. Om man ställer sig frågan ”Where is the beef?” tycker jag att det är bättre att man skapar en gemensam process för att svara på den än att man säger att det är ett argument för att inte sätta i gång en diskussion. Vi bör alltså ha en gemensam EU-process kring detta.

Frihandelsfrågorna är ett svårt område. Det blir lätt så att några länder runt bordet kommer med den här typen av högtravande deklarationer, bland annat Sverige och kanske ytterligare några, England och andra som traditionellt har den hållningen, medan några andra sitter tysta och man i praktiken inte gör någonting.

Samtidigt vet vi att Doharundan är inne i en avgörande fas. Det pågår ett arbete med att försöka vitalisera den processen. Därför tror jag att det är viktigt att vi alltid markerar att frihandelsfrågorna är av central betydelse. Sedan ligger det på ett antal av de andra råden att också ta fram sina key issues papers och göra konkreta ändringar och arbeten.

Även om det riskerar att bli en deklarationspolitik tror jag att det är centralt att man kan få detta till stånd. Man ska inte vara för optimistisk om detta, ska jag ändå säga. Men det är alltid viktigt att Sverige gör en markering, eftersom uppenbara globala orättvisor följer av EU:s handelslinje. De får aldrig vara opåtalade. Även om det riskerar att bli en deklarationspolitik, vilket vi alltid är försiktiga med, bör man nog inte avstå från det.

Anf.  23  STAFFAN DANIELSSON (c):

Jag vill också uttrycka min tillfredsställelse över att finansministern lyfter fram hållbarhets- och klimatfrågorna. Det visar vilken vikt de börjar få. De har varit viktiga länge, men har ofta varit alltför begränsade till miljöministrar, fackområden och så vidare. Det är en övergripande fråga som har bäring på de ekonomiska frågorna och på hela Europas utveckling. Jag hälsar med tillfredsställelse för Centerns och alliansens räkning att Sverige lyfter frågorna och att de finns på agendan när finansministrarna träffas.

Anf.  24  JACOB JOHNSON (v):

Jag kan tillstyrka det som Staffan Danielsson säger i den delen av strategin med key issues paper. Sedan har vi i Vänsterpartiet, som jag tidigare har sagt, en hel del principiella invändningar mot andra delar, men jag ska inte trötta ut församlingen med dem. Till exempel står det här om labour market reform, som jag misstänker innehåller saker som vi inte står bakom.

Anf.  25  CARINA OHLSSON (s):

Det är bra att perspektivet hållbar utveckling och klimatfrågan lyfts in. Finansministern sade att det kan komma frågor om vad man menar är konkret. Vad svarar finansministern då? Det skulle vara intressant att höra vilka frågor det är man lyfter in. Är det skattefrågorna, kostnaderna för klimateffekter eller är det åtgärder?

Anf.  26  Finansminister ANDERS BORG (m):

Låt mig börja med att tacka Staffan Danielsson.

Jag tror att vi i Sverige är ledande i klimatpolitiken. Inte minst via miljöministern gör vi insatser för att upprätthålla detta och vara tydligt pådrivande. Vi andra ska naturligtvis göra vårt för att underlätta det så långt det går.

Jag är lite mer förvånad över Jacob Johnsons synpunkt. Jag har noterat att det finns många i Sverige, åtminstone vissa, som menar att till exempel överskotten i de offentliga finanserna är en väg mot att socialisera samhället. Jag antog att Vänsterpartiet möjligtvis skulle stötta en sådan ambition. Men jag förstår att det var just arbetsmarknadsreformerna som Jacob Johnson avsåg, och detta kanske är fel tillfälle att föra en lång diskussion om dem.

När det gäller den hållbara utvecklingen tror jag att vi måste vara pådrivande i dessa tre delar:

Det gäller först att få EU att vara en spelare inför det som ska ske med klimatpolitiken efter det att Kyotoprotokollet slutförts. Det är ett område där tyskarna har en hög ambition.

Det andra är att vi måste vara pådrivande för att vi inom EU arbetar med EU-länderna. Sverige har fört en aktiv klimatpolitik under lång tid, men det finns många länder som inte har gjort det. Där bör EU kunna spela en roll för att stötta åtgärder.

Det tredje handlar om vad vi själva gör. Andreas Carlgren har precis inlett arbetet med hållbarhetskommissionen. Jag ska inte förbigå det. Jag hörde honom i går nämna till exempel det viktiga arbetet med miljöbilspremier. Det är ett av de områden där det finns skäl att ta sig framåt.

Anf.  27  MAX ANDERSSON (mp):

Jag vill börja med att välkomna fokuset på frihandel. Det är möjligt att man kan trycka ännu hårdare på skattefrågorna och försvara Sveriges intressen där, men jag gillar det mesta av det jag hör i den frågan. Det verkar som om regeringen kämpar och gör ett bra jobb.

Jag hade förberett mig på att ta upp klimatfrågorna i samband med frågan om Lissabonstrategin och starkt argumentera för att klimatfrågorna verkligen lyfts upp, att man bör trycka hårt på dem. Nu finner jag att ni redan har kommit på denna goda idé. Det är utmärkt.

Anf.  28  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är glädjande att vi har en samsyn kring frihandels-, skatte- och klimatfrågorna. Där är det viktigt att alla länder som har samma syn, inklusive Sverige, är aktiva.

Låt mig dock påpeka att detta är ett diskussionsärende kring key issues paper och att vi egentligen inte ens landar i drafting-frågorna vid detta möte utan först vid nästa möte. Detta är alltså en informationspunkt för att få ett stöd för den hållning vi tänker driva vid mötet.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Jag förutsätter att finansministern nu har föredragit hela punkt 5. Ska jag uppfatta det så?

Anf.  30  Finansminister ANDERS BORG (m):

Nej, så är det inte.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Det var alltså bara punkt 5.1. Då gör vi över till punkt 5.2.

Anf.  32  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är i stor utsträckning samma prioriteringar vi gör i diskussionerna om kommissionens framstegsrapport kring Lissabonprocessen.

Det är naturligtvis bra att det sker framsteg. Det är glädjande för hela Europa att vi nu äntligen får lite entusiasm i Europa.

Det var tydligt när jag var i Tyskland nu i veckan att de betydande arbetsmarknadsreformer som den tyska regeringen har vidtagit nu ger stora effekter på arbetslösheten. De har varit mycket modiga. Socialdemokraterna har där kortat ersättningsperioden i a-kassan till tolv månader med en ersättningsnivå på 65 %. Det har enligt deras egen bedömning haft en stor effekt på arbetslöshet och sysselsättning. Det är naturligtvis glädjande med den typen av strukturreformer som leder till en större entusiasm för den ekonomiska utvecklingen i Europa. Vi kommer dock att påpeka att tyskarna, svenskarna och danskarna är mer av undantag. Många länder har inte orkat komma långt på arbetsmarknadsreformområdet, och det är centralt att komma vidare där.

I övrigt är de ståndpunkter som vi kommer att framföra i huvudsak i överensstämmelse med det som gäller i key issues paper.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Eftersom det inte är några frågor på punkt 5.2 om Lissabonstrategin, går vi över till punkt 5.3, Uppdatering av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken 2005–2008.

Anf.  34  Finansminister ANDERS BORG (m):

Här tror jag att vi kan vara förhållandevis kortfattade. Det är i huvudsak fråga om en uppdatering av riktlinjerna. Kommissionen driver linjen att de riktlinjer som har funnits bör ligga kvar, och det är väl en klok hållning. Man har valt att inte förorda specifika rekommendationer för vissa länder, vilket naturligtvis kan diskuteras. Sverige är ett av dessa länder, och vi får gott betyg av kommissionen för de framsteg vi har gjort.

I huvudsak tycker jag inte att vi behöver föra någon diskussion på den punkten.

Anf.  35  HILLEVI LARSSON (s):

Det står i texten att alliansregeringen får mycket gott betyg av kommissionen i framstegstegsrapporten. Jag tänkte bara fråga: Gäller det verkligen bara de månader som regeringen har suttit? Är det inte en mer samlad bild av vad Sverige hittills har stått för? Det hänger ändå lite ihop med den politik som har drivits tidigare. Eller är det så enkelt att det bara är dessa månader som har bedömts?

Anf.  36  JACOB JOHNSON (v):

Jag har en anslutande kommentar till det stycket. Det står att alliansregeringen får gott betyg. Där framhålls arbetet från kommissionens sida för att göra det mer lönsamt att arbeta samt åtgärder för att driva företag och att det är motiveringen för det goda betyget. Det belyser den strukturkritik som vi har från Vänsterpartiets sida mot kommissionens arbete. Här finns det värderingar som tydligen kommissionen delar med en borgerlig ekonomisk politik, det vill säga inte en mer objektiv fristående syn.

Anf.  37  Finansminister ANDERS BORG (m):

Låt mig börja med att till Hillevi Larsson understryka att det naturligtvis är så att delar av det goda betyg vi får härrör från perioden med socialdemokratisk regering, eftersom man då upprätthöll mycket goda offentliga finanser.

Det är en nyckelpunkt i den syn vi har i dag och den syn vi hade tidigare. Det är en svensk traditionell hållning i EU-arbetet att arbetet med stabilitets- och tillväxtpakten är central och att god ordning är viktigt.

De punkter där vi får beröm för strukturpolitik gäller framför allt arbetsavdraget och förändringarna av arbetslöshetsförsäkringen, och på produktivitetssidan framhålls utförsäljningar av statliga företag. Det är sådant som har tillkommit.

Sedan kan man naturligtvis, som Jacob Johnson påpekar, inte dela den syn som kommissionen har om vad som behövs för att öka sysselsättningen. Kommissionens arbete utgår från konventionell ekonomisk teori, och då blir det slutsatsen. Man kan tycka att det är fel eller inte. Men det är en separat diskussion.

När det gäller berömmet är det naturligtvis så att i den del det sammanhänger med att vi har goda offentliga finanser ska även den socialdemokratiska regeringen ha del av detta.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga ytterligare frågor på denna punkt.

Vi går över på punkt 5.4 om minskade administrativa bördor för företagen.

Anf.  39  Finansminister ANDERS BORG (m):

Kommissionen har presenterat ett regelförenklingspaket. Ni har också fått det utkast till handlingsprogram som har presenterats.

I grunden handlar det om att det arbete som man har inlett i ett antal länder, framförallt i Holland, med att mäta administrativa bördor och att minska administrativa bördor ska få en ökad prioritering.

Detta är det en av de tydliga prioriteringarna för det tyska ordförandeskapet. Det är väldigt tydligt att Steinbrück ser det som en central del att minska regelbördorna.

Vi stöttar naturligtvis den synen. Det finns ett antal länder som är mer skeptiska till detta. En del är det därför att de inte tycks vara så intresserade av att minska regelbördor. Andra är det därför att de som till exempel våra finländska vänner menar på att det är märkligt att fastställa mål när det är lite mer oklart vilka instrument man har för att genomdriva dessa.

Vi kommer att stötta kommissionen i den här frågan. Det ligger väl i linje med det egna arbete vi har i Sverige.

Anf.  40  MAX ANDERSSON (mp):

Jag undrar om målet med 25 %. Det låter som en fruktansvärt jämn siffra. Jag har hört någonting liknande någon gång förut, men då blev det inte så mycket. Jag undrar om målet på 25 % minskning till år 2012 verkligen är realistiskt.

Om man tänker sig att det från svensk sida finns ett mål om att man ska minska med 25 % till och med år 2010 kanske man kan ställa samma fråga också på den punkten. Det är ett gott syfte, men kommer man att klara av det?

Anf.  41  Finansminister ANDERS BORG (m):

Min första reaktion när jag hörde idéerna påminner en del om Max Anderssons. Vi har hört många politiska organisationer och länder ställa upp mål.

En sak som jag tycker har varit tydlig när man går igenom studierna på området är att till exempel holländarna har varit systematiskt framgångsrika i detta. Jag tror att deras minskning i regelbördan motsvarar i storleksordningen 3 % av bruttonationalprodukten.

Minskar man regelbördan och har en någorlunda väl fungerande konkurrens ska det i huvudsak omsättas i en stigande reallön för befolkningen. I grunden är det ett bra arbete.

Hur långt man når kan man naturligtvis diskutera. Man skulle kunna diskutera om man skulle ha satt ett mål på 15 %, 20 % eller 30 %.

Jag tror att det centrala är att man får i gång ett arbete, att det sker en kontinuerlig uppföljning och att man har en någorlunda enhetlig modell för att mäta detta.

Sedan får vi försöka att nå så långt det går utan att göra avkall på de i många fall andra fall viktiga mål som sammanhänger med att man en gång införde regleringarna.

Den svåra avvägningen är alltid att uppnå de mål man har med minsta möjliga regelbörda.

Anf.  42  CHRISTINA AXELSSON (s):

Arbetet med regelförenkling startades redan av den socialdemokratiska regeringen när vi gav Nutek i uppdrag att lista de regler som finns och hur man skulle kunna minska dem. Jag kommer ihåg att det på jordbrukssidan var tal om 20–25 %. Det minns jag att vi diskuterade under den förra mandatperioden.

Hur går det i de andra länderna med detta? Har man fått någon indikation på det? Klarar man av det till exempel i Polen och så vidare? Jag kan tänka mig att de har en ännu längre väg att gå än vad vi har med våra byråkratiska rutiner.

Anf.  43  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Herr ordförande! Finansministern nämnde inledningsvis att det fanns något underlag. Det är möjligt att jag har missat det, men jag har inte sett det.

Anf.  44  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det har varit vid tidigare möten.

Anf.  45  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Oaktat detta är jag övertygad om att finansministern är mycket förtrogen med åtminstone den svenska jordbruksadministrationen. Det är jordbruksföretagen jag tänker på i det här sammanhanget.

Jag skulle bara vilja skicka med en uppmaning till ministern att till sina kolleger överföra samma budskap om behovet av reformering av administrationen. Skulle man ge sig in på det ordentligt tror jag att stora delar av de 25 % vore lätta att hitta.

Anf.  46  KARIN GRANBOM (fp):

Det är klart att vi välkomnar det och ger det ett stort stöd. Jag tänker också på den bidragshantering som är enorm. Det skulle verkligen kunna minskas en hel del i dessa ansökningshandlingar.

Samtidigt tänker jag på miljöfrågor. Det är klart att det skapar en del administration för olika aktörer. Där tycker jag att det är särskilt viktigt att Sverige slår vakt om miljön. Att hävda miljöintresset kan få vara värt en del regleringar.

Anf.  47  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag börjar med Christina Axelssons konstaterande att den socialdemokratiska regeringen har drivit detta. Jag har inte riktigt uppfattat det här som en stor partiskiljande fråga i EU. Det är ett antal länder – Sverige, Holland, Tyskland, inte Finland i det här fallet, men i andra fall – som driver regelfrågor och regelförenklingar på ett tydligt sätt.

Jag kan som moderat naturligtvis påpeka att arbetet kunde ha bedrivits med större kraft under den socialdemokratiska regeringstiden, men jag tänkte kanske avstå från den polemiken i det här sammanhanget. Jag vill mer konstatera att det i EU-sammanhang är en traditionell svensk hållning att vi inte är så förtjusta i regleringar. Det ligger mycket i det påpekandet som görs att Sverige inte hör till det länder som har störst regelbörda.

Nu gäller det den gemensamma europeiska regelbördan. Där är det precis som Bengt-Anders Johansson påpekar jordbruksregleringarna som är en stor del, men det finns även andra. Det är viktigt att vi arbetar med den delen.

Synpunkten från Karin Granbom är naturligtvis också riktig. Det är en avvägning relativt andra viktiga intressen, där miljösidan är ett. Jag tror ändå att om man arbetar sig framåt och gör ordentliga mätarbeten bör man kunna minska regelbördan.

Det jag hänvisade till som Bengt-Anders Johansson undrade om var en tidigare rapport vid mötet i oktober eller möjligtvis november. Jag är lite osäker på vilket det var. Där gjorde man en uppföljning av detta. Det visade sig att resultaten är väldigt skilda mellan de olika länderna.

Anf.  48  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill bara ge en förklaring till varför jag sade det. Det står här: Regeringen har initierat ett arbete syftande, och så vidare. Jag anser inte att det är den här regeringen. Men jag kan hålla med om att det är regeringen. Jag hävdar att det var den förra regeringen.

Anf.  49  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är alltid trevligt när vi kan gräla om vem som är mest ansvarig för det som vi alla är överens om.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Då har vi fått punkt 5 väl genomgången från olika perspektiv. Om det inte är några ytterligare frågor kan jag konstatera att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Vi går över på ärende nr 6 om konvergensrapporter.

Anf.  51  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är glädjande när man läser den genomgång som görs av konvergensrapporten om Sverige att man så tydligt konstaterar att Sverige har väldigt god och stark ekonomi och klarar kriterierna väl när det gäller prisstabilitet, offentliga finanser och ränta.

Sedan är det naturligtvis så att Sverige efter folkomröstningen inte uppfyller alla kriterier. Det är rätt naturligt att vi inte uppfyller kriterierna när det gäller växelkursstabilitet och legal konvergens.

Jag hade förmånen att diskutera den här saken med ECB-chefen Trichet här i veckan. Det finns en förståelse för den svenska hållningen. Vi har haft en folkomröstning. Frågan är inte på agendan, och den kommer inte upp på agendan förrän det har skett en förskjutning av den svenska opinionen.

Jag tror inte att det blir någon sakdiskussion kring detta. Det finns en förståelse för den svenska hållningen. De av oss som var för EU-medlemskapet kan beklaga att vi har det opinionsläget och önska att det var annorlunda. De som vann folkomröstningen kan vara glada för det.

Det finns en respekt inom EU-kretsen att vi inte står utanför för att på något sätt skaffa oss konkurrensfördelar utan utifrån att det finns en folklig majoritet i den här frågan som inte anser att det ett euroinförande är påkallat. Så länge det är den situationen är vi utanför.

Anf.  52  MARGARETA CEDERFELT (m):

Herr ordförande! Min fråga härrör ur diskussionen vid EFK. Det står att ingen kritik framfördes. Jag undrar om det var någonting annat som framfördes än kritik.

Anf.  53  JACOB JOHNSON (v):

Jag skulle vilja fråga finansministern om han är beredd att mot bakgrund av folkomröstningsresultatet i Sverige vad gäller EMU försöka förhandla fram ett formellt undantag i enlighet med undantagen för Danmark och Storbritannien.

Anf.  54  MAX ANDERSSON (mp):

Från Miljöpartiets sida beklagar vi naturligtvis att det över huvud taget har skrivits ett sådant dokument för Sveriges del. Det skrivs inte något sådant för Danmark och för Storbritannien. Jag ska inte förlänga diskussionen på den punkten just nu.

Anf.  55  Finansminister ANDERS BORG (m):

Skälet till att man gjorde konstaterandet om EFK var att det den här gången inte fördes någon diskussion om enskilda länder. Det har vid några tillfällen tidigare framförts en del kritik mot Sverige för att vi inte har uppfyllt kriterierna när det gäller till exempel legal konvergens.

Den här gången har det inte varit någon sådan kritik. Jag upplever att det finns en bred förståelse för den svenska hållningen.

Jacob Johnson och kanske delvis också Max Andersson undrar om vi vill förhandla fram ett undantag. Jag tror att förutsättningarna att lyckas med det är utomordentligt små. Jag tror nästan att vi ska vara nöjda med den situation vi har.

De har en respekt för att vi inte uppfyller kriterierna. Vi uppfyller inte kriterierna, och då kan vi formellt hantera att fördraget egentligen föreskriver att alla som uppfyller kriterierna ska gå med. Vi själva anser av naturliga skäl att detta är en fråga som ska avgöras av den svenska befolkningen.

Jag tror att det är bättre ju mindre vi rör i denna fråga, om jag ska vara helt ärlig. Sannolikheten för att vi skulle lyckas förhandla fram ett undantag – om vi nu ville det, och jag tror inte ens jag vill det – får bedömas som utomordentligt små.

Anf.  56  STAFFAN DANIELSSON (c):

Läget är som det är, och vi får se hur det går vidare framåt. Europas ekonomier kommer vartefter att närma sig varandra, och vi får se var det hela landar.

Sverige har ju ambitionen att vara med och utveckla Europa inifrån och så nära kärnan som möjligt, vilket jag tycker är bra. Jag vill ändå ställa frågan: Komplicerar detta det hela eller funkar det lika bra för Sverige ändå?

Anf.  57  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är en svår fråga att besvara, eftersom vi är utestängda från dessa möten. Eurogruppen har möte kvällen före Ekofinmötena, och vi har bara rudimentära kunskaper om vad de diskuterar. När det gäller stora och viktiga frågor för Eurogruppen, till exempel utformningen av stabilitetspakten och tillväxtpakten, stängs vi ute från diskussionerna. I de sammanhangen är det alltså uppenbart att det är en nackdel.

Å andra sidan ska sägas att när det gäller diskussionerna kring de frågor som vi tenderar att fokusera på här, till exempel skattefrågor, företagsbeskattningens utformning, alkoholregleringar och sådant, upplever jag att det finns en stor respekt för den svenska hållningen. Inom dessa områden utestängs vi inte från några diskussioner i Eurogruppen, utan där är det öppna diskussioner där vi har en god möjlighet att påverka.

Samtidigt bygger detta på att Sverige upprätthåller en väldigt hög egen trovärdighet. Vi respekteras alltså för att vi i vissa avseenden har tagit på oss tuffare och tyngre ambitioner än euroländerna. Vi har bättre offentliga finanser, lägre inflation, flera arbetsmarknadsreformer, och vi har avreglerat fler produktmarknader etcetera. Man lyssnar på Sverige därför att vi ofta framstår som ett land som har något att tillföra. Skulle vi stå utanför och ha en situation med svaga offentliga finanser eller stora ekonomiska problem skulle kostnaderna för utanförskapet vara uppenbara. Men om vi upprätthåller en god ordning upplever jag att det finns en bred respekt för den svenska hållningen i de andra frågorna.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Då avslutar vi den punkten och går vidare till ytterligare en rapport om utvidgningen av euroområdet – punkt 7. Har finansministern någon kommentar till det?

Anf.  59  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är ett informationsärende. Jag har inte så mycket att tillföra där.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Har vi några frågor kring utvidgningen av euroområdet – Slovenien? Om det inte finns några frågor är vi klara med ärendelistan. Punkt 8 har väl utgått om jag är rätt underrättad?

Anf.  61  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det stämmer att punkt 8 om energiskattedirektivet har utgått.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Har vi några övriga frågor? Det har vi inte vad jag förstår. Har vi några A-punkter?

Anf.  63  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag har ingen kännedom om några A-punkter ännu.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Då är vi färdiga. Jag ska be att få tacka finansministern för den här föredragningen och tillönska er alla en trevlig helg.

2 §  Jordbruk och fiske

Statssekreterare Rolf Eriksson

Återrapport från ministerrådsmöte den 19-21 december 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 29 januari 2007

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Då hälsar vi statssekreterare Rolf Eriksson med medarbetare välkomna! Vi ska gå in på ärendelistan. Först har vi en återrapportering från ministerrådsmötet den 28 november. Har statssekreteraren har något att anföra där? Varsågod!

Anf.  66  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Jag vill börja med att hälsa från statsrådet Erlandsson som råkar fylla år i dagarna och därför inte kan närvara. Han har gjort upp om detta med ordföranden, och jag är därför här tillfälligtvis.

Rådsmötet precis före jul handlade mest om fiske och var en klassisk, långvarig fiskeförhandling som, som sig bör, pågick till strax före klockan tre på natten. Man lyckades då komma överens i ett antal fiskefrågor, och det viktigaste för oss var att man kunde minska fiskeansträngningarna och fiskekvoterna i Kattegatt och de områden som berörde oss. De stora problemen rörde de områden som ligger längre bort från oss och där Sverige inte bedriver något fiske. Där hade bland annat Spanien och Frankrike stora problem med att komma överens.

Den andra stora frågan under detta rådsmöte var de väldiga problem på det veterinära området som precis före jul fanns mellan EU och den ryska federationen. Under rådsmötet var kommissionär Kyprianou i Moskva och gjorde en överenskommelse med den ryske jordbruksministern om hur man skulle lösa det här. Han kom sedan tillbaka under rådsmötet och rapporterade det. Han fick stöd för lösningen av alla länder, dock med vissa reservationer från några länder som hade synpunkter på hur det rent proceduriellt hade gått till. Detta håller man fortfarande på att diskutera i Bryssel, och det pågår arbete i ett antal arbetsgrupper för att reda ut vem som egentligen har ansvaret i sådana här frågor. Det gäller alltså om det är rådet eller kommissionen som ger uppdraget att förhandla kring den här typen av frågeställningar.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Om ingen har några frågor om återrapporten går vi vidare på dagordningen. Ärende 3 är Ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf.  68  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det tyska ordförandeskapet har presenterat ett antal prioriterade frågor. Det följer av naturliga skäl det som kommissionen har anmält att man ska presentera och det som redan finns i beslutssystemet.

I förrgår presenterades ett förslag till reform av frukt- och gröntsektorn, som vi kommer att återkomma till. Det kommer man att arbeta med. Det finns också ett redan påbörjat arbete med en förenkling som innebär att man slår samman 21 marknadsordningar till en. Det finns en politisk överenskommelse om spritdrycker där det för Sveriges och andra nordeuropeiska länders del är viktigt med definitionen av vodka. Det ska man försöka slutföra.

Den stora, övergripande frågeställning som tyskarna ska jobba med är förenklingar, och där har man bland annat velat skynda på arbetet med att se över hur tvärvillkoren i jordbrukspolitiken tillämpas. Där ska kommissionen presentera en rapport, förmodligen vid rådsmötet i april, och tyskarna driver på för att få till stånd mer än en rapportering och en politisk diskussion om detta. Man föreslår också att rådet ska fortsätta behandlingen av förslaget om bekämpningsmedel. Man har också tidigare sagt att djurskydd är en prioriterad fråga.

När det gäller fiskeripolitiken har man lyft fram att förenklingar är viktiga. Vi ska komma ihåg att den förvaltningsplan för Östersjön och för torsken där som vi var överens om ska presenteras i juni. Om det inte görs slår en regel till som innebär att neddragningen av kvoterna blir större än den annars skulle bli.

Anf.  69  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Tack för redogörelsen. Jag har en fråga om skyddet för slaktkycklingar, som det ju under lång tid har pågått förhandling om. Det har varit svårt att komma fram till några substantiella förbättringar för våra vänner slaktkycklingarna. Ur ett svenskt perspektiv – vi har ju bättre förhållanden än flera andra länder – undrar jag: Hur ser vi på möjligheterna till substantiella förändringar där?

Jag blev lite överraskad över att man gav sig på den här frågan så snart efter att den minimalistiska kompromissen hade uppnåtts.

Anf.  70  CARINA OHLSSON (s):

Jag håller mig till samma område men till de lite äldre. Det handlar om värphönsen. För svensk del ser vi det som viktigt att driva på för att de villkor som vi har i Sverige när det gäller burarna ska gälla över hela EU, och det är viktigt att man inte skjuter på det beslutet. Jag vill gärna höra lite om detta. Ordförandeskapet har ju tagit upp att det inte direkt har hänt något i denna fråga under Finlands tid som ordförande.

Anf.  71  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

När det gäller slaktkycklingar stötte vi tyvärr på patrull under hösten. Det visade sig att de länder som inte ville fatta något beslut på detta område var i olyckligt stor majoritet, och det blev svårt att komma framåt. Vi driver på i olika konstellationer för att försöka hitta en framkomlig väg. Problemet är att om detta drivs så långt att foten sätts ned ordentligt finns det en risk för att foten sätts ned fullkomligt fel, och då kommer man ingenstans på ett bra tag.

Det gäller att vara diplomatiskt fingerfärdig här, så att man kan hitta en framkomlig väg. Vi driver naturligtvis på så mycket vi kan. Jordbruksministern hade en diskussion om detta med Kyprianou i november, där vi drev på hårt för att få fram ett förslag. Som ni känner till är kommissionens förslag väldigt likt det svenska system som finns. Kyprianous vädjan till oss var att vi skulle driva på men samtidigt vara öppna för en kompromiss, för om vi inte rör oss alls kommer frågan bara att falla, och då blir det ingenting.

Vi försöker driva på. Tyskarna har problemet att de har en stor vän väster om sig som de som ordförande gör allt för att inte uppröra alltför mycket, och det är Frankrike. Vi förstår att de under sitt ordförandeskap försöker hitta lösningar som inte ska störa fransmännen alltför mycket, samtidigt som tyskarna i normala fall ligger oss nära i frågor som rör till exempel djurskyddsregler och liberaliseringar av jordbrukspolitiken. Detta är ett dilemma under ett tyskt ordförandeskap.

Värphönsen är en lite annan fråga. Där finns ett beslut och en tidtabell, och vi driver på för att den tidtabellen ska hållas. Tyvärr finns det både i Europaparlamentet, inom näringen i de sydliga länderna och i regeringar i sydliga länder en stark rörelse mot årtalet 2012. Man försöker skjuta det hela framåt, till 2017 eller 2022. Det är vi naturligtvis starkt emot. Det tagna beslutet ska gälla.

Vi driver på, och jag vet att andra regeringar i norr också gör det. Det förs också en diskussion mellan näringarna i norr och söder.

Den här frågan är i mycket en norr–söder diskussion, där norra Europa är för skärpningar medan sydliga Europa ser väldiga problem med det.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Om det inte finns några ytterligare frågor på denna punkt går vi vidare till punkt nr 4. Den gäller särskilda regler för frukt- och grönsakssektorn.

Anf.  73  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Här presenterades ett förslag i onsdags. Bakgrunden är att det fanns ett idéutkast sedan tidigare. Som alltid finns det innan ett förslag läggs fram en diskussion både inofficiellt och officiellt i systemet. Där har Sverige tillsammans med Tyskland, Nederländerna, Tjeckien och Belgien skickat in ett brev under processens gång. Det skedde redan i somras. Vi är glada att se att det förslag som nu har presenterats i stora delar överensstämmer med den inriktning som brevet hade, och vissa detaljer överensstämmer också med det som fanns i brevet.

I korthet innebär kommissionens förslag att de producentorganisationer som hittills har funnits även fortsättningsvis ska finnas och vara grundstenen i den stödpolitik som finns. På detta sätt ska medlen kanaliseras även fortsättningsvis.

De bearbetningsstöd som utgör ungefär hälften av sektorns budget ska överföras till det redan etablerade gårdsstödet, som är den nya typen av jordbrukspolitik sedan 2003. I medierna har man slagit upp detta med återtag. Återtag som tidigare har gjorts har destruerats; nu ska man ha möjlighet att distribuera till välgörande ändamål. Detta kom ut i medierna under gårdagen. Man tar också bort exportbidragen på det här området. Det är också en svensk inriktning av jordbrukspolitiken i stort.

Totalt sett är förslaget för den här sektorn budgetneutralt. Vi är i huvudsak positiva till reformförslaget. Som jag sade följer det vad den tidigare regeringen med stöd av den dåvarande oppositionen skrev i det brev man skickade till kommissionen. Man har, som vi bedömer det, verkligen försökt strömlinjeforma detta och göra det enklare, i likhet med den övriga jordbrukspolitiken.

Vi är förhållandevis nöjda. Vi har dock nu nåtts av signaler om att Frankrike är starkt negativt till detta. Sådant brukar innebära att det bakom Frankrike kan finnas en rad Medelhavsländer, som har ungefär samma typ av kritik mot förslaget. Det kan då bli en batalj under det tyska ordförandeskapet under våren.

Det som nu på måndag kommer att hållas är en första diskussion om dessa frågor.

Anf.  74  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill ställa en fråga med anledning av redogörelsen. Det är väl det här som har beskrivits som fruktstund från EU i massmedierna, och därför reagerade jag lite grann när statssekreteraren pratade om välgörande ändamål – om det var så att man skulle skänka det här fruktöverskottet till vissa institutioner såsom förskolor och olika äldreboenden.

Jag tycker ändå inte att det är välgörande ändamål på det sättet, och jag tycker att den svenska ståndpunkten säger någonting annat än det.

Anf.  75  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Jag vet inte vilket ord man ska använda för det, men det bygger ju på att ett lands producentorganisationer använder sig av den här metoden. Respektive producentorganisation väljer om man vill göra det eller inte.

Jag tror att det har funnits en sådan här möjlighet redan i det nuvarande systemet, men ingen organisation i Sverige har använt sig av den. Förmodligen kommer inte heller producentorganisationerna i Sverige att använda sig av systemet i framtiden. Alltså kommer det nog inte att finnas här, och man kan nog kalla det för någonting annat.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Om vi då är klara med den diskussionen finner jag att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg för de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Vi går därmed över till ärende nr 5, som handlar om organisationen av marknaden för spannmål.

Anf.  77  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det finns ett förslag från före jul om att ta bort en interventionsmöjlighet, alltså en uppköpsmöjlighet som finns för olika produkter. I det här fallet handlar det om majs och att interventionsmöjligheten ska tas bort från den 1 juli i år.

Det har varit en väldig press på detta system, framförallt i fråga om majs. Det är framförallt när det gäller Centraleuropa och främst Ungern som man kan prata om att det har funnits ett problem. Det är också ett problem att majs som frö inte är speciellt lagringsdugligt och därför inte lämpar sig för den här typen av åtgärd.

Vi är positiva till att man gör det här. Vi vill ju ta bort interventionssystem över huvud taget så att det stämmer med den totala inriktning som Sverige har på jordbrukspolitiken.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Vi går då över på ärende 6, som handlar om allmänna bestämmelser för finansiering av interventioner genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. Det var en lång överskrift!

Anf.  79  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det här hänger ihop med förra frågan. I samband med den förändring som föreslogs under punkt 5 föreslår kommissionen ett komplement som innebär att de länder som får utökade kostnader på grund av detta ska kompenseras med en konstruktion som har med räntekostnader att göra.

Vi är egentligen emot den här typen av särlösningar, men eftersom borttagandet av interventionssystemet ger den framkomlighet som redovisades i punkt 5 kan vi tänka oss det som en övergångsmöjlighet. Vi kan alltså stödja det här som en kompromisslösning, men vårt krav är att det inte ska vara prejudicerande för framtiden.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i den här frågan.

Då går vi över till ärende nr 7, WTO-förhandlingarna.

Anf.  81  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Doharundan är nu inne på sitt sjunde förhandlingsår. Det har ju i pressen lyfts upp stora förväntningar inför den kommande helgen när man träffas i Davos. Det finns en viss rörelse på såväl EU-sidan som USA-sidan. Man träffades för någon vecka sedan på politisk nivå i Washington, och man har haft en rad tekniska diskussioner under de gångna veckorna.

Det finns en viss förhoppning om att man ska ta ett steg under de möten som sker nu i helgen. Som ni vet finns det ett mandat för den amerikanske presidenten – ett så kallat fast track – som går ut i sommar. Han måste kunna fatta de beslut som han kan göra med hjälp av detta fast track innan det löper ut, och det är det som sätter press i systemet. Om det inte hinns med blir det en mycket krångligare procedur på den amerikanska sidan.

På den europeiska sidan har vi, som ni känner till väl, också en nord–syd-dialog där Sverige i stor enighet driver på för en mer liberal inriktning och ger kommissionen stöd att gå USA till mötes, medan andra länder anförda av framförallt Frankrike håller emot. Den bilden gäller fortsättningsvis.

Vi kommer i de diskussioner som hålls dels under lunchen, dels under rådsmötet att föra fram, som vi också tidigare har gjort, att det finns ett starkt stöd från Sverige för att driva på i förhandlingarna, och vi stöder kommissionens upplägg av förhandlingarna.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Tack för den rapporten! Det är ju roligt om det nu skulle lossna lite grann i denna fråga.

Anf.  83  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Det är ju glädjande om det skulle kunna komma till en lösning från svensk sida. När vi tidigare har pratat med ministrar om den här frågan i utskottet, även om det inte har varit i det här sammanhanget, har vi ju väldigt starkt betonat det önskvärda i att det blir en lösning. Samtidigt har vi också betonat att det måste finnas en ömsesidighet när det gäller EU:s och USA:s positioner i den slutgiltiga lösningen. Min fråga är då, för jag har inte sett det substantiella innehållet i den förflyttning som USA nu har gjort, om departementet bedömer att här finns en ömsesidighet som kan peka mot en lösning som vi kan gå med på.

Anf.  84  PER BOLUND (mp):

Vi är kritiska till delar av den linje som vi sett att kommissionen driver. Det handlar framförallt om relationen mellan EU och u-länderna, där vi tycker att kravet på avskaffande av industristöd i u-länder som kompensation för minskade jordbrukssubventioner och exportstöd kan vara kontraproduktivt, försvaga världsmarknaden och leda till en sämre ekonomisk utveckling i världen snarare än tvärtom. Därför önskar vi att man inte ställde några sådana motkrav på u-länderna i det här läget.

I övrigt anser vi att Sverige ska vara aktivare inom EU för att driva på för borttagande av jordbruksstöd och exportstöd eftersom det är detta som leder till stora problem med att få fram vettiga handelsavtal.

Anf.  85  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

När det gäller Sven Gunnar Perssons fråga om ömsesidighet ska jag först säga att vi från Jordbruksdepartementet ju inte sitter med i de innersta rummen, så vi har nog inte tillgång till exakt all information. Förhandlingarna sköts nu av ett litet fåtal personer på dels europeisk sida, från kommissionen, dels USA:s sida. Just för att gynna förhandlingarna släpper de inte ut speciellt mycket information, utan man får vara lite grann av spion för att ta reda på vad som händer. Vi får gå på den information vi har, och det är ju att alla i EU går med på att sänka sina tullar mot att USA går med på att sänka sina interna stöd till sina jordbrukare.

USA har ju ett väldigt stort internt politiskt problem med att göra detta, med tanke på att de jordbruksstöd som finns är väldigt väl etablerade och stödda av en stark jordbrukslobby hos dem. Inte minst inom det republikanska partiet finns det ett starkt stöd för den här typen av åtgärder. Å andra sidan finns det också från den nya demokratiska majoriteten i USA en stark motvilja mot ökad frihandel, och det gör att USA tyvärr är väldigt baklåst, så att säga.

Men det är precis den ömsesidigheten jag tror att du menar – att vi gör upp om att sänka tullar på europeisk sida mot att de sänker sina stöd. Sedan ska ju den ömsesidighet som EU driver när det gäller slopade exportstöd gälla också sådant som inte kallas för exportstöd men de facto är exportstöd.

När det sedan gäller relationen till u-länderna och kraven på slopade industritullar är det vad jag förstår mer ett USA-krav på u-länderna att de ska sänka eller slopa sina industritullar än ett europeiskt krav.

Anf.  86  JACOB JOHNSON (v):

Jag kan avstå från min fråga efter statssekreterarens kommentar till Per Bolunds fråga.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi konstatera att det finns ett stöd för det redovisade upplägget inför eventuellt fortsatta förhandlingar i den här frågan.

Då går vi över på ärende nr 8. Det handlar om att förbjuda utsläppande på marknaden samt import till och export från gemenskapen av päls av katt och hund och varor som innehåller sådan päls.

Anf.  88  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Kommissionen har då lagt fram ett förslag om ett regelverk som skulle förbjuda försäljning, import till och export från gemenskapen av hund- och kattskinn. Som ni kommer ihåg fanns det för några år sedan en diskussion om detta när det kom in sådant på marknaden som bedömdes vara hund- eller kattskinn, fast det kanske kallades för något annat, med okänt ursprung. Det såldes helt enkelt under falsk märkning.

På det här området finns det i vissa medlemsländer en nationell lagstiftning för att komma till rätta med problemet. Här var det dock ett antal medlemsländer, bland annat Sverige, som reagerade, och sedan dess finns det ett förslag. Vi stöder förslaget om att förbjuda handel med hund- och kattskinn samt produkter som är tillverkade av sådant skinn.

Anf.  89  CARINA OHLSSON (s):

Vi socialdemokrater stöder den här ståndpunkten, men jag vill ändå ha ett förtydligande. Vad jag har kunnat utläsa grundar sig detta förslag på etiska skäl. Det är alltså inte djurskyddsskäl utan etiska skäl som ligger till grund, att vi inom EU betraktar hundar och katter som sällskapsdjur. Man beskriver också att det har varit ett starkt medborgartryck. Jag tycker att det är bra om vi får ett förtydligande i den svenska ståndpunkten om att det är av etiska skäl detta beslut tas. Det är intressant, eftersom vi har diskuterat andra djurarter, att det ändå är möjligt att ta denna typ av beslut.

Anf.  90  JACOB JOHNSON (v):

Jag har en fråga om det undantag som ska kunna medges. Det står i rådspromemorian: ”Beslut skall även kunna tas om vissa undantag från förbudet, bl.a. för produkter framtagna från hundar och katter som inte hållits eller dödats för produktionsändamål.” Då undrar jag vad för slags produkter man avser. Det framgår inte av handlingarna, tycker jag.

Sedan vill jag säga att Vänsterpartiets principiella hållning är att det inte ska finnas några undantag.

Anf.  91  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Först gällde det frågan huruvida detta är grundat på etiska skäl eller djurskyddsskäl. Där kan man säga att det är både–och. Vi har också från svensk sida framfört att det är en bedömning av både etiska skäl och djurskyddsskäl.

Det är klart att hundar och katter i svensk allmänhets ögon, till skillnad från kanske en del asiatiska folks ögon, är sällskapsdjur som lever med oss människor. Därför har vi en annan syn på den typen av djur än på djur som exempelvis sedan länge är jordbruksdjur. Jag tror att svenskar i gemen har en annorlunda syn på hundar och katter än vad man kanske har på kor, grisar eller minkar. Det finns både–och. Från de flesta länder framförs det att det är en etisk fråga.

Sedan är det här en första policydiskussion, en riktlinjedebatt. Det finns en del detaljer i detta, och det finns en del länder som är oroliga för traditionell användning av små applikationer. Det kan finnas ursprungsbefolkningar som, återigen, har en annan syn på hund och katt. Det är en begränsad omfattning, men det är den typen av avväganden som gäller i den mer detaljerade diskussionen. Men jag tror inte att det kommer upp under den övergripande diskussionen på måndag.

Anf.  92  HILLEVI LARSSON (s):

Kanin är också ett sällskapsdjur över hela Europa, tror jag. Har det väckts någon diskussion om kaninpäls? Eller anses det vara ett lägre stående djur, så att det inte är lika känsligt?

Anf.  93  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Enligt vad jag har förstått har det inte diskuterats i det här sammanhanget.

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Kan vi då avsluta denna punkt? Jag finner att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i den här frågan.

Vi har övriga frågor. Det har tillkommit en del övriga frågor har jag förstått.

Anf.  95  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Ska jag ta dem en och en eller alla?

Anf.  96  ORDFÖRANDEN:

Om det är något speciellt som statssekreteraren vill kommentera.

Anf.  97  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Helt övergripande kan jag säga att det sedan de stora utbrotten ges information på varje rådsmöte om fågelinfluensan. I mitten av veckan bekräftades det att en flock tamgäss i södra Ungern har smittats av viruset. Det kommer kommissionen och förmodligen Ungern att informera om.

Det kommer också att ges information om de förhandlingar jag nämnde tidigare om veterinärfrågor mellan EG och Ryska federationen. Det är den efterbörd som finns efter diskussionen i december. Det är mycket procedur kring hur man ska gå vidare.

Det finns också en begäran från Österrike om att diskutera den temainriktade strategin för markskydd.

Det finns en begäran från den danska delegationen att diskutera tvärvillkoren, som lite grann griper in i de tyska diskussioner som finns kring tvärvillkoren i samband med förenklingar av jordbrukspolitiken.

Det finns en anmälan från Cypern om torka i Medelhavsområdet. De kommer tillsammans med de grekiska, spanska, franska och italienska delegationerna att informera om effekterna av den torka de har varit utsatta för.

Det finns också en anmälan från Republiken Tjeckien om att informera om de stormskador de har fått efter den storm som drog över Centraleuropa för en vecka sedan. Det är dock oklart här vad syftet är. De kommer förmodligen inte att i detta läge begära något stöd från Solidaritetsfonden, men det kan vara en politisk grund för att göra det i framtiden. De anmäler att det är 12 miljoner skogskubikmeter som har fallit, vilket i det landet är 80 % av en årsavverkning. Det är i närheten av vad Gudrun var i procent. Det var ungefär en årsavverkning i Sverige. 12 miljoner skogskubikmeter råkar också vara vad som föll i Sverige under stormen Per. Det är procentuellt sett mindre i Sverige, så att säga. I regionen Tjeckien och angränsande länder är det inte heller den omfattning av skadan som Gudrun gav i norra Europa.

Det finns från Lettland en diskussion kring hur beslutet som fattades under hösten om systemet för stöd till energigrödor ska implementeras i de nya medlemsländerna.

Sedan finns det en sent anmäld fråga från Frankrike där man vill diskutera problem efter att sockerreformen har implementerats. Under hösten har det varit problem i vissa länder med obalanser på marknaden efter reformen. Jag har inte så mycket information om exakt vad Frankrike kommer att ta upp.

Anf.  98  ERIK A ERIKSSON (c):

Herr ordförande! Det gäller Ryska federationen och handelsembargot. Det vore intressant att få veta något om möjligheten till utbyte och att bjuda in Ryssland till Sverige för att se vad SCA gör och annat. Har statssekreteraren någon kommentar till det?

Anf.  99  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det har gått brev till Ryska federationen med en inbjudan till den typen av besök. Det finns en kontakt etablerad.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Har vi några A-punkter? Nej. I så fall tackar vi för föredragningen. Vi tillönskar er en trevlig helg.

Anf.  101  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Tack.

Innehållsförteckning

1 §  Ekofin 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister ANDERS BORG (m) 1

Anf.  3  FREDRIK OLOVSSON (s) 1

Anf.  4  Finansminister ANDERS BORG (m) 1

Anf.  5  FREDRIK OLOVSSON (s) 2

Anf.  6  Finansminister ANDERS BORG (m) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Finansminister ANDERS BORG (m) 2

Anf.  9  FREDRIK OLOVSSON (s) 2

Anf.  10  Finansminister ANDERS BORG (m) 3

Anf.  11  JACOB JOHNSON (v) 3

Anf.  12  Finansminister ANDERS BORG (m) 3

Anf.  13  JACOB JOHNSON (v) 4

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  15  Finansminister ANDERS BORG (m) 4

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  17  Finansminister ANDERS BORG (m) 4

Anf.  18  KARL SIGFRID (m) 5

Anf.  19  Finansminister ANDERS BORG (m) 5

Anf.  20  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 5

Anf.  21  KARIN GRANBOM (fp) 6

Anf.  22  Finansminister ANDERS BORG (m) 6

Anf.  23  STAFFAN DANIELSSON (c) 7

Anf.  24  JACOB JOHNSON (v) 7

Anf.  25  CARINA OHLSSON (s) 7

Anf.  26  Finansminister ANDERS BORG (m) 7

Anf.  27  MAX ANDERSSON (mp) 8

Anf.  28  Finansminister ANDERS BORG (m) 8

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  30  Finansminister ANDERS BORG (m) 8

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  32  Finansminister ANDERS BORG (m) 8

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  34  Finansminister ANDERS BORG (m) 9

Anf.  35  HILLEVI LARSSON (s) 9

Anf.  36  JACOB JOHNSON (v) 9

Anf.  37  Finansminister ANDERS BORG (m) 9

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  39  Finansminister ANDERS BORG (m) 10

Anf.  40  MAX ANDERSSON (mp) 10

Anf.  41  Finansminister ANDERS BORG (m) 10

Anf.  42  CHRISTINA AXELSSON (s) 11

Anf.  43  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 11

Anf.  44  Finansminister ANDERS BORG (m) 11

Anf.  45  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 11

Anf.  46  KARIN GRANBOM (fp) 11

Anf.  47  Finansminister ANDERS BORG (m) 12

Anf.  48  CHRISTINA AXELSSON (s) 12

Anf.  49  Finansminister ANDERS BORG (m) 12

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  51  Finansminister ANDERS BORG (m) 12

Anf.  52  MARGARETA CEDERFELT (m) 13

Anf.  53  JACOB JOHNSON (v) 13

Anf.  54  MAX ANDERSSON (mp) 13

Anf.  55  Finansminister ANDERS BORG (m) 13

Anf.  56  STAFFAN DANIELSSON (c) 14

Anf.  57  Finansminister ANDERS BORG (m) 14

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  59  Finansminister ANDERS BORG (m) 14

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  61  Finansminister ANDERS BORG (m) 15

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  63  Finansminister ANDERS BORG (m) 15

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 15

2 §  Jordbruk och fiske 16

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  66  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 16

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  68  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 16

Anf.  69  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 17

Anf.  70  CARINA OHLSSON (s) 17

Anf.  71  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 17

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  73  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 18

Anf.  74  CHRISTINA AXELSSON (s) 19

Anf.  75  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 19

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  77  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 19

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  79  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 20

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  81  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 20

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  83  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 21

Anf.  84  PER BOLUND (mp) 21

Anf.  85  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 21

Anf.  86  JACOB JOHNSON (v) 22

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  88  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 22

Anf.  89  CARINA OHLSSON (s) 22

Anf.  90  JACOB JOHNSON (v) 22

Anf.  91  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 22

Anf.  92  HILLEVI LARSSON (s) 23

Anf.  93  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 23

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  95  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 23

Anf.  96  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  97  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 23

Anf.  98  ERIK A ERIKSSON (c) 24

Anf.  99  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 24

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  101  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 24