Fredagen den 26 februari 2010

EU-nämndens uppteckningar 2009/10:25

1 §  Konkurrenskraft

Näringsminister Maud Olofsson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 3–4 december 2009

Återrapport från informellt ministermöte den 9 februari 2010

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 1–2 mars 2010

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Klockan har slagit 9.30. Nu kan vi säga välkommen till Gulan Avci. Vi har redan anmält att hon är nyutsedd suppleant för fp, och nu är hon också närvarande. Välkommen till EU-nämnden!

Innan vi går in på samråd ska jag anmäla skriftliga samråd sedan sist. Då har vi troliga A-punkter vecka 7. Det samrådet avslutades fredagen den 19 februari kl. 14 med stöd för regeringens ståndpunkter. En komplettering till den listan angående rådsslutsatser om Transnistrien samrådde vi om den 22 februari med avslut kl. 9 med stöd för regeringens ståndpunkt. Inför EU:s position om den gemensamma toppmötesdeklarationen EU–Marocko samrådde vi den 22 februari med avslut kl. 11.45 med stöd för regeringens ståndpunkt. I går den 25 februari kl. 10.45 avslutade vi skriftligt samråd om A-punkterna vecka 8, med stöd för regeringens ståndpunkt. Dessa antogs sedan på det så kallade RIF-rådet i går. Veckans A-punktslista är fortfarande öppen, och samrådet om den avslutas i dag kl. 14.00.

Vi har också sedan sist fått information inför rådet för rättsliga och inrikes frågor angående tillägg på dagordningen, där ordförandeskapet ville informera om frågan om Swift. De preciserade inte i förväg vad de tänkte ta upp. De skulle diskutera detta i en begränsad krets. Justitieministern skickade en kommentar så gott det gick på detta. Den har delats ut skriftligt under veckan, den 25 februari på morgonen.

För er som inte redan har upptäckt det ska jag säga att det gick ut en reviderad kommenterad dagordning med utskick 2.

Vi ska behandla konkurrenskraftsrådet. Statsrådet Björling är i Moskva och ersätts av statssekreterare Wieslander. Vi börjar med näringsministerns frågor. Då har vi först återrapporter från rådet den 3–4 december och från det informella mötet den 9 februari. Det är onekligen fråga om olika ordförandeskap, så man kanske ska ta punkterna en i taget. Är det något att säga om mötet den 3–4 december som inte redan är sagt? En skriftlig rapport är utsänd.

Anf.  2  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Fru ordförande! Eftersom det här i mångt och mycket sammanfattar vårt ordförandeskap vill jag gärna säga några ord om det. Jag tror att det kan vara bra för EU-nämnden att få höra muntligt hur diskussionerna har varit.

Vi försökte under vårt ordförandeskap att lyfta in ekoeffektiv ekonomi som ett ramverk för hur vi tycker att EU ska jobba framöver för att kunna kombinera ekonomisk tillväxt och företagsutveckling med hållbar utveckling. Vi hade en rad olika aktiviteter under vårt ordförandeskap, inte minst i konkurrenskraftsrådet, där vi diskuterade detta.

Det som är intressant är att när vi kom till december och skulle anta rådsslutsatser fick vi med mycket av tankegodset som vi hade lyft in under ordförandeskapet. Rådsslutsatserna hade titeln Mot ett konkurrenskraftigt, innovativt och ekoeffektivt Europa. Det innebar en stor framgång för ordförandeskapet att det fanns stöd för det. Det visades också i debatten ett stort stöd. Vi kommer att återkomma till detta när vi tittar på de slutsatser och de diskussioner vi ska ha på kommande råd.

Här lyfter man fram satsningar på omställning av energi. Vi kopplar också ihop den energi- och klimatöverenskommelse som finns på EU-nivå med näringspolitiken. Det är för att vi vill säkra tillgången på energi och för att vi anser att Europa kan använda detta som ett sätt att ställa om sin egen ekonomi och göra det mer resurssnålt.

I slutsatserna fanns med vad vi kan göra för att stimulera den hållbara utvecklingen. Offentlig upphandling är ett sätt att styra, likaså teknikutveckling och innovation. Det är mycket inriktat på innovation och teknikutveckling.

Vi lyfte också fram, vilket har varit viktigt för oss under ordförandeskapet, småföretagens betydelse för tillväxten. Vi har här diskuterat kvinnors företagande. Det fanns med i slutsatserna. Det känns bra att vi från svensk sida har fått in det som en tydlig prioritering.

Frågan om öppna marknader och att Europa är en öppen ekonomi har under lång tid varit viktig för Sverige. Det fanns också med i den här delen.

Vi hade en intressant diskussion, som är värd att nämna, om att EU många gånger är duktigt på att anta strategier av alla de olika slag, men EU är inte lika duktigt på implementering och genomförande. Det förs faktiskt en diskussion i konkurrenskraftsrådet, vilket är intressant, om att det är bra att vi bestämmer oss för vissa saker men att de också måste bli verklighet.

Ett sådant område som diskuterades, med andra slutsatser, handlade om regelförenklingar. EU har satt upp målet 25 procent färre regler till 2012. Men vi i ministerrådet är inte nöjda med leveransen. Jag tycker att vi antog bra slutsatser där vi pekade på att kommissionen har sitt ansvar, ministerrådet har sitt ansvar samt att även parlamentet har sitt ansvar.

Det vi har sett som exempel under hösten är att vi har försökt att hålla igen på kommission och ministerråd, och när vi sedan kommer till parlamentet läggs det på ganska mycket regelkrångel. Jag har haft en diskussion med parlamentet om detta, och jag tror att vi måste fortsätta att se att vi alla bär ett ansvar, också ministrarna, parlamenten och kommissionen, så att regelbördan minskas.

Nu antog vi mycket bra slutsatser som handlar om hur vi alla ska bli bättre och att alla ska ta ansvar. Vi lade också fram krav på kommissionen att leverera fler förslag så att vi verkligen når upp till målet. Det är en viktig slutsats.

Vi är från svensk sida rätt överens om våra ståndpunkter, och vi var det under ordförandeskapet. Jag tycker att alla kan ta åt sig av att vi har varit med och flyttat fram positionerna. Det kommer att bli viktigt när vi diskuterar Europa 2020. Vad har Sverige påverkat under vårt ordförandeskap som sedan kommer att bli en del av de långsiktiga strategierna? Oavsett partifärg tycker jag att alla kan ta åt sig av att vi har varit med och påverkat Europa i rätt riktning. Det kan vara bra att få höra någon gång.

Anf.  3  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag har ett par frågor som jag skulle vilja ha fördjupad information om. Det gäller inte minst inför EU 2020.

I vårt material står det bland annat, vilket också näringsministern sade, att det är viktigt att betona för medlemsstaterna vikten av satsningar på innovationer för små och medelstora företag. Det kan vi vara rörande överens om. På tal om genomförande av strategier och genomförande av mål; diskuterade man närmare hur? Det är lätt att säga men betydligt svårare att genomföra.

Jag funderade på behovet av att inkludera nya grupper utifrån den demografiska utvecklingen. Diskuterade man mer ingående vad man avser att göra för att uppfylla de målen?

Togs det upp något om att olika länder är olika duktiga på att genomföra detta? Inför det framtida EU 2020 – om det är vad det ska heta – fick vi, när EU-nämnden var i Spanien, information vad gäller Lissabonstrategin att de nordiska länderna har varit duktiga på genomförandet. Det har man inte varit i övriga Europa – något förenklat. Något har gjorts, men det har inte varit lika bra som i Norden. Diskuterades detta någonting? Var Norden med som förebild eller ska man försöka arbeta på ett annorlunda sätt i övriga länder i Europa? Fanns frågan om arbetet inför framtiden med EU 2020 över huvud taget uppe på agendan?

Anf.  4  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det här är viktiga frågor. Det vi pratade om i en självkritisk ton är att vi måste bli bättre på alla delarna. Nu kommer en innovationsstrategi till sommaren från kommissionen. Det här är fördiskussionen.

Några saker nämndes, bland annat att ha bra ramvillkor för innovation. Tillgång till kapital är en annan del. Det gäller inte minst de små företagen. Jag vet att Carina Adolfsson Elgestam och jag har pratat om det tidigare. Det här är en viktig del för framför allt de små och medelstora företagen.

Sedan finns kopplingen mellan småföretag och forskning och utveckling. Hur hittar vi den kopplingen och gör det möjligt även för mindre företag att få tillgång till den kunskapen? Hur får vi fram nya innovationer rent allmänt? Hur ser innovationsklimatet ut framöver? Sverige och de nordiska länderna är, precis som Carina Adolfsson Elgestam säger, en förebild.

Vi hade en konferens i Stockholm där vi visade på goda exempel på innovationer. Sverige tillsammans med Finland lyftes fram som två goda exempel. Dock ska vi säga självkritiskt när det gäller Sverige att vi har bra innovationsmiljöer och funktioner men att vi inte är så duktiga på kommersialisering. Där är vår stora utmaning hur vi ska förbättra vårt klimat så att vi går från innovation till kommersialisering. Det är viktigt att se att även om vi har bra saker här hemma finns det utmaningar i den delen.

Syftet med det här är också att lära av varandra. Det handlar inte bara om beslutsfattande på europeisk nivå, utan det handlar också mycket om erfarenhetsutbyte: Vilka system fungerar väl i olika länder? Det var därför vi hade den konferens som vi hade i Stockholm – för att ge möjlighet för oss att lära av varandra.

Anf.  5  BÖRJE VESTLUND (s):

Jag måste återkomma till regelförenklingarna eftersom jag brukar ta det i samband med att näringsministern är här.

Min fråga är: På vilket sätt var slutsatserna ändrade i förhållande till det svenska ordförandeskapet jämfört med tidigare ordförandeskap? Jag tycker mig ha hört de här sakerna förut. Det första är att alla nivåer inom EU har ett ansvar. Det har redovisats tidigare, inte bara en gång utan många gånger och förmodligen under fler näringsministrar än Maud Olofsson. Det andra är att man uppdrar åt kommissionen att sätta fart på arbetet.

Vad är det som är nytt? Vad är det som inte har kommit fram tidigare och som det förra konkurrenskraftsrådet kunde uppmana ministern att göra? Det har ju redovisats på ungefär samma sätt vid varje konkurrenskraftsråd där frågorna har varit uppe.

Även om jag har skällt på ministern många gånger för att det inte händer något i Sverige kan man säga att det går långsamt framåt i Sverige, medan det i övriga Europa nästan går bakåt. Jag tycker att det är långt ifrån tillfredsställande.

Anf.  6  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Ja, vad är det som är förändrat? Det ena är tydliggörandet av ansvaret för alla de delar som påverkar regelförenklingarna. Det andra är ett större krav på kommissionen. Det kan vara värt att berätta att vi för första gången på mycket, mycket länge var oense med kommissionen och röstade emot. Alla medlemsstater krävde av kommissionen att trots att man har lämnat det så att man kan uppnå 33 procent – tror jag att det är – har flera av de förslag som kommissionen lagt fram inte blivit verklighet. Vi ställer krav på kommissionen att den ska återkomma med ännu fler förslag. Det ville inte kommissionen göra, men alla medlemsländer röstade för att kommissionen skulle komma med nya förslag – mot dess egen vilja. Det är väldigt sällan vi gör det i rådet.

I slutsatserna har vi också mycket starkare förtydliganden av instrumenten: Vad är det som krävs för att vi ska lyckas med det här? Om kommissionen gör en utvärdering av ett förslag utifrån ett regelförenklingsperspektiv och man gör justeringar i ministerråd eller i parlament kan förändringarna leda till ökat regelkrångel. Men man gör ingen analys av det.

Vi har tydliggjort att man under resans gång måste analysera om detta innebär förenklingar eller försämringar. Jag tycker att det är en viktig del. Av de förslag som kommissionen har lagt fram har vi sett att det finns en del som stoppas upp under resans gång. Endera blir de inte genomförda eller så blir de inte genomförda på ett tillräckligt bra sätt. Därför är det viktigt att tydliggöra varje dels ansvar för att man ska kunna nå framgång. Det är mycket starkare skrivningar och ett mycket starkare tryck från ministrarna, också på oss själva. Jag vill inte undanta oss själva, utan vi är också en del av det här.

Anf.  7  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag vill börja med en kommentar. Tack för den sista informationen med anledning av Börje Vestlunds fråga om regelförenklingar! Ministern glömde kanske att säga i sin information att Sverige hade röstat emot kommissionen. Det var en intressant upplysning. Tack för den!

Min fråga är egentligen en fråga som ministern glömde när jag hade min första frågeställning. Den handlar om behovet av att inkludera nya grupper med anledning av den demografiska utvecklingen i Europa. Vi vet att det på sikt är allvarligt med en alltmer åldrande befolkning. Det missade eller glömde ministern att svara på. Jag undrar hur man diskuterade det och vad man avsåg.

Anf.  8  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag ber om ursäkt för att jag missade det. Jag missade också en annan sak när det gäller innovationen, nämligen att vi hade rätt mycket diskussion om tjänsteinnovation. Innovationer gäller inte bara produkter utan också tjänster.

När det gäller att inkludera nya grupper fanns det tydliga slutsatser också om detta. Det handlar utifrån vårt perspektiv om att se att det finns fler som kan starta och driva företag. Det är fler som kan se entreprenörskapet som en del av jobbskapandet. Vi behöver öka insatserna för att fler ska kunna starta och driva företag.

Många gånger nämns kvinnor som en grupp som står utanför när det gäller begreppen i det här. I någon mening gör ju kvinnor det, men det är inte så jag ser på det. Jag ser snarare kvinnor som en stor resurs för att skapa nya företag.

Kompetensutveckling och annat är saker som vi behöver bli bättre på för att också människor som har stått utanför arbetsmarknaden länge ska kunna komma in. Men det är inte i första hand det som konkurrenskraftsrådet tittar på. Det är oftast arbetsmarknadsminister Littorin som sitter i de diskussionerna, eller också rör de forsknings- och utvecklingsdelen. Men de finns med som en del av slutsatserna.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Det ser ut att vara det sista inlägget om återrapporten från den 3–4 december 2009. Vi tackar för det och lägger den till handlingarna.

Vi går nu till återrapporten från det första spanska ministermötet, nämligen ett informellt sådant den 9 februari. Det var råd den 8–9, men de Olofssonska frågorna var den 9. Rapport därifrån är utsänd. Vill näringsministern säga något?

Anf.  10  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag kan bara säga att det som diskuterades där var mycket elbilar. Ni har sett det i rapporten, och jag kommer att återkomma till det. Jag tycker att det är spännande att det spanska ordförandeskapet utifrån den diskussion vi har fört om fordonsindustrin också lyfter fram nya tekniska möjligheter och vad vi ska göra för att få fram nya elbilar. De har satt det som en tydlig prioritering.

Det är bra att vi tänker också europeiskt när det gäller att skapa en infrastruktur så att vi som vill köpa elbilar eller elhybridbilar i framtiden kan köra i hela Europa och inte bara på små, lokala marknader. Det har dessutom en koppling till industripolitiken och hur vi kombinerar krisen i fordonsindustrin med att tänka lite nytt, energieffektivt, miljömässigt och så vidare.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Vi återkommer till elbilarnas framtid under övriga frågor. Om ingen har frågor om ministermötet i övrigt tackar vi för informationen och lägger den rapporten till handlingarna.

Vi går nu in på information och samråd inför mötet i rådet den 1–2 mars. Näringsutskottet har informerats vid två tillfällen inför rådet – i dagordningspunkt 5 av statssekreterare Magnus Graner från Justitiedepartementet den 16 februari och i de övriga näringsministerrelaterade frågorna av statssekreterare Jöran Hägglund från Näringsdepartementet den 18 februari.

Som vanligt ligger A-punktlistan utanför. Om ingen vill ställa några frågor om den till näringsministern går vi in på beslutsfrågorna med mera.

Först har vi punkt 4, Industripolitik. Frågan bereds i riksdagen av näringsutskottet. Här förväntas det antas slutsatser efter en diskussion. Frågan om industripolitik var senast i EU-nämnden den 27 november förra året. Då fanns det stöd för regeringens ståndpunkt men angavs avvikande mening från Miljöpartiet.

Anf.  12  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

De slutsatser vi antog i december och de vi kommer att anta nu påminner naturligtvis rätt mycket om varandra; det är det första man ska säga. Det har inte gått så hemskt lång tid däremellan. Men det är klart att finanskrisen ställer stora krav på europeiskt näringsliv och ekonomi. Det är också tydligt att globaliseringen ställer påtagliga krav på Europas näringspolitik framöver.

De slutsatser vi ska anta nu påminner alltså rätt mycket om det vi sade i december under det svenska ordförandeskapet. Men det som kan vara viktigt att säga är att det finns ett fortsatt stöd för de slutsatserna. Jag nämnde tidigare slutsatserna om en ekoeffektiv ekonomi. Det är också det som det spanska ordförandeskapet nu lyfter fram i slutsatserna.

Det handlar om den övergripande synen på näringspolitiken. Det handlar om hållbar tillväxt och sysselsättning. Det ska också ses som ett inspel och underlag för den kommande tillväxtstrategin.

Vad man säger i det här är att man tycker att det ska vara goda ramvillkor, som det så vackert heter, för små och medelstora företag. Man säger att man ska kunna använda IT för att hitta både nya tjänster och effektivare produktion och annat inom näringslivet. Det handlar om bättre lagstiftning – att man trycker på den inre marknadens betydelse. Vi måste jobba mer med forsknings- och innovationskoordinering. Det är det som vi pratade om tidigare – finansiering och sådant.

Man lyfter återigen fram regelförenklingarna. Man lyfter fram behovet av att koppla ihop detta med klimat- och energiöverenskommelsen om förnybar energi och energieffektivisering. Man lyfter fram råvarufrågorna och betonar att man måste använda de råvaror som man har mer resurseffektivt.

Det finns många delar i det här som är viktiga och som Sverige och regeringen tycker är bra. Jag höll på att säga Centerpartiet – Centerpartiet tycker förstås också att det är bra!

Man uppmanar till en integrerad ansats. Där lyfter man fram att man behöver se att det är många delar som ska passa in för att vi ska få en stark näringspolitik. Man säger också i slutsatserna att kommissionen och medlemsstaterna ska fortsätta att genomföra Small Business Act. Det är ett nyckelelement, som man säger, för konkurrenskraft, tillväxt och jobb. Man säger även i slutsatserna att man betonar nödvändigheten av KKR:s medverkan i den nya tillväxt- och sysselsättningsstrategin, alltså EU 2020.

Våra ståndpunkter är att vi stöder mycket av det som står i materialet. Som jag sade påminner det rätt mycket om det vi gjorde i höstas. Men det är viktigt att påpeka att konkurrenskraftsrådet måste spela en roll i processen kring EU 2020. Vi vill också att man säkrar hållbarhetsaspekten. Ekoeffektiv ekonomi måste finnas med i stor utsträckning som en slutsats. Man ska trycka på energi- och resurseffektivitet som ett sätt att både hushålla med våra resurser och skapa en bättre ekonomi.

Det finns lite grann på fordonssidan, som jag nämnde tidigare. Det spanska ordförandeskapet vill gärna betona elbilarna medan vi är några andra medlemsländer som tycker att elbilar är bra men att det är bra att vi också har annat. Vi ska inte låsa oss vid en teknologi. Vi har sagt att det är energieffektiva fordon vi vill ha, och sedan finns det lite olika sätt att lösa det.

Vår ståndpunkt är att texter som behandlar tillfälliga statsstöd ska vara inriktade på just tillfällighet. Det har varit en ständig diskussion om detta under den tid vi har diskuterat fordonsindustrin. Vi har varit noga med detta från svensk sida.

Vi har som ståndpunkt att det ska finnas starka texter som främjar bättre ramvillkor för industri, entreprenörskap och företagande. Det handlar om lagstiftning, administrativa bördor, innovation och så vidare.

Det förs en diskussion om sektorslösningar. Fordonsindustrin är en sådan. Där är vår ståndpunkt att man tillfälligt kan jobba med det, men att det är bättre grundförutsättningar för näringspolitiken på Europanivå som vi tycker att man ska lyfta fram. Det är Sveriges synpunkter på detta.

Anf.  13  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det här var ganska mycket. Jag skulle egentligen kunna tänka mig med att börja med att ställa frågan: Finns den svenska ståndpunkten i text så att vi kan se exakt vad den svenska ståndpunkten är i frågan?

Precis som ordföranden sade inledningsvis i den här punkten har näringsutskottet fått information. I det läget var det allmänt övergripande det som näringsministern inledde med. Det var den information vi fick. Här vid bordet uppfattar jag att det presenteras på ett annorlunda sätt. Ministern säger att regeringen eller Sverige delar synen i mycket av det som står i materialet. Sedan räknas några olika saker upp: hållbar utveckling, ekoeffektivitet och så vidare. Det har vi inga bekymmer med att ställa oss bakom. Ändå känns det lite osäkert i detta läge.

Vad exakt är den svenska ståndpunkten i förhållande till det som kommissionen presenterar? Jag skulle önska att vi fick det på bordet så att vi kan vara säkra på hur vi ska förhålla oss i frågan.

Det som jag uppfattar som en tydlig signal och där regeringen skiljer sig från kommissionens förslag gäller det sektorsövergripande, det vill säga branschprogram. Det lät på näringsministern som om det gällde fordonsindustrin men kanske inte läkemedelsindustrin och annat där Sverige och Europa kan vara väl så konkurrenskraftiga, inte minst när det gäller miljöteknik.

Jag skulle vilja ha en specificering av vad ministern avser med sektorslösningar. Om Sverige tänker ha en avvikande mening gentemot övriga länder vad gäller sektorslösningar kommer vi just i den frågan att ha en avvikande mening eftersom vi har en annan syn på branschprogram. Då håller vi fast vid den åsikt vi har haft hela resan, det vill säga ända sedan Lissabonstrategin påbörjades.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Innan jag ger ordet till näringsministern för att precisera och komplettera ska det sägas att jag bad henne att vara lite mer utförlig muntligt eftersom det var ganska kortfattade texter i den kommenterade dagordningen. Vi får av olika skäl inte alltid färdiga, explicita och långa ståndpunkter så tidigt i veckan. Då kan man med fördel komplettera det muntligt. Även jag utgår från att det näringsministern framför muntligt också är regeringens ståndpunkt. Vi samråder som vanligt på basis av det skrivna och det sagda, och då är det desto viktigare att det kommer fram tydligt.

Anf.  15  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Sveriges ståndpunkt är att vi välkomnar slutsatserna. Ni har fått materialet, och det är vår ståndpunkt. Jag ville bara berätta lite mer, för det är min uppfattning att det alltid blir lite mer begripligt vad vi diskuterar om vi berättar hur diskussionen har varit. Därför är det bra att berätta lite om diskussionen.

Vi har lite olika åsikter när det gäller sektorslösningar. Från svensk sida har vi varit noga med att säga att när det gäller till exempel fordonsindustrin måste det vara en tillfällig lösning där man ändrar på statsstödsregler och annat, för vi kan inte ha undantag för olika sektorer hela tiden. Vår ingång är att näringspolitiken ska vara utformad så att den är bra både för fordonsindustrin, läkemedelsindustrin och så vidare. Då vill vi trycka på att goda ramvillkor är den viktiga delen i detta. För många är det tillgång till energi och att vi har ett regelverk som gör att företagen kan verka på en europeisk marknad.

Vi ser fortsatt att specialinsatserna som rör vissa delar av vårt näringsliv, till exempel fordonsindustrin, måste vara av tillfällig natur. Det har vi också varit tydliga med i slutsatserna. Det vi har gjort för fordonsindustrin måste fasas ut. Det var en tillfällig åtgärd för att möta just denna industris bekymmer.

Anf.  16  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Utifrån det svar vi fick nu blir det lite tydligare att regeringen står bakom kommissionens förslag. Det var nog mest att ministern själv uttryckte att regeringen står bakom mycket av detta. Då fick jag en känsla av att man inte står bakom allt det presenterade. Det var därför jag ställde frågan.

Jag vill bara försäkra mig om att vi talar om samma sak när det gäller det sektorsövergripande. Ministern säger att regeringen bara kan tänka sig sektorsövergripande lösningar av tillfällig art, det vill säga i rådande läge med kris inom exempelvis fordonsindustrin.

Kommissionens och andra medlemsländers uppfattning har varit att det är viktigt i konkurrenshänseende och för tillväxten i Europa att vi arbetar med olika branschprogram. Just i denna fråga har vi tidigare åtskilt oss. Eftersom det omnämns här är det viktigt att få klargjort om det gäller fortfarande. Om kommissionens och EU:s uppfattning är att det är viktigt att Europa arbetar med olika branschprogram har vi avvikande mening, annars inte. Det är därför jag vill ha tydligt besked.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Kan näringsministern ytterligare precisera regeringens ståndpunkt?

Anf.  18  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Vi tänker på olika branscher när vi utformar näringspolitik. Talar vi om säker energitillförsel tycker många av basindustrierna att det är bra, men det betyder inte att man bara riktar in sig på den sektorn. Det är dock bakgrunden till att vi genomför olika åtgärder.

Europa måste självklart jobba med energisidan, med läkemedelsindustrin och mycket av tjänstesektorn. Poängen är dock att vi tycker att det är bättre att jobba med generella ansatser. Om vi har bra förutsättningar för forskning och innovation kan olika sektorer, olika branscher, också använda sig av de resurserna. Det utgår dock från dem själva och de behov som de har.

Det finns inget i slutsatserna som handlar om att vi ska införa branschprogram. Man ska ha en sectorial approach. Det innebär att man tittar på de olika branscherna och ser till att vår näringspolitik passar in på många olika delar av vårt näringsliv. Det är inget konstigt i det.

Ibland blir diskussionen om branschprogram eller inte lite större än nödvändigt. Vi vill givetvis att många branscher ska tycka att det är bra att ha sin verksamhet i Europa. Därför anpassar vi många av våra program till det. Vi riktar dock inte in oss på enbart en eller några få branscher.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Låt oss bena ut detta. Sectorial approach betyder alltså inte nödvändigtvis branschprogram.

Har Carina Adolfsson Elgestam och Socialdemokraterna mot bakgrund av den skrivna, sagda och kompletterade informationen avvikande mening?

Anf.  20  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Nej, vi avvaktar.

Anf.  21  SOFIA ARKELSTEN (m):

Särskilt på EU-nivå är det viktigt att man har ett brett näringspolitiskt grepp och undviker fragmentiserade insatser och undantag. Jag delar därför näringsministerns inställning.

Jag vill också betona en bra sak som näringsministern sade, nämligen att politiken inte ska låsa sig vid en teknik. Man ska ha mångfald och mindre politisk styrning. Det är härligt med elbilar, men det ska finnas mångfald i teknikerna. Som politiker väljer vi aldrig teknik i någon annan sektor eller bransch. Det är viktigt att Sverige tycker om elbilar men håller emot om det blir en politisk tjurrusning mot tekniken.

Anf.  22  BÖRJE VESTLUND (s):

Jag blir inte klok på vad den svenska ståndpunkten är, men det kan jag återkomma till.

Min fråga gäller att mycket av ministerns inspel om den framtida näringspolitiken präglas av krisen. Den tidigare Lissabonstrategin präglades av framgång och tillväxt. Det fanns ingen gräns för tillväxten när den skrevs. Resultatet blev som det blev; vi har inte lyckats. Finns det inte nu en risk för att kris och elände formar den framtida näringspolitiken? Det återkommer också när det gäller EU 2020.

När det gäller den svenska ståndpunkten får jag nog läsa de stenografiska uppteckningarna. Sverige instämmer enligt ministern i slutsatserna men har samtidigt på många punkter en lite annorlunda uppfattning. Jag förstår därför inte vad den svenska ståndpunkten är.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Är det något särskilt som Börje Vestlund vill få preciserat?

Anf.  24  BÖRJE VESTLUND (s):

Ja, det gäller branschprogrammen och även ekoeffektiviteten som jag har svårt att hitta tydliga ståndpunkter om i slutsatserna. Jag får väl läsa de stenografiska uppteckningarna.

Anf.  25  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

När man tar fram ett sådant här papper som ska till konkurrenskraftsrådet förhandlas det mellan medlemsländerna och man kommer fram till slutsatser som kanske inte i varje mening är exakt som vi skulle ha skrivit själva. Vi tycker dock att slutsatserna fungerar, och därmed accepterar vi dem och står bakom dem. Så fungerar de 27 ländernas samarbete; det är varken mer eller mindre.

Sedan är det upp till Börje Vestlund att läsa slutsatserna. De ger en förklaring till det som jag har försökt beskriva i svenska termer och utifrån en svensk kontext.

Mycket av det som vi drev under vårt ordförandeskap finns nu som slutsatser. Viktigast politiskt är att det svenska ordförandeskapet har påverkat de slutsatser vi nu antar och att de kan leda till ett bra program för EU 2020. Ekoeffektiv ekonomi är en sådan del.

Näringspolitiken är inte bara kris och elände. Jag kan glädja Börje Vestlund med att det finns en annan ton, och den fanns redan under hösten. En del av vår diskussion om ekoeffektiv ekonomi gällde hur vi ska ta oss ur finanskrisen och klimatkrisen. Det kanske går genom att kombinera klimatansvar med jobbtillväxt i företagen på ett resurssnålt sätt.

Den diskussionen är mer framåtsyftande, liksom hela innovationsdiskussionen. Vi ställer krav på oss själva att regelförenkla för att underlätta för företagen.

Jag skulle snarare säga att vi också i EU är på väg ut ur krisen. Vi har löst en hel del på Ekofinområdet när det gäller finanssektorn. Näringspolitiken handlar mer om att fundera över var de nya jobben kommer och hur vi koordinerar insatserna på EU-nivå så att det vi säger också sker och tar sig uttryck i budgetar och annat.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Vad gäller riksdagen och slutsatser var det bra att näringsministern berättade vad Sverige har drivit i arbetet med slutsatser. Det är viktigt att det kommer fram till riksdagen. Det har framgått i det muntliga, men jag vill säga, så att det syns i protokollet, att det är viktigt att det kommer fram. Slutsatser kommer inte bara. När de kommer är de produkter av förhandling mellan länderna. Då är det absolut relevant för riksdagen att veta, gärna i förväg, vilka frågor regeringen driver och hur. Det har framgått av näringsministerns föredragning och förhoppningsvis även i informationen till näringsutskottet.

Anf.  27  BÖRJE VESTLUND (s):

I näringsutskottet var det inte svårt att förstå vad den svenska ståndpunkten var. Det blev snurrigare här.

I EU-nämnden träffar vi olika departement. På Näringsdepartementet skriver man rubrikerna på engelska och texten på svenska; vad är det för ordning? Det får väl departementet snarare än ministern ta till sig.

Nu börjas det igen, statsrådet, med hur vi ska ta oss ur krisen. Är det denna approach man ska ha när man lägger upp en framtida näringspolitik? Handlar det inte om att vi ska ha en näringspolitik inom EU som fungerar oavsett om det är kris eller inte? Problemet är att man krymper ihop det.

Lissabonstrategin skrevs på 90-talet när allt såg ljust och bra ut. På nästan alla punkter tog man i så att man höll på att spricka. Nu vet vi att det inte var särskilt lyckat.

Jag menar att näringspolitiken inte ska vara beroende av om det är kris eller inte. Den ska förebygga djupa dyk så att vi inte behöver sätta in så många åtgärder. Det är mitt argument.

Anf.  28  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Vi kommer in på EU 2020 som är den långsiktiga strategin, och där kan man säga att erfarenheterna så här långt visat att det är bättre att koncentrera sig på några saker som vi ska göra och som är framåtsyftande. Men vi ska också kombinera våra slutsatser och målsättningar med de olika delarna som vi jobbar med, alltså budget, energipolitik och näringspolitik, så att de drar åt samma håll. Det har inte varit fallet tidigare, och jag tror nog att det finns en insikt om att man måste göra så.

Sedan är det så att man som näringsminister inte helt kan glömma bort att det varit finanskris – och det tror jag inte heller att Börje Vestlund menar – utan det är det avstampet vi tar. Man kan tänka: Är finanskris och klimatkris hot eller möjlighet? Vi väljer att se det som en möjlighet. Det var vår approach under hela vårt ordförandeskap, och det var också därför diskussionen kring eco-efficient economy kom upp som en viktig del under vårt ordförandeskap.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Då är talarlistan mig veterligen genomgången på den här punkten, och eftersom det ska antas slutsatser är detta ett skarpt beslut även för vår del.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare, inte till punkt 5, för den behandlas av statssekreterare Gunnar Wieslander om en stund, men väl till punkt 6, Förberedelser inför Europeiska rådets möte den 25–26 mars 2010, angående EU 2020. Den här frågan är tidigare omnämnd, däribland i EU-nämnden.

Frågan bereds av en handfull olika råd, och vi kommer att behandla den flera gånger bara i dag. För ordningens skull och för att man ska hitta i protokollen kommer jag att referera de senaste EU-nämndsbehandlingarna. I övrigt kan man notera att frågan bereds av riksdagens finansutskott och kommer, som sagt, att återkomma flera gånger i nämnden.

Det finns också generella papper inför detta, dels från den svenska regeringen, dels från den valde ordföranden Van Rompuy och kommissionens ordförande Barroso. De är utsända tidigare. Jag anmäler det igen så att man kommer ihåg det.

Det skarpa meddelandet, hur skarpt det nu blir, ska enligt planerna presenteras den 3 mars, det vill säga efter konkurrenskraftsrådets möte. Det innebär att diskussionen både här och på konkurrenskraftsrådet utgår från de inledande, mer generella papperen som är kända.

Till det kan jag dock tillägga och anmäla att ett nytt papper från Sveriges regering om kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, som togs upp och presenterades för oss av EU-minister Ohlsson senast hon var här, har utsänts. På svenska kom det den 19 februari, och det ska nämndens ledamöter ha fått. Det är nytt. Sedan tidigare fanns svenska regeringens positionspapper som nämnden fick inför sitt sammanträde den 9 februari och som också kom på svenska kort därefter.

Nämnden behandlade, som sagt, frågan den 9 februari inför extra möte i Europeiska rådet, då som informationspunkt. Vi behandlade den inför utbildningsministerrådet; det gjorde vi i nämnden den 12 februari med stöd för regeringens ståndpunkt. Den 19 februari behandlade vi frågan inför det så kallade allmänna rådet. Då fanns det stöd för regeringens förhandlingsupplägg men anmäldes avvikande mening från s, v och mp. Som ni har sett av agendan kommer vi att återkomma till frågan redan i dag med forskningsminister Krantz.

Nu ska vi diskutera näringsministerns delar i detta.

Anf.  30  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Precis som ordföranden har sagt är det lite knepigt, därför att vi ska diskutera detta den 1 och 2 mars, och kommissionens meddelande kommer den 3 mars. De utgångspunkter som vi har för vår diskussion är två frågor som vi har fått från ordförandeskapet men också det underlagsmaterial som ordföranden berättade om.

Den första frågan som vi har fått är: Vilka åtgärder på EU-nivå kan bäst främja den nya strategin för tillväxt och jobb? Den andra är: Vad ska konkurrenskraftsrådet ha för roll i den nya strategin?

Sedan kommer den här diskussionen att sammanfattas av ordförandeskapet, och när det sammanfattas av ordförandeskapet blir det just en ordförandeskapssammanfattning, men det blir ändå ett bidrag till vårtoppmötet i mars.

Som jag sade finns inget konkret förslag att utgå från, utan vi kommer att tydliggöra de viktigaste prioriteringarna från varje medlemsland. Den svenska ståndpunkten är att vi måste skicka väldigt tydliga signaler om att den nya tillväxtstrategin verkligen ska bidra till ökad tillväxt och skapa nya jobb. Det är mycket viktigt att vi har fokus på det. Exempel på det är att målsättningarna ska vara relevanta och inte för många, så att vi verkligen kan leva upp till de mål som vi sätter upp och att de inte bara blir önskemål.

Det är också viktigt att strategins prioriteringar genomsyrar EU:s alla program, strategier och policybeslut. Som jag sade i den förra debatten tycker jag att vi kan dra lärdom av det som vi gör på EU-nivå, nämligen att om vi har strategier för vad som ska hända på EU-nivå måste våra olika delar av EU också gå åt samma håll.

Vi tycker att det är viktigt att strategin synliggörs så att den även kommuniceras till medborgarna och blir en gemensam strategi som vi jobbar med inte bara i politiken utan också i näringslivet, i forskningen och i det civila samhället. Då ser vi att det är någonting gemensamt.

Några delmål som vi vill peka på och som lyfts fram i underlaget är att vi vill se en grönare, eller en ekoeffektiv, ekonomi med ett innovativt näringsliv och samhällsliv, det vill säga där vi kombinerar ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Vi vill se mer av både extern och intern öppenhet i Europa. Vi vill ha en väl fungerande inre marknad och sund konkurrens. Vi vill se mer satsningar på innovation och forskning.

Vi lyfter också fram hållbara finanser som ju är en av grundförutsättningarna för att både medborgare och företag ska kunna ha det bra. Full sysselsättning, jämställdhet och minskat utanförskap är också slutsatser som vi tycker ska finnas med. Det finns ju olika sätt att möta den delen. Utbildning har naturligtvis en viktig roll.

Vi har sagt att vi tycker att det är viktigt att de slutsatser som vi har antagit på konkurrenskraftsrådet blir en del av EU 2020 och att alla ministerråd, däribland KKR, ska finnas med i det.

Vi tycker också att det är viktigt att lyfta fram att vi måste stärka det politiska åtagandet. Som vi hörde i den förra diskussionen har vi många gånger satt upp mål men inte lyckats leverera. Där lyfter vi fram att vi inom EU och även nationellt och regionalt måste vara aktiva för att uppnå EU 2020-målen och att både Europaparlamentet och nationella parlament ska vara delar i den processen. Det är viktigt för att komma fram till leverans.

Den 3 mars kommer alltså kommissionens och Barrosos förslag till hur det ska se ut. Det vi har hört hittills, utan att vi vet vad som kommer, är att Barroso kommer att lyfta fram till exempel grön tillväxt som en viktig motor för konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Jag tycker att vi, återigen, kan ta åt oss att det svenska ordförandeskapet verkligen har påverkat det som nu kommer i EU 2020. Ska man ta på sig de svenska glasögonen tror jag att vi har mycket att bidra med när det gäller att ställa om både vår egen ekonomi och Europas ekonomi.

Fokus i EU 2020 måste, som sagt, vara tydigast inställt på målsättningen att skapa tillväxt och nya jobb. Vi hoppas att det blir ett bra meddelande som kommer, och sedan får vi återkomma med konkreta slutsatser kring det.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Får jag fråga om näringsministern kan komplettera svaret på frågan om konkurrenskraftsrådets roll. Går det att säga mer om regeringens syn på den? Det är ju en av frågorna i den här diskussionen.

Anf.  32  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

I slutsatserna säger vi att vi tycker att konkurrenskraftsrådet ska ha en viktig roll när det kommer till EU 2020.

Det fungerar så att de olika råden antar slutsatser som sedan spelas in till de slutsatser som sker på statsministernivå. Det är därför det är viktigt vad som nu skrivs från konkurrenskraftsrådet och vad som skrevs i december, för det blir inspel till nästa process.

Hur rollen riktigt ser ut i alla delar vet knappt jag, ska jag säga, för det hänger rätt mycket på hur kommissionen väljer att hantera den fortsatta processen. Näringsministrarna är självklart mycket tydliga med att näringspolitiken måste vara en viktig del av den kommande EU 2020-strategin. Det är inte bara finansiella instrument som är viktiga, utan näringspolitiken har en oerhört viktig del i att möta framtiden.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Men vad är syftet med frågan? Jag är nyfiken. Vad vill ordförandeskapet med frågan? Varför frågar de om konkurrenskraftsrådet?

Anf.  34  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Frågan är: Hur många av ministerråden ska vara med och komma med input till EU 2020? För att vara alldeles ärlig ska jag säga att det finns en diskussion om att det bara borde vara Ekofin. Vi tycker att det är fler än bara Ekofin som ska ha synpunkter på EU 2020. Det är därför vi lyfter fram parlamentens roll både här hemma och i EU. Forskning och innovation har ju en väldigt viktig del i att stärka EU framöver.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Det var mer relevant.

Anf.  36  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag tittade på papperet med titeln Europas tillväxtreserv – kvinnors deltagande på arbetsmarknaden från den 19 februari 2010. Jag tycker att det har ett väldigt bra innehåll, men jag vet inte vad näringsministern har för förhållande till det papperet. Jag är dock lite förvånad över formuleringen om Europas tillväxtreserv i titeln. Vi är också i Sverige en del av Europa. Betraktas vi kvinnor som reserv i Sverige? Jag känner mig som en del av tillväxten.

Jag tycker att det här är en förvillande rubrik som är lite patronizing när vi nu inte har de här förhållandena i Sverige. Jag föreslår att näringsministern kanske kan prata med EU-ministern eller göra någonting åt just den titeln. Jag vet hur det ser ut i resten av Europa, men vi har kommit mycket längre, och då är titeln förvillande.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Näringsministern ska få svara, men skälet till att jag nämnde så mycket i början av den här punkten är att vid varje tillfälle som vi diskuterar 2020 i nämnden nu framöver förutsätts regeringen representera hela regeringen och allt den har gjort, och riksdagen förutsätts känna till diverse aktivitet i de olika fackutskotten. Annars fungerar det inte alls.

Anf.  38  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag kan känna viss sympati för frågan. Vi har haft en liknande diskussion på konkurrenskraftsrådet. Bakgrunden är att i många länder uttrycker man det, och betraktar det, som att kvinnor är en reserv. En outnyttjad resurs, säger vi också ibland. Jag tror att formuleringen mer speglar den diskussionen än att vi kvinnor är någon liten grupp som står vid sidan om och är på väg att ta oss in.

Anledningen till att vi lyfter upp kvinnors möjligheter och jämställdhet är att hälften av oss är män och hälften är kvinnor, och vi ska ha samma möjligheter, samma ansvar och samma rättigheter att både skapa nya jobb och få tillträde till arbetsmarknaden. Därför är jämställdhetsfrågorna viktiga också i konkurrenskraftsrådet. Kvinnors företagande har lyfts fram tidigare som en viktig del av detta.

Anf.  39  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag tyckte att jag var väldigt tydlig och sade att det inte är något fel på innehållet i papperet, utan det handlar om just rubriken. Man kanske kunde ändra rubriken och skriva Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och stryka det där med Europas tillväxtreserv eftersom det handlar om Sveriges bidrag till strategin.

Anf.  40  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag får ta till mig synpunkterna.

Anf.  41  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag skulle vilja fortsätta lite grann på det som ordföranden inledde med, vilken roll KKR ska spela i det nya EU 2020. Jag hade tänkt fråga specifikt om det. Men utifrån det som näringsministern nu säger i förhållande till det som statssekreteraren sade på näringsutskottets möte får jag en annan uppfattning än tidigare. Min minnesbild är att statssekreteraren angående den här frågeställningen uttryckte att man från svensk sida också framdeles ansåg att det var viktigt att konkurrenskraftsrådet var ledande och alltså höll i strategin, som man gjort tidigare med Lissabonstrategin, samt att även andra länder hade samma uppfattning.

Jag uppfattade att statssekreteraren uttryckte det på det sättet. Det var Sveriges uppfattning i frågan, och man hade andra medlemsländer med sig. Är det så stöder vi det från vår sida.

Vi har vid flera tillfällen ställt oss frågan hur det kommer sig att det är så här. Vi förstår bakgrunden och motivet till att det nu mer har hamnat i finansutskottet utifrån det eventuellt övergripande.

Det kan också ge en signal som säger att det är ekonomin som är det övergripande om det ligger hos finansutskottet och Ekofin, och inte i konkurrenskraftsrådet utifrån hur man associerar till näring och sysselsättning. Det är en fråga utifrån det som statssekreteraren förmedlade till oss.

Det andra gäller det som ministern nu har redogjort för beträffande målen och hur man prioriterar. Vi ställer oss helt bakom detta. Vi har ingen annan uppfattning. Men när det gäller hur man uppnår målen har vi en annan väg att gå, med lite andra förslag.

Mot bakgrund av det, utan att ta någon debatt här runt bordet, vill vi markera. Det får väl bli en avvikande mening om det som handlar om hur man når målen.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Jag ska passa på att säga, så att det syns i protokollet för den som undrar hur riksdagen behandlar detta, att finansutskottet är huvudansvarigt fackutskott. Men vi kan notera och vara lite stolta över att finansutskottet bereder sex fackutskott möjlighet att yttra sig, vilket är positivt från riksdagens ståndpunkt. Åtminstone halva riksdagen är involverad, förutom att frågan kommer tillbaka till nämnden. Det är den ståndpunkt som är riksdagens. Jag noterar avvikande mening från s.

Anf.  43  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Låt mig först säga att det är bra att riksdagen är så aktiv. Ska det bli en strategi som omfattar fler än det tidigare gjort måste de nationella parlamenten vara aktiva i detta. Jag tycker att det är väldigt bra. Ju mer vi kan om det och påverkar det, desto bättre. Det är verkligen mycket bra.

Konkurrenskraftsrådets roll gäller tillväxtdelen i EU 2020. Det är den del som vi vill vara huvudansvariga för. Jag sitter också i energirådet. Där vill vi vara ansvariga för energidelen. Det man ser är att olika råd krokar ihop. Ekofin är oerhört viktigt. Grunden för att vi ska kunna få en tillväxt är att vi har ordning och reda i våra finanser. Det är en viktig del i detta. Det är vår ståndpunkt.

Helheten i slutändan är alltid stats- och regeringschefernas ansvar. Det är de som ska väga samman de olika rådens synpunkter till något slags helhet.

Frågan gällde hur vi ska uppnå målen och att vi är oeniga om det. Det är för tidigt att säga. Vi har inte några sådana diskussioner om det. En avvikande mening om det i det här läget är lite svår att tolka. Sanningen är att ni inte vet vad vi tycker. Då är det svårt att ha en avvikande mening.

Det gäller inriktningen. Hurfrågan ber vi att få återkomma till. Det kan hända att vi då är oeniga, men just nu är det en förberedande diskussion där vi har beskrivit vad vi vill ska göras. Sedan kommer meddelandet från kommissionen. Då får vi tillfälle att återkomma igen.

Anf.  44  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag kan bara säga att om nu inte ministern vet hur, så vet vi det. Det som skiljer oss åt på rent ideologisk grund är hur man driver samhällsbygget. Det är därför vi redan här och nu vid detta tidiga stadium vill markera hur vi når målen.

Vi är ense om att målen är rätt och att det är det viktiga. Det gäller således hurfrågan och att vi skulle driva en annan politik inom olika områden för att uppnå målen. Det är grunden. Jag tror att alla vet vad som skiljer sig i våra olika ideologier.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat och preciserat.

Anf.  46  BÖRJE VESTLUND (s):

Är det någonting som vi har sysslat med ganska mycket i riksdagen, och kanske framför allt med en bas i folket i EU-nämnden, är det just Lissabonstrategin och de frågorna. Det är nog inget nytt i sig, även om det varje gång är lika intressant och lika roligt.

Man har flera gånger sagt: Det ska vara få mål, men de ska vara tydliga. Vad är det man vill ta bort från det som tidigare var Lissabonstrategin? Vad är det man tycker har varit onödigt, som kanske inte ska med?

Jag upplever snarare att det byggs på lite mer. Just detta med en grönare ekonomi var till exempel inte alls med i den tidigare Lissabonstrategin. Jag tror inte heller att man hade med öppenhet på samma sätt i den tidigare diskussionen.

Vad är det man tycker är mindre viktigt och som man kan plocka bort? Är det de sociala frågorna när det gäller sjuktal och annat, eller vad vill man plocka bort för någonting? Jag blir inte riktigt klok på det.

Jag tror att vi alla är överens om att vi inte ska ha för mycket i samma gryta. Men jag vill få lite preciserat vad vi egentligen vill ta bort.

Anf.  47  TORBJÖRN BJÖRLUND (v):

Jag har en avvikande mening. Det är lite grann som Carinas resonemang. Vi vet att vi har lite olika syn på framför allt kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och hur papperet ser ut. För säkerhets skull anmäler också vi avvikande mening.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Den är noterad.

Anf.  49  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag har två frågor. Den första handlar om de övergripande prioriteringarna. En av dem är full sysselsättning, jämställdhet och minskat utanförskap. Jag vill göra ett medskick, nämligen att man måste vara väldigt noga med vad man menar med det om man ska kunna mäta det på något sätt.

Vi har sett bara i vårt land hur man ändrar parametrar för hur man ska mäta så att det passar den som mäter. Därför är det oerhört viktigt hur man mäter, att man kommer överens om vad som ingår och att det är hållbart över tid om det ska ha någon effekt.

Jag har också en ren kunskapsfråga. Det har varit många papper i det här ärendet under tiden. Det finns ett nytt papper som heter Sju steg för att uppfylla målen för den europeiska strategin för tillväxt och sysselsättning. Jag undrar vem som är avsändare. Det står bara Bryssel den 8 februari. Det måste vara någon som står bakom det papperet.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Den som står bakom det är Herman Van Rompuy, den nyvalde ordföranden. Hans papper skickades ut även inför nämnden den 9 februari och nu igen för säkerhets skull. Det kommer säkert att hänga med ett tag till.

Anf.  51  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag tror att jag måste ta det en gång till. Vi har inget förslag från kommissionen. Vi har bara de papper som kommit från Barroso och Herman Van Rompuy. Det är de papper vi har. Det är inspel till denna del. Vi vet inte vilka förslag som kommer och hur man tänker komma fram i detta.

Anledningen till att vi har en diskussion här är att vi har fått två frågor från ordförandeskapet som jag försöker svara på. Det är svårt att veta vad man har olika meningar om när man inte har sett ett material.

Vi kan titta på prioriteringar. När det gäller Barrosos inspel fokuserar han på tre saker: Basera tillväxt på kunskap och innovation, samhälle för alla med hög sysselsättning och grön tillväxt. Det är tre fokusområden som han har pekat på.

Man kan möjligen tro att det ligger i riktningen åt det hållet när man prioriterar. Det tycker vi är bra. Men vi kan inte ta ställning till någonting som vi ännu inte har sett. Därför lägger vi i stället fram de punkter som jag har lyft fram när jag redovisat för er.

Sedan gällde det ändrade mätmetoder och annat. Med min politiskhistoriska bakgrund har detta skett över tid. Jag håller i grunden med om att det är viktigt att om vi sätter upp mål för EU 2020 måste vi också veta vad vi menar med detta och vara överens. Där är vi helt överens.

Det är också därför vi säger att det är bättre att ha färre mål som vi har möjlighet att leva upp till och som vi kan komma överens om hur vi ska uppnå än att vi har väldigt många mål som är lite fluffigt beskrivna och som vi aldrig vet om vi har uppnått eller inte därför att de inte går att mäta. I grunden har vi nog samma åsikt om detta.

Utifrån EU-nämndens roll i detta kommer förslaget den 3 mars. Då blir det möjligt för oss att diskutera innehållet.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer garanterat att återkomma till frågan i nämnden, närmast om ungefär en kvart.

Anf.  53  JOHAN LINANDER (c):

Fru ordförande! Det är viktigt när vi nu ska diskutera EU 2020 att man inte utgår från Lissabonstrategin och tänker: Vi har Lissabonstrategin. Ska vi plocka bort några bitar eller lägga till några bitar? Då blir det bara en fortsättning på Lissabonstrategin. Den var säkert bra i tanken. Oviljan att genomföra den var stor.

Lägg den åt sidan och börja om på nytt så att man får ny kraft i genomförandet. Annars tror jag att många länder ser det som en fortsättning på Lissabonstrategin, och då blir det inte mer genomfört än vad som varit med den nuvarande strategin. Börja om från noll och få lite kraft i arbetet.

Anf.  54  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är en väldigt viktig synpunkt. Vi märkte under vårt ordförandeskap när vi försökte lyfta blicken och tala om Europas framtid, ekoeffektiv ekonomi och sådant att det fanns en annan kraft i diskussionen och att den inte landade på detaljer.

Det tror jag är tekniken också nu när vi ska jobba med EU 2020. Man behöver inte dissa det som var förut, men man kan ta ett nytt kliv här och nu. Både klimatkrisen och finanskrisen kan ge oss möjligheten att lyfta blicken lite grann och ta nya krafttag.

Anf.  55  BÖRJE VESTLUND (s):

Nu blir det möjligen debatt mellan ledamöter, och det kanske det inte ska vara här.

Man kan ha olika uppfattningar om detta, men problemet är att praktiskt taget allt som fanns med i den gamla Lissabonstrategin tas upp i inspelen från de olika ministerråden. Det är väl ingen tvekan om det. Skulle vi inte se det skulle vi hymla. Då skulle vi tala om någonting annat.

Sedan håller jag fullständigt med om att vi inte ska försöka göra en ny kopia eller ens försöka återskapa eller någonting annat sådant. Vi ska naturligtvis ha ett EU 2020 där vi lägger fast grunderna för hur vi vill ha ett framtida Europa och inte bara titta bakåt.

Min fråga kvarstår dock. Vad är det man tycker inte bör finnas med av alla de inspel man gjort när det gäller jämställdhet, den sociala sidan, innovation och forskning? Vad är det man vill plocka bort?

Det är vad man inte får svar på någonstans ifrån. Man säger att det ska vara färre saker, och det ska inte vara lika omfattande som den tidigare Lissabonstrategin. Redan när man säger så gör man ju en jämförelse med Lissabonstrategin.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara konstatera, så här en halvtimme efter utsatt tid, att vi nu är i det inledande skedet, som näringsministern sade. Det vi har, såvitt jag hör av debatten, är de generella papperen, även de från den svenska regeringen, tillägget om kvinnor från den svenska regeringen, som vi har diskuterat, och frågan om konkurrenskraftsrådets roll, som vi också har diskuterat. Längre än så kommer vi inte förrän den 3 mars. Jag vill påminna om det eftersom specifikare underlag än så länge inte finns från kommissionen.

Anf.  57  PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! Jag vill bara meddela att också vi vidhåller vår avvikande mening med hänvisning till att vi inte tycker att miljökrisen är tillräckligt vägledande i arbetet. Vi vill från de gröna partiernas sida se en Green New Deal som bas för att bygga en hållbar näringspolitik i framtiden.

Anf.  58  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det första är att vi kommer att återkomma till vilka slutsatser vi drar och vilka reaktioner vi har på det förslag som kommer.

Det andra är att den svenska positionen mycket tydligt ska vara att det ska vara ett mycket mer tillväxtorienterat arbete som vi ser framöver.

Det tredje är att det Miljöpartiet säger är precis det som vi nu gör. Det är att ställa om Europa till en mer hållbar ekonomi, en eco-efficient economy. Det är något som vi har fått genomslag för.

Egentligen borde Per Bolund vara nöjd och glad en dag som denna.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Även om jag håller med om det sista tror jag att vi återkommer till den debatten framöver.

Regeringen har nu angivit sina ståndpunkter och partierna har anmält sina, i alla fall i detta skede.

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga, men noterar de av partierna s, v och mp motiverade avvikande meningarna.

Punkt 8 är en lägesrapport om GMES. Den frågan var i nämnden senast den 27 november som informationspunkt, och information förväntas förhoppningsvis även nu. Det är alltså inte en beslutspunkt.

Anf.  60  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Fru ordförande! Det finns inte så mycket att säga. Det kommer att vara en lägesrapport. Det pågår en del förhandlingar i rådet och parlamentet, och kommissionen säger att man har förhoppningar om att nå konsensus efter den pågående första läsningen. Det vet vi dock ännu ingenting om.

Det finns inget förslag att ta ställning till. Vi förväntas heller inte debattera detta, utan vi kommer att återkomma till förslaget som helhet när förhandlingarna har kommit lite längre.

Anf.  61  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

I den här frågan är vi väl relativt överens om det som handlar om budgetramen och att den ska vara restriktiv. Men i det här läget borde man vara lite mer kritisk i ståndpunkten, utifrån att man har haft ganska lång tid på sig att presentera ett riktigt budgetalternativ och inte bara en massa ord, om jag får uttrycka det så. Därför känns det lite konstigt att regeringen i den svenska ståndpunkten skriver att Sverige välkomnar lägesrapporten. Jag skulle önska att man strök ordet välkomnar. I en tidigare ståndpunkt som gäller industrin står det att Sverige kan godkänna lägesrapporten. Det är ändå en himla skillnad på vilka signaler man sänder ut, så jag skulle önska att regeringen ville vara lite mer kritisk i ståndpunkten och stryka ordet välkomnar.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Detta är en informationspunkt. Jag kommer snart att tacka för informationen även om det inte sägs så mycket. Det här är närmast formfrågor.

Anf.  63  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Man säger ju så; man tackar för informationen. Det är ju så. Men vi skriver så här: För förslag till förordning bör Sverige verka för en budgetrestriktiv linje. Kommissionen bör hitta former, till exempel genom att prioritera bland programmens ingående beståndsdelar, för att anpassa programmet till nuvarande finansiella perspektiv. Det är det som är den svenska ståndpunkten, och den står vi fast vid.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Det var väl bra att det preciserades.

Anf.  65  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jättebra! Jämfört med materialet vid den information som vi fick i näringsutskottet är detta tydligare.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen i frågan.

Vi är nu framme vid punkterna 13 a och c. Det är också bara informationsfrågor, men de kan ju ha mer eller mindre innehåll. På Olofssons punkter står det: Resultatet från Köpenhamnskonferensen, konsekvenserna för industrierna, och Standardiseringsverksamhet inom och utanför EU rörande elfordon.

Även om det bara är information är detta två frågor som onekligen är av stort intresse för Sverige, så jag ber näringsministern att kommentera dem.

Anf.  67  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

När det gäller Köpenhamnskonferensen är vi jättemånga som är besvikna på att det inte blev något avtal i Köpenhamn, men vi måste fortsätta arbetet. Nästa möte är i Mexiko, och det ska vi vara med och påverka. Det är viktigt för europeisk industri att det blir mer ambitiösa mål och en överenskommelse. Det är en viktig del, och det har koppling till det vi har diskuterat förut.

I den andra delen, som gäller elbilar, kan jag kort säga att vi hade en diskussion i San Sebastian. Det som vi nu går vidare med är hur vi kan standardisera så att vi kan använda våra elbilar i hela Europa. Jag hade en diskussion med kommissionär Verheugen under vårt ordförandeskap där det inte kom fram så väldigt mycket. Därför tycker vi från svensk sida att det är bra att det spanska ordförandeskapet driver på.

Om vi klarar det här är det kanske första gången som Europa standardiserar någonting innan tekniken är framme helt och hållet. Normalt tar vi i de olika länderna fram våra egna lösningar och måste sedan ändra, nästan allihop, innan vi får det att bli ett europeiskt system. Nu går vi för en gångs skull före, vilket var syftet med min diskussion med Verheugen under hösten, för att hitta en gemensam standard för detta så att vi inte lägger ut en massa pengar i onödan på fel standarder eller olika standarder.

Från svensk sida tycker vi att det är bra att spanjorerna gör det här, även om vi tycker att det inte bara ska vara elbilar. Men det är väldigt bra att man tar standardiseringsfrågorna på allvar. På den här punkten får vi information om hur vi kan gå vidare så att vi får en gemensam standard, och det är väldigt bra.

Anf.  68  PER BOLUND (mp):

Jag har en fråga om punkt 13 a, Resultatet från Köpenhamnskonferensen. Frågan var uppe också på utrikesministermötet. Där var den spanska utrikesministern väldigt kritisk till hur förhandlingarna sköttes från EU:s sida. Och kritiken föll hårt på den svenska regeringen som då var ordförande. Han sade bland annat att man saknade teknik, att man inte byggde allianser och att man inte hade tillräckligt effektiva förhandlingsprocedurer för att nå de målsättningar som man hade hoppats uppnå vid Köpenhamnsmötet.

Min fråga är om näringsministern har någon kommentar till den hårda kritiken och vad man kan lära sig av den.

En följdfråga är vad man ska dra för slutsatser inför framtiden, inför nästa möte som äger rum i Mexiko i december. Det spanska ordförandeskapet ger inga indikationer på att de planerar att få EU att gå upp till 30 procents minskning av koldioxidutsläppen på egen hand, vilket vi anser är nödvändigt både för att nå ett klimatavtal och för att få en konkurrenskraftig industri och en bra och positiv utveckling. Hur ser den svenska regeringen på det? Kommer man att agera för att driva på det spanska ordförandeskapet i den här frågan?

Anf.  69  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Först vill jag säga till Per Bolund att det här är en fråga för framför allt statsministern och miljöministern, som ju hade huvudansvaret för förhandlingarna. Men jag är lite överraskad över att man så lite analyserar Kinas roll i detta. EU sätter upp de mest ambitiösa målen, driver på förhandlingarna, leder det här arbetet och försöker att åstadkomma resultat. Men så lite kritik – också från miljörörelsen inklusive Miljöpartiet, ska jag säga för att vara polemisk – riktar sig mot det land som inte ville göra någonting.

Vi har två stora utsläppsländer, USA och Kina. Och Kina blockerade allting. Det är helt orimligt att säga att det är EU:s fel att vi inte lyckades få en överenskommelse i Köpenhamn utan att rikta den kraftfulla kritiken mot Kina, som vi har anledning att göra.

Det vi måste göra är att öka trycket på de stora utsläppsländerna och se till att de faktiskt levererar. Då duger det inte att säga att det är EU:s fel att vi inte lyckades. Det är klart att vi har en del i detta, men jag följde förhandlingarna på nära håll och såg spelet bakom och är mycket upprörd över hur det här hanterades. Hade det funnits en tydligare vilja både från USA och från Kina att göra någonting så hade vi haft ett avtal. Det var inte EU som backade ur.

Anf.  70  PER BOLUND (mp):

Jag har inget problem med att kritisera vare sig USA eller Kina i den här frågan. Jag tycker inte att det fanns några som gjorde sin uppgift på Köpenhamnsmötet, och det inkluderar också EU som helt enkelt inte gjorde det som var nödvändigt.

Till exempel konstaterar Yvo de Boer, som är chef för FN:s klimatsekretariat, att utvecklingsländerna generellt hade gjort sin uppgift inför Köpenhamnsmötet, det som man kom överens om på Balimötet, medan industriländerna inte alls nådde upp till de nivåer som de utlovade på Balimötet. Då tycker jag att huvudansvaret för misslyckandet ligger på industriländerna som inte levererade det som de hade kommit överens om tidigare. Det skapade självklart inte förutsättningar för att nå en överenskommelse i Köpenhamn, och det ansvaret faller väldigt hårt på EU och på Sverige som ordförande.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Finns det något mer att säga om just information om konsekvenserna för de europeiska industrierna efter Köpenhamnsmötet? Vi ska inte ha en generaldebatt här och nu.

Anf.  72  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Nej, det ska vi verkligen inte ha, men jag kan faktiskt inte låta bli att kommentera detta. Utifrån ett konkurrensperspektiv sade vi från Europa, och också USA för den delen, att det är klart att Kina som är ett stort utsläppsland måste leverera för att minska sina utsläpp, annars blir det en sned konkurrens mellan Kina, Europa och USA. Kina gömde sig rätt mycket bakom utvecklingsländerna och sade: Vi är också ett utvecklingsland.

Ett av världens rikaste länder begärde att andra länder skulle gå in och finansiera insatser för att minska klimatutsläppen. Det är helt okej, och Sverige och EU tycker att vi ska gå in i de fattigaste länderna och hjälpa till. Men ingen av oss är väl beredd att gå in med bistånd till Kina för att minska klimatutsläppen. Det var ju det som var huvudfrågan, och att man även har klara och tydliga konkurrensvillkor mellan Kina, Europa och USA.

Återigen: Jag tycker att det är otroligt anmärkningsvärt att man gick på Kinas strategi och inte genomskådade den, för det var verkligen en medveten strategi från Kinas sida. EU var beredd att gå upp till 30 procent vid en global överenskommelse, vilket var väldigt ambitiöst.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Därmed tackar vi för informationen i de Olofssonska övriga frågorna.

Vi är nu klara med näringsministern för i dag.

Anf.  74  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Trevlig helg!

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Tack, detsamma, och lycka till på rådet!

2 §  Konkurrenskraft

Statssekreteraren Gunnar Wieslander

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 3–4 december 2009

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 1–2 mars 2010

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Vi går nu över till dagordningspunkt 5.

Vi hälsar statssekreterare Wieslander och hans medarbetare välkomna hit. Vi börjar med återrapport från konkurrenskraftsrådet den 3–4 december i de inremarknadsrelevanta delarna. En skriftlig rapport är utsänd till nämndens ledamöter. Vill statssekreteraren säga något om den? Nej. Har någon av ledamöterna frågor om den? Nej.

Vi lägger återrapporten till handlingarna och går över till samråd i inremarknadsdelarna inför konkurrenskraftsrådet.

Dagordningspunkt 5 på KKR-agendan föredras av statssekreterare Wieslander. Näringsutskottet informerades inför rådet i största allmänhet av statssekreterare Jöran Hägglund den 18 februari. Men i den här frågan informerade Magnus G Graner, statssekreterare på Justitiedepartementet, den 16 februari. Även det var information. Annars är frågan rent tekniskt ny. Skriftligt underlag är utsänt.

Anf.  77  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Jag har från Justitiedepartementet med mig ämnesrådet Stefan Johansson och ämnessakkunnige Johan Axhamn i den här frågan.

Varumärkesförfalskning och piratkopiering är ett omfattande internationellt och nationellt problem. Det är numera fråga om en storskalig verksamhet som beräknas omsätta flera hundra miljoner euro per år och som omfattar allt från exempelvis musik och film till livsmedel, flygplansdelar och läkemedel.

Inom ramen för arbetet med Lissabonstrategin antog rådet under hösten 2008 en övergripande europeisk plan för bekämpning av varumärkesförfalskning och piratkopiering. I den resolutionen uppmuntrades kommissionen att vidta en rad åtgärder som var av annan typ än lagstiftning, bland annat att inrätta ett observatorium på EU-nivå där information om dessa frågor kunde samlas, analyseras och spridas.

I september 2009 presenterade kommissionen ett meddelande om att stärka säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden. Meddelandet innehåller framför allt en återrapportering och uppföljning av hur kommissionen arbetar vidare med dessa frågor sedan 2008.

De åtgärder som meddelandet tar upp är huvudsakligen arbetet med observatoriet samt främjande av administrativt samarbete och frivilliga samarbeten mellan berörda parter för att arbeta mot varumärkesförfalskning och piratkopiering.

En faktapromemoria om meddelandet har nyligen överlämnats till riksdagen.

I januari i år presenterade det spanska ordförandeskapet ett förslag till rådsresolution som anknyter till det aktuella meddelandet. Resolutionen förhandlades fram under kort tid och har i dess nuvarande lydelse starkt stöd av samtliga medlemsstater. Den går i korthet ut på att rådet stöder det fortsatta arbetet med observatoriet. Rådet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella strategier och koordineringsstrukturer för arbetet mot immaterialrättsintrång och betonar vikten av att allmänheten på olika sätt informeras om negativa effekter av immaterialrättsintrång.

Under förhandlingarna har vi från regeringens sida klargjort att Sverige välkomnar åtgärder för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter under förutsättning att de är proportionella, rättssäkra och väl avvägda med hänsyn till integritetsaspekten.

Vi har betonat vikten av att det fortsatta arbetet sker på ett så enkelt och kostnadseffektivt sätt som möjligt samt att man så långt det är möjligt bör undvika att lägga ned tid och energi på att bygga upp nya strukturer.

Vi har vidare betonat vikten av att värna myndigheternas självbestämmande och att eventuellt informationsutbyte mellan myndigheter sker med iakttagande av reglerna till skydd för personuppgifter.

Vi har fått bort en skrivning om att intrången via Internet nu har nått kritiska nivåer, eftersom vi i Sverige snarare ser tendensen att det börjar vända.

När det slutligen gäller utarbetandet av nationella strategier har regeringen klargjort att vi inte är beredda att göra något åtagande angående detta, men vi kan acceptera att rådsresolutionen innehåller en icke-bindande uppmaning till medlemsstaterna att utarbeta sådana strategier.

Eftersom alla dessa aspekter är tillgodosedda i den senaste lydelsen anser regeringen att Sverige bör kunna godta den föreslagna texten.

Anf.  78  KARL SIGFRID (m):

Det finns en tendens i de här slutsatserna att godta den verklighetsbeskrivning som kommer från diverse särintressen – film- och musikindustri, läkemedelsindustri och så vidare – där man gärna överdriver de negativa effekterna av kopiering i både den fysiska och den digitala världen men som kanske inte alltid har så starkt vetenskapligt stöd. Tvärtom visar oberoende akademiska studier att immaterialrättsligt skydd har en ganska begränsad betydelse för ekonomisk tillväxt. Det är bra att regeringen har sagt att det inte ska vara några bindande åtaganden.

Mer specifikt skulle jag vilja ställa en fråga om punkt 15 som finns på s. 16 i vårt material med de stora siffrorna och som handlar om Actaavtalet. Det är viktigt att kommissionen inte tolkar det som rådet uttalar som någon form av mandat till Actaförhandlingarna och att medlemsstaterna inte binder upp sig på en viss förhandlingslinje.

Kan vi känna oss säkra på att det här inte kan tolkas som ett mandat för kommissionen eller ett åtagande för medlemsstaterna att driva en linje som ligger i enlighet med de här punkterna?

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Under punkten 15 står det ”considering”, att man alltså ska ta hänsyn till internationell aktivitet i frågan, däribland i synnerhet förhandlingarna om det så kallade Actaavtalet.

Anf.  80  PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! Till att börja med en informationsfråga eftersom det är lite oklart för mig, även om jag läst igenom underlagen väldigt noga: Vad syftar förslaget egentligen till? I den svenska ståndpunkten får man uppfattningen att det handlar om storskaliga övergrepp mot immaterialrätten, det vill säga piratkopiering i den variant som vi har sett i Italien där stora industrilager med piratkopierade kläder tas in utan att man betalar upphovsrättsinnehavaren för det. Men immaterialrättsområdet sträcker sig från det extremfallet till en ung person som laddar ned en fil från nätet. Det är ett brett område.

Frågan är: Gäller det här hela fältet eller bara de storskaliga ingreppen på immaterialrättens område som inte bara handlar om privat bruk?

Jag uppskattar att Sverige motsätter sig ett bindande krav på nationell strategi i det här fallet. Men hur ser statssekreteraren på risken att förslaget skärps under mötet, att man kommer med krav på bindande strategier och att det kan få en majoritet i rådet? Finns det en sådan risk?

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Det är väl till och med så att det krävs enhällighet för att anta en resolution, om jag är rätt informerad.

Anf.  82  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Jag skulle kunna slå ihop den första och den tredje frågan. Det har varit en del i den förhandling som vi har fört att vi vill att ”considering” är ”considering”, att det just inte ska vara bindande.

När det gäller storskalighet eller om vi ska ge oss på de små är just sådant vi tittar på. Det är den sortens stora lager etcetera som vi i första hand skjuter in oss på.

Anf.  83  BÖRJE VESTLUND (s):

Vad är det man välkomnar egentligen i ståndpunkten? Man säger att man välkomnar åtgärder för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter. Men sedan invänder man i slutsatserna mot nästan varje sak som föreslås. Vad är det man egentligen välkomnar, och vilket mandat vill man ha? Vill man ha ett mandat att kunna säga: Nej, vi vill inte ha det här regelverket? Vad är det man vill? Jag förstår inte.

Den svenska ståndpunkten togs upp i utskottet. Då stod det bara att man välkomnar slutsatserna, men nu har den utvecklats mycket, och man säger nej till nästan allting.

Anf.  84  Ämnesrådet STEFAN JOHANSSON:

Ståndpunkten är skriven för att tydliggöra vad det är för typer av invändningar Sverige har haft under förhandlingarna. Det är frågor som vi har varit angelägna om att värna om under förhandlingarna.

Vi tycker att vi har fått ett slutresultat som tillgodoser allt detta. Därmed är resolutionen på en lagom nivå, där man egentligen bara bekräftar att vi stöder det arbete om inleddes med observatoriet till exempel. Det kom de facto till i april 2009, och det arbetar vi vidare med. Vi upprepar att vi fortfarande tycker att det är ett bra projekt.

Det är inga skarpa förändringar av någonting. Det är den nivå som vi har velat ha den här resolutionen på.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Vi har som sagt att ta ställning till det skriftligt utsända och det muntligt kompletterade här.

Anf.  86  PER BOLUND (mp):

Jag fick inte riktigt svar på frågan om det finns en risk att det kommer krav på bindande nationella planer och att den text som man nu tar ställning till från Sveriges regerings sida kommer att skärpas på mötet.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Då kan jag haka på med att säga att en förändring, om jag förstår det rätt, skulle i så fall kräva enhällighet. Det är väl ganska bra att få ett skarpt svar på den frågan.

Anf.  88  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Ordföranden har svarat på frågan.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här angivna ståndpunkt i detta ärende.

Bland de övriga frågorna står det Wieslander på punkt 13 d om en eventuell fråga om resultattavla nr 20, e om den inre marknadens funktionssätt, f om genomförande av tjänstedirektivet, som jag noterar att Sverige är färdigt med. Den debatten har varit.

Vill statssekreteraren säga något om någon av dessa frågor?

Anf.  90  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Om det är något jag vill kommentera är det tjänstedirektivet. Kommissionen kommer att rapportera om medlemsstaternas genomförande av tjänstedirektivet nu på måndag. Det är angeläget att tjänstedirektivet genomförs korrekt och i tid i samtliga EU- och EES-länder. Vi välkomnar att kommissionen informerar om genomförandeläget.

Den 28 december i fjol gick genomförandefristen för tjänstedirektivet ut. Sverige har antagit nödvändiga lagstiftningsåtgärder för att genomföra direktivet i svensk rätt genom att riksdagen antagit proposition 2008/09:187 om genomförandet av tjänstedirektivet. Det är av yttersta vikt att direktivet genomförs korrekt i alla länder. Det är regeringens förhoppning att direktivets genomförande kan leda till en skjuts för tjänstehandeln i Europa.

Arbetet med direktivet fortsätter även under 2010 genom den viktiga processen med ömsesidig utvärdering. Detta innebär att medlemsstaterna ska granska varandras regelinventering i syfte att säkerställa att alla länder har genomfört direktivet likartat.

Medlemsstaterna har inledningsvis delats upp i mindre grupper efter geografiskt läge där Sverige arbetat tillsammans med Finland, Estland, Lettland och Litauen. Inom denna grupp ska vi granska varandras genomförande med utgångspunkt i olika tjänsteområden. Detta arbete ska sedan jämföras med motsvarande arbete i grupper bestående av de övriga EU-länderna. Vi har tagit en aktiv roll i detta arbete. Sverige var värd för det första mötet, som hölls i Stockholm. Nästa möte kommer att hållas om knappt två veckor i Tallinn.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Då anmäler jag att riksdagsbeslutet om svenskt införlivande av tjänstedirektivet fattades den 4 november på basis av näringsutskottets betänkande 2009/10:NU6. Nu vet man det och kan gå tillbaka till det. Det var det jag menade med att debatten har varit. Självklart är ordet fritt här och nu, men beslutet om det svenska införlivandet fattade vi i höstas.

Anf.  92  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Vi står bakom den svenska ståndpunkten i allra högsta grad, framför allt att direktivet ska genomföras i hela EU vid samma tillfälle. Just därför och mot bakgrund av det kan man tycka att det är lite allvarligt att kommissionen inte har tagit itu med att kolla hur det är med detta förrän nu. Om jag har förstått det hela rätt ska inte rapporten presenteras förrän i mars av dem som har fått uppdraget. Nu skulle ni få information på måndag, som statssekreteraren sade, så vi får väl återkomma i samband med återrapporteringen.

Det känns lite oroväckande att man inte tidigare har försökt få en bättre koll på om alla medlemsländer genomför detta samtidigt, för det är naturligtvis viktigt för konkurrensen.

Anf.  93  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Fru ordförande! Frågan har varit uppe på luncherna under konkurrenskraftsrådet med ministrarna. Då har kommissionen visat hur arbetet har fortskridit. Vi har alltså haft en viss information från kommissionen på ministernivå om hur det har fortskridit.

Anf.  94  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det är väl i ärlighetens namn en skillnad på att prata om någonting på lunchmötena och att ha en sammanställning och statistik över vilka som har genomfört och på vilken nivå de ligger. Det som jag tycker att det finns all anledning att kritisera är att vi i dagsläget inte har någon statistik på hur det ser ut i de olika medlemsländerna och vad man har genomfört.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Jag kan haka på med en följdfråga. Beror det på att man inte har haft någon kommission eller på att man inte har haft någon information?

Anf.  96  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Jag tror att det har påverkat. Det här är det första KKR vi har efter det att tidsfristen gick ut. Innan var det en uppföljning för att se hur långt man hade kommit inför den 28 december. Det är först nu som vi kan få svart på vitt på hur långt man de facto har kommit. Vi kommer självklart att bevaka det; det ligger i högsta grad i vårt intresse att alla genomför det här.

Anf.  97  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vad jag förstod ingår 13 e i denna punkt? Just det.

Jag vet att det inte ska vara någon diskussion den här gången, men jag skulle vilja ställa en fråga. När man diskuterar att ha mer kommunikation och information mellan länderna – om man där också diskuterar öppna källkoder vad avser formaten på de handlingar som sparas – finns forskning för framtiden med i ”röret”?

Anf.  98  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Jag tackar för frågan. Jag anhåller vördsamt om att få återkomma med svar.

Anf.  99  ORDFÖRANDEN:

Vi ber Regeringskansliet att återkomma i skrift till EU-nämndens kansli, så kan svaret skickas ut till samtliga ledamöter. Det är en mycket intressant fråga.

Är det någon som har någon ytterligare fråga om de övriga frågorna i dag med statssekreterare Wieslander? Jag finner inte så. Då tackar vi för informationen i frågorna och är mig veterligen klara med statssekreteraren för i dag.

Vi tackar så mycket, önskar trevlig helg och lycka till på rådet.

3 §  Konkurrenskraft

Statsrådet Tobias Krantz

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 3–4 december 2009

Återrapport från informellt ministermöte den 8 februari 2010

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 1–2 mars 2010

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Vi säger välkommen till forskningsministern och hans medarbetare. Vi kastar oss ur den blå agendan till den gula igen för att fråga om det är någon som önskar ordet angående de tidigare rådsmötena. Det finns ett svenskt och ett spanskt. Med näringsministern delade vi upp dem, men det var tidigare i förmiddags när vi tyckte att vi hade gott om tid. Om forskningsministern vill kommentera dem kan vi göra det i ett svep. Återrapporterna är utsända. Vill forskningsministern säga något om dem?

Anf.  101  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp):

Vi kan hoppa över dem och gå direkt på punkterna till kommande möte.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Är det någon av ledamöterna som har frågor om någon av återrapporterna i forskningsdelarna? Jag finner inte så. Då tackar vi för informationen i de punkterna.

Vi går tillbaka till den blå agendan, nämligen samrådet inför konkurrenskraftsrådet. Jag säger igen att näringsutskottet, som ansvarar för delar av forskningsfrågorna, informerades i största allmänhet av statssekreterare Jöran Hägglund. Jag kan anmäla när det är utbildningsutskotts- respektive näringsutskottsansvar.

Vi hoppar över A-punktslistan. Den ligger, som är väl bekant, utanför sammanträdet. Då hamnar vi på punkt 7, som är en utbildningsutskottsfråga, om förslag till beslut om gemenskapens deltagande i ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram för Östersjön. Den frågan behandlades senast i nämnden den 27 november som informationspunkt under Övriga frågor. Nu förväntas en lägesrapport, det vill säga information igen.

Anf.  103  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp):

Fru ordförande! Den 29 oktober 2009 överlämnade kommissionen sitt förslag om Bonus-169 till parlamentet och rådet. Förslaget är ett av de Artikel 169-initiativ som identifieras i ramprogram 7.

Kommissionens lägesrapport beskriver läget i förhandlingarna om förslaget, som syftar till att fastställa EU:s deltagande i ett gemensamt miljöforskningsprogram, Bonus-169, vilket genomförs av åtta medlemsstater runt Östersjön. Rapporten redovisar vad som varit i centrum för diskussionen i rådsarbetsgruppen för forskning samt den fortsatta planeringen av förslagets behandling. Sverige har inga synpunkter på lägesrapporten.

När det gäller själva förslaget om Bonus-169 välkomnar Sverige detta och är angeläget om att det genomförs så snart som möjligt. Forskning om miljön i Östersjön är av stor betydelse för arbetet med en hållbar utveckling. Regeringen motsätter sig att Bonus-169 finansieras via en så kallad verklig gemensam pott. Det är osäkert om alla åtta länderna, bland annat Sverige, kan delta om en sådan modell används. För Sveriges del undersöks detta i Regeringskansliet.

Anf.  104  JOHAN LINANDER (c):

När man talar Östersjöfrågor är det intressant att det talas om åtta Östersjöländer. Det finns faktiskt nio länder, men det nionde är inte med i EU, alltså Ryssland. Har det i de här frågorna funnits någon kommunikation med Ryssland? Det är viktigt att i Östersjöarbetet också få med Ryssland.

Anf.  105  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp):

Vi har naturligtvis kontakter med Ryssland i både dessa frågor och andra frågor. Precis som frågeställaren säger är det angeläget att vi har goda kontakter med Ryssland. Det finns naturligtvis sådana kontakter.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen i den här frågan.

Punkt 8 har vi behandlat med näringsministern.

Punkt 9 gäller förberedelser inför Europeiska rådets möte den 25–26 mars 2010. Det ska vara diskussion i forskningsfrågorna. Frågan om 2020 har redan berörts av nämnden vid ett flertal tillfällen, senast nu i förmiddags med näringsministern. Frågan behandlades också den 9 februari inför det extra informella Europeiska rådet, som informationspunkt, den 12 februari inför utbildningsministrarnas möte med stöd för regeringens ståndpunkt och den 19 februari inför allmänna rådet med stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar men med avvikande meningar från s, v och mp.

När vi behandlade frågan med näringsministern tidigare i förmiddags fanns det stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar men med avvikande meningar i olika delar från s, v och mp.

Ansvarigt fackutskott i riksdagen är finansutskottet, men sex andra fackutskott får möjlighet att yttra sig. Precis som jag anmälde tidigare i morse har vi också fått de allmänna papperen från dels den svenska regeringen, dels den valde ordföranden Van Rompuy, dels från kommissionens ordförande Barroso. Notera det senaste inspelet från svenska regeringen, nämligen ett särskilt papper om kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

Där står vi, så att säga. Nu ska vi diskutera forskningsfrågorna i detta.

Anf.  107  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp):

Fru ordförande! På rådsmötet den 1–2 mars kommer man att diskutera efterföljaren till Lissabonstrategin, alltså Europe 2020, både på näringsministrarnas del av rådsmötet och på forskningsministrarnas del av rådsmötet. För vår del kommer fokus att vara på forskning och innovationer. Kommissionen kommer att lägga fram sitt meddelande den 3 mars, det vill säga dagen efter konkurrenskraftsrådets möte. Vi kommer därför inte att ha möjlighet att diskutera förslaget i sig.

Ordförandeskapet har därför föreslagit att man som utgångspunkt för diskussionen på KKR ska använda dels det bakgrundsdokument som togs fram inför det av Herman Van Rompuy extrainsatta toppmötet den 11 februari, dels ett dokument som kommissionens ordförande Barroso ligger bakom. Man har skickat ut frågor som handlar om hur forskning och innovation kan bidra till att stärka EU:s konkurrenskraft och hur forskningsministrarna kan bidra i det arbetet. Det viktiga för konkurrenskraftsrådet är naturligtvis att skicka klara signaler om att den nya tillväxtstrategin verkligen ska bidra till att öka tillväxten. Viktigt är också att den nya strategin stärks med fokus på politiskt ägarskap och ansvarstagande för nödvändiga strukturreformer.

Det som hittills har framkommit vad gäller våra frågor är positivt, och man tänker sig att prioritera just dessa mål. Särskilt Barroso lyfte fram till exempel kunskapsutveckling och innovation som en viktig motor för ökad konkurrenskraft och hållbar tillväxt och att det är viktigt att de hänger ihop. Vi tror naturligtvis att detta är resultatet av den betydelse som vi gav dessa frågor under det svenska ordförandeskapet.

Allt detta är mycket glädjande, men om kunskap och innovation är så centrala i Europe 2020 måste detta förstås också avspeglas i EU-budgeten och finnas med när vi inleder diskussionen om nästa budget på EU-nivå. Här måste EU satsa på en modern och tillväxtorienterad budget. Vid sidan av detta kommer vi också att betona betydelsen av kunskapstriangeln som en del av Europe 2020, inte minst utbildningens roll, som vid sidan av forskning och innovation är av stor betydelse för Europas tillväxt och sysselsättning. Det faktum att den nya forskningskommissionären också har ansvar för innovationsfrågorna är mycket glädjande. Att vissa forskningsrelaterade utbildningsfrågor har flyttats till utbildningskommissionären är däremot lite mer oroande. En tydlig koppling mellan alla delar i kunskapstriangeln måste finnas med i Europe 2020.

Frågan om forskningens kvalitet tål, som alltid, också att nämnas. Högklassig forskning och innovation måste gå hand i hand för att stärka Europas konkurrenskraft. Bland annat tror vi att det behövs en strategi för att höja kvaliteten hos universiteten i Europa.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Vad gäller budgetfrågan kan jag notera – så att det sedan syns i spåren – att när riksdagen behandlade förslaget till budgetöversyn, då Tobias Krantz satt i EU-nämnden, fanns det samstämmighet mellan samtliga riksdagspartier om vikten av att modernisera budgeten och inkludera forskning. Något nytt skarpt i den frågan är dock inte att förvänta från kommissionen förrän tidigast till sommaren.

Anf.  109  CHRISTINA AXELSSON (s):

Fru ordförande! Den svenska ståndpunkten låter fin, om tillväxt på kunskap och innovation, ett samhälle för alla, hög sysselsättning och grön tillväxt. Men vi vet att bakom orden döljer sig vägen till hur man ska nå målet, det vill säga hur. Det har vi redan tidigare diskuterat.

Vi från Socialdemokraternas sida driver ett annat samhällsbyggande. Vi anmäler avvikande mening just med tanke på hur man ska uppnå målen.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Utan att på något sätt vilja strypa debatten kan jag konstatera att även v och mp anmälde avvikande meningar tidigare i morse. Då tittar jag på er och undrar om de kvarstår i ungefär samma riktning – och det gör de. Då noterar jag dem. Sedan är ni självklart välkomna att kommentera dem om ni vill.

Anf.  111  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp):

Jag har inga fler kommentarer till detta. Jag uppfattade inte heller någon fråga.

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här angivna upplägg inför fortsatta förhandlingar men noterar avvikande mening från s, v och mp enligt deras motiveringar nu och tidigare i dag.

Punkt 10, Utvecklingen av ledningen av det europeiska forskningsområdet Crest, liksom samtliga Krantzka frågor, är utbildningsutskottsfrågor för riksdagens del. Den här frågan var i nämnden senast den 27 november då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Nu föreligger möjlighet att anta en resolution.

Anf.  113  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp):

Den här frågan har utgått från dagordningen. Den gäller inte längre.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Då stryker vi den och går vidare till punkt 11, Utvärdering av Europeiska forskningsrådets mekanismer och strukturer. Här ska det enligt mina noteringar föreligga förslag till slutsatser. Frågan behandlades senast i nämnden den 27 november då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

Anf.  115  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp):

Fru ordförande! En utvärdering av Europeiska forskningsrådet presenterades i juli 2009. Med utgångspunkt i utvärderingen och synpunkterna på densamma identifierar förslaget till rådsslutsatser ett antal områden där åtgärder krävs för att ERC ska utvecklas på ett positivt sätt. Sverige välkomnar förslaget till rådsslutsatser. Sverige anser att utvärderingen pekar på viktiga områden där det finns utrymme för förbättring främst när det gäller styrning och regelförenkling. Sverige vill framhålla vikten av artikel 7, som anger att en uppföljande utvärdering ska göras av kommissionen senast i juli 2011. Utvärderingen ska bland annat analysera om den rådande organisationsstrukturen är ändamålsenlig för ERC:s uppdrag och, om nödvändigt, föreslå rekommendationer som kan införas i det kommande åttonde ramprogrammet.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 12, Europeiska forskares rörlighet och karriärer. Det gäller gemensamma förhandlingar med rådet för sysselsättning, socialpolitik med mera. För riksdagens del är det en utbildningsutskottsfråga.

Vi i nämnden informerades senast den 28 – som det står i kanslikommentarerna, men i alla andra papper står det den 27. Det var i slutet av november i alla fall. Vi får se om vi får rätsida på det. Den 28 eller 27 november säger jag så länge. Då var det en informationspunkt. Den 19 september förra året behandlade vi frågan lite skarpare, och då fanns det stöd för regeringens ståndpunkt.

Anf.  117  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp):

Fru ordförande! Europeiska rådet har i sina slutsatser från maj 2008 uppmanat till att skapa den så kallade femte friheten, vilket innebär fri rörlighet av kunskap. Rådet antog den 26 september 2008 slutsatser om forskarmobilitet, som bland annat behandlar frågan om socialförsäkringssystemets utformning.

Sverige välkomnar utkastet till slutsatser. Förslaget till rådsslutsatser innebär att medlemsstaterna erkänner behovet av konkreta åtgärder för ökad mobilitet. För sådana åtgärder krävs samarbete mellan olika policyområden, framför allt forsknings‑, arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena.

Enligt Sverige är insatser som kan stimulera till mobilitet helt centrala för ambitionen att uppnå den femte friheten, det vill säga fri rörlighet för forskare, kunskap och teknik.

Sverige anser att information om vilka socialförsäkringsregler som gäller vid mobilitet är av stor betydelse. Sverige anser inte att det är motiverat – vilket föreslogs i ett tidigare utkast till slutsatser – att nu införa särskild lagstiftning för forskare inom ramen för socialförsäkringssystemet.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Under tiden har vi rett ut frågan om den 28 november. Det ska vara så; däremot ska det vara år 2008.

Ingen önskar ordet i sakfrågan.

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Under punkt 13, Övriga frågor, står forskningsministerns namn under punkterna b, g, h, i, j och k. Det är informationspunkter, som bekant, och inte skarpa frågor.

Anf.  119  PEDER WACHTMEISTER (m):

Fru ordförande! Min fråga gäller 13 g, Iterprojektet. Sverige var ganska engagerat i det för några år sedan, och satsade på att vi skulle få det till Sverige. Nu har vi fått ESS, så vi kanske inte är lika intresserade.

Jag är nyfiken på om vi fortfarande är för att Iter ska komma till Sverige. Eller har vi överlämnat det till Japan och USA?

Anf.  120  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp):

Det ska ju byggas i Frankrike, så det är inte aktuellt att flytta projektet till Sverige. Vi är glada över att vi har fått ESS. Det är en viktig infrastruktursatsning i Sverige när det gäller forskning. Det är alltså inte aktuellt.

Vi jobbade mycket hårt med frågan om Iter under vårt ordförandeskap. Vi lyckades få fram en gemensam position som gjorde att vi kunde vidmakthålla projektet, inte minst i förhållande till våra internationella samarbetspartner. Vi jobbar alltså hårt med frågan, men det är inte aktuellt att just den anläggningen ska komma till Sverige.

Anf.  121  ORDFÖRANDEN:

Finns det fler frågor om de Krantzka övriga frågorna? Jag finner inte så. Då tackar vi för informationen i dem.

Vi tackar forskningsministern för i dag och önskar trevlig helg och lycka till.

Innehållsförteckning

1 §  Konkurrenskraft 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 2

Anf.  3  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 3

Anf.  4  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 3

Anf.  5  BÖRJE VESTLUND (s) 4

Anf.  6  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 4

Anf.  7  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 5

Anf.  8  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 5

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  10  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 6

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  12  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 6

Anf.  13  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 8

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  15  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 8

Anf.  16  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 9

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  18  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 9

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  20  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 10

Anf.  21  SOFIA ARKELSTEN (m) 10

Anf.  22  BÖRJE VESTLUND (s) 10

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  24  BÖRJE VESTLUND (s) 10

Anf.  25  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 10

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  27  BÖRJE VESTLUND (s) 11

Anf.  28  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 12

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  30  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 13

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  32  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 14

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  34  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 14

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  36  SUSANNE EBERSTEIN (s) 15

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  38  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 15

Anf.  39  SUSANNE EBERSTEIN (s) 15

Anf.  40  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 15

Anf.  41  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 16

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  43  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 16

Anf.  44  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 17

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  46  BÖRJE VESTLUND (s) 17

Anf.  47  TORBJÖRN BJÖRLUND (v) 17

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  49  CHRISTINA AXELSSON (s) 18

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  51  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 18

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  53  JOHAN LINANDER (c) 19

Anf.  54  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 19

Anf.  55  BÖRJE VESTLUND (s) 19

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  57  PER BOLUND (mp) 20

Anf.  58  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 20

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  60  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 20

Anf.  61  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 21

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  63  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 21

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  65  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 21

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  67  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 21

Anf.  68  PER BOLUND (mp) 22

Anf.  69  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 22

Anf.  70  PER BOLUND (mp) 23

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  72  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 23

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  74  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 24

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 24

2 §  Konkurrenskraft 25

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  77  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 25

Anf.  78  KARL SIGFRID (m) 26

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  80  PER BOLUND (mp) 27

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  82  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 27

Anf.  83  BÖRJE VESTLUND (s) 27

Anf.  84  Ämnesrådet STEFAN JOHANSSON 27

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  86  PER BOLUND (mp) 28

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  88  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 28

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  90  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 28

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  92  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 29

Anf.  93  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 29

Anf.  94  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 29

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  96  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 29

Anf.  97  CHRISTINA AXELSSON (s) 30

Anf.  98  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 30

Anf.  99  ORDFÖRANDEN 30

3 §  Konkurrenskraft 31

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  101  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp) 31

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  103  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp) 31

Anf.  104  JOHAN LINANDER (c) 32

Anf.  105  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp) 32

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  107  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp) 32

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  109  CHRISTINA AXELSSON (s) 33

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  111  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp) 34

Anf.  112  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  113  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp) 34

Anf.  114  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  115  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp) 34

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  117  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp) 35

Anf.  118  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  119  PEDER WACHTMEISTER (m) 35

Anf.  120  Statsrådet TOBIAS KRANTZ (fp) 36

Anf.  121  ORDFÖRANDEN 36