Fredagen den 25 september

EU-nämndens uppteckningar 2020/21:4

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi börjar med frågan om medgivande till deltagande på distans. Kan vi medge det? Jag finner så.

§ 2  Transport, telekommunikation och energi

Infrastrukturminister Tomas Eneroth

Återrapport från videomöte den 4 juni 2020

Information och samråd inför videomöte den 28 september 2020

Anf.  2  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar infrastrukturminister Tomas Eneroth med medarbetare välkomna.

Vi börjar som vanligt med återrapporten.

Anf.  3  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

Tack så mycket! Det är trevligt att vara här.

Jag börjar med återrapporten från det informella videomöte som vi hade den 4 juni med transportministrarna och som ersatte det planerade TTE-rådsmötet.

Det informella videomötet handlade om en hållbar och digital återhämtning av transportsektorn. Det var faktiskt den enda diskussionspunkten på dagordningen. Flera ministrar hade inlägg där de välkomnade kommissionens riktlinjer för återstartandet av passagerartransporter, och de framhöll vikten av digital och hållbar återhämtning av transportsektorn.

Från svensk sida lyfte jag fram betydelsen av Green Deal, den gröna given, och att man har integrerat den i åtgärderna i återhämtningsprogrammet. Jag underströk även att återhämtningen efter coronapandemin måste vara hållbar, att vi behöver skynda på omställningen för en klimatneutral ekonomi och att uppkoppling, elektrifiering och automatisering i transportsystemet är centralt i arbetet.

Avslutningsvis presenterade det tyska ordförandeskapet sitt program lite översiktligt.

Anf.  4  MARIA STOCKHAUS (M):

Jag har läst igenom rapporten och har en fråga, mest av nyfikenhet. Det står att Nederländerna har lagt fram en deklaration om hållbart flyg. Det står också i rapporten vilka länder som har ställt sig bakom den. Sverige är inte ett av de länderna. Jag funderar lite på varför.

Anf.  5  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

Jag tackar Maria Stockhaus för frågan. Det är alldeles rätt noterat. I normala fall skulle Sverige vara drivande i detta, inte minst tillsammans med Nederländerna. Det är vi i väldigt många fall. Men i just den här deklarationen eller utgångspunkten från Holland, som flera länder skrev kring, var det relativt långtgående skrivelser om beskattningsrätt och det ekonomiska utrymmet. Där har vi från Sverige varit väldigt tydliga med vilket handlingsutrymme som ska finnas och var gränsen för den nationella integriteten går. Det var utgångspunkten. Det handlade alltså inte om att vi skulle ha olika ambitioner när det gäller flygets omställning. I den frågan är vi faktiskt ett antal länder som nu tar lead inom EU.

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för återrapporten.

Vi går vidare till samrådet inför det informella videomötet. Vi börjar med punkt 1, En trafikslagsövergripande beredskapsplan för godstransporter under pandemier.

Anf.  7  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

Fru ordförande! En trafikslagsövergripande beredskapsplan ska diskuteras. Det som vi nu diskuterar här på EU-nämnden är förslag till en svensk ståndpunkt för vad jag ska framföra under mötet den 28 september. Det är alltså inte fråga om samråd kring rådsslutsatserna; rådsarbetsgruppen arbetar fortfarande, och det kommer att ta ytterligare ett tag innan vi får de färdiga rådsslutsatserna på plats. När detta sker och när vi får kommissionens färdiga förslag till beredskapsplan kommer vi att återkomma till riksdagen, sannolikt genom ett skriftligt förfarande via EU-nämnden.

På dagordningen står en policydiskussion om en trafikslagsövergripande beredskapsplan för godstransporter. Bakgrunden är de utmaningar vi ställdes inför i början av pandemin när det gällde godstransporter. Ordförandeskapet har tagit initiativ till att skapa en trafikslagsövergripande beredskapsplan, så att vi vid kommande motsvarande kriser har en bättre beredskap mellan europeiska länder. Det är naturligtvis viktigt att medlemsstaterna och EU gemensamt ska kunna säkerställa att vi har väl fungerande godstransporter under pandemier eller andra kriser.

Erfarenheterna har tagits med från ordförandeskapets sida, inte minst när det gäller gröna korridorer, green lanes, som innebär att man ger förtur för godstransporter vid gränspassager. I de förslag till rådsslutsatser som tagits fram i beredskapsplanen uppmanas bland annat kommissionen att ha detta som en viktig utgångspunkt.

Ordförandeskapet nämner också andra saker inom framför allt väg, järnväg och sjöfart där man behöver hitta ytterligare insatser för att garantera transportflödet. Flyget är inte exkluderat – jag fick en fråga om det i trafikutskottet – men nämns i mindre utsträckning, eftersom huvuddelen av godstransporterna sker via järnväg, väg eller sjöfart.

Det bör också tas fram ett gemensamt EU-regelverk för att flexibelt kunna anpassa krav och regler när det gäller undantagsmöjligheter. Exempel på det kan vara förlängning av lokförarlicenser eller hantering av kör- och vilotidsregler. Vikten av att garantera rörligheten för de anställda inom transportsektorn lyfts också fram.

Underlag och förslag till en svensk ståndpunkt kommer, som jag nämnt tidigare, att hanteras i EU-nämnden inför rådsslutsatserna. Men under mötet kommer en bred diskussion att ta vid. Då kommer jag att instämma vad gäller behovet av att ta fram en beredskapsplan. Det är viktigt, både för Sverige och för EU, att de grundläggande transportflödena för gods säkras under pandemier och kriser. Samtidigt är det viktigt att en beredskapsplan har respekt för den nationella kompetensen, särskilt till exempel inom smittskydd.

Vi vill också att kommissionen ska ta fram konsekvensbeskrivningar för förslagen i den kommande planen, för den måste rymmas inom de befintliga budgetramarna. Jag avser även att särskilt ta upp frågan om de anställda inom transportbranschen. Jag kommer då särskilt att lyfta fram sjömännens situation. Vi har sett att de har varit extra utsatta under pandemin i och med svårigheter till besättningsbyten, vilket har försvårat förutsättningarna för väl fungerande godstransporter inom sjöfarten.

Anf.  8  ANNIKA QARLSSON (C):

Ordförande! Jag tackar statsrådet för genomgången och föredragningen i vår gemenskap.

Det är oerhört positivt att man tar fram en beredskapsplan för att säkerställa att godstransporter ska kunna fortsätta så obehindrat som möjligt. I allt delar jag vad statsrådet har anfört. Det är oerhört viktigt att detta kommer på plats och att det också finns en självkritik – man kanske ändå trodde att funktionerna och öppenheten skulle hålla för mer än vad som blev fallet. Då blir det också viktigt att fundera på hur man får på plats en plan som håller nästa gång det smäller till.

Det som är intressant är, precis som statsrådet beskrev, att både värna den nationella kompetensen och se till att man får på plats en plan som säkerställer att det inte blir sådana konsekvenser som det blev under våren och sommaren. Det handlade om att man stängde gränserna mot varandra och skapade hinder för godstransporter över gränserna, men det handlade också om att individer med systemkritisk nyckelkompetens hindrades att ta sig över gränserna. Det fanns många delar i det här som fick konsekvenser.

För oss är det oerhört viktigt att den fria rörligheten upprätthålls även i kristider. Det har vi tagit upp många gånger i olika sammanhang. Det är oerhört viktigt att Sverige för fram det även vid det här tillfället. Den inre marknaden ska påverkas så lite som möjligt. Det blir än viktigare nu när vi ska försöka få till en återstart och komma på benen igen.

Vi anser också att det här arbetet ska fördjupas. Det handlar inte bara om att få tillbaka funktionerna som vi hade, utan vi måste få på plats ett system som gör att vi står bättre rustade när nästa kris kommer.

Anf.  9  JENS HOLM (V):

Först och främst tycker jag att det är väldigt bra att ministern ska ta upp situationen för de anställda inom godstransportbranschen. Det gäller i synnerhet sjömännen, men även alla de andra, inte minst dem som arbetar på våra vägar med dåliga anställningar och dåliga villkor och sitter och kör lastbilar kors och tvärs över Europas gränser. Den frågan bör lyftas fram, så att vi får ordning och reda och sjysta arbetsvillkor.

Jag har en konkret fråga. Ministern sa att vi får återkomma i ett skriftligt förfarande. Det är olyckligt att vi inte har förslaget till plan här. Det är inte ministerns fel, men det blir ändå svårt. Jag vill bara säkerställa att vi också får själva planen utskickad i det skriftliga förfarandet, inte bara den svenska positionen.

Jag har också ett konkret medskick till Tomas Eneroth. Det gäller vikten av att lyfta fram vad det är för slags godstransporter som vi vill se mer av i framtiden. Ett uttalat mål i den svenska godstransportstrategin är överflyttning från väg till järnväg och sjöfart, detta för att minska trängseln på våra vägar och framför allt för att minska utsläppen, eftersom det är mycket mer klimatsmart att transportera på järnväg och med sjöfart. Jag vet att det här också är en position som EU har i ett antal centrala dokument. Jag skulle önska att ministern lyfter fram frågan om överflytt från väg till mer klimatsmarta transportslag där det är möjligt att göra så.

Anf.  10  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

Fru ordförande! Jag tackar för bra frågor. Jag börjar med Annika Qarlssons fråga.

Det är sant – det gäller för oss att ta med oss erfarenheterna från godsflödena i arbetet med beredskapsplanen. Jag vill ändå säga att det fungerade förhållandevis väl. Det var bekymmer initialt. Jag har dragit detta för trafikutskottet ett par gånger, men det kan vara viktigt även för EU-nämnden att veta det. Initialt var det bekymmer med containerbrist i vissa hamnar för att containrar fastnade nere i Asien. Det var vissa bekymmer i Mellaneuropa med att få fungerande flöden för landtransporter när gränser stängdes. Då togs det ett initiativ. Vi hade en intensiv diskussion mellan transportministrarna om green lanes, som skapade förutsättningar för lastbilar att kunna komma fortare genom gränspassager. Därefter måste jag säga att det har fungerat förhållandevis väl. Från svensk sida har vi haft väl fungerande transportflöden. Vi har sett, vilket jag tror att alla gläds åt, en viss överflyttning till inte minst järnväg och sjöfart. Det har också öppnats nya sjöfartsleder under den här perioden, så godstransportsystemet har fungerat väl.

Däremot är det helt rätt, och jag delar verkligen Annika Qarlssons uppfattning om det, att utmaningen snarare har handlat om att säkerställa kompetens och personal och att arbetsvillkoren ska fungera för dem som arbetar inom transportsektorn. Det är skälet till att jag särskilt vill lyfta fram det från svensk sida.

När vi nu återstartar ska det naturligtvis också ske en uppgradering med digitalisering och framför allt hållbara transporter.

När det gäller Jens Holms frågor tackar jag för berömmet som handlar om att lyfta fram de anställdas villkor inom transportsektorn. Naturligtvis kommer planen att sändas ut, men tågordningen är sådan att rådsslutsatserna sannolikt kommer att innebära att man uppmanar kommissionen att upprätta en plan. Det blir alltså en flerstegsraket.

Jag är nog lika nyfiken som Jens Holm när det gäller rådsslutsatserna. Vi ser fram emot att se dem och sedan kunna hantera dem och återkomma till riksdagen. Självklart ska utgångspunkterna vara att skapa hållbara godstransporter.

Jag kan, på tal om överflyttningen, nämna att 2021 är utnämnt till järnvägens år. Vi har redan haft ministermöten under det tyska ordförandeskapets regi där vi har talat om arbetet just för att lyfta fram järnvägen och godstransporterna där.

Det finns en del utmaningar från den svenska sidan visavi de europeiska godstransporterna. Men detta innebär att arbetet påskyndas så att vi kan få än mer hållbara transporter. Hela kommissionens utgångspunkt med green deal och grön återhämtning ligger väl i linje med det som vi från svensk sida också har lyft fram, det vill säga det ska vara en grön återstart. Nu finns chansen att ställa om transportsektorn till hållbara transporter.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkten Övriga frågor, som är en informationspunkt.

Anf.  12  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

Kommissionen kom i onsdags med ett förslag om det europeiska gemensamma luftrummet som vi just nu analyserar. Det kommer att informeras om det. Om det finns några frågor kan jag lite noggrannare gå igenom detta, men det är alltså bara en ren informationspunkt.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och för i dag. Trevlig helg när den kommer!

Anf.  14  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

Tack så mycket! Ha en trevlig helg!

§ 3  Konkurrenskraft – forskning

Statsrådet Matilda Ernkrans

Återrapport från videomöte den 29 maj 2020

Återrapport från informellt videomöte den 21 juli 2020

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft – forskning den 29 september 2020

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet med medarbetare hit och börjar som vanligt med punkterna om återrapporter.

Anf.  16  Statsrådet MATILDA ERNKRANS (S):

Fru ordförande! Ni har fått rapporterna från bägge mötena, och jag har inget att tillägga utöver det som finns i rapporterna.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för återrapporten.

Vi går vidare till information och samråd inför mötet i rådet den 29 september och dagordningspunkt 3, Förordningen om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet.

Anf.  18  Statsrådet MATILDA ERNKRANS (S):

Fru ordförande! Jag påminner om att en överenskommelse nåddes i mars 2019 mellan rådet och parlamentet om större delen av förslaget till Horisont Europa, EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. Genom forskningssamarbete inom Europa ökar möjligheten att med ny kunskap lösa gemensamma och nationella samhällsutmaningar, och det ökar EU:s konkurrenskraft. EU:s forskningsprogram är därtill en del av EU-budgeten där Sverige får tillbaka betydande resurser.

Regeringen har i förhandlingarna särskilt framhållit att kvalitet och excellens ska avgöra medelsfördelningen i ramprogrammet. Vid konkurrenskraftsrådets möte den 29 september är det dags för beslut om rådets överenskommelse om förordningen för Horisont Europa. De delar som återstår att komma överens om är budgetfördelning inom Horisont Europa samt hur internationellt samarbete ska ske.

Låt mig börja med budgetfördelningen. Regeringen bedömer att den fördelning som anges i förslaget är väl avvägd. Proportionerna mellan de olika områdena behålls utifrån kommissionens tidigare förslag men anpassas till den, jämfört med kommissionens förhandlingsförslag, minskande budgeten. Det är alltså den klassiska osthyveln som föreslås av ordförandeskapet. Jag vill dock vara tydlig med att den europeiska forskningsbudgeten för Horisont Europa ökar jämfört med den nuvarande.

När jag var i utbildningsutskottet fick jag frågor om skillnader mellan olika delar i programmet jämfört med det tidigare programmet Horisont 2020. Frågorna gällde oro kring minskning av medel till Europeiska forskningsrådet, ERC, som finansierar grundforskning och till mobilitetsprogrammet Marie Skłodowska-Curie. Jag tänkte säga några ord om detta.

I regeringens beräkning och jämförelse tar vi hänsyn till följande: Vi utgår från fasta priser för att kunna göra jämförelser över tid. Regeringen använder 2018 års priser även för Horisont 2020. Vi tar hänsyn till ramprogrammets struktur och innehåll och att det delvis har ändrats. Till exempel är Europeiska innovationsrådet en nyhet i det nya Horisont Europa som kommer att få en stor budget. Storbritanniens bidrag räknas bort då de inte bidrar till den nya budgeten. Storbritanniens bidrag till det tidigare programmet Horisont 2020 har varit ca 12 procent. Programmet för låneinvestering, Invest EU, ingår inte i det nya programmet Horisont Europa, vilket det har gjort i Horisont 2020.

Utifrån regeringens beräkningar får då Europeiska forskningsrådet, ERC, som jag fick frågor om, en ökad budget med över 2 miljarder euro i fasta priser jämfört med det tidigare programmet Horisont 2020. Att andra beräkningar kan komma fram till andra siffror kan till exempel bero på att de har använt sig av löpande priser i stället för fasta priser.

När det gäller Marie Skłodowska-Curie är det en fråga som är kvar för avgörande på rådsmötet. Det handlar om en omfördelning av 200 miljoner euro från Europeiska innovationsrådet, EIC, till Marie Skłodowska-Curie. Konsekvensen av en minskning för EIC är att EU-kommissionens möjligheter att ställa ut bankgarantier till små och medelstora företag minskar något. Men förändringen gör att forskarmobilitet, som är ett av fundamenten i det europeiska forskningssamarbetet, genom Marie Skłodowska-Curie får en större budget. Det innebär att fler forskare får möjlighet att vistas vid ett annat universitet eller utföra forskning i näringslivet.

Regeringen föredrar att behålla osthyvelsprincipen, och det är det som är vår ingång. Men vi avser inte att rösta emot om en majoritet av medlemsstaterna förordar en överföring till fördel för Marie Skłodowska-Curie.

Vi går vidare till reglerna för internationellt samarbete. De täcker dels hur länder utanför EU kan ansluta sig till ramprogrammet, dels hur enskilda aktörer från länder utanför EU kan delta. Internationellt samarbete inom forskning och innovation är ju en förutsättning för att vi ska kunna lösa samhällsutmaningar, öka tillväxten och skapa jobb. Därför välkomnar regeringen att förslaget medför att programmet kan vara så öppet som möjligt.

Men i förslaget till förordning finns en skrivning kvar efter Corepermötet i veckan som i sitt utfall inte är helt i linje med den ståndpunkt som regeringen har förankrat hos utbildningsutskottet vad gäller deltagande för företag som är utlandsägda. Svenska företag med utländsk ägarbild riskerar att bli uteslutna trots att det inte är säkert om de utgör en säkerhetsrisk.

Regeringen har ansett att ramprogrammet ska vara så öppet som möjligt och att till exempel svenska företag som har köpts upp av utländska företag inte bör kunna uteslutas från deltagande i ramprogrammet. Regeringen har fått in ett tillägg som gör att texten har blivit bättre. Trots det kan skrivningen innebära att vissa utländska företag inom EU i onödan hindras från deltagande.

Regeringen vill dock i möjligaste mån undvika att rösta nej i rådet, i synnerhet när det gäller ett så viktigt beslut som hela ramprogrammet om Horisont Europa. Det allra mesta i förslaget ligger i linje med det som regeringen har drivit under förhandlingar. För att kunna ställa oss bakom beslutet om överenskommelsen om Horisont Europa, trots texten om utlandsägda företag, föreslår regeringen att vi lämnar en deklaration i samband med rådsmötet som är i linje med ståndpunkten som vi har med oss från utbildningsutskottet.

Ni har fått regeringens förslag till deklaration i förväg. Jag tänker att jag inte behöver läsa upp den om det inte är så att ni vill det, för den är ju utskickad.

Med det är jag beredd att svar på frågor om den delen.

Anf.  19  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen!

Jag vill börja med att tacka för svaret på den fråga som jag ställde i utbildningsutskottet som gällde just omfördelningen till Marie Skłodowska-Curie-programmet. Det ställningstagande som regeringen nu har stämmer ganska bra med det som jag efterlyste, så jag tackar för det.

Vi anmälde från Vänsterpartiets sida en avvikande mening när vi diskuterade Horisont Europa förra gången. Det gällde frågan om samverkan med Försvarsfonden. Vi har inte ändrat oss i den frågan, men den är ju inte aktuell för just det här beslutet.

Men jag vill ändå tala lite grann om Horisont Europa och återhämtningsfonden. Det är inget beslut vi fattar i dag, men det står ju ändå i underlaget att 5 miljarder från återhämtningsfonden kommer att användas inom Horisont Europa. Jag vill uttrycka att det är tråkigt att Sverige i förhandlingarna gick med på den stora sänkningen av det här programmet. Det var ursprungligen på 13 ½ miljard men slutade på 5 miljarder, och pengarna lades i stället på utbetalningar till medlemsstaterna inom återhämtningsfonden. Jag tycker att det är tråkigt att det blev så och skulle vilja fråga statsrådet vilka möjligheter som finns att söka medel och använda till forskning inom det som medlemsstaterna nu kan söka från återhämtningsfonden.

Anf.  20  MARIE-LOUISE HÄNEL SANDSTRÖM (M):

Fru ordförande! Tack så mycket, statsrådet Matilda Ernkrans, för föredragningen!

Som statsrådet säger hade vi mycket riktigt de här frågorna på utbildningsutskottet. Tyvärr är jag inte riktigt lugnad. Jag har tittat på både löpande och fasta priser och tycker ändå att det ser ut som att det är en minskning till Europeiska forskningsrådet och även till mobilitetsprogrammet Marie Skłodowska-Curie. Vi känner en viss oro för detta och hade helst önskat att man inte behövde använda den berömda osthyveln på alla program utan att man kanske kunde värna några forskningsprogram eftersom de här två ses som väldigt viktiga program.

Dock är jag väldigt glad att vi fick tillbaka prioriteringen att det ska vara excellens och kvalitet i forskningen. Det är givetvis en viktig ståndpunkt som Sverige alltid ska driva. Det föll bort men har nu kommit tillbaka, vilket är förstås bra. Jag hoppas verkligen att vi kan behålla både excellens och kvalitet även med minskningarna som vi ser på de här områdena.

Anf.  21  Statsrådet MATILDA ERNKRANS (S):

Fru ordförande! Jag börjar med Vänsterpartiet och återhämtningsfonden. De 5 miljarderna ska gå till forskning och innovation, till återuppbyggnaden efter covid-19. Fokus är på den gröna och digitala omställningen. Alla forskare kommer att kunna söka ur återhämtningsfonden.

Vi sa också att vi skulle återkomma när det gällde Marie Skłodowska-Curie. Jag uppskattar att Vänsterpartiet känner att man har fått svar på en del av de frågorna och hur vi har tänkt hantera det.

När det gäller Moderaternas fråga om hur man jämför budget och pengar har jag försökt att så tydligt jag kan berätta hur regeringen har gjort de beräkningarna. Men jag är fullt medveten om att det är svårt att jämföra. Man har fört fram olika beräkningsgrunder. Bland annat förhandlades långtidsbudgeten i fasta priser. Däremot har kommissionens förslag sedan tidigare getts i löpande priser. Bara det gör det lite förvirrande. Men jag har verkligen försökt beskriva regeringens beräkningar och våra bedömningar.

Avslutningsvis vill jag när det gäller kvalitet säga att det är något som Sverige har drivit i många år och under många regeringar. Vi fortsätter att driva det och har även förstärkt skrivningarna om det utifrån den diskussion vi hade i utbildningsutskottet.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Jag vill påminna om att det också har skickats ut en röstförklaring, som ni har tagit del av.

Anf.  23  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Tack för svaret, statsrådet!

Jag tror att vi missuppfattade varandra. Jag menar att mycket forskning har försvunnit när man har minskat anslaget inom Recovery fund till Horisont Europa från 13 ½ miljard till 5 miljarder. I stället har man ju utökat de allmänna medel som medlemsstaterna kan söka med över 100 miljarder.

Jag undrar därför om Sverige kan se om det går att söka för även forskningsrelaterade frågor ur den allmänna återhämtningsfonden, alltså inte ur Horisont Europa-delen utan ur den allmänna delen, eftersom den har utökats så kraftigt.

Anf.  24  Statsrådet MATILDA ERNKRANS (S):

Vi kanske pratar förbi varandra, ledamoten och jag. Men det är inte forskningsministrarna som hanterar och förhandlar om den del som Ilona här beskriver. Det kan vara det som gör att vi pratar lite bredvid varandra.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Beslut om fastställande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa.

Anf.  26  Statsrådet MATILDA ERNKRANS (S):

Fru ordförande! Rådet och Europaparlamentet kom som sagt i mars 2019 överens om också det särskilda programmet, som anger mer i detalj vad Horisont Europa innehåller och hur det ska genomföras.

I överenskommelsen finns en målformulering som regeringen har motsatt sig. Enligt regeringens tolkning skulle skrivningen kunna innebära att åtgärder för ökat deltagande av svagare forskningsländer inte begränsas till enbart en särskild del av Horisont Europa. Formuleringen kunde inte accepteras eftersom Sverige har ståndpunkten att det är kvalitet och excellens som ska avgöra medelsfördelningen.

Sverige kunde vid tidpunkten inte ställa sig bakom överenskommelsen. Men nu närmar vi oss som sagt en slutlig överenskommelse om Horisont Europa. Då anser regeringen, trots den målformulering som finns i det särskilda programmet, att Sverige bör stå bakom överenskommelsen om det särskilda programmet.

Överlag är regeringen nöjd med utfallet av förhandlingarna, som ligger mycket väl i linje med svenska ståndpunkter. Sverige har mycket tydligt drivit frågan om excellens. Vi har också sammankallat den likasinnade gruppen av medlemsstater, som kallar sig Friends of Excellence, vid ett antal möten i Bryssel för att kraftfullt verka för att kvalitet ska avgöra medelsfördelningen i ramprogrammet.

Det framgår också i den ståndpunkt som utbildningsutskottet ansåg att regeringen ska ta med sig till det kommande rådsmötet att vår inställning är att prioritering ska göras utifrån excellens. Därmed menar regeringen att vi nu kan stå bakom överenskommelsen om det särskilda programmet.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

På rådsdagordningen finns det kanske övriga frågor?

Anf.  28  Statsrådet MATILDA ERNKRANS (S):

Nej, jag har inget att tillägga där.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för i dag och önskar trevlig helg när den kommer.

Innehållsförteckning

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

§ 2  Transport, telekommunikation och energi

Anf.  2  ORDFÖRANDEN

Anf.  3  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S)

Anf.  4  MARIA STOCKHAUS (M)

Anf.  5  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S)

Anf.  6  ORDFÖRANDEN

Anf.  7  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S)

Anf.  8  ANNIKA QARLSSON (C)

Anf.  9  JENS HOLM (V)

Anf.  10  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S)

Anf.  11  ORDFÖRANDEN

Anf.  12  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S)

Anf.  13  ORDFÖRANDEN

Anf.  14  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S)

§ 3  Konkurrenskraft – forskning

Anf.  15  ORDFÖRANDEN

Anf.  16  Statsrådet MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  17  ORDFÖRANDEN

Anf.  18  Statsrådet MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  19  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  20  MARIE-LOUISE HÄNEL SANDSTRÖM (M)

Anf.  21  Statsrådet MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  22  ORDFÖRANDEN

Anf.  23  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  24  Statsrådet MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  25  ORDFÖRANDEN

Anf.  26  Statsrådet MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  27  ORDFÖRANDEN

Anf.  28  Statsrådet MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  29  ORDFÖRANDEN