§ 1 Europeiska rådet (telefonsammanträde)

Statsminister Stefan Löfven

Information och samråd inför möte i Europeiska rådet den 23–24 oktober 2014

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Härmed förklarar jag detta extra samråd öppnat.

Anf. 2 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Nu har vi ett förslag framför oss. Det har under eftermiddagen diskuterats fram och tillbaka i lite olika former. Det är ett slutligt förslag. Alla stats- och regeringschefer är beredda att anta förslaget. Det är lika bra att gå rakt på sak: Det finns inget ytterligare utrymme. Jag ska naturligtvis berätta vad förslaget innehåller.

När det gäller förslaget har jag förklarat för mina kolleger att jag inte går med på någon överenskommelse innan jag har förankrat förslaget i Sveriges riksdag via nämnden. Vi har på många olika sätt jobbat aktivt för att nå en så bra överenskommelse som möjligt. Jag tycker att det viktigaste nu är att EU har lyckats enas om ett ramverk som blir starkt inför Parismötet. Ni ska veta att Ban Ki-moon har haft starka önskemål om att EU ska kunna nå ett avtal eftersom det stärker möjligheterna inför Paris. Det är bra för EU. Även om vi inte är nöjda i alla delar finns det en sådan stark önskan.

Vi är överens om ett övergripande klimatmål om minst 40 procent som binder medlemsstaterna till det. Nu är det inte fråga om att lägga allt krut på andra länder utan det handlar om åtaganden. Jag har naturligtvis tagit upp frågan om att lägga till de plus 10 procenten som internationella krediter. Det finns inget gehör för det, utan fokus på detta möte är de EU-interna målen. Det innebär dock inte att frågan inte kan bli aktuell längre fram. Då är det fullt möjligt för oss att ta upp den igen, men just i det här dokumentet kommer det inte med av det skälet att det inte var med i paketet, så att säga.

Däremot har vi med aktivt stöd från likasinnade länder, senast nu i diskussionerna med >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< och andra likasinnade, för första gången lyckats få in den mycket viktiga principen att kostnadseffektivitet ska återspeglas i ansvarsfördelningen. Det innebär inte att vi totalt har bytt från bnp per capita, men det finns nu en tydlig skrivning om att kostnadseffektivitet ska med. Bland annat >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< har klart gett uttryck för att det måste finnas en rimlig bördefördning i detta. Det gynnar naturligtvis länder som redan har stora reduktioner, och dit räknas självfallet vi.

Alla kommer att behöva bidra med utsläppsreduktioner. Det är en viktig princip som slås fast. Därutöver har vi kommit överens om möjligheten för stärkt handel mellan länder, vilket gör det möjligt att reducera utsläppen där det är mest kostnadseffektivt. Det var det som vi var ute efter.

Vi har lyckats behålla målet om minst 27 procent förnybart. Det är inte självklart för alla, kan jag säga, men det har vi lyckats hålla fast vid. Däremot har vi inte lyckats nå ända fram med målet om 30 procent när det gäller energieffektivitet, utan det blev också 27 procent. Vi har argumenterat för 30 procent, och det är flera som skulle kunna tänka sig det, men alla säger att de är beredda att köpa 27 som en kompromiss.

Vidare har vi enats om att införa en stabilitetsreserv som på sikt kommer att stärka utsläppshandelssystemet så att vi inte får de stora fluktuationerna i priser på utsläppsrätter. Det är naturligtvis en styrka, inte minst i miljöfrågan, att vi faktiskt kan få ett effektivare utfall av utsläppshandelssystemet.

Jag kan säga att det utifrån detta varit väldigt få som över huvud taget haft någon synpunkt på texten. Jag har haft det med de motiveringar som jag nämnt. Nu är alla andra stats- och regeringschefer redo att anta slutsatserna. Vi kommer inte att kunna påverka mer. Därför vänder jag mig till er för att söka mandat att acceptera förslaget.

Att inte ha något avtal kommer inte att göra det bättre för miljöfrågan. Det kommer att försvaga EU. Det kommer att försvaga diskussionerna inför Paris nästa år. Därför är min rekommendation att det är viktigt att vi får till ett avtal. Det blev inte som vi tänkt oss i alla delar, men det är ett stort steg framåt för såväl miljöfrågan och EU som för FN-diskussionerna.

Anf. 3 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag kan instämma i det som statsministern avslutade med, att det inte blev riktigt som vi tänkt oss i alla delar. Som jag uppfattade det har statsministern fört fram 10 procent i utsläppsminskning i internationella krediter. Han får gärna berätta lite närmare hur han konkret har fört fram de 10 procenten. Han får gärna berätta lite mer om energieffektiviseringen och hur det landar.

Jag kan bara konstatera att utifrån de samtal som vi hade häromdagen i nämnden, när vi skulle ge mandatet, fick statsministern ett tydligt mandat. Det som nu återkommer på vårt bord är lägre och har en lägre ambitionsnivå än det mandat som EU-nämnden gav. Jag har också noterat under dagen att det varit lite raljanta uttalanden om det mandat som statsministern fick med sig. Det är väl ett misslyckande i förhandlingarna, kan man säga, eftersom det är en lägre ambitionsnivå än det som statsministern hade med sig.

Kan statsministern säga någonting mer om hur han fört fram det mandatet och hur han arbetat för att nå en överenskommelse med den högre ambitionsnivån som vi skickade med statsministern till Bryssel?

Anf. 4 ORDFÖRANDEN:

Jag hade nog tänkt mig att ledamöterna skulle uttrycka sin mening om den text som nu finns, om statsministern ska få mandatet att acceptera uppgörelsen eller inte. Jag skulle behöva lite mer tydlighet där och konkreta frågor om innehållet i avtalet. Jag önskar att vi kunde fokusera på det. Annars tar det hela för lång tid och vi kommer inte att kunna ge det mandat som behövs, det vill säga ja eller nej till uppgörelsen.

Var det en avvikande mening? Är det så att Moderaterna inte vill acceptera uppgörelsen, eller kommer ni att acceptera uppgörelsen?

Anf. 5 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Vi står fast vid det mandat vi har skickat med statsministern till Bryssel, innan vi hör någonting annat, hur han har fört fram det.

Anf. 6 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Jag har naturligtvis fört fram att det är vår position att vi vill ha de ytterligare 10, att det är 40 plus 10, och att vi tycker att det är viktigt att man har möjlighet till internationella krediter. Jag tror att jag sade redan vid det tidigare samrådet med nämnden att det finns risk för att det inte finns med i paketet eftersom det betraktas som ett åtagande som vi ska ha inom EU. Det är väldigt tydligt att det är så. Det har hela tiden diskuterats. Jag har gjort de försök som jag kunnat göra, och jag kan garantera att det varit seriösa försök. Det har inte gått fram, och nu är som sagt alla andra beredda att acceptera förslaget.

Jag tycker fortfarande att det är viktigt att vi når en överenskommelse där vi förbinder oss för 40 procent och sedan 27. Jag skulle gärna ha haft 30, men nu står det 27. Den yttersta frågan är om det avgörande är att det står 27 i stället för 30. Jag tycker inte att det för frågan framåt om det inte blir någon överenskommelse. Det kommer inte att föra miljöfrågan framåt.

Anf. 7 ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Min första fråga är: Finns det någon skrivning om att de internationella krediterna tas upp vid ett annat tillfälle? Finns det inte så skulle jag önska att det infördes en skrivning om att man är beredd att på EU-nivå ta upp den diskussionen vid ett senare tillfälle så att inte den bollen spelas bort.

Min andra fråga är om de i regeringen ingående partierna står bakom förslaget.

Anf. 8 JENS HOLM (V):

Vi deklarerade redan vid det första samrådet i EU-nämnden att vi vill ha högre ambitioner än det som EU-kommissionen har föreslagit. Nu kan vi se att ambitionerna blir ännu lägre. Det kan vi i Vänsterpartiet inte ställa oss bakom. Ibland behövs det länder som säger som det är, som säger att det inte är tillräckligt bra. Därför tycker vi att det är bättre att Sverige säger nej till förslaget och att man får fortsätta att förhandla. Vi kan alltså inte acceptera förslaget.

Jag har två konkreta frågor. Det ena rör den reviewklausul som Carl Schlyter talar om, om den finns med i utkastet till slutsatser. Jag tolkar det som att konservativa länder får möjlighet att egentligen hålla förhandlingarna som gisslan ända till dess att man fattar ett definitivt beslut om vad det är som gäller. Finns reviewklausulen fortfarande kvar i texten?

Det andra jag vill ta upp är att man verkar ha lagt till ytterligare fri tilldelning av utsläppsrätter – det gäller artikel 2.5 – för medlemsländer med en bnp under 60 procent. Det tycker jag är mycket olyckligt. Finns det fortfarande med i texten?

Anf. 9 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Det sista som gällde dem under 60 procent med free allowances, ja det finns kvar. Däremot finns det en begränsning i tiden. Det finns en stopptid för det till 2030. Det får inte pågå längre än så, därefter är det stopp med det.

När det gäller reviewklausulen finns den med, men det är en bättre skrivning nu, för det står att vi ska ”continue to give strategic orientation”. Det som finns i avtalet i övrigt är det som gäller. Jag tycker inte att det är något konstigt med att rådet får uppgiften att ge strategisk orientering.

Bättre att säga nej, sade Jens Holm. Ja, men vad blir resultatet av det? Vi kommer inte att ha någon mer lyckosam förhandling om vi så lägger den i december eller januari eller februari eller april. Det kommer inte att bli bättre. Jag kan säga det. Det här är kört i botten, och det är inte, vilket vi alla är överens om, exakt det vi ville ha, nej. Men om vi som enda land bland 28 säger nej kan jag garantera er att det inte kommer att komma fram någon bättre uppgörelse. Den saken är klar. EU kommer att komma svagt till toppmötet 2015. Jag är helt övertygad om det.

När det gäller Eskil Erlandssons fråga om de internationella krediterna står det nu att de är domestic. Det ger oss absolut möjlighet att ta upp frågan igen, men eftersom det i just det här sammanhanget, i det här avtalet, inte avsågs annat än det bindande som gäller inom EU står det inte med där. Men vi har alla möjligheter att ta upp det igen. Det är min bestämda uppfattning.

Till Ulrika Karlsson vill jag säga att det är Sveriges ambition att vi ska ha de plus 10. Men det är ingen annan som har sett det som en del av paketet, och därför kopplar jag det till Eskil Erlandssons fråga, alltså att vi har alla möjligheter att ta upp frågan igen. Vi har fört fram den. Jag kan ta upp den igen vid kommande möten. Det kan jag absolut binda upp mig för, för jag tycker att den förtjänar det.

Jag måste konstatera att ingen annan nappar på det över huvud taget. En av 28 blir ingen majoritet.

Anf. 10 ORDFÖRANDEN:

Då uppfattar jag det som att regeringen söker mandat för att säga ja till uppgörelsen, att det inte finns några möjligheter att ändra uppgörelsen samt att statsministern åtar sig att ta upp frågan om krediter även framöver, vid andra tillfällen. Jag har också uppfattat avvikande mening från Vänsterpartiet, som vill att Sverige ska säga nej till uppgörelsen.

Jag är inte riktigt klar över hur jag ska tolka ditt inlägg, Ulrika Karlsson. Vill Moderaterna att nämnden ska ge mandat till att säga ja eller nej till uppgörelsen? Innan jag ger dig ordet skulle jag vilja ställa en fråga.

Som gammal EU-parlamentariker kan jag säga att parlamentet är oerhört känsligt när man är inne och petar i deras rättigheter. Nu står det ”strategisk översyn”, och det är ju rådets roll, så det tror jag kan accepteras. Men att delar av lagstiftningen sedan specificeras tror jag kan skapa rabalder. Det är tydligt att rådet inte tänker använda det som en dold väg att skaffa sig vetobeslut i frågor som normalt kräver majoritetsbeslut. Det är min kommentar. Vi uppfattar det som att det inte är det som rådet ägnar sig åt här. Det skulle jag se som ett villkor för att kunna säga ja, att man tolkar det så att det inte är ett sätt att bakvägen skaffa sig vetorätt över detaljerna i lagstiftningen.

Anf. 11 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Jag kan säga direkt att det absolut inte är avsikten. Martin Schulz träffade rådet tidigt under mötet, och man kunde konstatera att vi har de kompetenser vi har. Det finns inte med i resonemanget över huvud taget.

Anf. 12 JENS HOLM (V):

Jag skulle uppskatta mycket om vi fick den nya meningen i artikel 1 antingen mejlad till oss eller uppläst i dess helhet, för det är en central mening.

Anf. 13 ORDFÖRANDEN:

Finns det någon i Bryssel som kan läsa upp den? Det är sista, eller kanske näst sista, meningen i § 1 vi talar om.

Anf. 14 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Den lyder så här: ”The European Council will keep all the elements of the framework under review and will continue to give strategic orientations as appropriate, notably with respect to ETS, non-ETS, interconnections, and energy efficiency.”

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Ja, det är alltså en förändrad version.

Om Moderaterna kunde förtydliga sin ståndpunkt vore jag tacksam.

Anf. 16 JOHAN HULTBERG (M):

Innan vi gör det, herr ordförande, skulle jag vilja fråga statsministern om bördefördelningen, som är en ur svenskt perspektiv viktig fråga. Av den uppfattningen är också statsministern, vad jag förstod på gårdagens överläggning i EU-nämnden.

Nu är det ganska luddiga texter om bördefördelningen. Jag uppfattar det som att rådsslutsatserna ger uttryck för att det är kostnadseffektiviteten som ska vara den styrande principen, och sedan kommer de övriga principerna så att säga i andra hand. Har det varit några diskussioner om hur principerna ska vägas mot varandra, eller är det så att man helt krasst skjuter denna mycket svåra fråga på framtiden, för fortsatta förhandlingar?

Anf. 17 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Det återkommer kommissionen till. Nu finns det med. Från att ha haft en ren bnp per capita-fördelning har vi fått tydligt inskrivet om kostnadseffektivitet, vilket innebär att kommissionen är skyldig att lägga fram förslagen utifrån det. Det är alltså en klar förbättring.

Anf. 18 ORDFÖRANDEN:

Då undrar jag om alla partier kunde säga ifall man accepterar mandatet som regeringen har begärt, att säga ja till uppgörelsen och fortsätta att driva frågan om krediter.

Anf. 19 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Då ska jag börja med att säga att vi inte kan låta det här gå oreflekterat förbi. Regeringen sökte två olika mandat på EU-nämnden senast och avslutade med en viljeyttring om att man ville ha mandat för 50-40-30. När vi lade 40 plus 10 och 27-30 har vi alla kunnat notera att det varit ett raljerande om att vi i Alliansen är klimatfientliga. Nu återkommer regeringen och söker mandat för någonting som ligger lägre en Alliansens förslag. Det kan inte få gå oreflekterat förbi.

Vi har inte riktigt fått svar på vilka partier som stöder vad. Jag förstår att Vänsterpartiet inte stöder detta. Vi i Alliansen, eller i alla fall Moderaterna, är inte beredda att offra klimatet. Vi tror att det är dåligt för klimatet, dåligt för miljön, dåligt för Europa, dåligt för världen att inte ha ett klimatavtal på plats och att inte komma förberedda inför Paris. Det är därför otroligt viktigt att ro det här i land. Men vi kan inte låta det gå oreflekterat förbi att det är en lägre ambitionsnivå än den vi hade önskat och lägre än det mandat vi har gett statsministern.

Nu har statsministern lovat att han kommer att fortsätta att driva 10 procent i klimatinvesteringar. Jag har inte riktigt fått svar på det, men jag har förstått att statsministern tillsammans med >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< har nått framgång om att det ska vara kostnadseffektivt. Det som skiljer primärt är i energieffektiviseringen, 30 från 27.

Jag kan väl lyssna på vad de övriga partierna säger innan jag lämnar frågan.

Anf. 20 ORDFÖRANDEN:

Jag skulle också vilja göra en reflexion. Det här beslutet möjliggör en fortsatt process där EU har möjlighet att skaffa sig ett klimatramverk. När Europeiska rådet nu har accepterat det arbete som har varit avbrutet i väntan på Europeiska rådet innebär det att om vi säger ja till en kompromiss i dag så fortsätter arbetet med EU:s klimatramverk. Europeiska rådet har gett sin input. Nu är det upp till kommissionen att ha ett förnyat förslag som EU-parlamentet och miljöministrarna, eller vilka ministrar det nu är som kommer att fatta beslut, kommer att kunna hantera för att sedan komma med ett slutgiltigt förslag. Det här är alltså inte slutet på processen, utan möjligheten för EU att få ett klimatavtal.

Därför kommer Miljöpartiet i detta läge, som regeringsunderlag, att givetvis stödja regeringens begäran om att nu säga ja så att processen får möjlighet att fortsätta. Annars kommer vi att komma tomhänta till Paris, och det vore det mest förödande utfallet. Det finns framtida möjligheter att i samarbete med fler institutioner göra det här bättre. Det är min förhoppning.

Anf. 21 DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Ordförande! Vi har i Alliansen varit eniga hela vägen. Jag har funderat mycket på hur vi ska ställa oss om det kommer ett lägre bud. Det är viktigt att det kommer ett avtal på plats. Samtidigt är det viktigt att det fortfarande finns ett tryck på att vi inte är beredda att gå lägre framöver och att de 10 procenten på internationella nivån ligger kvar.

Från Kristdemokraternas sida kommer vi att ligga kvar på det som vi har sagt tidigare. Vi anmäler alltså avvikande mening.

Anf. 22 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Ordförande! Låt mig påminna om att det är 27 regeringschefer som sitter och väntar. Det yttrande som kom från Alliansen säger att det överordnade är utsläppsminskningen, och den har vi på plats. Är det de 3 procenten om energieffektivisering som är avgörande? Jag håller med, det var inte det vi hade tänkt oss, och vi har slagits för något annat. Är det de som ska avgöra?

Nu sitter Merkel, Cameron och alla andra runt bordet och säger att de är nöjda med kompromissen, för alla har fått ge och ta. Några har fått ge på det som vi har lagt fram gällande kostnadseffektivitet. Det har en del inte tyckt om. Alla får ge och ta.

Någon sade att det är viktigt med ett avtal. Det är precis det som det handlar om. Ska vi ha ett avtal eller ska vi inte ha det? Om EU ska komma till Paris och inte har någonting i botten gör vi inte miljöfrågan någon tjänst, mina vänner, utan då kommer inte minst FN att bli mycket besviket. Och vi kommer inte, det kan jag garantera, att kunna komma tillbaka någon månad eller två senare och tro att det blir ett bättre avtal. Det kommer inte att hända. Vi måste vara medvetna om att det är det som står på spel.

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

Nu måste vi avsluta mötet så fort som möjligt. Jag ber alla partier att meddela sin åsikt. Kan de partier som inte vill att Sverige ska godkänna detta avtal och därmed avsluta processen med EU:s klimatarbete, såsom jag tolkar det nu, meddela nämnden det? Om ni har avvikande mening vill jag be er föreslå vilka krav ni vill ställa för att Sverige ska godkänna avtalet. Ni måste anmäla en avvikande mening som är så tydlig som möjligt.

Anf. 24 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Ordförande! Det utrymmet finns inte. Jag vill säga det klart. Det finns inget utrymme för att jag ska kunna gå upp igen och börja formulera om texter. Ni måste förstå vilken situation vi sitter i. Ska jag göra det kommer alla andra att säga att de vill ha in det och det och det. Då blir det inget avtal. Nu har vi det här förslaget på bordet. Det är det som gäller.

Frågan är därför om vi ska ta ansvar och se till att också Sverige kan bidra till kompromissen eller om vi ska stå fast vid våra specifika ståndpunkter, vilket ju alla egentligen skulle vilja. Nu får vi endera göra detta eller så säger vi att Sverige såg till att skrota uppgörelsen. Vi kommer inte att få något bättre i morgon, inte nästa månad, inte nästa år.

Vi kommer att bidra till att EU kommer till Paris utan klar position. Det måste vi ta på oss. Då får ni också tala med era partivänner runt om i Europa och säga att ni tyckte att det var värt det. Här finns länder vars regeringar representeras av allehanda partier, och vi alla får lov att bidra.

Anf. 25 ORDFÖRANDEN:

Jag hoppas att alla har det i åtanke. Det som regeringen söker mandat för är att acceptera uppgörelsen med de kommentarer som statsministern har gett om framtida drivkrafter och annat.

Nu undrar jag om det är något parti som anmäler avvikande mening. Vänsterpartiet har jag uppfattat har anmält avvikande mening. Jag har inte fått tydligt besked från andra allianspartier än KD. Om ingen säger någonting nu finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Anf. 26 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Låt mig vara väldigt tydlig. Vi har alla de senaste dagarna, sedan vi hade vårt möte, fått höra hur illa Alliansen vill klimatet och att det är en klimatfientlig politik som vi vill föra. Nu återkommer man med någonting som ligger lägre än Alliansens klimatfientliga politik, och det söker man mandat för. Det är klart att vi är oerhört tveksamma i det läget. Vi har deklarerat vad vi tycker, och det har vi gjort under en längre tid. Vi har gett vår ståndpunkt här. Vi har en avvikande mening sedan tidigare och det är det mandatet statsministern har med sig till Bryssel. Så frågan är väl snarast vilken majoritet det är. Vi har hört att det är Miljöpartiet och Socialdemokraterna som står bakom detta.

Anf. 27 ORDFÖRANDEN:

Vill ni alltså anmäla gemensam avvikande mening med Vänsterpartiet och fälla hela Europas klimatpaket? Är det så jag ska uppfatta Moderaternas ståndpunkt?

Anf. 28 DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag kan tänka mig att lägga ned min röst så att det blir ett avtal.

Anf. 29 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Vi ansluter oss till det. Vi kommer inte att aktivt rösta för förslaget, men vi kan tänka oss att lägga ned vår röst.

Anf. 30 MARIA WEIMER (FP):

Jag vill ansluta mig till den linje som börjar dyka upp nu på slutet från KD och Moderaterna. Vi har fått höra hur statsministern har hanterat 10-procentsfrågan, internationella krediter. Man har drivit det, man ska fortsätta att driva det, det är inte en del av paketet. Det litar vi på att regeringen fortsätter att göra. Vi har också fått besked i fråga om den strategiska översynen där vi fortfarande är oroliga i linje med det som du, Carl Schlyter, framförde, att det kan frångå den praxis och den lagstiftning som Europaparlamentet värnar om, och vill fortsätta att hålla ett öga på det.

Vi är samtidigt medvetna om att det är svårt att nå en ambitiösare linje för EU. Man har nu suttit i flera timmar och förhandlat. Vi vet att det sitter ett antal stats- och regeringschefer och väntar på Sveriges besked i den här frågan. Jag tycker inte att vi har den positionen eller den betydelsen i sammanhanget att vi kan hala ut på det längre.

Jag skulle vilja att vi i det här läget låter statsministern acceptera det förslag som har förhandlats fram, att han kan gå till sina kolleger och göra det.

Anf. 31 ORDFÖRANDEN:

Jag har inte hört någonting från Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Kan ni vara vänliga och uttrycka er åsikt?

Anf. 32 JOHNNY SKALIN (SD):

Vi kan tänka oss att stödja kompromissförslaget. Som vi nämnde tidigare, vid mötet i går, ställer vi oss inte bakom de internationella krediterna, och de finns inte med nu. Inte heller finns det mandat för att kunna tvinga regeringen att få det nedskrivet på något sätt, även om det finns möjligheter att fortsätta att diskutera frågan efter beslutet. Vi tror att det är viktigt att få ett beslut så att vi kan driva på dessa frågor.

Som jag har sagt tidigare är vi inte på något sätt skeptiska till att vi ska föra en miljö- och klimatpolitik på europeisk nivå. Det är en typisk sådan fråga som man ska och bör samarbeta om, något som man på riktigt kallar ett samarbete. Det är inte det som EU i huvudsak handlar om, men i det här fallet har man faktiskt diskuterat och kommit fram till en kompromisslösning för hur man kan komma vidare med den här typen av frågor. Det är viktiga frågor som man måste komma vidare med.

Vi är därför beredda att i detta läge ge vårt stöd till regeringen i den här frågan.

Anf. 33 ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! För Centerpartiets del säger vi att vi inte är beredda att åka till Lima och Paris med en icke-uppgörelse från Europeiska unionen. Vi avstår från att stödja regeringen, men vi säger heller inte nej. Vi lägger ned vår röst.

Anf. 34 ORDFÖRANDEN:

Ansluter sig Kristdemokraterna till övriga borgerliga partiers åsikt?

Anf. 35 DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Ja, det var jag som först sade att vi lägger ned vår röst. Jag vill dock för protokollets skull markera att vi förstås hellre hade sett den uppgörelse som vi hade från början och det ursprungliga mandatet. Vår förhoppning är att frågan ska fortsätta att drivas så långt det går i nästa steg.

Vi lägger ned vår röst i det här läget.

Anf. 36 ORDFÖRANDEN:

Jag antar att Socialdemokraterna stöder regeringen ståndpunkt?

Anf. 37 MARIE GRANLUND (S):

Ja, det gör vi.

Anf. 38 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. Miljöpartiet och Socialdemokraterna har sju röster. Vänsterpartiet har anmält avvikande mening. Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna har jag förstått avstår från att delta i beslutet. Sverigedemokraterna anmäler inte avvikande mening.

Därmed finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt och jag tackar statsministern för deltagandet via telefon.

Innehållsförteckning

§ 1 Europeiska rådet (telefonsammanträde) 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 1

Anf. 3 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 2

Anf. 4 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 5 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 3

Anf. 6 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 3

Anf. 7 ESKIL ERLANDSSON (C) 3

Anf. 8 JENS HOLM (V) 3

Anf. 9 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 4

Anf. 10 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 11 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 5

Anf. 12 JENS HOLM (V) 5

Anf. 13 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 14 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 5

Anf. 15 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 16 JOHAN HULTBERG (M) 5

Anf. 17 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 6

Anf. 18 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 19 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 6

Anf. 20 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 21 DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 7

Anf. 22 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 7

Anf. 23 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 24 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 7

Anf. 25 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 26 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 8

Anf. 27 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 28 DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 8

Anf. 29 ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 8

Anf. 30 MARIA WEIMER (FP) 8

Anf. 31 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 32 JOHNNY SKALIN (SD) 9

Anf. 33 ESKIL ERLANDSSON (C) 9

Anf. 34 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 35 DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 9

Anf. 36 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 37 MARIE GRANLUND (S) 9

Anf. 38 ORDFÖRANDEN 10

Fredagen den 24 oktober 2014

EU-nämndens uppteckningar