Fredagen den 24 mars 2000

EU-nämndens uppteckningar 1999/2000:21

1 §  Miljö
Miljöminister Kjell Larsson
Rapport från ministerrådsmöte den 13 december 1999
Information och samråd inför ministerrådsmöte den 30 mars

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar mötet öppnat och hälsar miljöminister Kjell Larsson och hans medarbetare välkomna hit till samråd och information inför ministerrådsmötet nästa vecka.

Men först ska vi ha en muntlig återrapport från det tidigare ministerrådet som ägde rum för några månader sedan. Varsågod!

Anf.  2  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

God morgon! Tack så mycket!

Mötet ägde rum den 13 december på luciadagen. Vi nådde tre gemensamma ståndpunkter: förslag till rekommendation om minimikriterier för miljötillsyn, det s.k. SEA-direktivet, dvs. bedömningar av vissa planers och programs inverkan på miljön och dessutom direktiv om gränsvärden för bensen och kolmonoxid i luften.

De här direktiven kommer nu att behandlas en andra gång av Europaparlamentet i enlighet med medbeslutandeprocessen.

Vi lyckades inte nå en gemensam ståndpunkt i frågan om direktivet om stora förbränningsanläggningar, trots att vi ägnade mycket tid på det här miljörådet åt just den frågan. Det gällde framför allt huruvida existerande anläggningar ska läggas in under direktivet. För oss var det en oerhört viktig fråga. Ett direktiv utan existerande anläggningar skulle ge liten inverkan på miljön, och det skulle ta väldigt lång tid innan det fick någon praktisk betydelse. Dessutom har frågan om existerande anläggningar en stor betydelse för frågan om konkurrensrättvisa när det gäller produktionen mellan olika länder och olika anläggningar. Det har också en stor betydelse för kandidatländerna och möjligheten att få in kandidatländernas existerande anläggningar under en tuffare miljölagstiftning. Den här frågan kommer självfallet upp igen, inte nästa vecka men däremot på följande miljöråd.

Förutom de här gemensamma ståndpunkterna antog rådet i mars rådsslutsatser om de då kommande diskussionerna om biosäkerhet som sedan ägde rum i Montreal med ett, vill jag gärna säga, mycket gott resultat. Bakgrunden till det var att man försökte nå enighet om ett biosäkerhetsprotokoll i Cartagena för ett år sedan och misslyckades. Det var stora motsättningar mellan å ena sidan den s.k. Miamigruppen och å andra sidan i stort sett alla andra länder. Miamigruppen består av de stora producentländerna på det här området, USA, Kanada, Argentina, Australien och ytterligare några länder. Vi lyckades efter tuffa förhandlingar den här gången nå en bra uppgörelse som innebär att viktiga delar av EU:s synpunkter kunde tillgodoses. Det handlar om märkning, om försiktighetsprincipen och om frågan hur internationella miljöavtal ska ses i relation till internationella handelsavtal. Vi lyckades få in bra skrivningar som gör att de här avtalen inte underordnas WTO-reglerna.

En bidragande orsak till att vi lyckades nå så bra resultat var att det var en stark ministernärvaro från EU-länderna vid mötet, vilket i sin tur ledde till att det också var en mycket hög politisk närvaro från Miamigruppen. Det gjorde det möjligt att nå fram till det här goda resultatet.

Två frågor som var aktuella förra gången kommer också tillbaka nu. Det är utvärderingar av det femte miljöhandlingsprogrammet, med sikte på ett nytt sjätte miljöhandlingsprogram och dessutom frågan om miljöindikatorer.

Vi hade också uppe frågan om gemenskapsstrategin för kemiska produkter, och i det sammanhanget tog Sverige tillsammans med Danmark upp frågan om ifall det går att åstadkomma en utfasning av vissa bromerade flamskyddsmedel på EU-nivå. Det gäller de grupper av flamskyddsmedel där vi nu arbetar med ett förslag om en utfasning i Sverige. Det är klart att det vore en stor fördel på många olika sätt om vi kan åstadkomma en sådan utfasning för hela Europa. Också den frågan kommer upp under mötet nästa vecka genom en rapport från kommissionen. Det är i korthet en resumé av förra rådsmötet.

Anf.  3  MAGGI MIKAELSSON (v):

Jag har en fråga under punkt fem, ändrade förslag till rådets direktiv om bedömning av vissa planers och programs inverkan på miljön. Där redovisar man att man uttryckligen plockar bort de kommande strukturfondsprojekten. De ska komma tillbaka vid ett senare läge.

Det är ju så att strukturfondsprojekt ofta har stor påverkan på miljön, så det är viktigt att de finns med. Jag vill bara höra lite grann om varför de plockas bort, vad det är som är knäckfrågan och när de kommer tillbaka.

Anf.  4  CARL G NILSSON (m):

Jag noterade att när det gäller gränsvärden för bensen och kolmonoxid har vårt svenska naturvårdsverk redan lämnat ett förslag som går längre, om jag fattade det rätt, än vad förslaget till direktiv innebär. Innebär det att vi i Sverige anser att direktivet inte går tillräckligt långt?

Anf.  5  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Först är det frågan om strukturprogram. Eftersom det här är EU-program utgår man från att bedömningarna görs i samband med att man delar ut den här typen av stöd för programmen. Det är alltså en EU-fråga snarare än en nationell fråga. Det här var ingen fråga som vi var särskilt aktiva i. Vi ville snarare ha en heltäckande bedömning av de olika planerna. Det är klart att det finns en samverkan mellan strukturprogram å ena sidan, och andra verksamheter i de olika länderna å andra sidan. Det här var ett ställningstagande som kommissionen var angelägen om.

När det gäller frågan om kolmonoxid är det riktigt att det här direktivet inte går så långt som vi egentligen skulle ha velat. Det är framför allt södra Europa som har större svårigheter med direktivet än vad vi har. Vi kan naturligtvis gå längre än direktivet föreskriver, och det tror jag är bra att vi gör i den här frågan, liksom i ett antal andra frågor.

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Då tror jag att vi kan gå över till dagens lista inför nästa veckas sammanträde. Jag lämnar över ordet direkt till dig. Varsågod.

Anf.  7  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Första punkten på dagordningen är godkännande. Andra punkten är A-punkterna, som jag inte tänker ta upp. Tredje punkten är rådsslutsatser angående gemenskapens strategi för hormonstörande ämnen.

Det här är ju en tämligen ny miljöpolitisk fråga som har aktualiserats under de senaste åren. Nu finns det ett förslag om en strategi på lite längre sikt för hur vi ska hantera de här ämnena. Många av dem är ju redan omhändertagna inom den vanliga kemikaliepolitiken. Det som tillstöter nu är de hormonstörande effekterna från de här ämnena. Det handlar om biprodukter och föroreningar som dioxiner och furaner. Det handlar om en hel del ska vi kalla det vanliga och kända miljögifter som PCB och ftalater.

I första hand gäller det nu att sammanställa kunskap och informera allmänheten om det vi i dag vet, att utveckla testmetoder och tillsätta resurser till denna utveckling och dessutom att hitta en bra lagstiftning för området. För svensk del är det viktigt, i det här sammanhanget som i många andra sammanhang, att hävda försiktighetsprincipen och dessutom att försöka koppla det här till den skärpning och breddning av kemikaliepolitiken som vi också driver.

Anf.  8  MAGGI MIKAELSSON (v):

Jag har nog ingenting emot att man kommer med ett sådant här beslut. Men jag är lite förvånad över att det här kommer som en rådsslutsats, och vi har inte haft det uppe tidigare i nämnden. Det kan ju inte ha kommit helt plötsligt. Jag undrar hur det har hanterats tidigare, för det är ju en ganska stor och viktig fråga som också till viss del kan sägas ha bäring på livsmedelssäkerhet och annat. Hormonstörande ämnen finns ibland i fodertillsatser och sådana saker. Det står lite oklart här. Det är både ett meddelande och slutsatser som ska antas. Det måste ju finnas ett dokument, och det dokumentet har vi inte fått vad jag vet.

Anf.  9  ÅSA TORSTENSSON  (c):

Jag skulle bara ställa några frågor som jag skulle vilja att ministern kommenterade.

Jag tycker att den svenska ståndpunkten är helt riktig. Där finns det några värdeord som är infångade utifrån vissa principer. Det är detta med försiktighetsprincipen men också prioritering av forskning och utveckling av metoder för undersökningar av olika ämnen.

Men i kommissionen säger man faktiskt inte detta. Man talar mer om vetenskapliga bevis och om vedertagna metoder. Och det är ju inte alls den ståndpunkt som Sverige intar i det här sammanhanget.

Jag skulle vilja få ministern att kommentera att det faktiskt är lite motsägelsefullt med kommissionens svaga ställningstagande i förhållande till regeringens förslag till ståndpunkt. Det är inte kommenterat.

Anf.  10  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Vi har från Folkpartiets sida naturligtvis ingenting att invända emot att man gör det här. Men det är viktigt att man får fram en övergripande kemikaliestrategi, som kommissionen tar fram. Jag undrar lite grann hur det här kommer att stämma med länder utanför Europa. Vi har ju tidigare haft lite konflikter om liknande frågor när det gäller USA. Finns det något samarbete där? Kommer man att se ungefär likartat på de här frågorna, tror miljöministern?

Anf.  11  DAN ERICSSON  (kd):

Jag vill likt Maggi Mikaelsson också konstatera att det här ärendet dyker upp rätt så oförhappandes. Vi har kanske inte diskuterat det alltför mycket. Men jag har inte heller något emot den principiella hållningen.

Bara en liten fråga: Både från Europaparlamentet och i själva förslaget talas det om information tillgänglig för allmänheten, om att det ska vara en effektiv information om de hormonstörande ämnena. På vilket sätt ska detta ske? Finns det några tankar om det, någon linje?

Anf.  12  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

De här problemen har, som jag sade, uppmärksammats under de senaste åren. Det vi nu har är ett meddelande. Med utgångspunkt från det ska vi nu diskutera och förhoppningsvis besluta om rådsslutsatser om den fortsatta hanteringen av det. De ställningstaganden som vi vill föra in i diskussionen i fortsättningen är dels försiktighetsprincipen, dels kopplingen till kemikaliepolitiken. Det är också att vi gärna ser en forcering av arbetet jämfört med det man kan utläsa ur kommissionens meddelande. Det här är en fråga som naturligtvis är i ett tidigt skede också för oss. Därmed tror jag att jag har svarat på Maggi Mikaelssons fråga när det gäller skillnaden mellan kommissionen och Sverige.

När det gäller samarbete med USA känner jag själv inte till någonting om det, men jag har duktiga tjänstemän som har berättat för mig att det ska ske metodutveckling till största delen inom OECD, vilket innebär att USA och en hel del andra länder som är viktiga i det här sammanhanget finns med i det arbetet.

Dan Ericssons fråga om på vilket sätt information ska spridas är viktig, men det finns nog inget svar på den i dag. Det viktiga är nu att slå fast att det finns ett informationsansvar, och det finns en rätt för medborgarna att så snabbt som möjligt få vederhäftig information om de här ämnena och deras effekter.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Jag konstaterar att det finns en majoritet bakom regeringens ståndpunkt när det gäller att anta rådsslutsatserna. Vi kan då gå vidare.

Anf.  14  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Utvärderingen av det femte miljöhandlingsprogrammet har vi tagit upp här i EU-nämnden inför förra rådet. Det handlingsprogrammet kan man säga var ett bra handlingsprogram. Det har inte helt och hållet följts. Resultatet av det har blivit att miljötillståndet i Europa inte har utvecklats så bra som det skulle ha kunnat. Vi har naturligtvis fortfarande stora problem, och på flera områden går utvecklingen åt fel håll.

Nu gäller det att använda de erfarenheterna när vi formulerar nästa miljöhandlingsprogram. Min ståndpunkt här är att det programmet bör vara ett kort program. Det bör vara fokuserat på de viktiga frågorna. Det bör vara uppföljningsbart. Det bör på det sättet ta vara på erfarenheterna från det femte handlingsprogrammet.

Dessutom måste vi naturligtvis föra in en hel del av de nya miljöpolitiska frågeställningarna som har aktualiserats under de senaste åren. Det gäller t.ex. kemikaliefrågan, frågan om genmodifierade organismer och en hel del andra frågor. Det är också viktigt, tror jag, att man ser till att en del av de moderna miljöpolitiska principerna som vi inte minst i Sverige har försökt att inkorporera på det här området finns med också här, t.ex. polluter pays principle och försiktighetsprincipen.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Du hoppade över punkt 4. Vi kan strax återkomma till den. Du gick in direkt på punkt 5. Men nu har du föredragit den och jag lämnar ordet fritt med anledning av den punkten.

Anf.  16  KIA ANDREASSON (mp):

Det står att synpunkter inför det sjätte miljöhandlingsprogrammet ska inkomma före den 14 april. Nu redogjorde ministern för några punkter som var viktiga. Men kommer vi att få ta del av den skrift som ska lämnas in senast den 14 april, så att vi får ta del av punkterna skriftligt?

Anf.  17  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

En del i processen inför nästa handlingsprogram, som jag också tycker är väldigt bra och rätt tänkt, är att försöka att basera det på en bred diskussion i länderna i samhället i Europa. Man försöker att involvera allmänheten, miljögrupper, alla som kan ha intresse av detta, för att på det sättet redan från början förankra nästa handlingsprogram. Den information och de synpunkter som kommer in på det här sättet utgår jag från kommer att bli tillgängliga på något sätt. Är det så att den svenska regeringen kan göra något för att det ska bli tillgängligt kommer vi naturligtvis att göra det.

Anf.  18  DAN ERICSSON  (kd):

Jag blev lite konfunderad av svaret, för jag hade nästan samma fråga. Är det inte meningen att regeringen ska skicka in sina synpunkter? Jag kanske misstolkar vad som står här, men jag uppfattar det nästan som att regeringen ska ge synpunkter på det här.

Anf.  19  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Regeringen kommer naturligtvis att fortsätta att delta i den här diskussionen. Men dessutom, om jag har förstått det här rätt – men det ska man inte ge sig tusan på – kommer även kommissionen att försöka få till stånd en bred debatt inför det sjätte handlingsprogrammet. Det är synpunkter som kommissionen hämtar in och som jag utgår från att kommissionen också kommer att sprida på olika sätt inför det fortsatta arbetet med att formulera ett sjätte handlingsprogram.

Anf.  20  DAN ERICSSON (kd):

Då skulle det nog kanske ändå vara intressant för oss i EU-nämnden och kanske för mitt utskott, miljö- och jordbruksutskottet, att få ta del av detta och ha den diskussionen innan ni skickar in era synpunkter.

Anf.  21  KIA ANDREASSON (mp):

Jag läser bara innantill från papperet. Det står att kommissionen också har gått ut med en bred förfrågan till medlemsstater för sig och intresseorganisationer för sig om att före den 14 april år 2000 bidra med idéer om utformningen av det sjätte miljöprogrammet. Då trodde jag, eftersom den 14 april är ganska snart, att regeringen hade skrivit ned sina prioriteringar, och det var dem jag ville ta del av.

Anf.  22  Miljöminister KJELL LARSSON  (s):

Även om det är uttryckt på det sättet är det, såvitt jag förstår, riktat till allmänheten i de olika länderna, inte till regeringarna i de olika länderna. Regeringen kommer självfallet att fortlöpande informera EU-nämnden om de ställningstaganden vi vill göra inför vårt inflytande på nästa handlingsprogram, på samma sätt som vi har gjort i dag, på det sätt som är möjligt med tanke på att vi fortfarande är ganska tidigt i processen.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Ska vi då få lite klarhet i det här. Det är på det sättet att det nu nästa vecka ska antas rådsslutsatser med anledning av meddelanden från kommissionen på det här stadiet, och sedan löper den här processen vidare. Men regeringen har inför nästa veckas möte och de rådsslutsatser som ska antas redovisat en ståndpunkt som återfinns i handlingarna. Jag finner att det finns en majoritet bakom den ståndpunkten här i nämnden.

Sedan kan man väl bara uttrycka det önskemålet att det är bra om det kan informeras om de här detaljfrågorna inte bara i EU-nämnden. Det är bra om även berört fackutskott får informationen tidigt.

Då vill jag återgå till punkt 4, som i och för sig är en riktlinjedebatt. Du hoppade över den. Finns det nytillkomna frågor där? Vi har haft uppe den här frågan tidigare, i och för sig.

Anf.  24  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Det var ett rent misstag av mig att jag hoppade över den. Jag ber så mycket om ursäkt för att jag på det här förmätna sättet försöker att påverka EU-nämndens dagordning. Det var inte alls meningen.

Den här frågan har diskuterats tidigare, också här i EU-nämnden. Utgångspunkten är att man för att minska inflytandet av försurande ämnen har utarbetat en metod för att bestämma kostnadseffektiva och även miljöeffektiva tak för olika länders utsläpp av sådana ämnen.

Det här är en oerhört viktig fråga för svensk del eftersom vi är ett av de länder i Europa som är mest sårbara för den här typen av nedfall. Vi har redan tagit mycket skada av försurningen, som alla känner till.

För närvarande är bedömningen att generellt sett ligger länderna fortfarande ungefär 10 % över de tak som man har räknat fram med hjälp av ekonomiska miljömodeller av olika slag. Vi kommer att använda det här tillfället till att försöka åstadkomma att länderna ytterligare pressar ned sina åtaganden för utsläpp av den här typen av ämnen. Det är viktigt för oss som nation med tanke på vår utsatthet att verka i den riktningen.

Det är också viktigt att försöka nå så effektiva tak som möjligt med tanke på den fortsatta utvidgningsprocessen. Flera av de länder som nu är kandidatländer till EU har stora utsläpp som påverkar också Sverige.

Hela den här strategin, som också inkluderar stora förbränningsanläggningar, kommer att kunna ge goda resultat för Sverige. Vi kommer att på ett femtontal år kunna minska den andel av den svenska ytan som är överbelastad av försurande nedfall från ungefär 20 % ned till storleksordningen 3 %. Det är ett mycket bra resultat. Mycket av det goda resultatet är i och för sig redan nåbart genom de åtaganden som länderna har gjort hittills.

Anf.  25  DAN ERICSSON (kd):

Jag hittade en formulering i bilagan, s. 4. Jordbruksverket konstaterar där att de svenska utsläppstaken för ammoniak inte bör vara lägre än vad som är överenskommet i det nya protokollet. Jag undrar: Hur blir det på den punkten?

Anf.  26  KIA ANDREASSON (mp):

Det är tydligen svårt att få de mål som har satts att uppfyllas. Det har ju satts mål för år 2010 som framgår av promemorian. Men ändock har parlamentet gått ännu ett steg vidare och har mål för år 2015 som innebär en eliminering av antalet områden där försurningen ligger över den kritiska belastningen. Då undrar jag: Hur ställer sig den svenska regeringen till detta mål?

Anf.  27  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

När det gäller ammoniak ligger vårt åtagande i dag exakt på det tak som är beskrivet från början.

När det gäller den sista frågan är parlamentets ståndpunkt ingenting som jag har tagit del av eller bedömt. Men allmänt sett har Sverige hela tiden drivit den här processen. Vi anser inte att vi är framme vid målet år 2010 ens med det här takdirektivet och direktivet om förbränningsanläggningar. Vi vill naturligtvis fortsätta. Om vi ska göra det i den takt som parlamentet uppenbarligen har föreslagit eller kanske i ännu snabbare takt har vi inte tagit ställning till.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Därmed har jag ingen ytterligare antecknad på listan. Nu är det här en riktlinjedebatt den här gången. Vi har haft uppe frågan tidigare, men ändå har miljöministern redovisat en del ståndpunkter här. Jag kan då konstatera att det finns ett stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i detta ärende.

Anf.  29  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Punkt sex berör gemenskapsstrategin för klimatförändringar. Här blir det en föredragning av kommissionen och en informell lunchdiskussion. Den här frågan är oerhört viktig och kommer säkert att diskuteras i olika sammanhang inom EU och i ministerrådet vid varje tillfälle när vi träffas framöver.

Det handlar nu om att börja en diskussion för att lägga fast våra förhandlingsriktlinjer inför det viktiga COP 6-mötet som äger rum i Haag i november månad, som också kommer att ge de viktiga ingångsärendena för Sveriges hantering av klimatfrågan under vårt ordförandeskap det första halvåret år 2001.

Dessutom har den franska regeringen här velat ha viss hjälp av Sverige under sitt ordförandeskap, så Sverige kommer att vara mycket aktivt på det här området redan under hösten.

Vi vet inte riktigt vilken information som kommissionen nu kommer att lägga fram. Däremot finns det nu två dokument på bordet. Det är ett kommissionsdokument om handel med utsläppsrättigheter som vi välkomnar. Där är ett av problemen att det omfattar endast ungefär 30 % av koldioxidutsläppen. Det är alltså knutet till stora industrianläggningar och energiproduktion.

Ett annat dokument som finns och som vi också välkomnar är ett dokument angående det som kallas policies and measures. Styrmedel och åtgärder kan man väl översätta det till. Det är också ett område där det finns mycket kvar att göra.

Det är en ganska allvarsam bakgrund till den här diskussionen. Utvecklingen i EU allmänt sett går inte åt rätt håll, utan snarare åt fel håll när det gäller utsläppen av växthusgaser och särskilt utsläppen av koldioxid.

Anf.  30  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Från Folkpartiets sida har vi slagit fast att man bör minska växthusgaserna med 4 % fram till år 2010. Det är viktigt att göra det.

Vi har i samband med Klimatkommitténs förslag redovisat hur det här ska gå till. Miljöministern nämnde handel med utsläppsrätter. Vad man skulle kunna tänka sig är att använda EU-samarbetet som en modell. Man skulle kunna ha en gemensam valuta för växthusgaser, alltså en typ av ekologisk euro i form av utsläppsrättigheter. Vi bör från Sveriges sida införa ett system med handel med utsläppsrätter så snart som möjligt, kanske redan år 2003 eller 2004 för att kunna ha det som föredöme för ett ekologiskt EMU.

Vi vill över huvud taget att EU ska ha makten över klimatpolitiken. Man ska alltså arbeta för ett miljöns EMU på samma sätt som man har en valutasituation.

Man ska naturligtvis också skapa en ökad medvetenhet om vad växthuseffekten innebär så att människor hela tiden påminns om de negativa konsekvenser som växthuseffekten bidrar till.

Men jag vill alltså hänvisa miljöministern till vårt ställningstagande i samband med Klimatkommmitténs betänkande.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Då kanske det inte finns så mycket för miljöministern att kommentera i dag, utan han får läsa!

Anf.  32  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Jag ska bara kort säga något. Det händer ju väldigt mycket nationellt och på Europanivå på det här området nu – och det måste hända mycket. Det måste också ske med en stor beslutsamhet. Låt mig bara peka på att det avgörande inte är vad vi gör i Sverige, eller ens vad vi gör i Europa, utan det avgörande är att vi kan nå fram till ett bra internationellt ställningstagande under Haagmötet till hösten. Vi måste kunna fånga in länder med väldigt olika utvecklingsnivåer och väldigt olika utsläppsmängder bakom en kraftfull och resultatinriktad global politik. Det är det stora mästerskapsprovet för den internationella miljöpolitiken under den närmaste perioden.

Anf.  33  GÖRAN LENNMARKER (m):

Med anledning av vad miljöministern sade så är väl det stora bekymret att det planläggs betydande försämringar på området. Tänk om hela den tyska kärnkraften läggs ned! Då blir det ett dråpslag mot klimatpolitiken i hela Västeuropa. Ska sedan den svenska kärnkraften, och kanske andra också, läggas ned så sitter vi där.

Anf.  34  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

En bra sidoeffekt av klimatfrågan är att vi har fått en massa miljöengagerade moderater i Sverige, vilket jag välkomnar.

Anf.  35  HELENA BARGHOLTZ (fp):

I Folkpartiet har vi länge varit engagerade i miljöfrågorna också, precis som Moderaterna. Vi är bekymrade över de ekologiska konsekvenser som stängningen av Barsebäck kommer att få. Om man hittar en bra modell för hur EU hanterar de här frågorna kan man förhoppningsvis sälja den vidare till andra delar av världen, så att vi får en total, och globalt fungerande, klimatpolitik.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Detta är ju inget beslutsärende den här gången, så jag tycker att vi kan lämna frågan. Dessutom har en grönbok levererats, och det är väl ett ypperligt tillfälle för vårt fackutskott att ta del av den på detta område.

Då går vi vidare på dagordningen.

Anf.  37  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Punkt nr 7 handlar om en vitbok om ersättningsansvar för miljöskador. Det blir en presentation av kommissionen och en orienteringsdebatt. Det handlar om minimiregler, som gör att Sveriges regler, som på många områden är strängare än dem i detta förslag, kan bevaras även i fortsättningen.

En viktig fråga är huruvida man kan utkräva ansvar för skada på den biologiska mångfalden. Här finns det fortfarande en hel del juridiska problem att lösa. Min generella inställning är att man ska försöka utvidga förslaget till att gälla även skador på den biologiska mångfalden.

Jag vill också nämna att den här frågan har kommit upp även under behandlingen av GMO-direktivet i parlamentet. Där finns också tankar på att utvidga ansvaret till att även gälla skador på den biologiska mångfalden.

Anf.  38  MAGGI MIKAELSSON (v):

Det är bra om man kan utvidga detta. Det här är en väldigt viktig fråga. Dessvärre har jag inte haft möjlighet att läsa vitboken ännu. Jag skulle gärna se att vi fick den – åtminstone vi som vill ha den i nämnden.

Mycket av de här miljöskadorna berör flera länder. Det har ju inträffat flera katastrofer under senare år som till stor del har haft att göra med gruvolyckor och gruvdammar. Den senaste innebar föroreningar som skadade hela Donaubäckenet.

Därför är denna fråga egentligen större än EU. Självfallet berör den EU-länderna, men den berör ju också kandidatländer och länder som inte är tänkta att bli medlemmar.

Jag tycker därför att det är viktigt att vi för en ordentlig diskussion om vitboken och om hur man ska hantera frågorna. Det finns ju en möjlighet att kommentera vitboken före den 1 juli.

Min fråga är: Har departementet tänkt ha en någon speciell hantering, eller skriva ned någonting om de svenska ståndpunkterna lite mer utvecklat än vad det är som står här?

Anf.  39  ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag har också några frågor. Ministern sade att detta är miniminivåer, som inte påverkar den svenska rätten. Men samtidigt står det att det vidare kan komma att krävas ändring när det gäller vem som ska ställas till ansvar efter utgångspunkten i svensk rätt. Vad är det som gäller? Kommer detta att påverka den svenska rätten, och blir det i så fall någon tillbakagång med det förslag som föreligger?

Anf.  40  CARL G NILSSON (m):

Herr ordförande! Jag tycker att man alltid ska fråga sig i sådana här sammanhang om det är motiverat och lämpligt med en gemensam lagstiftning. Ska vi lägga på gemenskapen ytterligare uppgifter? Som miljöministern sade har vi i Sverige ett ganska väl utvecklat system för hur vi ska utkräva ansvar för eventuella miljöskador och miljöbrott. Jag tycker inte alls att det finns självklara motiv till att vi måste ha gemensamma regler. Detta kan faktiskt länderna, som Sverige har visat, sköta bra själva.

Anf.  41  KIA ANDREASSON (mp):

Jag tycker att det är intressant och positivt att detta kommer upp. Jag saknar också detaljer, men de kanske inte finns att få i dag.

Hur tänker den svenska regeringen inför finansieringen av hur ersättningsansvaret ska utformas? Det skulle jag vilja veta.

I den gröna gruppen vet jag att man har velat införa en obligatorisk försäkring för företag som sysslar med farlig verksamhet. Är det tankar som också regeringen har haft?

Ansvaret och källorna kan vara diffusa. Ett företag kan t.ex. förorena en närliggande skog, eller en skog en bit därifrån. Det finns alltså gränsdragningsaspekter.

Det sägs att jordbruket inte ska omfattas av ansvaret för förstörelse av biologisk mångfald. Men i vissa fall tycker i alla fall vi i Miljöpartiet att jordbruket till en del kan ställas till ansvar. Hur går regeringens funderingar där?

Anf.  42  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Detta är en vitbok, och en orienteringsdebatt. Det finns naturligtvis en mängd detaljer som inte är avklarade, och syftet med orienteringsdebatten är att bl.a. försöka styra det fortsatta arbetet åt rätt håll. Jag tror att det besvarar en del av de frågor jag har fått.

Det pågår en remittering av vitboken, och därefter kommer vi att utveckla ståndpunkten ytterligare. Jag utgår från att vi kommer att diskutera denna fråga i EU-nämnden flera gånger framöver – kanske redan inför junimötet om man kommer så långt så att man kan fortsätta med arbetet där.

Man frågade om detta kommer att påverka den svenska rätten. Jag sade inte att den inte kommer att påverka den, utan jag sade att detta är minimiregler som gör att vi kan gå längre om vi så vill. Däremot kommer det förstås att kunna påverka den svenska rätten. Hur det hela ser ut är en sak som kommer att analyseras också i det fortsatta arbetet.

Jag tycker att det är ett riktigt påpekande som gjordes om att de här skadorna ofta är internationella. Det är egentligen också ett svar till Carl G Nilsson – detta är ett skäl för att ha en ramlagstiftning på EU-nivå. Det händer ofta att också andra länder påverkas. Det kan t.ex. hända att en kärnkraftsanläggning i Sellafield lämnar ifrån sig utsläpp som på olika sätt påverkar den biologiska mångfalden eller svenska intressen. Då är det viktigt att veta att denna farliga verksamhet täcks in av en ramlagstiftning på EU-nivå.

Det saknas detaljer, har det påpekats. Det är alldeles riktigt – det gör det. Diskussioner kommer att föras i det fortsatta arbetet så att man kan besvara de här frågorna.

Jag måste erkänna att jag inte vet hur frågan om finansiering har täckts in i vitboken. Men det är ju en aktuell fråga i olika sammanhang, och den finns också på andra områden. Det gäller t.ex. försäkringslösningen, som har efterlysts här. Jag tror att detta mycket väl kommer att kunna bli en svensk ståndpunkt i det framtida arbetet. Men det kommer vi som sagt var att kunna återkomma till.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Detta är alltså en orienterande diskussion. Frågan återkommer till oss. Vi får se till att de som saknar vitboken kan få den, och sätta tänderna i den.

Vi går vidare på dagordningen.

Anf.  44  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Nästa punkt är nr 8, och den handlar om konventionen om biologisk mångfald. Det är en rapport från ordförandeskapet om den extra partskonferens om biosäkerhetsprotokollet som ägde rum i Montreal och som jag berättade lite grann om redan inledningsvis. Därför tycker jag inte att jag behöver ta upp detta ytterligare.

Sedan handlar det om förberedelser inför den femte partskonferensen som äger rum i Nairobi om två månader. Jag tänker inte göra någon lång föredragning om detta heller. Jag vill peka på att det är intressant att turismen kommer upp på mötet. Detta har ju varit aktuellt i olika sammanhang även från svensk horisont under den senaste tiden. Det handlar om äventyrsturisms och annan turisms inverkan på miljön.

En annan punkt som vi ställer oss bakom handlar om att vi vill stödja det fortsatta arbetet på biosäkerhetsprotokollet inklusive ratificering. Protokollet är utformat så att det är viktigt att vi snabbt når upp till 50 länders ratificering av protokollet. Det är nämligen då som man börjar räkna den tid som vi har släppt till för att klara märkningsproceduren inom protokollet.

Vi fullföljer det som vi kallar för ekosystemansatsen. Vi stöder det, och vi stöder arbetet med att utveckla indikatorer för detta.

Vi stöder naturligtvis också arbetet med att förhindra spridning av främmande arter.

Samtliga dessa aspekter kommer upp.

Jag vill också nämna lite grann om det taxonomiinitiativ som har tagits, och där Sverige och Australien delar finansieringen av en ansats som jag tror är väldigt viktig. Det handlar om att bygga ut kompetens och institutioner för att se till att utvecklingsländerna kan utnyttja sin biologiska mångfald på ett bra och självständigt sätt.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Detta är alltså rådsslutsatser som ska antas. Regeringens ståndpunkt är att man accepterar dem. Ingen har begärt ordet, och jag konstaterar då att det finns en majoritet bakom regeringens ståndpunkt.

Då går vi vidare.

Anf.  46  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Punkt 9 är en föredragning av kommissionen som gäller dess meddelande om försiktighetsprincipen. Jag tänker inte gå in mer på den. Vi har ännu inte berett den svenska ståndpunkten till kommissionens meddelande färdigt, utan beredningen pågår. Eftersom det bara är en föredragning tror jag inte att jag behöver gå in ytterligare på den frågan.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Nej, vi lämnar den frågan för dagen. Den återkommer ju så småningom.

Anf.  48  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Punkt 10 är också en lägesrapport från kommissionen. EU-nämndens ärade ledamöter vet ju att Sverige är positivt inställt till att utveckla miljöindikatorer och använda dessa i miljöarbetet.

Punkt 11 a och b är också frågor som jag inte tänker ta upp här.

Punkt 11 c är den rapport från kommissionen om det svenska initiativet, stött av Danmark, om utfasning av vissa grupper av bromerade flamskyddsmedel som jag också nämnde inledningsvis.

Punkt 11 d är också ett inlägg från kommissionen, som är viktigt. Det har nämligen funnits krafter för att nedlista, dvs. försämra skyddet av, elefanter, valar och havssköldpaddor. Vi stöder inte förslagen om att nedlista de här arterna. Däremot stöder vi det förslag från kommissionen som föreligger om att lista hajar, dvs. att ge hajar ett större skydd än vad de har för närvarande.

Punkt 11 f tror jag inte heller att jag behöver informera om. Det är också en information från ordförandeskapet.

Anf.  49  DAN ERICSSON (kd):

Jag ber om ursäkt för att jag slår ned på en detaljfråga. Vi har inte haft möjlighet att ha en dragning i vårt utskott tidigare.

Det gäller det här med elefanterna. Vårt utskott var i den här regionen i höstas. Jag tror att det blev en rätt stor förståelse för behovet av att ha en viss begränsning, i och med att elefanterna skövlar stora områden. Därför undrar jag varför man motsätter sig nedlistningen i den delen.

Anf.  50  MAGGI MIKAELSSON (v):

Jag har också en fråga under samma punkt, men den gäller inte något av de djur som står med här. Det har förts en diskussion i Sverige om att man ska diskutera nedlistning av björn utifrån det faktum att björnstammen har växt till. Är det något som kommer att komma upp nu?

Anf.  51  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Frågan om björnen kommer inte upp, säger jag och ser lite frågande på mina medarbetare.

När det gäller varför vi motsätter oss nedlistningen av elefanter så tror jag att vi alla är överens om det grundläggande skälet att ha ett stort skydd av elefanter, nämligen den efterfrågan som elefantbetarna har.

Den specifika frågan som ställdes skulle jag gärna vilja att Robert Andrén besvarar, om det är ditt område.

Anf.  52  Departementssekreterare ROBERT ANDRÉN:

Jag uppfattade tyvärr inte frågan.

Anf.  53  DAN ERICSSON (kd):

Vår uppfattning är att detta kan leda till en sorts ekologisk kollaps i delar av södra Afrika i och med att mängden elefanter är så stor. Det var därför jag undrade om det faktiskt är en riktig bedömning att motsätta sig nedlistning.

Anf.  54  Departementssekreterare ROBERT ANDRÉN:

Problemet är att det finns kopplingar mellan hanteringen av listningen av elefanter och listningar av valar. Det finns en ohelig allians mellan olika intressen i det här fallet. Även om man har problem med elefanterna skulle det kunna få andra effekter om vi så här, rakt upp och ned, skulle acceptera en nedlistning. Det finns alltså kopplingar till bl.a. valfrågan.

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Detta är ett beslutsärende. Regeringen har redovisat sin ståndpunkt, och jag finner att det finns en majoritet bakom den ståndpunkten.

Därmed har vi klarat av punkt 11 d. De övriga punkterna på dagordningen är nu genomgångna. Jag lämnar ordet fritt om någon av ledamöterna har en fråga till miljöministern. Om inte, så tackar vi för medverkan i dag och ser fram emot nästkommande träff så småningom.

Då går vi raskt vidare på vår dagordning.

2 §  Transport
Näringsminister Björn Rosengren
Rapport från ministerrådsmöte den 9–10 december 1999
Information och samråd inför ministerrådsmöte den 28 mars 2000

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Då återupptar vi våra överläggningar. Jag hälsar näringsministern med medarbetare välkomna hit för bl.a. en återrapport från transportrådet som ägde rum för ett tag sedan – i december. Det var länge sedan det sist var ett transportråd. Sedan ska du samråda inför nästa transportråd i nästa vecka.

Jag lämnar över ordet på en gång till dig för en muntlig återrapport från det tidigare transportrådet. Varsågod!

Anf.  57  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Tack, herr ordförande! Jag har tänkt att jag kort ska redogöra för transportrådsmötet i december som ordföranden nämnde. Sedan ska jag kort göra en redogörelse för punkterna 3, 4, 5 och 10 som jag anser vara angelägna.

Jag startar med det möte som var senast, i december. Man kan konstatera att det var en stor framgång för det finska ordförandeskapet och för den gemensamma transportpolitiken. Rådet lyckades nå en politisk överenskommelse om järnvägspaketet. Jag kan nämna att förhandlingarna pågick till efter klockan fem på morgonen – om det nu ska vara något mått på framgång.

Uppgörelsen berör tre direktiv som ingår i det s.k. järnvägspaketet. Man ska också utarbeta ett förslag till direktiv om teknik- och systemharmonisering för att komma till rätta med flaskhalsar på det europeiska järnvägsnätet. Arbetet med detta pågår under hela år 2000. Kommissionen kommer att redogöra för arbetsläget vid rådsmötet under dagordningspunkt 7 nu på tisdag.

Uppgörelsen innebär att fritt tillträde på spåret ska ges för internationell godstrafik på ett särskilt definierat transeuropeiskt järnvägsnät.

Ett annat resultat av uppgörelsen är att man enats om tydligare anvisningar och regler för uppdelningen mellan operatörer och infrastrukturhållare.

Beträffande banavgifter innebar överenskommelsen att marginalkostnadsprissättningen ska vara utgångspunkten. Det har ju också varit en svensk ståndpunkt.

Sett i svenskt perspektiv är detta en framgång. Men tyvärr lämnade överenskommelsen utrymme för medlemsstater att ta ut högre avgifter om de vill nå högre grad av kostnadstäckning. Detta är ett absolut krav från Tyskland för att gå med på en överenskommelse. Effekten av denna eftergift från Sveriges och andra medlemsstaters sida lindras dock av att sådana påslag bara får tas ut om marknaden kan bära det, dvs. om kunden har råd att betala.

En fråga som kvarstår att lösa är den om regleringen av arbetstiden för yrkesförare. Medlemsstaterna står fortfarande väldigt långt från varandra, och några förutsättningar för kompromiss fanns inte heller.

Läget just nu är att kommissionen söker sig fram efter kompromisslösningar med olika medlemsstater, Europaparlamentet och arbetsmarknadens parter. I de kompromisser som kommissionen arbetar med ingår alternativet att undanta egenföretagare. Det är något som är bekant här i EU-nämnden att vi har motsatt oss.

Ska man sia om framtiden så tror jag att frågan kommer upp för substansdiskussion först under det franska ordförandeskapet.

Slutligen vill jag bara nämna att det inte blev någon substansdiskussion om kommissionens meddelande om ett gemensamt europeiskt luftrum eftersom dokumentet presenterades väldigt sent in på mötet. I stället har man tillsatt en högnivågrupp som kommer att bistå kommissionen med att ta fram ett förslag som är tänkt att behandlas vid rådsmötet i juni. Förslaget är ämnat att komma till rätta med problemen med förseningar i luftfarten i Europa. Arbetet är inriktat på de ca 50 % förseningar som orsakas av flygledningen i Europa.

Jag får återkomma till punkterna 3, 4, 5 och 10.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Tack för den återrapporten.

Anf.  59  BIRGITTA WISTRAND (m):

Herr ordförande! Jag vill gärna fråga om det tyska undantaget. Vi vet ju redan nu att skälet till att det ser ut som det gör på de tyska vägarna är att banavgifterna är så höga i Tyskland. Om man får fortsätta med de här höga banavgifterna ser jag ingen lösning på problemet med att få upp mer gods på järnväg. Det är ju ändå någonting som vi har talat om länge, och som vi då och då tar upp också i transportrådet. Jag tror att vi hade frågan uppe förra gången.

Kunden betalar – det betyder att kunden flyttar över sina transporter till lastbil.

Anf.  60  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Det som Birgitta Wistrand tar upp är sant. Kommissionen får nu granska detta, och se om den anser att avgifterna blir för höga. Det finns förstås en gräns – är de för höga så väljer man andra alternativ. Jag delar den meningen, men detta var vad som gick att få.

Man kan säga att järnvägstrafikens möjligheter handlar om en avreglering. En avreglering handlar i första hand om en separation, dvs. att man skiljer på banhållare och tågtrafikanter. Den handlar också om att man öppnar tågtrafiken – godstrafiken – med relativt låga avgifter.

EU står inför ett jätteproblem, och det ligger väl också i Birgitta Wistrands ståndpunkt. Om man inte klarar ut detta så kommer nämligen lastbilstrafiken att öka kraftigt. Vad som händer nu är att godstrafiken på tåg minskar. Jag vet inte om jag missminner mig, men jag tror att det är med 14 % per år.

Jag tycker att vi ändå har kommit ganska långt. Vi har haft väldiga problem med Frankrike, men jag tror ändå att detta löser sig. Marknaden kommer att bli så tung för Tyskland när det gäller banavgifterna så att man måste få ned dem.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Då går vi vidare, och kommer in på dagordningen för kommande veckas rådsmöte. Varsågod!

Anf.  62  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Herr ordförande! Jag ska först ta punkt 3, som handlar om Galileo – det satellitnavigeringssystem som tidigare har varit uppe. Detta är en rapport från kommissionen.

Vi har från Sverige tidigare framhållit att vi ser positivt på Galileo. Jag kan konstatera att Europa nu har en möjlighet att bygga upp ett modernt civilt navigationssystem som kan bli ett väsentligt element i den europeiska infrastrukturen.

Frågan om hur Galileoprojektet ska finansieras har tidigare diskuterats, som jag sade, här i EU-nämnden. Oron över att kostnaderna för den offentliga sidan ska bli för höga delas av ett flertal medlemsländer. Det har ju också tagits upp här i nämnden. Arbetet med att finna en solid finaniseringslösning pågår, och det kommer att redovisas under hösten. Jag ser ingen anledning att i detta skede kommentera detta på rådsmötet.

Däremot ser jag en anledning för Sverige att i detta läge med kraft gå in och markera vår ståndpunkt när det gäller vissa tekniska frågor. Det handlar om hur man utformar själva satellitsystemet. Jag oroas av att det ena av de två huvudalternativen till utformningen som redovisas under våren baseras på geostationära satelliter. Det ger nämligen klara nackdelar för oss på nordliga breddgrader. Jag kommer att markera att Sverige önskar slå fast att studierna fortsättningsvis endast ska omfatta sådana alternativ som uppfyller de nämnda kraven.

Sverige önskar vidare att kommissionen snarast ger tydliga ramar för arbetet i definitionsfasen, vilket ska säkerställa dessa krav.

De geostationära satelliterna ligger runt ekvatorn, vilket innebär att för oss som bor norrut, uppe vid polerna, blir sändningarna svagare. Detta är oacceptabelt om Sverige ska vara med. Samma ståndpunkt har självfallet andra skandinaviska länder.

Anf.  63  PER WESTERBERG (m):

Herr ordförande! Rent sakfrågemässigt vill vi självfallet ha täckning över 60:e breddgraden, av det naturliga skälet att detta ska täcka in hela Sverige. Frågan är varför man överväger det andra systemet. Är det kostnadsskäl som ligger bakom? Om det är så – är Sverige därmed berett att gå in med extra insatser för att få full täckning i landet i dess helhet?

Anf.  64  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag tror att jag överlämnar det till Bosse Wallin. Varsågod!

Anf.  65  Departementstrådet BOSSE WALLIN:

Man vill ha in starka kommersiella intressen för att finansiera de här väldigt dyra investeringarna, och kommersiellt är kanske inte Nordkalotten så väldigt attraktivt. Det gör att man från industrisidan gärna ser lösningar som är kommersiellt optimala. Denna fråga har diskuterats i flera år i rådet, och Sverige har fått garantier för att man ska se till att det blir en tillräckligt bra täckning här uppe. Vi är inte så oroliga för det. Det finns som sagt alternativ som studeras och som ger en fullgod täckning här uppe. Sverige ska inte behöva betala extra för att få detta. Men det är viktigt att hela tiden påminna om den här saken, för annars kanske man glömmer bort den.

Anf.  66  PER WESTERBERG (m):

Herr ordförande! Självfallet är det oerhört angeläget att få med näringsministerns valkrets i detta system, vilket jag förmodar ligger varmt om hjärtat.

Om det är mindre kommersiellt att gå längre norrut så kommer det att komma en trade-off med kostnaderna, och den måste vi naturligtvis överväga i någon del. Hur långt är vi beredda att gå, och är vi beredda att göra extrainsatser? Det är snarast det som min fråga gäller.

Anf.  67  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Det ligger mycket i vad Per Westerberg här säger. Men jag vill också betona att den här typen av system inte bara handlar om att ha kommunikation där det bor många människor, utan det handlar om mycket annat. Det kan vara företagandet som kan vara stort, och det kan vara säkerhetsskäl etc. Det handlar om att bygga upp ett system som är civilt som ska vara ett alternativ till det stora amerikanska systemet.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i detta ärende. Då kan vi gå vidare på dagordningen.

Anf.  69  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Herr ordförande! Jag ska ta dagordningspunkt 4. Den handlar om lufttransport och miljö. Det är en riktlinjedebatt om rådets slutsatser. Förslaget till rådsslutsatser om luftfart och miljö innehåller en rad riktlinjer för EU:s vidare arbete i frågan och innehåller alltså inte någon bindande åtgärd. Det här är enda beslutspunkten, men det är inga bindande åtgärder.

I förslaget prioriteras följande åtgärder. Det är en skärpning av de internationella bullernormerna. Det är ett införande av ekonomiska styrmedel för att minska miljöinverkan från luftfarten, och det är en utveckling av EG-riktlinjer för en hållbar tillväxt på gemenskapens flygplatser. Sverige stöder förslaget, och vi har fått gott gensvar för våra synpunkter.

Från svensk sida har följande frågor varit särskilt viktiga. För det första att EU ska ta hänsyn till perifera regioners behov i arbetet med att samordna luftfart och järnvägar. För det andra att lokala och regionala åtgärder ska beaktas i EU:s miljöarbete. För det tredje att arbetet inte bara fokuseras på utsläpp av koldioxid utan att även andra föreningar beaktas.

Vi bör även stödja kommissionens linje om att vid behov komplettera det internationella regelverket med regionala regler inom miljöområdet. Det finns en bred anslutning till förslaget, och vi räknar inte med någon större debatt i frågan.

Anf.  70  KIA ANDREASSON (mp):

Det intressanta är att man utöver diverse skrivningar om ökad miljöprestanda skriver att man ska införa ekonomiska styrmedel för att minska miljöinverkan från luftfart. Frågan är: Vilka är dessa ekonomiska styrmedel? Är det landnings- och luftavgifter? Är det skatt på flygbränsle? Eller är det momsregler för flyget? Det skulle jag vilja veta.

Sedan säger man att man vill ha EG-riktlinjer för en hållbar tillväxt på gemenskapens flygplatser. Vad innebär denna tillväxt? Det är lite kontraproduktivt om man först vill satsa på avgifter och sedan ökar flyget ändå.

Det står också att man vill stödja flygindustrin i att förbättra miljöprestanda hos luftfartyg och flygmotorer. Vad är det för sorts stöd? Är det forskningsprojekt eller andra sorters stöd, och hur ska dessa finansieras?

Sedan gäller det bullret. Det är bra att det lyfts fram. Hur kommer USA, som redan har klagat på de regler som EU nu har velat införa, att ställa sig till detta?

Anf.  71  BIRGITTA WISTRAND (m):

Jag vill ta upp ungefär samma frågor. Den fråga som jag särskilt vill betona är stödet till flygindustrin. Vad innebär det? Det togs upp här tidigare.

Sedan står det en del om de ekonomiska konsekvenserna. Flygbolag och flygplatser kommer att beröras av det. Vad blir det för ekonomiska konsekvenser? På vilket sätt har man gjort en kostnadseffektiv studie av det? Det tar man ju upp när det gäller miljöpåverkan.

Anf.  72  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag lämnar över frågan till Bosse Wallin. Varsågod.

Anf.  73  Departementsrådet BOSSE WALLIN:

Tack. Det var ganska många frågor. Jag ska försöka att svara. När det gäller ekonomiska styrmedel är det i första hand landningsavgifter som kan vara utsläppsdifferentierade, av den typ som vi i Sverige redan har i dag. Vi är tillsammans med Schweiz rätt ensamma om det ännu.

När det gäller bullernormer talar man om en skärpning av de internationella bullernormerna. Det innebär att man framför allt vill gå fram via ICAO, den internationella luftfartsorganisationen, för att få den att driva på och godkänna strängare bullernormer.

När det gäller frågan om USA är man närmast inne på att diskutera att föra frågan om utfasning av s.k. kapitel-två-plan med ljuddämpare till ICAO-beslut.

När det gäller frågan om hållbar tillväxt kan den ha flera aspekter. En är den Björn Rosengren nämnde, dvs. kopplingen mellan järnväg och luftfart. Det man här är inne på är att få över kortväga transporter från luftfarten till järnvägen genom olika åtgärder både på infrastruktursidan och kanske också genom ekonomiska incitament. Det är också någonting som man har jobbat med en hel del ute i Europa och som vi även i Sverige nu får möjlighet till genom bl.a. järnvägen till Arlanda.

När det gäller stöd till industrin tror jag inte att man har preciserat det så noga ännu. Där kan det handla om stöd till utveckling av mer energieffektiva och miljöanpassade flygfarkoster. Det finns även andra typer av ekonomiska incitament som man kan använda sig av för att öka efterfrågan på flygplan med goda miljöprestanda.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Ingen har ytterligare begärt ordet. Jag konstaterar när det gäller rådsslutsatserna och den ståndpunkt regeringen har redovisat här att det finns en majoritet i nämnden bakom den. Då kan vi gå vidare.

Anf.  75  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Herr ordförande! Jag tänkte mycket kort ta dagordningspunkt 5. Den handlar om inrättande av en europeisk myndighet för luftfartssäkerhet. Det är också en riktlinjedebatt. Frågan har varit uppe för behandling ett antal gånger i rådet. Frågan är anmäld som en riktlinjedebatt. Men eftersom kommissionens dokument inte har hunnit beredas med medlemsländerna ännu kommer kommissionen endast att presentera sitt material muntligt vid rådsmötet, och frågan lär skjutas över på nästa rådsmöte.

Från svensk sida vill vi först hinna studera arbetsdokumentet innan vi tar ställning till hur vi anser att en eventuell myndighet för luftfartssäkerhet ska se ut och vad den ska ha för befogenheter etc. Det vill jag återkomma till.

Anf.  76  ÅSA TORSTENSSON (c):

Det var just det sista som ministern kom in på som är min frågeställning. Det här är ändå en gemensam myndighet. Jag måste reagera mot att över huvud taget ställa sig bakom den gemensamma myndigheten när det direkt står att den ska ges direkt tillämpliga befogenheter i samtliga medlemsländer och att man faktiskt inte i den svenska ståndpunkten har kommenterat vad det får för effekter både för svensk rätt och för svenska myndigheter. Om jag förstår ministern rätt återkommer frågan ytterligare en gång till nämnden.

Anf.  77  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag delar den uppfattningen. Det finns de länder som är kritiska till detta. Om jag inte missminner mig åberopar man t.o.m. sin grundlag. Vi får återkomma till den diskussionen när vi har något dokument. Då får jag ta upp det i nämnden.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Vi har haft frågan uppe tidigare. Då blev beslutet här att det fanns en majoritet för att fortsätta arbetet med den inriktning som regeringen då redovisade. Nu kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i ärendet. Då kan vi gå vidare.

Anf.  79  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Herr ordförande! Till sist hade jag tänkt att ta upp dagordningspunkt 10. Den handlar om sjösäkerhet, och det kommer att vara en allmän debatt. Kommissionen har aviserat ett förslag till åtgärdspaket som lämnas senare under våren. Åtgärdspaketet syftar till att stärka sjösäkerheten och minska föroreningen av den marina miljön. I korthet innehåller paketet förslag till ändringar i direktiven om hamnstatskontroll respektive klassificeringssällskap samt förslag till en ny förordning om påskyndad utfasning inom EU av oljetankfartyg med s.k. enkelskrov.

Inför rådsmötet har det portugisiska ordförandeskapet tagit fram ett dokument som går ut på att erfarenheterna från den s.k. Erikakatastrofen utanför Frankrikes kust måste ligga till grund för en analys. Man kan säga att en sådan analys redan har satts i gång. Analysen skulle ta upp problemen med sjösäkerheten och föroreningen av den marina miljön. Dokumentet, som utgör ett diskussionsunderlag och inte innehåller några konkreta förslag, knyter delvis an till kommissionens kommande förslag.

En hög sjösäkerhet och en ren marin miljö är mycket angelägna frågor för Sverige. Vi är självklart positiva till initiativ som syftar till att förbättra dessa förhållanden. Vid transportrådet avser jag betona just detta. Jag kan däremot inte lämna några definitiva svenska ställningstaganden på detaljnivå förrän kommissionen har presenterat sina förslag. Jag får därför anledning att återkomma till dessa frågor senare.

Tyskland har anmält att det vill ha bilaterala överläggningar i den här frågan om det som berör Östersjön. Jag tycker att det är angeläget att vi får en sådan diskussion.

Anf.  80  MAGGI MIKAELSSON (v):

Det här tycker jag är väldigt intressant. Det är en ny fråga, och det är en allmän debatt. Det åtgärdspaket som kommissionen har redovisat är bra. Dubbelskrov är en viktig fråga som vi har drivit länge.

Men det finns andra föroreningar i den marina miljön än olja som är ett stort problem. Jag hade möjlighet att som ledamot i Europarådet vara i Brest i Frankrike i december och titta på en forskningsanläggning där man jobbade med att ta hand om olja från oljekatastrofer men där man upplevde att det stora problemet i dag är kemikalier.

Väldigt mycket av sjötransporterna består av kemikalier. Varje år tappar man tiotusentals fat av okända kemikalier i bl.a. Engelska kanalen. Jag skulle vilja att ministern tog upp den frågan i debatten. Det gäller inte bara oljan utan även andra kemikalier, som också är okända och där man i dag inte riktigt vet hur man ska ta hand om dem. Även om det är hemskt med oljekatastrofer har man ändå en metod för att ta hand om problemen på ett annat sätt.

Anf.  81  BIRGITTA WISTRAND (m):

Jag har bara en kort fråga. Det sägs att Erika var granskad av ett klassificeringssällskap innan olyckan hände. Det jag ser som en väldigt central fråga är att ge något slags auktorisation till klassificeringssällskapen så det inte är så att man kan ha regler för dem men att de själva inte är kompetenta nog. Det är verkligen en central punkt.

Anf.  82  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag börjar med Maggi Mikaelssons fråga. Man fokuserar sig mycket på olja, men självklart gäller det också annat utsläpp. Det ska jag självklart betona. Jag delar uppfattningen att just kemikalier i vissa fall kan vara minst lika allvarligt.

När det sedan gäller Birgitta Wistrands frågeställning tar man just upp det som sägs, dvs. att man ska ha en bättre kontroll. Därmed kan också uppkomma regler för klassificeringssällskap. Man måste kontrollera dem så att man vet att de har en hög nivå och att det är en jämn nivå mellan klassificeringssällskapen.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Nu är det här en allmän debatt. Jag tar inte upp frågan till beslut i dag. Frågan återkommer ju till oss. Regeringen har redovisat den allmänna ståndpunkten till frågan. Med det var du klar.

Jag har en fråga till dig. Har ärende 9, som det stod eventuellt på, utgått? Det var ett avtal som skulle undertecknas med Bulgarien och Ungern.

Anf.  84  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Herr ordförande! Det handlar om Bulgarien och Ungern. Kommissionen kommer bara att där ange sin ståndpunkt. Vi för vår del ställer oss bakom detta avtal.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Det här avtalet är då nästan klart för undertecknande?

Anf.  86  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Svar ja.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

I så fall är det en ståndpunkt från regeringen att man ställer sig bakom det. Jag tror mig också finna att det är EU-nämndens uppfattning att ställa sig bakom regeringens ståndpunkt.

Förlåt att jag var lite formell där, men det var ändå en beslutspunkt som vi kanske ska ta här i nämnden.

Anf.  88  WILLY SÖDERDAHL (v):

Det gäller punkten 8. Jag har fått en fråga om det. Det gäller trafiksäkerhet. Det finns vissa farhågor om att diskussion pågår om en harmonisering av promillegränsen när det gäller trafiksäkerhet. Jag undrar om de farhågorna är befogade.

Anf.  89  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Herr ordförande! Förlåt. Kan du ta frågan en gång till? Jag uppfattade den inte.

Anf.  90  WILLY SÖDERDAHL (v):

Punkten 8 handlade om trafiksäkerhet. På den punkten har jag fått en fråga. Det finns farhågor om en diskussion om harmonisering av promillegränser. Jag undrar om de är befogade.

Anf.  91  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Det är inte så att det ska bli en harmonisering. Varje nation fattar sina beslut. Vi kan konstatera att vi har promillehalten 0,2. Man talar om upprätthållande av lagstiftningen och rekommendationer av promillenivåer som bör vara 0,5 promille eller lägre. Det är den bedömning man gör.

I vissa länder har man högre nivåer, om jag inte missminner mig upp till 0,8. Man har promillegränser på en nivå med en viss tolerans i vissa länder – t.ex. Storbritannien, tror jag – som kan föranleda två års fängelsestraff i Sverige. Det är lite olika. Men det är inte tal om att vi ska få köra bil vid 0,5. Det är en presentation.

Anf.  92  ORDFÖRANDEN:

Då är den frågan klarlagd, och Willy Söderdahl har fått svar på sin fråga. Då har jag begripit att du inte har något mer på din dagordning. Vi tackar för din medverkan i dag.

3 §  Rättsliga och inrikes frågor
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Rapport från ministerrådsmöte den 2 december 1999
Information och samråd inför ministerrådsmöte den 27 mars 2000

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Vi återupptar våra överläggningar. Jag hälsar statsrådet Maj-Inger Klingvall och hennes medarbetare välkomna hit för information och samråd kring ministerrådsmötet om inrikes frågor.

Först brukar vi ha en muntlig återrapport från det tidigare ministerrådsmötet för inrikes frågor. Jag lämnar över ordet direkt till Maj-Inger Klingvall.

Anf.  94  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s):

Jag tänkte lämna denna återrapportering från det möte som vi hade den 2 december. I denna återrapportering tänkte jag också väva in lite grann av vad som förmodligen kommer att hända på måndag. Det innebär att jag försöker redovisa lite av punkterna 4, 16, 18 och 19, och jag kommer att sluta med punkten 16 som kanske är den som är av största intresse och där vi har kommit lite grann framåt i förhållande till den 2 december.

Ordföranden får väl avbryta mig på vägen om det dyker upp frågor.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Jag tycker att vi nu koncentrerar oss på återrapporten. Det gör ingenting att statsrådet väver in nya frågor där. Sedan kan vi gå över till beslutspunkterna så småningom.

Anf.  96  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s):

Vid det ministerrådsmöte som vi hade den 2 december blockerades Eurodacförordningen och också förhandlingsmandatet när det gäller parallellavtal till Dublinkonventionen med Norge och Island på grund av att den territoriella tillämpningen inte har kunnat lösas, alltså Gibraltarfrågan.

I övrigt kan man säga att det rådde en principiell enighet mellan medlemsstaterna i samtliga frågor som rör Eurodacförordningen. Medlemsstaterna enades om att ändra kommissionens förslag när det gäller den här procedurella frågan som heter kommittologiordningen. Det är ett tyskt-franskt förslag som bygger på att vissa delar fortfarande ska behållas inom rådets ram.

Kommissionen var inte nöjd med detta. Man uttryckte sitt missnöje och konstaterade att denna förändring krävde parlamentets yttrande omigen.

Men i och med att Gibraltarfrågan blockeras i rådet rådde samförstånd om att Eurodacförordningen tills vidare inte förs till parlamentet för nytt yttrande på grund av den här förändringen i kommittologin. Det innebär att hela texten så småningom förs åter till parlamentet, inte bara kommittologin, även om parlamentet i rådets föreskrift lär uppmärksammas på att det är just i den här delen som förändringen har gjorts, och det är där som parlamentet inte har konsulterats.

När det sedan gäller förhandlingsmandatet för parallellavtal till Dublinkonventionen med Norge och Island underströk ordföranden vikten av att dessa förhandlingar kommer i gång så snart som möjligt därför att den gemensamma bedömningen är att detta ska vara klart till den tidpunkt då de nordiska länderna ska bli operativa inom Schengen, och det är ju tänkt till mars nästa år.

Det nåddes en principiell överenskommelse vid Corepermötet den 24 november när det gäller utkastet till mandat för kommissionen att förhandla om ett gemenskapsavtal med Norge och Island om deras koppling till Dublinkonventionen med undantag för den territoriella tillämpningen, alltså Gibraltar.

Ärendet fördes till rådsmötet den 2 december för formellt beslut, ett beslut som skulle begränsas till att avse endast Dublinkonventionen utan att mandatet omfattade Eurodac. Det var ett sätt att undvika att den här frågan om territoriell tillämpning skulle komma upp. Därmed skulle frågan också läggas på is. Mandatet skulle i ett senare skede kunna kompletteras till att avse även Eurodac. Genom ett hängavtal till avtalet med Norge och Island skulle också Danmark kunna koppla sig till såväl Dublinkonventionen som senare till Eurodac.

När det gäller frågorna om Eurodac och kommissionens utkast till detta förhandlingsmandat om parallellavtal står det på dagordningen som ni har sett att de eventuellt ska tas upp på rådsmötet på måndag. Med stor sannolikhet kommer en diskussion att utebli därför att frågan är blockerad. Man har ännu inte lyckats enas när det gäller Gibraltarfrågan.

Jag vill bara understryka att punkterna formellt finns kvar på dagordningen på måndag. Men det troligaste utfallet är att det inte blir någon diskussion om dessa frågor.

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Vi kanske kan stanna till lite grann. Detta blev ju invävt i återrapporten.

Anf.  98  GUSTAF VON ESSEN (m):

Beträffande den blockering som statsrådet talade om kan man väl säga rakt ut att det är Spanien och Storbritannien som är orsak till blockeringen. De måste väl ha något slags förhandlingar för att lösa sina problem, eftersom det har bäring på kommande led. Kan statsrådet säga någonting om hur dessa förhandlingar eventuellt går? Det kan ju dra ut väldigt långt på tiden, och då blockerar man ju Dublininträdet för Norge, Danmark, osv. Det hela hänger verkligen ihop. Man måste ju lösa upp den här knuten mellan dessa två länder. De har ju ett ansvar för att göra det. Hur ser läget ut därvidlag?

Anf.  99  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s):

Det pågår naturligtvis diskussioner mellan dessa länder. Det känner vi ju till. Något som möjligen har varit ett problem är att det har varit en valrörelse i Spanien. Spanien hade ju val den 12 mars. Samtidigt kanske man också kan ställa vissa förhoppningar nu när valet är över, och man har kanske möjligheter att på nytt gå in och bli mer resultatinriktad i dessa diskussioner mellan Spanien och Storbritannien.

Sedan har jag också uppfattat det som att kommissionären, Vitorino själv, försöker medla och på alla sätt bidra till att den här låsningen kan få en rimlig lösning. Precis som Gustaf von Essen säger så är det ju olyckligt att den här frågan i sin tur blockerar så många andra frågor. Så är det ju.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Då kanske vi kan gå över till kommande veckas dagordning. Då handlar det först om resultattavlan.

Anf.  101  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s):

Kommissionen presenterade den 2 december ett utkast till åtgärdsprogram, en s.k. scoreboard, för genomförande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

Kommissionen genomför just nu en rundresa till huvudstäderna för att bl.a. diskutera denna scoreboard. Kommissionären Vitorino besökte Sverige den 13 mars, och i ljuset av denna scoreboard diskuterade vi arbetet på migrationsområdet och på det asylpolitiska området inför det svenska ordförandeskapet.

Vid rådsmötet på måndag den 27 mars förväntas kommissionen att presentera en slutlig version av åtgärdsprogrammet som i den form det har nu är benämnt Meddelande till rådet och parlamentet. Inget beslut kommer att fattas på måndag, men däremot kan man förvänta sig en ordentlig genomgång av kommissionären.

Vi anser från svensk sida att det är väldigt viktigt att denna scoreboard när den presenteras på måndag är fullständig, så att arbetet med den kan avslutas och att vi kan börja ta steget in i nästa fas, nämligen att nå konkreta resultat. Samtidigt är det viktigt att understryka att denna scoreboard också ska ses som ett levande dokument i den meningen att den också ingår i en utvecklingsprocess där saker och ting kan komma att diskuteras och omprioriteringar kan göras, datum kan ändras, osv. Det är inget statiskt dokument i den meningen, utan jag vill beteckna denna scoreboard som ett levande dokument.

Vår mening från svensk sida är att kommissionen bör ha det huvudsakliga ansvaret för att ta initiativ till förslag inom de olika sakområdena. Från svensk sida understryker vi också vikten av att just de här förväntade tidpunkterna för framläggandet av förslag verkligen finns upptagna på denna scoreboard, eftersom det underlättar för oss och de andra medlemsstaterna när det gäller den framtida planeringen.

Detta är vad jag vill säga om denna scoreboard.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens här redovisade uppläggning inför de fortsatta förhandlingarna i detta ärende.

Vi kan då gå vidare.

Anf.  103  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s):

Sedan vill jag kommentera den punkt som rör revidering av Dublinkonventionen. Dublinkonventionen har nu varit i kraft under drygt två år, och det börjar faktiskt bli dags att definiera de praktiska problemen och sätta i gång en utvärdering av systemet. Här förväntas kommissionen också att presentera ett diskussionsdokument som rör en revidering av Dublinkonventionen. Jag vill bara understryka att vi ännu inte har sett det dokumentet. Det har inte kommit oss till handa.

Som ni säkert känner till ska Dublinkonventionen så småningom ersättas av ett gemenskapsinstrument, ett direktiv eller en förordning enligt Amsterdamfördraget. Vi förväntar oss ett förslag till gemenskapsrättsakt i slutet av detta år.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Detta är alltså en informationspunkt den här gången.

Vi kan då lämna den punkten.

Anf.  105  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s):

Jag vill kommentera den punkt som rör högnivågruppen för asyl och migration. Det är också en informationspunkt under Övriga frågor.

Högnivågruppens arbete har kommit in i en fas där handlingsplanerna för Somalia, Afghanistan, Irak, Sri Lanka och Marocko ska verkställas. Detta är handlingsplaner som antogs av allmänna rådet den 11 och 12 oktober förra året. När det sedan gäller handlingsplanen för Albanien godkändes den vid ett möte i högnivågruppen den 20 mars, och den förväntas kunna antas av rådet under senare delen av våren, senast den 14–15 juni.

När det gäller slutsatserna från Tammerforsmötet förra året uppmanades rådet och kommissionen att rapportera tillbaka till Europeiska rådet i december 2000 om hur handlingsplanerna genomförts. Högnivågruppen erhöll också mandat för att utarbeta ytterligare handlingsplaner.

Med anledning av den verkställighetsfas som högnivågruppen nu befinner sig i har frågor kring gruppens fortskridande arbetsmetod, kring arbetsfördelning men också frågor som rör finansiering och övriga resurser ställts i fokus.

Mot bakrund av de diskussioner som fördes vid högnivågruppens möte den 4 februari så sände det portugisiska ordförandeskapet ut ett frågeformulär om hur man ska gå vidare i arbetet med att genomföra dessa antagna förhandlingsplaner och ombad också medlemsstaterna att komma in med konkreta förslag. Medlemsstaterna skulle samtidigt framhålla sina respektive prioriteringar men också finansieringsmöjligheter.

I enkla termer handlar det om att utkristallisera vem som ska göra vad och när och hur projekten i respektive handlingsplan ska finansieras.

De projekt i handlingsplanen för Albanien som eventuellt skulle kunna finansieras med stabilitetspaktens medel ska diskuteras vid en första finansieringskonferens i nästa vecka, den 29 mars.

Högnivågruppen kunde också enas om arbetsformerna för det fortskridande arbetet, och det blir ordförandeskapet och kommissionen som med rådssekretariatets assistans ansvarar för förberedelserna inför möten i högnivågruppen och nästkommande ordförandeskap, men också intresserade medlemsstater, och speciellt den stat som har varit ansvarig för den tidigare koordineringen, av respektive handlingsplan ska också associeras till förberedelsearbetet.

Inför nästa möte i högnivågruppen fokuserar kommissionen på medlemsstaternas och de internationella organisationernas pågående och planerade verksamhet. Och vad gäller finansieringen har kommissionen inlett arbetet med en ny budgetlinje för högnivågruppen för 2001.

Anf.  106  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Vi var många som var oroliga för vad som skulle hända med Tammerforsöverenskommelsen. Folkpartiet har ju protesterat mot det vid olika tillfällen, bl.a. genom ett brev från Cecilia Malmström, som är en av våra representanter i Europaparlamentet, till utrikesministern om att man önskade en mjukare inställning till detta.

Nu vill jag höra lite grann om det hittillsvarande utfallet av Tammerforsmötets beslut. Har det blivit en hård tillämpning av det? Jag har hört att så kanske inte är fallet.

Anf.  107 GUSTAF VON ESSEN (m):

Jag tycker att det är väldigt bra med dessa paket för de olika länderna. Man kan då få en helhetssyn som är värdefull. Jag minns också att när vi diskuterade Irakpaketet för några år sedan var det en blandning av både hårda och mjuka åtgärder och förutsatte också medverkan från olika aktörer som vi inte disponerade riktigt över, men man förutsatte ändå medverkan. Man kan ju riskera att få en slagsida om man inte säkerställer att man får denna medverkan från de andra aktörerna. Jag talar t.ex. om UNHCR, och i Iraks fall var det också Turkiet och andra regionala aktörer. Man måste nog vara väldigt tydlig när det gäller att det är helheten som ska betonas och inte bara vissa delar.

Dessa handlingsplaner togs ju fram i höstas. De är stora och tjocka, och ingen har väl läst dem. Möjligen skulle man kunna tänka sig att man finge något slags sammanfattning av åtgärdsprogrammen, så att vi vet vad detta egentligen handlar om. Jag tror nämligen inte att det är så många som vet det, om jag ska vara ärlig. Jag förutsätter naturligtvis att ministern vet det.

Anf.  108  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s):

Jag tror att det är viktigt att understryka att mötet i Tammerfors och naturligtvis fortsättningen på det som man kom överens om i Amsterdam, Amsterdamfördraget, handlar om en helhetssyn på asylpolitiken. Högnivågruppens arbete är ju bara en del av det arbete som pågår. Jag tycker att man ska se denna scoreboard som det som är den verkliga utlöparen från Tammerfors, att man verkligen försöker få ned på papper vilka frågor, i vilken ordning och när vi ska kunna gå till konkret handling när det gäller att genomföra Amsterdamfördraget och det som man kom överens om i Tammerfors.

När det sedan mera konkret gäller högnivågruppens arbete handlar det från svensk sida just om att se helheten. Det handlar om att utveckla mottagningssystem i de olika länderna, om att jobba med reintegrering och insatser för skydd. Det handlar definitivt inte om att hindra asylsökande från att söka asyl utan om att också bygga upp system, den rättsordning som vi tillämpar och som vi också för med oss in i detta arbete. I detta arbete är ju också UNHCR i allra högsta grad inblandad. UNHCR deltog i ett av högnivågruppens möten i veckan som gick. Jag vill understryka att Internationella Röda korset också finns med i detta arbete.

Anf.  109  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Tack för den informationen. Statsrådet har inte kommenterat den europeiska flyktingfonden.

Anf.  110  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s):

Jag kommer att ta upp den.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Vi går då vidare på dagordningen.

Anf.  112  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s):

Jag övergår då till att tala om Europeiska flyktingfonden och lägesrapporten. EU-kommissionen har nyligen lagt fram ett utkast till ett förslag om bildandet av en europeisk asylfond efter att bl.a. Europeiska rådet i Tammerfors har uppmanat rådet att inrätta just en sådan. Fondens syfte är att skapa balans mellan medlemsstaternas insatser på asylområdet, och för att uppnå detta ska fondens medel fördelas enligt två principer, solidaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Solidaritetsprincipen bygger på att medlemsstater med minst utvecklade system och hjälp för asylsökande, fördrivna och flyktingar ska få hjälp att förbättra sina system med hjälp av fondens resurser. Proportionalitetsprincipen innebär att medlemsstaterna ska få stöd i proportion till det ansvar som de tar inom asylområdet, dvs. att de stater som tar emot flest asylsökande och flyktingar också ska få störst bidrag från fonden. Förslagets innehåll har diskuterats inom asylgruppen vid två tillfällen, dels den 24–25 februari, dels den 8 mars.

Medlemsstaterna är generellt positiva till flyktingfonden. Men det finns delar av förslaget som man har olika åsikter om. En sådan skiljaktighet gäller resursfördelningen. De länder som i dag tar emot flest asylsökande är mest intresserade av att driva den s.k. proportionalitetsprincipen, medan bl.a. vi och övriga nordiska länder anser att solidaritetsprincipen ska tillämpas. De flesta medlemsstaterna, däribland Sverige, är även kritiska till att kraven på nationella kontroll- och utvärderingsfunktioner ska vara så omfattande i förhållande till fondens storlek.

Sverige är, som jag sade, i huvudsak positivt inställt till förslaget. Vi tycker att det är viktigt att stödja de medlemsstater som inte har ett välutvecklat system när det gäller mottagande av asylsökande, vilket i framtiden kan leda till att detta område förbättras inom EU, men också att mottagandet av asylsökande blir mer jämnt fördelat mellan medlemsstaterna.

Det är också viktigt att fördela resurserna i förhållande till det ansvar som varje medlemsstat tar på sig, dvs. att de medlemsstater som tar emot många asylsökande flyktingar och fördrivna personer också tilldelas medel. En annan sak som är positiv är att fonden sträcker sig över en längre tid, vilket betyder att projekt med längre varaktighet kan få stöd.

Men Sverige anser som många andra medlemsstater att fondens administrativa struktur är alldeles för omfattande i förhållande till fondens avsatta medel.

Anf.  113  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Det är väldigt bra med den här fonden. Det är någonting som vi från Folkpartiet länge har velat ha. Det ska vara en generös fond som också arbetar för en human flyktingpolitik.

Men det finansiella perspektivet är intressant. Det ska ju inte handla om att detta ska kosta mycket mer pengar för EU, utan det gäller att göra en omfördelning inom EU:s budget.

Jag tänkte höra hur statsrådet ser på möjligheten att göra det. Varifrån kan man tänkas ta pengarna? Handlar det om t.ex. jordbruks- och regionalbudgeten?

Varje enskilt land har ju sitt eget ansvar att se till att det blir ett generöst och humant flyktingmottagande. Varje medlemsland får därför vara berett att betala. Den här flyktingfonden är ett sätt att underlätta för flyktingar, men det är ju inte det enda.

Min fråga är alltså: Hur ska man finansiera en generös flyktingfond?

Anf.  114  GUSTAF VON ESSEN (m):

Den här flyktingfonden har ju blivit en effekt av de diskussioner som togs upp redan under 1992–1993 under Bosnienkriget då det fanns väldigt stora flyktingströmmar. Sverige, Tyskland, Österrike och några länder till försökte då få ihop något slags burden sharing system. Burden sharing har ju varit ledmotivet hela tiden när det har gällt den här frågan – när det kommer stora flyktingströmmar ska man ha något slags solidarisk fördelning och solidariskt ansvarstagande. Men nu har den flyktingfonden blivit något annat. Nu står det visserligen att fonden även får användas för att finansiera akuta åtgärder till förmån för en eller flera medlemsstater i fall en plötslig massiv tillströmning av flyktingar eller fördrivna personer äger rum. Nu har det blivit ett slags instrument att rent allmänt hålla på med något slags gemensam flyktingpolitik i praktiken och hjälpa en del länder som har lite sämre mottagningsförhållanden.

Jag undrar om det inte är viktigt att vi håller kvar vid detta grundtema, nämligen: Hur gör Europa när det kommer väldigt stora flyktingströmmar, eller åtminstone tydliga flyktingströmmar, till vissa länder? Det är ju där som man skulle vilja ha det här burden sharing-systemet klarlagt.

Den här fonden kommer ju inte att kunna tackla en så stor sak när det sker plötsligt, utan då får man ju skjuta till pengar. Men det måste ske med systematik. Det är väl snarast det som är det intressanta.

Det här börjar återigen bli ett område där man ska bygga upp fonder, fixa och dona och hjälpa. Det är säkert bra, men det är de stora frågorna som måste lösas när det gäller burden sharing. Och dessa frågor tycker jag inte verkar vara riktigt lösta.

Anf.  115  WILLY SÖDERDAHL (v):

Vi är positiva till den här fonden och angelägna om att den används för verksamhet och inte administration, som statsrådet sade.

Jag har en synpunkt på det som står på s. 56 angående den svenska finansieringen. Där står det att den svenska statsbudgeten ska minska med motsvarande belopp när medel från fonden erhålls. Jag kan tolka det på två sätt bl.a. när det gäller medfinansiering. Frågan är om det totalt blir lika mycket pengar eller om det totalt blir mer pengar när vi får EU-pengar också till detta. Vi skulle önska att det totalt blev mer pengar till detta.

Anf.  116  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s):

Frågorna handlade mycket om pengar. När det gäller den hittillsvarande diskussionen i kommissionen är detta sett från EU:s totala budget fråga om väldigt lite pengar. Det är 36 miljoner euro som ska läggas i denna fond. Jag tycker också att det är viktigt att se att detta, om vi ska se det ur svensk synpunkt, ska vara ett komplement till våra egna satsningar till vår egen nationella flykting- och asylpolitik.

Detta är naturligtvis något som vi från svensk sida får bedöma i den beredning som ska pågå när det gäller hela EU:s budget med de olika delar som vi där bidrar till.

Anf.  117  GUSTAF VON ESSEN (m):

Statsrådet har inte förklarat, åtminstone inte så att jag begriper det, hur man löser burden sharing-situationen när det uppstår stora flyktingströmmar, eftersom den här fonden aldrig kommer att räcka till för sådant. Det är ju då fråga om tiotusentals flyktingar och kanske ännu fler. Då måste man ju ha ett instrument för detta, och det är det som har varit hela strävan från riksdagens olika partier när man har skrivit motioner under årens lopp. Hur hanterar man detta? Detta kan ju inte ske i denna form, eftersom det är en fond med rätt fjuttiga resurser. Man ska dutta ut lite pengar på olika saker. Hur löser man burden sharing-systematiken när det bränner till på allvar?

Anf.  118  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag fick inget svar på min fråga om det totalt blir mer pengar till Invandrarverket eller inte.

Anf.  119  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s):

Jag ska svara på den sista frågan först. Den är naturligtvis väldigt svår att svara på i dag. Men vi lägger in pengar, och vi kommer att få tillbaka pengar. Hur nettot kommer att se ut kan jag inte ge något definitivt besked om i dag. Det beror ju också lite grann på vilken lösning det blir när det gäller de två principerna, solidaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Vi har ju ännu inte kommit så långt i arbetet med flyktingfonden så att vi kan göra den typen av beräkningar som frågeställaren för fram.

När det sedan gäller den bild som Gustaf von Essen målar upp av stora flyktingströmmar vill jag säga två saker. Detta är ett första steg när det gäller att gemensamt försöka resonera oss fram till hur vi ska hantera dessa situationer. Det är klart att 36 miljoner euro är en väldigt liten summa i en situation med en stor katastrof av vilket slag det än må vara. Jag ser det som ett första steg när det gäller att börja hantera denna fråga.

Det andra jag vill säga är att EU när det gäller Kosovo ändå lyckades hitta fram till en burden sharing som har fungerat hyggligt. Det visar att vi även i ett sådant akut krisläge har kommit en bit på väg, i alla fall om vi jämför situationen med Kosovo och situationen med Bosnien. Vi lyckades egentligen inte särskilt väl med att fördela bördorna där.

Vi är inne i en process där vi ska se flyktingfonden och dessa diskussioner som ett steg. Sedan kommer det att hända fler saker. Kommissionen kommer att lägga fram förslag till direktiv när det gäller tillfälligt skydd i maj, som vi kommer att få arbeta vidare med. Det är frågor som hänger oerhört nära ihop. Det gäller synen på tillfälligt skydd, att hantera stora flyktingströmmar, flyktingfonden och möjligheterna till bördefördelning.

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Detta är en lägesrapport. Det är en fråga som återkommer framöver, men jag tycker ändå att vi kan ge regeringen någon form av besked redan nu. Det skulle i så fall vara att det finns stöd för regeringens upplägg som det här har redovisats inför de fortsatta förhandlingarna i detta ärende.

Anf.  121  GUN HELLSVIK (m):

Jag har inga invändningar i detta, men jag tycker att det är viktigt att vi då också poängterar att det är ett första steg. Statsrådet sade det själv. Men det är i så fall ett ytterst litet steg. Diskussionerna om burden sharing har ju pågått, som Gustaf von Essen sade, sedan början av 90-talet. Jag har själv tillsammans med Birgit Friggebo varit involverad i dessa diskussioner. Jag tycker att det är viktigt att vi också markerar att Sverige fortsätter att lägga kraft på att arbeta för att vi i verklig mening ska få till stånd burden sharing. Som jag har uppfattat det har det funnits en total enighet mellan partierna i Sveriges riksdag om detta. Vi är inte nöjda bara för att det nu görs någonting. Det är inte mycket av ett första steg.

Anf.  122  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s):

Nu har vi bläddrat upp sidan i ”scoreboarden”. Den är intressant därför att man där kan se tanken från kommissionen, precis som jag sade. Flyktingfonden är första steget. Sedan kommer nästa steg, nämligen att säkra en finansiell reserv som ska vara tillgänglig i situationer av massflykt. Det är presenterat just som två steg – ett första och ett andra steg.

Sedan hade jag en sak till.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Då ska jag bara upprepa det förslag jag hade till nämnden, nämligen att vi uttrycker stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i detta ärende.

Då går vi vidare.

Anf.  124  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s):

Detta är mer en information utanför listan, men jag tycker att det är värt att informera EU-nämnden om det. Jag tog, när vi hade det informella rätts- och inrikesrådet i Lissabon för några veckor sedan, initiativ till att inleda ett informellt fyrstatssamarbete. Det är nuvarande ordförandeland Portugal, det kommande ordförandelandet Frankrike, Sverige och det land som kommer efter oss som ordförande, nämligen Belgien. Ansvariga ministrar kommer att träffas igen på måndag för att just ha informellt samråd rörande våra prioriteringar i respektive land. Det är klart att frågan om harmonisering av regler för mottagande av asylsökande med särskild uppmärksamhet på barnens situation är högt prioriterad av de kommande ordförandeskapen och blir föremål för diskussion på måndag. Jag bedömer det som oerhört viktigt att vi kan få genomslag för denna fråga och gå från ord till handling.

Anf.  125  ORDFÖRANDEN:

Tack för den informationen. Då har vi gått igenom din dagordning, såvitt jag förstår. Då tackar vi för i dag. Vi ska strax få in justitieministern för det som återstår på denna dagordning.

4 §  Rättsliga och inrikes frågor
Justitieminister Laila Freivalds
Rapport från ministerrådsmöte den 2 december 1999
Information och samråd inför ministerrådsmöte den 27 mars 2000

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

Då återupptar vi våra överläggningar. Jag hälsar justitieministern och hennes medarbetare välkomna hit för information och samråd inför ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor nästa vecka. Först ska vi få en liten muntlig återrapport från tidigare ministerråd. Jag lämnar över ordet till dig.

Anf.  127  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag börjar med att rapportera från förra rådsmötet – det som var i december. Många av de frågor som är uppe till behandling nu i mars fanns redan på dagordningen i december. Det gäller t.ex. rambeslutet om det straffrättsliga skyddet mot förfalskning av euron. Det gäller konventionen om ömsesidig rättshjälp i brottmål. Det gäller också insolvensförordningen och delgivningsförordningen.

En viktig fråga som togs upp på decembermötet gällde vissa straffrättsliga aspekter på e-handelsdirektivet. Jag informerade om det när jag var här inför det rådsmötet. Den frågan togs upp på dagordningen på svenskt initiativ. Det var framför allt tre frågor som jag ville få diskuterade vid rådsmötet.

Den första var om det över huvud taget var lämpligt att ha straffrättsliga regler i förstapelardokument. Det var också frågan om hur en straffrättslig reglering i första pelaren i så fall bör vara utformad. Slutligen var det också frågan om hur vi kan säkerställa att risk för att det begås brott beaktas när ny EG-lagstiftning arbetas fram – alltså ett brottspreventivt perspektiv.

I förslaget till direktiv om elektronisk handel fanns bestämmelser som gav Internetoperatörerna långtgående ansvarsfrihet vad gäller innehållet i den information som de lagrar eller vidarebefordrar. Vi tycker att det är tveksamt om man ska ha regler om mellanhänders straffrättsliga ansvarsfrihet i direktivet, och det var det som jag framförde vid rådsmötet. Jag framförde också att man måste hitta system för att säkerställa att möjligheten att begå brott beaktas när man tar fram EG-lagstiftning. Det är viktigt att samordning sker på ett bättre sätt mellan pelarna när man utarbetar lagstiftning.

Detta mottogs mycket väl, vill jag säga, av RIF-rådet – både av medlemsstaterna och av kommissionen. Det ledde också till att direktivförslaget om e-handel justerades på just punkten om mellanhänders ansvar. Genom denna diskussion fick vi i gång en viktig principiell diskussion om hur det brottsförebyggande perspektivet måste genomsyra EU:s arbete i alla pelare.

Förutom e-handelsdirektivet var det två andra viktiga frågor som vi diskuterade och som jag vill informera om nu. Den första gäller rambeslut mot förfalskning av euron och den andra gäller konventionen om inbördes rättshjälp.

När det gäller euron lyckades vi inte nå enighet på grund av bl.a. danska svårigheter med ansvar för juridiska personer, men också på grund av det nederländska problemet med genomförandetiden. Båda de frågorna är lösta nu. Jag ser att vi kommer att kunna träffa en politisk överenskommelse nu på måndag.

Anf.  128  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den återrapporten. Jag lämnar ordet fritt, om det är någon som har någon fråga om den. Om inte går vi över på dagordningen för nästa vecka. Varsågod!

Anf.  129  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Först har vi en A-punktslista. Ni får en ny lista nu. Det är lite förändringar i förhållande till den tidigare. Det är några punkter som har fallit bort. I stället har det kommit till två nya punkter. Det gäller Europols arbetsprogram för 2000 och åtgärder för bättre informationsutbyte om förfalskade resehandlingar.

Anf.  130  KIA ANDREASSON (mp):

Det gäller punkten som handlar om budgeten för Europol. I de gamla papperen står SIS upptaget – registret. Då undrar jag hur stor Sveriges kostnad är. Jag har försökt att slå i dessa dokument – det gamla papperet – för att komma fram till installationskostnaden för SIS. Det är en mängd siffror som är väldigt svåra att klara ut för mig. Det är en lista.

Ni måste väl ha bättre reda på det än jag. Då skulle jag vilja veta siffrorna för båda dessa punkter.

Anf.  131  Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Jag är ledsen, men jag kan inte ge dessa siffror rakt ur minnet. Får vi återkomma med det? I annat fall får jag räkna igenom det.

Anf.  132  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Kan man säga som så, Peter Strömberg, att det inte är några stora summor? Det ryms helt och hållet inom de ramar som finns.

Anf.  133  KIA ANDREASSON (mp):

Skulle jag möjligtvis kunna få dessa siffror i efterskott, eftersom de inte finns i dag?

Anf.  134  ORDFÖRANDEN:

Det är säkrast att ni skickar över ett papper till nämnden efteråt med dessa uppgifter.

Anf.  135  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Vi ska se till att hela nämnden får samma information.

Då är det B-punkterna. Jag tänkte informera särskilt om den öppna debatt som ska äga rum, som denna gång handlar om brottsoffer. Sedan tänkte jag informera om den s.k. scoreboarden, de gemensamma utredningsgrupperna och den nya strategin mot organiserad brottslighet. De flesta övriga frågor har ju avhandlats här i EU-nämnden inför tidigare råd. Det framgår av det skriftliga materialet vilka ståndpunkter Sverige intar där.

Den första punkten på RIF-rådet blir alltså en öppen debatt om brottsofferfrågor. Jag avser att i den debatten ta upp en del punkter, bl.a. dem som jag ska nämna nu. Det gäller bl.a. vikten av att stärka brottsoffrens ställning generellt inom unionen, i synnerhet vad beträffar de gränsöverskridande fallen. Det är illa nog att människor faller offer för brott, men befinner man sig utomlands är man ju särskilt utsatt och har mindre möjligheter att tillgodogöra sig det skydd och den hjälp som ändå finns.

Portugal har tagit ett initiativ till ett rättsligt instrument som syftar till att etablera en miniminivå av skydd när det gäller offrens ställning i den straffprocessuella hanteringen. Det tycker vi är ett utmärkt initiativ. Portugal kommer att koncentrera sig på ett av de fem olika problemområden som identifierades i det betänkande som kommissionen lade fram i fjol. Det är det som är bakgrunden till denna öppna debatt och Portugals initiativ.

Vi tycker att även de andra frågorna är väsentliga. Vi tänkte välja ut en annan viktig fråga – ett komplicerat område som EU i Tammerfors beslutade att man skulle arbeta med, nämligen ersättningsfrågorna. Från svensk sida hoppas vi kunna inleda ett arbete med just det komplexa området redan under hösten. Det är inget tvivel om att ett av de största juridiska problemen för människor som faller offer för brott i ett annat land är just hur de ska söka och få ersättning för den skada som de har drabbats av. Det finns naturligtvis hela tiden en risk för att man blir diskriminerad när man är från ett annat land, och det finns åtskilligt att göra för att underlätta för brottsoffer att få ersättning. Det gäller bl.a. hur man ska ansöka för att få ersättning.

Både det portugisiska förslaget och det svenska initiativet om ersättningsfrågorna kommer, tror vi, att vara aktuella att hantera under det svenska ordförandeskapet.

Anf.  136  INGVAR SVENSSON (kd):

Tack, herr ordförande! Artikel 29 i unionsfördraget ger inte automatiskt ett stöd för kompetens på detta område, men man kan säga att den processuella hanteringen ligger inom den kompetensen. Det kan också diskuteras när det gäller ersättningsfrågorna.

Ministern talar om att generellt stärka brottsoffrens ställning. Jag vill bara fråga om man tänker vidga kompetensområdet framöver och om vilken inriktning man har här.

Anf.  137  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Frågan om brottsoffer ligger, kan man säga, inom ramen för det brottsförebyggande arbetet. Vi har de fem punkterna som särskilt utpekats som dem som vi ska arbeta med när det gäller brottsoffer. Det är det som är utgångspunkten för vårt arbete.

Anf.  138  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Det var mera en orientering inför den debatt som ska hållas. Vi lämnar den punkten och går vidare på nästa. Det var resultattavlan, tror jag.

Anf.  139  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Just det. Om jag har förstått saken rätt har ni fått den senaste versionen utdelad.

Anf.  140  ORDFÖRANDEN:

Vi har också haft en genomgång med statsrådet Maj-Inger Klingvall om hennes del av resultattavlan alldeles nyss.

Anf.  141  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Då kanske jag bara ska fråga om det finns något ytterligare som jag kan redovisa.

Anf.  142  ORDFÖRANDEN:

Det verkar inte så. Vi har redan när det gäller den delen gett regeringen vårt stöd vad beträffar att fortsätta förhandlingarna med det upplägg som man redovisat tidigare. Då tror jag att vi med samma resultat kan lämna den punkten på din dagordning. Då går vi vidare.

Anf.  143  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Nästa punkt som jag tänkte säga något om gäller utredningsgrupperna.

Anf.  144  ORDFÖRANDEN:

Förlåt mig, men jag har ett rent formellt påpekande. Punkten 5 och även punkten 1 är sådant som vi har behandlat tidigare, men de ska upp för slutligt ställningstagande. Vi har gått igenom dem tidigare. Nu ska det tas ett rambeslut under punkten 5.

Anf.  145  GUN HELLSVIK (m):

Vi har inte haft uppe punkten 5, och jag uppfattade att justitieministern nu skulle gå vidare till sjuan. Jag har synpunkter som jag vill föra fram både när det gäller punkt 5 och punkt 6.

När det gäller förstärkning av det straffrättsliga skyddet uppfattade jag att justitieministern nämnde att det hade varit diskussioner. De tidigare diskussionerna hade bl.a. innehållit invändningar från Danmarks sida. Danmark hade, om jag uppfattade det rätt, haft invändningar när det gäller förslaget att juridiska personer ska kunna påföras ett ansvar.

För det första skulle det vara intressant att höra på vilket sätt Danmark har ändrat uppfattning. Hur har man plötsligt kunnat ställa sig bakom uppfattningen att juridiska personer ska kunna ställas till ansvar? För det andra vill jag påpeka det vi har fört fram vid åtskilliga tillfällen tidigare, dvs. att vi ser det som principiellt felaktigt att ställa en juridisk person till ansvar. Det är alltid en fysisk person som enligt vår uppfattning är den som ska kunna ställas till ansvar.

Sedan kan jag inte låta bli att påpeka följande. Om vi tittar på utkastet till rambeslut ser vi att det i artikel 9, punkten 2, står att det ska säkerställas att en juridisk person kan bli föremål för avskräckande påföljder. Med den formuleringen kan jag i och för sig förstå varför man kan diskutera juridiska personers ansvar, för om man tror att en juridisk person kan känna rädsla kan det vara påkallat. Det är faktiskt det som står. Man ska avskräcka den juridiska personen.

Det viktiga för oss är som sagt att markera att vi inte har ändrat uppfattning, även om Danmark eventuellt har ändrat uppfattning. Vi vidhåller att det är fysiska personer och icke juridiska personer som ska ställas till ansvar.

Anf.  146  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

När det gäller svenska förhållanden ser jag ingen anledning att ta upp den diskussionen. Den har vi haft förut. Men det som har hänt i Danmark kan det kanske vara intressant att nämna, om vi vet något närmare om det.

Anf.  147  Ambassadör DAN ELIASSON:

Den danske justitieministern hemställde på rådsmötet i december om exempel på när ett införande av straffansvar för juridiska personer skulle kunna leda till konkreta resultat. Han efterlyste situationer då det skulle vara nödvändigt. Det är framför allt Tyskland som har drivit på denna fråga. Under hand har han fått exempel från tyskarna, där de har pekat på varför det skulle vara nödvändigt i praktiska situationer. Vi har inte sett dem, men tydligen har Danmark låtit sig övertygas av de exemplen.

Anf.  148  ORDFÖRANDEN:

Vi har haft uppe denna fråga tidigare och tagit beslut. Jag vet inte om vi ska konfirmera dem en gång till genom att säga att det finns en majoritet i nämnden för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Då går vi vidare. Punkten 6 ville Gun Hellsvik också ställa en fråga om. Varsågod!

Anf.  149  GUN HELLSVIK (m):

Tack så mycket! När det gäller konventionen om ömsesidig rättshjälp kan jag säga att vi har diskuterat frågan många gånger tidigare. I stort får man konstatera att utvecklingen helt klart har gått i rätt riktning när det gäller den tvistiga frågan om teleavlyssning. Men jag har några frågor.

Det talas på vår s. 33 och på s. 2 i den aktuella promemorian om den situation då avlyssning får ske i avvaktan på beslut. Där sägs att information som erhållits i avvaktan på beslut endast bör få användas i begränsad omfattning, exempelvis för att förhindra allvarlig brottslighet. Jag har inga invändningar mot utnyttjande av information för att stoppa allvarlig brottslighet, men jag blir lite orolig när det står ”exempelvis”. Vi har varit med om tidigare att det har funnits ord i texten som det har visat sig finnas en hel del bakom. Jag vill gärna veta i vilka andra situationer man har tänkt sig att ha rätt att använda information.

Om man går vidare till nästa sida ser man de färdigförhandlade artiklarna. I avdelning 2 talas det om kontrollerade leveranser. Där skulle jag också gärna vilja höra lite närmare om hur Sverige har diskuterat och vad som avses här, med tanke på att vi har en restriktiv inställning till kontrollerade leveranser. Det är ändå brottspreventionen som kommer först.

På nästa sida – andra stycket – talas det vidare om skydd för personuppgifter och begränsning i rätten att använda personuppgifter som överförts med stöd av konventionen. Så sägs det att sådana uppgifter endast får användas i sådana förfaranden där konventionen är tillämplig och för andra rättsliga och administrativa förfaranden som har ett direkt samband med ett sådant förfarande.

Vad är det för situationer som avses? Det är inte lätt att få grepp om vad det egentligen är fråga om.

Anf.  150  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

När det gäller frågan om kontrollerade leveranser vill jag säga att jag inte vet om vi ska gå in på den igen, för den har vi beslutat om tidigare. Beslutet är redan taget och fryst, så frågan är så att säga överspelad i vår hantering.

När det gäller avlyssning i avvaktan på beslut och även frågan om skydd för personuppgifter tror jag att Lena Moore kan ge konkreta exempel på vad som avses.

Anf.  151  Departementsrådet LENA MOORE:

Regler har diskuterats, och det finns nu förslag till text. Vi har kommit fram till att man inte ska få använda den information som man får under den tid som man väntar på besked om huruvida man ska få fortsätta avlyssningen, med ett undantag. Det har formulerats så att det ska handla om att man ska kunna förhindra ett omedelbart eller allvarligt hot mot public security. Det är så det har formulerats. Mycket allvarlig brottslighet är ett exempel som har diskuterats. Men i konventionstexten har man inte formulerat det ytterligare, utan det kommer att belysas i den förklarande rapporten att det gäller just situationer då man kan förhindra allvarliga brott.

I stället för att vi i promemorian talade om att det handlade om omedelbart och allvarligt hot mot public security skrev vi ordet ”exempelvis”. Däri ligger t.ex. allvarlig brottslighet.

När det gäller skydd för personuppgifter har man i konventionen kommit fram till att vi ska reglera i vilken utsträckning vi får använda information som vi får från varandra under det rättsliga samarbetet. Då har det slagits fast att man ska få använda informationen för alla slags utredningar som faller inom tillämpningsområdet för konventionen. Det gäller också för utredningar eller rättegångar som har samband med en brottmålsrättegång, exempelvis om det förs talan om skadestånd efter en utredning. Man ska kunna få använda informationen för detta också.

De exempel som nämns här rör bl.a. indragande av vapenlicenser. Det är administrativa förfaranden som har samband med brottslighet. I övrigt får man använda informationen bara om man har fått uttryckligt samtycke från den stat som har lämnat informationen.

Anf.  152  GUN HELLSVIK (m):

Tack för den informationen. När det gällde de kontrollerade leveranserna sade jag inte att vi skulle ta en diskussion. Jag ville enbart veta på vilket sätt man från Sveriges sida hade fört fram de synpunkter och de principer som tidigare har varit gällande – en form av återrapportering om diskussionerna som ledde fram till de färdigförhandlade artiklarna.

Anf.  153  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag är ledsen, men jag har inte förberett mig för att återrapportera från alla tidigare rådsmöten. Återrapportering från det rådsmöte där det beslutet fattades är redan gjord. Jag vill ställa frågan om någon av mina medarbetare kan erinra sig vilket rådsmöte detta var och vad som sades vid det. Inte? Alltså: Vi klarar inte att ge den redovisningen.

Anf.  154  ORDFÖRANDEN:

Okej. Detta är ett ärende som vi har behandlat tidigare. Vi har gett regeringen stöd för det upplägg som har redovisats. Sedan har detta hänt att rådet har antagit delar av denna konvention. Det är de återstående delarna som nu ska upp till beslut på detta rådsmöte – de resterande artiklarna. Dem ska man nå en politisk överenskommelse om.

Jag tolkar debatten här som att det finns en majoritet bakom regeringens ståndpunkt när det gäller de återstående artiklarna.

Därmed kan vi gå vidare på dagordningen. Varsågod!

Anf.  155  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Punkten 7 gäller utredningsgrupper. Den fråga som ska diskuteras är om det är lämpligt att bryta ut artikeln som rör gemensamma utredningsgrupper ur utkastet till konventionen om ömsesidig rättslig hjälp som finns och reglera den frågan separat i ett särskilt rättsligt instrument.

Bestämmelsen om gemensamma utredningsgrupper är en rambestämmelse. Den ger förutsättningar för att bilda gemensamma utredningsgrupper när det t.ex. pågår förundersökningar i flera medlemsstater samtidigt, de behöver samordnas och gemensamma åtgärder behöver vidtas.

Enligt bestämmelsen ska en gemensam utredningsgrupp ledas av en behörig person från det land där gruppen verkar. Var och en i gruppen ska alltid tillämpa sin nationella rätt. I Sverige kommer därför en utländsk tjänsteman aldrig att anförtros uppgifter som innebär myndighetsutövning.

Bakgrunden till att frågan har kommit upp är att Europeiska rådet i Tammerfors uppmanade till att utan dröjsmål inrätta gemensamma utredningsgrupper. Avsikten är nu att vid ministerrådsmötet enas om de kvarvarande frågorna som finns i utkastet till konvention.

Det är onekligen en berättigad fråga om vi behöver bryta ut bestämmelsen och reglera den särskilt eller om den fortsättningsvis ska vara en del av hela konventionen. Vår erfarenhet är att det ofta tar lång tid innan en konvention träder i kraft. De flesta stater kommer säkert att behöva göra lagändringar för att kunna tillträda konventionen. Någon tidsgräns för när det ska ske finns inte.

Vi räknar i och för sig med att Sverige ska kunna tillträda konventionen bland de första av medlemsstaterna. Genom en proposition som i förra veckan överlämnades till riksdagen om internationell rättshjälp i brottmål kommer vi att få en modern lagstiftning som tar hand om konventionen i mycket stor utsträckning. Viss ytterligare lagstiftning måste också komma till innan vi tillträder konventionen. Så även för vår del kommer det att ta en viss tid.

Det betyder att det kommer att dröja innan konventionen träder i kraft. Om frågan lyfts ur och behandlas i ett särskilt rambeslut skulle man kunna ange en sista dag för när bestämmelsen ska vara genomförd i nationell rätt. Därför stöder vi ordförandeskapets förslag att skapa ett särskilt instrument för de gemensamma utredningsgrupperna för att på det viset om möjligt komma fram fortare i den delen.

Anf.  156  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Ingen har begärt ordet. Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Anf.  157  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Punkten 8 har utgått. Sedan har vi punkten 9, en s.k. millenniestrategi. Det är en strategi som är en uppföljning och en fortsättning på den handlingsplan som antogs år 1997 för bekämpandet av den organiserade brottsligheten. Strategin innehåller en redovisning av det arbete som redan pågår när det gäller den här brottsligheten. Det finns en analysdel och 39 detaljerade rekommendationer.

Rekommendationerna innehåller egentligen inget nytt. Det är en närmare precisering och vidareutveckling av de åtaganden som medlemsstaterna redan har gjort i handlingsplanen från år 1997, i Amsterdamfördraget, i den handlingsplan som finns för genomförande av Amsterdamfördraget och också genom de slutsatser från Europeiska rådet som antogs i Tammerfors.

Rekommendationerna anger också vilka frågor och vilka områden som vi ska koncentrera oss på de närmaste åren, vilken inriktning arbetet ska ha och vilken målsättning man ska ha. Man kan därför se strategin som en katalog över alla arbetsuppgifter som ligger på bordet och som ska genomföras. Den ska fungera som en påtryckning för att säkerställa att det genomförs. Man kan säga att det också är en scoreboard för arbetet med den organiserade brottsligheten.

En fråga man kan ställa sig är hur denna scoreboard ska förhålla sig till den stora scoreboard som finns. Den här finns nämligen inte riktigt införd. Men vi utgår ifrån att den ska arbetas in. Den har samma syfte, även om den rör ett begränsat område. Det är en del av det arbete som ligger framför rådet i sin helhet.

Anf.  158  KIA ANDREASSON (mp):

Den här luntan kom ganska sent. Det är svårt att tränga in i alla punkterna. Det skulle vara önskvärt att få sådana dokument lite tidigare, även för att arbeta med dem i fackutskottet.

Jag ser att Sverige inte har haft några invändningar mot rekommendationerna. Jag skulle bara vilja ställa en fråga som gäller området 2:6, förstärkning av Europol, rekommendation 13. Det står att det pågående arbetet som rör utnyttjande av Europol för att utveckla och införa operativa metoder ska utvidgas och ges stöd. Det gäller även möjligheter för gemensamma grupper. Det har vi talat om.

Jag fick svaret att utländska tjänstemän inte skulle få operera på svenskt territorium. Jag undrar i alla fall. Där företrädare för Europol ingår i en stödjande funktion kan man genomföra operativa insatser. Gäller också i denna rekommendation 13 det som sades när det gällde utredningsgrupper?

Anf.  159  ORDFÖRANDEN:

Innan jag lämnar över ordet till Gun Hellsvik vill jag bara upplysa om att det i ett utskick i måndags informerades om att det här materialet fanns tillgängligt på EU-nämndens kansli, om det kan underlätta något.

Anf.  160  GUN HELLSVIK (m):

Tack så mycket. Jag har bara påpekanden på några punkter när det gäller innehållet i strategin. Det ena är under punkten 2:4, där det talas om översyn och förbättring av lagstiftning på såväl nationell nivå som EU-nivå. Även här återfinns ansvaret för juridiska personer. Eftersom vi har en principiell inställning mot ansvar för juridiska personer gäller den fortfarande även i denna fråga.

När det gäller avsnittet 2:7 – spårande, spärrande, beslag och förverkande av vinning av brott – finns två punkter där vi undrar lite grann vad man avser med den ena. Det är punkten 18, överdriven användning av kontantutbetalningar.

Vi har en synpunkt och en invändning vad gäller punkten 19, där det talas om mildrad bevisbörda avseende tillgångars ursprung. Den diskussionen har förekommit även i andra sammanhang. Från vår sida invänder vi ur rättssäkerhetssynpunkt mot mildring av bevisbördan.

Anf.  161  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag ska anknyta till det Kia Andreasson sade om att det varit problematiskt. Jag vet att materialet har funnits tillgängligt på kansliet. Men vi är ju inte medlemmar av justitieutskottet någon av oss. Vi litar till att det ska behandlas i utskottet.

I går gjordes en föredragning i utskottet. Då fanns inte heller den här skriften, det detaljerade förslaget, annat än i ett exemplar. De skulle få dem i efterhand, om jag förstod det rätt. Jag känner inte att vi har hunnit behandla frågan tillfredsställande i gruppen. Jag känner inte heller att vi kan ta någon ställning på den här punkten om det är bra eller dåligt.

Anf.  162  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Nämnden behöver inte ta ställning. Det är fråga om information.

När det gäller punkten om Europol är det genomförandet av Amsterdamfördraget. När Amsterdamfördraget var aktuellt var det en diskussion om vad operativa metoder betydde. Det är de gemensamma grupperna. Det är det arbete som nu bedrivs för att på det viset genomföra Amsterdamfördraget.

När det gäller Gun Hellsviks synpunkter antar jag att avsikten var att föra dem till protokollet. Det är väl inte meningen att vi ska föra någon närmare diskussion. Låt mig bara påpeka att när det gäller ansvar för juridiska personer handlar det här inte bara om straffrättsligt ansvar utan också om civilrättsligt administrativt ansvar. Det utgår jag från att moderaterna tycker att juridiska personer också har.

Anf.  163  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag vill få ett förtydligande. I den handling vi har fått står att ”rådet skall anta strategi”, men det är bara en information?

Anf.  164  ORDFÖRANDEN:

Jag vill också ställa samma fråga. I det material jag har sett skulle det vara antagande av en rådsstrategi. I så fall är det ett beslutsärende. Samtidigt har jag hört att justitieutskottet har fått en information om dessa dagordningspunkter. Material och sådant har alltså varit ute.

Anf.  165  GUN HELLSVIK (m):

Jag kan gärna komplettera. Även när det gällde justitieutskottet meddelades det att övrigt material fanns tillgängligt på kansliet.

Anf.  166  ORDFÖRANDEN:

Då är den saken utklarad. Jag måste fråga justitieministern: Ska det antas en rådsstrategi på detta möte?

Anf.  167  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja, det är avsikten. Regeringen informerar nämnden om det nu.

Anf.  168  ORDFÖRANDEN:

Då är det också angeläget, eftersom Willy Söderdahl sade att han för sin del inte kunde ta ställning till frågan nu och därmed ville avvakta. Det går i så fall inte att göra. Vi måste nu förhålla oss till den här frågan. Jag tror också att regeringen är angelägen att få ett besked från nämnden hur nämnden ser på den här frågan. Om jag försöker sammanfatta det hela, har jag uppfattat att det föreligger en majoritet för regeringens ståndpunkt. Då kan vi gå vidare.

Anf.  169  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Det var de punkter som jag tänkte informera om utifrån eget initiativ. Finns det frågor på de övriga punkterna, som är av lite blandad karaktär?

Anf.  170  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Jag inser, herr ordförande, att det här är en fråga som jag egentligen borde ha tagit upp med förra statsrådet som var här, Maj-Inger Klingvall. Jag vill ändå passa på att ta upp frågan.

Det handlar om Eurodacförordningen och utbyte av fingeravtryck. Det tycker jag i och för sig är ett bra förslag. EU-parlamentet har ett ändringsförslag där man ska höja åldern från 14 år till 18 år för att ta fingeravtryck. Det tycker jag att vi ska ställa upp på.

Jag vill betona, herr ordförande, att det är väldigt viktigt att informationen som rör personer som fått uppehållstillstånd raderas så fort som tillstånd meddelas. Det är alltså EU-parlamentets förslag. Men det står inte under rubriken Preliminär svensk inställning.

Jag vill därför skicka med att jag tycker att också detta ska finnas med, även om jag inser att jag skulle ha tagit upp det med Maj-Inger Klingvall.

Anf.  171  ORDFÖRANDEN:

Justitieministern får gärna kommentera detta. Vi har tagit upp Eurodacfrågan vid flera tillfällen, och vi har fattat beslut i den frågan. Vad det nu har hängt upp sig på är bråket mellan Spanien och Storbritannien. Vill justitieministern säga någonting särskilt?

Anf.  172  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Vi ska givetvis vidarebefordra det till Utrikesdepartementet.

Anf.  173  ORDFÖRANDEN:

I övriga frågor som fanns på dagordningen är ordet fritt.

Anf.  174  KIA ANDREASSON (mp):

Jag har inte varit med om diskussionen om punkt 20, Stadga om de grundläggande rättigheterna, men jag förstår att nämnden har diskuterat den tidigare. Eftersom det står ”Information om förfarande” skulle jag vilja veta: Hur långt har man kommit, och hur är läget? Är det riktigt uppfattat att den svenska inställningen är att det inte är något som vi vill ska införas?

Anf.  175  ORDFÖRANDEN:

Justitieministern får gärna kommentera och besvara detta. Men vi har samtidigt två av de tre svenska representanterna vid bordet här. De kan också komplettera med synpunkter. Först justitieministern, som kan redovisa varför ärendet finns på dagordningen.

Anf.  176  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):

Det är en informationspunkt. Vi ska få en lägesrapport för arbetet. Jag tänkte just föreslå att det är bättre att de som deltar i arbetet lämnar information om det så att det blir direkt från hästens mun och inte indirekt.

Anf.  177  ORDFÖRANDEN:

Ska vi lämna över till de två ”hästarna”?

Anf.  178  GÖRAN MAGNUSSON (s):

I varje fall är det ett hästarbete som vi har gett oss in i!

Det är ett mycket omfattande arbete. Vi har som sagt diskuterat det tidigare. Kia Andreassons fråga var mer konkret om den svenska inställningen i det här sammanhanget. Här har vi för närvarande från regeringens sida, där Daniel Tarschys är statsministerns representant i konventet, och från parlamentets sida, där Lars Tobisson och jag är representanter, ungefär samma uppfattning. Vi intar, om man får skämta lite grann, en tämligen aktivt avvaktande inställning till arbetet.

Det är i full gång, och det produceras artiklar och material. Man har väl inte från svensk sida, för att vara lite seriösare igen, riktigt bestämt sig för vad man tycker. Man har bejakat det beslut i Köln och senare i Tammerfors där arbetsgruppen, eller konventet, har fått i uppdrag att utarbeta denna stadga. Där har Sverige inte någon reservation. Sedan är det mer fråga om vilken ställning den här stadgan så småningom ska ha.

Där talas det egentligen i två termer. Antingen ska den in direkt i fördraget och få en direkt juridiskt bindande ställning eller så ska man ha en deklaration på ett icke-bindande papper. Den här diskussionen pågår. Det är i första hand inte en fråga för konventet, utan det är en fråga för Europeiska rådet, EU-parlamentet och dem som så småningom ska anta detta i den ena eller andra formen.

Den svenska inställningen är att man inte vill tillföra den pågående IGC:n ytterligare punkter. Ska stadgan bli bindande, dvs. genom en fördragsförändring, måste det tas upp på någon IGC-överläggning. Det kan vara en komplettering till svaret.

Anf.  179  LARS TOBISSON (m):

Jag kan möjligen säga det som jag trodde att Göran Magnusson skulle säga eftersom det är en specialitet för hans del. Men det är också en fråga om relationen till Europarådskonventionen, där det ju finns en diskussion om huruvida EU ska tillträda eller ansluta sig till Europarådskonventionen och om förutsättningarna för detta.

Där är det väl en grundläggande inställning från svensk sida att det bör vi göra. Men det finns andra som t.o.m. aktivt menar att det vore olyckligt att göra det, så hela diskussionen i konventet har inte kommit särskilt långt. Vi har diskuterat mycket, men vi har gått rätt mycket i cirklar där man inte riktigt kan urskilja vart det här kommer att leda.

Anf.  180  GÖRAN MAGNUSSON (s):

En liten komplettering till Lars Tobissons mycket viktiga komplettering. Ett tillträde från EU:s sida till Europakonventionen om mänskliga rättigheter förutsätter också en fördragsförändring och är alltså en IGC-fråga.

Anf.  181  HELENA BARGHOLTZ (fp):

Det här är en spännande och komplicerad fråga, det förstår jag. Jag var från början väldigt tveksam till om man skulle ha en särskild sådan här stadga. Men nu är jag helt övertygad om att man ska ha det. Men ska det vara meningsfullt bör den ju vara rättsligt bindande i så fall och inte bara vara en deklaration som inte innebär några förpliktelser för EU. Jag får önska lycka till i det fortsatta arbetet och med att se till att det blir rättsligt bindande.

Anf.  182  KIA ANDREASSON (mp):

För att det ska bli rättsligt bindande, är det då rätt information att det skulle innebära att EU skulle ombildas till en juridisk person? Är det villkoret för att det ska kunna bli rättsligt bindande?

Anf.  183  MAGGI MIKAELSSON  (v):

Jag har också en fråga. Om jag har förstått det rätt är det så att om en sådan här stadga ska vara rättsligt bindande så betyder det också att man helt och hållet ställer Genèvekonventionen på ända. Då blir det nämligen EU, som något slags nationsbildning, som hanterar de frågor som Genèvekonventionen hanterar, och inte de enskilda nationerna.

Anf.  184  LARS TOBISSON (m):

Jag vill säga att jag inte är säker på att den här diskussionen ska föras just nu inför företrädare för Justitiedepartementet. Ni får gärna vara med, men det hör inte riktigt hemma i förberedelserna inför nästa ministerråd.

Jag tror att det är viktigt att vi får i gång den här diskussionen i Sverige. Vi har planerat från presidiets sida att vi under våren ska ha en hearing om frågan om stadgan och om grundläggande rättigheter. Problemet är bara att ännu så länge är materien så oklar att det är svårt att organisera det här, men vi ska ha ett presidiesammanträde alldeles strax. Jag skulle vilja föreslå att vi utöver detta kanske begagnar något tillfälle att i nämnden föra en diskussion för att bekantgöra oss med ärendet och få föredragningar.

Det är nämligen inte så lätt som att bara sitta här och säga: Jag var förut emot en stadga, men nu vill jag ha den och den ska vara av bindande karaktär. Jag skulle önska att det gick att klara det på två meningar. Men, som sagt, vi håller på med sammanträden nästan varje vecka om två dagar, och vi har inte kommit så långt ännu.

Anf.  185  GÖRAN MAGNUSSON (s):

Det är väl bra om vi får en ytterligare diskussion. Jag skulle något kommentera det här med juridisk person. Det är ett stort och komplext område. Stadgefrågan avgör väl inte frågan om EU:s, om EG:s juridiska person. Och det handlar väl egentligen inte om en statsbildning eller en juridisk person utan om vilken rättskapacitet som EU, EG ska ha på det internationella området. Det är inte, som jag ser det, någon avgörande fråga i det här sammanhanget. Men det måste kanske lösas utifrån andra utgångspunkter. Det finns dessutom de som hävdar att EU redan är den person som Kia Andreasson befarar att den ska bli.

Anf.  186  ORDFÖRANDEN:

Då vill jag bara upprepa att vi så småningom ska försöka ordna en utfrågning i nämndens regi tillsammans med något utskott. Det är angeläget, vad jag kan förstå, att reda ut begreppen. Vi ska göra det vid tillfälle då vi har koll på alla delar i den här frågan.

Är det någon ytterligare som har någon fråga till justitieministern? I så fall tackar jag för samrådet i dag.

Innehållsförteckning

1 §  Miljö Miljöminister Kjell Larsson Rapport från ministerrådsmöte den 13 december 1999 Information och samråd inför ministerrådsmöte den 30 mars 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 1

Anf.  3  MAGGI MIKAELSSON (v) 2

Anf.  4  CARL G NILSSON (m) 2

Anf.  5  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 2

Anf.  6  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  7  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 3

Anf.  8  MAGGI MIKAELSSON (v) 3

Anf.  9  ÅSA TORSTENSSON  (c) 3

Anf.  10  HELENA BARGHOLTZ (fp) 4

Anf.  11  DAN ERICSSON  (kd) 4

Anf.  12  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 4

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  14  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 5

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  16  KIA ANDREASSON (mp) 5

Anf.  17  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 5

Anf.  18  DAN ERICSSON  (kd) 6

Anf.  19  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 6

Anf.  20  DAN ERICSSON (kd) 6

Anf.  21  KIA ANDREASSON (mp) 6

Anf.  22  Miljöminister KJELL LARSSON  (s) 6

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  24  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 7

Anf.  25  DAN ERICSSON (kd) 7

Anf.  26  KIA ANDREASSON (mp) 7

Anf.  27  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 7

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  29  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 8

Anf.  30  HELENA BARGHOLTZ (fp) 8

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  32  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 9

Anf.  33  GÖRAN LENNMARKER (m) 9

Anf.  34  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 9

Anf.  35  HELENA BARGHOLTZ (fp) 9

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  37  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 10

Anf.  38  MAGGI MIKAELSSON (v) 10

Anf.  39  ÅSA TORSTENSSON (c) 10

Anf.  40  CARL G NILSSON (m) 11

Anf.  41  KIA ANDREASSON (mp) 11

Anf.  42  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 11

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  44  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 12

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  46  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 13

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  48  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 13

Anf.  49  DAN ERICSSON (kd) 13

Anf.  50  MAGGI MIKAELSSON (v) 13

Anf.  51  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 13

Anf.  52  Departementssekreterare ROBERT ANDRÉN 14

Anf.  53  DAN ERICSSON (kd) 14

Anf.  54  Departementssekreterare ROBERT ANDRÉN 14

Anf.  55  ORDFÖRANDEN 14

2 §  Transport Näringsminister Björn Rosengren Rapport från ministerrådsmöte den 9–10 december 1999 Information och samråd inför ministerrådsmöte den 28 mars 2000 15

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  57  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 15

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  59  BIRGITTA WISTRAND (m) 16

Anf.  60  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 16

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  62  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 17

Anf.  63  PER WESTERBERG (m) 17

Anf.  64  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 17

Anf.  65  Departementstrådet BOSSE WALLIN 17

Anf.  66  PER WESTERBERG (m) 18

Anf.  67  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 18

Anf.  68  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  69  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 18

Anf.  70  KIA ANDREASSON (mp) 19

Anf.  71  BIRGITTA WISTRAND (m) 19

Anf.  72  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 19

Anf.  73  Departementsrådet BOSSE WALLIN 19

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  75  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 20

Anf.  76  ÅSA TORSTENSSON (c) 20

Anf.  77  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 20

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  79  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 21

Anf.  80  MAGGI MIKAELSSON (v) 21

Anf.  81  BIRGITTA WISTRAND (m) 21

Anf.  82  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 22

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  84  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 22

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  86  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 22

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  88  WILLY SÖDERDAHL (v) 22

Anf.  89  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 22

Anf.  90  WILLY SÖDERDAHL (v) 23

Anf.  91  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 23

Anf.  92  ORDFÖRANDEN 23

3 §  Rättsliga och inrikes frågor Statsrådet Maj-Inger Klingvall Rapport från ministerrådsmöte den 2 december 1999 Information och samråd inför ministerrådsmöte den 27 mars 2000 24

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  94  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 24

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  96  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 24

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  98  GUSTAF VON ESSEN (m) 25

Anf.  99  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 25

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  101  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 26

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  103  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 26

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  105  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 27

Anf.  106  HELENA BARGHOLTZ (fp) 28

Anf.  107 GUSTAF VON ESSEN (m) 28

Anf.  108  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 28

Anf.  109  HELENA BARGHOLTZ (fp) 29

Anf.  110  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 29

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  112  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 29

Anf.  113  HELENA BARGHOLTZ (fp) 30

Anf.  114  GUSTAF VON ESSEN (m) 30

Anf.  115  WILLY SÖDERDAHL (v) 30

Anf.  116  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 31

Anf.  117  GUSTAF VON ESSEN (m) 31

Anf.  118  WILLY SÖDERDAHL (v) 31

Anf.  119  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 31

Anf.  120  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  121  GUN HELLSVIK (m) 32

Anf.  122  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 32

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  124  Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 32

Anf.  125  ORDFÖRANDEN 33

4 §  Rättsliga och inrikes frågor Justitieminister Laila Freivalds Rapport från ministerrådsmöte den 2 december 1999 Information och samråd inför ministerrådsmöte den 27 mars 2000 34

Anf.  126  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  127  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 34

Anf.  128  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  129  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 35

Anf.  130  KIA ANDREASSON (mp) 35

Anf.  131  Departementsrådet PETER STRÖMBERG 35

Anf.  132  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 35

Anf.  133  KIA ANDREASSON (mp) 35

Anf.  134  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  135  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 35

Anf.  136  INGVAR SVENSSON (kd) 36

Anf.  137  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 36

Anf.  138  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  139  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 37

Anf.  140  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  141  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 37

Anf.  142  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  143  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 37

Anf.  144  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  145  GUN HELLSVIK (m) 37

Anf.  146  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 38

Anf.  147  Ambassadör DAN ELIASSON 38

Anf.  148  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  149  GUN HELLSVIK (m) 38

Anf.  150  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 39

Anf.  151  Departementsrådet LENA MOORE 39

Anf.  152  GUN HELLSVIK (m) 39

Anf.  153  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 40

Anf.  154  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  155  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 40

Anf.  156  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  157  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 41

Anf.  158  KIA ANDREASSON (mp) 41

Anf.  159  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  160  GUN HELLSVIK (m) 42

Anf.  161  WILLY SÖDERDAHL (v) 42

Anf.  162  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 42

Anf.  163  WILLY SÖDERDAHL (v) 42

Anf.  164  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  165  GUN HELLSVIK (m) 43

Anf.  166  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  167  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 43

Anf.  168  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  169  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 43

Anf.  170  HELENA BARGHOLTZ (fp) 43

Anf.  171  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  172  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 44

Anf.  173  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  174  KIA ANDREASSON (mp) 44

Anf.  175  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  176  Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 44

Anf.  177  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  178  GÖRAN MAGNUSSON (s) 44

Anf.  179  LARS TOBISSON (m) 45

Anf.  180  GÖRAN MAGNUSSON (s) 45

Anf.  181  HELENA BARGHOLTZ (fp) 45

Anf.  182  KIA ANDREASSON (mp) 45

Anf.  183  MAGGI MIKAELSSON  (v) 45

Anf.  184  LARS TOBISSON (m) 46

Anf.  185  GÖRAN MAGNUSSON (s) 46

Anf.  186  ORDFÖRANDEN 46