Fredagen den 23 november 2012

EU-nämndens uppteckningar 2012/13:12

1 §  Utrikes frågor – handel

Statsrådet Ewa Björling

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utrikes frågor – handel den 31 maj 2012

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utrikes frågor – handel den 29 november 2012

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Ewa Björling med medarbetare välkomna. Vi undrar om det finns några A-punkter. Nej, det finns det inte, och då ser vi fram emot en återrapport från rådet den 31 maj.

Anf.  2  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Senaste rådsmötet för handelsministrar ägde rum den 31 maj i Bryssel, och jag representerade Sverige vid det mötet. Samtliga A-punkter godkändes av rådet utan några kommentarer.

Första dagordningspunkten rörde handel och grön tillväxt där vi diskuterade frågan på basis av ett papper från kommissionen. Sverige med flera begärde att frågan skulle diskuteras med mer konkret ansats under hösten, FAC-handel. Det här ställde sig kommissionen tveksam till då det inte fanns något konkret att presentera. Frågan kommer således inte upp nu i november. Efter detta har APEC kommit överens om att liberalisera ett antal miljövaror. Kommissionen analyserar nu den uppgörelsen och signalerar att den återkommer i frågan under slutet av 2012.

Den andra dagordningspunkten rörde EU och Japan, och denna fråga tas upp även vid det kommande rådsmötet. Kommissionen ansåg i maj att man nått så långt det var möjligt i förstudien rörande frihandelsavtal EU–Japan. Man sade att EU riskerade att sätta en eventuell förhandlingsstart på spel om vissa medlemsstaters påtryckningar ökade i utestående frågor.

En majoritet av medlemsstaterna, inkluderat Sverige, ansåg tiden vara mogen för att inleda förhandlingar med Japan. En annan grupp av medlemsstater, sju, ansåg att Japan borde göra fler åtaganden, främst rörande offentlig upphandling och icke tariffära handelshinder innan förhandlingar kunde inledas. I juli presenterade kommissionen ett utkast till förhandlingsmandat som jag återkommer till senare.

Gällande handelsrelationerna med USA informerade kommissionen om det pågående arbetet inom högnivågruppen för sysselsättning och tillväxt som just då hade presenterat en interimsrapport. Medlemsländerna stödde över lag kommissionens ansats. Nu ser vi fram emot högnivågruppens kommande slutrapport som förväntas före årets slut. Jag har förhoppningar om att EU ska kunna inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal med USA redan under första halvåret 2013.

Vidare informerade kommissionen medlemsstaterna om de pågående förhandlingarna rörande frihandelsavtal med Kanada och möjligheterna att nå ett avslut mot slutet av 2012. Medlemsstaterna stödde över lag kommissionens ansats, och vi är nu i ett avgörande skede i förhandlingarna. Jag återkommer också till det senare.

Sista punkten på den ordinarie dagordningen var handelns bidrag till tillväxt, där den internationella handelns roll som motor för EU:s ekonomiska tillväxt diskuterades. Där lyftes fram EU:s pågående och kommande bilaterala frihandelsförhandlingar som goda verktyg för att öka handelns bidrag till tillväxt och sysselsättning. Under Europeiska rådets möte i oktober bekräftade stats- och regeringscheferna den internationella handelns och frihandelsavtalens stora betydelse för tillväxt.

Under rubriken Övriga frågor diskuterades Argentinas restriktiva handelsåtgärder. Syftet var att informera om Argentinas beslut att nationalisera Repsol och om initiativet att inleda tvistlösning i WTO med anledning av Argentinas importrestriktioner. Sedermera har EU inlett konsultationer med Argentina i WTO. Även USA, Japan och Mexiko har inlett tvister med Argentina om importrestriktioner.

Under lunchen diskuterades först handelsrelationerna med Kina. Det samtalet fokuserade främst på problemområden ur ett EU-perspektiv, bland annat investeringar, kinesiska planer på att skapa strategiska tillväxtindustrier och kommissionens förslag om åtgärder mot Kina rörande subventionering av telekomsektorn. EU:s relationer med Kina återkommer som lunchdiskussionspunkt vid det kommande mötet.

Till sist berördes läget i frihandelsförhandlingarna med Indien, bland annat mot bakgrund av den inrikespolitiska situationen i Indien. Där sades det att förhandlingarna generellt gått väldigt trögt under senare tid, och genombrott behövs innan de indiska valförberedelserna tar över nästa år.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till punkt 3, Omnibus. Vi har uppfattat att detta är en diskussionspunkt.

Anf.  4  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Det är en informationspunkt. Trade Omnibus I och Trade Omnibus II är en nödvändig anpassning av EU:s handelspolitiska rättsakter till Lissabonfördraget och bestämmer formerna för beslutsfattande. De båda Omnibusförordningarna går ut på att delegera beslutsbefogenheter till kommissionen. I Trade Omnibus I ges medlemsstaterna och Europaparlamentet möjlighet till övervakning av kommissionen på förhand enligt reglerna för kommittéförfarande. I Trade Omnibus II ges medlemsstaterna och Europaparlamentet möjlighet till övervakning av kommissionen i efterhand enligt reglerna om delegerade akter.

Det cypriotiska ordförandeskapet har presenterat ett kompromissförslag till gemensam rådsposition i Trade Omnibus I för att rådet snart ska kunna inleda trepartsförhandlingar med Europaparlamentet. Den här rådspositionen togs som en I-punkt i Coreper den 14 november, inför vilket samråd med EU-nämnden ägde rum. Förslaget har ännu inte tagits som en A-punkt på något råd.

Regeringen anser att kompromissförslaget är godtagbart eftersom svenska prioriteringar beaktats vad gäller medlemsstaternas och företagens inflytande på beslutsprocessen. Vi har påtalat för ordförandeskapet att det är viktigt att balansen i det framförhandlade mandatet bibehålls i förhandlingarna med Europaparlamentet.

När det gäller Trade Omnibus II önskar ordförandeskapet intensifiera arbetet för att inom kort kunna ta beslut om mandat inför trepartsförhandlingarna med Europaparlamentet.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statsrådet för informationen.

Vi går vidare till punkt 4 om det ekonomiska ansvaret vid tvistlösning mellan investerare och stat. Detta är en ny fråga i EU-nämnden, och det är en diskussionspunkt.

Anf.  6  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Det är en lägesdiskussion som kommer att äga rum. I och med Lissabonfördraget har kommissionen rätt att förhandla investeringsskyddsavtal för EU:s och dess medlemsstaters räkning. Det är först när ett sådant träder i kraft som den här förordningen blir relevant. Det är ändå angeläget att vi får den på plats innan pågående investeringsförhandlingar med tredjeland avslutas.

Regeringen instämmer i förslagets utgångspunkter när det gäller ekonomisk ansvarsfördelning och skiljedomsprocessen. Samtidigt bör förtydliganden göras i förordningen, som i vissa delar är oklar. Det handlar bland annat om hur EU:s inflytande ska se ut i tvister som orsakas av enskilda medlemsstaters agerande och där medlemsstater kommer att bli ersättningsskyldiga.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan.

Med det lämnar vi punkt 4 och går vidare till punkt 7, EU–Japan. Detta är en diskussionspunkt, eventuellt en beslutspunkt.

Anf.  8  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Rådet förväntas att diskutera utformningen av ett mandat till kommissionen för att inleda frihandelsförhandlingar med Japan. Kommissionen och det cypriotiska ordförandeskapet eftersträvar att FAC antar ett sådant.

I nuläget är EU:s medlemsstatskrets splittrad avseende förhandlingsmandatets utformning. Sverige driver ett mandat för att inleda frihandelsförhandlingar med Japan och att det ska antas så snart som möjligt, företrädesvis vid ett bilateralt toppmöte.

Det finns risk att de medlemsstater som sedan starten varit tveksamma till förhandlingsstart kommer att fortsätta att verka för detaljerat och defensivt förhandlingsmandat in i det sista. Sverige anser att det nuvarande utkastet till förhandlingsmandat redan är för detaljerat och för inriktat på under vilka förutsättningar förhandlingarna kan ställas in. Sverige är dock berett att acceptera förhandlingsmandatet i dess nuvarande form om detta möjliggör att förhandlingarna kan inledas.

EU:s offensiva intressen vad anser icke tariffära handelshinder, tjänster och offentlig upphandling kan bäst uppnås i faktiska förhandlingar snarare än genom detaljerade förhandlingsinstruktioner. EU behöver verkligen ta till vara den möjlighet till ökad tillväxt genom utrikeshandel som ett frihandelsavtal med Japan skulle innebära. Japan är en stor ekonomi med betydande marknadspotential och dessutom ett land som i stort har samma syn i ekonomiska frågor som EU.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar dels att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet, dels att det finns stöd för det upplägg inför fortsatta förhandlingar som redovisats.

Vi går vidare till punkt 8, EU–Kanada: övergripande avtal om ekonomi och handel. Vi har uppfattat detta som i första hand en diskussionspunkt.

Anf.  10  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Precis som i fallet Japan är det här en möjlighet som vi måste ta till vara. Den ekonomiska injektion som ett frihandelsavtal med Kanada skulle innebära är någonting som vi inte har råd att avstå ifrån, inte minst givet läget i världsekonomin. Vi ska inte heller glömma att ett avtal med Kanada kan bana väg för kommande frihandelsförhandlingar med USA.

Förhandlingarna har hittills gått bra. Kommissionens målsättning är att kunna presentera ett så färdigt förhandlingsresultat som möjligt vid FAC den 29 november, i bästa fall i form av ett slutpaket för politiskt ställningstagande. Men det formella beslutet kommer att tas vid ett senare tillfälle.

Några frågor återstår att lösa med Kanada där vissa kräver ytterligare diskussioner på teknisk nivå och andra på politisk nivå. Bland hittills olösta frågor av intresse för Sverige finns immaterialrättsliga frågor vad gäller läkemedel, ursprungsregler, offentlig upphandling, tjänster, investeringar och det kanadensiska alkoholmonopolet.

Den 22 november ägde ett möte rum på hög politisk nivå mellan EU-kommissionären De Gucht och Kanadas handelsminister Edward Fast. Flera viktiga möten kommer att äga rum inom den närmaste veckan. Tidtabellen är väldigt snäv. I dag möts den handelspolitiska kommittén, ställföreträdarna, och på tisdag nästa vecka är det ett extra insatt möte i den handelspolitiska kommittén, titulärkommittén, och på onsdag i Coreper.

Anf.  11  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Precis som statsrådet nämnde finns det återstående frågor gällande läkemedelspatent, ursprungsmärkning och så vidare. Jag tror att det är väldigt viktigt att man flaggar för att de är viktiga att lösa på ett bra sätt.

Det finns också uppgifter om att det här avtalet innehåller element från ACTA-avtalet. Om det är hänvisningar eller direkta översättningar vet jag inte. Men jag skulle gärna vilja att statsrådet kommenterar det.

Anf.  12  JACOB JOHNSON (V):

Jag blev lite nyfiken på formuleringen om återstående frågor vad gäller det kanadensiska alkoholmonopolet. Vad är den svenska regeringens inställning till detta?

Anf.  13  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Jag börjar med att svara på frågorna från Ulf Holm eller förklara lite tydligare. Det är tre olika problem som den svenska läkemedelsindustrin har med den kanadensiska immaterialrättsliga lagstiftningen.

Det första är att en patentinnehavare inte kan överklaga ett beslut om marknadsgodkännande av generika som fattas under patenttiden. Generikatillverkaren har däremot denna möjlighet.

Det andra är att Kanada har ett undermåligt skydd för data som de forskande läkemedelsföretagen måste ta fram och skicka in till myndigheter för att få läkemedel godkänt.

Det tredje är att Kanada är det enda G7-land som inte tidsmässigt kompenserar uppfinnare för förseningar i patentmyndighetens handläggning.

Det är de delar som vi jobbar med.

Vad gäller ACTA har de straffrättsliga bestämmelser som tidigare fanns i avtalsutkastet tagits bort.

Vad gäller alkoholmonopolet får jag hänvisa till Paula Wennerblom.

Anf.  14  Ämnesrådet PAULA WENNERBLOM :

När det gäller alkoholmonopolet är det ett önskemål från vår sida att den importerade alkoholen ska få samma konkurrensmöjligheter som den inhemska. I Newfoundland och Labrador tillverkar man en motsvarande vodka till Absolut vodka som heter Iceberg. Man tillämpar olika hanteringsavgifter för den inhemska alkoholen och den importerade, vilket gör att den högre avgiften som man tar ut för den importerade alkoholen också kan användas i främjandesyfte för att sälja Iceberg vidare.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan.

Därmed lämnar vi punkt 8 och går vidare till punkt 9, EU–Singapore: frihandelsavtal. Detta är en diskussionspunkt.

Anf.  16  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Det är mycket riktigt en diskussionspunkt. Kommissionen kommer att redogöra för läget i frihandelsförhandlingarna med Singapore. De har pågått sedan mars 2010, och förhoppningen är att de ska avslutas under 2012.

Regeringen är pådrivande för att stödja ett ambitiöst och omfattande avtal. Frågor som är utestående och fortfarande förhandlas är ursprungsregler, offentlig upphandling, finansiella och juridiska tjänster, geografiska beteckningar och investeringsskydd. Av dessa frågor är framför allt ursprungsregler och finansiella tjänster prioriterade av regeringen. Sverige kommer att framhålla vikten av företagsanpassade och generösa ursprungsregler för företag i Sverige och övriga EU.

Frihandelsavtalet med Singapore kommer att bli det första med ett Aseanland, förutsatt att förhandlingarna lyckas naturligtvis, och kommer därmed också att utgöra riktmärke för frihandelsförhandlingar med andra Aseanländer.

På sikt är ambitionen att åstadkomma ett avtal mellan EU och Asean som region.

Anf.  17  JACOB JOHNSON (V):

Det pågår parallellt frågor om de mänskliga rättigheterna, och det är viktigt inte minst i Singapore. Jag skulle vilja höra lite mer om hur regeringen driver kravet på mänskliga rättigheter.

Anf.  18  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Jag har samma fråga.

Anf.  19  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Parallellt med frihandelsavtalet förhandlas ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Singapore. Det tillför en bredare plattform för samarbeten inom en rad olika områden, bland annat gott samhällsstyre och mänskliga rättigheter.

I själva frihandelsavtalet finns ett kapitel om hållbar utveckling, inklusive skrivningar om sociala och arbetsrättsliga rättigheter samt miljö.

Enligt EU:s riktlinjer, som antogs i Coreper 2009, ska avtalen i dag innehålla politiska klausuler, bland annat om mänskliga rättigheter. Riktlinjerna fastslår också att det ska finnas en länk mellan frihandelsavtalet och PSA. Hela eller delar av ett frihandelsavtal ska också kunna suspenderas vid brott mot till exempel mänskliga rättigheter.

Anf.  20  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Det var en bra tilläggsinformation.

Ligger PSA-diskussionerna i fas så att det inte blir något frihandelsavtal mellan EU och Singapore om inte PSA-avtalet är klart samtidigt? Ambitionen var, om jag förstod det rätt, att det skulle vara klart i år, och det är bara någon månad kvar.

Anf.  21  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

De förhandlas parallellt och ska avslutas samtidigt.

Anf.  22  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Följdfrågan är då: Vad är svårigheterna i PSA-avtalet?

Anf.  23  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Om vi ska gå in på alla detaljer tror jag att det är bättre att vi lämnar över frågan till kansliråd Eva Nilsson Mansfeld.

Anf.  24  Kanslirådet EVA NILSSON MANSFELD :

Diskussionen om Singapore och PSA har bland annat handlat om den här politiska länken men också om skattetillämpning. Det är bland annat de frågor som för närvarande är utestående.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Vi lämnar nu punkt 9 och går vidare till punkt 10 på dagordningen, EU–södra Medelhavsområdet. Även detta är en diskussionspunkt.

Anf.  26  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Omvälvningarna i södra Medelhavsregionen hade sin grund i medborgarnas önskemål om ökad demokrati och respekt för universella mänskliga rättigheter för alla men i lika hög grad krav på ekonomisk och social rättvisa. Hållbarheten för de demokratiska framsteg som har gjorts är därför ytterst beroende av ekonomiska och sociala förbättringar för de breda befolkningsgrupperna i regionen.

EU har erbjudit DCFDA, Deep and Comprehensive Free Trade
Agreements, ett djupgående och omfattande frihandelsavtal till Egypten, Jordanien, Marocko och Tunisien i syfte att stärka ländernas handelsmöjligheter och i förlängningen naturligtvis deras ekonomier och därmed demokratiska framsteg.

Vid mötet FAC (Handel) förväntas man notera kommissionens information om läget beträffande DCFTA och välkomna att förhandlingar med Marocko kan inledas inom kort.

Sverige välkomnar ett snart inledande av DCFTA med Marocko. Sverige påminner dock om sin position att avtalet enbart bör omfatta det egentliga Marocko, det vill säga inte Västsahara.

Anf.  27  JACOB JOHNSON (V):

Frågan gäller just Marocko- och Västsaharaproblematiken. Vänsterpartiet anser inte att vi ska uppmuntra Marocko att gå vidare med det här frihandelsavtalet så länge man ockuperar Västsahara.

Jag skulle vilja fråga ministern om utrikesutskottets uttalande nyligen om att erkänna Västsahara påverkar regeringens position.

Anf.  28  GUSTAV BLIX (M):

Herr ordförande! Det är viktigt att få i gång ekonomiska utbyten mellan EU och länderna på andra sidan Medelhavet. Men nog så viktigt är att få i gång den ömsesidiga handeln inom regionen, mellan länderna söder om Medelhavet. Då är frågan om EU parallellt med de nuvarande förhandlingarna försöker medverka till att underlätta den ömsesidiga regionala handeln, vad vi kan göra för att stärka den och också se till att de avtal som vi sluter nu underlättar möjligheten att få till stånd en ökad regional handel mellan dessa länder.

Anf.  29  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag tänker inte vara långrandig utan vidhåller tidigare avvikande mening.

Anf.  30  MARIE GRANLUND (S):

Vi har haft ett medskick från näringsutskottet, och för att spara tid säger jag bara att vi vidhåller detta medskick.

Anf.  31  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

När det till att börja med gäller att en majoritet i riksdagen anser att Sverige bör erkänna Västsahara är frågan om erkännande av stater en fråga för utrikesministern. Men precis som vad gäller rätten till självbestämmande grundar regeringen sin ståndpunkt i folkrätten, och regeringen kan inte se att de folkrättsliga kraven för ett eventuellt erkännande skulle vara uppfyllda i detta fall.

Regeringens ståndpunkt vad gäller Västsahara är klar. Sverige stöder i enlighet med folkrätten det sahariska folkets rätt till självbestämmande, vilket dock inte nödvändigtvis behöver innebära självständighet.

Det är också otvivelaktigt så att Marocko har både ockuperat och annekterat Västsahara. Det hindrar dock inte att Sverige i övrigt har goda relationer med Marocko och att vi välkomnar såväl stärkta handelsförbindelser som stärkt demokrati i Marocko, det senare också i Västsahara.

Jag ska också vara tydlig och säga att regeringen anser att Marockos södra gräns går vid 27:e breddgraden, 40:e minuten. Inget EU-land anser att området söder om den breddgraden tillhör Marocko.

Arbetet med att underlätta för regional handel inom det här området är någonting som sker på flera olika nivåer. Jag vet att det bland annat pågår mycket arbete inom OECD med frågan. Magnus Hellgren, departementsråd, får berätta mer om hur detta arbete går vidare.

Anf.  32  Departementsrådet MAGNUS HELLGREN:

Som statsrådet säger är det många olika aktörer som är aktiva för att få till stånd möjligheter att öka regional handel, inte minst i Nordafrika. Länderna själva har ansträngningar på området som stöter på vissa politiska hinder, men de uppmuntras av det internationella samfundet. Afrikanska utvecklingsbanken, Världsbanken, Europeiska utvecklingsbanken och EU har projekt på det här området och även Sverige nationellt. Som en del av vår regionala strategi för Mellanöstern och Nordafrika stöder Sida projekt som underlättar förutsättningarna för ökad regional handel, och det är något som vi fortsätter med.

Svaret på frågan om EU gör någonting är ja.

Anf.  33  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Vi följer upp vår tidigare avvikande mening, eftersom Miljöpartiet inte gör samma definition av självbestämmande som den som regeringen företräder här i nämnden, utan vi vill att det ska vara självstyre.

Anf.  34  JACOB JOHNSON (V):

Jag kvarstår vid Vänsterpartiets avvikande mening vad gäller frihandelsavtalet med Marocko.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan. Vi noterar även avvikande meningar från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna och ett medskick från Socialdemokraterna.

Med detta lämnar vi punkt 10 och går över till lunchfrågorna, i första hand Ryssland: lägesrapport efter anslutningen till WTO. Detta är en diskussionspunkt.

Anf.  36  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Syftet är att utbyta åsikter om EU:s hållning inför toppmötet mellan EU och Ryssland den 21 december. Främst kommer Rysslands medlemskap i WTO så här långt och de uppmärksammade problemen med landets genomförande av sina WTO-åtaganden att diskuteras. Man vill också diskutera vilken hållning EU fortsatt bör inta gentemot Ryssland i förhandlingarna om handels- och investeringskapitlet i Nya Avtalet.

Sverige ser mycket positivt på Rysslands WTO-anslutning men anser ändå att det ryska agerandet efter medlemskapet är oroande och anser att EU behöver reagera samfällt och tydligt. Vi har främst uppmärksammat problemen kring införandet av återvinningsavgiften för fordon från den 1 september, den bristfälliga administrationen av kvotsystemet för virkestullar samt höjningen av papperstullar från 5 till 15 procent.

Sverige anser det mycket viktigt att komma framåt i förhandlingarna om Nya Avtalet, men det bör ske under villkoret att Ryssland genomför alla WTO-åtaganden på ett korrekt sätt.

Anf.  37  CARINA OHLSSON (S):

Herr ordförande! Jag håller med statsrådet om att det är jättepositivt att Ryssland finns med i WTO-kretsen och att det står en del om transparensen och så vidare.

Jag undrar om man i det sammanhanget också kan lyfta fram en fråga. Det var en ny lagstiftning som trädde i kraft i onsdags om att alla NGO:er som har kontakter utanför den ryska gränsen ska betraktas som utländska agenter. Det gör att NGO:er är oerhört oroade. De vet inte om de över huvud taget kan fortsätta sitt arbete.

Sverige har också biståndspengar som går till demokratiseringsprojekt – eller det är väl egentligen bilaterala pengar. De organisationerna har nu också hört av sig. De vet inte om de kan fortsätta det arbetet.

Det är väl en viktig fråga att lyfta fram i det här sammanhanget, om man säger att det ska vara mer öppet och också diskussion och förhandlingar. Samtidigt träder en lagstiftning i kraft som gör att de utländska kontakterna definitivt kan bli färre när det handlar om det civila samhället.

Frågan är om man lyfter fram den typen av frågor. Detta har ju precis skett, och samtidigt går man in i WTO-förhandlingar.

Anf.  38  PEDER WACHTMEISTER (M):

Herr ordförande! Jag såg en blänkare i tidningen häromdagen om att EU hade godkänt, om jag inte helt missuppfattade det, tullavgifter på sågtimmer från Ryssland. För tall var det 13 procent, och för gran var det 11 procent. Det är inte riktigt i linje med WTO-förhandlingarna.

Anf.  39  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Tack för viktiga frågor! Just när det gäller frivilligorganisationers möjlighet att verka i Ryssland är det något som det har varit problem med under många, många år.

Jag minns att när jag började som riksdagsledamot försökte man stoppa Unaids i Ryssland, vilket är, tycker jag, under all kritik. Det får helt enkelt inte förekomma.

Men hur mycket de diskussionerna inkluderas i det här Nya Avtalet ska jag faktiskt lämna till Amanda Jinhage, departementssekreterare, att besvara. Hon får kanske också kommentera detaljerna när det gäller procenten i virkestullar.

Målet, bland annat, med att få med Ryssland i WTO handlade väldigt mycket för svensk del också om att det skulle vara rimliga virkestullar som hela tiden skulle hållas på en låg nivå. Allting som går i en annan riktning är bara negativt.

Anf.  40  Departementssekreterare AMANDA JINHAGE:

Jag börjar med den nya NGO-lagstiftningen. Det är en fråga vi följer på flera håll. Även om den inte diskuteras i WTO-sammanhang, då WTO inte har de möjligheterna att ta upp sådana frågor, tas det, som statsrådet sade, upp i förhandlingarna om det Nya Avtalet.

Delarna där om mänskliga rättigheter och demokrati är ganska ingående. Vi tar även upp frågan om NGO-lagstiftningen på det EU–Ryssland-toppmöte som kommer att äga rum den 21 december. Det är en av de prioriterade frågorna.

Frågan om virkestullarna är också en av de mest prioriterade frågorna. Det sker just nu bilaterala diskussioner mellan kommissionen och Ryssland där man försöker lösa de här problemen. Den ryska administrationen av virkestullskvotsystemet, som ska hålla de här kvoterna på en bra nivå och tullarna nere, har inte fungerat som den ska, sedan införandet. Därför diskuteras det, och man försöker lösa det bilateralt.

Anf.  41  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Jag ska tillägga att för svensk del har vi också egna möjligheter att diskutera med Ryssland bilateralt, eftersom vi har den svensk-ryska styrkommittén som brukar mötas ungefär en gång per år. Nästa gång är planerad till första kvartalet 2013.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan.

Med det lämnar vi Ryssland och går vidare till Kina: samordning av handel och investeringar.

Anf.  43  Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Kina är en viktig handelspartner. Den marknaden har fortsatt stor potential för europeiska företag. Det är hög tillväxt. Samtidigt är situationen för de mänskliga rättigheterna bristfällig, vilket framförs regelbundet i såväl EU:s som Sveriges dialog med Kina.

För att EU ska kunna agera så effektivt som möjligt i förhållande till Kina krävs en väl samordnad och underbyggd politik. Det här kräver att EU och dess medlemsstater tydligare identifierar sina gemensamma intressen på olika områden, inte minst på det handelspolitiska området. Bättre verktyg och mekanismer för samordning mellan institutionerna och mellan institutionerna och medlemsstaterna är nödvändiga.

Sverige stöder EU:s ambition att inleda förhandlingar om ett investeringsavtal med Kina så snart som möjligt. Sverige önskar ett avtal som utöver investeringsskydd också behandlar marknadstillträde och nationell behandling.

Anf.  44  JACOB JOHNSON (V):

Vänsterpartiet har tidigare anmält avvikande mening här i EU-nämnden, den 25 maj. Jag kvarstår vid den med hänvisning just till situationen för mänskliga rättigheter.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan. Men vi har noterat en avvikande mening från Vänsterpartiet.

Med det återstår det för oss att tacka statsrådet Björling med medarbetare och önska en trevlig helg.

2 §  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (ungdom)

Statsrådet Nyamko Sabuni

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott (ungdom) den 10–11 maj 2012

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott (ungdom) den 26–27 november 2012

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Nyamko Sabuni med medarbetare välkomna hit till EU-nämnden.

Jag vill inleda med att fråga om det finns några A-punkter. Det finns det. Då ser vi fram emot en återrapportering från rådsmötet den 10–11 maj.

Anf.  47  Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP):

Herr ordförande! Välkommen till posten!

På föregående möte antog vi rådsslutsatser som handlade om att stödja ungas kreativitet, innovation och entreprenörskap. Det var det danska ordförandeskapets tema för det ungdomspolitiska samarbetet.

Rådsslutsatserna innehöll information eller uppmuntran till länder att använda sig mer av informationsteknologi för att inkludera fler, stimulera ungas kreativitet och också använda sig av ungas egna organisationer och framför allt ungdomsledare för att också där se till att kreativitet och entreprenörskap kan öka.

Man har också tillsatt en expertgrupp som diskuterar dessa frågor på EU-nivå. Där tror jag att Sverige en representant, men de har inte börjat sitt arbete ännu.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går till punkt 14 på dagordningen, Strukturerad dialog med unga människor. Det handlar dels om information, under punkt 14 a, och, som vi förstår, ett beslut under punkt 14 b.

Anf.  49  Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP):

Jag ska bara informera om att vi var på kulturutskottet och informerade om dessa frågor i går.

På kommande möte väntas vi anta en resolution om den strukturerade dialogen. Det är en dialog mellan ungdomsrepresentanter och rådet och kommissionen.

På det kommande mötet är det tre punkter, vill jag också inledningsvis säga, och det är en resolution som ska antas. Vi ska anta en ungdomsrapport som kommissionen har presenterat, och sedan ska vi anta rådsslutsatser. Jag säger detta för att alla dessa tre saker går hand i hand, och det är lättare att förstå sedan när jag berättar.

Ordförandeskapstrion Polen, Danmark och Cypern valde ungdomars deltagande som huvudtema. Tanken med de här dialogerna mellan unga och beslutsfattare är att de ska fokusera kring det tema som ordförandeskapet sedan väljer som undertema till detta huvudtema. Undertemana ska följa huvudtemana för att uppfylla de mål som finns där. Cypern har den här gången valt ungas sociala integration med fokus på unga med invandrarbakgrund.

Vad den här resolutionen säger är att det behövs mer samarbete mellan ungdomsrepresentanter och ungdomsorganisationer och fler aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Man vill också se mer samband mellan den dialog som förs och de beslut som sedan fattas och framför allt också återkoppla till ungdomarna kring dessa frågor.

Med anledning av det växande antalet unga som varken studerar eller arbetar föreslår de här dialogerna att man ska fokusera på socialt deltagande för kommande trio ordförandeskap. Vi välkomnar de här resolutionerna och de slutsatser som finns i dem.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går till punkt 15, 2012 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet. Detta är en beslutspunkt.

Anf.  51  Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP):

Ungdomsrapporten kommer vart tredje år, och det här är den första rapporten som läggs fram efter att det nya ramverket kom på plats 2009 under det svenska ordförandeskapet. Det rapporten ska fastställa är ungdomars livssituation i EU och också mäta värderingar och så vidare. Tanken är att man ska veta hur läget är men också analysera hur man går framåt.

Det som framkommer i den här rapporten är att ramverket har varit viktigt för utvecklingen av ungdomspolitiken i EU:s medlemsstater. De som har läst rapporten vet också att det finns länder som konkret nämner hur deras arbete har utvecklats, antingen genom att det tvärsektoriella arbetet har blivit bättre, att man har förstärkt sin ungdomspolitik, att man har förstärkt sina dialoger med ungdomar i de enskilda länderna eller att man till exempel har utvecklat lärlingsutbildningar.

Ramverket verkar alltså ha gjort nytta på det sätt som man önskade.

Rapporten lägger också fram vad man anses böra fokusera på för framtiden. Här menar man med tanke på den fortsatt höga ungdomsarbetslösheten, och då med fokus på dem som varken arbetar eller studerar, att det är bra att man fortsätter att fokusera på ungas sociala deltagande. Det är det som skickas som budskap till ordförandeskapet och kommande trio ordförandeskap. Vi välkomnar den här rapporten.

Jag ska också säga att socialt deltagande och hälsa är de två områden som rapporten landar i.

Anf.  52  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi invänder mot användningen av EU-finansiering, och vi invänder mot det som ser ut att bli etniska kriterier för olika stödformer.

Jag anmäler alltså avvikande mening.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat.

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i det här ärendet, men vi har noterat en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Därmed lämnar vi punkt 15 och går vidare till punkt 16, Utkast till slutsatser för rådet och företrädare för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om deltagande och social integration av ungdomar, särskilt ungdomar med invandrarbakgrund. Detta är en beslutspunkt.

Anf.  54  Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP):

Dessa slutsatser vill lyfta fram politik som stöder deltagande och integration bland unga för att på det sättet också skapa större respekt, tolerans och mångfald i samhället. Man vill göra detta framför allt genom att stödja ungdomsorganisationer som arbetar för dessa frågor, det vill säga förståelse, tolerans och respekt för varandra, och man vill också stimulera samarbete mellan unga och andra aktörer.

Ungefär som man lade fram det i ungdomsrapporten är det detta som också genomsyrar de här slutsatserna. Man vill även underlätta ungas delaktighet i arbetslivet genom att medlemsstaterna helt enkelt ska vidta den typ av åtgärder som sänker trösklarna in i arbetslivet för unga.

Vi välkomnar slutsatserna.

Anf.  55  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag får be om ursäkt – det var på den här punkten jag ville anmäla avvikande mening. Jag satt och bläddrade i mina papper och kom bort mig lite grann.

Jag ville bara förtydliga det.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet, men vi har noterat en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Därmed går vi över till statsrådet Sabunis sista punkt, nämligen punkt 17, Rörlighet och mångfald: hur ska vi uppnå social integration? Det är en riktlinjedebatt, och det är en diskussionspunkt.

Anf.  57  Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP):

Det är en diskussionspunkt föreslagen av ordförandeskapet. Man konstaterar helt enkelt att ökad rörlighet och mångfald kräver strategier för hur vi underlättar ungas deltagande och integration. Tanken är väl att vi ska utbyta erfarenheter om hur vi ska jobba mer aktivt för att öka mobiliteten inom Europa men också lägga fram förslag på hur man möter de utmaningar som unga i dag möter i samhället, framför allt tredjelandsmedborgare som man kallar dem i slutsatserna.

Vi ska alltså helt enkelt diskutera hur vi kan se till att skolan erbjuder även unga med invandrarbakgrund att nå kunskapsmålen. Hur gör vi för att arbetsmarknaden ska inkludera även de unga? Hur stimulerar vi unga med invandrarbakgrund och deras organisering och delaktighet i sociala sammanhang?

Det är den typ av diskussioner som avses att hållas på mötet.

Anf.  58  JACOB JOHNSON (V):

Vad är regeringens svar på till exempel den andra frågan, hur man bättre kan engagera ungdomar med invandrarbakgrund så att de kan uppfylla sin potential?

Anf.  59  Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP):

Det ena är att fortsätta vårt arbete för att stödja de etniska organisationerna och deras ungdomsorganisationer. Det andra är våra dialoger som vi håller runt om i landet, till exempel i de utsatta områdena, för att försöka hitta bredare grupper av ungdomar att föra dialog med när det gäller just de frågor som rör dem.

Den viktigaste delen av ungdomspolitiken bedrivs ju på lokal nivå, så även där försöker vi tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting hitta samarbetspunkter för att hjälpas åt att se till att kommunerna lever upp till att låta unga till exempel vara delaktiga i den politik som förs i kommunerna.

Sedan handlar det självklart om de förändringar som görs inom skolans ram, där vi ser att vi måste vidta åtgärder för att de unga som kommer till Sverige senare i skolåldern och därmed får färre år i grundskolan ska hinna i kapp och uppnå kunskapsmålen före gymnasiet.

Det handlar även om de åtgärder som vidtas för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för alla unga. Halverade arbetsgivaravgifter är viktiga.

Det är alltså ett antal olika åtgärder som måste samverka, och det visar också vikten av att det tvärsektoriella samarbetet fungerar, att arbetsmarknadsministern, utbildningsministern, kulturministern och jag själv som ungdomsminister hela tiden samverkar, samarbetar och diskuterar vilka steg framåt vi ska ta.

Anf.  60  JOHNNY SKALIN (SD):

Det framgår att det finns vissa problem med rörligheten. Jag tycker att man skulle kunna välkomna de problem som beskrivs, för att EU ska kunna ta problemen på lite mer allvar. Inser man vilka problem som finns kan man också finna bättre lösningar på dem.

Jag hade velat se en lite annan hållning från regeringens sida. Det är vad jag vill inflika i den här diskussionen.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Ska vi uppfatta det som en avvikande mening från Sverigedemokraterna?

Anf.  62  JOHNNY SKALIN (SD):

Det kan uppfattas som ett medskick.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Då kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan. Det är även noterat ett medskick från Sverigedemokraterna.

Med det får nämnden tacka Nyamko Sabuni med medarbetare och önska trevlig helg.

3 §  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (utbildning)

Utbildningsminister Jan Björklund

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott (utbildning) den 10–11 maj 2012

Återrapport från informellt ministermöte den 4–5 oktober 2012

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott (utbildning) den 26–27 november 2012

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Vi önskar utbildningsminister Jan Björklund med medarbetare välkomna till EU-nämnden.

Jag konstaterar att det inte finns några A-punkter. Då ser vi fram emot återrapportering avseende möte den 10–11 maj samt den 4–5 oktober.

Anf.  65  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Ordförande! Materialet är utdelat och föredraget.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar då för informationen på den punkten och går vidare till punkt 3, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Erasmus för alla – unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott. Det är första behandlingen, och det är en informationspunkt.

Anf.  67  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Herr ordförande! Erasmusprogrammet är ett program för utbyte av studenter mellan länder. Det var uppe till en första diskussion i våras. Det kommer upp på nytt med en återrapportering. Det ska väl sägas att allt nu något avvaktar det som nu sker i Bryssel. Om det blir mycket eller lite pengar till detta avgör ju omfattningen något. Dessutom pågår det behandling i parlamentet.

Jag vill påpeka att EU-nämnden före sommaren hade ett tillägg till det som regeringen hade som utgångspunkt, nämligen att också betona vuxenutbildningens betydelse i sammanhanget. Det har vi självklart fört fram, och vi driver det. Men det är ännu inte avgjort, utan det kommer upp för avgörande. Hela omfattningen och upplägget kan i praktiken avgöras först när budgeten för de kommande sju åren är bestämd.

Anf.  68  THOMAS STRAND (S):

Tack för informationen!

Jag skulle vilja återvända till den diskussion som vi hade i EU-nämnden i maj. Om man läser de stenografiska uppteckningarna ser man att vi kom överens om att de avvikande meningar som vi förde fram från Socialdemokraterna med stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet skulle införlivas med den svenska ståndpunkten.

Det handlar om att vuxnas lärande är ett viktigt fokusområde och att man ska sätta fokus på vuxnas lärande. Det handlar också om att budgeten ska komma i paritet med ungdom och skola. Det handlar också om att även vuxnas lärande ska finnas med i mobilitetstänkandet. Detta kom vi överens om.

Min fråga handlar om vad som har hänt sedan dess, om det går att säga att de ståndpunkter som regeringen nu har fört fram har fått gehör och regeringen känner att man i EU lyssnar på vad vi säger. Det är en viktig fråga.

Det figurerar också tankar om ett namnbyte på Erasmus. Hur ligger det till med det? Heter det fortfarande Erasmus, eller vad heter det i dag?

Anf.  69  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Vi har absolut fört fram precis det nämnden beslutade om. På mötet den 11 maj deltog biträdande utbildningsministern Nyamko Sabuni och förde fram detta, och den svenska representationen driver frågan. Det var ju EU-nämndens beslut, så det är självklart.

Hur det går med detta är för tidigt att säga. I praktiken ligger förhandlingarna om detta still, i avvaktan på två saker. Det ena är att budgeten måste bestämmas för detta, liksom för allt annat i EU. Det andra är att det just nu pågår en behandling i EU-parlamentet av detta. Det gör att vi avvaktar parlamentets behandling.

Så snart detta är klart sätter det i gång igen. Det kan bli redan i nästa vecka. Det är självklart att vi driver denna fråga.

Det är svårt att spekulera i hur det går. Men man ska väl ha klart för sig att de nordiska länderna delvis är unika i ett europeiskt sammanhang med vår tunga vuxenutbildning, som inte finns på samma sätt i Europa i övrigt, så det är väl inte givet att alla omedelbart instämmer i vår ståndpunkt, men vi kommer naturligtvis att göra allt vad vi kan för att den ska få genomslag.

Anf.  70  THOMAS STRAND (S):

Jag hade en fråga om namnet. Jag är nyfiken på vad programmet egentligen heter. Är det någon som vet det?

Anf.  71  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

I mina handlingar står det Erasmus för alla. Jag vet att det finns förslag i EU-parlamentet. Men det finns inga förslag från kommissionen eller i ministerrådet om detta. Jag antar att det kommer att heta samma sak i fortsättningen.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen och går över till punkt 5, Läs‑ och skrivkunnighet, antagande av rådets slutsatser. Det är en ny fråga, och det är en beslutspunkt.

Anf.  73  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Ordförande! Bakgrunden är att det i väldigt många, i stort sett alla, europeiska länder är en lite oroande utveckling att läs‑ och skrivkunnigheten plötsligt sjunker. Det är inte markant eller drastiskt, men den sjunker trots allt, om inte i alla länder så i väldigt många. Var och en förstår att om den utvecklingen skulle bli markant i Europa är det väldigt dåligt för Europa, för länderna och för de ungdomar som det handlar om.

Läs‑ och skrivundervisning är nationell kompetens. Det är inget som EU på något sätt egentligen bestämmer över. Men den oro vi känner över detta gör att vi vill anta ett policydokument för att uppmärksamma det här och vad som är centralt i sammanhanget. Att läs‑ och skrivkunnighet är viktigt håller alla med om. Sedan pekas det ut några nyckelåtgärder, med lärarkompetens, tidig utvärdering och identifiering av elever som har problem, hjälp och stöd till dem och så vidare.

Från svensk sida har vi väl bidragit till att ytterligare skärpa till hur avgörande och centralt det är att alla kan läsa och skriva, jämfört med vad kommissionen hade tänkt sig från början.

Anf.  74  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag tror att vi alla håller med ministern i den här frågan, att det är viktigt att kunna läsa och skriva. Vi håller också i mångt och mycket med om att det är korrekta analyser som läggs fram i rådsslutsatserna.

Däremot är vi mycket skeptiska till användning av strukturfonder. Vi tycker också att det som läggs fram ligger i gränslandet mellan socialpolitik, utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. Det är områden där vi som bekant vill värna självbestämmanderätten.

Vi tycker därför att regeringen ska rösta nej till antagandet och framför allt rösta nej till referensen till socialfonden.

Jag vill också påminna EU-nämnden om att för varje sak vi godkänner ökar kostnaden för medlemskapet i unionen. Det är en central fråga just nu, när vi förhandlar om en ny EU-budget, men även för framtida långtidsbudgetar.

Jag vill anmäla avvikande mening i det här fallet.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat.

Anf.  76  THOMAS STRAND (S):

Det här är en viktig fråga. Man skulle nästan kunna spetsa till det och säga att om man inte knäcker läskoden när man är ung är det väldigt svårt att senare lyckas bra i livet, om man får tala i de termerna. Det är alltså oerhört viktigt att man kan läsa och skriva, så den här punkten är central för oss i utbildningsutskottet.

Vi har haft överläggning om detta och tyckte faktiskt att regeringens första skrivning var lite passiv, så vi ville skärpa till den, och det hade vi enighet om i utskottet, som ni ser av handlingarna.

Jag vill lite grann återvända till det, för i den ståndpunkt från regeringen som vi kan läsa finns det en hänvisning till att vi ”har ett decentraliserat utbildningssystem och att många beslut om åtgärder ligger inom ramen för skolhuvudmännens ansvar”. Det är helt riktigt.

Men jag skulle vilja ha ett medskick att det samtidigt är viktigt att den svenska regeringen är aktiv i frågan och driver på, så att det inte bara blir ett passivt konstaterande. Det är mycket viktigt för oss som nation att vi lyckas lösa detta med läs‑ och skrivinlärning och läsförståelse.

Anf.  77  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Det gör vi naturligtvis gärna. Och är det så att EU-nämnden vill skicka med att man anser att det decentraliserade utbildningssystemet är ett problem så ska jag gärna ta med mig det till regeringen.

Anf.  78  THOMAS STRAND (S):

Det sade jag aldrig.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet. Vi har också en avvikande mening från Sverigedemokraterna och har noterat ett medskick från Socialdemokraterna.

Vi går vidare till punkt 6, Utbildning i Europa 2020 – utbildningens bidrag till ekonomisk återhämtning, tillväxt och sysselsättning. Det är en beslutspunkt.

Anf.  80  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Herr ordförande! Detta är ett strategiskt dokument kring ett antal tunga prioriteringar inom utbildningspolitiken i Europa. Jag antar att de punkter som står här får en bred uppslutning. Det är sedan när man ska genomföra det hela mer konkret som många funderar över hur det ska ske.

Detta är präglat av att Europa just nu har ekonomisk kris och att många länder har stora problem. Många har ännu större problem än vad Sverige har. Utbildning är ett sätt att också hjälpa till att skapa förutsättningar för att Europa inte ska hamna i samma situation igen. Det är både för samhällets skull och för individernas skull, att skapa jämlikhet, social utjämning och annat.

Förutom att alla ska investera mer – det är sådant som alla säger utom när man ska förhandla om pengar i EU – pekas det till exempel på läraryrkets attraktionskraft, övergången mellan gymnasiet och arbetsmarknaden. Det är problem i Sverige men inte bara i Sverige utan i stort sett i hela Europa.

Vi identifierar gemensamt problemen och lyfter fram dem. Sedan krävs det olika lösningar i olika nationer. Detta ska ses som en vägvisning om vilka problem vi måste ägna oss åt i de olika länderna i Europa för att komma på fötter igen.

Anf.  81  JOHNNY SKALIN (SD):

För det första invänder vi mot den ständiga användningen av strukturfonder. Kopplingen till den europeiska terminen anser vi dessutom är varken nödvändig och önskvärd. Sedan kan man också se kopplingen mellan strategi vad gäller såväl Europa 2020 som ET 2020 och frivillighet i genomförandet av rekommendationerna, att de hela tiden minskar. Det tycker vi är en olycklig utveckling.

Jag vill därmed anmäla avvikande mening.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet, men vi har noterat en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Med det går vi över till punkt 7, Förslag till rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande. Det är en ny fråga för nämnden, och det är en beslutspunkt.

Anf.  83  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Ordförande! För dem som inte är inne i utbildningsväsendets termer vill jag säga att validering handlar om en rätt viktig sak.

Man kan till exempel ha jobbat tio år på en arbetsplats och skaffat sig väldigt mycket yrkeskunskaper, dock inte genom att gå i en formell skola utan genom att jobba och lära sig saker. När man sedan ska söka en vidareutbildning är frågan: Ska man behöva gå i den formella skolan en gång till för att komma in på nästa utbildningssteg, eller kan man tillgodoräkna sig den yrkeserfarenhet som man har?

Det kan till exempel gälla sjukvården. Om man har jobbat mängder av år som vårdbiträde eller undersköterska och sedan söker in på sjuksköterskeutbildning, kan man då tillgodoräkna sig de yrkeserfarenheterna på något sätt i den kommande utbildningen? Är man strikt formell går det inte, för då ska man ha gått alla skolor hela vägen.

Validering är ett begrepp som innebär att man ska kunna värdera de yrkeskunskaper som en människa har med sig, för att på något sätt förkorta en kommande utbildning.

I takt med att arbetslivet utvecklas och i takt med att det krävs mer och mer utbildning för alla typer av jobb och livslångt lärande och annat så blir det mer och mer centralt att validera, att värdera människors erfarenheter och försöka likställa det med en viss utbildningsnivå.

Dokumentet går ut på att på något sätt skapa ett slags gemensamma kriterier i Europa för hur detta skulle kunna gå till. Sedan måste ändå varje land organisera detta på hemmaplan, och i Sverige är det Myndigheten för yrkeshögskolan som har ett samlat ansvar för validering.

Men det här är centralt, och det är bra att det också tas ett europeiskt grepp även om det sedan är varje land som måste genomföra det.

Anf.  84  JOHNNY SKALIN (SD):

Är det upp till Sverige och Sveriges riksdag att besluta hur och när detta ska genomföras, eller vad menade ministern med det han just beskrev?

Anf.  85  THOMAS STRAND (S):

Precis som utbildningsministern säger är detta en viktig fråga. Jag vill bara understryka det. Ska vi få en flexibilitet i samhället måste människor få möjlighet att öka sin kompetens för att kunna komma in på arbetsmarknaden, och då är detta jätteviktigt.

Jag vet att det är Myndigheten för yrkeshögskolan som har hand om detta system i Sverige. Det är dock svårt att få grepp om detta, speciellt om man tittar på informellt och icke-formellt lärande. Det är rätt komplicerade saker.

Hur går diskussionen i Europa? Finns det länder som har lyckats bättre än vi i denna fråga, eller ligger vi i täten och så sneglar andra på oss? Hur bedömer ministern att detta kan lyckas? Detta är, som sagt, en mycket viktig fråga.

Anf.  86  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Herr ordförande! Detta är en rekommendation, Johnny Skalin, så varje land bestämmer självt. Jag har för avsikt att försöka genomföra detta i Sverige eftersom det är bra och viktigt. Men är den formella frågan om vi måste göra detta är svaret att det är en rekommendation.

Thomas Strand kan som ledamot i utbildningsutskottet en hel del om detta och vet svårigheterna. Det är lätt att säga validering, men när det kommer till kritan är det jättesvårt.

Låt mig peka på två svårigheter som vi måste övervinna. Det ena är frågan om vem som kan validera yrkeskunskaper som anses ligga på universitetsnivå. Till sist kommer man fram till att det är bara universiteten som kan validera det. Vem ska annars kunna validera om man till exempel anser sig ha en del av sjuksköterskeutbildningen redan genom att man har förvärvat det genom yrkeskunskaper? Ja, till sist är det bara sjuksköterskeutbildningar som kan säga att det är likvärdigt.

I ärlighetens namn tycker de flesta universitet och högskolor att de praktiskt förvärvade yrkeskunskaperna inte är lika mycket värda som det man läser in teoretiskt. Det gör att de i verkligheten är väldigt obenägna att värdera och godkänna dessa. Detta har olika regeringar i olika länder kämpat med.

Det andra är – och nu kommer vi in på varför detta är centralt på europeisk nivå, apropå Johnny Skalins inlägg – att utbildningsnivån för till exempel elektriker varierar mellan länder. Hur blir det då om människor vill flytta till andra länder? Någon här är kanske emot det, men om man är för att människor ska kunna flytta är det opraktiskt att det är varierande regler. Harmoniseringen syftar till att underlätta detta.

Eftersom det finns hur många yrken som helst på arbetsmarknaden är detta såklart ett mycket omfattande arbete. Det är omfattande i varje land för sig, och att dessutom få en europeisk harmonisering är en mycket lång process. Jag menar dock att det är centralt och viktigt och att det inte finns någon annan väg än att försöka gå framåt i denna process även om det tar tid. Man får beta av yrke för yrke.

Anf.  87  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag tackar ministern för svaret. När det gäller rekommendationer, finns det någon möjlighet att backa? Om vi genomför det här, kan vi då backa från det senare? Jag vill gärna ha svar på den frågan.

Hur ställer sig Sverige till en deadline? Hur ser man på kostnaden för denna deadline?

När det gäller strukturfonder, hur kommer finansieringen av detta ske gentemot andra länder i Europa?

Anf.  88  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Med deadline avses 2018, antar jag. Då är det sagt att länderna bör ha kommit i gång med detta. Det är bra.

När det gäller att backa: Om Sverige vill gå ur EU är det bara att göra det, och vill vi inte vara med på just det här behöver vi inte vara det; det är inga problem.

Jag förstår dock inte skälet. Det är bra att främja rörligheten i Europa, att människor ska kunna jobba och studera i andra länder. Jag förstår inte varför vi skulle vara emot det.

Det är bara att strunta i det om man vill. Jag tycker dock att det är bra, så varför skulle vi göra det?

När det gäller kostnaderna avgör varje land ambitionsnivån på detta. Vi har en kostnad för vår validering i dag som ligger på Myndigheten för yrkeshögskolan, och det är motiverat. Man får väl fundera på det.

Vad gäller EU:s strukturfonder är det möjligt att EU-nämndens ledning vet mer än jag, för det förhandlas precis just nu i Bryssel. Jag vet inte var det slutar, så det är för tidigt att svara på den frågan.

Anf.  89  JOHNNY SKALIN (SD):

Visst kan man välja att gå ut EU om man vill. Eller så kan man omförhandla EU-medlemskapet så att det blir på en mer mellanstatlig nivå, vilket är det vi förespråkar.

Jag har inte fått de svar jag behöver för att ställa mig bakom förslaget, så jag anmäler avvikande mening.

Vad beträffar rörligheten beskrevs det tidigare, innan utbildningsministern kom in, att det också finns problem med detta. Ska vi vara medlem i denna union måste vi definiera problemen för att finna lösningarna på dem. För att lösa problemen ska man kanske ta en sak i sänder i stället för att hela tiden lägga till nya förslag. Dessutom bör man kanske börja genomföra något innan man fortsätter på nästa.

Jag håller därför fast vid vår avvikande mening.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet men noterar avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går över till punkt 8 om att förbättra lärarkvalitet och lärarstatus i en tid av knappa ekonomiska resurser. Det är en ny fråga för nämnden, och det är en diskussionspunkt.

Anf.  91  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Herr ordförande! Det finns en stor nyfikenhet i Europa på det reformarbete som vi just nu gör i Sverige på detta område. Därför har jag ombetts att inleda denna debatt på ministerrådet. Jag tänker berätta om det vi gör i Sverige: ny lärarutbildning med högre krav, lärarlegitimation, karriärreform och försök att minska byråkratin för lärarna. Jag ska också berätta om det avtal som har slutits mellan SKL och Lärarförbundet och som från det svenska samhällets synpunkt är ett slags uppvärdering av lärarkåren relativt andra yrken. Det sker med andra ord rätt mycket i Sverige på detta område, och det tänker jag berätta om.

Det är inget beslut som ska fattas, men det är en central diskussion i hela Europa om läraryrkets attraktivitet och status. Det finns ett stort intresse för vad som händer i Sverige på detta område just nu.

Anf.  92  THOMAS STRAND (S):

Jag var lite nyfiken på vad utbildningsministern tänkte säga i diskussionen, och nu fick vi höra lite om det. Jag har inget att invända mot det, men jag har två medskick som regeringen borde fundera över.

Det ena handlar om hur lärarna jobbar tillsammans. Vi talar om learning studies, det vill säga att man tillsammans hjälps åt att planera och genomföra lektioner. Det är en framgångsrik modell för att öka lärandet och skolresultaten.

Det andra gäller skolledarnas roll. Jag hittar inte så mycket om det i den svenska ståndpunkten, men det borde också finnas med.

Anf.  93  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Jag har inga invändningar mot detta. Det är två viktiga punkter, och jag nämner dem gärna även i detta sammanhang.

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan och noterar ett medskick från Socialdemokraterna.

Vi tackar utbildningsministern för i dag och önskar trevlig helg.

4 §  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (kultur och idrott)

Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott (kultur och idrott) den 10–11 maj 2012

Återrapport från informellt ministermöte den 20–21 september 2012

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott (kultur och idrott) den 26–27 november 2012

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

EU-nämnden hälsar kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth med medarbetare välkomna. Finns det några A-punkter? Ja, det finns det. Så till återrapporterna.

Anf.  96  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Herr ordförande! Nämnden har fått skriftliga rapporter från såväl det formella som det informella mötet. Vill nämnden ändå att jag redogör för det som har skett, eller kan vi gå in på det möte som förestår nu på måndag och tisdag?

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Då ingen önskar ordet tackar vi för informationen på denna punkt och går vidare till punkt 9, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa. Detta är en beslutspunkt.

Anf.  98  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Kreativa Europa har diskuterats en längre tid både bland oss ministrar och här hemma i Sverige. Det är kommissionens förslag till stödprogram för den kreativa och kulturella sektorn, inklusive den audiovisuella. Det är en sammanslagning av två program till ett.

Förslaget har förhandlats i rådsarbetsgruppen för audiovisuella frågor, och rådet kom den 10 maj i år överens om en så kallad partiell allmän riktlinje som innebär att vi är överens om den huvudsakliga utformningen av programmet utan att för den skull anvisa finansiella medel.

Det övergripande målet för programmet är att värna och främja Europas kulturella och språkliga mångfald, att stärka framför allt den kulturella och kreativa sektorns konkurrenskraft och att bidra till EU 2020-strategin.

Under det nuvarande cypriotiska ordförandeskapet har den fråga som stod kvar om utformningen av lånegarantiinstrumentet förhandlats. Förslaget ligger nu i linje med det allmänna målet i ramprogrammet för Kreativa Europa och Europa 2020-strategin.

Det mer specifika syftet med lånegarantiinstrumentet svarar mot ett behov som vi känner igen också i Sverige med dålig kunskap på många håll om den här sektorns speciella förutsättningar och problem. Det handlar därför om att stödja kapaciteten för den kulturella och kreativa sektorn att verka över gränserna. Garantifonden ska förbinda sig att täcka delar av förlusterna om det skulle vara så att låntagarna inte kan betala.

I förhandlingarna om lånegarantiinstrumentet har vi inledningsvis varit lite skeptiska till att det inte skulle kunna bli en bred tillämpning och att det skulle spilla över på kommande budgetar. Men som förhandlingarna har gått ställer vi oss nu bakom förslaget.

Medlemsstaterna förväntas också komma överens om utformningen av lånegarantiinstrumentet i form av en så kallad partiell allmän riktlinje.

Jag kan tillägga att vi tidigare har fått gehör för våra synpunkter på programmets övergripande utformning. Det handlar bland annat om balansen mellan kulturens egenvärde och kulturens ekonomiska, och andra effekter på samhället i stort.

Från början hade kommissionen ett förslag som var starkt fokuserat på den ekonomiska sidan. Från svensk sida har vi betonat att kulturen har också ett egenvärde i sig. Man har även fört in ett helt nytt barn- och ungdomsperspektiv, vilket var viktigt för vår del under ordförandeskapet. Programmet har blivit enklare och mer flexibelt. Slutligen har vi tillsammans med likasinnade bevakat att också mindre organisationer ska kunna ta del av stödet ur fonden.

Det är vad jag kan säga så här långt om programmet.

Anf.  99  JACOB JOHNSON (V):

Det här är inte mina frågor, men det framgår av de kanslikommentarer vi har fått ta del av att ministern informerade i den här frågan i kulturutskottet för några veckor sedan. Där ska tydligen vår representant ha anfört avvikande mening, även om det inte framgår av protokollet från kulturutskottet eftersom det var en informationspunkt.

Nu är jag inte helt uppdaterad, men jag tror att det handlar om skrivningarna om att stärka den finansiella kapaciteten inom sektorn. Jag undrar vad som egentligen döljer sig bakom detta. Handlar det om att Sverige och EU anser att det privata näringslivet ska ta mer ansvar, att man ska öka sponsringen och att man ska minska det offentliga åtagandet? Om det är inriktningen förstår jag och stöder att Vänsterpartiet har en avvikande mening.

Anf.  100  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi har tidigare anmält avvikande mening, och den följer vi upp också här i dag.

Anf.  101  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Jag borde ha sagt att jag redan den 6 november hade en diskussion med kulturutskottet i precis samma frågor.

Syftet är inte att staten ska undandra sig sitt ansvar eller att sponsring ska ta över, även om vi för vår del gärna ser att sponsringen av kultur ökar.

Det handlar om, precis som i Sverige, att många av de nya jobben växer fram inom de kulturella och kreativa näringarna. Kunskaperna hos låneinstitut, banker och andra är små, även i Sverige, om vad sektorn faktiskt kan bidra till. Det gör att många av de små företagen – design, film, mode, musik – därmed inte får lån. Den handlingsplan som Kulturdepartementet har med Näringsdepartementet handlar mycket om detta. Almis roll är en del.

Anf.  102  JACOB JOHNSON (V):

Jag kvarstår vid denna lite halvprecisa avvikande mening från Vänsterpartiet.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet, men jag har noterat avvikande meningar från såväl Vänsterpartiet som Sverigedemokraterna. Vi lämnar punkten 9.

Vi går över till punkt 10, Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020 till 2033. Det är en ny fråga för nämnden, och det är en informationspunkt.

Anf.  104  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Evenemanget Europas kulturhuvudstad inrättades 1985. Sedan har reglerna, systemet och urvalet förändrats under tidens gång. Nu finns en ordning som gäller fram till 2019. Eftersom det är en sexårig planeringsprocess behövs nya regler som träder i kraft senast 2020. Det är vad det här handlar om.

Ni vet att Umeå, liksom Riga, blir Europas kulturhuvudstad 2014. Syftet med hela evenemanget är att högtidlighålla den europeiska kulturens rikedom och mångfald och öka förståelsen bland de europeiska folken. Men redan under nästa år behöver nya regler tas fram för att övergången ska gå så smidigt som möjligt. Det nya förslaget bygger i stor del på det som gäller i dag med en del justeringar, förtydliganden och förändringar.

Av förändringarna kan nämnas att kriterierna har blivit tydligare och att villkoren för det så kallade Melina Mercouri-priset, EU:s ekonomiska stöd till kulturhuvudstadsevenemanget, har skärpts. Man föreslår att det ska betalas ut efter att evenemanget har inletts. Det har vållat en del diskussioner. Även vi har ställt frågor.

Man kommer att öppna för kandidatländer och även för potentiella kandidatländer att vara med och fungera som värdar för EU:s kulturhuvudstad, inte varje år utan vart tredje år. Sedan ska juryn enligt förslaget få en ny organisation och bestå enbart av EU-utsedda ledamöter, inte av nationella ledamöter. Vi anser att det skulle göra det mindre byråkratiskt, och vi kan därför ställa oss bakom det nya förslaget.

Anf.  105  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Det här verkar i många delar helt okej. Ministern nämnde de ekonomiska delarna, Melina Mercouri-priset, och att ni har ställt frågor. Men vilka svar fick ni? Jag förstår fortfarande inte vad det betyder ekonomiskt.

Anf.  106  JOHNNY SKALIN (SD):

Svaret på Ulf Holms fråga är nog att länderna ska stå för merparten av notan, men det kan ministern förtydliga.

Det här förslaget är ett mer EU-identitets-jippo än något annat. Att inkludera kandidatländer och potentiella kandidatländer är alldeles förkastligt. Jag vill anmäla avvikande mening i förhållande till regeringen.

Anf.  107  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Det här är inte en beslutspunkt utan en lägesrapport. Det är fortfarande öppet för diskussion. När det gäller det Ulf Holm tog upp kan jag tänka mig att förslaget kommer utifrån att man vill att projekten verkligen ska komma i gång. En förutsättning för att de ska komma i gång är att budgeten är klar, åtminstone den dag som året inleds. Det är därför vi har ställt frågor, bland annat när det gäller finansieringen. Vi tycker att den ska vara klar innan.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för informationen. Med det lämnar vi punkten 10.

Vi går över till punkt 11, Kulturpolitisk styrning (cultural governance). Det är en ny fråga för nämnden, och det är en beslutspunkt.

Anf.  109  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Jag kan inledningsvis säga att vi har haft vissa bekymmer med översättningen av cultural governance. Den kan ibland leda tanken fel. Vi hävdar nationernas självbestämmande när det gäller flera av de frågor som jag har ansvar för, bland annat kultur och idrott. Det finns ingen riktigt bra motsvarighet, men begreppet kulturpolitisk styrning är det som fortfarande används.

I förslaget till rådsslutsatser framhålls detta som en metod för att skapa kulturpolitik och ett redskap för att integrera kulturen djupare i agendan, ett mer horisontellt synsätt på kulturpolitiken. Med utgångspunkt i det är det här tankar vi känner igen från den svenska debatten.

Den kulturpolitiska diskussionen som har varit inte minst inom EU har kommit mycket att handla om de ekonomiska aspekterna och de möjligheter som finns att skapa jobb inom den kulturella kreativa sektorn. Så långt är vi alla med. Vi har också sett att kulturen som sådan kan ta plats som redskap inom andra samhällssektorer. Det kan gälla stadsplanering, skolan, självfallet kultur och hälsa, nya innovationsstrategin, miljö.

Sammantaget kan vi se att det tema som ordförandeskapet har lyft fram, även om det har varit diskussioner om vad som döljer sig bakom cultural governance, är i allra högsta grad intressant och relevant. Det innebär många nya möjligheter snarare än utmaningar. Därför tycker jag att vi från svensk sida kan ställa oss bakom slutsatserna.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går vidare till punkt 12, Den europeiska strategin för ett bättre internet för barn. Det är en ny fråga för nämnden, och det är en beslutspunkt.

Anf.  111  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Jag tror att en del tid kommer att ägnas åt frågan. Bland annat finns rådsslutsatserna, och det blir också en diskussion om vad som kan göras på nationell nivå för att stödja barn.

När internet skapades var det inte primärt barnens behov som stod i centrum. Inte desto mindre använder enligt de siffror vi har fått 75 procent av alla barn i Europa internet. Inträdet i den digitala världen kommer allt tidigare. I Sverige är den genomsnittliga ingångsåldern i internet 3 år.

I huvudsak tycker vi att det här är positivt. Den digitala tekniken har gett våra barn många olika möjligheter att leka, lära, vara kreativa, innovativa och inte minst kommunicera. Dagens barn blir, som vi brukar säga, snabbt digitala infödingar medan vi som är lite äldre är turister i den här världen. Det kommer vi nog att förbli.

Barn kan mycket, och samtidigt är de sårbara. Det händer mycket på nätet som de inte alltid har kunskap om.

Genom åren har man på såväl nationell som europeisk nivå arbetat fram olika strategier för internet. Det har i vårt fall bildats en myndighet, Medierådet, som bland annat har till uppgift att stödja barn och vuxna som kommer i kontakt med barn – lärare eller föräldrar – för att förmedla kunskaper.

I EU:s agenda för barns rättigheter lyfts detta fram, liksom i den digitala agendan. Sedan 1999 har EU i sin budget också satt av medel för ett säkrare internet och för att bekämpa olagligt innehåll och skadligt beteende online. EU har också stöttat branschens självreglerande arbete.

Under förra året, i slutet av 2011, inrättades på kommissionens initiativ, jag tror att det var kommissionär Neelie Kroes som tog initiativet, en koalition för ett bättre internet för barn. För närvarande har 31 företag skrivit under, bland annat Microsoft, Google, Apple, Facebook, Samsung, Telia Sonera och Nintendo. Företagen har i avsiktsförklaringen därmed gjort ett gemensamt ställningstagande för att samverka och skapa enklare verktyg för att rapportera skadligt innehåll, säkerhetsinställningar som är adekvata för olika åldersgrupper, innehållsklassificering, tillgång till föräldrakontroll och effektivt avlägsnande av innehåll som innebär övergrepp mot barn. Det finns en hel del som ryms inom detta.

EU-kommissionen anser att det behövs ett samlat grepp runt alla de strategier, åtgärder och initiativ som har tagits fram på olika håll. Man lade i våras fram en strategi för ett bättre internet för barn där man föreslår fyra olika verksamhetsområden. Två av dem är nya för oss, och två känner vi igen sedan tidigare.

Bland annat vill man stimulera till en bättre kvalitet. Kvalitet i det här fallet ska förstås som något som gynnar barns kunskaper, kreativitet, dessutom är användbart, attraktivt och säkert. Man vill öka medvetenheten och egenmakten. Det är det nya. Det vi känner igen sedan tidigare är säker miljö på internet och att bekämpa barnpornografi.

Redan för ett år sedan antog rådet slutsatser om skydd av barn i den digitala världen. Det handlar just om de två senaste punkterna. Vid det kommande mötet nästa vecka är planen att rådet ska anta slutsatser som tillsammans med de tidigare slutsatserna ska bli rådets svar på EU-kommissionens föreslagna strategi för ett bättre internet för barn. De slutsatser som ska antas handlar om stimulans till kvalitetsinnehåll och ökad egenmakt.

Under förhandlingarna har Sverige värnat informations- och yttrandefriheten samt öppenheten på nätet. Utgångspunkten har varit, som jag sade inledningsvis, att det finns större möjligheter på internet än hot. Ökad mediekunskap och digitala färdigheter framför exempelvis filter, som en del har fört fram, är vår linje.

Tillsammans med de övriga nordiska länderna har vi också åstadkommit en ökad betoning på just större mediekunnighet hos barn, föräldrar, lärare och andra vuxna och bidragit till att rådsslutsatserna nu innehåller skrivningar om barns rätt till privatliv, information och yttrandefrihet.

Jag avser att ändå välkomna rådsslutsatserna och samtidigt uttrycka min belåtenhet för att jag är nöjd med att branschen med kommissionens stöd har visat en tydlig vilja att ta ansvar för det här. Sedan ska vi inte glömma bort att det finns kulturella skillnader mellan de olika länderna, vilket gör att det ibland kan bli gränsdragningsproblem kring vad man tycker är acceptabelt eller inte. Men vi står på barnens sida så långt det är möjligt.

Anf.  112  SVEN BRITTON (S):

Tack för föredragningen! Under föregående session fick vi lära oss en, åtminstone för mig, ny och helt förskräckande uppgift, nämligen att läs- och skrivkunnigheten minskar bland barnen i Europa. Jag undrar: I vilken mån tror statsrådet att internetutvecklingen, som den beskrivs här, bidrar till eller motverkar det förhållandet?

Anf.  113  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Herr ordförande! Tack så mycket, statsrådet, för föredragningen! Det var en sak jag saknade. Det var mycket bra saker, och jag stöder den svenska linjen. Men en sak som har uppmärksammats på sistone är att kunna handla på nätet och där minderåriga, barn, skuldsätts och så vidare. Det finns inte alls med någonting om det här, men det är möjligt att det ligger på konsumentministerns bord. Det är i alla fall någonting man bör uppmärksamma eftersom det blir vanligare och vanligare.

Anf.  114  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Jag börjar med att svara på Sven Brittons fråga om läskunnighet. Sedan får vi se vem av mina medarbetare som kan svara om handel över internet för minderåriga.

Det är riktigt att läskunnighet är någonting som vi har uppmärksammat på många håll. Vi har ju, som ni säkert känner till, en litteraturutredning som lades fram i september som tydligt markerar behovet av olika insatser för att stärka läsandet. Jag tror inte – och det tror nog inte utredningen heller – att det finns en konflikt mellan läsförståelsen och att många barn och unga är aktiva på nätet, utan det handlar om andra saker. Det kan vara skolans roll, i vad mån man läser skönlitteratur, att man diskuterar det man har läst, att man håller uppe sitt ordförråd, att föräldrar läser böcker för sina barn, skolbibliotek och skolbibliotekarier. Regeringen har skärpt skollagen så att det nu ska finnas skolbibliotek.

Utredningen är ute på remiss, och jag vet att frågorna diskuteras på Utbildningsdepartementet också. Detta är oerhört angeläget – jag håller med om det. Men jag tror inte att internetanvändningen är ett hot mot läskunnigheten.

När det gäller att handla på nätet, är det en fråga som berör det här?

Anf.  115  Handläggare LOTTIE-ANN LINDSTRÖM:

Det finns i rådsslutsatserna en uppmaning om att branschen ska vidareutveckla självregleringsinitiativ för nätreklam. Sedan ligger det i det väldigt breda begreppet Media Literacy att man ska lära barn om alla risker på nätet, även risker vid köp av varor och tjänster på nätet. Det kan sägas ligga inbyggt i detta. Men det finns inget konkret förslag på det sätt som du beskriver det.

Anf.  116  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Anser Ulf Holm att vi ska ta upp det här till en diskussion?

Anf.  117  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Jag tycker att det kan vara ett medskick att ni tittar på frågan på vilket sätt det kan förtydligas, eftersom det är en fråga som växer hela tiden. Det är möjligt att det ligger mer på konsumentministern, men det kan ni titta på. Det är ett medskick i så fall.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet och att det också finns stöd inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga. Vi har noterat ett medskick från Miljöpartiet.

Då lämnar vi punkten 12.

Vi går över till den sista punkten i detta avsnitt, nämligen punkt 13, Internet: en bättre och säkrare plats för barn som ett resultat av ett välfungerande samspel mellan myndigheter och näringsliv. Det är en ny fråga för nämnden och en diskussionspunkt.

Anf.  119  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Den knyter an till den föregående frågan. Syftet med diskussionen är att försöka klargöra statens rätta roll och hur partnerskap med olika aktörer i branschen kan utvecklas på ett kanske ännu bättre sätt.

Jag kommer att fortsätta att framhålla att Sveriges utgångspunkt är att statlig inblandning och styrning vid framtagande av innehåll online är känsligt ur just yttrandefrihetssynpunkt och att branschen har ett stort ansvar att se till att produkter och tjänster håller en sådan kvalitet att de är tillförlitliga och säkra för barn.

Det staten framför allt kan göra är att verka för ökad efterfrågan på produkter som håller hög kvalitet, som bidrar till ökad kunskap hos barn, föräldrar och andra vuxna som har en fostrande roll liksom när det handlar om upphandling av till exempel läromedel inom skolan. Vi tror att en ökad kunskap kommer att öka efterfrågan på kvalitetsinnehåll.

Men internet är gränslöst, som sagt, så jag kommer att välkomna de initiativ till självreglering som har tagits på EU-nivå och på internationell nivå. Medierådet i Sverige är väldigt aktivt både inom landet och i sina kontakter med övriga aktörer i Europa.

Anf.  120  CARINA OHLSSON (S):

Herr ordförande! Jag vet att ministern är medveten om det, men jag vill fråga om jag uppfattar det rätt: Det är väl inte bara själva innehållet man ska titta på?

Det kan vara ett jättebra innehåll i programverksamhet och annat, men det kan också locka andra att ta sig in därför att de vet att barn befinner sig här. Det är ofta här man kan hitta pedofiler. Programmen kan vara hur bra som helst när man tittar på dem, men då lockar de till sig personer som inte har ärliga syften. Det är väl Interpol och den typen av myndigheter som behöver lyftas fram så att de är medveten om det.

Sverige har kanske de bästa experterna på det här området, och de aktörerna bör också involveras i detta arbete.

Anf.  121  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Jo, det är absolut så. Jag gjorde en liten förkortning då jag insåg att tiden skulle rinna i väg.

Det är Cypern som har lagt fram ett förslag om en partnerskapsmodell som omfattar både branscher och statliga myndigheter. Jag tror att Interpol och andra myndigheter säkert kan vara aktörer i detta sammanhang, inte bara Statens medieråd.

Har Lottie-Ann Lindström något tillägg?

Anf.  122  Handläggare LOTTIE-ANN LINDSTRÖM:

Den specifika frågan var hur man kan stödja branschen att ta fram tjänster och varor på internet, och det här kanske är en annan, bredare fråga.

Anf.  123  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Vi tar med oss detta.

Anf.  124  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi går över till punkt 18, Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om stärkta faktaunderlag vid beslutsfattande om idrottspolitik. Detta är en ny fråga för nämnden, och det är en beslutspunkt.

Anf.  125  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Ordförandeskapet, det cypriotiska, har föreslagit rådsslutsatser på området idrott och statistik, och man har velat ta in skrivningar om att alla medlemsstater ska börja införa så kallade satellitkonton för idrotten. Ett syfte med ett sådant konto skulle vara att mäta idrottens ekonomiska betydelse.

Från svenskt håll har vi menat att det här är en fråga som varje medlemsstat måste avgöra enskilt, och man måste respektera att unionen har en begränsad kompetens på detta område. Vi tycker att det är bra med utbyte av erfarenheter och kunskap, och även statistik, men det här är något helt annat. Det är inte heller självklart vad som skulle vara nyttan med ett sådant här konto.

Trots dessa tveksamheter har vi beslutat att acceptera slutsatserna som de nu är skrivna, därför att det ger medlemsstaterna möjlighet att själva bedöma om de har behov av det här. Det ska inte vara tvingande för oss.

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 19, Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om fastställande av en strategi för att bekämpa manipulation av resultat inom sport och idrott. Det är en ny fråga, och det är en beslutspunkt.

Anf.  127  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Det är delvis en ny fråga och ändå en kär gammal återvändare. Så sent som under det polska ordförandeskapet i fjol antog rådet slutsatser mot uppgjorda matcher inom idrotten, och nu planeras det redan för nya slutsatser. Det säger väl en del om den betydelse som den här frågan har i många europeiska länder. Bakgrunden är naturligtvis skandalerna kring olika läggmatcher, framför allt inom fotbollen men också handbollsligan i Frankrike.

I Sverige har vi varit förskonade – tror och hoppas vi – från den här formen av skandaler sedan 1990 när det fanns uppgjorda bandymatcher. De senaste årens ökande spel, inte minst i Asien, över internet och de olika europeiska spelskandalerna har gjort att frågan har fått en ny aktualitet. Det gäller naturligtvis inom idrottsrörelsen och också på politisk nivå. Vi har en dialog kontinuerligt med idrottsrörelsen om dessa frågor.

Vi arbetar framför allt för ett ökat erfarenhetsutbyte och bättre kunskap men anser att det primära ansvaret för det här ligger hos spelbolagen och hos idrottsrörelsen. Vi ska på vår nivå se till att det finns en fungerande lagstiftning på plats. Men diskussionen förs naturligtvis.

Vi har varit lite besvärliga i diskussionerna på det här området också. Det har varit rätt långtgående skrivningar. Men som det nu ser ut anser vi att vi ändå kan acceptera ordförandeskapets kompromissförslag. Det viktiga är nu inte att förespråka rådsslutsatser eller att motsätta sig detta, utan det är att se till att frågan faktiskt diskuteras och hålls vid liv.

Anf.  128  CARINA OHLSSON (S):

Nu kanske jag förlänger diskussionen så att vi går över tiden, som statsrådet också sade.

Det står också om goda styrelseformer, och den här frågan kanske tangerar utkanten. Det handlar framför allt om fotboll. Om vi tittar på styrelserna ser vi att det är enbart män, och det kanske vore en fråga för ministern att lyfta upp någon gång när man träffas. På Europanivå och internationellt är det ju bara män i styrelserna inom idrotten, så det kan vara en fråga att ta upp och diskutera när man talar om styrelseformer. Gå gärna in och titta – det kan jag rekommendera – på UEFA:s och FIFA:s hemsidor hur det ser ut med styrelseskicket. Då får man lite tankar i huvudet.

Anf.  129  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Det kan jag nog hålla med om. Jag ser ändå inte riktigt kopplingen till fixade matcher, men det kanske finns någon.

Anf.  130  CARINA OHLSSON (S):

Ja, men det är just de här personerna som man säger har blivit mutade. Jag vet inte, men det kan hända att kvinnor också låter sig mutas. Det är ändå det som har diskuterats, och de filmer som har gjorts bland annat i Frankrike. Det är inte vilka personer som helst som tas fram och diskuteras, utan det är de personer som har makt och inflytande i FIFA och UEFA som lyfts fram på filmerna.

Anf.  131  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi tar oss vidare till punkt 20, Antidopning. Punkt 20 a berör en fråga som är ny för EU-nämnden. Det är en beslutspunkt.

Anf.  132  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Herr ordförande! Det ska utses tre nya ledamöter till Wadas styrelse. De ska hämtas bland unionens medlemsstater. Det finns nu tre kandidater, som det efter en del diskussioner och processer finns enighet om. Dessa kommer från Irland, Luxemburg och Portugal.

Anf.  133  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 20 b om resultatet av mötet i Wadas stiftelsestyrelse. Det är en informationspunkt.

Anf.  134  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Den vet jag därmed inte så mycket om. Det är information från det möte som hölls i Montreal tidigare i november. Det som kan bli mest intressant enligt vad vi erfarit är den pågående översyn av det internationella regelverket mot dopning som ska vara klart hösten 2014. Detta återkommer jag gärna till.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 20 b.

Vi går vidare till punkt 21, Hälsofrämjande fysisk aktivitet. Vi börjar med punkt 21 a om underlättande av hälsofrämjande fysisk aktivitet. Det är en ny fråga och en beslutspunkt.

Anf.  136  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Under det franska ordförandeskapet 2008 presenterades på ett informellt idrottsministermöte där jag deltog att man skulle ha EU-riktlinjer för fysisk aktivitet. Vi har kanske inte från svenskt håll haft några bekymmer med dessa riktlinjer, men vi har ifrågasatt om de ska ingå i unionens idrottspolitiska samarbete. Det är en del av folkhälsoarbetet. Vi har egentligen ingen anledning att motsätta oss detta, men vi pekar på att det framför allt handlar om att man kan utbyta kunskap och erfarenheter.

Anf.  137  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 21 b, som gäller den årliga europeiska idrottsveckan. Det är en ny fråga och en diskussionspunkt.

Anf.  138  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Det finns många med ambitioner på idrottsområdet, vilket vi i och för sig tycker är bra, men förslaget om en årlig europeisk vecka för idrott kommer vi att ifrågasätta ur flera olika aspekter. Även om vi kan välkomna rådsslutsatserna och tycka att det är bra att man på olika håll arbetar för mer fysisk aktivitet och bättre hälsa kommer vi som vanligt att betona att detta framför allt är en fråga för varje medlemsstat.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan.

Önskar statsrådet säga något under punkt 22, Övriga frågor?

Anf.  140  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M):

Vi kommer att få en rapport som behandlar arkivfrågor. Möjligen kan någon ha intresse av det. Det är en A-punkt. Det handlar om arkiven i Europa och deras utmaningar, inte minst vad gäller digitalisering och tillgänglighet. Detta kan jag möjligen återkomma till, men det har sagts mig att rapporten lär vara mycket bra.

Anf.  141  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Då återstår det bara för EU-nämnden att önska kulturministern en trevlig helg!

5 §  Jordbruk och fiske

Statssekreterare Magnus Kindbom

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 22–24 oktober 2012

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 28–29 november 2012

Anf.  142  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statssekreterare Magnus Kindbom med medarbetare välkomna hit till EU-nämnden. Jag vill inleda med att fråga om det finns några A-punkter under det här avsnittet. Det finns det. Med det noterat ser vi fram emot en återrapport från mötet i rådet den 22–24 oktober.

Anf.  143  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Jag är beredd att svara på frågor som rör återrapporten om det finns några.

Anf.  144  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen på den punkten.

Vi går vidare till punkt 3, Förslag till rådets förordning om användning av mjölksyra för att minska mikrobiologisk ytkontaminering på slaktkroppar av nötkreatur. Detta är en ny fråga för nämnden. Det handlar om ett beslut.

Anf.  145  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! I detta ärende hade vi en överläggning med utskottet i går. Jag är beredd att svara på ytterligare frågor eller ge en föredragning om så önskas.

Anf.  146  JACOB JOHNSON (V):

Som sagt var det en överläggning i utskottet i går. Vänsterpartiet anmälde då avvikande mening, som jag hänvisar till. Vi kvarstår vid den. Vi tycker inte att vi ska börja med sådan behandling av kött som här föreslås.

Anf.  147  KEW NORDQVIST (MP):

I går lämnade vi in ett särskilt yttrande i denna fråga. Men under morgonen har jag fått till min kännedom att man kommer att spreja på mjölksyran innan köttet blivit godkänt som mänsklig föda. Det innebär att resultaten från provtagning som görs efteråt riskerar att påverkas. Eventuella hygienbrister döljs på så sätt. Detta påverkar bland annat slakteriets egen kvalitetssäkring. Miljöpartiet kommer i första hand att vilja förbjuda denna användning. I andra hand kräver vi i likhet med i går att behandlat kött ska märkas om denna användning tillåts.

Anf.  148  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Vi hade en diskussion om det här i går också. Det står uttryckligen i kommissionens förslag och i den rättsliga grunden att den här typen av substanser inte får ersätta goda hygienrutiner i samband med slakt.

Anf.  149  PYRY NIEMI (S):

Herr ordförande! Jag har också nåtts av den information som Kew Nordqvist nämner. Det finns risk för att köttet besprutas med mjölksyra innan man gjort en noggrann kontroll av köttet. Statssekreteraren säger att det ska vara god hygienkontroll i förväg, men denna nya information pekar på något ytterst allvarligt, vill jag hävda. Ett viktigt fokus i frågan är att kontrollerna ska ske i förväg, så att man vet om att det är smittade slaktkroppar. Ett annat är i slutändan att om det råkar finnas någon smitta som mjölksyran inte tagit bort och köttet skickas vidare till en grossist eller annat blir hela den livsmedelskedjan också lite bekymmersam. Jag skulle gärna vilja höra en kommentar om detta.

Anf.  150  BENGT-ANDERS JOHANSSON (M):

Herr ordförande! Det jag går på är vad som uttryckligen står i det regelverk som vi ska anta. Om vi i alla avseenden bedömer att vissa kommer att bryta mot regelverket blir det väldigt svårt att anta någon regel. Jag utgår från att regelverket följs.

Anf.  151  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Denna fråga grundar sig på att det finns en redan existerande EU-lagstiftning som öppnar för möjligheten att använda olika substanser, så kallade dekontaminanter, för att minska förekomsten av mikroorganismer på slaktkroppar. Den nu föreslagna substansen, mjölksyra, har granskats av EU:s livsmedelsorgan, Efsa. Vår egen myndighet, Livsmedelsverket, har också varit med och lämnat sina synpunkter på detta. Ingen har haft invändningar vad gäller påverkan på livsmedelssäkerheten. Det står också, som jag redogjorde för, uttryckligen i kommissionens förslag att denna typ av substanser inte får ersätta goda hygienrutiner i samband med slakt.

Anf.  152  PYRY NIEMI (S):

Jag delar den uppfattningen, statssekreteraren, och det är gott nog. Men om det dyker upp ny information av detta slag under resans gång är det ganska bekymmersamt, även om det uttryckligen står på det sättet i kommissionens förslag. Denna information har jag nåtts av nu på morgonen. Det är klart att det är oroande.

Vi är inte mot mjölksyra. Det var vi inte i går heller. Mjölksyran accepterar vi absolut. Det är inte något problem med själva substansen. Nej, det handlar om kontrollerna av slaktkropparna. Det blir en livsmedelssäkerhetsrisk om det förekommer att mjölksyra sprutas på innan det görs kontroller. Då kan det förekomma dolda brister i själva kontrollsystemet. Det är det vi funderar över – framför allt jag men även Kew Nordqvist – och det är det som vi gärna vill reda ut i det här samtalet innan vi säger ja eller nej.

Anf.  153  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Jag delar uppfattningen att det är en grundläggande och viktig fråga att vi ska ha sunda och friska djur och säkra livsmedel. Självklart är det något som måste beaktas.

Hur denna behandling försiggår regleras i den grundläggande lagstiftning som redan finns på plats. Det är utifrån den EU:s livsmedelsmyndighet Efsa liksom vår svenska myndighet har granskat detta. Utifrån de förutsättningarna har man sagt att det här inte utgör någon risk för livsmedel. Det är på denna vetenskapliga grund som regeringen i sin tur gjort sitt ställningstagande till stöd för förslaget om att använda mjölksyra.

Som Pyry Niemi var inne på är mjölksyra en naturlig substans som också används i andra delar av livsmedelsframställningen och livsmedelsförädlingen. Behandlingen i sig beräknas ge en restprodukt motsvarande en hundradel jämfört med det sätt mjölksyra används på redan i dag.

Jag förstår att det är själva behandlingen av slaktkroppen som är det centrala här. Där kan vi bara utgå från den granskning som Efsa och Livsmedelsverket har gjort i ärendet och basera vårt ställningstagande på det.

Anf.  154  KEW NORDQVIST (MP):

I tidigare besked stod det att man skulle spreja på mjölksyran efter provtagning, men det är ändrat nu, så att man ska ha möjlighet att spreja före provtagningen. Det är det som är det centrala för oss. Sprejar man före provtagning riskerar man att förstöra provresultatet. Då får man inte ett rättvisande resultat. Därför är vi emot detta.

Anf.  155  PYRY NIEMI (S):

Jag delar helt Kew Nordqvists uppfattning i frågan. Om det sprutas på före provtagning är det ett bekymmer. Så är det. Jag har all respekt för vetenskaplig rådgivning, och jag har all respekt för Efsa och Livsmedelsverket. Men om den här informationen har kommit nu på morgonen är det en väsentlig sak att ta ställning till. Vi kommer att flagga för en avvikande mening om vi inte får ett mer rättvisande svar från regeringen.

Anf.  156  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Förslaget i sig har inte ändrats jämfört med i går eller under den process då det har varit föremål för ställningstagande och diskussion i rådsarbetsgrupper. Det här är ett förslag som grundar sig på den EU-lagstiftning som finns. Där regleras det hur de här typerna av substanser får användas. Den existerande lagstiftningen tillåter att man använder godkända substanser och anger på vilket sätt. Det är det sätt som det regleras som de ansvariga myndigheterna nu har prövat och kommit fram till att det är ett acceptabelt och godkänt sätt.

Det är utifrån de kriterierna som regeringen har grundat sitt ställningstagande och anser att detta är ett förslag som vi kan ställa oss bakom.

Anf.  157  BENGT-ANDERS JOHANSSON (M):

Herr ordförande! Det blir lite märkligt om delar av EU-nämnden har ett underlag som regeringen uppenbarligen inte har och att EU-nämnden i så fall ska ta ställning till detta. Jag utgår ifrån det underlag som vi har fått, där det uttryckligen står att provtagningen av slaktkropparna för att bedöma överensstämmelse med de mikrobiologiska kriterierna enligt förordning si och så ska göras innan lösningen sprutas på. Jag blev lite fundersam om det skulle finnas andra uppgifter som är dolda för EU-nämnden. Vi kan inte sitta här och fatta beslut på utsagor.

Anf.  158  STAFFAN DANIELSSON (C):

Det här handlar egentligen om två frågor. Den ena är vilka substanser som man ska få använda när man slaktar djur av olika slag. Det ska självfallet prövas noga, och Livsmedelsverket och Efsa har bedömt att detta är okej.

Den andra frågan är hur vi kontrollerar att slakten sker på ett bra sätt med en god hygienisk kontroll. Det finns ju också kontrollinstanser och organ för detta. Det här är mycket tekniska frågor. Jag har i grunden ett förtroende för Livsmedelsverkets bedömning och även för det som EU:s organ har gjort.

Anf.  159  PYRY NIEMI (S):

Vi kommer att lämna ett särskilt yttrande. Det handlar om att vi utgår från att slaktkropparna kontrolleras innan mjölksyra sprutas på dem. Vi lämnar ingen avvikande mening för närvarande av respekt för det ni säger.

Vi ska ju godkänna substansen mjölksyra. Det är den som ska godkännas. Godkännandet är inte formellt gjort ännu. Då är den här signalen ganska tydlig tillbaka inför godkännandet. Även om det ska vara någonting som kan sprutas på slaktkroppar innan de kontrolleras, vilket statssekreteraren har sagt ett par gånger, är det viktigt att signalen går tillbaka att kontrollerna måste ske innan för att minimera risken för till exempel EHEC-smitta och annat som förs vidare i livsmedelsförädlingskedjan. Det är vår signal tillbaka.

Anf.  160  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Jag vill understryka att regeringen delar synen på vikten av att ha både en god djurhälsa och en god kontroll av livsmedelsslakten. Det är centralt och viktigt för konsumenternas förtroende för livsmedel. Jag vill understryka att vi delar den synen på frågan.

Detta regleras av en redan existerande lagstiftning, vilken jag utgår ifrån hanterar det här på ett korrekt sätt. Jag utgår också ifrån att det också kontrolleras hur man utför kontrollerna.

I den uppgift jag fick här nu står det att provtagning av slaktkropparna ska göras innan mjölksyrelösning appliceras på slaktkropparna. Jag utgår ifrån att det är det som gäller. Och det är det som gäller eftersom det är den förordningen. Det är också utifrån det som myndigheterna har tagit ställning, och regeringen har också ställt sig bakom detta utifrån de vetenskapliga bedömningarna.

Anf.  161  KEW NORDQVIST (MP):

Jag skulle gärna vilja veta vad det här dokumentet heter.

Anf.  162  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Det här är Europeiska unionens förslag nr 14571/12 som berör förslag till rådets förordning om användning av mjölksyra för att minska mikrobiologiska ytkontamineringar. Det står under bilagan, del 2, punkt 1. Där står det: Provtagning av slaktkroppar för att bedöma överensstämmelse med de mikrobiologiska kriterierna enligt förordningen EG nr 2073/2005 ska göras innan mjölksyrelösning appliceras på slaktkroppar, halva slaktkroppar eller kvartsparter.

Anf.  163  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara meddela att den här förordningen har ingått i utskicket till ledamöterna.

Anf.  164  KEW NORDQVIST (MP):

Jag har fått höra från den gröna gruppen i Bryssel att man har ändrat detta till att tillåta provtagning före det här. Där har man faktiskt gått emot. Det är det jag lutar mig emot.

Anf.  165  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Herr ordförande! Det jag citerade är den förordning som ligger på rådets bord att ta ställning till. Det är detta vi röstar om. Jag känner inte till om parlamentet eller någon annan har ett annat förslag. Detta är det som ministrarna tar ställning till.

Anf.  166  KEW NORDQVIST (MP):

Då ansluter jag mig till Pyry Niemi och lämnar ett särskilt yttrande.

Anf.  167  ORDFÖRANDEN:

Vi är inte riktigt bekanta med termen särskilt yttrande här i nämnden, utan vi uppfattar det som ett medskick. Men jag förstår att det inte påverkar Kew Nordqvists inställning, eller hur? Nej.

Jag konstaterar då att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i det här ärendet, men vi har noterat en avvikande mening från Vänsterpartiet jämte medskick från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Med det tar vi oss vidare på dagordningen till punkt 5 om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Vi har förstått att detta nu har förvandlats till en diskussionspunkt.

Anf.  168  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Fram till i går har det varit ordförandeskapets intention att försöka nå en så kallad partiell allmän inriktning om den gemensamma jordbrukspolitiken vid ministermötet i november. Det har dock varit svårt att ena medlemsländerna om en kompromiss eftersom många, inklusive Sverige, anser att det fortfarande finns en rad utestående frågor. Diskussionen om EU:s långtidsbudget har utgjort ytterligare en osäkerhetsfaktor.

Ordförandeskapet har nu lyssnat på medlemsstaternas oro och i ett sent skede meddelat att man i stället kommer att ta upp ett antal frågor för diskussion på rådsmötet.

Regeringen har varit beredd att gå ordförandeskapet till mötes och bidra till en överenskommelse men kan samtidigt hålla med om att ett beslut redan nu skulle riskera att inte vara fullt genomarbetat.

Det innebär att det inte finns ett behov av ett slutligt ställningstagande i dag, men jag vill ändå passa på att ge nämnden regeringens syn på utestående frågor i de olika förordningarna eftersom delar av dem kommer upp till diskussion nu på rådet och eftersom det är möjligt att ordförandeskapet kommer att göra ett nytt försök att nå en överenskommelse redan vid decemberrådet.

Jag vill gå igenom några av de här förordningarna. De är ganska omfattande och berör en ganska stor del av EU:s budget. Därför ber jag om ursäkt för att det tar lite tid, men det är också viktiga frågor.

Övergripande anser regeringen att vägledande principer för Sveriges agerande i en kommande överenskommelse ska vara ökad marknadsorientering, lika konkurrensvillkor, ökad miljönytta, förenkling samt en förbättrad samstämmighet med handels- och utvecklingspolitiken.

Den första förordningen som hanteras är direktstödsförordningen. Förslagen om förgröning och utjämning av direktstödet inom länderna är två stora utestående frågor. Enligt den senaste informationen från ordförandeskapet kommer förgröningen att diskuteras på rådsmötet i nästa vecka.

Regeringens syn är att det är viktigt att förgröningen utformas så att den passar för svenska förhållanden och för svenska företag samtidigt som den ska bidra till att miljönyttan ökar. Regeringen arbetar därför för att den kommande överenskommelsen beaktar de nordliga förutsättningarna genom lämpliga undantag, anpassningar och genom kopplingar till andra pelarens effektiva miljöersättningar. Det är viktigt att förgröningen utformas på ett sätt som är enkelt att administrera och som inte innebär att vi riskerar att urholka nyttan av våra effektiva miljö- och landsbygdsstöd.

Vad gäller den interna utjämningen stöder regeringen principen att frångå de historiska referenserna. För svensk del är det även viktigt att utjämning sker under socialt acceptabla former. Vi bör även se till att utjämning inte leder till mer kopplade stöd. Kopplade stöd är något som vi skulle vilja fasa ut, men med tanke på att många medlemsstater vill se en utökning av de kopplade stöden anser regeringen att kommissionens förslag är godtagbart.

Regeringen anser vidare att Sverige i övrigt bör verka för en enkel tillämpning med stora inslag av frivillighet och flexibilitet. Detta gäller frågor som stödrättssystemet, definitionen av aktiva lantbrukare och de nya stödformerna till små och unga lantbrukare.

När det gäller den samlade marknadsordningen har Sverige vid flera tillfällen ifrågasatt att förslaget till en samlad marknadsordning inte varit mer marknadsorienterat. I de få steg mot marknadsorientering som kommissionen ändå tagit har Sverige försökt att stödja kommissionen.

Diskussionerna i rådet har tyvärr visat att det finns ett stort antal medlemsstater som anser att marknadsstöden och marknadsregleringarna bör öka i omfattning även jämfört med kommissionens förslag. Samtidigt finns en mindre grupp, där Sverige ingår, som driver en marknadsliberal linje. Även inom den här gruppen är bilden splittrad. Därför är det min bedömning att förslaget, som det ser ut i dag, är så bra det kan bli ur en marknadsliberal synvinkel.

För denna specifika förordning anser regeringen att den vägledande principen för Sverige bör vara en välfungerande marknad och förenkling för svenska företag. Sverige bör även driva marknadsorientering genom att i möjligaste mån undvika ytterligare marknadsregleringar. Med tanke på risken för ytterligare reglering vill jag påpeka vikten av att Sverige fortsatt deltar aktivt i förhandlingarna, inte minst med tanke på den expansiva linje som Europaparlamentet förefaller driva.

I landsbygdsförordningen finns de generella reglerna för hur nästa landsbygdsprogram ska vara utformat och hur det ska genomföras, följas upp och utvärderas. Vi, och troligen flera andra länder, ser att det förslag till förordning som nu ligger på bordet egentligen är så pass flexibelt att det tillåter medlemsstaterna att utforma ett program på ett sätt som passar för respektive land.

Det finns fortfarande delar i förslaget som vi och andra medlemsstater inte stöder fullt ut, men eftersom det finns krav på medfinansiering och eftersom kommissionen och medlemsländerna ska godkänna varje program anser regeringen att förslaget skulle kunna accepteras som en del i paketet.

Den horisontella förordningen behandlar regler som gäller hela den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är här jordbrukspolitikens administration fastställs. Även om den horisontella förordningen inte innehåller några frågor av hög politisk karaktär är den mycket viktig eftersom regler om kontroller och sanktioner, tvärvillkor och annan administration, styrs här. Därmed finns en stor förenklingspotential, vilket regeringen anser att Sverige bör nyttja.

Några prioriterade frågor är förenkling av tvärvillkoren och en effektiv förvaltning av styrsystemen. Det är frågor som Sverige kommer att ta upp i diskussioner och inför ställningstaganden i rådet.

Anf.  169  PYRY NIEMI (S):

Ordförande! Tack, statssekreteraren! Vi fick en lång föredragning i går. Jag ska inte fördjupa mig i föredragningen som sådan, men jag har två kommentarer. Det ena gäller det som statssekreteraren tydligt betonar, att det nu är skarpt läge. Det har gått lite fortare än jag förstod av det som sades i går. Det kanske börjar hända saker i samtal och så vidare. Jag uppfattade det så, men jag kanske tolkade fel. Oavsett vilket vill jag säga att vi tidigare haft ganska många överläggningar i frågan. Vi har påtalat våra synpunkter och uppfattningar, och dem vidhåller vi.

Jag vill dock kommentera detta med flexibilitet. Det är bra, det underlättar för Sverige och även övriga nationer att införa sina egna regelverk, men ett litet problem med de egna regelverken när det gäller flexibiliteten är att det hela blir generellt svårt att följa upp. Det kan bli svårt att få ihop de gemensamma målen om minskad klimatpåverkan, minskad övergödning, minskad vattenförbrukning och så vidare. Allt det kan medföra svårigheter om alla medlemsländer får göra precis som de själva vill.

Jag säger inte att flexibilitet är fel. Tvärtom är det bra, men det är samtidigt viktigt att det finns ett någorlunda transparent regelverk som tar hänsyn bland annat till EU 2020-strategin. När vi talar om flexibilitet vill jag säga: Låt det inte bli in absurdum.

Det andra jag vill ta upp gäller de kopplade stöden som vi talade om i går. Det är ytterst angeläget att de så långt som möjligt tas bort; här vet jag att vi har en bred samsyn i riksdagen. Som det ser ut i Europa i dag finns risken att många länder kommer att vilja ha mer kopplade stöd, och det är en tillbakagång till en gammal form av CAP som vi inte vill stå bakom. Och varför inte det? Jo, därför att många länder dras med stora ekonomiska utmaningar. De vill ha så mycket pengar som möjligt i direktstöden, att helt enkelt koppla dem till produktionen.

Medskicket från oss är att regeringen ska jobba som tusan för att få bort de kopplade stöden. Vi vill inte vrida tillbaka klockan till 80-talet med köttberg, smörberg, mjölkberg. Det är ingenting vi vill ha i dag, utan vi vill ha en helt annan modell. Vi socialdemokrater har sagt att det är åt det hållet vi önskar att regeringen ska gå.

I övrigt står vi bakom våra tidigare ståndpunkter.

Anf.  170  KEW NORDQVIST (MP):

Vi hade, som sagt, frågan uppe i går, och jag gjorde då ett antal medskick. Jag kan väl bara upprepa lite grann av det. Vi vill i första hand främja en övergång till ekologiskt jordbruk och att stöden i övrigt ska gå till ökad miljönytta. Vidare vill vi att regeringen tar i beaktande att vi kommer att möta aktörer som inte betalar sin miljöbelastning eller tar tillräcklig djurhänsyn.

När det gäller kopplade stöd anser även vi att de ska bort, och om de ska finnas kvar ska de begränsas till att främja den ekologiska produktionen, till exempel genom stöd till proteingrödor.

Vi vill även skicka med att det är viktigt att minska den administrativa bördan. Det finns anledning att titta på om inte ekologiska producenter som underställer sig frivillig kontroll ska omfattas av färre kontroller. Dessutom bör marknadsstödet begränsas till certifierad ekologisk produktion.

I övrigt hänvisar jag till det som vi lade fram i går.

Anf.  171  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag nöjer mig med att endast hänvisa till vad som har framförts i miljö- och jordbruksutskottet.

Anf.  172  JACOB JOHNSON (V):

Det här är en stor fråga, och vi har framfört Vänsterpartiets åsikt många gånger. Vår övergripande åsikt är att hela CAP ska avvecklas. Jag ställer mig bakom de medskick som Vänsterpartiet gjorde i miljö- och jordbruksutskottet i går. De överensstämmer till stor del med det som framför allt Miljöpartiet här har framfört.

Anf.  173  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Jag tackar för synpunkterna och medskicken. Regeringen delar den övergripande målsättningen beträffande synen på de kopplade stöden och har också drivit det hårt.

Jag skulle vilja kommentera Pyry Niemis två synpunkter. Jag tror inte att man ska uppfatta att det går snabbare, utan snarare drar man ut på och försenar beslutsprocessen. Så tolkar jag det som just nu sker. Man vill diskutera några punkter ytterligare.

Frågan om flexibilitet är viktig. Det är viktigt att de övergripande målen som vi ställer upp för politiken ska ligga fast och genomföras i så stor utsträckning som möjligt. Utmaningen har varit att flera av de nya förslagen, kommissionens förslag till ny jordbrukspolitik, innehåller komponenter som ökar komplexiteten och krånglet.

Det handlar om definitionen av den aktiva jordbruksförgröningen, om småjordbruk, unga jordbrukare och så vidare. Där har det funnits en diskussion om möjligheten till flexibilitet och i vilken omfattning stöden ska omfatta respektive medlemsstat för att kunna minska regelkrånglet, detta ifall man uppfattar att det inte finns behov av just de stöden. Att uppfylla målen är en viktig fråga.

Anf.  174  PYRY NIEMI (S):

Jag välkomnar att de övergripande målen ska uppfyllas. Problemet är när vi talar om förgröning. Förgröning har en tendens att bestå av 27 medlemsstaters egna uppfattningar. Ska vi uppfylla mesta möjliga miljönytta kopplad till stor flexibilitet kan det i stället bli minsta möjliga miljönytta. Många länder kommer att aktivera andra insatser och kalla det för förgröning, vilket det i grunden inte är.

Nu ska jag inte säga att vi i Sverige är världsbäst på det, för vi har också en hög andel. Vad jag har förstått bidrar svenska jordbrukare enligt EU-kommissionen till ganska stora klimatutsläpp, mer än genomsnittet i EU. Icke förty är vi ganska bra på själva begreppet förgröning totalt sett i Sverige. Sedan finns det länder som har andra uppfattningar och kommer att prioritera andra former av aktiviteter. Det jag menar är alltså att flexibiliteten inte får bli större än att den går att följa upp och att den bidrar till att EU:s gemensamma mål uppfylls så snart som möjligt.

Anf.  175  STAFFAN DANIELSSON (C):

Jag vill bara göra en liten notering. Det är viktiga förhandlingar som just nu pågår i Bryssel om dessa frågor. Den linje som Sverige följer är att minska EU:s budget genom att minska jordbruksstöden, flytta över pengar till andra pelaren och behålla den svenska rabatten.

Nu hör jag lite kritik som går ut på att regeringens förhandlingsstrategi kanske misslyckas. Det hoppas vi verkligen att den inte gör. Jag vill bara nämna att regeringen har hela EU-nämnden bakom sig i den linje man driver. Man har till och med ännu tuffare krav från oppositionen på att vara än mer tydliga i sina krav. Sedan får vi se vart det leder. Jag hoppas verkligen att regeringen når så långt som möjligt, trots att huvuddelen av kontinentens länder ser annorlunda på frågan.

Anf.  176  PYRY NIEMI (S):

Jag glömde att säga en sak, nämligen att vi självklart i grunden står bakom förenklingar. Det ska inte vara krångligt att ägna sig åt jordbruk. Det ska vara praktiskt gångbart och funktionellt, absolut, men vi får heller inte hamna i ett läge där vi pekar bakåt och börjar minska på förgröningsprocessen. Det är det jag menar med att flexibiliteten inte får gå längre än så.

Anf.  177  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Jag välkomnar synpunkterna från Pyry Niemi. Regeringen delar dem. Det är viktiga synpunkter. Jag har två kommentarer.

När det gäller förgröningen och hur den ska bli verklighet ser miljölösningarna ofta olika ut i olika länder. Vi har noterat att det ursprungliga förslaget som kommissionen presenterade skulle ha inneburit ett steg bakåt för Sverige, liksom för Finland och även en del andra nordliga områden. Av den anledningen har det varit viktigt att hitta en annan lösning för våra länder. I annat fall skulle vi ha försämrat miljöförutsättningarna. I de delarna har vi förespråkat flexibilitet.

För att undvika just det som Pyry Niemi tar upp jobbar Sverige tillsammans med ett antal andra medlemsländer på att kommissionen ska förhandsgranska de förgröningsåtgärder som medlemsstaterna föreslår för att uppnå de gemensamma målen. Jag delar synen på vikten av dessa frågor. Vi har haft det med oss i vårt arbete.

Anf.  178  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan. Jag har noterat avvikande meningar från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Jag har även noterat medskick från Socialdemokraterna respektive Miljöpartiet.

Anf.  179  PYRY NIEMI (S):

Det var de som framfördes i tidigare överläggningar. Det är ingenting som vi har framfört i dag. Jag vill verkligen betona att det är fråga om tidigare kända ståndpunkter som framförts vid ett flertal olika tillfällen. Det finns således inga nyheter i det som vi har sagt i dag.

Anf.  180  ORDFÖRANDEN:

Det är bra med det förtydligandet. Det är tidigare meddelade avvikande meningar. Därmed är vi klara med punkt 5.

Vi går över till fiskefrågorna. Först har vi punkt 6, Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för EU-fartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2013 och 2014. Detta är en återkommande fråga, och det är en beslutspunkt.

Anf.  181  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Även denna fråga var föremål för överläggning med miljö- och jordbruksutskottet i går. Jag är beredd att svara på frågor om nämnden har några särskilda sådana beträffande detta ärende.

Anf.  182  PYRY NIEMI (S):

Vi anmälde avvikande mening i går, och vi vidhåller den.

Anf.  183  KEW NORDQVIST (MP):

Även vi anmälde avvikande mening och står fast vid den.

Anf.  184  JACOB JOHNSON (V):

Vi har en gemensam avvikande mening med Miljöpartiet och står fast vid den.

Anf.  185  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet, men avvikande meningar har anmälts av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Med det lämnar vi punkt 6.

Vi går vidare till punkt 7, EU och Norges årliga samråd för 2013. Detta är en årligen återkommande fråga, och det är en diskussionspunkt.

Anf.  186  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Syftet med rådsmötet är att kommissionen ska informera ministerrådet om läget efter den första förhandlingsrundan som hölls i Bryssel under förra veckan. Nästa förhandlingsrunda äger rum i början av december.

Inga konkreta förhandlingsresultat har uppnåtts hittills, utan parterna har ägnat sig åt att gå igenom de olika delarna i avtalet. Dessa är fastställande av fiskemöjligheter för gemensamma bestånd i Nordsjön och Skagerrak, utbyte av fiskemöjligheter samt kontroll och tekniska regleringar.

Regeringens övergripande ståndpunkt är densamma som tidigare, det vill säga att målsättningen ska vara att uppnå MSY till 2015 och att överenskomna förvaltningsplaner ska vara utgångspunkten för fastställande av fiskemöjligheter för nästa år. När det gäller nya förvaltningsplaner anser regeringen att de ska baseras på vetenskaplig rådgivning samt att de ska innehålla en skörderegel som gör fastställandet av fiskemöjligheter så förutsägbart som möjligt samtidigt som de bidrar till att uppnå MSY till 2015.

När det gäller torsk anser regeringen att planen ska följas och att åtgärder måste vidtas för att minska utkasten. Angående sill i Skagerrak anser regeringen att Skagerrak bör få en kvot som inte avviker från Ices råd för sillen i Nordsjön och Östersjön. När det gäller utbyte av fiskemöjligheter anser regeringen att EU inte bör ta emot mer arktisk torsk om detta går ut över de medlemsländer som inte får del av torsken, exempelvis Sverige.

När det slutligen gäller ett nytt tillträdesavtal för Skagerrak kommer regeringen att bevaka att kommissionen agerar enligt önskemål från de berörda parterna, det vill säga Sverige, Danmark och Norge. Detta innebär bland annat att parterna ska kunna fortsätta att bedriva traditionellt fiske i varandras vatten.

Anf.  187  ORDFÖRANDEN:

Jag kan då konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan.

Då återstår punkt 8 under Övriga frågor. Det gäller TAC för vitlinglyra. Vill statssekreteraren tillägga något?

Anf.  188  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Jag kan svara på frågor om det finns några, i övrigt har jag inget att tillägga.

Anf.  189  ORDFÖRANDEN:

Ingen begär ordet. Då tackar vi för informationen och önskar statssekreterare Magnus Kindbom med medarbetare en trevlig helg!

Innehållsförteckning

1 §  Utrikes frågor – handel 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  6  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 3

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  8  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 3

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  10  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 4

Anf.  11  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 4

Anf.  12  JACOB JOHNSON (V) 5

Anf.  13  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 5

Anf.  14  Ämnesrådet PAULA WENNERBLOM  5

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  16  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 5

Anf.  17  JACOB JOHNSON (V) 6

Anf.  18  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 6

Anf.  19  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 6

Anf.  20  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 6

Anf.  21  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 6

Anf.  22  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 6

Anf.  23  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 6

Anf.  24  Kanslirådet EVA NILSSON MANSFELD  7

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  26  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 7

Anf.  27  JACOB JOHNSON (V) 7

Anf.  28  GUSTAV BLIX (M) 7

Anf.  29  JOHNNY SKALIN (SD) 7

Anf.  30  MARIE GRANLUND (S) 8

Anf.  31  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 8

Anf.  32  Departementsrådet MAGNUS HELLGREN 8

Anf.  33  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 8

Anf.  34  JACOB JOHNSON (V) 8

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  36  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 9

Anf.  37  CARINA OHLSSON (S) 9

Anf.  38  PEDER WACHTMEISTER (M) 9

Anf.  39  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 10

Anf.  40  Departementssekreterare AMANDA JINHAGE 10

Anf.  41  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 10

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  43  Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 10

Anf.  44  JACOB JOHNSON (V) 11

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 11

2 §  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (ungdom) 12

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  47  Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP) 12

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  49  Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP) 12

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  51  Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP) 13

Anf.  52  JOHNNY SKALIN (SD) 13

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  54  Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP) 14

Anf.  55  JOHNNY SKALIN (SD) 14

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  57  Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP) 14

Anf.  58  JACOB JOHNSON (V) 15

Anf.  59  Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP) 15

Anf.  60  JOHNNY SKALIN (SD) 15

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  62  JOHNNY SKALIN (SD) 15

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 15

3 §  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (utbildning) 16

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  65  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 16

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  67  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 16

Anf.  68  THOMAS STRAND (S) 16

Anf.  69  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 17

Anf.  70  THOMAS STRAND (S) 17

Anf.  71  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 17

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  73  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 17

Anf.  74  JOHNNY SKALIN (SD) 18

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  76  THOMAS STRAND (S) 18

Anf.  77  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 19

Anf.  78  THOMAS STRAND (S) 19

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  80  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 19

Anf.  81  JOHNNY SKALIN (SD) 19

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  83  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 20

Anf.  84  JOHNNY SKALIN (SD) 20

Anf.  85  THOMAS STRAND (S) 20

Anf.  86  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 21

Anf.  87  JOHNNY SKALIN (SD) 21

Anf.  88  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 21

Anf.  89  JOHNNY SKALIN (SD) 22

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  91  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 22

Anf.  92  THOMAS STRAND (S) 23

Anf.  93  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 23

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 23

4 §  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (kultur och idrott) 24

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  96  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 24

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  98  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 24

Anf.  99  JACOB JOHNSON (V) 25

Anf.  100  JOHNNY SKALIN (SD) 25

Anf.  101  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 25

Anf.  102  JACOB JOHNSON (V) 26

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  104  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 26

Anf.  105  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 26

Anf.  106  JOHNNY SKALIN (SD) 27

Anf.  107  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 27

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  109  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 27

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  111  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 28

Anf.  112  SVEN BRITTON (S) 29

Anf.  113  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 29

Anf.  114  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 29

Anf.  115  Handläggare LOTTIE-ANN LINDSTRÖM 30

Anf.  116  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 30

Anf.  117  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 30

Anf.  118  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  119  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 30

Anf.  120  CARINA OHLSSON (S) 31

Anf.  121  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 31

Anf.  122  Handläggare LOTTIE-ANN LINDSTRÖM 31

Anf.  123  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 31

Anf.  124  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  125  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 32

Anf.  126  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  127  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 32

Anf.  128  CARINA OHLSSON (S) 33

Anf.  129  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 33

Anf.  130  CARINA OHLSSON (S) 33

Anf.  131  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  132  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 33

Anf.  133  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  134  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 33

Anf.  135  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  136  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 34

Anf.  137  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  138  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 34

Anf.  139  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  140  Kultur- och idrottsminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (M) 34

Anf.  141  ORDFÖRANDEN 34

5 §  Jordbruk och fiske 36

Anf.  142  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  143  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 36

Anf.  144  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  145  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 36

Anf.  146  JACOB JOHNSON (V) 36

Anf.  147  KEW NORDQVIST (MP) 36

Anf.  148  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 36

Anf.  149  PYRY NIEMI (S) 37

Anf.  150  BENGT-ANDERS JOHANSSON (M) 37

Anf.  151  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 37

Anf.  152  PYRY NIEMI (S) 37

Anf.  153  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 37

Anf.  154  KEW NORDQVIST (MP) 38

Anf.  155  PYRY NIEMI (S) 38

Anf.  156  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 38

Anf.  157  BENGT-ANDERS JOHANSSON (M) 38

Anf.  158  STAFFAN DANIELSSON (C) 39

Anf.  159  PYRY NIEMI (S) 39

Anf.  160  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 39

Anf.  161  KEW NORDQVIST (MP) 39

Anf.  162  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 40

Anf.  163  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  164  KEW NORDQVIST (MP) 40

Anf.  165  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 40

Anf.  166  KEW NORDQVIST (MP) 40

Anf.  167  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  168  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 40

Anf.  169  PYRY NIEMI (S) 42

Anf.  170  KEW NORDQVIST (MP) 43

Anf.  171  JOHNNY SKALIN (SD) 43

Anf.  172  JACOB JOHNSON (V) 43

Anf.  173  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 43

Anf.  174  PYRY NIEMI (S) 44

Anf.  175  STAFFAN DANIELSSON (C) 44

Anf.  176  PYRY NIEMI (S) 44

Anf.  177  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 45

Anf.  178  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  179  PYRY NIEMI (S) 45

Anf.  180  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  181  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 45

Anf.  182  PYRY NIEMI (S) 45

Anf.  183  KEW NORDQVIST (MP) 45

Anf.  184  JACOB JOHNSON (V) 46

Anf.  185  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  186  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 46

Anf.  187  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  188  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 46

Anf.  189  ORDFÖRANDEN 47