Fredagen den 23 november 2007

EU-nämndens uppteckningar 2007/08:11

1 §  Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 22 och 23 oktober 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 26 och 27 november 2007

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Då släpper vi in jordbruksministern med medarbetare. Som ni ser på den gula agendan kommer vi att behandla frågor i ordningen jordbruk, fiske, energi och därefter transport och telekommunikation. TTE-rådet bryter vi alltså upp statsrådsvis och har Maud Olofsson först och Åsa Torstensson sedan. Men först samråder vi med jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Välkommen, jordbruksministern med medarbetare!

Vi ska börja med återrapporten från rådsmötet den 22–23 oktober. En skriftlig sådan är utsänd. Precis som vi brukar börjar vi med att lämna ordet till jordbruksministern om han vill kommentera detta. Välkommen och varsågod!

Anf.  2  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Tack för välkomsthälsningen. Jag är beredd att svara på eventuella frågor i samband med återrapporteringen.

Anf.  3  JACOB JOHNSON (v):

Fru ordförande! Jag har en fråga om överenskommelsen om fiskemöjligheterna i Östersjön och reduktionen av de västra och östra bestånden. När detta var uppe i EU-nämnden var utgångspunkten att kommissionens förslag innebar en minskning med 23 procent av det östra beståndet, men nu blev utfallet bara 5 procent. Det är en ganska avsevärd skillnad, framför allt med tanke på Ices rekommendation om fiskestopp. Jag undrar om jordbruksministern kan kommentera detta.

Anf.  4  PER BOLUND (mp):

Min fråga handlar om fiske av blåfenad tonfisk, som var uppe på mötet på begäran av den spanska delegationen. Det framfördes synpunkter från medlemsstaterna om att kommissionen har gått för långt. Det är irritation över fiskestoppen och så vidare. Om jag inte minns fel hade vi en diskussion här i EU-nämnden där vi frågade oss om man inte skulle ännu längre än kommissionen har gjort. Men såvitt jag kan se har Sverige inte uttalat sig och stött kommissionen eller framhållit att vi måste åtgärda detta. Det vore intressant att höra varför Sverige inte har deltagit i den diskussionen.

Anf.  5  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Vad beträffar frågorna om Östersjön kan vi konstatera att vi fick en deklaration från Polen i vilken man erkände att man hade fiskat oerhört mycket utöver de kvoter man har fått sig tilldelade. Det är första gången som det i varje fall till mina öron har kommit ett sådant erkännande från den polska sidan. Därtill förband man sig att tillsätta kontrollpersoner och administration som skulle undvika att man råkar in i samma situation kommande period. Utöver detta förband sig kommissionen att övervaka så att Polen sköter de åtaganden man har iklätt sig.

Detta gjorde att vi kunde räkna bort det kanske dubbla fiske som Polen har gjort i förhållande till vad man har haft tillåtelse att göra. Detta är bakgrunden till att det blev möjligt att komma överens om en mindre sänkning. Eftersom Polen är en stor fiskenation i Östersjön var det av yttersta betydelse att man där iklädde sig detta ansvar och att man också har tillsatt kontrollanter så att det inte blir möjligt att göra framöver. Som sista punkt har man också förbundit sig att betala tillbaka det som man har fiskat för mycket. I den delen känner jag mig mycket trygg, måste jag säga.

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Har tonfiskfrågan blivit berörd här?

Anf.  7  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Den frågan har ju inte berört oss för svenskt vidkommande. Vi har under hand stött kommissionens åsikter.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi lägga rapporten till handlingarna och gå in på information och samråd inför rådsmötet den 26–27 november. Vi tar alltså fram den blå agendan. För den händelse att någon inte hörde det jag sade före samrådet har alltså miljö‑ och jordbruksutskottet informerats om rådets dagordning. Däremot är det inga överläggningar i övrigt. Jag kommer att berätta vad som gäller när vi kommer till respektive punkt. Som vanligt tar vi A-punktslistan sist. En preliminär sådan har delats ut på borden.

Då går vi in på listan. Vi har först punkt 3 om föredragning av kommissionen och diskussion om förberedelse av den så kallade hälsokontrollen av jordbrukspolitiken. Frågan är ny i nämnden. Underlag har sänts ut, däribland det icke-papper som det refereras till. Det lär ha varit felmärkt och kallats punkt 4, vilket kansliet naturligtvis ber om ursäkt för. Det ska alltså vara punkt 3. Ni som har fördjupat er särskilt i frågan har säkert hittat det ändå.

Anf.  9  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! På den här dagordningspunkten kan jag konstatera att jag välkomnar hälsokontrollen och ser den som ett utmärkt tillfälle att verka för fortsatt marknadsanpassning och förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Den svenska regeringen har i maj 2007 överlämnat ett så kallat icke-papper till kommissionen som klargör Sveriges uppfattning om vilka frågor som bör prioriteras. Den svenska ståndpunkten går i huvudsak ut på att allt direktstöd ska frikopplas fullt ut före 2013, att gårdsstödssystemet ska förenklas och strömlinjeformas och att alla kvarvarande prisstöd och produktionsbegränsningar ska avskaffas.

Kommissionens meddelande om hälsokontrollen motsvarar på många punkter mina förväntningar. Vi är på väg att ta ytterligare ett steg mot en avreglerad, förenklad och marknadsanpassad jordbrukspolitik. Jag välkomnar särskilt kommissionens avsikt att ge medlemsstaterna tillfälle att se över den nationella tillämpningen av det samlade gårdsstödet. Min förhoppning är att detta på sikt ska leda till ett förenklat och mer strömlinjeformat arealstöd.

Jag är också positivt inställd till kommissionens planer på att höja den lägre gränsen för utbetalning av stöd och att avskaffa den obligatoriska trädan. Detta kommer att minska den administrativa bördan både för lantbrukare och för nationella myndigheter.

Jag tycker dock att kommissionen är väl försiktig i fråga om den fortsatta frikopplingsprocessen. Ett fullt frikopplat direktstöd medför ökad frihet för den enskilde jordbrukaren, minskade administrativa kostnader och minskad risk för marknadsstörningar. Enligt min uppfattning bör målsättningen vara att fullt ut frikoppla allt direktstöd före 2013.

Kommissionen går heller inte tillräckligt långt när det gäller avvecklingen av marknadsstödjande åtgärder. För spannmålsinterventionen föreslås en lösning som innebär att tillämpningen av interventionen i praktiken upphör för all spannmål utom vete. Interventionen som åtgärd kommer dock att bestå för att kunna tillämpas i krisfall. För vete föreslås fortsatt intervention enligt samma regler som gäller i dag. Den svenska regeringen avser dock att hålla fast vid sin ståndpunkt att alla former av prisstöd och produktionsbegränsande åtgärder bör vara helt avvecklade före nästa finansiella perspektiv.

Det är däremot glädjande att kommissionen planerar att förstärka satsningarna på klimat‑ och miljöförbättrande åtgärder. Detta överensstämmer helt med min uppfattning att en av jordbrukspolitikens viktigaste uppgifter bör vara att främja utvecklingen av ett miljövänligt jordbruk.

Jag kan slutligen konstatera att kommissionen inte tycks ha några planer på att låta hälsokontrollen omfatta gemensamma krishanteringsåtgärder. Detta är helt i linje med den svenska regeringens inställning.

Anf.  10  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Det som jordbruksministern nu säger tycker vi i Socialdemokraterna är bra. Det är bra att man pratar om att frikopplingsprocessen ska gå vidare mot ett mer avreglerat jordbruk och att klimat‑ och miljöfrågorna kommer med i än högre grad. Jag har sett ett uttalande från jordbruksministern om att detta är en fråga som man från svenskt håll kommer att fortsätta driva, så att det blir mer miljöåtgärder. Detta är vi nöjda med.

Det sista vi hörde i utskottet i går var att man sade att det ändå var bra med ett vitt förhandlingsmandat. Därför vill jag höra lite mer om var gränserna går för vad man kan gå med på. Nu vet jag att detta är en diskussion till en början, men ibland kan det gå ganska snabbt. Vid förra halvtidsöversynen märkte vi att det gick snabbare än man trodde, och vi har sett en del om detta i medierna. Jag skulle vilja höra lite mer om hur man tänker sig detta. Är det något man ska släppa eller inte släppa?

Anf.  11  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Detta är som både jag och Carina Ohlsson har nämnt ett diskussionsunderlag. Det är inget lagförslag, så vi ber att få återkomma när vi ska göra de direkta ställningstagandena. Men rent principiellt kommer jag nu, som jag försökte säga till utskottet i går, att lägga stor vikt vid att söka allierade i Europa för att komma så långt som möjligt i den riktning som vi förespråkar från svensk sida. Då är det alltid en styrka att regeringen och oppositionen kan vara överens kring de stora linjerna, och det tackar jag särskilt för.

Vilka kan man då förvänta sig ha idéer som väldigt väl överensstämmer med vad vi tycker och tänker? Vi vet på förhand att danskar, engelsmän och kanske holländare är de som närmast ligger åt vårt håll i funderingarna. Vi tror också att vi i långa och många stycken ska kunna komma överens med tyskar, kanske italienare och också med någon eller några av baltiska staterna.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Ni som brukar vara här har säkert räknat ut att det jag så småningom efter diskussionen kommer att pröva är en förhandlingsuppläggsfråga. Vi har ju materiellt innehåll och förhandlingar framför oss, och det blir alltså för dagen en mjukis.

Anf.  13  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Den här hälsokontrollen kan precis som halvtidsöversynen låta ganska harmlös. Det lät ju också som en översyn, men sedan visade det sig att det blev skarpt – i en bra riktning, tyckte vi. Detta är, som även Carina är inne på, en viktig fråga som vi måste ta på fullt allvar i det här läget.

När det gäller jordbrukspolitik är det brukligt att säga att the devils are in the details. Dessa detaljer kommer undan för undan att plockas fram. Därför tycker jag att det är speciellt positivt att jordbruksministern är så tydlig när det gäller förenklingsarbete, frihandel och så vidare. I de kommande resonemangen är det också viktigt för den minskade budgetpåverkan totalt för den europeiska ekonomin att just jordbruksdelen trycks tillbaka, även om det inte är på agendan just nu.

När det gäller förenklingsarbetet finns en sak som kan göra väldigt mycket, och det är att lyfta golvet för när man får stöd över huvud taget. Om jag inte är felunderrättad handlar diskussionen just nu om att minst ett hektar krävs för att man över huvud taget ska få något stöd. Jag vet att jordbruksministern har ambitionen att försöka trycka upp detta så att det blir ännu mer, och jag tror att det är viktigt att komma så långt som möjligt i det.

Takreduceringen nämns inte speciellt mycket här, men i vårt non-paper var vi väldigt tydliga med att vi ska se till att inte få en takbeloppsbegränsning, eftersom det skapar administrativt krångel genom att företagarna då kommer att dela upp sina företag i två enheter etcetera. Jag vet att även jordbruksministern är tydlig på den punkten och att han off the record, eller när dessa diskussioner kommer upp, framhåller den linjen.

Jag vill alltså yrka bifall till jordbruksministerns inriktning i detta arbete. Det är viktigt att vi är tydliga i det här läget.

Anf.  14  JACOB JOHNSON (v):

Jag har sett att jordbruksministern tolkar läget med de höga marknadspriserna som att en historisk chans till en förändring av EU:s jordbrukspolitik öppnas. Jag delar den uppfattningen, och jag tycker även att man ska använda tillfället vid hälsokontrollen för att få en ändring av jordbrukspolitiken.

Jag vill därför skicka med lite förtydliganden med tonvikten på att miljöfrämjande åtgärder ska gynna en minskad övergödning av Östersjön och andra hav, att vi får en minskad klimatpåverkan från köttproduktionen, att vi använder stöd till ekologiska jordbruksmetoder och att vi kan börja minska användningen av bekämpningsmedel.

Om regeringen verkar i den riktningen och det kan bli konkreta utfall av detta har ni mitt stöd.

Anf.  15  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag hade samma synpunkter vad gäller takreducering som Bengt-Anders Johansson, så jag avstår.

Anf.  16  PER BOLUND (mp):

Vi ställer oss bakom mycket av det regeringen föreslår här. Jag måste dock säga att jag är glad att ministern i sin föredragning nämner klimat och miljö, för det står inte mycket om det i det brev som har gått till kommissionen. Jag hoppas alltså att Sverige kommer att skärpa sin argumentation även på dessa områden när det gäller jordbrukspolitiken.

Vi har, som även Jacob Johnson var inne på, en väldig efterfrågan på ekologisk mat i Europa, men produktionen klarar inte av att försörja marknaden med de produkter som efterfrågas. Det gäller alltså att se till att jordbrukspolitiken anpassas så att man får en produktion som anpassas till efterfrågan på marknaden när det gäller ekologisk mat.

Anf.  17  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Jag tackar för de gjorda inläggen. Det är återigen, precis som jag sade i en kommentar till Carina, skönt att ha en, vad jag förstår, mer eller mindre enig svensk riksdag bakom sig när man diskuterar de här frågorna som jag vill poängtera är ytterst komplicerade.

Jag är också glad över att nämnden, riksdagen, utskott och så vidare, sätter sig noggrant in i dessa frågor. Här används ju uttryck och meningar som inte kanske används i allmänt språkbruk, och det är därför ingen helt lätt materia.

Jag har några småkommentarer utöver detta. Vi tar den här reformen på högsta och största allvar, vilket väl bland annat styrks av att vi redan under vårterminen diskuterade saken med riksdagens partier. Vi ingav vårt non-paper till kommissionen för att understödja dem i deras funderingar, och vi kan så här i efterhand konstatera, vilket jag tycker är jätteroligt, att detta icke-papper har haft betydelse. Det har stärkt kommissionen och ansvarig kommissionär i allra högsta grad i de funderingar som jag vet att hon hade redan på förhand men var lite osäker på om hon verkligen vågade föra fram. Vi som är politiker vet att det då är jätteskönt att ha någon som dunkar en i ryggen ibland och försöker hjälpa till i det här mycket komplicerade arbetet.

Det är också bara att konstatera att det tycks finnas en jättemajoritet kring de funderingar som vi avser att fortsätta föra fram – att höja minimiutbetalningen och att fundera ytterligare på hur vi ska göra med takreduceringarna så att vi inte får splittring av företag. Det handlar också om att klimat och miljö är viktigt för oss och förhoppningsvis även för andra. Samtidigt vill jag i det sammanhanget återigen säga att det är att notera att vi faktiskt använder 70 procent av våra landsbygdspengar till just miljöåtgärder. Vi är i en division som få andra nationer är i när vi kan säga detta – att vi använder 70 procent av våra landsbygdspengar just till miljöåtgärder. Väldigt många andra nationer använder dessa pengar på andra saker. Vi har alltså kommit en bit på vägen i det sammanhanget. Men det finns ytterligare att göra.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Eftersom det har refererats till det kan jag också konstatera att detta stöd är enigt.

Vi går vidare till punkt 4, Upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd med mera. Även detta är en föredragnings- och diskussionsfråga. Den har varit i nämnden förut. Det var 2004.

Anf.  19  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Det är alltså en föredragning från kommissionen. Det nya reformförslaget innebär inga större förändringar jämfört med nu gällande regelverk. Vi kommer att framföra att det produktionskopplade stödet bör slopas helt och även ifrågasätta behovet av särskilda marknadsföringsåtgärder.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det även här finns stöd för regeringens redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar.

Vi går vidare till punkt 5 om spritdrycker. Det ska antas en förordning under förutsättning att ett översättningsfel korrigeras. Frågan var senast i nämnden förra året, då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  21  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Vi vet ännu inte med säkerhet om denna punkt kommer att komma upp på dagordningen, och det beror på att det inte finns översättningar till alla språk, vilket kan vara av betydelse i det här sammanhanget. Men jag vill ändå inför nämnden ha sagt att därest den kommer upp förutsätter jag att vi får använda det vanliga svenska språkbruk som vi av tradition har använt i vårt land.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Det tycker väl alla är bra! Så vitt jag förstår gäller detta framför allt ordet ”brännvin”. Det är ju aktuellt, åtminstone så här års. Kan jordbruksministern säga något mer om förhandlingarna just i denna delikata fråga?

Anf.  23  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är som ordförande säger precis där känsligheten ligger. Vi har alltså inte fått den svenska översättningen, och därmed har vi lite svårt att ta ställning. Därför uttrycker jag mig precis som jag sade – vi bara förutsätter att vi får använda de ord och de uttryck som vi är vana vid att använda i svenskt språkbruk och att vi får en översättning som innebär detta. Jag vet att det finns någon ytterligare nation som har samma fundering, och eftersom vi inte har fått dessa översättningar är det enligt den information jag har nu mest troligt att denna punkt inte kommer upp på måndag och tisdag.

Anf.  24  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tycker att det här var intressant. Jag har ju länge strävat efter att även vi i EU-nämnden ska få handlingar på svenska innan vi tar ställning. Nu undrar jag om regeringen även vid andra ministermöten kommer att tillämpa strategin att man ska ha handlingar på svenska.

Anf.  25  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Vi kan kräva detta innan vi går till beslut. I detta fall är det synnerligen viktigt, eftersom det handlar om ord och uttryck som är av betydelse. I andra sammanhang kan det vara så att man faktiskt kan fatta beslut på grundval av till exempel en engelsk text då man vet och förstår innebörden, men här handlar det om ord och uttryck. Då är det viktigt att vi har dessa översatta till vårt eget språk.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Under förutsättning att frågan kommer upp till beslut finner jag att det finns en majoritet för regeringens här angivna ståndpunkt. Efter samråd med kanslichefen föreslår jag att vi gör så i dag. Detta faller om frågan inte kommer på rådet. I så fall får vi säkert anledning att återkomma.

Punkt 6 lär däremot definitivt vara struken. De nickar. För punkt 7, Den gemensamma organisationen av marknaden för vin och om ändring av vissa förordningar, förutses en riktlinjedebatt och information om så kallad trilog. Frågan var i nämnden senast den 20 oktober, och det fanns stöd för regeringens då redovisade upplägg. Tills nästa vecka är det utlovat en kompromiss efter detta, om jag har förstått det rätt.

Anf.  27  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Vinförhandlingarna börjar nu närma sig ett vad man kan kalla för skarpt läge. Därför kommer vinfrågan vid nästa rådsmöte uteslutande att ägnas åt trilaterala diskussioner mellan kommissionen, ordförandelandet och individuella medlemsstater. Inga bordsrundor eller specificerade frågor står på agendan.

Sverige kommer vid de trilaterala diskussionerna att fokusera på fyra för oss viktiga frågor i reformen.

Vi börjar med frågan om informationskampanjer på den interna marknaden om ansvarsfulla konsumtionsmönster och skadliga verkningar av ansvarslös alkoholkonsumtion. Sverige har under förhandlingarna föreslagit en omformulering av texten. Vi anser att det är missvisande att tala om ansvarslös alkoholkonsumtion, och vi menar att detta behöver förtydligas.

I enlighet med EU:s alkoholstrategi har vi därför förordat att ”ansvarslös” alkoholkonsumtion byts ut mot ”skadlig och riskfylld” alkoholkonsumtion. Det är viktigt att texterna återspeglar det som alla medlemsstater har enats om i en gemensam alkoholstrategi.

Vi vill också ha en skrivning om att de nationella folkhälsomyndigheterna ska kunna godkänna informationskampanjerna innan dessa verkställs.

Frågan om säljfrämjande åtgärder i tredjeland är en principfråga för Sverige. Vi vill inte ansvara för de eventuella konsekvenser som åtgärderna kan komma att få i dessa länder. Därför vill Sverige att det i enlighet med riktlinjerna i EU:s alkoholstrategi införs kriterier för hur säljfrämjande åtgärder ska kunna tillämpas i dessa länder. Det bör till exempel finnas kriterier för vilka reklam får riktas till och inte får riktas till.

Likväl måste jag erkänna att det kan komma att bli svårt att påverka, givet att nya vinländer lägger omfattande resurser på marknadsföringsåtgärder i tredjeländer, vilket i många EU-producentländers ögon räcker för att EU måste ge denna möjlighet till marknadsföring. Det ses som ett viktigt verktyg för att stärka vinsektorns konkurrenskraft.

Det finns ytterligare ett par frågor som är av vikt för oss. Den ena handlar om de åtgärder som finns i de nationella anslagen. Vi är som bekant kritiska till dessa och befarar att det i slutändan kan komma att bli så att krisdestillering införs som en möjlig åtgärd inom nationella anslag trots att det sägs i förslaget att metoden ska avskaffas. Jag är beredd att göra mitt yttersta för att krisdestillering inte ska bli möjlig. I sista hand ser jag det som min viktigaste uppgift att hitta ett slutdatum till denna åtgärd om det skulle bli aktuellt.

Vi måste komma ihåg att det är en stor och svår reform. Vår högsta prioritet är att den leder till ökad marknadsanpassning och en mer balanserad och konkurrenskraftig europeisk vinsektor.

Sist men inte minst kommer vi att ta upp märkning med årgång och druvsort. Det är något vi välkomnar för att få till stånd enklare och tydligare märkningsregler. Dock har den senaste utvecklingen visat på en tendens till att reglerna för denna typ av märkning ska göras hårdare än nödvändigt. Det kommer vi att motarbeta.

Jag vill sammanfattningsvis meddela nämnden att detta kan leda till att vi vid decemberrådet kan komma att be om att få rösta nej till reformen.

Anf.  28  PER BOLUND (mp):

Jag välkomnar verkligen att Sverige håller en hård linje när det gäller de här frågorna. Jag tycker att det är uppenbart stötande att EU-pengar ska gå till marknadsföring av vin i andra länder. Det är bra att Sverige håller en hård linje där.

Jag har en fråga om hur EU:s jordbrukspolitik påverkar vinområdet. Under det som på EU-språk kallas differentiering har man gett ett stöd till att plantera vin på platser där det inte har planterats och odlats förut. Samtidigt har man ryckt upp vinstockar i traditionella vinodlingsområden och på platser där det egentligen inte går att odla särskilt mycket annat.

Det är viktigt att man agerar mot en sådan oansvarsfull politik. Man ska inte skapa nya problem samtidigt som man försöker rätta till andra.

Anf.  29  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! I det förslag som nu föreligger finns röjningen kvar. Men det som tidigare har kallats för differentiering och möjligheter att införa vin på arealer som inte tidigare har det finns inte med i det förslag som föreligger nu.

Anf.  30  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag vill tacka jordbruksministern för en utmärkt föredragning och tydliga och klara ståndpunkter.

Jag har bara en fråga om något som har funnits på den svenska agendan tidigare. Det handlar om sockerberikningen. Har vi genom vårt starka avståndstagande i flera delar och vår inriktning mot att rösta nej nu lagt ned den talan?

Anf.  31  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Vår position kvarstår. I de underhandskontakter som jag har haft i frågan tycks det bli så att vi kommer att kunna ha det kvar även framöver. Eftersom vi inte har något slutligt förslag på bordet går det inte att säga bestämt att det blir så. Men det finns inga tecken som tyder på annat än att vi skulle få ha vår traditionella sockerberikning i den norra delen av Europa.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi vänder på det blå bladet och kommer till punkt 8. Det gäller fiskefrågorna. Den första är EG–Norge – årliga samråd under 2008. Den frågan var uppe här förra gången. Då fanns det stöd för regeringens då redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar. Nu är det en ny omgång av dem. Underlag är utsänt.

Anf.  33  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Detta är en informationspunkt från kommissionen. Vi kommer självfallet att ta till oss den information som kommissionen har att delge oss.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Förutser jordbruksministern att det är ett förhandlingsupplägg framöver som i så fall ska prövas? Då vill vi göra det här också.

Anf.  35  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är inte tal om något ytterligare förhandlingsupplägg, utan detta är information om hur förhandlingarna har avlöpt så här långt.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Då blir det så för nämnden också. Men frågan är fri.

Anf.  37  PER BOLUND (mp):

Sveriges riksdag har tydligen ställt sig bakom att Ices rådgivning är det som ska styra över den svenska politiken när det gäller torsken, bland annat. I det här dokumentet står det att Ices rådgivning ska vara vägledande för förvaltningsbesluten. Jag tycker att det är ett lite för försiktigt ordval. Jag skulle gärna vilja se att man hade en tydligare markering så att man sade att det ska vara styrande eller avgörande. På något sätt borde man markera att det är Ices som ska vara det som ska påverka avtal, fiskekvoter och fiskeripolitiken i stort.

Anf.  38  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Vi ställer oss bakom det. Vi vill ha ett förtydligande om att det verkligen är Ices rådgivning som man ska följa. Det är lite otydligt som det står i den svenska ståndpunkten som det står i handlingarna. Vi vill ha ett förtydligande så att vi vet vad det är som gäller.

Anf.  39  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Enligt information jag har fått nu förväntas förhandlingarna möjligen avslutas på söndag, vilket innebär att det är det som kommissionen – om det blir så – kan komma att informera om. Därefter måste ett sådant förhandlingsresultat godkännas. I det skedet kommer vi att återkomma till nämnden. De direkta avgörandena sker alltså senare.

Vad beträffar Ices rådgivning brukar jag som nämnden väl känner till alltid säga att den ligger i botten för de svenska ställningstagandena. Men vi måste vara medvetna om att det finns andra som tycker att annan rådgivning och annan typ av kunskap också ska användas när man för de här diskussionerna.

Därtill måste man i lite olika sammanhang lägga politiska aspekter. Det är därför vi har politiska beslut om de här sakerna – därav det ordval som är gjort här. Innebörden är att vi använder den rådgivning vi från Ices så gott vi bara kan. Men det finns alltså andra som tycker att vi ska använda andra saker också innan vi fattar beslut. Det måste vi ta hänsyn till eftersom vi numera är så många som ska fatta beslut i unionen.

Anf.  40  LARS TYSKLIND (fp):

Fru ordförande! Jag kan bara stötta jordbruksministern i det resonemanget. Jag tycker att det blir en strid kring ord. Erfarenheterna visar att Sverige inte på något vis i några förhandlingar har frångått principen att utgångspunkten har varit Ices rådgivning.

Med det som utgångspunkt har Sverige lyckats bra med att förhandla så långt det är möjligt mot denna punkt. Jag förstår egentligen inte den tveksamhet som finns när det gäller ordvalet.

Anf.  41  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Det är klart att man kan välja att inta någon form av önskeläge och tycka att det är vetenskapen som skulle styra frågorna. Nu är verkligheten inte sådan. Den är dramatiskt annorlunda. Det är nämligen politiska beslut som ligger bakom. Att i det läget ideligen återgå till någon form av chimärisk verklighet leder ingenstans.

Faktum kvarstår; den hittillsvarande riktningen som alliansregeringen har haft inte minst när det gäller fiskefrågorna visar på en praktisk och faktisk framgång. Därför vill jag ge jordbruksministern stöd i att vi faktiskt vinner lagrar på den politik som vi har fört. Jag vill verkligen understödja vikten av att göra det, inte minst för fiskets skull.

Anf.  42  JACOB JOHNSON (v):

Det här är en informationspunkt. Vi får nu en principdiskussion om huruvida det ska stå ”vägledande” eller ”styrande”. Vänsterpartiets ståndpunkt är att det bör stå styrande. Det är ett mer kraftfullt ordval.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Som Jacob Johnson så riktigt påpekar är det just information i dag. Men markeringar kan göras så att till exempel stenograferna hör dem. Det är nu gjort, och vi går vidare med det.

Anf.  44  PER BOLUND (mp):

Det är inte riktigt sant, det som Lars Tysklind säger om att Sverige har följt Ices rekommendationer. För första gången på lång tid har man nu gått in i förhandlingar med en ingång som ligger klart över Ices rekommendationer. Det är någonting som vi är oroade av.

Det beror på att de biologiska systemen inte är förhandlingsbara. De är inte som andra politiska frågor som man kan diskutera fram och tillbaka, utan de bygger på naturlagar och fakta. Jag ser det som en stor risk att då tro att man kan kringgå dem genom att föra in andra aspekter, till exempel fiskarnas ekonomi eller sociala aspekter.

Jag uppfattar att politiker har som ansvarsområde att ta långsiktigt ansvar och se till att det finns en bas för fiskerinäringen också på lång sikt. Om man tar för stor hänsyn till kortsiktiga intressen finns det stor risk för att man slår undan benen för hela fiskerimarknaden och för alla fiskarna genom att man helt enkelt överskrider de biologiska gränserna för vad fisket klarar.

Anf.  45  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Det kan ju handla om vilken verklighet man befinner sig i. Är det verkligheten i tillstånden i havet eller är det verkligheten runt förhandlingsbordet på ett ministerrådsmöte? Det kan naturligtvis, precis som Bengt-Anders Johansson säger, skilja sig åt. Det förstår man här.

Det som vi tycker är viktigt när vi läser förslagen till svenska ståndpunkter är inte vad de andra länderna tycker, utan det är just den svenska ståndpunkten och vad man tar med sig in i förhandlingarna. Jag förstår mycket väl det som jordbruksministern säger. Andra länder kan tycka någonting annat – okej.

Men det som vi ska ta ställning till här är vad den svenska ståndpunkten är och vad man lutar sig mot. Det är där vi tycker är viktigt att utgångspunkten är Ices rådgivning. Det är det som jag vill framföra från socialdemokratin, och det är det som jag tycker är otydligt här.

Man kan föra ett resonemang och förklara att det inte är säkert att det är det som kommer att bli resultatet i förhandlingarna och så vidare. Men vilken är utgångspunkten man förhandlar om? Även om detta är en utgångspunkt tycker jag att det är viktigt att veta vad den svenska ståndpunkten är, och inte vad slutresultatet blir eller vad andra länder tycker. Det är en annan sak.

Anf.  46  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Utgångspunkten i de svenska ingångarna i förhandlingarna är Ices rådgivning, däremot motsätter jag mig å det bestämdaste att Ices rådgivning ska vara styrande. I min vokabulär innebär det att vi aldrig skulle kunna frångå något som är styrande. Då ställer sig Sverige i ett hörn och kan inte påverka det som sker på den europeiska spelplanen just nu. Vi ska självklart ha en utgångspunkt i den rådgivning som vi får från Ices. Därav det till nämnden insända materialet.

Ja, Ices rådgivning är vägledande. Det är utgångspunkten. Den kan och får, enligt min uppfattning, inte vara styrande. Då blir det så att vi är utan förhandlingsposition från svensk sida. Vi har sett vad det har lett till under tidigare regimer.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Tack för den informationen på denna informationspunkt. Jag vill upprepa att om det händer mer i förhandlingsväg så återkommer säkert jordbruksministern till nämnden, antingen så här eller i skrift.

Anf.  48  PER BOLUND (mp):

Jag vill bara markera att jag inte delar ministerns uppfattning i det här fallet. Det sorgliga är att ingen part går in i förhandlingarna med den vetenskapliga bakgrunden som sin ståndpunkt. Det gör att man aldrig har möjlighet att hamna i närheten av vad Ices eller andra rekommenderande organ föreslår. Det är den stora bristen. Jag uppfattar att det borde vara Sveriges roll.

Jag vill anmäla en avvikande uppfattning när det gäller Sveriges ståndpunkt i den här frågan.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Det noteras i de stenografiska uppteckningarna. Där framgår det tydligt vad Per Bolund anser i frågan.

För dagen tackar jag för informationen i den här frågan. Vi får återkomma om det händer något annat.

Vi går över till punkt 9, Upprättande av flerårig återhämtningsplan för tonfisk med mera. Den frågan har varit i nämnden förut, senast den 4 maj då det fanns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Den berördes också i återrapporten.

Nu är det dags för beslut om en politisk överenskommelse. Underlag är utsänt.

Anf.  50  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Jag har inget att tillägga utöver utsänt underlag.

Anf.  51  PER BOLUND (mp):

Det här är återigen ett fall där Sverige går in i förhandlingarna med ett förslag som ligger över de rekommenderade nivåerna. När det gäller tonfisk heter inte organet Ices utan Iccat. Den plan som nu ligger på rådets bord följer inte de rekommendationer som Iccat har kommit med, enligt den information som jag har fått.

Planen har därför också fått mycket hård kritik från miljöhåll. Problemet ligger i att tonfisken i de här bestånden till och med är mer utsatt än vad torsken i Östersjön är. Därför finns det väldigt starka skäl att vara oerhört försiktig med att tillåta fiske.

Vi tycker att den här planen medger för stort fiske och därmed ska avslås. Man bör stänga fisket under en period för att ge bestånden möjlighet att återhämta sig.

Anf.  52  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag har en fråga. Jag vet inte om den hör hemma här, men jag vill ändå lyfta upp den.

Jag lyssnade på radio i morse. I Östersjön finns det ju också tonfisk och valar som vi värnar om. Man har haft bjällror eller någon sorts varnare på näten. Det har visat sig att sälarna hör det och tänker att det finns mat, och sedan drunknar de.

Det är kontraproduktivt att skydda den här typen av fiskar i Östersjön – det är ju inte Atlanten och Medelhavet. Jag undrar ändå om ministern ämnar lyfta upp den frågan i något sammanhang. Det är ju ganska allvarligt om sälarna också går en svår död till mötes. De torskar man hade hoppats fånga i näten var tydligen halvätna, enligt radion.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Jordbruksministern kan väl kommentera det i den utsträckning det är möjligt och relevant i dag.

Anf.  54  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Vad beträffar sakdiskussionen om tonfisken har Sverige gett kommissionen sitt stöd och alltså motsatt sig de propåer som finns från några medlemsstater om att man skulle höja det möjliga uttaget. Även här har vi alltså försökt lägga oss på den mininivå som är möjlig att komma övarens om. Jag tycker att det är en av Sveriges uppgifter, trots att vi inte är berörda av det fisket.

Vad beträffar Christina Axelssons fråga så har jag inte hört aktuellt inslag. Jag har varit inblandad i några diskussioner om forskning och åtgärder för att hitta sälsäkra fångstredskap för fisk. Det är möjligt att de redskap som man forskar fram motverkar detta, men det är ingen kunskap som jag har för tillfället. Det kan säkert tas en diskussion om denna mycket intressanta fråga i något annat sammanhang.

Anf.  55  PER BOLUND (mp):

Det där inslaget handlade ju om tumlare kontra sälar. Tumlaren är en val, inte en fisk. Någon tonfisk har vi inte i Östersjön än så länge. Vi får se vad klimatförändringarna för med sig framöver.

När det gäller Sveriges ingång tycker jag att Sverige inte ska ha som ambition att stödja kommissionen i första hand, utan att stödja den vetenskapliga bevisningen.

Kommissionens förslag stämmer inte överens med Iccats rekommendationer. Jag vill därför få en avvikande mening förd till protokollet, det vill säga att vi ska stödja Iccat.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Den är noterad.

Vill jordbruksministern kommentera det?

Anf.  57  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag vill nog göra det.

Att ställa sig som en av parterna i en fålla i ett tredje läger innebär de facto att ett annat läger, som är sämre, kan segra. Det tycker jag inte är att använda Sveriges röst på ett klokt, bra och korrekt sätt för att skydda och rädda tonfisken, i det här fallet. Det kan gälla också i andra sammanhang.

Anf.  58  JACOB JOHNSON (v):

Såvitt jag har kunnat hitta i det utskickade underlaget framkommer inte det som Per Bolund säger, att det strider mot Iccat. Det är en svårighet för mig.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Ska vi betrakta det som en anmäld avvikande mening? Nej. Vi tar det som en notering.

Kanslichefen meddelar lite utanför protokollet att det lär ha siktats tonfisk utanför Köpenhamn.

Vi ska gå till beslut om denna politiska överenskommelse. Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar en avvikande mening från mp.

Då går vi över till punkt 10, Handlingsplan 2006–2008 för förenkling och förbättring av den gemensamma fiskeripolitiken med mera. Den frågan var uppe i nämnden den 13 april, då jag lär har tackat för informationen. På det kommande rådet är det information som förväntas från kommissionen. Underlag är utsänt.

Anf.  60  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Vi välkomnar att kommissionen arbetar med de här sakerna och avlyssnar informationen som kommer på rådet.

Anf.  61  PER BOLUND (mp):

Det framgår av Sveriges ståndpunkt att den förankring av förslaget som ska ske kommer att ske främst genom regionala rådgivande nämnder. Där har vi problemet att de är väldigt dominerade av fiskeriintressena och näringen. Vi tycker att regeringen bör arbeta för att man förankrar bredare än så och inte bara stöder sig på de regionala rådgivande nämnderna av den anledningen.

Anf.  62  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! När vi talar om de här sakerna är det näringsidkarna som är mest berörda och har störst vinst av att vi arbetar med ett förenklingsarbete. Därav formuleringen i den svenska ståndpunkten.

Det utesluter ju inte att andra också bidrar positivt till ytterligare förenklingsarbete. Det är verkligen välkommet.

Anf.  63  PER BOLUND (mp):

Det är där jag har en annan uppfattning. Jag tycker inte att fisket är en fråga som bara berör näringen. Det är i allra högsta grad ett allmänintresse. Det rör ju frågan om vi ska ha ekosystem som är i balans och som är långsiktigt hållbara och att vi ska ha en bevarad produktion av ekosystemtjänster. Därför är det väldigt viktigt att man har en bred förankring. Det handlar om ett brett allmänintresse.

Jag tycker att det är lite för snävt att bara basera sig på de rådgivande nämnderna.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar även i dag för informationen och går vidare till punkt 11, En ny gemenskapsstrategi för att förebygga, hindra och undanröja ett olagligt, orapporterat och oreglerat fiske med mera.

Det är en ny fråga om vilken det förväntas information.

Anf.  65  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Även på denna punkt kommer jag att välkomna kommissionens information och avlyssna vad man har att meddela oss.

Anf.  66  PER BOLUND (mp):

Vi tycker att det här förslaget i stort sett är bra. Vi välkomnar att det pågår ett sådant här arbete.

Jag har en fråga. Det står att fisk som importeras till EU från omvärlden ska vara dokumenterat rätt fångad. Min fråga är: På vilket sätt kommer man att stödja länder i syd att genomföra sådana kontroller och införa kontrollsystem? Det är ju inte resurser som de har tillgängliga. Det är viktigt att EU går in och ser till att det går att uppfylla kraven.

Kommer man att ställa samma krav på fisk som är fångad inom EU, att den är dokumenterat rätt fångad? Något sådant system har vi ju tyvärr inte i dag.

Anf.  67  JACOB JOHNSON (v):

I handlingen pratas det om en svensk granskningsreservation. Vad kan en granskning tänkas ge för resultat?

Anf.  68  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

När det gäller den sista frågan kan jag säga att förslaget är ute på remiss just nu. Innan vi har fått in remisskommentarer är det svårt att göra något annat än vad vi har angett här, nämligen ha en granskningsreservation. Vi kan ju i remissomgången få fram något som vi vill lyfta upp.

Vad beträffar Per Bolunds frågor kan man konstatera att det inom Europa finns ett antal sådana system som du efterfrågar. En av avsikterna med materialet är att vi ska kunna leta upp system som är enkla och korrekta att använda för fisk som kommer någon annanstans ifrån. Det är en av andemeningarna med dokumentet.

Anf.  69  PER BOLUND (mp):

Även i informationspunkter är det viktigt vilken linje Sverige driver.

Min fråga rörde inte om det finns sådana system, utan hur Sverige kommer att stödja att man bygger upp sådana system i andra länder, framför allt u-länder. Det är väldigt viktigt att Sverige driver på för att EU inte bara ställer krav utan aktivt stöttar att man bygger upp sådana system.

Det vore bra att få ministerns bekräftelse på att Sverige kommer att driva den linjen.

Det är sant att det finns sådana system när det gäller fisk som fångas i EU, däremot finns det inga krav på att den fisk som säljs måste vara certifierad genom sådana system. Frågan var: Kommer ministern att driva att det ska finnas sådana krav?

Anf.  70  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Som svar på den sist ställda frågan kan jag säga att jag i det här sammanhanget inte kommer att driva att sådana krav införs som obligatorium.

Vad beträffar den första frågan kan jag säga att vi inom unionen har ganska många tredjelandsavtal. Det är i dem man tänker sig att arrangera systemen och hjälp att implementera de system som man kan komma överens om.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i denna fråga.

Innan vi går in på nästa fråga som också är en informationspunkt vill jag påminna om – även om jag inte vill hindra någon ledamot från att ta upp nästan någonting alls med jordbruksministern – att i utformningen av praxis i den nya riksdagsordningen är det viktigt att EU-nämndens fokus ska vara beslutssamråden, det vill säga samråd kring beslutsfrågor i rådet. Det innebär att vårt uppdrag i det här fallet tafsar lite på fackutskottens domäner.

Fackutskotten får information i de frågor som tas upp på rådet. Det gäller även informationsfrågorna. Jag vet att det blir svåra gränsdragningsfall; även jag jobbar med dem varje vecka. Jag vill ändå påminna ledamöterna om att vi trots det ska försöka skjuta in oss på de frågor som faktiskt är uppe till avgörande och beslut.

Då går vi in på nästa informationspunkt. Det gäller den diskussion om GMO som ska hållas över en lunch i anslutning till rådets möte.

Anf.  72  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Det är anmält att en diskussion om GMO ska avhållas över lunchen. Frågan är alltså inte föremål för annat än just diskussion. Den som så önskar har möjlighet att framföra något som möjligen kan komma att användas av kommissionen i dess fortsatta arbete.

Anf.  73  PER BOLUND (mp):

Det är en intressant fråga, och det finns en minst sagt levande diskussion om den inom EU. Det finns bland länderna olika uppfattningar i frågan. Något som jag dock tror att alla kan vara överens om är att det behövs resurser för att kunna granska genmodifierade organismer.

Ett problem är att EU:s expertråd inte har några egna resurser för att kunna göra studier, utan de är tvungna att helt och hållet förlita sig på de studier som görs av producenterna. Jag undrar om ministern kan tänka sig att ta upp den frågan och driva att det ska avsättas mer resurser till expertrådet så att de kan göra oberoende granskningar.

Anf.  74  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag tar med mig frågeställningen. Den kommer dock inte att vara föremål för någon diskussion i sak vid det här tillfället.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen i den frågan.

Om mina anteckningar stämmer, och det gör de åtminstone ibland, har vi en ny fråga på agendan. Den gäller tullar på spannmål under innevarande marknadsår, och det lär föreslås att de avskaffas under detsamma. Jordbruksministern nickar. Vill han även säga något?

Anf.  76  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag vill bara bekräfta att den punkten är anmäld och samtidigt säga att vi från svensk sida stöder framställningen. Vi gör det dessutom å det varmaste och skulle önska att den permanentades i stället för att endast vara temporär.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Förväntas det alltså ett beslut i frågan vid rådet?

Anf.  78  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det förväntas inget beslut, nej.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen i frågan så länge. Den återkommer säkert.

Sedan lär det vara två övriga frågor anmälda, dels marknadssituationen för foder, dels fodrets betydelse för priset. Vill jordbruksministern säga något om dem?

Anf.  80  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Nu börjar, fru ordförande, den här typen av frågeställningar dyka upp. Vi hade ett par vid vårt senaste rådsmöte, och nu kommer det ytterligare två. Det beror på att världsmarknadssituationen i dag är radikalt annorlunda än för sex månader sedan, vilket självklart ställer till, vi kan kalla det för oreda, bland en del producentländer som är beroende av import av insatsmedel.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen även i dessa frågor.

Kvar på den blå agendan har vi, mig veterligen, bara godkännandet av A-punktslistan. En sådan är lagd på bordet. Här ska vi väl också anmäla regeringsbeslut som det sänts ut underlag om, eller? Nej, det behöver vi inte göra.

Anf.  82  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Vi har en A-punktslista från den 9 november som gäller just jordbruksmötet. Där finns tre frågor upptagna, och vi har skickat ut underlag, noteringar, till dem. Det gäller finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken, utsädesodlingar i tredjeland och en punkt som även är föremål för offentlig överläggning, nämligen import och export av päls av katt och hund. Det är det som hör till just jordbruksrådet.

Vi har, som ordföranden nämnde, lagt på bordet den lista från Statsrådsberedningen som innehåller troliga A-punkter inför kommande rådsmöten. De godkändes av Coreper 1 och 2. Där finns inte mycket som berör jordbruksrådet utom ett avtal om fiskepartnerskap mellan EG och Guinea-Bissau.

I övrigt kan alla möjliga punkter komma upp på jordbruksrådet, punkter som inte har ett dugg med jordbruk att göra. Så är det i EU. Det finns många andra punkter också, men den listan återkommer vi till.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i de nämnda A-punkterna.

Såvitt jag vet är vi därmed klara med jordbruksrådet för i dag. Vill jordbruksministern tillägga något? Nej.

Anf.  84  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Trevlig helg!

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Tack detsamma, och lycka till på rådet!

2 §  Energi

Näringsminister Maud Olofsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 6 och 7 juni 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 3 december 2007

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Vi säger välkommen till näringsministern med medarbetare.

Då går vi in på punkt 2 på den gula agendan, nämligen E-frågorna i TTE-rådet. Om dessa ska vi samråda med näringsministern. Först ska jag dock nämna återrapporten från rådsmötet den 6 och 7 juni vad gäller energifrågorna. Underlag om detta är utsänt.

Vill näringsministern säga något om den?

Anf.  87  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag kan nämna att det var en riktlinjedebatt som ledde till de saker som vi diskuterar i dag, nämligen ägarskapsåtskillnad, samarbete och beslutsfattande beträffande gränsöverskridande frågor, investeringar i infrastruktur samt hur vi ska koordinera oberoende systemoperatörer.

Därefter hade vi en diskussion om internationella frågor.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Som näringsministern så riktigt påpekade återkommer dessa frågor, och vi ska som vanligt försöka skilja på det som varit och det som komma skall.

Anf.  89  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag vill fråga lite grann om diskussionen angående stöd till reform för ägarskapsåtskillnad med anledning av att man hade delvis olika åsikter bland medlemsländerna. Som jag uppfattar av de dokument vi fått fanns det visserligen en majoritet för ärendet, men den var knapp. Det framgår också av våra dokument att ordföranden och kommissionen inte uppfattade den sammanfattande diskussionen på samma sätt. Det kunde vara intressant att få veta lite mer om det.

Det skulle också vara intressant att höra något om det som gäller EU och Ryssland och att kommissionen uppfattat att man inte fått den respons som man hade hoppats på.

Anf.  90  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Tack för frågan! Vi återkommer väl till detta när vi ska titta framåt, men jag kan säga att man i den inledande diskussionen var lite frågande inför hur det ska bli och hur det hela ska fungera. Jag tycker att det är ganska naturligt att många ställer frågor. Dock sammanfattade det tyska ordförandeskapet diskussionen på ett sätt som vi tyckte inte riktigt stämde. Vi och många andra länder skrev därför ett brev efter mötet och sade att vi tror på ägarskapsåtskillnad. Vi tycker att det är viktigt. Det är också det som lett till de slutsatser som vi nu har vid rådsmötet.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Kan vi därmed lägga återrapporten till handlingarna? Jag finner att så är fallet.

Då går vi in på samrådet inför kommande rådsmöte, det vill säga punkterna 20–22 på den blå agendan. Om dessa har näringsutskottet informerats, men i beslutsfrågorna ska vi samråda i dag.

Först har vi punkt 20, Energiteknik. Där finns en a- och en b-punkt som vi väl kan ta i klump, tror jag. Jag tittar lite frågande på näringsministern. I b-punkten finns, såvitt vi vet, ännu inget kommissionsdokument. Däremot finns ett så kallat vision paper som utsänts i utskick 2.

Anf.  92  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Precis som ordföranden påpekade finns det inget dokument. Vi fick ett sent i går kväll. Det har därför varit lite svårt, men jag tror att jag rätt väl kan informera om vad som är på gång. Vi ska komma ihåg att det inte finns några beslutspunkter den här gången, utan det kommer att föras diskussioner om vad ordförandeskapet kommit fram till och så vidare.

Om går tillbaka i tiden vet vi att Europeiska rådet i mars 2007 sade att vi skulle ha en energiteknikplan för Europa, en så kallad SET-plan. Nu har en sådan SET-plan tagits fram och det är det som inte kommit fram. Jag ska också nämna att vi kommer att ha en policydebatt under rådsmötet.

Syftet med SET-planen är att ta fram riktlinjer för forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet samt att fokusera resurserna på insatser som är strategiskt viktiga för Europa, detta för att nå upp till de tuffa mål som vi satt upp om 20 procent förnybar energi, 10 procent biodrivmedel och så vidare.

Planen innehåller diskussioner om organisation, finansiering och internationellt samarbete. Det sägs att man i planen ska åstadkomma en strategisk planering för insatserna kring forskning och innovation inom energiområdet, genomföra insatser effektivare, se till att det blir ökade resurser till området och ha, som det sägs, ett nytt angreppssätt vad gäller internationellt samarbete.

Det portugisiska ordförandeskapet kommer att presentera en ”Vision Paper on Energy Technologies”. Där ger man sitt stöd till SET-planen och presenterar också en vision för det europeiska energisystemets utveckling fram till 2050 samt förslag till åtgärder. Det ska ses som ett inlägg i policydebatten.

Vad gäller policydebatten har det skickats ut en del frågor till oss som man tycker att vi ska svara på. De handlar om behovet av samordning och ökade resurser för insatser kring forskning och innovation inom energiområdet, samverkan mellan stat och näringsliv, prioritering av olika teknik- och forskningsområden samt synen på energisamarbetet utanför EU.

Beträffande den första punkten tycker vi att det är bra att kommissionen tar fram en strategisk plan för energiteknologi för att förstärka och fokusera satsningarna på forskning och innovation inom energiområdet. Den tas fram eftersom vi inser att om vi ska klara de tuffa målen måste länderna samarbeta för att bli mer effektiva. Det tycker regeringen är mycket bra. Sverige har mycket att vinna på det. Vi är duktiga på området.

Vi tänker naturligtvis även bejaka de ambitiösa målen som finns beträffande minskade utsläpp av koldioxid, energieffektivisering, ökad andel förnybar energi och ökad andel biodrivmedel. Dem har vi redan ställt oss bakom i rådsslutsatserna.

Vi säger också att när vi nu gör dessa satsningar på forskning och utveckling det är viktigt att satsningarna bidrar till att leda fram till målet 2020. Eftersom vi satt upp detta tuffa mål måste alltså även forskning och utveckling leda fram till det. Det kommer vi att trycka hårt på. Vi tänker lyfta fram biodrivmedel som ett konkret exempel; det gäller framför allt andra generationens drivmedel. Det gör vi dels för att transportsektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen, dels för att Sverige är duktigt inom den forskningen och utvecklingen. Vi anser att användningen av bioenergi är bra för att uppnå målet. Det kommer vi således att lyfta fram.

Sedan kan jag bara beklaga att vi inte kunnat analysera SET-planen bättre. Men, som sagt, det är fråga om en allmän diskussion. Om vi håller oss till dessa delar tror jag att jag i de förhållningssätten kan representera hela Sveriges riksdag.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar så mycket, särskilt för det sista.

Vi kan väl be departementet skicka meddelandet, om det var ett meddelande. Så småningom kommer det nämndens ledamöter till känna, även om det kommer sent. Det är förstås inte näringsministerns fel att det kom först i går kväll.

Anf.  94  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Det ska föras en riktlinjedebatt, och där kommer svenska ståndpunkter att framföras. Jag delar dem som framförts här och tackar för en intressant föredragning.

Naturligtvis är nästa generations biodrivmedel en oerhört viktig fråga, inte minst för Sverige. Samtidigt har den frågan nästan en egen dynamik, ett eget driv. Det finns andra områden vad gäller förnybara bränslen som har en betydligt längre väg att gå, och därför behövs betydligt mer forskning och insatser. Det gäller exempelvis hur man kan lagra den energi som kommer från solen, elbatteriutvecklingen och utvecklingen av bränsleceller. Det kanske har större betydelse för framtidens miljövänliga energianvändning, i alla fall på sikt.

Jag hoppas att näringsministern inte glömmer de delarna i sitt inlägg. Man kan lyfta fram dem parallellt med frågan om nästa generations biodrivmedel.

Anf.  95  ERIK A ERIKSSON (c):

Ordförande! Tack, ministern, för redogörelsen för framtida arbete. Jag fastnar för en sak, nytt angreppssätt i internationellt samarbete. Kan du utveckla kort om det finns någon koppling till teknikkunnandet som del av bistånd? Det skulle vara intressant att höra om det finns med i diskussionen.

Anf.  96  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Tack så mycket för frågorna. Först till Sven Gunnar Persson: Ja, man kan tycka att biodrivmedel har en egen dynamik. Jag måste vara ärlig och säga tyvärr inte riktigt än på EU-nivå. Det är därför som vi måste driva på. Jag besökte Österrike nyligen, och vi kan se att vi inte alls har den utbyggnad och tillgänglighet som vi skulle önska. Nu har man en diskussion om att öka inblandningen, vilket är bra. Men vi behöver göra mycket mer för att komma fram till andra generationen. Jag tror att det är nödvändigt, för att de nya medlemsländerna i Centraleuropa ska kunna vara med i det här systemet, att vi får en effektivare produktion som är mer lönsam och som också ur miljösynpunkt ger bättre resultat. Det är därför vi driver på den utvecklingen.

Sedan måste vi naturligtvis se vilken teknologi som vi kan använda nu som kan ge bra resultat fram till 2020 och vilka som ligger en bit efter som kan fylla på så småningom. Men vi har ändå gjort bedömningen att det är därför vi lyfter fram biodrivmedel och andra generationen. För att klara målet 2020 måste vi först och främst få fram andra generationen så att vi snabbt kan göra omställningen. Annars kommer det att bli väldigt svårt att klara målen. Det är klart att vi måste ha flera teknologier och framför allt ska vi försöka ha en forskning – politikerna bestämmer inte om teknologier – så att vi får fram det absolut bästa som är möjligt.

När det gäller nytt angreppssätt vet vi ganska lite vad det handlar om. Det är därför vi inte har kunnat studera planen, men man kan mycket väl tänka sig biståndet. Sverige lyfter ju fram den delen som ett biståndssamarbete. Jag tror att återigen är det bästa som vi kan göra från svensk sida och europeisk sida är att ta fram teknologi. Om vi använder våra forskningsresurser till att ta fram teknologier kan vi visa andra länder att det är möjligt att använda annan teknologi. Ju mer vi använder desto lägre kostnader blir det. Då kan det också ha en effekt globalt, tycker jag. Man vill ju minska fattigdomen, man vill öka energitillgångarna också i länder som har små tillgångar. Det är visst en sådan del. Där driver Sverige på nationellt, men det är naturligtvis en diskussion som vi gärna deltar i också på EU-nivå.

Anf.  97  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Vi hade en bra diskussion på näringsutskottets möte med den information vi fick. Vi hade också en diskussion utifrån en fråga jag ställde till statssekreteraren som handlade om biodrivmedel och att regeringen särskilt ska lyfta fram det. Vi är helt överens om att det är viktigt.

Med anledning av det och med tanke på energieffektivisering kan man också fundera över perspektivet att samtidigt se till att man jobbar aktivt med det som handlar om spillvärme och överskotten från industrin så att det inte blir så att vi lägger mycket energi på att ta fram biodrivmedel och samtidigt inte utnyttja samverkan emellan. Utifrån den diskussion vi hade i utskottet uppfattade jag att statssekreteraren tyckte att det var ett bra komplement utifrån Sveriges ståndpunkt. Ministern nämnde inte det här i sin redogörelse. Jag vill av den anledningen ställa frågan till ministern om det kan vara något att ta med sig på vägen i Sveriges ståndpunkt, kombinationen med biodrivmedel och det som handlar om energieffektivisering och spillvärme.

Anf.  98  PER BOLUND (mp):

Min fråga rör också effektivisering. Effektivisering tas fram i deklarationer på hög nivå, men den glöms tyvärr ofta bort i genomförandet. Speciellt när man pratar om teknologi har man produktionsteknologi framför sig. Men energieffektivisering gäller i högsta grad också teknologi, till och med högteknologi. Därför är det väldigt viktigt att det finns aktörer som förespråkar och driver effektiviseringsfrågan. Nu är det några konkreta frågor ställda här, bland annat vilka teknik- och forskningsområden som bör prioriteras. Kommer ministern att lyfta fram effektivisering som ett sådant forskningsområde?

Anf.  99  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Till Carina Adolfsson Elgestam och Per Bolund kan jag säga att synpunkterna om energieffektivisering är väldigt bra. Vi driver det hela tiden. I EU:s energiplan är det två viktiga delar. Den ena är energieffektivisering, den andra förnybar energi. Det är de två handlingslinjer som EU driver. Naturligtvis framför vi de här synpunkterna, och jag känner att jag har stöd från er alla i det sammanhanget. Jag kan nämna en siffra som vi har sett. Om man tar spillvärmen från industrin och på vattensidan motsvarar det kanske 300–400 terawattimmar på europeisk nivå per år. Där har vi svenska företag som är duktiga.

Vi försöker driva systemperspektivet. Om vi inte tänker systemmässigt är risken att vi tror att vi gör bra miljömässiga saker, men vi använder för mycket energi för att få fram det. Det är därför som energieffektivisering också är en del av biodrivmedelsdiskussionen. Får vi fram rätt biodrivmedel och andra och kanske tredje generationens bränsleceller och annat tänker vi systemmässigt, och då tänker vi också energieffektiviseringsmässigt. Men jag lovar att ha med mig energieffektivisering, för det är en mycket viktig del. Dessa två saker är kommissionär Piebalgs absoluta fokuspunkter.

Anf.  100  CARL B HAMILTON (fp):

Vi har i Sverige ändrat vår inställning vad gäller forskning i kärnteknik så att man inte bara kan forska kring säkerhetsfrågorna.

Min fråga är vad näringsministern kommer att säga om forskning kring kärnteknik och kärnkraftsproduktion.

Anf.  101  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Vi har sagt i energiplanen att varje land bestämmer sin egen energimix. Det är väldigt viktigt för att man ska komma fram i det här samarbetet. Vi vet att länderna har lite olika strategier.

Från svensk sida har vi sagt att vi tycker att man kan forska också på kärnkraft. Framför allt handlar det om säkerhetsfrågorna, inte minst utifrån de händelser som har varit i vårt eget hemland har vi väl stor anledning att sätta till forskningsresurser för att klara och vara säkra på att den här teknologin också känns säker för svenska medborgare och dem som nyttjar svensk kärnkraft.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga. Det verkar dessutom vara enigt.

Vi går vidare till punkt 21, Inre marknaden. Det är energipaketet egentligen. Det är fem olika delfrågor som alla börjar likadant. På de 20 första sidorna närmare bestämt är varje punkt identisk, men de är lite olika i övrigt. Dock förväntas det en föredragning, en lägesrapport och en presentation av ett meddelande som är utsänt i utskick 2.

Jag försöker att ge ordet till näringsministern under hela den här punkten. Sedan får vi se om vi behöver bryta upp den.

Anf.  103  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är en långsiktig diskussion. Energipaketet antogs i januari, så det har pågått ett tag, och vi har diskuterat det vid en rad tillfällen här och i olika rådsmöten.

I september presenterades lagstiftningspaketet. Det är att omsätta i praktiken det som rådet slog fast. Framför allt handlar det om att ringa in var de olika medlemsstaterna står i fråga om de grundläggande principer och förslag som finns i det här paketet. Det här är för att ordförandeskapet ska se om man behöver lägga ned mer jobb för att komma till en gemensam ståndpunkt. Sedan blir det mer detaljerade förhandlingar.

Den lägesrapport som ska behandlas på rådsmötet sammanfattar förhandlingarna och kommer att utgöra grunden för det som ordförandeskapet sedan ska lägga till. Framför allt har diskussionen fokuserat på förslaget om effektiv åtskillnad. Det är ägarskapsåtskillnad genom etablering och om man ska ha en oberoende systemoperatör. Man har diskuterat formerna för de nationella tillsynsmyndigheterna. Man har diskuterat investeringsprocesserna, TSO-samarbeten och kommissionens möjligheter att utforma olika riktlinjer. Det här har varit mycket starka diskussioner från alla ingående länder.

Man har också fört diskussioner om förslaget att inrätta en byrå för energitillsynsmyndigheter och vilka befogenheter den i så fall ska ha.

Som jag säger är det effektiv åtskillnad som har varit den största diskussionen. Här var slutsatsen att en betydande del av medlemsstaterna tycker att det nås bäst genom ägarskapsåtskillnad av nät- och systemansvariga, det som vi kallar för TSO. Men de flesta länder som accepterar TSO kan också acceptera alternativet med oberoende systemansvarig, det som vi kallar för ISO. Det gäller att hålla reda på begreppen.

Det finns också ett antal medlemsstater som motsätter sig båda de här alternativen. Så är läget i dag, och de förespråkar något slags tredje alternativ, oklart vilket.

Lägesrapporten konstaterar att medlemsstaterna är överens, att huvudsakligt fokus på paketet ska vara att ge incitament till investeringar, att vi ska ha en bättre koordinering av investeringar på EU-nivå och att vi ska få starka oberoende nationella tillsynsmyndigheter för att garantera en effektiv marknad och ge ett allmänt stöd.

Trots detta har många medlemsstater, inklusive Sverige, invändningar mot konkreta formuleringar när det gäller tillsynsmyndigheterna. Det här kommer naturligtvis att diskuteras vidare. Det handlar framför allt om att vi tycker att vi har tillsynsmyndigheter som sköter det uppdrag som man har och att de är oberoende.

De flesta medlemsstater är överens om att etablering av en byrå för samarbete mellan tillsynsmyndigheterna som en plattform för att förbättra koordinationen mellan nationella regelmyndigheter och TSO är viktig för att få en väl fungerande elmarknad. Men man säger från ordförandeskapet att ytterligare diskussioner kommer att behövas om byråns format och legala status. Det tror jag är en bra sammanfattning.

Vi kommer att säga att vi tycker att ordförandeskapet har gjort framsteg i diskussionen. Framför allt tycker jag det när det gäller oberoendet och unbundling som vi diskuterar. Vi kommer att ställa oss bakom lägesrapporten. Den kommer att vara användbar i det fortsatta samarbetet.

Men som jag också antyder finns det delar i det där vi kommer att fortsätta att vara med i diskussionen för att klara det här med våra tillsynsmyndigheter och hur vårt system är. Om vi tittar på unbundling-frågan är det så att kommissionen tycker att det system som Sverige har uppfyller de krav som man vill uppnå på europeisk nivå när det gäller uppdelning.

Anf.  104  JACOB JOHNSON (v):

Jag har inledningsvis en fråga om byrån för samarbete, om den verkligen ska behövas, vad det kan tänkas kosta och vad det får för budgetära konsekvenser. Det kanske är för tidigt att bedöma det, men jag skulle vilja höra om ministern kan utveckla det.

Anf.  105  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är naturligtvis en berättigad fråga som Jacob Johnson ställer. Vi har från svensk sida försökt hävda att vi har en massa olika myndigheter. Och det här är mer en koordinering av det man gör. I Europa i dag behöver vi naturligtvis ha ett helhetsperspektiv när det gäller distribution, nät och allt sådant. Det är många länder som i dag har ett stort behov av att få tillgänglighet till nät. Då har vi sagt att det är bra om EU tar på sig ett uppdrag att försöka koordinera och ha gränsöverskridande investeringar så att vi får en ökad tillgänglighet. Det finns till exempel baltiska länder som har mycket diskussioner med oss.

Vi har i detta skede inte någon budget för detta, men vår hållning har varit att man nu inte ska bygga upp en jättestor byrå för detta utan att man ska använda de nationella myndigheterna och fokusera på koordineringsuppgiften.

Anf.  106  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag känner att det finns fog för den fråga som Jacob Johnson ställde. Jag slås av att vi på nästan varje EU-nämndssammanträde har någon fråga om att det ska inrättas någon typ av ny myndighet eller något liknande. Man får naturligtvis fundera över kostnaden.

Jag slås också av det arbete som EU ska göra vad gäller regelförenklingar. Finns det inte en risk för att vi ökar byråkratin med fler myndigheter av den här typen som vi inför i ett europeiskt perspektiv när vi också har det nationellt, precis som ministern påpekade?

Vi känner oss lite kritiska och negativa till inrättandet av denna nya energimyndighet och vill markera det i dag. Därmed inte sagt att vi ännu är emot den. Men vi vill inledningsvis markera detta.

Anf.  107  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Naturligtvis ska man alltid, Carina Adolfsson Elgestam, ställa sig dessa frågor. Det tycker jag. Men vi kan försöka titta lite grann på vad som är vårt uppdrag. Jo, uppdraget är att vi ska få en europeisk elmarknad. Uppdraget är att leva upp till de mål som vi har satt upp om energieffektivisering, om tillgänglighet till energi, om energiproduktion och så vidare. Det är det som vi som europeiska politiker – svenska politiker tillhör också skaran europeiska politiker – har satt upp som mål.

Hur ska vi åstadkomma det? Jo, vi måste samarbeta, därför att om vi fortsätter att bara titta nationellt kommer vi inte att ha tillräcklig tillgänglighet framför allt inte för de länder som i dag har låg tillgänglighet till energi.

Jag nämnde de baltiska länderna som har ständigt pågående diskussioner med oss i det nordiska rådet om man kan vara en del av den nordiska elmarknaden.

Vi har på nordisk nivå visat att detta samarbete inte behöver vara byråkratiskt och krångligt utan snarare leder till att konsumenterna i Sverige, Norge, Finland och Danmark kan få en ökad tillgänglighet till energi.

Det senaste som vi nu gör är att försöka hitta en gemensam systemoperatör, så att vi som kunder i Sverige kan köpa el från Norge, från Finland och från Danmark när detta blir möjligt. Men om vi ska komma dithän, att gå från en nordisk elmarknad som vi nu försöker få att fungera till en europeisk elmarknad, måste någon hålla i det investeringstänkande som finns och samordna dessa saker. Annars kommer varje nation också fortsättningsvis att titta bara på sin egen marknad. Då kommer vi att få väldigt mycket av att man säger: Bara jag klarar mig själv. Men då kanske de länder som har små resurser att bygga detta inte kommer att få vara med.

Jag tror att vi är överens om att det är viktigt att vi samordnar dessa insatser så att vi når målet att öka överföringskapaciteten. Det har också att göra med att om alla länder bara tittar på sin egen del kommer varje land också att bygga kapacitet efter detta.

Ur energieffektiviseringssynpunkt tycker jag att vi ska hjälpas åt över gränserna och bygga den kapacitet som behövs för Europa. Då kan vi också hjälpas åt med det vid olika tider på dygnet, på året och så vidare då det är ökad efterfrågan. Det är så vi tänker. Jag tror att denna samordning behövs.

Anf.  108  BJÖRN HAMILTON (m):

Jag tycker att statsrådets upplägg här har varit bra med betoning på samverkan. Samverkan behövs inom detta område. Detta är ett av de viktigaste områdena nu om vi ska klara klimatet och allt möjligt. Det är bra.

Jag håller med om att man kan vara lite misstänksam mot att detta kan växa till någon form av stor myndighet. Vi har varit med om det förr i den här nämnden och inom Europeiska unionen. Men jag förstår att regeringen har en grundläggande skepticism till att bygga ut detta till stora myndigheter. Framför allt Centerpartiet vill ha ett smalt och vasst EU.

Anf.  109  JACOB JOHNSON (v):

Man skulle kunna tänka sig att Centerpartiet skulle kunna stödja ett alternativ med bilaterala och regionala lösningar ungefär på det sätt som man har byggt upp runt om i Norden och runt Östersjön.

Anf.  110  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

I det smalare och vassare EU börjar man med myndigheten. Därefter ska vi kanske förbättra den nordiska elmarknaden och sedan inom EU.

Det finns lite grann av denna misstänksamhet i fråga om myndigheter. Jag tror inte att konsumenterna i dag känner att den nordiska marknaden fungerar bra. Det är i det perspektivet som jag kan känna en form av misstänksamhet när man börjar med myndigheten. Sedan tar man de andra stegen.

Vi står fast vid att vi känner en viss misstänksamhet.

Anf.  111  CARL B HAMILTON (fp):

Jag vill understryka det som statsrådet sade beträffande samarbete. Det finns många här som är väldigt entusiastiska till vindkraft till exempel. Det går inte att ha vindkraft som en stor energikälla i Europa om inte länderna samarbetar, så att när det blåser på ett ställe kan man använda kraften där, men när det inte gör det ska man i stället kunna importera kraft från annat håll. Det är bara ett exempel.

Litauen befinner sig i akuta svårigheter beträffande sin elförsörjning under det närmaste decenniet. Det är väldigt viktigt att vi visar solidaritet och samarbetar både för energieffektivitet och för att Europa ska fungera.

Anf.  112  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag vill mycket starkt stödja det senaste som sades om att det väldigt mycket också handlar om solidaritet. Det finns en risk när vi har denna energidiskussion att varje land bara tittar på sitt. Vi vet, som jag nämnde, att de baltiska länderna står och knackar på dörren hos oss för att få vara med och få ökad kapacitet. För mig handlar det alltså väldigt mycket om solidaritet i detta sammanhang.

Jag kanske ska förklara lite tydligare. Byrån har mandat bara när det gäller konflikter. Byrån ska inte bygga nät. Det gör vi bilateralt, och det kommer vi överens om. Men om det finns konflikter ska byrån kunna ha en roll i detta sammanhang för att hjälpa till så att vi får till stånd dessa investeringar. Investeringsplanerna utvecklas hos oss. Så vi släpper inte ifrån oss någon sådan diskussion.

Jag tycker i grunden att det är bra att det finns en sund skepsis. Ingen blir gladare än jag om ett smalare men vassare EU är något som hela EU-nämnden ställer sig bakom. Det tycker jag känns som ett fantastiskt bra stöd.

Jag ska säga något om våra erfarenheter. Carina Adolfsson Elgestam säger att konsumenterna inte har märkt denna skillnad. Jag tror att det har att göra med att vi inte har haft tillräckligt med överföringskapacitet. Den nordiska marknaden fungerar inte tillräckligt väl. Skulle den fungera väl skulle vi bygga vindkraftverk där det blåser som mest och kunna ha överföring mellan länderna. Då skulle vi bygga på ett smartare sätt därför att vi har bättre överföringskapacitet.

Jag tror att det är bra att vi börjar i Norden och visar den här modellen och att vi klarar av att samarbeta. Då kan vi också visa på ett obyråkratiskt sätt att lösa detta med våra nationella myndigheter. Det kan vi ta med oss i detta europeiska samarbete.

Var så säker på att åtminstone jag som gammal värnare av begreppet ett smalare men vassare EU kommer att vara noga med att se till att det inte byggs upp nya byråkratier.

Anf.  113  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag vill säga något för att det inte ska råda några oklarheter. De delar som handlar om solidaritet med andra länder har vi inte någon annan uppfattning om. Det är inte det som vår frågeställning här handlar om. Man får inte blanda ihop begreppen om solidaritet. Där har vi väl varit föregångare på många olika sätt i fråga om andra länder i vårt närområde, inte minst i Baltikum, utifrån den teknikutveckling, kunskap, kompetens och forskning som vi har i Sverige. Vi har på många olika sätt använt medel för att bidra. Det har också handlat om solidaritet. Det gäller alltså att inte blanda ihop begreppen här.

Jag hoppas när det gäller det nordiska samarbetet, inte minst på tal om vindkraft, att de norska medborgarna ändrar sig i sin uppfattning och tycker att det kan vara vackert att ha ett och annat vindkraftverk där det blåser mycket.

Anf.  114  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är väldigt bra att man talar om solidaritet. Men konkret handlar det faktiskt om att vi klarar av att investera i fråga om överföringskapacitet. Annars kan vi inte i praktiken genomföra det som vi säger i teorin. Det är därför som jag är pådrivande med att man ska bygga ut dessa nät. Som sagt har inte minst de baltiska länderna mycket tydliga diskussioner med oss om hur dessa nät ska byggas ut och hur de ska kunna få vara med i detta för att de både ska få tillgång till el och också kunna minska beroendet av vissa delar som de i dag har.

Det är så vi försöker använda dessa strukturer för att komma fram.

Anf.  115  ORDFÖRANDEN:

Detta är mest information. Men eftersom det otvivelaktigt har framförts rätt mycket politiska synpunkter av tyngd och vikt konstaterar jag för säkerhets skull att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför eventuella förhandlingar i denna fråga. Jag har inte noterat några avvikande meningar.

Då är vi klara med punkt 21. Punkt 22 är däremot bara en informationspunkt. Under jordbruksfrågorna talade vi om att nämndens fokus ändå ska ligga på beslutsfrågorna. Tänk på det nu efter att jag nu lämnar ordet till näringsministern.

Anf.  116  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Detta är en rapportering. Man rapporterar om samarbete med Brasilien om en energidialog. Man kommer att rapportera om arbetet med sydöstra Europa. Där finns det ett energisamarbete som ligger både inom EU och utanför EU. Man ska ta den diskussionen tillbaka till oss och diskutera vidare hur man ska ha detta samarbete.

I Afrikasamarbetet försöker man komma till en slutsats. Man ska försöka etablera ett EU–Afrika-energipartnerskap. Vi har också samarbetet med Ryssland där det pågår en dialog bland annat om ökad överföringskapacitet.

Anf.  117  ORDFÖRANDEN:

Brasilien nämndes väl i början?

Anf.  118  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Ja.

Anf.  119  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

På tal om den förra punkten angående EU och Ryssland och relationer kan man fundera över oberoende och solidaritet på flera olika sätt och med tanke på diskussionen på det förra mötet där kommissionen inte hade känt att man hade fått respons från Ryssland och med tanke på den rädsla som kan finnas undrar jag: Vad händer om Ryssland bara stänger en gasledning? Det måste finnas all anledning i ett europeiskt perspektiv att diskutera de olika hot som kan finnas. Jag skulle gärna vilja att ministern utvecklar Sveriges syn lite grann på detta.

Anf.  120  JACOB JOHNSON (v):

Jag har en kompletterande fråga om relationerna med Ryssland. Kommer naturgasledningen under Östersjön upp för diskussion eller information?

Anf.  121  ORDFÖRANDEN:

Inte såvitt kansliet har meddelat er ledamöter.

Anf.  122  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Svaret är nej. Den ska inte diskuteras. Jag vill bara göra ett förtydligande. Detta är diskussioner som kommissionen för i olika sammanhang. Det rapporteras från dessa samarbeten. Det är klart att beroende på Ryssland och andra länder är det en pågående diskussion. Den finns där ur energisynpunkt. Men den finns även på utrikesministrarnas bord.

Så här långt har vi från svensk sida ingen ansökan inne i fråga om detta samarbete. När en sådan ansökan kommer in har vi anledning att ta ställning till den.

Jag tror att det finns anledning över huvud taget, detta kopplat också till den förra frågan, att fundera över hur vi bygger ett system som är flexibelt och som gör att vi ökar tryggheten på den europeiska marknaden och också på den svenska marknaden för att minska beroendet av något energislag eller något land och för att öka säkerheten och tryggheten framöver.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Då det inte finns några övriga frågor om denna information tackar vi för den.

Såvitt jag vet är det inga näringsministerrelaterade övriga frågor på TTE-rådet. Hon skakar på huvudet.

Då är vi klara med den blå agendan vad gäller näringsministern.

Tack så mycket för i dag! Lycka till på rådet!

Anf.  124  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Trevlig helg.

Anf.  125  ORDFÖRANDEN:

Tack detsamma.

3 §  Transport och telekommunikation

Statsrådet Åsa Torstensson

Återrapport från ministerrådsmöte den 1 och 2 oktober 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 29 och 30 november 2007

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

Vi säger välkommen till statsrådet Torstensson med medarbetare.

Nämnden ska gå till punkt 3 på den gula agendan som börjar med återrapporten från rådsmötet den 1 och 2 oktober. En sådan är utsänd, men om statsrådet vill säga något om den är hon varmt välkommen, som vanligt.

Anf.  127  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Jag börjar med en kort sammanfattning.

Telekomdelen av rådsmötet började med att man enades om kommissionens förslag till ändring av direktivet 97/67/EG beträffande fullständigt genomförande av gemenskapens inre marknad för posttjänster. Vid mötet bestämdes genomförandedatum i enlighet med ordförandeskapets kompromiss, det vill säga genomförande till den 31 december 2010 med möjlighet för de länder som ville skjuta upp genomförandet till den 31 december 2012. De länder som satte upp sig på listan för ett senare genomförande var Cypern, Tjeckien, Grekland, Ungern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Polen, Rumänien och Slovakien.

Rådet enades också om en kompromiss kring express- och kurirtjänster som går ut på att flera omnämnanden om dessa tjänster i recittexten stryks samtidigt som kommissionen i ett uttalande klargör att dessa tjänster inte ingår i samhällsomfattande posttjänster.

Transportdelen av rådsmötet började med en längre debatt om kommissionens förslag till hur Galileoprojektet ska fortsätta att drivas framåt och hur finansieringen ska ske. Ungefär hälften av medlemsstaterna stödde till fullo kommissionens förslag, och den andra halvan var mer eller mindre negativt inställd. Det som framför allt oroade flera medlemsstater var förslaget att revidera taken i det finansiella perspektivet. Debatten avslutades med att nedbantade rådsslutsatser antogs i vilka medlemsstaternas stöd för projektets fortsättning framgick.

På sjöfartsområdet antogs en rådsresolution om inrättandet av ett europeiskt uppgiftscentrum för långdistanssystem för identifiering och spårning av fartyg.

För vägtransporternas del antogs ett enhälligt beslut om en allmän inriktning för direktivet om samlade åtgärder för säkrare vägar. Sverige och Nederländerna lämnade en deklaration till protokollet där vi förklarade att vi redan har uppnått goda trafiksäkerhetsresultat utan gemenskapsregler och att vi därför hade föredragit rekommendationer i stället för lagstiftning för målet om säkrare vägar.

Det antogs även en allmän inriktning för direktiven om driftskompabilitet i järnvägssystemet och om säkerheten på järnvägen. Jag återkommer till dessa direktiv.

Anf.  128  ORDFÖRANDEN:

Som när vi behandlade jordbruksfrågor får ni gärna ställa frågor om det som har varit, men frågor om det som kommer tar vi när det kommer på rådsagendan sedan.

Anf.  129  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill gärna ställa en fråga om det som har varit. Det gäller Posten. Det har varit en långkörare, och vi har diskuterat länge omkring den. Det är väl så att EES-länderna har att följa det EU nu har bestämt, det vill säga att de också måste avreglera eller sätta upp sig på listan framåt.

Då undrar jag bara: Vad händer med City Mail? City Mail är ju ett svenskt bolag som är helägt av norska staten. Eftersom man då hade den klausulen att det land som inte har öppnat upp den egna postmarknaden inte heller ska konkurrera i något annat land undrar jag bara hur det blir.

Anf.  130  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Är det någon som kan gå in och svara frågeställaren direkt vad som hände med Norge? Vi har nämligen haft den diskussionen.

Anf.  131  KVINNLIG MEDARBETARE:

Nej, vi har ingen sakkunnig med oss i dag, så vi får ta med oss den frågan och återkomma.

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Då kan ni väl återkomma skriftligt till exempel, så kan vi skicka ut det till hela nämnden. Det är ju en fråga av brett intresse.

Anf.  133  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det gör vi, absolut.

Anf.  134  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi lägga återrapporten till handlingarna.

Vi går in på information och samråd inför rådsmötet den 29 och 30 november. Där tar vi fram den blå agendan, och innan vi går in på den ska jag säga att det har varit information i trafikutskottet om hela rådsagendan och överläggningar i punkt 8. Det berättar jag mer om när vi kommer dit. Först tar vi punkt 3 om information om översyn av regelverket för elektroniska kommunikationsnät med mera. Här har det utsänts underlag och funnits underliggande meddelande tillgängligt på kansliet.

Anf.  135  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det gäller alltså elektroniska kommunikationsnät och tjänster. Kommissionen har hållit på att se över det nuvarande regelverket för elektroniska kommunikationer sedan slutet av 2005. Förra sommaren presenterade kommissionen ett första meddelande med förslag på ändringar. Sverige lämnade då omfattande synpunkter. Vi stödde dock förslaget i stort.

Det förslag som nu presenteras den 30 november 2007 innehåller en hel del förändringar från de tankar som presenterades förra året. Kommissionen föreslår nu bland annat att man inrättar en ny EU-regleringsmyndighet för telefrågor. Det finns också förslag på att införa funktionell separation. Detta är tänkt att fungera som en sorts sista utväg för regleringsmyndigheterna när konkurrensen och flaskhalsresurser inte fungerar.

Regeringen har redan tidigare ställt sig positiv till att en översyn av regelverket görs. För oss finns det viktiga harmoniseringsvinster att göra inte minst vad gäller radiofrekvenser. När det gäller den föreslagna myndigheten är vi mer tveksamma, eftersom vi inte hunnit ta ställning till vad en sådan skulle kunna innebära för den inre marknaden och för svensk del.

Anf.  136  CHRISTINA AXELSSON (s):

Fru ordförande! Vi socialdemokrater vill redan här flagga för att vi är ytterst tveksamma till att man inrättar en ny myndighet. Vi diskuterade det också inför förra rådsmötet med den minister som var här då, att det är angeläget att hålla nere antalet myndigheter på EU-nivå. Det skapar mycket byråkrati.

Det är viktigt att vi kommer tillbaka till den här frågan. Men än så länge, innan vi vet riktigt vad den här myndigheten egentligen ska syssla med, är vi alltså ytterst tveksamma.

Anf.  137  JACOB JOHNSON (v):

Jag kan instämma i Socialdemokraternas och, som jag förstår, regeringens tveksamhet till en ny myndighet.

Jag har en annan fråga. I underlaget från EU-nämndens kansli framgår att förslaget just om den funktionella separationen innebär att de nationella regleringsmyndigheterna ska ha möjlighet att tvinga operatörerna att särskilja ägande och drift. Min fråga är: Varför är detta nödvändigt? Kan inte det här regleras på nationell nivå efter subsidiaritetsprincipen?

Anf.  138  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det kan det mycket väl göra. Men i det här sammanhanget har kommissionen just lyft upp möjligheterna att se över detta eftersom det inte fungerar i dag. Det här är ett led i att öppna marknaden, och det skapar bättre konkurrenskraft och dessutom bättre förutsättningar för konsumenterna att få bättre priser och en bättre möjlighet för svenska operatörer att konkurrera på en större marknad.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

Just i dag är det här en informationspunkt, och då tackar jag så mycket för informationen. Vi har säkert anledning att återkomma till den här frågan.

Nu är det punkt 4 om beslut om inre marknaden för mobil-tv. Där finns det slutsatsutkast och kommissionsmeddelande utsänt.

Anf.  140  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Regeringen anser att Sverige bör stödja ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser om mobil-tv. Rådsslutsatserna pekar på att mobil-tv-marknaden är en viktig marknad för EU och att främjandet av konkurrens kan stimulera innovation och skapa fördelar för konsumenterna.

Det noteras att kommissionen kommer att föreslå att införa standarden DVB-H som en icke obligatorisk standard i EU:s officiella förteckning över standarder. Vidare uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att vidta en rad åtgärder för att stödja en bred utveckling av mobil-tv.

Sverige har tidigare framfört att marknaden för mobil-tv utvecklas snabbt, och det är inte lämpligt att i det här läget välja en viss teknisk standard till mobil-tv.

Anf.  141  KARL SIGFRID (m):

Det står på flera ställen att kommissionen uppmanar medlemsstaterna att ställa delar av UHF-spektrumet till förfogande för mobil-tv-tjänster när det frigörs. Det handlar då, såvitt jag förstår, om det analoga tv-nätet, som redan har släckts ned i Sverige.

Min fråga är: Vilken tyngd har den här uppmaningen? Vilka konsekvenser får den för Sverige nu när vi ska avgöra det här med frekvenserna?

Anf.  142  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag har två frågor.

Vad händer med public service, det vill säga tv-licenser? Jag vet att det inte är så populärt hos alla att betala tv-licensen, men när man nu ska kunna få tv i mobilen måste det ju … – jag har inte sett någonstans vad det har för verkan på den saken.

Sedan undrar jag också över den svenska ståndpunkten. Först säger regeringen att man har identifierat flera svagheter i kommissionens resonemang, och sedan säger man att man föreslår att Sverige ska stödja detsamma. Då undrar jag: Vad menar man egentligen?

Anf.  143  ORDFÖRANDEN:

Jag ska särskilt skicka med att statsrådet gärna får kommentera de frågor som gäller just själva rådsbeslutet. Övriga frågor behöver hon inte kommentera alls, för de har inte just här i nämnden att göra.

Anf.  144  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag kan bara göra en återkoppling till att kommissionen föreslår att de frekvenser som är tillgängliga efter övergången från analog till digital tv ska användas för mobil-tv. Det är också det arbete som pågår i Sverige. Regeringen har inte tagit ställning till användningen av dessa frekvenser i Sverige ännu.

Vad gäller de svenska ståndpunkterna är det en mening som har ramlat bort i underlaget som jag fyller på med. Ni kanske har läst innantill i ert eget material, där du hänvisar till att man har identifierat svagheterna i kommissionens resonemang, men rådets slutsatser är formulerade på ett sätt som Sverige accepterar.

Anf.  145  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 5 om upphävande av rådsdirektiv om frekvensband med mera. Det står lite noteringar med frågetecken på min lapp, ska jag erkänna, men det kan ju vara så att den här frågan har blivit en A-punkt och inte kommer att föranleda så mycket diskussion. Eller var det så att det var något land som ville göra någon markering?

Anf.  146  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det är en falsk B-punkt, och jag har ett underlag här, om jag ska redogöra för detta.

Anf.  147  ORDFÖRANDEN:

Då tar vi det. Det är lika bra.

Anf.  148  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det här är ett förslag till direktiv om upphävande av det så kallade GSM-direktivet. För att kunna börja tillåta nya generationers mobilkommunikation i de frekvensband som i dag används för GSM måste det så kallade GSM-direktivet upphävas. EU:s spektrumkommitté har tagit fram ett förslag till kommissionsbeslut om att öppna upp dessa frekvensband för andra mobilkommunikationscenter.

Detta beslut kommer att träda i kraft när det så kallade GSM-direktivet upphävs. Regeringen anser att Sverige kan stödja förslaget.

Anf.  149  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill göra nämnden uppmärksam på att vi inte fick någon information om frågan i utskottet. I de papper som vi hade stod det bara att det var en A-punkt, så vi har inte tagit ställning till detta.

Anf.  150  ORDFÖRANDEN:

Noteras. Vill statsrådet kommentera det?

Anf.  151  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det var samma information som vi hade. Därför har jag redogjort för den nu.

Anf.  152  ORDFÖRANDEN:

Det tackar vi för. Vi har noterat synpunkterna på det också.

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 6 om urval med mera angående mobila satellittjänster. Här förväntas en lägesrapport. Vi har underlag utsänt.

Anf.  153  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Ordförandeskapet ska som sagt avge en lägesrapport om förslaget till beslut om en samordnad urvals- och tillståndsprocess för mobila satellittjänster i andra gigahertzbandet. Syftet med förslaget är att ge en ny ram för en samordnad urvals- och tillståndsprocess för mobila satellittjänster på gemenskapsnivå.

Regeringen tycker att initiativet med ett harmoniserat förfarande i grund och botten är bra, men vitsen med satellitkommunikation är ju att dra nytta av att man kan få en stor yttäckning. Problemet, som förslaget ser ut i dag, är att EU:s randstater geografiskt sett, inklusive Sverige, inte får någon garanti för att få någon täckning alls med kommande system. Som förslaget utformas skulle man låta täckningsutfästelse bli avgörande först om det skulle komma till en situation där spektrumutrymmet inte räcker till alla som söker. Då är täckning ett av fyra urvalskriterier.

Regeringens hållning är därför att det i förslaget måste finnas ett högt ställt minimikrav om en viss nivå på geografisk eller befolkningsmässig täckning för dessa kommande tjänster för att man över huvud taget ska få söka något av tillstånden, det vill säga som en kvalificeringsgrund. Detta är och kommer att vara regeringens inriktning i de kommande förhandlingarna.

Anf.  154  CHRISTINA AXELSSON (s):

Argumentationen handlar om att vi geografiskt ligger perifert och att vårt land är glest befolkat. Varför då inte kräva täckning för att erhålla tillstånd som behandlar glesbefolkade områden? Varför ska vi blanda in tätbefolkade områden? Den svenska linjen borde vara att, som man gör i själva texten, framför allt argumentera för de glesbefolkade områdena.

Anf.  155  JACOB JOHNSON (v):

Jag instämmer i Christina Axelssons inlägg. Det vore bättre med en formulering om en viss miniminivå på den geografiska täckningen. Säger man ”alternativt befolkningsmässig täckning” kan halva Norrland försvinna – eller hela.

Anf.  156  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Det är egentligen samma fråga. Vitsen med mobila telefontjänster är just att man ska kunna röra sig bort från de tätbefolkade områdena. Därför är det den delen som det är angeläget att få garantier för.

Anf.  157  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det var också därför jag markerade varför Sverige är så tydligt med att markera högt ställda minimikrav på både geografisk och/eller befolkningsmässig täckning, eftersom det i dag inte är en sådan diskussion om att nå det täckningsförfarandet. Det är därför vi också ser till att beslutet inte ska fattas speciellt snabbt, eftersom man då genar förbi de här propåerna och de högt ställda krav som Sverige har i sammanhanget.

Anf.  158  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vitsen med att vi är medlemmar i EU är att vi kan vara med och påverka. Här har vi nu chansen att vara med och påverka. Jag vill råda ministern att stryka ”och/eller” och gå in helhjärtat för att det ska finnas täckning i de glesbefolkade områdena.

Anf.  159  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Det här är en lägesrapport, så det finns all anledning att utveckla den svenska ståndpunkten efterhand. Det är väl rimligt att ordet ”alternativt” i den svenska ståndpunkten inte framförs som något tungt argument. Det kan möjligtvis stå ”geografiskt och befolkningsmässigt”.

Anf.  160  ORDFÖRANDEN:

Det sade väl statsrådet alldeles nyss?

Innan jag lämnar ordet till henne igen ska jag bara ge en kort kommentar, eftersom det är så pass skarpa inlägg. Detta är en lägesrapport, men det är en typisk sådan fråga där vi nog för säkerhets skull ska pröva ett förhandlingsupplägg om sådant skulle behövas.

Det var kanslichefen som hade hört ett ”och”. Hon brukar vara mycket skarpörad. Men statsrådet ska få berätta själv.

Anf.  161  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag upprepar själv att ståndpunkten är precis den som också Sven Gunnar Persson kommer in på. Det här är tidig hantering av frågan, och vi är tydliga med att det handlar om yttäckningen. Men det här är en förhandling. Precis som Christina Axelsson sade är vi medlemmar i en förhandlingsorganisation. Vår ambition är att ha största möjliga yttäckning, och det är vår förhandlingsingång.

Anf.  162  CHRISTINA AXELSSON (s):

För tydlighetens skull vill jag då höra om ministern stryker ”och/eller”. Jag lyssnade också noga, och ministern sade ”och/eller”. Här står det ”alternativt” vad gäller befolkningen – det handlar om tätt befolkade länder. Kan man stryka detta från den svenska ståndpunkten i nuläget när man går in i förhandlingen och prata om glesbefolkade områden i stället?

Anf.  163  ORDFÖRANDEN:

När vi prövar frågan om förhandlingsupplägg tar vi inte ställning till exakta skrivningar och texter. Det vill jag bara skicka med. Men självklart ska vi reda ut alla eventuella missförstånd om vad statsrådet avser. Jag kommer att lämna ordet till henne igen om det behöver förtydligas lite till.

Anf.  164  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Återigen: Vi är i ett skede där vi är i en förhandling. Det handlar om totalt två tre tillstånd och två tre operatörer. Precis som flera av ledamöterna har tagit upp är prioriteten yttäckningen och att de perifera områdena, inklusive Sverige, som är i ytterkanten, har god täckning. Det är vår förhandlingsposition. Vi kommer att återkomma i detta ärende.

Anf.  165  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Jag kan lägga till att det inte fanns några avvikande meningar.

Vi går vidare till punkt 7, Europeisk e-integration. Den är uppdelad i a och b. Eftersom de är lite olika beslutstekniskt skulle jag vilja dela upp dem och ta dem en i taget.

Först tar vi punkt 7 a. Det finns slutsatsförslag i utskick 2. Frågan påminner lite grann om en liten fråga som har varit här i nämnden inför KKR. Men det är inte den, utan den här ska tas på nytt. Det är ett sådant där ståndpunktsbeslut.

Anf.  166  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Regeringen anser att Sverige bör stödja kommissionens initiativ till en handlingsplan för bättre villkor för åldrande i informationssamhället. Att verka för minskade digitala klyftor inom EU och en bättre livskvalitet med IT-stöd för äldre människor är angeläget.

Sverige ligger generellt sett långt framme vad beträffar äldres delaktighet i vårt informationssamhälle. IT kan ge äldre möjlighet att delta fullt ut i samhällslivet och vara aktiva samhällsmedborgare. Den snabba teknikutvecklingen ger nya möjligheter.

Kommissionens handlingsplan kan leda till betydande kostnadsbesparing inom vård och omsorg genom ökad IT-användning, som till exempel egenvård, och syftar också till att bidra till en industriell bas i Europa för utveckling av IT-relaterade produkter och tjänster, anpassade just för äldre.

Vidare syftar man till att skapa ett attraktivt åldrande i arbetslivet med möjlighet att vara kvar länge, med flexibla arbetsplatser, e-lärande etcetera, ett åldrande i samhället där IT-lösningar kan bryta social isolering vid enklare tillgång till kommersiella tjänster, service med mera samt ett bättre åldrande i hemmet med IT-stöd för att underlätta vardagslivet.

Anf.  167  CHRISTINA AXELSSON (s):

I den här frågan har Estland lyft fram säkerheten. Det förvånar mig lite grann att inte Sverige också har stämt in i den kören. Som ministern själv sade kan detta vara en tillgång för äldre som bor i glesbygden. Vi har sett vad som händer om det stormar till i glesbygden. Då slås till och med numret 112 ut. Jag kan tänka mig att det här med att chatta efter mat eller vad man nu ska kalla det inte heller kommer att fungera, så det är viktigt att följa Estlands initiativ och också lyfta fram säkerheten.

Anf.  168  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Väldigt mycket av arbetet med säkerhet och robusthet utgörs av det nationella arbetet med att skapa bättre robusta nät.

Anf.  169  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det kan jag verkligen hålla med om och stryka under. Men eftersom det nu är rådsslutsatser som det ska fattas beslut om är det väl viktigt att man uppmärksammar frågan också där. Om nu Estland lyfter fram förslaget om säkerhet, ska Sverige då säga att det inte ska vara med?

Anf.  170  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det är naturligtvis så att alla länder alltid har möjlighet att lyfta fram sina olika aspekter. Det innebär inte att ett ärende står och faller med den typen av tillägg.

Anf.  171  Departementssekreterare INGOLF BERG:

Estlands syn på detta är välkänd. Estland har varit utsatt för en kraftig attack mot sitt IT-nät med anledning av statyhistorien.

Rent generellt kan man säga att jag tror – och det är väl departementets uppfattning också – att den generella vardagssäkerheten är det man ska arbeta med, naturligtvis tillsammans med ett högre skydd när det gäller terrorism, IT-brott och annat. Vardagssäkerheten för alla medborgare är viktig, och det är viktigt att vi har en bred bas i vardagssäkerheten. Detta tillgodoser också de äldres aspekter.

Anf.  172  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt angående slutsatserna.

Vi går vidare till punkt 7 b, som är information i frågan om att vara en del av informationssamhället. Även här är underlag utsänt.

Anf.  173  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Ett kommissionsmeddelande om e-integration kommer att presenteras på rådet den 29 november. Med e-integration eller e-inkludering menas delaktighet i informationssamhället. Ibland talar man också om digitala klyftor. Det kan handla om allt från tillgång till bredband till kompetensfrågor, ålder, funktionshinder och så vidare.

Betydelsen av e-integration och därmed förknippade målsättningar beskrivs i en ministerdeklaration signerad i Riga i juni 2006. Kommissionen anser att insatserna fortfarande är fragmenterade och samordningen bristfällig och uppmanar därför medlemsstaterna att göra mer för att förverkliga tanken på e-integration och uppnå Rigamålen. Åtgärderna som kommissionen föreslår kan sammanfattas som dels en e-integrationskampanj, dels en strategisk ram för åtgärder som ska genomföra Rigadeklarationen.

Regeringen välkomnar meddelandet som ett ramverk för gemensamma insatser för att motverka de digitala klyftorna, men då meddelandet kom den 8 november har regeringen inte hunnit ta ställning till de olika förslagen. Sverige bör i dagsläget ställa sig avvaktande till alltför centralt styrda riktlinjer på området.

Anf.  174  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för information och går vidare till transportfrågorna, punkt 8. Det gäller vår gamle bekant, för att uttrycka det milt – Galileo. Jag vill med viss emfas säga till nämnden att vi som bekant har behandlat frågan förut, bland annat den 21 september inför TTE, därefter vid två tillfällen inför Ekofin och Ekofin budget. Vid samtliga dessa tillfällen har det funnits majoritet för regeringens ståndpunkt.

Budget-Ekofin pågår i dag, och det var överläggningar i trafikutskottet den 30 oktober, där det fanns avvikande meningar från oppositionen. Vid samtliga dessa tillfällen har det som vanligt konstaterats – ni som har varit här förut vet det – att regeringen tycker som den brukar, transportministrarna också, och att finansieringsfrågan inte löses på TTE-rådet. Så är det även inför detta TTE-råd. Frågan kommer att återkomma till rådet i december också.

Eftersom det har varit överläggningar i sakfrågan vill jag vädja till ledamöterna att hålla dagens eventuella inlägg till det som eventuellt är nytt sedan dess för att visa vederbörligt fackutskott respekt och för att hålla diskussionen till det som faktiskt är föremål för förhandling.

Anf.  175  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Jag går rakt på sak, eftersom ordföranden tog upp bakgrunden så tydligt.

När det gäller nästa veckas möte medger inte tiden att man före december antar den förordning som ska reglera formerna för fortsättningen av programmet. I stället antar rådet slutsatser som fastställer grunderna för det fortsatta genomförandet av programmet.

För vår del har det varit viktigt att säkerställa en effektiv styrning av fortsättningen av programmet och inte minst att tydliga riktlinjer fastställs för upphandlingen.

Upphandlingskriterierna måste vara transparenta och utformas så att alla konkurrenskraftiga rymdindustrier tillåts konkurrera på lika villkor. Upphandlingskriterierna får heller inte utestänga eller på annat sätt diskriminera företag som har vunnit uppdrag i konkurrens i tidigare faser av programmet. Sverige verkar för att slutsatserna återspeglar dessa krav.

Förhandlingarna pågår fortfarande i Coreper, men mycket talar för att slutsatserna blir godtagbara för Sverige.

Avslutningsvis vill jag nämna att ordförandeskapet har aviserat att man tänker ägna lunchen för ministrarna åt att diskutera just Galileo. Någon närmare precisering har inte gjorts av temat, men det är väl inte en alltför vild gissning att lunchen ägnas just åt slutsatserna i sluten ministerkrets.

Anf.  176  CHRISTINA AXELSSON (s):

När vi fick information om det här i förrgår i trafikutskottet sade ministern att vi kunde glömma den privata medfinansieringen vid byggandet av Galileo. Och det är ju riktigt. Men den fråga som vi då ställde och det som vi inte fick riktigt klart för oss var: Är det säkrat att det privata intresset finns för driften av Galileo?

Det här är ju ett OPS-projekt som har spruckit, kan man säga. Är man då intresserad av att i alla fall fortsätta med driften? Ministern sade vid det tillfället att ministern var övertygad om det, eftersom det skulle kunna inbringa en del pengar åt privata intressenter. Men jag antar att ministern har checkat av det efter det att vi hade vår diskussion i utskottet.

Sedan vill jag bara fråga om en sak under den svenska ståndpunkten. Där står det att det enligt regeringen är av central betydelse att samtliga de resulterande produkterna får offereras på rättvisa villkor i den kommande upphandlingen.

Som jag har förstått detta kommer allt det här att handlas upp enligt lagen om offentlig upphandling som är en EU-lagstiftning – alldeles strax ska vi implementera det nya sättet i den svenska lagstiftningen. Då är det väl på det viset? Är det någon särskild svensk hållning? Är det inte så att man är tvungen, beroende på de lagar och regler som gäller i alla 27 EU-länder omkring det här?

Anf.  177  JACOB JOHNSON (v):

Jag vill mest göra ett förtydligande. Jag vill hänvisa till vår avvikande mening i trafikutskottet den 30 oktober. Jag vill bland annat klargöra att vi anser att driften av Galileo inte får överlämnas till den privata sektorn, utan även driften ska kontrolleras offentligt.

Anf.  178  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Vad det gäller den privata delaktigheten är det ingen som ifrågasätter att det inte skulle finnas en privat intressent när det gäller driften.

Jag tror att det i dagsläget är viktigt att det är beslut om byggandet som nu är avgörande. Driftfasen kommer när infrastrukturen är klar, alltså efter 2013. Och det är ju när driftfasen är i gång, med anledning av utvecklingen av produkter och tjänster, som det är ganska tydligt hur man också kan tjäna pengar. Där är det ingen som ifrågasätter att inte de privata intressenterna skulle komma med.

Vad det gäller upphandlingsdelen föreslår nu kommissionen tydligare upphandlingskriterier och riktlinjer för upphandlingarna. Förutom de generella offentliga upphandlingsmetoderna är det ett antal punkter som är under förtydligande. Det handlar om att dela in upphandlingen i sex block. Inget bolag får lämna anbud på mer än max en tredjedel, max två av blocken, alltså. Dessutom är det krav på att minst 40 procent av arbetena för varje bolag måste lämnas ut på en extern underentreprenad, alltså till företag som inte tillhör koncernen eller bolaget.

Den tredje delen är egentligen redan en överenskommelse, men det är en fråga som återkommer på Coreper nästa vecka. Det handlar om att bekräfta lokaliseringen av kontrollcentraler i Italien och i Tyskland jämte en säkerhetscentral i Spanien.

Vi granskar noga förslaget för att just säkerställa att kriterierna stämmer med våra krav på att alla uppdrag inte ska hamna i händerna på ett fåtal dominerande bolag och att en öppen konkurrens ska upprättas, vilket gynnar hela programmet.

Anf.  179  ORDFÖRANDEN:

Jag ber igen alla berörda att respektera överläggningar som har varit. Jag ber er att, precis som ni redan gör, hålla er till det som har uppkommit sedan dess och bara till det.

Anf.  180  MARGARETA CEDERFELT (m):

Fru ordförande! Galileo har en lång historia. Jag tycker att det är väldigt glädjande att regeringen nu driver på om en effektiv styrning, transparens vid upphandling och så vidare. Regeringen driver ju den linjen, men jag kan samtidigt beklaga att det här inte är ett synsätt som har funnits med från alla länder när det har gällt utvecklingen av Galileo. Då hade det kanske sett annorlunda ut i dag.

Men med tanke på vad regeringen driver och med tanke på hur alla involverade länder har svängt när det gäller just transparensen och effektiviteten och att man betonar detta finns det en möjlighet, tror jag, att projektet kan rätas upp så att också de privata aktörerna kommer att finnas med på arenan när det blir dags att ta Galileo i drift.

Jag tycker att det är en väldigt angelägen fråga som regeringen tar upp i detta sammanhang och betonar.

Anf.  181  PER BOLUND (mp):

Jag vill bara ha en avvikande mening i protokollet med hänvisning till den oklara finansieringssituationen och till de synpunkter som vi tog fram i sakutskottet.

Anf.  182  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat från både v och mp.

Anf.  183  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jo, det verkar ju som om det här på något sätt kommer att bli dyrare, men vi har ingen avvikande mening. För även om man finansierar det med marginalpengar, så att säga, alltså pengar som inte har blivit använda, kommer det att betyda att Sverige får tillbaka mindre pengar. Men det får vi kämpa med finansministern om. Det behöver vi inte ta upp här.

Jag vill bara säga att det senaste som ministern sade angående upphandlingen är bra. Jag tycker också att det är framsynt av Europeiska unionen att man gör på det sättet. På så sätt säkerställer man också att det finns en konkurrens och att man inte alltid tar lägsta pris.

Men jag tänkte fråga en helt annan sak. Det står i promemorian om rådets och Europaparlamentets roll – och den här frågan har vi inte tagit upp tidigare. Det handlar om att den politiska styrningen av projektet ska ske genom en särskild programkommitté som regleras genom kommittologiregler. Vad jag förstår kommer kommittologireglerna inte upp på EU-nämnden. Då undrar jag bara: Hur kommer det svenska parlamentets, alltså riksdagens, insyn i det här att bli framdeles, om man nu ska ha det här med kommittologi?

Anf.  184  JACOB JOHNSON (v):

Jag har ingen fråga utan vill göra ett förtydligande. Mitt inlägg var ingen avvikande mening, utan det var till de stenografiska anteckningarna.

Anf.  185  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag uppmärksammade mig själv på att jag inte riktigt svarade på Jacob Johnsons fråga eller kommenterade den. Det förslag som nu ligger är att ägandet ska kvarstå i den europeiska gemenskapen även under driftfasen, om det är ett förtydligande när det gäller påståendet eller kommentaren.

Sedan ska jag gå över till Margareta Cederfelt. Parallellt med arbetet med att komma överens om Galileo och att bygga en infrastruktur som bygger på en väldigt stark styrning av kommissionen har jag i dag redovisat vikten av att ha tydliga upphandlingskriterier och så vidare. Vi ser att det finns parallella processer. Det skapar naturligtvis förutsättningar för en privat sektor på bredden som också blir delaktig i detta och inte ett fåtal dominerande aktörer.

Så här långt tycker jag att processen går i den riktning som Margareta efterfrågar. Det är en process när de privata aktörerna då inte längre är med som medaktörer i själva byggandet.

Erik kanske kan ta den specifika frågan om parlamentets roll.

Anf.  186  Kanslirådet ERIK KIESOW:

Ja, när det gäller kommittologin finns det tillfälle att återkomma till den diskussionen när vi förhandlar om själva förordningen. Nu tar vi bara upp riktlinjerna för den framtida förordningen. Det finns alltså möjligheter att diskutera den saken närmare. Man kan naturligtvis se olika typer av kommittologier. Annars tror jag nog att tanken är att det blir via regeringen som medlemsstaterna får inflytande över den här kommittén, som man har tänkt sig.

Anf.  187  ORDFÖRANDEN:

Vi kan ha anledning att återkomma till den här frågan i andra sammanhang, men just i dag finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Skulle det, som det gör ibland, dimpa ned ett nytt papper på sittande rådsmöte är ni naturligtvis varmt välkomna att sända över det skriftligt, precis som ni har gjort förut.

Då lämnar vi den punkten för dagen och går vidare till punkt 9. Förlåt, en avvikande mening från Miljöpartiet var också noterad. Jag ska säga det, så att det kommer med ordentligt. Då är vi på punkt 9, en beslutspunkt om handlingsplan för godslogistik. Där ska det antas slutsatser som är utsända i utskick två.

Anf.  188  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Logistikfrågorna kommer att vara en av regeringens prioriterade frågor på transportområdet under det svenska ordförandeskapet i EU. Kommissionens handlingsplan för godslogistik innehåller flera intressanta idéer om hur logistiksystemet kan effektiviseras. Därför ser regeringen positivt på handlingsplanen och stöder förslaget till rådsslutsatser.

I behandlingen i rådsarbetsgruppen fick Sverige brett stöd för förslag till ändringar i rådsslutsatserna på två punkter. Det handlar om ett tillägg för att säkerställa att konsekvensbedömningar och förslag från kommissionen ska göras inte bara med konkurrenskraft som utgångspunkt utan också utifrån social och miljömässig hållbarhet och ett tillägg om att internationellt samarbete ska beaktas i arbetet med att skapa transportdokument som passar alla transportslag.

Regeringen anser att rådsslutsatserna bör innehålla en hänvisning till kommissionens studie om vägfordons mått och vikt. Vid Coreperbehandlingen i onsdags beslöt ordföranden att man skulle ta in en skrivning i slutsatserna som skulle kunna bli en bra kompromiss. Oavsett utgången av den diskussionen anser regeringen att Sverige bör stödja rådsslutsatserna.

Anf.  189  JACOB JOHNSON (v):

Hur kan det här komma att påverka fordonslängderna?

Anf.  190  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

En del av det som vi tidigare lyfte upp på trafikutskottet var just Sveriges ambitioner att få in den skrivning som handlar om det arbete som kommissionen håller på med vad gäller längd och vikt.

Nu är detta tillgodosett i rådsslutsatserna.

Jag vet inte om materialet är utsänt.

Anf.  191  ORDFÖRANDEN:

Rådsslutsatserna är utsända. De som vi har är daterade den 16 november. Eventuella versioner därefter har inte kommit till nämnden.

Anf.  192  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

När jag redovisade i trafikutskottet var rådsslutsatserna på väg, men vi hade inte fått underlaget. Nu har vi fått underlaget på den punkten. Där har vi tillmötesgåtts med en formulering som lyder: Recognizes the benefits of standardisation in information flows, technologies for vehicles and other equipment for promoting intermodality.

Anf.  193  ORDFÖRANDEN:

Vi ska be att få ta de av underlaget så fort som möjligt efter mötet.

Anf.  194  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi hörde tidigare en diskussion med jordbruksministern som sade att det var ett ärende på dagordningen som bara var på engelska och att det därför inte skulle tas upp. Nu undrar jag om fallet är detsamma med det här.

Anf.  195  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag har det på engelska och jag har läst upp det på engelska. Ni kommer att få underlaget.

Anf.  196  ORDFÖRANDEN:

Nämnden är van vid att det kommer saker såväl i sista minuten som på engelska och att de föredras muntligt. Allt detta har nu skett på den här punkten. Kompletterande material får komma i skriftlig form. Men baserat på det underlag och den föredragning vi har fått finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går nu vidare till punkt 10, En förnyad EU-strategi för hållbar utveckling. Det är en sådan fråga som debatteras i flera fackministerråd och sedan ska samlas ihop på Europeiska rådet den 13–14 december. Den har varit uppe i miljörådet tidigare. Inför det var frågan uppe här i nämnden, och då mottog vi och tackade för informationen i frågan.

Anf.  197  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Inför TTE-rådet har ordförandeskapet aviserat en policydebatt utifrån följande två frågor: Delar medlemsstaterna kommissionens synpunkter rörande framsteg i genomförandet av den förnyade strategin för hållbar utveckling, och vilka hinder har det träffat på? Vilken är medlemsstaternas syn på framtida prioriteringar i ett utvecklat EU-politiskt sammanhang?

Resultatet av policydebatten kommer att utgöra ett av underlagen för Europeiska rådets slutsatser angående strategin.

En av sju huvudutmaningar i strategin är hållbara transporter. Regeringen delar den uppfattningen. Hållbara transporter är viktiga för Sveriges utveckling. Utformningen av transportsystem är av stor betydelse för hållbar tillväxt, god miljö, jobb och boende i hela landet. Men det är inte transporterna som ska straffas ut, utan det är belastning på klimat och miljö.

Att skapa ett klimatsmart transportsystem är en av de stora utmaningarna för EU. Därför kommer jag bland annat att fortsätta att driva på för ett effektivare och attraktivare europeiskt järnvägssystem som samverkar med de andra transportslagen på ett effektivt sätt. Självfallet behöver vi också ny teknik i form av energieffektivare fordon och en övergång till förnybara drivmedel för att möta transportsektorns klimatutmaningar.

Anf.  198  CARINA OHLSSON (s):

Inför uppföljningen i miljörådet ställde jag frågan om en strategi för hållbar utveckling gällde hela regeringens arbete. Då fick vi informationen att det inte fanns någon sådan framtagen än, för det var inte Miljödepartementet som ansvarade för den.

Då ställer jag samma fråga nu: Finns det någon strategi? Det är viktigt att man börjar ta fram en sådan inför det svenska ordförandeskapet. Vad är regeringens ståndpunkt inför ordförandeskapet i de här frågorna när man går in i policydebatter om hållbar utveckling? Finns det någon sådan svensk ståndpunkt som helhet i den här frågan? Jag antar att en sådan måste ha tagits fram. Eftersom policydebatterna kommer i olika råd antar jag att det måste finnas något dokument där helheten finns med.

Anf.  199  CHRISTINA AXELSSON (s):

För att inte upprepa Carinas fråga vill jag ställa en fråga om detta med effektiva transporter. Det måste betyda att man transporterar sig så effektivt som möjligt. Då undrar jag om ministern kommer att lyfta upp den ineffektiva transport som sker av EU-parlamentet, det vill säga flyttningarna mellan Bryssel och Strasbourg som väl måste ligga på ineffektivitetssidan i det här läget.

Anf.  200  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det är väl ingen från svenskt perspektiv som ifrågasätter det ineffektiva med detta.

Vad gäller det här arbetet kommer jag att förhålla mig till de frågor som är ställda och föra den policydebatt som jag inledde med, och jag kommer att hänvisa till klimatsmarta transportsystem.

Om Carina Ohlssons fråga gällde om det finns ett fastställt strategidokument måste jag se mig runt, för naturligtvis genomsyrar miljöfrågorna och arbetet med den samlade målsättningen att minska klimatpåverkan alla politikområden och regeringens ställningstagande. Men om frågan gäller ett allmänt strategidokument ber jag att få återkomma med ett svar på det.

Anf.  201  ORDFÖRANDEN:

För nämndens del samråder vi på basis av det hittills kända materialet och det som vi har att förvänta oss på rådet. Vi försöker att hålla oss till det vad gäller själva beslutssamrådet.

Anf.  202  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag vill bara ge en liten sakupplysning i den delen. Även den förra riksdagen med en annan majoritet beslutade att regeringen skulle återkomma till riksdagen mer sällan med just samlade strategidokument om hållbar utveckling. Arbetet kommer att föreläggas riksdagen och det sker säkert en beredning i Regeringskansliet utifrån de beslut som riksdagen har fattat om hur det här ska hanteras i fortsättningen.

Anf.  203  CARINA OHLSSON (s):

Jag uppfattar det som att så länge som regeringen inte har tagit fram något nytt strategiprogram gäller det som har funnits tidigare, och det är det som vi kan se här. Då förutsätter jag att det gäller för hela regeringen när det gäller hållbar utveckling. Men jag har inte uppfattat det på det sättet när jag har ställt frågor till bland annat statsministern. Men det är jättebra om det gamla från den förra regeringen ska gälla. Det ser vi med tillförsikt fram emot.

Anf.  204  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det arbete som pågår i mitt departement i allra högsta grad, under statsministern och i allra högsta grad tillsammans med miljöministern är ett brett arbete i syfte att utveckla miljö- och klimatfrågorna. Det är alltså ett pågående arbete.

Det som vi i dag har att förhålla oss till är det arbete som pågår på EU-nivå om hållbara transporter. Det finns ett antal punkter med i det paketet. Det handlar om bindande CO2-krav på personbilar. Det handlar om bränslekvalitetsdirektivet. Det handlar om att inkludera flygets handel med utsläppsrätter. Det handlar om godspaket och om handlingsplanen för godslogistik.

Anf.  205  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till sjöfartsavsnittet, nr 11.

När det gäller beslut om tredje sjösäkerhetspaketet finns det två punkter, a och b, som ni ser. Frågan under punkt a har varit i nämnden den 1 juni. Då fanns det stöd för regeringens redovisade upplägg. Frågan under b är lite nyare.

Anf.  206  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Förhandlingarna i rådet rörande passagerarförordningen går nu mot sitt slut. Vid TTE-rådet kommer ordförandeskapet att presentera ett förslag till gemensam ståndpunkt som sedan går till Europaparlamentet för en andra läsning. Regeringen anser att Sverige bör stödja förslaget.

Genom förordningen kommer 2002 års Atenkonvention rörande ansvar för dödsfall och skador på fartygspassagerare att införlivas i EG-rätten. Sverige har länge arbetat aktivt i den internationella sjöfartsorganisationen för att stärka det ersättningsrättsliga skyddet i samband med dödsfall och skador på passagerare vid sjötransporter.

Att konventionen nu blir en del av den europeiska rätten får ses som en framgång i det svenska arbetet med att stärka sjösäkerheten och skyddet av passagerarna.

Vi har också haft framgång när det gäller möjligheten att undanta små redare från förordningens tillämpningsområde. Vi kommer därmed att kunna anpassa ansvarsreglerna för exempelvis den lokala skärgårdstrafiken till de förutsättningar som gäller för denna. En balans mellan ett bra passagerarskydd och rimliga krav på redarna, särskilt de mindre rederierna, kan därmed uppnås.

Anf.  207  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det är bra att man har lyckats när det gäller skärgårdstrafik och annat. Men en fråga som jag tror att vi diskuterade också när det här togs upp förra gången är vad som händer med rorofartygen, som bland annat Seko har tagit upp. Även om det inte är så många passagerare är det lastbilsförare som åker med de här fartygen. Det kan då vara lämpligt att de lyder under det här direktivet, även om det inte är fråga om några stora redare. Jag undrar bara vad som hände med detta.

Anf.  208  Ämnessakkunnige JOHAN SCHELIN:

Det finns en begränsning när det gäller förordningens tillämpningsområde till passagerarfartyg i klass A. Däremot när det gäller frågor som ligger utanför förordningens tillämpningsområde har vi möjligheter redan i dag att på nationell nivå införa ett ansvar som täcker även den typen av passagerare. Det kan man tänka sig att göra i 15 kap. i sjölagen, där vi har passageraransvaret reglerat i dag.

Anf.  209  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende, punkterna 11 a och b.

Jag föreslog tidigare att vi skulle ta de två punkterna på en gång. Men vi backar lite.

Anf.  210  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill bara ställa en fråga under punkt 11 b om den svenska ståndpunkten. Det står: Vissa delar av förslaget är dock kontroversiella även ur ett svenskt perspektiv. Kommer vi därför att rösta nej? Jag förstår inte riktigt. Man är generellt sett positiv, men det är kontroversiellt. Därför undrar jag vad som egentligen är den svenska regeringens ståndpunkt.

Anf.  211  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det finns några utestående frågor som inte har hunnit hanteras i Coreper. En av dessa är kommissionens förslag om att inrätta ett samarbetsorgan som alla klassificeringssällskap ska vara medlemmar i. En annan handlar om rättsaktens form, om den ska antas som förordning eller direktiv.

Enligt regeringens mening kan Sverige här inta ett flexibelt förhållningssätt till de utestående frågorna. Vi bör därför, om inget oförutsett händer i Coreper, godkänna den politiska överenskommelsen.

Anf.  212  CHRISTINA AXELSSON (s):

Då kanske det är bra om vi kan återkomma efter Coreper. Vi kan ju ha olika former av samråd – det kan ske via mejl och så vidare – så att vi i nämnden har chansen att återkomma när vi vet vad som kommer att hända.

Anf.  213  ORDFÖRANDEN:

Om det kommer nya underlag gör vi naturligtvis så, och statsrådet nickar instämmande.

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt även i punkt 11 b.

Då är vi klara med punkt 11 och går över till punkt 12 om landtransporter. Det är information om godstransporter på väg och möjligen även en riktlinjedebatt.

Anf.  214  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Regeringen arbetar för att företagare ska kunna arbeta och verka på lika villkor inom EU. Detta gäller inte minst vägtransportsektorn. Regeringen är därför positiv till att kommissionen lagt fram ett vägtransportpaket som i tre förordningar samlar de villkor som ska gälla för att tillträde till gods- och busstransportmarknaden och till yrket. Syftet med förslaget är att göra befintliga regler tydligare och begripligare och underlätta kontrollerna av efterlevnaden.

Kommissionen räknar med att förslagen ska ge en besparing på ca 190 miljoner euro varje år vad gäller administrativa kostnader för företag och myndigheter som en följd av mer rättvisa konkurrensvillkor, lika yrkesmässiga kvalifikationer, tekniska krav och andra säkerhetskrav och en minskning av den administrativa bördan.

På TTE-rådet kommer ordförandeskapet att lämna en lägesrapport avseende beredningsläget för två av tre föreslagna förordningar, nämligen godstransportförordningen och yrkesförordningen.

När det gäller godstransportförordningen är den svåraste utestående frågan att lösa den om en gemensam definition av cabotage avseende godstransporter på väg.

När det gäller yrkesförordningen har medlemsländerna fortfarande lite olika uppfattningar om vilka överträdelser som ska leda till ett förlorat gott anseende och hur i så fall ett nationellt elektroniskt register ska införas.

Coreper godkände i onsdags lägesrapporten avseende de två nämnda EG-rättsakterna utan diskussion.

Anf.  215  ORDFÖRANDEN:

Då vill jag för säkerhets skull säga att det vi prövar i nämnden är ett sådant här förhandlingsupplägg, så har vi det gjort om det hettar till.

Anf.  216  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det är väl bra att till protokollet tillföra vikten av att man får en lösning när det gäller definitionen av vägcabotaget som vi diskuterade väldigt mycket i trafikutskottet. Jag tänker inte upprepa den diskussionen, men det är viktigt att vi får en lösning av det och att det blir lika tillämpning i hela unionen.

Anf.  217  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 13 om gemensamma regler beträffande villkor för transporter på väg med mera. Det är en lägesrapport. Underlag är utsänt.

Anf.  218  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag var rationell och körde ihop båda två.

Anf.  219  ORDFÖRANDEN:

Då är jag också nöjd. Vi tackar för informationen i punkt 13 och går vidare till punkt 14 som däremot är en beslutspunkt om driftskompatibilitet hos gemenskapens järnvägssystem. Den frågan var uppe i nämnden den 28 september då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet. Nu gäller det väl själva överenskommelsen mellan institutionerna. Underlag är utsänt. Har det hänt något nytt? Finns det något att tillägga?

Anf.  220  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Förslaget ingår som en del av paketet att underlätta rörligheten för lokomotiv i gemenskapen. Rådet fattade beslut om allmän inriktning den 1 oktober i år. Därefter har rådets ordförande och parlamentets rapportörer fört informella förhandlingar i syfte att sondera möjligheter att anta paketet i den första läsningen. Förslaget till rättsakt har behandlats inom ramen för programmet för bättre lagstiftning och syftar främst till att åstadkomma ett förbättrat förfarande för fordonsgodkännande.

Ett järnvägsfordon måste i dag godkännas separat på grundval av delvis icke harmoniserade nationella regler i varje land inom EES-området som det är avsett att användas i. Förslagets bestämmelser syftar till att ge bättre förutsättningar för dels harmonisering av de nationella reglerna, dels samarbete om godkännande av järnvägsfordon mellan EES-områdets behöriga nationella myndigheter i syfte att minska kostsamt dubbelarbete. Förslaget innebär också en förenkling och ett visst förtydligande av EG-regelverket om järnvägens driftskompatibilitet.

Regeringen är naturligtvis positiv till att gemenskapens regelverk för järnvägstransporter förenklas och anser att Sverige bör kunna godkänna förslaget till politisk överenskommelse.

Anf.  221  CHRISTINA AXELSSON (s):

En nyhet i detta är att ERA ska föra ett fordonsregister som anger fordonstypens egenskaper samt i vilka länder den får användas. Då tycker jag att det är viktigt att vi för in våra klimatförhållanden så att vi inte får hit en massa lokomotiv som inte klarar den svenska kylan och står och proppar igen på spåren för annan viktig trafik som klarar den.

Anf.  222  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Då bläddrar vi vidare till punkt 15. Även det är en beslutspunkt angående en politisk överenskommelse. Den är utsänd i utskick 2. Den frågan var i EU-nämnden den 28 september då det fanns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  223  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Även det här förslaget utgör en del av paketet om att underlätta rörligheten för lokomotiv i gemenskapen. TTE-rådet har tidigare i år fattat beslut om en allmän inriktning. Därefter har informella förhandlingar förts i syfte att nå en lösning i första läsningen.

Förslaget syftar främst till att ge bättre möjligheter för infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag att hantera sitt säkerhetsansvar när de använder fordon som ägs eller underhålls av andra aktörer och åstadkomma ett förbättrat förfarande för fordonsgodkännande. De föreslagna förändringarna kommer att bidra till en ökad effektivitet hos de europeiska järnvägarna.

Regeringen anser att Sverige ska godkänna förslaget till politisk överenskommelse.

Anf.  224  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 16 om en ändring av förordning – ni ser vad den heter – om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå.

Anf.  225  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Den här rättsakten ingår också i samma paket som de två föregående direktiven. Förordningen har alltså behandlats inom ramen för program för bättre lagstiftning. Förslaget syftar främst till att förbättra överensstämmelsen mellan förordningens bemyndigande och de materiella bestämmelserna om driftskompatibilitet, järnvägssäkerhet och behörighetskrav på tågpersonalen som återfinns i pakets två andra rättsakter och i direktivet om behörighetsprövning av lokförare.

Jag anser att Sverige bör kunna godkänna förslaget till politisk överenskommelse.

Anf.  226  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Därmed är vi klara med landtransporterna för dagen och höjer blicken något till lufttrafiken. Punkt 17 gäller flygplatsavgifter. Där är en allmän riktlinje utsänd i utskick 2. Det ska vara en beslutspunkt.

Anf.  227  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det är första gången som den här frågan är aktuell i EU-nämnden. Därför har ni också fått en utförlig beskrivning av förslaget.

Kommissionen har tagit fram förslaget mot bakgrund av att stora delar av den europeiska flygbranschen anser att avgiftssättningen vid många flygplatser runt om Europa inte ligger i linje med de principer som följer av ländernas medlemskap i ICAO.

Problemen och klagomålen kan till exempel gälla påstådd diskriminering av flygbolag, brist på insyn och öppenhet vad gäller avgiftssättningen och svårigheter att få till stånd en dialog mellan flygplatser och flygbolag. Eftersom många flygplatser är monopolverksamheter med en mycket stark ställning på marknaden är det rimligt att försöka göra något åt situationen utan att för den skull introducera någon överdriven lagstiftning.

Regeringen stöder förslaget i princip. Vi tror att ett regelverk av ramkaraktär bör kunna utgöra ett effektivt medel för att åtgärda problemen. Vår linje har varit att ett eventuellt regelverk måste vara enkelt, tydligt och byggt på principer och inte detaljer för att på det sättet se till att medlemsstaterna följer ICAO:s grundläggande principer på området.

Vi har haft ett par svenska knäckfrågor under resans gång. Den första frågan gäller att säkerställa att Sverige fortsatt ska kunna driva flygplatser i form av ett nätverk med ett gemensamt och transparent avgiftssystem. Detta är en viktig del i den svenska luftfartspolitiken. Det är nödvändigt att kunna medge differentiering av flygsplatsavgifter inte bara av kostnadsskäl utan också av andra anledningar, till exempel miljöskäl.

Vi har fått gott gehör för våra ståndpunkter under förhandlingarna. Detta tycker jag återspeglas i det förslag som Coreper kommer att ta ställning till nästa vecka.

Om inget oförutsett händer tycker jag att Sverige bör ställa sig bakom förslaget.

Anf.  228  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Tack för en bra föredragning och en bra ståndpunkt! Av det material vi har fått framgår det att medlemsstaterna vill ha kvar möjligheten att sätta avgifter som stimulerar till mindre miljöstörande flygplatsverksamhet medan kommissionen har reserverat sig eller har invändningar. Är det statsrådets bedömning att den ståndpunkten kommer att vinna gehör?

Anf.  229  KARIN GRANBOM (fp):

Jag har förstått att det kommer att vara olika avgifter på olika flygplatser. Min fråga är: Har man någon beräkning eller några tankar om hur mycket detta kommer att drabba konsumenterna när det gäller priset att flyga?

Anf.  230  ULF HOLM (mp):

Jag har en fråga på samma tema. Det står i underlaget om hänsyn till flygplanens miljöegenskaper. Hur kommer det att utformas?

Jag är rädd för att det kan bli en negativ konkurrens, det vill säga en konkurrens som går ut på att man inte tar hänsyn till miljön utan att man får låg avgift i alla fall. Det bör man undvika.

Anf.  231  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det är viktigt att man kan sätta avgifterna efter miljöpåverkan. Det tycker vi socialdemokrater också.

Jag tycker också att det är bra att regeringen har fått med att utgångspunkten för Sverige är att direktivet måste medge korssubsidiering. Vi tycker att det är bra att vi kan fortsätta med det som vi har haft i Sverige.

Jag vill fråga vad det här kommer att kosta egentligen. Det står att en tillsynsmyndighet ska inrättas i varje medlemsstat. Jag undrar om det kommer att medföra nya arbetsuppgifter förutom den tillsyn som redan i dag bedrivs. I så fall blir det ju en viss kostnadsdrivande verksamhet.

Anf.  232  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det finns ett antal frågor som jag ska lämna ifrån mig. Jag ska bara ta det övergripande. Monopolsituationer brukar för det mesta vara negativa för konsumenten. Det här skapar förutsättningar för mer transparens och mindre monopolistiska situationer där länder missgynnar andra flygbolag. Det blir en öppenhet vad gäller avgiftssättning och så vidare.

Övriga frågor lämnar jag vidare.

Anf.  233  Kanslirådet GÖRAN ROOS:

Luftfartsstyrelsen har tittat lite på kostnaden för tillsynsmyndigheten. Utgångspunkten är att det blir Luftfartsstyrelsen som får ta hand om dessa uppgifter. Man har själva inte direkt flaggat för att detta medför några större kostnader.

Vi har dessutom under resans gång försökt att renodla vilka uppgifter som den här myndigheten ska ta hand om. I början fanns det ett förslag som var väldigt detaljerat. Då såg vi faran att detta kunde bli administrativt kostsamt, men som vi bedömer det nu har vi lyckats skala ned detta till ett minimum.

Sedan har vi frågan om avgifterna och vad som händer med konsumenterna. Vi eftersträvar att få en tydlighet i hur avgifterna sätts på olika flygplatser. Vi vet att stora delar av flygbranschen har väldiga problem på ett antal storflygplatser i Europa där man känner sig diskriminerade. Man får betala samma avgift för att få en mindre tjänst. Själva syftet är alltså att få en rättvis konkurrenssituation och i förlängningen förmodligen något lägre avgifter på en del flygplatser.

Ungefär så ser linjen ut.

Anf.  234  ULF HOLM (mp):

Jag fick inte svar på frågan om miljön.

Anf.  235  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Så icke heller jag.

Anf.  236  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag tog upp just miljöaspekten. Jag ser snarare att detta är en garant för att det blir bättre för miljön om man har differentierade avgifter.

Anf.  237  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Kommer rådet att besegra kommissionen i denna fråga? Finns det en enighet runt rådsslutsatserna?

Anf.  238  Kanslirådet GÖRAN ROOS:

Jag ser inte alls någon rädsla för att kommissionen kommer att kunna driva igenom detta. Jag har lite svårt att se vad det innebär även om det finns där. När det gäller miljödifferentieringen kan man komma ihåg att Sverige är ett av de få länder som faktiskt differentierar sina avgifter. Det här är ett sätt att legitimera detta och få upp det till ytan, vilket vi ser som väldigt positivt.

Anf.  239  ORDFÖRANDEN:

Nu vet jag att Ulf Holm inte alltid är nöjd med svaren från regeringen, men tycker han att han har fått svar på sin fråga nu?

Anf.  240  ULF HOLM (mp):

Ja, men jag är inte nöjd med svaret.

Anf.  241  ORDFÖRANDEN:

Så är det ju ibland, tyvärr.

Därmed kan vi gå till beslut. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Vi går vidare till punkt 18, Gemensamma regler för tillhandahållande av luftfartstjänster i gemenskapen med mera. Den frågan var uppe i nämnden inför TTE-rådet juni. Då fanns det majoritet för regeringens ståndpunkt. Nu är det en politisk överenskommelse som ska behandlas. Jag lämnar ordet till statsrådet.

Anf.  242  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! På den här punkten är avsikten att rådet ska träffa en politisk överenskommelse om gemensam ståndpunkt beträffande förslaget till ny luftfartsförordning. Den förordningen ska ersätta de tre existerande förordningarna i det så kallade tredje luftfartspaketet. Förslaget var uppe på rådsmötet i juni, då rådet beslutade om en allmän inriktning. Därefter har parlamentet vid sin första läsning antagit ett antal ändringsförslag. Många av dessa förslag var helt eller delvis i linje med rådets allmänna inriktning. De särskilda önskemålen från parlamentet har huvudsakligen handlat om pristransparens och fördelning av trafik mellan flygplatser. Rådet har nu utarbetat ett kompromissförslag som verkar kunna accepteras av parlamentet.

Regeringen stöder den allmänna inriktningen på förslagen, nämligen att det ska främja marknadseffektivitet, flygsäkerhet och passagerarskydd. När det gäller innehållet i förslaget kan jag nämna att det bland annat innebär att kraven för beviljande och tillsyn av operativa licenser skärps. Bestämmelserna om inhyrning av flygplan har förtydligats för att skapa en enhetligare praxis bland medlemsstaterna, samtidigt som en rimlig balans har uppnåtts mellan myndighetskraven och flygbolagens krav på flexibilitet.

Reglerna om allmän trafikplikt omarbetas för att förenkla administrationen, undvika överdriven användning av trafikplikten och locka fler konkurrenter att delta i anbudsförfaranden. Den längsta koncessionstiden förlängs till fyra år.

Slutligen skärps kraven på prisinformation till konsumenterna. Alla skatter och avgifter måste tydligt anges i priset. Regeringen anser att förslag till politisk överenskommelse bör kunna godkännas med förbehåll för behandlingen i Coreper nästa vecka.

Anf.  243  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill instämma med ministern i att det är viktigt att detta kommer till stånd, inte minst med tanke på att vi kan läsa om att var tredje reseföretag i Sverige har blivit fast i en kontroll som Konsumentverket har gjort, där man har tittat just på hur olika reseföretag följer de uppgivna reglerna. Konsumentombudsmannen har också stämt Ryanair för att de inte har följt den lagstiftning som finns rörande inställda plan och sådant. Därför är det angeläget att detta kommer till stånd.

Det är också angeläget att det blir en god spridning av vad man har beslutat om, så att alla företag som sedan opererar på den svenska marknaden och inom hela unionen också vet vad som gäller. Jag antar att ni kommer att se till att det blir så.

Anf.  244  ORDFÖRANDEN:

Om statsrådet vill kommentera detta får hon göra det. Hon tackar nej.

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 19. Även den är delad i a och b, men jag skulle vilja försöka behandla dem i klump. Det är dels ett utkast till beslut om förhandlingar med Jordanien med mera, dels ett förslag som gäller ICAO. Båda dessa frågor är nya i nämnden.

Anf.  245  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Under den här punkten ska rådet ta ställning till ett förslag om ett mandat för kommissionen att förhandla om luftfart med Jordanien. Förslaget till mandat följer till stor del det mandat som kommissionen tidigare fick för att förhandla med Marocko. Förslaget är ett led i strävandena att knyta grannländerna runt Medelhavet närmare gemenskapen. Målet är att ingå ett avtal med en gradvis ömsesidig och hållbar liberalisering av marknaden, baserad på gemenskapslagstiftningen. Särskild fokus ska ligga på frågor som handlar om flygsäkerhet, luftfartsskydd och miljö. Ett gemenskapsavtal med Jordanien kommer att ersätta relevanta delar av medlemsstaternas bilaterala luftfartsavtal med Jordanien.

Punkten b handlar om ett mandat för kommissionen att inleda förhandlingar med den civila luftfartsorganisationen ICAO. Syftet med ett avtal mellan gemenskapen och ICAO är att samordna och därmed avsevärt minska de individuella kontroller som utförs av ICAO inom ramen för dess allmänna program för skyddskontroll. Eftersom gemenskapen har genomfört merparten av de standarder som omfattas av ICAO:s kontroller bör detta arbete kunna samordnas och dubbelarbete kunna undvikas.

Ett avtal med ICAO skulle innebära en avsevärd minskning av de individuella kontroller som utförs av ICAO på EU:s territorium. Sverige bör därför stödja detta initiativ.

Anf.  246  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill ta upp två mycket korta frågor. Under punkten a står det att det här avtalet ska innehålla en punkt med innebörden att man inte ska förhindra beskattning av flygbränsle. Jag undrar: Pågår det någon diskussion om att man ska beskatta flygbränslet inom EU?

I förslaget till Sveriges ståndpunkt under punkten b tar man upp detta med samordnade inspektioner och tillsyn. Det måste ju vara någon som har ansvaret, så att inspektionen inte hamnar mellan stolarna. Jag tycker bara att det är viktigt att påpeka detta.

Anf.  247  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag låter Lars Österberg ta den första frågan.

Anf.  248  Ämnesrådet LARS ÖSTERBERG:

Det är riktigt att det numera finns möjlighet för medlemsstaterna att komma överens om beskattning av flygbränslet på linjer sig emellan, men såvitt jag känner till finns ännu ingen sådan överenskommelse på plats.

Anf.  249  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Det var den sista beslutsfrågan på TTE-rådet.

Punkten 23 a–i är informationsfrågor som det har sänts ut underlag till, men om statsrådet vill säga något särskilt om någon av dem får hon naturligtvis göra det. Annars lämnar vi fältet fritt för eventuella frågor.

Anf.  250  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag har en information om lunchen, som jag egentligen skulle ha tagit upp inledningsvis. Den skulle jag vilja ta upp nu.

Anf.  251  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte bara ställa en fråga om punkten 23.

Anf.  252  ORDFÖRANDEN:

Då tar vi den först, så återkommer vi till lunchen.

Anf.  253  CHRISTINA AXELSSON (s):

Punkten 23 d gäller harmoniseringen av olika nummer. Det finns ett nummer som ska användas om barn har kommit bort. Jag undrar: Hur kommer man att informera allmänheten om de här numren?

Anf.  254  ORDFÖRANDEN:

Det gäller alltså numren på 116, som tas upp under punkt 23 d. Vill statsrådet eller någon tjänsteman ta upp detta?

Anf.  255  Kanslirådet HELENA STRÖMBÄCK:

Det finns två skeden som jag kan tolka att din fråga syftar på. Det ena är när medlemslandet utlyser att numret finns på plats, det vill säga reserverat i nummerplanen, och att organisationer som är villiga att stå bakom numret får söka. Den informationen kommer att ligga till exempel på Post‑ och telestyrelsens hemsida. Det andra skedet är när en organisation som vill stå bakom ett visst nummer, till exempel det nummer som du själv nämnde, har fått sig det numret tilldelat.

Det är också Post‑ och telestyrelsen som kommer att avgöra hur man kommer att göra om det finns fler sökande till ett nummer än det finns plats för och man kanske vill dela på numret. Information kan gå ut från många olika håll, bland annat från de organisationer som berörs av frågan, inklusive departement. Jag är inte säker på vilket skede av processen det var du avsåg.

Anf.  256  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag bara tänkte allmänt. Det här är ju en väldigt bra idé. Därför är det viktigt att det kommer folk till del att det finns.

Anf.  257  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen om detta och ger statsrådet ordet för att informera om lunchen.

Anf.  258  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Lunchen kommer att ägnas åt flyget och utsläppshandeln. Den här frågan har vi tagit upp vid möten tidigare.

Något dokument har inte kommit, men diskussionen kommer rimligen att handla om utfallet av Europaparlamentets omröstning i den här frågan den 13 november. Omröstningen i parlamentet gav ju stöd för Sveriges linje i tre tunga frågor, nämligen startåret, att alla flygningar inkluderas i EU:s handelssystem från 2011, som ju var Sveriges grundinställning, den totala tilldelningen och andelen auktionering. I dessa frågor har omröstningen utfallit positivt i förhållande till Sveriges position.

Vid lunchmötet kommer Sverige att ge fortsatt stöd till ordförandeskapets ambition att få en snabb överenskommelse i den här frågan. En snabb överenskommelse är viktig, dels av miljöskäl, dels för att EU ska visa ledarskap i den viktiga klimatfrågan gentemot omvärlden.

Anf.  259  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag vill ha som medskick att det är viktigt att man talar om en egen bubbla för utsläppsrätterna för luftfarten. Vi som värnar om basindustrin är ju oroliga för att alla utsläppsrätter plötsligt ska försvinna för att någon köper upp dem, och då blir industrin lidande.

Anf.  260  ORDFÖRANDEN:

Vill statsrådet kommentera det?

Anf.  261  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det är i dag väldigt svårt att förutsäga vilken prispåverkan detta kommer att ha. Kommissionen har gjort en konsekvensanalys, och den pekar på att det blir en marginell prisökning på utsläppsrätterna. Man föreslår också att flygsektorn i sig ska ha tillgång till krediter från projektbaserade mekanismer, vilket också väntas dämpa prisuppgången.

I fråga om den energiintensiva industrin i sig är det väl viktigt att man också verkar för en global klimatregim som också omfattar de viktigaste utsläppsländerna, så att också konkurrenter till vår energiintensiva industri möter ett pris på koldioxid.

Anf.  262  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen för i dag. Vi har säkert anledning att återkomma till den frågan.

A-punktslistan återstår. Är listan utsänd?

Anf.  263  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

På kansliet har vi en A-punktslista från den 14 november för transportrådet. Det är två punkter som inte alls har med transport att göra, utan det är antidumpningsåtgärder rörande lysrör från Kina och ett beslut om gemenskapens statistiska program. Den allmänna listan från Statsrådsberedningen över troliga A-punkter inför kommande rådsmöten är utsänd och ligger på borden. De har redan varit uppe i Coreper 1 och 2. Flera av de punkterna kan komma upp på transportrådet, men det är såvitt vi kan se inget som handlar om transporter eller telekommunikationer.

Anf.  264  ORDFÖRANDEN:

Gällde frågan om tullarna på lamporna lågenergilampor? Det får vi ta reda på. De uppfattas ju inte som helt okontroversiella i parlamentet i alla fall.

Finns det några frågor om detta? Nej. Då kan vi konstatera att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i dessa ärenden.

Är det något ytterligare som statsrådet vill ta upp innan vi skiljs åt för i dag?

Anf.  265  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Nej. Jag önskar er en trevlig helg!

Anf.  266  ORDFÖRANDEN:

Tack detsamma, och lycka till på rådet!

Innehållsförteckning

1 §  Jordbruk och fiske 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf.  3  JACOB JOHNSON (v) 1

Anf.  4  PER BOLUND (mp) 1

Anf.  5  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf.  6  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  7  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf.  8  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  9  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf.  10  CARINA OHLSSON (s) 3

Anf.  11  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 4

Anf.  14  JACOB JOHNSON (v) 5

Anf.  15  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 5

Anf.  16  PER BOLUND (mp) 5

Anf.  17  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  19  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  21  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  23  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf.  24  CHRISTINA AXELSSON (s) 7

Anf.  25  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  27  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf.  28  PER BOLUND (mp) 8

Anf.  29  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf.  30  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 9

Anf.  31  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  33  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  35  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  37  PER BOLUND (mp) 10

Anf.  38  CARINA OHLSSON (s) 10

Anf.  39  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 10

Anf.  40  LARS TYSKLIND (fp) 10

Anf.  41  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 10

Anf.  42  JACOB JOHNSON (v) 11

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  44  PER BOLUND (mp) 11

Anf.  45  CARINA OHLSSON (s) 11

Anf.  46  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  48  PER BOLUND (mp) 12

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  50  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf.  51  PER BOLUND (mp) 13

Anf.  52  CHRISTINA AXELSSON (s) 13

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  54  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf.  55  PER BOLUND (mp) 13

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  57  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 14

Anf.  58  JACOB JOHNSON (v) 14

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  60  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 14

Anf.  61  PER BOLUND (mp) 14

Anf.  62  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 15

Anf.  63  PER BOLUND (mp) 15

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  65  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 15

Anf.  66  PER BOLUND (mp) 15

Anf.  67  JACOB JOHNSON (v) 15

Anf.  68  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 15

Anf.  69  PER BOLUND (mp) 16

Anf.  70  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 16

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  72  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 16

Anf.  73  PER BOLUND (mp) 17

Anf.  74  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 17

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  76  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 17

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  78  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 17

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  80  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 17

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  82  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 18

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  84  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 18

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 18

2 §  Energi 19

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  87  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 19

Anf.  88  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  89  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 19

Anf.  90  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 19

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  92  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 20

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  94  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 21

Anf.  95  ERIK A ERIKSSON (c) 21

Anf.  96  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 22

Anf.  97  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 22

Anf.  98  PER BOLUND (mp) 23

Anf.  99  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 23

Anf.  100  CARL B HAMILTON (fp) 23

Anf.  101  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 23

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  103  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 24

Anf.  104  JACOB JOHNSON (v) 25

Anf.  105  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 25

Anf.  106  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 25

Anf.  107  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 26

Anf.  108  BJÖRN HAMILTON (m) 26

Anf.  109  JACOB JOHNSON (v) 27

Anf.  110  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 27

Anf.  111  CARL B HAMILTON (fp) 27

Anf.  112  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 27

Anf.  113  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 28

Anf.  114  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 28

Anf.  115  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  116  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 29

Anf.  117  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  118  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 29

Anf.  119  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 29

Anf.  120  JACOB JOHNSON (v) 29

Anf.  121  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  122  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 29

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  124  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 30

Anf.  125  ORDFÖRANDEN 30

3 §  Transport och telekommunikation 31

Anf.  126  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  127  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 31

Anf.  128  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  129  CHRISTINA AXELSSON (s) 32

Anf.  130  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 32

Anf.  131  KVINNLIG MEDARBETARE 32

Anf.  132  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  133  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 32

Anf.  134  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  135  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 32

Anf.  136  CHRISTINA AXELSSON (s) 33

Anf.  137  JACOB JOHNSON (v) 33

Anf.  138  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 33

Anf.  139  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  140  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 33

Anf.  141  KARL SIGFRID (m) 34

Anf.  142  CHRISTINA AXELSSON (s) 34

Anf.  143  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  144  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 34

Anf.  145  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  146  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 35

Anf.  147  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  148  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 35

Anf.  149  CHRISTINA AXELSSON (s) 35

Anf.  150  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  151  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 35

Anf.  152  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  153  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 35

Anf.  154  CHRISTINA AXELSSON (s) 36

Anf.  155  JACOB JOHNSON (v) 36

Anf.  156  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 36

Anf.  157  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 36

Anf.  158  CHRISTINA AXELSSON (s) 36

Anf.  159  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 37

Anf.  160  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  161  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 37

Anf.  162  CHRISTINA AXELSSON (s) 37

Anf.  163  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  164  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 37

Anf.  165  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  166  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 38

Anf.  167  CHRISTINA AXELSSON (s) 38

Anf.  168  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 38

Anf.  169  CHRISTINA AXELSSON (s) 38

Anf.  170  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 39

Anf.  171  Departementssekreterare INGOLF BERG 39

Anf.  172  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  173  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 39

Anf.  174  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  175  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 40

Anf.  176  CHRISTINA AXELSSON (s) 40

Anf.  177  JACOB JOHNSON (v) 41

Anf.  178  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 41

Anf.  179  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  180  MARGARETA CEDERFELT (m) 41

Anf.  181  PER BOLUND (mp) 42

Anf.  182  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  183  CHRISTINA AXELSSON (s) 42

Anf.  184  JACOB JOHNSON (v) 42

Anf.  185  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 42

Anf.  186  Kanslirådet ERIK KIESOW 43

Anf.  187  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  188  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 43

Anf.  189  JACOB JOHNSON (v) 44

Anf.  190  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 44

Anf.  191  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  192  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 44

Anf.  193  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  194  CHRISTINA AXELSSON (s) 44

Anf.  195  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 44

Anf.  196  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  197  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 44

Anf.  198  CARINA OHLSSON (s) 45

Anf.  199  CHRISTINA AXELSSON (s) 45

Anf.  200  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 45

Anf.  201  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  202  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 46

Anf.  203  CARINA OHLSSON (s) 46

Anf.  204  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 46

Anf.  205  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  206  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 46

Anf.  207  CHRISTINA AXELSSON (s) 47

Anf.  208  Ämnessakkunnige JOHAN SCHELIN 47

Anf.  209  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  210  CHRISTINA AXELSSON (s) 47

Anf.  211  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 47

Anf.  212  CHRISTINA AXELSSON (s) 48

Anf.  213  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  214  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 48

Anf.  215  ORDFÖRANDEN 49

Anf.  216  CHRISTINA AXELSSON (s) 49

Anf.  217  ORDFÖRANDEN 49

Anf.  218  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 49

Anf.  219  ORDFÖRANDEN 49

Anf.  220  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 49

Anf.  221  CHRISTINA AXELSSON (s) 50

Anf.  222  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  223  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 50

Anf.  224  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  225  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 50

Anf.  226  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  227  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 51

Anf.  228  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 51

Anf.  229  KARIN GRANBOM (fp) 51

Anf.  230  ULF HOLM (mp) 52

Anf.  231  CHRISTINA AXELSSON (s) 52

Anf.  232  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 52

Anf.  233  Kanslirådet GÖRAN ROOS 52

Anf.  234  ULF HOLM (mp) 52

Anf.  235  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 52

Anf.  236  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 53

Anf.  237  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 53

Anf.  238  Kanslirådet GÖRAN ROOS 53

Anf.  239  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  240  ULF HOLM (mp) 53

Anf.  241  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  242  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 53

Anf.  243  CHRISTINA AXELSSON (s) 54

Anf.  244  ORDFÖRANDEN 54

Anf.  245  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 54

Anf.  246  CHRISTINA AXELSSON (s) 55

Anf.  247  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 55

Anf.  248  Ämnesrådet LARS ÖSTERBERG 55

Anf.  249  ORDFÖRANDEN 55

Anf.  250  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 55

Anf.  251  CHRISTINA AXELSSON (s) 55

Anf.  252  ORDFÖRANDEN 55

Anf.  253  CHRISTINA AXELSSON (s) 55

Anf.  254  ORDFÖRANDEN 55

Anf.  255  Kanslirådet HELENA STRÖMBÄCK 56

Anf.  256  CHRISTINA AXELSSON (s) 56

Anf.  257  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  258  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 56

Anf.  259  SUSANNE EBERSTEIN (s) 56

Anf.  260  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  261  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 56

Anf.  262  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  263  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 57

Anf.  264  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  265  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 57

Anf.  266  ORDFÖRANDEN 57