1 § Konkurrenskraft

Statssekreterare Peter Honeth

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 20–21 februari 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 12–13 maj 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 26 maj 2014

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statssekreterare Peter Honeth med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några återstående A-punkter. Det finns det inte. Finns det skäl, statssekreteraren, att säga någonting med anledning av möte i rådet den 20–21 februari eller det informella ministermötet den 12–13 maj?

Anf. 2 Statssekreterare PETER HONETH:

Jag har egentligen ingenting att tillägga. Det har rapporterats skriftligt till nämnden. Någon av punkterna har kommit tillbaka som en särskild diskussionspunkt vid det här mötet.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går in på den preliminära dagordningen. Vi börjar med rymdfrågor och forskning, punkt 8, Utkast till rådets slutsatser ”Mot en för EU och ESA gemensam, konkurrensfrämjande vision för rymden”. Det är en beslutspunkt.

Anf. 4 Statssekreterare PETER HONETH:

Det här är en fråga som har diskuterats vid ett antal tillfällen och redovisats för EU-nämnden tidigare. Nu har vi kommit så långt att det är dags att fatta åtminstone vissa beslut. Det är inte de slutgiltiga besluten heller den här gången, men det är steg på vägen. I rådsslutsatserna betonas vikten av rymdverksamhet och rymdteknik, inte minst när det gäller innovation, tillväxt och konkurrenskraft.

I praktiken handlar det framför allt om relationen mellan EU och Esa. Kommissionen hade vid ett tidigare tillfälle som diskussionspunkt redovisat olika alternativ för hur samarbetet skulle kunna utvecklas. Sveriges uppfattning var då att vi under alla omständigheter skulle förorda ett förbättrat samarbete. Vi tyckte att frågan om en lite närmare programmatisk struktur behövde analyseras vidare. Vi avvisade att Esa skulle bli en EU-myndighet.

Man kan enkelt säga att det är i överensstämmelse med vår linje som beslutspunkterna nu ser ut. Det innebär att man ska gå vidare med att utveckla samarbetsformerna. Man ska bland annat utveckla en gemensam vision och strategi. Det finns därmed anledning att återkomma när det arbetet har kommit en bit på väg.

Regeringens ståndpunkt är att stödja förslaget till rådsslutsatser.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i den delen. Vi går vidare till punkt 9, Utkast till rådets slutsatser om genomförande av färdplanen för Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur. Det är en beslutspunkt.

Anf. 6 Statssekreterare PETER HONETH:

Det handlar om den europeiska infrastrukturen för forskning. Det finns sedan flera år tillbaka ett särskilt icke-EU-organ, en samarbetsgrupp mellan de europeiska forskningsministerierna, eller regeringarna. Den har presenterat ett femtiotal projekt till angelägen forskningsinfrastruktur. KKR begärde i december att man skulle få en prioritering, och det har nu kommit en sådan.

Det som är positivt för Sverige är att det är tre stora projekt som är prioriterade. Ett av dem är ESS; det finns nio andra projekt som ligger på en lite lägre prioritetsgrad. I rådsslutsatserna bekräftar rådet prioriteringen och inviterar kommissionen att bidra till finansiering av de prioriterade projekten, vilket självklart är mycket positivt från svensk utgångspunkt eftersom vi behöver det för att komma upp med de sista procentenheterna till 100 procent av finansieringen till ESS.

Regeringen stöder därmed självklart rådsslutsatserna.

Anf. 7 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 10, Ett förnyat Europa–Medelhavspartnerskap för vetenskap och teknik samt innovation. Det är en ny fråga för nämnden och en diskussionspunkt.

Anf. 8 Statssekreterare PETER HONETH:

Det är som sagt en diskussionspunkt. Den svenska preliminära ståndpunkten i diskussionen är att vi tycker att det är rimligt att det finns ett organiserat samarbete runt Medelhavet på samma sätt som det finns runt Östersjön. Vi tycker att det är bra att det till att börja med ska vara fokuserat och att den fokusering som föreslås för livsmedel och vattenförsörjning är rimlig.

Regeringens generella ståndpunkt kommer därmed i diskussionen att vara att det är positivt att inleda ett sådant samarbete med den inriktningen.

Anf. 9 DAVID LÅNG (SD):

Herr ordförande! Vi har tidigare nämnt att vi inte tycker att EU ska bekosta forskning och utveckling i andra länder, och jag tänkte ställa en fråga: Är finansieringen proportionell i den meningen att alla inblandade bär sina egna kostnader?

Anf. 10 Statssekreterare PETER HONETH:

EU kommer att ha en viss finansiering, men finansieringen kommer även att bäras av de deltagande länderna. Det är samma villkor som gäller som för organiserat samarbete runt Östersjön där de olika länderna har tagit på sig att svara för en stor del av kostnaderna.

Anf. 11 DAVID LÅNG (SD):

Tack för det! Jag tolkar det som att det i viss mån är en del som är bistånd från EU. Om jag då skulle få anmäla avvikande mening är det att regeringen bör föra fram i diskussionen att alla parters finansiella bidrag ska stå i proportion till deras deltagande.

Anf. 12 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens inriktning i frågan, och vi noterar avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi är framme vid punkt 11, Övriga frågor. Det är delpunkterna f–k som statssekreteraren ansvarar för. Jag undrar om det finns skäl att säga något.

Anf. 13 Statssekreterare PETER HONETH:

Nej, jag har egentligen ingenting att säga. Det är informations- och rapporteringspunkter från ordförandeskapet respektive kommissionen. Vi förväntar oss inte att det ska vara någonting särskilt uppseendeväckande i det. Möjligen kan man påpeka att en av rapporteringspunkterna gäller Strategiska forumet för internationellt samarbete som leds av en svensk, vilket gör att vi har anledning att naturligtvis stötta vederbörande i det arbetet.

Anf. 14 LARS OHLY (V):

Vad handlar punkt h, Innovation inom den offentliga sektorn, om?

Anf. 15 Statssekreterare PETER HONETH:

Det vet vi inte eftersom kommissionen kommer att informera om det. Det har betonats tidigare att innovationsarbete inte bara får inriktas mot kommersiella innovationer och innovationer i näringsliv, vilket det lätt uppfattas som i diskussionen om innovationer. Även den offentliga sektorn är mycket angelägen för innovationsarbetet.

Kommissionen kommer att informera om vad som har hänt för att föra frågan vidare efter det beslut som fattades i december förra året i konkurrenskraftsrådet. Vi har ingen närmare information om vad som kommer att finnas i det som kommissionen rapporterar.

Anf. 16 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under den här punkten. Vi tackar statssekreteraren och medarbetarna för närvaron i EU-nämnden i dag och önskar en trevlig helg.

2 § Konkurrenskraft

Statsrådet Ewa Björling

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 2–3 december 2013

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 20–21 februari 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 12–13 maj 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 26 maj 2014

Anf. 17 ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Ewa Björling med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några återstående A-punkter. Det finns det inte.

Jag kan konstatera, statsrådet, att det har varit en intensiv mötesverksamhet på senare tid. Det gäller möten den 2–3 december 2013, den 20–12 februari och den 12–13 maj i år. Finns det skäl att säga något?

Anf. 18 Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Jag vill börja med att återrapportera från KKR den 2–3 december 2013. Då var det diskussioner mellan medlemsstaterna, och man antog förslaget till direktiv om skadeståndstalan vid konkurrensöverträdelse. Man antog också rådsslutsatser som behandlade industrin och den inre marknaden. I den anslutande policydiskussionen höjdes röster om vikten av korrekt genomförande och tillämpning av regler kring inre marknad och de fria rörligheterna. De slutsatserna utgjorde även ett inspel till Europeiska rådet i mars i år.

Vid konkurrenskraftsrådet den 20–21 februari berördes den inre marknaden endast i anslutning till diskussionen kring den europeiska planeringsterminen. Medlemsstaterna var eniga om vikten av den inre marknaden, kopplat till den europeiska planeringsterminen, och att fokus nu bör ligga på genomförandet av reformer. En mycket stor andel av medlemsstaterna framhöll speciellt genomförandet av tjänstedirektivet som avgörande för utvecklingen av den inre marknaden.

Avseende det informella KKR den 12–13 maj har ni fått en skriftlig rapport.

Anf. 19 ORDFÖRANDEN:

Vi konstaterar att det inte finns några frågor, och vi går in på dagordningens punkt 3. Nu gäller det direktiv om att skydda know-how, företagsinformation och företagshemligheter. Det är en ny fråga för nämnden och en beslutspunkt.

Anf. 20 Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Vid KKR på måndag avser det grekiska ordförandeskapet att ta upp direktivförslaget om skyddet för företagshemligheter för beslut om allmän inriktning. Det här är viktigt för att säkerställa företagens konkurrenskraft och skapa förutsättningar för innovation och kunskapsöverföring.

Regeringen välkomnar att kommissionen uppmärksammat frågan. Det finns anledning att anta att olikheterna mellan olika medlemsstater försvårar för svenska företag som vill samarbeta med företag i andra medlemsstater. Vi kan konstatera att det här problemet inte går att lösa genom nationella åtgärder. Därför menar vi att en harmonisering inom EU är bra för svenska företag.

Jag tänkte kort redogöra för regeringens ställningstagande.

Regeringen verkar för att direktivet ska bygga på en rimlig avvägning mellan företagets intresse av att skydda sina företagshemligheter och andra intressen, till exempel fritt kunskapsflöde och rörligheten på arbetsmarknaden. Enligt regeringens mening utgör ordförandeskapets kompromissförslag en sådan rimlig avvägning. Det gäller bland annat i vilka situationer som ett företag ska ha rätt att ansöka om skadestånd. I stort ger direktivet samma skyddsnivå som den svenska lagen.

Definitionen av företagshemlighet är central för bland annat frågan om rörligheten på arbetsmarknaden. Vi tycker att förslaget är bra då det i stort sett har samma innebörd som definitionen i vår egen lag. Det innebär att en företagshemlighet är information som inte är allmänt känd eller lätt tillgänglig, har kommersiellt värde genom att den är hemlig och som företaget vidtar rimliga åtgärder för att hålla hemlig.

När det gäller rätten för arbetsmarknadens parter att träffa kollektivavtal har vi, efter en konstruktiv dialog med kommissionen och ordförandeskapet, lyckats få in ett bra klargörande i ett skäl till direktivet. Vi har värnat utrymmet för arbetstagare att vända sig till facket. Det är frågor som regeringen kommer att fortsätta att bevaka under förhandlingsarbetet.

Jag vill passa på att nämna att vi under förhandlingarna hittills har haft två samrådsmöten med arbetsmarknadens parter.

Enligt regeringens mening är direktivets bestämmelser om yttrandefrihet och visselblåsning tillräckliga för att säkerställa att vi kan tillämpa våra grundlagar. Det är bra att direktivet tydligt återspeglar olika skyddsvärda intressen. När det gäller visselblåsare skulle det dock kunna bli tydligare i direktivet att direktivet inte anger gränserna för när någon ska få slå larm. Vi arbetar för att ett sådant förtydligande ska komma till stånd.

Direktivet reglerar även i vilken mån de som deltar i en rättegång ska få röja företagshemligheter som de har fått tillgång till. Kommissionens förslag var väldigt problematiskt. Det kompromissförslag som nu ligger på förhandlingsbordet är avsevärt bättre, även om det kvarstår vissa problem som regeringen arbetar för att lösa.

Sammanfattningsvis är kompromissförslaget enligt regeringens mening så väl avvägt att Sverige bör kunna acceptera det som en helhetslösning.

Anf. 21 MARIE GRANLUND (S):

Ordförande! Jag tackar för redogörelsen. Vi har ingen annan åsikt i sak om kompromissförslaget nu. Jag vill dock poängtera att vi har haft en synpunkt vid subsidiaritetsprövningen, men det är inte längre aktuellt.

Anf. 22 LARS OHLY (V):

Det står på dagordningen att det här kommer att tas upp till beslut nu, men samtidigt pratar statsrådet om att försöka föra in synpunkter i de fortsatta förhandlingarna. Hur är gången här? Kommer förhandlingar att fortsätta efter det att beslut fattats, och vilka möjligheter har vi då att påverka det slutliga utformandet av beslutet?

Anf. 23 FREDRICK FEDERLEY (C):

Ordförande! Jag tackar statsrådet. Jag funderar över när man ska försöka definiera eller skriva om visselblåsare. Finns det en risk att man får områden som regleras så att det inte är okej att slå larm om missförhållanden och så vidare?

Jag förstår intentionen, men det kan finnas en risk att definierandet av saker och ting gör att man utdefinierar andra saker. Vi bör bära detta med oss, för vi har haft den diskussionen om diskrimineringsgrunden många gånger. Det finns en uppenbar risk att någonting som i dag inte är uppe till debatt men som kan vara diskriminering inte anses vara diskriminering för att man har definierat. Det kan bli samma sak i ett sådant här förfarande. Man kanske inte tillåter visselblåsarna att ge viss information för att just den inte är reglerad. Det blir rätt viktigt hur man hanterar detta.

Anf. 24 Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Det stämmer som Lars Ohly säger att det är en beslutpunkt. Jag inledde med att säga att det är en allmän inriktning nu, och det kommer också att vara en gemensam ståndpunkt senare. Därmed bedömde vi att vi kommer att fortsätta att förhandla.

Det är bra att man i denna fråga har tagit stor hänsyn till hur den svenska lagen ser ut. Det blir ett väldigt svenskt förslag, om man kan säga så. Jag tror att vi kan vara trygga och lugna med det.

Jag ber Jacob Aspegren från Justitiedepartementet, där denna fråga hör hemma, förklara lite mer om yttrandefriheten, integriteten och visselblåsare.

Anf. 25 Ämnesrådet JACOB ASPEGREN:

Samspelet mellan skyddet för företagshemligheter och skyddet för yttrandefriheten och den som vill slå larm om missförhållanden är en erkänt komplex fråga. Vi gör dock bedömningen att direktivförslaget såsom det nu är utformat ger ett minst lika gott skydd för visselblåsare som den svenska lagen.

Man kan till exempel notera att det i den svenska lagen om skydd för företagshemligheter anges att det är i sin ordning att röja en företagshemlighet för att slå larm om ett allvarligt missförhållande. I direktivförslaget saknas däremot rekvisitet ”allvarligt”, vilket skulle kunna tas till intäkt för att direktivet faktiskt ger ett bättre skydd för visselblåsare än det skydd som den svenska lagen om skydd för företagshemligheter indirekt ger.

Anf. 26 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt under punkt 3. Vi går vidare till punkt 4, Revidering av det europeiska varumärkessystemet. Det är en informationspunkt.

Anf. 27 Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Det är nu lite drygt ett år sedan kommissionen presenterade sitt förslag till omarbetning av varumärkesdirektivet och ändringar i varumärkesförordningen. Samråd med EU-nämnden hölls den 29 november förra året. Då hade ordförandeskapet precis presenterat sitt första kompromissförslag till ändringar i varumärkesdirektivet. Sedan dess har rådsarbetsgruppen hunnit gå igenom de första kompromissförslagen avseende både direktivet och förordningen.

Den 2 maj presenterade ordförandeskapet nya kompromissförslag avseende de båda rättsakterna, och förslagen innehåller en hel del ytterligare förbättringar för svensk del. Som jag nämnde redan i november har Sverige haft framgång i förhandlingarna i flera viktiga frågor, bland annat när det gäller reglerna om förfarandet för registrering och hävning av varumärken.

Vid KKR kommer ordförandeskapet att presentera en lägesrapport med information om förhandlingsarbetet så här långt. I rapporten redogör ordförandeskapet för flera frågor där samstämmighet nu råder i rådsarbetsgruppen. I rapporten kommer ordförandeskapet också att ta upp de mer kontroversiella frågor som måste lösas i förhandlingarna, bland annat förslaget om varor i transit, hur man löser finansieringen av samarbetet mellan medlemsstaternas varumärkesmyndigheter och EU:s varumärkesmyndighet Ohim och hur Ohims ekonomiska överskott ska användas. Om tillfälle ges vid mötet kommer vi från svensk sida att välkomna rapporten.

Anf. 28 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 4 och går vidare till punkt 5, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om paketresor och assisterade researrangemang. Det är en ny fråga för nämnden och en informationspunkt.

Anf. 29 Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Ordförandeskapet kommer att presentera en lägesrapport om förhandlingsarbetet gällande ett nytt direktiv om paketresor och assisterade researrangemang. Syftet med förslaget är att modernisera regelverket till att omfatta dagens sätt att köpa paketresor, vilket ofta sker genom att resenären själv plockar ihop sin resa via internet.

Regeringen välkomnar initiativet men anser att kommissionens förslag behöver förtydligas. Det gäller framför allt vad som är en paketresa respektive ett assisterat researrangemang.

Anf. 30 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 5 och går vidare till punkt 6, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om typgodkännandekrav för montering av fordonsbaserade e-callsystem. Det är en beslutspunkt.

Anf. 31 Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Herr ordförande! Vi spänner från Justitiedepartementet och UD till Näringsdepartementet.

Nödlarmssystemet e-call ska ses som ett tillägg till de nationella 112-tjänsterna och är ett system i fordonet som genom automatisk aktivering vid allvarlig olycka eller vid manuell aktivering skickar datauppgifter om fordonets lokalisering, färdriktning, identitet med mera till vald alarmtjänst, i Sveriges fall SOS Alarm. Då ringer larmcentralen upp fordonet, och en linje öppnas via högtalartelefonen.

Syftet med nödlarmstjänsten är att den enskilde ska få snabb och adekvat hjälp vid ett nödläge genom att hjälporganen, det vill säga räddningstjänst, polis och ambulans, ska kunna komma fram till det larmande fordonet tidigare. Genom ett omedelbart larm vid en olycka och genom att dessutom kunna lämna den exakta positionen för var fordonet befinner sig kan svarstiden för räddningsinsatser reduceras. Tack vare tidsbesparingen förväntas e-call kunna bidra till att begränsa skadorna på människor, egendom och miljö.

Kommissionens förslag beträffande typgodkännandekrav för montering av de fordonsbaserade e-callsystemen presenterades i juni 2013 tillsammans med ett förslag om uppgradering av den larmcentralinfrastruktur som krävs för mottagning och behandling av e-call.

Förslaget om larminfrastrukturen har redan beslutats och behandlades i EU-nämnden den 7 mars i år. Regeringen är generellt positiv till nödlarmssystemet e-call. En utvärdering som MSB har utfört på uppdrag av regeringen har visat på ett positivt samhällsekonomiskt netto av införandet.

Regeringen har i förhandlingen ändå sett ett behov av ett senare införandedatum, 36 månader efter beslut, och fått stöd för det. Vi har även fått stöd för att frågor som rör personlig integritet bör hanteras i genomförandeakter i stället för i delegerade akter. Regeringen kan därför stödja förslaget till allmän riktlinje.

Anf. 32 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet. Därmed är vi framme vid punkt 11, Övriga frågor. Statsrådets ansvar gäller punkterna a–e.

Anf. 33 Statsrådet EWA BJÖRLING (M):

Ni får själva välja om det är någon specifik punkt ni vill att jag ska ta upp. En punkt jag själv gärna vill ta upp är inremarknadsinitiativet Frontrunners, där Sverige och Nederländerna tillsammans med ett antal likasinnade medlemsstater har begärt att en informationspunkt ska läggas till som en övrig punkt.

Syftet är att presentera samarbetet Frontrunners, som Nederländerna, Sverige, Danmark och Storbritannien har initierat och som har som målsättning att undanröja hinder på den inre marknaden och förbättra dess funktionssätt. Under det senaste året har det varit relativt lugnt i lagstiftningsarbetet på inremarknadsområdet. I och med valet till Europaparlamentet och byte av EU-kommission förväntar vi oss att det relativa lugnet kommer att fortsätta under 2014.

Frontrunners är ett initiativ som handlar om att gå före och undanröja hinder på den inre marknaden utan att kräva ny lagstiftning. I stället går det ut på att förbättra tillämpningen av inremarknadsregelverket på frivillig basis och med hjälp av nationella åtgärder. De länder som är intresserade deltar i att analysera ett upplevt inremarknadsproblem och försöker identifiera åtgärder för att lösa det problemet.

Totalt elva länder är med hittills. Sverige, Nederländerna, Danmark och Storbritannien leder var sitt projekt. Det svenska projektet ligger inom området e-handel, och målet är att säkerställa att krav på lokal etablering inte ställs på företag som vill registrera ett domännamn under ett annat lands nationella toppdomän. Danmark leder arbetet med att förbättra användarvänligheten hos kontaktpunkten för tjänster. Nederländerna ansvarar för ett projekt för att skapa väl fungerande inremarknadscenter. Storbritannien ansvarar för ett projekt för att främja rörlighet för yrkesutövare inom EU.

Initiativet är i ett tidigt skede, och resultat av de fyra projekten kan förhoppningsvis visas upp i slutet av året. Syftet med att informera om Frontrunners på KKR är att förmå fler medlemsstater att engagera sig i de olika projekten. Jag kommer tillsammans med den nederländske ekonomiministern Henk Kamp att presentera initiativet i linje med det bakgrundspapper som Frontrunnersgruppen har tagit fram och cirkulerat i EU-kretsar.

Anf. 34 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statsrådet för informationen. Vi tackar också för närvaron i EU-nämnden i dag och önskar en trevlig helg.

Innehållsförteckning

1 § Konkurrenskraft 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Statssekreterare PETER HONETH 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 4 Statssekreterare PETER HONETH 1

Anf. 5 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 6 Statssekreterare PETER HONETH 2

Anf. 7 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 8 Statssekreterare PETER HONETH 2

Anf. 9 DAVID LÅNG (SD) 3

Anf. 10 Statssekreterare PETER HONETH 3

Anf. 11 DAVID LÅNG (SD) 3

Anf. 12 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 13 Statssekreterare PETER HONETH 3

Anf. 14 LARS OHLY (V) 3

Anf. 15 Statssekreterare PETER HONETH 3

Anf. 16 ORDFÖRANDEN 4

2 § Konkurrenskraft 5

Anf. 17 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 18 Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 5

Anf. 19 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 20 Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 5

Anf. 21 MARIE GRANLUND (S) 6

Anf. 22 LARS OHLY (V) 7

Anf. 23 FREDRICK FEDERLEY (C) 7

Anf. 24 Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 7

Anf. 25 Ämnesrådet JACOB ASPEGREN 7

Anf. 26 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 27 Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 8

Anf. 28 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 29 Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 8

Anf. 30 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 31 Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 9

Anf. 32 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 33 Statsrådet EWA BJÖRLING (M) 9

Anf. 34 ORDFÖRANDEN 10

Fredagen den 23 maj 2014

EU-nämndens uppteckningar