Fredagen den 23 maj 2008

EU-nämndens uppteckningar 2007/08:33

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (bistånd)

Statsrådet Gunilla Carlsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 19 och 20 november 2007

Återrapport från ministermöte den 13 maj 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 26 och 27 maj 2008

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Då hälsar vi statsrådet Gunilla Carlsson med medarbetare välkomna. Vi ska börja med punkt 1 på den gula agendan om allmänna frågor och yttre förbindelser – biståndsdelen. Om ni följer den gula agendan har vi först återrapport från ministerrådsmötet den 19 och 20 november. Ni ser att detta möte återkommer i flera delar. Men detta gäller biståndsdelen.

Återrapporten är utsänd. Men om det är någonting som statsrådet vill säga om den får hon göra det. Så är inte fallet. Jag finner inte heller att någon har några frågor om biståndsdelen från det mötet. Då lämnar vi den.

Sedan går vi till återrapport från ministermötet den 13 maj. Det var alltså ett extra biståndsministermöte angående Burma. Även i den frågan är underlag utsänt. Jag finner inte att någon vill ställa några frågor om det. Då kan vi lägga den till handlingarna eftersom den, såvitt jag förstår, berör bara biståndsministern.

Då går vi in på information och samråd inför det kommande rådsmötet i biståndsdelarna. Om ni då hänger med i den blå agendan handlar det om det som står under biståndsministrarna.

Det är en ny rubrik på en övrig fråga. Det tar vi när vi kommer dit. Vi har två övriga frågor anmälda, såvitt jag vet. Det är en om Burma och en om gränsen mellan Etiopien och Eritrea.

Det ska vara fem punkter på själva rådsmötet. De tre som står här, och sedan finns det också tre diskussionspunkter – en middagsdiskussion angående kvinnor i väpnade konflikter, en middagsdiskussion om aids, tbc och malaria och en lunchdiskussion om livsmedel. Det tar vi efter de punkter som står här.

Men först handlar det om främjande och skydd av barnets rättigheter i EU:s yttre åtgärder. Den frågan är i den här formen ny i nämnden, men den blev en A-punkt på Gaerc i december 2007. Den har alltså fladdrat förbi som hastigast här men utan diskussion. Utrikesutskottet nämner också denna fråga i sitt betänkande om mänskliga rättigheter i EU:s externa aktiviteter. Detta betänkande justerades den 20 maj, ganska nyligen. Detta ber vi utrikesspecialisterna i alla fall att ha med sig och ta hänsyn till.

Jag ska också säga att slutsatsutkastet är delat i den blå mappen, den med alla hemligheter.

Anf.  2  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Fru ordförande! Denna dagordningspunkt, regeringens ståndpunkter och det som vi har jobbat för, gäller just barnens rättigheter och vikten av att lyfta fram detta. Barn är en särskild kategori av rättighetsbärare, och barnrättsperspektivet ska prägla och speglas allt bättre och samordnat i EU:s arbete. Arbetet ska omfatta barnskydd och barns deltagande samt ett jämställdhetsperspektiv.

Sverige välkomnar dessa rådsslutsatser, framför allt med betoning på utvecklingsdimensionen och den humanitära dimensionen. Rådsslutsatserna ligger väl i linje med regeringens prioriteringar och arbete med barnrättsperspektivet mot bakgrund av barns utsatthet för olika former av våld, inklusive våldtäkter och sexuellt utnyttjande. Inte minst i konflikter, postkonflikter och humanitära situationer är det särskilt relevant att viktiga kopplingar till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inklusive hiv och aids lyfts fram i rådsslutsatserna.

Anf.  3  CARINA OHLSSON (s):

Jag tycker att det är jätteviktigt att man lyfter fram barnens situation och just utifrån det som biståndsministern säger om barn som är utsatta för våld och så vidare.

Det som är väldigt viktigt är att barn får utbildning och att de får gå i skolan. Man kan inom EU och till exempel på Balkan se att så inte är fallet, och definitivt inte för minoriteter. Det gäller bland annat de romska barnen. Inte ens hälften av de romska barnen i till exempel Kosovo går i skolan. En förutsättning för att de inte ska utsättas för sexuella övergrepp är att de får en utbildning och får gå i skolan. Då kan man kanske stävja att de inte blir utsatta.

Jag undrar hur man jobbar med allas rätt till skolgång och utbildning, både inom EU och i EU:s grannländer.

Anf.  4  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Det är precis som sägs här nu. Efter ett kommissionsmeddelande har vi nu anledning att gå fram till rådsslutsatser. Här föreslås också särskilda åtgärder, inte bara för att skydda barn i utsatta situationer, utan det handlar också om deras tillgång till utbildning. Detta tycker jag är inkluderat i rådsslutsatserna. Det behöver inte vara det ena eller det andra utan även möjlighet att få tillgång till utbildning, och detta täcks i rådsslutsatserna.

Jag tackar för påpekandet.

Anf.  5  ÅSA LINDESTAM (s):

Jag skulle också vilja veta vad vi gör när det gäller barnsoldater eftersom vi vet att våra missioner ofta stöter på dessa bekymmer om än inte i fysisk form. Men det finns en rädsla för att träffa på barnsoldater, och man behöver veta hur man ska hantera detta. Där borde Sverige gå före och ha en handlingsplan för hur vi ska göra när vi väl står inför fullbordat faktum.

Anf.  6  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Fru talman! Hela frågan om barnsoldater är oerhört komplicerad. Många gånger är det ett faktum som man möter när man är ute på missioner men många gånger också i rent utvecklingssamarbete.

I detta dokument och i rådsslutsatserna finns det redan riktlinjer, som delvis är täckta, i fråga om barn och väpnade konflikter.

Men jag tror att det är väldigt viktigt att vi ännu mer utvecklar möjligheterna också för att rehabilitera barnsoldater.

Jag märker själv när jag är ute och reser att det görs en hel del bra saker inom ramen för Unicef, Rädda Barnen och så vidare där det finns olika demobiliseringscenter. Det som också är påtagligt för dessa barn och ungdomar är att de besitter en enorm kapacitet. Men de frågar också: Vad kan jag få för ytterligare utbildning, och var finns det ett jobb för mig? Många gånger har de nämligen inte någon by att återvända till.

Detta är naturligtvis någonting som vi uppmärksammar, men det är också delvis täckt i dessa rådsslutsatser. Men jag tror att det är framför allt arbetet på fältet som behöver utvecklas. Sedan handlar det om att försöka minska antalet väpnade konflikter i världen som är en grogrund för att det fortfarande finns väldigt många barnsoldater.

Anf.  7  ÅSA LINDESTAM (s):

Sverige skulle alltså kunna vara en föregångare i fråga om detta. Precis på samma sätt som vi har drivit resolution 1325 om kvinnors möjligheter att delta skulle man också kunna driva den resolution som handlar om barnsoldater på ett strategiskt sätt, alltså inte när man väl står inför faktum, utan man skulle kunna ha en plan som man implementerar på samma sätt. Det tycker jag är jätteviktigt.

Anf.  8  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Jag kan inte annat än hålla med. Det kanske är någonting som vi får titta på. Jag tror att det är viktigt att man inom EU jobbar med detta på ett samordnat sätt, att man, när man väldigt mycket diskuterar freds- och konfliktlösningar, inte bortser från det tragiska faktum att det många gånger också handlar om väldigt unga människor och unga vuxna som kanske behöver erbjudas hantering för att återgå.

Låt oss därför se att EU har en samordnad attityd till detta och att vi också tittar mer på vad vi skulle kunna göra från svensk sida.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till biståndsministerpunkten 2 om EU: global partner för utveckling angående millennieutvecklingsmålen. Här finns det slutsatser i den blå mappen.

Jag har skrivit något om EPA-punkter, men det var nog ingenting.

Anf.  10  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Jag tror att det blir en tung och kanske lite hetsig diskussion om millenniemålen utifrån att många EU-medlemsstater inte lever upp till sina åtaganden. Detta är diskussions- och beslutspunkt. Rådet väntas anta slutsatser om EU:s bidrag till millenniemålen med sikte på kommande högnivåmöten som kommer att ske i Accra och Doha och på FN-toppmötet om millenniemålen.

Slutsatserna berör frågor som alla är viktiga delar för uppnåendet av millenniemålen, som biståndseffektivitet, biståndsvolymer och samstämmighet men även handelsrelaterat bistånd och nya utmaningar i form av klimatförändringar och ökade livsmedelspriser.

Regeringen välkomnar slutsatserna som visar att EU är en pådrivande kraft för en förändring i en positiv riktning. Regeringen kommer i diskussionen att föra fram ett tydligt budskap om behovet av samstämmigt agerande från EU:s sida för att bidra till uppnående av millenniemålen, vilket klimatförändringar och ökade livsmedelspriser är två bra exempel på.

Efter sjunkande biståndsvolymer under 2007 är det mycket angeläget att EU:s medlemsländer åter bekräftar sina åtaganden om biståndsvolymer. Regeringen stöder förslag om att medlemsländerna var för sig uppmanas att ta fram trovärdiga tidtabeller för hur åtagandena ska uppfyllas. Men ökade volymer måste gå hand i hand med ökad biståndseffektivitet. EU har en viktig roll som pådrivare för att utfallsdokumentet i Accra blir ett ambitiöst och framåtblickande dokument. EU måste visa att man levererar i fråga om gjorda åtaganden. Och här finns väldigt mycket kvar att göra.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Där vill jag själv ställa en fråga. Det var därför som jag hade gjort en notering i kanten om EPA. Det hade inte med nämndens styrsel att göra utan med det faktum att det i slutsatsutkasten som vi har fått och som är mycket omfattande finns en punkt 79 där det står om vikten av att inkludera just regionala partnerskapsavtal, EPA-avtal, i detta arbete. Sedan är det en hel rad med olika reservationer från ett antal olika länder.

Därför skulle jag vilja fråga om statsrådet ändå kan ge en känsla för dagen om det politiska läget där. Hur många frihandelsvänliga kolleger har vi, och hur stor tror statsrådet att förståelsen är i vår riktning på rådet?

Anf.  12  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Jag ska förklara detta. Det är på s. 33 rådsslutsatsförslag, punkt 79, med en hel del reservationer. Detta beror tekniskt på att samtidigt som detta dokument, som handlar om biståndseffektivitet, förhandlades finns det också andra rådsslutsatser som vi sedan återkommer till och som handlar om EPA. De ska alltså vara hyggligt synkrona.

De mesta av reservationerna är utlösta. Men det är här som jag ser ett stort besvär med EU som global aktör. Man hanterar väldigt mycket biståndsvolymer nuförtiden. Men de kommer att få den fulla effekten bara om de hanteras mer samordnat med andra politikområden. Där är just handel och handelspolitik ett sätt att öka förutsättningarna för tillväxtkraft.

Det är därför som vi från svensk sida väldigt mycket jobbar för att dels diskutera volymer för att visa att det är viktigt att leva upp till gjorda åtaganden och vara seriös, dels diskutera effektivitet för att få legitimitet för biståndet. Då handlar effektiviteten om sådana saker som en samsyn.

Här är dock problemet att även om det är biståndsministrar som träffas slår handelsintressena till.

Jag är lite besviken, för jag tycker inte att det går så snabbt i den riktning som jag tror att Sverige skulle vilja se vad gäller handelsfrågorna. Det ser vi även i andra typer av internationella förhandlingar. EU är inte den radikala kraft man borde vara givet de erfarenheter EU självt har med att skapa en inre marknad och har byggt en välstånd på gemensam frihandel.

Anf.  13  BODIL CEBALLOS (mp):

Du pratade om samordningen mellan de olika EU-aktörerna inom biståndet. Häromdagen var det ett seminarium här i riksdagen om Afghanistan. Företrädare för Svenska Afghanistankommittén som jobbar i Afghanistan var här. De berättade bland annat om den relativt konstiga uppdelning som det ibland är. Italien har till exempel hand om rättsväsendet. De har byggt många fina domstolsbyggnader, men i övrigt har det inte hänt särskilt mycket inom rättsområdet. Det är lika korrupt som tidigare.

Det är väldigt viktigt, som du säger, med kvalitet inom de här områdena.

När det gäller EPA tänker jag passa på när jag ändå har ordet att säga att det är känt att vi inte haft samma uppfattning under processens gång. Även om jag upplever att regeringen har ändrat fokus lite grann eller har mjukat upp linjen lite grann tycker jag inte att det är tillräckligt. Det är så många fortfarande på den andra sidan i de länder som är berörda som inte är nöjda med utvecklingen. Så jag vill passa på att anmäla avvikande mening.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer till en större EPA-punkt alldeles strax, och det är den Miljöpartiet brukar ha avvikande mening om.

Anf.  15  BODIL CEBALLOS (mp):

Precis, men i och med att man tog upp EPA här tänkte jag göra det.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Det är fritt för er att göra det här också.

Anf.  17  HANS LINDE (v):

Ska vi EPA-diskussionen också nu?

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Nej, det är det jag menar. Vi kommer till det strax, vi ska avsluta den här punkten.

Vill statsrådet kommentera Bodil Ceballos fråga ytterligare?

Anf.  19  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Jag vill ta tillfället i akt eftersom jag alldeles för sällan får träffa nämnden. Ni har mycket att granska EU:s samstämmighetspolitik, biståndseffektiviteten och se att bistånd kan och ska gör nytta, inte minst därför att EU är en stor global aktör.

Jag har precis varit i Paris på ett högnivåmöte inom OECD/Dac som egentligen inte berör EU-nämnden. Det är lätt att konstatera att det finns biståndsgivare som tror sig vara stora men som kanske inte är det och som gärna bygger hus utan innehåll. Det ska synas att man är aktiv.

Detta underminerar trovärdigheten för ett väl fungerande bistånd. Vi får inte en biståndseffektivitet. Det handlar mer om att givarna vill göra något än att man har de fattiga människornas perspektiv och utgår från prioriteringarna i mottagarländerna. Det är därför som EU:s ståndpunkter och pådrivande inför Accra blir så viktigt. Men jag kan alltså se, med anledning av ordförandens förra fråga om vi har tillräckligt mycket vänner, att det finns två grupperingar inom EU vad gäller biståndseffektivitet. Kommande möte i Accra, som är ett högnivåmöte för biståndsfrågor totalt sett där utvecklingsländerna också bidrar, har Sverige varit den mest pådrivande för att få genomslag för en klok biståndspolitik och en reell riktig utvecklingsdimension.

Vi har inte ett enat EU bakom oss i denna del, och det tycker jag är bekymmersamt. Det är därför jag sade att det nog kommer att bli rätt häftig diskussion på kommande Gaercmöte, och det kunde jag ana redan på OECD:s högnivåmöte i Paris. Det finns olika uppfattningar om vad man ska använda biståndet till.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Då går vi till punkt 3 om EPA. På Hans Lindes fråga om vi ska ta EPA-diskussionen nu vill jag säga både ja och nej. Jag vill påminna nämnden om att den här frågan har varit här många gånger, och den har även behandlats inom ramen för utrikesutskottets betänkande om global utveckling, som justerades för bara några dagar sedan. Vi ska förstås respektera det. Där reserverade sig v och mp. Detta ska vi ha med oss. Senast frågan var i nämnden var den 7 december då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt, även då med avvikande meningar från v och mp.

Vi kan försöka hålla oss till den del som ska upp på just det här rådsmötet. Underlag är utsänt.

Anf.  21  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Jag vill för ordningens skull rekapitulera lite grann så att vi vet vad vi diskuterar.

Strax innan årsskiftet slöts så kallade interimsavtal omfattande endast varuhandel med de länder och regioner där fullödiga EPA inte kunde slutföras till årsskiftet. Detta var centralt för att inte försämra villkoren för AVS-länderna genom tullhöjningar efter årsskiftet, eftersom detta skulle förutsätta undantag från ordningarna i WTO.

Det här innebär bland annat att ta ett bredare grepp om ekonomisk integration än vad gäller enbart varuhandel. Vi vill alltså gå vidare och se hur vi kan utforma utvecklingsvänliga avtal på angränsande områden – handelspolitiska frågor som investeringar, konkurrens eller offentlig upphandling inom områden som är betydelsefulla för utveckling. Tydliga regler på dessa områden ger en stabil grund för hållbar utveckling. Jag menar därför att det är viktigt att dessa frågor ingår i de slutliga avtalen.

Sådana avtal måste givetvis formas i en dialog och bygga på AVS-ländernas förutsättningar och önskemål. Minst lika viktigt som att ta detta steg är dock är att skapa ännu bättre förutsättningar för ökad regional integration. Interimsavtalen måste utvecklas för att säkra detta.

Den här frågan är en diskussionspunkt. Rådsslutsatser som pekar ut den fortsatta riktningen framöver ska antas. Det har varit häftiga diskussioner bland biståndsministrarna om hanteringen av EPA. Och jag tror att även på den här frågan kommer att framföras diverse olika synpunkter.

Regeringens utgångspunkt är att de ekonomiska partnerskapen ska vara ett instrument för utveckling. EPA är ett konkret test på PGU-ansatsen om samstämmighet för utveckling. Den utgångspunkten i kombination med det breda utvecklingspolitiska synsätt som finns i Cotonouavtalet formar vår syn på utformningen av EPA.

Regionala frihandelsavtal som EPA utgör ett komplement till globala förhandlingar inom ramen för WTO. I sådana avtal kan parterna gå längre och se bortom traditionella handelshinder och väsentligen montera ned icke-tariffära handelshinder, underlätta investeringar och främja effektiv konkurrens och transparent offentlig upphandling, områden som har blivit alltmer betydelsefulla för handeln i takt med att tullarna sänkts globalt. När avtal sluts med regionala grupperingar kan dessa även ge ett positivt bidrag till inomregionala integrationssträvanden.

Det är det som jag vill uppmuntra nu, och det är därför som Sverige är ett av de länder som uppfyller sina åtaganden vad gäller att ge handelsrelaterat bistånd.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Utkast till slutsatserna finns i den blå mappen.

Anf.  23  HANS LINDE (v):

Jag vill ställa en fråga inför mötet i rådet som jag också ställde i går på utrikesutskottet men inte fick något svar. Därför ställer den här igen.

I det underlag som vi fått står det att man ska prioritera ökad regional integration inom Afrika. Det är väldigt positivt. Samtidigt är huvudkritiken mot EPA att de skulle motverka regional integration och regional handel. Jag vet att handelsministern träffade de afrikanska ambassadörerna den 3 april, och då var det här huvudkritiken som man hade från afrikansk sida mot avtalen.

I de här förhandlingarna har man trots allt utgått från grupperingar av länder som inte överensstämmer med de regionala samarbeten som redan finns i Afrika. Det har bidragit till att länder som har stort ekonomiskt utbyte och som ingår i samma ekonomiska samarbetsorganisation plötsligt har olika regler gentemot EU när det gäller tullar och övergångsregler. Därför försvåras handeln mellan de här länderna.

Hur kommer man att göra för att förhindra att det uppstår situationer inom existerande regionala samarbeten som gör att handeln inom länder, till exempel Sadc, försvåras?

Jag ser också i det underlag som vi fått utsänt pratar man om så kallade regionala paket. Det skulle jag vilja veta mer om. Vad innebär de här regionala paketen? När man formar ett regionalt paket i samband med EPA, kommer man att utgå från de existerande samarbetsorganisationerna i Afrika, till exempel Sadc eller Ecowas, eller kommer man att utgå från de regioner och grupperingar som EU har skapat inom ramen för EPA-förhandlingarna?

Anf.  24  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Fru ordförande! Om jag får göra en egen reflexion, tar jag i dag för resten emot Botswanas handelsminister på en lunch på UD som jag besökte för några månader sedan. Jag hade anledning att träffa Sadcs generalsekreterare och titta på detta lilla framgångsrika afrikanska land med mycket väl fungerande demokrati, jämförelsevis, skulle jag vilja säga, som också kunde vittna om att Sadchandeln riskerar att störas.

Vi har sett att med tanke på det sätt som de här förhandlingarna har förts på har man missat en del möjligheter att se till att det afrikanska ledarskapet och behovet av att de olika afrikanska regionala samarbeten som nu växer fram skulle respekteras bättre.

Därför är nu ansatsen mer av flexibilitet. Jag hoppas att vi nu, efter interimsavtalen, får en omstart i också förhållningssättet. Det finns rätt så mycket analys och kunnande i de olika afrikanska regionala samarbetsorganen som bör tas till vara för att just främja ökad regional handel, som jag tror är minst lika viktig. Där kan EPA vara en form av startsträcka.

Vad gäller de regionala paketen är jag inte någon handelsexpert direkt, men vi kan få en sakupplysning om detta så att nämnden inte svävar i okunskap.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag kan i förbifarten nämna för nämnden att den här frågan oftast bereds av handelsminister Björling, som dock är på en resa i dag.

Anf.  26  Departementssekreterare KARL BACKÉUS:

Tanken med de regionala paketen, som inte är etablerade ännu, är att man ska ta ett samordnat grepp på kommissionens och medlemsstaternas bistånd till AVS-länderna, på både det som sker på regional och det som sker på nationell nivå för att man på ett effektivt sätt ska kunna svara upp mot de behov som AVS-länderna identifierar, så att man inte ska få några överlappningar och dessutom så att alla behov blir ordentligt täckta. Det handlar egentligen om en samordningsövning framför allt.

Anf.  27  HANS LINDE (v):

Då får jag tacka för svaret på frågan om de regionala paketen och förhandlingarna. Jag uppskattar den självkritik som ändå finns om hur förhandlingarna har sett ut tidigare. Dock vill jag anmäla avvikande mening på andra punkter enligt kända åsikter från Vänsterpartiet när det gäller EPA.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

De är kända även för Miljöpartiet. Vill Bodil Ceballos motivera detta? Det behövs inte. Det är noterat.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende men noterar i detta fall avvikande mening från v och mp.

Sedan finns det några diskussionspunkter som inte står på den blå agendan. Men det förs en middagsdiskussion angående kvinnor i väpnad konflikt. Det är alltså inte en samrådskrävande punkt, men om statsrådet vill informera oss om detta är hon välkommen att göra det.

Anf.  29  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Detta är en middagsdiskussion, en informell sådan, och vi hade den diskussionen redan på det informella mötet i Slovenien tidigare. Regeringen välkomnar att ordförandeskapet tillsammans med Österrike och Tyskland har initierat en mycket bra studie som ligger till grund för diskussionen. Fokus är på hur EU ska kunna förbättra sina insatser gällande kvinnor och väpnade konflikter med säker hänvisning till biståndet.

Det är ett intressant och bra dokument. Det är också givande att detta blir föremål för en middagsdiskussion. Det kan förväntas eventuellt presidency statement efter detta. Jag svarar gärna på frågor eller utvecklar ytterligare vad som finns i denna digra och faktiskt läsvärda rapport.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Nämnden känner till att sådana ordförandeuttalanden förekommer ibland. Det är intressant, och vi informerar oss gärna om det. Det är inte något som kräver samråd här, utan det gör ordförandeskapet självt, tekniskt sett i alla fall.

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till middagsdiskussionen angående aids, tbc och malaria.

Anf.  31  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Ja, jag kan bara bekräfta att ordförandeskapet har aviserat en diskussion om Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria. Det är en informell diskussionsfråga. Vi är lite osäkra på varför det är upptaget.

Sverige är ju en av de stora givarna till Globala fonden, och vid de påfyllnadsförhandlingar som avslutades i Berlin hösten 2007 utlovade Sverige ett fortsatt stöd med samma procentnivå för perioden 2008–2010. Det motsvarar ett belopp på nästan 2 miljarder svenska kronor under en treårsperiod. Naturligtvis kommer vi att vara delaktiga i den diskussionen, men här tror vi inte heller att det blir några presidency statements utan mer en informell diskussion.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen också.

Sedan förväntas det, enligt mina noteringar, en lunchdiskussion om mat. Jag antar att det är livsmedelspriser eller så.

Anf.  33  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Ja, det här är en fråga som alla just nu vill diskutera väldigt mycket, av lätt insedda skäl.

Det här är en lunchdiskussion. Det förväntas rådsslutsatser om livsmedelspriser som då är inbakade som en del av rådsslutsatserna om EU:s bidrag till millenniemålen. Höga chefer från World Food Programme och FAO är inbjudna att delta i de här diskussionerna.

Jag svarar gärna på frågor från nämnden och berättar gärna mer om den ansats som regeringen har vad gäller att möta denna fråga på både kort och lång sikt.

Jag kan konstatera att de rådsslutsatser som nu förbereds har väldigt mycket bara ett biståndsperspektiv. Från svensk sida hade de kunnat vara mer omfattande och mer samstämmiga för att täcka in en mängd andra politikområden, men här är det alltså rätt så mycket ett biståndsperspektiv i rådsslutsatserna. Jag tror inte att det är tillräckligt för att möta den utmaning som livsmedelskrisen nu faktiskt har poängterat vad gäller bristen på utveckling.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

De slutsatserna har vi just fattat beslut om under millenniemålspunkten, den där det var ett antal punkter. Vi kan också säga att vi i det här gänget träffar jordbruksministern ganska ofta, så vi är väl bekanta med diskussionen som förs även i andra forum.

Anf.  35  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! En kunskap som möjligen kan vara bra för både nämnden och statsrådet att ha med sig i detta är att EU:s jordbrukspolitik nu öppnar för att all mark som har varit lagd i träda nu kommer att gå in i produktion igen plus att man i Ryssland för närvarande tar i bruk väldigt stora arealer för livsmedelsproduktion. Det tycker jag att man ska ha med i bagaget när man ser på den utveckling som sker, så att man inte, så att säga, drar alltför stora växlar på den just nu varande situationen.

Anf.  36  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Kan jag då få kommentera detta mer utifrån ett utvecklingsperspektiv? Jag tror nämligen också att det har funnits en väldigt stor volatilitet i det här, kanske spekulation. Livsmedelspriserna har åkt lite upp och ned. Men det är helt klart att vi nog behöver fundera på att maten ska ha sitt rätta värde. Och frågan om livsmedelssäkerhet är både en nationell och en global fråga.

Jag skulle bara önska en sak. Det vi nu ser i Europa, det vi ser i Ryssland, det vi också ser i USA är att mer jordbruksmark tas till vara. Produktiviteten ökar. Insatserna finns där. Men jag skulle vilja se att det var samma möjligheter för afrikanska bönder att svara upp mot de prisökningar som nu är.

Tyvärr är det kapacitetsbrist och erbarmligt eftersatt när det gäller insatsmedel, tillgång till kapital, kunnande, infrastruktur och så vidare. Även om det är ökade prisnivåer ser vi att produktiviteten och kanske rent av produktionen paradoxalt nog kanske riskerar att sjunka i Afrika.

Det är därför det är så oerhört viktigt att nu se till att vi inte igen utesluter Afrikas egen möjlighet att producera mer egna livsmedel och också få tillgång till de globala livsmedelsmarknaderna. Därför är det här ett väldigt viktigt utvecklingsperspektiv som regeringen jobbar mycket mycket mer med nu.

Anf.  37  CARINA OHLSSON (s):

Jag tyckte att det här sista var jätteintressant. Det handlar lite om hur man kombinerar de kortsiktiga insatserna med de långsiktiga målen. Då undrar jag en sak. När man har en sådan här diskussion är det väldigt viktigt att man också diskuterar mellan olika ministrar och mellan olika länder.

Vi träffade ju Frankrikes jordbruksminister för ett tag sedan. Jag är inte riktigt säker på att han är inne på samma linje, om jag ska uttrycka mig lite diplomatiskt. Där var jag och Anna Kinberg Batra mer överens, kan jag säga. Vi var mer överens över blockgränsen än man var mellan olika ministrar och områden.

Hur kan man göra så att det här verkligen blir något bra på sikt? Förekommer det bilaterala samtal också mellan olika ministrar med olika ansvarsområden? Hur kan Sverige vara drivande i de diskussionerna?

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Får jag haka på en sak där, statsrådet? Min uppgift är inte alls att förlänga mötet. Men vid den här frukosten och även under Afrikadagen i riksdagen tidigare under veckan kom frågan om exportsubventioner upp. Den franske jordbruksministern verkar tycka att det är en himla bra idé, trots den effekt det kan ha just på uppbyggande av marknader och produktion i fattiga länder.

Är den delen någonting som förväntas komma upp på biståndsministerlunchen? Den har ju mycket stor effekt just när det gäller förmågan för de allra fattigaste att få fart på sitt eget jordbruk. Vi är ju helt överens över alla partigränser här i huset, menar jag, om att avveckla dem.

Anf.  39  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag tänkte exempelvis på GMO-sojan i Argentina. 90 procent går på export för boskapsuppfödning i Indien och Kina och på andra ställen. Har ni också med de diskussionerna i det här? Livsmedelsproduktion för boskapsuppfödning ger ju egentligen väldigt lite tillbaka i slutändan i form av livsmedel.

Anf.  40  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Jag ska fatta mig lagom kort och hoppas att jag därmed täcker de frågor som har ställts.

Jag ser här nu att vi inte har de riktigt breda slutsatserna framför oss på biståndsministermötet. Däremot kommer Europeiska rådet att ta upp den här frågan. Då måste det ju hanteras, när stats- och regeringscheferna möts, utifrån ett mycket bredare perspektiv.

Just nu tror jag att det är viktigt – och det är en linje som Sverige driver – hur vi på längre sikt kan stötta ett mer produktivt jordbruk i Afrika. Då handlar det om att resonera om jordbruksforskning och även våga närma sig frågan om GMO och naturligtvis tala om de internationella obalanser som finns och om en handelspolitik.

Men jag tror inte att man bara kan förklara detta med att det är dåliga handelsregler i världen. Det är mer komplicerat än så. Det handlar om kapacitetshöjningar. Då måste vi se till att vi har en bra utvecklingspolitik med stöd till infrastruktur, stöd till privatsektorutveckling. Det handlar om att stärka kvinnors roll som ekonomiska aktörer, för det är många gånger kvinnor som är bönder. Och det handlar om utveckling av staters kapacitet mer allmänt.

Jag tycker att livsmedelskrisen har illustrerat den här kapacitetsbristen i utvecklingsländerna som då också resulterar i en ytterligare risk för undernäring och tillbakagång i ett utvecklingsperspektiv. Därför har det varit en väldigt bra diskussion som också har ruskat om lite grann.

Men här ställs igen, som sagt, klassiska intressen inom EU emot varandra. Här är jag väldigt glad över det starka svenska stödet, som går tvärs över alla partigränser. Det tror jag är väldigt mycket givet utifrån våra egna erfarenheter och lärdomar av hur man kan bevara och utveckla ett väl fungerande svenskt jordbruk samtidigt som man ser till att öka produktiviteten och skapa mer och mer av välstånd.

Det här är en fråga där vi naturligtvis agerar väldigt mycket. Det är en mängd olika svenska ministrar som agerar på olika sätt. Ni kommer att få ha fortsatta diskussioner inför Europeiska rådet. Det är jag säker på.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer att återkomma till det redan senare i dag. Vi är därmed nöjda med informationen vad gäller lunchdiskussionen på biståndsministermötet.

Sedan är det, enligt mina noteringar, två övriga frågor. Det handlar dels om Burma, som är omnämnt även i återrapporten, dels om Eritrea och Etiopien. Är det någonting som statsrådet vill säga om dem? Hon måste inte. Det här är egentligen information.

Anf.  42  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Ja, tack! Jag vill göra det, eftersom jag vill informera nämnden om att jag själv är förhindrad att resa till detta Gaerc. Jag har nämligen beslutat att följa den maning som FN:s generalsekreterare har kommit med och vara med på en humanitär givarkonferens i Burma på söndag och måndag.

Vi har valt att prioritera detta. Vi tycker att det är angeläget, när det nu ges möjligheter att komma in i landet, att på alla möjliga sätt påverka men framför allt också föra ett resonemang tillsammans med många av Aseanländerna, som kommer att vara närvarande på hög nivå. Därför gör jag den prioriteringen. Jag kommer att företrädas av min statssekreterare på biståndsministermötet.

Vi vet väl inte om det blir rådsslutsatser igen om Burma. Det ska absolut inte uteslutas, eftersom många är väldigt engagerade i denna fråga och vill att det ska finnas en samlad europeisk respons när det gäller detta.

Vad gäller gränskonflikten i fråga om Etiopien och Eritrea är det snarare någonting som berör utrikesministrarna, men det är min holländska kollega som har önskat att frågan ska tas upp till diskussion.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i dessa punkter.

Därmed är vi, enligt mina noteringar, färdiga med statsrådet Carlsson för i dag. Är det någonting annat hon vill ta upp? Nej. Då tackar vi så mycket för i dag och önskar lycka till på rådsmötet – det gäller även statssekreteraren. Vi är då klara med punkt 1 på den gula agendan.

2 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser

Utrikesminister Carl Bildt

Statsrådet Cecilia Malmström

Återrapport från ministerrådsmöte den 28 och 29 april 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 26 och 27 maj 2008

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Då ska vi möblera om lite grann och gå in på allmänna frågor och yttre förbindelser med utrikesminister Bildt. Om en liten stund kommer även statsrådet Malmström.

Vi kommer att börja med Bildtpunkterna och ta de allmänna därefter. Om ni tittar på Gaercagendan ser ni att de allmänna står först, men vi vänder på det av tekniska och praktiska skäl.

Vi gör då så att vi egentligen bläddrar tillbaka i den blå agendan. Men innan vi gör det ska vi gå till det förra utrikesministermötet.

Det finns en återrapport från rådsmötet den 28 och 29 april som är utsänd till nämndens ledamöter. Jag ska, om inte annat för ordningens skull, fråga om utrikesministern vill säga någonting i anslutning till den. Varsågod!

Anf.  45  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Nej.

Anf.  46  HILLEVI LARSSON (s):

Ja, det verkar ju som att frågan om OS i Kina kom upp – eller? Jag tänker alltså på EU:s agerande. Eller har jag fel papper framför mig?

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Det är jättemånga olika återrapporter. Den vi ska ha framför oss nu gäller utrikesministermötet den 28 och 29 april. Jag bläddrar faktiskt själv febrilt.

Det var en övrig fråga som togs upp om Tibet/OS i Kina. Två medlemsstater – det står ju aldrig vilka här – föreslog att Gaerc skulle överväga att eventuellt inbjuda Dalai lama till dialog. Kommissionen manar dock till försiktighet. En MS ville också att rådet vid lämpligt tillfälle skulle överväga en gemensam hållning i fråga om deltagande vid invigningsceremonin.

Jag antar att det är den fråga som Hillevi Larsson refererar till.

Anf.  48  HILLEVI LARSSON (s):

Ja, det var precis det jag ville fråga om. Det lät ju lite svävande. Det står att ordförandeskapet skulle överväga frågan. Det känns som att det lite rann ut i sanden.

Jag tycker att det här är en viktig fråga, speciellt med tanke på att Dalai lama har blivit baktalad av Kina. Det påstås att han skulle ha uppmanat till våldsamma protester i Tibet, vilket man inte har hört från något annat håll. Han har tvärtom till och med sagt att man kan åka till OS i Kina och inte ens behöver bojkotta det.

Jag tycker att det är viktigt att inte släppa frågan om en dialog med Dalai lama och även ett eventuellt gemensamt agerande vid öppningsceremonin. Men jag tänkte kolla lite närmare hur de diskussionerna gick och om den diskussionen kommer tillbaka nu eller på något annat möte.

Anf.  49  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Den diskussionen gick knappt alls. Men diskussionen kommer att komma tillbaka på ett eller annat sätt. Det tror jag att vi i alla fall informellt har en överenskommelse om.

Det handlar självfallet om att bedöma utvecklingen. Vad som har inträffat sedan vi senast hade detta som föremål för en mer omfattande diskussion – det var ju på Gymnichmötet nere i Slovenien – är ju att det faktiskt har inletts en dialog mellan Kina och Dalai lama. Det var det vi efterlyste. Anledningen till att den har inletts är väl till icke oväsentlig del det internationella trycket.

Det har varit en samtalsomgång, och det är en andra i faggorna, i alla fall. Jag såg Dalai lamas uttalande i samband med hans besök i London i går. Han uttalade sig påfallande positivt om den här dialogen. Så det finns väl all anledning att vila på hanen. Det som vi har efterlyst har åtminstone i denna del kommit i gång. Då får vi avvakta lite och se. Sedan får vi förmodligen göra en värdering när vi kommit lite närmare de olympiska spelen. Vi har väl Gaerc, om inte annat, i juli som möjligtvis skulle kunna vara passande från denna utgångspunkt. Det är inte passande från någon annan utgångspunkt, enligt min mening, men det är en annan sak.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Det är vad vi kan säga om detta i dag. Jag finner inte att det är några ytterligare frågor om detta gångna Gaercmöte.

Vi tackar för informationen och lägger detta till handlingarna.

Vi går då in på information och samråd inför det kommande mötet när det gäller punkterna om yttre förbindelser.

Vi börjar med utrikesfrågorna, sedan allmänna frågor med Malmström och toppmötesförberedelser med Bildt och Malmström. Sedan sitter Bildt förhoppningsvis kvar och vi går in på det som är utrikes-, säkerhets- och försvarsgemensamt.

Först på punkten Yttre förbindelser står frågan om västra Balkan. Den är väl bekant för nämnden. Vi informerade skriftligt om avtalet med Serbien den 29 april. Inför Gaercmötet hade vi på EU-nämnden den 25 april majoritet, utan några avvikande meningar, för regeringens då angivna ståndpunkt.

Nu förväntas slutsatser om Serbien som är utsända till nämndens ledamöter i den blå mappen och en lunchdiskussion om Kosovo.

Anf.  51  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! De föreslagna slutsatserna är det kanske inte så mycket att säga om. Jag utgår ifrån att nämndens ledamöter har tagit del av dem. De anknyter egentligen bara till en lätt kommentar till valet i Serbien. Regeringsbildningen pågår, och man kan ty följande inte säga så mycket i denna del.

Mot bakgrund av det beslut som vi fattade i samband med undertecknandet av SA-avtalet är det naturligt att vi återvänder åtminstone på det här kortfattade sättet i den serbiska frågan. Det har sin speciella betydelse i ljuset av att SA-avtalet är en av de kritiska frågorna i den regeringsbildningsprocess som nu pågår i Belgrad.

Kosovo blir väl i sedvanlig ordning en lunchdiskussion. Det är lite oklart vad den kommer att fokuseras på. Det finns en lång rad saker som enligt min mening inger bekymmer. Det som kanske bekymrar mig mest är att de ekonomiska och sociala utmaningarna i Kosovo har kommit ur fokus. Förberedelserna för en givarkonferens går mycket dåligt, får man säga. Det gäller också på Kosovosidan. Kosovos regering har inte kommit i gång med att ta fram en ekonomisk politik. Det har också samband med att erkännandeprocessen går relativt långsamt. Det är 43 nationer som har erkänt. Det innebär att Världsbanken har begränsade möjligheter att delta i förberedelserna. Kommissionen har, enligt min mening, inte riktigt den kapacitet som krävs för att ta fram ett ekonomiskt–socialt politiskt utvecklingsprogram för Kosovo. Planeringen har varit en givarkonferens på tjänstemannanivå någon gång i början av juli, men även det verkar nu tveksamt. Om jag säger något i detta sammanhang kommer jag säkert att uttrycka min oro för att de på lång sikt alldeles avgörande frågeställningarna för Kosovo har kommit ur fokus.

Det fanns en tendens att säga att om vi bara erkänner Kosovo så snabbt som möjligt så löser sig allting. Icke så. Det är nu de verkliga utmaningarna kommer, och de har kommit lite ur fokus.

Det pågår också en diskussion angående den icke alldeles klara ansvarsfördelningen mellan olika internationella aktörer. Det har också sin grund i att en del av beslutsfattandet i början av året var lite väl hastigt. Som ni erinrar er hade jag inför nämnden en del synpunkter på det. Det fanns en del frågor som bland andra vi från svensk sida aktualiserade men där man från andra sidor sade att det var så bråttom att man viftade undan dem. De kommer nu tillbaka; så är det i allmänhet. De är inte alldeles lätta att lösa. Det handlar framför allt om FN:s framtida roll. Det handlar lite om hur man ska hantera situationen i norr och det handlar om de problem som har att göra med den internationella legaliteten för Kosovo. I och med att det bara är 43 av de 192 – eller 194 eller 196, jag har alltid fel – medlemsstaterna i Förenta nationerna är den internationella legaliteten lite skakig i detta hänseende. Det ställer ju till en del problem. Vi såg en del av de problemen häromdagen i Sofia i samband med det regionala samordningsmötet.

Detta är inte något som vi kommer att lösa på måndag. Det är möjligt att det kommer att åtminstone passera revy i diskussionen. Det konkreta som vi har att ta ställning till är slutsatserna vad gäller Serbien.

Anf.  52  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Utrikesministern talar gärna både om Serbien och om Kosovo. Finns det inte anledning för Sverige att lyfta fram Bosnien, uppmuntra dem och kanske lyfta fram dem i EU-ministerkretsen?

Anf.  53  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jo, absolut. Vi har försökt driva på att man ska underteckna SA-avtalet med Bosnien så snabbt som möjligt. Det är ju klart, och det skulle vara en viktig signal.

Det har hakat upp sig på språkfrågan. Det finns vissa länder som har inställningen att de bara kan underteckna internationella avtal på sitt eget språk. Sverige har inte den lyxen; då hade vi inte kunnat ansluta oss till FN-stadgan till exempel. Vi är fullt beredda att underteckna avtal även på andra språk än svenska.

Det har inneburit att dessa länder har ställt krav på att det ska finnas en fullt genomarbetad legal text på just deras lands språk. Andra länder har då hakat på och då måste det finnas på alla språk. Därmed har det blivit fördröjt.

Det är sådant som vi har beklagat när det gäller den bosniska utvecklingen. Det behövs endast den signalen.

Anf.  54  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Ska jag tolka den kommentaren som att utrikesministern kommer att uppmuntra Bosnien och tala om Bosnien vid det här mötet?

Anf.  55  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det finns andra utrikesministrar som tycker att jag är lite tjatig i den frågan, men jag gör det gärna.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Mot bakgrund av det underlag vi fick från Utrikesdepartementet där Makedonien nämndes undrar jag vad ni ska göra med Makedonien.

Är det något att säga utöver det underlag vi har fått? Vi har inte fått något övrigt i skrift – det är ju inte hela världen. Men är det något beslut ni väntas fatta? Finns det något särskilt att säga?

Anf.  57  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag tror inte att frågan kommer att förekomma i diskussionerna i någon större utsträckning. Det är ju val den 1 juni. Det innebär att den berömda namnfrågan ligger på is till efter valet. Vi har uppmanat till samtal och till att man ska försöka komma fram till en kompromiss i namnfrågan. Det är möjligt att vi återvänder till den problematiken, men jag är inte alldeles säker på det. Jag är rätt säker på att det inte kommer upp vid detta sammanträde.

Det är ju en process som än så länge huvudsakligen har skett i andra forum. Det finns en FN-medlare tillsatt som har arbetat med denna fråga under de senaste – i storleksordningen – 15 åren och som har lagt fram flera kompromissförslag. Han lade fram ett slutförslag inför Natomötet i Bukarest. Det accepterades av regeringen i Skopje, men regeringen i Aten kunde inte godkänna det. Därmed fick vi den låsning som vi fick. Den är utomordentligt beklaglig. Den är på sikt potentiellt destabiliserande, men det är ingenting som jag tror att vi har anledning att ta upp vid mötet på måndag.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 3, Afghanistan. Här ska det antas slutsatser och det finns ett policy paper. De ligger i den blå mappen, det vill säga att de har kommit nämndens ledamöter till känna. Senast frågan om Afghanistan var uppe i nämnden var den 7 mars då det fanns en majoritet för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från v och mp.

Anf.  59  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Detta ska ses i ljuset av det internationella möte om Afghanistan som kommer att hållas i Paris den 12 juni och behovet av att då redovisa en något tydligare EU-position.

Det har vi gjort i det här papperet. Vi är nöjda med det från svensk utgångspunkt. Jag har ingen anledning att gå in på detta i detalj. Det överensstämmer med ståndpunkter som vi redovisar både i detta och i andra sammanhang. Det är väl i överensstämmelse med de ansträngningar som vi har gemensamt med de andra nordiska länderna, att ha en koordinerad strategi.

Vi välkomnar inte minst utnämningen av Kai Eide från Norge till FN:s generalsekreterares specielle representant i Kabul. Han har till uppgift ett synkronisera det internationella uppträdandet bättre och att ha en mer produktiv dialog med de afghanska myndigheterna.

En konkret fråga som har varit föremål för diskussion i förberedelserna för det här mötet är den polisutbildningsinsats som EU har i Afghanistan. Den är viktig och angelägen, men den har inte varit alldeles oproblematisk. Framför allt från tysk sida är man angelägen att bygga ut den mycket snabbt. Man vill fördubbla den. Vi har i och för sig ingenting emot det, men vi vill nog att man ska vara lite mer realistisk. Vi har ju en relativt låg nivå – jag har glömt siffrorna – och vi har svårt att rekrytera det som vi har åtagit oss. Vi har lite svårt att gå in i ett åtagande att dubbla när vi inte klarar det som vi redan har utlovat.

En ambition att bygga ut EU:s rättsstats- och polismission i Afghanistan är lovvärd och har vårt stöd, även om vi inte ska lova mer än vad vi tror att vi kan leverera.

Anf.  60  ÅSA LINDESTAM (s):

Det känns ju bra att inte lova mer än vad man håller med tanke på fördubblad förmåga och sådant som vi diskuterar i andra kretsar.

Jag tycker att frågan om Afghanistan är oerhört intressant. Vi har ju gränsen mot Pakistan där det är många flyktingar just nu som lever i besvärliga situationer. Jag skulle dels vilja veta vad Sverige gör för dem och hur vi ska ställa oss till att de eventuellt får komma hit dels hur vi löser bekymren på plats.

Jag skulle också vilja veta vad vi gör när det gäller SSR – säkerhetssektorsreformerna – och hur vi kan påverka, inte bara polis utan också rättsväsendet. Om jag har uppfattat det rätt fungerar det väldigt dåligt. Vi från Socialdemokraterna har begärt att få en utvärdering av det. Det har vi blivit nekade. Jag tror ändå att vi har mycket att lära av en utvärdering där vi kan se vad som händer och varför det inte händer, när korruptionen slår till och när poliserna måste ta mutor för att över huvud taget överleva. Vad kan vi lära av andra länder?

Jag skulle vilja att Sverige intog en starkare ställning och drev SSR-frågorna kraftfullt.

Anf.  61  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det gör vi nog. Ett grundproblem som vi försöker angripa gäller utbildningen av framför allt poliser. Jag har glömt siffrorna igen, men jag tror att det var i storleksordningen 10 000 poliser som dödades i Afghanistan förra året. De medieuppgifter vi får då och då handlar ju om soldater och strider mellan regelrätta militära förband. Men det är ett jätteproblem att bygga upp en fungerande rättsstat på den lägre intensitetsnivån, polisen. Det är den som talibanerna och andra attackerar innan de ger sig på internationella trupper. Minus 10 000 poliser innebär självklart ett mycket betydande minus för ansträngningarna att bygga upp en fungerande rättsstat.

Det huvudproblem som ligger bakom allt annat är, enligt min mening, narkotikan. Det innebär att de olika grupperna kan betala långt mer än vad den afghanska staten kan betala och långt mer än vad det internationella samfundet kan betala. Det korrumperar nästan varje del av den afghanska statsapparaten och försöken att bygga en fungerande statsadministration. Därför måste vi på ett helt annat sätt – det har vi tjatat om – koncentrera oss på att försöka få antinarkotikastrategin att fungera. Den har inte varit så över hövan framgångsrik.

Om man ska vara positiv kan man säga att det finns ett antal provinser där man har trängt tillbaka narkotikaodlingen. Den är nu framför allt koncentrerad till de allra sydligaste delarna av landet. Det innebär inte att man kan säga att det inte är bekymmer i de andra, till exempel där Sverige finns. Där ligger en stor del av handeln med de här varorna. Det är vi inte heller några större anhängare av.

En positiv sak som har inträffat – om man kan använda det uttrycket något felaktigt – är det som diskuterades nyss, nämligen de höjda livsmedelspriserna. Det innebär att arbetet med alternativa grödor kanske har blivit något enklare. Det finns plötsligt, sägs det mig, ett antal grödor som har kommit upp i sådan lönsamhet att de möjligtvis, åtminstone delvis, skulle kunna börja konkurrera med en del av detta.

Om vi inte kan ta fram alternativa inkomstmöjligheter för dem som svarar för de här odlingarna är det nästan hopplöst att komma åt det. Det har vi lärt oss på andra håll i världen.

Narkotikastrategin, som vi har ägnat mycket uppmärksamhet åt att försöka tala om och där vi har svenskar som är mycket verksamma, är nyckeln till mycket av detta.

Flyktingsituationen längs gränsen till Pakistan och deras möjlighet att komma hit är mer en fråga för migrationsministern än för utrikesministern.

Situationen i gränsområdena till Pakistan är besvärlig. Den är relaterad till situationen i Pakistan. Man kan notera svängningar i den pakistanska regeringens politik när det gäller hur man ska behandla FATA-områdena – Federally Administered Tribal Areas – som under mycket lång tid har fallit utanför egentlig pakistansk jurisdiktion. De har varit inne med armén några gånger där. De har varit inne med olika avtal och håller nu på med nya förhandlingar för att få en typ av bättre fungerande pakistansk administration i de områdena. I dessa områden finns såvitt vi kan förstå både al-Qaida och andra grupperingar av motsvarande karaktär som opererar inne i Afghanistan. Det är möjligen så att talibanerna har sitt huvudfäste utanför de här områdena.

Men situationen i gränsområdena är mycket intimt relaterad till situationen i Pakistan. Vi hade vid det tidigare Gaercmötet en diskussion om relationerna till Pakistan och vad EU kan göra för att stabilisera dem. Sedan dess har vi sett att instabiliteten i den pakistanska regeringen var ungefär så stor som det fanns anledning att frukta.

Anf.  62  ÅSA LINDESTAM (s):

Jag tycker fortfarande att det behövs en utvärdering för att kunna få en helhet, och det är, som ministern säger, oerhört svårt. Det hjälper inte att bara inrikta oss på narkotikahandeln eller på grödor, utan vi måste ta ett helhetsgrepp. Så länge som man inte kan lita på det samhälle som man lever i kommer det att fortsätta att vara korrumperat. Därför måste vi se till större delar i det här, och då tror jag att säkerhetssektorsreformer är en stor del av lösningen.

Jag vill för mitt partis del anmäla avvikande mening.

Anf.  63  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det var väl inte en avvikande mening i förhållande till det här, utan det var väl en avvikande mening i att ni vill ha en utvärdering av något slag? Är det en nationell utvärdering ni vill ha? Det finns ju internationella utvärderingar. Jag vet inte om vi ska lägga en massa pengar på svenska utvärderingar som redan görs.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Tekniskt sett är det som händer att ni anmäler avvikande mening så att det syns i beslutsprotokollet. Sedan kan man läsa motiven i de stenografiska uppteckningarna. Vi förhåller oss alltid till rådsagendan.

Anf.  65  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det var därför jag undrade. Det var väl egentligen inte en avvikande mening gentemot det här, utan det var en annan synpunkt.

Det är klart att man kan utvärdera detta på alla möjliga sätt, och det sker. Jag är övertygad om att vi kan ta fram dokument om utvärderingarna. Om det är möjligt att utvärdera de svenska insatserna vet jag inte. Det ligger ju mer på Sidas bord. Men vi har ju utvärderingar av de internationella samlade insatserna, vilket är mer relevant, för det vi gör är ju bara en relativt liten del av en rätt omfattande internationell insats.

Anf.  66  HILLEVI LARSSON (s):

Jag har haft lite kontakter med representanter från oppositionspartier. De säger att det problem som förlamar hela landet är korruptionen. Den har också en koppling till fattigdomen. Där har strategin misslyckats fullständigt. De efterlyste bistånd, men de ser det som meningslöst med bistånd om det inte också förenas med kampen mot korruption, för annars hamnar det ju i fel fickor.

De sade också att det är en katastrof när det gäller jämställdheten. Talibanerna kämpar hela tiden för att vinna positioner. De attackerar flickor som går till skolan, och det är många kvinnor som är rädda och inte vågar annat än att hålla sig hemma eller att bära burka. Även om det på papperet har blivit mer demokratiskt och jämställt, gör rädslan att människor ändå lever som förut.

Man måste nog säga att strategin hittills har misslyckats och att det verkligen behövs krafttag.

Anf.  67  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag vill anknyta till det som Åsa Lindestam tog upp alldeles nyss. Vi var båda på ett seminarium häromdagen här i riksdagen om Afghanistan. Där fick vi lära oss en hel del om talibaner, vilka de är och hur de tänker. Vi fick höra hur situationen är i dag och vad vi i väst har gjort för fel när vi har försökt hjälpa till i Afghanistan.

Det första som jag tänker på är: Vad är en taliban? Vi fick höra att en taliban är en ung, arbetslös afghanska man. Då tänker jag på alla flyktingar vid gränserna som på något sätt ska återintegreras i samhället, till ett samhälle där det inte finns några arbetstillfällen. Jag tänker också på den inkonsekvens som jag vid flera tillfällen tidigare har talat om, att vi skickar tillbaka människor till den här situationen.

Vi fick höra talas om, vilket jag tog upp med biståndsministern alldeles nyss, de olika insatser som görs på europeisk nivå. Utrikesministern säger nu att det är bra med ett ökat fokus på rättsväsende och polis, och det är väldigt bra. Men som vi fick det förklarat för oss är det Italien som arbetar med rättsväsendet och som har byggt stora domstolsbyggnader. Men, precis som Åsa sade, har domarna så dåligt betalt att de tar emot mutor. Likadant är det med polisen.

Det är väldigt viktigt att vi ser till att det blir ett samordnat bistånd. Jag tycker därför att det är bra, som det står i papperen, att regeringen driver att EU mer aktivt ska bidra till det internationella samfundets insatser. På det sättet blir det en bättre samordning, så att inte enskilda länder går in och bygger monument över sig själva utan att det får någon verkan.

Det som händer i Kabul just nu är att man faktiskt närmar sig en svältsituation, enligt dem som jobbar på plats. Det är redan hunger i många områden, men situationen kan faktiskt utvecklas till att bli mycket sämre.

Det stora felet som vi har gjort är att vi har försökt skapa en västerländsk demokrati av vår egen modell. Vi har inte tagit tillräckligt stor hänsyn till de verkliga förhållandena i Afghanistan, hur samhället fungerar, utan vi vill ha det på vårt eget sätt, och det fungerar inte.

Anf.  68  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det som Bodil Ceballos säger i den senare delen antyder det stora dilemmat, inte bara i Afghanistan utan i många andra länder. Här har vi att göra med, alldeles bortsett från konflikten i övrigt, ett av världens absolut fattigaste länder. Det har varit bortom allfarvägarna under i stort sett historisk tid. Alexander den store passerade visserligen, men landet hade en del lokala problem som inte heller han helt lyckades ta itu med. Sedan känner vi till den moderna historien med konflikterna.

Det internationella samfundet fann det nödvändigt att ingripa. Det hade att göra med framför allt al-Qaida, som hade tagit över eller utnyttjat talibanerna. Intill dess brydde vi oss kanske inte så mycket om landet som vi borde ha gjort, men då fann vi anledning att göra det. Vi har sedan gått in med kanske ibland otydligt formulerade ambitioner.

Vi har haft ett antal diskussioner i utrikesministerkretsen om detta, mer informella sådana. Det finns då de som säger, och jag tror att det är alldeles riktigt, att har man ambitionen att bygga en schweizisk eller svensk demokrati och välfärdsstat här så får man nog hålla på rätt länge. Sannolikheten för att misslyckas är relativt hög, så vi ska kanske ha mycket begränsade ambitioner.

För att formulera sig mycket minimalistiskt skulle någon typ av halvfungerande statsbildning som förhindrar att detta blir en terroristbas kunna vara ambitionsnivån. Samtidigt vet vi själva runt detta bord och i andra sammanhang när det gäller kvinnors rättigheter att om vi säger att vi ska acceptera det traditionella mönstret i dessa länder, att vi inte ska vara så ambitiösa med våra värderingar gentemot deras värderingar och traditioner, då kommer det rätt snabbt i konflikt med sådant som vi anser vara centralt. Jag bara indikerar detta, som ni är väl medvetna om, utan att ha en lösning på detta dilemma.

Jag tycker också att vi ofta går fram och tillbaka i våra egna diskussioner. Ibland säger vi realistiskt att vi inte kan vara så ambitiösa, men när vi ser hur kvinnor plötsligt börjar förtryckas kan vi liksom inte riktigt acceptera det. Vi kan inte tolerera att det sker samtidigt som vi är där. Då plötsligt, av skäl som är mycket hedervärda, utvecklar vi ambitioner som att vi ska förändra värderingsstrukturen i deras samhälle. Det ska vi förvisso göra. Men att förändra värderingsstrukturer är, som vi vet från vår egen växlingsrika historia, ett relativt långsiktigt arbete.

EU, som vi diskuterar nu, måste man säga är en relativt begränsad aktör i Afghanistan, på polissidan och rättssidan. EU-staterna är en individuell kapacitet i andra forum. Vi kan med våra säkerhetsinsatser, våra svenska biståndsinsatser eller vår roll i FN vara mer betydande aktörer. Men EU som sådant är en relativt begränsad aktör.

Det som har varit i fokus, både från svensk sida och nu från EU:s sida, är att stärka framför allt FN:s roll. Det finns ett behov av en starkare samordning av de samlade internationella insatserna för att få det som vi talade om nyss, mer av ett helhetsgrepp. Det är detta som är viktigt just för de här slutsatserna och som kommer att vara i fokus, utgår jag från, vid mötet i Paris den 12 juni.

För att återvända till korruptionen – ja, så är det. Nästan alla samhällen av denna typ och på denna utvecklingsnivå har ett mycket betydande problem med korruption. Har man dessutom en så pass välmående illegal sektor – narkotikaproduktionen ligger på 50–60 procent av bnp i Afghanistan – är det ett utomordentligt stort problem. Det är jättelika pengar som cirkulerar runt, och för dessa pengar kan köpas i stort sett allting. Därför måste vi komma till rätta med detta. Vi måste göra det med normal korruptionsbekämpning, som vi ägnar oss åt. Det handlar om att utbilda domare och även om att bygga hus, antar jag. Men vi måste också göra det utifrån narkotikabekämpningsperspektivet. Ingenting av detta kommer att gå alldeles enkelt.

Det finns ett dilemma som ligger ett antal år fram i tiden. Sett till den afghanska historien är de inte nödvändigtvis så förtjusta i att ha omfattande, främmande närvaro så hemskt länge. Det finns ett antal historiska exempel på det.

Det är alltså inte säkert att vi ska planera för en massiv internationell närvaro där de kommande 30, 40, 50 åren, som kanske skulle krävas för att uppnå alla våra mål, utan det är möjligt att vi måste begränsa våra ambitioner till något som är mer möjligt att åstadkomma. Men då hamnar vi å andra sidan kanske i andra dilemman när det gäller delar av våra värderingar och vår syn på hur ett samhälle ska fungera. Det är dock frågor som kanske kan hänskjutas till ett EU-nämndssammanträde fem år fram i tiden eller något sådant, för där är vi ännu inte i dag.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer att återkomma till Afghanistanfrågan under den gemensamma utrikes- och försvarsdelen lite längre fram.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande mening i nämnda delar från s.

Nästa punkt är Afrika, där det finns två beslutspunkter, en om Somalia och en om Zimbabwe. Vi kan ta dem en i taget. Det finns ett utkast till den om Somalia i den blå mappen. Är det något som utrikesministern vill säga om den?

Anf.  70  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det är väl inte så mycket att säga om detta. Vi talade just om ett av världens fattigaste länder. Här har vi ett annat av världens fattigaste länder. Det är svårt att värdera konflikter. Den här konflikten har en annan karaktär men är på många sätt minst lika illa. Situationen för de mänskliga rättigheterna är också synnerligen allvarlig. Ansträngningarna att bygga fungerande politiska strukturer har gått mycket långsamt.

Vi är inblandade i fredsansträngningarna genom den så kallade kontaktgruppen om detta. Vi har diskuterat detta tidigare. Inställningen måste vara att ge stöd till det som sker inom ramen för både Transitional Federal Charter och Transitional Federal Government i Mogadishu – bristfälligt som detta är.

Det som också är lite mer operativt i det här sammanhanget är att vi ska försöka ge Amisom mer stöd, alltså den afrikanska unionens fredsbevarande något begränsade trupper där. Det har vi sagt tidigare utan att det har blivit så mycket av det, men det är angeläget.

Att notera under § 7 är att vi välkomnar att FN:s säkerhetsråd nu har antagit en resolution där man börjar planera för en FN-styrka som ska kunna ersätta Amisomstyrkan längre fram. Noteras bör måhända också skrivningarna lite längre ned i texten angående de insatser som sker, också de internationella, när det gäller att eskortera livsmedelsleveranser på fartyg, framför allt från World Food Programme, och separata men självfallet relaterade insatser för att ingripa mot det sjöröveri som är relativt frekvent förekommande längs kusten.

Det är möjligt att vi i andra sammanhang får anledning att återkomma till dessa frågeställningar.

Anf.  71  HANS LINDE (v):

Fru ordförande! Jag välkomnar att frågan om Somalia står på dagordningen. Det kanske är den allra värsta humanitära katastrofen i världen just nu. Det kan inte diskuteras nog mycket, anser jag.

Efter att ha läst rådsslutsatserna är det två saker som jag skulle vilja fråga om. Den ena är de etiopiska trupperna i landet. De nämns inte någonstans i rådsslutsatserna, vad jag kan se.

Anf.  72  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jo, på punkt 7, där det står att vi välkomnar att FN-trupp ska komma, står det: To help facilitate the withdrawal of the Ethiopian troups.

Anf.  73  HANS LINDE (v):

Då har jag missat det. Det är ibland ganska stora buntar som ska läsas inför de här mötena. Bra, då kan jag lämna jag den frågan.

Jag har en annan fråga, som rör det man lyfter fram, nämligen en dialog mellan övergångsregeringen och lokala ledare, som det står i rådsslutsatserna, eller oppositionsalliansen ARS, som lyfts fram i den kommenterade dagordningen. Vi har sett trevare till dialog förut som kanske inte alltid har varit seriöst menade. Har det hänt någonting substantiellt i den här dialogen? Kan man se att det händer konkreta saker på marken, att det tas reella steg, eller är det återigen en dialog som är mer ett spel för gallerierna?

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Kan vi be respektive sidors tjänstemän stämma av utsända slutsatser. För att vara lite sjyst mot Hans Linde kan jag säga att i det jag har på bordet står det inte heller något om det han frågade om, i alla fall inte i punkt 7. Vi kan kolla om vi har samma papper.

Anf.  75  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Nej, vi har uppenbarligen inte samma papper. Frågan är vilket som gäller.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Frågan är vad som gäller i sak. Utrikesministern kan ju svara på frågan så kan vi lösa pappersbiten under tiden. Papper kommer och går, som alltid med utrikesfrågor. Utrikesministern kan svara muntligt så länge.

Anf.  77  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag är inte säker på att jag kan svara på Hans Lindes fråga, för frågan är om dessa dialogförsök är ärligt menade från bägge parter, med tanke på att de tidigare inte har fungerat något vidare. Jag önskar att jag hade svaret på den frågan, men det har jag inte. Det kan man inte veta förrän dialogen antingen har brutit samman eller har gett något bra resultat. Jag kan inte bedöma det.

Som Hans Linde påpekade har vi hållit på med det här rätt länge, eller vi har försökt uppmuntra till olika dialogförsök. Problemet har ibland varit bredden på dem. Vi har tyckt att de skulle vara något bredare än vad de har varit, som bekant. Sedan har olika aktörer självfallet haft andra agendor, som har gjort att det inte alltid har fungerat.

Även om det nu är på det sättet, och även om det kanske är samma sak nu som tidigare, finns det nog dessvärre inget alternativ till att försöka en gång till och att gå fram den vägen. Men den historiska erfarenheten också i närtid leder väl inte till alltför mycket optimism.

Jag vet inte om vi har rett ut om det är nämnden eller utrikesministern som har de mest aktuella papperen.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Jodå. Utrikesministern ligger, som alltid, steget före och så även i pappersfallet. I den variant som nämnden har fått står det inte Rev. 1. Ärendenumret är 9585/08. Sedan har utrikesministern en variant som är senare än den nämnden har fått. Det kan vi väl lösa genom att tjänstemännen skickar …

Anf.  79  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Nu säger mina medarbetare att det förmodligen är så att nämnden är mer uppdaterad än utrikesministern. Nämnden kan ha fått senare papper än vad jag har fått. Jag föreslår att vi löser ut detta på ett eller annat sätt.

I Hans Lindes fråga låg att han tyckte att de etiopiska trupperna skulle nämnas. Vi delar den uppfattningen. Så kan vi försöka se om det blir så eller inte, men jag lovar att verka i den riktningen, oavsett vad som står i aktuellt papper.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Då är frågan besvarad i sak, och det är det viktigaste. Hans Linde är nöjd med det.

Jag finner sammanfattningsvis att det är majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går till punkt 4 b, Zimbabwe. Den frågan har som bekant varit här förut med anledning av val och så, senast den 25 april, då det fanns enhälligt stöd för regeringens ståndpunkt. Nu finns det någon form av slutsatsutkast i den blå mappen.

Anf.  81  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Ja, det finns det. Det kanske inte är så mycket att säga om dem här. Det skulle kunna vara mycket att säga om situationen i Zimbabwe, av lätt insedda skäl.

Det finns nu en överenskommelse om att det ska vara en andra omgång av presidentvalen den 27 juni. Det vi vet om villkoren, omständigheterna och framför allt säkerhetsläget kring detta är starkt oroande. Det är ett klimat av påtryckningar, delvis terror, som råder i Zimbabwe. Möjligheterna att hålla ett val är väl någonting som man kan ifrågasätta, men å andra sidan är detta som man har kommit överens om förmodligen den enda möjligheten som finns ut ur denna synnerligen allvarliga situation.

Det vi uttrycker vårt stöd för är att Afrikanska unionen kan fortsätta att vara påtryckande och att de afrikanska staterna och Sadcstaterna i alla fall har möjlighet att vara närvarande med valobservatörer inne i landet för att kunna observera det som går att observera. Vi skulle kunna efterlysa valobservatörer från vår sida också, men vi vet ju att det saknar aktualitet – vi blir inte insläppta i landet, helt enkelt.

Det är ett synnerligen allvarligt läge, men vi får försöka att åtminstone stödja denna valprocedur och hoppas att den äger rum under omständigheter som inte är alltför graverande.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det är majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till fredsprocessen i Mellanöstern. Även den frågan har varit här förut, närmast den 25 april, då det fanns stöd för regeringens då redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar. Nu förväntas däremot någon form av slutsatser antas. Utkast till dessa finns i den blå mappen.

Anf.  83  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Då infinner sig lätt frågan: Vad är det som är nytt och annorlunda i denna text i förhållande till vad som har varit tidigare? Det är inte mycket, ska sägas. Man kan i och för sig ifrågasätta om det är meningsfullt att hålla på att upprepa exakt samma texter gång på gång, men det är nu en gång för alla så det fungerar.

Vad är då nytt i det här fallet? Jo, i 7 § – jag hoppas att jag har rätt papper – den senare delen välkomnar vi de olika åtgärder som kvartettrepresentanten, det vill säga Tony Blair, nyligen lagt fram. Det var ett antal initiativ på den ekonomiska sidan och ett antal initiativ när det gäller att underlätta framför allt rörelsefriheten på Västbanken.

Dessutom välkomnar vi den palestinska investeringskonferens som avslutades i går, om jag inte missminner mig, i Betlehem, där Ewa Björling har varit för vår del.

Vi noterar också Jeninhistorien, som ska finnas någonstans i texten, och jag kan referera muntligt vad som är nytt.

Det som inträffar är att som ett led i att stärka de palestinska säkerhetsorganen – det kommer att vara en konferens i Berlin den 24 juni för att stimulera detta – låter man de palestinska säkerhetsmyndigheterna ta över säkerheten och mer ansvar för säkerheten i olika områden. Det skedde först i Nablusområdet, och nu ska det ske i Jeninområdet, norr om Nablus. Det är också koordinerat med en del av de ekonomiska utvecklingsinsatserna, som Tony Blair arbetar med. Om jag inte missminner mig ska det finnas en referens någonstans, som jag inte hittar för ögonblicket, just till Jeninhistorien. Det ligger i kvartettrepresentantsförslaget.

Det är väl det som är nytt och som det finns anledning att notera i just detta papper. I övrigt är texterna om bosättningspolitik och så identiska med dem vi har haft tidigare.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Vad gäller utrikesministerns beskrivning av punkt 7 är den identisk med det som finns i min mapp.

Anf.  85  FREDRICK FEDERLEY (c):

Finns det ingen anledning för dig att reflektera eller kanske uttala något med anledning av de precis påbörjade fredssamtalen mellan Israel och Syrien, som förhoppningsvis kan landa väl?

Anf.  86  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det är möjligt att det kommer att beröras under diskussionen. Det är någonting som har faciliterats framför allt genom turkiska kontakter. Vi har – kanske inte Europeiska unionen som sådan men olika medlemsstater – i de diskussioner som varit understrukit betydelsen av att man bibehåller kontakten med Syrien i olika fall. Det är möjligt att detta kommer att beröras, och i så fall i allmänt positiva ordalag, av lätt insedda skäl.

Dock gäller för vår del, på samma sätt som kanske för amerikanernas del, att det är det israelisk-palestinska spåret som är huvudspåret. För att man ska kunna åstadkomma ett fredsavtal måste de andra delarna också vara med i detta. Men det svåraste ligger på den israelisk-palestinska sidan, och det är där som fokus ligger.

Det förekommer också en annan förhandling, som jag tror att vi inte nämner här över huvud taget, och det är den egyptiska förhandlingen om Gaza. Det är två parallella spår, ett med de israeliska myndigheterna och ett de facto med Hamasmyndigheterna i Gaza. De är bägge medvetna om dessa, men de talar inte med varandra och de förnekar att de finns. Men det är klart att de finns, och de löper samman i den egyptiska underrättelsechefens kontor. I bakgrunden på detta finns självfallet andra faktorer, som försök att facilitera en dämpning av våldet kring Gaza och ty följande ett bättre humanitärt tillträde till Gaza. Det finns en mening om det: Den sista meningen i 4 § antyder detta.

Anf.  87  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag funderar över hur EU ska kunna spela en roll när det gäller den här konflikten eftersom det är en part man inte pratar med. Då undrar jag: Finns det inte anledning, med tanke på att fredsprocessen känns allt längre bort, att EU kanske ändrar strategi och börjar ta med Hamas som en part i de här diskussionerna för att nå något slags lösning i framtiden?

Anf.  88  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag tror att det skulle komplicera läget. Det skulle ju omedelbart leda till att vi får en konflikt med president Abbas, och jag har svårt att se att det skulle vara särskilt gynnsamt i förhandenvarande läge.

Om man närmar sig en uppgörelse måste det ske någon typ av process på den palestinska sidan för att godkänna eller inte godkänna detta, precis på samma sätt som det måste ske på den israeliska sidan. Där finns inte en överenskommelse men såvitt jag förstår något av en understanding mellan president Abbas och Hamas om hur detta ska gå till, med en folkomröstning, där Hamas har förpliktigat sig att om den folkomröstningen leder till att man accepterar avtalet kommer de också att respektera detta avtal. Sedan kan man diskutera vilka som ska ha rösträtt i den folkomröstningen. Det är inte alldeles okomplicerat, för man vill ha en folkomröstning som omfattar samtliga palestinier, det vill säga hela diasporan. Det erbjuder en del komplikationer. Det är den mekanism som de har i dag.

Skulle vi gå in i en förhandling med Hamas tror jag att det skulle komplicera situationen för president Abbas just nu. Och hans läge är tillräckligt komplicerat som det är.

Anf.  89  HANS LINDE (v):

Jag har en fråga på samma område. Det som har också har hänt sedan vi hade den här frågan i EU-nämnden senast är ju att Frankrike har offentliggjort att man har inofficiella kontakter med Hamas, inte att man förhandlar men däremot har kontakter. Frankrike är trots allt ett av de tyngsta länderna inom unionen, och det måste på något sätt påverka unionens hållning när Frankrike har de här kontakterna.

Jag måste också ställa en annan fråga. När vi hade uppe den här diskussionen och krav restes från oppositionen i den utrikespolitiska debatten i februari om att Sverige skulle inleda kontakter med Hamas fick vi svaret att om vi skulle inleda kontakter med Hamas kommer dörrarna i Tel Aviv att stängas för Sverige. Nu ser vi att Frankrike har inlett de kontakterna, och vad jag har sett och förstått har inga dörrar stängts i Tel Aviv för Frankrike.

Det borde föranleda oss att fundera över den svenska hållningen när vi ser hur Frankrike agerar.

Trots allt, den här isoleringen – det är snart svårt att prata om en isolering när Frankrike pratar med Hamas, när Egypten pratar med Hamas, när Israel pratar med Hamas genom ombud, när Norge pratar med Hamas, och utöver det har vi alla frivilligorganisationer och enskilda individer, som Jimmy Carter och så vidare. För att vara en isolering av en organisation pågår det enormt mycket samtal. Någonstans måste man se att den här isoleringen mer och mer börjar bli en potemkinkuliss.

Anf.  90  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Man kan i alla fall hålla med om att det är ett non-issue. Det som har inträffat i det franska fallet är inte att Frankrike förhandlar officiellt eller har några officiella kontakter med Hamas. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Vi talar – för att nu avslöja något riktigt sensationellt – med Norge, som talar med Hamas. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Vi vet rätt väl. President Carter är ett annat exempel, som från New York mycket utförligt har redovisat sina samtal.

De samtalen – och det var väl bra i och för sig – bekräftade bara den bild som vi hade av vad Hamas tycker och tänker. De förändrar egentligen ingenting i bilden.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Det är inte så att vi känner att vi har ett jättelikt informationsbehov. Den information som vi behöver inhämta har vi nog möjlighet att inhämta genom denna typ av indirekta kontakter. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Det råkar ju vara det som jag tycker ska styra vårt agerande. Och skulle vi finna att vi har ett akut informationsbehov kan jag försäkra nämndens ledamöter att det finns sätt att klara av och täcka det informationsbehovet.

Anf.  91  HANS LINDE (v):

Jag vill i vanlig ordning anmäla avvikande mening från Vänsterpartiet.

Anf.  92  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende men noterar nämnda avvikande mening.

Jag vänder på det blå bladet till punkt 6, som är WTO-förhandlingar. Det är en fråga för statssekreterare Wieslander som kommer sedan.

Punkt 7, Irak, är däremot Carl Bildts. Det finns utkast till slutsatser i den blå mappen. En konferens i Stockholm är på väg, som nämnts förut. Senast den här frågan var uppe i nämnden var den 25 april då det fanns stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar i frågan.

Anf.  93  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Irak, punkt 7, fru ordförande! Det här är ju lite halvparallellt med det vi diskuterade angående Afghanistan i den meningen att medan det ska vara en stor konferens om Afghanistan i Paris ska det vara en stor konferens om Irak i Stockholm. Den äger som bekant rum på torsdag i nästa vecka. Inför denna, som välkomnas i den här texten, formuleras delar av den europeiska inställningen till detta.

Det är inga större sensationer i detta. Vi har ju behandlat politiken gentemot Irak i flera olika tidigare sammanhang som också har varit uppe i nämnden. Det har handlat framför allt om att stödja den bredare ansatsen till utveckling i Irak, icke minst – återigen samma sak som Afghanistan – en starkare roll för Förenta nationerna baserad på säkerhetsrådsresolutionen 1770 som tillkom i augusti förra året, om jag inte missminner mig.

Vi välkomnar också den process som inletts sedan dess när det gäller de regionala länderna, det vill säga de omedelbara grannländerna. Jag tror att den är väl så betydelsefull som den bredare internationella konferens som kommer att ha sitt första avstämningsmöte här i Stockholm.

Det är väl inte så mycket mer att säga om detta. Även här, på samma sätt som i fallet Afghanistan, är EU:s direkta roll relativt begränsat, men olika länder gör självfallet biståndsinsatser. Vissa länder är mer engagerade i det mer direkta säkerhetsarbetet, medan EU självfallet har sin insats när det gäller rättsstatsområdet. Även här är det fråga om en utbildningsmission som i allt väsentligt äger rum på jordanskt territorium än så länge.

Anf.  94  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag vill gå tillbaka till den Irakkonferens som ska hållas i Sverige. Jag frågade ju redan förra gången om en tidningsartikel. Den här gången har jag artikeln med mig för säkerhets skull, och det är Schori som ställer lite frågor. Jag ska inte ta upp alla de frågorna utan vill bara veta vilken roll regeringen förväntar sig att Condoleezza Rice ska ha vid den här konferensen.

Jag har också en annan fråga. Man talar om begreppet väpnad konflikt, hur ser utrikesministern på att UD och Migrationsverket gör olika bedömningar av om det pågår en väpnad konflikt eller inte?

Anf.  95  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Vilken roll som USA:s utrikesminister kommer att spela på konferensen ankommer väl på USA:s utrikesminister att svara på i första hand. Hon tillhör de inbjudna utrikesministrarna, och hon kommer att vara här. Hon är dessutom här, som ofta är fallet när det gäller amerikanska utrikesministrar, med en delegation som är relativt omfattande. Den inkluderar den amerikanska ambassadören i Bagdad – i och för sig är flera andra Bagdadambassadörer här också – och dessutom företrädare för det amerikanska finansdepartementet, till exempel när det gäller de ekonomiska frågeställningarna. Det är inte bara utrikesministern utan också en av de biträdande finansministrarna och andra företrädare för den amerikanska administrationen som sysslar med Irak. Men vilken roll de kommer att spela är framför allt deras fråga.

Sedan kommer vi att ha bilaterala överläggningar – det finns en bilateral del av detta också – mellan utrikesminister Rice och statsministern och självfallet också överläggningar mellan utrikesminister Rice och den svenske utrikesministern. Det ligger lite utanför EU-nämndens protokoll, men så förhåller det sig.

Den andra frågan var vad Schori tyckte om …

Anf.  96  SUSANNE EBERTSTEIN (s):

Nej, det var bedömningen av begreppet väpnad konflikt, om det pågår en sådan eller inte.

Anf.  97  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Förlåt! Så var det. Migrationsverket får svara för sig. Jag har fått denna fråga vid åtskilliga andra tillfällen. Situationen inne i Irak är mycket mångfasetterad. Det finns områden där det pågår en väpnad konflikt. Det finns områden där det absolut inte pågår en väpnad konflikt. Det finns stora områden av Irak som är hyggligt säkra och trygga. Det gäller framför allt de norra delarna av landet, men också i tilltagande utsträckning andra delar av landet, som ni har hört talas om. Sunniområden, som tidigare var mycket problematiska, har blivit relativt sett trygga. Där finns det inte längre anledning att tala om någon väpnad konflikt. Sedan finns det andra områden där situationen självfallet är mer problematisk. Men det är den bedömning som jag gör. Sedan formulerar sig Migrationsverket på annorlunda sätt.

Anf.  98  HANS LINDE (v):

I den kommenterade dagordningen står det att man kommer att uppmana den irakiska regeringen att anta erforderlig lagstiftning inom oljeområdet. Då skulle jag vilja veta vad den erforderliga lagstiftning på oljeområdet som EU önskar skulle innebära. Det finns ett ganska starkt tryck från de multinationella oljebolagen på att man ska ändra just oljelagstiftningen i Irak för att möjliggöra för utländska företag att äga större andelar av oljetillgångarna. Större delar av vinsterna av oljan skulle kunna placeras utanför Irak och inte komma det irakiska folket till del. Det skulle vara intressant att veta vad man menar med den erforderliga lagstiftningen.

Anf.  99  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag har också en fråga med anledning av texten. Det är sista meningen i mittenstycket: Det är viktigt att rådet betonar sitt engagemang för de mänskliga rättigheterna och den irakiska regeringens ansvar för att skydda och främja alla irakiers mänskliga rättigheter, särskilt med fokus på kvinnors situation och minoriteter.

Jag undrar i hur stor utsträckning till exempel den kurdiska regionala regeringen är med inför till exempel konferensen. De är ju ändå någon form av jämbördiga parter. De är med så att säga. De stöttar den statsbildning som finns i nuläget i alla fall. Jag menar att om den irakiska regeringen går över huvudet på den kurdiska regionala regeringen i olika frågor, som i återtagandeavtalen till exempel, är risken att det uppstår en konflikt mellan den irakiska regeringen och den kurdiska. Det är ju en utveckling som vi helst inte vill se. Därför undrar jag i hur stor utsträckning man också har med den kurdiska regionala regeringen, och kanske andra minoriteter, i den här konferensen så att det inte blir ett uppifrånperspektiv som kan ställa till problem för andra.

Anf.  100  Utrikesminister CARL BILDT (m):

I någon utsträckning är det uppifrånperspektivet som gäller i den meningen att det är den irakiska regeringen. Så är det ju i internationella förhandlingar. Det är alltid regeringarna. Sedan får man försöka utgå från att de också företräder andra intressen inom sitt land. Vi vet att det kommer olika kurdiska företrädare hit. Om de har sorterat ut varje enstaka detalj i de här sakerna med KRG kan vi inte ha någon garanti för. Men det är klart att vi understryker den synpunkten i dialogen med dem.

Sedan har vi också mycket tydligt i dialogen med dem inför detta understrukit att minoritetsrättigheterna är viktiga. Det är de inte bara i största allmänhet, utan de är det mycket specifikt här. Det har ju att göra delvis med vår egen flyktingsituation men också självfallet med andra utgångspunkter, kvinnors rättigheter och sådant. Det kommer också att understrykas i den slutdeklaration som kommer att antas.

Många av problemen och utmaningarna i Irak i dag har ju att göra med att det finns en grundläggande osäkerhet om vilken stat man ska bygga, hur federal den ska vara eller hur enhetlig den ska vara. Medan kurderna vill ha det så decentraliserat som möjligt vill ju delar av sunni ha det så centraliserat som möjligt.

Det leder också in på frågan som Hans Linde ställde angående oljelagen, eller hydrokarbonlagen som den av någon egenartad anledning heter. Den har varit föremål för förhandlingar under mycket lång tid. Det sägs mig att de ligger väldigt nära ett avslut i de förhandlingarna. Det återstår att se, för det har jag hört förr. Men det är några frågor som är av kritisk betydelse.

KRG finansieras ju fortfarande i allt väsentligt genom formen för Oil-for-food-programmet. I Oil-for-food etablerades – ni vet hur det var – att när FN så att säga sålde den irakiska oljan gick 13 procent av pengarna direkt till, det var väl inte KRG men i alla fall till KRG-områdena per automatik. Det var mycket bekvämt. Pengarna bara kom in automatiskt.

Detta arrangemang har fortsatt. 13 procent av alla pengar går från Bagdad rakt till Erbil utan att det är baserat på någonting annat än den gamla formen för Oil-for-food.

Det har varit fråga om att ersätta detta med en annan typ av arrangemang där det på ett eller annat sätt ska vara en motsvarande fördelning av oljeinkomsterna. Det där kan man beräkna på olika sätt. Det kan man nog hålla på och dividera om relativt länge. Det är det de har hållit på med.

Sedan är detta baserat på den andra knepiga frågan, det vill säga: Vem ger rättigheten? Vilken är den myndighet, vilken är den regering som ger koncessioner för oljeutvinning? Där vill man självfallet från Bagdadsidan att koncessionerna ska beviljas i Bagdad. Sedan flyter pengarna till Bagdad. Därefter flyter pengarna med en fördelningsnyckel till Erbil som är den administrativa centralpunkten. I Erbil vill man snarare att tillstånden, koncessionerna, ska beviljas i Erbil. Pengarna flyter till Erbil, och sedan betalar man någon andel till Bagdad. Det är i grunden detta det handlar om.

Det har inte blivit lättare av att ett antal oljebolag har gått in. Då talar jag inte om de stora multinationella bolagen, utan det är framför allt en del norrmän som har fått koncessioner av KRG. De har gått in och börjat borra och levererar pengar direkt till Erbil snarare än till Bagdad. Det är det här man måste lösa ut.

Det sägs mig att man ligger relativt nära en lösning som innebär att man accepterar de koncessioner som KRG har gett, bland annat till de norska oljebolagen, och de pengarna stannar på ett eller annat sätt i KRG-områdena, men att man för framtida koncessioner har ett arrangemang där det är Bagdad som har huvudansvaret, men med mycket tydliga bestämmelser för hur pengarna ska flyta. Det är framför allt den typen av problematik som har stått i centrum när det gällt dispyterna om oljelagen.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Ska vi då närma oss slutsatserna för Gaerc på måndag? Är det angående dessa Hans Linde begär ordet?

Anf.  102  HANS LINDE (v):

Det gällde det förra inlägget också i och med att de är med i slutsatserna.

Jag vill anmäla avvikande mening.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande mening från v.

Vi går vidare till punkt 8, Georgien. Där har det dels varit information i EU-nämnden den 25 april, dels delats slutsatser i den blå mappen. Dessutom har det tillkommit en ny variant med samma rubrik, Draft Council Conclusions on Georgia, där det noterats att diariepunkt 8 är reviderad. Jag är alldeles säker på att utrikesministern alldeles strax kommer att berätta om det viktigaste materiella innehållet i denna.

Anf.  104  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Här finns alltså en text, och jag utgår från att vi har samma sena variant på bordet. Det är med all sannolikhet inte den sista varianten, för denna text är fortfarande föremål för diskussion nere i Bryssel.

Det är ett antal olika element i detta, bland annat det val som hölls i onsdags som vi noterar har skett på ett fredligt sätt. Vi noterade att det har skett på ett sätt som var bättre än när det gällde presidentvalet i januari, men där det fortfarande, som så ofta, finns saker som borde rättas till. Vi uppmanar dem att göra detta.

Vi talar om behovet av en konstruktiv dialog mellan regering och opposition. Nu var det ju en synnerligen övertygande valseger för regeringssidan, i allt väsentligt orsakad av Moskva, skulle jag vilja säga.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Sedan tar vi upp det som vi väl har diskuterat tidigare i nämnden, tror jag, i andra sammanhang i alla fall, de olika ryska åtgärderna som har kommit den ena efter den andra under framför allt april. Det är åtgärder som innebär början till en juridisk annexion av Abchazien. Sedan är det de olika militära åtgärderna. Man sköt ned eller opererade stridsflygplan över Abchazien den 20 april. Man har dessutom vidtagit betydande förstärkningar, fullständigt ensidiga, av det man kallar de ryska fredsbevarande styrkorna i Abchazien.

Här tycker vi att texten fortfarande är lite väl mycket kålsuperi. Vi vill vara lite tydligare med vem det faktiskt är som har ansvaret för att man har eskalerat situationen till den mildra grad att det vid olika tillfällen förekommit och fortfarande – det ska vi inte utesluta – finns en risk för att vi står inför en krigssituation i området.

Vi stöder den utredning som FN har dragit i gång angående incidenten den 20 april. Den utredningen kommer med all sannolikhet att redovisas under helgen.

Vi noterar också att det krävs en politisk lösning på konflikten om Abchazien, också Sydossetien även om det kanske inte ligger på samma sätt i fokus just nu. Där välkomnar vi direkta samtal mellan parterna och uppmanar till en konstruktiv dialog. Vi noterar också, i någon formulering som jag inte hittar för ögonblicket, de fredsinitiativ som president Saakasjvili har lagt fram. Det står: The Council welcomes the peace initiative put forward by the Georgian President as well as the recent direct talks by the parties.

Här spelar även vi en viss roll för att facilitera, som det så vackert heter, möjligheten till direkta samtal under de kommande månaderna mellan de abchaziska och de georgiska myndigheterna i syfte att nå fram till en viss dämpning av konfliktrisken.

Och så säger vi att vi ska följa situationen i Georgien nära.

Anf.  105  CARINA OHLSSON (s):

Jag tyckte att tilläggen var bra. Man fortsätter att bevaka och försöker få till starkare skrivningar omkring det som har hänt den senaste tiden från Ryssland. Det är naturligtvis viktigt både för Georgien och för hela området. Det har väldigt stor betydelse för hela området att man kan fortsätta demokratiprocessen i Georgien. Rysslands handlande är verkligen oroande för hela området.

Utrikesministern har ett gynnsamt läge nu också som ordförande i Europarådet att, även om det inte precis hör till det här mötet, passa på tillfället under det halvåret att lyfta upp de frågorna på de möten som det finns möjlighet till. Eftersom jag sitter i Europarådet själv vet jag att man önskar att det ska komma utrikesministrar och tala tydligt i de här frågorna. Man ser på parlamentarikersidan att fler och fler parlamentariker talar till varandra. Det har de inte gjort. För några år sen skällde de mer på varandra och såg konflikt i allting. Men nu har man börjat att tala med varandra.

Jag tycker att Sverige har en väldigt viktig roll här under den här tiden och framgent också. Jag önskar lycka till med att få till en större tydlighet i de dokument som finns.

Anf.  106  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Vi ska göra vad vi kan i den delen vad det gäller texterna. När det gäller Europarådet har det varit viktigt för oss att vara där. Jag har varit där personligen – jag tror två gånger under loppet av en månad – för att direkt till den georgiska statsledningen säga: Nu är det väldigt viktigt att de verkligen ser till att de här valen sker på ett bättre sätt än i januari. De var halvhyggliga med tvekan i januari. Nu måste de visa att de kan bättre. De måste ta på absolut allvar all den kritik som de fick i januari av rätt detaljerad teknisk karaktär. För det var tekniska ofullkomligheter mer än vad det var politiska brister. Men det är viktigt i sig.

Det verkar nu som om de har gjort åtminstone delar av detta. Jag ska göra ett uttalande senare i dag i min Europarådsroll om detta och kommer att fortsätta att vara aktiv i det sammanhanget.

Angående den politiska situationen var det som jag sade en mycket betydande vinst för regeringssidan. Dock var regeringssidan tidigare, vid det första parlamentsvalet omedelbart efter rosrevolutionen, ännu mycket starkare. Det innebär att nu blir oppositionssidan förhoppningsvis mer företrädd i parlamentet. Det tycker jag är mycket bra, för det leder till att det kanske blir lite mer av en normal parlamentarisk dialog mellan regeringssidan och oppositionssidan.

Vi har understrukit i samtal med regeringssidan att de måste ta oppositionssidan på allvar. De har betraktat oppositionen som en mycket marginell företeelse. Vi har i dialog med oppositionssidan sagt att de måste ta sig själva på allvar. Det har kanske egentligen varit ett ännu mycket större problem att få dem att organisera sig till en opposition som är tillräckligt trovärdig, sammanhållen och sammanhängande i sin politik.

Det kommer vi att fortsätta med, och där är insatser som sker på parlamentarisk sida – om det är Europarådets parlamentariska församling, Europaparlamentet eller direkt från Sveriges riksdag – måhända väl så viktiga som något som vi kan göra från regeringens sida.

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Jag vill be er att lägga in det här pappret om Georgien tillsammans med de andra pappren som har kommit under gång i den blå mappen så att vi har ordning på det som är hemligstämplat. Ni vet att ni lämnar de här mapparna på bordet när ni måste gå.

Punkt 9 avser jag att sambehandla med utrikes- och försvarsministerpunkten 1, det vill säga när statssekreterare Jevrell har tagit plats vid utrikesministerns sida, om en längre eller kortare stund beroende på diskussionerna i punkterna 10 och 11 här.

Punkt 10 handlar om den europeiska grannskapspolitiken. Där förväntas en diskussion mot bakgrund av det kommissionsmeddelande som är utsänt till nämndens ledamöter i utskick 2. Den frågan var uppe här sist när vi informerades den 25 april.

Anf.  108  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Ni har fått kommissionens kommunikation angående ENP. Det kommer att diskuteras, men jag tror att här kommer det framför allt att handla om en förberedande diskussion inför den diskussion som kommer att äga rum i angränsande frågor i samband med det stora europeiska rådsmötet i slutet av juni.

Där ligger på bordet, som inte finns i det här sammanhanget, den så kallade Unionen för Medelhavet, som vi väl har diskuterat vid några tillfällen. I anslutning till den diskussionen har vi från både polsk och svensk sida men också andra aktualiserat frågan om att komplettera EU:s politikarsenal när det gäller närområdet i riktning österut.

Vi får något slags union för Medelhavsområdet. Den nordliga dimensionen finns. Vi har en Östersjöstrategi som vi arbetar med från svensk sida. Det finns någon Svarta havs-strategi som är lite lös i konturerna. Sedan finns ENP-ramverket som gäller lika för alla, oavsett om det är Ukraina, Egypten eller något annat.

När vi nu tillskapar något som är lite specifikt för Medelhavsvillkoren har vi sagt att det finns anledning att aktualisera frågan om vad vi har kallat ett östligt partnerskap för att ge relationerna med kanske framför allt Ukraina men också Moldavien, i det längre förhoppningsfulla perspektivet Belarus och självfallet också de sydkaukasiska länderna, ett nytt innehåll.

Här förbereder vi och polackerna. Vi kommer att testa vattnet lite grann under det här mötet för att sedan återkomma i lite större skala inför det Europeiska rådet i juni.

Vår tanke är att göra ett ramverk för de här länderna som har en hel del av de element som finns potentiellt i ENP som inslag. Det är mycket på frihandelssidan, så kallad deep free trade, det som vi har som innehåll i det tilltänkta enhanced agreement med Ukraina. Det handlar om visumfrihet, alltså beyond visa facilitation. Sedan är det en rad andra åtgärder på olika områden med politisk samverkan.

Möjligtvis handlar det om att tillsätta – inte stora institutioner, det har vi egentligen för mycket av i Europeiska unionen – en speciell koordinator för detta. Sedan finns självfallet, framför allt när vi talar om Ukraina, medlemskapsperspektivet. Det som särskiljer östra Europa från södra Medelhavet – Kaukasus är lite speciellt – är att medlemskapsperspektivet finns.

Det här är en diskussion som har förts under relativt lång tid. Visegradländerna har fört diskussionen. De baltiska länderna har fört diskussionen. Och som sagt, vi och Polen har fört denna diskussion. Vi ska föra fram vissa tankar. Sedan återstår att se hur detta ska föras fram mera konkret inför Europeiska rådet i juni, då vår målsättning egentligen är att få ett uppdrag att gå vidare med de här tankarna. Det är då vi ska komma till någon typ av konklusioner och be att få ett uppdrag lite motsvarande det vi har på Östersjöstrategin men för en öststrategi.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

I utkastet till slutsatser vid toppmötet som vi kommer att prata om även med statsrådet Malmström om en liten stund står detta också nämnt. Det kanske återkommer då.

Jag konstaterar att vi har stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 11. Eventuellt Libanon står det på agendan, men det föreligger utkast till slutsatser, och det förväntas en diskussion.

Anf.  110  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Om slutsatserna kommer att se ut så här återstår väl att se. Det är möjligt att det väljs en president också. Det får man väl ta hänsyn till när slutsatserna utformas på måndag. Jag tror inte att det är några större problem med detta. Det handlar om att välkomna det avtal som slöts i Doha.

Vi hade en hotfull situation i Libanon. Det ledde till att Qatar och arabstaterna sammankallade fredskonferensen. Den ledde till att det kunde slutas en överenskommelse baserad på det fredsförslag som Arabförbundet tidigare hade lagt fram. Det finns självfallet anledning att mycket starkt välkomna detta. Förhoppningsvis har man kunnat välja en president innan Gaerc sammanträder på måndag. Det ska då också reflekteras i slutsatserna.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Därmed är utrikesagendan genomgången. Då ska vi backa en smula till de allmänna frågorna, framför allt toppmötesförberedelser.

Jo, i anslutning till utrikesministermötet har vi utrikesfrågor. Det kan vi ta först. Vi har nämnt flera när statsrådet Gunilla Carlsson var här. Då var utrikesministern här och hörde det. Sedan finns det i den blå mappen ett kommunikéutkast angående EU och Gulfstaterna. Sedan ska de också träffas och prata med Turkiet. Det här är inga samrådskrävande punkter för oss, men utrikesministern kan gärna kommentera dem ändå om han vill, och det brukar han ju vilja.

Anf.  112  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag vill bara nämna att det är ett GCC-möte på kvällen, alltså med Gulf Cooperation Council. Det tänkte jag delta i, inte bara och inte främst på grund av Irakkonferensen, men det är möjligt att jag kommer att nämna den också.

Vi har haft ett intresse av att försöka stimulera utvecklingen av relationerna mellan Europeiska unionen och Gulfstaterna. Det pågår förhandling där om ett handelsavtal. Det har inte varit alldeles okomplicerat. Vi försöker att driva detta framåt. Vi tror att det är viktigt att fördjupa den relationen.

Det har att göra inte bara med fredsprocessen i Mellersta östern. Det har också att göra med den långsiktiga utvecklingen gentemot Iran, den ekonomiska utvecklingen och våra handelsrelationer med den delen av världen.

Så det blir en ytterligare middag för mig i Bryssel innan jag senare på kvällen åker vidare till Prag. Där ska vi träffas, de franska, tjeckiska och svenska utrikesministrarna och respektive Europaministrar, Cecilia också, för att diskutera president eller det gemensamma ordförandeskapsprogrammet.

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Är det något utrikesministern vill säga om Associeringsrådet EU-Turkiet? Är han nöjd med hur landet ligger inför det mötet ur utvidgningsperspektiv?

Anf.  114  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag är inte alls nöjd med hur landet ligger, men jag tror inte att det finns mycket att säga om mötet.

Anf.  115  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i dessa frågor. Jag tror att detta är allt om utrikesutrikesfrågorna.

Vi ska göra plats vid bordet för statsrådet Malmström.

Anf.  116  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag blev påmind om något som jag givetvis borde ha sagt tidigare. Som A-punkt kommer frågan om mandatet för de så kallade PCA-förhandlingarna upp.

Anf.  117  ORDFÖRANDEN:

Jag lovar att vi ska återkomma till samtliga Gaerc-A-punkter innan utrikesministern måste gå. Jag tänkte att vi ska göra det när vi har departementschefen på plats. Vi tar det sist.

Anf.  118  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det gläder mig oerhört.

Anf.  119  ORDFÖRANDEN:

Nu tar vi punkten om Allmänna rådet, när vi har statsrådet Malmström här.

A-punktslistan tar vi som bekant sist. Sedan finns det en stående punkt med resolutioner med mera från Europaparlamentet där det inte brukar vara någon som säger någonting. Det är för vår del en informationspunkt. Vi kan klubba av den även i dag.

Vi är då på punkt 4, Förberedelse av Europeiska rådet strax före midsommar. Där finns ett utkast till dagordning utsänt. Detta är också delvis omnämnt av utrikesministern. Jag antar att det är statsrådet Malmström som vill börja där. Välkommen, och varsågod.

Anf.  120  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Fru ordförande! Tack så mycket, och god morgon till ordföranden och nämndens ledamöter! Utrikesministern har gått igenom detta. Jag tänkte bara kort nämna det.

Det är ett klassiskt möte som det är gången innan gången innan det stora toppmötet. Vi kommer i princip bara att diskutera rubrikerna. Men jag kan säga några ord om det, och så står jag naturligtvis till förfogande för frågor.

Det förväntas ingen större diskussion på mötet. Nämnden har sett utkastet till slutsatser. Det är väldigt mycket i rubrikform som det brukar i det här stadiet. Det kommer att bli en rubrik om Lissabonfördraget, rättsliga och inrikes frågor, de stigande livsmedelspriserna, ekonomiska och sociala miljöfrågor, externa relationer och som utrikesministern nämnde en särskild rubrik för västra Balkan.

När det gäller Lissabonfördraget är det mer en rapport om framsteget i arbetet med att säkerställa att fördraget när det träder i kraft kommer att fungera. Det finns en del tekniska saker som man måste göra. De diskussionerna pågår nu under våren och senare under hösten.

Under RIF-området finns det ännu ingen text. Ni kommer att få besök om några dagar av berörda ministrar i samband med deras möte den 5 och 6 juni.

När det gäller de högre livsmedelspriserna ska Europeiska rådet diskutera olika konsekvenser av detta för EU:s politikområden handel, bistånd, jordbruk, och så vidare. Det gäller naturligtvis också energi och klimat.

Jordbruksministern har varit här och samrått med nämnden. Vi kommer att återkomma till detta när det finns något mer fokuserat. Finansministern kommer också att diskutera detta i Ekofin den 2 juni.

Den fjärde rubriken är ett slags uppföljning av vårtoppmötet och Lissabonmötet. Det är heller inte klart ännu vilka frågor som kommer att tas upp.

Västra Balkan har fått en egen rubrik med anledning av utvecklingen där.

På området yttre förbindelser kommer det att handla om millenniemålet, Medelhavsunionen och precis som utrikesministern sade alldeles nyss om den östra dimensionen av ENP. Det är något vi är väldigt glada över för svensk del.

Det här är ungefär som det ser ut i dagsläget. Det är väldigt tunt. Jag är medveten om det. Men jag och även statsministern kommer att återkomma. Det är så här det ser ut rubrikmässigt. Jag svarar naturligtvis gärna på frågor, fru ordförande.

Anf.  121  ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Enligt tidigare förda samtal vet jag att statsrådet Malmström vill passa på att informera nämnden lite grann om 18-månadersprogrammet. Det är i dag inte en punkt som vi samråder om, utan det är information.

Det har varit överläggningar i den frågan i utrikesutskottet ganska nyligen. Det är så nyligen att det inte riktigt hade hunnit skickas över till oss. Det är på gång att delas på bordet. Där har det materiella innehållet berörts och behandlats, och det ska vi ta hänsyn till.

Nämnden kommer in närmare i förhandlingsskedet och beslutsskedet och då närmast inför rådsagendan på allmänna rådet veckan före midsommar, närmare bestämt fredagen den 13 juni.

Nu befinner vi oss lite däremellan. Det vill statsrådet gärna berätta lite om. Det är hon så välkommen att göra.

Anf.  122  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Fru ordförande! Det kanske inte är kutym, men jag vill gärna passa på när nämnden är samlad att kunna ge er den senaste informationen. Det är vår ambition att hålla er så informerade som möjligt.

Precis som ordföranden sade har vi samtalat tidigare om detta i beredningsgruppen i EU-nämnden och vid överläggningar med utrikesutskottet vid två tillfällen, en gång när jag själv var med och en gång när statssekreterare Jonsson var med. Vi försöker att håller er informerade så gott det går. I kammaren hade vi en debatt om senaste läget.

Som ni vet är 18-månadersprogrammet ett led i att öka kontinuiteten i EU-samarbetet och få ett slags ramverk över de stora processer som kommer att inträffa under de gemensamma 18 månaderna som Frankrike, Tjeckien och Sverige håller i ordförandeskapet.

Det är inte vårt program gånger tre, utan det är det övergripande där varje medlemsland vill ha med sina prioriteringar. Där försöker vi så gott som möjligt att få så stor plats som möjligt för det vi tycker är viktigt.

Jag har tidigare för nämnden och för kammaren redogjort för de fem teman som Sverige vill ha med. Det är klimatfrågan, naturligtvis, Lissabonprocessens framtid och implementering, frågan om ett öppet Europa med migrationsfrågorna och asylfrågorna, Östersjöstrategin och externa dimensioner med upprättandet av den externa utrikestjänsten och till exempel utvidgningsfrågorna.

Det är också ett väldigt verktyg för oss att lära känna varandra på politiker- och tjänstemannanivå. Vi kommer att behöva jobba nära varandra, och på så sätt fungerar det väldigt bra.

Det är ingen hemlighet att vi är djupt oense i vissa frågor. Med Frankrike har vi till exempel annorlunda syn på frihandel, jordbrukspolitik och inte minst EU:s utvidgning.

Med Tjeckien är vi mer överens i de frågorna. Men Tjeckien har inte alls våra stora ambitioner, som jag tror att nämnden delar, när det gäller till exempel klimat- och energifrågorna. De är heller inte lika ambitiösa när det gäller de rättsliga och inrikes frågorna.

Vi försöker dock att komma samman för att författa ett gemensamt dokument. Det har skett i omgångar. Efter att vi har haft politiska diskussioner med mina motsvarigheter har det varit många tjänstemannaträffar för att diskutera detta.

Jag ska ge några korta exempel. På klimatområdet vill vi ha väldigt skarpa skrivningar om att det är ett ansvar vi måste jobba med varje dag fram till den stora klimatkonferensen år 2009 i Köpenhamn. Där måste Europa vara enigt och visa ett stort ledarskap för att vi globalt ska kunna fatta beslut om någon form av post-Kyoto. Här är vi ganska överens med fransmännen om de övergripande formuleringarna och ambitionen. Tjeckerna har en lägre ambitionsnivå för detta.

Vi vill gärna lyfta fram Lissabonstrategin, vad som ska göras under perioden och lite grann om tankar framgent. När det gäller det makroekonomiska avsnittet vill vi betona vikten av hållbara offentliga finanser.

På konkurrensavsnittet är vi traditionellt ett frihandelsvänligt land som ogärna vill se tullar och nya protektionistiska inslag, något som fransmännen i det här läget gärna lyfter in.

När det gäller arbetsmarknads- och socialpolitiken driver vi frågorna om den demografiska utvecklingen, arbetslinjen och så vidare. De andra länderna har något andra prioriteringar.

I utvidgningsfrågorna är vi och tjeckerna ambitiösa, och fransmännen har kanske en något lägre ambitionsnivå, och så vidare.

Det vi försöker åstadkomma är en katalog där vi kan komma överens om så mycket som möjligt. Vi lutar oss också mot rådssekretariatet i de frågor där det är riktigt svårt och där man i nödfall får försöka hitta ganska neutrala skrivningar om det som är känsligt och kanske luta sig mot tidigare rådsslutsatser och så vidare. Det är på något sätt bottenlinjen i detta även om de också är kompromisser.

Nu håller man på och samtalar om detta för att försöka nå de sista överenskommelserna i utkastet. Precis som utrikesministern nämnde ska vi tillsammans åka till Prag på tisdag i nästa vecka. Förhoppningsvis kommer vi då att klara ut det allra senaste. Texten ska antas av Gaerc den 16 juni. Inför det finns det också möjlighet att både titta på texter och diskutera.

Statssekreterare Håkan Jonsson har erbjudit ordföranden att komma till nämnden på måndag om det finns intresse och att i någon form diskutera papperet i sin helhet så att ni har möjligheter att ha synpunkter på det. Jag kan också gärna återkomma på tisdag för att kanske genom ett samtal med ordföranden eller vice ordföranden berätta om det återstående.

De riktigt svåra frågorna är nu jordbruksfrågorna, utvidgningsformuleringarna och en del på miljöområdet.

Frankrike har som allra högsta ambition att lyfta upp frågan om en ökad jordbruksproduktion under sitt ordförandeskap. Vi kan tycka vad vi vill om det, men det är deras prioritering. Det måste naturligtvis på något sätt återspeglas i programmet. Vi försöker att få det återspeglat på ett lite annat sätt, men så är det.

18-månadersprogrammet är som det är. Vi kommer att ha vårt eget ordförandeskapsprogram som naturligtvis speglar detta som formuleras och som vi hoppas bli klara med under hösten.

Detta var lite grann bara som en informationspunkt. Jag kan svara på övergripande frågor. Det finns möjligheten om nämnden så önskar att tillsammans med Håkan Jonsson diskutera det lite mer i detalj på måndag. Jag ville bara att ni skulle känna hur läget är. Detta är det allra senaste. De sista samtalen fördes sent i går kväll i Paris. Det är direkt från samtalsbordet.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Vi är mycket tacksamma för det. Riksdagen och även regeringen är mån om att ha en dialog och förankring av sådana frågor.

Vi har rådgjort lite i presidiet både i går kväll och nu på morgonen om formerna. Vi var ganska överens om att telefonkontakt och att skicka över papper om det finns något gott borde räcka i början på veckan om det inte händer någonting annat.

Stora delar av nämnden planerar nog att använda den plenifria veckan antingen till nämndens studieresa till Paris eller annat resande. Vi bedömde intresset för att samlas på måndag som att det inte var nödvändigt, och nödvändigheten ökade inte av det som statsrådet sade nu. Men ni kan gärna ringa eller skicka något om det kommer.

Anf.  124  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Tack för informationen. Trots allt är 18-månadersprogrammet ändå en ingång till det svenska ordförandeskapet. Som statssekreteraren sade när han var här är det mer att gasa och bromsa i ordförandeskapet, eller hur det var. Det var inte fråga om så mycket avvikelser, utan man fick hålla sig till programmet.

Det som presenteras från regeringens sida är väldigt översiktligt. Det är fem kända ståndpunkter och liten eller ingen konkretisering. Det finns säkert anledningar till det. Vi vill kraftfullt påpeka att vi vill ha mer struktur och mer fokusering på det som detta som innehålla.

Dessutom vill vi socialdemokrater självklart vara, och det tycker jag att vi hittills har fått vara, en konstruktiv part i den här processen. I varje fall har vi varit delaktiga i och med att vi har fått information.

Vi vill från Socialdemokraternas sida redan nu tala om att vi tycker att man även i 18-månadersprogrammet ska börja prata om ett hållbart, tryggt och solidariskt Europa. Det är våra honnörsord för ordförandeskapet.

År 2001 drev Sverige de tre E:na – Enlargement, Emloyment och Environment. Jag tror att de fick en väldig genomslagslagskraft. Det gjorde de dels genom att det var tydligt, dels genom att det också var ett viktigt innehåll.

Vi vill med detta ha tydliga S – Sustainability, Security och Solidarity. Vi tycker att det skulle vara väldigt bra att redan nu börja föra in dem i processen inför ordförandeskapet.

Jag vet att detta inte är en beslutspunkt. Men jag vill ändå att det ska vara alldeles klart även i EU-nämnden att Socialdemokraterna hade en avvikande mening utrikesutskottet.

Jag vill också ge Cecilia Malmström vårt förslag till program. Det vet jag att statssekreteraren har fått, men det kan aldrig bli för många av våra program.

Anf.  125  ORDFÖRANDEN:

Jag tittar för säkerhets skull, och visst är det så att stenograferna sitter här även under den här punkten. Det är meningen med att informera i den här formen. Det är noterat på nästan alla sätt och vis som finns.

Anf.  126  INGVAR SVENSSON (kd):

Jag har bara en fråga. Är det ett justerat protokoll från utrikesutskottet Man påstår att man har haft en överläggning den 27 november 2008.

Anf.  127  ORDFÖRANDEN:

Utrikesutskottet har haft flera överläggningar. Även solen har sina fläckar, som kanslichefen säger. Det kan någon reta utrikesutskottet kanslichef för när de springer på varandra nästa gång. Det ska naturligtvis stå 2007 där. I övrigt är protokollet justerat.

Eftersom frågan kom upp kan jag säga till er som sitter i utrikesutskottet att det är mycket mer användbart för nämnden att få tidigt eller till och med omedelbart justerade protokoll om man vill skicka med någonting. Det var på håret att det hann hit över huvud taget. Tänk på det när ni har överläggningar så att vi kan ta hänsyn till dem sedan. Mig veterligen justerades detta i går.

Anf.  128  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Jag vill bara återigen säga att det verkligen är regeringens ambition att hålla både EU-nämnden och olika andra berörda organ så informerade som möjligt. Vi hade partiledaröverläggningar för tio dagar sedan, och vi fortsätter diskutera hur man i detta forum, i kammaren, med partiledarna och med gruppledarna kommer att se till att ha mycket nära kontakter under ordförandeskapet. Vi uppskattar den samarbetston som har funnits.

I fråga om detaljerade program kommer som sagt 18-månadersprogrammet. Det är en gedigen lunta. Det kommer att vara väldigt många olika områden som täcks av detta, men det svenska programmet kommer att bli mycket mer fokuserat och detaljerat. Jag tar gärna med mig Socialdemokraternas förslag och inspel där. Det jobbar vi med parallellt men det är ännu lite tidigt. Det motsvarar ungefär den tidtabell som fanns under 2001, så det är inte så att vi är sena på något sätt. Vi kommer att återkomma så småningom, under hösten, med mer detaljer om vårt specifika ordförandeskapsprogram. Det här var mer vad jag ville nämna om 18-månadersprogrammet.

Anf.  129  ORDFÖRANDEN:

Nämnden återkommer som sagt till detta, kanske på telefon på måndag annars inför allmänna rådet före midsommar – och säkert också i andra former. Skulle det uppstå behov av förankring i oppositionen vill jag gärna säga, så att det också finns på pränt i denna krets, att vi får kalla in nämndens beredningsgrupp igen, där vi har våra små gruppledaröverläggningar där man kan informera och rådgöra. Det ser vi fram emot. Då tackar vi statsrådet Malmström för hennes punkter. Sedan har jag lovat utrikesministern, och det skulle vi kunna ta nu när vi har den allmänt ansvarige på plats också, att vi ska fatta beslut och ge tillfälle till eventuella frågor och kommentarer om A-punkterna. Ingen kan ju svara på sådana frågor som utrikesministern, vet ni som varit med. Vi har pratat febertermometrar och annat. Det var något som utrikesministern ville ta upp.

Anf.  130  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Vi har en A-punkt som faktiskt råkar vara mycket viktig. Det är mandatet för PCA-förhandlingarna med Ryssland. Om jag inte missminner mig hade vi en genomgång om detta. Det har inte varit några svårigheter i denna nämnd och inte för Sverige heller. Vi hade väl en genomgång av detta inför det tidigare Gaercmötet. Där gick det inte att uppnå någon överenskommelse. Det var en delvis rätt infekterad debatt, ska sägas. Det ledde till en del olika diplomatiska insatser, där bland annat vi var involverade i rätt betydande grad. Det var framför allt Litauen som hade olika synpunkter, men på ett möte som vi hade i Vilnius med Dimitrij Rupel, Radak Sikorski och undertecknad samt den litauiske utrikesministern och presidenten nådde vi en överenskommelse som skulle göra det möjligt att godkänna mandatet för PCA-förhandlingarna.

Det har sedermera varit lite strul fram och tillbaka med ett ord hit och ett ord dit. Alla vill ha sitt tumavtryck på den här lilla processen. De som inte var med när lösningen kom vill markera att de i alla fall ska vara med på ett eller annat sätt i processen. Nu tror jag att vi är i hamn eller att vi kommer att gå i hamn – jag är helt övertygad om det – vad gäller det här mandatet. Förhoppningsvis går vi också i hamn utan någon märkbar diskussion över huvud taget på måndag. Det innebär att de här förhandlingarna kommer att inledas i samband med det toppmöte som äger rum mellan Europeiska unionen och Ryssland i Chanty-Mansijsk i västra Sibirien. Där kommer det att bli ett toppmöte mellan den europeiska unionen och president Medvedev. Det första sådana mötet äger rum i slutet av juni. Då kör vi i gång de här förhandlingarna i enlighet med detta mandat. Sedan får vi säkert anledning att återkomma under förhandlingarnas gång. Det kommer säkert att ta rätt betydande tid innan man för dessa förhandlingar i hamn. Det är förmodligen det enstaka viktigaste beslut som faktiskt fattas på Gaercmötet på måndag.

Anf.  131  ORDFÖRANDEN:

Ordet är fritt med anledning av detta och även angående A-punkterna i övrigt. Det var punkt 16 i en diger lunta. Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkter i dessa ärenden. Då var det väl inget annat vi hade med statsrådet Malmström i dag. Då släpper vi ut henne men inte utrikesministern. Nu ska han få sällskap av statssekreterare Håkan Jevrell eftersom Sten Tolgfors har anmält att han inte kunde prioritera att vara här. Det har han sagt i laga ordning.

3 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (yttre förbindelser och försvar)

Utrikesminister Carl Bildt

Statssekreterare Håkan Jevrell

Återrapport från ministerrådsmöte den 19 och 20 november 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 26 och 27 maj 2008

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Nu är det en gemensam sittning med utrikesministern. Därefter sitter vi kvar med statssekreterare Jevrell. Då säger vi välkommen till statssekreterare Jevrell. Då befinner vi oss på punkt 1, den enda punkten under utrikes- och försvarsministrarnas gemensamma möte. Det är å andra sidan en ganska stor punkt. Den har tre delar. Den är identisk med punkt 9 på utrikesministeragendan. Under den här punkten finns det utkast till rådsslutsatser i den blå mappen. Ni som har läst dem vet att det är 22 sidor om det mesta mellan himmel och jord inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Jag avser att fatta det formella beslutet om det här sist under försvarspunkten eftersom de olika delarna kommer att beröras dels här under den gemensamma sittningen, dels av statssekreterare Jevrell. Sedan ska vi behandla frågorna om Afghanistan och barn i väpnade konflikter. Vi börjar med att fråga om det i den här gemensamma kretsen kan sägas något generellt om utkastet till rådslutsatser om försvars- och säkerhetspolitiken. Då tar vi det först, alltså 1 a. I sak omfattar det som sagt även punkterna 2, 3, 4 och 5 nedan. Frågan var i nämnden senast den 16 november förra året, då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  133  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det här är, kan man säga, en årlig genomgång av läget för den europeiska gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – försvarspolitiken också för den delen. Ni har tagit del av dokumentet. Det är en kortfattad beskrivning av de pågående operationerna. Vi behandlar ju dem separat i olika sammanhang i samband med att de kommer upp. Sedan är det lite om kapaciteten eller de möjligheter som vi har. Det gäller både den civila sidan, som vi ju fäster viss vikt vid, och den militära sidan. Därefter går man in på lite mer detaljerade saker, framför allt på försvarsområdet. Det är European Defence Agency. Det är de konfliktförebyggande insatserna, som vi ju arbetar för på olika sätt. Sedan är det de strategiska partnerskap som vi har, till exempel samarbetet med Förenta nationerna, där det mest operativa för ögonblicket självfallet är operationen i Tchad. Det är samarbetet med Nato, som ju för ögonblicket mycket handlar om Kosovo men i någon utsträckning marginellt också om Afghanistan. Samarbetet med Afrikanska unionen handlar ju både om Sudan/Darfur, eller Sudan i dess helhet, och om Somalia, som vi har berört tidigare. Till detta kommer våra allmänna ansträngningar för att stödja Afrikanska unionens insatser. Därefter kommer vi in på några av de frågor som ska behandlas senare, barn- och jämställdhetsfrågorna. Det är väl det jag kan säga som en allmän introduktion.

Anf.  134  ORDFÖRANDEN:

Då ska vi ge statssekreterare Jevrell ordet för en allmän introduktion. Välkommen till nämnden, ska vi också säga särskilt till denne, såvitt jag vet, debutant.

Anf.  135  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

Tack så mycket! Det är precis som utrikesministern sade. Utkastet till de här rådsslutsatserna om ESFP är, precis som utrikesministern nämnde, ett dokument för att samla ihop hur det aktuella läget är i princip. Vårt perspektiv är en fortsatt hög ambitionsnivå när det gäller samarbetet på det här området.

Jag ska nämna något om Afghanistan, som kommer att komma upp på mötet. Sannolikt kommer frågan om polisinsatsen att komma upp. Vi tittar på det tyska initiativet om en fördubbling av numerären av polisinsatsen i Afghanistan. Vi har ju själva deltagande i detta med tre poliser och fem som är insatsstödspersonal. Det är fyra i Kabul och tre i Mazar-i-Sharif. Det är poliserna som är i Mazar.

Anf.  136  ORDFÖRANDEN:

Nu tror jag att statssekreteraren har vandrat vidare till punkt 1b, Afghanistan. Vi håller oss till det generella först, slutsatserna om utrikespolitiken och säkerhetspolitiken generellt. Är det då något att tillägga introduktionsvis?

Anf.  137  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

Jag förstår. I så fall finns det inget i övrigt att tillägga.

Anf.  138  BODIL CEBALLOS (mp):

Vi tycker att det är bra att man har en helhetssyn på utvecklingen och att man arbetar tillsammans med både det civila och militära men vi är rädda att det blir en ojämn balans, att den militära sidan tar över. Jag skulle vilja höra lite mer utförligt hur det här är tänkt. Jag har skrivit ett särskilt yttrande till den här punkten, som jag tänkte att jag skulle kunna lämna in beroende på utrikesministerns svar.

Anf.  139  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag tror att Bodil Ceballos var kvar när vi diskuterade detta på utrikesutskottet häromdagen. Nej? Du hade gått. Då hade vi en diskussion om detta. Det jag sade då, vilket fortfarande gäller, är att balansen mellan det politiska, civila, ekonomiska och militära är väldigt mycket beroende av vilken operation det handlar om. Man kan tänka sig operationer där det nästa uteslutande är militärt för att uppgiften i huvudsak är militär. Men ju mer man går över till statsbyggandemissioner av den typ som vi har i Afghanistan och Kosovo, desto viktigare blir ju det civila, det politiska, det ekonomiska och det vidare anslaget i detta.

Fast det militära är fortfarande rätt grundläggande. Har man inte den militära säkerheten, det vill säga att stoppa våldsanvändning från dem som med våld vill stoppa den politiska processen, finns ju inte förutsättningar för att den politiska processen ska lyckas. Men blandningen, mixen, är väldigt mycket beroende av situationen och förändras dessutom över tiden.

Ta Bosnien som ett konkret exempel. Det har förvisso inte varit en EU-operation hela tiden. Man kan se på de senaste 20 åren eller 15 åren. Det är ju så pass långa tidsperspektiv som vi kan ha där. Då har det varit väldigt olika balans. Just nu har vi till exempel över huvud taget ingen svensk militär närvaro i Bosnien. Men det fanns en tid då vi till och med hade en mekaniserad bataljon där och knappt några hjälpinsatser alls. Sedan har vi lyckats med de militära uppgifterna. Då sker förskjutningen till de politiska och civila insatserna. Det finns inget standardsvar på den där frågan. Man får titta på det i varje given situation.

Men väldigt viktigt är då att man har alla instrument i verktygslådan, som det så vackert heter, att vi har de militära instrumenten från de kraftfullaste till stabilitets- och bevakningsuppgifter. Det är viktigt att vi har de politiska insatserna när det gäller förhandlingar och konfliktlösning, de humanitära hjälpinstrumenten, den ekonomiska politiken för att få ekonomisk utveckling och allt det andra som vi talar om i andra sammanhang. Det är alltså bredden och djupet i verktygslådan, om man säger så, som jag är angelägen om att EU ska ha. Hur vi sedan sätter samman varje enskild mission ihop är beroende av hur uppgiften ser ut.

Anf.  140  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag håller naturligtvis med om att det måste vara olika i olika situationer. Men samtidigt måste det finnas någon form av ordning för att följa upp hela processen, planering, genomförande och utvärdering. Jag skulle vilja att regeringen verkade för en bättre sådan modell på EU-nivå. Jag tror faktiskt att det blir en obalans och att det blir mer på den militära sidan än på den andra om man utgår från hur det har sett ut hittills. Det gäller bland annat oss själva. Vi lägger väldigt stor vikt vid detta. I Afghanistan är det oerhört mycket mer pengar till militära insatser än till bistånd. Så jag vidhåller mitt särskilda yttrande och lämnar in det.

Anf.  141  ORDFÖRANDEN:

Ska jag uppfatta det som att Miljöpartiet också anmäler avvikande mening på den här punkten?

Anf.  142  BODIL CEBALLOS (mp):

Ja.

Anf.  143  ORDFÖRANDEN:

Då noterar vi det också.

Anf.  144  HANS LINDE (v):

Vänsterpartiet vill också anmäla avvikande mening dels när det gäller regeringens ståndpunkt om att utveckla samarbetet med Nato, dels när det gäller förstärkt civilt och militärt samarbete. Där reserverade vi oss också i går i det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet tillsammans med Socialdemokraterna.

Anf.  145  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag vill bara säga att huvuddelen av ESDP-missionerna ju är civila och politiska, inte militära. Sedan är det ofta så, och det har vi ju noterat i andra aktuella svenska debatter, att militära insatser är väldigt dyra. Där sänder vi ut mycket personal och mycket materiel. De gör tunga insatser. De måste skyddas, för de opererar i farlig miljö. Det är per definition mycket dyrt att göra detta. Civila insatser kan också vara dyra men inte riktigt på samma sätt.

Därmed tenderar en hel del av fokus att komma på de militära insatserna i och med att de är så pass dyra. Men tittar vi på bredden av de insatser som EU gör är det mer de civila och politiska insatserna som dominerar – stödda och kompletterade av militära insatser.

Anf.  146  ÅSA LINDESTAM (s):

Ordförande! Med tanke på vad jag sade i mitt förra inlägg: Vi hävdar fortfarande samma sak, nämligen att vi borde se över helheten och jobba närmare tillsammans med de civila insatserna. Jag stöder Bodil Ceballos yttrande. Det är precis detta det handlar om. Vi måste göra mer av detta i en helhetslösning.

Visst handlar det mycket om försvar, och det kostar mycket pengar, men vi måste försöka förskjuta det så att det blir rätt åtgärder som vidtas i de länder där man är, särskilt i Afghanistan. Vi har lärdom att dra från Bosnien, där man har lyckats vända utvecklingen. Vi har en militär kvar där just nu.

Anf.  147  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Där ser man, det finns en militär kvar i Bosnien som jag inte visste om!

Om vi tittar tillbaka kan jag hålla med om att vi i EU och FN inte alltid har varit så bra som vi borde på att utvärdera och dra lärdomar och applicera dem på kommande missioner. Jag tycker nog att vi har blivit lite bättre. EU har ju nu ett vitt spektrum av olika missioner, från små till stora saker. Det mest komplexa vi har för ögonblicket är naturligtvis Tchadoperationen. Det innebär att vi får en ökad erfarenhet över större bredd.

Men jag håller med – jag skulle gärna se mer oberoende kritiska utvärderingar av en del av operationerna. Jag vill understryka att de ska vara oberoende. Jag är inte övertygad om att de blir så bra om de genomförs av de institutioner som själva har haft ansvar för missionerna. Ofta är det ju så. De kanske tenderar att säga att allt var väldigt bra, men det finns alltid sådant som vi skulle kunna lära. Det finns säkert en del att bygga vidare på när det gäller detta.

Sedan är missionerna som jag sade väldigt olika, och det ska de vara. Det finns ingen standardmodell, utan man måste titta på varje konflikt utifrån dess förutsättningar och se vilka delar av verktygslådan man ska applicera och sedan gärna bygga upp mer av en erfarenhetsbank, framför allt när det gäller misstag som vi har gjort. Misstag gör vi alla, och i den här typen av operationer är de så pass komplexa när det gäller statsbyggande att misstagen ibland dominerar över framgångarna. Då kan man i alla fall använda dem till att försöka göra lite bättre nästa gång.

Anf.  148  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

Jag ska lite kort säga att samverkan och samordning mellan det civila och det militära är en nödvändighet för framgång i detta. Det jobbas intensivt med den typen av frågor.

Anf.  149  INGVAR SVENSSON (kd):

Jag är bara lite fundersam om det formella. Vad innebär detta med särskilt yttrande för något? Vi är ju inget utskott där man kan komma med ett särskilt yttrande vid ärendebehandling. Jag förmodar att det handlar om anteckningar till protokollet. Om man vill inkomma med en sådan är det väl en fördel om alla i nämnden får tillgång till den.

Anf.  150  ORDFÖRANDEN:

Jag och kanslichefen har viskat om detta. Ledamöter i nämnden kan inte reservera sig – vi har inte den typen av ärendebehandling – men vill man lägga en lapp till protokollet kan man alltid göra det.

Anf.  151  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Det har under årens lopp vid olika tillfällen lämnats in handlingar från oppositionen till regeringen. Ledamöter måste ju kunna rikta sig till Regeringskansliet. Man får väl anse att den avvikande meningen omfattas av det yttrandet. Jag har inte för avsikt att föra det till protokollet, utan det får framgå av de stenografiska uppteckningarna att det fanns en avvikande mening. Jag tänker inte att det ska vara något som ingår i nämndens diarium.

Anf.  152  ORDFÖRANDEN:

Så är det med den saken.

Då finner jag att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt, men vi noterar avvikande mening från s, v och mp enligt nämnda motiveringar.

Då är vi klara med den gemensamma utrikes‑ och försvarspunkten 1 a. Sedan har vi punkt 1 b, Afghanistan. Den är omnämnd ganska utförligt under utrikesministersamrådet.

Anf.  153  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

Jag har tidigare nämnt att frågan kan komma att beröra det tyska förslaget om fördubbling av numerären i EU:s polisinsats. Detta är vi positiva till. Vi kan konstatera att vi för svensk del har haft vissa problem med att själva rekrytera, men vi får jobba på den frågan. Vi har tre poliser och fem insatsstödspersonal i dagsläget.

Anf.  154  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 1 c, Barn i väpnade konflikter.

Anf.  155  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

Det här är fråga om en checklista som man har tagit fram under 2006 för hur man ska integrera skyddet för barn i väpnade konflikter i planeringen och genomförandet av ESDP-insatser. Det är en fråga om hur man rent praktiskt ska hantera barn i konflikter och vilka vägar som är bra att gå fram på detta sätt.

Det har pågått ett arbete med att revidera checklistan. Så har skett, och det har inkommit synpunkter från kommissionen, medlemsstater och så vidare när det gäller hur man kan förbättra situationen på detta område.

Det här är en prioriterad fråga för ordförandeskapet, och därför har den lyfts upp på ministernivå och kommer sannolikt att noteras. I övrigt väntas inga egentliga diskussioner om detta.

Vi välkomnar att den här listan ses över och revideras. Det är väldigt viktigt att barns roll och situation i väpnade konflikter alltid står högt på agendan, så att man har god utbildning för att kunna ta hänsyn till barn i konflikter. Frågan om barnsoldater är naturligtvis extra komplicerad. Vi ser framför oss att de förbättringar som nu är gjorda – den reviderade checklistan och det extra stöd som förhoppningsvis ska kunna lämnas vid insatser där det kan tänkas förekomma barn i väpnade konflikter – förbättrar möjligheterna att hantera detta.

Anf.  156  HILLEVI LARSSON (s):

Det här är en väldigt komplicerad fråga med tanke på att barnen, hur små de än är, faktiskt kan utöva dödligt våld. Hur hanterar man ett barn som kommer med ett vapen i handen? Det handlar ju även om att man vill försvara sig, så klart.

En annan fråga som man ofta glömmer bort är att de här militärerna ofta har barn som slavar. Barnen inte bara förses med vapen, utan det finns ofta barn som fungerar som sexslavar åt soldaterna och även som slavar som till exempel lagar all mat och sköter det praktiska. Det är ett större spektrum.

Barnen får ofta hela sina familjer mördade, så det är fruktansvärda trauman i botten. Vi har haft uppe diskussionen om detta något tidigare. Det finns verkligen anledning för Sverige att ta täten i de här frågorna och ser till att EU också gör det.

Anf.  157  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

Jag delar uppfattningen om problematiken kring detta och att det är ytterst viktigt att ta till vara barns intressen i de konflikter och insatser där vi själva och EU kan komma att vara inblandade. Det innebär att man gör detta både i planering och genomförande, så att vi får en helhetsbild av hur vi ska hantera barn i konflikter. Då handlar det inte bara om de fall där det kan finnas barnsoldater.

Anf.  158  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar även i denna fråga.

Då är vi klara med den gemensamma punkten 1, som alltså är identisk med utrikesministerpunkten 9. Enligt mina noteringar är vi i så fall klara med utrikesministern för i dag, om det inte är något annat som han vill ta upp.

Då tackar vi utrikesministern och önskar lycka till på rådet. Statssekreteraren med medarbetare sitter kvar för försvarspunkterna.

4 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (försvar)

Statssekreterare Håkan Jevrell

Återrapport från ministerrådsmöte den 19 och 20 november 2007

Återrapport från informellt ministermöte den 21 och 22 februari 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 26 och 27 maj 2008

Anf.  159  ORDFÖRANDEN:

Då har vi punkt 2, Europeiska försvarsbyrån Eda. Slutsatsutkast har delats i den blå mappen. Det här gäller en rapport om byråns verksamhet.

Anf.  160  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

Nu var jag lite ouppmärksam.

Anf.  161  ORDFÖRANDEN:

Nu går vi över till försvarsministerpunkterna. Enligt mina noteringar är den första av dem punkt 2, slutsatser angående en rapport om Europeiska försvarsbyråns verksamhet. Som vanligt har vi fått slutsatsutkast från departementet. Är det utöver detta något som statssekreteraren vill kommentera eller uppmärksamma nämnden på?

Anf.  162  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

Det här är en diskussionspunkt. Det som förväntas är att chefen för Europeiska försvarsbyrån Alexander Weis kommer att presentera en rapport om Edas verksamhet under det senaste halvåret. Det kommer att beröra utveckling och genomförande av ett antal långsiktiga strategier, bland annat avseende capability development plan. Den kommer säkert att avhandla en del specifika projekt inom Edas ram, bland annat vad gäller att förbättra tillgängligheten av helikoptrar i

ESFP-insatser.

Rådet förväntas godkänna denna rapport. Regeringens ståndpunkt är att vi stöder Edas arbete, som har en viktig roll i den fortsatta utvecklingen av EU:s militära kapaciteter. Rapporten ser vi kommer att göra en god sammanfattning av pågående arbete, och vi avser att godkänna den.

Anf.  163  HANS LINDE (v):

Jag vill anmäla avvikande mening från Vänsterpartiet. Vi stöder inte Eda.

Anf.  164  ORDFÖRANDEN:

Det noteras.

Anf.  165  BODIL CEBALLOS (mp):

Det är samma här.

Anf.  166  ORDFÖRANDEN:

Då är det noterat.

Jag finner att vi har en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende men noterar avvikande meningar från v och mp.

Vi går vidare till punkt 3, som också handlar om ESFP-insatser, varav de flesta är omnämnda tidigare under dagen. Slutsatsdelarna av detta ingår i det vi redan har diskuterat och fattat beslut om.

Anf.  167  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

Jag kan säga något mycket kort om de olika pågående insatser som avhandlas i detta.

Vad gäller Althea är det en lägesrapportering från operationsbefälhavaren som kommer att vara uppe. Man förutsätter att diskussionen kommer att handla om läget på marken här. Vi ser naturligtvis positivt på säkerhetsutvecklingen i Bosnien och Hercegovina.

När det gäller Eufor Tchad är det en lägesrapport från operationsbefälhavaren Nash. Solana förväntas rapportera från sin resa i regionen. Det handlar också här om läget på marken. Arbetet med att bygga upp Eufors kapacitet och styrka fortsätter. Det finns vissa resursbrister fortfarande, bland annat när det gäller taktisk flygtransport och strategisk reserv. Vi är naturligtvis angelägna om att dessa problem löses så snart som möjligt. Vi kan konstatera att det pågår förhandlingar med tredjeland om ytterligare bidrag till detta.

Förhållandet Sudan–Tchad kommer att tas upp. Det är naturligtvis oroande. Det innebär att vi måste ha en nära och effektiv samordning med FN–AU-styrkan Unamid i Sudan. Det är snart dags för en halvtidsöversyn. Då kommer det att vara intressant att diskutera efterföljande styrka. FN:s möjligheter och förmåga att ta över när Eufors mandat går ut är viktigt att diskutera.

Jag ska kort säga något också om vårt svenska skyttekompani på plats. Det har kommit en proposition som innebär att det blir en förlängning för det svenska bidraget, som kommer att reduceras i månadsskiftet juli/augusti. Sedan kommer man att ha kvar en operativ förmåga fram till oktober med en successiv avveckling.

Eftersom det är en reducering och det är regnperiod kommer vi inte att kunna ha samma höga operativa förmåga som vi har haft initialt. Men vi kommer att kunna fortsätta vakta och eskortera.

När det gäller Kongo blir det en lägesrapportering från chefen för insatsen. Det är en uppdatering om läget på marken. Vi anser att vi har ett grundläggande intresse av att minska det humanitära lidandet och förebygga väpnad konflikt i Kongo. Vi bidrar i dagsläget till insatsen med genderrådgivare och två militära rådgivare.

Vad gäller Guinea-Bissau blir det sannolikt också en avrapportering från chefen för insatsen. Här är det också viktigt ur vårt perspektiv att EU utvecklar sitt engagemang för säkerhetssektorsreformen inom ESFP. Vi kommer att bidra med en kommunikationsexpert från Statens räddningsverk.

Anf.  168  ÅSA LINDESTAM (s):

Fru ordförande! Vi är mycket tacksamma för att det finns en genderrådgivare i Kongo. Vi vet att det har haft oerhört stor betydelse för befolkningen att det finns kvinnor som kan agera. Det gör att den inhemska befolkningen kan göra saker.

Men det var Tchad jag tänkte fråga om. Vi hörde att den operativa förmågan ska minskas successivt. Det är alltså en regnperiod på gång. Vad jag förstod av inlägget har vi absolut inte samma operativa förmåga. Vi kan inte röra oss, utan det handlar mer om att med en liten styrka vakta det material vi har där nere och eskort. I vilken utsträckning är det eskort i förhållande till att vakta de material vi har? Vad händer när regnperioden är över? Är operationen färdig då? Då blir det konstigt.

Anf.  169  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

Det är som sagt regnperiod på ingående. Det begränsar möjligheterna att operera. Det ursprungliga var att man skulle börja avveckla i maj för att kunna komma hem. När regnperioden kommer innebär det inte att det blir konstant ösregn över tiden, utan det är något som successivt växer till sig. Vi stannar nu med huvudstyrkan fram till juli augusti och har i princip full operativ effekt fram till dess i alla fall.

Regnperioden avgör att vi inte kan ta hem hela styrkan. Då är det i huvudsak att vakta. Men det är även utformat så, och det är regeringens tydliga ambition, att vi inte på något sätt ska utgöra en belastning för operationen som helhet. Därför lägger vi det på en nivå där vi kan klara oss själva och även utföra vissa operativa uppgifter, till exempel eskort och i mycket begränsad mån patrullering, som jag har förstått det.

Anf.  170  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 4, Militära förmågor. Även där har vi redan behandlat slutsatserna, för denna aspekt ingår också.

Anf.  171  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

Detta är en mycket intressant diskussion som kan komma att kretsa kring våra battlegroups och koncepten för hur detta ska fungera. Att ha battlegroups stående slukar stora resurser och begränsar i viss mån möjligheten att bidra till insatser via styrkegenerering. En diskussion inom EU om hur vi ska hantera våra battlegroups är välkommen. Det är viktigt att utveckla detta så att vi får en god effekt av den totala europeiska förmågan.

Europa har avsevärda resurser. Vi stöter på dessa problem emellanåt vid styrkegenereringar. Att hela tiden försöka diskutera att hitta vägar fram till att få ett bra och väl fungerande koncept på en europeisk nivå är något som kommer att underlätta och även öka EU:s trovärdighet.

Anf.  172  HANS LINDE (v):

Jag vill från Vänsterpartiet anmäla avvikande mening eftersom vi är kritiska till battlegroup-konceptet.

Anf.  173  ORDFÖRANDEN:

Noteras. Jag antar att Miljöpartiet vill göra något liknande.

Anf.  174  BODIL CEBALLOS (mp):

När jag var i FN i höstas sade den svenske militäre rådgivaren ungefär samma sak som du sade alldeles nyss, nämligen att detta är försvarets gökunge och att det kostar stora pengar att ha dessa grupper som ändå inte är ute i fält. Jag skulle vilja veta hur regeringen tänker i de termerna. Vi skulle kunna vara med i en FN-trupp någonstans i stället för att använda oss av Nordic Battlegroup.

Anf.  175  ORDFÖRANDEN:

Det är alltid svårt att dra klockrena linjer mellan EU och FN och även mellan EU och inrikespolitiken, men vi försöker hålla oss till det som behandlas i slutsatserna på rådsmötet. Det får statssekreteraren gärna kommentera.

Anf.  176  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

EU Battlegroups är en mycket viktig komponent i EU:s trovärdighet som ansvarstagande funktion i världssamfundet. Därigenom är det viktigt även för oss att vara med och bidra till det europeiska säkerhetsbygget. Ur det perspektivet är battlegroups en naturlig del.

Jag vet inte om jag skulle använda ordet gökunge, men detta är fortsättningen på en omställning av försvaret. Vi ser framför oss att komma till en situation där det inte blir så utan att försvaret har detta som en naturlig del av sina uppgifter, det vill säga att vara beredd att åka på insatser. Under vilken flagg det blir kan avgöras från fall till fall. Men att delta i detta arbete är viktigt på många sätt. Det är något som vi står fast beslutna att fortsätta göra. Hur detta koncept ska användas, under vilka förutsättningar, finansieringen och så vidare är något som måste diskuteras.

En sak kan man hålla med om. Det blir svårt om vi gång på gång hamnar i situationen att det står en avsevärd styrka beredd och att det blir en oförmåga att komma överens om att använda den. Därför är denna debatt välkommen på ett europeiskt plan.

Anf.  177  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag vill anmäla avvikande mening.

Anf.  178  ORDFÖRANDEN:

Jag befarade det. Det är noterat. Jag finner att vi har majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende men noterar avvikande mening v och mp. Det var punkt 4.

Punkt 5 är Samarbete med strategiska partner. Även detta är en beslutspunkt.

Anf.  179  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

Det gäller samarbetet mellan EU och Nato respektive FN. Börjar vi med EU och Nato är detta en diskussion som kommer att fortsätta med det som har varit uppe många gånger tidigare, nämligen förbättrad samordning och samarbete. Det gäller i synnerhet i insatsområden där båda aktörerna är aktiva, alltså Kosovo och Afghanistan. De initiativ som är tagna kommer sannolikt att redovisas under detta. Vi anser att det är helt nödvändigt och viktigt att vi har ett väl fungerande samarbete inom krishantering mellan EU och Nato. Ur vårt perspektiv är det viktigt att alla relevanta parter anstränger sig för att skapa en mer fruktbar relation i frågan.

Det kan också bli diskussioner om EU och FN. Det är viktigt att fortsätta det bra samarbete som finns på många håll. Här kommer säkert Tchad, Centralafrikanska republiken, Kosovo och Afghanistan att diskuteras. Även här kan vi se, och det har vi varit inne på när det gäller andra frågor, att ett tydligt och bra samarbete som ökar effektiviteten i den totala insatsen är nödvändigt.

Anf.  180  HANS LINDE (v):

Jag vill anmäla avvikande mening när det gäller regeringens ståndpunkt rörande samarbete mellan EU och Nato.

Anf.  181  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag vill göra detsamma.

Anf.  182  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat. Jag finner att vi har majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende men noterar nämnda avvikande meningar från v och mp.

Då är vi klara med beslutspunkterna och skulle ha varit färdiga med statssekreteraren om jag inte hade glömt vad vi borde ha börjat med. Om statssekreteraren hade varit här ensam hade vi börjat med återrapporter från Gaercmötena som varit, men nu glömde jag det. Återrapporter är utsända. Eftersom statssekreteraren är sist kvarvarande Gaercrepresentant måste vi beröra och klubba av två av dem, dels ministerrådsmötet den 19–20 november i försvarsdelen, dels det informella försvarsministermötet den 21–22 februari. Rapporter är utsända till nämndens ledamöter. Man får kommentera dem om man vill. Det varierar väldigt, både från regeringssidan och från ledamöterna.

Anf.  183  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

När det gäller Gaercmötet den 19 november kan man lyfta fram de diskussioner som fördes vid försvarsministrarnas lunch om förhållandet mellan EU och Nato. Man konstaterade att det finns politiska låsningar som gör att detta är svårt. Mycket har hänt, men mer behöver hända. Ur vårt perspektiv har det varit en fråga om informationsöverföring. Det är extremt viktigt att vi fortsätter att få en bra situation på den fronten. Om något skulle hända i en insats på grund av en brist i informationsöverföring skulle det allvarligt kunna skada förtroendet för det arbete som pågår. Därför är det en mycket viktig fråga.

Anf.  184  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen, lägger den till handlingarna och går vidare till det informella mötet i februari.

Anf.  185  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL:

Vi kan lyfta fram insatsen i Tchad och vår uppmaning att fler länder borde bidra till denna insats. Dessutom diskuterades EU:s militära förmågor och den ständigt återkommande brist som finns, bland annat vad gäller helikoptrar, Medevac, underrättelser med mera. Även vid detta tillfälle diskuterades förhållandet mellan EU och Nato.

Anf.  186  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och lägger även den till handlingarna. Då är vi färdiga med statssekreterare Jevrell. Om det inte är något annat han vill ta upp tackar vi honom och hans medarbetare för i dag och önskar lycka till på rådet.

5 §  Konkurrenskraft (industri)

Näringsminister Maud Olofsson

Återrapport från ministermöte den 25 och 26 februari 2008

Återrapport från informellt ministermöte den 14–16 april

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 29 och 30 maj 2008

Anf.  187  ORDFÖRANDEN:

Vi ska i näringsministerns sällskap behandla hennes konkurrenskraftsfrågor inför konkurrenskraftsrådet nästa vecka.

Som ni ser finns tre ansvariga statsråd eller statssekreterare på konkurrenskraftsrådet. Det är delat på Olofsson, Wieslander och Leijonborg. Vi tar detta i statsrådsordning. Vi ska allra första titta tillbaka på ministermötet den 25 och 26 februari. Det finns en rapport utsänd.

Anf.  188  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det som var viktigt i Ljubljana gällde regelförenklingar. Vi återkommer till det sedan. Vi var många ministrar som tog upp frågan om regelförenklingar och krävde bättre resultat vid det mötet. Det andra vi diskuterade där var hållbar näringspolitik. Det var också en mycket intressant diskussion, som kommer att leda till att vi får en bra diskussion framöver. Det sista jag lyfte fram – och där jag har haft stöd härifrån – är kvinnors företagande. Notera att vi var två ministrar som tyckte att kvinnors företagande var viktigt. Det var en kvinnlig kollega till mig från Storbritannien och jag. Övriga ministrar tyckte inte att det var en fråga av vikt. Där har vi en del kvar att göra.

Anf.  189  ORDFÖRANDEN:

Därmed har näringsministern berört även det informella mötet den 14–16 april.

Anf.  190  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det gäller mötet den 14–16 april och det som handlar om forskning. Jag tänker inte på det som berör utbildningsutskottet utan på det som kan handla om den tillämpade forskningen. Av tradition finns mycket forskning om det som är industrianknutet. Inför framtiden och inför nya förändrade beteenden bland människor och olika tillväxtnäringar blir det som handlar om tjänstesektorn allt viktigare.

Diskuterar man ökad forskning inom detta breda område som rör sig mot tjänster?

Anf.  191  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Svaret är egentligen nej. Men här har vi en viktig funktion att fylla. Inte minst utifrån att få fler kvinnor att starta och driva företag behöver vi mer kunskap. Det ligger i Sveriges intresse att öka tjänsteproduktionen men också tjänsteexporten. Hela vår diskussion om tjänstedirektiv och annat syftar till att öka tjänsteexporten på europeisk marknad.

Vi pratar rätt mycket om innovation. Det ligger i det häradet. Sverige är ju mycket framstående och duktigt. Det vi i Sverige är sämre på är att kommersialisera. Det gäller oavsett bransch. Innovationsfrågorna är ständigt uppe på dagordningen sedan det finska ordförandeskapet. Det försöker vi driva på.

Anf.  192  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och lägger den till handlingarna.

Vi går in på information och samråd inför rådsmötet nästa vecka. Vi har en blå agenda. A-punktsfrågorna tar vi sist. De hamnar under Leijonborg. Däremot har vi en stor punkt 3, En frisk stimulans för konkurrenskraft med mera. Här har det varit överläggning i näringsutskottet i tisdags. Det vill jag uppmärksamma ledamöterna på. Det kom ett protokoll i går på mejlen. Det ska nämndens ledamöter ha fått, så kan ni förhålla er till det. Sedan föreligger utkast till slutsatser till samtliga dessa punkter. Jag vill dock säga att punkt d behandlas när vi samråder med statssekreterare Gunnar Wieslander. Den är delad mellan departement.

Vi börjar med det övergripande. Sedan får vi se om vi behöver gå in på detta punktvis.

Anf.  193  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är inte så att man ska behandla detta punktvis. Man har sagt att det är integrerade rådsslutsatser för ett flertal delar. Det tycker vi är bra. Det gäller att jobba med forskning, entreprenörskap och innovation, som vi pratade om tidigare. Det tycker vi är positivt. Sedan finns pionjärmarknadsinitiativet för att se till att vi förenklar marknadstillträde för innovativa produkter. Det ska förutsättas bygga på efterfrågan. Vi har frågan om gränsöverskridande riskkapital. Det är framför allt en nationell fråga där man uppmanar medlemsländerna att göra saker. Man pratade förut om kommersiell upphandling, att jobba med att få fram ny teknik. Det gäller också ett förbättrat innovationsklimat.

Sedan lyfts skogs- och metallindustrierna fram. EU-nämnden har gett stöd till att vi i första hand ska ha sektorsövergripande politik. Vi ser att skogsfrågorna blir en viktig fråga i klimatpolitiken eftersom skogen kan bidra till att minska koldioxidutsläppen.

Försvarsindustrin ingår också här. Det är inte min fråga utan det är Ewa Björlings fråga. Det handlar framför allt om att jobba med exportkontroll utifrån grundläggande demokratiska värden och respekt för mänskliga rättigheter. Det finns också med där.

Vi har framfört synpunkter på den text som rör industripolitiken och klimatutmaningen. Den version som finns i dag bör återspegla de slutsatser som fanns från Europeiska rådet i mars 2008. De betonade vikten av en global klimatöverenskommelse, som vi hoppas ska bli verklighet 2009. Vi vill ha samma textlydelse nu i de slutsatser som finns här. Vi menar att många av de problem som man pratar om när det gäller koldioxidutsläpp och annat skulle vi komma framåt med om vi får en global överenskommelse.

Vi vet inte om vi får en sådan skrivning. Vi har inte bilden klar för oss. Det kan hända att vi behöver hitta någon kompromiss. Vår utgångspunkt är att redan överenskomna meningar och slutsatser är ett starkt argument för att få in den i den här texten.

Anf.  194  ORDFÖRANDEN:

Det vi samråder om är just regeringens ståndpunkt. Sedan kan ingen av oss förutse exakt vad som händer på rådet.

Anf.  195  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag skulle vilja att den svenska ståndpunkten också tar upp behovet av en reglering av avverkning av timmer och import av illegalt avverkat timmer. Om vi inte har ett förbud mot import av illegalt avverkat timmer kommer EU som slutdestination att vara medverkande till att det får fortgå. Det är något som Per Bolund tog upp i näringsutskottet. Jag vill ansluta mig till den synpunkten och anmäla avvikande mening.

Anf.  196  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

När vi hade föredragning om detta på näringsutskottet i tisdags delade vi regeringens ståndpunkt i frågan. Det gör vi fortfarande. Jag vill bara göra ett tillägg utifrån vad ministern sade nu angående sektorsövergripande industripolitik. Där delar vi inte majoritetens uppfattning i EU-nämnden. Vi tror fortfarande på branschprogram. Jag tänker på skogs- och metallindustrin som finns med i detta. Det är mest som information för nämnden. Vi har tidigare anmält avvikande mening i frågan, men det behöver vi inte göra i dag. Det hänger inte samman på det sättet.

Anf.  197  ORDFÖRANDEN:

Det är ungefär där man måste hålla sig. Nu kom näringsutskottets ordförande till mig och frågade om hur vi förhåller oss till näringsutskottet. Det är min absoluta ambition att när det har varit överläggningar i berörda fackutskott respektera dem och inte ta om allt från början. Däremot beslutssamråder vi alltid här. Om man vill sätta sig på tvären igen, eller inte, måste man säga det här också så att det kommer med i de stenografiska uppteckningarna och i beslutsprotokoll. Däremot är det helt riktigt att vi inte ska ta upp frågor helt på nytt. Det är själva poängen med att involvera fackutskotten.

Enligt protokollet från näringsutskottet var utskottet dock enigt. Sedan står det Bodil Ceballos fritt att anmäla avvikande mening just i dag.

Anf.  198  LEIF PAGROTSKY (s):

Jag har en fråga som gäller försvarsmaterielen och den för försvarsmaterielsamarbetet helt avgörande frågan om exportkontrollen.

Anf.  199  ORDFÖRANDEN:

Den frågan ställer du till statssekreterare Wieslander. Den behandlas med honom.

Anf.  200  LEIF PAGROTSKY (s):

Kommer han direkt efter detta?

Anf.  201  ORDFÖRANDEN:

Ja.

Anf.  202  LEIF PAGROTSKY (s):

Då väntar jag. Men jag uppfattade att Maud Olofsson sade att det var integrerade slutsatser och att de skulle beslutas i ett sammanhang.

Anf.  203  ORDFÖRANDEN:

Jag kommer att ta hänsyn till det när vi närmar oss sammanfattningen. Var så säker!

Anf.  204  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är bra att vi håller ordning. Ni får mer korrekta svar om det är ansvarig minister som svarar. Det gäller också Miljöpartiets synpunkter om import av timmer. Det är i första hand en handelsfråga. Det är Ewa Björling som i första hand jobbar med den frågan.

Jag sade på näringsutskottet att vi håller på med hållbarhetskriterier. Det gäller inte minst skogen. Vi får en skrivning i de sammanhangen så att vi kan använda svenskt timmer för att producera andra generationens drivmedel. Där driver vi på för att få en balans i hållbarhetskriterierna. Grunden för hållbarhetskriterierna är att vi ska ha ett bra förhållningssätt miljömässigt och sett till hållbarhet också till skogen som råvara. Vi försöker hitta bra slutsatser i den delen.

Anf.  205  BODIL CEBALLOS (mp):

Om det är så att Per inte har anmält avvikande mening i utskottet – han har skickat en lapp till mig om att jag borde ta upp frågan – då gör jag inte det heller. Jag nöjer mig med att ha tagit upp frågan.

Anf.  206  ORDFÖRANDEN:

Då framgår det i de stenografiska uppteckningarna. Där går det att se nyanser och motiveringar.

Eftersom punkt 3 d kommer att återuppstå med statssekreterare Wieslander föreslår jag att vi sammanfattar nu och fattar beslut så att näringsministern hör det också.

Jag finner att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende under förutsättning att vi har en majoritet för regeringens ståndpunkt även när vi behandlar punkt 3 d.

Vi går vidare till punkt 4, Bättre lagstiftning. Den har varit här förut – senast enligt mina noteringar inför Ekofin i januari då det fanns stöd för regeringens då redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar. Den har varit här inför KKR också. Det finns förslag till slutsatser, nu även på svenska. De är utsända ganska sent i går.

Anf.  207  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Som ordföranden säger har vi diskuterat detta några gånger, och jag rapporterade också från Ljubljana att från svensk sida var vi mycket aktiva i detta. Om vi ska klara regelförenklingsarbetet hemma i Sverige måste vi också klara det på EU-nivå.

Slutsatsen är att vi tycker att det är bra att ordförandeskapet och kommissionen presenterar vad de gör. De har varit konkreta vad gäller dessa förslag, vilket jag också gjorde en genomgång av på näringsutskottet. Det är dock viktigt att säga att vi måste intensifiera regelförenklingsarbetet dels genom att ta fram saker och ting i kommissionen, dels genom att göra analyser och se till att vi kraftfullt går vidare med arbetet.

Där försöker jag få med mig andra medlemsländer så att vi är många som trycker på i regelförenklingsarbetet. I grunden är det bra att vi har en ökad aktivitet från kommissionen sida och att även ordförandeskapet driver på.

Anf.  208  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 5, Förbättrat patentsystem i Europa. Den tar vi, om jag är rätt informerad, med Gunnar Wieslander, inremarknadsministerns statssekreterare.

I stället går vi med näringsministern vidare till punkt 6, Bildandet av det gemensamma företaget – så står det tyvärr på svenska; det är väl ett joint initiative antar jag – för bränsleceller och vätgas. Frågan har varit i nämnden tidigare, den 22 februari, och då fanns det stöd för regeringens ståndpunkt. Nu finns ett förslag till förordning även på svenska, det sistnämnda utsänt via mejl.

Anf.  209  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Även detta har vi, som sagt, diskuterat tidigare. Generellt är vi positiva till dessa delar, och vi accepterar förslaget om bränsleceller och vätgas.

Anf.  210  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Sedan har jag noterat Leijonborg på punkterna 7, 8, 9 och 10, Wieslander på Övriga frågor 11 a och Maud Olofsson på Övriga frågor 11 b, c, e, f, g och i. Övriga frågor är ju inte samrådspliktiga materiellt, men man kan säga något i någon av dem, eller i alla, om man vill. Det vet ju näringsministern. Vill hon det?

Anf.  211  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Nej, ni är ju så duktiga på att läsa innantill.

Anf.  212  ORDFÖRANDEN:

Och det ska väl alla ha gjort! Är det någon som har frågor mot bakgrund av materialet? Jag finner inte så. Vi tackar för informationen i dessa övriga frågor.

Därmed är vi klara med själva rådsagendan i konkurrenskraftrådsfallet, men jag vet att näringsministern vill informera oss om EIT.

Anf.  213  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Ja, just det. Vi kommer att ha en middagsdiskussion om lokaliseringen av EIT. Vi har haft en diskussion om detta, och det finns ett gammalt beslut som säger att det i första hand är en ny medlemsstat som ska komma i fråga för lokaliseringen. Jag talade med ordförandeskapet i går. De ringer nu runt och förhör sig om var de olika länderna står. Jag sade att vi står fast vid detta, och som jag uppfattade det finns det en majoritet för att stå fast vid den delen.

Det finns fem kandidater – Spanien, Tyskland, Ungern, Polen, Österrike/Slovakien. Om man ska följa de beslut som tidigare fattats är det egentligen Polen, Ungern och möjligen Österrike/Slovakien som är kvar. Nu vet jag inte om det finns en majoritet för att stå fast vid det gamla beslutet.

Sverige driver att Polen ska ha EIT, >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  214  ORDFÖRANDEN:

För att alla ska vara på samma spelplan vid samma tidpunkt är det så att senast nämnden behandlade EIT-frågan i denna del var förra fredagen då vi hade en extra punkt med samråd med forskningsministern om just Polen och, egentligen, en uppgörelse. Han använde ordet kohandel. Det var inte vi som började med det. Han använde faktiskt det ordet just för att stödja ett polskt förslag till lokalisering i Polen, under förutsättning att vi får European Spallation Source i Lund, vilket är angeläget ur svensk, skånsk med mera synpunkt. Som ingift lundensare, om inte annat, måste jag säga det.

Vi har samrått om EIT, >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  215  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  216  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  217  LEIF PAGROTSKY (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  218  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  219  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  220  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  221  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  222  SUSANNE EBERSTEIN (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  223  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  224  LEIF PAGROTSKY (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  225  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  226  BJÖRN HAMILTON (m):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  227  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  228  LARS LILJA (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  229  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  230  LARS LILJA (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  231  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  232  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  233  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  234  LEIF PAGROTSKY (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  235  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  236  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  237  LEIF PAGROTSKY (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  238  ORDFÖRANDEN:

Nu har vi inte fått något skriftligt underlag från Leif Pagrotsky heller, men jag uppfattar att det vi har att ta ställning till i dag är huvudförslaget om att fortsätta med förhandlingarna enligt det upplägg som näringsministern här har redovisat. Mot detta uppfattar jag att Leif Pagrotsky ställer förslaget att blockera inför konkurrenskraftsrådet.

Det är de två förslag vi har för handen.

Anf.  239  INGVAR SVENSSON (kd):

Bara en formaliserad fråga: Den här diskussionen är inte formell utan informell – eller?

Anf.  240  ORDFÖRANDEN:

Det står ju inte på dagordningen, utan det vi i så fall förhåller oss till är förberedelser av beslut i rådet. När vi förbereder beslut i rådet kan ju nämnden, särskilt om regeringen behöver förhandlingsmandat, fatta sådana här lite mjukare beslut om förhandlingsupplägg. Det är absolut inte sista ordet, tror jag, som sägs här, och det är heller inte någon exakt, skarp ståndpunkt vi tar ställning till.

Anf.  241  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är dessutom så att om vi inte blir eniga i konkurrenskraftsrådet så går det vidare till Europeiska rådet, så det är liksom nästa steg. Men jag tycker att det är bra om jag får en diskussion med mig från EU-nämnden till den diskussion jag ska ha med mina kolleger.

Anf.  242  ORDFÖRANDEN:

Vi har underhand också kollat just den biten. Det förväntas redan komma upp på toppmötet i juni.

Där är vi nu. Vi har två förslag. Det är mitt förslag: att konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Det är Leif Pagrotskys förslag om avslag på detta.

Räcker detta? Vill Leif Pagrotsky ha något explicit, eller blir det en avvikande mening bara?

Anf.  243  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Ordförande! Vi brukar inte ställa proposition på besluten här. Vi vet att det finns en majoritet, men självfallet har vi en mycket starkt avvikande mening med tanke på att det är ett enigt beslut som kommer att ligga framför näringsministern. Det är lätt att blockera saken och komma tillbaka hit.

Anf.  244  ORDFÖRANDEN:

Då gör vi så. Önskemål om motiveringar och sådant kommer att framgå av de stenografiska uppteckningarna.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns ett stöd inför fortsatta förhandlingar i denna fråga och noterar avvikande mening från s.

Anf.  245  BODIL CEBALLOS (mp):

Det här är första gången jag är med i den här diskussionen, och jag känner att jag inte kan ta ställning till detta. Jag vill avstå från att delta i beslutet, om det går.

Anf.  246  ORDFÖRANDEN:

Enligt kanslichefen går det bra. Det anmäls ju nu, och då framgår det av uppteckningarna. Vi kan alltså anse det noterat.

Anf.  247  HANS LINDE (v):

Det känns lite märkligt att vi ska fatta beslut i en fråga som inte står på dagordningen. Vi har inte heller haft möjlighet att förankra det tillbaka. Därför avstår också jag i den här frågan.

Anf.  248  ORDFÖRANDEN:

Också detta är noterat. Det här är som sagt inget skarpt beslut och det är inte heller sista gången som vi berör frågan, tror jag. Senast nu i fredags kom den också upp i förhandlingsskedet.

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Jag noterar nämnda avvikande mening från s samt att v och mp inte deltar i beslutet.

Då är vi klara med näringsministern för i dag. Vi tackar för i dag och önskar verkligen lycka till på rådet.

6 §  Konkurrenskraft (inre marknad)

Statssekreterare Gunnar Wieslander

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 29 och 30 maj 200

Anf.  249  ORDFÖRANDEN:

För dessa frågor ansvarar egentligen Ewa Björling, som dock är i Palestina som vi hörde tidigare. I stället har vi statssekreterare Gunnar Wieslander med medarbetare hos oss. Välkomna!

Gunnar Wieslander har flera hattar på sig i dag. Vi ska framför allt samråda om flera olika råd. Här gäller det framför allt för min del, och även för ledamöterna, att hålla papperen rätt i händerna.

Som ni ser på punkterna 6 och 7 i den gula agendan ska vi först samråda om inremarknadsfrågorna på konkurrenskraftsrådet. Detta tillhör handelsministern. Därefter tar vi WTO-frågorna på rådet för yttre förbindelser. Vi tar dem en i taget.

Vi börjar med inremarknadsfrågorna, och är då fortfarande på konkurrenskraftsrådet. Som ni minns från diskussionen med näringsministern har punkt 3 olika delar. Jag kan nämna för statssekreteraren att vi har fattat beslut om att stödja regeringens ståndpunkt under förutsättning att vi gör det nu igen. Vi lyfte ut just punkt 3 d, om försvarsindustrin. Det övriga är behandlat med näringsministern alldeles nyss.

Till denna punkt är underlag utsänt. EU-nämnden informerades i punkten den 22 februari. Försvarsutskottet planerar att avge ett utlåtande, men inte förrän i höst. Den processen är precis inledd, och kan inte ligga till grund för dagens samråd.

Anf.  250  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Ordförande och ärade ledamöter! Jag tänkte inleda med en kort återrapportering från det senaste mötet i konkurrenskraftsrådet den 25 februari och sedan gå vidare med att kommentera dagordningen för rådsmötet den 29 och 30 maj.

På rådsmötet den 25 februari presenterade kommissionär McCreevy kommissionens översynsrapport om den inre marknaden. Rådet antog även slutsatser om översynen av den inre marknaden. Regeringen välkomnade slutsatserna och påpekade vikten av en årlig uppföljning och att en bredare diskussion om översynsrapporten i rådet var önskvärd.

Kommissionär McCreevy gav även en kort information om resultattavlan för den inre marknaden och underströk att de flesta medlemsstater klarar nuvarande mål för genomförandet av direktiv på inremarknadsområdet men att ytterligare åtgärder, resurser och politisk vilja var nödvändigt för att nå de nya mål som är uppställda för 2009.

McCreevy gav i kommissionär Kunevas frånvaro också en kort presentation av resultattavlan för konsumentmarknader. Kommissionens vice ordförande Verheugen presenterade under rådsmötet det så kallade försvarspaketet. Jag har anledning att återkomma till försvarspaketet då delar av detta paket även tas upp i de integrerade slutsatser som ska antas vid rådsmötet nu den 29 och 30 maj.

I övrigt hänvisar jag till den skriftliga rapporten från mötet den 25 februari. Om det inte finns några frågor vill jag gärna gå över till den andra delen.

Anf.  251  ORDFÖRANDEN:

Vi stannar där en stund. Vi har egentligen behandlat återrapporten med Maud Olofsson alldeles nyss. De finns inga frågor om inremarknadsdelarna.

Vi går då över till försvarsindustridelarna och de integrerade slutsatserna. De är som sagt i övrigt behandlade med näringsministern, så det gäller just det här.

Anf.  252  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Vad gäller meddelandet om en strategi för en starkare och mer konkurrenskraftig europeisk försvarsindustri är det vissa aspekter som jag önskar ta upp. Jag står också till nämndens förfogande för eventuella frågor.

Den 5 december 2007 presenterade kommissionen ett paket med åtgärder inom försvarsområdet. Det består av en strategi för en starkare och mer konkurrenskraftig europeisk försvarsindustri samt två förslag till direktiv. Ett handlar om offentlig upphandling inom försvars- och säkerhetsområdet och ett reglerar överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen.

Enligt kommissionen är en stark teknologisk och försvarsindustriell bas i Europa en fundamental del av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Den bidrar till förmågan att möta globala försvars- och säkerhetsrelaterade utmaningar och bidrar även genom att vara utvecklings- och teknologiintensiv till utvecklingen inom andra samhällssektorer och därigenom till tillväxt i ekonomin som helhet.

Enligt kommissionen finns det ett antal faktorer, framför allt inadekvata politiska och legala ramverk, som bidrar till att den europeiska försvarsindustrin inte utvecklas på ett önskvärt sätt. I sin strategi pekar kommissionen på ett antal åtgärder som behöver vidtas för att få en fungerande europeisk försvarsmarknad.

Sverige stöder initiativen att verka för en mer öppen och konkurrensutsatt europeisk försvarsmaterielmarknad. Både den svenska staten som köpare av försvarsmateriel och den högt kvalificerade svenska försvarsindustrin har mycket att vinna på en öppnare och effektivare marknadsstruktur. Det är av stor vikt att EU-länderna gemensamt verkar för en effektivisering av denna marknad.

För att en konkurrenskraftig europeisk försvarsindustri ska utvecklas och bibehållas är det av central betydelse att åtgärder vidtas för att skapa likartade marknadsvillkor för att skapa en sund konkurrens inom området.

Det är samtidigt viktigt att det även fortsättningsvis finns möjligheter att tillgodose nationella säkerhetsintressen när villkoren för att tillämpa undantagsbestämmelserna i fördraget är uppfyllda.

Anf.  253  BODIL CEBALLOS (mp):

För mig känns det förkastligt att tjäna pengar på andra människors död. Ju mer vapen, desto fler krig. Jag vet inte om det finns protokoll i den här frågan. Har den också varit i näringsutskottet? Annars vill jag gärna meddela avvikande mening.

Anf.  254  ORDFÖRANDEN:

Hela punkt 3 har varit föremål för överläggningar i näringsutskottet, där partiernas ståndpunkter alltså har kommit fram och dokumenterats. Det protokollet skickades ut. Överläggningarna hölls den 20 maj, och protokollet ska ni ha fått ut i går.

Anf.  255  BODIL CEBALLOS (mp):

Oavsett det vill jag gärna framföra att jag inte tycker särskilt mycket om den här punkten. Jag skulle gärna vilja lämna en avvikande mening om det går.

Anf.  256  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat.

Anf.  257  LEIF PAGROTSKY (s):

Jag vill ha en lite utförligare redogörelse för hur frågan om exporten hanteras i texterna. Jag uppfattar det som att det nu är en sorts allmänna riktlinjer om vad som behöver göras i framtiden av regelförändringar. Eller var det mer precist? Det var lite otydligt.

Detta är den springande punkten för Sveriges del, och har varit det under mycket lång tid. Om vi ska vara med och utveckla försvarsmateriel vill vi känna att det som vi gör inte kan hamna var som helst. Det ska ha någorlunda korrespondens med de synsätt vi har på exporten. Det har man inte lyckats åstadkomma hittills.

Är det några framsteg nu? Vilken linje har Sverige drivit, och med vilken kraft har Sverige agerat? Det skulle jag gärna vilja ha svar på.

Anf.  258  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Det så kallade ICT-direktivet handlar inte om en liberalisering av exporten. Export till tredjeland omfattas inte. I direktivet slås dessutom fast att vid överföringar inom gemenskapen ska det även fortsättningsvis vara medlemsstaterna som fattar alla beslut om tillstånd. Det är alltså inte fråga om en liberalisering.

Anf.  259  LEIF PAGROTSKY (s):

Men om man inleder ett produktionssamarbete och ett utvecklingssamarbete mellan flera länder för att åstadkomma ökad konkurrenskraft och bättre försvars- och krigsmateriel måste man ta sig an frågan om hur man gör med exporten till tredjeland senare. Då räcker det inte att säga att det är fritt att exportera till varandra inom unionen.

Detta är den springande punkten. Det finns ju inget vapensystem på jorden som kan betala sig bara genom att man säljer till tre EU-länder. Det är den aspekten jag undrar över.

Jag pratar inte om liberalisering. Vad det handlar om är att utgångspunkten är att reglerna är för liberala för Sverige. För att vi ska kunna var med krävs att det blir lite mer restriktivt och att de aspekter finns med som vi från svensk sida i en såvitt jag förstår en ganska enig riksdag brukar slåss för. De bör också tas med och säkerställas i det internationella samarbete som vi inleder.

Anf.  260  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Vi ser inte det här som ett sätt att förenkla och på det viset öppna för en vidareexport.

Det finns tre typer av tillstånd som föreslås i det här paketet, och det är medlemsstaterna som bestämmer villkoren för dessa. För vidareöverföringar och även för vidareexport kommer man att fortsätta ha en god kontroll. Där bevakar vi de här frågorna i förhandlingarna.

Det finns stora vinster att göra redan inom den europeiska produktionen. Vi behöver inte tillverka samma sak i tre länder. Det kan bli billigare om en av oss gör det än om vi delar på det.

Anf.  261  ORDFÖRANDEN:

Nu har flera ledamöter från näringsutskottet räckt upp handen. Ni ska få ordet allihop, men jag ska först säga att jag står på mig när det gäller att enligt mina noteringar har näringsutskottet haft överläggning om hela punkten, alltså om den integrerade punkten konkurrenskraft och innovation för europeisk industri. Det är alltså hela punkt 3, där utskottet för övrigt enhälligt ställde sig bakom regeringens i promemorian redovisade ståndpunkt. Det gäller alltså trean som helhet. Det har vi konstaterat förut, och även tidigare fattat beslut om.

Nu behandlar vi en del i dessa integrerade slutsatser. Återigen får man säga vad man vill om den, men så ligger landet såvitt jag vet. Vi ska ta hänsyn till tidigare framförda ståndpunkter i näringsutskottet.

Anf.  262  KARIN PILSÄTER (fp):

Fru ordförande! Det är precis som du säger. Det som gjorde att vi helt bortsåg från frågan var att jag konstaterade att just punkten om försvarsindustrin redan har varit i EU-nämnden. Eftersom det varken var näringsministerns eller utskottets arbetsområde kunde vi bara tycka att den bollen redan hade rullat förbi och ta ställning till de integrerade slutsatserna utan att förhålla oss till de underliggande redan i EU-nämnden godkända frågeställningarna i det här papperet.

Anf.  263  ORDFÖRANDEN:

Det är ungefär som vi gjorde alldeles nyss, kan man säga.

Nu pratar vi vidare om punkt 3 d.

Anf.  264  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag vet inte riktigt om jag delar synen i det allra sista som ordföranden i näringsutskottet, Karin, framförde här. Det är helt riktigt att vi har haft överläggningar om den här punkten. Men jag skulle nog vilja påstå att jag inte tror att det framgick så tydligt för alla ledamöter i alla partier att det även gällde försvarsindustrin och den här frågan eftersom den frågan inte ligger hos näringsutskottet.

Vi yttrar oss inte om en fråga som inte ligger hos oss. Med anledning av det tycker jag inte att det känns rätt att påstå att näringsutskottet står bakom hela punkt 3. Vi står bakom de frågor som berör oss, och det gör inte just Försvarsmakten och exportindustrin. Jag vill minnas att den frågan ligger i utrikesutskottet. Det är det utskottet som har hand om vapenexport och den här typen av frågor. De kommer aldrig till näringsutskottet.

Anf.  265  ORDFÖRANDEN:

Det är då noterat och klarlagt i våra stenografiska uppteckningar, kan jag konstatera. Vi får be näringsutskottsledamöterna att prata med sitt kansli så att det blir ännu tydligare nästa gång.

Anf.  266  KARIN PILSÄTER (fp):

Jag tror inte att det råder några delade meningar. Det är möjligt att vi använder olika uttryck. De integrerade slutsatserna gör ingen skillnad på vilket underliggande material de refererar till. Det är helt riktigt som Carina säger; vi har inte diskuterat det. Men jag uppfattade inte det som något problem eftersom just den rapporten redan hade behandlats sedan tidigare. Det gjorde därför ingenting.

Anf.  267  BODIL CEBALLOS (mp):

Det blir naturligtvis lite märkligt för dem som läser protokoll och inte har varit med att läsa att näringsutskottet står bakom en sådan här fråga generellt och att en miljöpartist har ställt sig bakom en sådan här formulering. Det blir väldigt konstigt för den som läser ett sådant protokoll. Då går man inte vidare och tänker: Jaha, men någon annan gång i EU-nämnden eller i EU-nämnden som kom efteråt …

Den som läser det här protokollet tror ju att det är så att Miljöpartiet står bakom strategin. Jag vill verkligen klargöra att vi inte gör det. Det var faktiskt mycket märkligt för mig att tänka mig att Per skulle ha godkänt detta.

Anf.  268  ORDFÖRANDEN:

Det var aldrig min avsikt. Jag tror att det nu framgår på flera ställen i de stenografiska uppteckningarna att vi behandlar de integrerade slutsatserna med näringsministern och har fattat beslut om dem och att de har varit i näringsutskottet.

Ni får ta upp med näringsutskottet eller EU:s ordförandeskap hur de ställer upp frågorna. Nu råkar ordförandeskapet ha presenterat frågan så här, med integrerade slutsatser avseende frågorna. Sedan behandlar vi dem separat för att vi ska kunna prata om försvaret nu. Då får man säga precis vad man vill och tycka vad man vill som parti. Det är liksom hela poängen, och nu står också det i den stenografiska uppteckningarna. Det är min uppgift att också säga vad som tidigare har skett i frågan, och både näringsutskott och EU-nämnd har fattat beslut om de integrerade slutsatserna. Vi lyfte ut försvarsfrågan med näringsministern för att ta den nu.

Anf.  269  HANS LINDE (v):

Om jag har förstått någonting av den här röran har jag ett frikort och vill anmäla avvikande mening från Vänsterpartiets sida.

Anf.  270  ORDFÖRANDEN:

Det går utmärkt. Jag noterar att också Miljöpartiet anmäler avvikande mening.

Fanns det några frågor i sak kvar för statssekreteraren att kommentera? Det här var väl mest angående EU-nämndens, näringsutskottets och riksdagens inre liv.

Anf.  271  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Jag tänker inte kommentera ert inre liv.

Jag har bara en sak till att ta upp: Vi har också slutanvändarintyg. Det kommer vi inte att backa från.

Anf.  272  ORDFÖRANDEN:

Då är nämnden redo att gå till beslut i punkt 3 d. Jag finner att vi har en majoritet för regeringens ståndpunkt även i denna punkt med avvikande meningar i just denna punkt från både Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Vi tittar nu vidare på KKR-frågorna, som det står statssekreterare Wieslander på enligt mina noteringar, men de kan som sagt vara fel. Nästa punkt är nr 5 om förbättrat patentsystem i Europa. Även den frågan har varit föremål för överläggningar i näringsutskottet, vågar jag påstå. Det var dock för ett tag sedan senast. Man har hållit på med frågan i åratal. Enligt mina noteringar var det den 24 maj 2007. Sedan dess har det runnit en del vatten under broarna. I EU-nämnden var frågan senast uppe inför konkurrenskraftsrådet i november. Här var vi den 22 november, då det fanns stöd för regeringens förhandlingsupplägg. Nu förväntas en lägesrapport och diskussion. Underlag är utsänt.

Anf.  273  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Fru ordförande! Förhandlingarna om ett förbättrat patentsystem i Europa rör både frågan om ett gemenskapspatent och om en domstolslösning för europeiska patenttvister. På konkurrenskraftsrådet ska rådet enbart ta del av ordförandeskapets framstegsrapport. Förhandlingarna kommer sedan att fortsätta i rådsarbetsgruppen innan den lyfts upp till politisk nivå. Det franska ordförandeskapet och kommissionen har som målsättning att nå en politisk överenskommelse under slutet av hösten.

Ett gemenskapspatent skulle kunna medföra stora kostnadsbesparingar för europeisk innovativ industri. Då måste emellertid gemenskapspatentet bli väsentligt billigare än dagens system. Ordförandeskapet har nyligen lagt fram ett förslag som innehåller flera ljuspunkter. Bland annat föreslås att de kostsamma översättningarna tas bort. Den svenska regeringen verkar i samma riktning. Förhandlingarna om detta har emellertid bara inletts, och kommer som sagt att fortsätta under hösten.

Förhandlingar pågår också om ett domstolssystem. Detta är tänkt att gälla både för gemenskapspatentet och för det redan befintliga europeiska patent som meddelas enligt den europeiska patentkonventionen. Även domstolssystemet måste vara enkelt och kostnadseffektivt så att små och medelstora företag kan utnyttja det.

Det förslag som nu diskuteras uppfyller inte användarnas behov. Allvarligast är att det bygger på ett system med lokala förstainstansrätter som inte är kompetenta att pröva alla typer av tvister. Detta kommer att medföra att det finns ett A- och ett B-lag. Svenska företag kan komma att vara tvungna att processa inför domstolar som har bristande kvalitet.

Ytterligare ett allvarligt problem är språklösningen. Vad vi talar om är ett multinationellt europeiskt system. Parter och domare kommer att komma från olika länder och tala olika språk. Ändå föreslås rättegångsspråket vara det språk som talas i den medlemsstat där rättegången äger rum. I många fall kommer varken domarna eller parterna att förstå rättegångsspråket. Sverige verkar i stället för att rättegångsspråket ska vara engelska eller möjligtvis engelska, franska och tyska. Förslaget har också fått stark kritik av de svenska remissinstanserna. Kritiken kommer från såväl enskilda uppfinnare och små och medelstora företag som våra stora teknikintensiva företag. Sverige kan därför inte stödja förslaget som det ser ut just nu.

Förbättringar av patentsystemet på europeisk nivå är av största vikt för regeringen. Sverige kommer därför att fortsätta att försöka få till stånd lösningar som verkligen minskar kostnaderna för innovativa företag. Konkurrenskraftsrådet ska som sagt endast ta del av en framstegsrapport från ordförandeskapet. Sverige har därför inget att invända mot att rådet tar del av denna. Framstegsrapporten ger dock en i vissa delar alltför positiv bild av förhandlingarna. Eftersom vi inte delar ordförandeskapets syn på förhandlingsläget kommer vi att upplysa om det på konkurrenskraftsrådet och kort framhålla den svenska ståndpunkten.

Anf.  274  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till övriga frågor – 11 a, om jag är rätt informerad. Den handlar om leksakers säkerhet. Här har det varit överläggningar i civilutskottet, hoppas jag. Det står i alla fall att det har varit överläggningar den 22 april, då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från v. Nu är detta som sagt en övrig fråga, det vill säga inte en beslutspunkt. Information förväntas från kommissionen.

Anf.  275  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Fru ordförande! Kommissionens förslag om reviderade direktiv om leksakers säkerhet innebär en uppdatering av det nuvarande direktivet, som är 20 år gammalt. Förslaget utvecklar och preciserar nuvarande regler, bland annat vad gäller ekonomiska aktörers ansvar för leksaker som tillhandahålls på marknaden och myndigheters möjligheter till åtgärder.

Sverige efterlyser emellertid strängare regler vad gäller bland annat kemikalier, kvävningsrisker och varningar.

Anf.  276  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i frågan. Om jag rätt informerad är vi nu framme vid punkt 11 h angående tjänstedirektivet där det också förväntas information.

Anf.  277  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Kommissionen har bett om att få informera rådet om hur man ser på det pågående genomförandet av tjänstedirektivet i medlemsstaterna. Som ni vet är det medlemsstaterna som har ansvar för att genomföra direktivet i den nationella lagstiftningen. Kommissionen har dock tagit på sig en aktiv roll för att bistå medlemsstaterna i detta arbete. Kommissionen leder en expertgrupp där centrala genomförandefrågor diskuteras med medlemsstaterna och bistår även med bilaterala kontakter och möten.

Om det finns möjlighet skulle jag vilja passa på att lite kort informera nämnden om arbetet med att genomföra direktivet, vilket är och kommer att vara fortsatt prioriterat av regeringen. Det är dessutom ett uppdrag som ska vara slutfört i december 2009, det vill säga under vårt ordförandeskap.

Under hösten genomfördes en regelinventering för att bland annat undersöka vilka krav på tillstånd eller andra krav som ställs för tjänsteutövning och för att undanröja omotiverade krav. En del i arbetet är också att överväga hur direktivet och dess tillämpningsområde rättsligt sett ska genomföras i svensk lagstiftning.

Bedömningen är att det krävs en horisontell lag om tjänster för att genomföra direktivet. Skälet för detta är bland annat att ge en rättslig ram för vad som gäller på tjänsteområdet och att bidra till en enhetlig tillämpning av lagstiftningen.

Det pågår även arbete av mer administrativ karaktär för att inrätta kontaktpunkter och förbereda tillsynssamarbetet mellan myndigheter i alla medlemsstater. Genomförandearbetet i Sverige sker i nära samverkan med bland andra arbetsmarknadens parter, olika intresseorganisationer och vissa myndigheter. Sverige har tagit initiativ till ett nordiskt-baltiskt samarbete om genomförandet och utbyter även erfarenheter med andra medlemsstater.

Resultatet av detta arbete, det vill säga regelinventeringen, förslag till horisontell lag och genomförande i övrigt presenteras i en departementspromemoria, Ds-serien, som kommer att skickas ut på remiss under sommaren. En lagrådsremiss utarbetas under vintern 2008/09 och en proposition planeras att överlämnas till riksdagen i mars 2009 så att alla författningar kan träda i kraft den 28 december 2009.

Anf.  278  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Tack för informationen! Det är också viktigt att vi som lagstiftare får information utifrån att detta väl kommer att landa här i riksdagen förr eller senare. Vi kan kanske känna oss lite utanför på olika sätt i denna fråga.

Hursomhelst undrar jag om Sverige med anledning av samtalet kommer att lyfta fram det som nu pågår utifrån det arbetsrättsliga och vikten av att det inte blir någon form av social dumpning. Jag tänker då på Vaxholmsfallet. Vissa i Sverige känner ju en viss oro inför de här frågorna.

Anf.  279  Departementsrådet MARIANNE ÅBYHAMMAR:

Utifrån direktivens tillämpningsområde är arbetsrätten undantagen. Det ska inte heller påverka arbetsrätten. Arbetsrätten ligger alltså utanför tillämpningsområdet för direktivet. När det gäller om det skulle innebära någon dumpning har vi inte sett att tjänstedirektivet skulle bidra till det. Tjänstedirektivet förändrar inte heller någonting i förutsättningarna i frågan.

Anf.  280  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för det, inklusive inrikes bonusinformationen. Detta var den sista Wieslanderpunkten på konkurrenskraftsrådsagendan. Vi återkommer till den agendan med statsrådet Leijonborg om en liten stund.

7 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (WTO)

Statssekreterare Gunnar Wieslander

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 26 och 27 maj 2008

Anf.  281  ORDFÖRANDEN:

Först tar vi tillbaka agendan från rådet för yttre förbindelser. Där finns en punkt 6 – en eventuellpunkt angående WTO-förhandlingarna inom ramen för Doharundan. Den frågan brukar finnas med på samtliga EU-nämndssammanträden. Senast var den på EU-nämnden den 7 mars. Då fanns det majoritet för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från v och mp. Nu förväntas en diskussion.

Anf.  282  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Regeringen har tidigare informerat EU-nämnden om att det finns en samsyn hos WTO:s medlemmar om att försöka slutföra Doharundan innan årets slut. För att det ska lyckas är första steget att få till stånd ett genombrott i förhandlingarna senast i sommar.

Tanken är att ett sådant genombrott ska fokusera främst på rundans med två mest kontroversiella förhandlingsområden, jordbruk och industrivaror.

Förhandlingarna har gjort framsteg sedan årsskiftet, och det ser nu ut att bli ett miniministermöte i Genève i juni. Datum är inte formellt fastställt ännu, men det ser ganska positivt ut. Vi tror att det kommer att bli ett möte.

Det innebär att man bedömer det som möjligt att faktiskt nå en uppgörelse. Lyckas vi få till stånd en uppgörelse nu i sommar återstår givetvis steg två i processen, nämligen att avsluta förhandlingarna på övriga områden. Ambitionen i så fall blir att Doharundan kan avslutas i samband med ett fullskaligt ministermöte i slutet av året.

Den sista pusselbit som måste komma på plats innan ett miniministermöte i Genève är reviderade förhandlingstexter på jordbruks- och industrivaror. Dessa texter presenterades i tisdags, och de kommer sannolikt att vara fokus för diskussionerna vid Gaerc.

När det gäller de reviderade förhandlingsförslagen är den grundläggande svenska positionen att papperen är en bra utgångspunkt för slutförhandlingar. De reflekterar förhandlingsläget, och det finns förutsättningar för att nå en ambitiös uppgörelse med utgångspunkt i texterna.

Det är vår bedömning att jordbrukspapperet är tekniskt mer komplext men mindre problematiskt i substans. De flesta viktiga siffror har inte ändrats särskilt mycket, och ambitionsnivån är fortsatt hög.

Når vi en uppgörelse baserad på detta förslag kommer det att innebära rejäla åtaganden. Som exempel kan nämnas att alla jordbrukstullar i i-länder måste sänkas med minst 54 procent i genomsnitt. Dock finns det naturligtvis risk att den höga ambitionsnivån på jordbruksområdet inte uppskattas i lika hög grad av alla EU-medlemsstater.

Vi väntar oss en hel del kritik mot papperet i detta avseende på Gaerc där vi från svensk sida kommer att försvara ambitionsnivån och uppmana kommissionen att fortsätta att agera konstruktivt i jordbruksförhandlingarna.

Industrivarutexten är mindre komplex men i dagsläget politiskt besvärligare. Ordföranden har valt att låta viktiga frågor vara öppna och har i flera fall inkluderat olika alternativ. Det gör att det är svårare att bedöma vart industrivaruförhandlingarna kan tänkas leda.

Ur svensk synpunkt är industrivaruförhandlingarna av mycket stor ekonomisk betydelse. Vi kommer därför att uppmana kommissionen att fortsätta att agera för så ambitiösa tullsänkningar som möjligt. Vi har förståelse för att u-länder kan behöva viss flexibilitet för att kunna hantera marknadsöppningar. Men den flexibiliteten får inte bli så stor att inte länder som Brasilien, Indien och Kina gör verkliga åtaganden.

På Gaerc väntar vi oss inga slutsatser men väl en tuff diskussion där flera medlemsstater med skyddsintressen på jordbruksområdet sannolikt kommer att ha problem med jordbrukstexten och samtidigt argumentera att vi inte får tillräckligt när det gäller industrivaror.

För svensk del är det viktigaste att EU accepterar de reviderade texterna som bas för vidare förhandlingar och att vi nu fokuserar våra ansträngningar på att höja ambitionsnivån på industrivaruområdet snarare än att försvara defensiva intressen på jordbruksområdet.

Anf.  283  BJÖRN HAMILTON (m):

Fru ordförande! Det är bra att de här förhandlingarna går vidare och att man nu kanske ser ett slut på den mycket långa förhandlingen som man har haft i den här frågan.

Jag skulle vilja säga att det finns ett fjärde steg. Jag vet inte om du redogjorde för tre, men det finns ett fjärde steg, och det är den amerikanska kongressen som ska godkänna det här eftersom den nuvarande presidenten inte har något mandat egentligen, utan administrationen förhandlar på. Det här kan påverka EU:s hantering av det hela. Jag tror att kongressen körde över presidenten häromdagen i någon form jordbruksbeslut där man kraftigt vill subventionera det amerikanska jordbruket.

Det påverkar naturligtvis förutsättningarna för att få igenom det här. Diskuterar man det utifrån den aspekten också så att man inte låser upp sig i någonting som sedan inte är möjligt inför kommande beslut i kongressen?

Anf.  284  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Tack för informationen! Vi känner väl alla en förhoppning att Doharundan ska gå i lås. När man läser och tar del av den här informationen kan man inte låta bli att känna att det finns en stor optimism. Det har det gjort länge. I det material vi har fått under hela det senaste året har det varit ungefär samma sak. Vi har också kontinuerligt fått god information om vad som händer på jordbruksområdet. Vi stöder naturligtvis Sveriges ståndpunkt. Jag önskar till och med lycka till och hoppas att det går vägen.

Det är samma sak med industriavtalet. Men vi känner att vi får för lite information om de här reviderade papperen. Nu fick vi en redogörelse här, och vi tackar särskilt för det.

Om jag har förstått det hela rätt skulle man under vecka 21 få in information om ett eventuellt reviderat papper. Har detta kommit, och vad innehåller det i så fall? Mycket sker inför lyckta dörrar, och vi får mest information om att det känns hoppfullt och att vi kanske kan få detta att gå i lås framåt slutet av året.

I september månad är det meningen att parlamentariker från alla WTO-länder ska mötas i Genève. Med tanke på det mötet kan det också vara bra att vi i riksdagen är väl informerade om vad det handlar om. Då kan vi också vara med och hjälpa till via kontaktnät. Jag skulle vilja höra lite mer om ni vet något om vad det reviderade papperet handlar om.

Anf.  285  ORDFÖRANDEN:

Nu blir det lite om riksdagens inre liv igen, om statssekreteraren ursäktar. Kansliet har rådgjort med tjänstemännen från Regeringskansliet om detta och tror nog inte att samtliga av nämndens ledamöter vill ha alla de här papperen. De är många och tekniska. Men för specialister, som till exempel de två talarna här, ska de finnas på nämndens kansli så att ni kan titta på dem där. Vi ska be att få dem, och sedan kommer de att finnas på nämndens kansli för att åtminstone specialisterna ska kunna titta på dem.

För nämndens del i dag ska vi fatta ett förhandlingsuppläggsbeslut eftersom rådet ska diskutera dem. Det här är inte skarpa-slutsats-papper eller förordningar. Så kommer vi att göra på kansliet.

De vi har är från februari. Det kanske finns nyare. Då kan vi be att få dem i ett exemplar till kansliet i alla fall.

Anf.  286  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Jag kommer att inleda, och sedan kommer kanslirådet Daniel Blockert att fortsätta. Han kan säkert också hjälpa till med informationen i pappersform.

Ledamoten Björn Hamilton frågar hur USA kommer att ställa sig här. Det är en fråga som det spekuleras om flitigt. Man får nya svar varje vecka nästan. Jag tror att om vi lyckas få en uppgörelse som WTO:s övriga 151 medlemmar kan acceptera blir det svårt för en amerikansk president och för kongressen att stjälpa ett avtal. Detta gäller egentligen oavsett om det blir president Bush som får ta i frågan innan hans efterträdare har tillträtt eller om det blir en ny amerikansk president som måste hantera frågan.

Om efterträdaren blir McCain kan han tydligt uttrycka sitt stöd för frihandeln, men även för en eventuell demokratisk president blir det svårt att inleda mandatperioden med att stjälpa en WTO-uppgörelse, i synnerhet som demokraterna är angelägna om att stärka USA:s multilaterala roll. Vi är ändå hyfsat optimistiska i den här frågan.

När det gäller bristen på information tänkte jag överlåta ordet till Daniel Blockert.

Anf.  287  Kanslirådet DANIEL BLOCKERT:

Jag ska bara snabbt nämna att de papper som ni fick i februari var den första versionen. I tisdags kom de reviderade papperen. Jag skickar jättegärna över dem till kansliet. Det är 150 sidor med väldigt teknisk information. Jag uppmanar er också att höra av er. Det är en väldigt enkel uppmaning. Vi kommer gärna hit och berättar. Om ni hör av er via mejl eller annat så berättar vi här. Det är svårt att göra genomgångar efter som det är så oerhört omfattande papper. Det är ganska mycket som kanske inte är så relevant för svensk del alltid. Vi kan säkert skräddarsy den information som ni specifikt är ute efter. Hör av er!

Papperen är inte offentliga, men de kan skickas över till kansliet.

Anf.  288  ORDFÖRANDEN:

Sådant är vi vana vid och behandlar därefter.

Anf.  289  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag är väl medveten om att man kan ringa och be att få information. Det var inte det jag avsåg. Jag vill inte ta del av de här tekniska papperen på 150 sidor. Det jag avsåg var att vi blir glada om vi får information om det finns något nytt att förmedla. När det gäller WTO har det under senaste året stått i våra papper att vi är optimistiska inför framtiden och hoppas att WTO-rundan går i hamn. Det är vi rörande överens om. Men vad som händer under resans gång står aldrig i våra texter. Det var snarare det jag avsåg. Det kan ändå vara av intresse för alla oavsett även om man är specifikt intresserad eller sitter i näringsutskottet som har ansvar för handelspolitiken och WTO-rundan.

Anf.  290  ORDFÖRANDEN:

Det sista kan vi väl hålla med.

Anf.  291  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER:

Vi vill jättegärna hjälpa till att hålla er informerade. Det kan också vara bra att säga något annat än att Doharundan befinner sig i ett kritiskt läge.

Anf.  292  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Jag har en känsla av att vi har anledning att återkomma till denna.

Det var den sista Wieslanderpunkten på Gaerc. Då borde vi vara klara med detta om det inte finns något ytterligare som statssekreteraren vill dela med oss. Nej.

Vi tackar så mycket för i dag och önskar trevlig helg och lycka till på rådet.

8 §  Konkurrenskraft (forskning)

Statsrådet Lars Leijonborg

Återrapportering från informellt ministermöte den 14–16 april 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 29 och 30 maj 2008

Anf.  293  ORDFÖRANDEN:

Vi säger välkommen till statsrådet Lars Leijonborg med medarbetare. Vi närmar oss nu slutet på vårt ganska omfattande sammanträde i dag och ber om ursäkt för att ni har fått vänta, men det är alltid svårt att bedöma hur lång tid saker tar.

Vi är nu på nämndens punkt 8, Konkurrenskraft, forskning. Vi ska börja med en återrapport från det närmast gångna ministermötet den 14–16 april. En sådan rapport är utsänd till nämndens ledamöter och tidigare kommenterad av andra statsråd. Men statsrådet Leijonborg vill kanske säga någonting om den.

Anf.  294  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Har ni klarat av A-punkterna?

Anf.  295  ORDFÖRANDEN:

Nej, de har vi sparat till dig.

Anf.  296  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

De kom i morse. Det var en väldig bunt.

Anf.  297  ORDFÖRANDEN:

Vi brukar ta dem sist.

Anf.  298  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Okej. Det här var ett informellt KKR i Ljubljana där jag deltog på den dag som handlade om forskning. Det var två ämnen. Ordförandeskapet hade velat ha en diskussion om vilka visioner man har för det som kallas ERA, European Research Area. Den andra frågan var hur vi ska tackla en del styrnings- och ledningsfrågor, det som på engelska kallas governance, när vi ska utveckla ERA.

Jag tror för min del, och det är regeringens uppfattning, att EU har en större roll att spela i framtiden på forskningsområdet. Vi ser gärna att EU spenderar mer pengar av unionsbudgeten på forskningsfrågor. En modernare EU-budget innebär att resurser som i dag investeras i till exempel jordbruksstöd i stället skulle kunna investeras i forskningsstöd.

I mitt inlägg där var jag ganska tydlig med att Sverige vill att unionen ska spela en större roll på forskningsområdet. Det kan finansieras genom omprioritering av unionens budget.

Med den utgångspunkten att unionen ska vara aktivare på forskningsområdet är det naturligtvis väldigt intressant hur man löser ett antal beslutsfrågor och ledningsfrågor, hur man samordnar unionens insatser med medlemsländernas insatser, hur man garanterar kvalitet så mycket som möjligt. Vi har ju vunnit en del framgångar från svensk sida. Till exempel var inrättandet av det europeiska forskningsrådet ett steg i rätt riktning. Men i det här avseendet, som i detta sammanhang kallas för governance, har Sverige tagit en ledande roll. Beslutet blev att trion, där ju Sverige nu ingår, ska leda arbetet. Jag har haft mycket kontakt med min franska och min tjeckiska kollega om hur det här arbetet ska bedrivas.

Anf.  299  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och lägger rapporten till handlingarna.

Vi går in på information och samråd inför det kommande rådsmötet i de Leijonborgska delarna. A-punktslistan tar vi som sagt allra sist.

Om jag har noterat rätt är den första Leijonborgska beslutspunkten punkt 7 angående förvaltning av immateriella rättigheter vid kunskapsöverföring.

Här har det varit överläggningar i utbildningsutskottet då det fanns stöd för kommissionens rekommendation, detta den 8 maj. Det är sådant som ni förväntas ha läst och ha med när vi ger oss in i den här diskussionen. Nu ska det antas en resolution, och underlag är utsänt.

Anf.  300  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Kommissionen har skickat ut rekommendationerna, och nu har rådet gjort några beslutspunkter av det. Man ska ha klart för sig att det fortfarande handlar om rekommendationer. Vi tycker att de är rimliga. Det är naturligtvis ett otroligt viktigt område när man ska överföra forskningsgenombrott till kommersiell produktion. Vi jobbar med en del av de här frågorna inför vår forskningsproposition. Men vi ser inga problem med de rekommendationer som nu antas. Tvärtom tycker vi att de är rimliga.

Anf.  301  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 8 om europeisk infrastruktur för forskning och dess regionala dimension. Här ska det antas slutsatser på basis av en väldigt lång lista som ska finnas till hands på kansliet för specialister med mera.

Anf.  302  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Fru ordförande! Det här är naturligtvis en väldigt viktig fråga. Men man kan konstatera är slutsatserna knappast är i paritet med frågans sakliga vikt. Slutsatserna är ju mycket försiktiga och oklara, om man säger så.

Det är en brist i Europa i dag att vi har en oförmåga att bygga stora forskningsanläggningar. Dagens forskning kännetecknas delvis av att den behöver anläggningar som är väldigt dyrbara. Här har japaner och amerikaner i många fall visat sig duktigare på att komma till beslut när det gäller avancerade laboratorier eller partikelacceleratorer, som jag hörde att ni har talat om tidigare i dag. Här finns ett behov.

De försiktiga slutsatser som dras här har vi ingen svårighet att stödja.

Anf.  303  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 9 om familjevänliga forskarkarriärer. Där finns slutsatsutkast och underlag utsänt.

Anf.  304  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Fru ordförande! Det är det nuvarande ordförandeskapet som har tagit initiativ till en diskussion om denna fråga. Även på denna punkt kan jag säga att det är en viktig fråga. Vi brottas en hel del med den i Sverige. Även här har vi problematiken att vi har mycket kvinnor i högskoleväsendet, en majoritet kvinnor bland de studerande. Vi har kommit till ungefär fifty-fifty bland dem som doktorerar, men bland dem som fortsätter att vara verksamma som forskare är fortfarande är en klar majoritet män. Det här indikerar att det finns något problem av det slag som ordförandeskapet har identifierat. Vi tycker att det är mycket bra att man har en diskussion om hur man med olika åtgärder ska kunna underlätta för kvinnor att ägna en livsgärning åt forskning.

För vår del har vi en utredning som den förra regeringen var förutseende nog att tillsätta och som kallas för Befattningsutredningen, som har en hel del intressanta tankar om hur tjänstestruktur och annat inom Forsknings-Sverige ska kunna göras om. En av deras viktiga utgångspunkter är att ett reformarbete bör göras för att underlätta för kvinnor i forskarkarriären.

Vår planering är att vi ska återkomma i en proposition senare i år eller möjligen i början av 2009, där vi bygger på förslagen från Befattningsutredningen.

Anf.  305  KARIN PILSÄTER (fp):

Fru ordförande! Inrikespolitiskt är jag mindre orolig. När man läser de här papperen får man intrycket av att det bara är kvinnor som har familj. Det sätt varpå man underlättar för kvinnor i forskarvärlden är något som är familjerelaterat. Då hoppas jag att statsrådet i detta sammanhang framför att även män har familj och att kvinnor har andra hinder inom forskarvärlden än det faktum att de, de flesta av dem i alla fall, har förmågan att föda barn.

Anf.  306  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Man kan känna lite så att kvinnorna är de stackare som nu ska få en möjlighet även inom forskning. Jag utgår från, precis som Karin Pilsäter sade tidigare, att kvinnor och män ska få samma och lika möjlighet inom forskarvärlden och att det är det som är målsättningen så att man inte gör kvinnorna till några stackare som går och släpar med en familj och att vi nu ska lyfta upp dem lite. Det gäller att anpassa retoriken.

Anf.  307  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Fru ordförande! Vi har också när vi har tagit del av texterna reagerat mot en del ordval som just kan tolkas på det sätt som frågeställarna gör här och påpekat att de borde ändras. Men vi har alltså inte varit helt framgångsrika där.

Nu tror jag ändå att syftet med detta är gott, nämligen att öka jämställdheten. Så långt kan vi naturligtvis understödja detta. Men vi ska fortsätta att hävda att formuleringarna bör vara sådana att de inte skapar några nya missförstånd.

Anf.  308  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det är just detta att Sverige inte har haft framgångar med att förklara detta. Har man denna inställning och denna syn är det stora problemet den attityd man har när man talar om jämställdhet och ser på kvinnor och män. Det viktigaste är att kvinnor och män får samma möjligheter och samma rätt inom forskarvärlden i det här perspektivet.

Anf.  309  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Om vi hävdar att det läge som råder är uttryck för något som vi ibland kallar för strukturell diskriminering ska vi naturligtvis inte ersätta den med någon ny diskriminering, absolut inte.

Anf.  310  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 10 om lansering av den så kallade Ljubljanaprocessen med mera angående det europeiska forskningsområdet ERA. Den punkten har i alla fall varit föremål för ett utlåtande för utbildningsutskottet, med anledning av vilket näringsutskottet också hade yttrat sig. Detta förutsätts ha kommit till nämndens ledamöter till handa. Vi har haft frågan i EU-nämnden förut också, den 23 november, då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Nu förväntas en diskussion på basis av två utsända frågor.

Anf.  311  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Fru ordförande! Det var det här som jag berörde under den första punkten. Här står vi i ett skede där bilden är ungefär att de flesta verkar överens om att det är vettigt att unionen spelar en större roll på forskningsområdet. Bakgrunden är att de här ramprogrammen har blivit större och större. Vi från svensk sida har kritiserat att budgetarna i EU snarare löser 50-talets problem än morgondagens med sina omfattande jordbrukssubventioner. Vi hade velat ha en modernisering, som till stor del just handlar om att resurser ska tillföras forskningsområdet.

Då uppkommer naturligtvis frågan: Bör forskningsområdet reformeras på det sättet att unionen får en beslutsrätt över medlemsstaternas forskningspolitik? Där uppfattar jag att det råder en väldigt stor samstämmighet. Någon överstatlighet på forskningsområdet utöver vad som följer av det som unionen gör inom ramen för unionsbudgeten finns det inget stöd för. Det man tänker sig är ett fortsatt mellanstatligt samarbete, men man försöker hitta styrformer som gör att man länkar de här två nivåerna på ett så bra och effektivt sätt som möjligt till varandra.

Det är en av de aspekter som kommer att diskuteras i det som kom att kallas Ljubljanaprocessen och som alltså handlar om hur vi ska utveckla EU:s forskningssamarbete i framtiden.

Anf.  312  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Statsrådet pratade om medlemsländernas insatser när det gäller forskning. Det som är bekymmersamt är ju ojämlikheten mellan olika medlemsländer i fråga om möjligheten till motfinansiering. Är det här någonting som man också diskuterar och hur det ska ske? Även i Sverige är det ganska snårigt och besvärligt med motfinansieringen.

Anf.  313  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Fru ordförande! Jag är inte säker på att jag riktigt uppfattade frågan rätt. Men att olika länder har olika möjligheter till motfinansiering beror först och främst på att länderna satsar så olika på forskning över huvud taget. Några medlemsländer är fortfarande ganska fattiga och har av det skälet inte så stora möjligheter att delta i projekt. Där finns ett slags ojämlikhet i unionen som ju är ett bekymmer.

Där har Sverige talat för att det är viktigt att, i takt med att unionen utvecklas, också det viktiga sökandet efter ny kunskap i form av forskning blir rättvisare fördelat. Med tanke på en tidigare diskussion i dag kan jag säga att Sverige har argumenterat för att EIT:s huvudkontor bör ligga i ett nytt medlemsland. Det är ett uttryck för att vi ser den här ojämlikheten.

Begreppet ”snårigt” håller jag helt med om. Sverige vill gärna vara engagerat i europeiska forskningsprojekt och hoppas kunna få mer EU-forskningskapital tillbaka till Sverige. Men en del regler är rätt komplicerade. Vi arbetar inom ramen för sjunde ramprogrammet för att förenkla en del regler, så att det ska bli lättare att få del av medlen.

Anf.  314  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Finns det övriga frågor som det står Leijonborg på? Ja, punkt 11.d, Bättre karriärer och större rörlighet, ett partnerskap för forskare. Det här är informationspunkter som bekant. Är det något statsrådet vill säga är han välkommen att göra det.

Anf.  315  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Jag har inget att säga på den punkten.

Anf.  316  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen på den punkten.

Jag tror att det enda vi har kvar på KKR-rådet är det som statsrådet så riktigt påpekade i början, nämligen A-punktslistan. Det var kul att höra att statsrådet såg fram emot den dessutom. Digra sådana är utlagda. Är det någon särskild av dem som statsrådet vill kommentera?

Anf.  317  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Nej.

Anf.  318  ORDFÖRANDEN:

Han lät lite småsugen i början.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkter i dessa ärenden.

Vi är klara med KKR-agendan. Är det någonting mer statsrådet vill dela med oss innan vi släpper i väg honom?

Anf.  319  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Jag vill besvära om en trevlig helg!

Anf.  320  ORDFÖRANDEN:

Tack detsamma, och lycka till på rådet! Vi är klara med varandra.

Innehållsförteckning

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (bistånd) 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 2

Anf.  3  CARINA OHLSSON (s) 2

Anf.  4  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 2

Anf.  5  ÅSA LINDESTAM (s) 2

Anf.  6  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 3

Anf.  7  ÅSA LINDESTAM (s) 3

Anf.  8  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 3

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  10  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 4

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  12  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 4

Anf.  13  BODIL CEBALLOS (mp) 5

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  15  BODIL CEBALLOS (mp) 5

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  17  HANS LINDE (v) 5

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  19  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 6

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  21  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 6

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  23  HANS LINDE (v) 7

Anf.  24  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 8

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  26  Departementssekreterare KARL BACKÉUS 8

Anf.  27  HANS LINDE (v) 8

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  29  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 9

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  31  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 9

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  33  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 10

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  35  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 10

Anf.  36  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 10

Anf.  37  CARINA OHLSSON (s) 11

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  39  BODIL CEBALLOS (mp) 11

Anf.  40  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 11

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  42  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 12

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 13

2 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser 14

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  45  Utrikesminister CARL BILDT (m) 14

Anf.  46  HILLEVI LARSSON (s) 14

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  48  HILLEVI LARSSON (s) 14

Anf.  49  Utrikesminister CARL BILDT (m) 15

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  51  Utrikesminister CARL BILDT (m) 15

Anf.  52  SUSANNE EBERSTEIN (s) 16

Anf.  53  Utrikesminister CARL BILDT (m) 17

Anf.  54  SUSANNE EBERSTEIN (s) 17

Anf.  55  Utrikesminister CARL BILDT (m) 17

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  57  Utrikesminister CARL BILDT (m) 17

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  59  Utrikesminister CARL BILDT (m) 18

Anf.  60  ÅSA LINDESTAM (s) 18

Anf.  61  Utrikesminister CARL BILDT (m) 19

Anf.  62  ÅSA LINDESTAM (s) 20

Anf.  63  Utrikesminister CARL BILDT (m) 20

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  65  Utrikesminister CARL BILDT (m) 20

Anf.  66  HILLEVI LARSSON (s) 20

Anf.  67  BODIL CEBALLOS (mp) 21

Anf.  68  Utrikesminister CARL BILDT (m) 21

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  70  Utrikesminister CARL BILDT (m) 23

Anf.  71  HANS LINDE (v) 24

Anf.  72  Utrikesminister CARL BILDT (m) 24

Anf.  73  HANS LINDE (v) 24

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  75  Utrikesminister CARL BILDT (m) 24

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  77  Utrikesminister CARL BILDT (m) 24

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  79  Utrikesminister CARL BILDT (m) 25

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  81  Utrikesminister CARL BILDT (m) 25

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  83  Utrikesminister CARL BILDT (m) 26

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  85  FREDRICK FEDERLEY (c) 27

Anf.  86  Utrikesminister CARL BILDT (m) 27

Anf.  87  SUSANNE EBERSTEIN (s) 27

Anf.  88  Utrikesminister CARL BILDT (m) 27

Anf.  89  HANS LINDE (v) 28

Anf.  90  Utrikesminister CARL BILDT (m) 28

Anf.  91  HANS LINDE (v) 29

Anf.  92  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  93  Utrikesminister CARL BILDT (m) 29

Anf.  94  SUSANNE EBERSTEIN (s) 30

Anf.  95  Utrikesminister CARL BILDT (m) 30

Anf.  96  SUSANNE EBERTSTEIN (s) 30

Anf.  97  Utrikesminister CARL BILDT (m) 30

Anf.  98  HANS LINDE (v) 31

Anf.  99  BODIL CEBALLOS (mp) 31

Anf.  100  Utrikesminister CARL BILDT (m) 31

Anf.  101  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  102  HANS LINDE (v) 32

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  104  Utrikesminister CARL BILDT (m) 33

Anf.  105  CARINA OHLSSON (s) 34

Anf.  106  Utrikesminister CARL BILDT (m) 34

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  108  Utrikesminister CARL BILDT (m) 35

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  110  Utrikesminister CARL BILDT (m) 36

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  112  Utrikesminister CARL BILDT (m) 37

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  114  Utrikesminister CARL BILDT (m) 37

Anf.  115  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  116  Utrikesminister CARL BILDT (m) 37

Anf.  117  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  118  Utrikesminister CARL BILDT (m) 37

Anf.  119  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  120  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 38

Anf.  121  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  122  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 39

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  124  SUSANNE EBERSTEIN (s) 41

Anf.  125  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  126  INGVAR SVENSSON (kd) 42

Anf.  127  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  128  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 42

Anf.  129  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  130  Utrikesminister CARL BILDT (m) 43

Anf.  131  ORDFÖRANDEN 43

3 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (yttre förbindelser och försvar) 44

Anf.  132  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  133  Utrikesminister CARL BILDT (m) 44

Anf.  134  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  135  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 45

Anf.  136  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  137  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 45

Anf.  138  BODIL CEBALLOS (mp) 45

Anf.  139  Utrikesminister CARL BILDT (m) 45

Anf.  140  BODIL CEBALLOS (mp) 46

Anf.  141  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  142  BODIL CEBALLOS (mp) 46

Anf.  143  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  144  HANS LINDE (v) 46

Anf.  145  Utrikesminister CARL BILDT (m) 47

Anf.  146  ÅSA LINDESTAM (s) 47

Anf.  147  Utrikesminister CARL BILDT (m) 47

Anf.  148  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 48

Anf.  149  INGVAR SVENSSON (kd) 48

Anf.  150  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  151  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 48

Anf.  152  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  153  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 48

Anf.  154  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  155  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 48

Anf.  156  HILLEVI LARSSON (s) 49

Anf.  157  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 49

Anf.  158  ORDFÖRANDEN 49

4 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (försvar) 50

Anf.  159  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  160  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 50

Anf.  161  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  162  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 50

Anf.  163  HANS LINDE (v) 50

Anf.  164  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  165  BODIL CEBALLOS (mp) 50

Anf.  166  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  167  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 51

Anf.  168  ÅSA LINDESTAM (s) 51

Anf.  169  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 52

Anf.  170  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  171  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 52

Anf.  172  HANS LINDE (v) 52

Anf.  173  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  174  BODIL CEBALLOS (mp) 52

Anf.  175  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  176  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 53

Anf.  177  BODIL CEBALLOS (mp) 53

Anf.  178  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  179  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 53

Anf.  180  HANS LINDE (v) 54

Anf.  181  BODIL CEBALLOS (mp) 54

Anf.  182  ORDFÖRANDEN 54

Anf.  183  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 54

Anf.  184  ORDFÖRANDEN 54

Anf.  185  Statssekreterare HÅKAN JEVRELL 54

Anf.  186  ORDFÖRANDEN 55

5 §  Konkurrenskraft (industri) 56

Anf.  187  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  188  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 56

Anf.  189  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  190  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 56

Anf.  191  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 56

Anf.  192  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  193  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 57

Anf.  194  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  195  BODIL CEBALLOS (mp) 58

Anf.  196  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 58

Anf.  197  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  198  LEIF PAGROTSKY (s) 58

Anf.  199  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  200  LEIF PAGROTSKY (s) 58

Anf.  201  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  202  LEIF PAGROTSKY (s) 59

Anf.  203  ORDFÖRANDEN 59

Anf.  204  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 59

Anf.  205  BODIL CEBALLOS (mp) 59

Anf.  206  ORDFÖRANDEN 59

Anf.  207  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 59

Anf.  208  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  209  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 60

Anf.  210  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  211  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 60

Anf.  212  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  213  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 60

Anf.  214  ORDFÖRANDEN 61

Anf.  215  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 61

Anf.  216  ORDFÖRANDEN 61

Anf.  217  LEIF PAGROTSKY (s) 62

Anf.  218  ORDFÖRANDEN 62

Anf.  219  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 62

Anf.  220  ORDFÖRANDEN 63

Anf.  221  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 63

Anf.  222  SUSANNE EBERSTEIN (s) 63

Anf.  223  ORDFÖRANDEN 63

Anf.  224  LEIF PAGROTSKY (s) 63

Anf.  225  ORDFÖRANDEN 64

Anf.  226  BJÖRN HAMILTON (m) 64

Anf.  227  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 64

Anf.  228  LARS LILJA (s) 65

Anf.  229  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 65

Anf.  230  LARS LILJA (s) 65

Anf.  231  ORDFÖRANDEN 65

Anf.  232  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 66

Anf.  233  ORDFÖRANDEN 66

Anf.  234  LEIF PAGROTSKY (s) 66

Anf.  235  ORDFÖRANDEN 67

Anf.  236  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 67

Anf.  237  LEIF PAGROTSKY (s) 68

Anf.  238  ORDFÖRANDEN 68

Anf.  239  INGVAR SVENSSON (kd) 68

Anf.  240  ORDFÖRANDEN 68

Anf.  241  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 69

Anf.  242  ORDFÖRANDEN 69

Anf.  243  SUSANNE EBERSTEIN (s) 69

Anf.  244  ORDFÖRANDEN 69

Anf.  245  BODIL CEBALLOS (mp) 69

Anf.  246  ORDFÖRANDEN 69

Anf.  247  HANS LINDE (v) 69

Anf.  248  ORDFÖRANDEN 69

6 §  Konkurrenskraft (inre marknad) 71

Anf.  249  ORDFÖRANDEN 71

Anf.  250  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 71

Anf.  251  ORDFÖRANDEN 72

Anf.  252  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 72

Anf.  253  BODIL CEBALLOS (mp) 72

Anf.  254  ORDFÖRANDEN 73

Anf.  255  BODIL CEBALLOS (mp) 73

Anf.  256  ORDFÖRANDEN 73

Anf.  257  LEIF PAGROTSKY (s) 73

Anf.  258  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 73

Anf.  259  LEIF PAGROTSKY (s) 73

Anf.  260  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 74

Anf.  261  ORDFÖRANDEN 74

Anf.  262  KARIN PILSÄTER (fp) 74

Anf.  263  ORDFÖRANDEN 74

Anf.  264  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 74

Anf.  265  ORDFÖRANDEN 75

Anf.  266  KARIN PILSÄTER (fp) 75

Anf.  267  BODIL CEBALLOS (mp) 75

Anf.  268  ORDFÖRANDEN 75

Anf.  269  HANS LINDE (v) 75

Anf.  270  ORDFÖRANDEN 76

Anf.  271  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 76

Anf.  272  ORDFÖRANDEN 76

Anf.  273  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 76

Anf.  274  ORDFÖRANDEN 77

Anf.  275  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 77

Anf.  276  ORDFÖRANDEN 77

Anf.  277  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 78

Anf.  278  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 78

Anf.  279  Departementsrådet MARIANNE ÅBYHAMMAR 78

Anf.  280  ORDFÖRANDEN 79

7 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (WTO) 80

Anf.  281  ORDFÖRANDEN 80

Anf.  282  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 80

Anf.  283  BJÖRN HAMILTON (m) 81

Anf.  284  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 81

Anf.  285  ORDFÖRANDEN 82

Anf.  286  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 82

Anf.  287  Kanslirådet DANIEL BLOCKERT 82

Anf.  288  ORDFÖRANDEN 83

Anf.  289  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 83

Anf.  290  ORDFÖRANDEN 83

Anf.  291  Statssekreterare GUNNAR WIESLANDER 83

Anf.  292  ORDFÖRANDEN 83

8 §  Konkurrenskraft (forskning) 84

Anf.  293  ORDFÖRANDEN 84

Anf.  294  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 84

Anf.  295  ORDFÖRANDEN 84

Anf.  296  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 84

Anf.  297  ORDFÖRANDEN 84

Anf.  298  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 84

Anf.  299  ORDFÖRANDEN 85

Anf.  300  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 85

Anf.  301  ORDFÖRANDEN 85

Anf.  302  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 85

Anf.  303  ORDFÖRANDEN 85

Anf.  304  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 86

Anf.  305  KARIN PILSÄTER (fp) 86

Anf.  306  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 86

Anf.  307  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 86

Anf.  308  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 87

Anf.  309  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 87

Anf.  310  ORDFÖRANDEN 87

Anf.  311  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 87

Anf.  312  SUSANNE EBERSTEIN (s) 88

Anf.  313  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 88

Anf.  314  ORDFÖRANDEN 88

Anf.  315  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 88

Anf.  316  ORDFÖRANDEN 88

Anf.  317  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 88

Anf.  318  ORDFÖRANDEN 88

Anf.  319  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 89

Anf.  320  ORDFÖRANDEN 89