Fredagen den 23 juli

EU-nämndens uppteckningar 2020/21:55

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Då frågar jag om det medges deltagande på distans för ledamöter och tjänstepersoner vid dagens möte. Jag finner frågan med ja besvarad.

§ 2  Ekonomiska och finansiella frågor

Statssekreterare Max Elger

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 13 juli 2021

Information och samråd inför videomöte den 26 juli 2021

Anf.  2  ORDFÖRANDEN:

Välkomna till dagens EU-nämndssammanträde!

Vi inleder med återrapport från möte i rådet den 13 juli 2021. Är det något där som statssekreteraren önskar kommentera?

Anf.  3  Statssekreterare MAX ELGER:

Ja, så är fallet. Det avhölls ju ett Ekofinmöte den 13 juli 2021, och jag tänkte börja med att berätta om de två lite större dagordningspunkterna.

Den första inbegrep en diskussion om kommissionens paket för hållbar finansiering. Paketet välkomnades brett av medlemsstaterna, inklusive av Sverige. Där lyfte finansministern fram att finansmarknaden har en viktig roll att spela i omställningen till en hållbar ekonomi, men att Sverige får återkomma med mer detaljerade positioner när förslagen har analyserats närmare.

Under diskussionen tog flera medlemsstater också upp den delegerade akt som fastställer granskningskriterier för klimatrelaterade mål i taxonomin. Några medlemsstater ansåg att även kärnkraft och naturgas borde inkluderas i taxonomin, medan andra medlemsstater starkt motsatte sig detta.

Finansministern betonade att också Sverige ser klimataktens nuvarande utformning som problematisk, inte minst vad gäller kriterierna för skogsbruket, och att Sverige därför avser att invända mot akten.

Den andra lite större diskussionen handlade om faciliteten för återhämtning och resiliens, där ministrarna skulle ta ställning till kommissionens förslag till genomförandebeslut om tolv återhämtningsplaner. Samtliga beslut gavs enhälligt stöd och kunde därmed antas på mötet.

Inför framtida utbetalningar betonade Sverige vikten av att det görs en noggrann granskning av huruvida medlemsstaterna lever upp till de mål och delmål som ställs upp i återhämtningsplanerna. På ett mer generellt plan betonade några medlemsstater, däribland Sverige, också vikten av efterlevnad av rättsstatens principer.

Därtill antog rådet också slutsatser om 2021 års djupgranskningar.

Avslutningsvis fick rådet en återrapportering från G20-mötet som hade ägt rum några dagar tidigare, den 9–10 juli. På det mötet var den mest framträdande frågan internationell beskattning.

Det hölls även ett eurogruppsmöte i inkluderande format den 12 juli. Till detta hade USA:s finansminister Janet Yellen bjudits in för att diskutera aktuella ekonomiska och finansiella frågor. Det var en mycket givande diskussion under vilken finansministern framförde tacksamhet över att kunna återuppbygga relationerna mellan EU och USA. Därtill lyfte finansministern fram några områden där regeringen ser särskilda möjligheter för samarbete, däribland priset på koldioxid som har en viktig roll att spela i den gröna omställningen.

Avslutningsvis kan konstateras att i anslutning till mötet nästa vecka kommer det inte att hållas något eurogruppsmöte i inkluderande format.

Detta var min återrapport.

Anf.  4  JAN ERICSON (M):

Jag har läst igenom rapporten och hur de olika länderna har uttalat sig på den första punkten, om taxonomin.

Jag kan konstatera att finansministern var tydlig och på ett utmärkt sätt framförde de synpunkter som vi har från svensk sida. Men jag blev lite förvånad över att inget annat land nämnde frågan om skogen och skogens roll i taxonomin.

Vad jag förstår gick det ett brev till kommissionen där ett antal länder protesterade mot hur man har hanterat just skogsfrågorna. Ändå var det bara Sverige som kommenterade frågan på mötet. Det gör mig lite nyfiken. Har statssekreteraren någon fundering om vad detta kan ha berott på? Jag undrar hur resonemanget går när EU-ledare träffas och varför den här frågan inte blev större på det här mötet.

Anf.  5  Statssekreterare MAX ELGER:

Det är en riktig observation att det bara var finansministern som lyfte fram vikten av skogsbruket.

Jag har inga väldigt kvalificerade reflektioner om detta, mer än att skogsbruket för Sverige professionellt sett är mycket viktigare än för de flesta andra länder, så det kanske är en lite större fråga i Sverige än i många andra länder. Ett annat land som ju också har ett stort skogsbruk är Finland, men de valde att avstå från att lyfta fram en sådan kommentar i det här sammanhanget.

En riktig observation kan ha något att göra med det som jag nyss sa, men jag har inga oerhört djuplodande reflektioner om detta.

Anf.  6  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Det här är kanske inte en fråga till statssekreteraren i första hand. Jag tänker på taxonomin, som ju diskuterades ingående i finansutskottet. Såvitt jag vet har den inte diskuterats lika ingående i EU-nämnden, och det finns väl ingen svensk ståndpunkt fastslagen i EU-nämnden, om jag inte har missat något. Jag var ju inte med vid det möte där taxonomin nämndes. I underlaget nämndes det bara att det hade tagits ett beslut i EU. Det var inte en del av överläggningen i EU-nämnden. Jag vill därför fråga om EU-nämnden kommer att överlägga eller om jag som sagt har missat att det har gjorts.

Anf.  7  Föredraganden CAROLINE JENDER PAMRIN:

Det senaste som har hänt i taxonomifrågan är att kommissionen har publicerat en delegerad akt. I botten finns en taxonomiförordning, och sedan ska det antas en delegerad akt för att förtydliga och utveckla vad som ska gälla. Den har varit i finansutskottet flera gånger för överläggning och information. Sverige skickade in synpunkter i den konsultation som pågick i december. Kommissionen har sedan tagit hand om medlemsstaternas synpunkter, och ett förslag till delegerad akt publicerades i maj, tror jag att det var. Processen har varit i utskott, men vi har inte haft den i EU-nämnden. Däremot var taxonomiförordningen i EU-nämnden flera gånger inför det slutliga antagandet förra sommaren, primärt genom skriftliga förfaranden. Det blev även ett muntligt samråd i augusti 2019 inför förordningens antagande. Förordningen antogs senare genom skriftligt förfarande.

Anf.  8  Statssekreterare MAX ELGER:

Jag har inget behov av att kommentera något efter denna lödiga framställning.

Anf.  9  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Jag ber om ursäkt, statssekreteraren, för att jag tar upp tid med formalia.

Om finansutskottet har sagt att Sverige ska säga nej till den delegerade akten på grund av frågan om skogsbruket, men frågan inte har varit uppe i EU-nämnden, är frågan om finansutskottet, som är ett beredande utskott, kan säga att regeringen ska säga nej. Borde det inte vara EU-nämnden som i så fall ska säga att finansministern ska säga nej till den delegerade akten? Det är alltså en formaliafråga. Ett utskott kan ju normalt inte fatta beslut utan bereder ärenden till EU-nämnden, som inte har fattat beslut om att Sverige ska säga nej.

(ORDFÖRANDEN: Nu måste vi hålla på och konsultera lite grann.)

Ordförande! Detta är ingen fråga som behöver avgöras i dag. Jag tycker helt enkelt att frågan om taxonomin ska föredras i EU-nämnden innan Sverige säger ja eller nej till ärendet, men det behöver man inte besluta i dag. Det finns inte på dagordningen.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Vi tar en liten konsultation. Ett ögonblick.

Så här ligger det till: Det kommer ett skriftligt samråd i september till EU-nämnden, Ilona. Då tror jag att det kommer att landa i frågeställningen på det viset.

Anf.  11  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Om jag då bara får kommentera: Då innebär det att finansministern har sagt någonting på ett möte som hon egentligen inte har haft grund för. Det är ju inte hennes fel i det här fallet, men om hon har sagt att vi ska säga nej eller att det lutar åt det är lite olika saker.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Jag har väldigt svårt att tolka det på något annat sätt än att det ju inte är någon som är för taxonomin när det gäller den svenska positionen och skogsbruket. Jag tror nog inte att finansministern har farit med extra utfästelser bara baserat på finansutskottets uppfattningar. Det är en ganska väl känd position också inom näringsutskottet. Kanske finns det också med i miljö- och jordbruksutskottet. De var också med och lyssnade. Jag tror alltså inte att finansministern på något vis har tagit några egna steg bara kopplat till finansutskottets sammanträde.

Anf.  13  JAN ERICSON (M):

Jag delar helt ordförandens bedömning. Vi har varit tydliga i finansutskottet och i andra utskott, och det är tydligt hur riksdagen ser på den här frågan. Jag kan inte se att det finns något hinder för finansministern att framföra sin bedömning av läget i den svenska riksdagen på ett möte som inte är beslutande utan där man bara framför en synpunkt. Där måste jag försvara finansministern. Jag tycker att det är korrekt agerat.

Anf.  14  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Där ska jag vara tydlig: Jag säger inte att finansministern har gjort något fel. Det här har ju överlagts med finansutskottet. Jag vill bara ha en klar och tydlig gränsdragning för vem det är som har mandat att fatta beslut om den svenska ståndpunkten.

Här ska vi också komma ihåg att regeringens förslag ju ändå var att vi skulle säga ja till den delegerade akten men invända och vilja fortsätta förhandla om skogsbruket, medan finansutskottets majoritet valde att besluta att vi ska säga nej till akten. Det är ett ganska stort steg mellan att säga nej och att säga ja men vilja fortsätta förhandla. Det är det jag är ute efter: Det borde vara vi i EU-nämnden som har mandatet att fastställa regeringens position, inte finansutskottet.

Men vi behöver som sagt inte diskutera det här vidare. Det var mer för framtiden och liknande frågor.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Fast det är inte så mycket för framtiden. Det här är den normala processen. Fram till det att den delegerade akten beslutas är det finansutskottet eller det beredande utskottet som har ansvaret för att ge en grundläggande position till regeringens uppfattning. Sedan kommer det skriftliga samrådet att tas i EU-nämnden. Det är precis på samma sätt som övriga processer har fortgått eller genomförts i EU-nämnden tidigare. Det här är ingenting unikt för finansutskottet eller något annat utskott i riksdagen fram till det att EU-nämnden tar beslutet. Utskottet är beredande och ger en grunduppfattning som regeringen bär med sig i förhandlingarna, men beslutet tas i slutändan i EU-nämnden när akten är på plats och det finns slutsatser eller liknande att förhålla sig till. Så ligger det till.

Är det nog med frågor kring återrapporten? Jag finner att frågan är med ja besvarad, och vi noterar och tackar för den.

Då går vi in på dagordningspunkten 1, Lagstiftningspaket om bekämpning av penningtvätt – Presentation från kommissionen. Det här är en diskussionspunkt.

Anf.  16  Statssekreterare MAX ELGER:

Under den här punkten ska kommissionen presentera ett lagstiftningspaket om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som publicerades den 20 juli. Här förväntar vi oss i huvudsak information, men ministrarna kommer också att ges möjlighet att ge inledande kommentarer. Paketet bygger vidare på de rådsslutsatser som antogs i november 2020 och består av fyra lagstiftningsförslag: ett förslag om att inrätta en ny EU-myndighet, en ny reglering om spårbarhet vid överföring av kryptovalutor samt två förslag som innebär en överflyttning av stora delar av det gällande penningtvättsdirektivet till en förordning.

Eftersom paketet publicerades för ett par dagar sedan har regeringen ännu inte analyserat det till fullo, men några av huvuddragen är som följer.

Den nya EU-myndigheten föreslås ha uppgifter på två områden. Det första är tillsynsområdet, där den föreslås ha direkt tillsyn över ett fåtal riskfyllda finansiella företag. Därtill föreslås den också utgöra en stödfunktion för medlemsstaternas finansunderrättelseenheter, i Sveriges fall Finanspolisen.

En breddning av regelverket rör överföring av kryptovalutor som föreslås omfattas av liknande krav på information om avsändare och mottagare som i dag gäller för banköverföringar. Förslaget syftar till att förbättra transparensen på detta område.

Regeringen stöder ambitionen att förbättra unionens system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och kan notera att paketet vid en första analys stämmer väl överens med tidigare antagna rådsslutsatser där rådet uttryckt till kommissionen hur framtida reformer bör se ut. Fortsatta reformer på området bör vara väl avvägda, ändamålsenliga och kostnadseffektiva.

Regeringen återkommer till riksdagen i vanlig ordning för förankring av ståndpunkt. Vid en eventuell diskussion på mötet den 26 juli kommer regeringen att uttrycka sig i enlighet med den ståndpunkt som tidigare har överlagts med riksdagen.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då går vi in på dagordningspunkten 2, Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens: Rådets genomförandebeslut inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens – Lägesrapport. Det kommer att vara en diskussion, men i EU-nämnden i dag är det ett beslutsärende.

Anf.  18  Statssekreterare MAX ELGER:

På agendan står fyra genomförandebeslut för återhämtningsplaner inom återhämtningsfaciliteten. Det handlar om Cypern, Kroatien, Litauen och Slovenien. Genomförandebesluten kommer att behandlas på det informella videomötet med EU:s ekonomi- och finansministrar, men formella beslut kommer att fattas via skriftligt förfarande i rådet efter mötet. Det är de besluten vi samråder om i dag.

Vid samrådet med nämnden för två veckor sedan gick jag igenom processen för faciliteten, den granskning som kommissionen och regeringen gör och frågan om rättsstatens principer. Jag tänkte därför vara lite mer kortfattad vid detta tillfälle.

Gällande processen framöver är de fyra nu aktuella genomförandebesluten de sista som väntas innan sommaruppehållet. Därefter återstår elva genomförandebeslut att hantera i höst, däribland Sveriges återhämtningsplan.

För de fyra aktuella genomförandebesluten har kommissionen granskat ländernas återhämtningsplaner och publicerat omfattande granskningsrapporter. Som jag tidigare har nämnt baseras kommissionens granskning på de kriterier och krav som förordningen ställer. Dessa inkluderar god förenlighet med landsspecifika rekommendationer samt minst 37 procent till grön omställning och 20 procent till digital omställning. Därtill ska planerna bidra till facilitetens övergripande mål om att stärka långsiktig tillväxt, att skapa nya jobb och att minska ekonomiska ojämlikheter. Planerna ska slutligen beskriva hur dessa åtgärder förväntas påverka jämställdhet.

Förordningen ställer också krav på att medlemsstaterna ska ha effektiva interna kontrollsystem för att motverka, upptäcka och åtgärda bedrägeri, korruption, och intressekonflikter. Dessutom finns krav på omfattande mål och milstolpar för återhämtningsplanernas genomförande.

I alla fyra fall som är uppe nu på måndag bedömer kommissionen att återhämtningsplanerna lever upp till förordningens kriterier och föreslår således att godkänna genomförandebesluten.

Sedan förslagen till genomförandebeslut publicerades har de behandlats i EU-kommittéer. I dessa har de diskuterats ett och ett, med fokus på övergripande frågor som efterlevnad av förordningens kriterier och hur de kan stödja medlemsstaternas utveckling på sikt. Kommittéerna har givit stöd till de fyra genomförandebesluten.

Ni har fått information om de fyra aktuella återhämtningsplanerna i den kommenterade dagordningen, men jag tänkte säga några ord om Sloveniens återhämtningsplan eftersom nämnden ställde frågor om landet vid förra tillfället.

Slovenien har uppmärksammats den senaste tiden gällande bland annat medieoberoende och att de ännu inte nominerat delegerade åklagare till den europiska åklagarmyndigheten. Allra senast lyftes dessa frågor fram i kommissionens rapport om rättsstatsprincipen, som publicerades i tisdags. Rapporteringen kring dessa frågor är naturligtvis oroande, men det finns inget som pekar på att genomförandet eller övervakningen av återhämtningsplanen äventyras. Den slovenska regeringen har aviserat att den avser att nominera kandidater till posterna i den europeiska åklagarmyndigheten och att den dessutom kommer att betala ut det mediestöd till nyhetsbyråer som den hittills hållit inne.

Kommissionen bedömer att det finns adekvata nationella strukturer på plats för att säkerställa en korrekt användning av facilitetens medel. Dessutom måste landet, som alla som tar emot stöd från faciliteten, ge tillträde för revision och kontroll till kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Olaf, och Europeiska revisionsrätten. Om oegentligheter upptäcks har kommissionen rätt att minska stöd samt att kräva återbetalning av bidrag och förtida återbetalningar av lån.

I samband med detta tänkte jag också påminna om att kriterierna i återhämtningsfacilitetens förordning inte inkluderar förenlighet med rättsstatens principer. Denna fråga regleras i stället separat i villkorlighetsförordningen. Förordningens krav på efterlevnad av rättsstatens principer omfattar alla medel som betalas ut från EU:s budget och kan därför också tillämpas på återhämtningsfaciliteten.

Nu tillbaka till det som ska avhandlas på mötet, nämligen förslag till genomförandebeslut för dessa fyra medlemsstater. Som jag tidigare nämnt baseras regeringens ställningstagande för beslut på förordningens kriterier. Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att de fyra återhämtningsplanerna lever upp till förordningens kriterier. Överlag har återhämtningsplanerna en relativt hög ambitionsnivå och bedöms stärka medlemsstaternas och därmed EU:s utveckling på sikt.

Sammanfattningsvis menar regeringen att Sverige bör stödja kommissionens förslag till beslut.

Anf.  19  JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Det var pedagogiskt framställt, men jag har ändå några frågor.

Tack för den utförliga redogörelsen kring Slovenien! Jag hade lite tekniska problem precis i början av dagens möte när statssekreteraren föredrog återrapporten, men jag hörde att han sa att Sverige vid förra mötet hade lyft upp frågan om rättsstatens principer. Även om jag förstår att det är en sak att besluta om planerna och en sak att sedan besluta om utbetalningar och att det är olika förordningar som styr går ju frågorna ihop, också givet den föredragning som statssekreteraren gör i dag. Därför blir det en hel del frågor kring detta.

Bara så att jag verkligen har förstått det korrekt: Beslutet om planerna fattas av rådet. Då är min fråga vem som fattar beslut om själva utbetalningarna. Där finns det ju en villkorlighetsförordning, och som statssekreteraren säger finns det också en hel del andra regler för när medel används på felaktigt sätt eller man inte lever upp till rättsstatens principer. När är det de besluten kommer, och vem är det som fattar de besluten? Detta går ju som sagt lite grann ihop, och den politiska diskussionen blir komplicerad eftersom man kanske tenderar att blanda ihop det lite grann.

Sedan har jag en annan fråga. Utbetalningarna är en sak, men när det gäller andra regler kring felaktiga utbetalningar handlar det om återbetalning. Stoppar man utbetalningar här, är det en återbetalning eller kan det vara det både och? Jag vet inte om det går att svara på det; det kanske var en detaljfråga.

Sedan bara en fråga till: Nu är detta det sista innan ledigheten, men vet statssekreteraren redan i dag vilka länder som kommer i nästa sjok, så att säga? En annan detaljfråga är om han vet om det blir ett digitalt möte eller ett fysiskt möte.

Anf.  20  MARIA NILSSON (L):

Herr ordförande! Jag tar vid där Jessika Roswall slutade med mer kunskapsfrågor eller förståelsefrågor. Det får väl anses som ett tecken på statssekreterarens pedagogiska excellens att vi ställer dessa frågor.

Jessika Roswall frågade om nästa sjok. Är det korrekt uppfattat att Ungern som läget är nu så att säga är suspenderat – eller vilket ord man nu ska använda – från den fortsatta processen inom ramen för resiliens- och återhämtningspaketet? Och vilken är statusen för Polen? Kommer Polen att vara ett av de elva paket som ska tas upp i höst?

Det andra jag vill ta upp är mer av en detaljfråga. I planerna kan man se att det är olika stora procentandelar när det gäller hur stor del som ska gå till reformer och så vidare, och det skiljer sig åt mellan ansökningarna. Finns det en diskussion om detta? Finns det en lägstanivå för bedömningen, och hur ser man på de skillnader som finns?

Nu kommer jag till min sista fråga. Jag uppfattade förra gången att den svenska regeringen gör någon typ av intern utvärdering av planerna för att kunna framföra ett förslag till ståndpunkt till oss. Hur ser den processen ut?

Anf.  21  Statssekreterare MAX ELGER:

Jag börjar med Jessikas frågor. Jag ber redan nu om ursäkt om jag missar någon fråga.

Vem fattar beslut när det gäller utbetalningarna? Det är kommissionen som fattar beslut om utbetalningar. Man har att förhålla sig till den villkorlighetsförordning som finns och som slår fast att om det finns hot mot unionens intressen vid utbetalningar – i detta inkluderas rättsstatens principer – ska betalningarna inte fortsätta. När det gäller huruvida detta handlar om att inhibera utbetalningar eller om att begära återbetalningar tolkar jag det som att det kan gälla både och.

Vet vi i innevarande läge hur nästa sjok av planer som rådet ska förhålla sig till ser ut? Nej, det vet vi inte. Det lär vi bli varse inför det möte där nästa sjok behandlas. Om det mötet är digitalt eller fysiskt vet jag inte heller än. Vi har inte fått någon information om det. Framtiden lär utvisa hur det blir.

Detta var de frågor jag fick med mig från Jessika. Nu kommer jag till Marias frågor.

Har Ungerns ansökan blivit suspenderad? Nej, det vore fel att beskriva det med ordet ”suspenderad”. Däremot har kommissionen i sin granskning av planen i fråga begärt förlängning. Det är ett likartat förfarande som för andra länder, men man vill ha lite mer tid till själva arbetet med planen. Det går såvitt jag begriper inte att inferera huruvida Ungern därmed kommer att behandlas i nästa sjok eller i sjoket därpå.

Är Polen ett av de elva återstående länderna? Ja, det är det definitionsmässigt, men när Polens plan kommer upp till behandling känner vi inte till i dag.

Olika planer har olika mått av reformer. Det är ju helt riktigt, och jag tror att det finns två huvudsakliga förklaringar. Först och främst föreligger det olika reformbehov i länderna. Det finns länder som har fått många landsspecifika rekommendationer och således måste adressera fler, och det finns länder som har fått färre landsspecifika rekommendationer och alltså inte har lika många krav att leva upp till.

Sedan är det klart att om en plan omfattar en mycket stor del av ekonomin finns det också en större förväntan om att man ska adressera fler behov av reformer än om planen, som i Luxemburgs fall, handlar om 1 eller 2 tiondels procent av bnp. Då kanske man ser lite mindre behov av att adressera alla rekommendationer på ett och samma bräde. Det finns ju något slags fysisk restriktion i det.

Låt mig säga något om regeringens interna utvärdering. Den grundar sig i mångt och mycket på den rapportering vi får från kommissionen, där man går igenom de planer som vi har att förhålla oss till. Arbetet samordnas på Finansdepartementet. Vi förhåller oss också till medlemsstaternas planer i vissa delar i den mån vi själva upplever att vi har ytterligare frågor utöver vad som har framgått av kommissionens egna rapporter.

Vi förhåller oss alltså till bägge dessa materier. Det är dock 27 planer som ska behandlas, och de är i vissa fall tusensidiga. Det är inte möjligt att förhålla sig till vartenda kommatecken i alla planer, för de resurserna har inte riktigt Finansdepartementet till sitt förfogande.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då går vi in på dagordningspunkt 3, Övriga frågor. Är det något där som statssekreteraren önskar lyfta fram?

Anf.  23  Statssekreterare MAX ELGER:

Nej, jag har inga övriga frågor att ta upp. Men låt mig lägga till något som mina mycket goda tjänstemän här hann skicka in en kommentar om. Inför varje utbetalningsbeslut som kommissionen fattar granskas inte rättsstatsprinciperna specifikt, utan det är en del av den allmänna processen för att hantera utbetalningen. Om jag sa fel på något sätt vill jag gärna korrigera det.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Tack för det klargörandet, statssekreteraren! Vi noterar det och tackar för informationen.

Med detta vill vi tacka statssekreteraren för närvaron vid dagens EU-nämndssammanträde och önska statssekreteraren en glad sommar. Lycka till vid det kommande mötet om de fyra ländernas återhämtningsfondspaket och ansökningar! Tack för att du var med i dag!

Anf.  25  Statssekreterare MAX ELGER:

Tusen tack! Trevlig sommar!

Innehållsförteckning

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

§ 2  Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.  2  ORDFÖRANDEN

Anf.  3  Statssekreterare MAX ELGER

Anf.  4  JAN ERICSON (M)

Anf.  5  Statssekreterare MAX ELGER

Anf.  6  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  7  Föredraganden CAROLINE JENDER PAMRIN

Anf.  8  Statssekreterare MAX ELGER

Anf.  9  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  10  ORDFÖRANDEN

Anf.  11  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  12  ORDFÖRANDEN

Anf.  13  JAN ERICSON (M)

Anf.  14  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  15  ORDFÖRANDEN

Anf.  16  Statssekreterare MAX ELGER

Anf.  17  ORDFÖRANDEN

Anf.  18  Statssekreterare MAX ELGER

Anf.  19  JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  20  MARIA NILSSON (L)

Anf.  21  Statssekreterare MAX ELGER

Anf.  22  ORDFÖRANDEN

Anf.  23  Statssekreterare MAX ELGER

Anf.  24  ORDFÖRANDEN

Anf.  25  Statssekreterare MAX ELGER