§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 9 december 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 27 januari 2015

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Då öppnar vi mötet. Jag välkomnar finansministern och medarbetare hit.

Först på dagordningen är Ekofin. Har finansministern några muntliga tillägg till återrapporteringen från den 9 december?

Anf. 2 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Då kan vi gå in direkt på dagordningspunkt 3. Den ska vara struken, har jag hört. Stämmer det?

Anf. 4 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagordningspunkt 4, Investeringsplan för Europa.

Anf. 6 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vid Ekofin kommer vi att ha en första diskussion om förslaget till förordning om Europeiska fonden för strategiska investeringar. Vi hade redan vid decembermötet en diskussion om kommissionens plan för att öka investeringarna i Europa. Det här är nästa steg där man har presenterat förslag till förordning för investeringsfonden. Förslaget presenterades förra veckan, och förhandlingarna i rådsarbetsgrupperna har precis inletts. Det här är något som vi kommer att fortsätta att diskutera vid ett flertal tillfällen under våren. Tanken är att de nya regelverken ska kunna träda i kraft redan vid halvårsskiftet. Det är en ambitiös tidsplan.

Investeringsplanen består av tre olika ben. Ett är investeringsfonden, där vi har fått det första förslaget till förordning. Det andra är att det ska finnas en rådgivningshubb och en projektlista. Det ska vara en lista med potentiella bra investeringsprojekt. Det tredje är att kommissionen ska lägga fram förslag om hur man generellt kan förbättra investeringsklimatet i Europa.

Regeringen har välkomnat investeringsplanen, där även fonden ingår. Regeringen har även understrukit att detta är komplement till åtgärder som måste vidtas på nationell nivå för att Europa ska öka sin attraktivitet för investeringar. Det är naturligtvis något som vi kommer att fortsätta att driva.

Förordningen som ska diskuteras handlar om hur fonden ska inrättas, hur den ska styras och finansieras samt rapporteringskrav. Det rör sig också om att etablera rådgivningshubben och projektlistan. Det är ännu oklart vilka svårigheter och knäckfrågor som kommer att finnas i förhandlingen, men jag tänkte berätta vad regeringen avser att verka för i de kommande diskussionerna på Ekofin i nästa vecka.

Vad gäller styrning av fonden anser vi att det är viktigt att EIB:s roll i fonden blir central. Vi vet att EIB tidigare har gjort ett bra jobb med att hålla ordning på pengarna och prioritera projekt på ett bra sätt. Vi kommer också att stryka under att det är viktigt att projekten på listan ska få finansiering via fonden och att finansiering ska beviljas på transparenta och objektiva grunder.

En del av finansieringen till fonden kommer från Horisont 2020-medel, det vill säga medel avsedda att gå till forskning och innovation, men medlen har flyttats från Horisont 2020 in i fonden. Vi kommer att understryka att det är viktigt att fonden också ska finansiera forskning och innovation eftersom investeringar i forskning och innovation kommer att vara viktigt för Europas tillväxt framöver.

Vi kommer också att understryka att vi ser en poäng i att de investeringar som görs i fonden är ekologiskt långsiktigt hållbara, att det inte blir kortsiktiga investeringar via fonden.

Vi är positiva till rådgivningshubben, som är tänkt att förenkla för dem som vill genomföra investeringar i Europa. Vi är också positiva till att det finns en projektlista, men vi vill också understryka att vi tycker att det är viktigt att de två åtgärderna också kompletteras med den tredje delen, det vill säga mer generella åtgärder för att göra Europa mer attraktivt för investeringar.

Anf. 7 MARIA PLASS (M):

Tack för föredragningen!

Jag har några frågor som rör finansieringen och projektlistan.

Jag börjar med projektlistan. Regeringen har satt upp ett antal projekt som man anser är viktiga. Kommer projektlistan att ändras eller ligger den kvar? Jag har tidigare ställt frågan till statsministern om hur detta kan ge nya jobb till Sverige. Jag har inte fått svar på frågan. Utifrån de projekt som prioriteras, har man räknat på vilka jobb de ger till Sverige?

Vidare har vi frågan om finansieringen. Står Sverige starkt i att vi inte i ett senare skede kommer att behöva tillföra pengar därför att det sker en omflyttning av medel och sedan måste Sverige – nästan bakvägen – tillsammans med andra länder stoppa tillbaka pengarna?

Horisont 2020 innebär redan beslutade medel. Kan jag få ett förtydligande? Jag uppfattade inte riktigt om en flytt av pengarna innebär att forskningspengarna drabbas.

Anf. 8 TINA ACKETOFT (FP):

Tack för presentationen!

Det är väl ingen hemlighet att vi i Folkpartiet inte direkt jublar över investeringsplanen, som snarast är något av Junckers flaggskepp. Därför vill jag återigen repetera att man ska hålla en sund återhållsamhet och värna budgeten.

Jag vill gärna lyfta fram Horizon 2020 och direkt öronmärka medlen för forskning. Om det är något som ska ta länderna ut ur denna djupa kris är det forskningen. Tyngdpunkten ska snarare läggas vid strukturreformer än något annat.

Nu är jag inte nationalekonom, och det är möjligt att det finns ett briljant svar, men jag skulle önska att det mesta i livet kunde ha en multiplikatoreffekt på 15 eftersom livet då hade blivit mycket enklare. Hur har man kommit fram till siffran 15? Är det något som finansministern tycker är rimligt och som Sverige ställer sig bakom? Om så inte är fallet, hur ska man i så fall hitta de återstående multiplikatorerna?

Anf. 9 ORDFÖRANDEN:

Vi hade en lång diskussion förra gången frågan kom upp. Du satt inte i nämnden då, så jag förstår att du ställer frågan.

Anf. 10 TINA ACKETOFT (FP):

Ta den korta varianten.

Anf. 11 JENS HOLM (V):

Vi har tidigare i olika sammanhang tagit upp vikten av att investeringarna blir ekologiskt långsiktigt hållbara. Det är bra att finansministern tog upp frågan.

EIB som institution, som en av världens absolut största utlånare till olika investeringar i världen, har en historia av att många lån har gått till olja, kol och storskaliga motorvägsprojekt. Det är sådant som gör att utsläppen ökar och inte kan ses som ekologiskt långsiktigt hållbara.

Eftersom finansministern kommer att driva frågan, och den är bra, undrar jag hur Sverige ska säkerställa den långsiktiga hållbarheten. Kan vi få något inskrivet i reglementen för investeringarna?

Anf. 12 ORDFÖRANDEN:

Även det är en diskussion vi har haft förut.

Anf. 13 ESKIL ERLANDSSON (C):

Tack för föredragningen!

I förslaget till förordning anges det att medlemsstater kan bidra ytterligare till fonden. Vad är skälet till att göra så? Det kan tänkas vara att man vill ha en fördel, vill få mer ur fonden. Men enligt min uppfattning måste medel garanteras från fonden utifrån objektiva grunder, inte därför att någon bidrar med ytterligare pengar. Det blir felaktigt, och jag vill gärna ha en kommentar om den delen i förslaget till förordning från finansministern.

Anf. 14 ARON MODIG (KD):

Jag håller med mina allianskolleger vad gäller vikten att hålla budgeten, att Sverige inte behöver skjuta till extra pengar i ett senare skede. Det viktiga är strukturreformer, och fonden ska ses som ett komplement.

Jag vill också skjuta in en annan sak, nämligen att vi tycker att detta är en fråga där det skulle kunna vara aktuellt med en beredningsgrupp som kan fördjupa sig i frågan under våren.

Anf. 15 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag vill understryka att jag instämmer helt och fullt i de inlägg som har hållits om att det är viktigt att förslaget hålls inom befintliga budgetramar. Detta ska inte i slutändan innebära att Sverige behöver skjuta till mer pengar till EU-budgeten. Utgångspunkten är att regeringens bedömning är att detta bör hålla sig inom de budgetramar som finns. Den stora delen som kommer från EU-budgeten innebär att man ställer ut garantier. Även de garantierna ska rymmas inom den EU-budget som finns. Förhoppningsvis ska inte alla garanterade projekt fallera samtidigt. Det bör finnas goda marginaler.

Jag fick en fråga om projektlistan. Den är på intet sätt uttömmande, fast eller bestämd. Här finns möjligheter att lägga till eller ta bort saker från projektlistan. Tanken med de projekt regeringen har föreslagit från svensk sida – vi vet fortfarande inte villkoren för att låna ur fonden – är att finansiering ska vara billigare via statsbudgeten därför att den svenska regeringen och svenska staten kan låna billigare än vad lån ur en sådan fond innebär. För projekt med regional finansiering skulle det vara möjligt att ur fonden låna billigare än regioner eller kommuner kan göra i Sverige. Det har varit tanken med de projekt som har satts upp på listan. Här finns möjlighet att både lägga till och ta ifrån när vi får veta exakt villkoren för att låna.

I vilken utsträckning det ger jobb i Sverige handlar naturligtvis om hur förmånliga villkoren blir för att låna. För de regioner eller kommuner som skulle kunna få projekt finansierade här, och det blir billigare än att finansiera på annat sätt, frigörs resurser. Det skulle eventuellt kunna innebära att något projekt kan flyttas närmare i tiden via en billigare finansiering. Då ger det jobb i närtid snarare än senare. Det är på så sätt jobb kan skapas i Sverige.

Sedan var det Horisont 2020. Det är viktigt att framföra att pengar flyttas från Horisont 2020 till fonden. Det är viktigt att man via fonden kan investera i sådant som är bra för forskning och innovation.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Däremot ska vi framföra att det är viktigt att man också kan investera i forskning och innovation.

Likadant kommer vi att föra fram att vi tycker att det är viktigt att man satsar på ekologisk hållbarhet. Säkerställa är ett starkt ord, men vi kommer att göra det vi kan för att instruktionerna i fonden ska vara att man ska satsa på sådant som är långsiktigt hållbart.

När det gäller frågan om att medlemsstater kan bidra ska det finnas möjlighet för medlemsstater att bidra till den här fonden. Det kommer att vara en styrgrupp som ger riktlinjer för hur fonden ska investera och sedan en grupp som mer ska bestämma vilka projekt man ska investera i. I styrgruppen som ger riktlinjer ska man kunna få representation i förhållande till hur mycket pengar man lägger in i fonden. Om en medlemsstat lägger in pengar i fonden ska den alltså kunna få representation i förhållande till hur mycket fonden utökas. Då har man inflytande över riktlinjerna för investeringarna. Men man får inte representation i den styrgrupp som bestämmer vilka projekt som det ska investeras i. Även EIB och kommissionen kommer att vara med i riktlinjegruppen, och de kommer att ha ett avgörande inflytande där.

Därutöver är det sagt, vilket vi kommer att diskutera under en senare dagordningspunkt, att om man bidrar till fonden kommer kommissionen att se med lite blidare ögon på om man på grund av de pengarna har problem med att nå målen i stabilitets- och tillväxtpakten.

Och i fråga om beredningsgrupp är det väl kanske inte något som jag ska svara på. Men Finansdepartementet kommer naturligtvis alltid att vara öppet för att lämna information på olika sätt.

Anf. 16 ORDFÖRANDEN:

Ja, vi förutsätter att ni kommer att stå till tjänst om riksdagen på något sätt begär information av er.

Anf. 17 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Med glädje!

Anf. 18 JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Vi har tidigare framfört en kritisk hållning till den här investeringsfonden, investeringsplanen, investeringsrådet eller vad man nu vill kalla det. Vi står fast vid den uppfattningen.

Regeringen framhåller att man vill hålla sig inom budgetramarna, vilket jag i sig tycker är positivt. Men det handlar inte bara om att hålla sig inom budgetramarna. Det handlar också om att vi inte ska öka den svenska nettoavgiften till Europeiska unionen. Vi vet inte om det här kommer att innebära det på något sätt. Även om man håller sig inom budgetramarna kan man nämligen överföra medel inom ramarna. Jag skulle gärna vilja se en garanti för att den svenska nettoavgiften inte kommer att öka på grund av investeringsplanen.

Vi vänder oss också mot EFSI. Vi vänder oss mot användandet av strukturfonder rent allmänt inom Europeiska unionen eftersom det innebär ett riskspridande som kan få negativa effekter för Sveriges skattebetalare, vilka jag anser mig vara ansvarig inför. Jag vänder mig också emot utvecklingen rent generellt att vi fortsätter federalisera Europeiska unionen. Vi har redan en europeisk upplåning på europeisk nivå, nu får vi också ett investeringsråd på europeisk nivå.

Jag ser allt som sker inom Europeiska unionen som en helhet och ser få fördelar med det här för Sveriges del men kanske fler fördelar för vissa länder inom Europeiska unionen som befinner sig i ett annat läge än Sverige gör.

Med det vill jag anmäla som min synpunkt att jag även i fortsättningen kommer att vara kritiskt inställd till den här investeringsplanen.

Anf. 19 MARIA PLASS (M):

När det gäller diskussionerna om eventuella krav på finansiering som skulle kunna komma senare används ord som bör och förväntas både i handlingarna och nu även muntligt. För vår del är det inte tillräckligt tydligt.

Vi skulle vilja att regeringen tydligt framhåller i diskussionerna att det inte får medföra krav på medel från medlemsstaterna till budgeten eller EIB längre fram. Det skulle vi vilja ha med. Jag vet inte om regeringen ansluter sig till det. Om de inte gör det kommer vi att anmäla avvikande mening när det gäller det.

Vi vill också tydligt framhålla att investeringsplanen inte får förhindra redan beslutade forsknings- och innovationssatsningar, till exempel Horizon 2020. De är de två delarna som vi har när det gäller detta.

Anf. 20 TINA ACKETOFT (FP):

Jag förstår att ni har gått igenom detta med multiplikatoreffekten tidigare. Men jag skulle ändå vilja höra ministerns syn på det.

Anf. 21 ORDFÖRANDEN:

Under diskussionens lopp kom jag också tänka på en sak. Finansministern sa att vi i Sverige tyckte att det var smart att fokusera på vad som är regionala och lokala projekt eftersom vi sannolikt kan finansiera andra billigt själva. Då tänkte jag på det beslut som ECB tog i går om att skyffla in 60 miljarder euro extra varje månad, vilket är ganska mycket mer pengar än fonden någonsin kommer att ha. Påverkar det vilka projekt investeringsfonden borde inrikta sig på eller påverkar det här arbetet på annat sätt?

Och om jag inte minns fel har vi fått en återrapport där det framgår att Sverige framförde exakt det, men jag kanske minns fel. Och det kommer finansministern att reda ut.

Anf. 22 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja, vi pratade om det här i december också. Och Sverige har fört fram att detta ska rymmas inom EU-budgeten och att det inte ska bli några ytterligare kostnader för medlemsstaterna. Det har Sverige framfört i arbetet, och det kommer vi att fortsätta framföra. I den frågan råder det alltså enighet mellan Alliansen och regeringen.

När det gäller forskningsverksamheten inom Horizon 2020 är det tydligt att den forskningsverksamhet som är finansierad inom ramen inte kommer att påverkas av detta. Och vi kommer att fortsätta understryka vikten av att fonden också investerar i forskning och innovation.

Hur ekonomi och marknaden fungerar handlar inte bara om rationalitet. Även marknader består av människor, och vi människor är inte bara rationella. Det kommer ekonomisk forskning fram till i allt större utsträckning. I ärlighetens namn vet vi att en del av det stora investeringspaketet är pengar som hade investerats i alla fall, men det kan också innebära att en del projekt som inte hade blivit finansierade annars kan komma fram genom det här.

Det är klart att investeringspaketet i kombination med det paket som ECB presenterade i går kan innebära att känslan i Europa kan bli att vi är på väg ur svackan och att det finns bättre investeringsmöjligheter i Europa. Det kan ha viss betydelse för att få lite mer fart på den europeiska ekonomin. Vi ska inte underskatta att de två faktorerna tillsammans kan ha viss psykologisk effekt.

I längden handlar det dock om att det finns bra fundament och att det finns möjligheter till bra avkastning för företag som gör investeringar i Europa. Det är viktigt att vi arbetar med det gemensamt i Europa. Därför vill vi också understryka att den tredje delen i investeringspaketet är viktig.

När det gäller multiplikatoreffekten fick man en multiplikatoreffekt på 1 till 18 när man tidigare under krisen gjorde ett kapitaltillskott till Europeiska investeringsbanken. I förhållande till det är alltså de här 1 till 15 inte helt överdrivna. Det återstår naturligtvis att se vilken multiplikatoreffekt man får på detta. Men det är inte helt gripet ur luften.

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Johnny Skalin, jag tolkade det som du sa som en avvikande mening, som ni hade sist. Eller nöjer du dig med medskicket att ni står fast vid era åsikter?

Anf. 24 JOHNNY SKALIN (SD):

Jag kan välja vilket som av alternativen. Det spelar inte särskilt stor roll. Jag tror inte att det påverkar särskilt mycket. Men vi står i alla fall fast vid vår uppfattning.

Anf. 25 ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket! Då finner jag alltså att det finns stöd för regeringens inriktning.

Jag går vidare till dagordningspunkt 5, Övriga frågor. Vill finansministern ta upp något där?

Anf. 26 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej!

Anf. 27 ORDFÖRANDEN:

Då går vi till dagordningspunkt 7, Presentation av ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf. 28 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vi har en ny ordförande, Lettland. På den här punkten kommer det lettiska ordförandeskapet att presentera det program som man har för det kommande halvåret. Det är inte en punkt som brukar innebära någon större diskussion.

De presenterar sina prioriteringar. Och de huvudprioriteringar som det lettiska ordförandeskapet har är

genomförande av investeringsplanen, som vi kommer att ha möjlighet att prata om flera gånger i nämnden,
fortsatt arbete med frågor som rör ekonomisk styrning,
effektivt genomförande av den europeiska planeringsterminen,
fördjupning av EMU,
fortsatt arbete med reglering av finansmarknaden,
bekämpning av skatteundandragande och skattebedrägerier.

De har varit tydliga med att det inte handlar om särskilt många nya initiativ, utan tyngdpunkten ligger på att komma vidare och att komma i mål med en del av de frågor som har lanserats av tidigare ordförandeskap.

Det uppskattar regeringen. Det är viktigt att vi kan jobba vidare med alla de åtgärder som har initierats. Vi tycker alltså att det är en bra prioritering från det lettiska ordförandeskapet. Men vi vill också understryka att det är bra att man vill jobba vidare med skatteundandragande.

Anf. 29 JENS HOLM (V):

Det är olyckligt att det står att man vill fördjupa den ekonomiska monetära unionen. Sådana formuleringar är lite av ett mantra i EU-sammanhang. De finns på många ställen. Men allt visar på att det inte har varit någon särskilt framgångsrik union.

Jag har också en konkret fråga till finansministern. Den rör det som står om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen som vi i Sverige har varit skeptiska till. Riksdagen har sagt att den är oförenlig med subsidiaritetsprincipen. Vad anser regeringen om att det kommande ordförandeskapet tar upp den i sitt handlingsprogram? Tror regeringen att det kommer att komma några nya initiativ och lagförslag på det området? Och vad gör ni i så fall?

Anf. 30 JOHNNY SKALIN (SD):

Inte heller vi delar synen på alla delar i ordförandeskapets arbetsprogram. Jag kan därför inte ställa mig bakom regeringens hållning om att de välkomnar programmet i sin helhet. Delar av det är säkert värda titta vidare på, men inte dess helhet.

Jag vill anmäla avvikande mening eftersom jag inte har en positiv hållning till helheten i det program som presenteras.

Anf. 31 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

CCCTB:n är en långkörare som vi har jobbat med i snart tio år. Under det här ordförandeskapet är det internationella aspekter på CCCTB:n som ska diskuteras.

Givet att man har jobbat med det i tio år är det viktigt att man också diskuterar de internationella aspekterna så att det i så fall finns en skattebas som lämpar sig även för gränsöverskridande konsolidering för de länder som väljer att gå vidare med det. Det är alltså ett arbete som har pågått i tio år och som kommer att fortsätta under det här ordförandeskapet. Och nu är det de internationella aspekterna som man ska diskutera under det här halvåret.

Tanken är att underlätta den administrativa bördan för företag som verkar i flera EU-länder. Sedan finns det många aspekter på CCCTB.

Anf. 32 ORDFÖRANDEN:

Ja, en annan är siffrorna på papperet och i verkligheten. De är ganska olika i olika länder.

Anf. 33 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Under den här processen har länderna lärt sig mycket om ländernas olika företagsskattesystem som har varit mycket intressant, till exempel avskrivningsregler i olika länder. Det har varit otroligt intressant med de olika kulturer som har mötts i detta arbete.

Anf. 34 ORDFÖRANDEN:

Jag har noterat detsamma under mina år i parlamentet.

Jag finner trots detta att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Presentation av kommissionens arbetsprogram.

Anf. 35 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Den nya kommissionen presenterade sitt arbetsprogram för de kommande fem åren. Det antogs den 16 december förra året. Programmet är uppdelat i tio prioriteringar som spänner över en rad olika politikområden. Vad gäller den ekonomiska politiken är det investeringar, strukturreformer och finanspolitiskt ansvarstagande som prioriteras.

Kommissionens investeringsplan nämns särskilt som en möjlighet för att få fart på jobb, tillväxt och investeringar. Man säger också att fokus kommer att ligga på att förbättra företagsklimatet, ta bort hinder för investeringar och stärka den inre marknaden ytterligare.

Ett annat perspektiv som glädjande nog lyfts fram är att man ska öka insikten om att offentliga medel behöver skötas bättre. Det planeras att födas in i arbetet med översynen av EU:s fleråriga budgetram. Kommissionen ser även behov av att stärka EMU:s uppbyggnad och ta fram ett steg mot ett fördjupat samarbete kring den ekonomiska styrningen. Man vill också göra ansträngningar för att bekämpa skatteflykt och skatteplanering.

Konkret innehåller arbetsprogrammet ett mindre antal nya förslag och även en lista med initiativ man föreslår ska dras tillbaka. Det finns också en lista på befintlig lagstiftning som man vill undersöka om den fortfarande är lämplig. Ett initiativ som vi för svensk del beklagar att det har dragits tillbaka är energiskattedirektivet. Vi hade det uppe i kanske november, och Sverige har drivit på för att modernisera energiskattedirektivet. Man har jobbat med det under lång tid men inte nått någon framgång eftersom länderna står väldigt långt ifrån varandra, och nu har kommissionen sagt att man vill dra tillbaka det.

Regeringen tycker att flera av de prioriterade områdena är centrala. Det gäller till exempel åtgärder för ökad tillväxt och ökad sysselsättning, naturligtvis, samt åtgärder för att stärka den inre marknaden, energifrågor, en framåtsyftande klimatpolitik och att stärka EU som en global aktör.

Anf. 36 ORDFÖRANDEN:

Innan jag ger ordet till någon vill jag berätta att denna dagordningspunkt kommer att komma tillbaka på alla olika rådsmöten den närmaste tiden, så om det gäller någonting som inte har med Magdalena Anderssons ansvarsområden kan vi i stället ta det med rätt minister.

Anf. 37 JOHNNY SKALIN (SD):

Jag har tittat lite grann överblickande på det nya arbetsprogrammet från kommissionen. Det är lite oklart exakt vad det kommer att leda till i praktiken på alla områden, men det är klart att man fortsätter med den federala inriktningen inom Europeiska unionen. Det är ingenting som förvånar mig med tanke på den kommission man faktiskt har valt trots att vi har en så stor andel människor som är skeptiska mot den förda politiken inom Europa och också har gett uttryck för det i det nyvalda EU-parlamentet.

Eftersom den här punkten nu ska diskuteras med kommissionen tycker jag att det vore på sin plats att Sverige skickar regeringsföreträdare som påtalar detta för Europeiska unionen, och i synnerhet för EU-kommissionen, det vill säga att vi föredrar en mer självständig linje än den federala linjen. Alla federala drag i arbetsprogrammet skulle jag alltså vilja se Sverige markera mot. Jag uppfattar det som att regeringen har en helt annan uppfattning, och därför anmäler jag avvikande mening.

Anf. 38 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det som diskuteras är en ökad samordning av den ekonomiska politiken mellan de länder som är med i eurosamarbetet. Det är naturligtvis upp till euroländerna hur de vill ha en ekonomisk samordning, men ska man ytterligare öka den ekonomiska samordningen är det klart att det är viktigt att det inte sker på ett sätt som ökar krånglet för de olika länderna. Det ska bli transparent, så att det sedan också kan utvärderas att de regler man kommit överens om följs.

De frågor som berör alla 28 länder ska diskuteras bland alla länder, men i grund och botten är det naturligtvis till gagn även för Sverige att det fungerar bra i eurosamarbetet och att de länderna kan ta sig ur den kris de befinner sig i.

Anf. 39 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar då att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning samt att Sverigedemokraterna har anmält avvikande mening.

Dagordningspunkt 9 har strukits.

Vi går vidare till dagordningspunkt 10. I föredragningspromemorian finns regeringens ståndpunkt inskriven, och den är korrekt. Det finns dock även en promemoria på två sidor som har skickats ut.

Anf. 40 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Under den här punkten är det två frågor som ska diskuteras. Det är dels kommissionens meddelanden som kom i december om översyn av tvåpacken och sexpacken, vilket vi hade uppe i december när jag var här i nämnden, dels ett meddelande från kommissionen om tillämpningen av flexibiliteten i stabilitets- och tillväxtpakten.

I den första delen gäller det den översyn kommissionen kom med i december och den förstärkning av stabilitets- och tillväxtpakten som trädde i kraft både 2011 och 2013. Det är en utvärdering av hur det har fungerat. Från svensk sida har vi sagt att det är viktigt att man har en transparent och konsistent implementering av reformerna. Vi har också sett att offentliga finanser i EU har förbättrats under de senaste tre åren men att det ju kanske är för tidigt att avgöra i vilken utsträckning just reformerna med tvåpacken och sexpacken har varit med och bidragit till detta. Det sa jag även i december när jag var här.

Den andra delen gäller alltså kommissionens meddelande om tillämpningen av flexibiliteten i stabilitets- och tillväxtpakten. Det är kommissionen själv som bestämmer hur man tillämpar flexibiliteten, och hur man avser att tillämpa de här reglerna presenterades för kommissionen för tio dagar sedan. Riktlinjerna rör tre områden där man säger att det finns visst utrymme för flexibilitet. Det första området är implementering av strukturreformer. Det andra är att främja investeringar, och precis som jag sa tidigare handlar det bland annat om bidrag till den nya europeiska investeringsfonden. Det tredje området är hänsyn till det konjunkturella läget i enskilda länder.

Att kommissionen kommer med det här meddelandet är ett resultat av Europeiska rådets slutsatser den 26 och 27 juni om att kommissionen på bästa sätt ska utnyttja den flexibilitet som är inbyggd i stabilitets- och tillväxtpakten, enligt de existerande reglerna. Det kommissionen kommer med nu är ett svar på den uppmaning den fick från Europeiska rådet. Man föreslår ingen ändring i befintliga regler, utan man beskriver hur man tolkar de befintliga reglerna. Sedan kan det inte uteslutas att det kan finnas länder som, när diskussionen kommer upp, vill ha ännu mer långtgående flexibilitet och även lagstiftningsförändringar.

Här finns en anledning att från svensk sida noggrant följa hur kommissionen kommer att tillämpa flexibiliteten i praktiken samt påpeka vikten av att länder som har stora skulder kommer till rätta med sina underskott. Kommer det även upp en diskussion om ändring i förordningen får vi dock naturligtvis återkomma till riksdagen. Jag är lite skeptisk till att det är det som behövs och att det skulle vara rätt väg att gå.

För att kunna ha ett effektivt ansvarsutkrävande för länderna är det däremot viktigt att detta inte blir alltför komplext. Det ska vara transparent, så att alla länder vet vad som gäller och så att det är möjligt att utkräva ansvar.

Anf. 41 TINA ACKETOFT (FP):

Jag vill bara säga något lite kort; jag tror att vi är på samma linje i alla fall.

Flexibilitet är ju ett vackert ord, men speciellt om man kopplar ihop det med ministerns tredje grund för flexibiliteten – hänsyn till enskilda länders ekonomiska läge, tror jag att det var – vill jag bara säkerställa att vi från svensk sida är mycket tydliga med att det inte betyder sämre efterlevnad av budgetdisciplin. Man ska naturligtvis fortfarande hålla sig till de strikta regler vi har. Flexibiliteten ska alltså inte ge utrymme för att tumma på detta utan snarare bara innebära en flexibel syn.

Anf. 42 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag tror att vi är väl överens om vikten av att man lever upp till de regelverk som finns, men det är som sagt kommissionen som själv bestämmer hur man ser på flexibiliteten. Ståndpunkten från svensk sida tror jag dock är väl känd i kretsen, och vi kan alltid understryka ytterligare att vi tycker att det är viktigt att man följer de regler som finns.

Anf. 43 ORDFÖRANDEN:

Detta är i dagsläget en diskussionspunkt, och jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, som berör förberedelser inför G20-mötet med finansministrar i Istanbul.

Anf. 44 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det ska alltså vara ett G20-möte mellan finansministrar och centralbankschefer i Istanbul den 9–10 februari, och detta handlar om att godkänna ett mandat inför det. Det äger rum i Istanbul därför att Turkiet nu tar över ordförandeklubban från Australien för G20 under 2015.

Det finns ett utkast till mandat, Terms of Reference, som tas fram i medlemskretsen. Det generella budskapet är sådant som har diskuterats i rådet tidigare och som ligger i linje med de ståndpunkter rådet har antagit tidigare. Det gäller, för att nämna några frågor, synen på det ekonomiska läget, finansmarknadsfrågor, skattefrågor och klimatfinansiering.

Jag vill särskilt lyfta fram det faktum att klimatfinansiering finns med i det här dokumentet och att det är en text som är ganska substantiell och omfattande. EU skickar därmed en tydlig signal till G20 om att vi tycker att frågan behöver prioriteras högt. Vi kan i övrigt ställa oss bakom de huvudbudskap som finns i Terms of Reference.

Anf. 45 JENS HOLM (V):

När det gäller biten med klimatfinansiering tycker jag att det är bra att den finns med. Jag vet i och för sig inte om jag tycker att den text som finns är särskilt uttömmande, men det är bra att det finns med. Det brukar väl finnas med i G20-sammanhang, alltså att det tas upp på något vis i alla fall.

Jag skulle tycka att det var bra om Sverige också sa att det är viktigt att det är nya och additionella medel som mobiliseras för minskade utsläpp och anpassning. Om det är så att man med klimatfinansiering menar att man bara kan ta det från biståndsbudgeten är det inte så mycket värt, för då tar man från det ena och ger till det andra. Jag skulle alltså vilja veta om finansministern skulle kunna tänka sig att lyfta upp den frågan.

Anf. 46 ORDFÖRANDEN:

Jag hade önskat lite större fokus på miljöfrågor i investeringarna än vad det står här. Jag hoppas att det på något sätt kan åtgärdas.

Anf. 47 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Frågan om just nya och additionella medel är tydligen inte aktuellt just i G20-kretsen – fråga mig inte varför, men den frågan är inte aktuell där. Däremot är det ju viktigt att det är nya och additionella medel, men det är tydligen inte aktuellt i den här frågan.

Jag tar till mig vikten av att det finns mycket miljö med i detta dokument. Jag tycker också att det är viktigt, och det är viktigt att Sverige driver på.

Anf. 48 JENS HOLM (V):

Vad som är möjligt och inte möjligt är väl upp till oss politiker, skulle jag vilja säga. Det är kanske riktigt att det är på FN:s klimattoppmöten och inom den regimen man definierar det, men jag tycker ändå att det vore bra med en uppmaning till G20-länderna att man nu när klimatfinansiering tas upp också definierar att det ska vara nya, additionella medel. Du får ta det som ett medskick och göra det bästa du kan.

Anf. 49 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är någonting som kommer att komma upp sedan. Det här Terms of Reference-papperet kommer ju upp till och från, och det finns möjlighet att föra fram det även i framtida underlag.

Anf. 50 ORDFÖRANDEN:

Det var det jag menade med mitt medskick också.

Anf. 51 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Precis.

Anf. 52 ORDFÖRANDEN:

Jag finner då att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt i denna fråga.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, men det finns vad jag vet inga övriga frågor. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<