Fredagen den 23 januari 2004

EU-nämndens uppteckningar 2003/04:19

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser

Utrikesminister Laila Freivalds

Rapport från ministerrådsmöte den 8–9 december 2003

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 26–27 januari 2004

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar utrikesministern och hennes medarbetare välkomna till EU-nämnden. Vi börjar som vanligt med en rapport, från ministerrådsmötet den 8 och 9 december, och går sedan över till information och samråd.

Anf.  2  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Nämnden har ju erhållit en rapport från mötet i december, och jag tänker därför bara säga något om de frågor som inte finns på dagens dagordning. Sedan kan vi se om det finns frågor kring rapporten.

Under rådsmötet för allmänna frågor beklagade ordförandeskapet att det under hösten inte hade varit möjligt att nå en överenskommelse avseende gemenskapspatent. Man noterade dock såväl det ettåriga operationella programmet som det fleråriga strategiska programmet för 2004–2006, och det har skickats vidare till Europeiska rådet.

Slutsatserna om Irak blev ju mycket korta och inskränkte sig till att uttrycka solidaritet med Spanien och andra länder vars medborgare omkom i den då nyligen genomförda attacken i Irak.

Vi diskuterade kring Mellanöstern, och då uttryckte ordföranden unionens fortsatta starka stöd för fredsprocessen. Den europeiska säkerhetsstrategin antogs utan några kommentarer. Slutsatser antogs för strategin för åtgärder mot spridning av massförstörelsevapen. Vid diskussionen poängterade jag vikten av fortsatt arbete med genomförande av handlingsplanen, och jag uttryckte också uppskattning av att Solana har utsett en personlig representant för EU i det arbetet.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Jag lämnar ordet fritt, så att ledamöterna kan ställa frågor om det är något speciellt som man undrar om med anledning av rapporten.

Ingen har några frågor. Rapporten var tydligen solklar. Vi kan då godkänna rapporten och gå vidare till informationen och samrådet.

Vi börjar som vanligt på listan med de allmänna frågorna. Punkt 1 är rådets årliga operativa program.

Anf.  4  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Rådet ska genomföra en öppen debatt om det här, vilken kommer att TV-sändas. Planen är att den debatten ska ta en timme. Man har sagt att ordförandeskapet vill ha en väldigt fokuserad diskussion, inte en bordsrunda där alla ska säga någonting. Då är det inte möjligt att klara den här debatten på en timme. Man har därför från ordförandeskapet föreslagit att debatten ska koncentrera sig på två ämnen, nämligen genomförandet av säkerhetsstrategin och det konfliktförebyggande arbetet. Båda dessa frågor kommer upp som ärenden under A-punkterna.

När det gäller det konfliktförebyggande arbetet förväntas rådet inkomma med en rapport till Europeiska rådet i juni, och den diskussion som vi ska ha på måndag kan ses som ett avstamp för det här arbetet.

Vi har den uppfattningen att det ettåriga programmet är bra, i synnerhet de skrivningar som rör EU:s globala engagemang. Vi är mycket nöjda med flera av texterna. Flera av våra texter har fått genomslag i det ettåriga programmet men också i ordförandeskapets eget program. Det gäller till exempel vikten av att utnyttja hela bredden av EU-instrumenten, betydelsen av att ge stöd till FN och angelägenheten av samstämmighet i EU:s externa agerande.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Ingen begär ordet. Vi kan då godkänna denna information.

Anf.  6  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag vill även säga att jag i det här sammanhanget kanske också kommer att få anledning att säga att det vore bra om EU kunde följa upp resultatet av den konferens som vi genomför i Stockholm när det gäller förebyggande av folkmord. Jag får bedöma hur situationen är.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Ingen har några synpunkter eller vill fråga något om det. Vi går då vidare till punkt 4 om resolutioner, beslut och yttranden.

Anf.  8  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det är en av de stående punkterna. Jag hade inte tänkt säga någonting utan vill bara höra om det finns några frågor.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Ingen begär ordet. Vi kan då godkänna den information som vi har fått.

Vi går in på punkt 5, lägesrapporten om arbetet i andra rådskonstellationer.

Anf.  10  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag skulle tro att den punkten inte kommer att föranleda några kommentarer i rådet utan bara kommer att passera. Finns det några frågor kring den?

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Ingen begär ordet. Vi kan då godkänna också den rapporten.

Vi går vidare till punkt 6, som handlar om stadgan för Europaparlamentets ledamöter.

Anf.  12  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det här är en punkt som det kommer att bli diskussioner om. I december förra året justerade Europaparlamentet sitt förslag till en ledamotsstadga. Det innehåller numera flera positiva inslag. Särskilt bra är det att medlemsstaterna ska behålla sin rätt att beskatta arvoden och pensioner nationellt. Det har varit ett viktigt svenskt krav.

Också systemet för reseersättningar har blivit bättre. I dag baserar sig ersättningen på priset på en tänkt normalbiljett utan att man behöver redovisa mellanskillnaden i förhållande till den faktiska kostnaden. I det system som nu föreslås ska ersättningen basera sig på priset på den biljett som man faktiskt har använt. Detta tycker vi är rätt och bra.

Regeringen har ju särskilt kritiserat de höga arvodesnivåerna. De skulle i det förslag som nu finns motsvara hälften av arvodet för en EG-domare, och det blir i så fall 8 670 euro. Från det kommer det i och för sig varje månad att automatiskt dras en summa om ca 1 500 euro till pensionsfonder och annat.

Vi kan i det förberedelsearbete som har bedrivits konstatera att nästan alla medlemsstater är positiva till förslaget. Flera länder har anfört att man tror att det här nog är det bästa som man kan uppnå inom överskådlig tid. Vi har i och för sig kvar vår kritik mot den höga arvodesnivån. Också Tyskland har kritik kvar, men det gäller framför allt i skattefrågan, och det finns en risk att den frågan kan blockera hela hanteringen, för det krävs enhällighet i skattefrågan.

Man ska nog vara medveten om att om vi nu inte får en överenskommelse, finns det en risk för att vi tar ett steg tillbaka i stället för ett steg framåt, som ändå förslaget som det nu ser ut får anses vara. Det är alltså en lite besvärlig situation.

Anf.  13  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Fru ordförande! Också vi har den uppfattningen att man med det här förslaget närmar sig en bättre ordning än vi hade när vi började för några år sedan, men vi har fortfarande den synpunkten när det gäller lönenivån att denna inte är acceptabel. Kristdemokraterna instämmer i den analys som vi har fått väldigt tydligt presenterad i vår dokumentation, där det framgår att relationerna till de nationella parlamentarikerna och även i många fall ministrarna, inte minst i de nya länderna, blir helt orimliga med den lönenivå som här är föreslagen. Vi vill därför rekommendera regeringen att hålla fast vid att ledamöterna ska ha samma lön som parlamentarikerna har i sitt hemland. Det är vad vi vill skicka med från vårt håll.

Anf.  14  LARS OHLY (v):

Jag vill här vara väldigt tydlig. Vi tycker inte att man ska gå med på en överenskommelse med nuvarande förslag till ersättningsnivåer. Det beror på att det inte är rimligt att lägga nivåerna så högt som man gör i det här förslaget. Det finns inte rim och reson i det. Egentligen borde det ifrågasättas om man totalt sett ska ha de oerhörda förmåner som man redan i dag har. Man kommer sannolikt att hamna på ungefär oförändrad nivå om man räknar samman de olika förslagen. Reseersättningarna är ju olika beroende på hur dyra resor är i första klass, men dessutom har man den så kallade kostnadsersättningen, som såvitt jag förstår ligger kvar i det här förslaget och ger en mycket högre nivå.

Dessutom undrar jag var Tysklands kritik mot skattefrågan i det här paketet ligger. Vad riktar sig Tysklands kritiska inställning emot? Menar Tyskland att samtliga ska betala EU-skatt? Jag tycker precis tvärtom. Jag menar att det inte alls ska finnas någon möjlighet till EU-skatt. Den rimliga lösningen borde vara att alla betalar nationell skatt eftersom de är valda på nationell nivå. Det är inte heller rimligt att vissa länders parlamentariker kommer att betala kanske 23 % och andra kommer att betala uppåt 50 % beroende på EU-skatten kontra nationell beskattning. Det rimliga är att man betalar samma skatt som nationella parlamentariker. Jag tycker därför att Sverige borde ha synpunkter även på skattefrågan.

Vi är alltså mycket kritiska mot det här förslaget, och som jag i dag ser det menar jag att det till och med trots de implikationer som finns är bättre att inte komma överens än att ansluta sig till förslaget som det ser ut just nu.

Anf.  15  LENNART HEDQUIST (m):

Jag vill närmast ställa en kompletterande fråga i anslutning till det som Holger Gustafsson anförde. Med hänsyn till de stora skillnader som föreligger mellan lönerna för parlamentarikerna i många av de nya länderna och de ersättningar som skulle komma att utgå i EU-parlamentet är min fråga: Hur har de nya länderna specifikt reagerat?

Laila Freivalds sade att de flesta verkade vara benägna att acceptera det här förslaget, men jag skulle vilja höra hur de nya länderna har reagerat. Det blir rimligen en väldigt konstig situation när ledamöter i de nationella parlamenten har rätt låga ersättningar medan det blir från deras utgångspunkt skyhöga ersättningar i EU-parlamentet.

Anf.  16  CARL B HAMILTON (fp):

Först en formfråga: Är det nu ett tillfälle för beslut, eller ska man se det så att till exempel Tysklands och Österrikes invändningar kan förväntas göra att det här inte beslutas nu utan att beslutet kommer vid ett senare tillfälle? Det har ju en viss betydelse för hur ordföranden sedan ska sammanfatta det här.

Vår hållning är ju den att lönen bör vara i paritet med de svenska riksdagsledamöternas, det vill säga på ungefär samma nivå, och att beskattningen ska vara nationell. Vi är också emot att man sänker pensionsåldern. Det är ståndpunkter som vi tidigare har framfört som jag tror både här i nämnden och i Europaparlamentet.

Anf.  17  AGNE HANSSON (c):

Det är väl ett steg framåt såtillvida att man nu får resekostnader som motsvarar de faktiska kostnaderna, men vi är väldigt kritiska till den totala lösningen. Vi är inte heller beredda att acceptera ett arvode på den nivå som man nu diskuterar. Vi tycker att det är bättre att ta det steget tillbaka. Någon gång borde det gå att komma fram till vettiga förmåner även i EU. Man ska inte tillskriva alla dem som sitter just där en kapacitet av något särskilt slag. Jag tycker att regeringen ska fortsätta att bromsa här.

Anf.  18  YVONNE RUWAIDA (mp):

Också vi tycker att man absolut ska säga nej till det nu föreliggande förslaget. När det gäller reseersättningar borde det vara ganska självklart att sådana ska bygga på faktiska utgifter och inte bara på priset på en normalbiljett. Det är bra att det nu ingår i förslaget, men det är inte tillräckligt. Arvodesnivån måste kopplas till vad som gäller i de medlemsländer som ledamöterna är invalda från. Det blir annars orimliga konsekvenser. Kopplingen till EG-domarnas nivå är väldigt farlig, för den innebär att arvodesnivån automatiskt kan höjas. Det är inte alls bra utan man borde i stället ha en koppling till de nationella parlamenten.

Den föreslagna nivån innebär att EU-politiker till exempel i Spanien, Finland och Irland kommer att tjäna mer än sina egna ministrar och att en EU-parlamentariker från Polen kommer att få två till tre gånger så mycket som den egna premiärministern. Det är absurt. Både nivån och idén om att ha en gemensam nivå är, som vi ser det, fel.

Också skattefrågan måste få en bra lösning. Vi tycker verkligen att Sverige borde kunna säga nej till det här.

Vi har fått ett TT-meddelande där det står att Tyskland blockerar en överenskommelse. Är det utifrån det som utrikesministern här sade, eller är det utifrån den höga arvodesnivån?

Anf.  19  PER BILL (m):

Ordförande! Vi har tyckt att lika lön för lika arbete är en god princip, och vi har ställt upp tillsammans med Socialdemokraterna för den. Den nationella beskattningen är vi väl alla runt det här bordet helt överens om.

Jag har läst det här två gånger, och jag har uppfattat saken så att man höjer pensionsåldern med tre år, vilket också är positivt. Sedan kan vi väl tycka att det skulle ha varit två år till eller någonting sådant, men det är en annan sak. Vidare går reseersättningarna åt rätt håll.

Allt detta är ju positivt och bra, men under det svenska ordförandeskapshalvåret var vi moderater villiga att göra en överenskommelse med Socialdemokraterna, och då låg nivån om jag minns rätt på ungefär 67 000 kr. Det var för oss smärtgränsen. Vi ser nu att man inte ska gå från 45 000 kr till 67 000 kr utan från 45 000 kr till 83 000 kr. Regeringen kan inte räkna med att vi kommer att ingå som en del av ett majoritetsunderlag för att höja lönerna så kraftigt. Ni får göra en väldigt bra förhandling om ni ska få oss med, eller försöka hitta någon annan runt bordet som tycker att 83 000 kr är en acceptabel nivå.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara säga att vi den 10 oktober var överens kring det här bordet om att ge vårt stöd till regeringen i de fortsatta förhandlingarna. Då hade vi ungefär samma diskussion och var ganska eniga, som också har framgått. Det är alltså där vi är. Vi har redan uttalat vårt stöd till förhandling i den här frågan.

Anf.  21  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag glömde att föra fram en annan synpunkt. Det handlar om artikel 9.3 om att alla överenskommelser om att använda arvode, övergångsersättning eller pensioner för andra ändamål än privata ska betraktas som ogiltiga. En uppgörelse som man har träffat med sitt parti om en partiskatt på 5 % eller 10 % eller vad det kan vara bör inte kunna ogiltigförklaras genom den här stadgan. Jag tycker att den här artikeln är fel. Har man skrivit under en uppgörelse när man står på sitt partis lista vid val till EU-parlamentet, måste den få gälla, men här ogiltigförklaras den typen av uppgörelser. Det är som jag har förstått saken fråga om en ny artikel, och jag tycker att den borde tas bort. Jag tycker att den är odemokratisk.

Anf.  22  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag börjar i den sista ändan. Jag förstår Yvonne Ruwaidas invändning, men det är inget problem med att kringgå en sådan bestämmelse. Man tar emot pengarna och använder dem för privat bruk, och sedan ger man pengar till sitt parti eller hur man nu vill ordna det. Jag tror alltså inte att bestämmelsen är så allvarlig. Den är nog mera tänkt som ett sätt att undvika påtryckningar på ledamöterna och att värna deras integritet.

Jag går sedan tillbaka till de frågor som ställdes. Vad gäller Tyskland handlar det om skattefrågan. Också Tyskland har i och för sig haft invändningar mot den höga arvodesnivån, men som det förefaller för dagen är det skattefrågan som man inte kan acceptera. Man vill inte ha möjligheten till nationell skatt.

Anf.  23  Departementsrådet MAGNUS ROBACH:

Tyskland har skjutit in sig på skattefrågan, >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Det är så landet nu ligger.

Anf.  24  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Som svar på den ställda frågan vill jag säga att det här är tänkt som en beslutspunkt. Tanken är att man här skulle kunna fatta ett beslut, men Tyskland håller fast vid sin invändning, och det krävs enhällighet. Vi har inga indikationer på att man är beredd att släppa sin invändning – det får vi se vid bordet, så att säga – och då kan det inte bli något beslut, för det här blir blockerande. Det gäller för hela paketet, även för de delar som det inte krävs enhällighet för.

Vilken inställning har de nya länderna? I det förberedande arbetet inför beslutet är det inte de nya länderna som är motståndare till lönenivåerna utan det är de gamla eller vi relativt gamla medlemsländer som har invändningar. En bedömning som man kan göra är att det även i frågan om lönenivåerna, om det nu inte blir skattefrågan som gör att det inte kan bli beslut, kan bli en blockerande minoritet, alltså också i den del där det inte krävs enhällighet, till exempel om Sverige skulle ha den synpunkten att det är en oacceptabel lönenivå.

Det är alltså tänkt att beslut ska fattas, men det är mycket som talar för att det inte blir något beslut. Det är bara därför som jag erinrar om att det som gör det hela svårt är att om det inte blir beslut nu, är det inte säkert att vi kan få det bättre i framtiden utan det kan till och med tas steg tillbaka.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Vi diskuterar i presidiet lite grann vad vi här ska fatta för beslut. Som jag tolkar det är vi runt bordet eniga om vad vi tycker, och det överensstämmer också med den uppfattning som regeringen har. Vi kan tänka oss att i stort sett anta paketet men däremot inte nivån. För detta finns det något slags majoritet. Men om det inte kommer att fattas något beslut är det väl möjligt att det kan dyka upp nya förhandlingsdiskussioner kring det här.

Det tror ni inte? Ni tror alltså att det antingen är så att man säger ja till det här eller att det blir så att Tyskland använder sitt veto. Ni tror alltså inte att man kommer att kunna gå in i några nya diskussioner?

Anf.  26  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jo, diskussioner blir det. Det kommer säkert att bli väldigt komplicerade diskussioner just genom att det spretar åt lite olika håll. Men jag tror att jag vågar säga att det inte finns några förutsättningar för ett beslut om att anta paketet i alla delar, bara med ändrad nivå.

Anf.  27  CARL B HAMILTON (fp):

Jag vill bara fråga om Tysklands strategi är den att man vill blockera detta så att beslutet tas efter Europaparlamentsvalet. Om det nu blir en blockering blir det då till efter valet. Eller kan man tänka sig att det kommer upp senare under våren?

Anf.  28  LARS OHLY (v):

Jag vill bara påpeka att vår kritik är bredare än den som sammanfattas i ett eventuellt beslut av presidiet. Jag vill också ställa en fråga om traktamenten. Traktamentsnivåerna berörs väl över huvud taget inte av det här paketet utan är fortfarande drygt 2 000 kr per dygn skattefritt. Traktamentsnivåerna kommer alltså att kvarstå.

Dessutom är väl nivån något högre än den som du nämnde i din inledning, eftersom den har höjts av Europaparlamentet. Det står i det underlag som vi har att den i dagsläget motsvarar ca 9 050 euro.

Anf.  29  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Som ni hörde ändrade jag muntligen den siffran till den rätta.

Det är lite svårt att göra flera saker på samma gång, fast man är kvinna!

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Men vi tycker att det går ganska bra.

Anf.  31  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag skulle tro att det är så att Tyskland inte vill ha ett beslut i frågan före Europavalet och att frågan återkommer efter Europavalet, om det inte blir beslut nu.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Och det här andra med nivån? Vi andra hörde inte diskussionen med Lars Ohly. Kan vi få det upprepat till protokollet?

Anf.  33  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Arvodet skulle alltså i dag bli 8 670 euro, oberoende av vad som står i era papper.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Det är viktigt att det blir riktigt i protokollet.

Anf.  35  Departementsrådet MAGNUS ROBACH:

Informationen i underlaget är ju riktig om man räknar fram det hela. Men ordförandeskapet har som sitt förslag lanserat att rådet skulle fatta beslut om den nivå som gällde i juni förra året, 8 670 euro. Det är det bud som ordföranden föreslår att rådet ska lägga fram.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att vi har klarat ut det här. Vad jag förstår av diskussionen runt bordet kan vi, precis som när det gällde det beslut vi fattade den 10 oktober, tänka oss nya den kompromissen beträffande övriga frågor förutom nivån. Men EU-nämnden tycker, precis som regeringen, att nivån är för hög. Det är det som jag föreslår blir ett majoritetsbeslut här kring bordet. Det blir alltså vårt beslut. Jag lämnar ordet fritt med anledning av det så att det är rätt uppfattat. Varsågod Per Bill.

Anf.  37  PER BILL (m):

Jag har ingenting emot själva beslutet. Men jag måste få fråga: Om Tyskland lyckas att förhala detta till efter valet, innebär det att det blir ytterligare övergångsbestämmelser som ska gälla i fem år till?

Fattar man beslut nu blir det ganska lite av övergångsbestämmelser utom för de nya medlemmarna och även för dem som har legat väldigt högt. Finns det en risk för att vi blir sittande med femåriga förlängningar av övergångsregler därför att tyskarna har lyckats att skjuta upp beslutet till efter valet? Det är min fråga. Det är ju intressant att få veta vad detta innebär.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Om vi har förstått handlingarna rätt och om man fattar beslut nu träder det i kraft i sommar. Blir det inget beslut fortsätter väl de gamla reglerna att gälla. Finns det någon slutlig tid för hur länge de kan gälla?

Anf.  39  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Om det inte fattas något beslut fortsätter nuvarande regler att gälla. Övergångsreglerna kan fortsätta att gälla, men jag förutsätter att man då får ta en diskussion om övergångsreglerna.

Anf.  40  PER BILL (m):

Det är lätt att förstå del 1, det vill säga om vi inte gör någonting får vi sitta med de regler som vi haft sedan länge. Men i det här förslaget fanns det också en passus om övergångsregler som innebar en förenkling. Har man blivit EU-parlamentariker på vissa premisser ska de inte kunna förhandlas om och bli avsevärt sämre, om jag har läst det hela rätt.

Då är min fråga: Finns det en risk för att tyskarna taktiserar kring detta? Alla som väljs nu vet ju att det råder ett oklart läge. Vad blir så att säga den rättsliga grunden? Är det möjligt att man kan hävda att man har trott att de gamla reglerna skulle fortsätta att gälla och att det därmed skulle införas övergångsbestämmelser som gynnar de enskilda parlamentarikerna i ytterliga fyra och ett halvt år? Det är frågan.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Det var en mycket svår fråga, men det är nog viktigt att få reda på hur det ser ut här.

Anf.  42  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det finns två kommentarer som man kan göra till detta. Den ena är att vad som ska gälla är en förhandlingsfråga. Den andra kommentaren är att alla som kandiderar till Europaparlamentet vet ju exakt hur situationen är.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att vi är färdiga att gå till beslut. Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns en majoritet för det nya kompromissförslaget, men att nämnden anser att arvodesnivån är för hög. Det är väl ett lämpligt sätt att uttrycka det.

Anf.  44  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Det är inte bara det att den är för hög, utan vi har faktiskt relaterat den till de nationella parlamentarikernas ersättning. Det har samtliga vid bordet sagt.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Vi kan ju lägga till att nivån är för hög i förhållande till ersättningen till ledamöterna i Sveriges riksdag eller i förhållande till de nationella parlamentarikernas ersättning. Vill ni knyta det till Sveriges riksdag? Ja, det kan vi göra.

Anf.  46  PER BILL (m):

De som sitter i parlamentet ska ju ha lika lön oavsett om de kommer från Danmark, Finland eller Sverige. Den delen ställer vi upp på, så att det inte råder någon oklarhet om det.

Vi gick med förra gången på ett upplägg som hamnade kring 67 000 kr medan de svenska parlamentarikerna har 45 000 kr. Så det är en tolkningsfråga. Det är klart att arvodena är alldeles för höga i förhållande till svenska parlamentarikers arvoden. Och de är alldeles för höga också i förhållande till välutbildade sjuksköterskors lön. Jag vet inte vad förslaget vinner på att vi knyter det just till svenska parlamentariker.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Mitt förslag är då att vi bara säger att vi tycker att nivån är för hög. Det ligger i linje med det som vi diskuterade och tyckte i EU-nämnden den 10 oktober.

Jag upprepar vad vi har sagt. Sammanfattningsvis konstaterar jag att det finns en majoritet för alla delar i kompromissförslaget förutom att vi anser att arvodet är för högt.

Anf.  48  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Då konstaterar jag att det ger oss mandat att säga nej, men inte att ingå något avtal.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Det är rätt uppfattat. Däremot har vi inte angett någon nivå på arvodet, utan vi har bara sagt att vi tycker att arvodet i det förslag som nu finns är för högt. Kommer den frågan upp finns det ett förhandlingsmandat. Men vi kan inte acceptera den nuvarande nivån.

Anf.  50  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Då uppfattar jag det så att vi har mandat att inom ramen för EU-nämndens ställningstagande – att det nuvarande förslaget ligger för högt – besluta om någon annan konstruktion utan att vi har någon direkt vägledning om vilken den är. Annars är vårt mandat att säga nej. Vi har inget mandat att i något läge säga ja.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Vad det handlar om är om man kan gå in i något slags diskussion. Vi har sagt att vi är beredda att anta det övriga paketet i enlighet med de diskussioner som förts. Men om det blir en diskussion som leder till förändringar måste vi få en förnyad diskussion här. Men i och med att vi säger nej till den nu föreslagna nivån innebär det ju ett nej.

Om det blir någon förhandling eller om det kommer upp nya förslag får vi ta upp en ny diskussion här. I så fall får det väl bli under mötet.

Anf.  52  LENNART HEDQUIST (m):

Jag har en fråga beträffande den nationella beskattningen som ju ska tillåtas enligt det här avtalet. Om man i ett land tycker att arvodesnivåerna är för höga kan man klara den frågan med en nationell beskattning. Men förutsättningen är i så fall att reglerna ger utrymme för ett land att ha en särskild nationell beskattning av EU-parlamentariker. Min fråga är om huruvida det över huvud taget har lyfts fram. Det finns ju i vissa länder en mängd specialregler om beskattning.

Anf.  53  CARL B HAMILTON (fp):

Jag vill bara illustrera det som ordföranden sade. Det är alldeles glasklart att det finns en majoritet i nämnden för det föreslagna paketet med en lönenivå som ligger mellan 45 000 kr och 67 000 kr. Såvitt jag förstår är Moderaterna med upp till 67 000 kr. Men sedan är det möjligt att Moderaterna vill gå in i något slags särförhandling med regeringen och få några fördelar på andra håll genom att gå med på någon annan nivå, det vet inte jag,

Om jag bara ska läsa av diskussionen här kring bordet är det helt glasklart att det finns ett stöd för regeringens position när det gäller paketet med en lönenivå mellan 45 000 kr och 67 000 kr.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Eftersom vi då kommer att säga nej kan det väl vara lämpligt att vi snabbt får kontakt om det skulle bli någon diskussion eller någon förhandling vid mötet. I så fall får vi ha något slags telefonsammanträde under mötet. Det blir väl ajournering om man går i gång med någon ny kompromissdiskussion.

Har alla läget klart för sig och vet vad vi har beslutat? Det är ju viktigt att vi förmedlar samma budskap utanför det här huset.

Då ska vi gå in på eventuella A-punkter, tänkte jag. Är det någon speciell A-punkt som utrikesministern vill ta upp?

Anf.  55  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vi kan ta en punkt som jag egentligen tänkte ta upp senare. Det gäller visumrestriktionerna för Makedonien.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Jag tänkte att vi skulle gå efter den lista som vi har. Under rubriken Allmänna frågor finns det en del A-punkter. Det är den listan jag tänker på. Finns det något speciellt där som vi borde få information om?

Anf.  57  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Nej, jag har inga kommentarer där, men flera av frågorna finns med i sak.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Men då gör vi så att vi lämnar dessa punkter tills vidare. Om några inte tycker att de får svar under den fortsatta föredragningen tar vi dem i klump på slutet.

Då går vi över till de yttre förbindelserna, punkt 2 om de yttre åtgärdernas verkan.

Anf.  59  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det förväntas ju att rådet ska anta rådsslutsatser. Dessutom har ordförandeskapet sagt att man vill ha en diskussion om hur effektiviteten i yttre förbindelser ska kunna förbättras.

Vi stöder ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser och den ansats som man har valt för diskussionen.

Slutsatserna spänner över en bred och verkligen angelägen agenda. Jag vill här särskilt lyfta fram några frågor som är viktiga för Sverige.

Sverige värnar om FN, och vi är ju en stor bidragsgivare. Det är angeläget att det utvidgade EU kan göra en insats för att effektivisera och stärka FN som organisation. De diskussioner som fördes inom EU under hösten förra året om hur EU kan skapa och driva en sammanhållen FN-politik till stöd för multilateralismen är ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet, anser vi.

Diskussionerna i höstas behöver nu – som också påpekats av det allmänna rådet och det europeiska rådet i december – också sättas i operativt agerande.

Sverige har varit och är starkt pådrivande när det gäller att effektivisera gemenskapens biståndsprogram. Vi välkomnar därför de förslag som har väckts om en förbättrad planerings- och budgetdiskussion och en diskussion om hur vi kan få en bättre insyn och en bättre rättvisa när det gäller fördelningskriterierna för biståndsmedlen.

Slutligen vill Sverige verka för att EU gör ett starkt åtagande när det gäller vårt ansvar att uppfylla millennieutvecklingsmålen med EU:s alla till buds stående medel. I underlaget för diskussionen betonas samma frågor som vi från Sverige har betonat i vår egen proposition om utvecklingsarbetet. Det finns en samstämmighet mellan de olika politiska områdena, anser vi. Det handlar inte bara om bistånd för att få en global utveckling till stånd, utan alla politikområden måste utvecklas. Det är den grundsyn som vi har, och vi konstaterar med glädje att det synsättet präglar även upplägget från ordförandeskapets sida.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Eftersom ingen har begärt ordet kan jag sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till punkt 3, som handlar om Georgien.

Anf.  61  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Den tillträdande regeringen i Georgien kommer att behöva mycket stöd, och det stödet måste komma inte minst från EU. Landet behöver naturligtvis omedelbart stöd, men det behöver också ett långsiktigt stöd för att utvecklas i rätt riktning.

Georgien strävar efter att inkluderas i de europeiska strukturerna, och det understöder vi. Då syftar jag särskilt på European Neighbourhood Policy.

Georgien är det land i södra Kaukasien som Sverige har haft det största utvecklingssamarbetet med. I mars förra året antog regeringen en regionstrategi för samarbetet med länderna i södra Kaukasien för perioden fram till och med 2005.

Det är angeläget att samordna EU:s insatser i landet, vilket vi tänker bevaka i diskussionen på måndag.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Vad jag har förstått ska vi anta det här, så alla är medvetna om att det inte bara är en diskussionspunkt.

Anf.  63  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det är en diskussionspunkt.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Jaha.

Anf.  65  Kanslichef INGRID LARÉN MARKLUND:

På A-punktslistan finns Georgien upptaget i punkt 23, Rådsslutsatser.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Just det.

Anf.  67  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ibland förstår man inte saker och ting. Vi ska diskutera Georgien och dess politik, men vi ska inte diskutera rådsslutsatserna.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Då gör vi som vi brukar göra, nämligen att vi tar A-punkterna i klump.

Anf.  69  AGNE HANSSON (c):

Det finns all anledning att understryka det som utrikesministern har sagt om den position vi ska ha.

Kommer OSSE också att ha en roll i stödet för Georgien?

Anf.  70  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

OSSE tog ett initiativ till ett givarmöte i samband med det OSSE-möte som hölls i Maastricht i höstas. Den tillfälliga presidenten – en kvinna vars namn jag inte kommer ihåg – kom till OSSE-mötet och redogjorde för situationen i Georgien och vädjade om stöd och hjälp. Då sammankallades en givarkonferens så att säga på stående fot. Många länder inklusive Sverige kunde då omedelbart redovisa vilket stöd och vilken hjälp man var beredd att ge.

Det handlade i första hand om medel för att kunna genomföra presidentvalet som sedan genomfördes på ett utmärkt sätt. Det hade bland annat att göra med att OSSE var så snabbt med att skapa förutsättningar för valet. Man gav också bidrag i form av ekonomiska resurser och experthjälp för genomförande av det kommande parlamentsvalet.

Så här långt är OSSE aktivt i den aktuella processen för att skapa politiska institutioner och få dem att verka.

Anf.  71  YVONNE RUWAIDA (mp):

En av de saker som jag tror att man behöver fokusera på är att varken polis eller gränspolis får en lön som de kan leva av.

Jag har varit i Georgien och upplevt hur korrupt systemet är. Polisen stoppar folk för att få pengar. Det är det som hindrar en utveckling i Georgien. Man kan inte lita på polisen och gränspolisen. Det förhindrar också folk som har affärsintressen att agera i ett sådant land. Det är faktiskt skrämmande att sådant sker i dag i Europa och så utbrett som det är i Georgien.

Jag vet att Sverige tidigare har jobbat med detta. Men problemet handlar om pengar. Sverige har i sitt bistånd försökt att stärka polisen och bidra ekonomiskt. Men man har fortfarande inte möjlighet att betala löner så att polisen kan agera hederligt. Det är fortfarande ett jätteproblem.

Anf.  72  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag vill gärna passa på att säga att det är inte ett problem som enbart Georgien har, även om det kanske är ännu tydligare där, utan det är ett problem som flera av de tidigare kommunistiska länderna brottas med i dag. Man kan till och med säga att det i viss mån förekommer också i de nya EU-medlemsstaterna. Det har naturligtvis att göra med den allmänna ekonomiska situationen.

Situationen i Georgien är extrem beroende på att dess ekonomi är totalt havererad. Det har gått ut en vädjan från Georgien om ett rejält budgetunderstöd för att man över huvud taget ska ha möjlighet att genomföra ett administrativt arbete och avlöna olika funktionärer, inte minst polisen.

Detta är en fråga som jag tror att samtliga internationella organisationer har anledning att återkomma till, och så även vi i Sverige.

Vid den spontana givarkonferensen som hölls i anslutning till OSSE-mötet var USA det enda land som – visserligen i allmänna ordalag, men ändå – uttalade att man skulle ge ett stöd för att göra det möjligt för den nya ledningen i Georgien att över huvud taget bedriva någon politik.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi godkänna den information som vi har fått. Vi återkommer senare till A-punkten.

Då går vi vidare till nästa punkt som är punkt 4 om fredsprocessen i Mellanöstern.

Anf.  74  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det råder dödläge, får man väl säga, i den politiska processen i Israel–Palestina. De israeliska planerna på ett ensidigt tillbakadragande från delar av det palestinska området antyder ju att Israel har givit upp försöken att få till stånd en fredlig lösning baserad på förhandlingar med palestinierna. Den palestinska reaktionen på de israeliska planerna i form av ett förslag om en enstatslösning bör också betraktas som ett uttryck för en uppgivenhet, åtminstone för stunden.

Sverige anser att EU måste intensifiera sina ansträngningar både enskilt och inom kvartetten. Även i det här mycket besvärliga läget finns det ändå åtgärder som parterna kan vidta i enlighet med kvartettens färdplan, åtgärder som skulle bryta den negativa utveckling som nu pågår.

Givetvis måste EU också anstränga sig för att förmå USA att engagera sig i processen. Ett skäl till att kvartetten för närvarande inte är aktiv är utan tvivel USA:s passivitet.

Jag kan också nämna att jag har för avsikt att besöka både Israel och de palestinska områdena. Planering pågår, men en förutsättning är givetvis att jag får träffa personer på relevant nivå inom båda områdena.

Anf.  75  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag tycker att man ser ett nedåtsluttande plan här. Palestiniernas mänskliga rättigheter och den FN-rätt som rör den här frågan devalveras mer och mer. När det gäller USA:s och Israels syn på den palestinska myndigheten och Yasir Arafat har de successivt försökt att göra allt för att underminera den palestinska ledningen. Jag tycker att både EU och Sverige kan agera mer aktivt genom att bjuda in den palestinska myndigheten och Yasir Arafat till olika besök i Sverige och andra EU-länder. Det är sådant som skapar status. Där tycker jag att man behöver göra mer.

Man kan också besöka Yasir Arafat i hans husarrest i Ramallah. Det är många andra som besöker honom. Men det är lite sorgligt när det bara är människorättsaktivister och enskilda parlamentariker som gör besök hos honom. Man borde på regeringsnivå oftare besöka Yasir Arafat. Det vore väldigt bra om någon man från svensk sida gjorde ett besök där och naturligtvis också på den israeliska sidan.

När det gäller Genèvekonventionen har jag en fråga om hur den hanteras på EU-nivå och hur den svenska regeringen tar upp den frågan. Också den devalverar FN-rätten. Den innebär ingen tvåstatslösning med två stater och den är inte framförhandlad av två parter. Det rör sig om ett annat initiativ. Dessutom är den farlig.

Om man bortser från frågan om flyktingarnas rätt att återvända är paketet i övrigt inte något bra paket. Det ger fortfarande israelerna rätt över gränserna, rätt över luften och militär närvaro på Västbanken. Det innebär inte heller någon hållbar långsiktig eller rättvis lösning. Jag undrar hur man från svensk sida hanterar Genèveinitiativet på EU-nivå.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  76  CARL B HAMILTON (fp):

Jag vill ställa en fråga om Syrien. Betraktar regeringen Syrien i dag som en skyddshamn för terrorister som vill bege sig in i Israel? Hur bedömer regeringen Syriens roll?

Enligt vissa uppgifter förefaller det som att Syriens nuvarande ledning försöker att omorientera sig i en mer återhållsam riktning. Om det är så vore det väl en god idé att utrikesministern i så fall besökte även Syrien för att stödja en sådana hållning hos den syriska regimen.

Anf.  77  PÄR AXEL SAHLBERG (s):

Jag tror att vi är väldigt många som är oroade över det aktuella läget. Med tanke på den senaste debatten här hemma verkar det som att vi har en del demokratisk lärdom att ge båda sidor. Det borde kanske förstärkas något.

Vi hade ett möte i början av januari. Det var riktigt kaotiskt, det mest desperata som vi har upplevt på ett drygt halvår. Det görs bedömningen att denna roadmap är död. Finns det någon som helst chans att göra någonting åt den handlar det om dagar och veckor, kanske ett par månader. Sedan är allt hopp förbi när det gäller den vägen. Det hänger ju samman med det så kallade säkerhetsstängslet.

Man kan ha ganska många olika synpunkter på vad det här innebär och hur det hanteras. Men läget med ett amerikanskt presidentval, en förlamad amerikansk president och kanske ett ointresse från USA gör att fönstret av möjligheter som finns just nu knappast kommer att kunna utnyttjas.

Även om jag tycker att det i princip är rätt att hålla fast vid att denna roadmap är det som just nu föreligger måste man ändå ha någon sorts realism och inse att det snart kommer en dag efter roadmap. Finns det några som helst möjligheter för EU att förbereda hur ett alternativ skulle se ut i en diskussion efter roadmap?

Anf.  78  LARS OHLY (v):

Samtidigt som den politiska processen befinner sig i ett dödläge pågår det varje dag saker som försvårar en fredlig lösning framöver. Bland dem hör naturligtvis byggandet av apartheidmuren på palestinskt territorium till de värsta, därför att den låser in palestinierna. Den tar ifrån dem delar av deras land, och den gör en möjlig lösning där två länder, två parter, skulle kunna leva i fred omöjlig på sikt. Man måste vara mycket tydlig med att det inte är acceptabelt. Det måste EU kunna säga, och det måste Sverige kunna säga. Vi måste vara tydliga med att den israeliska regeringen nu håller på att skapa en situation som på lång sikt omöjliggör fred.

Precis som Pär Axel Sahlberg sade är det bråttom. Det finns väldigt få ljuspunkter just nu. Ska någonting kunna göras som konstruktivt kan påverka processen handlar det sannolikt om att det måste ske något avgörande den här våren. Det är jag övertygad om. Annars kommer man att ha låst in sig i positioner som omöjliggör varje fredlig lösning av konflikten.

Dessutom tycker jag att det är viktigt att man är tydlig från EU:s sida med att ta avstånd från all antisemitism, all rasism och alla försök att knyta den israeliska politiken till ett folk eller till rasistiska synpunkter, samtidigt som man också tar avstånd från den syn på antisemitism som den israeliska regeringen ger uttryck för. Varje kritik mot den regeringens politik och ockupation av Palestina betraktas som antisemitism.

Det är också viktigt för att inte mildra betydelsen av hur man använder begrepp som antisemitism och rasism. Om man knyter all kritik mot Israel till någon form av antisemitism omöjliggör man varje form av demokratiskt samtal. Det är också viktigt att vara tydlig mot Israel i den frågan.

Anf.  79  AGNE HANSSON (c):

Jag tror att det finns stor anledning att ställa upp på den position som regeringen har i den här frågan. Det är EU som nu ska ta ökad aktiv del i den här fredsprocessen.

Vi är några runt det här bordet som i samband med utrikesutskottets resa till USA var i Washington. Där framkom mycket tydligt, tycker jag, att USA nu inte är berett att göra någonting i den här frågan. Men det finns önskemål om att tillsammans med andra starka parter återigen kunna få demokratiprocessen att fungera. Där tror jag att EU har en utomordentlig roll och skyldighet att nu agera för att möjligen lösa upp dödläget.

Jag stöder regeringens position i den här frågan.

Anf.  80  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Ordförande! Jag ska lägga till något ytterligare efter Agne. Jag var också med på utrikesutskottets resa till USA. Även om vi inte gillar USA:s agerande och tycker att det är för svagt kanske det är klokt att ta till sig hur de tänker. De är passiva nu, det säger de rakt upp och ned, därför att de inte anser att den palestinska sidan är förmögen att hålla någon form av avtal. Det finns ingen part, säger de. Därför förväntar de sig att EU ska stärka den sidan så att palestinierna kan göra sin hemläxa och kan vara en part i sammanhanget.

Det är anledningen till att man ligger väldigt lågt när det gäller road map för närvarande. Det är självklart inte någon nyhet för EU, men det kanske är viktigt att stryka under hur en stark part ser på sin roll.

Anf.  81  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag tror att vi alla är överens om att det är viktigt att EU nu hittar vägar för att spela en aktiv roll. Tidigare har man på något vis ändå räknat med att kvartetten som sådan skulle vara den aktiva parten. Men i det här läget är det tydligt att EU inte längre kan agera via den kanalen i det sammanhanget utan måste hitta en egen agenda.

Jag delar uppfattningen att det känns som att det är bråttom att göra det. Jag utgår från att den diskussion som kommer att föras i den här frågan kommer att ha den inriktningen och förhoppningsvis också leda fram till ett sätt att agera i fortsättningen för att komma fram till konkreta åtgärder. Det är inte helt lätt att hitta dem, men det är nödvändigt att göra det.

Yvonne Ruwaidas fråga om den palestinska myndigheten har anknytning till frågan om att stärka den palestinska sidan som en part för att på det viset kunna säkerställa att förhandlingar ändå någon gång kan komma att äga rum. Jag vill erinra om att den palestinska utrikesministern har varit i Sverige. Han reser runt till alla länder och får på det viset möjlighet att få ett stöd för de ambitioner som finns från den palestinska myndighetens sida att leva upp till att vara en förhandlingspart, en part som kan genomföra åtaganden.

Den andra frågan gällde Genèveinitiativet. Initiativtagarna bakom det kommer till Sverige på inbjudan av Olof Palme-centret den 29 januari, och jag avser givetvis att ha ett möte med dem om initiativet. Utan att gå in på vad vi tycker om Genèveinitiativet i sak kan vi konstatera att det är ett bra initiativ. EU har uttalat sig och sagt att man välkomnar alla civila initiativ som kan stödja fredsprocessen. Genèveinitiativet är onekligen ett sådant, även om man i vissa delar i sak kan ha ytterligare synpunkter och önskemål. Det finns planer på att bjuda in initiativtagarna till ett GAERC-möte senare i vår.

Syrien, ja, det är svårt att säga vart Syrien är på väg. Att det i Syrien finns stöd för vissa terroristorganisationer är väl tydligt. Men vilken förändring som sker och vart de är på väg är det faktiskt svårt att säga någonting om. Hans Dahlgren har ju besökt Syrien nyligen. Vi försöker att skaffa oss en bild. Men det är svårt att uttala sig om utvecklingen i förhållande till terroristorganisationerna.

Finns det något alternativ efter roadmap? Jag tror att man ska se det så här. Det är klart att den karta man hade inte i exakt det skick den är kan följas under obegränsad tid. Man får väl se på saken på det viset att den fortsatta processen och de fortsatta åtgärderna bland annat måste innebära att man överväger förändringar. Det är ju via detta man kan hitta åtgärder att vidta nu.

Det kan bland annat röra att man gör vissa förändringar av det som finns angivet i roadmap. Man lyfter fram moment eller något annat sådant. Man måste inse att det är ett levande dokument som följer med själva utvecklingen av de faktiska händelserna. Det ligger väl i EU:s uppdrag att nu överväga vad man kan göra och på vilket sätt roadmap kan användas och aktualiseras.

EU har varit väldigt tydligt i ställningstagandet mot icke rättsligt grundade avrättningar. Det har varit Sveriges ståndpunkt och därvidlag råder total enighet inom EU. Där är ställningstagandena alldeles tydliga.

Jag tror att jag nu har åtminstone berört flera av de frågor som tagits upp.

Anf.  82  PÄR AXEL SAHLBERG (s):

Det är två saker som jag tycker är viktiga att nämna efter frågorna. Den ena är när det gäller Genèveinitiativet att man alltid kan ha synpunkter på vad saker och ting innehåller. Jag är dock mycket mer positiv till det än vad Yvonne Ruwaida säger.

Det jag framför allt tror är det viktiga bidraget från initiativet, som fokuserades oerhört tydligt när man presenterade det i Genève, är två saker. Den ena är att det finns en plan. Det var det ena budskapet man ville komma med. Den andra är ännu viktigare. Det är nämligen att det finns en partner. Budskapet från det arbetet var att här finns möjligheter, och det finns också en partner att tala med. Där har amerikanarna fel i sin ståndpunkt.

Jag tycker att det kanske är viktigt att också säga att det i dag i Israel har brett ut sig en uppfattning om att man var alldeles för passiv från Israels sida när Abu Mazen satt i regeringsställning. Då hände förhållandevis mycket mer än det gör just nu.

Men palestinierna stretar på enligt färdplanen, till skillnad från israelerna som bara väntar på ett moment, som man kan ha viss förståelse för, nämligen säkerhetsfrågorna. Men hade israelerna varit redo att tidigt svara mot det som palestinierna faktiskt gjorde under Abu Mazen, nämligen att göra det lättare för rörelser på det palestinska området, hade det varit ett annat läge i dag. Den kunskapen finns i dag hos israelerna men fanns inte för ett halvår sedan.

Anf.  83  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag ska inte gå in i en debatt om Genèveinitiativet. Men när det gäller utomrättsliga avrättningar har jag en undran. När någon representant för Israels regering går ut och säger att de har planer på att mörda någon, eller det kanske räcker att det finns sådana planer, agerar man konkret på varje typ av kunskap om att det har förekommit hot om framtida utomrättsliga avrättningar?

Anf.  84  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Varje gång frågan har kommit upp inom EU har EU uttalat sitt fördömande av utomrättsliga avrättningar. Jag utgår från att man har anledning att fortsätta att ha den attityden i den frågan.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Vi kan härmed godkänna den här rapporten.

Vi går vidare på dagordningen och kommer till punkt 5, som handlar om Iran.

Anf.  86  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det är oerhört viktigt att rådet tar ett helhetsgrepp om relationen med Iran och att vi når ett klart och konstruktivt ställningstagande. Vår inställning är densamma som tidigare. Sverige arbetar aktivt för att säkerställa att parallellitet består mellan å ena sidan ett handels- och samarbetsavtal som EU förhandlar med Iran om och å andra sidan de fyra politiska områdena inom vilka vi vill se framsteg i Iran.

Jag kanske ska erinra om dem, för de är oerhört viktiga. Det första är respekten för de mänskliga rättigheterna. Det andra är nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen. Det tredje är kampen mot terrorism. Och det fjärde är en konstruktiv hållning i fredsprocessen i Mellanöstern.

Tydliga krav måste fortsatt ställas på Iran att ge konkreta positiva resultat.

Vi förutser för närvarande inte att det ska antas slutsatser om Iran. Vi avvaktar utvecklingen, bland annat nästa IAEA-rapport. Vi tror att den kommer i februari.

Solanas resa till Iran i januari var ett steg i riktning att lösa ut de olika frågorna i relationen mellan EU och Iran. Samtliga de fyra frågor som knyter an till förhandlingarna togs upp, alltså även respekten för mänskliga rättigheter. Det åligger Iran att visa att man är redo att leva upp till de åtaganden som har gjorts. Då kan EU gå vidare med att utveckla relationen till Iran.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara påminna nämnden om att den här frågan var uppe den 5 december. Då fanns det en majoritet kring bordet.

Anf.  88  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag önskar att Sverige skulle kunna ta upp situationen för de homosexuella i Iran när man diskuterar frågan om mänskliga rättigheter.

Anf.  89  LARS OHLY (v):

Det går inte att diskutera Iran utan att diskutera Väktarrådets agerande den senaste tiden. Man har försökt förhindra kandidater att ställa upp i val. Nu har man tydligen tillåtit flera av dem som man från början ville hindra, men fortfarande sitter Väktarrådet som en överdomstol i en demokratisk process. De kan alltså självmant besluta vilka som har rätt att ställa upp. Det här är ett system som man måste ta avstånd från å det tydligaste.

Det finns spänningar i det iranska samhället. Det är därför viktigt att stödja de krafter som på varje sätt försöker motverka Väktarrådets inflytande. Den frågan får inte lämnas bort. Den bör kanske hamna under Mänskliga rättigheter, även om det egentligen borde finnas en särskild punkt som handlar om demokrati, alltså en femte punkt i förhållande till Iran. Men låt oss tolka mänskliga rättigheter även som demokratiska rättigheter. På det sättet vill jag uppmana till att man faktiskt lyfter fram en stark kritik inte bara mot Väktarrådets agerande utan också mot själva det system som ger Väktarrådet den makt man har i den demokratiska processen.

Anf.  90  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

När det gäller de homosexuellas rättigheter är det helt klart en fråga som ryms inom mänskliga rättigheter och ingår där som en viktig del. Jag kanske kan passa på att nämna att vi i dag genomför ett seminarium om de mänskliga rättigheterna mot bakgrund av att vi i dag öppnar de nya rapporterna på UD:s webbsida som beskriver utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i 190 länder. Ett av de områden vi fokuserar på vid det seminariet är frågor kring sexuell läggning.

Väktarrådet är en oerhört central fråga. Jag utgår från att man på måndag kommer att diskutera den frågan och hur man från EU:s sida kan agera specifikt. Det är mycket oroande att det här Väktarrådet, som är en mycket konservativ kraft, har möjligheten att påverka vilka kandidater som folket ska kunna få rösta på. Vår utgångspunkt i diskussionen måste vara att det är ett krav från EU:s sida att människor ska ha möjlighet att rösta på vilka kandidater de vill utan att det sker en styrning av det slag som Väktarrådet har till uppgift att göra. Vi får se hur långt vi kan komma. Men vi bör vara väldigt tydliga i den frågan.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Vi kan godkänna rapporten och gå vidare till nästa punkt på dagordningen som är punkt 6 och handlar om västra Balkan.

Anf.  92  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Rådet förväntas anta slutsatser om den inrikespolitiska situationen i Serbien efter parlamentsvalet den 28 december. Parlamentsvalet resulterade i en frammarsch för det radikala partiet med en tydlig nationalistisk framtoning. Regeringsförhandlingarna pågår fortfarande, och rådet förväntas anta slutsatser som uppmuntrar de demokratiska krafterna i Serbien att samarbeta till förmån för landets EU-agenda. Det är av stor betydelse att visa ett fortsatt internationellt stöd och engagemang för de demokratiska politiska krafterna i Serbien. De har ju som huvudmål ett EU-närmande i sin politik.

Att det radikala partiet fick största andelen röster var kanske inte helt oväntat. Men vilket eller vilka partier som slutligen lyckas bilda regering vet vi alltså ännu inte. Det är högst troligt att Serbien kommer att präglas av fortsatt inrikespolitisk turbulens. Man får räkna med att det är svaga regeringskoalitioner som bildas och att det finns en risk för nyval inom en inte alltför avlägsen framtid.

Det här innebär naturligtvis att det blir förseningar i den pågående integrationsprocessen, och det innebär att Serbiens internationella ställning är svag. EU bör därför i stabiliserande syfte markera fortsatt starkt engagemang, att unionen nära följer de inrikespolitiska tendenserna och att det är betydelsefullt för ett EU-närmande till Serbien och Montenegro.

Anf.  93  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag skulle vilja ta upp att man ska ha visumstopp för människor som bor i Makedonien. Är det en egen punkt?

Såvitt jag vet har situationen i Makedonien på senare tid varit instabil, och det har kommit en hel del asylsökande till olika EU-länder från Makedonien, bland annat romer. Jag är tveksam till ett visumstopp. Det kan kränka de mänskliga rättigheterna och förhindra att människor som behöver söka asyl kan göra det.

Anf.  94  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det gällde alltså Makedonien, och det är inte visumstopp utan riktade visumrestriktioner. Rådet kommer att anta slutsatser om riktade sanktioner i form av reserestriktioner för vissa konkreta personer. Det är personer som är aktiva och med illegala medel hindrar implementeringen av Ohridavtalet och därmed destabiliserar Makedoniens multietniska statsbyggnad.

Vi stöder den här typen av riktade sanktioner. En förutsättning från vår sida har varit att det är tydliga kriterier och att det kan fastställas att de som utpekas verkligen är personer som ägnar sig åt illegal verksamhet. Om de kraven är uppfyllda anser vi att det är möjligt att införa den här typen av riktade restriktioner.

Anf.  95  YVONNE RUWAIDA (mp):

Riktade restriktioner är naturligtvis mycket bättre. Men det finns en frågeställning när man gör sådana här listor över människor. Med respekt för mänskliga rättigheter och någon sorts rättssäkerhet tycker jag att de människor som drabbas av de här restriktionerna måste ha en chans att ta upp frågan om de känner att de orättvist har satts upp på en sådan här lista. Att det finns en instans för detta tycker jag är väldigt viktigt. Jag vet inte om det finns i dag. Det kanske utrikesministern kan utveckla.

Anf.  96  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Den här typen av beslut måste naturligtvis kontinuerligt omprövas för att man på det viset ska kunna säkerställa att restriktionerna fortfarande fyller sin funktion.

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till punkt 7 på dagordningen…

Anf.  98  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag kanske borde ha dragit allt på en gång, men jag har en sak till som jag tänkte informera om, nämligen Europol.

Rådet beslutade i september förra året att inleda planering för en EU-polisinsats i Makedonien. Det är den som kallas EU Pol Proxima. Insatsen påbörjades den 15 december förra året, och rådet förväntas anta slutsatser som välkomnar den här insatsen.

Som ett led i stabiliseringen och normaliseringen av situationen i Makedonien har behovet av reformer av polisväsendet identifierats som en viktig nyckelfaktor. Den här polisinsatsen är ett naturligt led i den fortsatta implementeringen av det så kallade Ohridavtalet från 2001.

Sverige stöder den föreslagna insatsen. Behovet av insatser på polisområdet i Makedonien är otvetydigt stort. Hela polisväsendet behöver reformeras. Det har, tror vi, en helt avgörande betydelse för stabiliseringen inom landet. Sverige har framhållit vikten av en nära koordinering mellan dels kommissionen och rådssekretariatet, dels OSSE – allt för att undvika dubbelarbete och för att göra insatsen effektiv.

Anf.  99  CARL B HAMILTON (fp):

Jag har en fråga om just Makedonien. Hur uppfattar ni Greklands hållning visavi Makedonien vid EU-mötena? Har de samma kraftigt negativa hållning som tidigare eller börjar man bli mer försonlig gentemot Makedonien?

Anf.  100  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

För egen del har jag inte märkt någon negativ attityd. Jag tittar på mina medarbetare som träffar folk på andra nivåer. De har inte uppfattat det heller. Jag tror för egen del att det enda som Grekland egentligen fortfarande har problem med är namnfrågan, ingenting annat.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Jag upprepar sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Nu går vi vidare till Afghanistan, som är punkt 7 på dagordningen.

Anf.  102  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Sverige liksom EU ställer sig i princip positiv till en konferens om Afghanistan där omvärlden fortsatt visar sitt stöd för landet och att det fortfarande står högt upp på dagordningen. Den konferens som föreslås bör ha en bredare agenda än bara fokus på givarsamfundets nya och gamla utfästelser. Man måste också fokusera på den politiska situationen, säkerhetssituationen, och man måste göra en utvärdering av det bistånd som hittills har utgått.

Den 4 januari antogs den konstitutionella loja jirgan, ett rådsmöte som består av 500 personer, varav 100 personer är kvinnor. Rådsmötet antog en ny afghansk konstitution. Sverige och EU välkomnar att det nu finns en ny konstitution och att det slås fast att ett valdatum ska beslutas inom sex månader.

Vissa skrivningar i konstitutionen kan ge upphov till olika tolkningar som gör att högsta domstolen i landet kommer att få en stor roll att spela i den fortsatta utvecklingen.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till punkt 8, Kina.

Anf.  103  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vid Europeiska rådets möte den 12 december gavs GAERC i uppdrag att överväga frågan om EU:s embargo mot vapenförsäljning i Kina. Ordförandeskapets avsikt nu är att föra en diskussion som ska bli översiktlig och att frågan därefter ska remitteras till behörig beredningsinstans för att där beredas vidare. Frågan väntas därför återkomma till GAERC senare i vår, troligen i april, för en närmare substansdiskussion och för beslut då.

Sverige välkomnar ordförandens förslag, men det kan bli så att vissa länder vill att rådet sänder en positiv signal om att embargot bör hävas så snart som möjligt. Vi tycker att det är viktigt att man gör en bedömning av utvecklingen på MR-området och att det vägs in i diskussionen om ett hävande. Om man kan konstatera en positiv utveckling och att det vidtas ytterligare positiva åtgärder är Sverige i så fall redo att överväga ett hävande av embargot.

Anf.  104  LARS OHLY (v):

Jag vill bara uttrycka min och Vänsterpartiets starka tveksamhet till att häva embargot. Vad vi vet hittills har utvecklingen inte gått i en sådan starkt positiv riktning att det finns anledning att ompröva den förda politiken, tvärtom lever oppositionen under villkor som vi inte skulle kunna acceptera någon annanstans. Man har ingen möjlighet att utöva sin rätt att tala fritt, publicera sig eller organisera sig. Dessutom förekommer dödsstraff mer i Kina än i något annat land i världen, vilket också, tycker jag, bör finnas med i övervägningen. Att man gör en övervägning kan väl vara okej, men jag är mycket tveksam till att man så småningom skulle komma fram till ett hävande av embargot.

Anf.  105  CARL B HAMILTON (fp):

Jag tycker till skillnad från Lars Ohly att det var olyckligt att man började diskutera en översyn över huvud taget, eftersom de länder som driver denna tanke har det uppenbara syftet att igen starta vapenexport till Kina. Det är Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien. Det är glasklart. Det säger de själva. Det är ingen hemlighet att de vill att vapenembargot ska lyftas.

Vi är helt emot det, dels för att, som Lars Ohly sade, brott mot mänskliga rättigheter fortsätter, dels för att Kina har en olöst konflikt med Taiwan. Om man skulle sälja vapen till Kina är den potentiella användningen mot inhemska dissidenter eller mot Taiwan som är en demokrati. Att Europa skulle sätta vapen i händerna på en diktatur för att kämpa ned en demokrati är för oss obegripligt. Man kan också notera att EU sannolikt skulle få en konflikt med Förenta staterna, som ju inte exporterar vapen till Kina men till Taiwan.

Europaparlamentet har ju också tagit avstånd från tanken att man skulle göra den här översynen. Bland dem som röstade för en resolution som fördömde detta var de socialdemokratiska ledamöterna från Sverige. Den hållning som finns i regeringens ståndpunkt är för mig väldigt konstig och i det närmaste obegriplig: Embargot kan man häva, men exporten kommer ändå att förbjudas eftersom det finns ett annat regelverk.

De länder som driver denna fråga har ju gjort väldigt klart att det andra regelverket inte kommer att tillämpas gentemot Kina om embargot skulle hävas i den här processen som vi nu diskuterar. Det kommer inte att bli så, utan då kommer de här länderna, Tyskland med flera, att betrakta det som fritt fram att sälja vapen till Kina. Jag menar också att Taiwanfrågan måste föras in som ett argument i den här diskussionen.

Vi är emot att man häver vapenembargot. Vi vill att Sverige från början hävdar den ståndpunkten i den process som nu tar sin början.

Anf.  106  AGNE HANSSON (c):

Fru ordförande! Jag kan instämma i vad Carl B Hamilton sade. Vi är också emot att man börjar diskutera frågan om att häva embargot eller att sätta i gång en utredning. Det ger fel signaler. Läget är inte sådant att det finns anledning att börja fundera på att häva embargot för export av vapen till Kina. Det är väl inte säkert att det blir så, men skälen har angetts här och jag delar dem.

Anf.  107  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Fru ordförande! Jag delar Lars Ohlys uppfattning att denna kommunistiska regim inte har förtjänat att man lyfter embargot ännu. Jag skulle vilja fråga utrikesministern vilka motiven är till att man har lyft upp detta. Är det något land som har intresse av att man ska pröva detta? Vad kan i så fall ligga bakom det?

Vi ifrågasätter också – där delar jag Carl B Hamiltons uppfattning – att det kan vara möjligt att komma fram till en situation där vi konstaterar att Kina har förtjänat att man lyfter embargot. Det kommer i så fall att ge en felaktig signal. Vi är beredda att lyfta embargot den dag det finns tydliga signaler om förändringar när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati i Kina, men vi tycker inte att vi ser de signalerna i dag. Därför ska denna regim hållas väldigt kort. Där har Ohly rätt.

Anf.  108  LENNART HEDQUIST (m):

Jag kan också instämma i nästan allt som Carl B Hamilton sade. Jag har några frågor i anslutning till detta. Carl B Hamilton nämnde ett antal länder som uppfattas ha intresse av att embargot nu hävs i och med att de har tagit initiativet. Man kan då också tro att det gäller enskilda företag i de länderna. Men min fråga är: I vilken utsträckning har Kina självt aktualiserat frågan, informellt eller formellt? Föreligger det nu ett starkt intresse från Kina att embargot ska hävas?

Man kan göra den allmänna reflexionen att det är bra med ett embargo som gäller samtliga. Att hänvisa till att man har nationella regler som ändå skulle kunna verka hindrande i de enskilda länderna kommer förmodligen enbart att innebära att enskilda länder kommer att hantera den här frågan på olika sätt. Då är det bättre att EU har ett embargo.

Anf.  109  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag är också emot att man häver embargot mot Kina.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Innan jag släpper in utrikesministern tänkte jag bara säga att vi inte ska ta ställning i sakfrågan. Det handlar om en remiss. Det vore bra om utrikesministern klargjorde det.

Anf.  111  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Frågan aktualiserades före jul av Frankrike. Från svensk sida framförde vi att frågan måste ses i relation till utvecklingen av respekten för de mänskliga rättigheterna i Kina. Det ledde till att beslutet blev att frågan skulle beredas så att man kunde diskutera den. Det är det som är ordförandens ambition för mötet nu på måndag. Frågan ska diskuteras. Vi kommer att hålla fast vid att vi anser att frågan måste prövas i förhållande till MR-frågan.

Det är ingen tvekan om att MR-situationen fortfarande är allvarlig i Kina, även om man i ett längre perspektiv kan se att det sker förändringar och går åt rätt håll. Utan att påstå att Sverige på något sätt haft någon avgörande betydelse vill jag ändå understryka att ett av skälen till att vi är engagerade i Kina är att vi ser möjligheter att påverka Kina i en utveckling mot en större respekt för mänskliga rättigheter. Vi utbildar ju till exempel jurister och andra företrädare för systemet i mänskliga rättigheter årligen. Vi har den typen av aktiviteter på gång där. Det är sådant som ska bidra till den utveckling som vi ändå kan se även om den är långsam. Vi uppmuntrar den.

Huruvida det är Kina som har aktualiserat frågan om ett hävande av embargot så har man inte gjort det i förhållande till EU. Men man kan inte utesluta att man har gjort det bilateralt.

När det gäller frågan om vad som händer om ett embargo hävs innebär de regler som finns inom EU att man kan se det som att det inte är möjligt att ha en vapenexport till Kina i det rådande läget. Men det är en fråga som avgörs av varje enskilt land hur man bedömer den situationen. Det var bakgrunden till varför man en gång införde embargot. Man ville ha det gemensamma åtagandet.

Än så länge är det bara en diskussion. Det kan inte bli fråga om något beslut. På måndag kommer vi fortsatt att hävda att vi vill ha en ordentlig belysning av frågan i förhållande till MR-situationen.

Anf.  112  CARL B HAMILTON (fp):

Jag börjar med det som utrikesministern sade allra sist om de nationella reglerna. De länder som vill häva embargot sade till tidningarna, Financial Times och International Herald Tribune, att de betraktar det så att om embargot hävs är de fria att exportera. Det andra nationella regelverket kommer inte att tillämpas på Kina men väl på andra länder. De var helt öppna med detta. Man får ta pressuppgifterna för vad de är, men det är i alla fall en information.

I nämnden bedömer alla partier i dag situationen beträffande mänskliga rättigheter som sådan att man inte ska häva embargot. Det har sagts av Vänsterpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet. Det ska till en väldigt snabb förbättring av de mänskliga rättigheterna under den process som utrikesministrarna i EU håller på för att det ska bli någon annan situation i EU-nämnden som jag bedömer det.

Anf.  113  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag har ingen ytterligare kommentar.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Jag kan precis som utrikesministern och flera andra här konstatera att vi är väldigt överens i frågan om mänskliga rättigheter. Det här handlar om procedurfrågan vidare. Där kan jag konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till A-punktslistan.

Anf.  115  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det finns övriga frågor. Där har det kommit till två länder, Liberia och Colombia.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Då tar vi det först.

Anf.  117  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

När det gäller Liberia har det internationella samfundet nu en unik möjlighet att bidra till en långsiktig fred och utveckling. Ett starkt stöd från EU är viktigt för att kunna mobilisera de resurser som krävs för det. EU har hittills spelat en mycket viktigt roll i arbetet med att skapa fred i Liberia. Syftet med att ta upp frågan på GAERC är att skapa ett större engagemang från givarkonferensen.

Sverige tillhör en kärngrupp av länder med speciellt ansvar för förberedelsearbetet för den konferensen. Vi har bidragit aktivt i arbetet. Vårt starka stöd manifesteras inte bara i finansiellt stöd och återuppbyggnad av landet. Vi ställer ju upp med trupp, en trupp som ska stå till förfogande för FN-styrkan som finns på plats där. Riksdagen har visat tillmötesgående genom en väldigt kort motionstid på den proposition som regeringen har lagt fram i riksdagen.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Är det här någonting där EU-nämnden ska fatta beslut, eller är det en informations- och diskussionspunkt?

Anf.  119  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det är en informationspunkt.

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen. Vi tar nästa övriga fråga.

Anf.  121  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det gäller Colombia. Chris Patten har i dagarna varit i Colombia och förväntas ge en rapport till mötet från det besöket. Han har vid sitt möte med president Uribe uttryckt EU:s stöd i Colombias kamp mot terrorismen och narkotikahandeln samtidigt som han också betonade att den här kampen måste ske inom ramen för rättsstatens principer och med respekt för internationell rätt. Det är också en informationspunkt.

Anf.  122  LARS OHLY (v):

Samtidigt finns det rådsslutsatser på A-punktslistan om Colombia. Det ska ju fattas någon form av beslut också.

Det är naturligtvis viktigt att ge stöd åt all kamp mot terrorism. Problemet är att en del av den terrorism som utövas i Colombia sker om inte med stöd av i varje fall med tyst accepterande av samma regering Uribe som berömmer sig av att bekämpa terrorismen. Det gäller de paramilitära grupper som agerar relativt fritt i det colombianska samhället och som bland annat år 2002 – jag har inte fått fram någon siffra för förra året – resulterade i mord på 184 fackliga aktivister. Det är ett av de länder där det är svårast att vara fackligt aktiv, kanske det land i världen där det är svårast att vara fackligt aktiv över huvud taget, enligt Fria fackföreningsinternationalen. Dessutom mördas regelmässigt journalister. Det finns en repression i det colombianska samhället som inte kan sägas vara statsledd men som definitivt kan sägas bland annat vara sprungen ur att staten inte tillräckligt tydligt agerar mot dem som använder terror som medel.

Jag skulle gärna vilja, även om det bara blir en diskussionspunkt utifrån Solanas besök, att man lyfte fram de fackliga rättigheterna. De nämns inte specifikt, vad jag kan se, på utkasten till rådsslutsatser och den lilla korta text som vi har fått på A-punktslistan. Men jag menar att de är helt avgörande för att demokratisera Colombia.

Anf.  123  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det här är en A-punkt. Det är inte möjligt att föra en diskussion kring det hela. Men jag förstår synpunkten. Enligt vår uppfattning ligger de fackliga rättigheterna inom ramen för de mänskliga rättigheterna. Man kan beakta det i det fortsatta arbetet.

Anf.  124  ORDFÖRANDEN:

Det ska vara en lunchdiskussion också. Finns det något att kommentera där?

Anf.  125  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Lunchdiskussionen ska handla om IGC. Det blir ett kortare meningsutbyte om hur regeringskonferensen kan föras vidare. Vi anser att vi kan gå vidare med regeringskonferensen så snart det finns förutsättningar för det. Ju tidigare det kan ske desto bättre. Vår uppfattning är att det är konventets förslag och det arbete som hittills har gjorts i regeringskonferensen som ska utgöra grunden även för det fortsatta arbetet. Det har gjorts en hel del framsteg. Den övervägande delen av frågorna är genomdiskuterade, och man har en enighet. Det finns ingen anledning att börja om från början.

Från svensk sida är vi beredda att återuppta förhandlingarna när som helst, men vi får se vad diskussionen ger om hur andra länder ser på det. Det vet vi mycket lite om för närvarande.

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen. Då går vi vidare på A-punktslistan. Ni har fått den utdelad.

Anf.  127  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag vill ta upp två A-punkter. Den ena är A-punkt 14 Sammanfattande hotbild om terroristhotet i Europa, där det finns en gemensam hotbildsrapport om terroristhotet i Europa. Jag undrar hur vi i riksdagen kommer att få tillgång till den rapporten. Den är hemligstämplad. Det kunde vara bra om fler än Socialdemokraterna kunde få veta vad den innehåller.

Det andra är snarare en markering mot A-punkt 16, som handlar om möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa reducerade medvärdesskattesatser på vissa arbetsintensiva tjänster. Vi har tyckt att Sverige skulle driva på för en möjlighet att ha lägre moms för Kravmärkta produkter, vilket man inte har gjort. Det tycker vi att man borde ha gjort.

Anf.  128  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag har ingen kommentar.

Anf.  129  YVONNE RUWAIDA (mp):

När det gäller den första frågan om rapporten om en sammanfattande hotbild av terroristhotet i Europa tycker jag ändå att utrikesministern borde ha ett svar på hur vi i riksdagen ska få tillgång till den. Det är en hemligstämplad rapport. Fler än Socialdemokraterna borde få tillgång till den och få veta vad rapporten innehåller. Det är ändå en minoritetsregering. Eller är det så att man hade tänkt sig att de övriga riksdagspartierna inte ska få tillgång till den?

Anf.  130  ORDFÖRANDEN:

Det är väl bara så att ni skickar hit den som vi brukar göra i vanlig ordning. Kan det vara något problem?

Anf.  131  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag försöker erinra mig hur jag hanterade det när jag var justitieminister, eftersom det är justitieministerns fråga att hantera. Dessvärre minns jag inte, men jag har för mig att det fanns en ordning för det.

Anf.  132  Kanslichef INGRID LARÉN MARKLUND:

Vi får ibland in material från Regeringskansliet som är föremål för sekretess. Då gör vi en bedömning och diskuterar med ifrågavarande departement. Vi sekretessbelägger också materialet här.

Anf.  133  ORDFÖRANDEN:

Ni kan väl titta på det, så försöker vi lösa det sedan. Om det finns önskemål runt bordet att se det kan vi lösa det i så fall i formell mening på det sättet.

Anf.  134  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vi vidarebefordrar frågan till Justitiedepartementet.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Precis, och så hanterar vi det i vanlig ordning. Det brukar vara en bra ordning.

Vi kan anta de här A-punkterna.

Jag vill tacka utrikesministern med medarbetare så mycket för att ni kom hit.

Innehållsförteckning

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN: 1

Anf.  2  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN: 1

Anf.  4  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN: 2

Anf.  6  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN: 2

Anf.  8  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 2

Anf.  9  ORDFÖRANDEN: 2

Anf.  10  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 2

Anf.  11  ORDFÖRANDEN: 3

Anf.  12  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 3

Anf.  13  HOLGER GUSTAFSSON (kd): 3

Anf.  14  LARS OHLY (v): 3

Anf.  15  LENNART HEDQUIST (m): 4

Anf.  16  CARL B HAMILTON (fp): 4

Anf.  17  AGNE HANSSON (c): 4

Anf.  18  YVONNE RUWAIDA (mp): 5

Anf.  19  PER BILL (m): 5

Anf.  20  ORDFÖRANDEN: 5

Anf.  21  YVONNE RUWAIDA (mp): 6

Anf.  22  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 6

Anf.  23  Departementsrådet MAGNUS ROBACH: 6

Anf.  24  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 6

Anf.  25  ORDFÖRANDEN: 7

Anf.  26  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 7

Anf.  27  CARL B HAMILTON (fp): 7

Anf.  28  LARS OHLY (v): 7

Anf.  29  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 7

Anf.  30  ORDFÖRANDEN: 7

Anf.  31  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 7

Anf.  32  ORDFÖRANDEN: 8

Anf.  33  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 8

Anf.  34  ORDFÖRANDEN: 8

Anf.  35  Departementsrådet MAGNUS ROBACH: 8

Anf.  36  ORDFÖRANDEN: 8

Anf.  37  PER BILL (m): 8

Anf.  38  ORDFÖRANDEN: 8

Anf.  39  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 8

Anf.  40  PER BILL (m): 8

Anf.  41  ORDFÖRANDEN: 9

Anf.  42  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 9

Anf.  43  ORDFÖRANDEN: 9

Anf.  44  HOLGER GUSTAFSSON (kd): 9

Anf.  45  ORDFÖRANDEN: 9

Anf.  46  PER BILL (m): 9

Anf.  47  ORDFÖRANDEN: 10

Anf.  48  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 10

Anf.  49  ORDFÖRANDEN: 10

Anf.  50  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 10

Anf.  51  ORDFÖRANDEN: 10

Anf.  52  LENNART HEDQUIST (m): 10

Anf.  53  CARL B HAMILTON (fp): 10

Anf.  54  ORDFÖRANDEN: 11

Anf.  56  ORDFÖRANDEN: 11

Anf.  57  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 11

Anf.  58  ORDFÖRANDEN: 11

Anf.  59  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 11

Anf.  60  ORDFÖRANDEN: 12

Anf.  61  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 12

Anf.  62  ORDFÖRANDEN: 12

Anf.  63  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 12

Anf.  64  ORDFÖRANDEN: 12

Anf.  65  Kanslichef INGRID LARÉN MARKLUND: 13

Anf.  66  ORDFÖRANDEN: 13

Anf.  67  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 13

Anf.  68  ORDFÖRANDEN: 13

Anf.  69  AGNE HANSSON (c): 13

Anf.  70  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 13

Anf.  71  YVONNE RUWAIDA (mp): 13

Anf.  72  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 14

Anf.  73  ORDFÖRANDEN: 14

Anf.  74  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 14

Anf.  75  YVONNE RUWAIDA (mp): 14

Anf.  76  CARL B HAMILTON (fp): 15

Anf.  77  PÄR AXEL SAHLBERG (s): 15

Anf.  78  LARS OHLY (v): 16

Anf.  79  AGNE HANSSON (c): 16

Anf.  80  HOLGER GUSTAFSSON (kd): 16

Anf.  81  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 17

Anf.  82  PÄR AXEL SAHLBERG (s): 18

Anf.  83  YVONNE RUWAIDA (mp): 18

Anf.  84  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 18

Anf.  85  ORDFÖRANDEN: 18

Anf.  86  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 19

Anf.  87  ORDFÖRANDEN: 19

Anf.  88  YVONNE RUWAIDA (mp): 19

Anf.  89  LARS OHLY (v): 19

Anf.  90  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 20

Anf.  91  ORDFÖRANDEN: 20

Anf.  92  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 20

Anf.  93  YVONNE RUWAIDA (mp): 20

Anf.  94  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 21

Anf.  95  YVONNE RUWAIDA (mp): 21

Anf.  96  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 21

Anf.  97  ORDFÖRANDEN: 21

Anf.  98  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 21

Anf.  99  CARL B HAMILTON (fp): 22

Anf.  100  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 22

Anf.  101  ORDFÖRANDEN: 22

Anf.  102  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 22

Anf.  104  ORDFÖRANDEN: 22

Anf.  103  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 22

Anf.  104  LARS OHLY (v): 23

Anf.  105  CARL B HAMILTON (fp): 23

Anf.  106  AGNE HANSSON (c): 24

Anf.  107  HOLGER GUSTAFSSON (kd): 24

Anf.  108  LENNART HEDQUIST (m): 24

Anf.  109  YVONNE RUWAIDA (mp): 24

Anf.  110  ORDFÖRANDEN: 24

Anf.  111  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 24

Anf.  112  CARL B HAMILTON (fp): 25

Anf.  113  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 25

Anf.  114  ORDFÖRANDEN: 25

Anf.  115  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 26

Anf.  116  ORDFÖRANDEN: 26

Anf.  117  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 26

Anf.  118  ORDFÖRANDEN: 26

Anf.  119  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 26

Anf.  120  ORDFÖRANDEN: 26

Anf.  121  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 26

Anf.  122  LARS OHLY (v): 26

Anf.  123  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 27

Anf.  124  ORDFÖRANDEN: 27

Anf.  125  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 27

Anf.  126  ORDFÖRANDEN: 27

Anf.  127  YVONNE RUWAIDA (mp): 27

Anf.  128  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 28

Anf.  129  YVONNE RUWAIDA (mp): 28

Anf.  130  ORDFÖRANDEN: 28

Anf.  131  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 28

Anf.  132  Kanslichef INGRID LARÉN MARKLUND: 28

Anf.  133  ORDFÖRANDEN: 28

Anf.  134  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): 28

Anf.  135  ORDFÖRANDEN: 28