Fredagen den 22 mars 2002

EU-nämndens uppteckningar 2001/02:25

1 §  Telekommunikation

Statsrådet Mona Sahlin

Rapport från ministerrådsmöte den 6 och 7 december 2001

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 25 och 26 mars 2002

Anf.  1  PER WESTERBERG (m):

Jag förklarar sammanträdet öppnat, och hälsar statsrådet Mona Sahlin välkommen hit. Varsågod!

Anf.  2  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Herr ordförande! Jag ska lämna en kort muntlig rapport från telerådet den 6 och 7 december. Först fick vi en lägesrapport om telekommunikationspaketet, som nämnden är väl insatt i. Man hade kommit överens med parlamentet om att det skulle kunna antas den 14 februari, och det var mycket glädjande.

Sedan nådde rådet med politisk majoritet också en överenskommelse om direktivet om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet när det handlar om elektronisk kommunikation. Man lyckades lösa ut några viktiga frågor. Den viktigaste är kanske den om e-postreklam, som har varit uppe många gånger här, med krav på inhämtande i förväg av abonnentens samtycke och möjlighet till undantag om det finns en kundrelation. Detta diskuterade vi rätt mycket på nämndens förra möte.

Den andra punkten handlade om möjligheten att spara data när det gäller nationella säkerhetsintressen. Dessa två frågor har varit väldigt stora och viktiga. Slutligen antog rådet en resolution om nät- och informationssäkerheten.

Anf.  3  PER WESTERBERG (m):

Finns det några frågor eller något ytterligare att kommentera från nämnden? Om inte kan vi gå vidare.

Anf.  4  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Herr ordförande! Jag har behov av att kommentera punkterna 5, 6 och 7 på dagordningen. Det är bara punkten 5 som gäller ett beslut. I övrigt är det fråga om information.

Anf.  5  PER WESTERBERG (m):

Vi kan gå igenom punkterna 5, 6 och 7, och sedan ger vi möjlighet att ställa frågor.

Anf.  6  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Mycket kort om punkten 5, som gäller en resolution om tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll. Det är inte alls fråga om något kontroversiellt. Målet handlar om att definiera tillgängligheten till offentliga webbplatser. Kommissionen och medlemsländerna uppmuntras att genomföra ett antal åtgärder för att öka tillgängligheten till offentliga webbplatser. Det är inte fråga om någon rättslig akt och inte heller om några rättsliga följder för Sverige. Det stämmer också väl överens med de riktlinjer som vi jobbar efter i Sverige, med 24-timmarsmyndigheten som det viktigaste inslaget. Sverige stöder resolutionen.

Punkten 6 handlar om den fortsatta hanteringen av handlingsplanen i e-Europe. Vid det informella teleministermöte som vi hade i Vitoria i slutet på februari fördes en diskussion om hur fortsättningen av handlingsplanen och förlängningen till 2005 skulle se ut. Detta var också uppe på toppmötet i Barcelona. Kommissionen fick då i uppdrag att utarbeta en ny handlingsplan, som ska presenteras vid toppmötet i Sevilla i juni.

I slutsatstexterna från Barcelona har man definierat vad man ska prioritera. Några av dessa områden, som jag bara vill nämna, är tillgänglighet och användande av bredbandsnät i hela unionen senast 2005, nätverks- och informationssäkerhet, e-lärande, e-hälsovård och e-handel för att nämna några områden. Man lyfter i slutsatserna också upp att andelen persondatorer med Internetanslutning i förhållande till antalet skolelever i EU senast vid utgången av nästa år ska vara 1 till 15, alltså 15 elever per dator som har Internetanslutning.

Detta är ett mål som Sverige redan i dag mer än väl uppfyller. Vi tycker att detta är ett viktigt område och en bra slutsats.

Vi har vidare många gånger fört fram att det vore bra att när man nu utvecklar e-Europe försöka koncentrera detta program något mer. Vi har framför allt fört fram bredbandsutbyggnaden, IT-användningen, den mobila tjänsteutvecklingen och staten som förebild. Vi tror att det är där som de stora utvecklingsområdena finns. Framför allt tycker vi att det är mycket positivt att bredband prioriteras så hårt. Sverige är ett av de få länder som verkligen har vidtagit åtgärder på det området för att få en stor tillgänglighet bland alla. Därför tror vi också att vi nu kan få ett ganska bra inflytande över hur man ska utveckla handlingsplanen.

Det spanska ordförandeskapet vill på det kommande telerådsmötet fortsätta den här diskussionen om framför allt tillgängligheten, och vi tycker att det här är en bra utveckling.

Anf.  7  BIRGITTA WISTRAND (m):

Jag håller med statsrådet om att det är viktigt med utbyggnad osv. Däremot kan jag inte dela uppfattningen att vi ska ha staten som förebild. Jag tycker inte att det känns helt rätt. Jag tycker att vi ska ha marknaden som förebild.

Anf.  8  PER WESTERBERG (m):

Jag noterar att teleoperatörerna i Europa väl aldrig någonsin har varit så ekonomiskt svaga som de är nu efter det auktionsförfarande som har genomförts och som har kostat dem något mellan 1 500 och 2 000 miljarder. Det innebär att de är väsentligt svagare än både USA och Japan. Jag skulle vilja ställa följande fråga: Vad avser man från EU och ministerrådet att göra för att försöka klara detta? Med den här ambitionsnivån, där det finns mycket som är bra, ska man ändå vara medveten om att aktörerna är svaga och att man har dragit in väldigt mycket pengar.

Man måste, vilket jag har tagit upp tidigare i nämnden, fundera över om man ska ha någon form av recirkulation av pengar tillbaka till branschen om man ska få en bra utveckling i Europa på området.

Anf.  9  LENNART DALÉUS (c):

Jag undrar om den svenska regeringen är nöjd med den definition och beskrivning av bredband som man arbetar med i EU, eller om den svenska regeringen ser en risk för att man definierar bredband på det lite tveksamma sätt som har skett i Sverige och som gör att bredbandet framöver inte möter de krav människor kommer att ställa på styrkan i infrastrukturen. Är regeringen nöjd med den väg man anträder, eller ser man några risker med den?

Jag har också en annan uppfattning i frågan om staten eller marknaden som förebild. Regeringen borde tala om att marknaden inte ens på EU-nivå räcker för att hantera den här frågan.

Anf.  10  GUNILLA WAHLÉN (v):

Jag vill ta upp en fråga i anslutning till detta. Det är svårt att veta vad staten som förebild egentligen står för, men självklart är det så att marknaden inte räcker överallt, t.ex. inte i glesbygd. Har vi någon speciell politik där man verkligen ska se till att de som bor längst bort från centrumen verkligen får tillgång till det här systemet?

Anf.  11  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Herr ordförande! När man pratar om staten som förebild är det inte så att staten men inte alls marknaden är viktig för hur hela IT- och Internetutvecklingen kommer att bli, varken i Sverige eller i övriga Europa. Det har dock redan nämnts några exempel på att staten måste vara en viktig förebild. Bl.a. handlar det om ifall man har den ambitionen, i både de enskilda länderna och EU som helhet, att tillgängligheten verkligen ska gälla för alla. Då är statens agerande som förebild oerhört viktigt. Detta har också utvecklingen i Sverige visat.

Men det handlar vidare också om att staten måste vara en förebild när det gäller hur man använder Internet som informationskanal till medborgarna, där staten förstås har en alldeles given och unik uppgift.

En annan diskussion, som också var stor i Vitoria, handlar om tjänsteutvecklingen, hur staten som beställare av olika tjänster också kan vara en viktig förebild. Det är därför som ämnesområden som t.ex. e-hälsovård har kommit in, där samspelet mellan marknaden och staten är det väsentliga men staten har ansvar för att se till att medborgerliga tjänster också blir tillgängliga för alla.

Det är den typen av diskussion som i alla fall regeringen avser när vi diskuterar frågan om staten som förebild.

I frågan om teleoperatörernas ekonomiska ställning efter auktionsförfarandet är jag fortfarande väldigt glad över att Sverige valde en annan väg, men vi kommer i allra högsta grad att bli påverkade av teleoperatörernas ekonomiska ställning i Europa. De ekonomiska intressena och ägarförhållandena gör att de riktigt stora operatörernas utveckling påverkar förhållandena i väldigt många länder, också i Sverige.

Just den här frågeställningen är inte nu uppe i telerådet, men som ni är väl medvetna om jobbar kommissionen också med en analys av hur de här förfarandena för 3 G-licenserna har varit i Europa och vilka slutsatser man kan dra. Det har varit väldigt olika system men också skilda effekter i de olika länderna, lite beroende på när i tiden som de olika licenserna bjöds ut. Man kan i efterhand tycka att summorna var helt orimliga i de länder som var först ute, medan andra länder som hade auktionsförfarande knappt fick några intressenter som sökte licenserna.

Det väsentliga nu blir en diskussion om att vi inte får förhindra utvecklingen i Europa jämfört med i USA. Jag kan i dag inte säga mycket mer än att vi när kommissionen gör sina analyser för hela Europa får diskutera vilka slutsatser man kan dra för fortsatta licensgivningar. Vi lär också i Sverige återkomma till hur vi tror att utvecklingen när det gäller den svenska UMTS-utvecklingen och de svenska tjänsterna kommer att gå. Det är i alla fall för mig i dag för tidigt att göra någon djupare analys.

Lennart Daléus frågade om den svenska regeringen är nöjd med den definition som man i Europa har av bredband. Såvitt jag har förstått finns det i EU inte någon gemensam formell definition av bredband. Den diskussion som Sverige försöker betona är att man måste prata om kvalitet i den meningen att det ska vara dubbelriktat. Det är oerhört väsentligt, liksom också att tala om hastigheten. Men det som framför allt diskuteras i e-Europe är vad vi ska använda bredbandsmöjligheterna till. Det är diskussionen om innehållet i Internet som är den stora och viktiga när vi ska prata om e-Europes program. Men det finns inte någon antagen formell definition av begreppet bredband inom EU.

Anf.  12  LENNART DALÉUS (c):

Jag frågade därför att man i Sverige har definierat bredband på ett sådant sätt att det stämt väl med den teknik som statliga Telia har kunnat tillhandahålla och som så uppenbart inte räcker för de behov människor kan ha redan i dag eller om något eller några år. Många i Sverige betraktar det som en återvändsgränd att satsa på att bygga ett bredband med tillräcklig kapacitet för gårdagens men inte för morgondagens behov. Den statliga modellen var att man skulle lägga fiberkablar som spunnet socker runt de statliga elledningarna, men icke heller det har det blivit i Sverige, framför allt inte till nu i mars, då näringsministern lovade att 98 % av oss skulle ha tillgång till bredband i Sverige. Kan man dra någon lärdom av detta i agerandet i EU när det gäller hur man ska se på styrkan i nätet och hur ansvaret ska byggas?

Anf.  13  PER WESTERBERG (m):

Min egen kommentar är att jag är medveten om att teleoperatörernas svaga ställning inte är uppe just nu men att det påverkar hela utbyggnaden och möjligheterna att få fart på e-Europe om operatörerna är hårt skuldsatta. Jag noterar att det har varit en sådan här fas i USA av andra skäl men att konsolideringen av branschen där har gått mycket fortare. Europa riskerar att hamna på efterkälken.

Jag noterar också att man i Japan, på den andra huvudmarknaden, redan är i gång lite svagt med 3 G eller UMTS med betydande utbyggnad av applikationer. Jag fruktar att Europa kan komma på efterkälken. Med det starka skandinaviska beroendet av branschen vore detta djupt olyckligt. Jag skulle därför vilja efterlysa lite aktivitet på det här området.

Jag är till freds med modellen i Sverige där man måste ha 30 % av området i separata nät medan 70 % kan samköras, men det förekommer även stötar från kommissionen om att man inte skulle få köra detta. Det skulle kunna vara allvarligt inte minst i de nordeuropeiska länderna med gles befolkning. Det skulle slå mycket hårdare ekonomiskt på operatörerna och därmed på möjligheterna att få igenom den här utvecklingen.

Anf.  14  GUNILLA WAHLÉN (v):

Jag vill fokusera lite på vad vi ska använda innehållet till, hur marknaden ska nyttja det här systemet och statens ansvar. Exemplet 24-timmarsmyndighet är något som staten arbetar med för att öka tillgängligheten för alla människor, men vilket ansvar tar staten för att människor ska kunna gå in på försäkringskassan, Patentverket och alla möjliga hemsidor för den som bor på ett ställe där det inte ens finns mobiltelefontäckning? Det blir beroende på var man bor en väldigt stor skillnad i tillgången till de här tjänsterna.

Nu är det ju de enskilda myndigheterna som t.ex. försäkringskassan som ska stå för kostnaderna för att bygga ut det här systemet, men vem ska ansvara för kostnaderna för att användarna har tillgång till det?

Anf.  15  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Jag försökte diskutera innehållet i själva handlingsprogrammet inför det kommande EU-ministermötet. Sedan blir det här en allmänpolitisk debatt om utvecklingen i Sverige. Jag vill bara betona att det som Gunilla tog upp är bakgrunden till att staten måste ha ett ansvar och att man inte bara i Sverige utan i samtliga länder självklart ser det. Sedan förhåller det sig olika i de olika länderna, men bakgrunden är att i och med att de medborgerliga rättigheterna alltmer flyttas över, på gott och på ont, på Internet, på den mobila utvecklingen, måste staten fortsätta att ställa tillgänglighetskraven. Man ska ha möjlighet att använda tjänsterna oavsett var i landet man bor.

Det är därför som Sverige har tyckt att det var så viktigt att bredbandsutbyggnaden blev en central del i e-Europe. Har man inte den infrastrukturen är det oerhört svårt att bygga på de tjänster som medborgarna måste kunna använda den här nya tekniken till.

Det är alltså inte diskussionen om vilken kvalitet och innehållet i själva tekniken som blir den stora nu utan det är vad Europa vill använda möjligheten med bredband till för sina medborgare.

Jag delar ordförandens allmänna oro över vad som sker på teleoperatörernas område. Hur ser de ekonomiska förutsättningarna ut för att verkligen bygga ut 3 G? När kommer det att vara färdigt? Och vidare: Hur kommer tjänsteutvecklingen på detta område att bli? Där har Japan en helt annan utveckling än vad vi har. Hur mycket vi än bygger ut de här näten, tar det stopp om inte människor känner att det finns tjänster som gör att de vill använda dem.

Vi har i regeringen nu mycket koncentrerat oss på de samtal och rundabordsöverläggningar som vi har haft med operatörerna och de små och stora tjänsteutvecklingsföretagen. Jag återkommer gärna till en diskussion med dem. Vi får väl under våren se om vi parallellt ska utveckla e-Europe till toppmötet i Sevilla samtidigt som kommissionen ska analysera 3 G-utvecklingen om man har kommit längre fram till det toppmötet.

Klarar Europa inte det här blir det svårt att nå upp till att mäta sig med USA också på andra områden.

Anf.  16  PER WESTERBERG (m):

Vi har ingen ytterligare anmäld på talarlistan, så vi kan gå vidare.

Anf.  17  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Herr ordförande! Jag vill kort ta upp punkten 7, som handlar om ICANN, en organisation som ni säkert känner väl till. Det spanska ordförandeskapet har tagit initiativ till en diskussion om den, och det tycker vi är mycket viktigt. Det är en organisation som arbetar med att samordna arbetet kring Internetadresser som domännamn. Det är en amerikansk organisation, och det har nu i den förts en lång diskussion om hur man ska utveckla ICANN. Det är också mycket viktigt för Sverige, som är ett högt utvecklat IT-land.

En ståndpunkt som jag först vill diskutera med er är att Sverige vill uttrycka värdet i att fortsätta att utveckla ICANN till en mycket mer välfungerande organisation än vad den i dag är. Målet för reformeringen måste vara en mycket tydlig, öppen och effektiv beslutsprocess i ICANN, med möjligheter för intressenter att delta och bli konsulterade. Detta måste också gälla stater.

Att däremot skapa en ny mellanstatlig organisation tror vi inte på. Det finns en del länder som vill arbeta i riktning mot att staterna skulle så att säga ta över driften av ICANN, men det vill vi säga nej till. Det skulle, för att uttrycka sig milt, bli en mycket långsammare organisation, och driften av Internet måste vara snabb. Vi tror inte att den mellanstatliga rollen talar för detta.

De tekniska uppgifter som ICANN har sköts också bäst av Internetbranschen själv. Däremot vore det önskvärt med en internationalisering av de frågeställningar som ICANN har, och det är att det blir en effektiv och beslutsmässig organisation, som dock inte ska bygga på mellanstatlighet.

Vi vill alltså delta i arbetet på en reformering av ICANN. En viktig del i detta rör något som jag försökt lära mig ordentligt, nämligen de s.k. rotservrarna, som är 13 till antalet i hela världen. De är rötterna till hela Internet, och en av dem finns i Stockholm. Vi tycker att också detta är ett skäl till att vi ska vara engagerade i de här frågorna.

Från dessa utgångspunkter vill jag bara ta upp den diskussionen. Det enda viktiga ställningstagandet gäller om någon mot förmodan skulle tycka att Sverige skulle driva ICANN mot att bli en mellanstatlig organisation. Regeringens utgångspunkt är att den inte ska bli det.

Anf.  18  PER WESTERBERG (m):

Ingen önskar ordet. Då ska vi bara göra det formella konstaterandet att det förefaller finnas en majoritet för regeringens ståndpunkt på punkten 5.

Ordet är fritt på övriga punkter av telelistan. Ingen begär ordet.

Vi ber då att få tacka statsrådet Sahlin med medarbetare.

Björn Rosengren är såvitt jag förstår kvar i kammaren på grund av den remissdebatt som där förs. Jag föreslår att vi ajournerar förhandlingarna i avvaktan på att han kommer hit.

2 §  Transport

Näringsminister Björn Rosengren

Rapport från ministerrådsmöte den 6 och 7 december 2001

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 25 och 26 mars 2002

Anf.  19  PER WESTERBERG (m):

Då återupptar vi förhandlingarna.

Jag hälsar näringsministern, med medarbetare, välkomna och lämnar först över ordet för en återrapport från ministerrådsmötet den 6 och 7 december.

Anf.  20  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Tack så mycket! Jag hade tänkt ge en kort redogörelse för det sammanträde som har varit. Därtill skulle jag, om ordföranden så tillåter, vilja anmäla att jag vill ta upp punkterna 9, 10 a och b, 11, 12, 13, 15, 16 a och b och 17.

Anf.  21  PER WESTERBERG (m):

Ta upp de punkter som du önskar! Jag lämnar ordet fritt sedan vad gäller övriga punkter.

Anf.  22  MATS ODELL (kd):

Jag ska bara säga att jag har en fråga som gäller punkt 8 a. Det är lägesrapporten om vissa lagstiftningsförslag, och det handlar om hamntjänster.

Anf.  23  PER WESTERBERG (m):

Jag kommer att lämna ordet fritt, så ni kan plocka in vilken punkt ni vill.

Anf.  24  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Ordförande! Vid rådets möte i december antog transportministrarna ett direktiv om en förenklad dokumenthantering för fartyg som ankommer eller avgår från hamnar. Ministrarna enades också om en politisk överenskommelse om inrättandet av en europeisk sjösäkerhetsbyrå, och förslaget granskas just nu av Europaparlamentet.

I övrigt präglades mötet mycket av luftfartsfrågor – självklart efter händelsen den 11 september. En politisk överenskommelse uppnåddes om skärpta säkerhetsregler för luftfarten, och transportministrarna enades också i princip om ett direktiv om rapportering av händelser inom luftfarten och om en förordning som handlar om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom civil luftfart.

Dessa senare ärenden har emellertid tills vidare hindrats av oenighet i fråga om Gibraltars ställning vid tillämpning av rättsakterna. Frågorna kommer upp på bordet nästa vecka. Den här gången tror jag att transportministrarna känner sig mer motiverade än någonsin att finna en lösning och ge klartecken för lansering av projektet.

Anf.  25  PER WESTERBERG (m):

Ordet är fritt vad gäller återrapporteringen. Det finns inga frågor. Då går vi vidare.

Anf.  26  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Ordförande! Då tänkte jag gå till punkt 8 a, eftersom den anmäldes här. Det gäller alltså hamndirektivet.

Direktivet om tillträde till marknaden för hamntjänster, det s.k. hamndirektivet, har hög prioritet under det spanska ordförandeskapet. Arbetet bedrivs därför med hög intensitet, och med tanke på att hamnar i Europa ser olika ut, både strukturellt och organisatoriskt, är det svårt att i ett direktivförslag utforma generella regler.

Det är Sveriges uppfattning att de olika aktörernas intressen och rättigheter inom hamnsektorn inte har beaktats fullt ut i det presenterade direktivförslaget. Om direktivet träder i kraft i den lydelse som kommissionen har föreslagit kommer det att leda till stora förändringar i hela den svenska hamnstrukturen. Det är därför nödvändigt att Sverige i det fortsatta arbetet bl.a. verkar för att olika aktörers rättigheter tillgodoses i möjligaste mån och att inga inskränkningar sker i den arbetsrättsliga lagstiftningen. Jag vill också poängtera att Sverige för närvarande har en allmän granskningsreservation för hela direktivförslaget.

Det här handlar egentligen om rätten att välja personal. Det handlar om rätten att lasta och lossa. Det handlar mycket om stuveriarbetarmonopolet, och det handlar om att använda utrustning från båt, om man har egna kranar osv. Det är det som frågan rör sig om.

Jag kan väl säga att det finns en relativt stor oenighet mellan länderna. Det är inte så lätt att finna en majoritet.

Anf.  27  MATS ODELL (kd):

Herr ordförande! Den s.k. Lissabonprocessen har ju tilldragit sig stor uppmärksamhet. Mycket har handlat om alla brev som har skickats från olika statschefer för att driva på avregleringen av olika marknader för att Europa ska bli den ledande marknaden och komma i kapp USA till år 2010.

Jag har full respekt för att man skriver brev till varandra, men det som verkar lite konstigt är att det svenska stuverimonopolet ska få stoppa processen för att det ska bli ett bättre utnyttjande av det kanske mest miljövänliga transportsystemet, nämligen sjöfarten. Vi har ingen statlig hamnpolitik i Sverige. Vi har ett antal hamnar som ägs av kommuner, och vi vet att det största problemet när det gäller att få en samordning, att få till stånd en bättre funktion, är detta stuverimonopol.

Man kan läsa att hamnar ser olika ut. Det är en sanning med viss modifikation. De flesta hamnar är ganska lika såtillvida att infrastrukturen finns där. Man bygger ut hamnkapacitet på olika sätt. Det här med att man inte skulle klara ut äganderättsfrågor är rent nonsens. Det finns ju avregleringar som har gjorts där vi har klarat ut detta på ett alldeles utmärkt sätt med nya myndigheter, typ Post- och telestyrelsen, som reglerar sådant.

Vad är det som gör att man inte kan ha en motsvarande process på detta område? Sanningen är ju att det är ett monopol som finns kvar. Och den svenska regeringen är inte beredd att driva på utan lägger in en granskningsreservation, som det heter. Jag skulle vilja fråga: Vad har den för funktion i sammanhanget? Innebär den att hela processen blockeras, eller har den någon sorts större röstviktning än andra ageranden på detta område? Varför vill inte den svenska regeringen göra det som man kräver av den franska regeringen på el- och gassidan?

Anf.  28  HARALD NORDLUND (fp):

Det är samma tråd som jag vill dra i. Förslaget till svensk ståndpunkt tycker jag i högsta grad är luddigt, att man inte i tillräckligt hög grad har tagit hänsyn till hamnsektorns olika aktörers intressen och rättigheter.

Vår mening är att vi från svensk sida skulle vara mycket tydligare och säga att inriktningen måste vara att skapa en konkurrens på området. Vi borde inte ludda till det på det här sättet.

Anf.  29  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag tycker inte likadant. Sverige är ju skeptiskt till det här direktivet, och det är vi också från Vänsterpartiets sida.

Några länder verkar vara ännu mer motståndare till direktivet än vad Sverige är. Vi tycker nog att Sverige ska göra de här länderna sällskap och säga nej till det här. Skälen gäller dels säkerheten, dels att konkurrensen fungerar mellan hamnarna i Sverige, i alla fall såvitt jag kan se. Flera hamnbolag ägs också av dem som utnyttjar hamnen, och de har ju ett verkligt intresse av att se till att detta bedrivs på ett effektivt sätt.

Jag undrar varför kommissionen driver den här frågan. Vem är det som upplever att det är ett stort problem? Är det ute i Europa eller är det i Sverige som man upplever det här som ett problem?

Sedan har jag också en liten detaljfråga: Är det tänkt att också lotsningen ska privatiseras och läggas ut på anbud?

Anf.  30  BIRGITTA WISTRAND (m):

Herr ordförande! Willy Söderdahl och jag har förstås inte samma åsikter.

Jag hoppas nu att vi ska få bort både lotsmonopolet och stuverimonopolet. Åtminstone har jag läst ut det så av förslaget.

Däremot tycker jag, om jag får ha en mer principiell uppfattning om hur de här bilagorna förhåller sig till själva föredragningslistan, att det som står i förslaget till svensk ståndpunkt på s. 5 inte överensstämmer med det som står när det gäller svensk ståndpunkt på s. 30–31. Det står ju här, Willy Söderdahl, om arbetsrättslig lagstiftning och sådant. Men det står också, vilket jag tycker är viktigt, att man vill reglera konkurrensen. Det vill naturligtvis inte vi göra. Däremot står det på s. 4 att man ska säkerställa likvärdiga konkurrensvillkor.

Jag tycker att hela det här direktivet andas osäkerhet och oklarhet, både när det gäller hur det är från svensk sida och när det gäller själva direktivets innehåll. Om det ska bli på samma sätt som inom luftfarten måste man ta steget fullt ut. Då kan man inte reglera konkurrensen.

Anf.  31  MARTIN NILSSON (s):

Vi vill bara från vår sida markera att vi tycker att regeringen ansluter sig till den majoritet som finns i den här frågan.

Frågan är ju inte obekant. Den finns även på nationell nivå. Och jag tycker att regeringen verkar ha en väl avvägd position i frågan och ser det som angeläget att man bevakar sociala rättigheter och arbetsrättsliga regler på området. Det är en känd konflikt; det är ingen ny motsättning i den här frågan. Men majoriteten är som den är, och vi tycker att regeringen har anslutit sig till den majoriteten, och vi står bakom det handlandet.

Anf.  32  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag kan bara till det som Martin säger lägga att det är oerhört viktigt att ta fasta på säkerheten. Det händer väldigt mycket olyckor inom den här verksamheten, så det måste vara ett system där man kan känna sig säker vad gäller både lasthantering och lotsning. Det är faktiskt också en sjösäkerhetsfråga. Bifall till regeringens ståndpunkt!

Anf.  33  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Ordförande! Först vill jag säga att det långt ifrån råder enighet i den här frågan. Två stora stater som Tyskland och Storbritannien är oerhört skeptiska. Därtill är det många länder som inte har flaggat för var de står.

Frågan är inte enkel. Jag ska inte säga att det finns en tvist, men det finns ändå en diskussion när det å ena sidan gäller rederinäringen, som ju vill sköta en del av verksamheten själv i hamn, och å andra sidan de investeringar som många hamnar har gjort. De anser att de har gjort investeringar och att de ska få ut något av dem osv. Det finns alltså en diskussion som inte är enkel.

Jag tycker att man ska vara öppen för förändringar, men de här förändringarna måste ju ha den karaktären att de gynnar svenska intressen. Det är den ståndpunkten som jag och regeringen har antagit här.

Anf.  34  MATS ODELL (kd):

Det är starka argument som framförs. Man ansluter sig till majoriteten. Majoriteten är som den är, sägs det. Näringsministern vill gynna svenska intressen. Det har gjorts investeringar.

Ja, men detta är ju ungefär de argument som man hade för varvspolitiken på 70-talet. Det är exakt samma argument. Det är skrämmande. Jag trodde att Sverige var en nation som var beredd att genomföra reformer, inte minst på transportområdet, där vi ser att det behövs åtgärder för att främja de miljövänliga transporterna.

Det sker olyckor, sägs det. Ja, men hur har vi då kunnat överlåta flyget till privata entreprenörer? Detta vore ett argument för att monopolisera också där och se till att vi hade dem som verkligen kunde sköta detta.

Det här duger inte. Jag tycker inte att vi kan stödja regeringens ståndpunkt. Samma argument som Göran Persson och Tony Blair hade i sitt brev när det gällde el- och gasmarknaderna bör gälla på detta område.

Anf.  35  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Det är väldigt enkelt att i sådana här allmänna ordalag säga att det här nu ska avregleras som allting annat. Varje marknad kräver sin avreglering, och man får ta hänsyn till hur marknaderna ser ut. Det är faktiskt det vi gör. Vi tar ett ansvar här. Därmed får vi då titta på de olika synpunkter som finns i Sverige.

Som jag sade tidigare skulle det kanske medföra väldigt allvarliga konsekvenser om man generellt skulle göra en avreglering på det sätt som kommissionen har talat för. Det är inte så att varje avreglering på varje marknad leder till det som är bäst. Det finns ingen sådan generell term, utan det ska vara en avreglering där man tar hänsyn till hur just den marknaden råkar se ut. Det kan finnas historiska skäl. Det kan också finnas skäl som handlar om att det blir kontraproduktivt när man avreglerar.

Jag tycker inte att man kan generalisera. Jag skulle kunna ta fram massor av problem som har uppstått i och med avregleringar, men jag ska inte trötta er med det. Jag vidhåller den ståndpunkt som jag har framfört här.

Anf.  36  PER WESTERBERG (m):

Jag kommer inte att sammanfatta diskussionen här. Dels har inte alla partier tagit ställning, dels återkommer ärendet.

Då går vi vidare.

Anf.  37  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag tackar så mycket för det. Då ska jag gå till punkt 9 a och b. Det handlar om COSS, Kommittén för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg, samt om ändring av förordningar.

Kommissionen presenterade under hösten 2000 sitt förslag om COSS, och syftet med rättsakterna är att inrätta en kommitté för sjösäkerhet och förhindrande av föroreningar från fartyg som ska ersätta de fem olika kommittéer som inrättats genom gemenskapens förordningar och direktiv inom huvudsakligen sjösäkerhetsområdet. Förslaget syftar även till att underlätta en senare uppdatering av förordningarna och direktiven med hänsyn till utvecklingen av internationell rätt.

COSS arbetsuppgift är att vid behov fatta beslut om förslag från kommissionen om att anpassa och uppdatera gemenskapslagstiftningen enligt de riktlinjer som rådet beslutat om för kommittéarbetet, och kommittén består av representanter från medlemsstaterna, och besluten fattas med kvalificerad majoritet. Sker inte detta hänskjuts förslaget till rådet för beslut.

Frågan kommer att tas upp på ministermötet, där en gemensam ståndpunkt bör kunna antas utan diskussion, och jag anser att Sverige ska acceptera förslaget i den form som nu föreligger.

Anf.  38  HARALD NORDLUND (fp):

Jag har inga invändningar mot det som står här. Vi torde få ta de här frågorna stegvis för att nå de resultat vi vill. Jag vill ändå peka på en åtgärd som vi tror kommer att bli nödvändig för att man ska komma åt de här problemen, nämligen att träffa en överenskommelse internationellt om något slag av miljölots. Jag skulle vilja skicka med en kommentar av ministern till ett sådant förslag till Europanivå.

Anf.  39  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag har lyssnat på detta. Jag ska ta till mig det. Sedan får jag pröva tyngden och betydelsen, men jag tycker att det låter intressant.

Anf.  40  PER WESTERBERG (m):

Jag tolkar tystnaden i övrigt som att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Då går vi vidare.

Anf.  41  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Då ska jag ta upp punkt 10 a och b. Det handlar om Galileo. Det är en följetong som har tagits upp många gånger här i nämnden.

Denna gång, liksom vid det senaste mötet, handlar det om förslag till beslut om frisläppande av medel samt beslut om en organisation för det fortsatta arbetet.

Jag och mina transportministerkolleger har nu uppmanats av toppmötet i Laeken att fatta ett beslut om projektets fortsättning senast i mars i år, och beslutet ska tas på basis av en i november redovisad utvärderingsrapport, en rapport där man bl.a. konstaterar att det är begränsade intäktsmöjligheter samt att det är svårt att göra robusta nyttoberäkningar av Galileo. Jag kan därför nu konstatera att den offentliga sidan sannolikt måste öka sin del av finansieringen, jämfört med tidigare presenterat underlag, för att göra projektet möjligt. Hur högt det offentliga bidraget maximalt ska vara bör regleras i ett nytt beslut senast under 2003. Då ska systemets utbyggnad och drift ha upphandlats från en privat aktör.

Jag föreslår att Sverige ger sitt godkännande till frisläppande av budgetmedel för utvecklingsfasen i projektet. Jag vill se Galileo som en framsynt satsning av Europa för att kunna påverka utvecklingen inom satellitnavigeringens område till nytta för både Europa och världen.

Anf.  42  BIRGITTA WISTRAND (m):

Herr ordförande! Vi har från vår sida hela tiden sagt att vi har förutsatt en substantiell privat finansiering. Den verkar nu helt saknas. Man säger här att det från den privata sidan kommer att finnas någonting tidigast 2003. Vi ställer oss mycket tveksamma till om vi kan ge några positiva signaler när det gäller att fortsätta det här projektet om man inte kan lösa det här med en privat finansiering. Vi har hela tiden haft det som ett krav att det ska vara en substantiell privat finansiering. Nu saknas det helt.

Jag håller med om att det här är en intressant satsning, men vi har i den här nya konsultrapporten sett att kostnadsuppskattningen har ändrats; det har ökat till 3,6 miljarder euro. Riskerna har bedömts som högre, och det är väldigt svårt att se vad intäkterna kommer att bli. Jag tycker att det är för höga risker just nu.

Anf.  43  MATS ODELL (kd):

Jag kan i stort sett instämma i det som Birgitta Wistrand har sagt, men jag har en fråga.

I förslaget till svensk ståndpunkt står det att man inte vill ha privat delägande, utan man vill ha ett upphandlingsförfarande. Är det näringsministerns bedömning att man lättare hade fått en privat finansiering om det hade varit ett delägande men att det av andra skäl är oönskat av den svenska regeringen? Eller vad är förklaringen till det förslag som nu ligger här?

Anf.  44  KIA ANDREASSON (mp):

Miljöpartiet tycker också att privat finansiering ska ske för de efterkommande faserna, 2006 och framåt. Det är viktigt av både affärsmässiga och budgetära skäl. Vi tycker att detta bör regleras genom ett tydligt slutdatum som sätts när man sluter ett avtal med de privata finansiärerna.

Anf.  45  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Ordförande! När det handlar om det här med privat finansiering är vår ståndpunkt att vi först vill ha en upphandling. Det kan annars bli en intressekonflikt. Det är själva tanken. Men det här är ett oerhört stort projekt. Det är ett gigantiskt projekt, och det kommer att kräva en relativt stor offentlig finansiering. Sedan är tanken att man får ha en upphandling, och den får i sin tur avgöras av de privata investerarna och deras intressen. Det är själva tanken. Och det är vår ståndpunkt.

Jag skulle tippa att den ståndpunkten delas av nämnden. Här ska inte någon komma före eller något land eller någon stor industri mygla sig in, utan det ska vara en regelmässig upphandling. Det är tanken.

Anf.  46  BIRGITTA WISTRAND (m):

I bilagan står det, vilket jag tycker är viktigt att framhålla, att det är det offentliga som ska ta den marknadsmässiga risken. Det gör detta till ett väldigt konstigt projekt. Jag vet inte hur ministern tänker på den punkten.

Anf.  47 MATS ODELL (kd):

I princip delar jag det synsätt som näringsministern har, dvs. att det bör vara en upphandling. Men det här är ett så pass skakigt projekt, och vi ser att avkastningen för operatörerna kan sjunka från fyra till en halv procent. Det är klart att det är lite märkligt att tala om att komma före osv. med den typen av avkastning. Det är närmast fråga om hur vi över huvud taget kan få in privat kapital i ett sådant här projekt.

Om alternativet är att man rentav får skrinlägga hela projektet eller att det offentliga får ta hela kostnaden kanske man får låta kreativiteten flöda för att se hur man kan slippa att sitta med svartepetter som offentlig sektor.

Anf.  47  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Tanken är att man, när man upphandlar, delar på risken. När de privata intressenterna har kommit in blir det ju en delad risk.

Jag tror kanske att man ska ha ett annat perspektiv också. Det här är ett stort projekt. Det är ett projekt som kommer att ge oerhört stora möjligheter när det gäller alltifrån trafikplanering till sjöfart eller sjösäkerhet och en enorm mängd olika tjänster. Det är det som är bakomliggande. Det här är ett stort projekt som kan liknas vid när vi byggde ut telefonin och liknande. Man ska se projektet så.

Om man inte har det perspektivet utan har ett perspektiv som innebär att detta ska vara något kortsiktigt som ska ha en hög räntabilitet på insatt kapital får man nog säga nej till detta projekt, för det kommer inte att ha det. Det är ett gigantiskt projekt för att öka ländernas möjligheter att utveckla en mängd olika tjänster, inte minst tjänster som vi kommer att efterfråga inom den offentliga tjänsteproduktionen. Det gäller alltifrån att bedöma klimat till att styra trafiksystem, sjösäkerhetssystem etc. och en mängd andra tjänster. Det är själva tanken bakom detta.

Jag vill också påstå att detta i den meningen är ett industriellt projekt. Det kanske inte är den typ av industriellt projekt som vi är vana vid i Sverige, men en typ av industriellt projekt som är oerhört vanligt i Europa. Stora länder, inte minst Frankrike och även Storbritannien och Tyskland, investerar stora pengar i ny teknologi och nya möjligheter.

Det är det perspektivet jag har. Men man kan ha ett annat perspektiv som innebär att man frågar sig om man vill investera pengar i det här och att man vill få avkastning om två eller tre år. Då skulle jag avråda från det.

Anf.  48  PER WESTERBERG (m):

Talarlistan är därmed tom. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Anf.  49  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Ordförande! Då går jag till punkt 11 om samarbete mellan EU och Medelhavsländerna.

Det råder enighet bland medlemsstaterna om texten i rådsslutsatserna, och de kommer att kunna antas utan diskussion. De utgör en viljeförklaring från transportministrarna när det gäller att stödja samarbetet mellan EU och länderna runt Medelhavet på transportområdet.

Kommissionen får ett antal uppgifter som ska säkerställa detta, t.ex. att kartlägga resultat av samarbetet, definiera och främja byggandet av ett intermodalt transportnät mellan Medelhavsländerna samt förbättra forskningen.

En enda liten utestående fråga finns när det gäller texten. En hänvisning till Galileoprojektet står inom parentes. Skulle det visa sig att vi inte kan komma vidare med Galileo under rådsmötet kommer denna text att strykas. Skulle det däremot gå vägen kommer parentesen att strykas, och hänvisningen till Galileo kommer att finnas med i slutsatsen om Medelhavssamarbetet.

Anf.  50  PER WESTERBERG (m):

Ordet är fritt. Det är ingen som har begärt ordet. Därmed finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Då går vi vidare.

Anf.  51  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag tackar ordföranden för det och går in på punkt 12. Det gäller en vitbok om transportpolitiken.

Det spanska ordförandeskapet har satt upp vitboken om en gemensam transportpolitik för en politisk diskussion under lunchen. Man har inte ambitionen att nå fram till en gemensam rådsslutsats. I stället vill man formulera ordförandeskapsslutsatser.

Jag vet att det här är en fråga som engagerar inte minst det svenska trafikutskottet, och utskottet har på eget initiativ tagit fram ett yttrande i frågan. Mot bakgrund av detta yttrande framstår det för mig som tydligt att trafikutskottet och regeringen i stora drag har en gemensam syn på frågan.

Vid mötet vill jag särskilt lyfta fram utvidgningsperspektivet. Vi måste skapa ett europeiskt transportsystem som tjänar det nya EU, ett EU med ett tiotal nya medlemsstater. Det ställer bl.a. krav på att man tydligare beaktar periferins särskilda förutsättningar.

Jag vill också framhålla att alla resurser inte ska satsas på överflyttningar av transporter från väg till järnväg och sjöfart. Det är oerhört viktigt att också åstadkomma förbättringar inom respektive transportslag. Även vägtrafiken ska utvecklas för att bli effektivare, säkrare, miljövänligare, bidra till positiv regional utveckling, god tillgänglighet och ett jämställt transportsystem. Jag ser det också som angeläget att ställa upp bakom de goda ambitioner och ambitiösa mål som formuleras beträffande miljö och trafiksäkerhet.

Däremot tvingas jag konstatera att de åtgärder man föreslår knappast är tillräckliga för att svara upp mot dessa mål och ambitioner.

Anf.  52  BIRGITTA WISTRAND (m):

Ordförande! Jag tycker att det som ministern sade här lät bättre än det som står i promemorian. Man känner att det finns en strävan i EU att liksom göra det till ett mål i sig att flytta över trafik. I sitt PM säger man att det inte är det.

Däremot står det tidigare på föredragningslistan att man ska ha balans i överflyttningarna. Jag förstår att det är ungefär det ministern menar. Det är inte så att vi stöder den synpunkt man har i EU att det är ett mål i sig att flytta trafik från det ena trafikslaget till det andra. Här måste marknaden ändå få styra. Det tycker vi är väldigt viktigt.

Anf.  53  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte bara säga att när vi arbetat med vitboken inför det yttrande som vi har gjort i trafikutskottet tycker jag att man har kunnat notera att det som står i den här promemorian stämmer väl överens med våra diskussioner. Det är vi särskilt tacksamma för.

Jag tycker att man har glömt en bit. Det är barn och trafik, som vi har lyft fram och som trafikutskottet flera gånger har lyft fram som en viktig trafiksäkerhetsfråga. Jag hoppas också att ministern vid lunchmötet kanske får möjligheten att föra fram att det är viktigt att man ser på barn och trafik ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det tror jag är viktigt i hela Europa.

Anf.  54  MATS ODELL (kd):

Vi har en betydande enighet kring synsätten i den här frågan. Det är bara några saker som jag vill lyfta fram, som i och för sig finns med i trafikutskottets yttrande.

En av dem är att subsidiaritetsprincipens tillämpning brister ganska ofta på det här området. Man ska vara skeptisk till kvoteringen och till någon sorts planhushållningsprincip. I stället ska det handla om att skapa allmänna förutsättningar för miljövänliga transporter.

Det nordiska perspektivet är viktigt att betona också. Här är inte trängseln huvudproblemet.

Och transportkorridorerna i öst-västlig riktning är viktiga inför kandidatländernas inträde, som också näringsministern nämnde.

En annan sak som har kommit med är arbetet för att få bort svavlet från sjöfarten. Det är en viktig fråga. En betydande del av försurningen här i Stockholmsregionen kommer från sjöfarten. Vi har fått bort det allra mesta från vägtrafiken, men eftersom Stockholm är en stor hamnstad är detta en viktig fråga.

Anf.  55  WILLY SÖDERDAHL (v):

Ordförande! Först vill jag säga att jag tycker att det har varit ett bra arbetssätt att utskottet när det har funnits en vitbok eller en grönbok har tagit sig an den och gett oss ledning. Jag tycker att vi ska lära oss av det till övriga punkter också. Det känns bra.

I den svenska ståndpunkten står miljöfrågorna överst. Jag tolkar det som att miljöhänsynen måste vara styrande när man tittar på vilken trafik som behöver flyttas över från väg och flyg till spår och sjöfart. Det måste ju finnas en konflikt i att man talar om hållbar utveckling samtidigt som man talar om att utveckla flyget. Jag har oerhört svårt för att se hur man får ihop de två ståndpunkterna. Miljöhänsynen måste vara styrande när man driver den här frågan, menar jag.

Jag håller med om det som Mats Odell säger, att det är bra om Sverige kan driva miljöanpassning av sjöfarten, för det har oerhört stor betydelse. Där finns mycket att göra som borde kunna göras på EU-nivå och på internationell nivå.

Anf.  56  KIA ANDREASSON (mp):

Sverige har ett stort uppdrag när det gäller att lyfta fram miljöfrågorna. Jag håller med ministern om EU-utvidgningen och att periferin också är viktig, liksom balansen mellan att flytta över transporter mellan transportslagen.

Men jag har också som Willy konstaterat att det står väldigt lite om flyget och miljökonsekvenserna av det. Flyget ökar hela tiden, men i vitboken står det inte om det problemet. Jag skulle vilja skicka med ministern att det också är någonting som har med miljöfrågor att göra och att man bör ta upp flygets miljöpåverkan i debatten.

Jag skulle också vilja att ministern sade någonting om det.

Anf.  57  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Ordförande! Får jag börja med att säga att jag tycker att barn och trafik är mycket angeläget. Det ska jag ta upp på mötet.

När det gäller frågan om det nordiska perspektivet delar jag den framförda uppfattningen, liksom ståndpunkten om svavlet från sjöfarten. Sjöfarten är en oerhörd potential när det gäller transporter som är uthålliga ur miljösynpunkt. Men svavlet är ett problem.

Diskussionerna om flyget och dess miljö har minst sagt fått en väldig inaktualitet efter den 11 september. Nu är diskussionen helt annorlunda. Ska flyget gå? Var någonstans ska det gå? Har det någon ekonomisk bäring? Detta är ett faktum. Det gör att det inte har samma aktualitet.

Men jag delar självklart uppfattningen att flyget ur miljösynpunkt har stora problem. Samtidigt måste man se var vi bor och lever. I de centrala delarna av Europa är det tågtrafiken som tar över alltmer, beroende på att det bor mycket folk där och att det är korta avstånd. Samma möjligheter har inte vi i Sverige. Ska jag till Luleå är jag glad att flyget går, måste jag säga. Man får ha lite sådana perspektiv i det här.

Jag delar uppfattningen, men samtidigt vill jag säga, och det är den allmänna uppfattningen i EU i dag, att efter den 11 september för vi mer en diskussion om hur flyget ska återta sina marknader på ett bra och rimligt sätt.

Anf.  58  PER WESTERBERG (m):

Jag finner att det är majoritet för regeringens redovisade upplägg för de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Vi går vidare.

Anf.  59  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Ordförande! Jag ska övergå till driftsrestriktioner på flygplatser. Det handlar om bullrande flygplan.

Kommissionen har lagt fram ett direktivförslag om nya bullerregler. Det handlar om att förbjuda de mest bullersamma flygplanen, och EU-länderna kan härmed ersätta en mindre mängd äldre bullrande flygplan med moderna och miljövänliga flygplan. Direktivet kommer att ersätta den, som alla här vet, omtvistade förordningen om ljuddämpare. Det innebär att konflikten med USA kan lösas.

Trilogen, eller Europaparlamentet, kommissionen och det spanska ordförandeskapet hade enats om en kompromisstext. Resten av medlemsstaterna har genom Coreper godkänt kompromissen, och förordningen ser nu ut att kunna antas vid rådsmötet.

Min uppfattning är att texten innebär en bra balans mellan olika intressegrupper. De flesta av rådets synpunkter har tagits med, bl.a. kan medlemsstaterna nu lättare anpassa de nya bullerreglerna till sin egen lagstiftning. Majoriteten av medlemsländerna är överens om att texten innebär en bra balans mellan de olika intressen som berörs av direktivet.

Anf.  60  PER WESTERBERG (m):

Jag finner sammanfattningsvis att det verkar finnas en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare.

Anf.  61  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag tackar för det. Då ska vi gå till nästa fråga, som också handlar om flyget. Det är punkt 15, försäkringsfrågan.

Den här försäkringsfrågan har vi också diskuterat flera gånger. Den uppkom efter händelsen den 11 september. Både regering och riksdag har uttalat att de statliga försäkringsgarantierna bör avvecklas så snart som möjligt. Denna uppfattning gäller fortfarande.

För närvarande gäller den 31 mars 2002 som slutpunkt för garantierna. Inga dramatiska förändringar har skett på försäkringsmarknaden den senaste tiden.

Det som har inträffat, ska jag säga, är att man i USA har förlängt garantisystemet ytterligare 60 dagar. Om en majoritet av EU-länderna bestämmer sig för att fortsätta ytterligare någon tid med detta system bör även Sverige, främst av konkurrensskäl, överväga ytterligare en kortare tids förlängning. Sverige kommer därvid särskilt att beakta frågans hantering i Danmark och Norge. Det är väldigt viktigt att vi har samma förhållningssätt till detta.

Det här handlar alltså ytterst om konkurrensneutralitet mellan de europeiska flygbolagen och de amerikanska.

Anf.  62  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag vill bara markera, precis som vi har gjort i kammaren, att vi är negativa till detta. Vi tycker inte att det behövs.

Man anför konkurrensskäl. Jag vet inte om det är riktigt, men jag har hört att skillnaden är 20 kr per stol eller något sådant om vi har den här garantin eller ej. Dessutom är det väl inte lika regler ute i världen, utan det är olika regler. Även inom EU är det inte riktigt samma regler som gäller. Vi är negativa.

Anf.  63  KIA ANDREASSON  (mp):

Vi vill inte heller att garantin ska förlängas, utan vi vill att Sverige ska stå på sig och driva linjen att den ska upphöra den 31 mars som det är sagt.

Anf.  64  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag har framfört den ståndpunkten att jag delar uppfattningen att garantin inte ska förlängas. Men jag vill ändå säga att om vi hamnar i en situation där alla länder säger att den ska förlängas, och Danmark och Norge också säger det, skulle det innebära att vi får en väldigt svår situation. Om vi tar SAS som exempel ser vi att de flesta flygplanen är registrerade i Norge, sedan kommer Sverige och därefter Danmark, om jag inte missminner mig. Det innebär att vi skulle få en svår situation. Det är detta jag vill flagga för. Men jag kommer att strida för att garantin inte ska förlängas, och det är vår ståndpunkt.

Sedan vill jag säga att det är mer komplicerat än så. Många av de länder som argumenterar kraftigt för att det ska vara konkurrensneutralitet, att det inte ska vara statliga subventioner och att marknaden ska sköta försäkringar etc., struntar fullständigt i detta. Jag ska inte nämna vilka. De ger både statliga subventioner och olika garantier. Det är också väldigt olyckligt för svensk flygverksamhet.

Anf.  65  BIRGITTA WISTRAND (m):

Det är inte bara så att det förhåller sig på det här sättet i Europa utan även i Amerika, så mycket pengar som man där har pumpat in på alla möjliga sätt i flygtrafiken, i flygbolagen. Det är faktiskt det jag tycker är mest upprörande. Så länge man fortsätter med det i USA kommer det inte att hända något i Europa. Det är väl vad man kan vänta sig.

Anf.  66  MATS ODELL (kd):

Den här frågan har ju tröskats av och an. Jag tycker att det var ett klokt beslut som trafikutskottet och sedermera riksdagen fattade, att ge ett bemyndigande till regeringen att hantera denna fråga, så att vi inte varje månad med ilbud och med två dagars motionsrätt ska hålla på och hantera den. Det är som näringsministern säger en fråga där man måste vara pragmatisk. Vi kan ju ha hur höga och principiella ståndpunkter som helst i den här frågan, men om vi bara skadar våra egna nationella intressen genom att hålla fram dessa principer är det ganska meningslöst.

Vi ger ett starkt stöd till den linje som regeringen driver i denna fråga.

Anf.  67  PER WESTERBERG (m):

Detta är en lägesrapport, så vi kanske kan gå vidare, eller vill statsrådet kommentera detta?

Anf.  68  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag vill bara säga att i sådana här sammanhang är den bästa ideologin pragmatismen. Man ska ha klart för sig vad man vill, och jag hoppas att vi ska slippa förlänga den här försäkringsgarantin. Jag kommer att driva det, men jag vill ändå säga att jag inte vet om jag klarar det.

Anf.  69  PER WESTERBERG (m):

Vi går vidare på föredragningslistan.

Anf.  70  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag blir sufflerad av mina medarbetare som säger att det kan bli beslut i den här frågan.

Anf.  71  PER WESTERBERG (m):

Då konstaterar jag att det förefaller finnas en majoritet för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Anf.  72  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag skulle då vilja gå över till punkt 16 a och b. Det handlar om transittrafik över Alperna.

Det gällande systemet med miljöpoäng infördes i EU-lagstiftningen genom Österrikes medlemskap i EU. Syftet med systemet är att minska kväveoxidutsläppen från lastbilstrafiken genom Österrike. Systemet innebär att transittrafiken begränsas genom att medlemsstaterna tilldelas ett antal miljöpoäng. För varje transport genom Österrike avkrävs ett visst antal poäng som är avhängigt fordonets miljöprestanda. Den 31 december 2003 ska systemet upphöra.

Efter påtryckningar från Österrike uppmanade Europeiska rådet vid toppmötet i Laeken i december 2001 kommissionen att lägga fram ett förslag till en förlängning av systemet med miljöpoäng. Åtgärden anses nödvändig i avvaktan på antagandet av ramförslaget om avgiftsbeläggning av infrastrukturanvändningen.

För Österrikes del är en förlängning av systemet med miljöpoäng en mycket viktig politisk fråga. Jag anser att Sverige bör visa förståelse för Österrikes problem och inta en öppen attityd till kommissionens förslag. Vi bör således enligt min mening vara beredda att arbeta vidare med förslaget.

Anf.  73  PER WESTERBERG (m):

Detta var också bara ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning.

Vi kan gå vidare.

Anf.  74  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag tänkte slutligen, enligt den förberedelse jag har gjort för föredragningen, ta upp punkt 17. Den gäller järnvägstransportstatistik.

Jag anser att det vore mycket positivt om vi kunde införa gemensamma statistiksystem för järnvägstransporter inom Europa. Det skulle möjliggöra en jämförelse mellan marknader i olika länder. Operatörerna på den europeiska järnvägsmarknaden skulle därigenom få större kunskap, och konkurrensen på olika delmarknader skulle kunna ökas med bättre tjänster och lägre priser för kundernas del.

Sverige motsätter sig däremot starkt förslaget om spridning av uppgifter enligt de förutsättningar som anges i artikel 7. Anledningen är att de ej uppfyller kraven på sekretess för statistikuppgifter genom att uppgifter om enskilda företag kan komma att offentliggöras. Förfarandet strider mot såväl EG-rätten som mot svensk nationell lagstiftning. En sakreservation har därför också lämnats från vår sida.

Sverige har tillsammans med Irland föreslagit att de generella reglerna för spridning av statistisk data ska tillämpas. Järnvägsmarknaden har en speciell karaktär med få eller i vissa länder endast en operatör. Därför bör de nationella myndigheterna komma överens med berörda operatörer om tillstånd att få sprida uppgifter som skulle kunna identifieras.

Statistiksekretess är grundläggande för förtroendet för statistiken. För att uppgiftslämnarna ska lämna korrekta uppgifter måste de kunna lita på att deras uppgifter inte kommer att röjas. Sverige har en sträng statistiksekretess som är grundad på att statistiska uppgifter baseras på både direktinsamlade uppgifter och administrativa data. Den svenska öppenheten är till för att allmänheten ska kunna granska myndigheternas arbete, men den ska inte möjliggöra missbruk som kontroll och uppföljning av individer och företag. Det är det som grundar vår anmärkning mot det förslag som nu föreligger.

Anf.  75  PER WESTERBERG (m):

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi kan gå vidare.

Anf.  76  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag hade inte tänkt föredra fler saker. Men önskas det talar jag gärna om de andra punkterna.

Anf.  77  BIRGITTA WISTRAND (m):

Herr ordförande! Jag skulle gärna vilja ställa några frågor kring punkt 8 e som rör gemensam fördelning av ankomst- och avgångstider, dvs. slot-tider. Det är roligt att den frågan äntligen kommer upp på bordet. Då tycker jag att det är viktigt att vi diskuterar vad som egentligen ska hända. Jag instämmer i det som står om den svenska ståndpunkten, att det är viktigt hur man kommer att behandla flygplansstorleken. Alla måste ha marknadstillträde.

Även den här regulatorns möjligheter att föreslå alternativa transportsätt tycker jag låter ganska provocerande. Där delar jag regeringens ståndpunkt att det är kritiska diskussionspunkter.

Däremot undrar jag över vad regeringen menar när man säger att man är positiv till miljöelement som kriterium för fördelning av slots. Vad betyder det? Vad är miljöelement, och hur kommer det att fungera?

Anf.  78  GUNILLA WAHLÉN (v):

Det är inte så mycket en fråga som att jag vill säga att jag tycker att det är bra att man fördelar slots mer rättvist. Jag hoppas att regeringen pratar om positiv diskriminering av det regionala flyget när det gäller slots, dvs. att flygplan som kommer långt ifrån ska ha visst företräde framför flyg som kommer från mer centralt belägna platser.

Anf.  79  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Ordförande! Här handlar det bl.a. om att man ska släppa slot-tiderna. Här finns en diskussion om att exempelvis mindre plan och mindre betydelsefulla linjer, om man nu bedömer det, skulle kunna tränga ut större betydelsefulla linjer.

Samtidigt finns en diskussion om att det här skulle ge en bättre öppning för regionalflyget. Många gånger handlar det om att det inte finns slot-tider, utan dem har de stora flygbolagen, de stora familjerna så att säga, tagit hand om i åratal. Jag tycker att det är rimligt att man får en öppning här.

Frågan om miljön ska jag överlåta till en av mina medarbetare.

Anf.  80  Departementssekreterare GÖRAN ROOS:

Miljöelementet är ett nytt kriterium som kommissionen berör i det här förslaget. Man går egentligen inte igenom i detalj hur det skulle se ut, utan man konstaterar att det ska finnas en möjlighet vid flygplatsen att på något vis också beakta flygplanens miljöprestanda vid tilldelningen av slots. Hur det exakt skulle se ut, om det handlar om buller eller om det är utsläpp, är någonting som får diskuteras fram. I det här förslaget nämner man egentligen bara miljöelementet väldigt allmänt.

Sedan vet vi att kommissionen just nu filar på ett mer genomgripande förslag till reviderad slot-förordning, som man beräknar ska kunna läggas fram i slutet av året eller möjligtvis i början av nästa år. Där tror jag att man har utvecklat de här tankarna. Men den spontana synpunkten som Sverige har haft är att det är ganska intressant om man kan hitta miljökriterier i en sådan här typ av förordning.

Anf.  81  PER WESTERBERG (m):

Jag ber att få tacka näringsministern med medarbetare.

Innehållsförteckning

1 §  Telekommunikation 1

Anf.  1  PER WESTERBERG (m) 1

Anf.  2  Statsrådet MONA SAHLIN (s) 1

Anf.  3  PER WESTERBERG (m) 1

Anf.  4  Statsrådet MONA SAHLIN (s) 1

Anf.  5  PER WESTERBERG (m) 2

Anf.  6  Statsrådet MONA SAHLIN (s) 2

Anf.  7  BIRGITTA WISTRAND (m) 2

Anf.  8  PER WESTERBERG (m) 3

Anf.  9  LENNART DALÉUS (c) 3

Anf.  10  GUNILLA WAHLÉN (v) 3

Anf.  11  Statsrådet MONA SAHLIN (s) 3

Anf.  12  LENNART DALÉUS (c) 4

Anf.  13  PER WESTERBERG (m) 4

Anf.  14  GUNILLA WAHLÉN (v) 5

Anf.  15  Statsrådet MONA SAHLIN (s) 5

Anf.  16  PER WESTERBERG (m) 6

Anf.  17  Statsrådet MONA SAHLIN (s) 6

Anf.  18  PER WESTERBERG (m) 7

2 §  Transport 8

Anf.  19  PER WESTERBERG (m) 8

Anf.  20  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 8

Anf.  21  PER WESTERBERG (m) 8

Anf.  22  MATS ODELL (kd) 8

Anf.  23  PER WESTERBERG (m) 8

Anf.  24  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 8

Anf.  25  PER WESTERBERG (m) 9

Anf.  26  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 9

Anf.  27  MATS ODELL (kd) 9

Anf.  28  HARALD NORDLUND (fp) 10

Anf.  29  WILLY SÖDERDAHL (v) 10

Anf.  30  BIRGITTA WISTRAND (m) 10

Anf.  31  MARTIN NILSSON (s) 10

Anf.  32  CHRISTINA AXELSSON (s) 11

Anf.  33  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 11

Anf.  34  MATS ODELL (kd) 11

Anf.  35  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 11

Anf.  36  PER WESTERBERG (m) 12

Anf.  37  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 12

Anf.  38  HARALD NORDLUND (fp) 12

Anf.  39  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 13

Anf.  40  PER WESTERBERG (m) 13

Anf.  41  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 13

Anf.  42  BIRGITTA WISTRAND (m) 13

Anf.  43  MATS ODELL (kd) 13

Anf.  44  KIA ANDREASSON (mp) 14

Anf.  45  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 14

Anf.  46  BIRGITTA WISTRAND (m) 14

Anf.  47 MATS ODELL (kd) 14

Anf.  47  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 14

Anf.  48  PER WESTERBERG (m) 15

Anf.  49  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 15

Anf.  50  PER WESTERBERG (m) 15

Anf.  51  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 15

Anf.  52  BIRGITTA WISTRAND (m) 16

Anf.  53  CHRISTINA AXELSSON (s) 16

Anf.  54  MATS ODELL (kd) 16

Anf.  55  WILLY SÖDERDAHL (v) 17

Anf.  56  KIA ANDREASSON (mp) 17

Anf.  57  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 17

Anf.  58  PER WESTERBERG (m) 18

Anf.  59  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 18

Anf.  60  PER WESTERBERG (m) 18

Anf.  61  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 18

Anf.  62  WILLY SÖDERDAHL (v) 19

Anf.  63  KIA ANDREASSON  (mp) 19

Anf.  64  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 19

Anf.  65  BIRGITTA WISTRAND (m) 19

Anf.  66  MATS ODELL (kd) 20

Anf.  67  PER WESTERBERG (m) 20

Anf.  68  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 20

Anf.  69  PER WESTERBERG (m) 20

Anf.  70  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 20

Anf.  71  PER WESTERBERG (m) 20

Anf.  72  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 20

Anf.  73  PER WESTERBERG (m) 21

Anf.  74  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 21

Anf.  75  PER WESTERBERG (m) 21

Anf.  76  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 21

Anf.  77  BIRGITTA WISTRAND (m) 21

Anf.  78  GUNILLA WAHLÉN (v) 22

Anf.  79  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 22

Anf.  80  Departementssekreterare GÖRAN ROOS 22

Anf.  81  PER WESTERBERG (m) 22