Fredagen den 22 juli

EU-nämndens uppteckningar 2021/22:53

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

God morgon och välkomna till dagens EU-nämndssammanträde. Först vill jag ställa en fråga om medgivande till deltagande på distans för ledamöter och personal. Jag noterar att frågan är med ja besvarad.

§ 2  Transport-, telekommunikations- och energifrågor

Statssekreterare Per Callenberg (deltar per telefon)

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 27 juni 2022

Information och samråd inför extrainsatt möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 26 juli 2022

Anf.  2  ORDFÖRANDEN:

Då hälsar vi statssekreterare Per Callenberg välkommen till dagens EU-nämndssammanträde. Vi inleder med återrapport från möte i rådet den 27 juni 2022.

Anf.  3  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Ordförande! När det gäller återrapporteringen har det gått ut skriftlig information till er. Jag är beredd att svara på frågor om ni har sådana.

Anf.  4  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor. Vi noterar och tackar för informationen.

Vi går in på dagordningspunkt 3, Trygg energiförsörjning i EU och ytterligare åtgärder inför nästa vinter. Det är både en diskussionspunkt och en beslutspunkt.

Anf.  5  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Ordförande! Vid det extrainsatta energirådsmötet väntas en diskussion om energiförsörjningstrygghet i EU och ytterligare åtgärder inför nästa vinter. Rådet väntas också nå en politisk överenskommelse om ett förslag till rådsförordning om samordnade åtgärder för förbrukningsminskning av gas.

Kommissionen presenterade det så kallade vinterpaketet den 20 juli, alltså i onsdags. Det består dels av ett meddelande, inklusive en plan för förbrukningsminskning för gas, dels av ett förslag till rådsförordning.

Meddelandet innehåller förslag om principer för gasransonering, en genomgång av vidtagna åtgärder i medlemsstaterna och en lägesbild för det kommande året.

I förslaget till förordning föreslås kommissionen få mandat att utlysa unionskris på gasområdet för att förekomma akut gasbrist. Det betyder alltså att det vid en unionskris föreslås krav om att alla medlemsstater ska minska sin gasanvändning med 15 procent jämfört med snittet för de fem föregående åren.

Det säkerhetspolitiska läget understryker att EU behöver en säkrare och mer hållbar europeisk energiförsörjning. Det är viktigt att minska EU:s beroende av fossil energi från Ryssland både ur ett säkerhetsperspektiv och ur ett klimatperspektiv. Det är också viktigt att EU agerar tydligt, gemensamt och solidariskt. Regeringen välkomnar därför kommissionens förslag, vinterpaketet och ambitionen i de föreslagna åtgärderna, för att minska beroendet av rysk gas. Regeringen ser positivt på förnyade diskussioner om åtgärder för försörjningstryggheten och om hur EU kan bidra till att stärka den.

Regeringen avser att verka för att planen för förbrukningsminskning för gas tar hänsyn till att vissa medlemsstater har ett större behov av att skydda andra kunder än hushållskunder. Det här beror på hur kundstrukturen i gasnätet ser ut och på att synnerligen samhällsviktiga kunder kan finnas som i dag inte kan tas upp som skyddade kunder.

Regeringen anser också att åtgärder som främjar minskad gasförbrukning inte bör ge incitament till användning av andra fossila källor, som till exempel kolkraft.

Vad gäller förslaget till rådsförordning avser regeringen att verka för att den tar större hänsyn till nationella förutsättningar. Regeringen avser också att verka för att förordningen tar samtliga minskningar som skett under tidsperioden i beaktande, oberoende av vilka åtgärder som vidtagits, då fokus bör ligga på minskningen av gasanvändningen.

Regeringen anser att åtgärderna bör fokuseras där de får störst effekt och att små marknaders särskilda förutsättningar ska beaktas.

Slutligen anser regeringen att Sverige i egenskap av EU:s minsta gasnation inte bör vara drivande i frågan.

Anf.  6  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, statssekreteraren, för föredragningen! Jag tycker att regeringen måste vara mer offensiv i den här frågan. Det är väldigt bra att man ska minska på beroendet av rysk gas, men det handlar också om att vi måste minska beroendet av fossila källor över huvud taget.

Visserligen säger regeringen att förbrukningsminskning för gas inte bör ge incitament till användning av andra fossila källor, som till exempel kolkraft. Men jag menar att regeringen måste vara mer offensiv och också vara tydlig med att vi strävar efter en klimatneutralitet även i den här processen. Även om planen är att man kortsiktigt ska bli mindre beroende av gas från Ryssland måste EU trycka på för att alla EU:s medlemsländer ska arbeta för att skapa förnybara källor och inte skapa marknader för nya fossila källor. Det skulle jag vilja ha in i den svenska ståndpunkten.

Anf.  7  ANNIKA QARLSSON (C):

Ordförande! Tack, statssekreteraren, för genomgången! Från vår sida har vi konstaterat att vi kan stödja regeringens ståndpunkt. Det är bra att man tydliggör att minskad gasanvändning inte får leda till en ökad användning av andra fossila energislag, som kol. Men det är några detaljer som jag inte riktigt förstår och som jag gärna skulle vilja få förtydligade.

I slutet av ståndpunkten står det att regeringen anser att åtgärderna bör fokuseras där de får störst effekt och att små marknaders särskilda förutsättningar bör beaktas. Vad gäller förslaget till rådsförordning för samordnade åtgärder för gasförbrukningsminskning avser regeringen att verka för att den tar större hänsyn till nationella förutsättningar.

Jag undrar över slutklämmen. Ordningen tydliggör ju att varje medlemsstat helt själv bestämmer hur man vill åstadkomma reduktionen av gaskonsumtionen. Jag förstår inte riktigt vad det är man vill åstadkomma med just denna del. Vad är det regeringen syftar på när man vill att det ska tas än större hänsyn till nationella förutsättningar? Det skulle vara intressant att höra hur ni har resonerat kring det.

Anf.  8  BENGT ELIASSON (L):

Ordförande! Tack för föredragningen, statssekreteraren! Från Liberalernas sida tycker vi att den ståndpunkt som regeringen har lagt fram är för vag och lite för kortsiktig. Därför har vi ett reviderat förslag till svensk ståndpunkt. De tre första styckena i regeringens ståndpunkt är likalydande i vårt förslag till hel ståndpunkt. Jag vet inte om ordföranden vill att jag ska läsa upp även de likalydande styckena.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Nej, de likalydande behöver du inte läsa upp. Läs bara upp kompletteringen, tack!

Anf.  10  BENGT ELIASSON (L):

Då gör jag det. Efter det tredje stycket anser vi liberaler att följande lydelse ska gälla:

”Regeringen anser att ännu mer måste göras för att ersätta gasen med andra energislag. Kommissionen har lagt ambitiösa förslag för att höja takten i utbyggnaden av sol- och vindenergin, men regeringen saknar en motsvarande plan för kärnkraften.

Regeringen uppmanar de medlemsstater som planerar att stänga reaktorer att göra vad som krävs för att reaktorerna ska kunna fortsätta drivas. I den mån medlemsstater behöver svenskt stöd för att möjliggöra fortsatt drift är regeringen beredd att bistå för att samordna stöd från svenska myndigheter och svensk industri.

Vidare uppmanar regeringen de medlemsstater som nyligen stängt reaktorer att skyndsamt vidta nödvändiga åtgärder för att återstarta de reaktorer som ännu är intakta eller där en pågående rivning kan reverseras. – – –

Regeringen anser att åtgärderna för att minska förbrukningen av gas bör fokuseras där de får störst effekt och att små marknaders särskilda förutsättningar ska beaktas. Vad gäller förslaget till rådsförordning för samordnade åtgärder för gasförbrukningsminskning avser regeringen verka för att den tar större hänsyn till nationella förutsättningar. Regeringen avser också verka för att rådsförordningen tar samtliga minskningar som skett under tidsperioden i beaktande, oberoende vilka åtgärder som vidtagits då fokus bör ligga på minskningen av gasanvändningen.

Regeringen anser att kommissionen när det akuta skedet är över bör återkomma med en plan för hur användningen av fossil gas i Europa ska fasas ut.”

Det är vårt förslag till reviderad ståndpunkt. Jag kan återkomma till andra typer av argument senare.

Anf.  11  CAMILLA BRODIN (KD):

Herr ordförande! Tack så mycket, statssekreteraren, för inledningen! Vi kristdemokrater står också bakom det förslag som Liberalerna och Bengt Eliasson precis läste upp. Det gör vi för att vi tycker att regeringens förslag är för vagt och för att det finns mycket mer att göra från övriga EU-länder, speciellt när det gäller kärnkraften. Vi tycker att det är otroligt viktigt att ha med det i den svenska ståndpunkten, även i detta ärende.

Anf.  12  JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Moderaterna har under lång tid sagt att Europa måste minska beroendet av rysk gas, så det är välkommet att kommissionen nu har tagit fram detta. Jag håller med statssekreteraren om – och har sagt det många gånger tidigare här i EU-nämnden – att det säkerhetspolitiska läget visar på behovet av att minska beroendet av rysk gas. Moderaterna har framfört detta vid flera tillfällen och också talat om kärnkraftens viktiga roll för detta samt för klimatomställningen. Det här är, som sagt var, mer tydligt än någonsin.

Jag tycker att det som Bengt Eliasson, Liberalerna, har anfört är klokt, och vi moderater ansluter oss till det.

Anf.  13  MARTIN KINNUNEN (SD):

Från Sverigedemokraternas sida stöder vi också det förslag till förändrad svensk ståndpunkt som Liberalerna redogjorde för.

Europa står inför en fortsättning på, och sannolikt en kraftig förvärring av, energikrisen. Om det går så illa, med att väldigt mycket gas försvinner från marknaden, kan vi få en kraftig recession i Europa. Detta öppnar också för en konflikt mellan Sydeuropa och kanske framför allt Tyskland. Här är ståndpunkten ganska vag i fråga om vad regeringen egentligen tycker om 15-procentsförslaget. Det finns en del skrivningar. Men det blir också ganska oklart hur regeringen ser på det.

Jag noterar också att regeringen har en tydlig åsikt om länder som väljer att minska gas och öka kolproduktion. Av det följer att man rimligtvis också kan ha en tydlig ståndpunkt vad gäller kärnkraften, att man inte ska avveckla kärnkraften och att man är i behov av väldigt mycket kärnkraft.

Detsamma gäller egentligen skrivningarna här som föreslås om nyligen stängd kärnkraft. Det är lika rimligt att tycka till om det som att tycka till om kolkraft. Vi stöder det förslag som Liberalerna har redogjort för.

Anf.  14  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Ordförande! Tack för bra frågor och synpunkter. Jag tar dem i ordning.

Vi börjar med Ilona Szatmari Waldau, Vänsterpartiet. Jag kan bara understryka att regeringen med den här ståndpunkten avser att vara offensiv och driva på omställningen bort från gasberoende, även om vi vill göra det utifrån perspektivet att vi är en liten gasnation och med respekt för andra länders stora utmaningar.

Det vi kan göra är att förtydliga en smula. Jag vill inte gå in och detaljstyra exakt vad andra länder ska göra i sin energimix. Vi tycker även ofta från svensk sida att andra länder ska låta bli att göra det gentemot oss. Däremot tycker jag att vi kan framföra, utifrån den mening som många har pekat på, att vi inte ska ersätta gasberoendet med ett kolberoende. Vi ska säga att i den mån det handlar om att tillföra ny energi ska den komma från fossilfria energislag.

Sedan gäller det Annika Qarlssons och Centerpartiets fråga om vad vi menar med att ta hänsyn till nationella förutsättningar och vad det finns för särskilda utmaningar för små nationer, som Sverige som gasnation är att betrakta. Det finns länder som har väldigt mycket uppvärmning från gas. Det har Sverige inte. Vi har väldigt lite gasuppvärmning. De länderna har lättare att göra till exempel förbrukningsreduktioner genom energieffektiviseringar i bostäder och framför allt genom att sänka inomhustemperaturen. Att göra det med någon grad eller 2 grader klarar en stor del av de 15 procenten.

Sådant kan Sverige inte göra. Eftersom det är en mindre massa med färre industrier finns det färre alternativ att byta till för de industrier som faktiskt har gas på kort sikt. Det är sådana argument vi framför. De tycker jag är korrekta. Därmed inte sagt att det är helt säkert att vi inte kommer att klara de 15 procenten. Det skulle vi kunna göra. Men vi tycker ändå att vi skulle kunna ha en lite större flexibilitet. Det kan bli svårt för svensk del. Det är så vi har resonerat.

Slutligen till det förslag som har kommit från Bengt Eliasson, Liberalerna, där KD, M och SD har hakat på. Där vill jag egentligen säga två saker.

Det ena är det som jag rörde vis när jag kommenterade det Vänsterpartiet framförde. Vi ska vara försiktiga med att gå in och säga exakt vad andra länder ska göra när det kommer till deras reaktorer. Det är deras kompetens.

Vi ska också vara försiktiga med att göra inrikespolitik av EU-politiken, det vill säga att dra in vad Sverige ska göra med sina reaktorer. Det tycker jag inte har i EU-sammanhang att göra.

Det handlar om att gå fram med den här typen av ståndpunkt i en EU-diskussion i ett väldigt allvarligt krisläge där Ryssland på olika sätt minskar gasexporten till EU, man kan kalla det att det stryper gasexporten till EU. Man lyfter in något slags inrikespolitisk kärnkraftskäpphäst i den diskussionen.

Det skulle nog inte bara vara olämpligt i andra länders ögon utan faktiskt minska förtroendet för Sverige som en konstruktiv och seriös samtalspartner i EU. Jag kan inte ställa mig bakom de förändrade ståndpunkterna från Liberalerna med flera.

Sedan gäller det Sverigedemokraterna och Martin Kinnunens fråga: Vad är det regeringen egentligen kommer att säga om det här förslaget? Vi kommer inte att rösta nej till det. Vi kommer inte att vara emot förslaget. Vi kommer på något sätt, beroende på hur det slutgiltigt blir, att låta det passera. Det är så pass viktigt i detta allvarliga säkerhetspolitiska läge att EU agerar samfällt och att vi gör det med enighet. När det sedan gäller exakt hur vi motiverar det och argumenterar får vi se hur det slutar. Men som det ser ut i dag kommer vi inte att rösta nej till det.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Jag kan inte nog understryka just detta att energi är nationell kompetens. När jag läser det kompletterande förslaget från Liberalerna är det, precis som statssekreteraren säger, en blandning av både EU-politik och nationell politik eller inrikespolitik.

Jag skulle vilja vädja till Liberalerna, och kanske även de andra partierna, att kanske lite grann reflektera kring vad som egentligen har framskrivits i Liberalernas kompletterande yrkande. Det handlar om att inte blanda ihop begreppen i så måtto utan att kanske koncenterara sig på kärnbegreppet och det som de facto kommer att beslutas.

Det är inte så att det kommer att beslutas om att till exempel pausa nedstängningen av Vattenfalls reaktorer och annat. Det är inte några sådana beslut som kommer att ligga på EU-bordet. Jag vädjar till er att reflektera lite och gärna kommentera lite grann det som statssekreteraren sa.

Anf.  16  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Ordförande! Jag tackar statssekreteraren för svaret. Det är bra att statssekreteraren än öppen för att vara tydligare i regeringens ståndpunkt när det gäller minskningen av fossil energi. Jag stöder regeringens ståndpunkt. Men jag tycker också att det är viktigt att vi i den ståndpunkten skriver in att det handlar om förnybara källor.

Jag tror att statssekreteraren kanske reagerade på att jag nämnde alla EU:s medlemsländer. I mitt förslag säger jag att EU ska trycka på för att alla EU:s medlemsländer arbetar för att skapa förnybara källor. Det handlar inte om att EU ska tvinga EU:s medlemsländer att skapa förnybara källor. Samtidigt är det den politiken som EU driver i dag, det vill säga att det ska vara mer förnybara källor. Att då inte skriva in det också här känns väldigt konstigt.

Jag står kvar vid detta. Jag stöder förslaget till regeringens ståndpunkt, men jag vill ha det tillägget.

Anf.  17  BENGT ELIASSON (L):

Först vill jag bara för tydlighetens skull understryka att det förslag till reviderad ståndpunkt som jag läste upp är det som gäller. Det talade ordet gäller, som det brukar heta i andra sammanhang, och ingenting annat. Därför finns ingenting med om Vattenfalls planer eller inrikespolitiska och energipolitiska delar som har framkommit i övriga kommentarer. Jag vill bara understryka det så att det blir extra tydligt.

Sedan menar vi att bristen på gas och de osäkra leveranserna inför vintern innebär stora risker framför allt för de medlemsstater som är nästen helt beroende av gas för uppvärmning, där gasspisar är vanliga och industrier använder mycket gas, och så vidare.

Vi måste ändå komma ihåg att gasen står för en betydande del av Europas elproduktion. Brist på gas innebär därför också brist på och höga priser även på el samt en bristsituation i våra sammankopplade elsystem. Det är här cloun finns. Det är inte inrikespolitik, och vi blandar oss inte i andra länders energimix.

Det gäller att vi har sammankopplade elsystem och hur det ska hanteras. Det styrs faktiskt av EU:s riskberedskapsförordning. Den trycker på vikten av samarbete och stöd. Det är därför vi har lyft in det i vårt förslag till ståndpunkt. Medlemsstaterna ska enligt den förordningen – och då citerar jag direkt – agera och samarbeta i en anda av solidaritet för att förebygga och hantera elkriser.

I flera medlemsstater har det bedrivits energipolitik som är mer inrikespolitisk än gemensam och som inte varit utformad i den solidaritet med övriga medlemsstater som vi nu faktiskt behöver, och Sverige är inget undantag.

Det är därför vi menar att det är viktiga ståndpunkter att bära med sig. I den svåra krissituation som är i och med Rysslands fruktansvärda angrepp på Ukraina och den situation som ligger framför oss menar vi att det behövs solidaritet och gemensamt agerande för att vi ska klara av detta.

Det är vad vi vill att regeringen tydligare framför och att det har tydlig bäring också på den gemensamma energi- och elmarknaden.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Vi har fått en ett utsänt förslag till ståndpunkt från Liberalerna. Det har vi också skickat till regeringen. Vi måste nog be dig förtydliga. Du har helt rätt i att det talade ordet gäller. Men det skiljer sig lite grann från det utskickade förslaget. Vi måste vänligen be dig, Bengt, att läsa upp förslaget en gång till så att vi verkligen kan fånga upp exakt vad som skiljer från det som ni har skickat ut tidigare. Skulle du kunna göra det igen, Bengt?

Anf.  19  BENGT ELIASSON (L):

Det gör jag gärna. Jag kan bara säga att det stycket i förändringen som jag uteslöt i min upplästa variant är den som lyder: ”Regeringen kommer att instruera Vattenfall”, och så vidare. Det stycket är borttaget. Jag ska läsa förändringen igen.

De tre inledande styckena är likalydande. Sedan följer:

”Regeringen anser att ännu mer måste göras för att ersätta gasen med andra energislag. Kommissionen har lagt ambitiösa förslag för att höja takten i utbyggnaden av sol- och vindenergin, men regeringen saknar en motsvarande plan för kärnkraften.

Regeringen uppmanar de medlemsstater som planerar att stänga reaktorer att göra vad som krävs för att reaktorerna ska kunna fortsätta drivas. I den mån medlemsstater behöver svenskt stöd för att möjliggöra fortsatt drift är regeringens beredd att bistå för att samordna stöd från svenska myndigheter och svensk industri.

Vidare uppmanar regeringen de medlemsstater som nyligen stängt reaktorer att skyndsamt vidta nödvändiga åtgärder för att återstarta de reaktorer som ännu är intakta eller där en pågående rivning kan reverseras.

Regeringen anser att åtgärderna för att minska förbrukningen av gas bör fokuseras där de får störst effekt och att små marknaders särskilda förutsättningar ska beaktas. Vad gäller förslaget till rådsförordning för samordnade åtgärder för gasförbrukningsminskning avser regeringen verka för att den tar större hänsyn till nationella förutsättningar. Regeringen avser också verka för att rådsförordningen tar samtliga minskningar som skett under tidsperioden i beaktande, oberoende vilka åtgärder som vidtagits då fokus bör ligga på minskningen av gasanvändningen.

Regeringen anser att kommissionen när det akuta skedet är över bör återkomma med en plan för hur användningen av fossilgas i Europa ska fasas ut.”

Det var vårt förslag, herr ordförande.

Anf.  20  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Ordförande! Jag tackar för förtydligandet från Liberalerna.

Apropå det som Vänsterpartiet framför har jag egentligen ingen synpunkt på att medlemsländerna ska öka produktionen av förnybara energislag. Det är, precis som Ilona Szatmari Waldau påpekar, en del av förnybarhetsdirektivet. Det är inte för mig kontroversiellt. Därför kan jag tänka mig att justera på den punkten och säga att vi ska trycka på särskilt för att alla medlemsländer ska bygga ut förnybara energislag.

När det gäller det som Bengt Eliasson säger tänker jag att det som läses upp i ståndpunkten fortfarande är väldigt mycket på detaljnivå vad Sverige ska göra för att påverka andra länders ganska detaljerade beslut om enskilda reaktorer. Det kommer med säkerhet att uppfattas som klåfingrigt i ett EU-perspektiv, och det tycker jag inte att regeringen ska framföra.

Däremot tycker jag att regeringen på ett generellt plan naturligtvis ska vara beredd att bistå och ta en samordnande roll om andra länder vill ha hjälp i omställningen från fossila energikällor. Det ser jag inget problem med. Men att vara detaljerad och prata om kärnkraft och enskilda reaktorer på det sättet tycker jag inte att vi ska göra.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Om jag tolkar statssekreterarens inspel rätt är egentligen de två första så att säga kompletterande styckena från Liberalerna i rimlig grad något som regeringen kan tänkas acceptera, i varje fall delvis. Eller hur ska jag tolka statssekreteraren där?

Anf.  22  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Ordförande! Jag tänker att det jag sa utgår från det talade ordet, som är så populärt att göra i EU-nämnden att jag kan göra precis det.

Med de två första styckena, menar du de två första styckena i det ursprungliga förslaget som skickades ut?

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Nej, de två i det som skickats ut från Liberalerna, det vill säga följande:

”Regeringen anser att ännu mer måste göras för att ersätta gasen med andra energislag, Kommissionen har lagt ambitiösa förslag för att höja takten i utbyggnaden av sol- och vindenergi, men regeringen saknar en motsvarande plan för kärnkraften.” Det och nästa stycke.

Vi får hålla på och diskutera lite grann öppet över telefon nu, tänker jag.

Anf.  24  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Då tänker jag faktiskt att jag inte vill vara så specifik. Jag menar inte att jag skulle vara så specifik att jag skulle gå in på kärnkraften. Jag skulle bara säga att vi kan bistå andra länder i omställningen från fossila energikällor om det kommer sådana förfrågningar. Då håller vi oss på en smakfull nivå.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Då har Bengt Eliasson hört regeringens ståndpunkt i detta. Återigen försöker jag leda det här till något slags konsensus, förhoppningsvis, eller något annat.

Jag lämnar ordet tillbaka till dig, Bengt, för eventuella kommentarer om regeringens här och nu uttalade komplettering eller lilla ändring.

Anf.  26  BENGT ELIASSON (L):

Ordförande! Jag står bakom vårt förslag så här långt.

Jag kan mycket väl tänka mig att ändra något ord i den sista delen i första ändringsstycket, alltså det här om att regeringen saknar en motsvarande plan för kärnkraften, och ändra den meningen något.

Jag vill ändå lyfta fram att Tysklands tre stängningar vid årsskiftet motsvarar Danmarks hela energibehov, så det är ju betydande förändringar som kommer att ske. Det är därför vi menar att samordningen och solidaritetstanken är så viktig här att Sverige behöver lyfta fram det.

Sedan finns det väl möjlighet att titta på andra ord här och var i vårt förslag. Men i princip står jag alltså bakom det förslag som jag läste upp och som också har stöd från andra partier så här långt.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Om jag får gå in lite krasst i EU-semantiken är ordet ”uppmanar” en rätt skarp markering, och det är rätt mycket att gå in i att vara väldigt detaljorienterad visavi andra medlemsstater.

Är det möjligen något där som du, Bengt Eliasson, skulle kunna reflektera lite grann kring? Det är ju en rätt tuff markering att gå in och tala om för andra länder exakt vad de bör göra.

Anf.  28  BENGT ELIASSON (L):

Som jag sa är jag beredd att diskutera enskilda ord. ”Uppmanar” är ett starkt ord, och det kan mycket väl tonas ned till något annat. Jag sitter just och funderar på vad det skulle kunna vara.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Jag föreslår så här, Bengt: Reflektera någon minut! Vi ajournerar mötet några minuter, så kanske vi kan hitta något slags lösning. Är det okej också för statssekreteraren?

Anf.  30  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Det är självklart okej.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Vi ajournerar och återkommer om några minuter.

Ajournering

EU-nämnden beslutade kl. 10.36 på förslag av ordföranden att ajournera samrådet.

Återupptaget samråd

Samrådet återupptogs kl. 10.41.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Innan jag lämnar ordet till dig, Bengt, lämnar jag ordet till statssekreteraren för kompletterande kommentarer.

Anf.  33  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Ordförande! Jag lyssnar gärna på Bengt Eliassons och Liberalernas förslag, men först vill jag säga något för vår del.

Att gå för långt från regeringens sida är att aktivt så att säga uppmuntra medlemsstaterna att göra det ena eller andra med sina reaktorer. Då är vi väldigt konkret inne i deras energipolitik, så det kan jag inte ställa mig bakom.

Jag ville börja med att säga det. Nu lyssnar jag gärna på Bengt.

Anf.  34  BENGT ELIASSON (L):

Ordförande! Jag ska försöka vara tydlig med hur jag tänker.

Då är vi i stycke två av de ändrade styckena, det vill säga det som ordföranden påpekade är väl starkt. Som tidigare uppläst låter det så här: ”Regeringen uppmanar de medlemsstater som planerar”, och så vidare.

Ett reviderat förslag skulle kunna vara att regeringen menar att de medlemsstater som planerar att stänga reaktorer bör göra vad som krävs för att reaktorerna ska kunna fortsätta drivas.

Anf.  35  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Jag uppskattar att Liberalerna försöker hitta en väg i det här, men i linje med mitt tidigare inlägg tycker jag att det är att gå för långt. Det skulle inte tas emot väl i EU, så det kan jag inte stå bakom. Då är det bättre att jag går tillbaka till och står kvar vid regeringens tidigare ståndpunkt.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Då har vi hört regeringens uppfattning i det här.

Står Bengt Eliasson ändå kvar vid det förslag som han läste upp alldeles nyss, och hur är det med de andra partierna när det gäller det kompletterade reviderade förslaget?

Anf.  37  BENGT ELIASSON (L):

Ordförande! Jag står fast vid det vi kan kalla mitt kompromissförslag, alltså att man skriver att regeringen ”menar” att de medlemsstater som planerar att stänga och så vidare och lägger in ett litet ”bör” längre ned. Då har vi tunnat ut det men ändå, tycker jag, letat en väg på mitten.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Då noterar jag det.

Jag antar att andra partier instämmer i det som Bengt Eliasson har sagt.

Anf.  39  JESSIKA ROSWALL (M):

Moderaterna svarar jakande på det. Vi håller med.

Anf.  40  CAMILLA BRODIN (KD):

Kristdemokraterna också.

Anf.  41  MARTIN KINNUNEN (SD):

SD står också fast vid det.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Vi vill också höra med Ilona Szatmari Waldau, Vänsterpartiet. Du har ju uttryckt lite oliklydande uppfattningar visavi regeringen. Jag skulle vilja höra ett förtydligande från dig också. Det är lite svårt när vi inte ser varandra.

Anf.  43  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Det är också väldigt svårt när statssekreteraren inledningsvis instämde i den ståndpunkt som jag framförde för att försöka kompromissa mer med Liberalerna med flera partier. Såvitt jag förstår kommer den ståndpunkt som Liberalerna har framfört att vara den som får majoritet. Då kommer jag naturligtvis att anmäla en avvikande ståndpunkt till förmån för mitt förslag, det vill säga bifall till regeringens ursprungliga förslag men med de tillägg som jag har framfört. Vi hoppas naturligtvis att även övriga partier står bakom det eftersom statssekreteraren gjorde det tidigare.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det här i nämnden i dag finns stöd och majoritet för den av Bengt Eliasson framförda reviderade och kompletterade ståndpunkten, som stöds av Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Sedan finns det en avvikande ståndpunkt framförd av Vänsterpartiet. Det finns alltså stöd för den inriktning och ståndpunkt som framfördes av Bengt Eliasson med flera.

Jag ställer också frågan till Centerpartiet om hur ni ställer er till detta. Jag måste gå igenom det också, rent processuellt.

Anf.  45  ANNIKA QARLSSON (C):

Vi tycker att energipolitik är nationell politik och att man med Bengt Eliassons förslag intar en annan linje än den som funnits i Sverige tidigare. Den förändringen kan inte vi ställa oss bakom.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Det är samma sak med oss socialdemokrater. Vi står också bakom regeringens framlagda första grundförslag.

Det är lite komplicerat när det är telefonsammanträde, men vi får lirka oss fram. Jag tackar er alla för närvaro och deltagande vid dagens EU-nämndssammanträde.

Jag vill tacka statssekreteraren för närvaro och tillönska en fortsatt trevlig dag och lycka till vid det kommande rådsmötet.

Innehållsförteckning

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

§ 2  Transport-, telekommunikations- och energifrågor

Anf.  2  ORDFÖRANDEN

Anf.  3  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  4  ORDFÖRANDEN

Anf.  5  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  6  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  7  ANNIKA QARLSSON (C)

Anf.  8  BENGT ELIASSON (L)

Anf.  9  ORDFÖRANDEN

Anf.  10  BENGT ELIASSON (L)

Anf.  11  CAMILLA BRODIN (KD)

Anf.  12  JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  13  MARTIN KINNUNEN (SD)

Anf.  14  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  15  ORDFÖRANDEN

Anf.  16  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  17  BENGT ELIASSON (L)

Anf.  18  ORDFÖRANDEN

Anf.  19  BENGT ELIASSON (L)

Anf.  20  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  21  ORDFÖRANDEN

Anf.  22  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  23  ORDFÖRANDEN

Anf.  24  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  25  ORDFÖRANDEN

Anf.  26  BENGT ELIASSON (L)

Anf.  27  ORDFÖRANDEN

Anf.  28  BENGT ELIASSON (L)

Anf.  29  ORDFÖRANDEN

Anf.  30  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  31  ORDFÖRANDEN

Anf.  32  ORDFÖRANDEN

Anf.  33  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  34  BENGT ELIASSON (L)

Anf.  35  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  36  ORDFÖRANDEN

Anf.  37  BENGT ELIASSON (L)

Anf.  38  ORDFÖRANDEN

Anf.  39  JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  40  CAMILLA BRODIN (KD)

Anf.  41  MARTIN KINNUNEN (SD)

Anf.  42  ORDFÖRANDEN

Anf.  43  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  44  ORDFÖRANDEN

Anf.  45  ANNIKA QARLSSON (C)

Anf.  46  ORDFÖRANDEN