Fredagen den 21 september 2007

EU-nämndens uppteckningar 2007/08:1

1 § Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 16 juli 2007

Återrapport från informellt ministermöte den 16–18 september 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 26 och 27 september 2007

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar dagens sammanträde öppnat och hälsar jordbruksminister Eskil Erlandsson med medarbetare välkomna.

Som underlag för den här punkten har vi en tidigare utsänd återrapport från ministerrådsmötet den 16 juli. Därefter ska vi prata om återrapporten från det informella mötet för några dagar sedan. Det finns det inte något skriftligt utsänt om ännu. Därefter går vi in på samråd för det kommande rådsmötet.

Jag lämnar först ordet till jordbruksministern för att kommentera de båda gångna rådsmötena den 16 juli och 16–18 september.

Anf.  2  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Den 16 juli hade vi ett rådsmöte. Där var det att fatta beslut om ärenden för att godkänna genetiskt modifierad potatisprodukt för odling och användning som råvara i stärkelseindustrin. Resultatet blev att frågan går tillbaka till kommissionen.

Det portugisiska ordförandeskapets arbetsprogram presenterades. Det kan konstateras att tyngdpunkten i jordbruksrådet under hösten kommer att ligga på att uppnå en politisk överenskommelse om reformen av vin.

Vi hade en första mer detaljerad diskussion om vinreformen. Medlemsstaterna är överens om att behovet av en reform är stort. Det är delar av kommissionens analys att åtgärder måste vidtas för att minska produktionen och stärka konkurrenskraften.

Vi hade också en diskussion om sockerreformen. De flesta medlemsstaterna stöder huvuddragen i sockerreformen och anser att ytterligare åtgärder måste vidtas för att odlarna och industrin frivilligt ska minska sin produktion.

Vi hade en diskussion om läget i WTO-förhandlingarna och ett borttagande av det obligatoriska arealuttaget. Vi hade en diskussion om torkan i östra Balkan, om skogsbränder på Cypern, om tillämpningen av tvärvillkoren i de nya medlemsstaterna och om situationen på kalvköttmarknaden. Vidare hade vi som vanligt diskussioner om fågelinfluensan.

Den spanske ministern informerade om att Spanien har nominerat Medelhavskusten till Unescos lista över det internationella världskulturarvet.

Vi hade dessutom ett informellt ministerrådsmöte den 16–18 september. Då arrangerade det portugisiska ordförandeskapet ett informellt ministermöte i Porto. Mötets tema var livsmedelskedjornas betydelse för en uthållig utveckling av landsbygden.

Jag framhöll i mitt inlägg livsmedelskedjornas betydelse inte bara för landsbygden utan för hela samhället, en ökad efterfrågan på råvaror inom livsmedelsindustrin och denna sektors betydelse. Klimatförändringar och ökad efterfrågan på bioenergi skapar nya möjligheter att utveckla en uthållig livsmedels- och energiproduktion i Europa.

För Europas del gäller det, enligt min mening, att i än högre grad satsa på kunskapsbaserade och förnybara produkter och processer snarare än på bulkproduktion.

Forskning och utveckling är härvidlag viktiga instrument för att uppnå detta. EU:s regelverk måste vara flexibelt och hänsyn måste tas till regionala och nationella behov och förutsättningar. Arbetet med att förenkla och reformera den gemensamma jordbrukspolitiken måste fortsätta. Ett ökat relativt fokus på landsbygdspolitiken är något som vi från svensk sida välkomnar.

Ett sammanfattande intryck från diskussionerna var att så gott som alla medlemsstater – faktiskt inkluderande Frankrike – talade om behovet av reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken. Givetvis lägger olika länder tonvikten på olika frågor, men bara det faktum att ingen längre på allvar ifrågasätter att CAP måste reformeras ser jag som något mycket positivt. Det är den känsla jag tar med mig från Porto.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Då har jordbruksministern också informerat om det informella ministermötet i september.

Jag vill själv ställa en följdfråga om WTO. Tidigare fick vi visst hopp om nytt syre till diskussionen när det kom tankepapper om jordbruk bland annat. Kan jordbruksministern utveckla vad som förväntas hända inom jordbruksministerns område som ju ändå är rätt avgörande för framgång i den frågan?

Anf.  4  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Det gör jag gärna.

De senaste veckornas förhandlingar i Genève på jordbruksområdet vittnar om en viss optimism tack vare en konstruktiv hållning hos WTO-medlemmarna. Samtliga förhandlingsområden har gåtts igenom. Inga direkta förändringar i WTO-medlemmarnas ståndpunkter har dock fastlagts och framlagts ännu. Förhandlingsordföranden väntas presentera en reviderad förhandlingstext mot mitten eller slutet av oktober, följt av ett högnivåmöte. Kommissionen verkar rimligt optimistisk om chanserna att få till stånd en överenskommelse före jul.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och lägger detta till handlingarna.

Vi går så in på information och samråd inför ministerrådsmöte den 26 och 27 september. Till detta har vi en blå agenda.

Miljö- och jordbruksutskottet har informerats i aktuella frågor och haft överläggningar när det gäller punkt 6, där det har varit skarpare samråd.

Vi tar A-punktslistan sist, som vi brukar. Vi går in på beslutspunkt nr 3. Det är den första av tre frågor om genmajs. Just den här sortens genmajs är ny i EU-nämnden, om jag är rätt underrättad, men frågan i vid mening har naturligtvis varit uppe här vid ett antal tillfällen förut.

Vill jordbruksministern komplettera det underlag vi har fått?

Anf.  6  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Jag väljer att kommentera dagordningspunkterna 3, 4 och 5 gemensamt.

Sverige anser att gemenskapen har ett regelverk för GMO som sätter säkerheten för människor och miljö främst och som bygger på försiktighetsprincipen. Det ger konsumenterna möjlighet till ett val mellan konventionella produkter och GMO eftersom regelverket ställer krav på märkning och spårbarhet.

När det gäller GMO-majs som föreslagits för marknadsgodkännande stöder Sverige kommissionens förslag att produkterna godkänns för utsläppande på marknaden eftersom de av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och berörda myndigheter i Sverige har bedömts vara lika säkra som konventionell majs.

Anf.  7  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Min fråga till jordbruksministern gäller punkterna 3, 4 och 5.

Det gäller den ständiga kommittén för livsmedel och djurhälsa. Inte i något av dessa ärenden ger de någon synpunkt på kommissionens förslag, vare sig för eller emot.

Kan jordbruksministern redogöra för varför?

Anf.  8  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag kan inte svara på varför de inte har yttrat sig i sak.

Anf.  9  SONIA KARLSSON (s):

Jag tycker att det är lite intressant. Det är ju kommittén för livsmedel och djurhälsa. Då undrar man hur diskussionen har gått inom kommittén. Det blir oavgjort. De lämnar ingen synpunkt alls.

Någon av tjänstemännen kanske har någon information.

Anf.  10  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Jag har Cajsa Elfverson med mig. Hon kan säkert svara på frågan.

Anf.  11  Kanslirådet CAJSA ELFVERSON:

Som ni väl känner till är besluten om godkännande av dessa produkter delegerade till kommissionen. Kommissionen måste höra Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa och få en kvalificerad majoritet som stöd för sitt förslag innan kommissionen kan fatta beslut.

Det är det som kallas för kommittéförfarande, eller kommittologi med EU-slang.

Det finns ju olika uppfattningar hos olika medlemsstater om GMO är bra eller dåligt. Det gör att oavsett vad det finns för yttranden från den här europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, eller inte röstar länderna som man tycker i sakfrågan. Det innebär att man får en blockering i den här kommittén, kanske hälften för och hälften emot. Då kan inte kommissionen gå vidare med sitt förslag, och enligt den procedur som finns hänskjuts frågan till rådet. Det är det vi ser varje gång.

Anf.  12  JACOB JOHNSON (v):

Vi har i grunden en mycket skeptisk inställning till GMO-produkter. I handlingarna finns det ett referat till en bilaga från Coreper den 25 juli 2007 där man kan se hur de olika staterna har röstat. Det framgår inte. Jag undrar hur det är. Vilka länder är för och vilka är emot?

Jag tycker att det här lite grann illustrerar ett problem att EU till slut hamnar på den ståndpunkten att den fria rörlighetens princip är överordnad saker som subsidiaritet och tveksamhet rörande GMO.

Jag delar inte ministerns uppfattning i slutsatsen utan har en avvikande mening.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Den avvikande meningen noteras. Att kunna namnge medlemsstater och ge lite inblick i slutförhandlingsskedet är precis det som är syftet med de här muntliga överläggningarna.

Anf.  14  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag kan tillkännage delegationernas avsikter inför omröstningen, men jag vill poängtera och påpeka att det är hemligt fram till dess att vi har haft omröstning.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Jag kunde ha varit mer precis. Det är just det här att avslöja hur andra länder beter sig i förhandlingsspelet som inte syns i papperen som skickas ut. Det beror naturligtvis på känsliga relationer mellan Sverige och andra länder och faktiskt förhandlingarna som sådana. De kommer att hemligstämplas, just namnen på staterna och möjligtvis lite till om det behövs, i de uppteckningar som görs. Det kan jordbruksministern vara lugn med.

Anf.  16  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är bra.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  17  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Vi i Miljöpartiet tycker naturligtvis att Sverige borde rösta mot, för försiktighetsprincipen ska väl gälla. Jag tycker att det också är intressant att titta på hur den ständiga kommittén fungerar. Den är väldigt politisk, GMO-frågan är politisk, försiktighetsåtgärderna sätts i första rum av vissa länder. Eftersom den kan ge varken ja eller nej är det märkligt att den nya svenska regeringen har ändrat uppfattning. Under förra mandatperioden lade Sverige ned rösten i alla frågor om GMO. Men nu har den nya regeringen bytt åsikt, trots att alliansens partier är splittrade, och röstar ja och alltså hoppar över försiktighetsprincipen, vilket jag beklagar väldigt mycket.

Jag vet att miljö- och jordbruksutskottet hade en väldigt lång diskussion om detta, så jag avstår från vidare argumentering och vill bara markera en avvikande mening.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Det noteras.

Anf.  19  STAFFAN DANIELSSON (c):

Det här är en fråga som det är en stor diskussion om, och den utvecklas. För några år sedan när man röstade om detta var det betydligt fler länder som då var emot. Frågan är hur den utvecklingen har varit.

Kort bara: Det här är en djupare fråga. Det handlar om växtförädling som kan ske på traditionellt sätt för att påverka sorter eller med hjälp av genteknik. Det är det detta handlar om. Kunde jordbruksministern säga någonting om läget när det gäller utvecklingen i världen på det här området? Det är mycket som sker, och det är en mycket omfattande handel som även når Sverige med sorter som omfattas av den här tekniken för att växtförädla. Jag tycker att det skulle vara bra att ha några ord om helheten.

Anf.  20  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Vad beträffar utvecklingen i världen kan konstateras att detta är en av de riktigt stora frågorna i de nu pågående WTO-diskussionerna. Där finns en gräns som inte bara består av ett hav som heter Atlanten utan också av en gräns kring vad man tycker om genetiskt modifierade organismer. Det finns en annan inställning som i sig grundar sig på vetenskap på andra sidan Atlanten. Vi är generellt försiktigare i vår världsdel och i vår region än vad man är på andra sidan. Det tar sig lite olika uttryck vad gäller skillnader i världsmarknadspriser på produkter som handlas på världsmarknaden. Proteinfoder är ett exempel, soja, men också numera en del spannmålsprodukter som majs.

Vad det här kommer att leda till i samband med ett förhoppningsvis snart avslutande av WTO-förhandlingarna har jag ingen kunskap om, däremot en väldig kunskap om att detta är en av de riktigt stora frågorna på jordbruksområdet att lösa i de här diskussionerna. Jag hoppas och förutsätter att man dels kan enas, dels värderar den försiktighetsprincip som vi har i Europa.

Vad beträffar frågan om hur utvecklingen har varit kan jag först konstatera att vad jag har kunnat läsa mig till har Sverige faktiskt i de flesta fall även tidigare röstat för användningen av genetiskt modifierade organismer.

Vidare, med den lilla kunskap jag har på det här verkligen stora området, tycker jag mig ha noterat en förändrad syn i bland annat Tyskland och Danmark, det vill säga att de har blivit mer för användandet av och utsättandet av GMO.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Då behandlar vi punkterna 3, 4 och 5 i klump. Det kan vi väl göra med ett beslut, kanslichefen? Hon nickar.

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande meningar från v och mp.

Vi går vidare till punkt 6 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin. Den frågan fann stöd i EU-nämnden i juli. Framför allt var det samråd i den här frågan i miljö- och jordbruksutskottet i förrgår där det till och med var ett enigt utskott som stod bakom regeringens position.

Då konstaterar jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även här, men innan jag gör det finns det en fråga.

Anf.  22  CARINA OHLSSON (s):

Även om vi har haft samråd vill jag förvissa mig en gång till om att man med största kraft gör klart att de länder som börjat ta på sig sitt ansvar inte diskrimineras när de gör om det här. Man kan läsa i handlingarna att det står: med viss hänsyn till de länderna. Det är viktigt att det där ”viss” inte blir så, utan att man tydligt tar ställning och driver stenhårt att länder som har börjat ta på sig sitt ansvar inte diskrimineras så att de får börja om från utgångsläget.

Anf.  23  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Detta är den svenska ståndpunkten som jag har framfört i de diskussioner som har varit på tidigare rådsmöten. Samtidigt vill jag även här konstatera att det faktiskt är ett antal länder som helt har upphört med sin produktion. Det är ett antal länder som har halverat sin produktion. Detta sagt apropå att det är länder som har iklätt sig betydligt större ansvar än vad Sverige så här långt har gjort. Men vi ska hålla vår fana högt och skydda den industri och den odling som vi har i Sverige inom ramen för den överenskommelse som ligger i botten för de här diskussionerna.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag vill säga, även till Carina Ohlsson, att skälet till att jag inte sade att ordet var fritt var just att jag ville respektera det samråd som skett i miljö- och jordbruksutskottet. Det måste vi göra av respekt för utskottet när utskotten faktiskt tar frågor på allvar, i denna enda fråga kan man kanske tycka i dag, och av respekt för riksdagsordningen. Därför tänkte jag slippa debatt och vill vädja till nämnden att tänka på det även framöver när ett saksamråd har ägt rum.

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Det var punkt 6. Punkt 7 handlar om organisationen för marknaden för vin. Den frågan fick stöd i nämnden den 13 juli, och i det kommande rådsmötet är det en riktlinjedebatt.

Anf.  25  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförandeskapet har ställt två frågor till ministrarna. Den första frågan är om det på medlemsstatsnivå bör ske en stegvis upplösning av produktionsrestriktionerna när systemet med planteringsrätter ska upphöra år 2014 eller om en upplösning av systemet bör ske genom införande av temporära produktionsbegränsande åtgärder.

På den första frågan svarar jag att det huvudsakliga syftet med hela reformen är att öka den europeiska vinsektorns konkurrenskraft och marknadsanpassa vinsektorn. Därför vill vi från svensk sida se ett omedelbart avskaffande av systemet. Detta ska ske utan utfasningsperiod eller temporära produktionshämmande åtgärder. De producenter som vill satsa på sin produktion ska få möjlighet att göra det så snart som möjligt.

Förbudet mot nyplantering och systemet med planteringsrätter är en klassisk kvotering som snarare hämmar marknadsutveckling än håller produktionen i schack. Vi har i en nyligen framtagen rapport sett att systemet med planteringsrätter inte har fungerat tillfredsställande. Många brister finns med systemet. En allvarlig brist är att de producenter som är konkurrenskraftiga och som vill satsa på sin produktion, till exempel utöka den, har ingen möjlighet till det på grund av restriktionerna.

Slutsatsen är att vi vill avskaffa systemet utan några som helst övergångsåtgärder och på det sättet påskynda en marknadsanpassning av vinsektorn.

Den andra frågan berör användandet av socker i vintillverkningen som kommissionen vill förbjuda. Denna berikningsmetod ska förbjudas samtidigt som stödet för druvmust avskaffas. Även berikningsnivån ska sänkas. Motivet är att motverka överproduktion och fallande sockerpriser.

Frågan som vi ska svara på är om vi anser att specifika övergångslösningar bör införas eftersom användandet av socker i vissa regioner har accepterats av traditionella och klimatmässiga skäl.

Mitt svar på denna fråga är att när det gäller tillsats av socker i vintillverkning anser vi att åtminstone producenter i de kallare regionerna fortsatt ska få tillämpa sig av metoden. De viner som framställs i dessa regioner har ingen möjlighet att på naturlig väg komma upp i någon högre alkoholhalt. Dessa är beroende av berikning med socker eller druvmust. En övergång till druvmust anses bland tillverkarna vara en kostsam metod och sägs även påverka smaken.

De viner som odlas i de kallare regionerna, och dit hör exempelvis Tyskland men också Sverige, Holland, Polen och Belgien, bidrar enligt undersökningar inte till EU:s vinöverskott utan avsätts i normalfallet på den inhemska marknaden. Vi ser ingen anledning att avskaffa denna tillverkningsmetod som på många håll använts traditionellt under lång tid.

Jag ser inte hur en övergångslösning skulle kunna hjälpa de producenter som vill fortsätta att berika sina viner med socker. Det handlar bland annat om att sockerberikat vin i de norra delarna av EU är en sorts traditionell produkt, och i exempelvis i Tyskland kan det finnas nationella inhemska regler kring denna metod.

De medlemsländer som vill fortsätta att använda sig av metoden kommer sannolikt inte att betrakta övergångslösning som ett alternativ.

Anf.  26  CARINA OHLSSON (s):

Först vill jag säga att vi stöder regeringens ståndpunkt i detta. Vi stöder också fortsättningen, att driva att det inte ska gå över till nationella kuvert. Hur verkar det i den diskussionen? Finns det länder som ställer upp på Sveriges ståndpunkt? Hur kommer det att gå?

Det sista, att Sverige anser att reformen bör leda till budgetbesparingar – skulle nationella kuvert leda till budgetbesparingar, eller kan det blir så att det blir status quo?

Anf.  27  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Vi säger nej till nationella kuvert, och Holland, England och Danmark säger också nej. Man kan väl om man sammanfattar och generaliserar grovt säga att det som vanligt är lite nord mot syd här.

Frågan om budgetbesparingar är egentligen omöjlig att svara på, men det är klart att chansen för att vi ska kunna hålla igen på budgetutgifterna minskar om det införs nationella kuvert.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 8, Upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd med mera, även kallat tvärvillkor. Ni känner igen frågan. Den har varit uppe i EU-nämnden vid flera tillfällen förut, och på rådets agenda står den nu, om jag är rätt informerad, som informationspunkt.

Vill jordbruksministern säga något om den?

Anf.  29  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Sverige välkomnar kommissionens förslag och anser att de ligger i linje med de rådsslutsatser som redan antagits. Jag vill dock också samtidigt tillägga att jag kommer att fortsätta att på olika sätt arbeta för att få ytterligare förenklingar av tvärvillkoren.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Jag vill själv ställa en kompletterande fråga: I den regeringskanslipromemoria vi har fått står det något om ett svenskt initiativ för att ändra beloppsgränser och sådant. Vill jordbruksministern kommentera detta ytterligare? Det såg lite nytt ut.

Anf.  31  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är ju en fråga, fru ordförande, som vi har drivit sedan länge. Det vi nu håller på med är att skapa majoritet för vår uppfattning, och det är en del av förenklingsarbetet och vårt mål att ändra på och lätta på den administrativa bördan för i detta fall bondeföretagare.

Anf.  32  CARINA OHLSSON (s):

Jag tycker även här att det man driver från svenskt håll är bra, men jag vill fortsätta att följa upp att det inte får inverka på djurskyddet i övrigt, utan att man håller den fanan högt också när det gäller gifter i produktionen och så vidare.

Jag ställer mig även bakom de små avvikelserna. I utskottet tog jag upp att jag vill att man fasar ihop det sedan. Sverige fick ju från EU:s revisorer att just Jordbruksverket var tvunget att följa upp det för att det handlar om små avvikelser, och det ställer högre krav på en ökad kontroll. Om man alltså driver detta från svenskt håll är det kanske även bra att driva det på alla arenor och ta upp hur man kan fasa ihop de två delarna. Jag undrar om det finns möjlighet att göra det.

Anf.  33  ULF HOLM (mp):

Jag vill bara fråga hur man har kommit fram till att beloppet ska höjas till 100 euro. Utgångspunkten är också ganska nationell. Vi har större jordbruksenheter här i Sverige än i många andra EU-länder, och då är frågan hur detta slår mot andra EU-länders mindre jordbruksenheter. Kan det bli väldigt dyrt för dem? Om vi nu ska försöka vara lite europeiska i vårt synsätt och inte bara så nationella.

Anf.  34  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Vad beträffar djurskyddet har jag i många olika sammanhang kungjort den svenska ståndpunkten. Den ligger fast och kommer fortsatt att hävdas i de diskussioner som vi har i det här och i andra sammanhang.

Vad beträffar de små avvikelserna finns en diskussion om att en uppföljning av gårdar med små avvikelser från vår sida inte är önskvärd samma år. Ett sådant villkor skulle öka den administrativa bördan och inte innehålla de förenklingar som såväl kommissionen, rådet som vi i Sverige eftersträvar. Däremot kan man tänka sig att dessa gårdar kan ingå i ett kontrolluttag ett påföljande år, till exempel nästkommande år. Men det är, vill jag gärna påpeka i sammanhanget, också mycket viktigt att alla medlemsstater behandlas lika. Därför måste minimigränsen för sanktion definieras av kommissionen. Uppgiften att definiera vad som kan betraktas som en liten avvikelse bör alltså inte överlämnas till enskilda medlemsstater.

För att fylla på med Ulf Holms fundering ökar ju den administrativa belastningen om man sänker gränsen, och det gäller i än högre grad i länder som har många mindre jordbruk. De har säkert också att ta hänsyn till administrativa belastningar, både för företagande och i den offentliga apparaten.

Anf.  35  STAFFAN DANIELSSON (c):

Jag tycker att det är glädjande att Sveriges och jordbruksministerns arbete för att få lite enklare och generellare inriktning på stöden börjar ge resultat. Självklart ska vi ha höga krav på miljö och djuromsorg, och självklart ska det ställas krav på pengarna. Men det är ju väl känt i Sverige och annorledes att det ofta från EU:s sida blir ett kineseri med millimeterrättvisa som främjar en väldigt stor byråkrati utan att för den skull ställa högre krav på lantbrukarna. Inriktningen tycker jag alltså är mycket bra, och det är bra att det börjar röra på sig inom EU i den här frågan.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Nämnden tackar för informationen i den här frågan.

Vi går vidare till punkt 9, som även den är en informationspunkt. Den punkten, det vill om system för direktstöd vad gäller arealuttag, känner vi också igen. Det kan bero på att nämnden informerades senast den 13 juli. Jordbruksministern får gärna berätta om det har hänt något nytt sedan dess.

Anf.  37  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag kan konstatera att kommissionens förslag ligger helt i linje med den begäran som vi från svensk sida lämnade i juli månad och som jag alltså följaktligen stöder fullt ut. Jag vill dock i sammanhanget påpeka att ett helt borttagande av instrumentet uttagen areal i samband med hälsokontrollen bör föregås av att kommissionen gör en miljökonsekvensanalys.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i denna fråga och går över till Övriga frågor, som även dessa är informationspunkter.

Jag vill uppmärksamma nämnden på att en övrig fråga har strukits, nämligen 10 h, Uppläggning av arbetet i framtiden, men att det på brittiskt initiativ har tillkommit en fråga om mul- och klövsjuka.

Ska vi försöka låta jordbruksministern kommentera de övriga frågorna i klump och därefter se om vi även kan föra diskussionen i klump.

Anf.  39  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Första punkten på min lista är fågelinfluensan, en fråga vi känner igen. Där är då att konstatera att per den 17 september har hittills i år 70 människor smittats, och 42 av dessa har avlidit.

Frågan om bluetongue tas alltså upp på begäran av den nederländska delegationen. Där kan man notera att ett utbrott i Tyskland orsakat att restriktioner införts i omkringliggande områden kring utbrottet. Detta område omfattar nu även delar av Danmark. Sjukdomen kryper alltså närmare oss.

Punkt 10 c, Världsdagen för livsmedel den 16 oktober kommer att äga rum, och jag är beredd att svara på frågor om det.

WTO-förhandlingarna har redan blivit omnämnda i inledningen, och jag har inget utöver detta att tillägga så långt, men jag är beredd att svara på frågor.

Angående punkt 10 e, om bränderna, är frågan upptagen av den grekiska delegationen med stöd av Cypern. I materialet framgår att det är omfattande skador, och ett stort antal människoliv har ju spillts i samband med bränderna.

Vi har situationen på världsmarknaden för spannmål, punkt 10 f, på begäran av den spanska delegationen, och det är ju välkänt att världsmarknadspriserna har stigit dramatiskt.

Ökade nationella referenskvantiteter för mjölk och mjölkprodukter tas upp på begäran av den polska delegationen. Där har vi utrönt att den polska delegationen vill att utökningen av kvoterna och kvantiteterna ska omfatta hela Europeiska unionen. Om det är på det sättet kommer vi i en eventuell diskussion att stödja en sådan begäran. Eftersom vi avser att fasa ut dessa kvoter är det ju lika bra att börja så fort som möjligt.

Vi har fått anmälan om ytterligare en övrig fråga, och det är alltså mul- och klövsjukan som återigen har drabbat Förenade kungariket. De avser säkert att lämna en information, och där är det ju konstaterat att vi i Sverige är oroade över situationen som har uppstått i England. Det är oroväckande att smittan åter blossat upp, och det är angeläget att stoppa den igen på samma föredömliga sätt som gjordes i England när den utbröt där i augusti. Vidare är det angeläget att det utreds hur smittan har kunnat spridas igen så att vi kan dra lärdom av det. Sverige stöder slutligen de åtgärder som vidtagits av kommissionen och av de drabbade länderna. Eventuella förslag kommer Sverige att ta ställning till efter det att de presenterats av kommissionen.

Anf.  40  ULF HOLM (mp):

När det gäller punkt 10 d, WTO, måste jag säga att jag helt enkelt inte förstår vad som menas med förslaget till svensk ståndpunkt. ”Ett steg på vägen måste vara att kommissionen, under vissa förutsättningar, signalerar en mer flexibel hållning i olika frågor.” Vad betyder det? Vilka frågor? Är det kommissionen som ska lätta upp EU:s uppfattning, eller kräver man att andra länder ska vara mer flexibla och öppna upp? Man kunde ha uttryckt detta. Jag hoppas ju och tror att vi är ganska eniga i WTO-förhandlingarna, men lite mer klarhet hade inte skadat.

När det gäller punkt 10 e, Bränder, kanske jag lyssnade lite ouppmärksamt eftersom jag läste det här med WTO, men jag undrar varför Sverige ska avvakta ståndpunkt. Jag har blivit förvånad över att det i Grekland tydligen finns regler som gör att om man bränner ned så får man en fördel, för då kan man bebygga. Det verkar ju jättekonstigt att man i stort sett uppmuntrar folk att sätta eld på skog för att kunna bebygga. Det där måste man faktiskt diskutera innan man skänker en massa pengar till Grekland på grund av detta. Jag tycker i och för sig att man kan ge pengar, eftersom det är en katastrof, men det är ett väldigt konstigt regelverk.

Så undrar jag över punkt 10 h. Det är en fin rubrik, Uppläggning av arbetet i framtiden, men vad betyder det?

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Den punkten har strukits, så den frågan faller.

Innan jag släpper in jordbruksministern vill jag bara påminna Ulf Holm om det vi alla vet, att detta är informationspunkter.

Anf.  42  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Om man ska ha röna framgångar i de stora, världsomfattande WTO-förhandlingarna måste man göra som i alla andra diskussioner och förhandlingar människor emellan, länder emellan eller organisationer emellan, nämligen visa en viss flexibilitet. Annars är det onödigt att över huvud taget ha några diskussioner och förhandlingar. Det är ju själva motivet till att över huvud taget sätta sig vid ett förhandlingsbord. Man måste kunna visa flexibilitet. I det här sammanhanget handlar det väldigt mycket om att vi måste visa flexibilitet beträffande EU:s tullsatser för att röna en, som jag tycker, angelägen framgång i WTO-förhandlingarna.

Jag är dåligt informerad om bränderna i Grekland och om hur deras rättssystem är uppbyggt. Jag är förmodligen inte mer informerad än vad nämndens ledamöter är. Den information jag har har jag alltså tagit del av i medierna. Men vad jag förstår handlar det här väldigt mycket om nationell lagstiftning. Enligt min uppfattning, och jag hoppas att nämnden stöder den, ska EU inte lägga sig i den nationella lagstiftningen alltför mycket. Vi ska ägna oss åt de stora och Europaövergripande frågorna.

Anf.  43  BJÖRN HAMILTON (m):

Fru ordförande! Jag har också en kommentar till WTO-förhandlingarna. Vi i näringsutskottet var i USA i 14 dagar. Vi har just kommit hem därifrån. Vi diskuterade just detta med ett flertal demokrater och republikaner från kongressen. Jag måste säga att de var oerhört negativa. De sade att det inte finns någon anledning att slutföra de här förhandlingarna om de sedan säger nej i kongressen. Presidenten har ju inget mandat. Jag tycker att man ska ha en viss försiktighet här och kanske ha det i åtanke. De har en väldigt negativ inställning, inte till själva förhandlingarna men till att slutföra dem utan ett mandat från kongressen.

Anf.  44  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det pågår diskussioner och kanske rent av i ett inledningsskede inför de direkta förhandlingarna. Som jag sade i inledningen av det här sammanträdet är det kommissionens bedömning att det finns en viss optimism. Det grundar man i sin tur på hur förhållandet var mitt i sommaren. Då fanns det inte ens en viss optimism. Min, och jag hoppas nämndens, ambition är att vi ska kunna få de här förhandlingarna i hamn och att det ska leda till någonting. En gammal partiledare i mitt parti brukade alltid säga att ingenting är klart förrän allting är klart, och så är det ju, inte minst i den här typen av förhandlingar.

Sedan kan jag också meddela att jag själv avser att åka till USA under hösten för att bland annat titta närmare på den här frågan och sätta mig in i hur de resonerar, allt i syfte att vi ska komma i mål.

Anf.  45  CARINA OHLSSON (s):

Låt mig återkomma till detta med bränderna. Jag får erkänna att jag inte kan mer än jordbruksminister om Greklands lagstiftning. Däremot har jag en annan information. Jag sitter som ledamot i miljö- och jordbruksutskottet i Europarådet. Där har Medelhavsländerna vid ett flertal tillfällen försökt att få med just frågan om skogsbränder, och vi har ständigt sagt att det inte är en fråga för Europarådet. Det vara en ren information.

Därför står jag bakom den ståndpunkten att detta inte är en gemensam fråga, även om det i det här fallet kanske är ytterst svårt just för Grekland. Men man får väl diskutera det separat. Skogsbränder är inte en fråga som man ska handha. Vi vill inte ha skogen dit, och då vill inte heller ha de bränder som är i skogen.

Anf.  46  PEDER WACHTMEISTER (m):

Jag ägnade rätt mycket tid i parlamentet åt just de här Forest Focus-frågorna och bränderna. Det finns väldigt mycket pengar budgeterat i budgeten i Europa för skogsbränder. När man avsatte de här pengarna började det brinna ännu mer, bland annat i Frankrike, Spanien och Portugal. Det här vet man om. Jag kommer inte ihåg siffran, men jag tror att det är någonstans mellan 5 och 6 miljarder som finns. De betalas ut som ersättning. Vi försökte skilja på skogsfrågan och brandfrågan, men de bakades ihop ändå. Därför vet väl grekerna att det finns pengar att hämta.

Anf.  47  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Det är inte lätt att ha någon synpunkt eller kommentar när sakkunskapen har talat.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Jordbruksministern kan ju notera suckarna och vikten som många ledamöter fäster vid denna fråga så att den inte landar snett. Vi återkommer säkert till det ärendet. Detta om rådsagendan när det gäller jordbruk och fiske. Finns det något övrigt inför det rådet som jordbruksministern vill ta upp med oss?

Anf.  49  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Nej.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi jordbruksministern för i dag och önskar lycka till på rådsmötet.

Men innan vi gör det ska vi naturligtvis behandla A-punktslistan och inte glömma bort den. Det är tekniska frågor och frågor som tidigare behandlats, men jordbruksministern får gärna kommentera dem om han vill.

Anf.  51  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Nej, men jag är beredd att svara på frågor om nämnden så önskar.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Finns det några frågor? Nej. Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i dessa ärenden.

Då är vi klara med rådsagendan och tackar jordbruksministern och önskar lycka till.

2 §  Konkurrenskraft

Näringsminister Maud Olofsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 25 juni 2007

Återrapport från informellt ministermöte den 19–21 juli 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 28 september 2007

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Nästa agenda vi ska ta fram gäller konkurrenskraftsrådet. Det ska vara den som upptar punkter till och med 9 h. Den ska ha två sidor.

Då hälsar vi näringsministern med medarbetare välkommen. Vi går till punkt 2 på den gula agendan, det vill säga punkter om konkurrenskraft. Det rådet är, som nämndens ledamöter vet, delat mellan flera statsråd. Jag vill uppmärksamma ledamöterna på att konsumentfrågorna, det vill säga 9 c, d och g, föredras av statsrådet Sabuni efter besöket av statsrådet Olofsson. Det är också så, vilket man kan ha i bakhuvudet, att även forskningsfrågorna är delade mellan olika råd och mellan olika ministrar. Grönboken om forskning är till exempel en fråga för Lars Leijonborg och utbildningsutskottet. Det kan kännas som om den ligger nära bordet i dag men inte på detsamma. Det ber jag nämndens ledamöter tänka på. Den frågan kommer att återkomma till utbildningsutskottet och säkert även till nämnden senare i höst.

Först bland de Olofssonska frågorna har vi återrapporter från rådsmötena den 25 juni och den 19–21 juli. Rapporter om dessa rådsmöten är tidigare utsända. Finns det något näringsministern vill lägga till?

Anf.  54  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Nej, egentligen inte. Ni har fått den återrapportering som har varit. Det man kan notera är att de diskussioner som varit förut och som gäller EIT inte har kommit någonvart i finansieringen. Det är väl egentligen det jag har att säga.

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Då vet ni det också innan vi går in på övriga punkter så småningom där den frågan ploppar upp igen.

Anf.  56  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag har en ordningsfråga, men det gäller inte återrapporteringen utan nästa punkt.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Då lägger vi återrapporterna till handlingarna.

Anf.  58  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Om jag är rätt informerad kommer näringsministern att ha saksamråd med näringsutskottet först på tisdag. Då undrar jag hur det blir med saksamrådet när vi har beslutssamråd här i dag. Vi kan påminna oss fru ordförandens synpunkter tidigare i ärendet där saksamrådet blockerade en diskussion här i EU-nämnden. Vi undrar hur det förhåller sig, för det här är ju den omvända ordningen.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Det svarar jag på själv. Inte alls. När vi går in på information och samråd inför ministerrådsmötet den 28 september skulle jag just berätta för nämndens ledamöter hur det ligger till och vad som har varit i vilket fackutskott. Det gör vi, som vice ordföranden vet, alltid. I de här frågorna är det så att det inte har varit någon information i närings‑, civil- eller trafikutskotten och att näringsutskottet ska informeras av näringsministern den 25 september i aktuella och kommande EU-frågor. Så är det med det. Det är inget konstigt med det. Det innebär att nämnden tar frågorna givet detta, det vill säga samråder i dag i beslutsfrågorna.

Anf.  60  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag funderar över hur det blockerar saksamrådet på tisdag om vi fattar beslut i samrådet här.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

EU-nämnden samråder i dag inför det kommande rådsmötet. Näringsutskottet informeras av näringsministern på tisdag. De frågorna står inte emot varandra. Nu råkar det dessutom vara så att näringsutskottets ordförande sitter i nämnden. Jag lämnar ordet till henne i ordningsfrågan om hon har något ytterligare att berätta om detta.

Anf.  62  KARIN PILSÄTER (fp):

Låt mig ytterligare förtydliga det som står i handlingarna. Det är inte planerat något samråd i utskottet på grund av olika omständigheter, utan det är en allmän orientering om höstens arbete som kommer på tisdag som det står i handlingarna.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Sådant är bara bra, om jag får uttrycka mig så enkelt. Det är alltid så att vi sitter och lägger pussel här på fredagar. Vi har alltid att lägga sista handen vid de frågor som ska upp i rådet. EU-nämnden har hittills aldrig, vad jag vet, haft någon reservation för något som ligger senare i tiden. Det här är sista anhalten. Sedan får det gärna ha varit saksamråd i större frågor när man väl kommer till EU-nämnden. Så är det med det, och det är inte konstigare än så egentligen.

Då går vi in på agendan. Vi brukar ta A-punkterna sist. Punkt 3 a, b och c avser jag att behandla i klump. För pusselintresserade sakutskottsledamöter och övriga kan jag berätta att de här frågorna delvis har behandlats i både nämnd och näringsutskott förut. Lissabonstrategin har varit både här och i näringsutskottet vid flera tillfällen. Industripolitiken har också varit i EU-nämnden förut. Andra delar av den här frågan har det inte. Det vi har att göra är att fatta beslut i dag om ett sådant här riktlinjedebattsmandat. Av den anledningen lämnar jag ordet till näringsministern för att föredra det så mycket som möjligt i klump.

Anf.  64  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag vill betona det som ordföranden säger, att det här är en riktlinjedebatt. Det är inte aktuellt med något beslutsärende över huvud taget den här gången. Riktlinjedebatten handlar om industrimeddelandet och industripolitiken, och det är Lissabonstrategin som ligger till grund för detta. Det vi ska diskutera är egentligen om vi ska ha mer sektorspolitik i nuvarande utsträckning eller ska vi ha mer generellt förbättrat näringsklimat som mål för det vi jobbar med. Det är svårt att säga antingen–eller, men det är klart att det är viktigt att vi ser att man jobbar inom olika sektorer när det gäller miljöpolitik, regelförbättringar och annat. Generellt tycker vi i Sverige att det är bättre att jobba med ett generellt bättre företagsklimat över huvud taget.

Det finns en diskussion som vi i Sverige har lyft fram. Den är kopplad till det som vi säger på klimat‑, miljö- och energiområdena. Vi behöver ha en grön industripolitik eller en näringspolitik för hållbar utveckling. Det här tog jag upp vid mitt första middagsmöte med de övriga ministrarna. Det ser nu ut att bli på det här sättet. De andra länderna tycker att det är ett spännande område. Det kan ju bli en konsekvens av de höga ambitioner som EU har inom klimatpolitiken och inom energipolitiken. Det kommer vi också att fortsätta att framföra när vi har den här diskussionen.

Men vi vill också säga att det är viktigt att vi fokuserar på de här branschöverskridande åtgärderna, det vill säga gemensamt patent, regelförbättringar och de ambitioner som EU har tagit upp. Där ska vi vara starka, inte minst utifrån ett småföretagarperspektiv.

Anf.  65  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det känns lite tråkigt att det inte blir saksamråd på tisdag utan en allmän diskussion om EU-frågorna utifrån näringsutskottets perspektiv i allmänhet. Det här är ganska viktiga och stora frågor som berör hela samhället. Inför framtiden hoppas jag att saksamråd kommer att gälla om de här olika frågorna.

Jag har en fråga som handlar om Sveriges ståndpunkt. Den gäller detta som avser att Sverige är fortsatt skeptiskt till branschspecifika insatser. Jag skulle vilja att näringsministern utvecklade lite mer vad man avser med att vara skeptisk till branschspecifika insatser.

Sedan vill jag också säga något med anledning av det som har med det tekniska institutet att göra. Där står vi fast vid den åsikt vi har haft tidigare. Vi har inte bytt uppfattning.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Vad gäller den allra sista frågan kommer den tillbaka senare på agendan under Övriga frågor. Men näringsministern får gärna kommentera den nu.

Anf.  67  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det sista är en viktig sak, men det är inte uppe till diskussion.

Det här är ett diskussionstillfälle där man från kommissionens sida vill testa vad medlemsstaterna tycker. Sedan kommer saksamrådet till nästa sammanträde när det är beslutstillfälle.

När det gäller branschspecifika insatser har vi så otroliga många olika intressen i vilka branscher vi ska lyfta fram. Om vi är intresserade av att fullfölja det som händer på till exempel miljö- och energiområdet är det bättre att jobba med det som en gränsöverskridande sak.

Vi vill ha regelförbättringar. Vi vill ha bättre villkor för småföretagen att jobba med patent och fokusera. Annars kommer vi att ha en rejäl diskussion om vilka branscher som vi ska lyfta fram. Vi vill skapa bra företagsklimat för alla företag. Det är anledningen.

Anf.  68  ULF HOLM (mp):

Det är alltid svårt. Vissa av dessa områden, som miljö- och energifrågorna, tycker man som miljöpartist att det är jättebra att man jobbar med. Men det där djävla rymdprogrammet tycker vi kanske inte är lika bra. Det finns olika synpunkter från olika länder. Man får väl vara nöjd med det lilla här i livet.

Det jag är mest intresserad av är kanske den svenska ståndpunkten med det tillägg som ministern har föreslagit om att medlemsstaterna ska ta egna initiativ för energiförbättringar och om det kommer att bli antaget eller inte.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Jag vill först säga till Ulf Holm jag har sagt till utrikesministern vid tillfälle när den anledningen gavs att svordomar inte hemligstämplas i de stenografiska uppteckningarna, utan de får man skämmas för i protokollet efteråt eller undvika i sina inlägg nästa gång.

Anf.  70  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det kan vara en bra upplysning när det gäller just rymdprogrammet, som Sverige är med i, att om man är intresserad av miljöfrågorna kanske rymdprogrammet kanske är en av de viktigaste frågorna sett ur ett miljöperspektiv.

Rymdprogrammet är i sig inte ett rymdprogram. Vi måste fundera över: Varför använder vi rymdprogram? Jo, därför att vi ska få bättre kunskaper om bland annat de miljöförändringar som sker. Det är vår ingång när vi diskuterar rymdsatsningarna.

När det gäller de egna initiativen är det så här. EU sätter upp mål för hur det ska jobbas. Men det är de enskilda medlemsstaterna som ska fullfölja målen. Det är också därför som vi gärna ser att medlemsstaterna är mer aktiva i att verkligen fullfölja. Annars kommer vi inte att nå det resultat vi vill ha.

Anf.  71  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag vill börja med det tekniska institutet. I det material som vi har fått utsänt och som man kan få ta del av står det på s. 21 med stora bokstäver en ganska tydlig skrivning om det tekniska institutet. Det var därför jag lyfte upp frågan redan här. Det kändes angeläget i det perspektivet.

Vad gäller branschprogrammen upplever jag utifrån det svar jag har fått av näringsministern att det går stick i stäv med den politik som vi hade påbörjat med våra branschprogram under den tiden vi hade regeringsmakten. Det har vi också för avsikt att fortsätta att arbeta med utifrån vår näringspolitik.

Med anledning av det vill vi meddela avvikande mening till förmån för den näringspolitik som vi har för avsikt att föra. Det gäller att vi står fast vid vad vi har påbörjat med branschprogram.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Jag noterar i så fall en avvikande mening vad gäller hela punkten 3 från s. Det är vad vi kan göra, eftersom vi behandlar den i klump.

Anf.  73  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det får vi titta på.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Det får ni fundera på.

Anf.  75  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det kommer också fortsatt branschprogram. Vi försöker bara beskriva tyngdpunkten. Om vi nu vill ha regelförändringar, aktivare insatser för att få ett gemensamt patent, en aktivare politik när det gäller miljö- och energifrågorna och så vidare måste vi också lyfta fram det. Det är inte så att branschprogrammen kommer att försvinna från EU:s dagordning. Vi vill lyfta upp perspektivet. Det är den svenska positionen.

Anf.  76  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det är samma spår. Vi är helt överens utifrån att vi vill fortsätta förbättringar vad gäller energi, miljö, regelförenklingar, och så vidare. Det som skiljer oss åt är nog det som handlar om nationell nivå och EU-nivå utifrån branschprogrammen. Det är det sista perspektivet med branschprogrammen som jag avser vad gäller den avvikande meningen.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Jag noterar det. Vi har ett beslutsprotokoll och stenografiska uppteckningar. Beslutsprotokollen är rätt enkla. Där står det ja eller nej i punkt 3 a, b och c eller avvikande mening eller inte. Eftersom ledamoten har berättat tydligt vad och varför kommer det också att stå i de stenografiska uppteckningarna. Det ska nog ordna sig.

Anf.  78  ULF HOLM (mp):

Jag ska börja med att be om ursäkt för mitt ordval i det tidigare inlägget som kanske inte var det mest lämpliga.

Eftersom det här är en riktlinjedebatt har jag inga avvikande meningar i det här läget. Jag tycker att det är en bra diskussion. Jag vill sedan höra återrapporten om hur diskussionen gick på ministerrådsmötet.

Jag fick inget svar på frågan om ministern tror att vi får igenom tillägget som Sverige har föreslagit. Jag vill få ett ja eller nej på den punkten.

Slutligen gäller det rymdpolitik. I de bästa av världar önskar jag att det var så som näringsministern tror, nämligen att det bara handlar om att rymdprojektet kan vara för satellitövervakning, klimatfrågor och så vidare. Men det är inte hela rymdprogrammet.

Det finns också andra delar i rymdprogrammet som jag tror att varken jag eller näringsministern gillar så där särskilt mycket. Det måste man vara uppmärksam på. Jag hoppas att ministern kan följa det också längre fram.

Anf.  79  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag hoppas att jag uppfattade det rätt. Du menar det som handlar om energi och det som vi tar upp i slutändan som du inte har fått något svar på? Är det vad du menar?

Anf.  80  ULF HOLM (mp):

Ja.

Anf.  81  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Vi kommer inte att fatta några beslut, utan det är en riktlinjedebatt. Det vi kommer att driva är att EU ska vara aktivt. Om vi nu har fattat beslut om att vi ska ha energieffektivisering, biobränslen och förnybart måste vi också pressa på i den processen.

Eftersom det är en riktlinjedebatt har Sverige en stark ståndpunkt. Vi har också ett starkt driv i frågorna. Vi kommer inte att fatta något beslut. Det gör varje enskilt medlemsland, och bördorna kommer att fördelas därefter.

Anf.  82  JACOB JOHNSON (v):

Jag avstår också från att anmäla avvikande mening eftersom det är en debattpunkt.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga. Jag noterar avvikande mening enligt tidigare diskussion från s.

Vi går vidare till punkt 4, Upprättande av det gemensamma företaget för Initiativet för innovativa läkemedel. Detta är en lägesrapport och diskussion. EU-nämndens informerades i frågan den 16 maj, och underlag är utsänt. Varsågod, näringsministern.

Anf.  84  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är inte så mycket att säga om det här. Ni har fått underlaget. Det är mer öppet för frågor om det är något.

Anf.  85  ULF HOLM (mp):

Punkterna 4, 5, 6 och 7 gäller alla inrättande av nya företag på EU-nivå. Med tanke på ministerns uppfattning om de svenska statliga företagen tycker jag att det är märkligt att regeringen kan vara för att man inrättar en massa EU-företag, även om syftena i vissa fall kan vara ganska bra. Frågan är vad nyttan är egentligen med att ha EU-företag på den nivån.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Frågan är också hur skarpa beslut det är eftersom det står att det är lägesrapporter. Vill näringsministern förtydliga konkretionen i detta? Vad förväntas hända på rådet egentligen?

Anf.  87  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Man föreslår ett antal samarbetsprojekt. Det är inte någonting annat än det. Där finansierar det privata och det offentliga olika initiativ. Det är inte några företag som dras i gång. Det är snarare så att om man ska göra det förutsätter det att företagen är med och finansierar. Annars finns det ingen anledning att göra det.

Anf.  88  ULF HOLM (mp):

Då kan man säga att det är ett svensk krav att det måste vara medfinansiering från den privata sektorn för att Sverige ska godkänna det?

Anf.  89  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är ett krav också från kommissionen. Det är förutsättningen. Vi driver inte en massa forskningsprogram, om det är näringslivsinriktat, som näringslivet inte har nytta av.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Jag vill nästan återkomma till min fråga om vad rådet förväntas göra. Enligt våra underlag är det en lägesrapport och en diskussion. Om det är så att man ska fortsätta förhandla ska vi fatta ett lite mjukt beslut, ungefär som inför en riktlinjedebatt. Det är lite viktigt för nämnden att klara ut. Kan näringsministern kommentera det tydligt?

Anf.  91  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det kommer att bli beslut vid nästa rådsmöte. Det här är en inledande diskussion. Det är så med alla punkterna. Det är inga beslutspunkter över huvud taget.

Anf.  92  ORDFÖRANDEN:

Då stämmer det med de underlag vi har fått.

Anf.  93  KARIN PILSÄTER (fp):

Det är riktigt, men jag har ändå en fråga. Det står uttryckligen att det inrättas i form av ett företag. Är det någon översättningsfråga? När vi tänker företag menar vi ett företag, men de menar någon annan form av struktur. Det är nog en ganska viktig distinktion om det är ett bolag eller någon typ av samarbetsorganisation.

Anf.  94  Ämnesrådet OLOF SANDBERG:

Det som inrättas är någonting som är enligt artikel 171 i fördraget. Det är ett så kallat joint initiative som kan tas. Det är inte ett företag i den meningen att det är ett aktiebolag, handelsbolag eller European Economic Interest Group. Det är ett projekt med en viss livstid som kommer att inom sig besluta om hur forskningsprogram ska drivas. Man kan säga att det är en utlokalisering, outsourcing, av forskning från kommissionen.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Jag bedömer att vi procedurmässigt ska fatta ett beslut om upplägg inför fortsatta förhandlingar. Sådana verkar ändå vara i gång, och det händer saker framöver. Det ska vara klart för nämnden.

Anf.  96  KARIN PILSÄTER (fp):

Det är bra om det framgår tydligt, vilket nu också står i protokollet. I svensk prosa har uttrycket företag en annan betydelse.

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Det är kanske en översättningsfråga till viss del.

Anf.  98  CARINA OHLSSON (s):

Det kan hända att jag har missat något i den svenska ståndpunkten utifrån handlingarna. Jag vill ändå ställa en fråga för att få klarhet. När man tidigare diskuterade var det att man inte ser till branscher, utan nu ska hållbarhet och miljö råda rakt över genom allt.

Kan man förutsätta att man även tar upp miljö- och hållbarhetsaspekterna när det gäller den här typen, oavsett om det är företag eller annat? När man till exempel tar läkemedelsutvecklingen är det lite av en tickande bomb när det gäller miljö- och hållbarhetsfrågorna.

Ingår det i de svenska ståndpunkterna? Det kan hända att det står och att jag har missat det.

Anf.  99  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Nu ska jag inte säga att jag har läst varje GTI alldeles i alla detaljer. Man kan rent allmänt säga att det är den diskussion som förs nästan oavsett var vi är någonstans. Om man tittar på Clean Sky är det väldigt tydligt. Det handlar om flygtrafikens miljöutmaningar. Det vi ser är att det kommer allt fler av den sortens initiativ. Vi försöker att driva det perspektivet i alla de diskussioner som vi är med på.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Vi stannar till en stund vid punkt 4, där vi ursprungligen befann oss. Är det någon ytterligare som vill säga något med anledning av den? Jag finner inte så. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i den frågan.

Är det någonting ytterligare på punkt 5? Jag finner inte så. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i den frågan.

Punkt 6 Clean Sky, liksom punkt 7, har också varit i EU-nämnden fastän i juni. Är det något ytterligare att säga om den? Jag finner inte så. Jag konstaterar att det finns stöd för fortsatta förhandlingar i den frågan.

Även på punkt 7 konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi är då på punkt 8 som däremot enligt mina noteringar – men jag kan ha fel, som ni vet – är ny i nämnden. Det är Gemenskapens deltagande i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att öka livskvaliteten för äldre med mera. Enligt mina noteringar är det en ny fråga, men väl en informationspunkt.

Anf.  101  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Detta är ett program som handlar om att höja äldres och funktionshindrade personers livskvalitet i deras hem och arbetsmiljö. Här har Vinnova varit med i diskussionen. Vi har bara sagt att vi vill delta i detta program därför att vi har intresse av att vara med.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i den frågan.

Enligt mina noteringar är a, b, e, f och h under punkten 9, Övriga frågor, näringsministerns frågor. Eftersom de är relativt olika kanske vi ska behandla en i taget.

9 a är information vad gäller Europeiska tekniska institutet. Finns det något att tillägga där?

Anf.  103  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Nej, det har inte hänt något nytt i den delen. De får fortsätta med finansieringen. Och det ska vara nätverksstruktur.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen om den.

9 b handlar om Eurostars. Finns det något att säga om den?

Anf.  105  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Nej, det är samma sak där. Ni har fått information, och vi fortsätter som det är sagt under denna punkt.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Finns det något att säga om 9 e, f och h?

Anf.  107  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Nej.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen om näringsministerns övriga frågor.

Frågan om A-punkter lägger vi tekniskt sist, det vill säga att vi klubbar av den innan vi släpper in statsrådet Sabuni. Men finns det någon A-punkt som näringsministern är särskilt intresserad av eller vill säga någonting om går det förstås bra att göra det nu. Så är inte fallet, och ingen begär ordet. Då tackar vi näringsministern för i dag.

3 §  Konkurrenskraft (konsument)

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni

Återrapport från ministerrådsmöte den 21 och 22 maj 2007

Återrapport från ministerrådsmöte (Epsco) den 31 maj 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 28 september

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Sabuni med medarbetare välkomna.

Vi går då tillbaka till punkt 3 på föredragningslistan om konkurrenskraft i de delar som gäller konsumentfrågor.

Vi ska först titta tillbaka lite grann. Eftersom konsumentministern tyvärr inte är här så ofta var det ett tag sedan det var råd i dessa frågor. Därför handlar det om återrapporter från ministerrådsmöten så långt tillbaka som den 21 och 22 maj och den 31 maj. Även delar av Epscorådet är statsrådet Sabunis frågor. Dessa återrapporter är utsända till nämnden för länge sedan och delvis avhandlade tidigare. Men om statsrådet vill säga någonting om dem är hon varmt välkommen att göra det nu.

Anf.  110  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Under konkurrenskraftsrådet den 21 och 22 maj var det två punkter på dagordningen. Den första punkten handlade om ett nytt direktiv för konsumentkrediter. Tanken var att man skulle uppnå en politisk överenskommelse, vilket man också gjorde. En diskussion uppstod, och den handlade om kreditgivarens rätt till ersättning vid förtida återbetalning av skulden. Man kom överens om att man skulle hitta ett tröskelvärde, det vill säga att när det handlar om mindre än 10 000 euro har medlemsstaterna möjligheter att eventuellt försämra kreditgivarens möjligheter till ersättning. I Sverige har vi ersättningskrav för alla bundna krediter. Och såvitt jag vet finns det egentligen inte några önskemål om att ändra på den regeln.

Den andra punkten handlade om strategin för konsumentpolitiken som ska gälla 2007–2013. Kommissionen presenterade denna och sitt meddelande.

Det handlar helt enkelt om bättre villkor för konsumenterna när det gäller priser, kvalitet, valmöjligheter och säkerhet, som är det som denna strategi ska innehålla, och ett effektivt konsumentskydd. Det handlar också om att anta meddelandet om rådsresolution på Epscorådet veckan efter, om jag också ska hänvisa till det mötet.

Rådets ställningstagande kan sammanfattas med att det är jätteviktigt att det finns fokus på kunskapsutveckling när det gäller strategi för den framtida konsumentpolitiken, förbättrat konsumentskydd, effektivt samarbete när det gäller tillsyn, stöd till konsumentrepresentation i standardiseringsarbetet och att konsumentperspektivet ska genomsyra andra sakpolitiska områden. Samtliga medlemsländer kunde enas kring att dessa punkter är viktiga, och Sverige stöder dem. Om detta har det samråtts med civilutskottet tidigare, tror jag.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för återrapporterna och går vidare till information och samråd inför rådsmötet den 28 september. Om jag är rätt underrättad är det punkterna 9 c, d och g som är Sabunifrågor.

Vad gäller punkt 9 c har civilutskottet inte informerats före det här nämndmötet. Civilutskottet kommer att informeras den 4 oktober.

Vad gäller punkt 9 d finns det däremot ett utlåtande från civilutskottet, som även tidigare har informerats.

Vi informeras om alla tre. Det är ju informationspunkter. Vi kan ta en i taget.

Anf.  112  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Den första handlar om tidsdelat boende. Kommissionen har lämnat förslag till ett nytt direktiv. Man upptäckte att det var stora problem på den marknaden med oseriösa näringsidkare, och regelverket ger inte tillräckligt starkt skydd för konsumenten.

Det direktiv som vi använder oss av är från 1994. Det har sin utgångspunkt i att det ska vara tidsdelat boende i fasta anläggningar, fast boende. Man ska bo där minst sju dagar per år och det ska vara en löptid på tre år.

Det nya regelverket kommer också att handla om boende på kryssningsfartyg och semesterklubbar och om rätten att ha kortare vistelsetid och kortare löptid. Framför allt förlängs ångertiden från dagens 10 dagar till 14 dagar. Tanken är att man ska hinna hem. Om man har gjort ett köp på plats är det tänkt att man ska kunna hinna hem och tänka igenom det och kunna ångra sig. 14 dagar är ju också väldigt kort tid. Tanken är att vi i alla fall ska försöka driva på för att förlänga ångertiden. Vi vet inte vad vi har för chanser. Men det blir i alla fall en förbättring från 10 till 14 dagar. Det kommer också att ställas större krav på information från näringsidkaren. Detta är de förbättringar som man försöker göra med den här översynen.

Tidsdelat boende kommer vi tillbaka till på nästa punkt som handlar om konsumentregler generellt, men man har brutit loss frågan därför att problemen är så akuta. Därför går man före med just detta direktiv.

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

När vi närmar oss beslut kommer den här frågan, som sagt, till civilutskottet och också till nämnden, tror jag.

Anf.  114  HILLEVI LARSSON (s):

Det är jättebra att man nu försöker komma åt de lurendrejare som har tagit sig förbi det tidigare regelverket för att lura folk. Det låter också jättebra att ångertiden pressas upp till 14 dagar, men jag tycker att den skulle vara ännu längre – ju längre, desto bättre.

Vilka möjligheter tror ministern att vi har att få igenom detta? Har vi några allierade i denna fråga?

Anf.  115  Rättssakkunniga ANNICA SANDBERG:

Jag är rättssakkunnig på Justitiedepartementet. Det är vi som hanterar den här frågan i rådsarbetsgruppen och sedan också lagstiftningsfrågan.

Den här frågan har vi lyft fram i rådsarbetsgruppen. Vi har inte fått ett alldeles massivt stöd för vår synpunkt. Det verkar i alla fall i nuläget som att det finns en majoritet för att kommissionens förslag om 14 dagar ska gälla. Det motiveras med att det finns ångerfrister på andra områden än konsumenträtten där man har just 14 dagars frist. Men vi har inte släppt frågan än.

Anf.  116  STAFFAN DANIELSSON (c):

Man kan alltid diskutera vad EU ska arbeta med och inte, men det här är väl ett bra exempel på ett område som det är bra att reglera. Jag har personligen erfarenhet av det hela sedan jag vann en storvinst på ett lotteri. Jag fick åka i väg långt bort och titta på ett sådant där boende i fyra tråkiga timmar. Jag köpte inte. Men alla vet att det är många som luras till det, så det är utmärkt att det går åt det här hållet. Jag hoppas att Sverige når framgång och, som Hillevi Larsson sade, att det blir ännu skarpare regler på det här området.

Anf.  117  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen vad gäller punkt 9 c och går över till punkt 9 d, Grönboken om konsumentregelverk, där det finns ett utlåtande i botten från civilutskottet, som även tidigare har informerats.

Anf.  118  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Det arbetet handlar om att få samman de åtta regelverk som finns på konsumentskyddsområdet, där bland annat time-share eller tidsdelat boende ingår. Tanken med detta är att man ska få en rättsakt som innehåller en gemensam grund med ångerrätten, informationsrätten, definitioner på vad som är konsument och vad som är näringsidkare och så vidare. Med de olika direktiv som vi har i dag kan det vara svårt att veta vilket regelverk som ska gälla. Det finns ett exempel i grönboken som visar på svårigheten, om någon skulle sälja ett tidsdelat boende vid dörrknackning, att veta vilket regelverk som ska gälla, dörrknackningsregelverket eller regelverket för delat boende. Där är informationsskyldigheten och ångerrätten olika. Därför är det viktigt att man får en rättsakt för det som är gemensamt och att man sedan bygger på med det sektorsspecifika.

Kommissionen har haft en konsultationsprocess med medlemsstaterna. Vi stöder den inriktning som detta konsumentregelverk nu förväntas få.

Syftet med hela översynen är helt enkelt att nå ett starkare konsumentskydd och större enhetlighet. Det är inte så mycket mer att säga om det än att det bara kan bli bättre för konsumenterna. Konsumenter ska kunna känna sig trygga i vilken EU-medlemsstat de än befinner sig och handlar. Det är det som är utgångspunkten.

Anf.  119  JACOB JOHNSON (v):

Från Vänsterpartiets sida tycker vi att strävan efter likformiga regler inom EU inte får gå ut över de enskilda ländernas möjligheter att ha en konsumentskyddslagstiftning som är strängare än direktivens minimikrav. Och behovet av regelförenkling och principen om balans mellan parterna får inte gå ut över konsumentskyddet. Risken är annars att den inre marknaden i EU stärks på konsumentens, kvalitetens och den hållbara utvecklingens bekostnad. Vi vill, som sagt var, att varje medlemsland ska ha möjlighet att ha strängare konsumentskyddsregler.

Anf.  120  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Det är också tanken. Vi ser för Sveriges del att det ska vara harmoniserat så långt som det bara är möjligt. Där vi inte når upp till en godtagbar harmonisering utifrån vårt perspektiv, ser vi gärna ömsesidiga överenskommelser.

Jag tror att alla medlemsstater är överens om att konsumentskyddet ska vara starkt och att det ska vara så harmoniserat som möjligt. Det är utgångspunkterna.

Vi har nu läst igenom grönboken, och det finns inte anledning till så mycket oro utifrån det som i dag ligger.

Anf.  121  JACOB JOHNSON (v):

Hur är ministerns inställning till möjligheten att ha strängare svenska skyddsregler utöver de europeiska?

Anf.  122  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Det jag menar är just att vi först måste jobba för ett starkt konsumentskydd och en harmonisering. Det måste ändå vara det grundläggande för svenska konsumenter, därför att om vi inte jobbar för det och inte lyckas nå hela vägen fram kommer inte svenska konsumenter att vara skyddade när de handlar i andra medlemsstater.

Utgångspunkten är alltså högt konsumentskydd och harmonisering. Om vi misslyckats tycker vi att det ska vara möjligt med strängare regler i vårt eget land, självklart.

Anf.  123  HILLEVI LARSSON (s):

Vi vidhåller vår tidigare ståndpunkt att det kan finnas en poäng med gemensamma regler. Men då måste det verkligen vara ett väldigt högt skydd, för i harmoniseringen ligger just att man inom det område där man har gemensamma regler inte kan ha strängare regler. Sverige har ju ett av de starkaste konsumentskydden i hela Europa. Det är då viktigt för oss att hålla fast vid det och inte släppa några väsentliga delar. Det är här vi känner en oro, för konsumentfrågorna innebär på många områden en dragkamp mellan näringsidkarnas intresse och konsumenternas intresse. Det är här som vi känner en oro för att regeringen kanske släpper på en del punkter och inte minst i förhandlingarna med de andra länderna släpper på några svenska hjärtefrågor. Men grundfrågan om att ha en gemensam hög skyddsnivå tycker vi är positiv.

Anf.  124  ORDFÖRANDEN:

Därmed är överläggningarna avslutade med anledning av denna informationspunkt. Vi tackar för informationen om punkt 9 d och går vidare till punkt 9 g, Produktsäkerhet, som även den är en informationspunkt.

Anf.  125  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Informationen från kommissionen kommer att handla om de senaste dagarnas händelser när det gäller farliga leksaker, leksaker som innehåller bly och magneter. Vad vi kommer att informeras om är delvis de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att kunna tillförsäkra konsumenterna säkra produkter på marknaden. För vår egen del har Konsumentverket köpt in ett hundratal leksaker av den typ som i dag har dragits tillbaka från marknaden för att lämnas in till Kemikalieinspektionen för undersökning. De återkommer med en återrapportering på den punkten. Jag tror inte att den är klar, men de kommer att återkomma med den ganska så snart.

Kommissionen förväntas beröra arbetet med en översyn av den så kallade nya metoden som är en förordning om ackreditering och marknadskontroll. Marknadskontrollsreglerna i denna nya metod ger inte lika bra skydd för konsumenterna som de regler som finns i produktsäkerhetsdirektivet. Kommissionens önskan är att samtliga medlemsstater ska vara överens om att det är de regler som finns i produktsäkerhetsdirektivet när det gäller marknadskontroller som ska gälla på det här området, och det stöder vi.

Anf.  126  CARINA OHLSSON (s):

Jag har några kommentarer. I några av fallen är det ideella organisationer som har gjort upptäckterna. Från svenskt håll kan det kännas lite genant att det inte är myndigheter eller det offentliga som har koll på detta. I det perspektivet är det fortsatt viktigt att stödja ideella organisationer men att samtidigt strama upp vårt eget regelsystem så att vi har koll på vad som kommer in.

Eftersom det handlar om varor kan det vara värt att lyfta upp den här frågan igen. Vi tyckte att vissa av de svenska ståndpunkterna om kemikalielagstiftningen inte var riktigt tillfyllest. Därför är det viktigt att lyfta fram hur viktigt det är att man tar med fler varor och också väljer bästa möjliga ämnen och så vidare. I det här sammanhanget är det viktigt att koppla ihop de frågorna. Eftersom det är en informations- och diskussionspunkt måste det vara möjligt att göra det.

Anf.  127  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Ja, det kan vi gärna ta med oss till diskussionerna. Men jag tycker nog inte att vi ska tycka att det är genant att det är en ideell organisation eller enskilda konsumenter som upptäcker fel på marknaden. Jag tror att det behövs ett ömsesidigt samspel mellan regelverket för tillverkarna att följa och tillsynen från myndigheterna med sina punktinsatser. Men det är också viktigt att vi som konsumenter – eller organisationer – när vi handlar och upptäcker fel kan rapportera det. Det viktiga måste vara att när de tidigare leden i tillverkningen misslyckas, ska det upptäckas så fort som möjligt och leksaker eller andra produkter dras tillbaks så fort som möjligt. I det här fallet har det fungerat. Men självklart måste målet vara att vi inte ska ha farliga produkter på marknaden.

Anf.  128  CARINA OHLSSON (s):

Jag måste förtydliga så att det inte blir fel. Det är inte så att jag tycker att det är genant att de ideella organisationerna och civilsamhället i övrigt har kommit på det här. Det är väl mer så att jag tycker att vår egen tillsyn inte har sett det. Det är det jag tycker är genant. Den här typen av produkter ska inte ens komma ut på marknaden med den tillsyn som vi har på alla nivåer: statlig, regional och kommunal. Det är det jag tycker. Man behöver inte skämmas för de ideella organisationerna. De sköter sig väldigt bra på det här området.

Anf.  129  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Nu måste jag tydliggöra lite. Vi har ju inte – och inget EU-land har – kontroll av produkter när de är på väg in till marknaden. Det finns regelverk för tillverkarna som de ska se till att följa. Det är därför man har CE-märkningen, för att tillförsäkra oss att produkterna håller säkerhetsstandarder och sådant. Sedan är det först på marknaden som man med stickprover kan upptäcka om vissa produkter inte lever upp till regelverket. Men vi kontrollerar inte produkterna, åtminstone har vi inte den organisation som kan kontrollera alla produkter innan de kommer ut på marknaden. Så fungerar det inte.

Anf.  130  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen i denna sista övriga Sabunifråga. Och därmed är punkten Övriga frågor avslutad.

Då är det så att vi till sist – först egentligen men sist för vår del på KKR-agendan, och eftersom Sabuni är sista närvarande statsråd blir det här – tar och godkänner A-punktslitan. Är det någon som vill säga något om den? Jag finner inte så. Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i dessa ärenden. Det var uppenbarligen inget övrigt som statsrådet ville ta upp. Då är vi klara med punkt 3. Vi tackar. Lycka till och trevlig helg! Vi är faktiskt även klara med punkterna 4 och 5 på den gula agendan, så jag förklarar sammanträdet avslutat. Trevlig helg!

Innehållsförteckning

1 § Jordbruk och fiske 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  6  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf.  7  SONIA KARLSSON (s) 3

Anf.  8  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf.  9  SONIA KARLSSON (s) 3

Anf.  10  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf.  11  Kanslirådet CAJSA ELFVERSON 4

Anf.  12  JACOB JOHNSON (v) 4

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  14  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  16  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf.  17  ULF HOLM (mp) 5

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  19  STAFFAN DANIELSSON (c) 5

Anf.  20  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  22  CARINA OHLSSON (s) 6

Anf.  23  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  25  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf.  26  CARINA OHLSSON (s) 8

Anf.  27  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  29  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  31  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf.  32  CARINA OHLSSON (s) 9

Anf.  33  ULF HOLM (mp) 9

Anf.  34  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf.  35  STAFFAN DANIELSSON (c) 9

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  37  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 10

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  39  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 10

Anf.  40  ULF HOLM (mp) 11

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  42  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 11

Anf.  43  BJÖRN HAMILTON (m) 12

Anf.  44  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf.  45  CARINA OHLSSON (s) 12

Anf.  46  PEDER WACHTMEISTER (m) 13

Anf.  47  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  49  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  51  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 13

2 §  Konkurrenskraft 14

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  54  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 14

Anf.  55  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  56  SUSANNE EBERSTEIN (s) 14

Anf.  57  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  58  SUSANNE EBERSTEIN (s) 14

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  60  SUSANNE EBERSTEIN (s) 15

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  62  KARIN PILSÄTER (fp) 15

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  64  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 15

Anf.  65  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 16

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  67  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 16

Anf.  68  ULF HOLM (mp) 17

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  70  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 17

Anf.  71  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 17

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  73  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 18

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  75  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 18

Anf.  76  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 18

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  78  ULF HOLM (mp) 18

Anf.  79  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 19

Anf.  80  ULF HOLM (mp) 19

Anf.  81  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 19

Anf.  82  JACOB JOHNSON (v) 19

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  84  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 19

Anf.  85  ULF HOLM (mp) 19

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  87  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 20

Anf.  88  ULF HOLM (mp) 20

Anf.  89  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 20

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  91  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 20

Anf.  92  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  93  KARIN PILSÄTER (fp) 20

Anf.  94  Ämnesrådet OLOF SANDBERG 20

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  96  KARIN PILSÄTER (fp) 21

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  98  CARINA OHLSSON (s) 21

Anf.  99  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 21

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  101  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 21

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  103  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 22

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  105  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 22

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  107  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 22

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 22

3 §  Konkurrenskraft (konsument) 23

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  110  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 23

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  112  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 24

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  114  HILLEVI LARSSON (s) 24

Anf.  115  Rättssakkunniga ANNICA SANDBERG 25

Anf.  116  STAFFAN DANIELSSON (c) 25

Anf.  117  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  118  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 25

Anf.  119  JACOB JOHNSON (v) 26

Anf.  120  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 26

Anf.  121  JACOB JOHNSON (v) 26

Anf.  122  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 26

Anf.  123  HILLEVI LARSSON (s) 26

Anf.  124  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  125  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 27

Anf.  126  CARINA OHLSSON (s) 27

Anf.  127  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 27

Anf.  128  CARINA OHLSSON (s) 28

Anf.  129  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 28

Anf.  130  ORDFÖRANDEN 28