Fredagen den 21 november 2014

EU-nämndens uppteckningar 2014/15:14

§ 1  Transport, telekommunikation och energi

Statsrådet Anders Ygeman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 6 juni 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 2–3 oktober 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 27 november 2014

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

För nämndens information börjar vi med punkt 8 a. Statsrådet Ygeman vill gärna själv delge oss informationspunkten.

Välkomna hit, statsrådet Ygeman med statssekreterare och medarbetare!

Anf.  2  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Inte med statssekreterare i dag.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Fantastiskt – en minister som klarar sig alldeles själv!

Anf.  4  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

När jag behöver någon att hålla i handen lovar jag att ta med henne hit.

Herr ordförande! Vid TTE-rådsmötet den 27 november 2014 kommer det italienska ordförandeskapet att informera om statusen i förhandlingarna för det så kallade NIS-direktivet. Förslaget till direktiv presenterades i kommissionen i februari 2013. Min företrädare var här i EU-nämnden och informerade om frågan senast den 28 maj inför TTE-rådet som ägde rum den 6 juni 2014.

NIS-direktivet är en av det italienska ordförandeskapets högprioriterade frågor, och arbetet har varit intensivt under hösten. Under arbetet har det funnits två huvudsakliga områden där medlemsstaterna har haft skilda uppfattningar – dels hur samarbetet ska se ut och i vilken utsträckning det ska bygga på frivillighet respektive vara tvingande, dels vilka sektorer som ska omfattas av direktivet. Det har framför allt gällt om internettjänster ska omfattas eller inte.

Ordförandeskapet har dock fått mandat att inleda förhandlingar med Europaparlamentet. I mandatet har en kompromiss uppnåtts om samarbetsfrågan. Kompromissen innebär att det skapas två nivåer av samarbete mellan medlemsstaterna: en strategiskt övergripande nivå och en nivå där myndigheter samarbetar, utbyter erfarenheter och diskuterar icke känslig information relaterad till incidenter. De myndigheter som vill kan därtill gå in djupare i samarbetet. En majoritet av medlemsstaterna har ställt sig bakom kompromissen.

När det gäller internettjänster anger mandatet att diskussioner alltjämt pågår mellan medlemsstater om och i så fall vilka av dem som ska komma att ingå. Under hösten har hittills två tredjepartssamtal ägt rum, det första den 14 oktober och det andra den 11 november.

Ordförandeskapet kommer nu att informera ministern om förhandlingarnas status, och regeringen föreslår att Sverige bör notera informationen. Jag ska också nämna för nämnden att det inte är jag som kommer att ta emot informationen. Det kommer Mehmet Kaplan att göra eftersom det här är den enda punkt på rådet som berör mig.

Anf.  5  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag vill tacka statsrådet för redogörelsen.

Som jag har förstått det är det här bara en informationspunkt inför de inledande förhandlingarna. Men det framgår inte riktigt vad regeringens ståndpunkt är avseende behandlingen i riksdagen tidigare.

När frågan var uppe i utskottet och i subsidiaritetsprövningen sade man att direktivet strider mot subsidiaritetsprincipen. Man ansåg att det var för omfattande, långtgående och oproportionerligt kostsamt och att åtgärder av det slag som föreslås inte bör vara tvingande utan bör vara varje medlemsstats eget ansvar.

Jag vill bara att statsrådet kommenterar om det är regeringens avsikt att hålla fast vid den linjen och om det är någonting som statsrådet kommer att lyfta fram i diskussionen.

Anf.  6  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag kommer inte att lyfta fram någonting i diskussionen eftersom jag inte kommer att vara där. Det är bara en informationspunkt, och det är Mehmet Kaplan som kommer att lyfta fram den.

Men ståndpunkten är fortfarande densamma. Vi har en situation där framför allt de nya medlemsländerna vill att direktivet ska vara bindande för att de ska ha möjlighet att implementera det medan vi, Storbritannien, Nederländerna och Frankrike och några länder till har den ståndpunkt som vi har haft tidigare.

Anf.  7  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Då vill jag få det noterat inför framtiden att det är bra att regeringens ståndpunkt framgår i förväg så att den blir tydlig. Det gör den inte i det här fallet.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Informationspunkter brukar inte ha regeringens ståndpunkt. De gäller information som ska tas emot – normalt sett i alla fall. Men nu vet du vad regeringen tycker, Ulrika Karlsson.

Anf.  9  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Då vill jag bara säga till ordföranden att vi äger all rätt att uppmärksamma den frågan även när det är en informationspunkt. Vi vet att det ofta är ett sluttande plan om man inte tidigt är på banan för att observera det. Det hade inte varit helt orimligt att skriva in det i bakgrundstexten till informationspunkten. Det är därför jag vill lyfta fram det. Det var utskottet som ansåg detta, så det är ingenting som vi hittar på nu.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Självklart, och det är helt rätt att du frågar. Att som princip alltid skriva in en ståndpunkt i en informationspunkt när man inte ens vet vad informationen innehåller kan vara ett problem, men i det här fallet hade det kunnat vara lämpligt.

Anf.  11  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag ska också nämna att delen som utskottet hade med om subsidiaritet inte är aktuell längre. Den har förändrats så mycket att den kritiken inte längre är aktuell.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Vad bra! Då får vi se vad de informerar om, så återkommer vi i frågan.

Tack för närvaron!

§ 2  Transport, telekommunikation och energi

Statsrådet Mehmet Kaplan

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 6 juni 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 2–3 oktober 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 27 november 2014

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Välkommen hit, statsrådet Kaplan!

Vi börjar som vanligt med frågan om vi har några utestående A-punkter. Det har vi inte.

Vill ministern ge någon återrapport utöver den skriftliga från mötet den 8 oktober?

Anf.  14  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Nej, ordförande.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi gå direkt till punkt 4 på dagordningen, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser. Det är en informationspunkt.

Anf.  16  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Herr ordförande! Jag hälsar EU-nämnden. Det är första gången jag är här. Det ska bli en bra arbetsperiod här framöver.

Vi som jobbar med de här frågorna vet att Sverige försöker ligga i framkant och även har ett stort behov av att göra det med tanke på det arbete som många av våra medborgare gör i olika företag och institutioner.

På denna punkt är det enbart en lägesrapport som ska behandlas. Ministrarna ska inte diskutera frågan, då medlemsländerna precis återupptagit behandlingen av direktivförslaget i rådsarbetsgruppen.

Förslaget behandlades kort våren 2013. Sedan återupptogs inte behandlingen i rådsarbetsgruppen förrän i oktober 2014, alltså förra månaden. Anledningen till detta har varit att EU-ordförandeskapet valt att ge andra dossierer företräde.

Regeringen ser ökad tillgänglighet på myndigheters webbplatser som viktig eftersom alla ska kunna ta del av information på dessa hemsidor. Med anledning därav är regeringen i huvudsak positiv till EU-kommissionens intentioner om ökad tillgänglighet på myndigheters webbplatser genom det aktuella direktivförslaget.

Det är dock angeläget att harmoniserade lagregler utformas på ett balanserat och ändamålsenligt sätt utan onödigt tunga regler för tillsyn och rapportering. Regeringen förespråkar ett stegvis införlivande av de harmoniserade tekniska tillgänglighetskraven så att man inleder med att de webbsidor som har de för medborgarna mest angelägna e-tjänsterna ges högst prioritet.

Därför föreslår jag att Sverige noterar lägesrapporten avseende direktivförslaget om webbtillgänglighet.

Anf.  17  JOHAN NISSINEN (SD):

Vi har en synpunkt som vi vill att ministern tar med sig.

Vi vill anföra att vi är ganska skeptiska till ordförandeskapets senaste förslag. Man går EP till mötes och vill inkludera alla offentliga sidor samt det som ligger i gråzonen.

Effekterna för till exempel kommunala bolag har inte analyserats. Då vi dessutom inte vet var förhandlingarna kommer att sluta framstår EP:s första läsning nästan som extrem. Det är i praktiken en harmonisering av såväl offentliga som privata hemsidor med en övervakningsmekanism. Risken är att en harmonisering av teknisk standard som övervakas av Storebror kan verka hämmande på innovationen inom it-sektorn.

Anf.  18  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Jag noterar Sverigedemokraternas ståndpunkt.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går vidare till punkt 5, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent.

Anf.  20  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Ordförande! I september förra året presenterade kommissionen ett förordningsförslag om den inre marknaden för telekom. Detta har under året diskuterats i rådet.

Europaparlamentet som arbetat intensivt med förslaget antog den 3 april en förstaläsningsståndpunkt. Parlamentet föreslår ett absolut förbud mot att ta ut roamingavgifter från slutkunden från och med den 15 december nästa år. Detta gör man utan att ange metod.

Avseende nätneutralitet har Europaparlamentet antagit modifierade begrepp och definitioner, bland annat internetaccesstjänst, specialiserade tjänster och ett förslag till definition av nätneutralitet.

I september presenterade ordförandeskapet ett nytt, nedbantat förslag för rådet. Det behandlar roaming, nätneutralitet, spektrum och konsumenträttigheter.

Ordförandeskapet fokuserar nu förhandlingarna på att nå en snabb överenskommelse om framför allt förslagen om roaming och nätneutralitet. Ordföranden har som ambition att pröva om det går att nå en allmän inriktning eller en partiell sådan på rådsmötet.

Jag föreslår följande tre utgångspunkter för diskussionen.

Den första är att regeringen eftersträvar en väl fungerande inre marknad också för telekom. Det gynnar inte bara konsumenter och it-företag utan den europeiska ekonomin i stort.

Den andra är att en prioritering för oss är att det är viktigare att resultatet av processen blir rätt än att det går snabbt. En snabb men bristfällig lagstiftning löper risk att motverka sitt syfte och få kostsamma effekter både för företag och i längden för konsumenter.

Den tredje är att det också är viktigt att Sverige kan behålla den höga utvecklingstakt inom it och telekom som vi har vad gäller såväl konkurrens och affärsmodeller som utbyggnad av fiber, trådlösa nät och användningen av avancerade tjänster på internet.

Herr ordförande! Jag skulle något vilja utveckla inställningen i sakfrågorna.

När det gäller roaming delar regeringen uppfattningen att avgifterna inom EU är för höga. Det kan inte ha undgått någon på utlandsresa inom EU att dessa avgifter ibland är ohemult höga. På en gemensam marknad bör målet vara att dessa priser ligger på samma nivå som eller nära priserna i hemmanäten. Det finns inga goda skäl till att det ska vara så mycket dyrare att använda sin telefon utomlands jämfört med att använda den på sin hemmamarknad.

En lösning på problemet måste vara långsiktigt hållbar. Varken kommissionens eller ordförandeskapets förslag har en bra lösning på det underliggande problemet: de avgifter som operatörer tar ut av varandra, det vill säga grossistpriserna. Det är dessa som sätter golvet för roamingnivåerna. De är i dag alldeles för höga och borde sänkas kraftigt. Sverige har drivit och kommer att fortsätta driva den ståndpunkten i förhandlingarna.

Att reglera priserna på slutkundsnivå utan att reglera grossistpriserna kommer att innebära att svenska operatörer med relativt låga prisnivåer och med många konsumenter som reser utomlands tvingas höja sina priser för samtliga kunder på hemmamarknaden för att inte förlora pengar på roaming. I praktiken skulle det innebära att konsumenter som inte reser mycket inom EU får subventionera telefonianvändningen för konsumenter med mycket roaming inom EU.

Det är viktigt att en roaminglösning inte innebär att det blir dyrare för svenska konsumenter att använda sin mobiltelefon, varken i Sverige eller utomlands. Sverige verkar och kommer att verka för kraftigt sänkta roamingpriser både för konsumenterna och i fråga om det som operatörerna betalar varandra för, nämligen rösttelefoni, sms och datatrafik. Det måste råda absolut klarhet om vad konsekvenserna blir av förslaget innan vi fattar beslut.

Vad gäller nätneutralitet avser regeringen att stödja ett kraftfullt men öppet internet som ger användarna möjlighet att ta del av information och tjänster. Det är framför allt viktigt att operatörer inte blockerar tjänster i konkurrenshindrande syfte.

Blockering av innehåll eller tjänster på internet verkar inte vara ett stort problem på den svenska marknaden. Dock förekommer det på en del andra europeiska marknader. Vissa länder har också infört nationell lagstiftning om nätneutralitet, vilket i förlängningen skulle kunna leda till en fragmentering av regelverket inom EU, något som oftast inte brukar vara önskvärt. Mot den bakgrunden stöder Sverige att förordningen innehåller en bestämmelse om nätneutralitet.

Det är dock viktigt att vi får regler som är framtidssäkra. Internet har präglats av en snabb och dynamisk utveckling, och det är viktigt att inte låsa sig fast vid detaljerade definitioner, som faktiskt riskerar att bromsa användningen och utvecklingen av framtidens produkter och tjänster, som vi vet väldigt lite om i dag.

För fullständighetens skull vill jag också nämna att det har skickats ut handlingar från ordförandeskapet så sent som förra fredagen. En nyhet är att ordförandeskapet nu föreslår att också ta med texter på radiospektrumområdet. Regeringens bedömning är att förslagen i sig inte inverkar negativt på det nationella självbestämmandet, utan de är i princip godtagbara. Självbestämmandet är viktigt, dels för att kunna ställa tekniska krav på operatörer, dels för att Sverige ska kunna gå före i beslut om utbyggnad för trådlösa nät.

Herr ordförande! Avslutningsvis vill jag och regeringen be om nämndens stöd för nämnda ståndpunkter i förhandlingarna och för att Sverige med beaktande av dessa ståndpunkter medverkar till att nå en allmän inriktning på rådsmötet.

Anf.  21  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Herr ordförande! Tack, statsrådet, för en bra föredragning!

Vi kan instämma i mycket av det som statsrådet nu föredrog muntligt. Samtidigt kan vi konstatera att i de underlag vi fick var det en betydligt mer knapp redovisning av regeringens ståndpunkt, vilket gör förberedelserna inför ett möte som detta lite svårare. Exempelvis står det när det gäller roamingfrågan: ”Inriktningen bör vara en långsiktigt hållbar reglering med så få snedvridande effekter som möjligt på marknaden till fördel för konsumenterna.” Det är positivt, och vi kan nog alla skriva under på det, men det säger inte mycket i detalj om vilken åsikt man har om hur detta ska ske och så vidare. För framtida sammanhang skulle jag uppskatta en något mer fullödig beskrivning av regeringens position. Det gör det enklare både i utskottet, där vi förbereder dessa ärenden, och i nämnden. Vi ska ju faktiskt komma överens också.

I sak delar jag mycket av det som statsrådet förde fram i roamingfrågan. Det är viktigt och bra att statsrådet betonar frågan om grossistpriser. Det nämndes inte i dokumentet på samma sätt, men för att verkligen få en fungerande marknad är det viktigt att slutkundspriserna regleras i takt med grossistpriserna, eftersom det är där det egentlige hindret på marknaden finns. Det var väldigt bra att statsrådet tog upp det, och vi fortsätter gärna att stödja detta från Moderaternas och Alliansens sida.

Jag vill dock gärna betona att jag tror att prisreglering endast är ett steg på vägen. I slutändan behövs en bättre fungerande total inre marknad där en reglering nog inte är lösningen utan kanske snarare ett nödvändigt ont längs vägen. På längre sikt vill vi hellre se en öppen europeisk telekommarknad där fler operatörer kan verka gränsöverskridande och få ned både slutkundspriser och grossistpriser och också fortsätta uppmuntra innovation och teknisk utveckling. I dag finns det 28 olika nationella regelverk att förhålla sig till. I slutändan vill vi hellre se en gemensam telekommarknad.

Jag vill bara betona detta att prisregleringen måhända är en del på vägen, men i slutändan föredrar vi ju en öppen marknad. Jag undrar hur statsrådet ställer sig till det.

Anf.  22  JOHAN NISSINEN (SD):

Herr ordförande! Även här har vi en synpunkt till ministern.

När det gäller roaming instämmer vi med regeringen, även om vi tror att en del av problemet löses genom att fler och fler operatörer tillhandahåller flat rate inom EU, främst till personer som reser mycket. Däremot tycker vi att regeringen med den nuvarande skrivningen kanske medvetet missar pudelns kärna. Det som nätneutraliteten ska handla om är ett förbud för kabelbolagen att ta betalt av innehållsleverantören för att ge extra- eller premiumbredd till slutanvändaren.

Vi är frågande till om skrivningarna om trafikhantering verkligen når ända fram. Med tanke på att vi i Sverige har Comhem, som har en dominerande ställning på marknaden för flerbostadshus, och att Sverige samtidigt har en livskraftig, innovativ it-sektor borde fokus ligga på just den aspekten. Framför allt undrar vi om man verkligen kan tala om anti-competitive om det handlar om att prioritera eget innehåll framför innehåll från andra leverantörer och om det finns risk för att temporary congestion control kan missbrukas.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Det finns alltså två underlag här. I det niosidiga underlaget, som är en rådspromemoria, står det lite utförligare vad regeringens ståndpunkt är än i det andra dokumentet.

Anf.  24  MARIA WEIMER (FP):

Tack för en lödig muntlig genomgång! Den här frågan är kanske en av de som engagerar europeiska medborgare mest av allt. Det är roligt att det finns EU-frågor som folk i gemen kan gå igång på.

Vi som är lite av EU-nördar kan tycka det finns många fler frågor som är viktiga, men det här är verkligen något som är viktigt för alla dem som reser och är utomlands, mycket eller lite, och vill slippa den hemska roamingavgiften. Det är dags att göra något åt detta nu. Det var roligt att Europaparlamentets beslut kom häromåret. Jag hoppas att man kan göra framsteg här så snabbt som möjligt.

I sak vill jag ge stöd åt det som Moderaterna just framförde om att grossistpriset naturligtvis är nyckeln här. Man måste komma åt det, så att det kan sänkas i takt med slutkundspriset. Det är mitt medskick.

Även här finns det en fråga om subsidiaritetsprövning i ett tidigare skede. Detta har ansetts strida mot subsidiariteten. Det står något om detta i våra underlag också. Precis som Ulrika Karlsson var inne på i en tidigare fråga är det för vår kännedom alltid bättre om det resoneras i bakgrundsbeskrivningen eller i beskrivningen av regeringens ståndpunkt, så att vi uppmärksammas på att något har stridit mot subsidiariteten. I det tidigare fallet fick vi höra att ärendet hade förändrats sedan dess. Det är också något som det är bra för oss att veta. Det kan ju hända att subsidiaritetsfrågan inte längre är aktuell om förhandlingarna har gått åt ett annat håll.

Anf.  25  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Ordförande! Tack för frågorna, synpunkterna och ståndpunkterna.

Jag börjar med Jessica Rosencrantz inlägg. Naturligtvis ska vi se till att fullödighet finns både skriftligt och muntligt. Jag noterar att det muntliga ansågs vara fullödigt, men det ska naturligtvis också återges i det ni får i skrift. Jag har själv suttit i EU-nämnden och vet hur frustrerande det kan vara att ibland uppleva att man inte har hela materialet. Vi ska naturligtvis se till att nämnden har det som underlag.

När det gäller Johan Nissinens fråga skulle jag vilja be att en av mina medarbetare får svara. Sedan återkommer jag till Maria Weimer.

Anf.  26  Ämnesrådet HELENA STRÖMBÄCK:

Johan Nissinen tog upp ett exempel om Comhem och kabel-tv. Själva syftet med en sådan här bestämmelse är att bland annat konkurrenshindrande prioritering i nätet ska kunna beivras och att missbruk alltså inte ska kunna ske. Men det är naturligtvis upp till tillämpningen av en sådan bestämmelse också. För regeringens del gäller det att verka för bra regler som det går att utöva tillsyn över och som är vettiga och framtidssäkra.

Anf.  27  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Till Maria Weimer vill jag säga att om det har varit diskussion om subsidiaritet tidigare, vilket det har, precis som Maria Weimer sade, ska det finnas med både i talepunktform och i underlag, så att det blir tydligt för alla inblandade. Alla är inte riktigt lika insatta, och just frågor om roaming är dessutom något som berör medborgare i hela EU. Vi är väl ett av de länder som har flest medborgare som rör sig ute i EU och träffar på detta. Därför är detta en oerhört viktig princip.

Anf.  28  EMMA WALLRUP (V):

Jag vill också ge mitt stöd till att vi reglerar prissättningen vid roaming, så att det inte blir så skyhöga priser. Det är just avregleringen av marknaden som på en rad olika områden har lett till en osund prisbildning, där man antingen får skyhöga priser för konsumenten eller har så låga priser att man är tvungen att ha låga löner och att arbetarna drabbas hårt av det. Dessutom drabbar det i slutändan vår ekonomi och vårt stora finansiella system när vi har gått för långt i avregleringstänkandet. Vi ser det som positivt att man ser över detta och får en sundare prissättning här.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Jag har satt upp mig själv på talarlistan eftersom detta är en av mina hjärtefrågor, som jag sysslade mycket med när jag satt i EU-parlamentet. Jag kan inte nog betona hur viktigt det är med nätneutralitet. Vi har nu det första rättsfallet i Sverige där det ska avgöras om en internetleverantör ska få stänga hemsidor eller inte. I andra länder har man haft praxisen att man genom privata avtal mellan företag kan stänga hemsidor med innehåll som ett företag anser vara olagligt. Det tycker jag är en orimlig princip. Om man ska stänga tillgången till information ska det bestämmas av domstol och på rätt grund. Därför är en del av nätneutraliteten väldigt viktig: Företag ska inte i interna överenskommelser stänga hemsidor.

Det är lika orimligt att kräva att en internetleverantör ska stänga en hemsida utan domstolsbeslut som det är att Vägverket ska stänga av en väg för att man där hittat en bil med illegalt innehåll, eller att Posten ska öppna alla brev och avbryta postutdelningen till en stadsdel för att man hittat ett illegalt brev. Den principen tycker jag att det är viktigt att vi upprätthåller.

En annan viktig princip när det gäller nätneutralitet är att det inte får användas i konkurrenssnedvridande syfte, precis som ministern sade. Man får alltså inte minska bandbredden till konkurrentens tjänst och öka bandbredden till sin egen tjänst för att styra konsumenterna att välja den interna, företagsegna tjänsten. Den typen av beteende snedvrider konkurrensen och kan påverka yttrandefriheten. För mig är detta oerhört viktiga frågor.

Roaming är en fråga som är svår att lösa om man ska utgå från subsidiaritetsprincipen. Varje enskilt land kanske inte har så stor motivation att sänka kostnaden för turister. Just den frågan tycker jag personligen att det är rimligt att man försöker åtgärda på gemensam nivå.

Anf.  30  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Herr ordförande! Jag vill återkomma till frågan och resonemanget om prisreglering kontra en fri, öppen marknad. Mitt inlägg kändes än mer angeläget efter att jag lyssnat på Emma Wallrups inlägg, som jag inte instämmer i. Min bedömning av den europeiska telekommarknaden är att problemet inte är för mycket konkurrens utan för lite. Marknaden behöver snarare mer avreglering än mindre.

Det finns nu 28 nationella marknader i stället för en gemensam marknad. Med en gemensam marknad skulle vi kunna ha fler operatörer som verkar över gränserna och prispressar.

Prisreglering är, som sagt, ett steg på vägen. Det är måhända ett nödvändigt ont, men jag tror inte att prisreglering, vare sig på den här marknaden eller på andra marknader, i slutändan är det som skapar en fungerande situation för konsumenten.

Vi stöder prisregleringen på slutkunds- och grossistnivå så länge det går hand i hand, men vi vill betona att det som Europa och den europeiska telekommarknaden i slutändan behöver är att det blir en telekommarknad. Därmed behövs alltså mer konkurrens och mer avreglering, inte mindre. Jag skulle gärna vilja höra statsrådets syn på detta.

Anf.  31  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! Vi ska inte ha någon politisk debatt om innehållet. Jag vill bara för sakens skull meddela att vi väl inte håller med om alla delar i det som ordföranden nyss sade. Det finns en poäng i att hålla fast vid den svenska modellen med självsanering och fria avtal, särskilt när det gäller till exempel barnpornografi. Det finns aktörer i Sverige som har som marknadsmodell att ha ett internet som är barnsäkert, och då måste man genom fria avtal kunna blockera vissa aktörer eller vissa typer och former av hemsidor. Vi vill bara få detta sagt som ett medskick, så att man inte tror att hela nämnden står bakom ordförandens yttrande.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Det framgick förhoppningsvis. För sakens skull kan jag säga att jag håller med Jessica om principen. Att staten ska reglera priser är absolut ingen optimal modell. Men det har misslyckats för länge på andra sätt, så man får ta detta lilla steg just nu.

Anf.  33  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Ordförande! Det är alltid intressant att lyssna på ledamöternas inlägg. De visar också att det finns väldigt olika åsikter och synsätt när det gäller den inre marknaden.

Som svar på Jessica Rosencrantz fråga vill jag säga att regeringens ståndpunkt handlar just om att utveckla den inre marknaden och se till att de extremt höga priserna också genom konkurrens kommer ned. Det är detta vi tror på. Detta är den inre marknadens möjlighet att, inom de ramar som sätts upp, få ned priserna.

Tyvärr har det inte lyckats under så lång tid. Vi har fortfarande grossistpriser som är extremt höga. Det handlar om 50 öre per megabyte, vilket med olika pålagor gör att vi här i Sverige och några andra länder i norra Europa som är vana vid relativt låga priser, och ibland så kallade flat rates, hamnar i en mycket märklig situation när vårt surfande och användande av datatrafik begränsas till så lite som 50 megabyte i utlandet.

Jag försäkrar att vi kommer att driva frågan såsom den har drivits tidigare. Vi tror att den inre marknaden måste utvecklas så att konkurrensen leder till lägre priser.

När det gäller Emma Wallrups inlägg vill jag säga att jag tror att det är tillämpligt på en del andra områden just när det gäller låga priser. Just i detta område har det kanske inte varit det största problemet. Men jag noterar denna balans, alltså hur vi får till en situation där vi får ned priserna utan att de går ned så mycket att människor som jobbar inom sektorn inte kan leva på den. När det gäller telekom är det inte där som tyngdpunkten ligger.

Beträffande ordförandens frågor och den diskussion med Ulrika Karlsson som de föranledde menar vi att frågan i EU i dag handlar om trafikhanteringen. Den stämningsansökan som vi naturligtvis följer med stort intresse handlar om operatörernas ansvar och hur långt detta ansvar sträcker sig. Vi följer alltså frågan mycket noga och får samråda med statsrådet Ygeman, som också har ett ansvar för detta och som var här tidigare i dag, och återkomma om frågan blir bredare än vad den verkar vara i dag.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Ska jag tolka inlägget från Sverigedemokraterna som ett medskick, eller var det en avvikande mening som ni anmälde?

Anf.  35  JOHAN NISSINEN (SD):

Det var en synpunkt och ett medskick.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Europa 2020-strategin.

Anf.  37  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Herr ordförande! Under denna dagordningspunkt kommer medlemsstaterna att diskutera EU 2020-strategin och den nu pågående översynen.

Jag har förstått att ledamöterna i nämnden har blivit informerade om denna fråga och de svenska övergripande ståndpunkterna i samband med tidigare rådsmöten. I rådet kommer jag att konstatera att de svenska övergripande ståndpunkterna, där regeringen bland annat välkomnar kommissionens samråd, och översynen ligger fast. Detta ger möjlighet att öka fokus på långsiktiga och tillväxtfrämjande åtgärder.

Regeringen ser inget skäl att förändra strategin. Sverige bör verka för att ambitionsnivån och fokus i arbetet upprätthålls och att översynen fokuseras på hur genomförandet av hållbara och tillväxtdrivande åtgärder kan påskyndas. Det handlar framför allt om att mer effektivt tillämpa det som redan har beslutats inom ramen för EU 2020-strategin.

På rådsmötet avser jag därför att lyfta fram vikten av att översynen tar hänsyn till digitaliseringens betydelse för EU:s tillväxt och konkurrenskraft. Den digitala agendan för Europa har också en viktig roll i detta.

En fråga som kan lyftas fram i sammanhanget är betydelsen av att skapa en digital inre marknad där samhället kan ta till vara digitaliseringens alla möjligheter och där fysiska och digitala produkter behandlas lika.

I detta sammanhang är det också viktigt att betona att redan beslutade åtgärder naturligtvis ska tillämpas.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Det står att detta är en beslutspunkt. Men det är en riktlinjedebatt, så det är en diskussionspunkt.

Anf.  39  JOHAN NISSINEN (SD):

Här har vi en avvikande mening. Vi är som vanligt skeptiska till användningen av strukturfonderna. Vi tror inte att det bara behövs kapacitet utan även viss mognad på den digitala marknaden. I övrigt kan det ifrågasättas om Europa 2020-strategin över huvud taget bidragit till framväxten av en digital marknad. Vi tror snarare att det beror på efterfrågan på bra tjänster och andra marknadsmekanismer.

Om det inte hade handlat om att det är riktiga budgetmedel som kommer att användas skulle det nästan ha varit komiskt att vid vissa tidpunkter i ministerrådets årskalender ska alla konstellationer instämma i hur mycket EPT och EU 2020-strategin har hjälpt så många men att mer kan göras.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Jag noterar den avvikande meningen från Sverigedemokraterna och konstaterar att det finns stöd för regeringens inriktning i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 7, Utkast till rådets slutsatser om förvaltning av internet.

Anf.  41  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Herr ordförande! Dagordningspunkt 7 avser antagandet av rådsslutsatser om förvaltning av internet. Dessa rådsslutsatser följer kommissionens meddelande från februari i år, om vilket regeringen rapporterade till riksdagen i en fakta-pm i mars.

I slutsatserna finns de händelser som har skett under året med, framför allt det faktum att USA:s handelsdepartement anmält att de önskar överlämna tillsynsansvaret över internets namnsystem till systemet av styrning av internet genom flerpartssamverkan.

I förhandlingarna har vissa länder framfört förslag med innebörden att staters inflytande över internets förvaltning ska öka. Sådana förslag har inte, tack och lov, fått brett stöd. Resultatet blir att rådsslutsatserna stöder modellen med flerpartssamverkan, där näringslivet, civilsamhället och stater gemensamt hanterar internets förvaltning.

Detta är en viktig signal från EU inför nästa år, då FN:s generalförsamling berör frågor om internets förvaltning i översynen av utvecklingsagendan som beslutades vid World Summit on the Information Society i Tunis 2005.

Syftet med rådets slutsatser är att lyfta fram dessa frågor om internets förvaltning som är aktuella senhösten 2014, att beskriva vilka specifika gemensamma positioner som EU:s medlemsländer har samt att stärka det europeiska inflytandet genom dessa gemensamma positioner vid kommande internationella möten. Vi hoppas att dessa rådsslutsatser kan stödjas.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Statsrådet Ygeman har, som sagt, tidigare i dag tagit upp punkt 8 a. Men statsrådet Kaplan kanske vill nämna någonting om punkt 8 b. Jag finner att så inte är fallet.

Därmed är vi klara med dagordningen, och jag tackar statsrådet med medarbetare för i dag.

Anf.  43  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP):

Jag tackar ordföranden och nämndens ledamöter.

§ 3  Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott den 20–21 maj 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 24 september 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 30 oktober 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott den 25 november 2014

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Alice Bah Kuhnke med medarbetare välkomna till EU-nämnden för första gången. Jag undrar inledningsvis om det finns några A-punkter? Det finns det inte.

Då undrar jag om statsrådet vill göra en muntlig redovisning av återrapporterna från mötena den 20–21 maj, den 24 september och den 30 oktober?

Anf.  45  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Herr ordförande! Jag vill till att börja med säga att det är mycket roligt att vara här för första gången.

Då jag själv inte var med vare sig på det senaste rådsmötet eller på de informella kulturministermötena vill jag hänvisa till den skriftliga rapporteringen som nämnden har fått del av.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för det.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Utkast till rådets slutsatser om europeisk audiovisuell politik i den digitala eran.

Anf.  47  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Utgångspunkten för slutsatserna är Jean-Claude Junckers vision för den nya kommissionen att fullfölja den digitala inre marknaden. En viktig del i detta är att underlätta för audiovisuellt material, det vill säga film och tv, att röra sig fritt över gränserna.

Slutsatserna är medlemsstaternas svar till kommissionen på de signaler som kommit om kommissionens prioritering inom AV-politiken. Det handlar bland annat om grönboken, förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld från våren 2013 och filmmeddelandet från i våras och planer på en översyn av olika regler som påverkar området.

Slutsatserna riktar sig också till medlemsstaterna själva och välkomnar initiativ på nationell nivå för att genomföra olika gemensamma åtaganden.

Den tekniska utvecklingen och det mycket förändrade medielandskapet kräver nya lösningar. Därför välkomnas kommissionens besked om att man under nästa år kommer att se över AV-direktivet. Kommissionen uppmanas att vid denna översyn av AV-direktivet särskilt uppmärksamma behovet av att se över de regler som styr vilket lands lagstiftning som ska gälla för tv-sändningar, det vill säga den så kallade ursprungslandsprincipen, liksom frågan om det är lämpligt att fortsätta att skilja på tv-sändningar och tv-program som sänds på begäran, det vill säga playtjänster, samt annons- och reklamregler och de regler som finns för att främja europeisk produktion.

Andra områden som nämns är behovet av att modernisera upphovsrätten i Europa för att det ska bli lättare att distribuera film och tv-program över nationsgränserna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas i slutsatserna att se över sina stöd till film, så att de också stöder distribution och marknadsföring förutom produktion.

På samma sätt lyfts frågan om stöd och eventuell reglering inom filmområdet fram, alltså att de inte bör hindra utan snarare främja försök med nya strategier och kanaler för premiärvisning. Det handlar till exempel om att filmer får premiär samtidigt genom olika kanaler och plattformar.

Frågan om mediekunnighet och filmkunnighet nämns, framför allt i relation till hur Europa ska kunna ta till vara på sitt filmarv.

Rådsslutsatserna om europeisk AV-politik i den digitala eran behandlar med andra ord stora, svåra och känsliga politiska frågor, där vissa medlemsstater har tydliga åsikter om hur olika delar av reformeringen av EU-regleringen ska gå till.

Sverige har tillsammans med andra länder framgångsrikt arbetat för att slutsatserna inte ska föregripa kommissionens kommande analys på olika områden. Regeringen föreslår därför att Sverige stöder antagandet av rådsslutsatserna.

Anf.  48  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag tycker att det är lite märkligt att EU anser sig vara mycket bättre skickat att bedriva politik på olika områden än medlemsstaterna. Jag ifrågasätter hela idén med Kreativa Europa och att man ska styra medlemsstaternas kulturpolitik. Jag ifrågasätter inte minst att man också vill ha en lånegaranti inom ramen för Kreativa Europa.

Vi kan därför inte ställa oss bakom de skrivelser som finns kring detta. Vi ställer oss inte heller bakom skrivelsen om att EU:s medel ska kunna användas för att pröva hur filmer ska premiärvisas eller samordna insatser för att bedöma europeiska medborgares mediekunnighet på EU-nivå. Dessutom är vi emot användandet av strukturfonder även inom kulturpolitiken. Detta är någonting som leder till en överföring från de rikare medlemsstaterna till de fattigare medlemsstaterna, vilket i sig leder till en hög EU-avgift för Sveriges del.

Jag ifrågasätter nyttan av det hela. Jag förstår inte meningen med att man ska föra den här politiken på EU-nivå, bara för att allt ska ligga på EU-nivå. Framför allt funderar jag över vad nästa steg då blir. Man flyttar hela tiden fram positionerna inom varje sakpolitiskt område inom Europeiska unionen, så även inom kulturområdet.

Av den anledningen anmäler jag avvikande mening.

Anf.  49  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Ordförande! Tack, statsrådet, för redogörelsen på det här området. Detta är en viktig fråga för en svensk konkurrenskraftig näring. Vi är ju världsledande i att hitta nya marknadslösningar och nya affärsmodeller inom det digitala området.

Jag har en fråga angående rådslutsatserna. Det står att man ska uppmuntra ombalansering av den offentliga finansieringen av audiovisuella verk mot utveckling, distribution och marknadsföring. Vi undrar då: Ombalansering från vad?

Sedan kunde man ha betonat mer – vilket jag hoppas att ministern gör – att det viktiga för att få en fungerande marknad är ju att det finns ett ramverk att agera inom. Punkt 7 är en viktig punkt här, att upphovsrättens viktiga funktion är att skydda och framför allt stimulera skapande. Så immaterialrätten är ju oerhört väsentlig.

Vi vet att man hanterar nedladdning lite olika runt om i Europa. Jag undrar om ministern kan säga någonting om det och om det har förts någon diskussion tidigare. Vi vet att en del länder har velat driva på för att förbjuda nedladdning för privat bruk, och man har pratat om att man ska skriva in blockeringar. Har det varit någon diskussion om detta? Hur ser ministern på nedladdning för eget bruk?

Anf.  50  EMMA WALLRUP (V):

Det har tidigare varit en diskussion om risken för att public service kan påverkas negativt av en gemensam politik i EU i och med konkurrensregler och sådant. Jag vill bara fråga om regeringen avser att bevaka den frågan och hur man ser på den utifrån den diskussion som har förts tidigare.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

I rådslutsatserna finns det också ett antal punkter som kommissionen ska ta tag i. Det står inte vilken riktning man ska gå, men den här punkten gäller till exempel reklam. Här har ju Sverige haft en konflikt med Storbritannien om reklam riktad till barn och reklam för alkohol. Det vore bra om man kunde få en lösning där som funkar för båda parter.

Anf.  52  MARIA WEIMER (FP):

Jag vill göra en allmän kommentar om den europeiska kulturpolitiken. Vi från Folkpartiet är väldigt positiva till Europasamarbetet, men det finns ett antal områden som vi gärna skulle vilja behålla på nationell nivå, så att EU inte växer till den enorma koloss som man ibland ser tecken på. Just kulturpolitiken är ett sådant område där vi inte tycker att EU ska ha en gemensam kulturpolitik.

Just dessa slutsatser är ju fulla av hänvisningar till subsidiaritetsprincipen och att man ska respektera medlemsstaternas behov. Detta är ju inte särskilt långtgående på det sättet. Men som en allmän markering vill vi att man så mycket som möjligt ska behålla kulturpolitiken på nationell nivå.

Anf.  53  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Jag hoppas att jag kan ge svar på alla frågor. Jag börjar med den sista frågan, medskicket eller kommentaren om subsidiaritetsprincipen och synen på regeringens hållning i kulturpolitiken.

Det är en översyn som vi nu bejakar och vill ska ske. Vi är flera länder som månar om subsidiaritetsprincipen när det gäller flera av de frågor som ska ses över. Men jag tar med mig den synpunkten.

Public service och reklam täcks ju också in av översynen. Man ska se över de frågorna och se vad det finns för likheter mellan de olika ländernas ingångar. Men där har regeringen inte ändrat sin hållning sedan tidigare diskussioner. Public service är ju en framtida fråga när det gäller att stärka oberoendet och att säkra långsiktig finansiering, vilket vi kommer att gå vidare med under mandatperioden.

I fråga om film ska vi också stödja distribution och marknadsföring, bortsett från produktion. I dag stöder Sverige och många andra länder främst filmproduktion, men medlemsstaterna uppmuntras att också se över detta, så det handlar alltså om balansen mellan distribution, marknadsföring och produktion. Det var i stora drag svar på frågorna.

Anf.  54  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag önskar gärna ett svar om detta med nedladdning för privat bruk och hur den diskussionen har förts eftersom det ju är en så otroligt känslig fråga i många länder.

Anf.  55  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Nedladdning för privat bruk är, precis som ledamoten säger, en viktig och känslig fråga kopplad till upphovsrätten.

Regeringen arbetar med frågan. Därför bejakar vi att kommissionen gör den här översynen för att man ska få en riktning och en linje från Europa och de andra medlemsländerna om hur vi ska förhålla oss i den här frågan. Jag kan bara bekräfta att det är en otroligt viktig fråga.

Anf.  56  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag noterar det som statsrådet sade. Det kanske finns anledning att återkomma, särskilt när det gäller vad regeringen tycker i den frågan.

När behöver vi i så fall återkomma till det? Det är min följdfråga. Jag uppfattade att detta var ett beslutsärende. Då vore det intressant att få veta regeringens inriktning i frågan redan nu.

Anf.  57  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Det som vi ska fatta beslut om är att det ska göras en översyn av AV-direktiven, så det är detta som beslutsärendet gäller.

Den fråga som du riktade till mig är en fråga främst för Justitiedepartementet.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

I det här beslutet finns det ett antal områden som ska tas upp för översyn. Då får vi se vad kommissionen föreslår och i vilken riktning den går.

Jag håller helt med dig i den frågan. Det finns även ett problem med möjligheten att ladda ned lagligt innehåll. Jag har själv bott i Bryssel, och många där var ganska frustrerade vid sådana stora sportevenemang som till exempel VM. Lettland spelade mot Sverige, men belgisk tv har alla rättigheter, fast de sänder inte den matchen för det är inte lönsamt. Inte någon av alla svenskar och letter som är i Bryssel kan se matchen på internet för alla andra länders tv-kanaler blockeras av upphovsrättsskäl. Att över huvud taget ens hitta en laglig möjlighet att ladda ned är ibland omöjligt. Det är intressant att den här frågan kommer upp ur den aspekten. Men, som sagt, sådan detaljnivå är inte aktuell nu.

Då konstaterar jag sammanfattningsvis att det finns en avvikande mening från Sverigedemokraterna. I övrigt finns det stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi går över till dagordningspunkt 5, Utkast till slutsatser av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar om en arbetsplan för kultur 2015–2018.

Anf.  59  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Rådets arbetsplan för kultur 2015–2018 slår fast olika fokusområden som rådet ska arbeta med och de arbetsmetoder som ska användas.

Utgångspunkten för arbetsplanen är den europeiska agendan för kultur från 2007 och de strategiska målen: främjande av kulturell mångfald och interkulturell dialog, främjande av kultur som drivkraft för kreativitet samt främjande av kultur som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser.

Arbetsplanen bygger på det som uppnåtts i nuvarande arbetsplan som gäller perioden 2011–2014, och den kopplingen stärks till programmet Kreativa Europa och målen i Europa 2020-strategin om att främja smart och hållbar tillväxt för alla.

De prioriteringar som medlemsstaterna har enats om är tillgänglig kultur för alla, kulturarv, den kulturella och kreativa sektorn, främjande av kulturell mångfald, kulturens roll i EU:s yttre förbindelser samt rörlighet för konstnärer.

Den huvudsakliga arbetsmetoden i arbetsplanen är den så kallade öppna samordningsmetoden. Den innebär att arbetsgrupper, så kallade OMC-grupper, organiseras för att utbyta erfarenheter och goda exempel och analysera särskilda områden eller frågeställningar.

En utestående, men begränsad fråga handlar om en skrivning i arbetsplanen om att e-böcker ska behandlas på samma sätt som tryckta böcker. Flera medlemsstater har motsatt sig detta, och ordförandeskapet har valt att öppna för en diskussion vid rådsmötet inför beslutet.

Arbetsplanen för kultur fyller ett viktigt syfte och lyfter fram prioriteringar för kulturområdet som väl möter Sveriges intressen. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna om en arbetsplan för kultur 2015–2018.

Anf.  60  NIKLAS WYKMAN (M):

I likhet med vad som sades från Folkpartiet tidigare bör man konstatera att det saknas en grundläggande riktning i det som kan upplevas som regeringens uppfattning och vad den uttrycker.

Vi har en avvikande mening, för att vi anser att kulturfrågor och idrottsfrågor ligger inom, och ska fortsätta ligga inom, den nationella kompetensen. Vi vill se ett smalt och vasst EU som gör rätt saker. Det är viktigt att beslut fattas på rätt nivå så nära medborgarna som möjligt. Vidare är det viktigt att EU inte pådrar sig ytterligare utgifter som är budgetpåverkande.

Anf.  61  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag ifrågasätter på vilket sätt en arbetsplan för kulturpolitiken är av intresse för Sverige. Sveriges intressen bestäms väl rimligtvis i Sverige av svenska politiker företrädda av väljarna.

Jag håller med Moderaterna om att kulturpolitiken inte ska behandlas på europeisk nivå. Jag ifrågasätter hela det här ärendet där man från regeringens sida framhåller att EU ska få mer kontroll över kulturpolitiken och att det är av intresse för Sveriges del.

Av den anledningen anmäler jag avvikande mening.

Anf.  62  JOHAN HEDIN (C):

Jag delar Moderaternas och Niklas Wykmans uppfattning i den här frågan. Vi ansluter oss till den avvikande meningen.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Kristdemokraterna och Folkpartiet ansluter sig till samma avvikande mening.

Anf.  64  MARIE GRANLUND (S):

Jag vill bara kolla hur det var tänkt när frågan var uppe i utskottet, bara så att vi försöker att hålla oss till processen att ärendena bereds där, så att vi inte kör över kamraterna i utskottet genom att ändra ställningstagande.

Jag bara undrar: Har detta med avvikande mening försvunnit i hanteringen eller var finns den någonstans?

Anf.  65  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag har naturligtvis pratat med dem i kulturutskottet. De har lyft upp frågan muntligt under mötet, och det har ju också varit den tidigare inriktningen när det gäller kulturfrågor. Man ska vara minimalistisk, och det ligger i den nationella kompetensen, så det är ingenting nytt. Men det är här som man deklarerar de avvikande meningarna.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Jag undrar på vilket sätt den skiljer sig från regeringens linje. Jag uppfattar det ungefär som att vi allihop vill gå i samma riktning.

Anf.  67  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

I utskottet lyftes inga avvikande meningar fram. Själva syftet med arbetsplanen är ju att medlemsstaterna, enligt arbetsplanen och arbetsmetoden, ska diskutera medlemsstaternas olika ingångar. Subsidiaritetsprincipen är en ledstjärna i det arbetet.

Anf.  68  BÖRJE VESTLUND (S):

Det finns en del saker i det här ärendet som vi tycker det är viktigt att man diskuterar även på EU-nivå. Det gäller till exempel kreativ ekonomi och innovation, som är EU-frågor per definition. Att det är viktiga EU-frågor är någonting som vi är överens om, i alla fall inom en majoritet av partierna.

Det andra är kulturens roll i EU:s yttre förbindelser samt rörligheten. Det är väl också något som ligger i den modell vi varit överens om. Utrikespolitik är numera en gemensam fråga för hela unionen, så det finns både och i detta sammanhang. Visst kan man ifrågasätta en del av detta, men den uppfattning vi har brukat ha här i nämnden är att marknadsfrågor och utrikespolitik är typiska EU-frågor.

Anf.  69  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Herr ordförande! Jag vill göra ett tillägg: Tidigare arbetsplaner har arbetat utifrån samma metoder. Det tror jag är ett viktigt tillägg. Att lyfta in frågorna kring subsidiaritet på det här sättet är inget nytt.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Jag har lite svårt att förstå den avvikande meningen. Jag tolkade det som att statsrådet också betonade att det inte är några nya pengar som föreslås. Man betonade i regeringens ståndpunkt att man inte vill att EU ska besluta över detta mer än vad man gjort tidigare samt att medlemsstaterna ska samarbeta och finna synergier. Jag försöker bara förstå skillnaderna mellan linjerna. Men vi har alltså en avvikande mening. Sverigedemokraterna har också anmält avvikande mening.

Jag noterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga, med två avvikande meningar.

Anf.  71  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Noterade ordföranden att Centern, KD och Folkpartiet ansluter sig till vår avvikande mening?

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Förlåt, självklart! Jag noterar att det finns en avvikande mening från fyra partier: Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna.

Anf.  73  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag uppfattar det som att den linje allianspartierna driver vad gäller kulturpolitiken står oss närmare än regeringens. Därför ansluter vi oss till deras avvikande mening i ärende 5.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Då finner den stöd. Vill statsrådet kommentera denna avvikande mening, om det nu ens är en avvikande mening?

Anf.  75  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Jag vill betona och bejaka många av de avvikande meningar jag hörde. De ligger i linje med regeringens hållning. Jag vill också betona frivilligheten i arbetet i arbetsgruppen samt att detta inte skiljer sig från tidigare arbetssätt.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Men då så! Då råder ju enighet i salen om vart Sverige ska driva. Det är perfekt! Kan vi enas om att det är den linjen som gäller? Vad fint! Då är vi eniga om den linjen – Vänsterpartiet också.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Utkast till rådets slutsatser om delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet.

Anf.  77  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Herr ordförande! Rådsslutsatserna lyfter fram betydelsen av kulturarvet som utvecklingsfaktor, digitalt, socialt, ekonomiskt och historiskt. Det konstateras i slutsatserna att delaktighet i förvaltning av kulturarvet bidrar till demokratisk delaktighet, hållbarhet och social sammanhållning. Rådsslutsatserna fokuserar på vikten av att involvera relevanta intressenter – medborgarna, det civila samhället, privata aktörer och de offentliga beslutsnivåerna – för att på bästa sätt ta vara på kulturarvets potential.

Medlemsstaterna uppmanas att stärka banden mellan lokal, regional och nationell nivå och EU-nivå samt att ge relevanta aktörer möjlighet att delta i förvaltningen av kulturarvet. Medlemsstaterna uppmanas att stärka kopplingarna mellan hållbar turism och lokala kulturella och kreativa näringar som involverar lokalbefolkningen. Slutligen uppmanas kommissionen att främja evidensbaserad forskning och statistik inom området och överväga att föreslå ett europeiskt kulturarvsår. Regeringen föreslår att Sverige stöder antagandet av rådsslutsatserna om kulturarv.

Anf.  78  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! Det är samma här, för att hålla den röda tråden. Vi har förberett samma avvikande mening som Niklas Wykman precis läste upp i föregående ärende. Vi anser att kultur- och idrottsfrågorna ligger inom den nationella kompetensen och ska fortsätta att göra det. Vi vill se ett smalt och vasst EU som gör rätt saker. Det är viktigt att beslut fattas på rätt nivå och så nära medborgarna som möjligt. Vidare är det viktigt att EU inte pådrar sig ytterligare uppgifter som är budgetpåverkande.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Får jag komma med ett litet förslag? Jag föreslår att ni stryker idrotten på just denna punkt, eftersom den bara handlar om kultur.

Anf.  80  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Det kan vi definitivt leva med.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Detta gäller alltså alla fyra allianspartierna.

Anf.  82  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi håller med om den inställning som just anfördes, men vill lägga till att vi ifrågasätter huruvida ett Europaår för kulturarvet verkligen är nödvändigt.

Anf.  83  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Min kommentar till det sistnämnda är att saken gäller att överväga att föreslå ett kulturarvsår.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Hade Johnny Skalin en avvikande mening i denna fråga?

Anf.  85  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi ansluter oss till Alliansens avvikande mening.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Finns det någon skillnad mellan Alliansens avvikande mening och regeringens ståndpunkt, enligt statsrådet?

Anf.  87  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Nej, det finns det inte.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Ska vi behandla detta som ett medskick? Råder det enhällighet om regeringens linje? Hur vill ni behandla det?

Anf.  89  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Detta har inte framgått direkt av handlingarna eller av regeringens tidigare ståndpunkt, så vi har förberett denna avvikande mening. Men om det här är även regeringens ståndpunkt är ni välkomna att ansluta er. Det är bara bra; då är vi eniga. Då finns det ingen konflikt om Sveriges roll inför mötet. Hur man hanterar det i protokollet är en annan sak. Det blir väl så att man ansluter sig, eftersom detta vinner majoritet i så fall, men det är bra att det inte är konfliktladdat.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Det är kanske rätt ställe att fråga: Är det någon här i salen som opponerar sig mot den ståndpunkt som regeringen har anslutit sig till eller som på annat sätt har redovisats här på mötet? Jag finner att så inte är fallet. Då råder enhällighet i nämnden och med regeringen om vad som ska drivas. Det låter alldeles utmärkt. Vi för till protokollet att den här avvikande meningen finner enhälligt stöd och att även regeringen tycker att det är en bra linje. Då finns det stöd för regeringens ståndpunkt i den mån den är uttryckt i papperen med de här tilläggen.

Vi går vidare till punkt 7, Förstärkning av bidraget från den kulturella och den kreativa sektorn, inbegripet kulturarvet, till Europa 2020-strategins mål.

Anf.  91  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Ordförande! Det italienska ordförandeskapet har valt att hålla en riktlinjedebatt om kulturens roll i Europa 2020-strategin. Det finns två frågeställningar som ministrarna ombeds reflektera kring: Hur kan den kulturella och kreativa sektorn praktiskt bidra till att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla i enlighet med Europa 2020-strategin? Hur kan medlemsstaterna tillsammans med sina berörda aktörer samverka för att stimulera social och ekonomisk innovation genom den kulturella och kreativa sektorn?

Regeringen avser att bekräfta kulturens roll för social sammanhållning, hållbar tillväxt och attraktionskraft. Sverige kommer att framhålla den konstnärliga frihetens betydelse för att nå målen i Europa 2020-strategin samt betona kulturens egenvärde.

Anf.  92  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Jag håller med om att kulturen har en avgörande roll för den sociala sammanhållningen i samhället. Den kan också ha betydelse för tillväxt och på andra områden.

Vi tycker däremot fortfarande inte att det här ska bedrivas på europeisk nivå. Vi tycker att kulturpolitiken ska vara helt och hållet nationell och att arbetet inte ska genomföras genom Europa 2020, som vi för den delen ifrågasätter även som helhet. Europa 2020 är ett målstrategidokument som sätter ramarna för hela federationsprocessen i Europa. Kulturpolitiken är bara ett av alla områden som behandlas i den här planen, vilken vi som sagt ifrågasätter i dess helhet.

Jag anmäler avvikande mening i förhållande till regeringens ståndpunkt och skulle föredra om regeringen skulle kunna åka till det här mötet och ta diskussionen från vår utgångspunkt i stället för regeringens.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en avvikande mening från Sverigedemokraterna och i övrigt stöd för regeringens inriktning i denna fråga.

Då tackar vi statsrådet för närvaron!

Anf.  94  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Tack!

§ 4  Utbildning, ungdom, kultur, och idrott

Statsrådet Gabriel Wikström

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott den 20–21 maj 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 20–21 oktober 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott den 25 november 2014

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar folkhälso‑, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström med delegation till EU-nämnden. Det är första gången här även för honom. Vi går direkt till dagordningspunkt 8, Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om idrott som drivkraft för innovation och ekonomisk tillväxt.

Anf.  96  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Tack så mycket! Det är roligt att vara här. Jag ska börja med att säga att riksdagens kulturutskott fick en föredragning om det här den 13 november. Det är alltså föredraget enligt konstens regler. Tyvärr kommer varken jag eller statssekreterare Agneta Karlsson att kunna åka på mötet, då vi båda är på utlandsresor. Vi företräds i stället av Åsa Webber, som är ambassadör.

Jag vet att det har förts en diskussion om idrottsfrågorna tidigare. Vi vet säkert allihop att den svenska linje som har legat fast under lång tid är att idrott egentligen ska vara en nationell angelägenhet. Vi motsatte oss att det kom upp på EU-nivå, och vi har fortfarande inställningen att det ska vara en nationell angelägenhet. Däremot kan det vara bra att finnas med i de här sammanhangen, inte minst för erfarenhetsutbyte.

När det gäller slutsatserna har det italienska ordförandeskapet valt att prioritera idrottens betydelse för ekonomin. I förhandlingarna har Sverige ifrågasatt om slutsatserna verkligen ryms inom kompetensen under artikel 165, som finns på idrottsområdet. Vi tycker att slutsatserna i stor utsträckning är mer av näringspolitisk än av idrottspolitisk karaktär.

Sedan tror jag att de flesta av oss här inne kan ställa upp på många av slutsatserna och också se idrottens betydelse för ekonomi, innovation och näringspolitik i stort. Men vi har i alla fall tyckt att det varit viktigt att markera i den här frågan.

I förhandlingarna har vi tillsammans med andra medlemsstater lyckats mjuka upp eller stryka alltför långtgående skrivningar. Det gör att vi nu ändå föreslår att vi kan ställa oss bakom slutsatserna.

Anf.  97  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Jag undrar om regeringen ställer upp på att man ska använda till exempel strukturfonder för att finansiera de här prioriteringarna inom idrottspolitiken inom Europeiska unionen. Jag undrar också hur regeringen ställer sig till att man internationaliserar idrotten genom Cosme. Jag skulle vara tacksam för svar på de frågorna.

Anf.  98  NIKLAS WYKMAN (M):

Ministern! Välkommen till EU-nämnden för första gången! Jag har först en fråga om det som du själv tar upp: ordförandeskapets till synes optimistiska bedömning av vad idrotten betyder för tillväxt och innovationer.

I den bakgrund vi har fått står det att det kan finnas sådan betydelse. Du sade själv också att du i viss mån tror att det finns en sådan. Jag undrar lite vad du lutar dig mot när du säger det. Vilken forskning, vilka erfarenheter eller vilken evidens lutar sig Sverige mot när man åtminstone i viss mån ansluter sig till den italienska linjen? Det skulle jag vilja få förtydligat.

Sedan, herr ordförande, ska jag säga något med viss ödmjukhet, eftersom statsrådet ändå deklarerar denna ståndpunkt. Eftersom vi strök ordet idrott i vårt föregående yttrande vill vi här anföra samma mening som vi gjorde tidigare: Vi anser att idrottsfrågor – i stället för kulturfrågor denna gång – ligger inom och i fortsättningen ska ligga inom den nationella kompetensen. Vi vill se ett smalt och vasst EU som gör rätt saker. Det är viktigt att beslut fattas på rätt nivå, så nära medborgarna som möjligt. Vidare är det viktigt att EU inte pådrar sig ytterligare uppgifter som är budgetpåverkande.

Anf.  99  JOHAN HEDIN (C):

Även jag är nyfiken på kopplingen mellan innovation och idrott. Det är kanske rimligt att det förhåller sig på det viset. Men jag tittar på de länkar som finns i dokumentet. Det är väl i första hand fotnot 2 som skulle kunna adressera just den här frågan. Där kommer man förvisso till rådets webbplats, men där står det: File not found.

Jag skulle också vilja att statsrådet redogör för det vetenskapliga underlaget för det här sambandet.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Du pratar om det italienska ordförandeskapets sajt – eller?

Anf.  101  JOHAN HEDIN (C):

Jag pratar om den länk som finns i dokumentet med utkast till rådsslutsatser.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Vi ska undersöka om vi kan hitta en lösning på det.

Anf.  103  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Jag börjar med de två sista frågorna. Då är det väl värt att påpeka att vi under hela resans gång, som jag inledde med att säga, har ifrågasatt att man över huvud taget ska dra den här typen av slutsatser eftersom de kanske framför allt är av näringspolitisk karaktär. Precis som i många andra EU-sammanhang får man ge och ta. Och här bedömer vi att slutsatserna är så pass allmänt hållna och icke förpliktande att Sverige kan säga ja till slutsatserna och därmed kan fortsätta ha en god dialog med andra medlemsstater på de områden där det kan vara värt att ha ett erfarenhetsutbyte på EU-området.

Men det är värt att understryka ytterligare en gång att även den här regeringens inställning är att idrott i första hand ska vara en nationell kompetens. Och vi har inga planer på att idrotten i större utsträckning ska flyttas över till EU-nivån.

Om slutsatserna, så att säga, skulle dras i något annat EU-forum och därmed bli föremål för att pengar från strukturfonderna skulle kunna användas för att i någon mån uppfylla slutsatser på idrottsområdet vet inte jag. Det har inte heller varit föremål för diskussion här.

Anf.  104  EMMA WALLRUP (V):

Ja, det är en bra linje – det tycker vi också – att det här ska ligga på nationell nivå. Det är bra. Jag vill bara nämna att jag tycker att det är positivt att det har diskuterats just i samband med idrottsevenemang att man ska titta på arbetsrätt och att medlemsländerna har diskuterat frågor om mänskliga rättigheter just runt de större idrottsevenemangen.

Jag vill bara lyfta fram att det känns som en väldigt angelägen fråga att iaktta hur diskussionerna går vidare och försöka stärka de mänskliga rättigheterna i samband med större idrottsevenemang långsiktigt i diskussionerna.

Anf.  105  NIKLAS WYKMAN (M):

Först och främst efterlyser jag ett svar på den fråga jag ställde om huruvida regeringen lutar sig mot någon evidens eller teoribildning eller mot någonting annat som gör det möjligt att tycka så här, på ett mer kvalificerat sätt, som man här ger uttryck för.

Sedan vill jag inskärpa att vi står fast vid vår avvikande mening. För här hör vi från ministerns sida ord som är glidande i fråga om detta är nationell kompetens eller inte. Jag kan inte recitera exakt. Men ministern använde ord som i huvudsak, uteslutande, till större del eller något sådant. Vi anser att detta är en fråga som ska ligga inom den nationella kompetensen.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Kan jag bara få ett förtydligande? Föreslår ni att vi ska ha det här som ett tillägg till regeringens position, eller föreslår ni också att man ska säga nej till rådsslutatserna?

Anf.  107  NIKLAS WYKMAN (M):

Nej, vårt förslag är alltså precis ordagrant så som vi lägger fram det och att regeringen anför den ståndpunkten.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Då har det framgått tydligt.

Anf.  109  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Jag reagerar på ordvalet tidigare, att vi inte i större utsträckning ska överföra idrottspolitiken till europeisk nivå. Jag håller inte med om att vi ska överföra det här politikområdet över huvud taget till Europa eller EU. Därför anmäler jag avvikande mening. Jag vill också att man från regeringens sida nekar ett antagande av de här slutsatserna.

Jag hoppas att jag har allianspartierna på min sida. Annars får vi ingen förändring av det här. Då kommer vi alltså att uppnå den här glidningen, där vi flyttar över en del av kompetensområdet när det gäller idrottspolitiken, som jag uppfattar det utifrån regeringens redovisade ståndpunkt.

Jag anmäler avvikande mening eftersom jag står fast vid att idrottspolitiken inte ska vara en europeisk angelägenhet. Det ska vara en nationell angelägenhet. Därför anser jag att vi inte kan ställa oss bakom regeringen eller de rådsslutsatser som föreslås.

Anf.  110  MARIE GRANLUND (S):

Ordförande! Tack för redogörelsen tidigare! Som jag förstår det agerar nu regeringen exakt som den tidigare regeringen. Och vi pratar om rådsslutsatser sedan 2013. Om det finns någon misstänksamhet – jag bedömer möjligtvis att den i så fall beror på något annat – om att regeringen inte skulle tycka att det ska vara nationell kompetens för idrotten är det väl lätt att tillfoga det till de ståndpunkter man har. Det handlar alltså om det som statsrådet sade. Det är väl lätt att tillfoga det. Då råder det ingen tveksamhet om hur det är.

Men vad jag har förstått finns det ändå en enighet om att man inte ska gå emot rådsslutsatserna.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Nej, Sverigedemokraterna avviker där.

Jag är lite osäker på hur jag ska hantera detta.

Anf.  112  NIKLAS WYKMAN (M):

Jag kan förtydliga att vi inte invänder mot att regeringen står bakom rådsslutsatserna. Däremot inskärper vi vårt tillägg om hur vi principiellt ser på detta. Det tror jag att det kan finnas enighet om. Jag kan också anföra ett argument. Ministern är säkert väl medveten om och kommer att bli än mer medveten om att det har varit oerhört problematiska frågor om idrottslivet och föreningslivet i stort i Sverige. Det gäller förvisso inte det specifika området, men det gäller till exempel skatteregler. Det är en fråga där Sverige har en pågående konflikt, skulle man kunna säga, med EU. Här är det viktigt att vi värnar vårt föreningsliv och idrottsliv och våra villkor som gäller. Det har det funnits en mycket bred enighet om.

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns en enighet i nämnden kring det som Moderaterna läste upp, från alla partier i den biten, och att Sverigedemokraterna har en avvikande mening. De anser även att vi bör säga nej till rådsslutsatserna. Har jag uppfattat situationen korrekt? Jag ser att alla nickar – fint. Då antar vi det som nämndens ståndpunkt. Vill statsrådet yttra sig i frågan?

Anf.  114  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Jag får väl tacka så mycket för det. Sedan kan jag bara svara på Niklas Wykmans fråga eller förtydliga mitt svar sedan tidigare. Den statistik, om det är det man pratar om, som vi har utgått från är den statistik som har funnits på EU-nivå. Det är klart att den kanske i vissa lägen går att ifrågasätta, men det är ändå EU-statistik som vi behöver förhålla oss till i de här sammanhangen.

Om vi i nationella diskussioner i någon mening behöver diskutera idrottspolitik och dess eventuella betydelse för näringspolitik, innovation eller liknande är det en diskussion i en särskild ordning och i ett annat utskott.

Sedan vill jag bara tillägga att jag och regeringen inte har någon avvikande uppfattning i förhållande till vad som har sagts här inne vad gäller kompetensfrågan. Den regleras, som sagt, i nämnda artikel 165.

Anf.  115  ORDFÖRANDEN:

Det är tydligt att det finns en enighet. Det är uppenbart att alla är eniga i den frågan. Det är jättebra om vi kan lösa det på ansvariga-utskott-nivå i framtiden, känner jag. Då skulle våra möten kunna bli ännu kortare och effektivare.

Då kommer vi till dagordningspunkt 9, Idrott och fysisk aktivitet i skolåldern.

Anf.  116  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Det här är en diskussionspunkt. Tanken är att diskussionen ska hållas mellan ministrarna eller närvarande ställföreträdare. Erfarenhetsutbyte står i centrum. En bakgrund är att i många medlemsstater finns det statistik som visar att den fysiska aktiviteten är betydligt lägre än i Sverige. Då avser vi i diskussionen att framhålla att svensk statistik inte entydigt visar på minskande fysisk aktivitet i skolåldern. Däremot kan vi se stora socioekonomiska skillnader och en oroväckande nedgång av fysisk aktivitet hos unga män, till exempel.

Vi kommer framför allt att lyfta fram betydelsen av ett starkt stöd till en fri och självständig idrottsrörelse och att all idrott såväl inom föreningsidrotten som i skolan är inkluderande och utgår från barnens egna intressen av att röra på sig. Men, som sagt, det är en mycket allmän diskussion.

Anf.  117  MARIA PLASS (M):

Tack, ministern, för föredragningen! Vi delar givetvis synpunkten om hur viktigt det är med idrott och att barn rör sig när de är i skolåldern.

Alliansregeringen införde en fritidspeng för hushåll som har barn i årskurs 4–9 och som har försörjningsstöd. Vad jag förstår har regeringen aviserat att man ska ta bort den fritidspengen. Jag tycker – det är bara en synpunkt – att man kanske talar med lite dubbel tunga när man tar bort denna fritidspeng, vilket försämrar för de mest behövande barnen i Sverige, samtidigt som man åker ned till EU och vill peka på att alla barn ska kunna delta i idrott och fysisk rörelse.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Då förstår jag hur du kom till din poäng. Annars tänkte jag nästan avbryta dig.

Anf.  119  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Vi höjde samtidigt riksnormen, så jag tycker nog att utgångspunkterna för diskussionen och för Sveriges inställning i diskussionen ligger väl i linje med regeringens förda politik på området.

Anf.  120  MARIA PLASS (M):

Jag tar ingen inrikespolitisk debatt, men jag håller inte med.

Anf.  121  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens inriktning i denna fråga.

Då kommer vi till punkten Övriga frågor. Vill statsrådet anföra någonting kring dessa, utöver det skriftliga underlaget?

Anf.  122  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Nej, det finns ingenting att tillägga.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Då tackar jag statsrådet med delegation så mycket för närvaron.

Innehållsförteckning

§ 1  Transport, telekommunikation och energi 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 1

Anf.  5  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 2

Anf.  6  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 2

Anf.  7  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 2

Anf.  8  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  9  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 3

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  11  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 3

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 3

§ 2  Transport, telekommunikation och energi 4

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  14  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 4

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  16  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 4

Anf.  17  JOHAN NISSINEN (SD) 5

Anf.  18  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 5

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  20  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 5

Anf.  21  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 7

Anf.  22  JOHAN NISSINEN (SD) 7

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  24  MARIA WEIMER (FP) 8

Anf.  25  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 8

Anf.  26  Ämnesrådet HELENA STRÖMBÄCK 9

Anf.  27  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 9

Anf.  28  EMMA WALLRUP (V) 9

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  30  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 10

Anf.  31  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 10

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  33  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 10

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  35  JOHAN NISSINEN (SD) 11

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  37  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 11

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  39  JOHAN NISSINEN (SD) 12

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  41  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 12

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  43  Statsrådet MEHMET KAPLAN (MP) 13

§ 3  Utbildning, ungdom, kultur och idrott 14

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  45  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 14

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  47  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 14

Anf.  48  JOHNNY SKALIN (SD) 15

Anf.  49  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 15

Anf.  50  EMMA WALLRUP (V) 16

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  52  MARIA WEIMER (FP) 16

Anf.  53  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 16

Anf.  54  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 17

Anf.  55  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 17

Anf.  56  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 17

Anf.  57  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 17

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  59  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 18

Anf.  60  NIKLAS WYKMAN (M) 18

Anf.  61  JOHNNY SKALIN (SD) 19

Anf.  62  JOHAN HEDIN (C) 19

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  64  MARIE GRANLUND (S) 19

Anf.  65  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 19

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  67  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 19

Anf.  68  BÖRJE VESTLUND (S) 19

Anf.  69  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 20

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  71  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 20

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  73  JOHNNY SKALIN (SD) 20

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  75  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 20

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  77  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 21

Anf.  78  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 21

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  80  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 21

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  82  JOHNNY SKALIN (SD) 21

Anf.  83  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 22

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  85  JOHNNY SKALIN (SD) 22

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  87  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 22

Anf.  88  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  89  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 22

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  91  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 22

Anf.  92  JOHNNY SKALIN (SD) 23

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  94  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 23

§ 4  Utbildning, ungdom, kultur, och idrott 24

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  96  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 24

Anf.  97  JOHNNY SKALIN (SD) 24

Anf.  98  NIKLAS WYKMAN (M) 25

Anf.  99  JOHAN HEDIN (C) 25

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  101  JOHAN HEDIN (C) 25

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  103  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 25

Anf.  104  EMMA WALLRUP (V) 26

Anf.  105  NIKLAS WYKMAN (M) 26

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  107  NIKLAS WYKMAN (M) 26

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  109  JOHNNY SKALIN (SD) 26

Anf.  110  MARIE GRANLUND (S) 27

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  112  NIKLAS WYKMAN (M) 27

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  114  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 27

Anf.  115  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  116  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 28

Anf.  117  MARIA PLASS (M) 28

Anf.  118  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  119  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 29

Anf.  120  MARIA PLASS (M) 29

Anf.  121  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  122  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 29

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 29