Fredagen den 21 november 2008

EU-nämndens uppteckningar 2008/09:11

1 §  Rättsliga och inrikes frågor

Justitieminister Beatrice Ask

Återrapport från ministerrådsmötet den 24 oktober 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 27 och 28 november 2008

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi ska börja med rättsliga och inrikes frågor med justitieminister Beatrice Ask. Hon börjar i sin tur med återrapporten från rådsmötet den 24 oktober 2008. En sådan är utsänd, men hon är som vanligt välkommen att kommentera den.

Anf.  2  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag ska än en gång börja med att säga att inte all information finns tillgänglig. Trots att vi har en slutlig dagordning för RIF-rådet den 27 och 28 november kan det fortfarande bli förändringar. Flera dagordningspunkter förväntas behandlas i Coreper först nästa vecka. Det betyder att vi som vanligt får skicka eventuell ytterligare information senare.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Det kommer vi till. Vi börjar med återrapporten från det rådsmöte som har varit.

Anf.  4  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Ni har fått en rapport från RIF-rådet den 24 oktober i skriftlig form, men jag ska ändå passa på att säga några ord om mötet.

Vid mötet nåddes en politisk överenskommelse om rådets beslut om utbyte av uppgifter ur kriminalregister. Som ni vet antogs först ett rambeslut som preciserar hur medlemsstaterna ska överföra uppgifter om fällande domar till den medlemsstat där den dömde personen är medborgare. Rambeslutet lägger också grunden för ett datoriserat system för utbyte av uppgifter om fällande domar. Det rör sig till exempel om uppgifter som namn, kön, födelsedatum, datum för domen, domstolens namn, brottstyp och utdömd påföljd. Genom rådsbeslutet inrättas systemet för själva uppgiftsutbytet, det vill säga tekniken för genomförandet, det som har kallats för Ecris. Medlemsstaterna har nu tre år på sig att genomföra rambeslutet.

Vidare diskuterade vi en europeisk strategi för passageraruppgifter, PNR. Under det franska ordförandeskapet har diskussionerna om PNR förts på en mer övergripande nivå. Senast kom vi också in på en specifik fråga. En majoritet av medlemsstaterna gav då sitt stöd till förslaget att låta ett instrument på området omfatta även EU-interna flygningar som utgör transitflygningar i samband med flygresa från tredjeland. Diskussionerna om PNR fortsätter vid nästa RIF-råd. Jag återkommer därför till den frågan om en stund.

Bland de civilrättsliga frågorna märktes förslaget till förordning om underhållsskyldighet. Vi nådde en politisk överenskommelse om artikeltexten i den förordningen. Målsättningen är att hela förslaget till förordning ska kunna antas vid nästa RIF-råd. Vi godkände också slutsatser om sårbara vuxnas situation och gränsöverskridande rättsligt skydd för dem. I övrigt hänvisar jag till den skriftliga rapporten.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporten till handlingarna.

Vi går in på information och samråd inför det kommande RIF-rådet. Justitieutskottet och socialförsäkringsutskottet har informerats inför mötet om rådets agenda. Civilutskottet har informerats särskilt om punkt 17. Sedan har det varit lite olika samråd och sådant; det tar vi punkt för punkt vartefter vi kommer dit. Vi tar A-punktslistan sist, som vanligt.

Det här är förstås uppdelat mellan Ask och Billström; det är ni välbekanta med. Den första Askpunkten är punkt 3, Kampen mot terrorism. Där föreligger dels informationspunkt 3 a, dels beslutspunkt 3 b. Jag föreställer mig att de hänger ihop rent ämnesmässigt.

Anf.  6  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det inledande har jag redan hunnit med. Kompletteringar kan komma, som sagt.

När det gäller punkt 3 är det riktigt att både a och b på listan kommer att hanteras. EU:s antiterrorismsamordnare Gilles de Kerchove kommer att presentera en rapport där han redogör för EU:s arbete mot terrorism under det franska ordförandeskapet. Han ska också presentera sina tankar om framtida utmaningar och möjligheter att bemöta dem. En sådan avrapportering gör antiterrorismsamordnaren i slutet på varje ordförandeskap. Den här gången nämner antiterrorismsamordnaren bland annat arbetet som företagits för att bekämpa radikalisering samt PNR och internationellt samarbete. Bland de frågor han vill prioritera framöver nämner han det transatlantiska samarbetet och mediernas roll i radikaliseringsprocessen.

Jag tycker att det är bra att medlemsstaterna får en regelbunden rapportering från antiterrorismsamordnaren. Det gör att vi får en helhetsbild över vad EU faktiskt gör på området. Därför kommer jag att välkomna rapporteringen. Samtidigt är det viktigt att poängtera att alla åtgärder för bekämpande av terrorism inom EU görs med beaktande av den enskildes integritet och rättssäkerhet.

Vad gäller den andra delfrågan i dagordningspunkten om terrorism har vi fått ett utkast till rådsslutsatser som nämnden har fått ta del av. Rådsslutsatserna sammanfattar i princip det arbete som det franska ordförandeskapet har bedrivit under sommaren och hösten. I slutsatserna påbjuder Frankrike medlemsstaterna, kommissionen och Europol att arbeta vidare med de förslag som har drivits av fransmännen. Bland dem som nämns finns EU:s antiterrorismsamordnares initiativ mot radikalisering, handlingsplanen mot sprängämnen och bekämpning av terroristers utnyttjande av Internet. Sverige kan godkänna rådsslutsatserna.

Anf.  7  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag tackar för rapporten och informationen. När det gäller den första punkten om kampen mot terrorism har det sagts att man ska prioritera vissa områden särskilt och ge anslag till vissa länder att initiera eller ta ansvar för de här frågorna. Finns det arbetet kvar? Kommer det också att rapporteras hur de kommer att delas upp?

På punkt b som handlar om arbetet med att bekämpa terrorism står det att man ska använda sig av en manual mot radikaliseringen. Vad innebär denna manual? Det står inte förklarat i underlaget.

Anf.  8  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Vissa områden framhålls särskilt. Det är klart att det kommer rapporter framöver i de frågorna. Det är alldeles nödvändigt.

När det gäller den konkreta frågan om manualen tänkte jag överlämna ordet till Lars Werkström. Sverige har tagit på sig att särskilt titta på frågan om radikalisering. Jag tror att vi när det gäller brottsförebyggande arbete har ett ganska bra kunnande.

Anf.  9  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM:

Den manual som det talas om är resultatet av ett kommissionsprojekt om radikalisering i fängelsemiljöer. Det sammanställer olika medlemsstaters erfarenheter när det gäller arbetet för att motverka det man kallar för radikalisering i fängelser. Man har också hållit en seminarieserie på detta tema. Allt detta har också resulterat i en manual.

Vi fick frågan i går i justitieutskottet om den finns tillgänglig och kan lämnas ut eller inte. Det är en fråga som vi får titta på, om det finns intresse. Jag kan inte svara på det i dag.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Får jag själv ställa en följdfråga om vad det sista syftar på? Finns den tillgänglig i Sverige eller inte?

Anf.  11  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM:

Det är också en bra fråga. Det är precis detta vi måste undersöka. Vi har den inte på departementet. Så mycket kan jag säga. Men den kan finnas i Sverige.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Det jag for efter – och det är Justitiedepartementet väl medvetet om – är att vi är hemskt vana vid att handlingar är känsliga eller hemliga och förfar därefter.

Anf.  13  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag tycker att det är bra att departementet tittar över om manualen finns och vad den kan innehålla lite mer konkret. Men det kan vi återkomma till senare.

När det gäller att Sverige ska ha ansvaret för avradikaliseringen tror jag nog att det mycket väl kan stämma att vi har stort kunnande. Det intressanta är väl ändå att det i det franska underlaget till dokumentet står att det är Danmark som ansvarar för de här frågorna. Vi kanske inte ska börja bråka med danskarna, men det bör klargöras om det är Sverige eller Danmark som har ansvaret och vad detta ansvarstagande i så fall innebär för Sverige när vi ska jobba med de här frågorna.

Anf.  14  JOHAN LINANDER (c):

Jag kom att tänka på en annan fråga som också lyftes fram på justitieutskottet i går. Det är det som samordnaren Gilles de Kerchove ville prioritera: mediernas roll i radikaliseringen. Man kan lätt bli rätt så skeptisk. Ska vi från politiken ge oss in i mediernas roll? Vet vi mer om vad han avser att säga om detta?

Anf.  15  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Lars Werkström tar det här med mediernas roll. Det är utrett, höll jag på att säga.

När det gäller motverkande av radikalisering och avradikalisering vill jag förtydliga att det är två olika saker i EU-diskussionerna. Att motverka radikalisering, vilket Sverige har tagit på sig ett ansvar för att arbeta med, handlar mer om närpolisarbete och det utanförskap som skapas i vissa miljöer där inte minst ungdomar hamnar helt vid sidan av systemet och väldigt lätt blir utnyttjade av grupperingar som vill knyta till sig människor som inte har någon annan social kontakt eller något annat nätverk eller får den respekt som alla människor känner. Det här tycker jag att det är väldigt viktigt att arbeta med förebyggande i olika miljöer, för att människor inte ska känna det här utanförskapet. Det är den delen.

Avradikalisering handlar om hur man ska stötta och arbeta med människor för att de ska kunna lämna extrema rörelser. Det är ett arbete som danskarna har sagt att de ska titta på. Det håller inte vi på med. Det är definitionsskillnaden.

Det här med medierna får Lars Werkström ta.

Anf.  16  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM:

Mediernas roll i terroristbekämpningen är ytterligare ett projekt som har initierats av antiterrorismsamordnaren. Om jag inte minns fel är det Storbritannien som har projektansvaret för det. Syftet med det är att initiera en dialog med medierna om samtalstonen och hur medierna beskriver radikaliseringsprocesser och terrorism för att i möjligaste mån försöka undvika skarp polemik och därigenom minska friktionen i samhället. Riktigt vad det i praktiken har utmynnat i törs jag inte säga.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 4, IT-brottslighet. Den frågan behandlade senast i nämnden den 17 oktober, då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt utan någon avvikande mening. Nu föreligger utkast till slutsatser om samordnad arbetsstrategi och konkreta åtgärder med mera. Material är utsänt till nämnden i utskick 2. I övrigt är det här en beslutspunkt.

Anf.  18  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Ordförandeskapet har tagit fram ett förslag till rådsslutsatser om vissa åtgärder för att förstärka samarbetet för att bekämpa IT-relaterad brottslighet. I slutsatserna föreslås kommissionen samordna åtgärderna och inkludera dem i det kommande femårsprogrammet, det som vi kallar Stockholmsprogrammet.

Sverige kan godkänna förslaget till rådsslutsatser. Jag anser att det är viktigt att de brottsbekämpande myndigheterna samarbetar även när det gäller brottslighet på Internet. Internet får inte vara en skyddad zon för brottslighet.

De föreslagna slutsatserna innehåller förslag på åtgärder där EU bör gå vidare. De är allmänt hållna. För att gå vidare med konkreta åtgärder krävs nya förslag från kommissionen eller medlemsstaterna. Det är givetvis viktigt att också i det fortsatta arbetet se till att åtgärderna är proportionerliga, rättssäkra och väl avvägda med hänsyn till integritetsaspekter.

De allmänt hållna förslagen har vi inga nya synpunkter på. Jag kan dock kort nämna några av de åtgärder som föreslås. Bland annat ska rådet ta fram en europeisk avtalsmodell för samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter och privata operatörer. I Sverige samarbetar polisen konstruktivt med såväl teleoperatörer som banker. Jag tror att vi kan bidra med en hel del på det området.

Rådet ska också gemensamt definiera vad som anses med ID-bedrägeri på Internet. Lagstiftningen skiljer sig åt i olika medlemsstater. Det kan vara värdefullt att ta fram en beskrivning av brottstypen utan att för den saken ta fram en gemensam lagstiftning.

Med dessa kommentarer stöder jag förslaget till rådsslutsatser.

Anf.  19  KRISTER HAMMARBERGH (m):

Det känns som ett angeläget område. Jag har en fundering och en fråga om vad innebörden eventuellt kan vara, och det gäller en av uppmaningarna på kort sikt. Det handlar om lösning på de problem som förorsakas av roaming i elektroniska nät av anonymiteten i förbetalda telekommunikationsprodukter.

Jag vet att man i bland annat det land som har ordförandeskapet för närvarande har haft den här diskussionen. Man vill se till att personer registreras när det gäller kontantkort för mobiltelefoner och liknande. Finns det en diskussion eller tankar bakom detta när det gäller just kontantkort och mobiltelefoni?

Anf.  20  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag tror att Lars Werkström får utreda detta.

Anf.  21  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM:

Det är precis bland annat vad det handlar om. Det är det problem som anses föreligga när människor kan köpa telefonkort och sedan ringa i anonymitet. Tanken är att man ska titta vidare på om det är möjligt att på EU-nivå gå fram med några åtgärder mot detta som på något sätt skulle säkerställa ringarens identitet. Det är naturligtvis förknippat med besvärliga integritetsfrågor. Den frågan är långtifrån avgjord eller löst.

Anf.  22  KRISTER HAMMARBERGH (m):

Tack för svaret. Det är komplext och svårt. Jag kan förstå, framför allt när jag tittar på justitieministern, att det är något som Sverige antagligen förhåller sig tämligen avvaktande till.

Anf.  23  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det finns alltid i förlängningen och i detaljerna i detta en hel del svåra frågor. Det som var uppe här tidigare om kontantkorten kommer sig av att Spanien har väckt den frågan eftersom det i samband med Madridbombningarna var så att man använde systemet ganska mycket. Det är ofta så det dyker upp.

Att lyfta upp en problematik tycker inte jag är ett stort bekymmer. När man börjar hantera det sedan ser man också svårigheterna att ta sig fram. Ibland är de inte ens rimliga. Det är bakgrunden. Det dyker ibland upp sådana här detaljer på grund av mycket allvarliga händelser som är oerhört centrala i en nationell utredning eller annat.

Vi kommer att vara vaksamma. Men i det dokument vi har nu är det bara att arbeta vidare med rätt allmänt hållna slutsatser. Det tycker jag inte är svårt.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 5 angående PNR-uppgifter. Detta är såvitt vi förstår en ordförandekapsrapport och därmed en informationspunkt. Men det finns ändå något närmast slutsatsliknande utsänt i utskick 2, på typiskt franskt vis, kan man nästan konstatera så här års.

Den får justitieministern gärna kommentera. Vi får lyssna lite efter hur vi ska hantera detta.

Anf.  25  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag nämnde inledningsvis att PNR finns på dagordningen även vid det här mötet. Det är en halvtidsavstämning från ordförandeskapet. Man vill informera om vilka slutsatser ordförandelandet drar av de diskussioner som har förts under hösten. Man vill att medlemsstaterna ska ge rådet mandat att fortsätta förhandlingarna med slutsatserna som utgångspunkt.

Det är alltså inte meningen vid mötet att det ska fattas några slutliga beslut i någon fråga, utan det handlar om att diskutera utgångspunkten för fortsatta förhandlingar. Det är viktigt att nämna det. Det säger något som höstens arbete och vad det haft för fokus.

Inriktningen har varit, som jag nämnt här tidigare i nämnden, att inte enas om en text utan att reda ut vilka som är kärnpunkterna i ett framtida PNR-samarbete när det gäller vilket system man ska ha och vilka ingångsvärden som man bör ha innan vi diskuterar detaljer.

Man tog ett steg tillbaka i förhållande till var man var inledningsvis. Vi har tyckt att det är bra att man försöker reda ut verklighetsbeskrivningen och huvuddragen innan man går in på detaljerna.

Vår huvudlinje har varit att det vi ska enas om inom EU är en miniminivå. Det förespråkas också i slutsatserna. Vidare har vi särskilt tryckt på att integritetsskyddsfrågorna måste få en tillfredsställande lösning. Det markeras också i ordförandeskapets slutsatser.

De flesta frågorna i dokumentet behöver diskuteras mer. Somliga frågor har vi inte alls tagit ställning till. Men huvuddragen är bra för de fortsatta diskussionerna. Frågan har varit i Coreper i onsdags. Då framkom att flera medlemsstater tyckte att ordförandeskapets dokument inte speglar alla medlemsstaters uppfattning. Vissa skrivningar borde därför mjukas upp.

Eftersom frågorna inte är färdigdiskuterade är det egentligen ganska självklart att alla inte kan hålla med om allt som står i dokumentet. Om man vill mjuka upp vissa skrivningar så att det blir ännu tydligare att det finns lite olika uppfattningar kan vi stödja det.

Ett nytt dokument med vissa förändringar i den riktningen har vi precis fått på franska. Vår snabba bedömning av det dokumentet är att Sverige ska kunna godkänna det reviderade dokumentet. Jag vet inte om ni har hunnit få över det till nämnden än, men det är nog på ingång.

Det har som sagt precis kommit, och vi har inte hunnit få någon översättning än. Vi har språkkunnig personal, och vi tyckte oss ändå se att det verkade bra. Men så snabbt vi får det kommer ni givetvis att få det till kansliet.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Först och främst är det här en fråga med både känsligt som materiellt innehåll. Det låter också som att regeringen avser att förhålla sig till detta – jag höll på att säga franska luddet, men det vill jag egentligen inte säga. Det är juridiskt lite oklart vad det är för beslutskvalitet och hur skarpa beslut det är.

Jag tror ändå att vi ska göra ett förhandlingsuppläggsbeslut här så att man får framföra vad man tycker från partierna och att vi har någon form av mjuk ståndpunkt här i nämnden. Regeringen kan då förhoppningsvis ha det stödet med sig i fortsatta förhandlingar. Det låter ändå som att sådana pågår. Som ni hör är det svårt att avgöra det. Det är därför som jag sitter och testar och känner av. Det är min utgångspunkt inför den diskussion som nu inleds.

Anf.  27  MARYAM YAZDANFAR (s):

Fru ordförande! Tack, justitieministern. Det ska onekligen bli spännande att läsa det nya dokumentet. Man ska vara medveten om att ärendet inte har varit direkt lätt att följa, vilket inte minst ordförandens analys här förstärker.

Det är ett system som kan bli hur stort och omfattande som helst. Jag uppfattar att regeringen i sin ståndpunkt har tagit till sig mycket av det som vi socialdemokrater och också övriga i oppositionen framförde under förra mötet. Det är förstås glädjande.

Just i och med att det är så oklart väljer vi att tills vidare behålla vår avvikande mening tills vi helt enkelt vet mer.

Anf.  28  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Svårigheterna har bestått i att de ursprungliga uppdragen var tämligen luddiga innan man satte i gång arbetet. Det är också beklagligt.

Den politiska traditionen är olika i olika medlemsstater. Det förefaller väldigt viktigt i vissa länder att man kan göra olika verbala satsningar och på det sättet markera handlingskraft rent politiskt.

Det här är en halvtidsavstämning. Man beskriver den diskussion som har förts i ganska allmänna ordalag och vill att rådet ska säga att vi ska fortsätta att diskutera ett antal frågor. Det är inte särskilt märkvärdigt för oss i Sverige. Vi skulle kanske inte tillverka en rapport för det ändamålet, men så är det i det här fallet.

Man skriver ändå på de punkter där vi har bestämda ståndpunkter i mer konkreta sakfrågor. Jag känner att det här allmänna dokumentet inte innebär några större svårigheter. Det kommer att bli mer intressant framöver.

Det är riktigt att vi har försökt lyssna och också framfört synpunkter som har funnits. Det är som jag tidigare sade. PNR-uppgifter rätt använda i olika sammanhang är väldigt viktiga i brottsbekämpningen.

Jag tror att jag förra gången nämnde arbetet på Arlanda med narkotikakurirerna. Där är detta ett grundmaterial som man använder. Vi är inte principiellt mot uppgifterna som sådana. Men innan man ser hur man vill ha det på EU-nivå är det omöjligt att ha en uppfattning om hur det ska vara.

Vi tycker att det ska vara väldigt precist det man bestämmer sig för att göra och ha ett mervärde. Annars finns ingen anledning att fatta beslut på EU-nivå.

Anf.  29  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag måste erkänna att det här verkar vara ett mycket mer komplicerat ärende än vad jag först trodde när jag läste det i går kväll. Det verkar som att det ska vara något dokument som ska antas, och det är dessutom på franska, som inte jag begriper.

När jag har läst bakgrunden här håller jag med Beatrice Ask. Rätt använt PNR är bra. Men jag är inte övertygad om att det i dokumentet kommer att bli de tydliga skrivningar som kanske vi från Sverige vill ha. Därför anmäler jag avvikande mening.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Ändå om det är rörliga mål och på franska och allting vill jag ändå påminna om att i tidigare version är underlag utsänt på engelska till nämndens ledamöter. Det finns i varje fall en bit.

Anf.  31  MARIANNE BERG (v):

Fru ordförande! Vi har från Vänsterpartiet likaså tydligt framfört våra åsikter vid andra sammanträden. Jag anger här en avvikande mening i ärendet.

Anf.  32  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Den ståndpunkt som regeringen har är att vi är öppna för att diskutera vidare på de här viktiga områdena. Vi har några grundanslag, men vi är väldigt noga med att inte skriva fast oss i någon ståndpunkt. Det krävs ett tydligare underlag för att kunna göra det.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Då är det mitt tvivelaktiga nöja att försöka sammanfatta detta. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga men noterar de avvikande meningarna med de därtill hörande motiveringarna från s, v och mp.

Vi går vidare till punkt 6, Västafrika: Initiativ för att förstärka de brottsbekämpande organens kamp mot narkotikahandel. Den frågan har varit i EU-nämnden förut den 17 oktober då det fanns stöd för regeringens förhandlingsupplägg. Nu föreligger utkast till slutsatser.

Slutsatsutkastet ligger på bordet. Det var inte utsänt tidigare, men det finns på bordet.

Anf.  34  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det var ordförandeskapet som tog initiativ till att ta upp frågan om narkotikahandeln i Västafrika och hur man ska förstärka det brottsförebyggande arbetet i den delen. Det var också uppe vid förra rådsmötet.

Det är viktigt att gå vidare i den här frågan. Ordförandeskapet har lagt fram förslag till rådsslutsatser för det fortsatta arbetet. Vi har tagit del av rådsslutsatserna och stöder dem.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 7, Civilskydd. Dessa frågor är ju sådana som normalt sett handläggs av Försvarsdepartementet, men just på nämnden brukar de hamna på Justitiedepartementets och justitieministerns bord. Det ska jag säga så att vi vet det. I övrigt är underlag utsänt. Alla a‑, b‑, c- och d-frågorna är nya här i nämnden, och jag antar att vi behandlar dem i klump.

Anf.  36  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det är precis som ordföranden noterade en fråga som faller under försvarsministerns ansvar, men Justitiedepartementet kommer att hantera det vid rådsmötet.

Vi förväntar oss ingen diskussion på civilskyddsområdet, utan de dokument som står på dagordningen förväntas gå som A-punkter. Det gäller bland annat en rapport som ordförandeskapet tagit fram om vilka åtgärder som har vidtagits samt hur man ser på inriktningen av det framtida arbetet.

Ordförandeskapet har haft en hög ambitionsnivå när det gäller civilskydd, och det har resulterar i att rådet förväntas anta tre uppsättningar rådsslutsatser. De handlar dels om att utveckla ett utbildningsnätverk inom området civilskydd, dels om ett närmare samarbete mellan EU och FN på civilskyddsområdet. Men den högst prioriterade frågan för det franska ordförandeskapet har varit något som de har valt att kalla European Mutual Assistance.

European Mutual Assistance handlar om att öka tillgängligheten till medlemsstaternas resurser i samband med en katastrof såväl inom som utanför unionen. Fokus har framför allt legat på de moduler som består av materiella och personella resurser som ska klara av en definierad uppgift och som medlemsstaterna på frivillig basis kan ställa till unionens förfogande vid en kris.

Från regeringens sida är vi positiva till en effektiv användning av medlemsstaternas resurser, bland annat genom arbete med fördefinierade moduler. Vi är också positiva till att vi utnyttjar den kompetens som finns i medlemsstaterna genom att knyta olika utbildningsinstitutioner på civilskyddsområdet närmare varandra. Vi välkomnar givetvis också ett närmare samarbete mellan EU och FN när det gäller katastrofhantering.

Sammanfattningsvis välkomnar regeringen rådsslutsatserna och anser att vi kan ställa oss bakom dem.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt även i dessa ärenden.

På nästa sida av bladet står det Billström nästan överallt utom längst ned på punkt 17, Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område. Detta lär ha blivit en falsk B-punkt, men den står här ändå. I den här frågan har också civilutskottet informerats inför rådets möte. I övrigt är underlag utsänt.

Anf.  38  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Ursäkta, men jag vet inte om vi har lite oreda i ordningen här.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Nej, det är jag som har varit för snabb här. Jag ber om ursäkt. Punkt 8, Det årliga ministerforumet mellan EU och länderna på västra Balkan, tar vi först. Det står Billström nästan överallt, men inte på punkt 8.

Detta är en informationspunkt om det ministerforumet.

Anf.  40  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag hänvisar till det skriftliga materialet på den punkten.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen.

Sedan tittar vi, inte för snabbt nu, nedåt på papperet och gör ett litet stopp på punkt 14, Information angående standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass med mera. Den frågan känns ju bekant för nämnden, men i just denna form lär den vara ny, och det är en informationspunkt just i dag.

Anf.  42  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

I rådet pågår en behandling av kommissionens förslag till förordning om ändring av den förordning från 2004 som reglerar standarden för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som har utfärdats i medlemsstaterna.

Digital ansiktsbild infördes i augusti 2006, och i Sverige har vi ju detta från den 1 oktober 2005. Senast den 28 juni nästa år ska fingeravtryck införas. Nationella ID-kort, provisoriska pass eller resehandlingar med en giltighetstid på högst tolv månader omfattas inte av den här förordningen.

Punkten står fortfarande som eventuell i dagordningen, och syftet med behandlingen är ännu lite oklar. Mest sannolikt är väl att ordförandeskapet ger information om behandlingen i Europaparlamentet, där det har varit en hel del diskussioner, som jag kunde ta del av vid ett besök där nyligen.

Rådet har nått en gemensam ståndpunkt med innebörden att barn under sex år ska undantas från kravet på fingeravtryck. Personer på vilka det är permanent omöjligt att ta fingeravtryck undantas från kravet och ska få vanligt pass utan fingeravtryck. Europaparlamentet, som är medbeslutande, har ännu inte yttrat sig.

Inkludering av fingeravtryck från barn i deras pass och andra resehandlingar är ett viktigt verktyg för att förhindra bortförande av och handel med barn, och jag stöder därför införande av fingeravtryck för barn från så låg ålder som möjligt.

Anf.  43  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Från Miljöpartiets sida har vi tidigare varit motståndare till det här med biometriska kännetecken och haft en avvikande mening i denna fråga. Men jag tänker inte anmäla någon sådan vid dagens möte eftersom detta är en informationspunkt.

Frågan gäller, som jag ser det, att vissa medlemsstater inte tycker att det fungerar att ha detta för barn under sex år. Ministern säger att det ska vara så lågt som möjligt. Är erfarenheten den att det fungerar i Sverige men inte i något annat land? Det verkar lite märkligt. Det borde fungera ungefär likadant. Jag tycker det verkar vara en konstig diskussion.

Anf.  44  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Ja, det är en mycket konstig diskussion på det här området, kan jag säga. Det har funnits uppfattningar, inte minst i parlamentet, om att man inte kan ta fingeravtryck på folk förrän de hade fyllt 13 år.

Det stora problemet med falsk identitet, som jag ser det, är faktiskt att det smugglas barn hit och dit. Kan vi säkra identiteten på barn är det ett viktigt framsteg.

Nu har man lyckats komma så långt att man ändå har kommit ned i ålder. Man använder då argumentationen att det tydligen är besvärligare att använda fingeravtryck från mindre barn – de har ju mindre fingrar, antar jag. Det kanske blir otydligare eller så. Det är möjligt att det är på det sättet.

Min utgångspunkt är att så långt det är praktiskt möjligt är det här väldigt bra. Vi har problem med människohandel och migration där man tar med sig barn som inte är identifierade, och det måste man på något sätt försöka arbeta med. Det är det som ligger bakom den här formuleringen. Man använder lite olika argumentation, och man har närmat sig varandra.

Jag har försökt, ska jag i ärlighetens namn säga, förstå argumenten för att man inte skulle kunna på det här rätt enkla sättet försöka identifiera barn. Fingeravtryck är ändå lite mer beständigt än ansiktet på ett litet barn. Men jag har som sagt inte förstått alla argument än, men jag är glad över att man har kommit en bit fram. Jag vill markera att när det är praktiskt tycker jag att om det är någonting som vi ska försöka se till blir bra är det just att vi har riktiga passhandlingar för barnen. De kan ju inte själva protestera eller berätta. De kan inte signalera utan är helt utlämnade åt systemet och de villkor som gäller. Det är alltså bakgrunden till det här.

Men det är riktigt att den argumentation som du nämner förs, och den kan säkert ha belägg i någon form, men det här är min syn och bakgrund till de slutsatser jag föreslår.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för den informationen för dagen.

Nu är vi då på punkt 17 angående inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område. Det är en så kallad allmän riktlinje, det vill säga en beslutspunkt. Det är en falsk B-punkt, och civilutskottet har informerats.

Anf.  46  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Fru ordförande! Det europeiska privaträttsliga nätverket handlar om att informera om vad det finns för gemenskapsrättslig lagstiftning. Nätverket är också till för att få till stånd en effektiv tillämpning av de instrument som EU beslutat om.

Förhandlingar har pågått under hösten om ett förlag från kommissionen till revidering av beslutet om nätverket. Parallellt har det franska ordförandeskapet förhandlat med Europaparlamentets LIBE-utskott, och en kompromiss har nu kunnat nås.

Kompromissförslaget går ut på att nätverket ska öppnas för juridiska yrkesorganisationer. Medlemsstaternas kontaktpunkter kommer också att åläggas en skyldighet att inom en 15-dagarsfrist svara på förfrågningar från andra kontaktpunkter i nätverket. Nätverket ska dessutom ha bättre kontakt med andra nätverk.

Det är ett bra resultat som man har åstadkommit under förhandlingarna. Vi kan därför välkomna en förstaläsningsöverenskommelse med Europaparlamentet i enlighet med det föreliggande kompromissförslaget.

Anf.  47  ANTI AVSAN (m):

Det finns möjligen någonting att säga om tidsfrister eftersom en av de förändringar som avses införas är att man i alla fall som huvudregel ska besvara framställningar inom 15 dagar. Skälet till det kan väl möjligen vara att det har varit problem att besvara framställningar. Det här är någonting som återkommer även inom andra områden som är av mer tvingande karaktär. Man känner till när det till exempel gäller den europeiska delgivningsförordningen att man underlåter att använda sig av regelverket om man inte klarar av tidsfristerna, och det är ju någonting som är väldigt olyckligt.

Min fråga är snarast denna: Om man sätter en tidsfrist inom 15 dagar, kan det få till effekt ungefär samma sak som när det gäller delgivningsförordningen, nämligen att vissa stater säger att de inte klarar av det här inom den angivna tiden och därför inte kan besvara framställningen?

Anf.  48  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Ja, det finns en risk med den typen av tidsfrister samtidigt som det också finns fördelar med att snabba upp det hela. Jag tror man ska vara observant på det. Vi får ta med oss den synpunkten och fundera över den.

Det är viktigt med det här nätverket och den revidering som man försöker göra, för det har väldigt många positiva effekter. Vi är inte riktigt säkra på att det bara har nackdelar.

Anf.  49  ANTI AVSAN (m):

Naturligtvis är det bra och viktigt med allt rättsligt samarbete och rättslig samverkan på det här området. Det är just därför det också är angeläget att det ska fungera. När vi då har sett att det inte har fungerat på sådana områden som är av klart tvingande karaktär finns det kanske anledning att inte bara där utan också när man håller på att se över någonting framhålla just att det ska finnas en stark ambition att man faktiskt utbyter information inom den tid som anges.

Anf.  50  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag delar den uppfattningen. Det måste vara ambitionen av att man använder sig av nätverket. Vi ska inte ha onödiga hinder.

Jag vet inte om den här aspekten har varit uppe någonting i diskussionerna. Det är Lars Werkström som har hand om detta.

Anf.  51  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM:

Helt kort kan jag säga att det här har diskuterats. En skillnad som möjligen föreligger i förhållande till delgivningsproblematiken är att delgivning i regel kräver ett större åtagande, större administrativa omgångar och åtgärder i det land som ska utföra den, än en ren upplysning om innehållet i den nationella rätten. Därför är väl förhoppningen att de här tidsfristerna ska vara lättare att hålla.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Därmed finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Då vänder vi på bladet och går till nästa punkt, punkt 18, Utkast till rapporten till rådet om inrättande av en gemensam referensram för europeisk avtalsrätt. Den frågan var i nämnden i april, då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt. Underlag är utsänt, och jag ger ordet till justitieministern.

Anf.  53  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Referensramen för europeisk avtalsrätt är ett projekt som går ut på att förbättra den avtalsrättsliga lagstiftningen inom EU, bland annat genom att försöka göra användningen av grundläggande begrepp mer enhetlig.

Ministerrådet uttalade sig i april i år om vilken inriktning det här projektet bör ha, och ordförandeskapet vill nu nå en överenskommelse om ytterligare uttalanden om det fortsatta arbetet.

När det gäller de grundläggande dragen hos en framtida referensram föreslås ståndpunkten vara följande:

1. När det gäller strukturen ska referensramen innehålla definitioner, allmänna principer och modellregler.

2. När det gäller tillämpningsområdet ska referensramen behandla allmän avtalsrätt inklusive konsumenträtt. I ett senare skede kan referensramen också komma att inkludera särskilda avtalstyper inom områden där det finns gemenskapslagstiftning.

3. Arbetet med referensramen ska respektera mångfalden i det att allt relevant arbete och alla rättsliga traditioner ska beaktas vid utformningen av referensramen. Det är ett ganska omfattande krav egentligen!

4. De tre institutionerna bör involveras i utarbetandet av referensramen så att den får genomslag som gemensam referensram.

Rådet föreslås att göra det här genom att godkänna en rapport från Civilrättskommittén med det innehållet.

Den position som rådet föreslås inta ligger i linje med Sveriges intressen, och den är väl avvägd. Det stämmer väl med vad vi har framfört tidigare från svensk sida, och det är bra att rådet kommer med ett nytt uttalande om arbetets fortsatta inriktning. Vi kan stödja de slutsatser som den här rapporten innehåller.

Anf.  54  ANTI AVSAN (m):

Den här frågan har ju diskuterats i EU-nämnden tidigare. Det finns ganska långtgående ambitioner. Det framgår också att Europaparlamentet möjligen ser framför sig tillskapandet av en gemensam europeisk civillag. Man kan naturligtvis fråga sig hur realistiskt ett sådant projekt är.

Det är väl väsentligt att fundera på att man använder den kompetens som finns och arbetar med de här frågorna till sådant som kanske är mer konstruktivt. Jag vill bara göra den kommentaren.

Anf.  55  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Ja, så är det naturligtvis. Det finns en del mycket orealistiska ambitioner. Jag delar helt uppfattningen att man måste vara lite praktisk i sådana här sammanhang och använda resurserna till sådant som går att genomföra och som är bra.

Jag har ingen avvikande mening i den delen.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 19 om handlingsplan för europeisk e-juridik. Även den frågan har varit i nämnden förut, nämligen i juni då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  57  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

E-juridiken är ju ett frivilligt projekt inom EU. Det handlar om att använda den moderna tekniken inom juridiken bland annat genom att upprätta en gemensam Internetportal. Samarbetet ska bidra till rationalisering och förenkling av rättsliga förfaranden.

Det handlar bland annat om att få tillgång till information om rättsliga system i andra medlemsstater. Det handlar om att kunna sammankoppla olika medlemsstaters register och om att kunna processa elektroniskt i gränsöverskridande tvister.

Den ansvariga arbetsgruppen har nu arbetat fram en handlingsplan för det här projektet. I planen listas alla delprojekt inom e-juridikprojektet. Planen fördelar också ansvaret för det framtida arbetet.

Avsikten är att rådet nu ska anta handlingsplanen. Det finns inga utestående frågor inför mötet.

Jag tycker att planen ser bra ut. Den strukturerar upp arbetet med e-juridik på ett bra sätt.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går över till punkt 20 med information angående av skapande av on-line-företag av portugisiska medborgare i Estland och estniska medborgare i Portugal med mera.

Jag har faktiskt ett litet frågetecken för vad detta är, och lyssnar nyfiket på justitieministern.

Anf.  59  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Portugal och Estland ska presentera och berätta om ett ömsesidigt system för nyregistrering av företag via Internet. Presentationen syftar till att om möjligt få med fler medlemsstater i det samarbetet.

Mer än så vet vi inte för dagen. Det är för tidigt att ha någon bestämd uppfattning om vi kan och bör delta i ett sådant samarbete.

I Sverige är det ju möjligt att nyregistrera företag via Bolagsverkets och Skatteverkets hemsida. Det kräver att man har e-legitimation, vilket i sin tur kräver att man har ett svenskt personnummer. Vi är alltså datoriserade på det här området.

Det kan ju vara intressant att se om Portugal och Estland har hittat några nya bra möjligheter som inte har nått oss.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Det blir spännande att se vad det blir av det. För dagen tackar vi för informationen.

Vi går till punkt 21 om utkast till slutsatser angående nätverk för lagstiftningssamarbete.

Det är en falsk B-punkt. Den är rent tekniskt ny i nämnden.

Anf.  61  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Fru ordförande! Det franska ordförandeskapet har tagit initiativ till ett nätverk för lagstiftningssamarbete. Tanken är att medlemsstaterna nu ska anta en resolution där ramarna för nätverket anges och de närmare riktlinjerna för arbetet ska lämnas till nätverket att bestämma.

Samarbetet går ut på att medlemsstaternas justitiedepartement enkelt och snabbt ska kunna få information av varandra om innehållet i andra medlemsstaters lagstiftning och om större planerade reformprojekt. Dessutom ska möten kunna hållas mellan tjänstemän för att diskutera ämnen utifrån ett komparativt perspektiv.

Det har varit viktigt för Sverige att det här samarbetet utgår ifrån det behov av informationsutbyte som finns i medlemsstaterna och inte riskerar att medföra onödig administration.

Vi har tillsammans med några andra medlemsstater lyckats utforma resolutionen så att nätverket ska kunna bli effektivt och få en begränsad administration. Det gör att vi bör kunna stödja att nätverket nu inrättas.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att vi har majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 22 om förslag till rambeslut angående rättslig övervakning inom ramen för förfaranden mellan staterna före rättegång.

Frågan är ny och det är en allmän riktlinje som ska diskuteras och fattas beslut om.

Anf.  63  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det här rambeslutet tar sikte på situationen när en person blir misstänkt för ett brott i en annan EU-stat än den stat där han eller hon bor. Det är inte ovanligt att den misstänkte häktas i de situationerna på grund av risken att han eller hon flyr.

I stället för att en person ska sitta häktad under utredningen, ibland under ganska lång tid, i avvaktan på en rättegång vill vi genom det här rambeslutet göra det möjligt för den misstänkte att avvakta rättegången i sin hemmiljö med till exempel ett reseförbud i stället.

Ett första förslag till rambeslut om en europeisk övervakningsorder presenterades i augusti 2006. Förslaget har därefter omarbetats, och i samband med det har man tagit hänsyn till de riktlinjer som har lämnats av rådet och till Europaparlamentets yttrande.

Det franska ordförandeskapet har nu lagt ned ett stort arbete på förslaget, och intensiva förhandlingar har pågått under hösten.

Sverige är positivt till förslaget och syftet bakom det. I dag finns det inte något samarbete på området. Det är viktigt att medlemsstaterna kan bistå varandra i det här avseendet.

Förslaget främjar likabehandling av EU-medborgare och det stärker skyddet för den enskilde individen. I den delen tycker vi att det är ett stort steg framåt.

Vi hade gärna sett en annan lösning när det gäller frågan om dubbel straffbarhet. Jag beklagar att man har tagit ett steg tillbaka med den utveckling som har skett i den frågan. I stället för att hålla fast vid den nu vedertagna ordningen med att dubbel straffbarhet inte får prövas för de så kallade listbrotten ges en betydande möjlighet till undantag från den regeln. Ordförandeskapet har dock den senaste veckan gjort betydande ansträngningar som går i rätt riktning i den frågan. Man har föreslagit mer begränsade skrivningar.

Jag anser därför att vi som en kompromisslösning kan acceptera ordförandeskapets handlingslinje.

Jag tycker att förhandlingarna har lett fram till ett gott resultat. Ordförandeskapets ambition är att nästa vecka nå en överenskommelse om innehållet. Jag tycker att det finns goda skäl för det. Min avsikt är att stödja det förslaget utifrån det innehåll som rambeslutet nu har.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Som framgår av justitieministerns föredragning är frågan inte ny, inte heller i nämnden. Jag sade fel förut, och ber om ursäkt för det. Frågan var ju uppe här den 14 september förra året. Då fanns det stöd för regeringens då redovisade förhandlingsupplägg.

Anf.  65  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! När det gäller frågan om dubbel straffbarhet delar jag ministerns uppfattning att kompromisser kanske inte är så bra inom det området.

Hur långt går kompromissen? Står Sverige ensamt i uppfattningen att man inte bör ha begränsningar på detta område utan att det är den gamla praxisen som ska gälla?

Jag kan se faran om Sverige släpper den här frågan nu och går med på en skrivning som inte är så bra. Detta är också ett rambeslut, och där är vi från Miljöpartiet traditionellt kritiska. Även ministern har tidigare i riksdagen varit kritisk mot att ta ett rambeslut utan att veta det exakta innehållet.

Jag har ingen avvikande mening, men jag ogillar att det är ett rambeslut.

Anf.  66  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Vi är inte ensamma. Hur är det med det, Lars Werkström?

Anf.  67  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM:

Det är flera som är väldigt missnöjda med detta. De länder som har krävt att kunna fortsätta att tillämpa kravet på dubbel straffbarhet åberopar konstitutionella skäl. Det funkar inte med deras grundlagar. Det gör väl att man i slutändan motvilligt får acceptera deras inställning i just det här enskilda fallet.

Den kompromisslösning som skissas och som förmodligen kommer att bli slutresultatet går ut på att de länder som tvunget vill fortsätta att använda sig av kravet på dubbel straffbarhet måste avge en särskild deklaration om det. Det ska kombineras med ett rådsuttalande om att den här lösningen inte ska utgöra något prejudikat för framtida samarbetsinstrument.

Visst är det en otillfredsställande lösning. Generellt ser vi en backlash när det gäller det rättsliga samarbetet och användandet av kravet på dubbel straffbarhet. Det är inte minst de ganska nya medlemsstaterna som står för den tillbakagången.

Anf.  68  ULF HOLM (mp):

Kommer frågan tillbaka med tanke på att det verkar vara ganska splittrat i EU-kretsen i den här frågan? Får vi tillbaka den till EU-nämnden längre fram?

Anf.  69  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM:

Nej. Avsikten är att det ska bli en politisk överenskommelse om det här rambeslutet nästa vecka. Om det inte uppstår nya problem eller någon medlemsstat vägrar att gå med på den här kompromisslösningen avgörs frågan.

Anf.  70  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Vi är helt överens om problematiken. Det har jobbats väldigt mycket med detta.

Något som är otroligt centralt är att vi får en framgång i att personer som har häktats för misstanke om ett brott inte blir sittande någonstans. Vi kan faktiskt ta hem dem. Vi får en ordning som stärker den enskilde på många sätt. Det är väldigt bra om vi kan komma överens om det. Det är en grundstomme som skulle underlätta mycket. I förlängningen kan en del andra frågor bli lättare att lösa.

Även om vi inte når ända fram tycker jag att det här är ett viktigt beslut framåt ur medborgarperspektiv och utifrån de grundprinciper som vi i Sverige tycker är viktiga när det gäller att göra det så bra som möjligt för människor som måste möta det här systemet.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Nästa punkt på dagordningen är nr 23 om utkast till slutsatser, varning om bortförande.

Den frågan lär däremot vara ny och en falsk B-punkt. Det innebär likafullt att den är uppe för beslut.

Anf.  72  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Ordförandeskapet har lagt fram ett förslag till rådsslutsatser som rör brottsligt bortförande av barn. Det är bara de allvarliga fallen på flyende fot som avses.

I slutsatserna uppmanas medlemsstaterna att inrätta mekanismer eller system som kan göra allmänheten mer vaksam och alert i allvarliga fall av brottsligt bortförande av barn.

Bakgrunden till slutsatserna finns bland annat i det uppmärksammade fallet Madeleine McCann som försvann i Portugal, och en fransk modell genom vilken bortförda barn kan efterlysas hos allmänheten. Man har också genomfört olika försök, bland annat ett större praktiskt försök mellan ett par närliggande medlemsstater. Man tränade i hur olika alarmsystem fungerar när det kommer ett larm. Man arbetar ju med tiden när det handlar om barn som har bortförts. Man vill att myndigheterna snabbt ska kunna nå varandra och att man så fort som möjligt ska få information till rätt ställe. Det är väldigt viktigt att byråkratin inte är för tung.

Jag tycker att det är bra att EU strävar efter att utveckla samarbetet i den här typen av ärenden.

Vi kommer att fundera vidare på hur Sverige bäst ska utveckla möjligheterna till samarbete på det här området. Tills vidare tänker vi luta oss mot de rutiner och samarbetsformer som redan tillämpas av polisen i liknande fall, inte minst genom Interpol som en kanal att efterlysa bortförda personer.

Anf.  73  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Det står om det civila samhällets bidrag till sökandet efter barn. Handlar det om skallgångskedjor och dylikt? Det finns ju begränsningar för vad man får göra.

Det finns också uppmaningar till medlemsstaterna. Det finns ju brister i Sverige också. Om en förälder misstänker att ett barn kommer att föras bort är det ju inte alls vanligt att man får hjälp av polis.

Ofta får man skydda sin egendom mer än vad man får skydda sitt barn. I ett fall bet en mamma den som höll i barnet. Då blev mamman fälld i stället för den som hade barnet.

Det finns brister även i Sverige. Det finns uppmaningar här. Jag undrar lite grann hur dessa uppmaningar kommer att följas upp i Sverige.

Anf.  74  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det civila samhället är till exempel medierna, som man uppmanar att ta sitt ansvar och där man måste fundera på rutinerna. Det är oerhört viktigt att informationen blir korrekt och att det fungerar. Det finns ett antal sådana aspekter man kan ha på det.

Det är helt klart att vi inte är perfekta. Just det här samarbetet handlar om typen av fall där ett litet barn blir bortrövat på parkeringsplats och där den nationella polismyndigheten bedömer att här är det någonting akut och dramatiskt. Det är inte en familjetvist som man ser i första hand utan den typen av akuta fall där man brottas mycket med tiden. Det är den begränsning som ligger i detta.

Vi har anledning att fundera över om vi har rätt system. Jag tror att vi har ganska väl upparbetade kanaler, inte bara när vi använder Interpol utan också mellan de nordiska länderna, som ligger nära till hands.

Men man behöver ibland fundera över hur vi snabbt kan agera för att få saker och ting på plats. Det är väl det som detta uppmanar till. Vi kommer att jobba med det.

Anf.  75  ANTI AVSAN (m):

Jag vill bara nämna som information att civilutskottet har ett särskilt projekt som gäller bortförande av barn. Det kommer att innefatta möjligen besök av ett antal parlamentariker i Bryssel och Haag, och det kommer möjligen att bli en offentlig utfrågning med tiden.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Tack för den informationen. I övrigt är vi klara med den här punkten, och jag sammanfattar med att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 24, Övriga frågor, samarbetsavtal mellan Europol och Eurojust, är en informationspunkt. Den berör justitieministern.

Anf.  77  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det är en informationspunkt, och det kräver inget ställningstagande, så jag hänvisar till det vi har skickat ut.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen.

Däremot är det ett möte på den gemensamma kommittén på ministernivå i anslutning till rådets möte. Om jag har antecknat rätt, det är inte alls säkert, är punkt 3 justitieministerns, om en eventuell behandling av förslag om standarden för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass med mera, informationspunkt. Den är väldigt lik den vi pratade om förut under punkt 14, identisk närmare bestämt.

Anf.  79  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Det är samma som tidigare.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Sedan ska det företas Schengenutvärdering av Schweiz. Det görs däremot bara här. Där finns det utkast till slutsatser om slutförandet av just detta. Det är två punkter. Underlag är utsänt.

Anf.  81  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Schengenområdet är på väg att utvidgas ytterligare genom att Schweiz ansluts. Avtalet med EU om Schweiz anslutning till Schengen ingicks redan 2004, och Sverige tillträdde avtalet efter riksdagens godkännande. Enligt avtalet kan Schweiz anslutas först när deras förberedelser har godkänts. Under 2008 har deras förmåga att tillämpa Schengenregelverket utvärderats. Man har inte hittat brister som hindrar att man fullföljer anslutningen. Det innebär att rådet föreslår ett beslut att Schengenregelverket ska börja tillämpas i förhållande till Schweiz.

Liksom de länder som har varit aktuella vid den förra utvidgningen har Schweiz inte helt hunnit färdigställa flygplatserna så att de motsvarar EU:s krav. För att kunna genomföra anslutningen före årsskiftet, vilket framför allt är en ambition hos ordförandeskapet och Schweiz, föreslås att personkontrollen vid landgräns upphävs den 12 december 2008 och vid luftgränsen den 29 mars 2009.

Vi anser inte att Schweiz är något högriskland, och vi ser därför inga hinder att det ansluts till Schengen. Vi avser alltså att godkänna utvidgningen i enlighet med förslaget.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Jag finner majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Vi vänder på bladet. Det väntas lägesrapport om SIS II. Visst underlag är utsänt.

Anf.  83  Justitieminister BEATRICE ASK (m):

Jag nämnde förra gången att det är förseningar i systemet och att det finns en hel del problem. Jag vill bara säga att vi bevakar detta väldigt noggrant. Det finns inte så mycket mer att informera om.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen. Det finns en punkt Övriga punkter för den gemensamma kommittén. För ordningens skull frågar jag om det finns några sådana. Inte enligt våra noteringar.

På RIF-agendan återstår A-punktslistan. Den klubbar vi med sist närvarande statsrådet, som blir statsrådet Billström. Är det någon av A-punkterna som är specifikt justitieministerns och som hon eller någon annan vill kommentera?

Jag finner inte att det finns någon sådan. Vi lägger det åt sidan så länge och fattar beslut när Billström är på plats.

Vi tackar för i dag, önskar trevlig helg och önskar lycka till på rådet.

2 §  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Tobias Billström

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 27 och 28 november 2008

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Välkommen, migrationsministern! Vi är på punkt 2 på den gula agendan. Där står i detta fall ingen särskild återrapport, utan vi går rakt på det som ska komma skall, nämligen det kommande RIF-rådet. Redan den första sidan var justitieministerns, men punkt 9, Den övergripande strategin för migration, är migrationsministerns.

Jag ska först säga så att även det berörda statsrådet hör att socialförsäkringsutskottet har informerats inför rådet. I det här fallet har det också varit överläggning i socialförsäkringsutskottet den 20 november, i går, då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt med avvikande meningar från v och mp. Här har vi inte fått in protokoll än, men det var omedelbart justerat. Det har kommit per mejl till ledamöterna.

Anf.  86  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Det är trevligt att vara här. Jag vill börja med att introducera min delegation. De är min politiskt sakkunniga Kristina Lindahl, planeringschefen på departementet Ola Henrikson, departementsrådet Mikael Tollerz, som är chef för EU-enheten på departementet, Sofie Dernelid som är handläggare på samma enhet och slutligen Eva Schultz från Integrations- och jämställdhetsdepartementet som är här med anledning av en punkt lite längre ned på RIF-dagordningen.

Som ordföranden nämnde är den första punkten på min dagordning övergripande strategi för migration. Det är information om resultatet av den andra ministerkonferensen mellan Europeiska unionen och Afrika om migration och utveckling som ska hållas i Paris den 25 november. Den 25 november hålls denna ministerkonferens i uppföljning till ministerkonferensen i Rabat i juli 2006. Ett treårigt arbetsprogram för 2009–2011 med fokus på områdena olaglig invandring, laglig invandring och synergier mellan migrations- och utvecklingspolitik förväntas antas vid mötet.

Låt mig kort säga något om bakgrunden. Rabatprocessen kom till på initiativ av Marocko, Spanien och Frankrike med fokus på den västafrikanska migrationsrutten. EU:s globala ansats på migration ligger till grund för arbetet där. Åtgärder för att förhindra den olagliga invandringen åtföljs av åtaganden för att närma sig de bakomliggande orsakerna till migration. Ambitionen har också varit att förvalta migrationsströmmarna på ett sätt som skulle kunna gynna såväl ursprungs- som mottagarländer och migranterna själva.

I förhandlingarna om innehållet i arbetsprogrammet har Sverige, med gott resultat, drivit frågan om skydd för flyktingar och asylsökande, flexibla ramverk för laglig migration, samordning mellan olika processer för migrationssamarbetet mellan EU och Afrika, samstämmighet mellan politikområdena för att främja utveckling och gemensamt ägarskap.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Vi sambehandlar de två delarna på den här punkten, information och beslut.

Anf.  88  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! På den här punkten har vi socialdemokrater inte en avvikande mening, utan vi tycker generellt att dokumentet är bra. Det är viktigt med den globala ansatsen, det vill säga att man behandlar migrationsfrågorna i äkta partnerskap och i dialog med tredjeländer och också har med utvecklingsfrågorna när man diskuterar migration. Vi tycker att det på många sätt är ett positivt dokument. Det är inte alltid man ser det när det gäller migrationsfrågorna inom EU.

För det första: När det gäller asyl- och flyktingfrågorna hade vi en diskussion om detta på utskottet i går, men såvitt jag förstår har man valt, även om man tycker att det är viktiga frågor, att behandla dem i andra dokument. Om jag har gjort rätt bedömning är det viktigt i denna fråga.

För det andra: Jag vill få fört till protokollet att när man diskuterar de här frågorna är det viktigt, när man säger att det ska ske i dialog och äkta partnerskap, att det inte bara blir tomma ord utan att man i verkligheten har en dialog på lika villkor med tredjeländer.

För det tredje: När man pratar om laglig migration är det viktigt inte bara att ha information om detta utan också att hitta vägar för människor att ta sig till Europa dels för att söka asyl, dels för att arbeta, och inte bara högkvalificerad arbetskraft. Jag tror att vi har samma åsikt som regeringen, men jag vill ändå trycka på detta.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Eftersom jag är snäll och lite trött i dag lät jag Madeleine Streijffert ha detta ganska extensiva inlägg, men jag vill uppmärksamma ledamöterna på att ni hade överläggningar i går, och då ska vi försöka respektera socialförsäkringsutskottet i den meningen att notera att protokollet därifrån kommer att läggas med det här. Har det hänt något nytt eller om man känner att man måste markera någonting är man självklart välkommen att göra det. Men det är inte nämndens roll i det här läget att ta om den diskussion som ni hade i går. Tänk på det i inläggen, som gärna får vara korta och av markerande karaktär.

Anf.  90  MARIANNE BERG (v):

Jag vill bara ha fört till protokollet att Vänsterpartiet lade fram en avvikande mening i går i SfU.

Anf.  91  ULF HOLM (mp):

Just detta ärende har det inte hänt så mycket sedan i går, det finns andra EU-ärenden när det har hänt mer. Men vi har en avvikande mening enligt utskottets protokoll.

Anf.  92  MIKAEL CEDERBRATT (m):

Fru ordförande! Den här strategin lägger en positiv vikt vid laglig migration. Jag skulle vilja höra lite grann vad Sverige kan tänka sig att ha för en bra strategi för att föra det här ännu längre framåt.

Anf.  93  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Precis som har sagts här tidigare var diskussionen väldigt ingående på socialförsäkringsutskottet i går, och protokollet därifrån visar också väldigt mycket av de här resonemangen. Jag hade tänkt vara ganska kortfattad men ändå försöka besvara det som har tagits upp här.

Först och främst är det viktigt att klargöra att den övergripande strategin för migration är ett ramverk för att öka samstämmigheten och säkerställa balansen mellan de olika delarna av EU:s migrations- och asylpolitik som vi har i våra kontakter med tredjeländer. För att på ett enkelt sätt beskriva vad den övergripande strategin är brukar man tala om tre pelare. Man pratar om laglig invandring, olaglig invandring och migration och utveckling.

Inom ramen för den här övergripande strategin kom alla de frågor som vi i dag behandlar upp i socialförsäkringsutskottet, det vill säga att den svenska regeringens uppfattning är att det behöver byggas bättre äkta partnerskap, precis som nämndes här tidigare, med de länder som är avsändarländer.

Samtidigt försöker man, i den anda som präglat till exempel våra egna reformer vad gäller arbetskraftsinvandring, lyfta fram behovet av att även människor med andra typer av utbildning än nödvändigtvis akademisk ska beredas tillträde till våra arbetsmarknader, därför att de är behövda, och formerna för detta.

När strategin väl är fastlagd kommer det stora arbetet att påbörjas, det vill säga att försöka ta fram de konkreta förslagen med utgångspunkt ifrån vad man har kommit överens om i ramverket. Först måste dock ramverket komma på plats. Det spretar en hel del mellan de europeiska länderna när det gäller synen på dessa frågor.

I övrigt hänvisar jag till protokollet från SfU.

Anf.  94  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Jag tog upp en fråga som vi diskuterade på socialförsäkringsutskottet men som inte blev klarlagd. Det handlar om asyl- och flyktingfrågorna. Vi hade en diskussion på utskottet om att de inte riktigt fanns med i dokumentet. När jag läser igenom det noga ser jag att man har valt att behandla dem i andra dokument. Det är viktigt att det framgår i och med att det blev en diskussion om det på utskottet och inte klargjordes.

Jag tycker inte att jag har speciellt långa inlägg. Den frågan fick jag inte heller riktigt svar på.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Det är utmärkt att ta upp i nämnden.

Anf.  96  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Huruvida det blev klarlagt eller inte kan diskuteras. Det fanns ju olika uppfattningar mellan de olika partierna i socialförsäkringsutskottet. Det är inte så konstigt eftersom vi har olika ingångsvärden.

Vad jag kan se i detta är att skyddsfrågan ligger horisontellt över alla de tre pelare som jag nämnde. Det beaktas både i utformningen av samarbetet och i genomförandet. Det framgick ganska klart på mötet i går.

Inom ramen för den övergripande strategin handlar de konkreta åtgärderna på asylområdet framför allt om kapacitetsuppbyggnad i våra partnerländer. Syftet är förstås att stödja deras ansträngningar att genomföra de åtaganden som följer av internationell rätt, det vill säga att säkerställa asylrätten och tillgången till asylsystemen.

Det framkom också på utskottet i går att det är en komplicerad fråga. Det handlar om blandade flöden, det vill säga blandade strömmar av migranter och skyddsbehövande. Det är en stor utmaning.

Därmed tror jag att jag har svarat på frågan och förklarat att regeringens uppfattning är att de delar som berör asylsökande också tas upp och finns med i detta dokument. De är absolut inte bortglömda.

Anf.  97  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Om migrationsministern anser att de frågorna finns med i detta dokument är det olyckligt, för det står ganska lite om dessa frågor. Däremot tycker jag mig se att det finns en text som säger att man tycker att asyl- och flyktingfrågorna är viktiga i Europeiska unionen, men de behandlas inte här.

Jag tycker att det är olyckligt om Sverige menar att det är så. Då vill jag ha det fört till protokollet. Jag tycker inte att dessa frågor finns med i den utsträckning som vi socialdemokrater skulle vilja.

Vi har ingen avvikande mening, men där är vi kanske inte riktigt överens.

Anf.  98  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Jag konstaterar att vi har olika uppfattningar om hur texten ska tolkas. Det är inte ovanligt i politiska sammanhang. För regeringens vidkommande är det fullständigt självklart att dessa frågor är prioriterade. De finns med genomgripande och horisontellt i alla de tre delar som jag talade om tidigare, det vill säga laglig invandring, olaglig invandring samt migration och utveckling. De ska också beaktas.

Uppfattar Magdalena Streijffert det som att dokumentet utelämnar detta delar jag inte den uppfattningen.

Anf.  99  ORDFÖRANDEN:

Därmed finner jag sammanfattningsvis majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende med avvikande meningar v och mp.

Om inte för annat än att vi har en ny deltagare i dag kan jag precisera mig i formfrågan. Det går utmärkt att som Magdalena Streijffert just gjorde kommentera, lägga till och också inför stenograferna nyansera eller motivera något om man behöver. Det kan man utmärkt väl göra i EU-nämnden. I övrigt är det dock så att vi ska försöka respektera avhållna överläggningar i fackutskott, även om vi inte är överens allihop. Det har man ofta redan framfört i fackutskotten. Det är en svår gräns att dra. Komplettera, lägga till och ställa följdfrågor är man dock förstås alltid välkommen att göra.

Vi går vidare till punkt 10, Integration. Här ska det antas slutsatser. De är utsända på mejl och kom alldeles nyss ut på bordet för dem som inte sett dem i mejlen. Enligt mina noteringar ska detta rent tekniskt antas som en A-punkt. Det är dessutom statsrådet Sabunis frågor. Nu står det dock här, och migrationsministern sitter här, så vi prövar ändå.

Anf.  100  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Det är inga problem att skicka frågorna mellan oss. På ministerkonferensen om integration i Vichy den 3 och 4 november där Sverige representerades av statsrådet Nyamko Sabuni var ett tillfälle att stärka samarbetet på området mellan medlemsstaterna och konkretisera de gemensamma grundläggande principerna för integration – detta för att utveckla gemensamma skrivningar om integration, bland annat inför framtagandet av ett nytt arbetsprogram på RIF-området.

Särskilt prioriterade frågor för konferensen var främjande av EU:s grundläggande värderingar, integrationsprocessen, sysselsättningen och främjande av mångfald, kvinnors integration och barns utbildning, interkulturell dialog samt integrationspolitikens styrning.

Nyamko Sabuni presenterade svenska erfarenheter med fokus på inträdet på arbetsmarknaden.

En gemensam deklaration från konferensen i Vichy – som även kommer att antas i form av rådsslutsatser, A-punkt vid detta råd, precis som ordföranden nämnde – bygger på resultat från tidigare ministerkonferenser och går ett steg vidare när det gäller att konkretisera de gemensamma grundläggande principerna.

Sverige har i förhandlingarna om deklarationen bidragit till skrivningar som understryker medlemsstaternas primära ansvar för integrationspolitik. Samtidigt har Sverige med utgångspunkt i den integrationsstrategi som regeringen presenterade i september bidragit till att ge goda förutsättningar för ett fortsatt konstruktivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte.

Anf.  101  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Denna fråga hade vi inte uppe på utskottet. Därför blir jag lite konfunderad. Jag vet inte om man kan ha avvikande mening på denna punkt…

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Jo, för vår del blir det en beslutspunkt av slutsatserna.

Anf.  103  MAGDALENA STREIJFFERT  (s):

I slutsatserna hänvisar man när det gäller integration till den pakt för invandring och asyl som man beslutade om för bara några veckor sedan. Där står det att man har ganska hårda krav gällande familjåterförening. Det strider mot en god integration. Här vill vi ha avvikande mening.

Jag har inte hunnit läsa allt, men det är lika bra att ha avvikande mening, tror jag.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Det är tråkigt men fullt möjligt.

Anf.  105  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag tror att frågan formellt behandlas i arbetsmarknadsutskottet. Nyamko Sabuni brukar vara där också. Vi har dock inte diskuterat detta i arbetsmarknadsutskottet.

Det finns flera bra formuleringar här som jag tror att alla partier i riksdagen kan ställa upp på. Det finns också formuleringar som inger en viss oro. Det gäller bland annat hänvisningar till asyl- och flyktingpakten och värderingsgrunderna. Man kan undra varifrån de egentligen kommer och vem som har mest nytta av dem. Summa summarum vill vi ha avvikande mening i detta.

Är det Billström som kommer att ta detta på rådsmötet? Är det en A-punkt? Annars skulle jag kanske ställa frågan om inte ministern tycker att det ska läggas till lite saker utifrån den svenska positionen.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Det kommer man att få svar på strax. Meningen är att det ska antas som A-punkt, det vill säga antagligen inte snackas så mycket bland ministrarna. Men det är väl en A-punkt inför rådet, om jag är korrekt underrättad.

Anf.  107  MARIANNE BERG (v):

Hoppla, hoppla, får jag säga. Här sitter man som ny. Jag får ta det säkra före det osäkra och anmäla avvikande mening. Någon annan får jobba vidare med detta sedan.

Anf.  108  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Hur var det nu med barnet och badvattnet och så vidare? Jag kan tycka att det är lite lustigt att man säger nej till hela integrationsprocessen som har startats och som vi från regeringens sida betecknar som mycket positiv. Det är bra att frågor om sysselsättning för utrikes födda, behovet av mångfald på arbetsmarknaden, kvinnors integration och barns utbildning, interkulturell dialog och integrationspolitikens styrning tas upp och diskuteras i EU-sammanhang, oavsett vilken uppfattning man har huruvida man bör ha en gemensam politik på detta område eller inte.

Som jag ofta har sagt när jag har fått frågor om pakten är skrivningarna när det gäller integrationsområdet inte bindande. EU har inte kommit överens om att skapa en gemensam integrationspolitik. Däremot har vi kommit överens om att skapa en gemensam migrationspolitik, och därför finns det en skillnad i de olika delarna i pakten. Det tycker jag är värt att nämna i EU-nämnden i detta sammanhang.

Det gör också att det snabba ”vi säger nej till allting” från delar av oppositionen blir lite malplacerat. Det är lite besynnerligt. Men, all right, det får väl stå för Socialdemokraterna om man väljer att göra detta uttalande. Jag trodde annars att frågor om att försöka föra in diskussioner om kvinnors integration och barns utbildning stod högt på det partiets agenda, men i dessa frågor gör det tydligen inte det.

Integrationsminister Nyamko Sabuni har redan föredragit regeringens ståndpunkt nere i Vichy, så det är inget konstigt med den delen.

Anf.  109  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

För det första är det olyckligt att vi vid sittande bord har detta dokument och inte på utskottsmötet om det nu är så att beslut ska tas. Det har kanske diskuterats någon annanstans, men just i och med det kommer upp på RIF-rådet med Tobias Billström borde frågan ha kunnat diskuteras också på utskottet. Jag tycker det är olyckligt.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Det lär ha kommit ut i går. Jag vet inte om det hann till utskottet, men under gårdagen var det i alla fall.

Anf.  111  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Jag måste också korrigera. SfU har uttryckligen undanbett sig information i denna fråga. Departementet har frågat fackutskottet om man var intresserad av detta, så där måste jag nog korrigera.

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Det passar vi vidare till ledamöterna.

Anf.  113  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Det har vi ledamöter inte fått någon information om alls eller fått ta beslut om. Det hade vi gärna velat se.

Anf.  114  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Det vore mig fjärran att försöka centralstyra socialförsäkringsutskottets kansli och så vidare. Jag säger bara att detta är den information som departementet har erhållit. Då är det viktigt att vi tar upp detta för protokollets skull.

Anf.  115  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Absolut, och då får man se till att ta upp det i de sammanhang som behövs.

Nu har vi det på bordet. Det jag vill säga från Socialdemokraternas sida är att det finns mycket bra i detta. Det är självklart viktigt att man diskuterar integrationsfrågorna. Detta är en nationell fråga, precis som Tobias Billström tog upp. Man kan ändå belysa olika perspektiv och dela med sig av sina kunskaper.

Vår avvikande mening gäller när man hänvisar till pakten för invandring och asyl. Den är mycket restriktiv när det gäller familjeåterförening. För kvinnor och barn finns det bra skrivningar, men jag tycker att en person som fått uppehållstillstånd i ett europeiskt land ska få möjlighet att återförenas med barn under 18 år och den man älskar, är gift med eller har registrerat partnerskap med. I pakten står det att då ska man ha bostad och försörjning. Människorna som kommer hit ska dessutom gärna integreras på ett bra sätt. I vissa europeiska länder, till exempel i Tyskland, ska man kunna språket för att få återförenas med familjen. Det är olyckligt och inte bra för integrationen – därav vår avvikande mening. Den grundar sig också i den avvikande mening vi har haft angående pakten.

Det gäller alltså inte hela dokumentet utan en liten del av det. Det grundar sig i tidigare avvikande meningar vi har haft om sådant som inte gynnar integrationen.

Anf.  116  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Det är synd att ministern raljerar om att oppositionen skulle vara emot hela innehållet och emot sysselsättning och så vidare. Det är synd om det blir en sådan ton här i EU-nämnden. Jag sade tydligt att det finns vissa delar som är mycket bra och som jag tror att alla riksdagspartier kan ställa upp på, nämligen att vi vill ha sysselsättning och bostäder åt alla och så vidare. Det är gemensamma uppgifter.

Frågan är hur vi når dit. Det kan inte vara någon överraskning för ministern att det finns en viss skillnad mellan partierna när det gäller hur man når dessa mål. Där har vi, precis som här i Sverige, en annan politik än den borgerliga majoriteten – också i detta underlag. Därför har vi en avvikande mening i en del av de punkter som finns i underlaget, vilket Magdalena Streijffert tydligt markerade. Jag tycker därför inte att ministern behöver sitta och se förvånad ut.

Jag kan beklaga att arbetsmarknadsutskottet inte har fått detta, för det ligger nog formellt i vårt utskott.

Anf.  117  ORDFÖRANDEN:

Vi återkommer till riksdagens inre liv när vi är färdiga med den här punkten.

Anf.  118  MARIANNE BERG (v):

Det var kanske inte meningen att Vänsterpartiet förkastade allt.

Efter att ha tittat igenom detta snabbt kan jag konstatera att det finns en hel del bra synpunkter. Jag ställer mig bakom Magdalena Streijfferts synpunkter i ärendet.

Anf.  119  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Först och främst är det viktigt att man håller på formerna och att man förklarar att från departementets sida, och min hållning som statsråd, ska det inte vara några konstigheter när det gäller behandlingen av dessa ärenden. De principer som är uppställda ska följas. Om EU-nämnden ska ha informationen ska EU-nämnden ha informationen. Om fackutskottet ska ha informationen ska fackutskottet ha informationen. Hur man sedan bestämmer formerna för detta internt i riksdagen har inte jag med att göra. Det är viktigt att klargöra detta i det här samtalet.

Jag är inte så förvånad, Ulf Holm, över ställningstagandet. Det är viktigt att konstatera att det uppenbarligen finns en skillnad i synen på integrationspolitiken och vilken vikt man tillmäter diskussionerna på EU-nivå. Då är det väl bra att klargöra det i EU-nämnden också.

Anf.  120  INGVAR SVENSSON (kd):

Jag vill bara göra en markering för protokollets skull. Ulf Holm sade att det är synd att arbetsmarknadsutskottet inte har fått dokumentet. Enligt den ordning som gäller är det utskottet som självt ska ta initiativet i frågorna. Jag vill bara markera för protokollets skull.

Anf.  121  ORDFÖRANDEN:

Jag tänkte återkomma till det. Vi ska försöka hålla oss till sakfrågebehandlingen.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende med de motiverade avvikande meningarna från s, v och mp.

Som Ingvar Svensson mycket riktigt var inne på och som jag tog upp i kammaren i går är det så att enligt 10 kap. 3 § riksdagsordningen skall – inte får – utskotten bevaka sina EU-frågor. Det är bara att notera, apropå även detta, att detta måste ledamöter från bägge horisonter bevaka. Jag hör både viskningar och skvaller till vardags där man klagar på varandra och ibland på kanslierna. Jag lägger mig inte i var det ibland glappar, men vi ser här på fredagarna att det har glappat ibland. Det gäller både majoritet, opposition och presidier. Jag skulle aldrig misstänka just vår kanslichef – han håller koll på allt – men ibland misstänker jag kanslichefer i fackutskott för att kanske av rena tids- och prioriteringsskäl försöka ligga lite lågt. Men ledamöter ser ju varje vecka i Riksdagskalendern vilka EU-dokument som kommer in och hör varje vecka på EU-nämndens möte vilka nya ärenden som presenteras. Sedan är det faktiskt upp till er i respektive fackutskott att se till att ni gör det ni vill och kan i respektive fackutskott. Det finns en minoritetsskyddsregel också om man inte är överens över blockgränserna om vad man ska ta upp. Det vill jag skicka med till respektive utskott inför framtida och andra frågor. Det här står i riksdagsordningen.

Nu går vi vidare på RIF-rådsagendan. Punkt 11, Förslag till rådets direktiv om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium med mera. I den frågan har det varit överläggningar i socialförsäkringsutskottet den 29 januari. Då gäller det fortfarande. Per slutet av januari avgav riksdagen en politisk ståndpunkt. Sedan dess har det säkert runnit en hel del vatten under broarna, och det kan vi prata om alldeles strax. Vid överläggningarna i socialförsäkringsutskottet fanns det stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet med avvikande meningar från s, v och mp. I nämnden var frågan senast i samma veva i december 2007. Nu föreligger ett förslag till direktiv.

När vi gick igenom detta i går var det lite oklart hur det ska här behandlas och hanteras. Vi får lyssna lite på statsrådet för att se hur vi ska förhålla oss till det han säger. Underlag är utsänt.

Anf.  122  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Det här är förslag till rådets direktiv om ett enda ansökningsförfarande för att kombinera tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat.

Kommissionens förslag syftar till att garantera arbetstagare från tredjeland vissa grundläggande rättigheter. Syftet med direktivet är också att skapa ett enhetligt ansökningsförfarande och ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd, något som vi i Sverige redan har.

Ordförandeskapet har ännu inte angett syftet med rådsbehandlingen, men sannolikt handlar det om en lägesrapport. Från svensk sida stöder vi förslaget, och det kommer att innebära att övriga medlemsstater också får tillämpa ett förenklat ansökningsförfarande. Direktivet tillförsäkrar den enskilda arbetstagaren rätt till likabehandling i flera avseenden. Det gäller generellt för arbetstagare från tredjeland oavsett yrkeskategori eller kompetens. Förslaget ligger i linje med den svenska arbetskraftsinvandringsreformen. Vi kommer även fortsättningsvis att bevaka svenska intressen i förhandlingarna.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Är det förhandlingar som ska föras ska vi rimligtvis förhålla oss till det här med ett förhandlingsuppläggsbeslut.

Anf.  124  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Vi blir förvånade att frågan kom upp i januari och att tre partier hade avvikande meningar. Jag tror att den här frågan är ganska likt direktivet om blåkortet – jag kan vara ute på farligt vatten här – och därför har man hänvisat till det.

Vad jag förstår är det här en bred fråga. Man vet inte exakt vad som kommer att sägas från kommissionen. Därför tror jag inte att vi har haft några avvikande meningar i den här frågan. Vi socialdemokrater tycker att det är en bra fråga och att det är viktigt med rättigheter, med lika villkor för lika arbete. Det är en fråga som vi socialdemokrater har drivit hårt, och den ska komma med i diskussionerna om arbetstillstånd och när man kommer hit från tredjeland för att arbeta. Det ska inte bara handla om högkvalificerat arbete utan också gälla arbetare generellt från tredjeland som kommer hit.

Diskuterar man också ILO:s konvention om migranters rättigheter? Der är en konvention som många länder har varit med och tagit fram men tyvärr få länder har ratificerat.

Anf.  125  ORDFÖRANDEN:

Vi bläddrar efter uppteckningarna från sammanträdet. Det är ofta så att överläggningar kan ha avsett helheten, och vi behandlar en del i förhandlingsskedet. Jag skulle spontant gissa att så är fallet även här. Medan vi bläddrar kan jag lägga till att nämnden också behandlade frågan inför en gemensam diskussion med arbetsmarknads-, justitie- och migrationsministrarna i december 2007. Då var det bara Vänsterpartiet som anmälde avvikande mening. Det är tråkigt det också, men då hade s och mp en annan uppfattning. Det tyder på att det kan ha gällt arbetstagare från tredjeland, rättigheter och ansökningsförfarande, diverse förslag. Det var ganska breda avvikande meningar om migrations- och asylpolitiken i sin helhet. Låt oss förhålla oss till just det här just i dag. Det behöver man inte avvika från alls om man inte absolut vill. Migrationsministern får svara på frågan först.

Anf.  126  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Den överläggning vi hade var nog inför det så kallade jumborådet där jag och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin deltog.

Anf.  127  ORDFÖRANDEN:

Här i nämnden ja. Sedan var frågan i socialförsäkringsutskottet också. Det är där vi försöker reda ut vad den frågan egentligen handlade om. Det framgår inte riktigt av uppteckningarna, som är mycket vida till sin karaktär.

Anf.  128  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Eftersom det inte föreligger något faktiskt förslag… Det gör det nu?

Anf.  129  Planeringschefen Ola Henriksson:

Det finns ett konkret förslag från kommissionen för det direktiv som står på dagordningen, precis som statsrådet sade här, men det är inte presenterat som en beslutspunkt för detta rådsmöte utan mer som en form av avrapportering från ordförandeskapet om hur långt man har nått i förhandlingarna med slutsatsen att förhandlingarna kommer att fortsätta även under tjeckiskt ordförandeskap.

Anf.  130  ORDFÖRANDEN:

Det är då det i alla fall blir svårt för oss att bedöma vad vi ska göra med det i dag. Det här har varit svårt under hela franska ordförandeskapet i nästan samtliga rådskonstellationer. Hur mycket bedömer statsrådet att det är materiellt förhandlingsinnehåll i detta? Kommer det bara en rapport är det förstås bara för oss att notera att så sker, men om det är en rapport som ska ligga till grund för fortsatta förhandlingar med materiellt innehåll ska vi förhålla oss till det och i så fall fatta ett förhandlingsuppläggsbeslut.

Anf.  131  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Det sista tror jag inte är aktuellt. Det här är en lägesrapport från ordförandeskapet, ingenting annat. När det gäller Magdalena Streijfferts frågor kan jag säga att de inte diskuteras och kommer förmodligen inte heller att diskuteras på rådsmötet eftersom det inte kommer att vara någon förhandlingsdiskussion.

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Tack för det klargörandet. Är det inte det blir det informationspunkt även i nämnden. Då blir det mycket lättare att ta ställning till avvikande meningar. Då kan man nämligen inte avge några sådana. Men man får säga vad man tycker.

Anf.  133  ULF HOLM (mp):

Fru talman! Då behöver jag inte göra det. Eftersom det är bara en rapportpunkt har jag inget att tillföra. Jag behöver då inte heller ta ställning till om vi ska ha avvikande mening. Det är jag lycklig för eftersom jag inte förstår frågan. Jag och mitt parti gillar arbetskraftsinvandring, så jag är lite förvillad här. Jag tackar för informationen.

Anf.  134  ORDFÖRANDEN:

Det passar oss bra en dag som denna när alla är lite trötta.

Vi kan i dag nöja oss med att tacka för informationen. Det finns säkert anledning att återkomma till detta.

Punkt 12 är ett tydligt förslag till direktiv om ändring av ytterligare ett direktiv som i sin tur ska omfatta även personer som beviljats internationellt skydd. Här förväntas en politisk överenskommelse, det vill säga beslut. Frågan var i nämnden i september då det fanns enhälligt stöd för regeringens ståndpunkt. Här var det också överläggningar i socialförsäkringsutskottet i går. Då fanns det enigt stöd bakom regeringens ståndpunkt och ett omedelbart justerat protokoll som skickades ut på mejl i går.

Anf.  135  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Här står vi inför en politisk överenskommelse. Ordförandeskapet har inför rådsbehandlingen presenterat ett kompromissförslag baserat på de diskussioner om direktivet som senast skedde i juni. Från svensk sida hade vi helst sett att direktivet skulle komma att omfatta både flyktingar och skyddsbehövande som omfattas av skyddsgrundsdirektivet samt andra skyddsbehövande enligt nationell rätt. Vi har därför tidigare förordat ett bredare tillämpningsområde än vad ordförandeskapet föreslår.

I ljuset av att en bred majoritet av de övriga medlemsstaterna stöder ordförandeskapets kompromiss har dock Sverige ställt sig bakom den eftersom konsekvensen annars blir att inga skyddsbehövande ges möjlighet att beviljas ställning som varaktigt bosatta. Detta vore i hög grad negativt.

Anf.  136  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att vi även här har majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 13. Där står eventuellt inom parentes. Men det är förslag till förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar med mera. Den frågan är väl bekant för nämnden. Här var det överläggningar i socialförsäkringsutskottet den 29 november 2007 då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från Vänsterpartiet. I nämnden var frågan den 30 maj då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt med avvikande meningar från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Nu lär detta vara en informationspunkt.

Anf.  137  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Nämnden ska informeras om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i samband med införandet av biometri samt bestämmelser om hur viseringsansökningar ska tas emot och behandlas. Förhandlingar pågår om kommissionens förslag till förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna. Syftet är att under en övergångsperiod skapa en rättslig grund för upptagande av biometri, alltså fingeravtryck och ansiktsfotografi, i viseringsärenden. Detta är en förutsättning för driftsättningen av viseringsinformationssystemet VIS i avvaktan på att en samlad gemenskapskodex gällande viseringar antas. Vi är därför från svensk sida positivt inställda till förslaget.

Frågan står fortfarande som eventuell på dagordningen. Syftet med rådsbehandlingen är ännu oklart. Sannolikt handlar det om en lägesrapport från förhandlingarna med Europaparlamentet, som är medbeslutande. Parlamentet har avslutat sin första läsning, och det blir sannolikt även en andra läsning eftersom parlamentet och rådet fortfarande står ganska långt ifrån varandra.

Ordförandeskapet har presenterat ett kompromissförslag. I första hand ska viseringsansökningar inlämnas hos medlemsstaternas ambassader eller konsulat.

Andra organisationsformer som innebär samlokalisering med andra medlemsstater eller samarbete genom inrättande av gemensamma viseringsansökningskontor föreslås också finnas.

Som ett sista alternativ kan medlemsstaterna anlita en extern tjänsteleverantör om ansökningarna är många och det är omöjligt att organisera på annat sätt eller om man inte kan täcka ett geografiskt område.

I de fall som medlemsstaterna väljer att samarbeta med en extern tjänsteleverantör, vilket skulle medföra förbättrad service för de viseringssökande – möjligheten att lämna biometri ökar – föreslås alltså en extra avgift för denna service utöver den ordinarie viseringsavgiften tillåtas.

Vi kan från svensk sida ställa oss bakom ordförandeskapets kompromissförslag som vi anser vara välbalanserat. Det är angeläget att förordningen kan antas.

Anf.  138  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Om det hade varit en rapportpunkt hade jag varit fullt nöjd med informationen, men på slutet säger statsrådet att regeringen kan anta kompromissförslaget och ställer sig bakom det. Jag tycker att det låter lite oroväckande att det ska gå på en informationspunkt. Är det så att ni ska fatta beslut om detta eller inte? Är det så vill jag anmäla avvikande mening.

När det gäller själva informationspunkten är jag fullt nöjd.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

Jag måste säga att jag håller med Ulf Holm i den frågeställningen.

Anf.  140  MARIANNE BERG (v):

Fru ordförande! Jag har bara en kort fråga. Det gäller de externa utförarna. Ser inte ministern att detta kan orsaka några som helst negativa konsekvenser?

Anf.  141  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Det här är en informationspunkt och ska betraktas som en informationspunkt. Det kommer inte att ändra sig till dess jag kommer att sätta mig vid rådsbordet från att vara en informationspunkt till att bli någonting annat.

Det vi däremot kommer att bli informerade om, och som det kommer att äga rum en diskussion om, är rådets kompromissförslag. Därför är det viktigt att nämnden får information om vad detta kompromissförslag faktiskt innehåller. Men det är information, ingenting annat.

Till Marianne Berg kan jag säga att jag har svårt att se några problem med detta. Först och främst har vi redan i dag i Sverige ett system där vi använder oss av externa tjänsteleverantörer för att ta upp den här typen av information. Det är alltså inte rocket science, ingenting nytt. Det går också alldeles utmärkt att kombinera detta med garantier för integritet och garantier för rättssäkerhet för den enskilde. Jag har faktiskt själv när jag besökte Indien för ett par veckor sedan haft möjlighet att bese den brittiska varianten, där man har lagt ut detta på externa tjänsteleverantörer. Det verkar mycket bra, så jag har inga invändningar mot den delen.

Anf.  142  ORDFÖRANDEN:

Då måste jag ställa en följdfråga själv. Om det föreligger ett kompromissförslag från ordförandeskapet, vad ska ni då göra med det?

Anf.  143  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fortsätta att diskutera. Som ordföranden sade är det ju det franska ordförandeskapet vi pratar om.

Anf.  144  ORDFÖRANDEN:

Ja, och då kanske man ska vara lite vaksam, faktiskt. Vi i nämnden är väl lite skeptiska till att motta information från det franska ordförandeskapet eftersom det brukar innehålla lite mer än information och plötsligt anta en lite mer förhandlande form. Därför skulle jag nog i så fall föreslå att vi när vi behandlar det här sätter lite hängslen och livrem på det i sak också. Det har varit diskussioner även förut i sak här i nämnden.

I så fall ska vi förhålla oss till regeringens förhandlingsupplägg. Regeringen framför här ändå åsikter i förhållande till ordförandeskapets agerande och kompromissförslag och förutser fortsatt förhandling. Det är så jag kommer att sammanfatta och behandla frågan. Då ges ju möjligheten för dem som inte håller med att anmäla avvikande mening om de vill.

Anf.  145  ULF HOLM (mp):

Vi följer upp den avvikande mening vi har haft tidigare.

Anf.  146  ORDFÖRANDEN:

Gör Vänsterpartiet det också?

Anf.  147  MARIANNE BERG (v):

Ja.

Anf.  148  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att vi har stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga, men noterar dessutom avvikande meningar från v och mp.

Punkt 14 har vi behandlat med justitieministern. Punkt 15 däremot är, i alla fall såvitt jag vet, en informationspunkt angående uppdraget i Syrien och Irak avseende irakiska flyktingar. Vi lyssnar på migrationsministern.

Anf.  149  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Som ni minns fick kommissionen vid rådsmötet i september i uppdrag att genomföra en resa till Syrien och Jordanien. Syftet med resan var att undersöka behovet av vidarebosättning av irakiska flyktingar till EU:s medlemsstater.

Resan har nu ägt rum. Den genomfördes under första veckan i november. Sverige och ett tiotal andra medlemsstater deltog i resan som leddes av kommissionen. Ett flertal möten hölls med bland andra syriska och jordanska myndighetsföreträdare, UNHCR i Syrien och Jordanien, ett antal frivilligorganisationer och flyktinggrupper. Dessutom gjordes fältbesök bland annat vid UNHCR:s registreringscenter samt vid flyktinglägret al-Tanf som är beläget i ingenmansland mellan Syrien och Irak.

Vid detta rådsmöte ska kommissionen alltså återrapportera om sina iakttagelser från resan. Vi ser just nu över hur Sverige ska kunna bidra i det vidare arbetet med denna mycket angelägna fråga. Jag hoppas på en bred uppslutning bland övriga medlemsstater, även de som traditionellt sett inte vidarebosätter.

Anf.  150  MIKAEL CEDERBRATT (m):

Fru ordförande! Vi har haft en tidigare diskussion här i dag om det som en regering tycker ska framgå i vartenda dokument. Här kan man i alla fall, tycker jag, väldigt tydligt se den vikt som regeringen fäster vid det faktum att vi värnar asylrätten och framför allt de som kanske mest behöver den, de som är mest utsatta. Det är oftast den här typen av människor som finns i lägren och som Sverige har en gammal god tradition att försöka hitta.

Det har varit lite svårare att få med de europeiska länderna på det här. Nu börjar det hända något, och det känns lite grann som en öppning på det här området. Man har ändå fått en ganska bra diskussion, tycker jag. Därför är jag lite intresserad av om det går att lite närmare precisera hur Sverige fortsatt kommer att driva den här viktiga frågan.

Anf.  151  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Precis som Mikael Cederbratt säger har det här varit en väldigt prioriterad fråga för regeringen. Jag har haft den mycket högt på dagordningen ända sedan jag blev statsråd därför att det är helt uppenbart att det i dag finns människor i Syrien och Jordanien som kommer att ha mycket svårt att återvända in i Irak. För de grupperna skulle ett vidarebosättningsprogram kunna vara en öppning.

Ett sådant program måste dock utformas tillsammans med UNHCR som är den organisation som har kompetensen att göra detta på ett bra sätt, enligt vad regeringen tycker.

Vi ser också, och det låg lite i Mikael Cederbratts fråga, en öppning gentemot de diskussioner som nu pågår om skapandet av det gemensamma europeiska asylsystemet. Här skulle vidarebosättningsprogrammet kunna bli ett embryo till ett permanent vidarebosättningsprogram på europeisk nivå. Därför vore det bra och välkommet om fler medlemsstater, de som traditionellt inte har vidarebosättningsprogram, kunde förmås komma upp på vagnen. Därför motser vi kommissionens rapport och hoppas på en bra diskussion i rådet med anledning av detta.

Anf.  152  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Punkt 16, Fri rörlighet för personer: missbruk och sakfrågor, står det.

Det här är en sådan punkt där vi faktiskt har satt en del frågetecken just när det gäller vad rådet ska göra med de här mycket angelägna frågorna. Det framgår som sagt inte riktigt. Vi får lyssna.

Anf.  153  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru ordförande! Den här dagordningspunkten gäller fri rörlighet för personer: missbruk och sakfrågor, med anledning av Metockdomen. Den 25 juli i år meddelade EG-domstolen dom i det så kallade Metockmålet som rör uttolkningen av direktivet om fri rörlighet eller som det heter officiellt unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt uppehålla sig inom en medlemsstats territorium.

Domen har lett till diskussioner i flera medlemsstater. Det är därför som den tagits upp som en informations- eller diskussionspunkt på rådets agenda. EG-domstolen uttalade i domen att medlemsstaterna inte får uppställa krav på tidigare laglig vistelse i en annan medlemsstat för att en unionsmedborgares make som inte själv är unionsmedborgare ska omfattas av bestämmelserna i rörlighetsdirektivet.

Domstolen uttalade vidare att en tredjelandsmedborgare som är make till en unionsmedborgare som uppehåller sig i en annan medlemsstat utan att vara medborgare där och som följer med eller ansluter sig till unionsmedborgaren kan utnyttja bestämmelserna i direktivet.

Den svenska lagstiftningen och svensk praxis ligger i princip i linje med domen. Som ni säkert minns från återrapporteringen meddelade kommissionen vid rådsmötet i september att man beslutat att tillsätta en expertgrupp som just nu tittar på alternativa möjligheter att beivra eventuellt missbruk. Vi vill från svensk sida invänta gruppens utvärdering, som ska presenteras före årsskiftet, innan vi tar ställning till om några åtgärder behöver vidtas på EU-nivå. Icke desto mindre står ärendet uppsatt som en diskussionspunkt på rådets agenda och det är som sådan jag också presenterar den för EU-nämnden.

Anf.  154  ORDFÖRANDEN:

Underlag och dom har sänts till nämndens ledamöter.

Anf.  155  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte bara säga att jag tycker att det är glädjande att man ändå diskuterar den här domen och de effekter som den får på varje land. Det skulle vara hedersamt om regeringen – nu menar jag inte just ministern som vi har framför oss – tog upp andra domar också till diskussion och satte upp dem på dagordningen. Jag ville bara få det fört till protokollet.

Anf.  156  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Ordförandeskapet har agendan i sin hand. Jag kan ju när det gäller den här frågan tycka att det kanske hade varit bra om vi hade väntat med diskussionen till efter det att vi faktiskt hade fått kommissionens utvärdering på bordet. Jag tror att det möjligen hade bidragit till kvaliteten. Men vi får säkert anledning att återkomma till detta längre fram.

Anf.  157  ORDFÖRANDEN:

Det är inte så mycket mer att göra för oss just i dag än att notera och tacka för den här informationen. Vi får säkert återkomma när det blir skarpare läge.

Punkt 17 tog vi med justitieministern liksom referensramen och RIF-agendan. Däremot ligger punkt 2 på agendan för mötet i den gemensamma kommittén på ministernivå under migrationsministerns område. Det är information angående förslag till förordning om de konsulära anvisningarna. Punkten är identisk med den fråga som vi har pratat om förut. Men man får säga något nu om man vill.

Vi tackar för informationen även den här gången.

Det finns en punkt 6, Övriga frågor, på den gemensamma kommitténs dagordning. Jag har inga anmälda övriga frågor. Det har inte migrationsministern heller.

Migrationsministern är sist kvarvarande statsråd i RIF-frågor. Det innebär att vi ska hantera A-punktslistan färdigt. Det finns dels en RIF-lista, dels en diverselista.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkter i dessa ärenden.

Då är vi klara med RIF-agendan och migrationsministern för i dag, om inte han har något annat att ta upp med oss.

Anf.  158  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Nej, det har jag inte. Tack så hemskt mycket för möjligheten att komma hit och föredra ärendena! God bättring med förkylningen till nästa gång, fru ordförande!

Anf.  159  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket! Trevlig helg och lycka till på rådet!

3 §  Transport, telekommunikation och energi (telekommunikation)

Statssekreterare Leif Zetterberg

Återrapport från ministerrådsmöte den 12 och 13 juni 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 27 november 2008

Anf.  160  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar Leif Zetterberg välkommen för att diskutera telekomfrågorna på TTE-rådet. Detta förs med utgångspunkt i återrapporten från ministerrådsmötet den 12 och 13 juni. Rapporten är tidigare utsänd och finns nu också på bordet för nämndens ledamöter. Om statssekreteraren vill kommentera den är han förstås varmt välkommen att göra det.

Anf.  161  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Nej, jag har egentligen inga ytterligare kommentarer. En del av frågorna återkommer senare. Det kanske är bättre att ta dem under sakfrågorna inför nästa vecka.

Anf.  162  ORDFÖRANDEN:

Så brukar vi göra med dem som återkommer, men man får givetvis ställa frågor om det förgångna.

Anf.  163  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag skulle vilja ställa en fråga om det förgångna som inte återkommer på just detta råd. Det gäller frågan om cabotage där man tydligen antog en annan kompromiss, en kompromiss om kompromissen, än den vi diskuterade här. Därför skulle jag kort vilja höra vad man kom överens om vad gäller hur många dagar, hur många resor på antalet dagar och så vidare. Det står inte i papperet, och jag har inte sett att vi skulle fått något nytt dokument som beskriver vad som egentligen hände. Det skulle jag vilja ha en rapport om.

Anf.  164  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Jag har samma bild som du. Vi talade på trafikutskottet om detta. Jag har ingen annan information, och måste i så fall återkomma.

Anf.  165  ORDFÖRANDEN:

Ja, och det går bra att göra det efter mötet också.

Anf.  166  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det går jättebra att göra det. Vi ska inte prata om det nu, men det är bra om vi får informationen så att vi vet att det är exakt det som är överenskommelsen. Nu har det sagts att det ska börja gälla i slutet av 2013 eller att man då åtminstone ska se över hur det gått. Det vore fint om vi fick den informationen till trafikutskottet.

Anf.  167  ORDFÖRANDEN:

Då är vi nöjda med den återrapporten, tycker jag. Vi tackar för informationen och lägger den till handlingarna.

Vi går så in på det kommande rådsmötet om TTE-frågor. Jag vill börja med att hälsa en extra suppleant från Moderaterna, Eliza Roszkowska Öberg, välkommen. Hon är ordinarie ledamot i trafikutskottet och tjänstgör alltså under dessa punkter.

Vi börjar med Översyn av EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät med mera. Det är en jättepunkt där vi ska göra lite olika saker. Jag skulle först vilja ge ordet till statssekreteraren för en allmän inledning. Jag ska också säga att frågan tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden, närmast i juni i år, alltså inför rådsmötet den 12 och 13 juni. Då fanns det stöd för regeringens redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar utan någon avvikande mening.

Anf.  168  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Vill ordföranden att vi ska ta hela paketet? Jag kan tycka att det vore bra att ta a, b, c var för sig eftersom det finns lite olika ingångar i dessa. Det är lite olika slutsatser och, kan man säga, lite olika positionslägen.

Det handlar på sitt sätt om en helhet, och 3 a är direktiv för bättre reglering. Där finns för svenskt vidkommande reservationer, tveksamheter, när det gäller artikel 7, vetorätten, mer flexibel spektrumhantering, artikel 9, och den funktionella separationen, artikel 13 a.

Framför allt när det gäller funktionell separation är det som nu ligger på bordet inte speciellt attraktivt sett i ett svenskt perspektiv. Här pågår ett arbete inför rådsmötet för att se om det går att komma lite längre. Vi har en reservation i processen. Coreperhanteringen är avklarad, men det pågår också en diskussion mellan länderna för att se hur långt man kan komma.

Det finns kompromissförslag som man i och för sig kan anta. När det gäller den funktionella separationen är de inte helt bra. Det handlar om en översyn som givetvis får verkan. Vi har i dag en tioårig lagstiftning; vi får leva med detta tio år till. Processen tar lite för lång tid.

Man kan också tänka sig en reservation, eller varianter, som innebär att vi begär snabbare översyn av det som nu beslutas. Vi är alltså inte helt nöjda framför allt när det gäller garantin om oberoende regleringsmyndighet, harmonisering av regeltillämpning och den funktionella separationen.

Anf.  169  ORDFÖRANDEN:

Jag ska också säga, vilket jag borde ha gjort inledningsvis, att trafikutskottet informerades inför rådsmötet den 18 november.

Vi tar punkterna en i taget och börjar alltså med 3 a.

Anf.  170  CHRISTINA AXELSSON (s):

För att förekomma fru ordförande kan jag säga att vi fick information på trafikutskottet; det var papper som låg på bordet. Vi har inte haft något samråd. Det kan därför komma upp frågor här som kanske borde ha ställts på trafikutskottet, men man hade inte hunnit gå igenom alla papper då.

Jag är glad att statssekreteraren nämner funderingen kring den funktionella separationen. Vi har haft ett ärende i riksdagen vad gäller vår egen lagstiftning med funktionell eller strukturell separation. Från Socialdemokraternas sida har vi förordat en strukturell separation. Vi tror att det även på EU-nivå skulle vara bättre att ha den ordningen.

Det kan tyckas att det inte spelar någon roll i en första vända, men det handlar om vad som kan hända sedan, om dessa nät försäljs, vilken sårbarhet det finns, vilka riskerna är. Vi skulle vilja förorda en strukturell separation. Jag vet inte om vi i det här läget kanske ska lägga in en avvikande mening till förmån för strukturell separation. Jag ser att min gruppledare nickar, så det är väl lika bra att göra det så att vi får det på bordet.

Anf.  171  ORDFÖRANDEN:

Huruvida ni avviker får vi väl se, men jag befarar och noterar det redan nu. Vi får först höra vad statssekreteraren svarar.

Vad gäller det andra vill jag nämna, eftersom statssekreteraren kanske undrar, att vi hade en diskussion i andra rådsfrågor om hur vi förhåller oss till fackutskottens färdiga överläggningar. När man i fackutskott haft överläggningar i sak, särskilt nära i tid, ska vi försöka respektera det och inte ta om allt här.

Några sådana har i detta fall inte förekommit i trafikutskottet, och därför beslutssamråder vi här. Det får man göra hur mycket som helst. Det är i det andra fallet, till exempel när socialförsäkring försökte beslutssamråda färdigt i går, som vi inte ska börja om här eftersom det vore taskigt mot dem. Det är inte helt lätt för mig heller att hålla reda på detta, men det var ungefär så det var tänkt av dem som skrev riksdagsordningen.

Anf.  172  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Vi vet från den process som nu pågår i den här hanteringen och den funktionella separationen att det finns tveksamheter till den svenska hållningen. Det finns inget förslag ännu vad gäller strukturell separation. I den delen skulle det alltså inte vara framkomligt. Jag kan notera synpunkten, men det finns inte på agendan. Vi har i detta arbete jämnt göra att övertyga kollegerna om att den svenska hållningen vad gäller funktionell separation är tillfyllest.

Anf.  173  ORDFÖRANDEN:

Jag befarar att den avvikande meningen kvarstår.

Anf.  174  CHRISTINA AXELSSON (s):

Ja, den avvikande meningen kvarstår.

Jag skulle vilja ta upp en annan sak som också kommer upp under punkt 3 a. Det gäller radiofrekvensfrågor. Det står i papperen att Sverige i huvudsak kan acceptera liggande kompromissförslag. Jag undrar: Vad är det vi inte kan acceptera? Vad i detta har vi svårt att ta till oss?

Anf.  175  MAX ANDERSSON (mp):

Fru ordförande! Det finns viss risk för att jag halkar in på punkt 3 b.

Anf.  176  ORDFÖRANDEN:

Försök att undvika det. Vi kommer till 3 b alldeles strax.

Anf.  177  MAX ANDERSSON (mp):

Nja, det kan bli svårt.

Miljöpartiet anser att den personliga integriteten och rättssäkerheten är viktig även på Internet. Vi menar att man ska vara vaksam så att man inte halkar in på den franska idén om att stänga av människor från Internet. Tillägg 138 ligger under punkt 3 a och tillägg 166 under 3 b. De hänger alltså ihop.

Anf.  178  ORDFÖRANDEN:

Låt mig säga för protokollets skull att Max Andersson refererar till olika ändringsförslag i Europaparlamentet; detta sagt för dem som inte kan sådant utantill.

Anf.  179  MAX ANDERSSON (mp):

Vi vill att regeringen ska vara vaksam på dessa punkter. Vi har förstått att förslaget nu är bättre än tidigare, men vi hoppas att det kan förbättras ytterligare.

Anf.  180  ORDFÖRANDEN:

I den utsträckning det är 3 a-relevant ger jag nu ordet till statssekreteraren.

Anf.  181  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

När det gäller radiofrekvenserna kan man hysa viss oro för att det kan begränsa möjligheterna till en mer liberal radiofrekvenspolitik. Vi är angelägna om att man använder frekvensresursen på ett aktivt liberalt sätt och inte begränsar användningen. Man har alltså en något mer restriktiv hållning från ett antal europeiska länder. Där har vi således ett opinions- och missionärsarbete att göra.

Det handlar till exempel om vilket inflytandet beträffande tekniker och tjänster man ska ha. Vi har bestämt oss för att använda våra frekvenser på ett aktivt sätt. Vi tror att det fortfarande är möjligt för Sverige, men det vore bra om hela Europa – i dessa konjunkturtider, skulle man kunna säga – tog sig an samma möjlighet. Det är en fråga som vi aktivt driver gentemot våra kolleger.

Anf.  182  ORDFÖRANDEN:

Nu blir jag jättenyfiken på vilka länder det är som kraftigt drar i en annan riktning. Känsliga namn på länder är lätt att hemligstämpla efteråt. Det är därför vi dels väntar med att publicera våra stenografiska uppteckningar, dels skickar över dem till departementet och gör upp om vad som behöver döljas. I förhandlingsskedet, i dessa slutna överläggningar, kan det vara intressant att förstå lite mer specifikt hur landet ligger.

Anf.  183  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Ibland är det mer tydligt än i andra sammanhang. Carl Jeding kan kanske kommentera detta. Han har bäst koll på länderurvalet.

Anf.  184  Departementssekreterare CARL JEDING:

Sverige och Storbritannien sticker ut som de med marginal mest liberala länderna i frekvensfrågorna. I framför allt södra och sydöstra Europa finns rätt många länder som är tveksamma till att lämna ett större inflytande till tillståndshavarna. De vill ha mer av statlig kontroll över hur frekvenserna ska användas.

Anf.  185  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

När det gäller Max Anderssons kommentar vill jag säga att vi har samma vaksamhet. När det gäller de konkreta förslagen som berör både ramdirektivet och USO-direktivet känner vi att de inte tillför något konkret i sak. I den här delen handlar det om infrastrukturen, och där har de svenska konsumenterna ett väl reglerat skydd. Vi har vaksamhet, och vi känner att de förslag som nu har presenterats tillgodoser den svenska hållningen.

Anf.  186  MARIANNE BERG (v):

Jag har bara en kort synpunkt. Jag skulle bli glad om man tog till sig ansökan från 138 under punkt 3 a.

Anf.  187  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Som jag sade tycker vi inte att det i sig tillför något. Därför har vi tyckt att det var onödigt att lägga till det förslaget.

Anf.  188  ORDFÖRANDEN:

Då ska jag sammanfatta punkt 3 a med att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt. Där noterar jag avvikande meningar s, mp och v enligt de angivna motiveringarna.

Då går vi till 3 b om förslag till direktiv om ändring av ett direktiv angående elektroniska kommunikationsnät med mera. I handlingarna som vi fick tidigt i veckan refererades det till kompromissförslag från ordförandeskapet. Det är alltid i sista minuten i alla EU-frågor, så vi är vana vid att det tillkommer information sent. Det hoppas vi att det har gjort i den här frågan, för det som vi fick i måndags var lite luddigt. Framför allt hade nämnden då inte tillgång till vad ordförandeskapet faktiskt föreslog. Det är ju lite av nyckeln, förstås, när det närmar sig beslut i rådet.

Anf.  189  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Låt mig inleda. Sedan kanske Catharina Jonson, som sitter på min högra sida, kan komplettera. Hon har varit inne i alla delarna. Till skillnad från 3 a är detta ett förslag där det finns enighet om slutsatserna. Det handlar om medborgarnas rättigheter, och de förslag som har lagts fram innebär ökat konsumentskydd, som vi ser det. De innebär också en ökad användbarhet och tillgänglighet. En del av detta tillämpar vi redan i dag i Sverige, till exempel när det gäller funktionshindrade. På det stora hela kan man säga att det innebär mer varudeklaration till konsumenten. Sedan finns det många olika detaljer i det här.

Det innebär också att man har rätt att väcka talan i domstol när det gäller dem som utsätts för spam.

Med tanke på frågan från ordföranden kanske Catharina Jonson har någon ytterligare kommentar.

Anf.  190  ORDFÖRANDEN:

Vi har fått en bunt. I utskick 2 har vi fått ordförandeskapets förslag till utkast till slutsatser om framtidens när och Internet, men det är väl inte det här ärendet?

Anf.  191  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Det är en annan fråga.

Anf.  192  ORDFÖRANDEN:

På den kommenterade dagordningen som vi fick i början av veckan står det: ”Sverige bör stödja det kompromissförslag som ordförandeskapet nu lagt fram och som innebär ett tydligare och enklare regelverk samt ett förbättrat konsumentskydd.” Det låter ju bra, men vi undrade om det gick att utveckla detta ytterligare.

Anf.  193  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Catharina Jonson, som har jobbat med detta i alla delar, kan väl komplettera, så att vi är överens om vad detta handlar om.

Anf.  194  Departementssekreterare CATHARINA JONSON:

Det förslag som låg i Coreper är det sista kompromissförslaget från ordförandeskapet. Det är samma texter.

Anf.  195  ORDFÖRANDEN:

Vad står det där, då? Har vi fått det utrett? Det har vi. Då vet vi vad vi har på bordet.

Anf.  196  ELIZA ROSZKOWSKA ÖBERG (m):

Fru ordförande! Integritetsskydd har fått ny betydelse i de här tiderna i samband med den dynamiska utvecklingen av elektroniska kommunikationer. Det är ytterst viktigt att Sverige stöder skyddet av den personliga integriteten på nätet och verkar för ökad säkerhet för persondata.

Anf.  197  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag kan understryka det som Eliza Roszkowska Öberg anförde. Det är oerhört viktigt att stödja den personliga integriteten, men också konsumentskyddet vill jag lyfta fram. Jag tänker på första delen i den kommenterade dagordningen, där det står om just konsumentskydd. Där står det: ”Informationen ska dock tas fram av relevant myndighet.” Det gäller alltså information om upphovsrätt, som ska ges till konsumenterna.

När det gäller den relevanta myndigheten, vilken myndighet har man tänkt sig att det ska vara? Ska det vara en myndighet i varje land, eller ska det vara en övergripande myndighet?

Sedan har jag några andra frågor om 3 b. I sista stycket under Konsumentskydd på den kommenterade dagordningen står att artikel 31 handlar om must-carry, det vill säga vidaresändningsplikt för vissa tv-kanaler. Sedan framhåller man att uttrycket ”television broadcast channels” nu används och att man tycker att on-demand-tjänster är för vida. Vad är det för något? Jag har inte stött på det uttrycket förut, så jag skulle vilja veta vad det är.

Under Persondataskydd, e‑dataskyddsdirektivet, som är nästa stycke på den kommenterade dagordningen, står det att Sverige har ”ansett att begreppet ’allvarlig’ inte behövs utan att abonnenten ska informeras utom i mindre viktiga fall.” Jag undrar vad som göms bakom ”mindre viktiga fall”?

Sedan står det att vi har släppt en reservation och kan acceptera skrivningarna i det liggande kompromissförslaget. Jag har tagit ut de dokument som vi fick med den kommenterade dagordningen, och det är väl där Coreperpapperet finns, men jag har inte riktigt förstått vad det är för något som vi har släppt. Det skulle jag gärna vilja fråga om.

Anf.  198  ORDFÖRANDEN:

För att förenkla för alla vill jag säga att det som Christina Axelsson refererar till står på stor siffra 17 i den bunt vi fick – ej att förväxla med den lilla siffran 3 uppe i högra hörnet. Det här är verkligen gjort för att man ska hänga med.

Anf.  199  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Jag börjar, sedan får Catharina Jonson klara ut de senaste bitarna.

När det gäller myndigheten är det upp till varje land att välja den struktur som passar bäst. Vi har ju en myndighet som säkert är lämpad för det ändamålet i Sverige.

De andra frågorna kan du, Catharina Jonson, bäst svara på.

Anf.  200  Departementssekreterare CATHARINA JONSON:

Det som sägs om myndigheten, som Leif Zetterberg var inne på, är nu i artikeltexten ett ”får”-stadgande. Tidigare var det ett ”skall”-stadgande om att man ska se till att myndigheter informerar operatörerna, som ska ge information vidare till konsumenterna. I det senaste utskicket har man ändrat det till ordet ”får”. Det betyder i praktiken att medlemsstaterna får säga till relevant myndighet. Då är det, precis som Leif Zetterberg sade, upp till det enskilda landet att bestämma vilken den relevanta myndigheten är och att då se till att den relevanta myndigheten tar fram information som operatörerna sedan ska vidareförmedla. I praktiken är det inget annat än vad som redan gäller i dag, i och med att det i dag är ett ”får”-stadgande och inte ett ”skall”-stadgande.

Sedan kommer vi till artikel 31, där det står om television broadcast channels och on-demand. On-demand-tjänster ingår i begreppet audiovisual media services. Vidaresändning gäller ju i Sverige för SVT 1 och SVT 2. Man ska alltså kunna se dem oavsett vilket bolag det är som tillhandahåller televisionen. On-demand-tjänster är sådant man själv beställer som enskild. Man beställer till exempel att man vill ha en viss typ av sändning en viss tid. Must-carry är basnivån, det vill säga en grundläggande rättighet som man har. Vi har tyckt att man inte behöver utvidga det också till on-demand-tjänster.

När det gäller den tredje frågan, om e-dataskyddsdirektivet, var Sveriges ståndpunkt från början att huvudregeln skulle vara att om persondata försvinner ska konsumenten informeras om det. Det skulle vara huvudregeln, men i mindre viktiga fall skulle det inte behövas. Vi har dock i hela förhandlingen varit ensamma om att tycka det. I slutskedet släppte vi reservationen eftersom det viktiga ändå är att abonnenten får information när persondata förstörs i överföring på ett eller annat sätt.

Anf.  201  ORDFÖRANDEN:

Det innebär väl framför allt att det allsvenska kravet på subsidiaritet får anses vara tillgodosett.

Anf.  202  MAX ANDERSSON (mp):

Angående Europaparlamentets förslag till tillägg 166, som ju faller under denna punkt, vill jag säga att det vore bra om regeringen tog tillfället i akt att mota Olle i grind när det gäller fransk Internetpolitik och jobba vidare i den riktning som Europaparlamentet har föreslagit.

Anf.  203  MARIANNE BERG (v):

Jag instämmer naturligtvis i det som Max Andersson säger här. Både 166:an och 138:an – fast nu håller vi oss till 166:an under denna punkt – garanterar grundläggande förutsättningar för att upprätthålla en rättssäker och effektiv marknad för telekombranschen. Jag tycker att man borde sluta upp om detta. Det skulle vara väldigt välkommet eftersom det hade så stort parlamentariskt stöd.

Anf.  204  ORDFÖRANDEN:

Vill statssekreteraren kommentera dessa inspel?

Anf.  205  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Vi har gjort samma tolkning som när det gäller 138:an. Det svenska perspektivet tillgodoses, och vi anser inte att det tillför något i sak att ta in det här förslaget i USO-direktivet.

Anf.  206  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i punkt 3 b.

Anf.  207  MAX ANDERSSON (mp):

Vi anmäler avvikande mening.

Anf.  208  ORDFÖRANDEN:

Då måste jag fråga Max Andersson vad det är som han är emot. Det vi förhåller oss till i nämnden är ju regeringens agerande i rådet. Vad är det för fel som Max Andersson tycker att regeringen håller på att göra?

Anf.  209  MAX ANDERSSON (mp):

Om jag har förstått saken rätt kunde regeringen agera mer effektivt och försöka lyfta in delar av 166:an för att få in någon skrivning om att man motverkar att medlemsstater exempelvis har rättsosäkra procedurer för att lämna ut Internetanvändares personuppgifter. Det passar väl till och med bättre att göra detta under den här punkten, 3 b, än under 3 a.

Anf.  210  ORDFÖRANDEN:

Det är absolut den punkten vi förhåller oss till. Jag försöker bara reda ut om ni tycker olika. Det gör ni.

Vill statssekreteraren kommentera Max Anderssons förtydligande?

Anf.  211  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Det har ju lämnats ett antal förslag, och det har funnits anledning att pröva dem.

I den svenska hanteringen har vi ju, till exempel i samband med Renforsutredningen, mycket tydligt markerat vad som är vår grundinställning. Vi har inte känt att det har varit aktuellt att driva detta i det här sammanhanget. Det här handlar om strukturen för telekomarbetet, inte om innehållet.

Anf.  212  MARIANNE BERG (v):

Jag är inte tillfreds med de svar vi har fått här, så jag vill också anmäla avvikande mening.

Anf.  213  ORDFÖRANDEN:

Ni får väl göra det, så klart. Det står er fritt. Det är regeringens agerande i rådet man förhåller sig till. Nyanser, inspel och sådant är mycket bra att ta upp här, men det blir inte alltid avvikande mening. Då är det klarlagt.

Jag finner majoritet för regeringens ståndpunkt med avvikande meningar från v och mp.

Vi går vidare till punkt 3 c, även det en beslutspunkt, angående en europeisk myndighet för marknaden för elektronisk kommunikation. Även här är underlag utsänt och har också kompletterats under veckans gång genom Coreperhandlingar, och dessa är utsända till nämndens ledamöter på mejl.

Anf.  214  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Där var kommissionens utgångspunkt att det skulle bildas en särskild EU-myndighet, och inför det är egentligen alla tveksamma, nästan alla, utan att jag räknar upp vilka som inte är det. Det är en klar majoritet som inte vill ha en ny myndighet. Därför har ordförandeskapet nu återkommit och i stället föreslagit en grupp, som på engelska förkortas GERT, Group of European Regulators in Telecom. Man kan säga att det egentligen är en förstärkning av den nuvarande ERG-gruppen, European Regulators Group.

Skillnaden är att det inte blir någon myndighet. Det blir ett enklare samrådsförfarande. I det arbete som då har fortsatt har man varit överens om att man ska kunna etablera någon form av sekretariat på belgiska premisser till det här. Det är klart att det i sig gör att det blir mindre administration och lägre kostnader. Man har ännu inte diskuterat hur själva kostnadsfrågan ska hanteras, men det skapar ändå förutsättningar för att ha en strukturerad harmonisering av regelverket.

Anf.  215  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi har ju alltid varit emot att man ska ha flera myndigheter, så det är väl bra att man nöjer sig med en grupp. Men man kan ändå misstänka att den här gruppen så småningom blir en myndighet, när den börjar med att ha ett eget sekretariat. Det är liksom en annan väg. Men jag tycker att det är bra att man har kommit så här långt.

Jag undrar bara en sak, där det står att den här gruppen ska man knyta till sekretariatet, och så står det i våra handlingar med stora siffror på s. 20 att man ska ha en privaträttslig organisation. Man ska alltså knyta en privaträttslig organisation som kan anställa ett sekretariat som kan tjäna gruppen. Det här är väl något EU-byråkratspråk antagligen, men förklara för mig vad som menas.

Anf.  216  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Om jag fattar det rätt är det ungefär som du säger, att det är förutsättningen för att på belgiska premisser engagera ett sekretariat. Men om jag har fel får medarbetarna korrigera mig.

Anf.  217  Departementssekreterare CATHARINA JONSON:

Det är ett sätt att ha en organisation som kan anställa ett sekretariat som inte är kommissionen. Om kommissionen anställer ett sekretariat blir det med stor sannolikhet en myndighet, och det vill ingen ha.

Anf.  218  ORDFÖRANDEN:

Tack för det klargörandet.

Jag finner sammanfattningsvis att vi har majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 4, förslag till förordning om roaming med mera. Just roaming-frågan har varit i nämnden förut, men det här ärendet har egentligen inte varit det, eftersom det är en ny reglering. Underlag är utsänt.

Anf.  219  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Det här handlar om att förlänga den nuvarande förordningen och komplettera den. Den går ut 2010, och här föreslås en förlängning till 2013, samtidigt som den också ska omfatta sms. Det omfattar mobiltelefontrafik i dag, men ska då omfatta också sms och mms med samma struktur, prisreglering på både grossistnivå och slutkundsnivå. Sedan föreslås också grossistpristakssättning och informationskrav vad gäller data-roaming.

Regeringens utgångspunkt har under hela resan varit att man i princip bör tillämpa grossistpristakssättningen generellt sett. När det gäller mobiltelefonerna är den trafiken och den affären utifrån konsumentperspektivet något begränsande. Man har inte så mycket alternativ när man väl är på plats. Därför har vi accepterat en fortsättning på den förordningen.

När det gäller datatrafiken finns det flera alternativ, och därför har vi enats om att gå på grossistprisreglering i det avseendet.

Anf.  220  ELIZA ROSZKOWSKA ÖBERG (m):

Vi ser att trots att priserna på mobila inrikessamtal i Sverige har sjunkit mycket dramatiskt gäller inte samma konkurrenskraft på den internationella marknaden. Därför infördes i första skedet roaming-förordningen. Nu kommer en utvärdering från PTS och ERG, European Regulators Group, som visar att priset för internationella mobiltelefonsamtal sjunkit i samtliga EU-länder. För Sveriges del har priserna på slutkundsnivå sjunkit med 10 procent och grossistpriserna med 7 procent. Tyvärr har ännu inte någon operatör satt priserna på lägre nivå än det pristak som anges i förordningen.

Detta är just den fara som jag skulle vilja varna för: Börjar man detaljreglera priserna sätts konkurrensen på marknaden ur spel.

I den svenska ståndpunkten på s. 22 står det att ”åtgärder på slutkundsnivå bör kunna övervägas i detta undantagsfall”. Men jag vill påminna om, som sagt, att slutkundsreglering på röstsamtal inte har skapat någon priskonkurrens, och en eventuell öppning för slutkundsprisreglering för sms, mms och datatrafik skulle troligen inte heller främja någon priskonkurrens, utan operatörerna kommer att behålla de högsta prisnivåerna som är tillåtna.

Jag tycker att Sverige bör skicka mycket tydliga signaler mot överreglering.

Anf.  221  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det kan väl vara bra att man inte reglerar för mycket, men vi ser också att operatörerna tar ut en övervinst med det här eftersom det inte är reglerat. Det är väl bra att man gör så här. Men det är också viktigt om man nu prisreglerar på grossistnivå att man ser till att det får ett genomslag i slutkundsledet innan man bestämmer sig för något annat. Då är det viktigt att man följer upp att det faktiskt sker också, så att det här får den effekt man vill ha.

Jag har inte hittat någonstans där det står att man ska göra en avstämning eller så, men det finns kanske någonstans, om jag inte har läst alla papper. Det är viktigt att det sägs någonstans att man måste göra att man ser att det här kommer konsumenterna till godo.

Anf.  222  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Det vi vet hittills är att sedan 2007, om man följer den så kallade eurotaxan, har priset för utgående samtal gått ned med ungefär 35–36 procent och för inkommande med 43 procent. Vi har alltså fått en tydlig effekt hittills. Det är väl ett exempel på, som Eliza Roszkowska Öberg säger, att alla håller sig på den nivå de kan. Men för konsumenterna har ändå priserna sjunkit hyfsat. Det är klart att det finns anledning att följa upp hur det verkar på den här marknaden.

Anf.  223  MAX ANDERSSON (mp):

Miljöpartiet har ju varit skeptiskt till den här regleringen redan tidigare, och det fortsätter vi att vara. Det är uppenbart att mobiloperatörerna tar ut överpriser på den här sortens samtal. Men jag tror också att det är väldigt viktigt att man lyssnar på dem när man inför sådana här regleringar, så att regleringarna inte leder till oönskade effekter.

Anf.  224  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tyckte att statssekreterarens svar var lite luddigt. Kommer man att följa upp att konsumenterna verkligen får del av att man gör den här prisregleringen? Det är det jag skulle vilja ha ett rungande ja på.

Anf.  225  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Ja!

Anf.  226  ORDFÖRANDEN:

Därmed kan vi förena oss i att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 5 är diskussion angående meddelande om samhällsomfattande tjänster när det gäller elektroniska kommunikationsnätverk med mera. Det är egentligen samma direktiv som punkt 3, men den här frågan behandlas separat, framför allt när det gäller de samhällsnyttiga tjänsterna och bredbandsfrågan, enkelt uttryckt.

Anf.  227  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Jag vill, som ordföranden, förklara att det väl är fråga om hur direktivet eventuellt ska användas – hur ska man bredda användningen? Där gör man återkommande översyn av själva direktivet och definitionen av vad som är det samhälleliga perspektivet på icke kommersiella eller lönsamma tjänster. Det är det som regleras i direktivet.

Kommissionens utgångspunkt är att man inte ska ändra definitionen i dag utan ska behålla definitionen som den är reglerad. Samtidigt vill man föra en diskussion i det här meddelandet om det kan finnas anledning att inkludera bredbandstjänster framöver.

Vår utgångspunkt är att det inte är USO-perspektivet som man i första hand ska använda. Det kan vara ett perspektiv, men för vår del är det angeläget att lyfta in andra perspektiv också för att skapa tillgänglighet till bredbandstjänster. Vi har jobbat i Sverige med bredbandsstöd, neutralt, icke snedvridande. Vi har jobbat med strukturfonder som finansieringskälla. Vi har jobbat med enskilda initiativ, alltifrån byalag till andra aktiviteter. Vi jobbar för att använda den digitala utredningen, frekvensresurserna i det här sammanhanget. Vi jobbar också med e-förvaltningen som ett instrument.

Det finns olika sätt att skapa tillgänglighet. Sedan kan det vara så att man vid dagens ände kommer fram till att det också behövs kompletterande direktiv. Men vi är angelägna om att peka på de olika möjligheter som ändå står till buds innan man är där. Det är det perspektiv vi vill ha i den här diskussionen och som vi kommer att leverera i den diskussion som är en del av det här meddelandet.

Anf.  228  ELIZA ROSZKOWSKA ÖBERG (m):

I samband med detta meddelande från kommissionen har jag två korta kommentarer. Den första gäller att i de fortsatta diskussioner som kommer att föras komma ihåg principen om teknikneutralitet, alltså att lagstiftaren inte ska peka på vilken konkret teknisk lösning som ska användas, till exempel svartfiber.

Sedan kan man också ifrågasätta om förslaget att göra Internet till en samhällsomfattande tjänst är det bästa sättet att tvinga fram bredbandsutbyggnad. Här kan man fundera vad det betyder för Sveriges del. Trots att Sverige är ett glesbefolkat land har vi, enligt World Internet Institute, mycket bra bredbandstäckning. 90 procent av svenskarna över 18 år har tillgång till Internet. 91 procent av Internetanvändarna har redan tillgång till bredband. Vi har också mycket bra mobiltelefontäckning. Även om tillgång till Internet och mobiltelefoni skulle bli en samhällsomfattande tjänst skulle det inte innebära en stor skillnad eller förmån för Sveriges del.

Anf.  229  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Vi delar uppfattningen att det ska vara teknikneutralt. Det är oerhört viktigt, för att då få kraft i marknaden.

Anf.  230  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 6, ett meddelande om framtida nätverk och Internet. Här ska det antas slutsatser, som i utkast är utsända till nämndens ledamöter.

Anf.  231  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Det här är ett meddelande som ganska brett beskriver vilka initiativ man har tagit och vilka åtgärder man är i färd med att vidta när det gäller temat Framtidens nätverk och Internet. Man har då jobbat med bland annat implementeringen av handlingsplanen för IPv6. Man har jobbat med uppdateringen av statsstödsregler. Man har jobbat med RFID-frågan. IT-standardiseringsfrågan kommer det att komma rekommendationer om.

Precis som Eliza var inne på finns det ett bredbandsindex som är utarbetat, och det finns också redovisat i samband med det här meddelandet. Där ligger Sverige bra till. Det finns all anledning att vi kan hålla huvudet högt. Därmed inte sagt att det inte återstår en hel del att göra.

Vi upplever att vi under det här arbetet har fått bra gehör för svenska synpunkter från ordförandeskapet. Det är ett bra underlag för att sedan fortsätta arbetet med IT-strategi och IT-politik.

Anf.  232  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att vi har majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 7, Övriga frågor. Jag har inte noterat några sådana. Har statssekreteraren eller hans medarbetare gjort det?

Anf.  233  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG:

Nej.

Anf.  234  ORDFÖRANDEN:

Då bockar vi av den.

Sedan måste jag fundera på om vi ska förhålla oss till A-punktslistan. Det behöver vi egentligen inte, för den klubbade vi av när vi behandlade RIF-rådet, som börjar samtidigt, om det inte är någon särskild A-punkt som statssekreteraren vill ta upp. Nej.

Då är vi klara med statssekreteraren, och vi säger tack för i dag och önskar trevlig helg och lycka till på rådet.

4 §  Jordbruk och fiske

Statssekreterare Rolf Eriksson

Återrapport från ministerrådsmöte den 18–20 november 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 28 november 2008

Anf.  235  ORDFÖRANDEN:

Vi säger välkommen till statssekreterare Rolf Eriksson med medarbetare från Jordbruksdepartementet.

Innan vi går in på rådsagendan vill jag säga att vi behandlade jordbruksfrågor i förra veckan, och det beror på att det var ett jordbruksråd som avslutades i går. Vi ska börja med en återrapportering från det. Det går av lätt insedda skäl inte att göra i skrift än, men jag ger ordet till statssekreteraren om han vill berätta något från det senast avhållna jordbruksrådet.

Anf.  236  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Fru ordförande! Ni kommer att få en skriftlig och exakt redogörelse för vad som har beslutats. Jag vill bara nämna några saker som har varit stora.

Beslut har fattats om skolfruktsprogrammet i enlighet med det som diskuterades här tidigare när Eskil var här. Det blev en liten budgethöjning från 90 miljoner euro till 90,1 miljoner euro, och det är acceptabelt. I övrigt gjordes det inga ändringar.

Den andra stora frågan var hälsokontrollen. Där fattades beslut i går morse ungefär klockan halv nio efter att de hade suttit uppe hela natten och förhandlat. Det stora som hände där var att man bestämde sig för en ökad modulering, det vill säga att flytta över pengar från den så kallade första pelaren till den andra pelaren. Det blev inte så mycket som kommissionen hade föreslagit, men ändå. Man inför också progressiv modulering, det vill säga de gårdar eller företag som mottar mycket stöd får avstå lite mer. Det gjordes en förenklad modell av det. Man hade också sagt att de pengar som ska föras över till andra pelaren ska användas till de fyra nya utmaningarna klimat, förnybar energi, förvaltning av vattenresurser samt biologisk mångfald.

Sedan bestämde man hur systemet med mjölkkvoter ska fasas ut. Det sker genom en kvothöjning per år med 1 procent fram till 2013.

Dessutom finns det en rad stora förändringar på detaljnivå som ni kommer att få en skriftlig rapportering om.

Anf.  237  CARINA OHLSSON (s):

Jag har två frågor. Gjordes det några inlägg från svenskt håll med en starkt kritisk hållning när det gäller skolfrukten?

Sedan undrar jag också en sak när det gäller hälsokontrollen. Vad jag har förstått är det flera länder som har fått undantag. Jag tänker på Italien och mjölkkvoten. Är det fler länder än Italien som har fått mycket avvikande undantag?

Anf.  238  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Den stora diskussionen om skolfrukten fördes inte den här veckan utan på det förra mötet. Då förde Sverige fram sina kritiska ståndpunkter. Cypern var de enda som yttrande sig och vill ha mer pengar till skolfrukten.

Italien köptes ut på mjölkkvotsområdet. Sedan finns det en rad formuleringar här, men vi ber att få återkomma när det gäller de andra länderna. Jag tror att vi har fem dagar på oss att rapportera till EU-nämnden. Då blir det helt korrekt vad andra länder eventuellt har fått.

Anf.  239  CHRISTINA AXELSSON (s):

Fru ordförande! Jag vet inte om jag är för tidig med att ställa en fråga om skolfruktsprogrammet. Jag antar att det kommer att bli en stor upphandling av frukt i Europa nu. Eftersom det ska vara till skolor bör det ju ske inom lagen om offentlig upphandling som vi alla är berörda av inom EU. Då undrar jag om man också kommer att erbjuda tredjeland att sälja frukt till de skolor som kommer att använda sig av detta program.

Anf.  240  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Man har möjlighet att bjuda in länder utanför EU-gemenskapen, men man har också möjlighet att inte göra det, och det är ett problem.

Anf.  241  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den avrapporteringen och går in på information och samråd inför det kommande rådsmötet. Vi behöver egentligen inte alls behandla godkännande av A-punktslistan eftersom vi redan har klubbat diversebunten.

Först ska vi diskutera stöd till de fattiga i bland annat Frankrike. Miljö- och jordbruksutskottet har informerats om den här agendan inför det kommande mötet av statssekreterare Eriksson, och detta så sent som i går. Frågan om stöd till de fattiga i Frankrike med flera behandlades senast i nämnden den 26 september. Den är välbekant för oss. Nu förutses en riktlinjedebatt. Det är alltså inte ett slutavgörande nu heller.

Anf.  242  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det är korrekt att det är en riktlinjedebatt. Det här ett program som finns sedan ett tjugotal år tillbaka. I början användes det till att köpa upp livsmedel från de interventionslager som då fanns. Nu finns inte interventionslager längre i den omfattningen. Då köper man upp livsmedel på marknaden.

Här finns det ett förslag till uppdatering av programmet. Där finns det lite olika uppfattningar om vilken artikel man ska basera det här på. När det skapades byggde det, som jag sade, på att man köpte upp från interventionslager, och därför ansåg man då att det skulle vara enligt artikel 37 eftersom det var knutet till jordbruksfrågor. Eftersom det inte längre rör sig så mycket om interventionslager är vi några länder som tycker att man snarare ska grunda det på artikel 308. Det tycker också rådets rättstjänst som har avfärdat den rättsliga grund som kommissionen har använt för förslaget. Här finns det fortfarande inte någon konsensus om vilken artikel det ska baseras på.

Vi kommer att inrikta oss på att försöka ändra den rättsliga grunden för förslaget i enlighet med rådets rättstjänsts förslag.

Anf.  243  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Detta är sådant som man över huvud taget inte vill ta ställning till. Men å andra sidan har vi varit med så länge att vi vet att de europeiska länderna har en sällsynt förmåga att skapa nya behov om det bara finns någon form av utrymme.

Det är jätteviktigt att vi håller oss till rätt artikel, och det torde väl kunna gå vägen med tanke på att vi har ett bra stöd från juridiken i den delen. Men sedan vet jag inte vilka ord vi ska använda för att ta avstånd från detta – om det är emfas eller intensitet – men oaktat vilket ord vi använder förstår säkert statssekreteraren att vi samfällt vill att det här ska avvisas så snart som möjligt. Det kostar ju dessutom 1,6 miljarder euro, så det är rätt mycket pengar.

Anf.  244  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Det bästa hade varit om hela programmet försvann. Hur ser möjligheterna för att det ska ske ut? Att tre länder, Italien, Frankrike och Spanien, använder 57 procent av hela stödet är ju häpnadsväckande. De nya medlemsländerna får 32 procent. Det är helt makalöst att kommissionen lägger fram ett nytt förslag med bara några mindre justeringar. Vilka är utsikterna för att vi kan stoppa det här programmet helt och hållet?

Anf.  245  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Det är inte ofta jag säger till Bengt-Anders Johansson: I can’t agree with you more. Hur starka ord det än blir håller jag med Bengt-Anders helt.

Det är lite samma sak som när vi förut diskuterade frågan om skolfrukten. Nu hävdar man att det är socialpolitik att stödja på det här sättet. Det gäller att använda så bestämda och starka ord som man bara kan. Det kan inte vara så här. Nu ska man ha en avreglering när det gäller den framtida jordbrukspolitiken och diskutera den, och så gör man på det här sättet i stället. Det är inte särskilt trovärdigt. Använd så starka ord som möjligt för att hålla borta den här typen av förslag.

Anf.  246  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag vill bara klargöra att vi kristdemokrater ser kampen mot fattigdom i Europa och var den än finns som oerhört angelägen, men det ska inte ske inom ramen för jordbrukspolitiken.

Anf.  247  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Jag är tacksam över den konsensus som verkar finnas över blockgränserna om att detta är ett dumt förslag. Det är ett dumt program som dessvärre finns, och som vi då också måste förhålla oss till.

På Bengt-Anders uppmaning, och redan innan den, kommer vi att stå fast vid vår bedömning. Vi håller med rådets rättstjänst om att det är artikel 308 som ska gälla. Vi kommer att använda hårda argument och alla metoder som går, Carina.

Som svar på Ulf Holms fråga vill jag säga att det finns en blockerande minoritet här. Vi kan hoppas att vi får se det vidare också i nästa vecka.

Om det inte skulle gå vägen att stoppa det finns det också en möjlighet att efteråt, vilket också har diskuterats, att ta den här frågan till EG-domstolen eftersom det finns en rättslig diskussion om vilken artikel det är som ska gälla.

Anf.  248  ORDFÖRANDEN:

Därmed kan vi konstatera att det finns ett mycket brett stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Det är till och med enhälligt.

Vi går vidare till punkt 4 om framtidens gemensamma jordbrukspolitik efter 2013. Jag tror att ni som har satt ett frågetecken för den när ni fick den kommer att få flera av statssekreteraren. Han kan förklara vad den här frågan handlar om. Det ligger förslag till slutsatser, och de har också kommit nämndens ledamöter till handa. Det är dem som det är diskussion om.

Anf.  249  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det kom lite plötsligt att den här frågan skulle tas upp på rådsmötet. För formens skull ska vi kanske säga att det är rådsmötet är extrainsatt. Det är inte ett ordinarie rådsmöte. Detta fanns som ett reservdatum om hälsokontrolldiskussionen inte skulle ha gått i lås, men nu gjorde den det. Redan innan det var klart passade fransmännen på att säga att vi ska använda det här datumet och fylla det med en diskussion om framtiden för jordbrukspolitiken efter 2013. Hälsokontrollen handlar ju bara om perioden från nu och fram till 2013, det vill säga resten av det här finansiella perspektivet.

Det har naturligtvis diskuterats i olika forum, här i Sverige, i riksdagen, i andra länder, hur jordbrukspolitiken ska se ut på lång sikt. Också jordbruksministrarna har på det informella rådsmötet i Annecy i september haft en diskussion som var väldigt spretig. Den innehöll alla möjliga åsikter om hur det här skulle se ut framöver.

Tanken nu från fransmännens sida är att man ska följa upp det som diskuterades i Annecy och anta någon typ av slutsatser av det här. Det har meddelats er att det eventuellt kan bli en fortsatt diskussion vid EU-toppmötet i december – den 15 december tror jag att det är – när stats- och regeringscheferna träffas.

Vi från svensk sida tycker att det här inte ska diskuteras bland stats- och regeringschefer. Vi tycker att det i så fall skulle föregripa den kommande budgetöversyn som vi nu jobbar med. Därför tycker vi att diskussionen på rådsmötet ska vara väldigt allmän och inte gå in på något som har budgetimplikationer.

Från svensk sida är det känt – och vi har arbetat, tror jag, ganska blockövergripande – att vi vill ha en ökad marknadsorientering av EU:s jordbrukspolitik och att kostnaderna för EU:s jordbrukspolitik ska minska kraftigt. Det finns, tror jag, en ganska stark uppslutning i Sverige kring att vi i stället för att satsa på den första pelaren, det som är gårdsstöd i dag, ska satsa mer på landsbygdsutveckling i den andra pelaren.

Det här är frågor som vi kommer att föra fram i den diskussion som är i nästa vecka.

Anf.  250  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Fru ordförande! Jag tackar för redogörelsen. Vi delar helt Jordbruksdepartementets syn i den här frågan. Det är viktigt att samtidigt framhålla att vi i Sverige, vi kristdemokrater och regeringen naturligtvis, vill ha en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring, i Sverige och förhoppningsvis också i Europa. Men den ska bygga på hög kvalitet och säkerhet när det gäller livsmedel, på god djuromsorg och ett omfattande hänsynstagande till miljön. Den ska också vara en del i förbättringen av miljöarbetet genom de insatser som görs och inte ske med hjälp av interventioner, exportstöd och andra regleringar. Insatserna ska göras för landsbygdsutveckling framför allt.

Jag ger mitt fulla stöd till regeringens ambitioner på det här området.

Anf.  251  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Historien förskräcker med den förra uppgörelsen när Tyskland och Frankrike gjorde upp på ett hotellrum någonstans nere i Strasbourg eller var det var – det är mindre intressant. Vi ska nu passa oss för att hamna i en situation där detta sker.

Det sista inspelet är, tycker jag, lite grann ett tecken på franskt politiskt hantverk. Nu känner man att tiden börjar rinna ut för ordförandeskapet. Nu gäller det att slänga in det sista och pressa de andra länderna mot väggen och säga att man tar detta också. Mönstret känns igen. Därför är det väldigt bra, tycker jag, att Jordbruksdepartementets ledning och tjänstemän har den här mycket tydliga inriktningen.

Då är det viktigt, tycker jag, att prioriteringen just när det gäller det här är för det första att det inte tas upp, för det andra att om det tas upp det inte görs några slutsatser, och för det tredje att det inte blir någon inriktning. Om vi inte klarar att det inte blir några slutsatser handlar det om att det inte blir någon som helst inriktning på det beslutet som binder upp den kommande budgetöversynen.

Jag tycker att den svenska positionen också är viktig att ange i det här läget av det skälet att om det nu skulle bli något av det är det viktigt att man har talat om var man står. Då tycker jag att det är viktigt att man också kanske lite tydligare betonar den minskade budgetens betydelse. Det borde finnas grogrund för det med bakgrund av det finansiella läget i Europa just nu.

Anf.  252  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Det blir så att jag även den här gången får hålla med regeringspartierna. Ni borde stå närmare den franska politiska ledningen. Så ta nu fram alla era krafter! Ni brukar säga att ni förhandlar så bra. Om det både gäller Tyskland och Frankrike kan Sven Gunnar och Bengt-Anders prata med var sin ledning.

Det finns verkligen stora möjligheter nu med det läge som är med oron i världen både över finanskrisen och klimatsituationen. Då är det ett ypperligt läge att hävda att det är just nu det finns stora möjligheter för jordbrukssektorn att släppa sig fri från det planekonomiska.

Just när det gäller klimatområdet är det en stor konkurrensfördel för de areella näringarna. Det är verkligen nu om man ska göra något mer proaktivt som det finns möjligheter. Det är jag övertygad om att jordbruksministern kommer att ta upp.

Flera gånger i dag har ordföranden sagt att man är jätteosäker så länge det franska ordförandeskapet pågår. Man håller på och skickar in sådana här frågor. Just när det gäller jordbruksområdet är det än mer oro när det gäller Frankrike. Så jobba på allt ni kan för att hålla borta frågorna!

Det var ju så förra gången när man skulle göra kontroll och en ny jordbrukspolitik att det i just det skedet i stället blev beslut om den framtida inriktningen. Det handlar om att vi ska få möjlighet att diskutera det här på ett bra sätt och komma med bra synpunkter så att det blir mer marknadsanpassat.

Anf.  253  ORDFÖRANDEN:

Carina Ohlsson refererar där nog till samtal i RIF-rådet bland annat. Men vi ser ju i nästan alla rådskonstellationer att franska till synes ofarliga små rapporter och informationer plötsligt får ett väldigt innehåll. Det här ser ut att vara en typisk sådan, där det är väldigt bra att vara vaksam.

Anf.  254  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Först står det att vi ska ha diskussioner. Sedan står det beslut på samma punkt. Det är rätt oroväckande. Jag har egentligen inte så mycket att tillföra de andra. Vi tycks vara väldigt eniga när det gäller hela det här ministerrådsmötet på de här två punkterna. Men jag skulle vilja fråga om innehållet i slutsatserna som är utskickade, om vi ska ha ett helt ändringsförslag på hela upplägget, på hela innehållet eller om det är något som Sverige kan stödja.

Det är uppenbart att frågan ligger på bordet. Vi har fått ett utkast. Det kommer att behandlas. Hur ska Sverige agera? Det finns en hel del ändringar som bör föras till i så fall, om man ska tro det som står under förslag till svenska ståndpunkter. Regeringen är kritisk till kommissionens förslag. Det kan jag hålla med om. Men hur konkret kommer man att behandla det här? Vilka ändringsförslag kommer att tas fram?

Anf.  255  CHRISTER WINBÄCK (fp):

Jag vill bara för Folkpartiets räkning också tydliggöra att vi naturligtvis stöder en kraftig minskning av jordbruksstöd och en marknadsanpassning av marknaden. Kanske till skillnad från Carina Ohlsson ser vi väl det snarare i öppna och transparenta förhandlingar än hotellrumsöverenskommelser mellan partier. Men jag tror ändå att det är oerhört viktigt att känna att vi är väldigt tydliga i att vi i sak har i stort samma ingång i det här. Det tycker jag är viktigt att påpeka från vår sida.

Anf.  256  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Jag får tacka för det starka stöd som tycks finnas här för vårt upplägg. Jag har några kommentarer om de synpunkter som har tagits upp.

Precis som ordföranden har sagt dyker det upp saker här. Fransmännen är ju mästare på att vara ordförandeland. De har tränat sig några gånger. Bengt-Anders kallar det för ett lysande franskt politiskt hantverk eller något sådant. Det är väl kanske precis så.

Vi ska naturligtvis försöka verka för att det här inte alls blir en långtgående substansdiskussion som slutar i några slutsatser. Vi ska också naturligtvis föra fram de olika synpunkter som vi har här i Sverige och som vi i EU-nämnden har fått starkt stöd för så att vi också har nämnt dem.

Konkret på Ulfs fråga om vilka saker i draften som fortfarande diskuteras inför nästa vecka är de två saker som vi vill föra in hänvisningar till budgetöversyn och en minskad budgetbelastning på det här området och mer av marknadsinriktning av jordbrukspolitiken. Det är det som vi arbetar för, och vi kommer att fortsätta att arbeta i olika konstellationer inför mötet som är om en vecka.

Anf.  257  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att vi har en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Jag kan notera att även det var enhälligt.

Anf.  258  ULF HOLM (mp):

Jag tänkte bara fråga: Vad händer om vi inte får gehör för de här två punkterna? Hur ser förhandlingsläget ut? Kommer vi att få stöd för dem, bedömer ni? Eller måste vi rösta nej i slutvoteringen?

Anf.  259  ORDFÖRANDEN:

Vi backar lite och öppnar frågan igen. Jag ber om ursäkt.

Anf.  260  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det finns fler länder än vi som har de här uppfattningarna, Storbritannien, Tyskland, Danmark, Nederländerna, som klassiskt tycker ungefär likadant. Vi jobbar tillsammans med dem. Också Tjeckien ska jag nämna i det här sammanhanget. Vi är flera stycken som påverkar det här. Det är ju en levande materia. Vi hoppas kunna påverka den så att det blir slutsatser så småningom. I slutvarvet kan det mycket väl bli ordförandeslutsatser i stället för rådsslutsatser om rådet inte är enigt nästa vecka. För det måste vara en enighet bakom rådsslutsatser vid mötet.

Anf.  261  ORDFÖRANDEN:

Tyvärr är vi vana vid även det sistnämnda från bland annat Ekofinkonstellationen. Så vi får väl anledning att återkomma om det kommer något sådant.

Då sammanfattar jag med att vi är överens om majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi är klara med jordbruksagendan och även med Rolf Eriksson. Vi tackar för i dag. Trevlig helg och lycka till!

Innehållsförteckning

1 §  Rättsliga och inrikes frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 2

Anf.  7  ULF HOLM (mp) 3

Anf.  8  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 3

Anf.  9  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM 3

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  11  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM 3

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  13  ULF HOLM (mp) 4

Anf.  14  JOHAN LINANDER (c) 4

Anf.  15  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 4

Anf.  16  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM 4

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  18  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 5

Anf.  19  KRISTER HAMMARBERGH (m) 5

Anf.  20  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 5

Anf.  21  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM 6

Anf.  22  KRISTER HAMMARBERGH (m) 6

Anf.  23  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 6

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  25  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 6

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  27  MARYAM YAZDANFAR (s) 7

Anf.  28  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 8

Anf.  29  ULF HOLM (mp) 8

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  31  MARIANNE BERG (v) 8

Anf.  32  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 9

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  34  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 9

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  36  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 9

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  38  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 10

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  40  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 10

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  42  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 10

Anf.  43  ULF HOLM (mp) 11

Anf.  44  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 11

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  46  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 12

Anf.  47  ANTI AVSAN (m) 12

Anf.  48  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 13

Anf.  49  ANTI AVSAN (m) 13

Anf.  50  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 13

Anf.  51  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM 13

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  53  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 13

Anf.  54  ANTI AVSAN (m) 14

Anf.  55  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 14

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  57  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 14

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  59  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 15

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  61  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 15

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  63  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 16

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  65  ULF HOLM (mp) 17

Anf.  66  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 17

Anf.  67  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM 17

Anf.  68  ULF HOLM (mp) 17

Anf.  69  Internationelle chefsförhandlaren LARS WERKSTRÖM 18

Anf.  70  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 18

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  72  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 18

Anf.  73  CARINA OHLSSON (s) 19

Anf.  74  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 19

Anf.  75  ANTI AVSAN (m) 19

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  77  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 19

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  79  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 20

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  81  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 20

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  83  Justitieminister BEATRICE ASK (m) 20

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 20

2 §  Rättsliga och inrikes frågor 22

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  86  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 22

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  88  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 23

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  90  MARIANNE BERG (v) 23

Anf.  91  ULF HOLM (mp) 23

Anf.  92  MIKAEL CEDERBRATT (m) 23

Anf.  93  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 24

Anf.  94  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 24

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  96  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 24

Anf.  97  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 25

Anf.  98  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 25

Anf.  99  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  100  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 26

Anf.  101  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 26

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  103  MAGDALENA STREIJFFERT  (s) 26

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  105  ULF HOLM (mp) 27

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  107  MARIANNE BERG (v) 27

Anf.  108  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 27

Anf.  109  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 28

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  111  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 28

Anf.  112  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  113  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 28

Anf.  114  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 28

Anf.  115  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 28

Anf.  116  ULF HOLM (mp) 29

Anf.  117  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  118  MARIANNE BERG (v) 29

Anf.  119  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 29

Anf.  120  INGVAR SVENSSON (kd) 29

Anf.  121  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  122  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 30

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  124  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 31

Anf.  125  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  126  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 31

Anf.  127  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  128  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 32

Anf.  129  Planeringschefen Ola Henriksson 32

Anf.  130  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  131  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 32

Anf.  132  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  133  ULF HOLM (mp) 32

Anf.  134  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  135  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 33

Anf.  136  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  137  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 33

Anf.  138  ULF HOLM (mp) 34

Anf.  139  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  140  MARIANNE BERG (v) 34

Anf.  141  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 34

Anf.  142  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  143  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 35

Anf.  144  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  145  ULF HOLM (mp) 35

Anf.  146  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  147  MARIANNE BERG (v) 35

Anf.  148  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  149  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 36

Anf.  150  MIKAEL CEDERBRATT (m) 36

Anf.  151  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 36

Anf.  152  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  153  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 37

Anf.  154  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  155  CHRISTINA AXELSSON (s) 37

Anf.  156  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 37

Anf.  157  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  158  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 38

Anf.  159  ORDFÖRANDEN 38

3 §  Transport, telekommunikation och energi (telekommunikation) 39

Anf.  160  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  161  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 39

Anf.  162  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  163  CHRISTINA AXELSSON (s) 39

Anf.  164  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 39

Anf.  165  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  166  CHRISTINA AXELSSON (s) 39

Anf.  167  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  168  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 40

Anf.  169  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  170  CHRISTINA AXELSSON (s) 40

Anf.  171  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  172  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 41

Anf.  173  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  174  CHRISTINA AXELSSON (s) 41

Anf.  175  MAX ANDERSSON (mp) 41

Anf.  176  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  177  MAX ANDERSSON (mp) 42

Anf.  178  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  179  MAX ANDERSSON (mp) 42

Anf.  180  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  181  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 42

Anf.  182  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  183  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 42

Anf.  184  Departementssekreterare CARL JEDING 43

Anf.  185  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 43

Anf.  186  MARIANNE BERG (v) 43

Anf.  187  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 43

Anf.  188  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  189  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 43

Anf.  190  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  191  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 44

Anf.  192  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  193  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 44

Anf.  194  Departementssekreterare CATHARINA JONSON 44

Anf.  195  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  196  ELIZA ROSZKOWSKA ÖBERG (m) 44

Anf.  197  CHRISTINA AXELSSON (s) 44

Anf.  198  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  199  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 45

Anf.  200  Departementssekreterare CATHARINA JONSON 45

Anf.  201  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  202  MAX ANDERSSON (mp) 46

Anf.  203  MARIANNE BERG (v) 46

Anf.  204  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  205  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 46

Anf.  206  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  207  MAX ANDERSSON (mp) 46

Anf.  208  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  209  MAX ANDERSSON (mp) 46

Anf.  210  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  211  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 47

Anf.  212  MARIANNE BERG (v) 47

Anf.  213  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  214  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 47

Anf.  215  CHRISTINA AXELSSON (s) 48

Anf.  216  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 48

Anf.  217  Departementssekreterare CATHARINA JONSON 48

Anf.  218  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  219  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 48

Anf.  220  ELIZA ROSZKOWSKA ÖBERG (m) 49

Anf.  221  CHRISTINA AXELSSON (s) 49

Anf.  222  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 49

Anf.  223  MAX ANDERSSON (mp) 49

Anf.  224  CHRISTINA AXELSSON (s) 50

Anf.  225  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 50

Anf.  226  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  227  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 50

Anf.  228  ELIZA ROSZKOWSKA ÖBERG (m) 50

Anf.  229  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 51

Anf.  230  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  231  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 51

Anf.  232  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  233  Statssekreterare LEIF ZETTERBERG 51

Anf.  234  ORDFÖRANDEN 51

4 §  Jordbruk och fiske 53

Anf.  235  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  236  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 53

Anf.  237  CARINA OHLSSON (s) 53

Anf.  238  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 54

Anf.  239  CHRISTINA AXELSSON (s) 54

Anf.  240  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 54

Anf.  241  ORDFÖRANDEN 54

Anf.  242  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 54

Anf.  243  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 55

Anf.  244  ULF HOLM (mp) 55

Anf.  245  CARINA OHLSSON (s) 55

Anf.  246  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 55

Anf.  247  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 55

Anf.  248  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  249  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 56

Anf.  250  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 57

Anf.  251  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 57

Anf.  252  CARINA OHLSSON (s) 57

Anf.  253  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  254  ULF HOLM (mp) 58

Anf.  255  CHRISTER WINBÄCK (fp) 58

Anf.  256  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 58

Anf.  257  ORDFÖRANDEN 59

Anf.  258  ULF HOLM (mp) 59

Anf.  259  ORDFÖRANDEN 59

Anf.  260  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 59

Anf.  261  ORDFÖRANDEN 59