1 § Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Återrapport från ministerrådsmöte den 21 och 22 december, 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 24 januari 2005

Anf. 1 Ordföranden:

God morgon! Mötet är öppnat. Vi ber jordbruksministern med medarbetare att komma in. Ni kanske har uppfattat att det är en hel del strukna punkter. Sedan finns det i stället en del övriga punkter, så de lär väl kanske ta ut varandra. Då hälsar vi jordbruksministern och hennes medarbetare välkomna. Vi gör som vanligt och börjar med en återrapport från tidigare ministerrådsmöte. Varsågod!

Anf. 2 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Tack så mycket. Den återrapportering jag har att ge handlar om det 14 timmar långa möte vi hade före jul. Vi hade fiskeförhandlingar i rådet. Det handlade om Östersjön, Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Det här är alltid svåra förhandlingar, och vid det här tillfället hade vi ju en restpost som gällde Östersjön. Vi blev inte klara med den förhandlingen tidigare under hösten.

Vi röstade för det förslag som ordförandeskapet lade fram på morgontimmarna. Vi tyckte att det var ett balanserat förslag och en balanserad lösning. För Östersjön innebar ju det här stängda områden och utökad kontroll. Det var tre områden som stängdes, Bornholmsdjupet, Gotlandsdjupet och Gdanskdjupet.

TAC:en hamnade på 39 000 ton för det östra beståndet. Tidigare hade man ju beslutat om 24 700 ton för det västra. Totalt blev då TAC:en 2005 för Östersjön 63 700 ton. Det kan tyckas som en hög siffra, men det går åt rätt håll. Motsvarande siffra för 2004 var 75 000 ton. Vi fick ju också de här stängda områdena. Vi fick beslut om en strängare kontroll. Allt fiske är stoppat i de här områdena. Vi fick också ett stopp för allt riktat torskfiske i det östra förvaltningsområdet under 4,5 månader och två månader i det västra beståndet. När det gäller Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön blev det inga stängda områden, men det blev minskat antal fiskedagar för torskfisket. Det blev krav på fler selektiva redskap. Också där gick alltså utvecklingen åt rätt håll.

Vi hade ett särskilt svenskt problem. Det handlade om makrillen och relationen till bland annat de andra länder som fiskar makrill. Vi kunde hävda vår makrillprioritet så att det blev en bra lösning för oss. Det blev ingen minskning när det gäller makrillkvoten för svensk del.

Sedan hade vi också några frågor kring zoonoser. Det var redovisningar av konferenser som ordförandeskapet hade ordnat under hösten, där ju en viktig fråga handlade om hur man ska se på både finansiering, utveckling av olika försäkringslösningar, och vaccinering i samband med djursjukdomar. Där markerade Sverige att vi är negativa till förslag om utökad vaccinering. Det var någonting som vi framhöll i det här sammanhanget.

Sedan var det ytterligare frågor uppe på bordet bland de övriga frågorna. Jag tog upp en särskild fråga. Det handlade om djurskyddsfrågorna. Jag erinrade om vår syn på djurtransporter och hur vi såg på ett kommande förslag om slaktkycklingar. Jag efterfrågade också en handlingsplan för de framtida insatserna. Jag fick en väldigt positivt reaktion från den ansvarige kommissionären Kyprianou. Jag slutar där.

Anf. 3 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag tackar för ministerns rapport. Jag tycker i och för sig att det är något urvattnat när det gäller den slutliga uppgörelsen. Det skrivs ju i protokollet också om man tittar kommissionens ursprungliga förslag – och kanske också Sveriges. Vi hade ju egentligen nollkvoter. Samtidigt tycker jag att det här med stängda områden är väldigt bra, att vi får utökad kontroll. Det kanske kan accepteras att vi då kompenserar de alltför höga TAC:erna på 39 000 ton. Jag tycker också att det är väldigt bra att Sverige lyckades förhindra att Danmarks makrillprioritet skulle ta hänsyn till den svenska makrillkvoten. Där tycker jag att ni förhandlingsmässigt lyckades väldigt väl.

Det finns en uppgörelse med Danmark, men det står i protokollet att det även ingår vissa kvotbyten mellan Sverige och Danmark under 2005. Då undrar jag: Vilka kvotbyten är det fråga om här?

Anf. 4 AGNE HANSSON (c):

Tack för rapporten. Det här är ju omfattande och besvärliga frågor. Jag tycker också att det är bra med en ökad kontrollmekanism i Östersjön. Den tror jag är väldigt viktig. Det här får naturligtvis också konsekvenser för det kustnära fisket, inte minst på Östersjön. Min frågeställning gäller hur ministern ser på det. Diskuterades det kompensationsåtgärder? Vilken bedömning gör ministern i den frågan?

Anf. 5 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

När det gäller uppgörelsen om fisket, framför allt i Östersjön men även i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön, hade Sverige givetvis kunnat tänka sig att gå betydligt längre i fråga om åtgärder för att ha ett fiske enligt ekosystemsansatsen och försiktighetsprincipen. Samtidigt var det ju många länder som drog åt ett helt annat håll. Genom vår hållning i den här förhandlingen vill jag hävda att vi påverkade förhandlingen och att det blev ett förslag som är balanserat.

Vad gäller det här med kvotbyten försöker jag erinra mig vad det var för olika typer av fisk som skulle bytas. Det handlar om att Fiskeriverket har en årlig rutin när man gör sådana här fiskebyten med bland annat Danmark beroende på hur man utnyttjar sina kvoter. I det här sammanhanget skulle Fiskeriverket också initiera den här typen av byten. Min minnesbild är att det här på intet sätt var till nackdel för svensk del. Jag kan inte säga exakt vad det här innebär i detalj. Det är något som Fiskeriverket ska hantera. När man talar med företrädare för fisket är de inte oroade över detta, utan det är något som ingår i den normala rutinen. Det viktiga för oss var att hävda makrillprioriteten, och det gjorde vi.

Så går jag till Agne Hanssons fråga. Hela reformen är ju egentligen inriktad mot att vi ska kunna prioritera det kustnära fisket. Det var den linjen som Sverige drev under förhandlingen, så att vi inte i onödan skulle drabba det kustnära fisket. Förslaget bör ha den profilen. Det finns inga specifika kompensationsåtgärder i det här åtgärdspaketet. I den mån som man måste stoppa verksamhet under viss tid är det a-kassesystemet som gäller. Någon annan kompensation finns inte i systemet.

Anf. 6 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag har bara en liten kompletterande fråga. Om du hade gått in i förhandlingsläget och sagt nej, då tror du alltså inte att du hade kunnat påverka det här ganska balanserade förslaget i viss utsträckning?

Anf. 7 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Ja, det är min alldeles klara uppfattning. Jag kan väl ge en interiör från förhandlingsnatten. Jag hade två bilateraler under förhandlingsnatten med ordförandeskapet och kommissionen. De undrade vad som krävdes för att Sverige skulle vara med på vagnen och ställa sig bakom beslutet. Vi hade också en bilateral dagen före mötet. Vi var alltså en part i den här förhandlingen. Det är alldeles tydligt.

Anf. 8 ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi rapporten. Så går vi över på samrådet inför det kommande ministerrådsmötet. Där har vi först A-punktslistan. Vi har förstått att det här med mjukvarupatentet har utgått.

Anf. 9 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag har ingen A-punktlista med mig. Den är klar klockan tolv enligt uppgift. Den information jag har är också den som du nu nämner, att patentet inte skulle vara med på A-punktlistan.

Anf. 10 Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Jag vill bara nämna att vi har fått in en reviderad återrapport från Jordbruksdepartementet från mötet den 21–22 december där det står att A-punktslistan godkändes efter det att punkten om datapatent hade dragits tillbaka på begäran av ett land. Denna rapport har inte gått ut till ledamöterna, utan ni har en tidigare version där det står att A-punktslistan godkändes. Jag vill bara nämna det för ordningens skull.

Anf. 11 ORDFÖRANDEN:

Det var den förra, ja. Nu ryktas det nämligen om att det ska komma upp igen.

Anf. 12 ULF HOLM (mp):

Det är det gamla vanliga med A-punktslistan, att den kommer sedan. Men om det skulle finnas med på dagordningen klockan tolv utgår jag från att ni skickar ut den och att vi kan lämna reaktioner. Ni vet kanske vilka reaktioner alla partier har, men det är i alla fall viktigt för gångens skull.

Anf. 13 ORDFÖRANDEN:

Om vi får den skickar vi ut den. Detta har i och för sig varit med på A-punktslistan tidigare, men om vi får den senaste versionen skickar vi givetvis ut den.

Anf. 14 AGNE HANSSON (c):

Det är väl bra att det är så, men jag vill ge beskedet att skulle det bli någon förändring vill jag att Sverige fortsätter att kämpa för att den här punkten tas bort från A-punktslistan rent generellt.

Anf. 15 ULF HOLM (mp):

Ja, vi har fått den tidigare, men under tiden har ju saker och ting hänt. Bland annat har ju behandlingen i EU-parlamentet ändrat sig betydligt. Också parlamentet kräver ju att det ska skjutas upp. Det var inte inställningen tidigare, och då borde också Sveriges regering kunna ompröva sin åsikt. Jag vet att det var ett svar på en fråga från en partikollega till mig som sade att detta är i enlighet med Tripsavtalet. Men det är direkt felaktigt, för i Tripsavtalet definierar man inte att datasaker ska vara på det här sättet. Det är alltså direkt felaktigt.

Det gör också att vi borde ha en ny behandling här i Sverige. Jag tycker nog att det har blivit en ny fråga som vi måste ha en diskussion om. Kan inte jordbruksministern svara på det nu – vilket jag kan förstå eftersom det inte direkt är hennes område – får vi ta en annan sorts behandling.

Anf. 16 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vad jag har förstått har det inte tillförts något nytt sedan frågan skulle ha kommit upp på rådet den 22 december. Då hade regeringen en position som hade EU-nämndens stöd. I förhållande till den positionen har det inte tillförts något nytt.

Anf. 17 ORDFÖRANDEN:

Däremot är det ju så att Europaparlamentet säger nej. Då kommer den här frågan tillbaka i form av förlikning. Då blir det ju en ny fråga på så sätt. Men jag har också tolkat det som att vi har samrått om det förslag som ligger på bordet i dag. Men är det något nytt så ska vi samråda igen. Kan vi då lämna A-punktlistan? Då går vi över på den normala dagordningen, och där har det skett en del strykningar. Om jag har förstått saken rätt är den första punkten ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf. 18 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det stämmer. Där vill jag bara kort säga att det på arbetsprogrammet finns ett fortsatt arbete för att förbättra lagstiftningen när det gäller djurhälsa, djurskydd och folkhälsa. Ordförandeskapet räknar med att ta upp frågor kring samexistens mellan GMO-grödor och konventionella grödor och att det ska bli en debatt under våren baserad på de erfarenheter som medlemsländerna har.

När det gäller jordbrukspolitiken uttrycker sig ordförandeskapet på det sättet att man vill befästa och försvara den europeiska jordbruksmodellen baserad på ett konkurrenskraftigt, hållbart och multifunktionellt jordbruk spritt över hela unionen, även i mindre gynnade områden. Det här kopplar till att ordförandeskapet vill verka för att förordningen om landsbygdsutveckling antas så snart det är möjligt i linje med de diskussioner som förs om nästa finansiella perspektiv. Ordförandeskapet nämner också särskilt reformen inom sockersektorn och arbetet med marknadsordningarna när det gäller vin, frukt och grönt.

När det gäller fiskeripolitiken är det två frågor som man ska fokusera på för ett hållbart fiske. Det är olika förvaltningsåtgärder och, förstås, etablerandet av den nya fiskerikontrollmyndigheten.

Anf. 19 CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte ställa en fråga med anledning av det här med reformen av sockersektorn. Det här kanske inte ministern kan svara på just nu, men också Sverige är ju intresserat av den här reformen utifrån att vi har möjligheter att tillverka isoglykos, vilket jag lärde mig på ett besök på företaget i fråga i Lidköping i går. Jag tänkte bara höra om det är något som man diskuterar att ha med i de fortsatta diskussionerna omkring reformen av sockersektorn, att det här också är en fråga där Sverige nu kan få vara med på banan. Vi har ju inga kvoter för att tillverka detta ämne – ännu.

Anf. 20 LARS LINDBLAD (m):

Den här texten som finns blir man ju lite konfunderad över, alltså det här begreppet ”befästa och försvara den europeiska jordbruksmodellen” och vad det betyder. Om jag läser in vad jag tror att det betyder ser jag det i motsats till att reformera sockersektorn, vinmarknadsordningen och frukt- och gröntmarknadsordningen. Men det kanske är något nytt. Det skulle vara intressant att veta lite mer om vad man menar med att befästa den europeiska jordbruksmodellen.

Anf. 21 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Som svar till Christina Axelsson vill jag säga att det du uttrycker är just den svenska positionen. Den har vi nu drivit under flera råd. Det handlar ju om att vi är effektiva, vi är duktiga, på att producera isoglykos, och vi vill fortsätta. Vi tycker inte att det ska finnas några kvoter kvar på sockersektorn, men om det är så att kvotsystemet kommer att finnas kvar hävdar vi att vi också ska ha en kvot för isoglykos – det är alltså ett substitut för socker. Exakt hur det produceras vet kanske Christina, som har varit och tittat på produktionen. Jag kan det inte. Glykos är ju socker.

När det gäller formuleringen kring jordbrukspolitiken, detta med att befästa och försvara den europeiska jordbruksmodellen, är det klart att vi från svensk sida alltid är skeptiska inför den typen av formuleringar. Vi vill reformera jordbrukspolitiken. Vi tycker att vi har tagit ett viktigt steg nu med den nya jordbruksreformen, som vi började genomföra den 1 januari. Vi menar att vi ska gå vidare när det gäller socker, frukt och grönt och de marknadsordningar vi har. Vi vill ha en uppgörelse i WTO som är frihandelsvänlig. Så det är klart att vi kommer att fortsätta driva vår linje.

Det är dock väldigt tydligt att Luxemburg är mycket intresserat också av det som ligger i den andra pelaren, miljö- och landsbygdsprogram. Luxemburg har i dag stor nytta av LBU-programmet. Det är alldeles tydligt.

Anf. 22 ULF HOLM (mp):

Då måste man ju tolka ordförandeskapets mening som att de vill ha kvar det som det är. De vill inte reformera jordbrukspolitiken. De vill inte reformera jordbrukspolitiken. Det är så man måste tolka det. Det är kanske alla i det här rummet överrens om att det inte är särskilt lyckligt. Vi vill reformera. Men det är ändå så man måste tolka texten. Nu har vi den inte på originalspråket här, så vi vet inte.

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

Vi har ju skickat ut hela ordförandeprogrammet tidigare, på svenska om jag minns rätt. Eller det kanske var på engelska? Det här fattar ju inte vi beslut om, utan det är deras eget arbetsprogram som vi får information om.

Anf. 24 INGVAR SVENSSON (kd):

Ja, det är det jag menar. Det är väl en agenda som man sätter nu. Man tar väl inte upp någon substansdiskussion. Annars har vi synpunkter på olika delar som har noterats här.

Anf. 25 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag kan göra en kort kommentar. Jag tror inte att man ska hårdra det som Ulf Holm gör och säga att de inte vill ha någon förändring. Däremot vågar jag väl säga att Luxemburg inte tillhör de radikala länderna när det gäller att reformera jordbrukspolitiken.

Anf. 26 ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi informationen. Så tar vi nästa punkt, och då hoppar vi lite. Då är det ordförandeskapets information om det informella mötet med ministrarna från de sockerproducerande AVS-länderna och de minst utvecklade länderna.

Anf. 27 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Tack så mycket. Där vill jag bara konstatera att vi från svensk sida tycker att det är positivt att kommissionen tar initiativ till att vi diskuterar sockerreformens effekter för de här länderna. Det finns en idé om ett handlingsprogram där man ska ha olika typer av stöd till dem som kan fortsätta utveckla sin sockerproduktion, de som vill och kan diversifiera och länder som behöver andra anpassningsåtgärder. Vi är alltså positiva till att diskussionen tas upp. Det är tänkt som en möjlighet för AVS-länderna och de här MUL-länderna att informera EU och EU:s medlemsländer om hur de ser på saken. Det är inte tänkt att det ska bli någon diskussion vid det här mötet.

Anf. 28 ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen. Då tar vi nästa punkt, läget i de länder i Sydostasien som drabbades av naturkatastroferna den 26 december 2004.

Anf. 29 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Här får vi en information från kommissionen om pågående internationella ansträngningar för att bedöma effekterna av flodvågskatastrofen, och också en bedömning av vad som kan göras. Från svensk sida tycker vi att det är bra att vi får den här informationen tidigt, att vi får det under det här mötet, och att vi funderar på vad vi kan göra inom vårt ansvarsområde när det gäller effekterna på fisket och kustsamhällena. Sedan ska det vara ett fiskeministermöte i FAO i mars. Kommissionären Joe Borg har ju skrivit ett brev till Jacques Diouf, som också finns med i det här sammanhanget. Vi tycker att det är värdefullt att vi får den här diskussionen.

Anf. 30 CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag skulle vilja ställa en fråga med anledning av det. När den här frågan togs upp i utskottet i torsdags, eller onsdags var det kanske, diskuterades också att man skulle kunna skänka fiskefartyg från Sverige och andra länder. Det var min partikamrat Jan-Olof Larsson som tog upp det med anledning av att man nu drar ned på fiskeansträngningarna beroende på det förra fiskemötet, att man drar ned på TAC:arna. Det betyder ju också att man får färre fiskare, så att säga. Då behöver man mönstra ut en del båtar. Man skulle faktiskt kunna skänka dem. Är det någonting som ministern kommer att föra fram som en tanke, som en diskussion, redan vid det här mötet?

Anf. 31 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är klart att vi måste vara konstruktiva och idérika. Det är tänkbart att kommissionen kommer att ta upp en sådan idé. Tanken är god, tycker vi från svensk sida. Det är klart att vi ska pröva den tanken. Vi kan lyfta in den tanken i diskussionen. Samtidigt måste man vara medveten om att det finns ett antal praktiska problem. Det kan finnas problem med att båtarna inte passar. Det kan finnas olika typer av administrativa problem, ekonomiska problem och så vidare. Men givetvis ska vi pröva alla vägar för att ge vår hjälp och vårt bistånd till de drabbade.

Anf. 32 ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi informationen. Sedan har vi övriga frågor. Den första handlar om skador som orsakats av den våldsamma stormen i Lettland.

Anf. 33 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Där är formuleringen nu lite annorlunda. Det är inte längre bara en lettisk begäran att få upp den här punkten. Det är en begäran från Lettland, Estland, Litauen, Slovakien och Sverige. Vi tog upp frågan om stormen och stormens effekter på SJK den 17 januari. Givetvis är vi angelägna om att kunna få den hjälp från EU som är möjlig. Som ni säkert också har noterat förbereds en ansökan från Sveriges sida om att få ersättning via solidaritetsfonden. Det finns ett antal regler för att man ska kunna få bidrag från den här solidaritetsfonden. Det finns en ekonomisk tröskel som man ska över, och när vi tittar på de förödande effekter som stormen har haft i Sverige ser vi att vi kommer över den tröskeln

Sedan handlar det också om vilka ändamål man kan använda de här pengarna för. Det måste vara insatser som det offentliga gör. Här krävs mer precisering och mer studier dels av regelverket, dels av vad andra länder har kunnat göra när man har fått pengar från den här solidaritetsfonden. Det är någonting som jag kommer att ta upp vid mötet. Jag kommer att avisera att vi kommer med en sådan här ansökan.

Redan nu har det kommit ett uttalande från talesmannen på det direktorat som ansvarar för de här frågorna om att man ser det som sannolikt att Sverige skulle kunna få stöd från den här solidaritetsfonden.

Anf. 34 AGNE HANSSON (c):

Herr ordförande! Jag vill först säga att jag tycker att regeringen har agerat föredömligt i den här frågan. Jag tycker att det är logiskt och bra att man kommer till skott och söker stöd från den här solidaritetsfonden. Det är kanske svårt för ministern att nu definiera vad vi kommer att begära i form stöd, men jag tror att det är bra om man kan vara så konkret som möjligt vid det här rådsmötet.

Jag har några andra funderingar också. Solidaritetsfonden tar sina medel ur de fonder som finns, strukturfonderna, landsbygdsstödet och föranslutningsinstrumenten för de kandidatländer som söker stöd, och sedan finns det en särskild katastroffond.

Sverige har inte utnyttjat de här befintliga fonderna och det stödet fullt ut genom att man inte har haft motfinansiering fullt ut. Det är en fråga som kan komma upp. Jag vill fråga jordbruksministern hur hon ser på detta och om det kan vara ett hinder för att vi ska kunna få det här stödet. Och om så är fallet, hur ser jordbruksministern på möjligheterna framöver att utnyttja det här stödet fullt ut på de här områdena?

Jag tror att vi har goda förutsättningar att få det här stödet. Vi har ju passerat den övre tröskeln. Katastroffonden har ju använts några gånger hittills. Den har som inriktning i statuterna att man ska kunna få stöd för lagring av virke, för återställande av infrastruktur, för skydd av kulturarv och för omedelbar röjning. Allt detta ryms ju i det här.

Men jag tror att den väsentliga frågan är att det inte räcker med det här stödet för att klara katastrofen. Det är ju regeringen fullt medveten om. Då är min fråga: Är det inte också nödvändigt att notifiera kommissionen att få tillskjuta nationellt stöd för lösa detta så att det inte kommer i konflikt med EU-reglerna? Det kan gälla transportstöd inom landet och så vidare. Är regeringen beredd att också ta upp den frågan för att fullt ut kunna operera med det program som har aviserat? Jag tycker att det är ett mycket kraftfullt och bra program som jag vill stödja. Det finns kanske fler åtgärder utöver detta som nu ligger på riksdagens bord som man också kan diskutera.

Vilket spelrum har vi utan att komma i konflikt med EU-reglerna? Är regeringen beredd att notifiera kommissionen detta för att vi fullt ut ska kunna operera med det katastrofprogram som vi skisserar?

Anf. 35 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag tycker också att det är bra att det görs en ansökan ur den här solidaritetsfonden. Den här stormen har drabbat många länder, inte minst de baltiska länderna. Jag kan förstå att Lettland gör en ansökan. Den information som vi har fått i miljö- och jordbruksutskottet, bland annat från Ulrica Messing, visar att för Sveriges del handlar det om en kostnad på 30–35 miljarder. Det är kanske svårt att överblicka detta, men det är stora summor. Gränsen är tydligen 3 miljarder euro, om jag inte har fel, för att söka medel från solidaritetsfonden.

Jag tycker att 3 miljarder är en väldigt hög siffra. För ett stort land, som Tyskland till exempel som fick hjälp vid översvämningarna, är det kanske inte så mycket pengar, men det är det för Lettland eller Malta. Om Malta med 400 000 invånare skulle drabbas av en katastrof skulle allt raseras, men de skulle ändå inte få några pengar till hjälp eftersom de kanske inte kommer upp till 3 miljarder. Jag tycker att det är jättekonstigt. Bör inte Sverige verka för att även de mindre länderna kan få hjälp? Måste man inte sänka nivån och se det mer i proportion till befolkningsantal, hur fattigt ett land är och så vidare? 3 miljarder är en orimlig summa. Jag tror att vi i Sverige kommer upp till den, och därför är det bra att söka detta. Men vi måste samtidigt driva på för att få ett mer rättvist tänkande. Jag är rädd att de mindre länderna inom EU inte kan få det här stödet annars.

Anf. 36 AGNE HANSSON (c):

Jag har bara en upplysning om att det gäller 3 miljarder i 2002 års priser eller 0,6 % av den berörda statens BNI.

Anf. 37 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Agne Hansson gjorde en uppräkning av användningsområdena för solidaritetsfonden. Det förefaller att vara ett brett användningsområde när det gäller nationella insatser för att täcka en del offentliga utgifter. Det jag har sett i underlag är att det kan handla om hela det område vi har problem med, el, tele, transporter och infrastruktur i övrigt. Det kan handla om kulturarvet, åtgärder i skogen, omedelbar röjning och andra frågor. Det förefaller som om det finns ett väldigt brett användningsområde, och det är någonting som vi analyserar vidare nu i Regeringskansliet.

Sedan tror jag inte att man ska ställa de här systemen vi har för att stötta bland annat miljön och landsbygden i någon motsatsställning till möjligheten att få pengar ur solidaritetsfonden. Jag känner inte att vi behöver hantera det problemet i det här sammanhanget. Det är en annan fråga som vi ska hantera i ett annat sammanhang.

Däremot kan det bli aktuellt att fundera kring omfördelningar i de stödordningar som vi har, och sådana måste man notifiera. Det tittar vi på för närvarande. Det kan också bli aktuellt med rent nationella stöd, och de måste vara förenliga med EU:s regelverk. Därför måste man också notifiera sådana stöd. Det här arbetar vi med för närvarande. Ulrica Messing gav ju en redovisning i går i kammaren där hon bland annat berörde vilka olika åtgärder som kan bli aktuella.

När det gäller de här nivåerna är det alldeles riktigt som Agne Hansson kompletterade med. Det är 3 miljarder euro i 2002 års priser eller mer än 0,6 % av bruttonationalinkomsten, eller så kan man titta på en region där en katastrof orsakar allvarliga och bestående konsekvenser för levnadsvillkor och ekonomisk stabilitet. Det finns ett antal olika möjligheter som jag tycker tar till vara små länders intressen eller om katastrofen är väldigt koncentrerad till en region i ett land.

Anf. 38 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens initiativ.

Finns det något att säga om de övriga frågorna?

Anf. 39 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

På begäran av Österrike, Tjeckien, Frankrike, Ungern, Polen och Slovenien kommer frågan om spannmålsöverskott och möjligheter till intervention att tas upp. Det är alltså en informationspunkt. Vi är principiella motståndare till exportbidrag. Det som kommer att aktualiseras ligger inom ramen för gällande system. Det är inte så att det ska vara några förändringar i systemet. Vi skulle inte motsätta oss förslag från kommissionen om att kunna göra vissa justeringar. Men det är en informationspunkt. Det handlar inte om beslut.

Anf. 40 ORDFÖRANDEN:

Sedan har vi marknadsläget inom majssektorn i Grekland.

Anf. 41 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är en information från Grekland. Det är samma principiella fråga. Vi är generellt emot exportbidrag, men det här är inte någonting som vi skulle gå in och aktivt motarbeta. Det är en information från Grekland om att de har en svår situation när det gäller majs.

Anf. 42 ORDFÖRANDEN:

Veterinära kontroller.

Anf. 43 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Där kommer vi att få en lägesrapport från den polska delegationen som har problem med att få anläggningar i Polen godkända av Ryssland. Det är uppenbarligen så också att det kommer att vara ett antal kontakter under Grüne Woche, som är förestående, för att lösa det här problemet. Det är angeläget för unionen att vi får bra handelsrelationer med Ryssland. Vi hade ju det här problemet under förra året i en annan skepnad, och nu har Polen det här specifika problemet. Det kan kanske tilläggas att berörda anläggningar är sådana anläggningar som är EU-godkända och som vi inte har problem när det gäller livsmedelsproduktion.

Anf. 44 ORDFÖRANDEN:

Slutligen har vi uppläggningen av det kommande arbete. Finns det något speciellt där?

Anf. 45 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Nej, jag har ingen ytterligare kommentar.

Anf. 46 LARS LINDBLAD (m):

Det gick lite fort. Jag märkte att bland annat punkt 5 ströks. Jag skulle vilja veta varför punkt 5 om detta med socker på Balkan ströks. Är det så att man har strukit den helt, eller kommer den att skjutas på framtiden? Finns det några motiv till varför man gjorde det? Jag instämmer i den svenska ståndpunkten, men det vore intressant att höra om den kommer upp igen.

Anf. 47 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Den information jag har är att det beror på att det har kommit in ytterligare förslag som ska analyseras. Man har skjutit detta till ett senare tillfälle.

Anf. 48 ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi jordbruksministern och hennes medarbetare.

Innehållsförteckning

1 § Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist 1

Anf. 1 Ordföranden 1

Anf. 2 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 1

Anf. 3 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 2

Anf. 4 AGNE HANSSON (c) 2

Anf. 5 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 2

Anf. 6 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 3

Anf. 7 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 3

Anf. 8 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 9 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 3

Anf. 10 Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 3

Anf. 11 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 12 ULF HOLM (mp) 4

Anf. 13 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 14 AGNE HANSSON (c) 4

Anf. 15 ULF HOLM (mp) 4

Anf. 16 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 4

Anf. 17 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 18 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 4

Anf. 19 CHRISTINA AXELSSON (s) 5

Anf. 20 LARS LINDBLAD (m) 5

Anf. 21 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 5

Anf. 22 ULF HOLM (mp) 6

Anf. 23 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 24 INGVAR SVENSSON (kd) 6

Anf. 25 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 6

Anf. 26 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 27 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 6

Anf. 28 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 29 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 7

Anf. 30 CHRISTINA AXELSSON (s) 7

Anf. 31 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 7

Anf. 32 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 33 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 7

Anf. 34 AGNE HANSSON (c) 8

Anf. 35 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 9

Anf. 36 AGNE HANSSON (c) 9

Anf. 37 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 9

Anf. 38 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 39 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 10

Anf. 40 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 41 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 10

Anf. 42 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 43 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 10

Anf. 44 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 45 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 11

Anf. 46 LARS LINDBLAD (m) 11

Anf. 47 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 11

Anf. 48 ORDFÖRANDEN 11

Fredagen den 21 januari 2005

EU-nämndens uppteckningar