Fredagen den 20 oktober

EU-nämndens uppteckningar 2017/18:7

§ 1  Transport, telekommunikation och energi

Statsrådet Peter Eriksson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 9 juni 2017

Återrapport från informellt ministermöte den 18 juli 2017

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 24 oktober 2017

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar EU-nämndens sammanträde öppnat.

Vi hälsar statsrådet Peter Eriksson välkommen.

Först på dagordningen har vi två återrapporter, från rådets möte den 9 juni och från den 18 juli. Önskar statsrådet tillägga något?

Anf.  2  Statsrådet PETER ERIKSSON (MP):

Jag kan svara på eventuella frågor om det senaste mötet. Det hände väl inget oväntat eller uppseendeväckande som jag kan påminna mig.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till information och samråd inför mötet i rådet den 24 oktober. Vi börjar med dagordningspunkt 4, Genomförande av strategin för den digitala inre marknaden.

Anf.  4  Statsrådet PETER ERIKSSON (MP):

Det här mötet kommer sig av att det var ett extra möte med statsministrarna om digitalisering. Estland prioriterar den frågan. Jag läser upp det vi har tänkt.

EU:s framtid är beroende av vår digitalisering. EU behöver på bästa sätt dra nytta av digitaliseringens möjligheter för att bidra till hållbar tillväxt, konkurrenskraft, nya jobb, välfärd och goda möjligheter för medborgare, konsumenter, arbetstagare, företag och offentliga aktörer att utvecklas.

Det digitala Europa och fullbordandet av den digitala inremarknadsstrategin har varit föremål för diskussion på såväl det digitala toppmötet i Tallinn den 29 september som på det pågående Europeiska rådet den 19−20 oktober. Inför rådsmötet har ordförandeskapet skickat ett diskussionsunderlag med två frågor som ska ha kommit ledamöterna i EU-nämnden till handa.

Regeringen välkomnar sedan tidigare kommissionens digitala inremarknadsstrategi. Sedan strategin presenterades 2015 har kommissionen levererat en mängd förslag. Strategin börjar nu ge konkreta resultat, såsom avskaffandet av roamingavgifter för slutkunder. Men de flesta av förslagen förhandlas fortfarande. Förhandlingarna behöver gå i mål utan att kvaliteten på lagstiftningen åsidosätts. Medlemsstaterna behöver sedan ges möjlighet att implementera åtgärderna för att strategin ska bli verklighet, till gagn för alla Europas medborgare, konsumenter och företag. Det ser den svenska regeringen som ytterst viktigt.

På rådsmötet behandlas ett flertal av den digitala inremarknadsstrategins viktiga förslag. För regeringen är bland annat det nyligen presenterade förslaget om fria dataflöden på den inre marknaden, översynen av EU:s regelverk för elektroniska kommunikationer och e-dataskyddsförordningen av stor vikt. Regeringen har välkomnat kommissionens förslag till förordning om en ram för det fria flödet av icke-personuppgifter i Europeiska unionen. Dataflöden har blivit en förutsättning för en välfungerande digital inre marknad och har stor betydelse för ett flertal svenska företag, oavsett sektor, eftersom de i dag är beroende av fria gränsöverskridande dataflöden i sin verksamhet och produktutveckling.

Vad gäller förslaget om en europeisk kodex för elektronisk kommunikation är man nu i slutskedet. I översynen ingår bland annat EU:s framtida regler för fördelning av radiofrekvenser, så kallade spektrum, vilka har avgörande betydelse för framtida mobilsystem, till exempel 5G. Regeringen menar att det är viktigt att slutföra översynsarbetet och nå en överenskommelse, så att EU kan bli ledande inom denna framtidssektor.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, It-säkerhet.

Anf.  6  Statsrådet PETER ERIKSSON (MP):

Det handlar om cybersäkerhet. Denna dagordningspunkt och politiska diskussion om cybersäkerhet är en uppföljning av Europeiska rådets möte och det digitala toppmötet i Tallinn i september. Ordförandeskapet har skickat ett diskussionsunderlag med frågor som ska ha kommit ledamöterna till handa. Informations- och cybersäkerhet är ett viktigt och prioriterat område för regeringen, vilket även uttrycks i den nationella strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet som regeringen presenterade den 29 juni i år.

Regeringen är positivt inställd till ett fortsatt starkt och proaktivt EU-arbete på området, särskilt det samarbete som sker inom ramen för NIS-direktivet. Det är viktigt att EU:s gemensamma kapacitet att hantera dagens cybersäkerhetsutmaningar utvecklas, inklusive antagonistiskt agerande i cyberrymden. Detta kommer att kräva fördjupat samarbete och bättre koordination, samtidigt som nationell säkerhet behöver värnas. Regeringen vill i detta sammanhang berömma det estländska ordförandeskapet och framtagandet av den så kallade diplomatiska verktygslådan samt kommissionens översyn av EU:s cybersäkerhetsstrategi från 2013.

Regeringen välkomnar på ett generellt plan kommissionens strategiska meddelande, som syftar till att bättre rusta EU för att bemöta cyberhot med målsättningen att bygga upp högre resiliens och strategiskt oberoende, öka den tekniska kapaciteten och förbättra kompetensen samt bidra till att bygga upp en stark inre marknad. Vår konkurrenskraft samt vår långsiktiga säkerhet är avhängiga ett globalt, öppet och fritt internet. Vi måste arbeta tillsammans med partner såväl som icke-statliga aktörer för att motverka regionalisering av internet. Regeringen betonar vikten av fria flöden och värnandet av ett globalt och icke statskontrollerat internet utifrån både normativa och ekonomiska utgångspunkter.

När det gäller ordförandeskapets frågor delar regeringen kommissionens bedömning att det är angeläget att NIS-direktivet blir ett effektivt verktyg för att åstadkomma en hög gemensam nivå på säkerheten i nätverk och informationssystem. Sverige arbetar för närvarande intensivt med att genomföra NIS-direktivet i svensk rätt. Inom ramen för detta arbete kommer regeringen att beakta den vägledning och de råd som kommissionen lagt fram. De konkreta förslag som presenteras i cybersäkerhetspaketet behöver analyseras mer i detalj och ska inte förekomma de förhandlingar som kommer att inledas under hösten. Förhandlingarna får naturligtvis inte heller föregripa kommande förhandlingar om EU:s fleråriga budgetram.

Anf.  7  CECILIE TENFJORD-TOFTBY (M):

Herr ordförande! Jag har frågor om EU:s strategiska meddelande. Dokumentet refererar till att man ska bygga upp EU:s resiliens mot cyberangrepp och öka EU:s strategiska oberoende. Vilka åtgärder avser man att vidta för att förverkliga detta?

Dokumentet refererar också till att man ska skapa effektiva avskräckningsmedel mot cyberbrott. Finns här en koppling till den aktiva cyberförmåga som Sverige utvecklar på nationell basis, eller vad avses med avskräckningsmedel när du tar upp det i de här sammanhangen?

Regeringen refererar även till det avsnitt i informations- och cybersäkerhetsstrategin som rör internationellt samarbete. Detta stycke är mycket brett till sin karaktär och ger inga klara prioriteringar. Jag undrar därför om statsrådet kan redogöra för vilka områden inom ramen för EU-samarbetet gällande cyber som är prioriterade. Hur vill regeringen stärka detta samarbete? Det tydliggörs inte i strategin.

Anf.  8  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Jag anmäler avvikande mening med hänvisning till vårt yttrande i försvarsutskottet den 19 oktober.

Anf.  9  Statsrådet PETER ERIKSSON (MP):

Jag vill lämna cybersäkerhetsfrågorna till medarbetare från berörda departement.

Anf.  10  Departementssekreterare CHARLOTTE KOUTRAS:

Kommissionens gemensamma meddelande, som ni var inne på tidigare, presenterades som en del i ett cybersäkerhetspaket i mitten av september av kommissionen. Det är som sagt ett strategiskt meddelande. På ett generellt plan har regeringen varit positiv till ett fortsatt stärkt och proaktivt EU-arbete. Det som har betonats är att det inte ska ta resurser från implementerandet av NIS-direktivet, som är viktigt. Eftersom det är ett strategiskt meddelande som ingår i cybersäkerhetspaketet ska vi heller inte föregripa de förhandlingar som komma skall under hösten i andra rättsakter som ingår i meddelandet.

Anf.  11  Departementssekreterare EBBA JEPPSSON:

Jag vill svara på frågan om hur vi vill säkra det internationella samarbetet. Vi är en aktiv aktör i de förhandlingar som nu pågår. Det är många olika processer som pågår inom EU. Min kollega nämnde kommissionens stora cyberpaket. Statsrådet refererade till den så kallade verktygslådan. EU:s medlemsländer har tillsammans tagit fram hur vi ska agera – proaktivt, confidence-building och vid behov även avskräckande. Till exempel har de en sektion om sanktioner som man ska kunna implementera.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Då har vi punkten Övriga frågor. Önskar statsrådet kommentera dem?

Anf.  13  Statsrådet PETER ERIKSSON (MP):

Det finns två övriga frågor. Det är inga beslutspunkter. Det handlar om en informell diskussion under lunchen om 5G och ytterligare en punkt. Jag svarar gärna på frågor om det finns intresse.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Det verkar inte så. Då får vi tacka statsrådet Eriksson för medverkan vid dagens EU-nämndssammanträde.

§ 2  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 15–16 juni 2017

Återrapport från informellt ministermöte den 19–20 juli 2017

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 23 oktober 2017

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson välkommen till EU-nämndens sammanträde.

På dagordningen har vi återrapporter från rådets möten den 15–16 juni och 19–20 juli. Om ministern inte önskar tillägga något går vi vidare till information och samråd inför rådets möte den 23 oktober.

Vi börjar med dagordningspunkt 3 om förslag till ändring av direktivet om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster.

Anf.  16  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Det ministerrådsmöte som jag är här för att överlägga om har inga diskussionspunkter men två stora beslutspunkter; utstationeringsdirektivet och den sociala pelaren. I båda dessa beslutspunkter är det ännu inte helt färdigförhandlat. Jag kommer därför här att redogöra för hur jag tror att det kommer att gå och utifrån det mandat jag behöver för att kunna slutföra det. Skulle något bli helt annorlunda än vad jag bedömer får jag återkomma till EU-nämnden under helgen, och det gäller båda punkterna.

Förhandlingarna om ett nytt utstationeringsdirektiv har pågått sedan mars 2016. Frågan var senast uppe i nämnden vid samrådet inför Epsco i juni, då en lägesrapport lämnades. Ordförandeskapet har byggt vidare på det senaste kompromissförslaget från i våras, och nya kompromisstexter har tagits fram. Rådet föreslås nu anta en allmän inriktning.

Att uppnå mer likabehandling samtidigt som den fria rörligheten respekteras har varit en prioriterad fråga för regeringen.

Förslaget innebär att utstationerade arbetstagare kommer att få rätt till lön och andra ersättningar i utstationeringslandet i stället för bara minimilön som det nuvarande direktivet säger.

Förslaget innehåller också andra delar som syftar till att både stärka skyddet för utstationerade arbetstagare och underlätta den fria rörligheten för tjänster. Utstationerade arbetstagare ska likabehandlas även vad gäller vissa utgifter som arbetstagaren har haft under utstationeringen. Dessutom finns särskilda regler för anställda som hyrs ut av bemanningsföretag.

En stor fråga i förhandlingarna har varit tidsgränser för långvariga utstationeringar. Personer som utför arbete under längre tid – 24 månader är föreslaget som definition – föreslås få rätt till ett mer omfattande skydd.

En annan del av förslaget handlar om det som man kan kalla transparens. Det betyder att det ska vara tydligt vilka villkor som gäller vid utstationering.

Kommissionen föreslog tidigare en bestämmelse för entreprenörssituationer, men den har strukits ur förslaget.

Det har varit viktigt för Sverige att se till att befintliga texter om respekt för olika nationella arbetsmarknadsmodeller bevaras intakta. Vi har också fått gehör för skrivningar om respekt för nationell kompetens för lönebildning och skydd för grundläggande rättigheter såsom konflikträtten.

Anledningen till att frågan inte är helt klar ännu och att man inte kan säga att det säkert finns en kvalificerad majoritet är kopplingen till transportsektorn.

Ni vet att kommissionen har lagt fram ett förslag, mobilitetspaket för vägtransport, som presenterades i våras. I utstationeringsdirektivet, både i det nuvarande och i det nu föreslagna, står det i skäl 10 att det när det gäller vägtransporter finns skäl för särskild reglering eftersom det är särskilt rörliga jobb.

Här finns många starka intressen från olika länder, och det som har varit uppe i diskussionen är att vissa länder har velat förhandla klart förslaget om vägtransport innan man tar beslutet om utstationeringsdirektivet. Men vägtransporterna ligger ett år senare i förhandling. Det förslaget presenterades i våras och är alltså inte färdigt.

Kommissionen har föreslagit att cabotage ska gälla utstationering från första dagen och för internationella transporter från dag tre. Det finns olika synpunkter från länder om hur man ska diskutera dessa dagar.

Jag bedömer att det inte är rimligt, möjligt eller lämpligt att förhandla vägtransportpaketet i förhandlingen om utstationeringsdirektivet. Vägtransportförhandlingen får i stället följa sin logik, och här har man en ganska lång resa kvar innan man är framme vid ett färdigt beslut.

Min bedömning är att en majoritet i ministerrådet tycker så. Men för att nå majoritet för utstationeringsdirektivet kan det behöva tydliggöras att det nya direktivet, om det antas, inte ska börja gälla för vägtransporter förrän man är klar med förhandlingen om vägtransporter. Jag tycker att detta är ganska självklart och rimligt eftersom det i nuvarande utstationeringsdirektiv hänvisas till en särskild reglering för vägtransporter.

Detta står dock inte i den text som EU-nämnden har fått ut, men det är något som jag tror kan komma upp i diskussionen innan vi går till beslut på måndag. Jag skulle vilja ha mandat för detta utöver den text som ligger på bordet. Alltså: Kommer det en skrivning om att de nya reglerna inte börjar tillämpas förrän man är klar och har det andra på plats vill jag kunna gå med på det, för det känns rimligt att man förhandlar var sak för sig.

En annan fråga som kan komma att röra på sig innan måndagens beslut rör tidsgränsen. I det förslag som ligger på EU-nämndens bord står det 24 månader. Det finns länder som vill ha kortare tid än 24 månader. Om det visar sig att det blir majoritet för en något kortare tid än 24 månader vad gäller hur länge dessa regler ska gälla innan de mer fullständiga reglerna tar vid, vill jag också ha mandat att kunna gå med på en sådan justering – om det är vad som krävs för att nå beslut.

Det tredje som kan komma att ändras i det förslag som ni har framme gäller transparensen. Här förs en diskussion om att ändra ordet ”bör” till ”ska”.

Det är de tre frågor där jag bedömer att det kan hända något i förhållande till den text som EU-nämnden har. Vill EU-nämnden kan jag förstås komma tillbaka när det är färdigförhandlat och inför beslut. Men om ni tycker att det rimligt att ge mig mandat att vara flexibel på de punkter jag har redogjort för vill jag gärna ha detta mandat i dag.

I övrigt håller regeringen fast vid den ståndpunkt som jag tidigare har överlagt om och fått stöd för i arbetsmarknadsutskottet.

Det är min bedömning att vi sannolikt når ett beslut på måndag, men det finns som sagt ännu inte fullständig kvalificerad majoritet för den befintliga texten med de tre diskussionspunkter som jag nämnde.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom förslaget till allmän inriktning.

Anf.  17  ESKIL ERLANDSSON (C):

Jag har en stor och ganska avgörande fråga i sammanhanget. Min fråga grundar sig på en av de sista meningarna i den skriftliga ståndpunkten. Här står att en utgångspunkt är att ändringarna ska vara förenliga med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Min fråga är: Kan statsrådet svara ett klart ja eller nej på om detta förslag till direktiv är förenligt med den svenska arbetsmarknadsmodellen?

Anf.  18  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Jag hade en liknande fråga som Eskil. Därtill: Regeringens ståndpunkt är från 2016. Vi har hanterat denna fråga i arbetsmarknadsutskottet ett antal gånger, och det har hänt en del i förhandlingarna sedan 2016.

I utskottet har vi ställt frågor om ersättningsbegreppet. Nu har man bytt ut ”minimilön” mot ”ersättning”, och ministern har sagt att man är överens om ”lika lön”. Vad ingår i detta, och vem ska tolka de olika begreppen? Det är högst oklart.

Alliansen har hävdat att vi inte tror att detta fungerar bra i den svenska kontexten och att det kommer att skapa osäkerhet.

Vad gäller regeln om 24 månader tycker vi att det är för kort tid. Vi tror att det kan ställa till problem på stora delar av arbetsmarknaden. Vi har ett stort behov av att folk kommer hit och arbetar, inte minst i byggsektorn och i andra stora infrastrukturprojekt. Dessa projekt tar ofta längre tid än 24 månader, vilket gör det problematiskt för marknaden.

Vad blir konsekvenserna för den svenska modellen om samtliga kollektivavtal och ersättningsnivåer på svensk arbetsmarknad ska publiceras? I den svenska modellen är det ju de olika parterna som förfogar över sina avtal, och det förstår jag inte ska gälla framgent.

Anf.  19  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag kommer att behöva hjälp med några av frågorna vad gäller både transparensen och ersättningsbegreppet.

Men först den avgörande frågan från Eskil Erlandsson: Är förslaget förenligt med den svenska arbetsmarknadsmodellen?

Låt mig uttrycka mig så här: Ja, det är minst lika förenligt som det nu gällande direktivet.

När ett direktiv prövas och en fråga kommer upp i EU-domstolen har vi över tid sett att EU-domstolen gör olika tolkningar i och med att sammansättningen också i EU-domstolen förändras. Men de förändringar som görs i förslaget till nytt direktiv i förhållande till det gamla direktivet försvagar inte kompatibiliteten med den svenska modellen.

Så vill jag svara på frågan.

Vad gäller 24-månadersgränsen har vi koll på hur länge utstationerade är i Sverige i dag, och det är långt under 24 månader. Den vanligaste tiden är fyra till sex månader. Bedömningen är därför att en tidsgräns på 24 månader eller något kortare tid knappast kommer att påverka utstationeringen till Sverige eftersom nästan ingen är utstationerad till Sverige så länge.

Anf.  20  Ämnesrådet SUSANNA RIBRANT:

Vad gäller ersättningsbegreppet är kommissionens uppfattning att det nya begreppet ”lön” blir enklare att tillämpa än ”minimilön”. Det kan man ha synpunkter på, men faktum är att det som regeringen driver är lika lön för lika arbete.

Vad är då det i Sverige? Processen med det nya begreppet är precis densamma som med minimilön. Det handlar om att arbetsmarknadens parter i sina centrala kollektivavtal bestämmer hur man ska avlöna inhemska arbetstagare.

Det nya är att dessa regler ska tillämpas lika på utstationerade. Det kan innebära tarifflöner och ackordslönesystem, men på motsvarande sätt som man redan gör i förhållande till en inhemsk arbetstagare.

Vilka tolkar kollektivavtalen? Jo, det gör arbetsmarknadens parter och inte regeringen. I slutänden kan det förstås bli fråga för domstolstolkning, precis som i dag.

Det är alltså ingen förändring av processen.

När det gäller konsekvenserna av tidsgränserna för långa byggprojekt kan man konstatera att det redan i dag finns en gräns för hur länge man kan anses vara utstationerad. Det är bara det att den inte är tidsbestämd. Man äger inte möjligheten att säga att ett tillfälligt arbete kan pågå hur länge som helst, utan till syvende och sist kommer det att bli en fråga för domstol att avgöra. Med tidsgränserna blir det bestämt vad som gäller.

Tidsgränser finns redan i andra EU-direktiv, till exempel vad gäller tjänstepensioner och socialförsäkring. Detta har företagen att anpassa sig. Att det skulle finnas särskilda skäl som motiverar att man inte gör så på det arbetsrättsliga området har jag inte hört framställas. Man får se det som att det är i linje med hur EU-direktiven regleras i övrigt.

Publiceringskravet finns också redan i dag. Krav på transparens kom i tillämpningsdirektivet, som antogs 2014. Det man gör tydligt nu vid revideringen är att det nya begreppet remuneration också omfattas av transparenskravet, liksom andra villkor som ska bli tillämpliga vid kort- och långvariga utstationeringar. Detta får anses framgå redan i dag. Möjligen gör man det ännu tydligare att dessa villkor ska vara lättillgängliga och begripliga, men det är inte en förändring i sak som vi ser.

Anf.  21  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Jag kan i och för sig avstå, för vi kommer med all sannolik att anmäla en avvikande mening om detta. Men vi kan väl höra.

Anf.  22  AMINEH KAKABAVEH (V):

När det gäller utstationering är det positivt att regeringen fortsätter att arbeta för en ordning som motverkar dumpning av löner och arbetsvillkor. Därför är det bra att en riktad översyn görs. Det vi önskar är att den ska kunna slutföras, och den tar inte bort till exempel behovet av ett socialt protokoll. Men det är ändå ett steg i rätt riktning, som vi stöder från Vänsterpartiet.

Anf.  23  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

I detta läge anmäler jag en avvikande mening från Alliansens fyra partier: Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Nu är det ett tag sedan vi anmälde den, så det kanske är bäst att jag läser upp hela även om den är relativt lång.

Alliansen motsätter sig EU-kommissionens förslag om förändringar i utstationeringsdirektivet. Det är angeläget att säkerställa skyddet för utstationerade arbetstagares villkor och främja en sund konkurrens på den inre marknaden, samtidigt som den fria rörligheten för tjänster värnas.

I syfte att förbättra tillämpningen och efterlevnaden av utstationeringsdirektivet antogs 2014 ett tillämpningsdirektiv. Tidsfristen för medlemsstaterna att införliva dessa bestämmelser i sin nationella lagstiftning löpte ut i mitten av 2016. Innan dessa regelförändringar utvärderats anser vi inte att utstationeringsdirektivet bör öppnas för en revidering.

Vi ser en risk att kommissionens förslag kommer att försämra förutsättningarna för rörligheten inom EU genom att försvåra för företag och arbetstagare att verka i ett annat land. Detta kan i sin tur hämma kompetensförsörjningen och bidra till ett sämre utbud med mindre konkurrenskraftiga priser. Ytterst bidrar det till att försämra EU:s konkurrenskraft i en tid då vi står inför stora ekonomiska utmaningar och reformbehov i medlemsstaterna och därtill utmanas av tillväxtekonomier i andra delar av världen.

Enligt utstationeringsdirektivet ska minimivillkor i värdlandets regler tillämpas på vissa angivna områden. Det handlar om regler som rör lön, betalda semesterdagar, arbetstid och arbetsmiljö – den så kallade hårda kärnan. Det innebär att utstationerade arbetstagare garanteras en minimistandard i den mån de inte tillförsäkras detta genom sitt hemlands regler.

Vi anser att regelverket i allt väsentligt fungerar bra i dag. Vi har flera invändningar i sak mot det förslag som nu är aktuellt. Det är oklart hur begreppet ersättning ska ersätta minimilön och hur det ska tolkas i svensk kontext. Det riskerar att skapa osäkerhet för alla inblandade parter. I svenska kollektivavtal finns dessutom i huvudsak miniminivåer reglerade.

Kravet på att publicera alla relevanta villkor i samtliga svenska kollektivavtal på en hemsida innebär också ett steg mot en allmängiltigförklaring av avtalen, vilket strider mot den svenska modellen, där parterna förfogar över och tolkar sina avtal.

När det gäller tidsgränsen på 24 månader skulle det försvåra utstationeringen vid större infrastruktur- och byggprojekt, men även inom IKT – områden där utländsk arbetskraft behövs i Sverige. För att bedöma om en äkta utstationering föreligger är en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i enlighet med nuvarande regler mer ändamålsenlig.

Vi menar att förslaget missar sitt syfte: att skydda utstationerade arbetstagare och säkerställa konkurrens på lika villkor. Att motverka fusk och kringgående av regelverket uppnås inte genom att försvåra för de aktörer som faktiskt följer reglerna. Snarare kan krångliga regler leda till att fler företag väljer att gå under radarn.

Det är vidare högst osäkert om en omförhandling av utstationeringsdirektivet skulle leda till ett för Sverige förbättrat slutresultat och i tillräcklig utsträckning ta hänsyn till den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Ett stort antal EU-länder har arbetsmarknadsmodeller som väsentligt skiljer sig från vår, och andra intressen än våra. Även mot den bakgrunden bör regeringens linje vara att genomförande och utvärdering av tillämpningsdirektivet ska prioriteras framför en revidering av utstationeringsdirektivet.

Anf.  24  ROBERT HALEF (KD):

Tack, statsrådet, för informationen! Jag vill instämma i den avvikande mening som Christian läste upp och vill samtidigt föreslå att statsrådet återkommer till nämnden. Jag tycker inte att man bör få vara flexibel i denna fråga och få fria händer att hantera den på plats, utan man behöver samråda med nämnden, vid behov på måndag.

Anf.  25  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag ska nämna två saker till som också är uppe för diskussion, för att säkerställa att jag har redovisat allt. Som ni ser i förslaget föreslås en längre implementeringsperiod än vad som är normalt. Man ska ha beslutat och ha lagarna på plats inom två år, men tillämpningen först efter tre år. En fråga som också diskuteras är om man ytterligare skulle förlänga tiden innan detta behöver tillämpas.

Ni ser också att det har förts in texter om plattformen för odeklarerat arbete, som är en omskrivning för svartarbete, och hur man samarbetar om detta. Det rör sig om andra beslut som vi har tagit i ministerrådet, och nu hänvisas det till detta i direktivet. Detta är också en fråga där man vill hänvisa mer, kan man säga. Det ändrar ingenting i sak, men i direktivet hänvisar man till det arbete som pågår inom plattformen för odeklarerat arbete. Detta är också frågor som fortfarande diskuteras.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkter, med de här muntligen gjorda tilläggen med koppling till transport, tidsgräns och ”bör” eller ”ska”.

Jag uppfattar också att det finns en likalydande avvikande mening från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Anf.  27  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag måste nog lägga till de två skrivningarna om odeklarerat arbete och tiden för implementering. Jag skulle vilja säga att det där också finns möjlighet att det blir förändringar i förhållande till det liggande förslaget.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Eftersom det nu kom ny information finns möjlighet att begära ordet med anledning av den kompletterande informationen. Är det någon som önskar ordet? Nej. Då finner jag att det också finns stöd för en flexibilitet på de punkterna.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 6.

Anf.  29  ROBERT HALEF (KD):

Ordförande! Statsrådet ville ha mandat för en viss flexibilitet, och jag hade ett förslag. Hur blir det med den frågan?

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattade att det bara var ett yrkande från dig och att hon därigenom fick det flexibla mandatet.

Anf.  31  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Vi förutsätter också, från Moderaternas och, tror jag, Alliansens sida, att man från regeringens sida återkommer till nämnden om det blir förändringar. Vi är inte beredda att ge regeringen ett fritt mandat.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Denna typ av synpunkter bör ni lämna innan klubban faller, rent formellt. Stödet för regeringens flexibilitet på de nämnda punkterna finns ju oavsett, så då är frågan hur ni vill ge uttryck för detta. Kan vi göra en protokollsanteckning, eller lär ni er av detta och agerar tidigare, innan klubban faller, nästa gång? Vad säger du, presidiekollega?

Anf.  33  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Vi kan väl inkludera denna begäran i den avvikande uppfattningen: att vi vill att statsrådet återkommer.

Anf.  34  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag vill inte ställa upp på Alliansens avvikande mening, men jag kan ställa upp på den delen: att regeringen återkommer i frågan om övriga delar av oppositionen vill ha den möjligheten.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Nu blir det väldigt konstigt! Vi har faktiskt fattat beslut.

Anf.  36  JOHNNY SKALIN (SD):

Om man tillåter det kan man väl tillåta även detta, tänkte jag, men det bestämmer ju ni.

Anf.  37  ROBERT HALEF (KD):

Ordförande! När ordföranden ställde frågan innan beslut fattades nämndes inte denna önskan från statsrådet, så vi fick inte ta ställning till den frågan separat. Det har klumpats ihop utan att ha nämnts när man bad om mandatet. Det är därför det har blivit lite grötigt. Hade man separerat det och undersökt om det finns majoritet för att statsrådet ska få flexibilitet tror jag att vi, innan klubban slagits i bordet, hade kunnat anmäla avvikande mening i den frågan.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Vi separerar ju inte; vi diskuterar alltid alla frågor tillsammans vid detta bord. Detta är inget nytt i sak. Det åligger varje partirepresentant att under diskussionen framföra sina synpunkter på de förslag som statsrådet samråder om.

Anf.  39  MARIE GRANLUND (S):

Det var ju bara du, Robert Halef, som gjorde det, och ingen hakade på. Hur ska en proposition då kunna hanteras? Det blir ju helt omöjligt. Då måste man från allianspartierna begära ordet och säga att man stöder det. Detta är ingen lek. Sedan faller klubban, helt enkelt. I alla de sammanhang där jag är med brukar man hantera det så, men det kanske är något nytt här.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Då får vi, även om inte det ordet använts, se detta som ett väckande av ordningsfråga: om man ska riva upp beslutet eller hantera det igen. Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i alla delar utom när det gäller den flexibilitet som statsrådet önskade, och att statsrådet därför behöver återkomma för mandat om det sker förändringar på de områdena.

Vi får i så fall också göra EU-nämnden varse att det kan bli ett snabbt påkallat samråd under helgen. Det är inte alls säkert att det kan ske på måndag, utan det kan behöva ske mycket tidigare.

Därmed klubbar jag det beslutet, och den delen behöver inte heller inkluderas i den avvikande meningen eftersom det fanns stöd för det.

Då försöker vi alla framledes vara lite alerta innan klubban faller! Vi går över till dagordningspunkt 6.

Anf.  41  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Ordförande! Det gäller frågan om den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Jag var ju senast här i juni, och då var förslaget nyligen presenterat. Det gällde då förslaget till ett gemensamt uttalande från institutionerna.

Arbetet med detta förslag har gått väldigt fort. Under hösten har utkastet till gemensamt uttalande behandlats i Coreper. Ordförandeskapet har fått stöd för att förtydliga de inledande beaktandesatserna utan att inleda någon förhandling om formuleringen av de 20 principerna i uttalandet.

Nu har det blivit ganska stora, substantiella förändringar i beaktandesatserna, som ni kan se i det material ni har. Detta innebär att pelaren nu riktar sig till samtliga medlemsstater, inte bara till eurozonen. Det innebär att pelaren för sociala rättigheter är ett politiskt åtagande, som inte i sig skapar juridiskt utkrävbara rättigheter.

Man har förtydligat respekten för nationella system samt för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Man har förtydligat respekten för arbetsmarknadens parters autonomi och tydliggjort att pelaren inte förändrar fördelningen av befogenheter mellan EU och dess medlemsstater.

Det har nu under rådsbehandlingen nåtts enighet om ordförandeskapets text. Samtliga medlemsstater är beredda att släppa fram det här beslutet. Det finns alltså enhällighet i ministerrådet om den text som ni har framför er.

Däremot förhandlar man samtidigt med Europaparlamentet och kommissionen. Den förhandlingen är inte avslutad. Där har man ännu inte kommit överens med Europaparlamentet och kommissionen. Nu kommer den här frågan upp i Coreper under eftermiddagen. Då får vi se hur långt man har kommit.

Om ordförandeskapet väljer att fortsätta diskussionerna med Europaparlamentet och kommissionen under helgen i syfte att nå en överenskommelse föreslår jag att Sverige bör kunna visa en viss flexibilitet inom ramen för de centrala ståndpunkter som jag senast den 19 september förhandlade med arbetsmarknadsutskottet om. Vi ställer oss bakom en sådan överenskommelse.

Sverige bör i så fall särskilt värna skrivningar om respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och dess medlemsstater på det området, om att pelaren för sociala rättigheter i sig inte skapar juridiskt bindande rättigheter och om respekten för arbetsmarknadens parters autonomi. För det fall att det blir en diskussion på rådsmötet föreslår jag att Sverige särskilt lyfter fram de ståndpunkter som jag precis redogjorde för.

Huruvida ordförandeskapet kommer att gå vidare för att nå enighet med Europaparlamentet och kommissionen till på måndag eller om man väljer att lägga fram det förslag som ministerrådet är överens om och för förhandlingen efteråt, det vet vi alltså ännu inte. Min bedömning är att det, när man har fått 28 medlemsländer att enhälligt acceptera texten, inte finns något stort utrymme att behålla den enigheten om det görs större förändringar.

Anf.  42  CECILIE TENFJORD-TOFTBY (M):

Tack för redogörelsen!

När det gäller sociala rättigheter diskuterades det före brexit om en indexering av olika stödsystem. Det kan vara ett problem att barnbidraget ligger på hög nivå. En man som jobbar i Sverige kan skicka hem barnbidrag till sitt hemland i till exempel Baltikum, som många byggare kommer ifrån. Det gör att kvinnor i dessa länder stannar hemma i stället för att gå ut och arbeta eftersom de får ett sådant ekonomiskt tillskott.

Jag förstår att ni har nått enighet och att det kan vara svårt att dra in flera frågor, men jag undrar om Sverige fortfarande efter brexit kommer att driva frågan om indexering av olika socialförsäkringssystem.

Anf.  43  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Även om det inte ett är rättsligt bindande avtal gentemot enskilda individer eller på annat sätt bindande för medlemsstater öppnar man ju ändå för en social pelare för rättigheter. Precis som inom alla andra områden som man öppnar riskerar detta att eskalera. Slutligen kan man hamna där som EU-kommissionen pekade på från första början.

Jag tänker inte ge något mandat till regeringen att gå vidare med detta. Jag anmäler därför avvikande mening.

Anf.  44  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Frågan om indexering av sociala rättigheter förhandlas under punkten om förordning 883, och Annika Strandhäll kommer hit för att diskutera frågan med EU-nämnden.

Anf.  45  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Vi har hanterat frågan i arbetsmarknadsutskottet vid ett antal tillfällen, senast den 19 september. Vid samtliga tillfällen har vi anmält avvikande mening. Vi har även anmält avvikande mening tidigare här i nämnden, och vi kommer framgent att anmäla avvikande mening. Vi är kritiska till införandet av en social pelare. Denna avvikande mening har vi i Moderaterna tillsammans med Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Jag kan läsa upp den senare för arbetsmarknadsministern.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

För tydlighetens skull: Är det likalydande eller har ni oliklydande avvikande meningar?

Anf.  47  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

De är likalydande för Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, och den är identisk med den avvikande mening som vi hade den 19 september i arbetsmarknadsutskottet.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från M, C och KD och en avvikande mening från SD.

Nästa dagordningspunkt är 7 a om den europeiska planeringsterminen, Centrala utmaningar på sysselsättningsområdet.

Anf.  49  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Punkt 7 a rör huvudbudskapen från Sysselsättningskommittén, EMCO. Precis som förra året har Sysselsättningskommittén tagit fram en sammanfattande rapport som medföljer årets EPM, verktyget för bedömning av sysselsättningssituationen och riktmärken.

Huvudbudskapet från denna rapport ska godkännas vid rådsmötet. I huvudbudskapet konstateras att sysselsättningsgraden i EU fortsätter att öka och att den nu är på högre nivåer än innan krisen samt att om nuvarande utvecklingstakt håller i sig är EU i stort sett på väg att mot att nå Europa 2020-målet om en sysselsättningsgrad på 75 procent för kvinnor och män.

Samtidigt råder det stora skillnader mellan länderna. Sex medlemsstater har sysselsättningsnivåer betydligt under nivåerna innan krisen.

Även om huvuddelen av medlemsstaterna redovisar goda utfall inom policyområdet Deltagande på arbetsmarknaden har nästan alla länder utmaningar inom detta område när det gäller grupperna födda utanför EU samt äldre och lågutbildade.

Ett antal medlemsstater redovisar en fortfarande hög andel unga arbetslösa och/eller en hög andel unga som är så kallade NEET:s. Mot denna bakgrund konstateras bland annat att utbildning, kompetens och livslångt lärande även i fortsättningen måste vara i fokus för att öka sysselsättningsgraden i EU.

Jag föreslår att Sverige på rådsmötet kan ställa sig bakom godkännande av huvudbudskapen.

Anf.  50  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Det är kanske inget fel på budskapen i sig. Att EU hela tiden försöker att utöva påtryckningar eller på olika sätt påverka medlemsstaterna vänder vi oss emot i vanlig ordning. Den här frågan, planeringsterminen och liknande grejer tycker vi är instrument som inte behövs inom den europeiska verksamheten, så av den anledningen anmäler jag avvikande mening.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. En avvikande mening har anmälts från Sverigedemokraterna.

Önskar arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson kommentera något angående Övriga frågor?

Anf.  52  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Nej. Jag svarar gärna på frågor, men jag har inga kommentarer i övrigt.

Anf.  53  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Jag trodde att vi behandlade punkt 7 a, men det var tydligen 7 b också. Vi från Alliansen vill gärna flagga inför Göteborgsmötet att givet de uttalanden och skrivningar från både Donald Tusk och Jean-Claude Juncker förefaller det att bli mer än ett diskussionsmöte. Det uttrycks oroande signaler om att man vill fatta beslut. Från vår sida skulle vi väldigt gärna vilja ha ett samråd med regeringen innan mötet i Göteborg för att få veta regeringens ståndpunkter.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Då får vi tacka arbetsmarknads- och etableringsministerns medverkan vid EU-nämnden.

Sammanträdet ajourneras till Annika Strandhäll har möjlighet att ansluta sig. Hon är kallad till 10.15.

§ 3  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Socialminister Annika Strandhäll

Återrapport från mötet i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 15–16 juni 2017

Återrapport från informellt ministermöte den 19–20 juli 2017

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 23 oktober 2017

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Vi återupptar sammanträdet och hälsar socialminister Annika Strandhäll välkommen till EU-nämnden.

Vi har två återrapporter. Önskar socialministern tillägga något?

Anf.  56  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Nej, herr ordförande. Jag vill passa på att be om ursäkt för att jag är sen. Kronprinsessan startade före mig och fick starta lite sent. Då kändes det inte som om det var läge att avbryta. Men vi har sprungit så fort vi har kunnat.

När det gäller återrapporteringarna hänvisar jag till de rapporter som nämnden har fått. Men jag svarar naturligtvis gärna på frågor om det finns några.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen och av förordning om tillämpningsbestämmelser till förordning.

Anf.  58  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

På mötet ska rådet besluta om en partiell allmän inriktning om delar av förslaget till ändringar i förordning 883 som samordnar de sociala trygghetssystemen i EU.

Överläggning har ägt rum med socialförsäkringsutskottet senast den 17 oktober, då regeringen fick stöd för sin föreslagna ståndpunkt.

Som ni vet lades förslaget om ändrade samordningsbestämmelser fram av kommissionen den 13 december 2016. Det är ett omfattande förslag och syftar enligt kommissionen till att fortsätta moderniseringen av bestämmelserna för att spegla de sociala och ekonomiska förutsättningarna i medlemsstaterna. Förhandlingar har pågått i rådsarbetsgrupp sedan slutet av januari. Det som Epsco nu ska ta ställning till avser en partiell allmän inriktning om de delar av förslaget som benämns likabehandling och tillämplig lagstiftning.

Åtgärderna på detta område är viktiga, bland annat för att bibehålla legitimiteten för den inre marknaden samtidigt som det skapar ett verkligt mervärde för Europas befolkning i linje med unionens syfte att främja social rättvisa och socialt skydd för medborgarna.

Den partiella allmänna inriktningen berör alltså två delar av förslaget om ändringar i nuvarande förordning 883. Dessa har också förhandlats parallellt under året.

Ordförandeskapet har nu presenterat ett kompromissförslag som gör att förhandlingarna i dessa delar förväntas kunna avslutas.

I den del som handlar om likabehandling har förhandlingarna handlat om att kodifiera ett antal olika domar från EU-domstolen. Enighet har uppnåtts om kodifiering av domar som enbart berör vissa förmåner som huvudsakligen är av biståndskaraktär.

Det har däremot varit svårt att enas om hur domen i målet Kommissionen mot Förenade kungariket ska införlivas i förordningen. I den domen behandlas frågan om en medlemsstat får ställa krav på laglig vistelse för att personer som inte arbetar eller söker arbete ska få tillgång till bosättningsbaserade förmåner. Det har under förhandlingen varit svårt att komma överens om hur denna dom egentligen bör tolkas. I syfte att hitta en kompromiss som man bedömer också skulle kunna få ett brett stöd har ordförandeskapet därför föreslagit att enbart ett minimalistiskt tillägg görs till förordningen genom införandet av ett nytt skäl som hänvisar till befintlig rättspraxis och som slår fast att all praxis ska respekteras i detta hänseende.

När det gäller lagen om tillämplig lagstiftning syftar dessa förslag till att motverka fel och bedrägerier samt att skapa förutsättningar för en mer effektiv administration. Rent konkret innebär detta bland annat skärpta regler för när man ska få göra undantag från regeln om att det är i det land där man arbetar som man också ska vara försäkrad och mer uppstyrda regler för hur myndigheter och medlemsstater ska gå till väga när man misstänker att ett intyg eller beslut är felaktigt. Vidare förtydligas också att medlemsstaterna har en skyldighet att säkerställa att deras nationella myndigheter är medvetna om och tillämpar unionsrätten.

Denna bestämmelse är inte ny på något sätt, men den har flyttats från tillämpningsförordning 987 till förordning 883.

I enlighet med överläggningen tidigare i veckan bedömer regeringen att ordförandeskapets förslag till partiell allmän inriktning bör kunna godtas. Det kan dock inte heller uteslutas, vilket är viktigt, att andra medlemsstater lägger fram alternativa förslag. Skulle så vara fallet bör Sverige kunna visa en viss flexibilitet och kunna godta vissa förslag, naturligtvis förutsatt att dessa inte bedöms inskränka den nationella kompetensen eller på annat sätt innebär att enbart en viss del av den befintliga rättspraxisen kodifieras.

För oss är det viktigt att all praxis ska respekteras.

Sverige bör även kunna godta förslag som anses innebära skärpta regler i syfte att motverka fel och bedrägerier, alltså ytterligare skärpningar.

Anf.  59  MIKAEL CEDERBRATT (M):

Jag tackar statsrådet för föredragningen. Vi ställer oss bakom den svenska ståndpunkten. Den är mycket riktigt, som statsrådet säger, en kompromiss som inte ändrar så mycket på saker.

Jag har en detaljfråga när det gäller den svenska ståndpunkten. Vid två tillfällen nämner man: inskränka den nationella kompetensen. I det ena sammanhanget säger man: i den mån. I det andra sammanhanget säger man: förutsatt.

Är det någon skillnad i värdering när man har använt de olika orden?

Jag har en kommentar beträffande den sociala pelaren kontra förordning 883. De berör på något sätt samma sak, men 883 är verkligen mer hands on, alltså mycket mer konkret. Jag skulle vilja ha en liten kommentar om detta.

Anf.  60  CECILIE TENFJORD-TOFTBY (M):

Jag tackar statsrådet för föredragningen.

Jag har en fråga som egentligen inte kommer upp här men som jag är lite nyfiken på. Tidigare ställde jag den till Ylva Johansson, men hon hänvisade till dig. Frågan gäller indexering av våra trygghetssystem. Före brexit fanns det ett arbete på gång med att indexera bland annat barnbidraget.

Det finns stora grupper från till exempel Baltikum som jobbar i Sverige i dag. Det barnbidrag som de skickar hem kan motsvara en månadslön i deras hemland. Det gör att många kvinnor inte ger sig ut på arbetsmarknaden eftersom de får en månadslön genom barnbidraget.

Kommer Sverige även i fortsättningen att driva på för en indexering av trygghetssystemen, däribland barnbidraget?

Anf.  61  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Jag tackar ledamöterna för frågorna. Svaret på Mikael Cederbratts första fråga är nej, det ska inte uppfattas som att det är någon skillnad i tillämplighet när det gäller dessa formuleringar, utan de ska ses som precis lika starka.

Jag skulle vilja att du upprepar din andra fråga, Mikael, så att jag svarar på rätt sak.

Anf.  62  MIKAEL CEDERBRATT (M):

Vi diskuterar just nu förordning 883, och det är verkligen hands on med detaljbeslut, förslag och så vidare. Samtidigt har vi en diskussion om den sociala pelaren. De berör på något sätt samma områden.

Jag skulle vilja höra statsrådets resonemang om hur hon ser på dessa olika saker.

Anf.  63  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Då förstår jag. Översynen av förordning 883 och dessa samordningsregler – detta är mycket gamla regler som har funnits i 60 år, och därför finns det behov av en modernisering av detta regelverk – ska inte ses som eller sammanblandas med arbetet med den sociala pelaren. Det försöker jag att vara mycket noga med. Detta regelverk är ett otroligt viktigt fundament för att stimulera till rörlighet i Europa. Därför är det också ur svensk synvinkel ett viktigt regelverk.

Mot bakgrund av att mycket har hänt under dessa 60 år är det av vikt att vi deltar mycket aktivt i detta arbete. Men mitt tydliga besked är att jag av flera olika skäl tror att det är viktigt att man inte blandar ihop detta mycket viktiga regelverk med arbetet med den sociala pelaren. Det är precis som ledamoten säger här, nämligen att detta är någonting som är mycket hands on och som har effekter för enskilda personer så fort vi får nya delar på plats i vardagen på ett helt annat sätt än när det handlar om diskussionen om arbetet med den sociala pelaren. Jag tackar för en mycket bra fråga.

När det gäller frågan om barnbidraget har Sverige generellt sett under ganska lång tid inte haft en positiv inställning till en indexering av till exempel barnbidraget. Frågan aktualiserades egentligen i samband med brexitförhandlingarna, precis som så riktigt påpekades här. Utgångspunkten för det var en exceptionell och mycket speciell situation.

Det korta svaret när det gäller frågan om indexering är att vi i dagsläget inte har något sådant förslag på bordet i EU, även om det finns länder som även före brexitdiskussionerna var intresserade av denna fråga. Men det finns inget sådant förslag på bordet att ta ställning till över huvud taget i nuläget. Jag tackar för bra frågor.

Anf.  64  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Vi ställer oss såklart bakom detta. Men jag vill göra ett förtydligande. Vi från Moderaterna och Alliansen anser att detta ärende nu är samrått inför ministerrådsmötet. Däremot förutsätter vi att det kommer att bli ett nytt samråd om frågorna inför det sociala toppmötet i Göteborg.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7 b, Centrala utmaningar på sociala området.

Anf.  66  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Herr ordförande! Dagordningspunkt 7 b handlar om huvudbudskap från kommittén för socialt skydd. Kommittén för socialt skydd tar årligen fram en rapport om den sociala situationen i medlemsstaterna och om aktuella reformer inom det socialpolitiska området.

De sammanfattande huvudbudskapen från denna rapport föreläggs Epsco på oktobermötet. Huvudbudskapen börjar med en beskrivning av läget, där vissa positiva utvecklingstrender på EU-nivå noteras, till exempel att hushållens disponibla inkomster ökar. I och med det minskar också risken för fattigdom och social exkludering. Långtidsarbetslösheten minskar, och äldre deltar i högre grad på arbetsmarknaden än under tidigare år.

De negativa trender som noteras i rapporten är att fattigdomen i vissa medlemsstater förvärras och fördjupas samt att det fortfarande finns stora ojämlikheter inom och mellan länder som en följd av den ekonomiska krisen. EU är fortfarande långt från att nå Europa 2020-strategins mål om 20 miljoner färre personer i risk för fattigdom eller social exkludering. Andelen sådana personer är fortfarande cirka en fjärdedel av EU:s befolkning, och antalsmässigt är 1,7 miljoner fler än krisåret 2008 i risk för fattigdom eller social exkludering.

Huvudbudskapen beskriver vidare på ett övergripande plan att reformer pågår i medlemsstaterna avseende social inkludering och pensionssystem och inom hälsoområdet.

Slutligen noteras att ytterligare reformer och insatser kommer att krävas i medlemsstaterna om Europa 2020-strategins fattigdomsmål ska kunna nås och befolkningen ska kunna få en bättre social situation. Medlemsstaterna uppmanas att fortsätta sina ansträngningar på området.

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av KST:s huvudbudskap, och regeringen ser positivt på att befintliga analysramverk används för att följa utvecklingen mot Europa 2020-strategins mål. Budskapen är formulerade på en övergripande nivå som också ger utrymme för varje medlemsstat att utforma sina egna reformer.

Anf.  67  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag såg inte att jag viftade, men jag ville i alla fall säga någonting.

Jag anmäler avvikande mening med samma motivering som under 7 a.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Jag såg handens rörelse på väg.

Anf.  69  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Jag vill göra samma förtydligande här. Vi har ingen avvikande mening och finner detta samrått inför ministermötet men hoppas även här att det blir ett nytt samråd före Göteborgstoppmötet. Det kommer från hela Alliansen, inklusive den icke närvarande liberalen. Det hoppas jag att ministern kan gå med på.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8 d. Önskar statsrådet ge någon information med anledning av den punkten?

Anf.  71  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Ja, ordförande, bara en kort kommentar.

Punkten handlar om den nya upplagan av Europeiska jämställdhetsinstitutets jämställdhetsindex. Den publicerades den 11 oktober och är den tredje utgåvan av ett jämställdhetsindex för EU. Den presenterar utvecklingen av jämställdhet från 2005 till 2015 inom ett antal olika områden.

Anledningen till att jag vill ge en kommentar är att Sverige totalt sett toppar detta index med resultatet 82,6 av 100. Det kan jämföras med EU-genomsnittet 66,2. Jag tänkte att det kunde vara trevlig information för ledamöterna att få.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Då får vi tacka socialminister Strandhäll för hennes medverkan.

Innehållsförteckning

§ 1  Transport, telekommunikation och energi

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Statsrådet PETER ERIKSSON (MP)

Anf.  3  ORDFÖRANDEN

Anf.  4  Statsrådet PETER ERIKSSON (MP)

Anf.  5  ORDFÖRANDEN

Anf.  6  Statsrådet PETER ERIKSSON (MP)

Anf.  7  CECILIE TENFJORD-TOFTBY (M)

Anf.  8  JOHNNY SKALIN (SD)

Anf.  9  Statsrådet PETER ERIKSSON (MP)

Anf.  10  Departementssekreterare CHARLOTTE KOUTRAS

Anf.  11  Departementssekreterare EBBA JEPPSSON

Anf.  12  ORDFÖRANDEN

Anf.  13  Statsrådet PETER ERIKSSON (MP)

Anf.  14  ORDFÖRANDEN

§ 2  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Anf.  15  ORDFÖRANDEN

Anf.  16  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S)

Anf.  17  ESKIL ERLANDSSON (C)

Anf.  18  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M)

Anf.  19  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S)

Anf.  20  Ämnesrådet SUSANNA RIBRANT

Anf.  21  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M)

Anf.  22  AMINEH KAKABAVEH (V)

Anf.  23  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M)

Anf.  24  ROBERT HALEF (KD)

Anf.  25  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S)

Anf.  26  ORDFÖRANDEN

Anf.  27  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S)

Anf.  28  ORDFÖRANDEN

Anf.  29  ROBERT HALEF (KD)

Anf.  30  ORDFÖRANDEN

Anf.  31  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M)

Anf.  32  ORDFÖRANDEN

Anf.  33  ESKIL ERLANDSSON (C)

Anf.  34  JOHNNY SKALIN (SD)

Anf.  35  ORDFÖRANDEN

Anf.  36  JOHNNY SKALIN (SD)

Anf.  37  ROBERT HALEF (KD)

Anf.  38  ORDFÖRANDEN

Anf.  39  MARIE GRANLUND (S)

Anf.  40  ORDFÖRANDEN

Anf.  41  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S)

Anf.  42  CECILIE TENFJORD-TOFTBY (M)

Anf.  43  JOHNNY SKALIN (SD)

Anf.  44  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S)

Anf.  45  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M)

Anf.  46  ORDFÖRANDEN

Anf.  47  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M)

Anf.  48  ORDFÖRANDEN

Anf.  49  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S)

Anf.  50  JOHNNY SKALIN (SD)

Anf.  51  ORDFÖRANDEN

Anf.  52  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S)

Anf.  53  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M)

Anf.  54  ORDFÖRANDEN

§ 3  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Anf.  55  ORDFÖRANDEN

Anf.  56  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S)

Anf.  57  ORDFÖRANDEN

Anf.  58  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S)

Anf.  59  MIKAEL CEDERBRATT (M)

Anf.  60  CECILIE TENFJORD-TOFTBY (M)

Anf.  61  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S)

Anf.  62  MIKAEL CEDERBRATT (M)

Anf.  63  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S)

Anf.  64  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M)

Anf.  65  ORDFÖRANDEN

Anf.  66  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S)

Anf.  67  JOHNNY SKALIN (SD)

Anf.  68  ORDFÖRANDEN

Anf.  69  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M)

Anf.  70  ORDFÖRANDEN

Anf.  71  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S)

Anf.  72  ORDFÖRANDEN