1 § Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 19 januari 2009

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 23 mars 2009

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

God morgon och välkomna! Vi är redo att öppna sammanträdet eftersom många är på plats, däribland jordbruksministern och hans medarbetare som vi säger välkomna till.

I dag har vi för ovanlighetens skull en relativt överblickbar agenda. Vi får se vart den för oss. Vi har även ett par andra frågor att ta upp i nämnden, men vi börjar förstås med jordbruks- och fiskefrågorna. Först har vi som vanligt en återrapport. Innan vi går in på den ska jag dock anmäla att vi haft skriftlig procedur om förra veckans A-punkter; den avslutades som sig bör kl. 14.00 i fredags med stöd för regeringens ståndpunkter i samtliga fall.

När vi lite senare i dag justerar protokoll skulle jag vilja föreslå att vi även justerar protokollet från i onsdags, den 18 mars. Därmed har jag anmält det i tid och ni kan fundera på det tills vi kommer till den punkten. Det gäller alltså statsministersamrådet.

Då går vi in på jordbruksfrågorna och börjar med återrapporten från den 19 januari. Den är utsänd, men jag ger ordet till jordbruksministern. Varsågod!

Anf. 2 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Jag är som vanligt beredd att svara på frågor.

Anf. 3 CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Jag har en fråga om situationen på mjölkmarknaden. Frågan återkommer senare på dagordningen, men jag vill ändå ta upp den nu. I texten kan man läsa att jordbruksministern har uttryckt att han hyser stort förtroende för kommissionen och noga följer marknaden samt presenterar lämpliga förslag enligt den kompetensfördelning som råder på området.

Jag undrar lite grann över uttrycket ”lämpliga förslag”. Avser det till exempel exportbidrag, att det senare infördes och att beslutet fattades i förvaltningskommittén? Eller vad avses? När man säger ”lämpliga förslag” upplever jag att det lämnar stort utrymme för vad som händer sedan, att de beslut som fattas senare blir legitimerade. Det tycks som självklart om man har lämpliga förslag att komma med. Jag har uppfattat att jordbruksministern åtminstone på hemmaplan säger att man inte ska införa exportbidrag och sådant. Jag skulle därför vilja höra jordbruksministerns kommentar till detta.

Anf. 4 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Kommissionen har enligt den kommittologi som finns möjlighet att införa vissa åtgärder enligt de marknadsordningar som gäller, i detta fall för mjölk. Min uppfattning är att vi ska undvika diskussioner om att införa ytterligare möjligheter att införa sådana saker som kan hämma till exempel konkurrens på en fri, öppen och liberal marknad, vilket är vad vi vill ha. Det var den frågan jag ville föra in i diskussionen, detta apropå att många av våra kolleger är intresserade av att införa ytterligare instrument för att stödja i det här fallet mjölksektorn; i många andra sammanhang handlar det om andra sektorer som är utsatta för press av något slag.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

För ordningens skull vill jag nämna att frågan om att ändra på instrumenten återkommer senare. Jag inser att det skedda och det kommande flyter ihop. I det här fallet kom frågan upp även när vi samrådde med Rolf Eriksson. Det ska anmälas, så att det också framgår av protokollet, att förvaltningskommitténs aktiviteter i sig självklart inte kräver samråd i riksdagen, utan det sker, som jordbruksministern sade, enligt egna regler. Helt värderingsfria är de naturligtvis inte, och därför är det fullt förståeligt att frågan kom upp, vilket den gjorde när vi senast sågs.

Har Carina Ohlsson fått svar i den delen?

Anf. 6 CARINA OHLSSON (s):

Jag känner inte riktigt att jag fått svar. Man öppnar nu upp för detta. Först säger man på ett sätt, men sedan får vi efter ett par dagar ändå veta att ett sådant bidrag införs. Tycker jordbruksministern att det är lämpligt att man först säger att man har ett stort förtroende och att man hyser förhoppningen att det ska komma lämpliga förslag och att det sedan bara tar några dagar innan det beslutas om exportbidrag?

Som vi har uppfattat det har ministern på hemmaplan sagt att man inte är för den typen av förslag, alltså att det ska införas i sådana situationer som vi är överens om är väldigt svåra. Är jordbruksministern för den typen av förslag som trots allt fattades? Det ges lite dubbla signaler.

Anf. 7 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Aktuell frågeställning har varit föremål för en interpellationsdebatt i riksdagen. Jag kan referera den debatten på så sätt att de åtgärder som nu är införda infördes tidigare, alltså före vårt ministermöte.

Det som var under diskussion var att många medlemsstater ville ha kraftfullare åtgärder, alltså mer pengar in i dessa system. För att blockera dem som ville det måste vi, anser jag, stödja kommissionen så att inte kommissionen blir överkörd av dem som vill ha än mer av till exempel exportbidrag.

Den generella svenska hållningen är vi överens om i riksdagen, och den står också jag för. Vi ska ha en liberal, öppen och fri marknad på dessa och alla andra produkter. Det är vår handlingslinje, men för att över huvud taget komma fram i vissa frågor gäller det att stödja kommissionen så att vi inte blir överkörda av dem som vill någonting annat än exempelvis Sverige.

Anf. 8 CARINA OHLSSON (s):

Jag måste kontrollera datumen. Ministerrådet var den 19 januari. I de handlingar vi har står att beslutet om exportbidrag fattades den 22 januari. Jag vet inte om det står fel i våra handlingar, men den 19 januari kommer före den 22 januari.

Anf. 9 ORDFÖRANDEN:

Det var inför det rådsmötet vi samrådde med Rolf Eriksson, som då hänvisade till förvaltningskommittén.

Anf. 10 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Exportbidragsinstrumentet finns i marknadsordningen. Interventionssystemen finns i marknadsordningen.

Anf. 11 PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! Jag har en fråga om de punkter vid mötet som gällde genetiskt modifierade organismer. Jag konstaterar att Sverige blev nedröstat igen; jag har tappat räkningen på hur många gånger det hänt i dessa frågor. Jag konstaterar också att jordbruksministern har kritiserat den tidigare regeringen för att inta sådana positioner att man satt sig på läktaren, som ministern uttryckt det, det vill säga att man inte kunnat påverka besluten för att man haft för extrema positioner. Jag kan tycka att Sverige fått den rollen vad gäller genmodifierade organismer.

Min fråga är helt enkelt om jordbruksministern kan se några skäl att nyansera Sveriges ståndpunkt med anledning av de återkommande negativa resultaten, alltså att Sveriges linje aldrig får genomslag i dessa frågor.

Anf. 12 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! I de allra flesta fall, kanske i alla de fall jag kan påminna mig, har det blivit ett låt oss kalla det icke-beslut, det vill säga att det funnits blockerande minoriteter åt det ena eller andra hållet, eller åt båda hållen – alltid. Jag kan därför inte se att vi så att säga får ge oss. Det får den andra sidan också göra. Det innebär i praktiken att ärendena går tillbaka till kommissionen för avgörande och ställningstagande.

Jag ser av det skälet ingen anledning att ändra regeringens hållning. När regeringens hållning ändras ska det göras på saklig grund, inte beroende på att vi får stryk i en och annan fråga. Det har vi alltså inte fått i detta fall, för det finns blockerande minoriteter åt andra hållet. Beslut ska fattas på sakliga grunder.

Anf. 13 PER BOLUND (mp):

Då är vi i alla fall överens om att beslut ska fattas. Problemet är att beslut inte fattas i dessa frågor, utan om och om igen för man över dem från den politiska nivån till tjänstemannanivån.

Vore det inte lämpligt att länderna i EU någon gång kom fram till en ståndpunkt som fungerar, till en politik som är hållbar och kan genomföras? Uppenbarligen finns inte någon sådan politik i dagsläget.

Anf. 14 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

I sak innebär de fall som jag kan relatera till att Sverige ”får rätt”. Kommissionen brukar faktiskt besluta i enlighet med den ståndpunkt som Sverige har intagit. Jag vore glad om vi kunde få över fler medlemsstater på den hållningen så att vi fick rådsbeslut i de ärenden som råden har möjlighet att fatta beslut om. Det har dock inte varit möjligt eftersom det finns väldigt fasta hållningar hos en del nationer som de inte är beredda att ändra på. De beslut som vi grundar våra ställningstaganden på och röstar efter bygger på vetenskap. Det tycker jag att man ska grunda besluten på, både i detta och i andra sammanhang.

Anf. 15 PER BOLUND (mp):

Där är vi överens, men även vetenskapen är kluven i den här frågan. Jag tror inte att vi kan komma överens om just denna fråga här och nu – tyvärr.

Jag har också en fråga som rör regleringen av import av timmer och släppandet av trävaror på marknaden. Sverige har fört fram att man ska ha vidare diskussioner för att förtydliga förslaget. Det innebär, vad jag kan se, en försening av processen och att beslutet senareläggs, vilket gör mig orolig. Alla som arbetar på miljöområdet vet hur allvarligt det är med import av illegalt avverkat timmer och hur allvarlig situationen är i många länder i syd, där en stor andel av timret kommer från just illegal avverkning.

Jag vill höra hur regeringen ser på tidsplanen så att vi så snabbt som möjligt kan komma till beslut i den frågan.

Anf. 16 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Frågeställningen är viktig. Vid mina samtal med det nuvarande, tjeckiska, ordförandeskapet kan jag meddela nämnden att tjeckerna har en hög ambition i den frågan. De har en hög ambition för att få fram ett förslag som vi kan ta ställning till. Det innebär dock inte att det ska ske utan att vi har grundliga diskussioner. Det måste vi, som jag ser det, ha i det här fallet eftersom det är stora värden vi pratar om, inte minst när det gäller Sverige och svensk ekonomi. Det hindrar inte att vi kan få ett förslag inom en rimlig framtid och det är, som sagt, också tjeckernas ambition.

Anf. 17 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att vi kan lägga återrapporten till handlingarna.

Vi går vidare till information och samråd inför det kommande rådsmötet. Jag vill först anmäla att det var information i miljö- och jordbruksutskottet i går inför detta rådsmöte och den framfördes av ämnesrådet Eva Sjögren.

Det är numera så att godkännande av A-punktslistan ligger utanför sammanträdena, därför är första punkten nr 3, men den lär vara struken, om jag är rätt informerad. Jordbruksdepartementets tjänstemän nickar. Vi går då till punkt 4, Situationen på mjölkmarknaden, som delvis är nämnd.

Här vill jag anmäla att miljö- och jordbruksutskottet antog ett utlåtande om hälsokontrollen i februari 2008 och hade överläggningar om densamma den 17 juni 2008. Där var man överens, vill jag minnas. Det finns länkar till det i era handlingar.

I nämnden har frågan varit uppe flera gånger, bland annat enligt det vi berörde nyss. Vi överlade om situationen på mjölkmarknaden den 14 november då det fanns stöd för regeringens då angivna ståndpunkt utan några avvikande meningar i det fallet.

Nu förväntas en diskussion mot bakgrund av det som redan är nämnt och som jordbruksministern säkert nämner igen.

Anf. 18 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Med anledning av det svåra läget inom den europeiska mjölksektorn kommer det på jordbruks- och fiskerådet den 23 mars att föras en diskussion om den rådande situationen.

Tyskland har aviserat att man avser att föra upp till diskussion genomförandet av vissa beslut inom ramen för hälsokontrollen då situationen inom mjölksektorn förändrats sedan överenskommelsen träffades. Det efterfrågas en politisk diskussion om vissa delar som rör mjölkmarknaden.

Jag anser att framtiden för våra mjölkproducenter i Europa ligger i en ökad marknadsanpassning, där frågor om kvalitet och produktutveckling blir allt viktigare.

Många av de beslut som vi har fattat i samband med hälsokontrollen har varit svåra, men jag anser att de banar väg för en väl fungerande europeisk jordbrukspolitik och marknad som inte bör ifrågasättas. Sannolikt kommer även flera medlemsstater som tidigare krävt att exportbidragen för mjölkprodukter ska öka att utnyttja tillfället att återigen föra upp frågan på dagordningen för synpunkter.

Den svenska ståndpunkten till exportbidrag är att de snedvrider marknaden, inte minst i mottagarländerna, samt att de inte bidrar till att skapa en långsiktigt konkurrenskraftig europeisk mjölksektor. Detta kommer jag givetvis att poängtera på mötet.

Anf. 19 ORDFÖRANDEN:

Jag vill på förekommen anledning ställa en fråga. Vi kan så att säga inte göra annat än att samråda om den svenska positionen. Men vi kan naturligtvis vara nyfikna, och det är viktigt för förhandlingssamrådet att göra en bedömning av det politiska läget. Kan jordbruksministern kommentera det ytterligare? Hur få är det just nu som slåss för den ganska öppna linjen, och hur stort är egentligen hotet om ökade subventioner?

Anf. 20 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Svaret är att vi blir allt färre, tyvärr.

Vi kan notera att det förekommer demonstrationsyttringar i flera av medlemsstaterna numera, ganska kraftfulla demonstrationsyttringar. Vi kan konstatera att det förs interna diskussioner i länder som normalt brukar vara på vår sida när vi pratar marknad, när vi pratar frihandel, när vi pratar icke-protektionism och liknande saker.

Såvitt jag vet har vi emellertid fortfarande stöd från Danmark och från England, United Kingdom.

Anf. 21 ORDFÖRANDEN:

Det här är information, men för vår del bör vi nog konstatera att det verkligen är skarpt läge och förhandlingar som pågår och därför fatta ett förhandlingsuppläggsbeslut.

Anf. 22 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Jag har en följdfråga. Det underliggande resonemanget är mjölkreformen som löper fram till 2013. Det är inom ramen för den som de instrument som vi talade om tidigare och de överenskommelser som är gjorda ligger. Hur ser det ut? Uppenbarligen vill man riva upp dem också eller lägga till mer pengar än vad som sägs i den reform som faktiskt ger ett visst utrymme för stöd när interventionspriserna sjunker till en viss nivå. Kan vi få bara en liten kommentar så att vi om möjligt greppar hela situationen.

Anf. 23 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det förs en sådan diskussion om att förändra den överenskommelsen. Låt oss använda oss av orden riva upp den överenskommelse som slöts i november i samband med hälsokontrollen. Den förs beroende på att situationen är som den är, men framför allt beroende på att ett land, i det här fallet en stor nation som Tyskland, har anslutit sig till diskussionen om att göra förändringar i det beslut som fattades om hälsokontrollen. Det innebär att vi, enligt min uppfattning, tar ett steg tillbaka.

Anf. 24 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att vi har stöd för regeringens här angivna upplägg inför fortsatta förhandlingar.

Vi går vidare till punkt 5. Den lär däremot vara information även för oss. Det handlar om ett meddelande om en förenklad gemensam jordbrukspolitik. En framgång för alla, står det i papperen i alla fall.

Den frågan är rent tekniskt ny i nämnden, även om ämnet onekligen har varit här förut.

Anf. 25 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Kommissionen kommer vid rådet att presentera en rapport som visar resultatet av det program som den lade fram i sitt meddelande från 2005 om förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken. Bland de åtgärder som har genomförts kan kommissionen förväntas nämna följande: sammanläggning av 21 olika marknadsordningar till en samlad marknadsordning, den studie som gjorts för att mäta jordbruksföretagens administrativa kostnader, upprättandet av ett nätverk av nationella experter för utbyte av idéer och erfarenheter av förenkling, 2008 års översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken, den vi kallar för hälsokontrollen, samt GD Jordbruks rullande åtgärdsprogram för teknisk förenkling av EU:s jordbrukslagstiftning, där åtgärder bygger på bland annat förslag från medlemsstater och jordbrukets intresseorganisationer.

Jag förväntar mig också att kommissionen redogör för hur förenklingsarbetet ska utvecklas i fortsättningen. Rådets tjeckiska ordförandeskap har som målsättning att rådsslutsatser ska antas på grundval av kommissionens meddelande. Jag kommer att verka för att dessa rådsslutsatser drar upp tydliga riktlinjer för det fortsatta förenklingsarbetet. Målsättningen bör vara att uppnå konkreta och mätbara resultat.

Anf. 26 CARINA OHLSSON (s):

Jag begärde ordet med anledning av de sista orden som jordbruksministern sade, konkreta och mätbara resultat. Vi anser att man inför Sveriges kommande ordförandeskap skulle kunna redovisa att det är en framgång för alla om man minskar de administrativa bördorna. Det står att vissa förenklingar har gjorts. Om man tar både de som är gjorda på EU-nivå och på nationell nivå, har man då så att man kan visa att det är konkreta och mätbara mål, så att man kan visa upp goda exempel? Det kan ju vara ett bra argument även i de här diskussionerna, liksom utifrån det förra ärendet där jordbruksministern sade att det finns en del länder som börjar tveka och tvivla, som Tyskland. Vi hör ofta här hemma att det är väldigt goda politiska relationer mellan den politiska ledningen i Sverige och Tyskland. Då kunde detta vara en sådan sak som man kanske kunde ena sig om för att visa framgång.

Anf. 27 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Tack för frågeställningen som är viktig, tycker jag.

Jag kommer när jag är i Bryssel på måndag och tisdag att ha ett bilateralt möte med jordbrukskommissionären där jag bland annat kommer att efterfråga synpunkter från henne på hur vi under vårt kommande svenska ordförandeskap kan föra den här frågan vidare, eftersom regeringen har samma målsättning som kommissionen, det vill säga att lätta på de administrativa bördorna för i detta fall jordbruksföretagare med 25 procent.

I de rapporter som vi får del av säger kommissionen att deras avsikt är att man ska uppnå samma mål, det vill säga minus 25 procent, men också att man kommer att kunna göra det. Det förutsätter förstås att alla hjälps åt, att alla bidrar i arbetet och att det inte blir blockerande minoriteter och liknande när vi kommer till konkreta saker att genomföra.

Vad beträffar mätbarheten kan jag inte svara på hur kommissionen kan mäta sina förenklingar, men i Sverige har vi faktiskt utvecklat metoder för att mäta detta, vilka för övrigt redovisas någon gång då och då till riksdagen.

Anf. 28 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen på den punkten och går vidare till punkt 6, Rapport om informations- och kommunikationsteknik på landsbygden.

I denna form är frågan ny i nämnden, men frågan om IT på landsbygden har naturligtvis berörts förut, dels i trafiksammanhang, dels i samband med behandlingen av den ekonomiska återhämtningsplanen. Den behandlade vi den 6 februari när vi hade Ekofin, den 13 mars inför allmänna rådet, då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt med avvikande meningar från s, v och mp. Däremot var vi överens i saken i förrgår när vi samrådde med statsministern inför Europeiska rådet, där frågan också behandlas.

Nu ska det presenteras en ny rapport och därefter diskuteras.

Anf. 29 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Vid Europeiska rådet i december 2008 togs beslut om en återhämtningsplan för ekonomin. Kommissionen fick i uppdrag att återkomma med en lista över EU-finansierade projekt. I kommissionens förslag nämns bland annat energinätverk och bredbandssatsningar som lämpliga områden.

Återhämtningsplanen diskuteras vid Europeiska rådet i dag. Punkten på jordbruksrådet på måndag handlar inte om återhämtningsplanen i dess helhet utan om en rapport om bredband som kommissionen ska presentera. Rapporten beskriver behovet av en stark strategisk policy för utveckling av bredband på landsbygden och att denna policy kräver samarbete mellan EU:s institutioner och nationella och regionala organisationer och fonder.

Kommissionen fastslår att målet är bredband till alla och att detta främjar social och ekonomisk utveckling på landsbygden. Rapporten diskuterar aktiviteter för att uppnå dessa mål inklusive övergripande tekniska åtgärder. Rådet ska inte ta ställning till rapporten, men medlemsstater kan förstås avge synpunkter om de så önskar.

Jag ser med intresse fram emot rapporten. Vi kommer att ta till oss den ekonomiska och tekniska information som läggs fram och analysera den noggrant.

Anf. 30 ORDFÖRANDEN:

Jag ska korrigera mig själv först. Visst var det så, vilket Jacob Johnsons rynkade näsa påminde mig om, att det var avvikande meningar från v och mp i onsdags om återhämtningsplanen, däremot inte från s. Tack för den korrigeringen, Jacob!.

Anf. 31 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

I det material som vi har fått angående utvecklingen av tjänster på landsbygden står det att det handlar om 15 miljarder euro. Vidare i texten kan man utläsa att dessa 15 miljarder euro läggs på IKT, och när man läser vidare i texten ser man att det står: En del av dessa pengar kommer att användas på landsbygden.

Vad menar man med att ”en del av” kommer att läggas på landsbygden? Det är kanske översättningen som är konstig – vad vet jag. Men det kändes lite konstigt. Om det är en satsning på bredband för landsbygden ska väl pengarna gå till det och inte bara en del av det.

Anf. 32 ORDFÖRANDEN:

Jag vill ställa en följdfråga. De 15 miljarderna står med i det som är markerat med en stor siffra 11, det vill säga den rådspromemoria vi har fått. Själv reagerade jag på 1 miljard redan på s. 5. Jag undrade om det var en del av de 5 som Europeiska rådet nu diskuterar eller om det ligger utanför.

Jordbruksministern kan väl precisera finansieringsbiten i största allmänhet.

Anf. 33 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Paketet är uppe för diskussion och förväntat beslut i dag. Den miljard som det står om i våra handlingar är en del av det totala paketet. Det är inte något vid sidan om eller något annat paket utan det är en del av den totala återhämtningsplanen.

Vad beträffar Carina Adolfsson Elgestams fråga är min kommentar att jag just nu vet att det pågår diskussioner om vilken flexibilitet det ska finnas för användning av pengarna. Jag kan inte ge någon bättre kommentar eller ett bättre svar just för tillfället eftersom jag vet att detta nu är föremål för diskussion på Europeiska rådet.

Anf. 34 ORDFÖRANDEN:

Vi kommer inte längre i sak i dag. Jag sitter här och tänker högt om det här har förhandlingsinnehåll eller om det bara är en anmälan. Det känns som att vi kan nöja oss med att tacka för informationen i dag, och sedan återkommer vi i skarpare form när anledning gives.

Då har vi punkt 7, Övriga frågor. Jag vill uppmärksamma framför allt nämndens ledamöter på att det har tillkommit hel hoper sådana frågor, åtminstone ett tiotal. Enligt mina noteringar är punkt 7 a struken. Punkt c är struken men återuppstår i någon liknande form senare på en ganska lång lista. På denna lista finns också en begäran från den svenska delegationen angående plockning av gäss – dunfjädrar.

Jag har som vanligt en rekommendation. Vi har fått underlag på många av de andra övriga frågorna, även om flera kom sent. De är informationsfrågor för oss. Om det är något särskilt som jordbruksministern vill kommentera, till exempel den svenska frågan, är han välkommen att göra det.

Anf. 35 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Som ni säkert vet visade TV 4 den 1 februari ett program om plockning av dun och fjädrar från levande gäss. Djuren behandlades illa i filmerna, och programmet fick mycket stor uppmärksamhet. Departementet har fått ta emot ett stort antal brev och telefonsamtal med anledning av programmet.

Jag själv reagerade starkt på bilderna. Jag har tagit kontakt med min ungerske kollega. Vi kommer att ha ett bilateralt möte och samtal vid ministerrådsmötet den 23 mars.

Jag har även skrivit ett brev till kommissionen och bett om klargöranden i frågan. Glädjande nog har kommissionen agerat snabbt och via chefsveterinärerna skickat ut ett dokument till alla medlemsländer där man ställer ett antal frågor om dunplockningen. Kommissionen vill till exempel veta i vilka länder plockning förekommer, om det finns nationell lagstiftning som reglerar plockningen, om länderna har kontrollerat de gårdar där plockning förekommer, om de i så fall har funnit brister och vad som har gjorts för att komma till rätta med dem. Kommissionen har gett medlemsländerna tre veckor för att svara, och jag ser fram emot kommissionens redovisning av svaren.

Om kommissionen skulle komma fram till att det inte är helt tydligt vad som gäller beträffande plockning av levande fåglar inom unionen anser jag att kommissionen bör lägga fram förslag som klargör rättsläget. Jag har också uttryckt detta tydligt i brevet som är sänt till kommissionen.

Anf. 36 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag vill bara uttrycka tillfredsställelse över att regeringen reagerar så snabbt på frågan och dessutom gör det genom att ställa en fråga och därigenom få fram det faktiska rättsläget. Vi hävdar i alla andra sammanhang att vårt agerande ska ske på vetenskaplig grund. Det är positivt.

Anf. 37 SOFIA ARKELSTEN (m):

Ordförande! Jag ska också stämma in i hyllningskören. Det här är oerhört bra, och det är ett snabbt och starkt agerande.

När vi pratade om detta i går som hastigast i miljö- och jordbruksutskottet tog vi upp språkbruket. Det var ett bra förtydligande att man redan i frågan bemöter en del av de argument som man kan få, till exempel att använda ordet skörda, harvest – ett ganska obehagligt ord för att slita fjädrar av fåglar. Ni kanske kan utveckla det lite.

Anf. 38 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Eva Sjögren är specialist på området.

Anf. 39 Ämnesrådet EVA SJÖGREN:

Särskilt tack för det, jordbruksministern!

Det gällde frågan om att skörda fjädrar och språkbruket. Det är ett språk som används av de länder som kan antas försvara metoden. Som jag sade i går är det en snarast retoriskt ställd fråga till kommissionen. Går det verkligen att ”skörda” fjädrar från gäss utan att de utsätts för smärta?

Anf. 40 PER BOLUND (mp):

Jag har ett par andra Övriga frågor.

Än en gång är det en fråga om genetiskt modifierade organismer från den nederländska delegationen. Det skulle vara bra om det fanns någon mer information. Jag skulle gärna vilja veta vad frågan egentligen handlar om.

Det gäller även frågan från den finska delegationen om problem i fråga om tillgång till ekologiskt proteinfoder. Begär man undantag från reglerna för ekologisk produktion eller är det andra frågor som är uppe?

Anf. 41 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag har en fråga som egentligen rör punkten 7 c, som ordföranden sade var struken men som återkom på en lång lista. Då är den väl med, antar jag. Min fråga gäller högnivåkonferens om kvaliteten på jordbruksprodukter. Det är tydligen en information.

Det finns en svensk ståndpunkt om detta. Det gäller framför allt punkt 1, produktionskrav och handelsnormer. Det som finns med i den svenska ståndpunkten, bland annat regelverk för WTO, är alldeles utmärkt.

Jag skulle vilja veta lite mer. När jag tänker på produktionskrav är det fråga om kvalitet på produkter och hur produktionen fungerar. Jag har lite svårt att sätta likhetstecken med det som står i punkt 1 om regelförenklingar. Därför vill jag veta lite mer vad som döljer sig bakom. Det har kanske funnits ett resonemang angående produktionskrav. Detta är viktigt. Jag tänker mer på hur frågan om hur jorden brukas och skötsel av djur – med tanke på den förra frågan – ryms under produktionskrav. Kan ministern utveckla det lite mer?

Anf. 42 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Vi börjar med GMO och Nederländerna.

Förslaget är mycket kortfattat. Merparten av de centrala frågeställningarna i GMO-lagstiftningen berörs inte i noten från Nederländerna. Det rimligaste är därför att avvakta en närmare presentation från Nederländerna.

Emellertid vill jag säga att Nederländernas förslag skulle innebära genomgripande förändringar av EU:s nuvarande regelverk om GMO. Konsekvenserna skulle inte bara gälla GMO-frågan utan också påverka grundläggande principer som den inre marknadens funktion. Därför måste konsekvenserna av förslaget analyseras noggrant innan Sverige kan inta en ståndpunkt.

EU har reformerat sitt GMO-regelverk i striktare riktning flera gånger under 1990-talet. Reformerna har hittills inte bidragit till att överbrygga motsättningarna mellan medlemsstaterna och inom kommissionen. Medlemsstaternas meningsskiljaktigheter i GMO-frågan är så stora att det för närvarande skulle vara mycket svårt att nå enighet om en så genomgripande reform av lagstiftningen som föreslås i det här fallet. Även om det nuvarande GMO-regelverket i EU är föremål för oenighet fungerar det i den meningen att riskbedömningar görs och att ärenden handläggs. Det är en viktig skillnad mot det föregående regelverket, som i praktiken inte tillämpades på grund av det moratorium som fanns hos vissa medlemsstater av dess tillämpande. Det bidrog till att EU hamnade i en WTO-panel på grund av GMO-frågan.

När det gäller frågan om att beakta socioekonomiska kriterier i godkännandeprocessen finns det redan i dag visst utrymme för detta i den befintliga lagstiftningen. Sverige står fast vid ståndpunkterna om socioekonomiska kriterier i godkännandeprocessen som presenterades inför miljörådet i december. Miljörådet antog i december rådsslutsatser om GMO. Enligt slutsatserna ska kommissionen presentera en rapport om genomförandet av utsättningsdirektivet 2001/18/EG. Rapporten ska bland annat behandla socioekonomiska konsekvenser av utsläppande på marknaden av GMO. Medlemsstaterna kan också samla och utbyta information om socioekonomiska konsekvenser av GMO. Kommissionen uppmanas att sammanställa en rapport baserad på medlemsstaternas uppgifter och överlämna den till rådet och Europaparlamentet i juni 2010. Därför anser Sverige inte att det finns tillräckliga skäl att gå längre med de socioekonomiska frågorna än vad som angetts i rådsslutsatserna från miljörådet i december 2008.

Anf. 43 PER BOLUND (mp):

Nu väckte jordbruksministern verkligen vår nyfikenhet när det gäller vad som egentligen föreslås av den nederländska delegationen. Om det är ett kortfattat meddelande kanske vi kan få lite information om vad de egentligen vill. Det kanske till och med finns möjlighet att få ut texten?

Anf. 44 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Mina medarbetare viskar i mitt öra att texten har lämnats över.

Anf. 45 ORDFÖRANDEN:

Ja, mina medarbetare viskar något liknande. Jaak Meri sitter här med texten i handen. Han ser absolut till att nämndens ledamöter får titta på texten. Vi brukar försöka hålla ned materialmängden i utskicken på informationspunkten. Vi fixar det bums.

Anf. 46 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag ställde en fråga om högnivåkonferens om kvaliteten på jordbruksprodukter.

Anf. 47 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Beträffande Carina Adolfsson Elgestams fråga om högnivåkonferens om kvaliteten på jordbruksprodukter och i den svenska ståndpunkten nämnd regelförenkling vill jag säga att den diskussion som vi har fört internt om de punkter som är uppradade i den svenska ståndpunkten innebär att vi har kunnat utgå från att vi när det gäller produktion av livsmedel har till exempel tvärvillkorsbestämmelser som också reglerar exempelvis djurskyddet, att man ska vara rädd om omgivande natur och miljö vid odling av olika grödor och liknande.

De saker som vi säkert alla tycker är viktiga vid jordbruksproduktion, vid aktiviteter över huvud taget på mark, är införda i redan existerande lagstiftning och dokument, varför vi försöker uppmana till att inte införa dubbla bestämmelser, lagstiftningar, där vi upprepar sådant som redan finns. I det här fallet, om vi pratar djurskydd, är det en del av de tvärvillkor som vi har för att få del av de gårdsstöd och liknande som finns i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Anf. 48 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Gäller detta bara djurproduktion? Det gäller inte grödor och annat?

Anf. 49 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Självklart gäller det all jordbruksproduktion. Tvärvillkoren gäller även för växtodlingssidan. Nu nämnde jag exemplet djurskydd just av skälet att frågeställaren tog upp det i sin fråga. I tvärvillkoren finns ganska många villkor som ska vara uppfyllda för att man ska inrymmas i den gemensamma jordbrukspolitiken och få del av de stöd och liknande som finns i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Anf. 50 PER BOLUND (mp):

Jag hade en fråga om frågan från den finska delegationen om tillgången på ekologiskt proteinfoder. Finns det någon närmare beskrivning av vad det innehåller?

Anf. 51 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Jag ber om ursäkt, men jag glömde den frågan. Regeringen ser positivt på att utnyttja det som produceras på omställningsarealen även under första året av omställningen och särskilt när denna areal finns på samma företag som djuren. Vi kan stödja Finland när det gäller att inkludera att proteingrödor som odlas under första omställningsåret får ingå i djurens foder.

Sverige kan även vara öppet för att höja nuvarande procentsats för foder som produceras under det första omställningsåret. Däremot ser vi inte det som lämpligt att införa begränsad tillgång på den inre marknaden som en katastrofsituation, bland annat mot bakgrund av att det kommer att vara mycket svårt att avgöra när en sådan situation föreligger eller inte.

Sverige är också emot att öppna diskussionen på nytt om artikel 68 och ser att medlemsländerna bör försöka utnyttja de möjligheter som finns inom ramen för denna artikel men särskilt inom landsbygdsprogrammet.

Anf. 52 PER BOLUND (mp):

Om det finns information som har kommit till kansliet skulle jag uppskatta att få den.

Anf. 53 ORDFÖRANDEN:

Det har vi redan lovat. Det är en rent kopieringsteknisk fråga hur många minuter det tar.

Anf. 54 CARINA OHLSSON (s):

Det var lunchdiskussionen …

Anf. 55 ORDFÖRANDEN:

Den tänkte jag komma till. Jag tänkte att jordbruksministern själv skulle få berätta om den först, och sedan får Carina Ohlsson med flera ställa frågor.

Vi tackar för informationen i övriga frågor.

Nu handlar det om lunchdiskussionen angående krisens inverkan på jordbrukssektorn som är en informell lunchdiskussion men säkert intressant att höra om i alla fall.

Anf. 56 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Vid lunchen kommer en informell diskussion om den finansiella krisens effekt på jordbrukssektorn att gå av stapeln. Jag kommer att framhålla att Sverige ser den stundande globala krisen i världsekonomin som allvarlig och att det är för tidigt att dra några generella slutsatser om hur krisen har påverkat och kommer att påverka jordbrukssektorn i dess helhet.

Vi kan dock notera att vi märker av krisen på ett antal områden i Sverige. Den allmänna oron på kreditmarknaden har lett till att små företag dit jordbrukarna hör har nedprioriterats av bankerna trots att jordbruket är mindre drabbat än andra sektorer.

Jag kommer även att nämna situationen inom mjölksektorn, där de svenska producentpriserna har fallit tillbaka kraftigt under det senaste halvåret. Ett annat orosmoln är att livsmedelspriserna kommer att fortsätta att stiga i konsumentledet samtidigt som konsumenterna har mindre pengar att röra sig med och parallellt med att priserna till producenterna alltså sjunkit.

Jag tycker att de åtgärder som omfattas av hälsokontrollen är tillräckliga för att bemöta den finansiella krisen.

Vid lunchen kommer jag att understryka att under en tid av kris i världsekonomin är det av stor vikt att EU:s medlemsstater agerar enhälligt och inte lockas av ett protektionistiskt agerande.

Anf. 57 ORDFÖRANDEN:

Nu undrar jag om till exempel Carina Ohlsson har någon fråga om detta. Nej. Någon annan? Jag finner inte så. Då tackar vi för informationen om lunchdiskussionen.

Om jordbruksministern vill kommentera någon av A-punkterna går det bra. Annars behandlar vi dem i sak i skriftligt samråd numera. Vi tar det senast kl. 14.00 i eftermiddag.

Vi tackar jordbruksministern för i dag. Trevlig helg!

Innehållsförteckning

1 § Jordbruk och fiske 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf. 3 CARINA OHLSSON (s) 1

Anf. 4 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf. 5 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 6 CARINA OHLSSON (s) 2

Anf. 7 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf. 8 CARINA OHLSSON (s) 3

Anf. 9 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 10 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf. 11 PER BOLUND (mp) 3

Anf. 12 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf. 13 PER BOLUND (mp) 4

Anf. 14 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf. 15 PER BOLUND (mp) 4

Anf. 16 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf. 17 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 18 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf. 19 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 20 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf. 21 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 22 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 6

Anf. 23 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf. 24 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 25 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf. 26 CARINA OHLSSON (s) 7

Anf. 27 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf. 28 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 29 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf. 30 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 31 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 8

Anf. 32 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 33 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf. 34 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 35 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf. 36 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 10

Anf. 37 SOFIA ARKELSTEN (m) 10

Anf. 38 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 10

Anf. 39 Ämnesrådet EVA SJÖGREN 10

Anf. 40 PER BOLUND (mp) 10

Anf. 41 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 10

Anf. 42 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 11

Anf. 43 PER BOLUND (mp) 12

Anf. 44 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf. 45 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 46 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 12

Anf. 47 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf. 48 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 12

Anf. 49 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf. 50 PER BOLUND (mp) 13

Anf. 51 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf. 52 PER BOLUND (mp) 13

Anf. 53 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 54 CARINA OHLSSON (s) 13

Anf. 55 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 56 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf. 57 ORDFÖRANDEN 14

Fredagen den 20 mars 2009

EU-nämndens uppteckningar