Fredagen den 20 januari 2006

EU-nämndens uppteckningar 2005/06:22

1 §  Ekofin

Finansminister Pär Nuder

Återrapport från ministerrådsmöte den 6 december 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 24 januari 2006

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

God morgon, och god fortsättning! Jag hälsar ministern med medarbetare välkomna till årets första EU-nämndssammanträde och årets första programpunkt.

Vi börjar med en återrapport. Varsågod!

Anf.  2  Finansminister PÄR NUDER (s):

Tack, herr ordförande! Jag har inget att tillägga utöver den skriftliga återrapporten.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor från ledamöterna. Då godkänner vi återrapporten.

Vi går in på ministerrådsdagordningen, och då har vi först ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf.  4  Finansminister PÄR NUDER (s):

Som vanligt vid ett nytillträdande ordförandeskap får vi en presentation av deras arbetsprogram för just Ekofinrådet. Den här gången är det en innovation i så måtto att det är ett gemensamt program för hela kalenderåret, det vill säga för både det österrikiska och det finska ordförandeskapet. En uppenbar fördel med ett gemensamt program är att det ger bättre framförhållning och därmed kontinuitet i rådsarbetet.

Om jag nu ska begränsa mig till första halvåret är detta alltid mycket präglat av olika processer, både på det ekonomisk-politiska området och på budgetområdet. I dessa avseenden är programmet heltäckande. Därutöver vill jag framhålla Europeiska investeringsbankens verksamhet, som kommer att tas upp under våren, i första hand omförhandlingen av bankens mandat för utlåning till länder utanför EU. För svensk del blir det viktigt att värna en balans i bankens utlåning mellan EU:s grannregioner, vilket i vårt fall handlar om Europas nordöstra grannländer. I första hand handlar det i närtid om Ukraina.

Anf.  5  KARIN THORBORG (v):

När jag läste det här om utlåningsmandatet förstod jag det så att det blir ett utökat mandat. Om det är på det viset vill vi från Vänsterpartiet bromsa lite, därför att vi är väldigt kritiska till investeringsbankens slutna verksamhet. Om man nu vill protestera mot de projekt som pengar lånas ut till når protesterna inte alltid någon ansvarig, och man vet inte riktigt vem man ska ställa till svars.

Innan man utökar det här mandatet skulle vi alltså vilja kräva att verksamheten öppnas upp så att detta blir mer transparent och att man klarlägger vem som har ansvarsfrågorna när det gäller att låna ut pengar.

Anf.  6  Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr ordförande! De här frågorna får väl aktualiseras vid ett tillfälle då vi har att diskutera utlåningsverksamheten för EIB.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Ja, det här är ett informationsärende, och det är ordförandeskapen själva som förfogar över sina arbetsprogram. Vi godkänner informationen.

Då går vi vidare till genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten.

Anf.  8  Finansminister PÄR NUDER (s):

Det är sammanlagt sex länder som kommer upp för granskning. Fem av dem gäller konvergensprogram, varav ett kommer från Sverige. Därutöver kommer det finska stabilitetsprogrammet upp. Jag börjar med det svenska programmet och tar därefter upp de övriga programmen i ett sammanhang.

I år granskas Sveriges sjunde uppdaterade konvergensprogram. Som vanligt sker rådets ställningstagande i form av ett yttrande. Jag tolkar förslaget till yttrande som ett erkännande av Sverige som ett av de mest seriösa och framgångsrika medlemsländerna när det gäller att bedriva en långsiktigt uthållig finanspolitik. Redan i kommissionens förslag slogs till exempel fast att Sveriges budgetläge är sunt och att den i konvergensprogrammet angivna budgetstrategin är ett exempel på en finanspolitik som genomförs i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Det är ett helhetsomdöme som rådet nu ställer sig bakom. Programmet får också bra betyg i granskningen av detaljerna. Regeringsprognoserna bedöms generellt sett vara trovärdiga. Detta gäller både ekonomisk tillväxt och inflation. Den största prognosrisk som identifieras avser de offentliga finanserna, och då att utfallet kan bli betydligt bättre än beräknat i konvergensprogrammet.

När det gäller hållbarheten på riktigt lång sikt bedöms Sverige hamna i den bästa gruppen för vilken riskerna bedöms som små. Kommissionens beräkningar av det så kallade bnp-gapet skiljer sig i någon mån från vår egen bedömning av hur mycket lediga resurser som finns tillgängliga i ekonomin. Enligt kommissionen skulle den svenska ekonomin i princip vara i balans redan nu.

För den som följer svensk ekonomi och den situation som råder på arbetsmarknaden framstår det som svårförståeligt. Det finns fortfarande lediga resurser på arbetsmarknaden, och inflationstrycket bedöms av alla initierade analytiker att vara lågt de närmaste åren. Dessutom har analysen gjorts utifrån den bedömning som gjordes av de offentliga finanserna i budgetpropositionen. Vi vet redan nu att de offentliga finanserna ser ännu bättre ut än vad vi trodde i höstas, något som nyligen har bekräftats av Riksgäldskontoret. Det här är emellertid svåra men viktiga frågor, så man bör alltid fråga sig om politiken är väl avvägd. Jag har därför ingenting att erinra emot att den här aspekten förs fram i yttrandet. Sammanfattningsvis utgör rådets utlåtande i grund och botten ett väldigt gott betyg åt den förda ekonomiska politiken.

Jag går nu över till de andra granskade länderna. Både Danmark och Finland har i likhet med Sverige sunda offentliga finanser. Riskerna med avseende på kostnader för en åldrande befolkning anses vara låga. Förslaget till yttrande innehåller heller inga rekommendationer till åtgärder. Vad gäller övriga tre länder, Tjeckien, Slovakien och Ungern, är dessa föremål för förfarandet vid alltför stora underskott. Tjeckien och Slovakien anses vara på rätt väg för att komma till rätta med sina respektive underskott i linje med rådets rekommendation enligt artikel 104.7 i fördraget. Båda länderna uppmanas dock att ytterligare stärka den strukturella balansen. Det ungerska programmet anses däremot inte vara tillräckligt väl specificerat. Storleken på budgetsaneringen är i och för sig i linje med rådets tidigare rekommendationer, men inget konkret sägs om hur detta ska ske. Ungern uppmanas därför att presentera ett reviderat program senast den 1 september 2006.

Sammanfattningsvis är behandlingen av alla fem programmen oproblematisk, och vi kan därför ställa oss bakom förslaget till yttrande för samtliga fem länder.

Anf.  9  KARIN PILSÄTER (fp):

Det är ju väldigt glädjande att EU-kommissionen också uppskattar det budgetsystem som vi har i Sverige. Det visar ju vilken stor framgång man kan nå med ett bra och tydligt regelverk och en bra och tydlig budgetprocess, även om vi internt i landet också tycker att det finns en hel del i övrigt att önska. Det är klart: Man kan vara bäst i klassen, men om det i hög grad handlar om en obsklass kanske man inte kan se till bara sin relativa position utan också måste titta på de absoluta talen. Men det är bra så.

Jag hade en mycket konkret och jordnära fråga. På s. 3 i det här papperet finns det en not om att man har lite invändningar mot dataredovisningarna. Jag undrar bara om du har någon kommentar om det och om det är något material som borde finnas tillgängligt – om det är en lapsus eller om det är en not vi får stå ut med.

Anf.  10  MATS ODELL (kd):

Herr ordförande! Vi har ju andra arenor där vi kan diskutera svensk ekonomisk politik, så jag avhåller mig från det här och nu.

Jag har en fråga som gäller det ungerska programmet. Vilken attityd har den ungerska regeringen intagit till kommissionens begäran att man helt och hållet ska göra om programmet?

Anf.  11  Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag tror att statssekreterare Henriksson är bäst skickad att svara på bägge frågorna eftersom diskussionen har varit i EFK.

Anf.  12  Statssekreterare JENS HENRIKSSON:

Vi kan börja med frågan om dataserier. Det som har hänt är att man har en så kallad code of conduct som alla länder ska följa, och sedan granskar kommissionen detta. Det som har hänt är att alla länder har fått kritik, vilket vi kanske tycker är lite löjligt.

För Sveriges del är det så att det saknas ett antal serier. Dels är det Compensation for Employees – vi har uttryckt det lite annorlunda – där Statistical Discrepancy ger T minus 1 för Sectorial balances, och vi var osäkra på vad som efterfrågades, dels handlade det om tillväxten av relevanta utländska marknader och världsimportvolymen exklusive EU, när vi brukar titta på detta inklusive EU. Det är alltså frågor av den karaktären. Vad som hände på Ekonomiska och finansiella kommittén var att man beslutade att lyfta ned detta just till fotnoter eftersom det gällde så små frågor.

När det gäller den andra frågan som gällde Ungern kan jag säga att Sverige har varit väldigt hårt mot Ungern därför att Ungern så att säga slår ut med händerna och säger: ”Vi har val snart, och därför kan vi inget göra.” Då har vi från Sverige påmint om den svenska situationen 1991–1994 och hur en valrörelse som faktiskt kom att handla om hur man sanerar de offentliga finanserna kan vara till väldigt stor hjälp för ett land som har problem.

Anf.  13  Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag kan bara tillägga att det är en socialdemokratisk regering i Ungern.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Ja, då behöver ingen ställa den frågan. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går till nästa punkt.

Anf.  15  Finansminister PÄR NUDER (s):

Den gäller underskottsförfarandet hos Storbritannien. Rådet ska fatta beslut om huruvida det föreligger ett alltför stort underskott i Storbritannien. Om så anses vara fallet ska rådet även lämna en rekommendation till Storbritannien i syfte att komma till rätta med det alltför stora underskottet.

Storbritannien har två år i rad haft ett underskott som överstiger 3-procentsgränsen och antas i kommissionens höstprognos överskrida referensvärdet för såväl innevarande budgetår som budgetåret 2006/07. Rådet kommer sannolikt att rekommendera Storbritannien att så snart som möjligt, dock senast budgetåret 2006/07, komma till rätta med sitt alltför stora underskott. Det finns en bred uppslutning kring förslaget till beslut och rekommendation. Inte heller Storbritannien har motsatt sig förslaget. Hanteringen väntas bli oproblematisk.

Anf.  16  KARIN PILSÄTER (fp):

Jag har bara en kort synpunkt. Nu sade du att det finns en bred uppslutning. I det material som vi har fått framgår inte, och egentligen inte riktigt heller av det du sade nu, vilken den svenska ståndpunkten är. Eftersom vi ska ansluta oss till den är det väl bra om det framgår lite tydligare vilken den svenska ståndpunkten är.

Anf.  17  Finansminister PÄR NUDER (s):

Vi har ingenting att invända mot det förfarandet. Det är en konsensusståndpunkt.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Vi har våra kanslikommentarer att gå efter också, där detta finns.

Då har vi fått den svenska ståndpunkten, och jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då går vi över till förberedelser inför Europeiska rådet.

Anf.  19  Finansminister PÄR NUDER (s):

Vi kommer att få två presentationer av underlag inför vårens toppmöte om Lissabonstrategin. För det första är det en presentation av kommissionen om deras viktigaste bidrag till vårtoppmötet, den årliga framstegsrapporten om Lissabonstrategin. Själva rapporten antas av kommissionen först dagen efter. Vi får nöja oss med en muntlig orientering.

Det kan i detta sammanhang vara bra att påminna om vad som beslutades förra året och hur processen med Lissabonstrategin ser ut för våren.

I samband med halvtidsöversynen av Lissabonstrategin beslutade Europeiska rådet vid vårtoppmötet 2005 att medlemsstaterna ska presentera nationella handlingsplaner för hur man avser att genomföra strategins mål och riktlinjer i den nationella politiken. Nytt är således att den årliga rapporten på sysselsättningsområdet ingår som en del i det nationella handlingsprogrammet. Sverige presenterade det svenska handlingsprogrammet den 21 oktober i en skrivelse till riksdagen. Handlingsplanerna och utfallet av vad länderna presenterat utgör grunden för kommissionens framstegsrapport. Rapporten förväntas innehålla en bedömning av medlemsstaternas genomförande av strategin enligt vad länderna redovisat i sina nationella handlingsplaner. Även kommissionens förslag till åtgärder för att bidra till uppfyllandet av Lissabonstrategin väntas komma upp i rapporten.

Eftersom kommissionens framstegsrapport kommer att offentliggöras dagen efter Ekofin förutses ingen sakdiskussion, men rent allmänt kan sägas att vi från svensk sida välkomnar att processen effektiviseras. Vi tycker också att riktlinjerna bör kompletteras med landspecifika rekommendationer. Kommissionen har dock tidigare klargjort att framstegsrapporten inte kommer att innehålla några sådana rekommendationer.

Rapporten kommer att substansbehandlas på Gaerc den 30 januari. Därför kommer utrikesministern att återkomma till frågan i EU-nämnden i ljuset av den då antagna rapporten.

För det andra ska vi ge vägledning åt ett arbete om att analysera de offentliga finansernas kvalitet. Frågan om offentliga finansers kvalitet har ställts under både arbetet med Lissabonstrategin och genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten. Vi kommer på mötet att få ta ställning till några slutsatser om inriktningen av det fortsatta arbetet. Jag har inga problem med de föreslagna slutsatserna.

Jag har av ordförandeskapet blivit ombedd att kort redovisa bakgrunden till och erfarenheterna av det svenska ramverket kring budgetarbetet. Det gör jag gärna eftersom våra goda offentliga finanser i Sverige delvis är ett resultat av det ramverk som introducerats under det senaste decenniet. Jag tänker på utgiftstaken, överskottsmålet och budgetlagen. Det är min erfarenhet att kvaliteten i de offentliga finanserna börjar med budgetdisciplin och att ett väl avvägt ramverk leder till effektivitet på utgiftssidan. Jag ser erbjudandet till mig att inleda denna diskussion som ett bevis på att vi i Sverige varit framgångsrika i vårt reformarbete på budgetområdet.

Min bedömning är också att ramverket har bidragit till att stabilisera den makroekonomiska utvecklingen med god tillväxt och låg och stabil inflation som resultat och givit grundförutsättningar för en väl fungerande penningpolitik. Ramverket har också haft förtjänstfulla pedagogiska fördelar. Granskningar av måluppfyllelse diskuteras i medier och ökar allmänhetens kunskap om villkoren för finanspolitik och ekonomisk stabilitet.

Anf.  20  MATS ODELL (kd):

Det är ju glädjande att Sverige kan vara ett föredöme på detta område. Det är vi helt överens om. Jag hoppas bara inte att finansministern också redovisar den relativt omfattande katalog av olika sorters budgettrixande som har förekommit i den svenska verksamheten, utan att det är den ursprungliga versionen som får ligga till grund för detta.

Anf.  21  Finansminister PÄR NUDER (s):

Jag har ingen kommentar till det.

Anf.  22  KARIN PILSÄTER (fp):

Jag tänkte spinna lite på det, men det var mer generellt. Ett förslag är att man – jag vill inte strö salt i några budgettrickssår – i det här arbetet ska ta med just att studera utvecklingen över tiden och hur hållbara ramverken är över tiden. Vi kan ändå vara överens om att det är klart att man slirar lite mer på tangenterna för varje gång. Förslaget är också att man utvärderar huruvida detta är något generellt och om man bör dra några slutsatser, till exempel att regelverket med jämna mellanrum behöver ses över, och ser efter vad man kan dra för erfarenheter från deras länder och deras ramverk när det gäller vilka tendenser det finns till att töja på reglerna.

Anf.  23  Finansminister PÄR NUDER (s):

Ja, herr ordförande, jag vet inte hur jag ska kommentera det inlägget. Jag ska redogöra så nyktert och balanserat som jag någonsin är mäktig för det svenska ramverket.

Anf.  24  KARIN PILSÄTER (fp):

Ett betydligt mindre näraliggande exempel är ju själva stabilitetspakten, där det ju är alldeles uppenbart att efter ett antal år i kraft hade reglerna töjts så pass mycket att man tyckte att man behövde ompröva dem. Problemet var väl då från svenskt perspektiv att man töjde på själva regelverket i stället för att skärpa upp tillämpningen.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan har vi reducerade mervärdesskattesatser.

Anf.  26  Finansminister PÄR NUDER (s):

Det här är en gammal bekant för nämnden. Frågan om reducerade skattesatser på momsområdet står nu åter på dagordningen efter det att Europeiska rådet i december uppmanat Ekofinrådet att komma fram till en överenskommelse. Eftersom tiden för lågmomsförsöket upphörde vid årsskiftet är framför allt de länder som deltar i försöket mycket angelägna om att man kan komma överens om en lösning som gör att de kan fortsätta tillämpa den lågmoms de har.

Jag redovisar nu samma uppfattning som jag redovisade och fick stöd för av nämnden i december. Vi från Sverige vill inte motsätta oss att man nu enas om en kompromisslösning rörande lågmomsfrågan. En viktig del i en kompromisslösning bör vara att kommissionen får i uppdrag att systematiskt undersöka vilken inverkan de reducerade skattesatserna faktiskt har på den inre marknadens funktion och att kommissionen återkommer med en rapport i den frågan. Denna handlingslinje har ledamöterna som sagt också tidigare ställt sig bakom.

Anf.  27  MATS ODELL (kd):

Herr ordförande! Vi har ju kunnat följa den här frågan nu. Den har varit uppe ett trettiotal gånger. Vi såg vid förra Ekofinmötet hur man där misslyckades, och frågan fördes till Europeiska rådet, som nu har skickat tillbaka den till Ekofin.

Min fråga är då: Tror finansministern att det kommer att kunna bli en överenskommelse i enlighet med det kompromissförslag som vi nu också har fått på bordet här? Jag vill bara säga att jag tycker att det vore synd om Sverige skulle motsätta sig den kompromiss som nu ligger här. Man kan naturligtvis ha synpunkter på enskildheter i den, men om det finns en möjlighet att få igenom det här tycker jag att det är naturligt att vi ställer upp på detta.

Anf.  28  LENNART HEDQUIST (m):

Jag kan väl konstatera att det statsrådet nu sade innebär att Sverige nu tycks vara berett att acceptera kompromissen. Tidigare har ju den svenska ståndpunkten, som den har redovisats av regeringen, varit att listan i varje fall ska vara så liten som möjligt, och helst kanske inte bestå av mer än ett mycket begränsat antal punkter. Nu föreligger det här kompromissförslaget, som väl inte förefaller ha ändrats nämnvärt sedan det tidigare brittiska.

Då är det ju faktiskt av intresse att ha klart för sig hur Sveriges position framåt i tiden ser ut. Statsrådet säger nu att det är viktigt att man i så fall från kommissionens sida kommer att följa upp vad som händer i den inre marknaden. Samtidigt är ju också en annan sak uppenbar. Vi har brevet från Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, och man är mycket angelägen om att just restaurangtjänster kommer att finnas med på den här undantagslisten. Vi har ju särskilt fått personliga brev från Mats Hulth i den frågan som också är en kopia på vad som har ställts till Finansdepartementet.

Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare förutsätter ju uppenbarligen att om nu restaurangtjänster, för att ta det exemplet, finns med på listan ska Sverige tillämpa lägre momssats på restaurangtjänster. Det kan väl omöjligen vara så att Hotell- och Restaurangföretagarna anser att det här ska vara uppe på listan och att andra länder sänker sina momssatser medan Sverige ligger kvar på den högre momssatsen. Då försämras ju situationen för turistnäringen och restaurangnäringen i Sverige i relation till vad som gäller i andra länder.

Därför vore det av intresse att nu få ett tentativt besked från regeringen om vad man avser göra om det här kompromissförslaget antas, gärna just med exemplifiering från restaurangtjänsterna, som ju närmast är det område som finns på den här listan som i någon mån kan sägas vara utsatt för internationell konkurrens.

Anf.  29  YVONNE RUWAIDA (mp):

Vi vill också hålla den här listan kort, men vi har ett önskemål, och jag vill bara upprepa det – vi har tagit upp det tidigare. Vi vill gärna att vi ska driva att man ska kunna ha sänkt moms på ekologisk mat.

Anf.  30  Finansminister PÄR NUDER (s):

Herr ordförande! Bara för klarhetens skull vill jag säga att det inte finns något kompromissförslag. Vi har inte fått något kompromissförslag från det österrikiska ordförandeskapet. Det kompromissförslag som britterna förde fram i december flög inte, vare sig i Ekofin eller i Europeiska rådet. Det finns alltså inget att ta ställning till i dag. Jag sade heller inte att vi är beredda att ta ställning till något kompromissförslag, utan jag sade att vi inte vill motsätta oss att man nu enas om en kompromisslösning rörande lågmomsfrågan. Annars utgår jag ifrån att det mandat som nämnden har givit mig och min företrädare vid så många tillfällen gäller, nämligen att försöka hålla listan så kort som det någonsin bara går.

När det gäller restaurangtjänsterna, som förvisso fanns med i det brittiska kompromissförslaget, gör jag den bedömningen i dag att det skulle vara mycket förvånande om vi i slutändan kommer att finna restaurangtjänsterna med på listan. Här är det betydande politiska motsättningar mellan framför allt Frankrike och Tyskland. Den nya tyska regeringen har signalerat mycket tydligt att man motsätter sig att restaurangtjänsterna förs upp på den här listan.

Jag hade ett samtal med min tyske kollega så sent som förra veckan. Hans position i den här frågan är glasklar. Nu ska president Chirac och förbundskansler Merkel mötas på måndag. Då får vi se om det osannolika inträffar, vilket i och för sig har hänt i historien tidigare, att en stats- och regeringschef kör över en finansminister. Sådant händer. Men den tyska regeringens position så som jag har fått den redovisad är entydig. Man vill inte föra upp restaurangtjänsterna.

Om frågan till slut ändå skulle hamna på listan, att det är tillämpligt att sänka momsen på restaurangtjänster, får vi i den nationella debatten ta ställning till huruvida vi vill sänka skatten med lite drygt 5 miljarder kronor, som det innebär att sänka restaurangmomsen.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Det står: Eventuellt energifrågor.

Anf.  32  Finansminister PÄR NUDER (s):

Till sist ska vi få lyssna till franska idéer om hur EU kan aktiveras på det energipolitiska området. Vi känner inte till deras tankar, men jag välkomnar självklart att vi får en bred diskussion om dessa både viktiga och aktuella frågor. Jag ser även positivt på att Ekofinrådet involveras i detta arbete och räknar med att vi kommer att återkomma till detta vid ett kommande samråd med nämnden.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner den informationen.

Det finns inga övriga frågor och inga A-punkter.

Anf.  34  LENNART HEDQUIST (m):

Jag hade en fråga som rör det vi har fått utsänt, nämligen en pressrelease daterad den 10 januari angående inre marknaden. Kommissionen vidtar åtgärder för att se till att sju medlemsstater genomför EU-lagstiftning. Bland de sju finns Sverige med på en punkt tillsammans med Luxemburg angående extra tillsyn över finansiella konglomerat, ett direktiv som man inte har implementerat. Det står att varken Luxemburg eller Sverige hittills har underrättat kommissionen om några åtgärder för införlivande av direktivet i nationell lagstiftning trots att ett motiverat yttrande skickades till båda länderna i juli 2005.

Jag är närmast nyfiken på hur den frågan ligger till och vad regeringen har för kommentar.

Anf.  35  SONIA KARLSSON (s):

Herr ordförande! Det kommer en proposition om det här den 28 februari. Den är något försenad men det beror på att det har varit så mycket på området för den finansiella marknaden. Det är ingen risk för att Sverige skulle råka ut för böter eller något sådant i den här frågan.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Om finansministern inte har något att tillägga tackar vi finansministern och medarbetarna. Trevlig helg!

2 §  Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Återrapport från ministerrådsmöte den 20-22 december 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 23 och 24 januari 2006

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar jordbruksministern och hennes medarbetare välkomna.

Vi börjar med en återrapport.

Anf.  38  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är decemberrådet som jag ska rapportera om. Det var ju ett fiskeråd, och det blev ett fiskeråd enligt den modell som vi har haft under de år som jag har haft den här rollen. Det blev nattliga förhandlingar också denna gång.

Vi hade frågorna om både Östersjön och Västerhavet uppe för beslut, och det som var särskilt svårt var TAC:er och kvoter.

Förhandlingen om Östersjön gick för vår del helt åt fel håll när det gäller TAC:erna. Beslutet blev att man utnyttjade maximal TAC i förhållande till den överenskommelse som EU hade träffat med Ryssland. Jag pratar om torsk i det östra beståndet, för det är det som är det kritiska. Det innebär 45 000 ton, och det ska jämföras med den biologiska rådgivningen som hade satt 14 900 ton. Vi fick dessutom inte de begränsningar i fiskeansträngningarna som vi hade hoppats på. Sverige röstade nej som enda land när det gällde Östersjön.

När det gäller Västerhavet hade vi i utgångsläget en nedskärning av TAC med 15 %. Det tyckte vi var bra. Tyvärr fick vi inte fiskeansträngningarna att följa med. Vi hade ju satt en miniminivå för en minskning också av fiskeansträngningarna på 15 %. Det slutade på 5–10 %.

Här var det också andra frågor som var uppe i förhandlingen, bland annat frågor där Sverige har ett intresse. EU:s kvot för blåvitling var en sådan fråga. Efter sega förhandlingar fick vi en lösning som ger Sverige möjlighet att fiska blåvitling även i Nordsjön. Det är vi nöjda med. Sedan hade vi redan tidigare fått lösningar i förhandlingarna EU–Norge som var till fördel för Sverige.

I det här fallet lade Sverige ned sin röst. Vi var inte nöjda med begränsningen av fiskeansträngningen, men det fanns mycket annat bra i paketet.

I övrigt blev det ett enhälligt beslut när det gällde att godkänna förslaget till nytt direktiv för bekämpning av fågelinfluensan. Det innebär att man ska bekämpa och även ge bidrag till finansiering när det gäller både den aggressiva fågelinfluensan och den lågpatogena, vilket vi tycker är bra.

En genmodifierad majs var uppe för godkännande, men det blev ingen kvalificerad majoritet.

Det fanns ett antal övriga punkter, men jag tänkte inte gå närmare in på dem här.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner återrapporten och går in på det kommande ministerrrådsmötet. Först har vi ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf.  40  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Österrike har aviserat att man vill konsolidera den gemensamma jordbrukspolitiken. Man vill signalera stabilitet till Europas jordbrukare. Man har också sagt att man vill bidra till Lissabonstrategin. Då lyfter man fram ett antal områden: innovation, miljöskydd och sysselsättning inom landsbygdsområdena. Man lyfter särskilt fram ekologisk produktion och samexistens mellan konventionella grödor och GMO.

Sedan finns ett antal specifika frågor som man kommer att hantera. Man ska slutföra sockerreformen, ta upp frågan om bananer, förebyggande av djursjukdomar och djuromsorg. Där är vi från svensk sida särskilt intresserade av förslag när det gäller slaktkycklingar.

En överenskommelse om den europeiska fiskerifonden måste också österrikarna hantera.

Anf.  41  LENNART FREMLING (fp):

Herr ordförande! Jag vet inte vad som är brukligt i de här mötessammanhangen, om det blir en diskussion om detta. I mitt tycke är det lite passivt att säga att man vill konsolidera jordbrukspolitiken för att signalera stabilitet till Europas jordbrukare. Man borde ändå i samma sammanhang signalera att man vill ha ytterligare avreglering på längre sikt eller någonting sådant. Nog tycker jag att det vore bra om Sverige markerar att man på lång sikt inte är nöjd med nuvarande jordbrukspolitik.

Anf.  42  JAN ANDERSSON (c):

Finns fördelningen av LBU-pengarna mellan EU-15 med i programmet?

Anf.  43  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag har en fråga om sockerreformen, eftersom den inte är helt slutförd. Nu undrar jag om Österrike kommer att arbeta mer med till exempel tillämpningsföreskrifter för den fond som Sverige har fått del av 5 miljoner euro ur. Även om det inte är någon jättestor fråga för ordförandelandet är det kanske en viktig fråga för oss.

Har vi möjlighet att vara med och utarbeta riktlinjerna i det här? Kan de odlare som berörs vara med i den här processen? Det kan vara rätt viktigt.

Anf.  44  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det kommer inte att ges utrymme att diskutera ordförandeskapets arbetsprogram. Ordförandeskapet har ju haft bilaterala kontakter med respektive medlemsland och redovisat hur man tänker arbeta.

Vi håller inte med österrikarna om att man ska arbeta för att konsolidera. Vi vill gå vidare i reformeringsarbetet. Men det här är den österrikiska profilen. Man kan också konstatera att Österrike inte har haft någon särskilt tydlig profil när det gäller WTO-frågorna, så det ligger i linje med den österrikiska profilen.

För LBU-medel hade vi en framgång när det gäller budgetmedlen på toppmötet. Det är alldeles riktigt att det slutliga beslutet om fördelningen av pengar till EU-15 inte är antaget ännu. Vi kom väldigt långt under Luxemburgs ordförandeskap och vi hade kriterier som vi var överens om. Från svensk sida utgår vi från att det är de kriterierna som ska tillämpas. Vi har nu kontakter med kommissionen i de frågorna. Det kommer att bli aktuellt under det österrikiska ordförandeskapet.

När det gäller socker är det formella beslutet kvar i rådet. Vi väntar på parlamentet och sedan ska det formella beslutet fattas i rådet. Men när det gäller genomförandet av den reform vi har beslutat är det kommissionen som ska godkänna de nationella tillämpningarna. Där har vi kontakt med kommissionen. Det är klart att vi från departementets sida också samråder med näringen.

Jag får information här om att parlamentet fattade sitt beslut i går när det gäller sockerfrågorna. Då är det dags för det formella beslutet i rådet.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen.

Nu går vi över till Handlingsplan för biomassa.

Anf.  46  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är en presentation i rådet och en inledande diskussion. Det handlar bland annat om en generell handlingsplan med åtgärder för att främja användning av biomassa för uppvärmning, elproduktion och transporter. Den presenteras nu i jordbruksrådet och ska också sedan till energiministrarna. Man kopplar också det här till satsningar på forskning inom ramen för sjunde ramprogrammet. Sedan kommer också ett meddelande som avser jordbruksaspekter när det gäller biomassa att presenteras.

Vi välkomnar det här från svensk sida. Vi är positiva till forskningsinsatser. Det här ligger ju väl i linje med det som vi arbetar med själva. Statsministern leder Oljekommissionen, och en särskild utredare tittar närmare på jordbrukets möjligheter när det gäller förnybar energi. Jordbruksverket har också arbetat med de här frågorna. Vi har dem verkligen på dagordningen på hemmaplan.

Om vi sedan tittar på det som kommer att presenteras kan jag peka på att vi vill ha ett förtydligande exempelvis när det gäller skrivningar om animaliska biprodukter. Vi menar att det också är en viktig del att ha med när vi pratar om förnybar energi.

Men det här är i ett väldigt tidigt skede. Det finns inga färdiga ståndpunkter från svensk sida, men vi välkomnar att det här nu kommer. Vi ser också att det inte bara finns kopplingar till det arbete vi själva gör när det gäller förnybar energi utan det finns också en koppling till kommande landsbygdsprogram. Det är en intressant fråga.

Anf.  47  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Herr ordförande! Jag tycker att det är bra med handlingsplanen för biomassa. Jag är rätt intresserad av det och passade på att läsa lite om European Environment Agency. De ger lite råd när det gäller biomassa. De säger att det är väldigt viktigt att titta på de problem som kan uppkomma.

Produktion av biomassa kan lägga ett tryck på miljön när det är fråga om storskaliga projekt. Då tycker jag att man måste ta hänsyn till biologisk mångfald, jord- och vattenresurser. Jag tror att det måste arbetas in i handlingsplanen. Kan Sverige verka för lite mer miljöhänsyn?

Anf.  48  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Ordförande! Det är mycket angeläget och bra att det tas tag i det här. Jag vill bara fråga: Har det gjorts någon bedömning ännu när det gäller produktionsmöjligheter och framtida efterfrågan, alltså balansen mellan vad som kan produceras och vad man kan tänka sig behöva i de olika länderna? Står man på noll i dag eller har man gjort någon bedömning i sammanhanget?

Anf.  49  LENNART FREMLING (fp):

Ordförande! Jag tycker också att det är väldigt bra att det här kommer till stånd, att man får upp den här diskussionen. Det finns dock i den här texten tre punkter som jag har hakat upp mig på och som jag ville nämna.

Den första punkten finns på s. 4, där man talar om kostnader och fördelar. Jag vet inte om man betraktar det som en kostnad eller som en fördel, men det står att man räknar med att det kan bli fråga om direkt anställning av upp till 250 000–300 000 personer. Jag vill ändå på något sätt varna för att se det som enbart någonting positivt att det går åt mer arbetskraft. Är det en vettig sysselsättning är det naturligtvis bra, men det här antyder att bioenergin skulle kunna bli mycket dyrare om det krävs 300 000 personer mer som sysslar med att ta fram den energin än annan energi. Man ska väl inte utan vidare anse att det är positivt att det går åt mer arbetskraft för att plocka fram produkten. Det är ett synsätt som jag tycker är viktigt.

Den andra punkten jag ville nämna är att det i handlingsplanen finns en hel del olika kvantifierade mål för andelen biomassa i den energimix som anges. Jag tycker att vi inte bör ha kvantifierade mål som EU fastslår för vår räkning, att det måste bli så här, utan det bör också kunna få avgöras på en marknad vad priserna blir och vilken nytta man kan ha av det. Den utvecklingen kan eventuellt också styras med diverse miljöskatter. Men vissa siffervärden på kvantifierade mål bör inte fixeras i ett tidigt stadium.

Den tredje punkten jag ville ta upp finns på s. 8 i rapporten. Där talar man om balans mellan inhemsk produktion och import. Man inleder visserligen med att säga att biodrivmedel är handelsvaror på världsmarknaden, men sedan säger man att EU också har en viss frihet i fråga om att gynna inhemsk produktion. Jag tycker ändå att vi ska lita på frihandel även inom det här området. Jag tycker inte att man ska skapa handelshinder för omvärlden gentemot EU här. Vi bör motsätta oss tullar och andra protektionistiska åtgärder från EU:s sida och förespråka frihandel. Det var den tredje punkten jag ville ta upp.

Anf.  50  LARS LINDBLAD (m):

Egentligen hade jag inte tänkt säga någonting eftersom vi är i ett extremt tidigt skede. Man har aviserat en grönbok lite senare under våren. Därför är det ett läge där det egentligen inte finns något rent politiskt ställningstagande att diskutera samrådsmässigt i nämnden. Men det skulle ändå vara intressant att få veta, eftersom det är aviserat en inledande diskussion, om detta kommer att innebära att jordbruksministern kommer att ge sig in i den diskussionen. Är det en sådan allmän diskussion där man ska måla upp riktningen? Vad kommer regeringen i så fall att säga vid det tillfället?

Anf.  51  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag håller med om att vi är i ett väldigt tidigt skede. Det poängteras att en del av de konsekvensanalyser som finns redovisade är osäkra. Vi kommer från svensk sida inte att ha några definitiva ståndpunkter. Men vi kommer att vara positiva. Vi kommer att kunna redovisa vad vi själva gör på hemmaplan. Vi kommer att kunna göra några påpekanden. Vi menar att en del frågor inte är penetrerade.

När man då funderar kring tillgång och efterfrågan och hur det kommer att förhålla sig till marknaden har ju vi formulerat oss på det sättet att vi vill ha en kostnadseffektiv, hållbar utveckling. Vi har med oss det i våra resonemang. Vi har ju en egen utredning som nu tittar närmare på jordbrukets möjligheter att producera förnybar energi. Den utredaren har i uppdrag att undersöka alla möjligheter när det gäller fibrer, när det gäller spannmål, när det gäller oljeväxter – där har jag nog ringat in de saker som finns – utifrån både ett samhällsekonomiskt och ett företagsekonomiskt perspektiv. Jag delar Lennart Fremlings syn på hur man måste angripa det här problemet.

När det gäller frågan om import konstaterar man ju att man behöver importen för att kunna få en tillräcklig mängd förnybar energi på marknaden. Det måste vara en balans mellan import och den egna produktionen.

Sedan kommer vi givetvis också att ha en diskussion om den förnybara energin relaterad till landsbygdsutveckling och de kollektiva nyttigheter som vi vill ha på landsbygden. Vi kommer säkerligen också att få en diskussion om hur man ska stimulera den inhemska produktionen. Redan i dag har vi ju en stimulans genom att vi har en energigrödpremie på 45 euro per hektar. Vi har möjlighet till odling av energigrödor på uttagen areal, areal i träda, och vi har ett eget anläggningsstöd för Salix. Vi har i dag de stödformerna inom ramen för jordbrukspolitiken.

Det vi ska diskutera på det här rådet är ju jordbrukets möjligheter att bidra till produktionen av biomassa. Diskussionen kommer att vara begränsad till jordbruket och inte ta upp de andra delarna som ska komma på energiministrarnas bord. Men det är, som sagt, en diskussion i ett tidigt skede. Vi köper inte alla de här kvantifieringarna. Vi köper inte allt det som står här, men vi tycker att det är bra att komma i gång med diskussionen.

Anf.  52  ULF HOLM (mp):

Jag har bara en kommentar. Det är svårt att prata emot detta. Det här utkastet får man väl säga kanske är en av de positiva sakerna med EU.

Det jag reagerar mot är att så många sagt att det är ett så tidigt skede att vi inte kan säga så mycket. Men är det inte just det vi har kommit fram till, att det är i sådana här tidiga skeden vi ska vara snabba med att lägga in våra synpunkter för att kunna påverka ordentligt. Det är en uppmaning till jordbruksutskottet att ta fatt i detta nu, försöka hänga med på detta och komma in med synpunkter. Det finns formuleringar här som man inte riktigt vet vad som menas med.

Slutsatsen i kapitel 7 är att man ska dela bördorna på ett rättvist sätt. En sådan formulering kan ju innebära vad som helst. Det finns nog skäl för jordbruksutskottet att kolla igenom det här ordentligt och komma med synpunkter på ett tidigt stadium för att kunna påverka EU-politiken.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Det är riktigt att det är en fråga för jordbruksutskottet. Men jordbruksministern kanske vill kommentera. Nej.

Jag konstaterar då att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Livsmedelskvaliteten.

Anf.  54  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det handlar om den ekologiska produktionen och märkning av ekologiska produkter. Som jag nämnde är det ett område som Österrike prioriterar. Det här är nu ett förslag som är uppe för presentation i rådet. Man förväntar sig ingen utförlig diskussion. Man kommer att påbörja arbetet i rådsarbetsgrupper, och man kommer att ha möten under februari och mars. Man räknar med att jordbruksrådet kommer att ha en policydiskussion i slutet av maj, vid rådet den 22–23 maj.

Det förslag som läggs på bordet handlar väldigt mycket om märkning, att kunna få en enklare märkning och att också få en flexibilitet. Man vill ha en information till konsumenten där det ska stå EU-ekologiskt på de ekologiska produkterna.

Från svensk sida välkomnar vi det här förslaget. Vi tycker också att det är bra att man i regelverket bygger på principen att det ska vara möjligt att underlätta importen från tredjeland. Vi ser positivt på det förslag som läggs på bordet.

Anf.  55  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Ordförande! Om jag förstår det rätt handlar det om en obligatorisk märkning. Ofta har vi talat oss varma för en frivillig sådan, att det blir effektivare, flexiblare och kommer snabbare på marknaden. Jag vill gärna ha en kommentar av jordbruksministern i det avseendet.

Anf.  56  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Konsumenter som väljer ekologiska produkter har en bild av vad ekologiska produkter innebär, att de omfattar höga miljöhänsyn, god djuromsorg, till exempel att grisar får gå ute och böka. Här stämmer inte EU:s certifiering med bilden som konsumenten har. EU-blomman, som finns i dag, har lägre krav vad gäller till exempel djuromsorg.

Jag undrar om regeringen föredrar EU-certifiering av de ekologiska produkterna framför vår nationella Kravmärkning. Jag tror att det inte skulle vara så bra. Jag tror att man egentligen kan vilseleda konsumenterna att efterfråga någonting som de egentligen inte vill ha. Där är det bra med en tydlig märkning. Här skiljer det sig ganska mycket åt. För min del tycker jag att det är viktigt att man har en nationell och bra märkning.

När det gäller djuromsorgen handlar det också mycket om sådant som att till exempel grisar får en ring i trynet så att de inte kan böka och andra sådana saker som godkänns i EU. Jag undrar hur regeringen ser på det.

Anf.  57  ULF HOLM (mp):

Herr ordförande! Jag har samma frågeställning som Sven-Erik Sjöstrand. EU-lagarna har väl inte så stor trovärdighet bland svenska konsumenter, tror jag, när det gäller just kvalitet och vilka krav man ställer. Frågan är om vi kan behålla Kravmärkningen eller om den kommer att försvinna. Hur är förhållandet mellan de här olika systemen? Det måste klargöras väldigt tydligt.

Anf.  58  LARS LINDBLAD (m):

Jag vill passa på att delvis instämma med Vänstern och Miljöpartiet, hör och häpna, i den meningen att jag delar en rädsla för hur det kan påverka civila sammanslutningar, som till exempel Krav, när man inför ett politiskt sanktionerat system, som förstås har en helt annan konkurrenskraft.

När jag sagt det vill jag peka på att om Miljöpartiet och Vänsterpartiet verkligen vurmar för ekologisk odling tror jag på möjligheten att få till export. Om man skapar ett system där man kan jämföra produkter över gränser, så att konsumenter i andra länder kan förstå vad en svensk ekologisk produkt är för någonting när de köper en sådan, är det någonting positivt. I den meningen är detta positivt.

Men det vore nog inte fel om jordbruksministern på något sätt nu eller kanske nästa gång ändå markerar att man bör ta hänsyn till att det faktiskt finns andra alternativ än EU-blomman i systemet, till exempel Krav, och att man ska försöka docka ihop de här systemen så att det verkligen fungerar.

Omsorgen om det delar jag med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag tror att det här är någonting som är positivt om man vill ha en marknadsdriven utveckling för ekologiska produkter.

Anf.  59  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vi har erfarenhet av miljömärkning. Vi har EU-blomman och en nordisk märkning, Svanen. Vi har erfarenhet av den här problematiken. I det här fallet är märkningen EU-axet, och vi har Kravmärkningen.

Jag kan börja med att lugna EU-nämnden med att säga att vi kommer att kunna ha kvar Kravmärkningen. Det är en privat märkning. Vi lägger ribban högre än de obligatoriska kraven inom EU. Kravmärkningen måste uppfylla basnivån, och sedan kan man lägga på egna krav. Det privata systemet kommer att kunna finnas kvar.

Sedan restes frågan om obligatorium. Den har vi funderat en hel del på. Det är klart att en ekologisk produkt har ett mervärde för konsumenten, som man vill kommunicera till konsumenten. När vi pratar om märkning överlag på livsmedelsområdet har vi totalharmoniserade märkningar, för vi tycker att det är bra för den inre marknaden att ha den typen av märkningar.

På ett sätt skulle det vara en fördel för konsumenten att få den här informationen.

Det man kan känna en oro för är att det kan bli ett handelshinder. Det måste man värdera: Innebär det här ett handelshinder? Där är vi inte riktigt färdiga ännu. Bland annat tittar Livsmedelsverket på de här frågorna för att värdera var vi har den största nyttan. Det arbetet fortgår under våren.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns ett stöd för regeringes upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Så har vi skydd för geografiska beteckningar.

Anf.  61  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vi från svensk sida menar att vi måste gå vidare och analysera detaljerna innan vi är färdiga med den slutliga svenska ståndpunkten. Det här är förslag om geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar samt om garanterat traditionella specialiteter. Det här är inte ett område där vi har starka svenska intressen, utan det är andra länder som har intressen. Jag har ingenting att tillägga utöver det som har stått i materialet till EU-nämnden.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen.

Sedan har vi frågan om jordbruksprodukter och livsmedel som garanterar traditionella specialiteter.

Anf.  63  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är samma kategori frågor.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner även den informationen.

Så har vi godkännandet av extra nationellt stöd till republiken Cypern för cypriotiska jordbrukare. Jag vill uppmärksamma alla på att vi också fått ett brev som var tillsänt talmannen.

Anf.  65  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Cypern anför att man har haft exceptionella omständigheter som har gett ogynnsamma socioekonomiska förhållanden för jordbruket. Det är den turkiska invasionen 1974 och det är perioder av torka. Därför har man haft vad man kallar för marknadsmisslyckanden på jordbruksområdet.

Från svensk sida kan vi hålla med om att både torkan och de politiska förhållandena är av den karaktären att de kan betecknas som exceptionella omständigheter. Svårigheten i underlaget är att det sträcker sig över en väldigt lång period, och det är svårt att sortera och se om alla problem inom jordbruket kan hänföras till dessa exceptionella förhållanden.

Sådana här frågor är alltid svåra i rådet. Här vädjar ett medlemsland till andra medlemsländer för att få hjälp. Vi vet att de flesta medlemsstater är beredda att stötta andra medlemsländer. Vi har varit i den här situationen tidigare. Vi har känt att det finns en svårighet i att säga ja, och det finns också en svårighet i att säga nej. Då lägger man in sitt veto, och då kan det här landet inte få stöd.

Vi har från svensk sida valt vid några tillfällen att lägga ned vår röst för att markera att det är någonting som vi inte tycker är riktigt bra, men inte lägga in ett veto. Det är så regeringen ser på den här frågan just nu. Vi menar att i det här fallet finns det ett antal exceptionella förhållanden. Det är inte bara förtäckta statsstöd, utan det finns exceptionella förhållanden.

Anf.  66  LARS LINDBLAD (m):

Jag vill bara markera att jag tycker att regeringens ståndpunkt är en klok avvägning i en rätt komplex frågeställning. Jag kan bara notera att ett par gånger per år inträffar det ”exceptionella” situationer, och vanligtvis i Medelhavsregionen. Det är klart att man utnyttjar möjligheten. Å andra sidan finns det i bakgrunden vid det här tillfället möjligen exceptionella omständigheter. Men det är viktigt att i den här diskussionen försöka utröna vad som är exceptionella omständigheter och vad som är förtäckta statsstöd och markera det.

Jag tycker att avvägningen är rimlig, men det är ett elände att det förekommer sådana här situationer flera gånger per år. Det mest komplicerade och tråkiga med det här är att vi som försöker värna fördragets principer på något sätt hamnar med svartepetter i handen varje gång och måste lägga ned rösten eller tycka att det är obekvämt att agera, när det egentligen är de som så att säga lägger sig vid sidan av statsstödsreglerna som borde ha svartepetter i handen. Jag kan bara notera det.

Anf.  67  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Om Cypern åberopar ogynnsamma socioekonomiska faktorer, vad ska då de gamla kommunistländerna kunna åberopa i sammanhanget? Det är alltså en farlig väg att gå in på.

Vår ståndpunkt är att om detta handlar om ett statsstöd rakt upp och ned bör Sverige rösta emot. Handlar det om ett lån kan vi lägga ned vår röst.

Anf.  68  ULF HOLM (mp):

Jag delar Holger Gustafssons och Lars Lindblads uppfattning. Jag är lite tveksam. Sedan är tidsaspekten också att beakta. Man åberopar händelser från över 30 år sedan. Jag ställer mig lite tveksam.

Anf.  69  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag har bara en sakupplysning att ge. Det handlar inte om att man ska få friska pengar, utan det handlar om att skriva av lån som man har fått vid en tidigare tidpunkt.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Så har vi handlingsplan för gemenskapen om djurskydd och djurens välfärd.

Anf.  71  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det här är en handlingsplan som vi har efterfrågat från svensk sida. Vi är nu väldigt glada att kommissionen ska presentera den här planen.

Vi har varit med i ett arbete underhand där vi har lämnat ett antal synpunkter som vi tycker är viktiga för att vi ska få en bra djuromsorg inom unionen. Vi har inte sett det dokument som kommer att föredras, så vi kan inte ha några exakta kommentarer vid det här rådet. Men vi räknar med att man kommer att ha med fem områden. Det kommer att handla om en uppgradering av befintliga djurskyddsregler. Det kommer att handlar om forskning, det kommer att handla om det man kallar för djurskyddsindikatorer i standarder, information till allmänheten och också att arbeta med de här frågorna i internationella forum.

Vi avser att framöver arbeta mer aktivt med att lägga synpunkter på den här planen och se till att vi får en bra handlingsplan för djuromsorg inom EU. Det är positivt att det här arbetet nu kommer i gång på riktigt.

Anf.  72  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Planen har försenats av tekniska skäl, står det. Vi har inte tagit del av det, men ministern har redogjort för de fem områdena. Det är bra med en handlingsplan, det stöder vi i Vänsterpartiet.

Vi har haft diskussioner om djurtransporter, att de ska begränsas till åtta timmar. Går det att lägga in det i handlingsplanen? Går det att lägga in till exempel att subventioner till djurindustrier som inte upprätthåller ett gott djurskydd ska avskaffas? Jag tycker att det skulle vara rimligt. I dag ger man subventioner till storskaliga djurindustrier, men de kanske borde minskas.

Går det att få in de här synpunkterna, eller har ni från regeringens sida redan gjort det?

Anf.  73  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Tanken med handlingsplanen är inte att man ska gå in i detalj på enskilda områden, utan handlingsplanen ska vara lite av ett paraply. Sedan ska man jobba med de enskilda områdena.

Vi har inte heller sett dokumentet ännu, utan de fem områdena är vad jag förutser kommer att behandlas. Vi kommer givetvis att inom ramen för det fortsatta arbetet lyfta fram hjärtefrågor. Djurtransporter är en sådan hjärtefråga. Jag kan känna en osäkerhet om man kan gå in med ett detaljerat arbete inom ramen för planen, men det kanske ändå på något sätt ger ökad fart och det återupptagande som vi vill ha när det gäller arbetet med djurtransporter.

Vi kom knappt halvvägs med det arbete som vi gjorde. Vi fick bättre förhållanden ombord på bilarna, vi fick en bättre tillsyn men inte kortare transporttider. Det är klart att det är en hjärtefråga, och vi ska se till att den kommer igen i alla de sammanhang där vi kan komma igen i den frågan.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen.

Finns det något att säga om övriga frågor?

Anf.  75  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Ja, fågelinfluensan är en stående punkt på dagordningen, och det är väldigt värdefullt med det samarbete som vi har inom EU för att få rapporter om läget, för att kunna diskutera åtgärder, både inom och med medlemsländerna, men också åtgärder och stöd till andra länder.

Det var en så kallad givarkonferens i Kina den 17–18 januari där man diskuterade hur man ska stötta bland annat det veterinära arbetet i de länder som har de största problemen med fågelinfluensan.

Det är en återkommande punkt där jag tycker att EU-arbetet är mycket värdefullt.

Det kommer att vara en avstämning om WTO-förhandlingarna, som nu går in i ett intensivt skede efter Hongkong när de så kallade modaliteterna ska diskuteras under våren. Det blir en lunchdiskussion.

Sedan har det kommit ytterligare en övrig fråga, och det är Tyskland som med stöd av Österrike vill ta upp en diskussion om stabilisering av sockermarknaden. Det är ett överskott på EU-marknaden av socker för närvarande på grund av goda skördar 2004 och 2005. Tyskarna vill ta upp en diskussion om möjligheter att göra en förskottsreducering av kvoten 2006–2007.

Det här är en anmälningspunkt. De har begärt att få ta upp det här. Det är ingen beslutspunkt. Vi har inte ännu analyserat frågan färdigt. Vi har inte någon definitiv svensk ståndpunkt.

Vi ska gå in i en sockerreform, där syftet är att få en konkurrenskraftig europeisk sockerindustri. Då måste vi också begränsa produktionen. På det sättet är det här rätt härad, men vi måste titta på vad det får för konsekvenser där man tittar på interventioner, exportbidrag och vad man i övrigt vill göra för att få balans på sockermarknaden. Det är för tidigt för oss att ha en färdig ståndpunkt.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen. Då har vi klarat av A-punkterna. Det finns ytterligare en A-punkt som vi redan har samrått om, som handlar om ändring av rådets beslut 90/424/EEG om utgifter inom veterinärområdet. Den har vi samrått om tidigare.

Anf.  77  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är en viktig fråga. Det handlar om finansieringen när det gäller den lågpatogena fågelinfluensan, att man ska få bidrag när man slaktar ut och sanerar.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Inga övriga A-punkter.

Vi tackar jordbruksministern med medarbetare och önskar trevlig helg.

Anf.  79  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Detsamma!

Innehållsförteckning

1 §  Ekofin 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister PÄR NUDER (s) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Finansminister PÄR NUDER (s) 1

Anf.  5  KARIN THORBORG (v) 2

Anf.  6  Finansminister PÄR NUDER (s) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Finansminister PÄR NUDER (s) 2

Anf.  9  KARIN PILSÄTER (fp) 3

Anf.  10  MATS ODELL (kd) 3

Anf.  11  Finansminister PÄR NUDER (s) 3

Anf.  12  Statssekreterare JENS HENRIKSSON 4

Anf.  13  Finansminister PÄR NUDER (s) 4

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  15  Finansminister PÄR NUDER (s) 4

Anf.  16  KARIN PILSÄTER (fp) 4

Anf.  17  Finansminister PÄR NUDER (s) 5

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  19  Finansminister PÄR NUDER (s) 5

Anf.  20  MATS ODELL (kd) 6

Anf.  21  Finansminister PÄR NUDER (s) 6

Anf.  22  KARIN PILSÄTER (fp) 6

Anf.  23  Finansminister PÄR NUDER (s) 6

Anf.  24  KARIN PILSÄTER (fp) 6

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  26  Finansminister PÄR NUDER (s) 7

Anf.  27  MATS ODELL (kd) 7

Anf.  28  LENNART HEDQUIST (m) 7

Anf.  29  YVONNE RUWAIDA (mp) 8

Anf.  30  Finansminister PÄR NUDER (s) 8

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  32  Finansminister PÄR NUDER (s) 9

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  34  LENNART HEDQUIST (m) 9

Anf.  35  SONIA KARLSSON (s) 9

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 9

2 §  Jordbruk och fiske 10

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  38  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 10

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  40  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 11

Anf.  41  LENNART FREMLING (fp) 11

Anf.  42  JAN ANDERSSON (c) 11

Anf.  43  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 11

Anf.  44  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 11

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  46  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 12

Anf.  47  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 12

Anf.  48  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 13

Anf.  49  LENNART FREMLING (fp) 13

Anf.  50  LARS LINDBLAD (m) 13

Anf.  51  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 14

Anf.  52  ULF HOLM (mp) 14

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  54  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 15

Anf.  55  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 15

Anf.  56  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 15

Anf.  57  ULF HOLM (mp) 15

Anf.  58  LARS LINDBLAD (m) 16

Anf.  59  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 16

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  61  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 17

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  63  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 17

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  65  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 17

Anf.  66  LARS LINDBLAD (m) 18

Anf.  67  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 18

Anf.  68  ULF HOLM (mp) 18

Anf.  69  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 18

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  71  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 18

Anf.  72  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 19

Anf.  73  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 19

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  75  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 19

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  77  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 20

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  79  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 20