Fredagen den 20 februari 2004

EU-nämndens uppteckningar 2003/04:22

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser

Statssekreterare Annika Söder

Rapport från ministerrådsmötet den 26 januari 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 23-24 februari 2004

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar EU-nämndens sammanträde den 20 februari 2004 öppnat. Vi går in på föredragningslistan. Det gäller allmänna frågor och yttre förbindelser.

Jag hälsar statssekreterare Annika Söder med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Vi gör som vanligt att vi börjar med rapport från ministerrådsmötet den 26 januari. Sedan går vi vidare till information och samråd. Varsågod, statssekreteraren.

Anf.  2  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Tack, fru ordförande! Nämnden har fått rapport från mötet som var den 26 januari. Jag ska ge en så kort redogörelse som möjligt för punkterna som togs upp.

Mötet inleddes med en TV-sänd debatt om det årliga operationella programmet. Det var fokus på säkerhetsstrategin och konfliktförebyggande frågor. Medlemsländerna var allmänt stödjande för det operationella programmet.

Som nämnden säkert känner till misslyckades ordförandeskapets försök att få igenom ett beslut om en ny stadga för Europaparlamentets ledamöter. Ett flertal länder, däribland Sverige, röstade emot förslaget. Det går nu tillbaka till Europaparlamentet. Vi kommer att återkomma i den frågan.

Det var också en annan öppen debatt vid mötet. Den gällde effektiviteten i EU:s externa åtgärder. Det handlade främst om EU:s roll i multilaterala organ, resursallokering och om hur millennieutvecklingsmålen ska uppnås. Flera länder framhöll vikten av samordning mellan EU-länderna och behovet av en helhetssyn. Den debatten kommer också att fortsätta.

Iran, Mellanöstern och Afghanistan står på dagens dagordning. Jag återkommer till de frågorna. Det gäller även situationen efter valen i Serbien och Montenegro.

Det var också en fri diskussion om vapenembargot mot Kina. Den frågan blev remitterad till berörda arbetsgrupper. Flertalet länder framförde skepsis i frågan. Många ansåg också att ett eventuellt hävande av embargot längre fram måste kopplas till situationen för mänskliga rättigheter i Kina.

Georgien och det nya ledarskapet i Georgien diskuterades också liksom om de tre kaukasiska länderna ska kunna inkluderas i det nya grannlandsinitiativet.

Under lunchen diskuterade utrikesministrarna IGC. Man uttalade ett brett stöd för det irländska ordförandeskapets arbete. Om irländarna bedömer att det finns möjligheter till framgång bör förhandlingarna kunna tas upp under våren för att de ska kunna slutföras så snart som möjligt.

Anf.  3  CARL B HAMILTON (fp):

Jag skulle vilja fråga om vapenembargot mot Kina. Statssekreteraren sade att flertalet länder uttalade skepsis och ville koppla ihop det till MR-frågan. Beslut om ett eventuellt hävande måste fattas med enhällighet. Låg slutsatsen i luften att det inte blir någonting av det? Om flertalet är skeptiska förefaller det lite dödfött att ha genomgången.

Anf.  4  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Det var positivt att det var så många länder som hade liknande reflexioner kring detta som vi har på svensk sida. Vår bedömning är att arbetet i arbetsgrupper och sådana konstellationer kommer att ta sin tid. Carl B Hamiltons reflexion kring beslutsprocedurerna är naturligtvis helt korrekta.

Det finns en politisk dynamik i den här frågan eftersom det handlar om politik på hög nivå. Det återstår att se om nya turer kommer i den här frågan.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi kan då godkänna rapporten.

Vi går vidare på dagordningen. Jag föreslår att vi börjar med de allmänna frågorna. Punkt 3 är en information om resolutioner, beslut och yttranden.

Anf.  6  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Som nämnden känner till är detta en standardpunkt för anmälan av resolutioner från parlamentet. Vid mötet kommer parlamentets beslut från sammanträdena i januari i år att anmälas.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen. Vi går vidare till nästa punkt på dagordningen. Det är punkt 4 om förberedelser inför Europeiska rådet.

Anf.  8  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Fru ordförande. Detta är också en stående dagordningspunkt. Den kommer inte att leda till några kommentarer vid rådet, såvitt vi vet.

Anf.  9  CARL B HAMILTON (fp):

Vi har fått ett papper som heter Spring European Council 2004 Swedish priorities. Kommer de upp under denna punkt? På s. 2 står i femte strecksatsen om 1408. Sverige föreslår att Spring Council, vårtoppmötet, ska syssla med den frågan. Det handlar om koordination av socialförsäkringssystem. Det ska underlätta den fria rörligheten för Europas medborgare inom unionen.

Detta är såvitt jag förstår just den fråga som har diskuterats intensivt i Sverige under den senaste tiden. Jag undrar om vi kunde få lite mer konkret information om vad den svenska regeringen vill ta upp under punkten. Är det tiotimmarsregeln eller kvalifikationsperioder för medborgare till de sociala välfärdssystemen? Kan statssekreteraren vara lite mer konkret om vad Sverige önskar att vårtoppmötet ska göra i detta hänseende?

Anf.  10  PER BILL (m):

Fru ordförande! Jag har precis samma fråga som vice ordföranden. Jag tycker att det är minst lika förvånande. Både vice ordföranden och jag var här den 28 november. När vi hade en diskussion med statsrådet Berit Andnor fick vi väldigt tydligt av henne höra att, och jag citerar henne: En modernisering av 1408 har pågått i flera år. Den har ingenting med utvidgningen att göra.

Det sade man så sent som den 28 november. Nu när man tittar på s. 2 i Swedish priorities till vårtoppmötet ser det ut att vara en tydlig positionsförändring av regeringen. Lite elakt skulle jag kunna säga att man vaknar upp fem i tolv och försöker att göra detta till sin ståndpunkt. Så sent som i november påstod man att det absolut inte hade någonting med utvidgningen att göra.

Jag skulle vilja ha lite förklaringar till den ganska tydliga positionsförändringen som kommer. Den är i och för sig mycket bra. Men att den kommer fem i tolv gör att det blir problematiskt.

Anf.  11  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Fru ordförande! Jag tror att jag missförstod vilken dagordningspunkt som ordföranden bad mig föredra. Jag har några saker att säga allmänt om Lissabonprocessen för att bereda marken för en diskussion. Jag trodde vi var på en tidigare dagordningspunkt. Jag ber om ursäkt för det. Jag hoppas att det kan vara möjligt för mig att redogöra för det

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Vi tar den punkten nu. Varsågod.

Anf.  13  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Detta är en diskussionspunkt om Europeiska rådets möte den 25 och 26 mars. Det är den första förberedande i detta avseende.

Nämnden har erhållit en del dokument. Det är bland annat de dokument som Per Bill och Carl B Hamilton nämnde här om våra prioriteringar för vårmötet. Det finns också ett utkast till annoterad agenda från det irländska ordförandeskapet och en översikts- och tidsplan för de olika rådsmöten som förväntas besluta om bidrag inför vårtoppmötet inom sina respektive områden.

Huvudtemat blir som vanligt Lissabonstrategin. Ordförandeskapet föreslår att man ska fokusera på frågor som rör hållbar tillväxt, sysselsättning och halvtidsöversynen som äger rum 2005. Vi tycker att det är bra att ordförandeskapet försöker fokusera och vara tydlig vad gäller vilka områden som ska vara prioriterade.

Prioriteringarna är väl i linje med våra egna. Det är bra att man vill arbeta för att skapa en verklig inre marknad för tjänster. Behovet av ökade investeringar i forskning och utveckling markeras liksom vad gäller utbildning.

När det gäller halvtidsöversynen anser vi att förberedelsearbetet måste fokusera på åtgärder för att åstadkomma snabbare genomförande av de redan överenskomna åtgärderna. Vi anser att ordförandeskapets förslag måste kompletteras vad gäller till exempel miljöfrågorna och livslångt lärande.

Slutligen vill jag erinra om att förberedelserna inför toppmötet och de svenska prioriteringarna kommer att belysas ytterligare i föredragningar för nämnden inför ett antal olika rådsmöten framöver. Det gäller till exempel miljörådet och konkurrenskraftsrådet. Det blir som vanligt en samlad redovisning av statsministern när han kommer till EU-nämnden den 19 mars.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Vi har frågorna från Carl B Hamilton och Per Bill. Vi tar dem också.

Anf.  15  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Jag vill i första hand hänvisa till de ministrar som har ansvaret för detta och de diskussioner som kan föras i beredningsgruppen. Vår bedömning är att övergångsregler inte bör hindra moderniseringen av 1408.

Anf.  16  AGNE HANSSON (c):

Det är bra att regeringen också lyfter in miljöfrågorna och det livslånga lärandet i processen. Jag stöder det.

När det gäller övergångsreglerna tar regeringen inte upp de sociala reglerna som styr bidragen, till exempel tiotimmarsregeln, om jag förstår det rätt.

Jag har en annan fundering. Man ska öka trycket i Lissabonprocessen och snabba upp reformtakten, som det står här. Grundläggande för att Lissabonstrategin över huvud taget ska kunna gå i lås i tid är att man klarar av stabilitetspakten i de stora länderna. Kommer man också att beröra den frågan? Det är nästan viktigare än något annat.

Anf.  17  ANITA JÖNSSON (s):

Jag vill bara ge lite information med anledning av Per Bills fråga. Vi hade i går i socialförsäkringsutskottet statssekreterare Staffan Bengtsson. Den 1 mars kommer man hit från Socialdepartementet för att ta upp en del frågor.

När det gäller 1408 och moderniseringen är vi verkligen intresserade av att det arbetet blir slutfört. Det är en process som har pågått länge. Tiotimmarsregeln ingår inte i 1408, utan den finns i 16-någonting-annat. Det är kanske någon som vet det bättre än vad jag gör.

Samtidigt är det väldigt komplicerat med 1408. Socialförsäkringarna ingår i det systemet. Vi framförde ett önskemål från utskottet att vi skulle vilja ha lite mer kunskap om det och få det på pränt också. Det kan kanske vara angeläget även för EU-nämnden att så småningom få del av den kunskapen.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Jag vill ställa en fråga. Det betyder alltså att nämnden kommer att få en ordentlig genomgång av detta innan det kommer tillbaka till EU-nämnden nästa gång?

Anf.  19  ANITA JÖNSSON (s):

Vi fick information i går i utskottet om de frågor som kommer att tas upp den 1 mars. Jag kommer inte direkt ihåg exakt vad det var. Det handlade mycket om rapporter. Vi diskuterade också moderniseringen av 1408.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Det var ett viktigt klargörande.

Anf.  21  PER BILL (m):

Fru ordförande! Det är bra att vi också kan få nämndens sakkompetens. Det är komplext. Vi har flera gånger tillsammans med statsrådet Berit Andnor upplevt att det är ytterst få som behärskar helheten i detta.

Min fråga var ändå ganska tydlig. Som jag ser det har regeringen ändå gjort en positionsförändring. Här kan moderniseringen av 1408 vara ett av flera verktyg för att få ökad rörlighet inom unionen. Så måste jag ändå tolka de svenska prioriteringarna inför vårtoppmötet. Det är definitivt ett steg åt rätt håll.

Den här punkten gäller egentligen helheten. Jag skulle vilja få några kommentarer till trepartssamtalen mellan Schröder, Chirac och Blair. Det har också varit en sexpartsskriftväxling. Jag skulle vilja ha en liten beskrivning av vad som för tillfället pågår. Det är lite formeringar inför vårtoppmötet. Jag tror att det kan vara spännande för nämnden att tidigt få en inblick i positionsarbetet som tycks pågå därute.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Nämnden har fått pressmeddelandet från mötet. Det har ni på bordet.

Anf.  23  CARL B HAMILTON (fp):

Det är riktigt som Anita Jönsson säger att 1408 är mycket mer. Just tiotimmarsregeln är inte i det direktivet. Det är precis som sades. Det är förvirrande att de är så mycket överlappande. Det gäller 1408 eller 16-vad-det-nu-heter.

Icke desto mindre är vi bekymrade för sakfrågan. Det gäller övergångsreglerna och också den mer långsiktiga förändringen i regelverket. Det som ska tas upp på vårtoppmötet är väldigt aktuellt i den mer kortsiktiga övergångsdiskussionen. Men också det långsiktiga är väldigt intressant.

Jag tycker att det är olyckligt om inte statssekreteraren kan vara mer konkret om vad regeringen syftar till när regeringen nu säger att man vill ta upp frågan på vårtoppmötet. Då måste det ändå vara något syfte som är lite tydligare än att man bara ska avsluta arbetet. Vad är Sveriges önskemål mer konkret med att ta upp det på vårtoppmötet? Varför prioriterar man det på vårtoppmötet? I vilken riktning vill man gå?

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag vill innan jag ger ordet till statssekreteraren säga att det finns på dagordningen för EU-nämndens sammanträde den 1 mars. Varsågod, statssekreteraren.

Anf.  25  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Tack, fru ordförande! Agne Hansson tog upp frågan om stabilitetspakten. I Lissabonprocessen ingår makroekonomisk stabilitet som ett mål. Den kopplingen finns självklart. Den frågan driver vi också.

Det är riktigt att frågorna är mycket komplexa, som Anita Jönsson och Per Bill har påpekat. Regeringen får vara glad att upplysningsverksamhet mellan utskottet och EU-nämnden bedrivs.

Vi har hela tiden verkat för ökad rörlighet. Kunskaperna också i Regeringskansliet har ökat om vilka faktorer som påverkar ökad rörlighet. Detta är alldeles uppenbart efter den senaste månadens diskussioner.

Det är i vårt lands intresse att denna fråga också hanteras på EU-nivå för att skapa bredden i rörligheten. Sedan är det bara att konstatera att frågorna är komplexa och behandlas på olika ställen. Jag lovar att regeringen kommer att återkomma till dessa frågor under resans gång fram till vårtoppmötet.

Det ställdes en fråga om mötet mellan Blair, Chirac och Schröder. Vi har företrädesvis uppfattningen att mötet har ägt rum mycket för att hantera den uppkomna situationen efter splittringen i Irakfrågan. Unionens agerande i de utrikespolitiska frågorna har spelat en stor roll för att föra dessa herrar samman.

Det är också så att det, som nämnden känner till, finns en tendens till oro hos flera av de länder som vill öka integrationen för att utvidgningen ska innebära minskade möjligheter för EU-integration. Det kommer vi att vara mycket vaksamma kring.

Som nämnden också känner till träffade Göran Persson Tony Blair i går för att diskutera de frågorna inklusive den idé som vi inte tycker är bra som handlar om att inrätta en superkommissionär inom kommissionen.

Anf.  26  CARL B HAMILTON (fp):

Statssekreteraren nämnde den fortsatta handläggningen. Min enkla fråga är: När kommer den skrivelse som annonserats beträffande övergångsregler?

Anf.  27  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Jag kan inte svara exakt på det. Det är nära förestående. Jag hoppas att det handlar om någon vecka.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen. Vi går vidare till punkt 5 på dagordningen. Det handlar om det finansiella perspektivet.

Anf.  29  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Detta är en diskussionspunkt. Kommissionen har nu presenterat sitt meddelande om det finansiella perspektivet. Det är bra att förhandlingsprocessen kan komma i gång. Det välkomnar vi. Vi kan stödja flera av de resonemang som förs i meddelandet. Men vi kan inte ställa upp bakom den mycket kraftiga expansionen av unionens budget som kommissionen föreslår.

De resonemang som vi kan stödja handlar om de länkar som görs mellan budgeten och unionens prioriteringar och mellan budgeten och till exempel Lissabonprocessen. Det är någonting som man kan tycka är självklart, men det är i varje fall ett resonemang som finns där nu och som vi tycker är bra.

Som nämnden också känner till har vi nu ett nytt enprocentsmål här i landet. Det är det vi har förordat tillsammans med flera andra medlemsländer – Österrike, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien. Det gäller alltså ett utgiftstak på 1 % av EU:s bruttonationalinkomst. Det är vår bestämda uppfattning att en budget på 1 % väl rymmer de utgifter som unionen finner angelägna under perioden.

En fråga som är angelägen och problematisk är sammanhållningspolitiken där vi tycker att man måste göra tydliga prioriteringar. Relativt välmående länder måste kunna finansiera sin egen regionalpolitik. Det är inte rimligt att som kommissionen föreslår satsa omkring hälften av medlen för sammanhållningspolitiken på EU-15 och inte på EU-10 genom bland annat extremt generösa utfasningar av stödet till de regioner i EU-15 som inte längre på sikt kommer att kvalificera för stöd.

Vi tycker att regionalpolitiken i större utsträckning ska finansieras nationellt i de länderna. Men om den ansatsen inte vinner gehör kommer vi vid lämplig tidpunkt att också ta upp de extremt glesbefolkade områdena i norra Sverige och för övrigt Finland och att de ska behålla sin mål 1-status.

Vad gäller budgetnivån anser vi att det är viktigt att resonera i termer av åtaganden och inte i utbetalningar. Kommissionens förslag innebär att man har byggt in eftersläpningar i utbetalningarna. Det framstår som uppenbart att en väl fungerande budget har en balans mellan åtaganden och utbetalningar.

Frågan är alltså en diskussionspunkt. Vi tror att man vid vårtoppmötet kommer att fatta procedurbeslut om det finansiella perspektivet och inga beslut i sak. Vi är beredda att återkommande och löpande hålla nämnden informerad och också om det befinns lämpligt i formatet nämndens beredningsgrupp.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Innan jag ger ordet till dem som begär ordet vill jag påpeka att EU-nämndens beredningsgrupp vid två tillfällen har fått information om detta. Är det rätt uppfattat att det bara ska vara en information och att vi inte ska ta ställning till någonting i dag? Det stämmer.

Anf.  31  PER BILL (m):

Fru ordförande! Jag tror det finns stor enighet om enprocentsmålet. Däremot tycker jag att man ska sätta upp ett varningens finger om att Sveriges position är att detta inte får gå ut över den historiska utvidgningen österut som vi så väldigt gärna vill ha och så väldigt gärna vill ska bli bra.

När jag ser de övriga fem länder som har skrivit under tillsammans med Sverige är jag inte riktigt säker på att de har exakt samma prioriteringar för hur vi kommer ned till 1 %. Vi vill understryka från Moderaternas sida att ni har vårt fulla stöd men att det hela tiden måste vara med att våra vänner österut inte får vara de som kommer i kläm, utan att det handlar om snabbare utfasning med mera av de mer välmående gamla länderna.

Anf.  32  CARL B HAMILTON (fp):

Man kan tjäna pengar genom att fasa ut jordbrukspolitiken också.

Statssekreteraren talade också om en kanske mer känslig punkt, nämligen regionalpolitiken. Om jag förstod det rätt är regeringens hållning att all regionalpolitik i första hand bör avskaffas i de gamla medlemsländerna. EU:s regionalpolitik bör bara vara inriktad på de nya medlemsländerna. Det innebär för Sveriges del att EU:s regionalpolitik inom Sverige kommer att ersättas av en regionalpolitik som bestäms i Sveriges riksdag. Är det riktigt uppfattat?

Anf.  33  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Självfallet ska det inte gå ut över utvidgningen. Jag medger att gruppen kan ha lite olika synpunkter på utvidgningsfrågan. Vi menar att gruppen ändå kommer att kunna agera kraftfullt. Vi kommer att göra allt vad vi kan för att se till att utvidgningen inte drabbas.

Enprocentsförslaget täcker utvidgningskostnader. Kan vi dessutom kraftfullt driva frågan om en regionalpolitik som riktar sig till de nya tio har vi också den delen intäckt.

Vi delar Carl B Hamiltons synpunkter på jordbrukspolitiken. Regeringen försöker på alla sätt att driva förändringar i jordbrukspolitiken.

Det är helt korrekt uppfattat att det är så vi ser på regionalpolitiken. Den ska bedrivas nationellt när det gäller Sverige och övriga EU-15 om vi får igenom vårt förslag.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Vi kan godkänna den information vi har fått.

Vi går vidare till det som är eventuella A-punkter. Är det någonting som är något kontroversiellt, eller ska jag lämna ordet fritt med anledning av hela listan? Jag gör det. Ni har fått den utlagd på bordet. Är det någon som vill ställa en frågan med anledning av A-punktslistan?

Anf.  35  PER BILL (m):

Fru ordförande! Jag vet att det blir så här; det kommer väldigt sent. Men hur många punkter är det? Det är en förskräcklig massa A-punkter om man tar med alla underpunkter. Finns det någon av de här som man från regeringens sida tycker är kontroversiell? Det här är ju fortfarande ljummet från kopiatorn, så det är lite svårt hinna läsa igenom det medan man diskuterar.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Det är ju det som brukar vara den vanliga hanteringen här. Vi brukar vilja veta om det finns någonting som vi borde reagera på eller som vi borde få information inför.

Anf.  37  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Jag hoppas att jag är rätt ute i dagordningen. Jag är ju bara suppleant. Men jag har fastnat för en del frågeställningar när det gäller EU:s relation till Tjetjenien och därmed också Sveriges relation till Tjetjenien. Vad jag kan förstå är det här en svår nöt att knäcka. Jag läste de engelska texterna, och där talar man om behovet av att stärka sig mot Ryssland …

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Det är nästa punkt; dit har vi inte kommit än. Du är för tidigt ute.

Finns det någon som vill ställa frågor om A-punktslistan? Finns det något som är kontroversiellt?

Anf.  39  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Vi anser att det är oerhört viktigt att nämnden blir fullt informerad om de beslut som fattas inom unionen. Om det finns någonting som vi bedömer som kontroversiellt ser vi till att lyfta fram det i de former som står oss till buds. Svaret på Per Bills fråga är: Nej, vi bedömer inte att det finns någonting som är kontroversiellt.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den och går över till de yttre förbindelserna. Vi börjar med punkt 2 – EU–Ryssland-relationerna.

Anf.  41  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Ordförande! Detta är en beslutspunkt där rådet förväntas anta rådsslutsatser om hur relationerna och partnerskapet mellan EU och Ryssland kan stärkas och hur EU kan tillvarata sina intressen i de relationerna. Det är ett uppdrag som kommer från Europeiska rådets möte i december.

De diskussioner som har förts visar att det finns en bred samsyn om att EU måste bli bättre på att tala med en röst och att tydligare identifiera och försvara sina frågor och prioriteringar. I diskussionen har det också kommit fram oro vad gäller brister i grundläggande frågor om MR, mediefrihet med mera i Ryssland. De frågorna är ju också viktiga i ett partnerskap. Det finns en samsyn inom EU om att partnerskaps- och samarbetsavtalet fortsatt ska vara grunden för relationen. Därför måste partnerskapet av Ryssland utsträckas till att gälla de nya medlemsländerna i EU senast den 1 maj, då de ju blir medlemmar.

Vi anser att utvärderingen av den relation som har gjorts och rådsslutsatserna är bra. De reflekterar den goda diskussion som har förts inom unionen och som är föranledd inte minst av en del turer under hösten. Vi tycker att det hela beaktar de ståndpunkter som vi har från svensk sida.

Vi tycker att EU ska bli bättre på att identifiera vad som är prioriterat i relationerna med Ryssland och även etablera länkar mellan frågor där det finns naturliga kopplingar som till exempel ingående av återtagandeavtal mellan EU och Ryssland, förenklad visumhantering och det ryska arbetet för att lösa konflikter i närområdet. Om man gör sådana kopplingar kan vi nå framgång.

Den legala grunden för samarbetet är alltså partnerskaps- och samarbetsavtalet. Därför måste de nya medlemsländerna tas in i avtalet utan några villkor. EU måste visa intresse för att fortsätta den dialog med Ryssland som hålls separat om de ryska farhågorna som finns kopplade till utvidgningen, till exempel på handelsområdet.

I slutsatserna tar man också upp vikten av en öppen och rak dialog med Ryssland. Det innebär, anser vi, att EU fortsatt kommer att påtala för Moskva när man anser att Ryssland inte lever upp till gemensamma värderingar som det strategiska partnerskapet grundas på. Det kan till exempel handla om Rysslands agerande i Tjetjenien. Det kan handla om situationer för oberoende medier och om hur rättssamhället fungerar.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Nu kan du begära ordet, Leif!

Anf.  43  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Det var roligt att jag för en gångs skull kom före, och inte lite efter! Det är lätt att man gör det när man inte är insatt i ärendena helt och hållet.

Min fråga gäller kopplingen mellan EU och Tjetjenien och Sverige och Tjetjenien. Påverkar vår relation via EU vår förmåga att bevilja flyktingstatus för personer från Tjetjenien?

Anf.  44  CARL B HAMILTON (fp):

När jag läste det här var det en sak som jag saknade. Jag tycker att Rysslands WTO-medlemskap och EU:s arbete för att påskynda och underlätta detta borde ha betonats mer. Samtidigt ska ju alla krav hållas uppe och så vidare – jag behöver inte gå in på själva frågan. Men som jag ser det är WTO-medlemskapet helt avgörande för möjligheten att sedan gå vidare med ett frihandelsavtal i någon form. Jag är förvånad över att kravet på Ryssland att bli WTO-medlem inte lyfts fram mer i texterna.

Det andra som jag lade märke till här är att det finns en viss skönmålning av Ryssland. Det gäller dels det här om Tjetjenien som vi hörde tidigare om här och den politiska utvecklingen, dels den ekonomiska utvecklingen. Landet är ju så extremt beroende av energi och energipriser både beträffande de offentliga budgetarna och beträffande hela samhällsekonomin. Oljepriserna åker ju upp och ned, som vi vet. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  45  AGNE HANSSON (c):

Det är viktigt och riktigt, det som sades här från regeringens sida. Man ska göra klart att detta inte kan bli något hållbart samarbete om man inte börjar låta demokratin gå åt rätt håll i Ryssland angående Tjetjenienproblematiken. När det gäller relationerna med Ryssland rör det sig också mycket om energi, som Carl B Hamilton säger här. Jag undrar om inte EU i det här sammanhanget, när man räknar upp saker som man ska ta upp med Ryssland, även ska ta med miljöfrågorna och Östersjöproblematiken och det som har med oljan att göra när det gäller energin.

Anf.  46  CARL B HAMILTON (fp):

Jag glömde en sak. I vokabulären här talar man om space. Det påminner oss alla om den diskussion som vi förde tillsammans med Norge och en del andra om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde. I punkt 23 i ordförandeskapets text, assessment of EU–Russia relations, finns en kärnfråga som jag tror att det är viktigt att understryka. EU ska göra klart att det inte finns någon möjlighet för Ryssland att delta i EU:s interna beslutsfattande. Det var ju det som var knäckfrågan och det som egentligen skiljer medlemskapet från icke-medlemskapet. Vi försökte på den tiden diskutera olika typer av politisk osmos och andra konstruktioner som skulle möjliggöra för dem som inte var med att ändå vara med i beslutsfattandet. Det där underkändes så småningom av EG-domstolen.

Jag tycker att detta kanske ska lyftas fram ännu tydligare i våra relationer med Ryssland. Här går gränsen. Den likartade retoriken och benämningarna får inte leda någon in i tron att det finns en möjlighet för utomstående att vara med och delta i besluten som de 25 länderna ska fatta. Jag tycker att det är en oerhört viktig punkt, för den skiljer agnarna från vetet och medlemmarna från icke-medlemmarna.

Anf.  47  PER BILL (m):

Jag börjar med att hålla med om det som Carl B Hamilton sade om WTO. Jag tror att det är ett absolut måste, samtidigt som de nya medlemsländerna naturligtvis måste vara helt med och att det ska vara den legala grunden. Det är lite grann så att det är lätt för EU att säga att vi ska tala med en röst. Men det blir lite svårare när det väl blir fråga om vad vi ska säga. Vi är överens om att vi ska ha en röst, men del två blir alltså mer problematisk. Det har förts diskussioner om att det ska komma en mer samlad Rysslandsstrategi.

Ska man se de dokument som kommer i dag som helheten, som plattformen eller som första steget? Finns det någon tidtabell när det gäller om det finns fler delar i detta och hur de är tänkta att växa fram?

Anf.  48  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

När det gäller Leif Björnlods fråga om asylsökande från Tjetjenien fattade regeringen som bekant ett beslut om detta i går. Avtalet påverkar inte våra möjligheter att ta upp den frågan. Den bör leda till att EU i denna del talar med en röst när det gäller vår syn på Tjetjenien. Men jag vill ge Per Bill och andra rätt; det är inte alltid så att den tydliga röst som vi vill ha i Tjetjenienfrågan delas av alla medlemmar i unionen.

När det gäller WTO-medlemskapet är det säkert redan bekant för nämnden att det är en fråga som regeringen har prioriterat tydligt. Det fortsätter vi också att göra, och vi kommer att trycka på frågor som har att göra med Rysslands WTO-medlemskap. Det behöver inte nämnden tvivla om.

Energifrågorna finns också med i dialogen. Det är också vår roll att se till att aspekter på detta som har att göra inte minst med vårt närområde, som Agne Hansson var inne på, spelar en roll.

Vad gäller frågan om space, det vill säga inflytandet på unionens inre angelägenheter, tillhör Sverige den grupp som i förberedelseprocessen har verkat för att tydligt ange var gränserna går för dem som inte är medlemmar i unionen. Man kan ha mycket nära samarbete utan att för den skull påverka de frågor som är interna.

Jag tror att jag har svarat på de frågor som ställdes, ordförande.

Anf.  49  CARL B HAMILTON (fp):

Min fråga kanske är samma fråga som Per Bill står i begrepp att ställa. Sverige försöker utveckla en Rysslandsstrategi, och det var väl det som frågan gällde här. Det handlar om EU:s och Sveriges arbete och hur det överlappar.

Jag vet att regeringen prioriterar detta med WTO. Det är utmärkt på alla sätt. Men frågan i det här sammanhanget är i vilken utsträckning EU ska ställa i utsikt att man ska vara tydligare när det gäller att Ryssland som belöning för WTO-medlemskap kan se fram emot ett frihandelsavtal eller starkare begränsning av EU:s protektionistiska politik. Det får ni om ni skriver på WTO, kan man säga. Det är det som jag saknade här. Det ska finnas en morot för ryssarna i att gå in i WTO-avtalet i form av en utfästelse från EU:s sida. Man kan ställa i utsikt att Ryssland får ett frihandelsavtal.

Anf.  50  PER BILL (m):

Ordförande! Vice ordföranden var tankeläsare i denna fråga. Det handlade just om Rysslandsstrategin. Jag undrar också om det togs upp i samband med utrikesministerns möte med Colin Powell. Sverige är ju lite av en potentiell brygga i de här sammanhangen. Kan vi få höra lite grann om en eventuell sådan diskussion?

Anf.  51  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Tack för frågorna. Vad gäller WTO är det så att om Ryssland blir medlem möjliggörs frihandelsavtal. Det kan också vara värt att notera att man från rysk sida inte har varit helt tydlig när det gäller att det är det som man vill ha. Sådant är alltså sakläget i de frågorna.

Jag ber om ursäkt för att jag missade frågan om Rysslandsstrategi i förra vändan. Man har skjutit på EU:s Rysslandsstrategi ett år. Det arbetet löper. Vår egen Rysslandsstrategi föredrogs för utrikesutskottet i går och kommer att överlämnas i dag eller på måndag. Tanken med vårt eget arbete har varit att ge en plattform för regeringens eget agerande, naturligtvis, men också för den process som kommer att löpa på i unionen.

Vad gäller utrikesministerns möte med Colin Powell kan jag passa på att hälsa från ministern. Hon hade gärna velat vara här, men möjligheten att träffa både Colin Powell och Kofi Annan just de här dagarna gjorde att hon valde dessa båda herrar.

Diskussionerna med Colin Powell om Ryssland var mycket ingående. Han har själv nyligen träffat utrikesminister Igor Ivanov, och hade en del intryck att förmedla. Det är uppenbart att de båda länderna har en dialog där man uppfattar varandras storlek som betydande. Flertalet frågor, inklusive de frågor som vi från svensk sida hyser bekymmer över när det gäller utvecklingen i Ryssland, hade också diskuterats mellan Colin Powell och Igor Ivanov. Utrikesministern och Colin Powell hade möjlighet att täcka ett brett spektrum av utvecklingen i Ryssland, alltifrån Tjetjenien och den bredare utvecklingen av samhällsstyrningen, ekonomiska frågor och den politiska utvecklingen inför presidentvalen.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Jag kan då sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går vidare på listan till punkt 3, som handlar om Iran.

Anf.  53  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Ordförande! Detta är en diskussionspunkt, men vi har fått besked om att det eventuellt kan bli rådsslutsatser med anledning av dagens val i Iran och MR-situationen. Diskussionen ska handla om helheten i EU:s relationer med Iran. Dagens valresultat kommer naturligtvis att diskuteras, liksom IAEA:s kommande rapport om Irans kärntekniska program. På det senare området vill vi få bekräftat att Iran uppfyller de åtaganden som landet gjorde i höstas, inte minst när det gäller frysningen av anrikningen av uran. Men vi vet inte om det kommer någon rapport från IAEA som kan diskuteras på måndag. Just nu förefaller det osannolikt.

Nämnden känner väl till att valen till parlamentet äger rum i dag och omständigheterna kring detta: risken för lågt valdeltagande och väktarrådets oacceptabla diskvalificering av över 2 000 kandidater. I kontakterna med den iranska regimen har vi ständigt påpekat vikten av en öppen och rättvis process och att det iranska folket får säga sin mening i val. Det är mycket anmärkningsvärt att ett 80-tal parlamentsledamöter som sitter i parlamentet i dag har diskvalificerats av väktarrådet. Vi är självfallet beredda att stödja ett uttalande som är kritiskt om valen kommer att utvecklas såsom de ser ut att göra.

Det planeras ett möte i den särskilda MR-dialogen mellan EU och Iran den 8–9 mars. Vi vet inte om det kommer att äga rum, men vi anser att det är viktigt att man försöker att fortsätta föra en dialog så att vi kan fortsätta att trycka på i MR-läget. Som jag sade kommer MR-situationen sannolikt också att komma upp i de rådsslutsatser som vi eventuellt kommer att få oss förelagda senare.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Frågan var uppe i EU-nämnden så sent som den 23 januari.

Anf.  55  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Ordförande! Jag har delvis fått svar, och på ett ganska bra sätt, på den fråga som jag planerade att ställa. Av de omkring 8 200 personer som anmälde sig för att kandidera till valet blev 2 500 strukna av väktarrådet. Det är mycket anmärkningsvärt. Av dessa är 80 reformanhängare som i dag sitter i parlamentet. Det är också anmärkningsvärt.

Vad jag vet har EU-parlamentet reagerat mot det här, men jag har inte hört någonting från EU som sådant och inte från ministerrådet. Därför är det bra att höra statssekreteraren säga att det kommer att bli ett eventuellt uttalande. Jag tycker att EU har varit kritiskt, och jag hoppas att man från svensk sida kommer att se till att det blir ett skarpt uttalande. Det är ju inte fråga om demokratiska val, utan väktarrådet har alltför mycket att säga till om. Så här får det inte gå till.

Anf.  56  INGVAR SVENSSON (kd):

Fru ordförande! Jag vill ta upp samma perspektiv. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Jag har inga invändningar mot de resonemang som förs, men vi förutsätter att regeringen agerar kraftfullt både som regering och inom EU och givetvis på ett förståndigt sätt i de här frågorna.

Anf.  57  CARL B HAMILTON (fp):

Jag instämmer med de två tidigare talarna. Det är viktigt att man gör ett uttalande.

Anf.  58  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Vi delar naturligtvis den uppfattningen. Det som pågår är oerhört allvarligt. Jag kanske ska försöka förklara den relativa återhållsamhet som har visats från unionens sida under de senaste veckorna. Den har varit ett uttryck för en förhoppning att reformkrafterna i Iran skulle ha kunnat få tillbaka processen på ett bättre spår. Nu har detta inte visat sig möjligt, och då är det helt riktigt att uttala sin kritik enligt de linjer som de ledamöter av nämnden som har uttalat sig har föreslagit. Kraftfullt och förståndigt, som Ingvar Svensson sade.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg i de fortsatta förhandlingarna.

Vi går vidare till fredsprocessen i Mellanöstern. Den frågan var också uppe så sent som den 23 januari.

Anf.  60  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Fru ordförande! Mellanöstern kommer att diskuteras under lunchen. Vi hade till för någon timme sedan beskedet att inga rådsslutsatser skulle antas. Men det är ett rörligt mål just nu. Nämnden känner väl till detta. Vi har många gånger haft tillfälle att samråda med nämnden i Mellanösternfrågorna, så för att spara tid kanske jag inte ska gå in på olika aspekter av den senaste utvecklingen utan snarare vara beredd att svara på frågor.

Anf.  61  PÄR AXEL SAHLBERG (s):

Jag delar de synpunkter som är redovisade i papperen. Det är bara en aspekt som jag har funderat på en del och som jag tänkte nämna. Det som sker nu ser onekligen ut som en israelisk planering – att lämna ifrån sig en del av bosättningarna i Gaza och gå vidare på en ensidig hantering. Jag tycker att man ska protestera mot det, för det skapar en risk för ett oerhört vakuum i de områden som man lämnar. Jag har inte heller hört någon riktigt tydligt säga detta.

Om man nu gör de här sakerna ändå så ser jag ett skräckscenario framför mig – att man spränger bosättningarna och går därifrån. På något sätt måste den dimensionen upp. I ett längre lopp och i ett bilateralt sammanhang utgör bosättningarna en potential för andra typer av lösningar. Någonstans borde man ha detta som kommentar, men inte på det sättet att man därmed godkänner tillbakadragandet på ensidig bas. Det borde ändå tydligt flaggas i frågan.

Anf.  62  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Vad jag vet planerar utrikesministern att besöka både Israel och Palestina nu i vår. Vid många tillfällen har vi här i EU-nämnden bland annat kritiserat säkerhetsmuren. Jag vet också att den internationella rödakorskommittén har uttalat sig. Det känns precis som om man inte lyssnar på den kritik som finns från EU:s sida. Israel kanske lyssnar mer på USA. Jag undrar hur EU mer kan bli en aktör i processen. Det verkar som om EU är rätt så marginaliserat och inte kommer in med de synpunkter som många demokratiska länder för fram.

Anf.  63  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Pär Axel Sahlberg frågade om det vakuum som kan uppstå vid ensidiga tillbakadraganden från israelisk sida. Det är alldeles riktigt att det finns en stor fara i en sådan här ensidighet. Det finns också från folkrättsliga utgångspunkter problem med ett sådant ensidigt tillbakadragande. Vi har anledning att framföra oro för det kaos och den oreda som kan skapas av detta och den ovilja som det manifesterar att inom ramen för en fredsprocess förhandla fram lösningar. Det kommer att framföras i diskussionen på måndag.

Vad gäller Sven-Erik Sjöstrands frågor är det riktigt att Laila Freivalds planerar besök på båda sidor. Det är också viktigt att upprätthålla detta; vi väljer vilka vi ska besöka på de båda sidorna.

EU som aktör är en fråga som nämnden säkert har haft anledning att diskutera tidigare. Kvartetten som ska arbeta med färdplanen är det forum som EU har att påverka processen vidare för färdplanens genomförande och för att påverka USA att agera mer i frågan. Jag kan också berätta för nämnden att detta var ett viktigt ämne i utrikesministerns samtal med Colin Powell om betydelsen av att USA engagerar sig konstruktivt för färdplanens genomförande.

Vad gäller säkerhetsstängslet har folkrättsstridigheterna där till och med lagts fast av generalförsamlingen i FN, och det på förslag av EU. EU vilar alltså inte på hanen, utan försöker på olika sätt agera i frågan inklusive genom den särskilda representanten som ofta befinner sig i regionen, Marc Otte.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Jag upprepar då stödet för regeringens ståndpunkt i de fortsatta förhandlingarna.

Vi går vidare till nästa punkt, som är västra Balkan.

Anf.  65  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Ordförande! Rådsslutsatser förväntas antas om Bosnien och Hercegovina och när det gäller att inleda processen där EU ska överta den Natoledda Sfor-styrkan. Jag ska på kort tid också försöka redovisa frågorna om Kosovo, Serbien och Albanien. Vid Europeiska rådet i december upprepade EU sin beredvillighet att ta över den Natoledda Sfor-operationen. En sådan EU-insats kommer att innehålla både militära komponenter och vissa civila delar, till exempel polis. Från svensk sida anser vi att det är viktigt att vi vid ett sådant övertagande ser helheten i alla de ansträngningar som EU gör i Bosnien och Hercegovina. Det gäller militär- och polisinsatsen, som nämnden känner till, och även de olika biståndsinsatser som unionen driver. En sådan här insats måste vara genomtänkt, bred och samlad och inte bara handla om de militära delarna även om vi stöder ett sådant övertagande.

Det kan vara viktigt att nämnden känner till att Nato förväntas behålla en närvaro i Bosnien. De uppgifter som Nato då kommer att ägna sig åt kan handla om att gripa återstående krigsförbrytare och att fortsätta arbetet med en försvarsreform och den typen av säkerhetsfrågor. Det är därför viktigt att kontakterna mellan Nato och EU etableras och blir väl fungerande.

Rådsslutsatserna väntas innehålla ett välkomnande av Solanas rapport i frågorna. Nästa steg är behandling i GUSP, så detta innebär inte ett slutligt beslut om att det ska ske.

Vad gäller Kosovo kommer det att antas slutsatser som upprepar stöd till representanten Holkeri och välkomnar Solanas rapport om möjligheterna för EU att stärka sin roll i Kosovos reformprocess. Det är något som vi från regeringens sida välkomnar. Vi vill stödja Solanas strävan att bättre koordinera EU:s insatser för att fullt ut kunna stödja den process som FN driver så att dessa processer hänger ihop.

Vad gäller Serbien kan det eventuellt bli slutsatser om den senaste utvecklingen i regeringsombildningen i Serbien. Den frågan var uppe i januari också. Då uppmanades de demokratiska politiska partierna att skyndsamt bilda regering, men förhandlingarna pågår fortfarande. Det vi fortsatt vill betona är naturligtvis vikten av demokrati och den betydelse EU fäster vid att det blir en reformvänlig regering.

När det gäller Albanien är det eventuellt fråga om slutsatser om förväntade demonstrationer i Tirana i helgen. Det har redan varit våldsamma demonstrationer tidigare. EU kommer, om det blir rådsslutsatser, att betona vikten av att man försöker lösa konflikter och problem genom dialog och inte genom demonstrationer.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet. Vi går vidare till punkt 6, som är en rapport och uppföljning av trojkans besök.

Anf.  67  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Det har varit en informationspunkt. Vi hör nu att slutsatser eventuellt kan komma att antas om förhandlingsprocessen mellan Indien och Pakistan. Det handlar då om ett välkomnande av den processen och en utmaning till parterna att fortsätta på den inslagna vägen.

Trojkan besökte New Delhi, Kabul i Afghanistan och Islamabad i Pakistan för någon vecka sedan och framförde för nämnden kända ståndpunkter när det gäller Indien, Pakistan och Afghanistan med tonvikt på regionala säkerhetsfrågor, massförstörelsevapen, mänskliga rättigheter och förhandlingar mellan Indien och Pakistan. När det gäller Afghanistan handlar det om problemen kring säkerhetsläget, narkotikaodling och -handel som växer och frågor kring de kommande valen i Afghanistan. Från svensk sida har vi inför den här trojkaresan tryckt på MR-frågorna. De måste behandlas i samtalen.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Vi ska fatta beslut vad gäller ståndpunkter i fråga om Indien och Pakistan. Alla ska vara medvetna om det.

Jag kan konstatera att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg i de fortsatta förhandlingarna vad gäller Indien och Pakistan och att vi i övrigt godkänner den information vi har fått.

Vi går vidare till punkt 7, som är europeiska initiativ för goda grannrelationer.

Anf.  69  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Det här är en informationspunkt. Europeiska grannlandsinitiativet har tidigare kallats wider Europe. Nu har det fått namnet ENP. Information kommer att ges av kommissionär Verheugen som har haft diskussioner med Moldavien, Ukraina, Marocko, Israel, Jordanien, Tunisien och Palestinska myndigheten om kommissionens utkast till handlingsplaner inom ramen för det här initiativet.

Diskussionen kommer troligtvis att främst fokusera på Israel och de palestinska myndigheterna. Nämnden kan känna till att de här diskussionerna mellan kommissionen och de olika länderna förs utan att ha föregåtts av konsultationer med unionens medlemsländer. Vi avser att påtala att det kan vara bra att även medlemsländerna känner till de underlag som presenteras för de berörda länderna, så att vi känner till det när de frågar oss om det här initiativet.

Anf.  70  CARL B HAMILTON (fp):

Jag hade bara en okunnighetsfråga. Vilka länder ingår i ENP? Det är så många olika processer. Vilka är det som ingår i det här?

Anf.  71  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Såvitt vi känner till är det de länder som jag just nämnde, de nya grannländerna i en utvidgad union. Vitryssland är en speciell fråga. Vi anser från regeringens sida att det ska finnas en skuggplanering för Vitryssland även om Vitryssland inte i dag kvalificerar sig för den här typen av grannlandsamarbete.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Vi kan då godkänna den informationen. Vi går vidare till frågorna där det står: I anslutning till rådets möte. Är det något där som vi borde få information om? Det är OSSE, Kroatien, Libanon och Moldavien.

Anf.  73  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Fru ordförande! När det gäller de frågorna har vi inte någon särskild information som nämnden behöver ta ställning till eller som vi anser att vi behöver informera nämnden om. Däremot har vi fått två övriga frågor. Den ena gäller Haiti, och den andra gäller Cypern.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Då tar vi dem var för sig.

Anf.  75  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Det är Frankrikes utrikesminister Villepin som har bett att under lunchen få informera övriga utrikesministrar om läget på Haiti. Det är en informationspunkt. Vi förutser inga ställningstaganden.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Vi kan godkänna den informationen. Vi tar Cypern också.

Anf.  77  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Vad gäller Cypern har vi fått veta att rådsslutsatser förbereds med anledning av den positiva utvecklingen i förhandlingarna som leds av FN:s generalsekreterare. Jag vill informera nämnden om att några korta ståndpunkter kommer att läggas fram för rådet för att antas som slutsatser. De är välkomnande av framstegen förra veckan och välkomnande av att förhandlingarna har upptagits, att EU ser fram emot en överenskommelse före den 1 maj, att EU stöder parternas ansträngningar och fastslår FN:s starka roll i processen.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet. Finns det några A-punkter?

Anf.  79  Statssekreterare ANNIKA SÖDER:

Fru ordförande! Jag uppfattade att vi gick igenom A-punktslistan.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Då vill jag tacka statssekreteraren med medarbetare för att ni kom hit och önska er en trevlig helg.

2 §  Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Rapport från ministerrådsmöte den 17-19 december 2003

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 24 februari 2004

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar jordbruksministern välkommen till EU-nämnden. Vi gör precis som vanligt. Vi börjar med rapport från ministerrådsmöte den 17–19 december. Sedan går vi över till information och samråd.

Anf.  82  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det var beslut om en rättsakt på mötet om identifiering och registrering av får och get. Det var ett förslag som vi gillade med tanke på de möjligheter som vi har med de små besättningarna att inte behöva ha den elektroniska märkningen. Det var ett beslut i den delen.

Sedan var det ett antal lägesrapporter. Den ena handlade om förslaget om skydd av djur under transport. Det var också lägesrapport när det gäller offentlig kontroll av foder och livsmedel och gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel. Jag återkommer till några av de här på den aktuella dagordningen för nästa veckas möte.

Den stora frågan för rådet i december var fisket. Det handlade om återhämtningsplaner för torsk och nordlig kummel och TAC:er och kvoter för 2004. Vi välkomnade återhämtningsplanerna och menade att det är ett mycket viktigt steg för att få det ansvarsfulla fisket. Där hade vi samma syn som Tyskland. Vi var lyckliga över att det blev två beslut. Det blev ett beslut om återhämtningsplanerna och ett beslut om TAC:er och kvoter. I den senare delen menade vi att kvoterna var för stora. Vi kunde då inte ställa oss bakom det förslaget. Det handlar framför allt om arterna torsk, kolja och rödspätta.

Vi hade ett särskilt problem när det gäller blåvittling i internationella vatten i Nordostatlanten. Där har vi tidigare haft krav på kvoter, bland annat i förra årets förhandling. Nu öppnades det här fisket för samtliga medlemsstater. Det var en ordning som vi kunde godkänna.

Vi hade en särskild fråga som gällde sillen i Skagerrack och Kattegatt, där vi också i och för sig var beroende av Norgeförhandlingarna som ju inte kunde avslutas samtidigt som ministerrådet tog besluten om TAC:er och kvoter för 2004. Men där var vi överens med kommissionen om att det fanns delade meningar om tolkningen av den biologiska rådgivningen. Frågan kommer därför att överlämnas till ICES för en bedömning för 2004.

Det var huvudpunkterna som var uppe på det här mötet. Det var fisket som var det krävande med nattmangling som sig bör.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Vi kan godkänna den rapporten. Vi går då in på dagordningen. Vad jag förstår är punkt 5 struken. Sedan har vi fått en ny B-punkt under Övriga frågor. Stämmer det?

Anf.  84  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Punkt 5 är ännu inte riktigt struken, men vi räknar med att den kommer att vara det efter Corepermötet.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Jordbruksutskottet fick en information i går. Då går vi in på dagordningen och kommer till punkt 3 Ordförandeskapets arbetsprogram, som är en information.

Anf.  86  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag ska fatta mig kort här. Det har givits information i olika sammanhang kring det här programmet. Det irländska ordförandeskapet kommer att präglas av att det blir tio nya medlemsländer i unionen i maj.

När det gäller jordbruksområdet kommer man att koncentrera sig kring reformen av Medelhavsprodukter. Det är olivolja, bomull, tobak och humle. Vi räknar också med att sockersektorn ska komma upp och arbetet på nästa finansiella perspektiv. Man har aviserat att man vid rådet i juni ska försöka komma till en politisk överenskommelse när det gäller aktionsplan för ekologisk produktion.

När det gäller Coreperfrågorna fortsätter man de frågor som har varit uppe och förhandlats under italienska ordförandeskapet. Där finns säkra livsmedel, hygienpaketet, regler för officiell kontroll av foder, livsmedel, regler för foderhygien samt gränsvärden för bekämpningsmedel. Där finns också frågan om djurtransporter.

På fiskesidan kan man konstatera att de stora principiella besluten är tagna, dels genom beslutet december 2002, dels beslutet nu december 2003. Det som finns på dagordningen handlar om inrättande av rådgivande nämnder som ska stärka inflytandet från olika intressenter i fisket. Det handlar om kontroll och övervakning. Det handlar också om ett antal tekniska bevarandeåtgärder. Skydd för småvalar kommer upp och utveckling av vattenbruket. Det är det vi ser framför oss.

Anf.  87  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det är viktigt att man hjälper irländarna så att man verkligen kommer till skott med reformeringen av Medelhavsprodukterna. Vi pratade vid den förra punkten på dagordningen om att det finns pengar att tjäna på jordbrukspolitiken. Här är det tobaken som är en viktig fråga som man skulle kunna undanta från stöd. Det är väl bra om Sverige driver på den reformeringen.

Anf.  88  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Det är bra att de så kallade rådgivande nämnderna kommer i gång i sitt arbete. Jag undrar bara hur långt vi är i planeringen, hur långt arbetet har framskridit.

Anf.  89  ANDERS G HÖGMARK (m):

Får jag anknyta till den fråga som vi hade uppe tidigare om det finansiella perspektivet. Vi sade att vi förhoppningsvis skulle kunna klara oss inom ramen för 1 %, eftersom det bland annat inom jordbrukspolitiken fanns eventuella möjligheter. Å andra sidan kan man göra gällande att många av de beslut som är tagna inom jordbrukspolitiken har låsts upp på mycket lång sikt fram till 2012–2013. Jag har en liten fundering. Vilken rimlig potential bedömer statsrådet att det finns för att göra besparingar med hänsyn tagen till de beslut och rambeslut som är fattade? I politik är givetvis allt möjligt att förhandla om. Det inser jag. Men man har en känsla av att det är en ganska begränsad potential på just den sektorn.

Anf.  90  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Medelhavsprodukterna har varit uppe till diskussion i rådet vid flera tillfällen. Den svenska positionen är mycket tydlig. Det handlar om att få en reformerad ordning. Vi har varit särskilt intresserade av bomull, där det finns ett perspektiv i förhållande till utvecklingsländer. När det gäller tobaken har vi markerat väldigt tydligt att vi inte kan tänka oss att man ger stöd för odling av tobak. Vi kan tänka oss att man ger stöd för att få en omställning av de här jordbruken. Men vi har, tillsammans med danskarna, markerat att vi har svårt att acceptera stöd för odling av tobak.

När det handlar om fisket och rådgivande nämnder har det arbetet kommit längst i Nordsjön. Vi ska också ha den typen av kommittéer i Östersjön och i Medelhavet. Arbetet har, som jag uppfattat det, kommit långt. Det förbereds i de underliggande arbetsgrupperna. Att exakt säga att det här kommer upp under det och det rådsmötet vågar jag inte. Men med den avisering som irländarna har gjort räknar jag med att det blir en fråga under det irländska ordförandeskapet. På det sättet tycker jag att de ligger bra till i tiden.

När det gäller budgetfrågorna och det finansiella perspektivet har jag en punkt 7 på min dagordning.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Då väntar vi till den. Anders G Högmark får vänta.

Vi kan godkänna den här informationen. Vi går vidare till punkt 4, Öppnande och förvaltning av autonoma gemenskapstullkvoter.

Anf.  92  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är en falsk B-punkt. Här handlar det om att helt eller delvis kunna upphäva tullar på fiskeprodukter. I den här delen har vi gjort en liten notering på dagordningen om att italienarna önskar en större kvot för importerade tonfiskfiléer. Jag vill göra en liten korrigering där. Den föreslagna kompromissen är ett försök från ordförandeskapet att få till stånd ett beslut i den här frågan som inte innebär en ökning av tullkvoterna för tonfiskfiléer, utan det ska läggas en deklaration om en översynsklausul. Det innebär att kommissionen får i uppdrag att följa marknadsutvecklingen under 2004 och 2006 för att man ska kunna agera om det uppstår störningar på marknaden. Det är ett tillrättaläggande.

Vi stöder kompromissen från kommissionens sida. Jag har ingen mer kommentar i den delen.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet. Vi hoppar över 5:an och säger att den är struken.

Anf.  94  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Mina medarbetare säger att jag för säkerhets skull bör ge en kort information, eftersom den ännu inte är struken. Jag gör det väldigt kort, eftersom vi absolut räknar med att den ska strykas. Här har vi kommit så långt att vi har förhandlingar med parlamentet. Man hoppas på en första läsnings-överenskommelse. Från svensk sida är vi angelägna om att det inte blir en minskad ambitionsnivå när det gäller räckvidden av regelverket. Vi tycker att det är mycket angeläget att det också omfattar djurskydd och djurhälsa som inte har en direkt påverkan på livsmedelssäkerheten. Vi menar att det finns ett rimligt förhandlingsmandat här till kommissionen. Indikationerna är att punkten därför kommer att strykas på dagordningen.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera återigen att det finns ett stöd för regeringens redovisade ståndpunkt i det här ärendet. Vi går vidare till punkt 6, Skydd av djur vid transport.

Anf.  96  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vi ska få en lägesrapport från ordförandeskapet. Frågan kommer också upp på Corepermötet i dag. Det är alldeles tydligt att det finns en stark kritik mot kommissionens förslag när det gäller transport av slaktdjur. 10 av 15 medlemsländer är kritiska, men man drar olika slutsatser om vad man behöver göra för förändringar i regelverket. Från svensk sida har vi varit mycket tydliga med att transporttiderna måste begränsas och att vi också får ett rimligt utrymme för djuren under transporten. Det har varit ganska djupa diskussioner i rådsarbetsgruppen. I den lägesrapport som ska presenteras vid rådet har vi kunnat konstatera att det är ganska bristfälliga beskrivningar av var medlemsländerna i dag står.

Vi kommer att föra fram i dag på Corepermötet att vi inte tycker att lägesbeskrivningarna är tillfredsställande. Om det inte blir korrigeringar i lägesrapporten avser jag att ta upp det vid rådsmötet också, eftersom det är viktigt att vi ger en korrekt beskrivning av den kritik som har riktats mot kommissionens förslag.

Anf.  97  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag kan berätta att en del av oss i EU-nämnden hade möjlighet att besöka Dublin. Då träffade vi jordbruksministerns kollega, den irländske jordbruksministern. Vi lyfte då fram den här frågan – hoppas att det var okej – eftersom vi har sett det som en prioriterad fråga. Vi sade vid det samtalet att vi här i Sverige ser djurtransporterna som en ytterst angelägen fråga. Jag tycker att det är väldigt bra att ministern driver på här, och det var en fin information till nämnden.

Anf.  98  HILLEVI LARSSON (s):

Det står i bilagan att förslaget är en anpassning av tiderna efter vad som gäller för yrkeschaufförer. Det var 9 timmar och 45 minuter för en yrkeschaufför och 45 minuters vila. Jag undrar om den här anpassningen är för djurens skull, för chaufförernas skull eller både–och.

Det står också lite i papprena om att en blockerande minoritet vill att tiderna för de långa transporterna ska begränsas. Innebär det att de kan binda de andra länderna som vill ha hur långa transporter som helst? Det fanns även en minoritet som var emot att ett enskilt medlemsland skulle ha strängare regler inom sitt eget land. Då undrar jag om det finns någon risk att vi i Sverige eller andra länder som har ambitioner skulle tvingas att försämra sina regler. Avslutningsvis stod det att enligt förslaget skulle unga djur inte fraktas. Då undrar jag om lamm och kyckling till exempel innefattas i det. Blir det någon förändring gentemot i dag?

Anf.  99  LENNART FREMLING (fp):

Vi tycker att djurens behov ska vara utgångspunkten. Det är en angelägen fråga att driva på. Det är bra att man betonar 8 timmar i stället för 9 timmar. Men det känns lite ologiskt att man samtidigt som man kritiserar de 9 timmarna och vill minska det till 8 säger att det bör kunna förlängas till 11 timmar i glesbygd. Jag tycker inte att 11 timmar borde ingå i den svensk ståndpunkten utan att man bör nöja sig med 8-timmarsregeln.

Anf.  100  LARS LINDBLAD (m):

Det här är en lägesrapport, så vi lär få återkomma till skarpare förslag så småningom. Jag instämmer i regeringens linje i den meningen att rätt många länder måste gå ned i transporttider. Däremot tycker jag inte att den svenska ståndpunkten står för den logik som krävs när man ska föra fram argumenten. Jag tror att 11-timmarsregeln försvårar trovärdigheten i förslaget. Man bör fundera över vad det är för argument man vill föra fram i den här debatten.

Anf.  101  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det här är ett förslag som engagerar. När det gäller den första frågan om de 9 timmarna och kopplingen till reglerna för yrkeschaufförer tror jag att man har haft utgångspunkten att försöka hitta praktiska system. Man har haft djuren i centrum men har sedan försökt hitta praktiska system. När man ska förändra det här har man landat på de 9 timmarna. I det sammanhanget vill jag förklara hur det är tänkt med 8 timmar och en möjlighet till korrigering till 11 timmar i glesbygd. Det är mycket logiskt. Det är de regler som vi i dag har i Sverige.

Det är inte alls konstigt att man säger att man ska ha en möjlighet till korrigering när det gäller glesbygden. Det handlar inte, som i kommissionsförslaget, om att sätta det här i system, att man ska kunna ha 11 timmar, sedan vila och sedan 11 timmar och så vidare under en viss bestämd tid. I glesbygd när man har behov av att nå ett slakteri som kan ligga en bit bort ska man i den transporten kunna utsträcka tiden till 11 timmar. Sedan går det inte att transportera längre. Sedan är det slut. En transport på 11 timmar skulle kunna vara acceptabel. Det har också bedömts vara bra utifrån djurens utgångspunkter.

När det gäller frågan hur vi står i förhållande till de andra medlemsländerna finns det en blockerande minoritet. Vi har inget förslag på bordet ännu. Det är kommissionens förslag som nu förhandlas. Men som det ser ut just nu finns det en blockerande minoritet som kan stoppa ett förslag som den blockerande minoriteten inte kan acceptera.

När det gäller möjligheter för ett medlemsland att ha strängare regler är en minoritet emot, men det är så få länder att den gruppen inte skulle kunna stoppa den möjligheten om det kommer i ett förslag.

I fråga om de olika djurslagen finns det för kycklingar inga transporttider, men i övrigt finns det transporttider. Därmed har jag svarat på frågorna.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Den här frågan var uppe senast den 12 december. Då fanns det stöd för regeringens redovisade upplägg i frågan. Jag upprepar det.

Vi går vidare till punkt 7 på dagordningen, som är en information om det finansiella perspektivet.

Anf.  103  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Nu är jag tillbaka till budgetfrågan. Kommissionen föreslår ökade kopplingar mellan budgeten och unionens politiska prioriteringar, tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling. Kommissionen föreslår också i sitt meddelande en ny budgetindelning där jordbruket ingår i kategorin bevarande av naturresurser.

Under den rubriken finns det ett antal delrubriker. Det är de traditionella, marknadsrelaterade jordbruksutgifterna, dem vi känner som kategori 1 A. Det är också landsbygdsutvecklingsfond och miljöfond, som handlar om Natura 2000. Dessutom är det fiskefond, och där är det strukturåtgärder. Den ändring som föreslås här gäller egentligen bara den här landsbygdsutvecklingsfonden. Där ska nuvarande kategori 1 B, jordbruksfondens garantisektion och jordbruksfondens utvecklingssektion, slås samman. Vad detta innebär håller vi för närvarande på att analysera, så där har jag inget att rapportera i dag.

När man sedan tittar på sexnationsinitiativet och detta med 1 % av BNI är det klart att vi reflekterar över vad det innebär. Vi menar ju att EU:s jordbrukspolitik måste fortsätta att reformeras i riktning mot större marknadsorientering och ett ökat fokus, relativt sett, på miljö- och landsbygdsutvecklingsinsatser. Givetvis ska man också ska minska kostnaderna totalt.

Vi har ju ett rådsbeslut från 2002 om att låsa utgifterna för det traditionella jordbruksstödet. Det tycker jag är ett steg på vägen. Vi har ett tak, och det taket kan vi inte bryta igenom. Det finns en mekanism som hanterar de situationer där det finns krav på ytterligare budgetmedel. Vi står också nu inför WTO-förhandlingar som kan leda till ytterligare anpassningar.

Utanför kategori 1 A, där vi så att säga har ett tak, ligger miljö- och landsbygdsutvecklingen. Här har vi sagt att det bara är det som har ett gemenskapsmervärde som ska finansieras med pengar för miljö- och landsbygdsutveckling. Det är en fråga som diskuteras.

När det gäller det som vi kan kalla för en åternationalisering, som vi också har aktualiserat i det här sammanhanget, har vi förstått att vi är väldigt ensamma. Det är inga andra länder som driver den linjen. Våra beräkningar visar att år 2013 kommer Sverige att ha ett negativt nettoåterflöde när det gäller miljö- och landsbygdsutveckling. Det är också något att ha med sig i de fortsatta analyserna. Just nu pågår ett analysarbete på Jordbruksdepartementet.

Anf.  104  ANDERS G HÖGMARK (m):

Fru ordförande! Jag har all respekt för att ni inte har hunnit gå igenom detta i detalj än, men den centrala frågeställningen, utan att gå ned i just de här detaljerna, handlar om potentialen för påtagliga neddragningar med anledning av beslutet 2002 och taket fram till 2013. Min uppfattning är att det är tämligen begränsade besparingsmöjligheter, om man ska ställa detta i relation till att det ska trängas in inom enprocentsnivån, med tanke på den gemensamma uppfattningen om att sedan prioritera regionalstödet österut.

Anf.  105  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

I det beslut som fattades 2002 finns det ett tak för kategori 1 A. Inom det taket ska vi klara att reformera jordbrukspolitiken. Vi fasar också in nya medlemsländer. Det är klart att det relativt sett är en neddragning. Men inom ramen för beslutet är det ett tak. Det måste man kunna konstatera. Därigenom går det inte, givet att man inte ändrar beslutet, att göra avsevärda besparingar inom kategori 1 A.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Då har jag ingen mer på talarlistan, utan då tackar vi för den informationen. Vi går vidare till punkt 8, om en europeisk utfrågning om ekologiskt jordbruk.

Anf.  107  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag har på min dagordning katastrofala väderförhållanden i Grekland. Ska vi vänta med det? Då gör vi det. Då handlar det om en handlingsplan när det gäller ekologiska livsmedel. Det är en information från kommissionen. Vi räknar med att kommissionen ska presentera en aktionsplan under våren. Det här är något som vi välkomnar från svensk sida. Denna fråga har tidigare varit uppe för behandling i EU-nämnden, och jag har ingenting nytt att berätta. Den svenska positionen ligger fast.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Då kan jag upprepa från EU-nämnden den 12 december att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg i de fortsatta förhandlingarna. Då kommer vi in på övriga frågor. Då är det först 9 a, som är en information om BSE.

Anf.  109  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vi får ju löpande information om utvecklingen när det gäller BSE. Nu kommer en sådan information från kommissionen. Det här tycker vi är bra. Vi markerar från svensk sida att det är angeläget att man öppet redovisar situationen när det gäller BSE. Nu kan vi se på siffror som har kommit att antalet fall minskar, vilket ju är glädjande.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi godkänna den informationen. Vi går vidare till punkt 2, som gäller influensan i Asien.

Anf.  111  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Här får vi, är tanken, en information från kommissionen om de skyddsåtgärder som då har vidtagits. Den 23 januari fattar ju kommissionen beslut om skyddsåtgärder. I korthet handlar det om importförbud för färskt kött, beredningar och råvaror för framställning av sällskapsdjursfoder samt förbud mot import av produkter av fjäderfäkött och ägg avsedda att användas som livsmedel. Beslutet omfattar också import av burfåglar. Sedan tidigare har vi förbud mot import av levande fjäderfä från de här länderna. Sverige stöder nödvändiga, proportionerliga säkerhetsåtgärder när det gäller utbrottet av aviär influensa och åtgärder som förhindrar att den sprids. Vi tycker att det är bra. Det är alltså information från kommissionen.

Anf.  112  HILLEVI LARSSON (s):

Jag har hört något om att det här även har spritt sig till apor och kanske ytterligare något djur. Ska ni ta upp det också? Vet vi något det?

Anf.  113  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vi har noga följt hur den här smittan sprids. Fortfarande finns det inga indikationer på överföring från människa till människa. När det gäller apor har vi ingen sådan uppgift om vi tittar på den information som FAO ger. Det är alltså ingen uppgift som jag kan bekräfta.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare på listan. Då är det marknadsläget inom spannmålssektorn som ska tas upp på begäran av den spanska delegationen. Vet vi något?

Anf.  115  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är kopplat till torkan i Europa förra året. Spanien är ett av de länder som i dag har brist på spannmål. Det man efterfrågar är dels att man ska kunna öppna importen för majs, dels att man ska kunna köpa råg från tyska interventionslager och också få rabatt på fraktkostnaderna. Från svensk sida har vi inga synpunkter på att man öppnar för import av majs. Detta är lagbundet. Här finns det WTO-regler. När det gäller råg är vi principiellt kritiska till åtgärden att öppna de tyska interventionslagren och också subventionera transporterna.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi godkänna den informationen. Sedan är det uppläggning av det kommande arbetet.

Anf.  117  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vi har också några övriga punkter när det gäller skydd av vissa vinprodukter.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Då tar vi det.

Anf.  119  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är en information på begäran av den italienska delegationen. Det handlar alltså om information om viner; beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter, den så kallade märkningsförordningen. Här stöder Sverige kommissionens hållning. Vi tycker att det är mycket viktigt att vi har gemensamma regler så långt det är möjligt och att dessa regler ska gälla både inom gemenskapen och gentemot tredjeland. Vi menar att EU inte bör införa regler som försvårar eller motverkar import av vin. I övrigt måste hänsyn tas till WTO-bestämmelserna.

Här har vi dock inte fått något skriftligt ännu, tror jag. Jo förresten, det har vi. Det kom på italienska, det var det som var svårigheten. Här stöder vi alltså de principer som vi tillämpar inom unionen.

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi också godkänna det. Jag har fortfarande en punkt som heter Uppläggning av det kommande arbetet. Är jag ensam om det?

Anf.  121  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vi har också ytterligare en övrig punkt.

Anf.  122  ORDFÖRANDEN:

Då tar vi den också. Vi återkommer till Grekland. Jag sparar på Grekland.

Anf.  123  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Ja, men nu är det inte Grekland. Det är Tyskland. Det handlar om det tyska lagförslaget om ansvar och samexistensfrågor vid användning av genteknik. Tyskarna vill informera om det lagförslag som har lagts fram när det gäller GMO. Det här har ju varit en mycket debatterad fråga i Tyskland. Det är många som har kritiserat det här lagförslaget från olika håll.

I Sverige följer vi med intresse vad övriga medlemsländer gör när det gäller nationella regelverk och samexistens mellan konventionell odling och till GMO-odling. Vi kommer alltså att lyssna med intresse på den tyska redovisningen. Jag kan här informera om att också vi i Sverige arbetar på regler för samexistens. Jordbruksverket har i uppdrag att titta på de mer tekniska frågorna, hur man ska odla. I Jordbruksdepartementet gör vi för närvarande en analys av ansvarsfrågorna om det är så att man får en spridning av exempelvis pollen mellan konventionell odling och GMO-odling. Det arbetet räknar vi med att vi ska vara färdiga med under det här året.

Anf.  124  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi godkänna den informationen. Då är det vädret i Grekland!

Anf.  125  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vi har lite svårt att avgöra var det är för karaktär på den här frågan, om de katastrofala väderförhållandena i Grekland som har påverkat jordbruket. Det är ingen ren informationsfråga utan det är en B-fråga. Det kan bli en beslutsfråga, men vi räknar inte med att det blir en beslutsfråga vid det här rådet. Men den kan återkomma som en beslutsfråga. Det gäller förstås stöd. Också här gäller det vädret. Nu är det den ovanligt kyliga och snörika vintern i Grekland som ger problem. Den har framför allt givit skador när det gäller trädgårdskulturer. Här är den svenska positionen att vi inte har något att erinra mot nationella stöd till den här näringen så länge utformningen av stödet respekterar de statsstödsregler som vi har inom unionen.

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

Det vore väl lämpligt om man kunde skicka hit snön i stället? Då kan jag sammanfattningsvis konstatera att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg i de fortsatta förhandlingarna.

Då tror jag att vi bara har A-punkter kvar. Är vi överens då? Är det något på A-punktslistan som vi borde känna till eller som är kontroversiellt?

Anf.  127  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

A-punktslistan har inte kommit ännu. Vi vet att det inom vårt eget område kommer upp beslutspunkter om växtgenetiska resurser, förlängning av undantag för renhet när det gäller lin och hampa och några ändringar när det gäller regelverket för ekologisk produktion. Det är sådant som vi inte har några svårigheter med.

Anf.  128  ORDFÖRANDEN:

Då lämnar jag ordet fritt med anledning av A-punkterna. Ingen begär ordet. Då kan jag konstatera att det finns ett stöd för detta. Då vill jag tacka jordbruksministern med medarbetare för att ni kom hit och önska er en trevlig helg.

3 §  Utbildning, ungdom och kultur (endast utbildning)

Statssekreterare Kerstin Eliasson

Rapport från ministerrådsmöte den 24-25 november 2003

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 26 februari 2004

Anf.  129  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare på listan och kommer till punkt 3, som handlar om utbildning, ungdom och kultur. Det är bara utbildning det ska handla om. Då vill jag hälsa statssekreterare Kerstin Eliasson med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Vi gör som vanligt, att vi börjar med rapport från ministerrådsmöte den 24–25 november. Sedan går vi vidare till information och samråd. Varsågod, statssekreteraren!

Anf.  130  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

På det föregående rådsmötet, den 25 november, ingicks det en överenskommelse om rådets ståndpunkt beträffande förslag till handlingsprogram om stöd till vissa verksamheter och organ på utbildningsområdet. Det beslutet om programmet antogs sedan i december. Det var en ren formalitet eftersom berörda verksamheter redan hade pågått länge. Rådet antog också den 25 november en resolution om åtgärder för att motverka avbruten skolgång och slutsatser om utveckling av humankapitalet. Det var det som hände då.

Anf.  131  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi godkänna rapporten. Då går vi vidare till dagordningen. Vi har fått en ny punkt om rådets beslut om stadga för rådgivande kommitté för yrkesutbildning. Vi börjar med den punkten. Varsågod, statssekreteraren!

Anf.  132  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Vi har i vårt underlag till nämnden informerat om en A-punkt som enligt ordförandeskapet ska antas den 26 februari. Tidigare i veckan såg det ut som om ärendet i stället skulle bli en B-punkt, eftersom kommissionen plötsligt tog upp ett par frågor till diskussion i Coreper. Men jag kan nu bekräfta att det trots allt blir en A-punkt.

Anf.  133  ORDFÖRANDEN:

Då kan jag konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet. Då går vi vidare till punkten Utbildning 2010.

Anf.  134  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Det här är alltså fråga om en rapport som rådet och kommissionen ska lämna gemensamt på beställning av Europeiska rådet. Den här rapporten beskriver de åtgärder som har vidtagits i det europeiska samarbetet sedan 2002, då arbetsprogrammet antogs. Det är åtgärder som nämnden väl känner till, till exempel inrättandet av programmet Erasmus Mundus, som ju startar i sommar.

Den här rapporten redovisar läget i de nuvarande medlemsstaterna och de blivande i förhållande till målen för arbetsprogrammet. Slutsatsen är att utbildning allmänt sett står inför flera utmaningar om målen ska kunna uppnås 2010. Sedan kan man konstatera i den här rapporten att Sverige står sig relativt väl. I fråga om många av indikatorerna och områdena ligger Sverige långt framme.

De överväganden som görs om vad som är viktigt i det fortsatta arbetet baseras på tidigare överenskommelser inom Lissabonstrategin, där man talar om ökade investeringar i utbildning, genomförande av strategier för livslångt lärande och ytterligare insatser för att främja rörligheten över gränserna. Rapporten innebär inga nya åtaganden även om den kan utnyttjas som underlag för det fortsatta informations- och erfarenhetsutbytet. Regeringen anser därför att rapporten kan godkännas.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Den här frågan var uppe senast vid EU-nämnden den 21 november.

Anf.  136  PER BILL (m):

Fru ordförande! När den här punkten var uppe i november 2003 påtalade vi just att detta är en frivillig samordningspunkt och ska så vara. Där har Sverige varit väldigt tydligt. Även regeringen har delat den ståndpunkten. Om jag kommer ihåg papperet rätt fanns det en klurig formulering från kommissionen om att man skulle ägna sig åt genuin koordinering av den frivilliga samordningen, vilket ju kan få en konspirationsteoretiker att hemfalla åt en rad spännande teser.

När jag läser den här rapporten tycker jag inte att de allra värsta farhågorna har besannats men det är ändå, tycker jag, ganska tydligt hur det fortfarande finns en väldigt stor vilja att ägna sig åt genuin koordinering. Det här är viktiga frågor. Allra senast såg vi detta när de tre stora länderna möttes i förra veckan. En av deras slutsatser var ju inte bara att man skulle satsa mer på forskning, vilket vi alla överens om att det är något som EU ska syssla med, utan också att man ska satsa mer på utbildning. Det är något som EU inte ska syssla med, men som man naturligtvis kan uppmuntra till via frivillig samordning.

Jag tycker att vi går en balansgång på det sluttande planet hela tiden. Det finns en vilja att gå mer mot att detta ska fixas av EU. Det vill jag ändå fortsätta att varna för. Jag tror att ökade satsningar på utbildningar är alldeles utmärkt. Men Europas styrka är den mångfald av utbildningssystem, den mångfald av högklassiga universitet och högskolor, som vi har. Detta får inte koordineras för mycket. Det ska koordineras så att den fria rörligheten blir så stor som möjligt, men det får inte bli någon typ av samordning mot att allting ska bli lika. Då försvinner den dynamiska fördel som vi faktiskt har i Europa.

Anf.  137  HILLEVI LARSSON (s):

Jag tycker att det är glädjande att man har ambitioner på det här området. Det hänger väldigt mycket samman med satsningen på ökad sysselsättning. Det är en av de viktigaste konkurrensfaktorer vi har när jobben som lågutbildade utför alltmer kommer att flyttas till andra länder. Då är detta med utbildning en konkurrensfördel som vi har. Det gäller naturligtvis också forskning. Det är också roligt att man tar till sig det här begreppet livslångt lärande. Jag ser kanske inte detta bara som samordning utan även som en uppmaning till medlemsländerna att satsa på utbildning. Jag ser det som mycket positivt.

Sedan stod det något om skolavbrott. Då undrar jag: Menar man då skolavbrott de första nio åren, alltså grundskolan? Eller är det även på gymnasie- och högskolenivå som man har ambitionen att förhindra skolavbrott?

Anf.  138  CARL B HAMILTON (fp):

Jag ska fatta mig mycket kort. Jag och Folkpartiet vill gärna instämma i Per Bills allmänna maning till återhållsamhet på det här området.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

Utbildningsutskottet har ju fått handlingar, men de har inte haft någon information eller diskussion kring den här frågan. Jag tycker att det är viktigt att påpeka det.

Anf.  140  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Jag vill bara säga, med anledning av Per Bills inlägg, att regeringen också har uttryckt att det här är väldigt viktigt. Det är bra att man jämför sig med varandra och underlättar rörligheten. Det är också bra att man lär av varandra. Det kan man ju faktiskt göra här. Men det är definitivt inte fråga om att binda någon nationell politik. Regeringen har hela tiden, i alla skrivningar tidigare, varit väldigt noga med att göra klart det. Det får absolut inte vara fråga om någon koordinering. Det är en politik som man kommer att fortsätta föra.

När det gäller skolavbrott är det fråga om skolavbrott i grundskolan, alltså den obligatoriska skolgången.

Anf.  141  ORDFÖRANDEN:

Då har jag ingen mer på talarlistan, utan då kan jag sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet. Vi går vidare till nästa punkt, som är punkt 4, En enhetlig ram för tydlighet i kvalifikationer och meriter.

Anf.  142  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Detta är en diskussionspunkt. Vi har fått erfara att man inte väntar sig någon längre debatt om kommissionens förslag eftersom det är ett svar på ett önskemål som både rådet och Europeiska rådet uttryckt vid flera tillfällen. Regeringen är allmänt positivt till förslaget, som innebär att man ska utnyttja befintliga resurser bättre för att underlätta för dem som söker sig över gränserna för utbildning eller arbete. Det gäller alltså att göra det lättare för dem att få sina kvalifikationer godkända. Användarnas behov av kvalitet och effektivitet bör bli den främsta utgångspunkten för utveckling av den här åtgärden. Det är som sagt en diskussionspunkt, och det kommer inte att bli någon längre diskussion om detta.

Anf.  143  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Det här med Europass innebär i sig inte något negativt, alltså att det erbjuds möjligheter att redovisa meriter och kvalifikationer. Jag tycker att det kan vara rätt bra egentligen att detta sker på ett tydligt sätt. Jag är ingen expert på dessa frågor, men mina kolleger i utbildningsutskottet menar att Europass kan innebära en viss risk för att betygssystemet förändras, kanske till det sämre. Det kan bli så att betyg införs där det nu inte förekommer. Hur ser statssekreteraren på det? Finns det en risk för att det blir en sjugradig betygsskala och så vidare och att det innebär ganska stora förändringar?

Anf.  144  PER BILL (m):

Fru ordförande! Det här är precis det som EU ska ägna sig åt. Det är verkligen att se till att öka den fria rörligheten och möjligheten att arbeta och studera på många ställen. Regeringen har vårt fulla stöd i det här. Man ska alltid försöka se om det finns några problem, så min fråga blir snarare: Hittade ni någonting som tedde sig problematiskt? Vid en snabb genomläsning som jag gjorde hittade jag inte det. Det såg snarare ut att handla om just det som EU faktiskt ska ägna sig åt.

Anf.  145  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Jag tänker svara på den första frågan och sedan lämna ordet till ämnesrådet Henriksson. Hon har varit med mycket längre än jag i det här arbetet och kan säkert svara på den frågan. Apropå om det innebär en risk för betygssystemet vill jag säga att vi har varit väldigt tydliga med att det absolut inte är fråga om något slags koordination av betygssystemet och att det ska påverkas. Varje land har sitt eget system, och det beslutar man själv över.

Det här är bara, precis som Per Bill sade, en åtgärd som ska underlätta rörligheten. Man ska alltså kunna komma till en utbildning eller söka ett arbete och visa vad den utbildning som man har gått igenom verkligen innebär. Det är det viktiga i det här. Regeringens inställning är att det ska vara så. Karin kanske kan svara mer på detta.

Anf.  146  Ämnesrådet KARIN HENRIKSSON:

Jag kan kort tala om vilka dokument som närmast är berörda. Till att börja med är det alla dokument som redan finns.

Om vi börjar med själva beteckningen på portföljen som man tänker sig att samla ihop, Europass, finns det ett intyg som heter Europassutbildning som har funnits några år och som kan användas om man som en del av gymnasieutbildningen i den svenska gymnasieskolan åker ut för att praktisera och utbilda sig en period i något annat land. Intyget är inte något betyg utan bara ett intyg på hur länge man har varit ute, var man har varit ute och vad praktiken har gått ut på. Intyget skrivs på av utbildningsanordnarna i båda länderna. Intyget föreslås bli lite förändrat så att det inte ska vara begränsat till bara mera yrkesinriktade utbildningar utan att alla som deltar till exempel i utbildningsprogrammen och är ute en period ska få intyg på hur länge de har varit ute och vad de har gjort.

Det här är ett tillägg till det examensbevis som vi använder på alla lärosäten i Sverige som förklarar vad den examen man har går ut på. Återigen: Det är inget examensbevis i sig självt, men det är en bilaga. Det finns en motsvarighet på yrkesutbildningsområdet.

Det finns också en så kallad språkportfölj där man kan redovisa sina språkkunskaper som man förvärvar under livet på olika sätt. Det finns också en europeisk meritförteckning, en mall för hur man redovisar sina kvalifikationer men som inte i sig bedömer kvalifikationerna. Det är denna typ av dokument som man ska kunna samla ihop och dessutom få tillgång till information elektroniskt. Det är en förenkling av vad som redan finns.

Anf.  147  ORDFÖRANDEN:

Tack för den informationen. Vi är många som har drömt om detta länge. Det var bra.

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens redovisade upplägg i de fortsatta förhandlingarna.

Då har vi kommit till Övriga frågor. Finns det någon övrig fråga? Nej. Finns det någon A-punktslista? Nej.

Då vill jag tacka statssekreteraren med medarbetare för att ni har kommit hit. Jag önskar er en trevlig helg.

Innehållsförteckning

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN: 1

Anf.  2  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 1

Anf.  3  CARL B HAMILTON (fp): 2

Anf.  4  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN: 2

Anf.  6  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN: 2

Anf.  8  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 2

Anf.  9  CARL B HAMILTON (fp): 3

Anf.  10  PER BILL (m): 3

Anf.  11  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 3

Anf.  12  ORDFÖRANDEN: 3

Anf.  13  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 3

Anf.  14  ORDFÖRANDEN: 4

Anf.  15  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 4

Anf.  16  AGNE HANSSON (c): 4

Anf.  17  ANITA JÖNSSON (s): 4

Anf.  18  ORDFÖRANDEN: 5

Anf.  19  ANITA JÖNSSON (s): 5

Anf.  20  ORDFÖRANDEN: 5

Anf.  21  PER BILL (m): 5

Anf.  22  ORDFÖRANDEN: 5

Anf.  23  CARL B HAMILTON (fp): 5

Anf.  24  ORDFÖRANDEN: 6

Anf.  25  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 6

Anf.  26  CARL B HAMILTON (fp): 6

Anf.  27  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 6

Anf.  28  ORDFÖRANDEN: 7

Anf.  29  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 7

Anf.  30  ORDFÖRANDEN: 7

Anf.  31  PER BILL (m): 8

Anf.  32  CARL B HAMILTON (fp): 8

Anf.  33  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 8

Anf.  34  ORDFÖRANDEN: 8

Anf.  35  PER BILL (m): 8

Anf.  36  ORDFÖRANDEN: 9

Anf.  37  LEIF BJÖRNLOD (mp): 9

Anf.  38  ORDFÖRANDEN: 9

Anf.  39  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 9

Anf.  40  ORDFÖRANDEN: 9

Anf.  41  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 9

Anf.  42  ORDFÖRANDEN: 10

Anf.  43  LEIF BJÖRNLOD (mp): 10

Anf.  44  CARL B HAMILTON (fp): 10

Anf.  45  AGNE HANSSON (c): 10

Anf.  46  CARL B HAMILTON (fp): 11

Anf.  47  PER BILL (m): 11

Anf.  48  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 11

Anf.  49  CARL B HAMILTON (fp): 12

Anf.  50  PER BILL (m): 12

Anf.  51  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 12

Anf.  52  ORDFÖRANDEN: 13

Anf.  53  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 13

Anf.  54  ORDFÖRANDEN: 13

Anf.  55  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v): 13

Anf.  56  INGVAR SVENSSON (kd): 14

Anf.  57  CARL B HAMILTON (fp): 14

Anf.  58  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 14

Anf.  59  ORDFÖRANDEN: 14

Anf.  60  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 14

Anf.  61  PÄR AXEL SAHLBERG (s): 14

Anf.  62  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v): 15

Anf.  63  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 15

Anf.  64  ORDFÖRANDEN: 15

Anf.  65  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 16

Anf.  66  ORDFÖRANDEN: 16

Anf.  67  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 16

Anf.  68  ORDFÖRANDEN: 17

Anf.  69  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 17

Anf.  70  CARL B HAMILTON (fp): 17

Anf.  71  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 17

Anf.  72  ORDFÖRANDEN: 17

Anf.  73  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 18

Anf.  74  ORDFÖRANDEN: 18

Anf.  75  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 18

Anf.  76  ORDFÖRANDEN: 18

Anf.  77  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 18

Anf.  78  ORDFÖRANDEN: 18

Anf.  79  Statssekreterare ANNIKA SÖDER: 18

Anf.  80  ORDFÖRANDEN: 18

2 §  Jordbruk och fiske 19

Anf.  81  ORDFÖRANDEN: 19

Anf.  82  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 19

Anf.  83  ORDFÖRANDEN: 19

Anf.  84  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 20

Anf.  85  ORDFÖRANDEN: 20

Anf.  86  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 20

Anf.  87  CHRISTINA AXELSSON (s): 20

Anf.  88  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v): 20

Anf.  89  ANDERS G HÖGMARK (m): 20

Anf.  90  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 21

Anf.  91  ORDFÖRANDEN: 21

Anf.  92  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 21

Anf.  93  ORDFÖRANDEN: 22

Anf.  94  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 22

Anf.  95  ORDFÖRANDEN: 22

Anf.  96  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 22

Anf.  97  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v): 22

Anf.  98  HILLEVI LARSSON (s): 23

Anf.  99  LENNART FREMLING (fp): 23

Anf.  100  LARS LINDBLAD (m): 23

Anf.  101  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 23

Anf.  102  ORDFÖRANDEN: 24

Anf.  103  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 24

Anf.  104  ANDERS G HÖGMARK (m): 25

Anf.  105  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 25

Anf.  106  ORDFÖRANDEN: 25

Anf.  107  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 25

Anf.  108  ORDFÖRANDEN: 25

Anf.  109  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 25

Anf.  110  ORDFÖRANDEN: 26

Anf.  111  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 26

Anf.  112  HILLEVI LARSSON (s): 26

Anf.  113  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 26

Anf.  114  ORDFÖRANDEN: 26

Anf.  115  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 26

Anf.  116  ORDFÖRANDEN: 26

Anf.  117  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 26

Anf.  118  ORDFÖRANDEN: 27

Anf.  120  ORDFÖRANDEN: 27

Anf.  121  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 27

Anf.  122  ORDFÖRANDEN: 27

Anf.  123  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 27

Anf.  124  ORDFÖRANDEN: 27

Anf.  125  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 28

Anf.  126  ORDFÖRANDEN: 28

Anf.  127  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s): 28

Anf.  128  ORDFÖRANDEN: 28

3 §  Utbildning, ungdom och kultur (endast utbildning) 29

Anf.  129  ORDFÖRANDEN: 29

Anf.  130  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON: 29

Anf.  131  ORDFÖRANDEN: 29

Anf.  132  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON: 29

Anf.  133  ORDFÖRANDEN: 29

Anf.  134  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON: 29

Anf.  135  ORDFÖRANDEN: 30

Anf.  136  PER BILL (m): 30

Anf.  137  HILLEVI LARSSON (s): 30

Anf.  138  CARL B HAMILTON (fp): 31

Anf.  139  ORDFÖRANDEN: 31

Anf.  140  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON: 31

Anf.  141  ORDFÖRANDEN: 31

Anf.  142  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON: 31

Anf.  143  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v): 31

Anf.  144  PER BILL (m): 32

Anf.  145  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON: 32

Anf.  146  Ämnesrådet KARIN HENRIKSSON: 32

Anf.  147  ORDFÖRANDEN: 33