Fredagen den 20 april 2012

EU-nämndens uppteckningar 2011/12:31

1 §  Allmänna frågor

Statssekreterare Oscar Wåglund Söderström

Statssekreterare Marita Ljung

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för allmänna frågor den 26 mars 2012

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för allmänna frågor den 16 december 2011

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för allmänna frågor den 24 april 2012

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar sammanträdet öppnat.

Jag ska säga två saker inledningsvis. Det ena är att de som ska resa med till Köpenhamn på Cosacmötet kan stanna kvar efteråt. Då går vi igenom några saker.

Det andra är att det är en ganska lång dagordning i dag, som ni har sett. Det kan ta mycket tid om man pratar mycket. Därför är det en fördel om man fokuserar och undviker att upprepa det som redan har sagts i utskottet. Vi behöver ingen repetition bara för att det förs stenografiska uppteckningar.

Jag hälsar statssekreterarna Oscar Wåglund Söderström och Marita Ljung med medarbetare välkomna.

Anf.  2  Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM:

Tack, herr ordförande, och god morgon till nämnden!

Den första punkten är en återrapport från GAC-mötet den 26 mars, då EU-minister Birgitta Ohlsson deltog. Nämnden har fått rapport från mötet den 26 mars.

Jag ska även säga något om mötet med like-minded-kretsen före GAC. Det var kring MFF-frågan, och Nederländerna stod värd för mötet. Den gången enades man om ett gemensamt språkbruk vid GAC-mötet, bland annat om vikten av satsningar på FoU. Jag återkommer lite grann kring like-minded-arbetet under nästa punkt.

Jag ska bara nämna någonting kort om själva GAC-mötet. Det handlade som vanligt nästan uteslutande om den fleråriga budgetramen, förutom en kort återrapportering från Europeiska rådet den 1–2 mars. Vid mötet hölls en diskussion om ordförandeskapets utkast till den så kallade förhandlingsboxen som nu är på bordet, det vill säga helt enkelt den här listan med frågor som ska avhandlas i budgetförhandlingen. Det handlar om utgiftsområdena tillväxt, utom sammanhållningspolitik och infrastruktur. Det är forskning och utveckling som är just den punkten. Så är det utgiftsrubrik 3, säkerhet och medborgarskap, utgiftsrubrik 4, Europa i världen och utgiftsrubrik 5 som avser administration samt en del horisontella frågor.

Boxen är, som jag sade, det här dokumentet som samlar alla frågor som någon gång till slut ska bli en uppgörelse kring budgetramen.

Sverige och hela like-minded-gruppen framhöll sina övergripande positioner, precis som tidigare, om att vi vill ha nedskärningar med åtminstone 100 miljarder euro i förhållande till kommissionens förslag. Significantly more than a 100 billion, brukar vi uttrycka det.

Sverige framförde även våra vanliga kända positioner om vikten av en modernare budget och stabilisering av de nationella bidragen och att det är helt nödvändigt med besparingar inom jordbrukspolitik och sammanhållningspolitik om vi ska kunna satsa på de önskade satsningarna som forskning och utveckling, utrikespolitik och RIF-området, till exempel på det som har europeiskt mervärde.

Det var vad jag kan säga om mötet den 26 mars.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporten till handlingarna, eftersom det inte finns några frågor på den.

Jag vill också säga att det finns ett antal utestående A-punkter till kl. 14.00, så om det är någon som har frågor på dem är det tillfälle att ställa dem nu.

Vi går vidare till punkt 3, Nya fleråriga budgetramen.

Anf.  4  Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM:

Herr ordförande! För tredje gången under det danska ordförandeskapet står alltså det fleråriga finansiella ramverket, som ju förkortas MFF, på dagordningen. Vi kommer att diskutera förhandlingsboxen igen som ska tas fram till Europeiska rådet i juni, där det blir en första diskussion mellan stats- och regeringscheferna.

Den här gången ska GAC, där jag kommer att företräda regeringen, att behandla det danska ordförandeskapets utkast till förhandlingsbox angående sammanhållningspolitiken och infrastrukturfonden under rubrik 1 och dessutom jordbrukspolitiken, fiske- och miljöfrågor under rubrik 2, alltså de frågor som inte hanterades under det förra GAC-mötet som jag just redogjorde för.

Här kommer jag verkligen att välkomna ordförandeskapets utkast som på ett väldigt bra sätt speglar de olika uppfattningar som finns i rådet. Det finns ju långt ifrån någon enighet om många av frågorna, men det speglar ändå på ett bra sätt de olika uppfattningarna.

Som nämnden väl känner till är regeringens målsättning, som jag nämnde precis, det här med modernisering av utgiftsstrukturen samt en realt oförändrad svensk avgift och utgiftsnivå i nästa budgetram.

Utkastet omfattar områdena CAP och sammanhållningspolitiken, där regeringen ser betydande utrymme för besparingar och stora reformer. Speciellt besparingarna är en förutsättning för att skapa ett tillräckligt utrymme för mer angelägna områden som främjar Europas tillväxtpotential – inte minst inom ramen för EU 2020, om vi ska nå EU 2020-målen om åtta år – och som har ett europeiskt mervärde och samtidigt behålla en oförändrad svensk avgift, vilket är viktigt.

När det gäller sammanhållningspolitiken specifikt kommer jag att understryka vikten av ett regelverk som fokuserar på de mest behövande delarna av unionen. Det är regeringens bedömning att sammanhållningspolitiken även under kommande budgetperiod 2014–2020 precis som i dag kommer att omfatta alla delar av unionen och alla medlemsländer, men stödet till de mer utvecklade delarna bör minska och tydligt ytterligare styras mot att uppfylla EU 2020-målen.

Därför har vi också helt vänt oss emot förslaget om införande av ett så kallat mellanmål som med en ny kategori kallas för övergångsregioner, liksom olika former av säkerhetsnät i sammanhållningspolitiken. Eventuella övergångslösningar måste vara begränsade såväl i tid som i omfattning.

Sedan finns det en annan fråga som handlar om att sänka bnp-spärren, alltså hur mycket ett land får ta emot i sammanhållningsstöd som procent av sin bnp. Där stöder regeringen en sänkt spärr. Utformningen av den sänkta spärren måste dock beakta den eftersträvade balansen i sammanhållningspolitiken mellan mindre utvecklade länder och mer utvecklade länder men också bidra till ett ökat fokus på just de mindre utvecklade delarna av unionen.

En ytterligare fråga handlar om glesheten. Jag kommer att välkomna att gleshetskriteriet fortsatt finns med som ett av kriterierna för fördelningen mellan medlemsländerna. Vi välkomnar också förslaget till den särskilda budgetposten för perifera och glesbefolkade regioner.

När det gäller jordbrukspolitiken som kan bli en ännu knepigare fråga vill regeringen, som ni känner till, se en betydande minskning av utgiftsnivån och reformer mot en mer konkurrenskraftig och marknadsanpassad jordbrukssektor. Vi ser i dag inte att en ytterligare bibehållen jordbrukspolitik på den här nivån och med den utformningen är en lösning på den kris vi har i Europa – tvärtom. Det blir gång på gång diskussion kring detta i rådet.

Här har vi dock försökt hitta ett litet halmstrå att dra i tillsammans med ett antal andra medlemsländer. Sverige gjorde för några veckor sedan ett inspel som handlar om att den totala nivån av direktstöden ska minskas eller sänkas proportionerligt inom ramen för den föreslagna utjämningen av direktstödet inom jordbrukspolitiken. Det innebär alltså en successiv minskning av direktstödsnivån i genomsnitt.

Vi har faktiskt fått med oss ett antal medlemsländer på detta förslag. Bland annat har Polen, Storbritannien, Tjeckien, Slovakien, Malta och Litauen uttalat stöd för den här idén i arbetsgruppen Friends of the Presidency. Jag kommer förstås att ta upp den här frågan igen på rådet i nästa vecka.

Man kan säga att det här är ganska unikt, eftersom det har varit helt stiltje när det gäller reformer av jordbrukspolitiken. Ingen har kommit med några förslag, utan snarare har det handlat om att kanske hälften av medlemsländerna vill ha minst en bibehållen nivå i direktstöden. Det handlar alltså lite grann om att vi har rört om i grytan.

Extra trevligt är också att det är ett antal nya medlemsländer som har stött den här idén. Man upptäcker nämligen att om striden kommer att stå om sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken så måste man alltså välja inom ramen för en restriktiv budget, och då väljer många länder sammanhållningspolitiken, eftersom den ger betydligt mer mervärde, och då är de beredda att göra nedskärningar på jordbruket.

Förhandlingsboxen innehåller nu glädjande nog en referens till det här förslaget, och därför kommer vi givetvis att fortsätta att driva frågan.

Sedan handlar det om förgröning av direktstöden inom jordbrukspolitiken, och det är regeringen väldigt skeptisk till. Vi ser den som ett sätt att ”relabel” jordbrukspolitiken på något sätt, att miljönyttan bedöms vara begränsad samtidigt som stödet blir mer komplext och mycket mer administrativt betungande. I stället vill regeringen se ett relativt sett ökat fokus på landsbygdsåtgärder, alltså det som numera är pelare 2 inom jordbrukspolitiken, så att det blir mer effektivt med riktade och flexibla åtgärder inom landsbygdspolitiken för att just erhålla största möjliga miljöutväxling.

När det gäller infrastruktur prioriterar regeringen investeringar i gränsöverskridande infrastruktur där marknaden inte kan tillhandahålla investeringarna. Det finns ju nu en föreslagen ganska stor budgetpost i kommissionens förslag, det som kallas för Connecting Europe Facility, och vi tycker att det är bra att man har valt att satsa mer på det här området, samtidigt som man tråkigt nog har undvikit sänkningar på mindre prioriterade områden.

Det viktiga här är att EU-budgetmedel bör användas till infrastruktur som har ett tydligt europeiskt mervärde och just är gränsöverskridande och som bidrar till ökad konkurrenskraft till exempel. Tyvärr finns det inslag som saknar europeiskt mervärde i kommissionens förslag på det här området, och där kan man också lite grann ifrågasätta sådana kostnader.

Det var lite om den dagordningen. Liksom vid föregående möten kommer man att ha ett frukostmöte på politisk nivå i like-minded-kretsen för att koordinera budskapen. Angående like-minded-arbetet ska jag väl säga att även om man inte kommer fram till nya konkreta saker varje gång – vi har ju inte samma syn när det gäller jordbrukspolitik och sammanhållningspolitik – så är det otroligt viktigt att hålla liv i samarbetet, inte minst för trycket nedåt på budgeten för att se till att vi får en mer restriktiv EU-budget i framtiden. Det samarbetet går alldeles utmärkt.

Vi ser också att fler länder visar intresse. Bland annat kan jag nämna att Spanien har visat intresse för den hållning vi har när det gäller restriktiv budget, åtminstone när man talar med den spanske finansministern som har uttalat sig väldigt positivt kring detta på Ekofin häromsistens.

Det var det jag tänkte säga om rådsmötet den 24 april.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi återkommer alldeles strax till mer om sammanhållningspolitiken och också jordbrukspolitiken med Eskil Erlandsson.

Anf.  6  LARS OHLY (V):

Jag kan säga det nu så behöver jag inte upprepa det sedan: Vi hade en avvikande mening i näringsutskottet som gäller sammanhållningspolitiken. Det handlar om att vi stöder regeringens ambitioner att minska EU:s budget totalt sett men att det också får återverkningar på möjligheten att föra en bra regional politik i Sverige. Vi vill även särskilt uppmärksamma att nedskärningar på europeisk nivå måste motsvaras av ökningar i Sverige.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Vi ber statssekreterare Marita Ljung som är ansvarig för sammanhållningspolitiken att koppla på här direkt.

Det var en kort och relativt ointressant återrapport från mötet den 16 december. Finns det några frågor på återrapporten? Så var inte fallet.

Det finns några A-punkter. Vill någon ställa frågor om dem kan ni göra det på slutet.

Jag ber nu statssekreteraren gå igenom sammanhållningspolitiken och de frågor som kommer upp på ert möte.

Anf.  8  Statssekreterare MARITA LJUNG:

Då gör jag ingen återrapportering

Förslagen till strukturfondsförordningar är väldigt omfattande, och det danska ordförandeskapet har under våren valt att föra diskussionerna kring ett antal tematiska block. För sex av de här blocken har nu ordförandeskapet bedömt att man har kommit så långt att det bör vara möjligt att nå en partiell överenskommelse vid allmänna rådet om den allmänna inriktningen.

Förutom ett flertal behandlingar i berörd rådsarbetsgrupp har Coreper behandlat förslagen, dels den 4 april, dels den 18 april. Utifrån svenska utgångspunkter har de danska kompromissförslagen gått i rätt riktning jämfört med kommissionens ursprungliga förslag. Det gäller inte minst de ansträngningar vi har gjort för att uppnå förenkling och minska de administrativa bördorna. Sverige kan därför ställa sig bakom kompromissförslagen.

Den fråga vi har fått kämpa med längst har varit att det ska vara obligatoriskt att beakta makroregionala strategier, som EU:s Östersjöstrategi, i såväl partnerskapsöverenskommelsen som programmen och att kommissionen också ska bedöma att så har skett. Syftet är förstås att få ett bättre genomslag för sådana strategier under nästa programperiod.

Det finns dock ett visst motstånd mot ett sådant obligatorium från en del medlemsstater, och frågan behöver därför bevakas och lyftas fram vid mötet.

Avslutningsvis vill jag nämna att jag var i näringsutskottet igår och gav motsvarande information.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Jag har noterat Lars Ohlys upprepning av den avvikande meningen i näringsutskottet.

Anf.  10  MARIE GRANLUND (S):

Jag vill tacka statssekreterarna för redogörelserna. När det gäller den övergripande budgetramen ger statssekreteraren en ganska positiv bild, det vill säga att vår hållning om budgetrestriktivitet och så vidare verkar slå igenom och också att det finns ett lite ändrat perspektiv som innebär att det är jordbrukspolitiken som man i första hand ska skära ned på. Det välkomnar vi.

Men jag skulle vilja att statssekreteraren om möjligt utvecklar detta lite mer. Det är väl en sak att vara like-minded på någon form av övergripande plan; när man sedan går ned på detaljerna är det ju inte helt säkert att Frankrike tycker att det är jättebra att skära på jordbruksstöd och så vidare. Jag skulle alltså gärna vilja att statssekreteraren utvecklade detta.

Vad jag förstår är regeringens uppfattning att man har frångått det här att det bara ska vara någon form av fattigvårdspolitik och att i stället alla regioner ska kunna komma i fråga för stöd i sammanhållningspolitiken, att mellanmålet ska bort, vilket vi stöder, och självklart att det på det sättet blir mer pengar till de mest utsatta regionerna.

Jag hoppas att det är riktigt uppfattat och att regeringen inte bara välkomnar utan också slåss för att gleshetskriteriet ska vara kvar.

Anf.  11  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Vad gäller den fleråriga budgetramen tycker vi fortfarande att man ska sträva efter att minska utgiftsnivån på EU-budgeten. Där vill jag alltså anmäla en avvikande mening.

I övrigt håller vi med regeringen om att det största besparingsutrymmet finns inom 1b och 2 och står i övrigt fast vid våra tidigare framförda synpunkter när det gäller var man ska skära i budgetförslaget i EU.

Vad gäller sammanhållningspolitiken menar jag, och detta är ett medskick, att medlemsstaterna ska ta ett tydligt ansvar för resultatet av projekten, det vill säga att det ska finnas en konkret långsiktig nytta med projekten ur ett tillväxthänseende. Vi menar att det är synnerligen olämpligt att svenska skattepengar går till biståndsprojekt som är rena konsumtionsprojekt eller EU-marknadsföring.

Sedan kanske man inte ska satsa pengar i regioner där man i rapport efter rapport kan se att det inte gör någon nytta.

Slutligen bör ett land som inte kan redovisa hur, var och när samtliga pengar används omedelbart suspenderas från vidare stöd. Vi är allmänt kritiskt hållna till sammanhållningspolitiken.

Anf.  12  Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM:

Herr ordförande! Jag börjar med Lars Ohlys fråga gällande den avvikande meningen om sammanhållningspolitiken i näringsutskottet och ökningar i Sverige och den andra frågan lite i samma paket. Det handlar ju om att om man ska se till att ha en bibehållen svensk medlemsavgift så måste man skära någonstans, och då är det nödvändigt att skära på jordbrukspolitiken. Vi uppfattar också att det är nödvändigt att skära på sammanhållningspolitiken.

Samtidigt stämmer det också, som Marie Granlund säger, att det bör vara en politik som omfattar hela unionen. Det är alldeles riktigt, men ska man ha ett större relativt fokus på mindre välutvecklade länder, det vill säga framför allt nya medlemsländer, under förutsättning att vi har en restriktiv budget dessutom, så måste man skära någonstans, och det blir då på de mer utvecklade länderna. Så är det, och det är därför mycket möjligt att Sverige får räkna med ett minskat stöd i framtiden.

Återflödet är däremot en fråga för slutförhandlingar, och det är samma sak med gleshetskriteriet. Vi slåss för ett gleshetskriterium. Vi ska omfattas av sammanhållningspolitiken på samma villkor som andra även i framtiden. Då är gleshetskriteriet och gleshetsstödet viktigt och förstås även att maximera återflödet till Sverige så mycket vi kan i en slutförhandling. Det är alldeles riktigt.

När det gäller den positiva bilden av like-minded-arbetet och att det restriktiva synsättet slår igenom är det alldeles riktigt. Vi ser också ju mer vi närmar oss Europeiska rådet ett tryck på fler medlemsländer: Nu är det stats- och regeringscheferna, det vill säga de som gör besparingarna hemmavid, som ska börja ta hand om det här snart. Då är det kanske inte riktigt så att jordbruksministerns ord i vissa länder alltid väger tyngst, utan då handlar det om att man måste titta på och ställa olika utgifter mot varandra. Det ser vi dels i like-minded-kretsen som helhet men bland annat också som stöd för vårt jordbruksförslag som är ganska intressant.

Det blir alltså väldigt intressant att se om en sådan diskussion dyker upp även på sammanhållningsområdet inför GAC.

Alla delar är naturligtvis inte vår syn på jordbrukspolitiken, även om man är för en restriktiv budget. Vi vet till exempel att Sarkozy inför valet har sagt att han ska slåss till den sista euron för jordbrukspolitikens bevarande, hela tiden med en restriktiv budget som mål. I en sådan budget blir det bara plats för jordbrukspolitiken, och det vore väldigt olyckligt. Men vi får se vad som händer efter det franska valet.

Anf.  13  Statssekreterare MARITA LJUNG:

Jag tänkte kommentera den delen kring huruvida sammanhållningspolitiken bidrar till konkurrenskraft och nyttiggörande. Det är oerhört angeläget för Sverige att de medel vi använder i sammanhållningspolitiken också används på ett bra sätt. I de block som ska diskuteras i förordningsförslagen diskuteras bland annat programmering. Det handlar om partnerskapöverenskommelsen där vi ska redogöra för vad vi vill göra med de pengar som Sverige erhåller för att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

Det som är nytt nu är att vi har flera fonder i partnerskapsöverenskommelsen. Det är inte bara regionalfonden utan även jordbruksfonden, landsbygdsutveckling, havs- och fiskerifonden och socialfonden. Här är det naturligtvis oerhört angeläget att vi tillsammans med kommissionen berättar vad vi vill göra med pengarna.

Det är det första blocket. Det andra blocket handlar om ex ante-konditionalitet, vilket handlar om att ett antal förhandsvillkor måste vara uppfyllda som syftar till att säkerställa att förutsättningarna finns för medlemsstaten för ett effektivt genomförande av strukturfondsinsatserna. Ett flertal medlemsstater, inklusive Sverige, godtar det förslaget. Några har dock invändningar mot att kommissionen ska kunna hålla inne betalningarna om villkoren inte uppfylls, men där tycker vi att det är oerhört angeläget att vi håller på vår ståndpunkt.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Då är vi beredda att gå till beslut. Jag sammanfattar diskussionspunkterna 3 och 4 som att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Det finns en avvikande mening från Vänsterpartiet som är en upprepning av den avvikande meningen i näringsutskottet. Det finns också en avvikande mening från Sverigedemokraterna som vill minska budgetramen och som också anknyter till tidigare framförda ståndpunkter från Sverigedemokraterna.

Med den sammanfattningen tackar vi för i dag och önskar lycka till. Dessa ganska konkreta förhandlingar kommer att följas noga, tror jag, och de är lätta att kontrollera.

2 §  Utrikes frågor

Utrikesminister Carl Bildt

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utrikes frågor den 22–23 mars 2012

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utrikes frågor den 23 april 2012

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar Carl Bildt med medarbetare välkomna.

Vänsterpartiet har redan reagerat på några A-punkter. Om någon vill ställa frågor på de utestående A-punkterna är det läge att göra det nu. Då så inte är fallet går vi vidare.

Återrapporten från mötet i utrikesrådet den 22–23 mars läggs till handlingarna.

Vi går nu över till dagens dagordning. Den första punkten är Burma.

Anf.  16  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Ni har tagit del av frågan om Burma/Myanmar, och det är väl inte så mycket att säga om den. Det som det varit en diskussion om, som har utfallit på ett som jag tycker för oss tillfredsställande sätt, är att vi nu suspenderar sanktionerna, med undantag av vapenembargot och embargot mot utrustning som kan användas för internt förtryck.

I diskussionen här för några veckor sedan, när det hela började, var det ett antal länder som ville lyfta sanktionerna helt och hållet. De utlöper automatiskt, så det krävs ett aktivt beslut. Vi har tyckt att det är rimligare att suspendera.

Det är en mycket positiv utveckling i Burma. Det är ingen tvekan om det.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Kan utrikesministern definiera ”suspendera”?

Anf.  18  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Beslut fattas om förlängning av sanktionerna, men vi suspenderar tillämpningen av dem. Det innebär att om det sker ett bakslag i Burma kan vi mycket snabbt gå tillbaka. Signalen till den burmesiska ledningen >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<, men sanktionerna suspenderas. Hade vi avskaffat sanktionerna helt och hållet hade det krävt ett rätt omfattande förfarande för att få dem tillbaka.

Även om det som sagt går att säga mycket positivt om utvecklingen i Burma sträcker sig alla sådana här transitionsprocesser över en betydande tid, och det finns risk för bakslag.

Att den burmesiska statsledningen, framför allt presidenten, nu driver öppningen och reformpolitiken är det ingen tvekan om. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

En hel del av de etniska konflikterna – jag ska inte säga att de är lättlösta, för det är de inte >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. Därför har vi drivit suspensionen i motsats till listningen.

Jag ska för ordningens skull säga att vi har några hjältar på utrikesförvaltningen. De är i och för sig rätt många, men de som jag speciellt tycker är hjältar är den lilla grupp som arbetar med sanktionsfrågor. Det är en väldig hantering av sanktionsfrågor, och vi råkar vara en rättsstat, eller har i alla fall ambitionen att vara en rättsstat. Det är väldigt mycket arbete, tekniskt, för att få detta i överensstämmelse med rimliga krav på rättssäkerhet. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  19  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag vill anmäla avvikande mening. Vi tycker inte att vi ska genomföra några sanktionslättnader innan militärjuntan lämnat över makten helt till en folkvald församling, innan samtliga politiska fångar är frisläppta, brott mot mänskliga rättigheter upphört och minoriteters rättigheter respekteras.

Anf.  20  LARS OHLY (V):

”Vi råkar vara en rättsstat” är en intressant formulering.

Vad gäller Burma är vi överens om slutsatserna.

Aung San Suu Kyi kanske kommer till Norden. Är det bekräftat, eller hur ligger det till med det?

Anf.  21  Utrikesminister CARL BILDT (M):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens position under punkten Burma/Myanmar men avvikande mening från Sverigedemokraterna, som inte vill se några ändringar i sanktionspolitiken.

Vi går nu vidare till punkt 4, Afghanistan.

Anf.  23  Utrikesminister CARL BILDT (M):

När det gäller Afghanistan är det inga slutsatser utan en diskussionspunkt.

Det blir en avstämning av läget i Afghanistan. Jag var på möte i Bryssel i går i ISAF-kretsen. Där diskuterade vi framför allt säkerhetsstatsmissionen, och vi redogjorde för den svenska politiken där.

Från EU:s sida har vi inlett förhandlingar med Afghanistan om samarbetsavtalet som ska gälla efter 2014. Sedan finns det anledning att notera det arbete som EU gör på polissidan och att efterlysa att andra länder ska ha en politik motsvarande Sveriges när det gäller en generös och långsiktig biståndspolitik.

Vi har i dag Afghanistan som det näst största biståndsmottagarlandet. Vi kommer att öka biståndet med ytterligare 20 procent. När vi kommer fram till 2014 blir Afghanistan det enskilt största mottagarlandet av svenskt bistånd.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför diskussionerna om Afghanistan.

Punkt 5, Syrien, är en beslutspunkt.

Anf.  25  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Syrien är en lite mer komplex materia, inte därför att jag tror att det är några avgörande problem med slutsatserna, som ni har tagit del av, utan mer utvecklingen i sig.

Här handlar politiken framför allt om att ge starkt stöd till Kofi Annan för den sexpunktsplan som han har lagt fram. Den rör sig framåt >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. Jag kommer att träffa Kofi Annan senare under dagen för att diskutera tillämpningen av planen och vad vi kan göra för att på olika sätt stödja hans ansträngningar.

Fokus är just nu på observatörsmissionen. En inledande grupp finns på plats i Damaskus, och i förrgår slöt man avtalet om de 250 som ska utgöra en ny observatörsmission som ska beslutas av säkerhetsrådet under de närmaste dagarna. Det kan då bli – och jag tror att det står ”placed orders” i texten – eventuellt mer konkret hur observatörsmissionen ska formuleras. Detta är väl i stort sett det som vi kan göra.

På den berömda sanktionssidan sker en skärpning av sanktionerna på lyxprodukter. Jag har ställt frågan vad som är lyxprodukter, men det är ingen som riktigt vet, visar det sig. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  26  Kanslirådet ANDRÉS JATO:

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Det är två tomma beslut som sedan kommer att fyllas på.

Anf.  27  Utrikesminister CARL BILDT (M):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  28  Kanslirådet ANDRÉS JATO:

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  29  Utrikesminister CARL BILDT (M):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Detta var det ena.

Det andra, som också är ett tomt beslut, är att man ska förbjuda dual use-produkter. Det är lite mer substantiellt, men såvitt jag förstår är det även där ett tomt beslut, det vill säga att man inte har förmått specificera vad dual use-produkter är – för att gå tillbaka till Lars Ohlys något ironiska kommentar till min något ironiska kommentar om rättsstaten. Men så här är det. Vi har inga invändningar mot detta även om vi har frågetecken. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Jag hoppas kunna återkomma till nämnden med mer konkret information om vad de här besluten faktiskt innebär.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens position under punkt 5, Syrien.

Vi går vidare till punkt 6, Fredsprocessen i Mellanöstern/Ockuperat palestinskt område.

Anf.  31  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Det är en diskussionspunkt, men en diskussionspunkt som vi åtminstone från svensk sida hoppas ska leda fram till rådsslutsatser vid det kommande mötet i maj. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Det finns en betydande risk, som vi ser det, att när vi fokuserar, på goda grunder, på Syrien, på Iran eller på den politiska processen i Egypten finns det en risk att vi helt glömmer bort ett av de allra mest grundläggande problemen i regionen, det vill säga den palestinska frågan.

Därför har vi sagt att det finns anledning från EU:s sida att sätta frågan tydligare på dagordningen. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Men vi har en förberedande diskussion om detta för att sedan anta slutsatser i maj. Vad det är för slutsatser som vi då kommer fram till återstår att se. Jag får återkomma till nämnden vid den tidpunkten.

Vad vi också vill fokusera på är situationen i delar av de ockuperade områdena. Notabelt är det så kallade område C. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  32  Kanslirådet ANDRÉS JATO:

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< ett utkast som ligger på nätet.

Anf.  33  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Det finns alltså ett utkast på nätet, och det kommer med all säkerhet att bli offentligt rätt snabbt.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Detta ska vi diskutera. Jag hoppas att jag kan återkomma till nämnden så att vi kan få fram bra slutsatser när vi kommer till mötet i maj.

Anf.  34  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag har en lite avvikande uppfattning mot regeringens om vilken typ av tillgång till område C som Palestina ska ha. Vilka begränsningar och geografiska områden är frågor som lämpligen bör ingå i förhandlingsramen. Ett tillträde till områden som inte godkänns av Israel utan Israels faktiska engagemang riskerar enligt vår bedömning att endast leda till att förvärra läget på Västbanken.

I ljuset av Eu-rep:s rapport från förra året kan man fråga sig om inte även EU bör avhålla sig från ensidiga åtgärder. Israel måste inkluderas i all planering och finansiering av palestinsk access och infrastruktur inom område C.

Anf.  35  LARS OHLY (V):

I den frågan tror jag att utrikesministern och jag är mer överens.

När det gäller synen på vad som händer i Mellanöstern delar jag uppfattningen att fredsprocessen i princip är obefintlig. Samtidigt finns det på den palestinska sidan försök att samla sig. Den israeliska reaktionen vad gäller samarbetet mellan Hamas och Fatah har varit oerhört stark. Har man inom utrikesministerkretsen diskuterat om det kan vara en väg framåt, om det kan finnas någonting positivt i det? Kan man kanske till och med använda den situationen för att få fart på en fredsprocess, eller ser man mer negativt på det, såsom Israel har gjort?

Anf.  36  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Den första frågan var om Israel ska vara inkluderat i allt som inträffar. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Den andra frågan gällde försoningsprocessen. Vi hade den på dagordningen för ett tag sedan. Då uttryckte vi oss försiktigt positivt – så tror jag att man kan säga. Försoningsprocessen är ju på sitt sätt en förutsättning för en fredsprocess i och med att det gäller Västbanken och Gaza. Det är också förutsättningen för att man ska genomföra val. Vi får en något bisarr situation när vi nu får, hoppas jag, en demokratisk revolution i arabvärlden. Vi genomför val åtminstone i Tunisien och Egypten och en vacker dag förhoppningsvis också i Syrien. Däremot är det inte möjligt att genomföra val i de palestinska områdena – som ju var först i arabvärlden med att genomföra demokratiska val åren 2005 och 2006! Därefter har försoningsprocessen gått fram och tillbaka – och för ögonblicket något mer tillbaka.

Jag delar bedömningen att det är en viktig faktor, framför allt för att den kan leda fram till val. Vi ska försöka underlätta den, men vi har på senare tid inte haft den aktivt på dagordningen.

Anf.  37  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag vill bemöta det som utrikesministern sade med att jag inte menar att Israel ska ha all makt. Jag menar bara att Israel ska ingå i diskussionerna, att vi inte ska ta in synpunkter endast från ett håll utan från båda sidor i konflikten.

Anf.  38  Utrikesminister CARL BILDT (M):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Vår inställning är att ockupationen ska upphöra.

Sedan ska det självfallet finnas ett samarbete mellan en självständig palestinsk stat och en självständig och säker israelisk stat. Det samarbetet kan inkludera både vad som sker på dessa områden och vad som inträffar i andra delar av regionen. Suveräniteten ska dock ligga på den palestinska sidan.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna, men det finns en avvikande mening från Sverigedemokraterna som menar att Israel ska inkluderas mer i processen.

Vi går till punkt 7, Iran. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  40  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Det blir i allt väsentligt en återrapportering, en kortfattad sådan, skulle jag tro, gällande den inledning av de nukleära förhandlingar som vi såg i Istanbul i lördags. Jag förutser inga större meningsmotsättningar i denna fråga just nu; >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. Det som inträffade i lördags var tillfredsställande utifrån att förhandlingarna återupptas och utifrån att det skedde med accepterande av en formel som jag och vi tror är den enda möjliga för att komma framåt.

Den formeln har två grundelement. Den ena delen innebär att gå steg för steg, det vill säga att man inte löser allt på en gång utan får ta det ena steget efter det andra. Det handlar om att långsiktigt och långsamt bygga någon typ av förtroende mellan två parter som har en mycket djup misstro mot varandra. Om det är på goda eller dåliga grunder kan diskuteras, men så är det. Den andra delen innebär reciprocitet, det vill säga att ett steg från den ena sidan ska kunna följas av ett steg från den andra sidan.

So far so good att dessa två principer har accepterats som grund för förhandlingar. Det är också so far so good att man enats om den fortsatta processen såtillvida att man träffas igen den 23 maj i Bagdad. Det mötet kommer att förberedas med ett möte på lägre nivå, framför allt mellan EU:s biträdande förhandlare och den iranske biträdande förhandlaren. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Till den saken får vi anledning att återkomma.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi går till punkt 8, Sahel/Mali. Det är en beslutspunkt.

Anf.  42  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Sahel har ni tagit del av: det gäller framför allt Mali. Vi behandlade Sahel vid förra mötet då vi uttryckte en allmän oro över situationen i Sahel. Sedan dess har saker och ting inträffat i Mali, som nu är föremål för de rådsslutsatser som finns.

Jag tror att nämndens ledamöter i grova drag är orienterade om händelseutvecklingen i Mali. Den är fortfarande synnerligen oklar. I Bamako har vi i någon formell mening en ny regering; parlamentets talman har tagit över. Vem som har den reella makten i Bamako kan säkert diskuteras. I norra Mali finns ingen statsauktoritet värd namnet. Där finns den tuaregdominerade sekulära organisationen MNLA och en starkt salafistisk gruppering. Dessutom finns al-Qaida-grupperingarna, som är relativt starka.

Att huvuddelen av det maliska statsterritoriet de facto är utan någon form av statsauktoritet inger betydande oro. Vi säger det som man i sådana situationer kan säga. Det avgörande är vad man kan göra. Det kan vi återkomma till vid nästa sammanträde.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Får jag fråga hur amerikanerna ser på utvecklingen i Mali och på al-Qaida?

Anf.  44  Utrikesminister CARL BILDT (M):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Här har vi ett genuint dilemma. Vad gör man? Det handlar om enorma områden. De är inte tätbefolkade, och grupperingarna är hemtama i miljön, vilket gör att det är svårt att komma åt dem. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Av allt att döma kan man från rymden och från luften visserligen studera vad som inträffar och var grupperingarna finns, men att sedan gå ned på marken och försöka ställa i ordning är det nog ingen som känner sig särskilt hågad att göra.

Det är delvis, men inte enbart, en produkt av det som inträffade i Libyen. Nu finns i hela regionen mer avancerade vapen och mer vältränade personer i omlopp än vad som var fallet tidigare, vilket komplicerar en redan tidigare komplicerad situation. Det ser vi i Mali, och förmodligen kommer vi, tyvärr, att se det också på andra ställen.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens position under punkt 8.

Vi går vidare till en del tillkommande dagordningspunkter. Den första gäller Sudan.

Anf.  46  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Här finns slutsatser som jag utgår från är distribuerade – ja. Utvecklingen har gått från bekymmersam till alarmerande under den senaste veckan. Vi har haft problem med stabiliteten internt i Sydsudan. Det finns en hel del kvarstående motsättningar mellan nord och syd som inte löstes före erkännandet av Sydsudan. Det finns även en del olösta frågor i de sydligaste delarna av Sudan, det vill säga Nordsudan. Det var sådant vi hanterade tidigare.

Det som inträffade förra veckan var att Sydsudan, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< gick till en omfattande militäroffensiv och intog området Heglig, där inom parentes sagt de mest omfattande oljeproduktionsanläggningarna i Sudan i dess helhet finns; där finns även huvuddelen av den kvarvarande oljeproduktionen i Nordsudan.

Offensiven var ett entydigt brott mot både fredsavtalet och överenskommelsen om var gränserna ska vara och ledde självfallet till nordsudanesiska motåtgärder. De började, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< bomba, och därefter har konflikten egentligen eskalerat. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Retoriken från Sydsudan är att man inte vill låta sitt land dikteras av FN. Till exempel har mycket aggressiva uttalanden riktats mot Ban Ki Moon, som var synnerligen tydlig med att ingångna avtal, liksom gränser, måste respekteras. Numera finns en mycket militant retorik också från Khartoums sida. Det sätt man uttrycker sig på antyder att man skulle återerövra Sydsudan.

Det är en alarmerande utveckling, vilket vi säger i slutsatserna. I området finns dock FN-missioner. Det är således FN som är huvudaktören, understödd av Afrikanska unionen, när det gäller att försöka återställa fred och ordning. Det finns inga större sensationer i det vi säger – ”demands an immediate and unconditional withdrawal of forces” och ett slut på flygoperationer. Utvecklingen är alarmerande.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringens position och upplägg inför de fortsatta diskussionerna.

Nästa punkt gäller Guinea-Bissau.

Anf.  48  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Också här finns rådsslutsatser. Det var en statskupp i landet den 12 april, vilket ledde till att Afrikanska unionen suspenderade Guinea-Bissau. Vi stöder det på det sätt som vi brukar göra när det gäller den typen av statskupper.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Detta är en beslutspunkt. Jag finner att det finns stöd för regeringens position.

Sedan har vi Övriga frågor. Där finns fem punkter, bland annat Vitryssland på begäran av Sverige och Republiken Kongo på begäran av Belgien. Vi tar punkterna en och en.

Anf.  50  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Vitryssland kommer upp på begäran av Sverige och Polen. Det är enbart för att vi ska stämma av EU:s politik i det fallet. I början av veckan inträffande nämligen det att man släppte Andrej Sannikov, en av de ledande oppositionspolitikerna, samt en av hans medarbetare från fängelset. Det är ett steg som vi välkomnar. Nu ska vi göra klart, stämma av, att alla länder är på samma linje, det vill säga att vi inte lyfter bort några restriktiva åtgärder eller sanktioner gentemot Vitryssland intill dess att alla fångar är släppta. Det finns fortfarande ett tiotal som sitter fängslade.

Vi går dock inte vidare med nya restriktiva åtgärder, vilket vi kanske hade gjort om Vitryssland inte släppt Sannikov. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Vi signalerar således att vi kan börja släppa på restriktionerna om de släpper alla politiska fångar samt – vilket är avgörande för den vidare utvecklingen, nämligen de val som ska äga rum till det vitryska parlamentet i början på hösten – accepterar internationella observatörer och genomför valet på ett rättvist sätt.

Det är vad vi säger. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Det är en två- eller treminuterspunkt på dagordningen där vi vill stämma av politiken i det sammanhanget. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Det som gäller Vitryssland är en informationspunkt.

Vi går vidare till Republiken Kongo på begäran av Belgien.

Anf.  52  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Den belgiske utrikesministern har varit i Republiken Kongo och vill tydligen rapportera från resan. Han vill informera om besöket och om situationen i landet efter president- och parlamentsvalet den 28 november, och då lyssnar vi på det.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

På punkten Argentina på begäran av Spanien finns det mera hard facts, eller hur?

Anf.  54  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Ja, och det är alldeles uppenbart vad det handlar om. Den spanske utrikesministern vill informera om det som inträffade – jag tror att vi alla läst om det i tidningarna – och be om stöd för den spanska situationen och de spanska intressena, vilket vi redan har gett i form av olika uttalanden. Också det är en snabb punkt som noteras.

Anf.  55  TOMMY WAIDELICH (S):

Just nu sitter den spanska regeringen och diskuterar hur man ska agera. Industriministern har sagt att man vill se åtgärder riktade mot handel och energi. Energi är nationellt i mångt och mycket. Men det kan komma upp en diskussion om olika åtgärder riktade mot handeln.

Även Barroso har sagt att alla möjliga vägar ska prövas. Nu framstår det som att det här inte är ett så skarpt läge, men jag tror ändå att vi måste förbereda oss på att det kan komma upp. Även Storbritannien, som annars är en frihandelsvän, har gett sitt uttryckliga stöd åt Spanien. Det här kan röra på sig.

Min fråga är: Har regeringen några ytterligare signaler? Tror regeringen att det kan bli ett skarpt läge redan på tisdag, eller är det bara en första diskussion?

Anf.  56  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Nej, det kan det inte bli. Detta är bara en informationspunkt. På måndag blir det inte mer än så. Det är möjligt att de aviserar att de vill gå vidare med någon typ av åtgärder, men jag måste säga att jag är skeptisk.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Om det blir någonting ytterligare konkret vid något kommande sammanträde återkommer vi självfallet till det. Men på måndag blir det inte det.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Vad finns att säga om Libyen på begäran av Italien?

Anf.  58  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Om detta vet jag intet. Ofta är det så med sådant som man tar upp under övriga punkter att man vill flagga för en problematik som man vill ta upp senare, och Italien vill tydligen ta upp Libyen senare.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Och vad gäller Surinam på begäran av Nederländerna?

Anf.  60  Utrikesminister CARL BILDT (M):

Där är det samma sak. Men nu fick jag ett papper i min hand. Angående Libyen har det kommit en explanatory note by Italy. Italienarna säger där att de är oroade för utvecklingen i Libyen. Det är svårt att vara emot det.

Om Surinam på begäran av Nederländerna vet jag som sagt inte heller någonting. Jag får nu ett papper också om detta. Vi delger nämnden detta. Det är tydligen en amnestilag som holländarna inte tycker är acceptabel, och de har säkert rätt på den punkten.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Finns det några frågor till utrikesministern under punkten Övriga frågor? Om så inte är fallet tackar vi för den information som vi har fått. Tack för i dag!

3 §  Jordbruk och fiske

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 19–20 mars 2012

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 26–27 april 2012

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar landsbygdsminister Eskil Erlandsson med medarbetare välkomna. Det finns några utestående A-punkter till kl. 14. Om någon vill ställa några frågor till ministern om dessa är det läge att göra det nu. Inga frågor? Nej.

Då går vi till återrapport från mötet den 19–20 mars.

Anf.  63  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag är som vanligt beredd att svara på nämndens frågor om detta.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Finns det några frågor om återrapporten? Om så inte är fallet lägger vi den till handlingarna.

Vi går nu över till dagens dagordning och punkt 3 om direktstödsfrågor. Ska vi ta punkterna A och B i ett sammanhang? Ministern nickar, och vi tar dem alltså i ett sammanhang.

Anf.  65  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Vid rådet i nästa vecka kommer ett flertal av de nya komponenterna i förslaget till direktstödsförordning att diskuteras. Ordförandeskapet har som brukligt skickat ut ett dokument med vägledande frågor inför diskussionen där man vill ta upp frågor om unga brukare, småbrukare, progressivt stödtak, stöd till områden med naturliga begränsningar inom pelare 1, kopplade stöd, definitionen av aktiv jordbrukare och förslaget till utjämning inom landet.

Regeringen stöder förslaget om att lämna historiska referenser bakom sig och utjämna stöden. Utjämningen måste dock ske utan att det leder till konkurrenssnedvridning mellan medlemsstaterna. Jag anser att det kan få finnas viss nationell flexibilitet vad gäller vägen dit, det vill säga hur vi når detta mål.

Regeringen vill se en ökad flexibilitet till exempel vad gäller överföring från pelare 1 till pelare 2 samt ökad frivillighet till exempel när det gäller förslaget om extra stöd till unga och om en särskild stödform till småbruk samt det frivilliga stödet till områden med naturliga begränsningar inom pelare 1.

Förslaget om kopplade stöd kan i princip beskrivas som status quo. Jag tycker att det är oerhört tråkigt att reformen inte fortsätter att fasa ut de kopplade stöden. Ännu tråkigare är att det finns ett sådant starkt stöd bland andra medlemsstater för mer kopplade stöd. Här har Sverige en viktig men svår roll för att hålla emot så att vi inte tar steg bakåt.

Anf.  66  PYRY NIEMI (S):

Ordförande! Jag tackar ministern. Vi är bekymrade över just det som ministern nämner – att det finns en risk för ytterligare kopplade stöd. Där ger vi ett mycket starkt stöd till regeringens fortsatta starka strävanden att komma bortifrån det.

Vi märker tydligt att det är ett annat europeiskt ekonomiskt klimat just nu. Många av de länder som har det tufft ekonomiskt och som har betydande inkomster från jordbruket kommer naturligtvis att använda detta och försöka hävda det i de framtida debatterna och diskussionerna. Där ger vi alltså regeringen ett stort stöd.

Jag vill också ta upp en annan fråga igen – den om aktiva brukare. Jag fick inte riktigt klarhet i går i miljö- och jordbruksutskottet hur regeringen förhåller sig till det här. Står ni tydligt för det här med en negativ lista? Det blev ett lite allmänt resonemang, och jag vill gärna få antecknat till protokollet var ni står i dag.

När det gäller detta med yngre brukare har ni angett att det ska vara frivillighet. Den uppfattningen delar vi. Men var står ni någonstans avseende det här med procentsatser och liknande? Jag förstår att regeringen sannolikt vill att det ska finnas i pelare 2, men vad jag har förstått ska det egentligen ligga på pelare 1 enligt grundförslaget. Var står regeringen där?

Anf.  67  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Över lag håller vi med regeringen, men inte när det gäller frikopplingen. Vi vill gärna lägga tyngdpunkten på just ökad produktion och stärkande av konkurrenskraften i produktionen och att vi där betalar per produktionsenhet. Vi anser att en logisk följd av detta är just kopplade stöd.

Dock vore det lämpligt att medlemsstaterna själva får bestämma om och hur det ska kopplas. Vi vill se så mycket valfrihet och flexibilitet som möjligt för medlemsstaterna att själva utforma hur medlen ska fördelas.

Anf.  68  LARS OHLY (V):

Vi har en allmän avvikande uppfattning i miljö- och jordbruksutskottet som jag härmed upprepar.

Anf.  69  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Först vill jag tacka för det stöd som har getts här vad gäller de ställningstaganden som är gjorda runt kopplade respektive icke kopplade stöd. Då kommer jag in på frågeställningen om varför jag tycker att detta är viktigt på en inre marknad som ska vara inre och transparent och där vi ska bedriva handel med varandra.

Då är det som jag ser det svårt, för att inte säga omöjligt, att tillåta detta. Jag kan exemplifiera med att finnarna kopplar sitt stöd till nötkött medan danskarna väljer att koppla ett stöd till mjölk och Sverige kanske avstår från att koppla något och delar ut de pengar som är desamma per arealenhet, vilket är grundförslaget från vår sida. Vi får en konkurrenssituation oss emellan som är väldigt svår att hantera för de led som finns mellan producenter och konsumenter.

Jag tar nu exempel från vår del av Europa. Ännu värre och svårare att hantera är det i den del av Europa där länderna mer eller mindre flyter samman numera i och med att vi är i en union och gränser passeras snart sagt varje dag av människor. Det är människor som självfallet gör sina val när de handlar produkter – mat i det här fallet. De gör sina val utefter kvalitet men också utefter prisnivå.

Jag tror att detta blir mycket svårhanterligt om det införs – därav vår kamp för att åtminstone stå emot så mycket vi kan så att vi inte får en återkoppling i sammanhanget.

Vad gäller aktiva brukare har alla efterlyst en bra definition av detta. Kommissionen har efterlyst en sådan eftersom deras förslag har kritiserats så pass mycket som det har gjorts. Många medlemsstater säger att vi måste hitta en sådan definition som är användbar och som inte blir byråkratisk. Vi har inte lyckats hitta det, och då inkluderar jag oss.

Därav följer att det ställningstagande som vi har kommit fram till är möjligt att göra är att införa en frivillig, låt oss kalla det för negativ, lista. Där kan vi bestämma att vi inte vill ge stöd till ruffarna runt en golfbana eller gräsflygfältet som ibland kanske betas av något djur, för att exemplifiera. Om vi vill göra det ska vi självfallet bestämma så, men detta är det bästa som vi har kunnat komma fram till, och jag tror att det är fler bland medlemsstaterna som har kommit fram till samma sak. Det bästa är nog ändå att göra på detta sätt, och det är alltså vårt huvudförslag för närvarande för att svara konkret på en framställd fråga.

Vad gäller yngre brukare, slutligen, är vårt huvudalternativ att sådant stöd ska utgå ur pelare 2. Om det mot förmodan inte skulle bli möjligt att fortsätta med det som vi har i dag – men så här långt tror jag att det blir möjligt att fortsätta på det sätt som vi har det – får vi ta ställning till om vi ska göra på föreslaget sätt, som är huvudförslaget just nu från kommissionens sida.

Men där är vi inte ännu, och jag tror inte att vi kommer dit. Men märk ordet tror, för nu är allting under diskussion och vi vet inte var det slutliga ställningstagandet ligger. Men huvudförslaget är att ändra på så lite som möjligt, för då sparar vi dessutom administrativa besvär och kostnader apropå att vi har ett system som de facto fungerar i vårt land och som fungerar bra, tycker jag.

Anf.  70  HELENA LEANDER (MP):

Vi har en avvikande mening sedan tidigare överläggning som jag får hänvisa till. Men jag vill också haka på diskussionen om kopplade stöd. Inte heller jag tycker att det är någon lyckad framgångsväg, utan vi vill se en övergång till att stöden snarare ges som miljönytta. Men då handlar det mer om pelare 2.

Jag undrar om det även i diskussionen om kopplade stöd finns någon diskussion om detta. Saker kan ju vara mer eller mindre onda. Det är ju skillnad i miljökonsekvenser om man har kopplade stöd till storskalig intensiv köttproduktion jämfört med proteingrödor som ersätter sojabönor från Brasilien, till exempel. Finns det någon sådan diskussion med i detta?

Anf.  71  PYRY NIEMI (S):

Jag vill bara hänvisa till vår tidigare framlagda avvikande mening.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Jag har en fråga. Den europeiska revisionsrätten har kommit med ett kritiskt yttrande. Hur kommer det in i beslutsprocessen på EU-nivå?

Anf.  73  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Vi kan konstatera att den diskussion som vi för i vårt land om att jordbrukspolitiken ska stå också för att stödja de värden som är vad vi brukar kalla för kollektiva, det vill säga miljönytta och så vidare, är underordnad och liten bland många andra medlemsstater. För många andra handlar det om att direktstödja produktion som man redan har i sitt land och som man befarar ska slås ut av konkurrensskäl – av andra medlemsstater eller av tredjeländer. Jag tycker att vi är förhållandevis ensamma om att stå emot de påtryckningar som finns och som är i ökande omfattning just nu.

Revision och revisionsrätt är mest en fråga om påpekanden om ökad byråkrati. I motsats till många andra saker kan jag nog säga att alla nämner minst tre gånger faran för ökad byråkrati i samband med det förslag som nu diskuteras från kommissionens sida. Det leder oundvikligen till ökad byråkrati. Samtidigt vet vi att många redan i dag har svårigheter att leva upp till de diskussioner som måste föras om komplicerade system och att inrätta system i sina länder som gör att saker och ting sker korrekt, rätt och riktigt. Det här är inte föremål för någon direkt diskussion apropå att rapporten har kommit.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar det som att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Det finns fyra oliklydande avvikande meningar från Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna som har lagts fram i miljö- och jordbruksutskottet.

Med den sammanfattningen finner jag att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Det var väl riktigt sammanfattat, Johnny Skalin? Bra.

Vi går vidare till rubriken ”Fiske”. Det är punkt 4. Det har kommit en reviderad ståndpunkt som finns utdelad på borden.

Anf.  75  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Vi hade en överläggning i miljö- och jordbruksutskottet i går om denna fråga. Jag tänkte hålla mig kort och enbart göra ett förtydligande angående förslaget till svensk ståndpunkt.

En förutsättning för en framgångsrik regionalisering är att det tas fram fleråriga flerartsplaner för fiskeförvaltningen. För att uppnå målet om en ekosystembaserad förvaltning ska den vetenskapliga rådgivningen från Ices beaktas i förvaltningsplanerna. Tydliga tidsplaner för när förvaltningsplanerna ska vara på plats är också nödvändiga.

Detta är inte direkt föremål för diskussion vid rådsmötet nästa vecka utan ska ses som ett förtydligande av vad den långsiktiga målsättningen är.

Anf.  76  PYRY NIEMI (S):

Ordförande! Jag ville bara rikta ett tack till ministern för att regeringen valde att följa Socialdemokraternas initiativ i ärendet. Vi välkomnar detta.

Anf.  77  LARS OHLY (V):

Vi välkomnar också den reviderade ståndpunkten. Det var precis vad vi efterlyste.

Vi har en mer allmän avvikande mening från miljö- och jordbruksutskottet som vi vill upprepa här.

Anf.  78  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Jag uppfattade inte någon framställd fråga men jag tackar för stödet som kommit fram här från nämndens sida.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar att det finns stöd för regeringens redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Det finns två avvikande meningar som har sitt ursprung i miljö- och jordbruksutskottet från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna som följs upp här.

Anf.  80  PYRY NIEMI (S):

Det är en liten grad av förvirring. Pratar vi bara regionalisering just nu eller pratar vi också om utnyttjandet av fiskerättigheter? Hur ligger vi till i agendan? Vi delade upp det så i går i miljö- och jordbruksutskottet. Vi hade en överläggning om regionalisering, men vi hade däremot ingen överläggning om utnyttjande av fiskerättigheter. Där har vi också en avvikande mening. Jag vet inte om ordföranden har valt att ta de två punkterna samtidigt.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Jag har varit oklar på den punkten. Vi klarar av regionaliseringsfrågan först.

Anf.  82  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Regionalisering är under behandling nu.

Anf.  83  PYRY NIEMI (S):

Vi vill bara framföra att vi har en avvikande mening avseende uppfattningen om överlåtbara fiskenyttjanderätter. Det var också en diskussion vi hade i går, som ett informationsärende. Vi hänvisade till den avvikande mening vi har haft tidigare.

Anf.  84  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Det kommer nu.

Anf.  85  PYRY NIEMI (S):

Det är vad jag säger! Vi är överens och pratar samma språk.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Förlåt för att jag inte har uppmärksammat att det var två delar.

Vi tar regionaliseringen till att börja med. Där finns konsensus.

Därmed går vi över till punkten b, Överlåtbara fiskenyttjanderätter.

Anf.  87  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Den andra frågan som ska diskuteras inom ramen för GFP-reformen är det föreslagna systemet med överförbara fiskerättigheter, TFC.

Generellt vill jag säga att regeringen i grunden ställer sig positiv till ett system med nationella överförbara fiskerättigheter. Jag vill dock understryka att överförbara rättigheter till fiske på nationell nivå inte får drabba det kustnära småskaliga fisket och våra kustsamhällen. Regeringen anser att vi nationellt måste analysera i detalj vilka säkerhetsmekanismer som krävs för att säkerställa ett hållbart system för överförbara fiskerättigheter. Sådana säkerhetsmekanismer skulle vara att exempelvis begränsa nyttjanderätten till vissa regioner, segment eller selektiva redskap. Regeringen anser vidare att det är viktigt att koppla ihop systemen med överförbara fiskerättigheter med det föreslagna utkastförbudet inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.

För att kunna införa ett utkastförbud krävs en adekvat kvotförteckning, det vill säga att varje fartyg har rätt fångstsammansättning. Det innebär att systemet med överförbara fiskerättigheter är ett verktyg för att förverkliga utkastförbudet.

Anf.  88  PYRY NIEMI (S):

Jag vill bara hänvisa till den avvikande meningen som vi har haft vid tidigare överläggningar.

Anf.  89  HELENA LEANDER (MP):

Jag vill också hänvisa till den tidigare avvikande meningen vi har.

Anf.  90  JOHNNY SKALIN (SD):

Håller regeringen med ordförandeskapets text om att man ska få låna kvoter från nästa års tilldelning?

Anf.  91  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag överlåter till någon av mina medarbetare som är specialister på området för att efterhöra om det är möjligt att låna i framtiden.

Anf.  92  Kanslirådet FREDRIK ARRHENIUS:

Kvoterna är en viss procentsats som det är möjligt att föra över till ett annat år om man inte har använt kvoten. Det är så förslaget ser ut i dag. Om inte procentsatsen blir för stor så att man kan bolla för mycket med den kan det vara möjligt. Det kan hända någonting under året som gör att man kanske måste hänskjuta den till andra året. Vi pratar om ett fåtal procent och inte höga procenttal. Det är den flexibiliteten som finns.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar punkten b, Överlåtbara fiskenyttjanderätter, som att det finns stöd för regeringens upplägg, men det finns två avvikande meningar från miljö- och jordbruksutskottet. En är från Socialdemokraterna och den andra är från Miljöpartiet.

Då är vi klara med punkt 4.

Då har vi punkten Övriga frågor.

Anf.  94  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Bland de övriga frågorna finns en uppdatering av medlemsstaternas genomförande av direktivet om skydd av grisar med hänsyn till grupphållning av suggor. Det är information från kommissionen. Därtill finns ett meddelande från kommissionen om säljfrämjande åtgärder, som är en föredragning från kommissionen. Det blir en lunchdiskussion om socioekonomiska aspekter av CFP.

Jag är beredd att svara på nämndens frågor om de övriga frågorna respektive lunchdiskussionen.

Anf.  95  BENGT-ANDERS JOHANSSON (M):

Herr ordförande! Jag vill understryka vikten av att Sverige ligger på och ser till att man inte försöker krångla sig ur några åtaganden från andra länder. Vi vet, som bekant, hur det var på burhönssidan. Nu försöker de länder som inte har gjort omställningen få dispens och förhala. Detta är förödande för den gemensamma konkurrenskraften. Det ska vara så likvärdig konkurrens som bara är möjligt.

Ge full kraft, landsbygdsministern, för att se till att övriga länder kommer upp till svensk nivå.

Anf.  96  PYRY NIEMI (S):

Jag instämmer till fullo i Bengt-Anders Johanssons inlägg. Vi befinner oss i ett viktigt, angeläget och konkurrensstörande läge.

Jag tänkte ge ett mycket starkt stöd för att jobba hårt med att motverka säljfrämjande åtgärder och aktiviteter. Det är bra om de försvinner fort och så tidigt som möjligt, tas bort så snabbt som möjligt från agendan. Det är inte positivt för hela jordbruksproduktionen, framför allt ur konkurrenssynpunkt.

Anf.  97  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Vi stöder kommissionens strävanden fullt ut, att direktiv, oavsett vilka de är, ska genomföras i den tid som är, speciellt i det här fallet likväl som i burhönssammanhangen när det har funnits en rejält tilltagen övergångstid. Vi gör det av djurskyddsskäl, men vi gör det också av konkurrensskäl. Vi kommer att applådera de lite hårdare tag som jag upplever att kommissionen numera tar i frågorna för att uppnå bättre rättvisa och bättre djurskydd i alla delar av unionen.

Beträffande den andra frågan från Pyry Niemi är det bara att konstatera att regeringens uppfattning och ståndpunkt är att offentliga medel inte ska användas till den typen av saker och ting. Företag och organisationer bör själva stå för de kostnader som kan uppstå omkring aktiviteter eller säljfrämjande åtgärder.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under Övriga frågor. Vi tackar för i dag. Trevlig helg!

4 §  Rättsliga och inrikes frågor

Justitieminister Beatrice Ask

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 8 mars 2012

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 26–27 april 2012

Anf.  99  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar Beatrice Ask med medarbetare välkomna.

Det finns några A-punkter. Om det är någon som vill fråga om de utestående A-punkterna går det bra att göra det nu.

Vi går vidare till återrapporten. Vill statsrådet säga något om återrapporten från mötet den 8 mars?

Anf.  100  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Vid RIF-rådet i mars diskuterades bland annat situationen i Schengenområdet med utgångspunkt från samarbete med tredjeland och säkerhet vid större idrottsevenemang. Det antogs även rådsslutsatser som angav vilken inriktning kommissionens rapporter bör ha och vilka ramar och målsättningar som bör gälla för den politiska diskussionen. I sedvanlig ordning gavs en lägesrapport om SIS II-projektet. Vid inrikesministrarnas lunch diskuterades frågan om en sektorsövergripande och administrativ strategi för att bekämpa grov och organiserad brottslighet.

Från svensk sida framförde vi att en viktig åtgärd för att kunna ha ett brett angreppssätt mot den organiserade brottsligheten är att finna permanenta strukturer för myndigheter att jobba tillsammans.

I övrigt ber jag att få hänvisa till den skriftliga rapport som har översänts till riksdagen.

Innan vi går in på ärendena vill jag också säga det som jag alltid brukar säga, nämligen att vi inte har en slutlig dagordning för rådsmötet. Coreper kommer att behandla en del av dagordningspunkterna nästa vecka, och vi kommer naturligtvis att informera er i vederbörlig ordning i samband med Corepermötet.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporten till handlingarna.

Vi går till punkt 4 om passageraruppgifter för brottsbekämpande ändamål, PNR.

Anf.  102  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Förslaget till direktiv om användning av passageraruppgifter, så kallade PNR-uppgifter, för att bekämpa grov brottslighet inklusive terroristbrottslighet ska diskuteras vid rådsmötet nästa vecka. Innan jag säger något om var vi står i förhandlingarna vill jag säga något om det huvudsakliga innehållet.

Direktivet syftar till en enhetlig reglering när det gäller insamling, sparande och behandling av PNR-uppgifter i brottsbekämpande verksamhet. Det finns två huvudsakliga målsättningar med förslaget. Den ena är att förbättra medlemsstaternas möjligheter att bekämpa grov brottslighet, och den andra är att skapa en enhetlig reglering som också bidrar till rättssäkerheten inom hela EU.

I korthet innebär det här förslaget insamling och fem års sparande av vissa PNR-uppgifter. Vilka de uppgifterna är framgår av en lista som har bilagts förslaget, och det handlar bland annat om namn, resrutt och betalningssätt. Flygbolagen ska inte tvingas samla in uppgifter utöver vad de redan i dag gör i sin verksamhet. Direktivet sätter också upp begränsningar för när och hur uppgifter ska användas. Uppgifterna får endast behandlas för att bekämpa grov brottslighet, och vad som avses med grov brottslighet har man definierat i direktivet.

Direktivet omfattar PNR-uppgifter som lämnas från all flygtrafik som anländer från eller avgår till ett land utanför EU. Medlemsstater som så önskar kan använda direktivets bestämmelse också på den interna EU-trafiken. Ett medlemsland behöver inte samla in PNR-uppgifter från alla EU-interna flygrutter, utan man kan bestämma utifrån en egen riskbedömning.

För att uppfylla syftet och värna rättssäkerheten och den personliga integriteten föreslås ett flertal olika bestämmelser. Bland annat finns det krav på att logga alla sökningar bland uppgifterna. Det ska också finnas oberoende tillsyn av verksamheten, och loggarna är naturligtvis en viktig del av tillsynen.

Som ett extra dataskydd föreslås att det ska ställas högre krav för att få tillgång till identifieringsuppgifter ju äldre de är. Den föreslagna automatiserade processen bidrar endast till att kontrollera personer som i handling visat ett misstänkt beteende. Det minskar risken för att felaktigt identifiera någon som misstänkt utifrån omständigheter som inte är relevanta, till exempel en persons utseende.

Brottsbekämpande myndigheter i Sverige och i andra länder har redan i dag möjlighet att använda uppgifter om flygpassagerare, och särskilt när det gäller narkotikasmuggling avslöjar man en hel del genom den här typen av bokningsuppgifter. De flesta narkotikabeslag som man gör på Arlanda görs tack vare den möjligheten. Flygpassageraruppgifter kan också ge värdefull bevisning vid utredning av till exempel grovt rån, vapenbrott och människohandel. Genom förslaget förbättras möjligheterna att upptäcka personer som är efterlysta, till exempel för våldtäkt eller mord.

Regeringens generella inställning till det här direktivet är positiv under förutsättning att det blir rätt balans mellan verksamhetsnytta och integritetsskydd. Det är viktigt att man hamnar rätt. Vi har fortfarande en del synpunkter, framför allt på reglerna om dataskyddet, och vi vill se starkare bestämmelser. Framför allt vill vi se att ID-uppgifterna maskeras betydligt tidigare än efter två år.

Syftet med rådsmötet nästa vecka är att komma överens om att gå vidare i förhandlingarna kring direktivet genom att involvera Europaparlamentet. Rådsmötet nästa vecka är inte sista steget i förhandlingarna, utan de fortsätter tillsammans med parlamentet. Efter att parlamentet har förhandlat med rådet och kunnat godta förslaget kommer det att lämnas tillbaka till rådet, och vi har då att formellt anta eller inte anta direktivet som förslaget ser ut efter parlamentsförhandlingen.

Regeringens ståndpunkt är att rådet ska fortsätta att arbeta med att nå rätt balans, särskilt vad gäller tiden för maskering. Därför kan regeringen inte aktivt ställa sig bakom ordförandeskapets förslag och lämna över det här direktivet till Europaparlamentet som det ser ut just nu.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Den här frågan har varit uppe i både justitieutskottet och konstitutionsutskottet för drygt en månad sedan.

Anf.  104  LARS OHLY (V):

Först ska jag ge lite beröm. Jag noterar med visst gillande att regeringen åtminstone försöker förbättra ett dåligt förslag. De förändringar som föreslås av regeringen är i rätt riktning, och det är bra att man i det här läget inte bara lättvindigt är beredd att föra förslaget vidare till EU-parlamentet som det ser ut i dag.

Men vi i Vänsterpartiet tycker att grunden för beslutet är felaktigt. Det här är fortfarande en registrering som är mer omfattande än vad brottsbekämpningen kräver, och dessutom kan den i värsta fall användas på ett sätt som inte är avsett. Så är det med alla register. Allting som man upprättar kan alltid i värsta fall också användas i syften som man inte har avsett.

Den personliga integriteten är så viktig för oss att vi vill anmäla en avvikande mening, just därför att vi anser att den här typen av beslut alltför lättvindigt har tagits under flera år. Om vi fortsätter i den riktningen har vi snart snävat in det som är individuell frihet och personlig integritet på ett sätt som vi menar är väldigt olyckligt.

Anf.  105  MARIA FERM (MP):

Vi har också en avvikande mening, och jag instämmer i det som Lars Ohly har tagit upp.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Har ni samma avvikande mening? Ska jag uppfatta det på det sättet?

Anf.  107  MARIA FERM (MP):

Ja, det är en avvikande mening på samma grunder, så det kan vi säga.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar så att det finns stöd för regeringens position under den här punkten, men det finns två någorlunda likalydande avvikande meningar som betonar integritetsfrågan.

Nästa fråga är sprängämnesprekursorer, punkt 5.

Anf.  109  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Hösten 2010 presenterade kommissionen ett förslag om sprängämnesprekursorer. Förslaget syftade då till att begränsa allmänhetens tillgång till vissa nyckelkemikalier i högre koncentrationer. Tanken var också att man ska kunna kräva att misstänkta transaktioner och stölder av sådana produkter som innehåller prekursorer ska rapporteras.

Förhandlingarna om förordningsförslaget pågick under i princip hela 2011 men stannade av i slutet av november. Det dåvarande ordförandeskapet menade att medlemsstaterna, kommissionen och parlamentet stod alldeles för långt ifrån varandra för att man skulle ha en framkomlig väg.

I slutet av mars tog Danmark upp frågan igen, och efter att ha genomfört dialoger med kommissionen och parlamentet utarbetade man ett kompromissförslag. Vid en första genomgång av det var det tydligt att medlemsstaterna fortfarande stod ganska långt ifrån varandra när det gällde ett par viktiga grundfrågor.

Den första frågan gäller på vilket sätt man ska ge godkännande till inköp av nyckelkemikalier. Två system diskuteras, ett tillståndssystem och ett registreringssystem. Sverige förordar ett tillståndssystem och menar, liksom många andra länder, att ett sådant system är säkrare. Andra länder har redan registreringssystem och menar att det är det säkraste. Ordförandeskapet föreslår i sin kompromiss att båda systemen ska accepteras, åtminstone övergångsvis.

Den andra frågan rör vissa ämnen, nyckelkemikalier. I förslaget till förordning listas de ämnen för vilka tillstånd och registrering av ett köp ska krävas när det handlar om försäljning av produkter som innehåller de här ämnena i koncentrationer över en viss nivå. Ordförandeskapet föreslår att två ämnen ska brytas ut och ges en högre tillåten halt än övriga ämnen. Det är två ämnen som rör de mest använda, som framför allt är praktiskt nyttiga i många sydliga medlemsstater. Fråga mig inte exakt om kemikalierna, men jag har förstått att det handlar om rengöring av swimmingpooler.

Ändringen påverkar inte säkerheten, vilket är avgörande för oss för att kunna acceptera det som en utgångspunkt för förhandlingen.

Vid ministerrådsmötet vill ordförandeskapet få bekräftat om det fortfarande finns en vilja att genomföra förhandlingarna om förordningsförslaget. Ordförandeskapet vill också få bekräftat att den linje som man har presenterat kan accepteras som en utgångspunkt inför de fortsatta diskussionerna.

Vi tycker att det är viktigt att snart nå ett avslut i förhandlingarna om den här förordningen, och vi kan acceptera ordförandeskapets förslag som en utgångspunkt för ett fortsatt arbete.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens upplägg inför förhandlingarna.

Vi går över till punkt 6, Övriga frågor.

Anf.  111  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Ordförandeskapet kommer att informera om aktuella lagstiftningsförslag men har inte sagt något mer om vad de innehåller, och då förväntas vi rimligen inte heller ha någon ståndpunkt. Det är en ganska ointressant punkt.

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till punkt 8, slutsatser om avradikalisering. Det är en beslutspunkt.

Anf.  113  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Det danska ordförandeskapet har föreslagit att rådet ska anta slutsatser om arbetet med att förebygga terrorism. Slutsatserna är inte rättsligt bindande men en politisk uppmaning, och de går i huvudsak ut på att medlemsstaterna ska göra ytterligare ansträngningar för att minska terrorismens grogrunder och utbyta erfarenheter om ansträngningarna.

Ett förslag är att förbättra samarbetet nationellt, regionalt och lokalt mellan alla aktörer som kan vara berörda.

Kommissionen uppmanas att fortsätta att bidra till arbetet med att samla in och sprida kunskap och erfarenhet på detta område. Bland annat ska kommissionen ta fram en skrift som samlat beskriver redan inhämtade kunskaper.

Sverige stöder EU:s övergripande arbete i kampen mot terrorism. Slutsatserna bygger på den inriktning som redan slogs fast i Stockholmsprogrammet. Regeringen kan då särskilt välkomna ansträngningarna att öka kunskaperna om metoder för att förebygga terrorism och våldsbejakande extremism. Regeringen stöder de slutsatser som läggs fram.

Anf.  114  MARIA FERM (MP):

Vi anmälde avvikande mening i justitieutskottet, men jag tror inte att den inkom skriftligt från den ledamot som deltog. Jag tänkte därför läsa upp den nu.

Vi delar bedömningen att terrorism ska bekämpas och att det förebyggande arbetet är särskilt viktigt. För att detta ska kunna ske på ett sätt som är förenligt med Sveriges och unionens folkrättsliga åtaganden anser vi att EU:s definition av vad som utgör terrorism behöver ses över så att samvets- och åsiktsbrott inte omfattas. Den gemensamma definitionen av terroristbegreppet får aldrig leda till att människor övervakas och anhålls enbart på grund av deras politiska verksamhet. Åtgärderna kan då riskera att bli kontraproduktiva.

Effekterna av EU:s och medlemsstaternas arbete för att bekämpa terrorism har ännu inte utvärderats. För att kunna gå vidare i arbetet med terroristbekämpningen anser Sverige att detta måste ske vad gäller effekter såväl ur ett individperspektiv som ur ett samhällsperspektiv.

Anf.  115  LARS OHLY (V):

Jag instämmer i mycket av det Maria Ferm säger. Samtidigt vill jag nog inte formulera det som en avvikande mening till ämnet. Det handlar egentligen om att vi skulle önska att regeringen mycket starkare drev på för att ändra den definition av terrorism som är den gängse inom Europeiska unionen.

Det har egentligen inte helt med detta ärende att göra. Detta ärende är i sig inte ett steg i fel riktning, menar jag, men jag tycker att EU:s definition av terrorism och den mängd brott som kan falla under benämningen terrorism är felaktig.

Jag vill skicka med att Vänsterpartiet i den delen instämmer i Miljöpartiets uppfattning, men just när det gäller detta ärende har vi inte anledning att anmäla avvikande mening.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens position under punkt 8. Det finns dock en avvikande mening från Miljöpartiet, som Maria Ferm just läste upp, och ett medskick från Lars Ohly och Vänsterpartiet beträffande att man bör ändra den definition av terrorism som används inom Europeiska unionen.

Vill ministern säga någonting?

Anf.  117  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Nej, vi kommer säkert att återkomma till diskussionerna.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till punkt 13 om direktiv om frysning och förverkande av vinning av brott. Det är en informationspunkt.

Anf.  119  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Kommissionen lade i mars fram ett förslag till direktiv om frysning och förverkande av vinning av brott inom EU. Nu är det meningen att kommissionen ska presentera förslaget för rådet.

Ordförandeskapet tänker sig inte någon egentlig diskussion om detta förslag. Därför tänkte jag vara kortfattad.

Detta förslag tar sikte på möjligheten att komma åt kriminellas tillgångar. Direktivet föreskriver till exempel att det ska vara möjligt att tillfälligt frysa tillgångar som sedan kan förverkas om det annars finns risk för att tillgångarna göms undan. Det ska också vara möjligt att förverka egendom som den som har dömts för ett brott överfört till någon annan om överföringen har skett i syfte att undanhålla egendomen från förverkande. Vidare ska man kunna förverka vinning från andra brott än det som gärningsmannen har dömts för om det finns starka skäl som talar för att vinningen härrör från liknande brottslig verksamhet av den dömde. I vissa undantagsfall ska det också vara möjligt att förverka egendom utan en fällande brottmålsdom, till exempel om den misstänkte håller sig undan lagföring.

Förslaget innehåller minimiregler, och det står medlemsstaterna fritt att ha ett mer långtgående regelverk eller en mer långtgående lagstiftning än det som man nu föreslår. I de flesta fall har Sverige redan nu regler som gott och väl uppfyller direktivets krav.

Att komma åt kriminellas vinster är en högt prioriterad fråga för regeringen, och vi välkomnar förslaget och kommer att arbeta för att det ska tillhandahålla sådana effektiva och verkningsfulla verktyg.

Självklart kommer vi samtidigt att bevaka att kampen mot allvarlig brottslighet hela tiden bedrivs med beaktande av de grundläggande rättssäkerhetsprinciperna.

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 13.

Vi går vidare till punkt 14 om straffrättsliga påföljder för insiderhandel med mer som är en beslutspunkt.

Anf.  121  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Den 20 oktober förra året presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om straff för insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan, marknadsmissbruk som det kallas.

Information och överläggningar om detta förslag har ägt rum i finansutskottet samtidigt med kommissionens förslag till förordning om marknadsmissbruk.

Direktivförslaget som reglerar kriminalisering och straffrättsliga sanktioner är beroende av förordningsförslaget, och förhandlingarna kan därför inte avslutas förrän man har kommit relativt långt med förhandlingarna om förordningen.

Eftersom det alltjämt återstår en del i förhandlingarna om förordningen har ordförandeskapet föreslagit en så kallad partiell allmän riktlinje avseende direktivet.

Den kontroversiella frågan i förhandlingarna är vilka typer av gärningar som ska kriminaliseras i stället för att vara föremål för administrativa sanktioner. Denna fråga ska rådet inte ta ställning till nu. I stället är det artiklar som kan betecknas som standardartiklar eftersom de återfinns i de flesta instrument på det straffrättsliga området som ska behandlas på ministerrådet.

Förhandlingarna om övriga artiklar kommer att återupptas längre fram, och först när det finns fullständiga allmänna riktlinjer kan förhandlingar med Europaparlamentet påbörjas. Vi stöder det förslag som ordförandeskapet har lagt fram.

Anf.  122  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens position under punkt 14.

Vi går vidare till punkt 15 om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga förfaranden. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  123  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

I december antogs direktivet om en europeisk skyddsorder. Syftet med direktivet är att förbättra skyddet för brottsoffer eller personer som riskerar att utsättas för hot. Direktivet gäller bara för de skyddsåtgärder som är av straffrättslig karaktär. Det nu aktuella förslaget kompletterar direktivet och gäller civilrättsliga skyddsåtgärder.

Direktivet och förordningen skapar möjligheter för personer som riskerar att utsättas för hot att flytta till ett annat EU-land utan att för den skull förlora rätten till en skyddsåtgärd som har meddelats för att skydda dem. Förordningen är alltså tänkt att utsträcka det skydd som infördes genom direktivet.

Förordningen innebär, precis som direktivet, att en hotad person, som ofta befinner sig i en utsatt situation, inte på nytt ska behöva motivera sitt skyddsbehov. I stället ska den myndighet som beslutat om skyddsåtgärden på den skyddsbehövande personens begäran utfärda ett intyg om beslutet. Denna person ska sedan kunna visa upp detta intyg för behörig myndighet i en annan medlemsstat, och då ska skyddsåtgärden erkännas automatiskt i denna stat utan någon prövning i sak. Om den skyddsåtgärd som intyget avser inte är känd i en erkännande stat har denna stat möjlighet att anpassa åtgärden till något som finns i den egna lagstiftningen.

Den typ av skyddsåtgärder som avses i direktiv och förordning motsvaras i svensk rätt närmast av kontaktförbud som vi reglerar i lagen om kontaktförbud.

Även om vi helst hade sett att det antogs endast en rättsakt på detta område är vi positiva till förordningen eftersom det är viktigt att stärka skyddet för personer som lever under hot och också öka deras möjligheter att röra sig friare i Europa.

Tanken är nu att ministrarna ska ge vägledning i några utvalda frågor inför de fortsatta förhandlingarna. Först och främst vill ordförandeskapet få bekräftelse på sin målsättning att förordningen ska utformas som ett komplement till direktivet och förhandlas skyndsamt för att kunna samordnas med det redan antagna direktivet och även andra civilrättsliga instrument.

Ordförandeskapet vill också få bekräftelse på att intygsförfarandet och systemet med automatiskt erkännande är en bra modell. Dessutom vill ordförandeskapet att ministrarna ska bekräfta att förhandlingarna om förordningen ska prioriteras.

Det är naturligtvis bra om förordning och direktiv kan samordnas och börja tillämpas vid samma tidpunkt så att det blir ett heltäckande system för skyddsåtgärder.

Skälet till att man behöver båda delarna är att det ser mycket olika ut när det gäller hur man förfar i olika medlemsstater. Därför bör vi ge ordförandeskapet stöd i denna målsättning.

Det är också bra om förhandlingarna prioriteras eftersom vi har väntat länge på denna möjlighet för hotade personer att faktiskt få ökad frihet i Europa.

För att förfarandet för erkännande av skyddsåtgärder ska bli billigt och effektivt, så gott det nu går, är användningen av intyg bra, särskilt om intyget utformas som ett standardiserat formulär som blir lätt att fylla i. Det är också bra att den skyddsbehövande avgör om intyget faktiskt ska användas i en annan medlemsstat. Även i denna del bör vi alltså stödja ordförandeskapet.

Det är viktigt att förfarandet kring detta inte blir för komplicerat och inte ställer för höga krav på den person som behöver skydd. Vi bör därför i det fortsatta förhandlingsarbetet arbeta för att de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har en aktiv roll i överförandet av skyddsåtgärderna.

Det är också viktigt att det i förordningen utarbetas ett system som gör att den behöriga myndigheten i den erkännande staten snabbt och enkelt får information när det sker förändringar i en skyddsåtgärd så att verkställigheten kan ändras eller upphävas vid behov.

Sammanfattningsvis kan vi ge det danska ordförandeskapet vårt stöd för de riktlinjer som man har dragit upp i detta ärende och för det fortsatta arbetet.

Anf.  124  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi har en avvikande mening i justitieutskottet som jag skulle vilja följa upp om det går bra.

Anf.  125  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag vill göra en notering. Ibland kan man få frågan: Vad vinner jag på att vi är med i EU? Här har vi ett jättebra exempel på detta, nämligen att man faktiskt kan röra sig inom hela unionen och ha ett skydd inom hela unionen. Det måste man säga är ett mervärde för EU-medborgarna. Det är ett jättebra förslag.

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

Det är bara att instämma i det.

Anf.  127  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Ja, det är bara att instämma i det. Det är just därför som vi är angelägna om att driva på och hjälpa det danska ordförandeskapet att faktiskt försöka få detta på plats även om det krånglar i detaljerna.

Anf.  128  ORDFÖRANDEN:

Då sammanfattar jag med att säga att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Men det finns en avvikande mening från Sverigedemokraterna som är en uppföljning av en avvikande mening i justitieutskottet.

Jag blev just informerad här, och jag måste därför ställa en fråga till Johnny Skalin. Det var tydligen bara information i justitieutskottet. Då står vi i den situationen att du har sagt att du följer upp en avvikande mening i justitieutskottet. Men det blev tydligen inte någon avvikande mening i justitieutskottet eftersom det var bara information där. Då är frågan om du på rak arm kan återge vad åsikten var i justitieutskottet.

Så är tydligen inte fallet. Men frågan kommer tillbaka.

Anf.  129  JOHAN LINANDER (C):

Vi hade frågan uppe i går, och Sverigedemokraternas ledamot sade att det skulle komma en avvikande mening här i dag. Det handlar i princip om att eftersom Sverigedemokraterna anser att EU inte ska ha hand om överstatlighet är Sverigedemokraterna mot detta också liksom mycket annat.

Det var kortfattat vad som framfördes från en ledamot i går.

Anf.  130  ORDFÖRANDEN:

Nu har jag fått information. Det handlar alltså om en avvikande mening från den 20 mars som Johnny Skalin följer upp.

Anf.  131  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag är lite osäker på saken, men jag håller i alla fall med om Johan Linanders motivering.

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att vi har rett ut detta. Sverigedemokraterna följer upp en avvikande mening i justitieutskottet den 20 mars. Vi tackar Johan Linander för det.

Därmed är vi klara med punkt 15.

Punkt 16 handlar om att ordförandeskapet informerar. Det är inte mycket att säga om det.

Punkt 17 handlar om konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Där har vi tydligen fått rätt mycket papper i allra sista stund.

Anf.  133  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Så är det. Vi har vid flera tillfällen haft anledning att ta upp frågan om EU:s anslutning till Europakonventionen. Det är inte nytt.

Under det spanska ordförandeskapet diskuterades vilket mandat rådet skulle ge kommissionen inför förhandlingarna med Europarådet och därefter. Sedan sommaren 2010 har förhandlingarna om ett anslutningsavtal pågått.

Förhandlingarna med Europarådet har ägt rum inom ramen för en informell arbetsgrupp under Europarådets styrkommitté för mänskliga rättigheter.

Kommissionen har inför och efter förhandlingarna samrått med och avrapporterat till rådet inom ramen för en arbetsgrupp. Efter ett antal förhandlingsrundor lyckades parterna i juni förra året enas på en teknisk nivå om ett utkast till anslutningsavtal. Målsättningen var då att förhandlingarna skulle kunna avslutas under 2011.

I höstas blev det dock klart att det fortfarande råder oenighet bland EU:s medlemsstater kring flera frågor när det gäller anslutningsavtalet. På grund av denna oenighet som gjorde att förhandlingarna avstannade var anslutningen uppe som en informationspunkt i december förra året på vårt RIF-råd.

Det polska ordförandeskapet informerade om läget i de pågående förhandlingarna, och ni fick vid detta tillfälle skriftlig information från mig.

Diskussionen kring de utestående frågorna har därefter fortsatt och pågår på arbetsgruppsnivå. Diskussionerna rör både avtalsutkastet, som ska reglera förhållandet mellan EU och medlemsstaterna, och de EU-interna regler som ska komplettera avtalet.

Det nya avtalsutkastet som har presenterats ser i allt väsentligt bra ut från vår sida. Det kan också i huvudsak accepteras av övriga EU-medlemsstater.

I fråga om de interna EU-reglerna råder det däremot fortfarande viss oenighet både när det gäller innehåll och processen. Någon medlemsstat anser att de interna reglerna måste förhandlas färdigt innan förhandlingarna med Europarådet kan återupptas. Regeringens målsättning är fortfarande att anslutningen ska komma till stånd så snart som möjligt och att anslutningen ska bidra till att stärka både den enskildes och Europakonventionens ställning.

Ni har i ett väldigt sent skede fått ett dokument, och jag är medveten om att det är omfattande och tekniskt komplicerat. Av dokumentet framgår att rådet endast ska föra en politisk diskussion om de utestående frågorna och notera de framsteg som har gjorts. Det ska alltså inte fattas några beslut vid mötet. Vi tror dock att ordförandeskapet avser att konstatera att förhandlingarna med Europarådet bör återupptas trots att de interna reglerna inte har färdigförhandlats.

Eftersom det inte finns någon tydlig fråga för rådet att ta ställning till och då det heller inte ska fattas något beslut kommer vi att verka i den riktning som vi har haft hela tiden. Vi kommer att försöka se till att förhandlingarna drivs framåt och återupptas så fort som möjligt.

Utkast till interna regler har diskuterats i arbetsgruppen vid flera tillfällen under rådet. Vi anser att de diskussionerna kan fortsätta parallellt med förhandlingarna i Strasbourg.

Det är läget och den information jag har att lämna i dag.

Anf.  134  LARS OHLY (V):

Jag har verkligen ingen avvikande mening, tvärtom. Jag ska bara kort säga att jag hade fel. När man införde katalogen över mänskliga rättigheter i EU:s fördrag var jag rädd för att man skulle få ett konkurrerande system angående mänskliga rättigheter i Europa. Europarådets konvention ansluter i allt väsentligt till FN:s konvention och bör vara den som är ledande. Därför är de här förhandlingarna så viktiga. Det får inte bli så att man i EU:s medlemsstater har en annan definition av, eller i väsentliga delar andra skrivningar om, mänskliga rättigheter. De måste vara universella och gälla alla medlemsstater lika väl som alla andra stater.

Därför är jag i huvudsak positiv till anslutningen till Europarådet. Jag hoppas att man ändrar så lite som möjligt och tycker att den svenska regeringen verkar ha en bra position. Det viktigaste är att man faktiskt genomför detta och att det inte går i stå och att man inte låter några eventuella avvikande meningar innebära att man inte kommer fram till en lösning. Det här är viktigt.

Anf.  135  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Vi är nog helt överens. Det känns som om man hakar upp sig på detaljer i stället för att konstruktivt försöka lösa det hela. Det är naturligtvis otroligt viktigt med detaljer – det är jag väl medveten om.

Ordförandeskapet behöver stöd för att se till att det händer något. Det finns en bred uppslutning för att det här ska göras. Det måste hanteras. Det är den inställning vi har, så vi kavlar upp ärmarna och går framåt positivt.

Anf.  136  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi går över till punkt 18 om det europeiska informationssystemet Ecris.

Anf.  137  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Herr ordförande! Det är en informationspunkt. Ni har fått skriftlig information. Jag har inte mycket att säga om det.

Anf.  138  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till punkt 19, Åminnelse av offren för totalitära regimer. Det är en informationspunkt.

Anf.  139  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Jag hänvisar till det skriftliga materialet.

Anf.  140  LARS OHLY (V):

Det är en oerhört viktig punkt. Det är lite bisarrt att det är Ungern, som just nu är den nation inom det europeiska samarbetet som det finns mest anledning att kritisera för bristande mänskliga rättigheter och respekt för människors okränkbarhet, som lyfter fram den här frågan. Jag tycker att både Sverige och övriga europeiska länder har varit för flata gentemot Ungern och den mycket oroväckande politiska utveckling som sker där nu.

Det kanske inte ska tas upp under den här punkten, men jag vill skicka med att den ungerska utvecklingen är mycket oroande. Om man försöker smita undan det genom att själv lyfta fram att man har varit offer för en totalitär regim i sitt eget land får det inte lyckas.

Anf.  141  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Jag delar den uppfattningen. Det finns anledning att synliggöra historia, men man måste också se på den dagsaktuella situationen. Jag tycker inte att regeringen har varit flat.

Det finns en tendens inom EU att ha ceremoniella aktiviteter för sig i stället för att ägna sig åt det som är det mest centrala – om jag får uttrycka mig så.

Anf.  142  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 19 och går över till en standardpunkt, SIS II. Det är också en informationspunkt. Eftersom det inte finns några frågor på det, undrar jag om statsrådet har något att tillägga.

Anf.  143  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Som ni märker är föredragningslistan återigen tämligen innehållslös. Jag har försökt att utröna om det beror på ordförandeskapet och att det händer för lite eller om det beror på de nya arbetsformer som vi har att hantera genom förändringarna i EU-parlamentet. Det är väldigt segt i systemet. Jag tror att jag kommer att uttala viss irritation över det. Det är viktigt i samarbetet att ministerrådet ägnar sig åt centrala politiska frågor där vi kan göra skillnad. Det finns ett antal viktiga ärenden. Det är viktigt att de inte går i stå och trampas om och om igen utan att vi tar oss framåt. Just därför är ministerrådsmötet viktigt. Det är när man träffas på politisk nivå som man kan prata klartext.

Jag tror att jag kommer att uttala irritation över detta. Det händer tillräckligt mycket på det här området för att vi ska ha en full agenda och ganska mycket att uträtta och diskutera. Man blir lite besviken över att så lite substans kommer fram i underlag och beslut.

Jag hoppas att det är något övergående. Det återstår att se.

Anf.  144  ORDFÖRANDEN:

Jag ser nickanden runt bordet och konstaterar att EU-nämnden förefaller enig med ministern på denna punkt, så det går bra att hänvisa till Sveriges riksdag.

Anf.  145  LARS OHLY (V):

Jag har en kort fråga som gäller Schengensamarbetet. Just nu pågår en presidentvalskampanj i Frankrike där frågan om invandring är en av de frågor som lyfts upp mest, framför allt från högerhåll. Sarkozy har sagt att han avser att förändra Schengensamarbetet i en mer snäv och intolerant riktning, alternativt inte vara kvar.

Finns det någon diskussion i EU-kretsen om synen på Schengensamarbetet? Det är väl känt att Vänsterpartiets uppfattning är att Schengensamarbetet är alldeles för snävt och intolerant redan i dagsläget. Finns det någon diskussion om att Frankrike, med samma president omvald, skulle lyfta upp frågan om att förändra Schengensamarbetet i mindre rättssäker och mer intolerant riktning?

Anf.  146  Justitieminister BEATRICE ASK (M):

Min bedömning är att ministerrådets ledamöter har viss fördragsamhet med valkampanjer. Det finns enligt mitt förmenande – jag tittar på Lars Werkström som är chefsförhandlare – en bred samsyn när det gäller de grundläggande villkoren för Schengensamarbetet. Det brukar visas ganska tydlig irritation när den här typen av propåer framförs. De grundläggande reglerna för Schengensamarbetet ligger tämligen fast.

Om Frankrike kommer att föreslå några förändringar återstår att se.

Det finns en tendens i EU-samarbetet på det område som jag ansvarar för att valrörelser gör att det blir mycket inrikespolitik på EU-möten. Det är inte alltid så verkningsfullt. Det kanske ger medieuppmärksamhet hemma.

Anf.  147  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statsrådet för i dag.

5 §  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Tobias Billström

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 8 mars 2012

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 26–27 april 2012

Anf.  148  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar dagens sista statsråd, Tobias Billström, välkommen.

Det finns inga A-punkter.

Vi har en återrapport från mötet den 8 mars.

Anf.  149  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Ordförande! Det finns en återrapport från RIF-rådet i Bryssel den 8 mars 2012. Som ni känner till framgår det av Stockholmsprogrammet att solidariteten mellan medlemsstaterna ska förbättras på asylområdet. Som ett led i det arbetet presenterade kommissionen i december 2011 ett meddelande om solidaritet inom EU. Vid rådsmötet den 8 mars antogs rådsslutsatserna om en gemensam ram för verklig och konkret solidaritet med medlemsstater som är utsatta för särskilda påfrestningar på grund av blandade migrationsströmmar.

Vi fick även en lägesrapport från det europeiska stödkontoret för asylfrågor om Greklands nationella handlingsplan för asyl- och migrationshantering samt en uppdatering om förhandlingsläget när det gäller det gemensamma asylsystemet. Det ska vara inrättat 2012.

Jag återkommer till den sistnämnda frågan då det gemensamma asylsystemet är uppe på RIF-dagordningen även denna gång.

Anf.  150  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporten till handlingarna, och går över till punkt 3, Gemensamt europeiskt asylsystem.

Anf.  151  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Ordförande! Vi ska få en lägesrapport från förhandlingarna om rättsakterna i det gemensamma europeiska asylsystemet. Det danska ordförandeskapet har tidigare i veckan presenterat en skriftlig lägesrapport inför rådsbehandlingen. Den har skickats över till riksdagen.

Sedan vi träffades inför rådsmötet den 8 mars har det danska ordförandeskapet fått mandat att inleda informella förhandlingar med Europaparlamentet om ändringar i Dublinförordningen och mottagandedirektivet. Enligt ordförandeskapet kommer förhandlingarna med parlamentet att påbörjas så snart som möjligt.

Rådet och Europaparlamentet har nu också formellt kommit överens om ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU. Beslutet har vunnit laga kraft. Jag är naturligtvis glad åt att programmet äntligen är på plats och att medlemsstaterna senast den 1 maj i år kan anmäla hur många de planerar att vidarebosätta enligt de nya reglerna.

Förhandlingarna om det gemensamma europeiska asylsystemet går alltså framåt. Målsättningen att förhandlingarna ska avslutas före årets slut kvarstår.

Anf.  152  JOHNNY SKALIN (SD):

Även om det bara är en informationspunkt vill jag markera vårt motstånd mot att flytta migrationsfrågor till europeisk nivå.

Anf.  153  ORDFÖRANDEN:

Tack för informationen under punkt 3.

Vi går över till punkt 9, färdplan gällande det ökade migrationstrycket. Det har varit överläggningar i socialförsäkringsutskottet.

Anf.  154  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Frågan om olaglig invandring är fortsatt aktuell, och diskussioner om hur EU ska svara på det ökade migrationstrycket har följt på händelserna i Nordafrika under det senaste året. Fokus har legat på i första hand inströmning av människor via den grekisk-turkiska gränsen och södra Medelhavet.

Mot denna bakgrund uppmanade RIF-rådet vid sitt möte i december 2011 att en färdplan skulle utarbetas under det danska ordförandeskapet. Ett förslag till färdplan har nu presenterats. Den utgör en redovisning och inventering av konkreta åtgärder för att motverka olaglig invandring till EU.

Ett antal strategiska prioriteringar anges i planen. De omfattar förstärkt samarbete med tredjeländer, förbättrad gränskontroll vid EU:s yttre gränser, förhindrande av olagliga gränsöverträdelser vid gränsen mellan Grekland och Turkiet, bättre hantering av missbruk av de legala migrationskanalerna, förhindrande av missbruk av den fria rörligheten för tredjelandsmedborgare samt förbättrad hantering av migrationsströmmar som även omfattar samarbete om återvändande.

Vad gäller de specifika åtgärderna i färdplanen hänvisas bland annat till genomförandet av Europeiska rådets slutsatser om upprättande av en migrationsdialog med de södra Medelhavsländerna som antogs i juni 2011 respektive mars 2012 samt ingående av återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet och åtgärder som bland annat syftar till att stärka ursprungs‑ och transitländernas kapacitet att tillhandahålla internationellt skydd.

Färdplanen är tänkt att vara ett levande dokument till vilket man kan både lägga till och dra ifrån åtgärder efter behov.

Regeringen stöder förslaget, som bidrar till att skapa en god överblick över samtliga åtgärder som är aktuella på området. Asylrätten gäller naturligtvis oaktat dessa förslag. Den ska som alltid värnas i enlighet med de beslut som riksdagen har fattat om inriktningen av den svenska migrationspolitiken och därmed också vår hållning i EU.

Anf.  155  ORDFÖRANDEN:

Från socialförsäkringsutskottets sammanträde den 19 april finns det avvikande meningar från Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Anf.  156  LARS OHLY (V):

Jag vill upprepa vår avvikande mening. Jag ska kort redogöra för innehållet i den. Det är tre delar.

Den första delen är att vi menar att färdplanen i stor utsträckning är koncentrerad kring det som kan kallas repressiva åtgärder och alltför lite tar upp det som vi menar skulle vara en färdplans viktigaste uppgift, nämligen att skapa legala vägar för migranter in i Europa.

Den andra invändningen handlar om Turkiet. Turkiet har inte skrivit på de tilläggsprotokoll till Genèvekonventionen som finns, vilket gör att flyktingar från länder utanför Europa inte får sin asylrätt prövad i Turkiet. I dag är det särskilt akut för flyktingar från Syrien, Iran och Afghanistan. Därför menar vi att det vore helt felaktigt att gå in i den typen av beslut om återtagandeavtal med Turkiet som nu diskuteras, så länge mänskliga rättigheter inte respekteras i Turkiet.

Den tredje delen handlar om kontakterna med Serbien, där vi menar att det finns många exempel på att grundläggande rättigheter kränks. Vi är starka anhängare av att de rättigheterna återupprättas och att man använder diskussionerna med Serbien i just det syftet.

Anf.  157  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi följer upp det vi har sagt i socialförsäkringsutskottet.

Anf.  158  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Ordförande! Jag kan konstatera att det är naturligt att en färdplan som handlar om åtgärder mot olaglig invandring kommer att uppta ett antal åtgärder som är av den karaktären att man försöker förhindra detta.

Jag ser ingen motsättning mellan att å ena sidan anta en sådan här färdplan och å andra sidan i andra relevanta dokument, som EU också arbetar med, till exempel den globala ansatsen för migration och rörlighet, arbeta för att vi också ska tillskapa de legala vägar som Lars Ohly tar upp. Men man måste skilja mellan dokument som inriktar sig på det ena och dokument som inriktar sig på det andra.

Vad gäller iakttagelserna om Turkiet tycker jag att det är viktigt att försöka förstå att Turkiet geografiskt ligger där det ligger. EU måste ha en migrationsdialog och en migrationsrelation med Turkiet. Att försöka utforma den efter principer som bygger på både rättssäkerhet och humanism tycker jag är angeläget och viktigt.

De återtagandeavtal som kommer att tas fram – rådet har redan gett kommissionen ett mandat att arbeta med de frågorna – måste naturligtvis bygga på att man upprätthåller asylrätten för de människor som kommer till EU, lämnar in asylansökningar och får dem prövade. Men om man får ett avslag på sin asylansökan och ska lämna EU – eller om man återvänder till Turkiet av något annat skäl – är det viktigt att komma ihåg att principer för detta måste finnas.

Jag ser mycket positivt på de ansatser som har gjorts på senare år att via medlemskapsförhandlingarna med Turkiet försöka få detta land att anta de tilläggsprotokoll som Lars Ohly räknade upp. Men allt kan inte ske på en enda gång. Att teckna ett återtagandeavtal måste därför betraktas som ett viktigt steg.

Slutligen beträffande Serbien: Det är ingen tvekan om att Sverige tillsammans med andra stater har synpunkter på det faktum att vi har inrättat viseringsfrihet gentemot de här länderna. Vi kan ändå se att det till vårt land liksom till andra länder kommer ett stort antal människor som lämnar in asylansökningar – viseringsansökningar som är uppenbart ogrundade. Att man gör detta är naturligtvis något som vi måste ta på stort allvar.

Men även här sönderfaller frågan i lite olika delar.

En del handlar om det omedelbara bekämpandet av dem som försöker använda sig av de här kanalerna. Då pratar vi inte om de individer som utnyttjar dem utan om de människosmugglare som sätter upp kanalerna för att tjäna pengar på människor.

En annan del handlar om den minoritetspolitik som förs i de här länderna. Den minoritetspolitik som man i dag bedriver mot olika etniska grupper på västra Balkan är också upphov till en del av dessa problem.

Men detta kan inte lösas genom våra asylsystem – det finns inga utsikter till det.

De tre iakttagelserna tycker jag är viktiga att ta till protokollet och att vi försöker förhålla oss till de problem som faktiskt finns. Vi kommer inte att kunna lösa allt på en enda dag utan måste arbeta stegvis med vår migrationsrelation till omvärlden.

Anf.  159  LARS OHLY (V):

Jag ska följa ordförandens uppmaning och inte gå in i en allmänpolitisk debatt. Men jag vill konstatera att det finns en opposition mot regeringens syn på asyl‑ och flyktingpolitiken som i Sveriges riksdag består av Vänsterpartiet. Det är viktigt att notera.

Jag har dock en kommentar som gäller Serbien.

Det EU-kommissionen har gjort är att uppmana Serbien att i princip stänga sina gränser för vissa medborgare som vill komma in i Europeiska unionen. Vi menar att det är en så allvarlig åtgärd, som strider mot internationella konventioner och internationell rätt, så att bara den i sig borde föranleda att man fryser alla diskussioner. EU-kommissionen måste uppmanas att i stället använda andra metoder för att diskutera, ifall man har problem med olaglig invandring från Serbien och för den delen även från Makedonien.

Vi menar att det är anmärkningsvärt att inte fler EU-länder reagerar mot EU-kommissionens agerande i det här fallet. För Vänsterpartiets del är det självklart att vi tycker att detta inte är acceptabelt.

Anf.  160  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Ordförande! Jag anser fortfarande att det är viktigt och angeläget att arbeta mot de krafter på västra Balkan som har satt i system att mot betalning forsla människor som har uppenbart ogrundade asylansökningar in i Europeiska unionen.

Att inte förstå omfattningen av det problemet och inse vilket hot det utgör mot att i fortsättningen ha viseringsfrihet mellan Europeiska unionen och länderna på västra Balkan är för mig en mycket, mycket överordnad och viktig fråga i det här sammanhanget.

Sedan är det självklart att människor aldrig ska förnekas rätten att lämna in en asylansökan. Men har man infört viseringsfrihet mot de här länderna har man därmed också från vår sida, från Europeiska unionens sida, påtagit sig ansvaret att se till att länderna förbättrar sin minoritetspolitik. Det tycker jag är den angelägna och viktiga frågan i det här sammanhanget.

Här skiljer vi oss åt. Det må väl så vara.

Anf.  161  ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar punkt 9: Jag finner att det finns stöd för regeringens position. Det finns dock två avvikande meningar från Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som båda är uppföljningar av avvikande meningar i socialförsäkringsutskottet.

Punkt 10 gäller övergripande strategi för migration och rörlighet. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  162  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Ordförande! Den här punkten handlar om EU:s övergripande strategi för migration och rörlighet. Kommissionen antog den 18 november 2011 ett meddelande om den övergripande strategin. Meddelandet diskuterades också på RIF-rådet i december förra året. Nu är det dags för rådet att anta slutsatser om den fortsatta inriktningen av arbetet med strategin. Den information vi har är att slutsatserna kommer att antas i rådet för allmänna frågor i maj i år.

Sedan den övergripande strategin för migration antogs år 2005 har den kontinuerligt stärkts och vidareutvecklats. Rådsslutsatserna bekräftar detta och slår fast att strategin är det övergripande ramverket för EU:s dialog och samarbete med tredjeland. Slutsatserna understryker även att det är viktigt att strategin blir en tydligare integrerad del av EU:s utrikespolitik inklusive utvecklingspolitiken.

Jag vill utöver detta lyfta fram några konkreta aspekter som tas upp i rådsslutsatserna.

Kommissionen lyfter fram rörlighetsfrågan som strategiskt viktig i det fortsatta arbetet, och ordet ”rörlighet” läggs till i rubriken, så att det blir den övergripande strategin för migration och rörlighet.

De hittillsvarande tre huvudtemana i den övergripande strategin föreslås blir fyra, för att inkludera även frågan om internationellt skydd och den externa dimensionen av asyl. De fyra huvudområdena i strategin kommer således att vara att främja migration och rörlighet, att förhindra olaglig invandring, att maximera kopplingarna mellan migration och utveckling samt att främja internationellt skydd och asyl.

Vad gäller de geografiska prioriteringarna konstateras att strategin verkligen ska vara global men att de regionala processerna med det östra och södra grannskapet bör prioriteras.

Strategin ska stödjas av två typer av ramverk för partnerskap och dialog. Partnerskap för rörlighet ska ses som det huvudsakliga och mest utvecklade ramverket med i första hand EU:s grannskapsländer som omfattar alla relevanta migrationsfrågor. Det andra ramverket, den gemensamma agendan för migration och rörlighet, ska användas när någon sida inte är redo för de åtaganden som omfattas av partnerskap för rörlighet.

Jag vill avsluta den här punkten med att poängtera att den övergripande strategin för migration hittills har bidragit till ett konstruktivt samarbete med våra partnerländer och leder till en sammanhållen politik när det gäller EU:s relationer med tredjeland på migrationsområdet.

Regeringen välkomnar rådsslutsatserna. De bidrar till att föra utvecklingen framåt på ett positivt sätt, så att strategin blir ett verkligt heltäckande ramverk, som då omfattar samtliga migrationsområden av strategisk betydelse för EU.

Anf.  163  GUSTAV BLIX (M):

Ordförande! Tack, statsrådet, för informationen!

I det här ärendet, under punkt 28–30 i rådsslutsatserna, behandlas frågan om regionala skyddsprogram. Kan statsrådet utveckla detta något?

Anf.  164  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Jag vill bara följa upp vår avvikande mening i socialförsäkringsutskottet.

Anf.  165  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Ordförande! Den här frågan är väldigt viktig, och jag tackar därför Gustav Blix för frågan.

Redan i dag vet vi att de största flyktingpopulationerna befinner sig i de angränsande länderna till konflikterna. Det är där vi ser den stora mängden människor som vistas i den här situationen.

Därför är det viktigt att bygga upp kapaciteten i regionen, för att så snabbt som möjligt kunna erbjuda det skydd som behövs. De regionala skyddsprogrammen kan hjälpa till med det kapacitetsförbättringsarbetet i de länder som i dag hyser många flyktingar och skyddsbehövande och dessutom möjliggöra att flyktingsituationen löses genom antingen återvändande, lokal integrering eller vidarebosättning, vilket är de tre alternativ som står till buds.

Arbetet ska utföras i nära samarbete med UNHCR och andra internationella organisationer. UNHCR spelar en stor roll i genomförandet av de regionala skyddsprogrammen. Under det informella ministerrådsmöte i januari i år i Köpenhamn som jag deltog i betonade högkommissarien António Guterres behovet av fortsatt stöd från EU, bland annat till och genom de regionala skyddsprogrammen, till de länder som i dag tar det största ansvaret när det gäller världens flyktingpopulationer.

Därför är det betydelsefullt att detta har kommit på plats. Om jag dessutom kopplar det till mina tidigare iakttagelser i samband med de tidigare punkterna under sammanträdet om att det för EU gemensamma vidarebosättningsprogrammet nu är på plats, tycker jag att vi börjar kunna se en bild där EU trappar upp och tar ett större ansvar för de här frågorna och dessutom tar in detta i vår övergripande strategi på ett sätt som inte har varit fallet tidigare.

Det tycker jag är positivt och bör välkomnas.

Anf.  166  ORDFÖRANDEN:

Då sammanfattar jag det så att det finns stöd för regeringens upplägg av de fortsatta förhandlingarna och en avvikande mening från Sverigedemokraterna som är en uppföljning av en avvikande mening i socialförsäkringsutskottet den 19 april i år.

Då går vi till punkt 11, Återtagandeavtal.

Anf.  167  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Ordförande! Kommissionen har sedan år 2000 fått mandat att förhandla ett antal återtagandeavtal mellan EU och tredjeländer. 21 mandat har beslutats hittills. 13 av dessa förhandlingar har avslutats, och avtalen har trätt i kraft.

Vid rådsmötet kommer vi att få en lägesrapport om pågående förhandlingar om återtagandeavtal. En politisk diskussion kommer också att föras om det fortsatta förhandlingsarbetet. Regeringen stöder arbetet med att förhandla och ingå återtagandeavtal mellan EU och tredjeländer. I syfte att få till stånd ett undertecknande av återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet har det danska ordförandeskapet föreslagit att kommissionen påbörjar ett brett samarbete mellan EU och Turkiet inom det rättsliga och inrikes området. Inom ramen för detta samarbete skulle steg tas mot viseringsfrihet för Turkiet samtidigt som återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet undertecknas. I ett senare skede kan det bli aktuellt med antagande av rådsslutsatser.

Regeringen bedömer att ett eventuellt antagande av rådsslutsatser kan bidra till slutförandet av utestående förhandlingar. Regeringen är därför positiv till den ansats som anges i diskussionsunderlaget till detta rådsmöte och kan stödja den text som föreslagits ligga till grund för rådsslutsatserna. Texten återfinns som en bilaga till det aktuella dokument som EU-nämndens ledamöter har fått.

I sammanhanget vill jag också understryka att återtagandeavtal på intet sätt får påverka skyldigheten att respektera principen om non-refoulement.

Anf.  168  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Det är ju bra med återtagandeavtal, men jag tycker att det också borde inkludera transitfrågan och att man kanske inte nödvändigtvis måste erbjuda viseringsliberaliseringar alternativt viseringsförenklingar för avtalsländerna i ett första skede. I det avseendet har vi en avvikande mening i förhållande till regeringen.

Anf.  169  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Ordförande! Det är inte riktigt så enkelt. Det krävs ju två parter för att uppnå ett avtal. Saken är den att den turkiska regeringen mycket tydligt har förklarat att man vill ha en inriktning på viseringsliberalisering och inte viseringsförenklingar. Jag vet inte om Johnny Skalin har något förslag på hur man ska få Turkiet att underteckna ett avtal om man inte tycker att man är nöjd med det erbjudande som man har fått.

Anf.  170  JOHNNY SKALIN (SD):

Med tanke på att Turkiet är ett kandidatland borde väl förhandlingspositionen för Europeiska unionen vara ganska bra, även om jag inte delar ambitionen att ha med Turkiet i unionen.

Anf.  171  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Ordförande! Man måste nog bereda sig på att de förändringar som sker när ett land anmäler sin kandidatur till Europeiska unionen och de förhandlingsprocesser som då äger rum inkluderar flera olika steg. Ibland ser processen ut på ett sätt, ibland på ett annat, men om den andra parten inte är intresserad av det upplägg man kommer med får man nog bereda sig på att förändra det. Det är uppenbarligen vad kommissionen håller på med.

Jag anser att vi måste försöka få till stånd ett återtagandeavtal med Turkiet. Det ligger i Europeiska unionens intresse och definitivt också i Sveriges intresse att ett sådant avtal upprättas. Därför tycker vi att de positioner som har presenterats är fullständigt rimliga.

Anf.  172  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag har bara en avslutande kommentar, för att slippa hålla på med en debatt i det här forumet. Det jag menar är att man i ett första skede om det är möjligt kan undvika att erbjuda liberalisering av viseringar. Självklart instämmer jag i att vi måste ha ett återtagandeavtal med Turkiet också.

Anf.  173  LARS OHLY (V):

Vi har samma kritik när det gäller återtagandeavtal med Turkiet som vi hade under punkten Färdplan.

Anf.  174  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Det kan vara värt att ta till protokollet att förhandlingarna inte påbörjades i går, i förrgår eller året dessförinnan. De har pågått under en mycket lång tid. Vill man uppnå ett återtagandeavtal innan det här decenniet går mot sitt slut måste man vara beredd att kompromissa.

Det förslag som nu läggs fram är en kompromiss och är dessutom, för att anknyta till vad Lars Ohly sade tidigare, ett sätt att få Turkiet upp på förhandlingsbanan när det gäller att successivt implementera tilläggsprotokollen.

Jag noterar att vi som tror att det är viktigt att ha samarbete med de här länderna i syfte att få dem att röra sig i rätt riktning och att dessutom uppnå fördelar för bägge parter har andra uppfattningar än Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet i dessa frågor.

Anf.  175  LARS OHLY (V):

Jag sade tidigare att jag avhöll mig från att föra debatt här med tanke på ordförandes inställning. Jag skulle vara glad om statsrådet gjorde detsamma.

Anf.  176  ORDFÖRANDEN:

Därmed rundar vi väl av. Jag sammanfattar med att det finns stöd för regeringens upplägg och, i den händelse man kommer i en beslutssituation, för regeringens position. Det finns en avvikande mening från Sverigedemokraterna, som vill ha en annan återtagandepolitik gentemot Turkiet.

Då är vi inne på punkten Övriga frågor. Finns det några sådana? Nej. Då tackar vi Tobias Billström med medarbetare för i dag.

Anf.  177  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Tack så mycket, ordförande! Tack för ett intressant politiskt meningsutbyte i många frågor. Det är alltid trevligt att komma hit. En trevlig helg önskar jag nämndens ledamöter, ersättare och tjänstemän!

Anf.  178  ORDFÖRANDEN:

Tack, vi önskar detsamma!

Innehållsförteckning

1 §  Allmänna frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  6  LARS OHLY (V) 4

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  8  Statssekreterare MARITA LJUNG 5

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  10  MARIE GRANLUND (S) 5

Anf.  11  JOHNNY SKALIN (SD) 6

Anf.  12  Statssekreterare OSCAR WÅGLUND SÖDERSTRÖM 6

Anf.  13  Statssekreterare MARITA LJUNG 7

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 7

2 §  Utrikes frågor 9

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  16  Utrikesminister CARL BILDT (M) 9

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  18  Utrikesminister CARL BILDT (M) 9

Anf.  19  JOHNNY SKALIN (SD) 10

Anf.  20  LARS OHLY (V) 10

Anf.  21  Utrikesminister CARL BILDT (M) 10

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  23  Utrikesminister CARL BILDT (M) 10

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  25  Utrikesminister CARL BILDT (M) 11

Anf.  26  Kanslirådet ANDRÉS JATO 11

Anf.  27  Utrikesminister CARL BILDT (M) 11

Anf.  28  Kanslirådet ANDRÉS JATO 11

Anf.  29  Utrikesminister CARL BILDT (M) 11

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  31  Utrikesminister CARL BILDT (M) 12

Anf.  32  Kanslirådet ANDRÉS JATO 12

Anf.  33  Utrikesminister CARL BILDT (M) 12

Anf.  34  JOHNNY SKALIN (SD) 12

Anf.  35  LARS OHLY (V) 12

Anf.  36  Utrikesminister CARL BILDT (M) 13

Anf.  37  JOHNNY SKALIN (SD) 13

Anf.  38  Utrikesminister CARL BILDT (M) 13

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  40  Utrikesminister CARL BILDT (M) 13

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  42  Utrikesminister CARL BILDT (M) 14

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  44  Utrikesminister CARL BILDT (M) 14

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  46  Utrikesminister CARL BILDT (M) 15

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  48  Utrikesminister CARL BILDT (M) 16

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  50  Utrikesminister CARL BILDT (M) 16

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  52  Utrikesminister CARL BILDT (M) 16

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  54  Utrikesminister CARL BILDT (M) 17

Anf.  55  TOMMY WAIDELICH (S) 17

Anf.  56  Utrikesminister CARL BILDT (M) 17

Anf.  57  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  58  Utrikesminister CARL BILDT (M) 17

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  60  Utrikesminister CARL BILDT (M) 17

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 18

3 §  Jordbruk och fiske 19

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  63  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 19

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  65  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 19

Anf.  66  PYRY NIEMI (S) 20

Anf.  67  JOHNNY SKALIN (SD) 20

Anf.  68  LARS OHLY (V) 20

Anf.  69  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 20

Anf.  70  HELENA LEANDER (MP) 21

Anf.  71  PYRY NIEMI (S) 21

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  73  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 22

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  75  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 22

Anf.  76  PYRY NIEMI (S) 23

Anf.  77  LARS OHLY (V) 23

Anf.  78  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 23

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  80  PYRY NIEMI (S) 23

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  82  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 23

Anf.  83  PYRY NIEMI (S) 23

Anf.  84  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 23

Anf.  85  PYRY NIEMI (S) 23

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  87  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 24

Anf.  88  PYRY NIEMI (S) 24

Anf.  89  HELENA LEANDER (MP) 24

Anf.  90  JOHNNY SKALIN (SD) 24

Anf.  91  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 24

Anf.  92  Kanslirådet FREDRIK ARRHENIUS 24

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  94  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 25

Anf.  95  BENGT-ANDERS JOHANSSON (M) 25

Anf.  96  PYRY NIEMI (S) 25

Anf.  97  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 25

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 26

4 §  Rättsliga och inrikes frågor 27

Anf.  99  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  100  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 27

Anf.  101  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  102  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 27

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  104  LARS OHLY (V) 29

Anf.  105  MARIA FERM (MP) 29

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  107  MARIA FERM (MP) 29

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  109  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 29

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  111  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 30

Anf.  112  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  113  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 31

Anf.  114  MARIA FERM (MP) 31

Anf.  115  LARS OHLY (V) 31

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  117  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 32

Anf.  118  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  119  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 32

Anf.  120  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  121  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 33

Anf.  122  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  123  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 33

Anf.  124  JOHNNY SKALIN (SD) 34

Anf.  125  BÖRJE VESTLUND (S) 35

Anf.  126  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  127  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 35

Anf.  128  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  129  JOHAN LINANDER (C) 35

Anf.  130  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  131  JOHNNY SKALIN (SD) 35

Anf.  132  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  133  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 36

Anf.  134  LARS OHLY (V) 37

Anf.  135  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 37

Anf.  136  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  137  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 37

Anf.  138  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  139  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 37

Anf.  140  LARS OHLY (V) 38

Anf.  141  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 38

Anf.  142  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  143  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 38

Anf.  144  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  145  LARS OHLY (V) 39

Anf.  146  Justitieminister BEATRICE ASK (M) 39

Anf.  147  ORDFÖRANDEN 39

5 §  Rättsliga och inrikes frågor 40

Anf.  148  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  149  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M) 40

Anf.  150  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  151  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M) 40

Anf.  152  JOHNNY SKALIN (SD) 41

Anf.  153  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  154  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M) 41

Anf.  155  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  156  LARS OHLY (V) 41

Anf.  157  JOHNNY SKALIN (SD) 42

Anf.  158  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M) 42

Anf.  159  LARS OHLY (V) 43

Anf.  160  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M) 43

Anf.  161  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  162  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M) 44

Anf.  163  GUSTAV BLIX (M) 45

Anf.  164  JOHNNY SKALIN (SD) 45

Anf.  165  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M) 45

Anf.  166  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  167  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M) 45

Anf.  168  JOHNNY SKALIN (SD) 46

Anf.  169  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M) 46

Anf.  170  JOHNNY SKALIN (SD) 46

Anf.  171  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M) 46

Anf.  172  JOHNNY SKALIN (SD) 47

Anf.  173  LARS OHLY (V) 47

Anf.  174  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M) 47

Anf.  175  LARS OHLY (V) 47

Anf.  176  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  177  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M) 47

Anf.  178  ORDFÖRANDEN 48