§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Statssekreterare Erik Eldhagen

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 10 juli 2026

Återrapport från informellt ministermöte den 18–19 september 2026

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 9 oktober 2026

Anf. 1 VICE ORDFÖRANDEN:

Klockan har slagit nio. I dag tjänstgör jag som ordförande i EU-nämnden. Erik kommer eventuellt springande, och då får vi byta plats, men jag förklarar nu dagens sammanträde öppnat.

Jag välkomnar statssekreterare Erik Eldhagen med medarbetare.

Vi börjar med återrapporterna.

Anf. 2 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Tack, fru ordförande!

Nämnden har fått rapporterna från det vanliga mötet i juli och det informella mötet på Irland. Jag har inte mycket att tillägga. Jag deltog själv inte i de mötena. Men jag vill passa på att berätta att ett eurogruppsmöte i inkluderande format, där alltså även vi får vara med, kommer att äga rum nästa torsdag inför Ekofin.

Anf. 3 VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till information och samråd och börjar med dagordningspunkt 3, Paketet för marknadsintegration och tillsyn. Här finns rubrikerna a, b och c, och de tas samlat.

Det vi gör i EU-nämnden är att ge mandat inför beslut.

Anf. 4 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Fru ordförande! På mötet nästa vecka står frågan om marknadsintegration och tillsyn på dagordningen. Den har varit uppe flera gånger under året, men är nu alltså angiven som beslutspunkt.

Som det ser ut nu vet vi inte om det kommer att gå att enas redan nästa vecka. Flera frågor diskuteras fortfarande, och en slutlig kompromiss kan sannolikt se annorlunda ut.

I går fick ni en sammanställning av de kompromissförslag som vi då hade fått, men hela förslaget har vi alltså inte fått ännu. Det väntas inom kort. Jag tänkte därför passa på att berätta lite mer utförligt om hur förhandlingarna går och hur regeringen ställer sig till de olika delarna av förslaget som det ligger nu.

En påminnelse: Det här är ett ganska stort och ganska tekniskt paket. Regeringen kommer i slutändan att behöva ta ställning till helheten.

Jag vill börja med att säga att delar i förslaget har varit rätt väl utformade från början. Det handlar om att främja ny teknik på finansmarknadsområdet – med hänsyn till risker, såklart – att ta bort hinder för gränsöverskridande verksamhet och att främja integrerade marknader på handels- och efterhandelsområdet. Det rör till exempel förslag som ska göra det enklare att flytta eller hantera värdepapper mellan olika länder och för infrastrukturföretag att få tillgång till varandras system. Här har förslaget landat i linje med den svenska positionen, och regeringen är överlag nöjda med dessa delar. Jag kan säga att det inte har varit särskilt mycket diskussion om just de här delarna.

Det har även funnits delar där det, som vi har sett det, har behövts förbättringar eller där andra medlemsstater har velat se ändringar. Det är också de delar som sannolikt kommer att vara i fokus fram till mötet. De handlar om det nationella inflytandet i Esmas styrning och samarbetsformer mellan Esma och de nationella tillsynsmyndigheterna. En annan viktig fråga har varit förslagets omfattning, det vill säga vilka bolag som ska omfattas av Esmas direkttillsyn. Ordförandeskapet har nämnt att finansieringsfrågan kommer att diskuteras på Ekofin nästa vecka. Jag återkommer till det om en stund.

Generellt vill jag dock börja med att säga att förhandlingarna om hela paketet överlag har rört sig i rätt riktning i förhållande till Sveriges position, som vi ju har fått ett bra mandat härifrån nämnden och finansutskottet för och som vi har kunnat jobba bra med. Men låt mig särskilt lyfta fram de delar jag precis nämnde.

Jag börjar med frågan om Esmas styrning. Regeringen har drivit på för att stärka det nationella inflytandet och ha tillfredsställande processer för budgetkontroll och ansvarsutkrävande. Här ser det ut som att tillsynsstyrelsen, där de nationella myndigheterna ingår – i vårt fall Finansinspektionen – ges ett större mandat och inflytande. Dessutom ska det ju i den nya, oberoende exekutivstyrelsen finnas representation från medlemsstater med utvecklad finansmarknad. Det har varit en viktig fråga för oss. Även kontroller för hur stora avgifter Esma tar ut ser ut att införas.

När det kommer till samarbete mellan nationella myndigheter och Esma har förslaget förtydligats. Det har varit väldigt viktigt eftersom Esma inte tar över allt ansvar från nationella tillsynsmyndigheter. De finns kvar och behöver kunna samarbeta. Förbättringarna har framför allt handlat om att göra samarbetet permanent och inte enbart gälla under en övergångsperiod. Det har också skett klargöranden kring samarbeten i eventuella krissituationer. Det ser ut som att vi kommer att landa i ett resultat i Sveriges riktning när det gäller förslagets omfattning.

Vi har argumenterat för att enbart systemviktiga och gränsöverskridande bolag bör stå under centraliserad tillsyn och att mindre bolag, som ingår i samma koncern, inte behöver göra det. Som kompromissen ser ut nu kommer börsoperatören Nasdaq och värdepapperscentralen Euroclear Sweden att hamna under Esmatillsyn. Den centrala motparten Nasdaq Clearing kvarstår under nationell tillsyn. Värdepapperscentralen hamnar under Esmatillsyn för att den ingår i en grupp av värdepapperscentraler som har en betydande andel av marknaden inom EU.

Enligt kommissionens förslag skulle Nasdaq Clearing ha hamnat under Esmatillsyn, men under förhandlingen har en ändring skett så att företag som har annan verksamhet än resten av gruppen inte automatiskt följer med. Det betyder att börsoperatören Nasdaq, som bedriver verksamhet i flera länder, hamnar under Esmatillsyn men att den centrala motparten Nasdaq Clearing inte automatiskt följer med.

Som förslaget ser ut nu kvarstår två av de mindre handelsplatserna i Sverige, Nordic Growth Market och Spotlight, under nationell tillsyn av Finansinspektionen, medan Nasdaq First North, som drivs av Nasdaqs svenska börsoperatör, inte gör det. De hamnar under Esmatillsyn på grund av sin grupptillhörighet, vilket innebär att Nasdaq bland annat kan dra fördelar av att ha samma tillsynsmyndighet för sina handelsplatser. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

När det gäller tillsyn av börsoperatörer inom EU har det kommit förslag om att undanta Deutsche Börse – eller rättare sagt har det kommit ett kompromissförslag med den innebörden från en grupp länder. Det är ju lite märkligt, framför allt för dem som har menat att det är den enskilt viktigaste frågan för att fördjupa och förstora EU:s kapitalmarknad. Men samtidigt bedömer vi att det här inte är avgörande för den svenska finansmarknaden och inte heller för hur vi bedömer förslaget som helhet.

Finansieringsfrågan, som jag tidigare nämnde, handlar om de nationella myndigheternas avgifter till Esma. Det är en mindre del av myndighetens uppskattade budget framöver. Det har inte varit en stor fråga i förhandlingarna, men den är viktig för några mindre medlemsstater utan särskilt utvecklad kapitalmarknad. Det är anledningen till att den sannolikt kommer upp i slutskedet av förhandlingarna.

Flera medlemsstater är i olika grad skeptiska till att undanta bland annat Deutsche Börse. Det kommer säkert att diskuteras på torsdag nästa vecka.

Några av de medlemsstater som liksom Sverige har en mer utvecklad kapitalmarknad och som har aktörer som kommer att hamna under Esmas tillsyn pekar också på behovet av att Esma måste ha rådighet för att kunna vara effektiv i sin direkttillsyn. De är lite oroliga för att den ska bli alltför byråkratisk och innebära dubbelarbete för Esma och nationella tillsynsmyndigheter. Det ligger en del sanning i det, även om jag kanske värjer mig lite mot bilden i Financial Times av att vi har varit drivande i att vattna ur det här förslaget. Jag tror att vi har bidragit till att göra förslaget bättre och att det kommer att landa på en rimlig nivå i de här frågorna.

Den kommande veckan kommer ordförandeskapet att behöva arbeta hårt för att hitta en bra balans mellan de olika positionerna. För vår del kan vi acceptera en lösning som i sin helhet blir så bra som möjligt för Sverige och ligger i linje med den överlagda ståndpunkten. Vi vill såklart se ett förslag som vi bedömer är bra för både EU och vår egen kapitalmarknad. Det är det mandat vi söker här i dag.

Om det blir några större ändringar i förslaget kan vi behöva återkomma till nämnden, och i så fall blir det nästa fredag morgon. Då får vi helt enkelt ringa in från Luxemburg.

Anf. 5 ÅSA ERIKSSON (S):

Statssekreteraren svarade på flera av de frågor jag hade. När jag läste den sista meningen i förslaget till ståndpunkt förstod jag inte vad den betydde, men nu har statssekreteraren svarat på en hel del. Jag undrar bara – om det mot förmodan blir så att regeringen behöver inhämta nytt stöd från EU-nämnden nästa fredag – inom vilka delar du bedömer att det är störst risk för det. Utveckla gärna det lite grann, så att vi är förberedda på vad vi kan behöva tänka efter kring.

Anf. 6 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Jag tror att det kan ske om det kommer en push för att vrida förslaget hela vägen tillbaka till ursprunget vad gäller omfattningen och även balansen mellan tillsynsstyrelsen – där alla nationella tillsynsmyndigheter sitter – och den oberoende exekutivstyrelsen. Jag tror man kan diskutera exakt hur den balansen ska se ut. Det är inget enskilt. Där får man se till helheten. Om vi skulle uppfatta att den balansen vrids tillbaka för mycket behöver vi återkomma. Det är min bild.

Det här låter kanske inte som det viktigaste, men Finansinspektionen pekar också ut samarbetsformerna som ganska viktiga. De har ju vissa saker som de förfogar över och fortfarande ska tillsyna. Det gäller till exempel företag som noterar sig på Nasdaq i Stockholm och hur de ska utforma sina prospekt och sådana saker. Finansinspektionen har alltså kvar vissa uppgifter, och det kommer att behövas fungerande informationsutbyte och samarbetsformer. Vi måste vakta på att inte hamna tillbaka i ursprungsförslaget.

Det är de delarna jag tror kan bli aktuella.

Vi har väldigt bra samtal. Det är >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<som är de som just nu driver det, och vi har väldigt bra dialog med dem. Vi har haft väldigt stor nytta av att kunna ha dialog med både>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. Vi har haft många sådana möten och så, så att jag tror att det kommer att landa väl.

Jag stannar där.

Anf. 7 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då går vi vidare till punkt 4 på rådsdagordningen, Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster. Det är information från ordförandeskapet. Det här är då en informationspunkt.

Anf. 8 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Fru ordförande! Som ni vet är det här en återkommande punkt på dagordningen där ordförandeskapet brukar berätta om vad som händer i de olika förhandlingarna på finansmarknadsområdet. Just nu är det fokus på den punkt som vi precis hade uppe. Jag har inget mer att tillägga här, om ni inte har frågor.

Anf. 9 VICE ORDFÖRANDEN:

Finns det några frågor på detta? Nej, det finns det inte. Då tackar vi statssekreteraren för informationen.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 5, Rapport om banksektorns konkurrenskraft. Det är en diskussionspunkt. Det som regeringen söker här är alltså mandat inför den diskussionen.

Anf. 10 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Fru ordförande! På den här punkten ska vi diskutera kommissionens meddelande om banksektorns konkurrenskraft. Det är något de har tagit fram som en del av arbetet med spar- och investeringsunionen. I det här meddelandet, från i somras, presenterar de olika initiativ för att göra EU:s banker mer konkurrenskraftiga. Det är alltså inte några konkreta lagförslag. De kommer att presenteras senare, under våren, är vår best guess.

De har precis bytt chef på DG Fisma, så vi har en svensk som generaldirektör för DG Fisma sedan någon dag tillbaka. Hon ska väl sätta sig in i det här och bestämma i vilken takt de tar det.

I meddelandet lyfter kommissionen att marknaden behöver integreras bättre, att reglerna behöver bli enklare att förstå och följa samt att EU behöver ta mer hänsyn till hur EU:s bankmarknad ser ut och fungerar när de internationella standarderna för banktillsyn genomförs. Kommissionen lyfter också att berörda aktörer behöver ha en bättre balans i hur man ser på risktagande och finansiell stabilitet.

Regeringen tycker att det är bra att kommissionen arbetar med den här frågan och håller med om att regelverket är för komplext. Det är välkommet med väl avvägda ändringar som underlättar för både branschen och myndigheterna. Samtidigt är det en förutsättning för att bankerna ska vara konkurrenskraftiga och bidra till ekonomisk tillväxt över tid att de är stabila och motståndskraftiga – det vet vi från olika finanskrisepisoder i närhistorien.

Regelverket för bankerna måste även fortsättningsvis säkerställa stabilitet och motståndskraft.

Anf. 11 VICE ORDFÖRANDEN:

Då kan vi konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då kommer vi till punkt 6 på rådsdagordningen, De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Också detta är en diskussionspunkt. Det som vi hanterar är alltså mandat inför diskussion.

Anf. 12 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Fru ordförande! Här ska kommissionen som vanligt berätta om hur den ekonomiska situationen ser ut i Ukraina och hur det går med utbetalningar av EU:s stöd.

Det är tydligt att Ukraina kommer att behöva mer stöd även på kort sikt, men det finns i dagsläget inga exakta belopp för de behoven. Regeringen driver på för att få klarhet i detta och inte minst för att vi ska hitta en bra finansieringslösning. För regeringen är det en bra väg framåt att använda de immobiliserade ryska tillgångarna. Det är också positivt att det finns ett starkt stöd för det här i riksdagen, som innebär att vi kan fortsätta att driva på för det. Jag är väl medveten om att ni har haft uppe de här frågorna flera gånger tidigare.

Anf. 13 VICE ORDFÖRANDEN:

Ja, det här har varit uppe många gånger tidigare. Det är viktigt att Sverige kan hålla i detta stöd, såklart.

Anf. 14 MARKUS KALLIFATIDES (S):

Ordförande! Jag tackar statssekretaren.

Ja, denna viktiga fråga har varit uppe flera gånger. Vi socialdemokrater vill även fortsättningsvis betona att vi står bakom tanken på att använda de immobiliserade ryska tillgångarna. Det här är en jätteviktig fråga.

I dagarna har det också rapporterats om att det kommit uppgifter om att det förbereds i kommissionen för nya idéer till hur man skulle kunna ta den här frågan vidare. Jag vill gärna ta den här chansen att fråga statssekreteraren om vi kan få lite utvecklad information kring detta. Hur ser möjligheterna till en bra väg framåt ut?

Anf. 15 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Jag är inte fullt insatt i de senaste turerna hos kommissionen. Men det som har varit en blockerande situation under de senaste åren med Ungern och så vidare har ju förändrats, och det har kanske möjliggjort vissa framsteg. Vi har också fått ett nytt IMF-program på plats som är en viktig förutsättning. Och det görs ändå reformer i Ukraina, även om det också är saker som är i fokus med detta. Men när det gäller det tekniska tänkte jag se om jag kan lämna över ordet till departementssekreteraren Hanna.

Anf. 16 VICE ORDFÖRANDEN:

Det går alldeles utmärkt att lämna över ordet.

Anf. 17 Kanslirådet HANNA ANDERSSON:

Jag kan i tillägg till det statssekreteraren sa berätta lite mer. Det pågår vissa tekniska diskussioner, på teknisk nivå, inom kommissionen. Det figurerar många siffror i medierna kring behoven, men det är kanske viktigt att understryka att det ännu inte finns några fastställda siffror kring behoven. Kommissionen tillsammans med Ukraina och IMF jobbar med att fastställa det, så att man får en tydlig bild av omfattningen av behoven och av när det blir tidskritiskt för Ukraina. Men det är väldigt tydligt att de kommer att behöva mer stöd.

Frågan om de immobiliserade ryska tillgångarna är såklart en del av den diskussionen. Det är en fråga som är väldigt känslig inom EU. Som nämnden känner till är det ett flertal länder, >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<som fortsatt har betänkligheter kring den här frågan. Men detta är något som regeringen driver på för tillsammans med andra likasinnade, bland annat Nederländerna, Spanien och Polen, i det brev som utrikesministern skickade till kommissionen.

Det är alltså en fråga som regeringen anser bör ligga på bordet men som också finns med. Men det finns ännu inga konkreta förslag från kommissionens sida. De jobbar på förslag, och det är rimligt att tro att det kommer att finnas ett flertal olika optioner. Men vi har inte så mycket information kring vad de exakt innebär ännu.

Anf. 18 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Jag vill bara tillägga att det alltid är beklagligt när man inte fullt ut själv kan svara på sin gamla lärares intressanta frågor, men jag vill påminna om att Markus Kallifatides gav mig väldigt goda betyg back in the day.

Jag vill också säga: Det var inte meningen att degradera kanslirådet till departementssekreterare.

Anf. 19 VICE ORDFÖRANDEN:

Det är inte lätt. Ibland är världen inte så stor.

Anf. 20 MARKUS KALLIFATIDES (S):

Ordförande! Jag får väl ändå kvittera. Jag hoppas att det var rättvisande betyg jag satte.

Anf. 21 VICE ORDFÖRANDEN:

Det ser ut att ha gått bra för er båda; det kan man väl konstatera.

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 7, Den ekonomiska återhämtningen i Europa. Det är genomföranderapporten om faciliteten för återhämtning och resiliens. Det är en lägesrapport och en diskussionspunkt. Det som vi hanterar här är mandat inför diskussion.

Anf. 22 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Fru ordförande! Som ni säkert känner till kan man inte längre ändra i sina återhämtningsplaner. Därför blir det bara information om genomförandet av RRF den här gången, och regeringen välkomnar såklart informationen. Som ni kanske har sett i den kommenterade dagordningen är Sverige klart med sitt genomförande. Vi väntar nu på den sista utbetalningen, som ska komma inom kort.

Anf. 23 VICE ORDFÖRANDEN:

Vi har det som en diskussionspunkt, men det kommer alltså att vara en informationspunkt i rådet.

Anf. 24 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Du har nog rätt. Det kommer att vara en diskussionspunkt. Men vi välkomnar informationen – i vår ståndpunkt – i diskussionen.

Anf. 25 VICE ORDFÖRANDEN:

Bra! Då vet vi vad vi hanterar. Det här var alltså en diskussionspunkt. Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då går vi till dagordningspunkt 8, Den europeiska planeringsterminen 2026: tillvaratagna erfarenheter. Det är en diskussionspunkt. Också här är det då mandat inför diskussion.

Anf. 26 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Fru ordförande! Här ska rådet få information om hur den europeiska planeringsterminen är tänkt att se ut nästa år. Det är även en möjlighet för medlemsstaterna att ge sina synpunkter på hur det har fungerat i år och hur det borde fungera framöver. Vi får se om det blir någon lång diskussion här. Detta brukar diskuteras utförligt i underkommittéer, och då kanske det inte blir lika mycket diskussion i Ekofinrådet. Men regeringen anser att det är viktigt att terminen fokuserar på att säkerställa sunda offentliga finanser och på att förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser. Det är också viktigt med ett konsekvent och transparent genomförande av ramverket och, såklart, att de olika rådens roll värnas i det här.

Anf. 27 VICE ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då tar vi oss till dagordningspunkt 9, Genomförandet av ramverket för ekonomisk styrning. Vi tar 9 a och 9 b samlat. Det här är beslutspunkter, så det är mandat för beslut.

Anf. 28 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Fru ordförande! Jag tänkte ta a och b samlat.

Under den första punkten ska vi anta en ny medelfristig nettoutgiftsbana för Tjeckien. Tjeckien har valt att lämna in en ny medelfristig plan med en ny utgiftsbana eftersom de fått en ny regering. Det är brukligt. Inget av det här är kontroversiellt, och vi kan ställa oss bakom den rekommendationen.

Rådet ska även besluta om att utöka Greklands nationella undantagsklausul. Det handlar om att även energiåtgärder för energisäkerhet ska kunna undantas, dock i begränsad utsträckning och som en tillfällig åtgärd. Givet att detta är ett begränsat undantag både i storlek och tid kan regeringen ställa sig bakom detta för Grekland.

Anf. 29 VICE ORDFÖRANDEN:

Då kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då tar vi oss till dagordningspunkt 10, Internationella möten. Här har vi 10 a, Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 31 augusti–1 september 2026. Det är en informationspunkt. Men sedan kommer 10 b, som handlar om förberedelserna inför G20-mötet.

Om jag förstått det rätt drar statssekreteraren ihop 10 a och 10 b, men nämnden kommer att hantera först 10 a och sedan 10 b.

Anf. 30 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Fru ordförande! Precis som ordföranden sa tar jag det samlat. Här ska vi först få en återrapport från G20-mötet, som var i augusti. Sedan ska vi, som vanligt inför årsmötena, besluta om EU:s positioner inför G20-mötet och EU:s uttalande till IMFC-mötet – det är den styrande institutionen för IMF.

Vi kan ställa oss bakom båda besluten, och jag tror att ni har fått dem utskickade till er i utkastsform.

Anf. 31 VICE ORDFÖRANDEN:

Då är det punkt 10 a, som är en informationspunkt som handlar om det som har varit, kan man väl säga. Finns det några frågor om det?

Anf. 32 REBECKA LE MOINE (MP):

Fru ordförande! Jag tackar för dragningen.

I EU:s position konstaterar man att klimatförändringar redan påverkar ekonomin genom extremväder och ökade risker, och man framhåller i positionen behovet av att stärka klimatresiliensen. Dock saknas det skrivningar både om restaurering och naturbaserade klimatlösningar, vilka är de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att tackla klimatkrisen samtidigt som man bidrar till klimatanpassning. Det skulle i slutändan också spara väldigt mycket kostnader och kunna förhindra bland annat bränder.

Jag anser att det här är en stor svaghet. Jag undrar om det, med anledning av de stora kostnader som bränderna i Europa under sommaren har orsakat, finns en levande diskussion inom EU i den här kretsen om hur man kan driva på för att få upp de här frågorna inför G20-mötet – tillsammans med vikten av att fasa ut fossila subventioner.

Anf. 33 VICE ORDFÖRANDEN:

Får jag bara ställa en fråga, Rebecka Le Moine? Nu var vi på a-punkten, som var en informationspunkt om det som har varit. Du ställer väl egentligen frågan på b-punkten? Ja.

Vi hanterar a-punkten, informationspunkten, först. Där fanns det inga frågor eller funderingar. Då kan vi tacka för informationen.

Så går vi till b-punkten, som vi har fått föredragen för oss av statssekreteraren och som handlar om förberedelserna inför G20-mötet och IMF:s och Världsbankens årsmöten. Där har vi då frågorna från Rebecka Le Moine och Miljöpartiet.

Anf. 34 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Det är bra frågor som Rebecka Le Moine ställer.

Jag hade förmånen att själv delta som G20 Deputy under det sydafrikanska ordförandeskapet, där jag var internationell chef för Sveriges riksbank. Jag hade nyligen också förmånen att prata med den indiska regeringens chefsekonom, som är en av ordförandena i undergrupperna under Finance Track, och informellt fråga lite om hur det går.

Redan under det sydafrikanska ordförandeskapet, där vi hade vårt första möte i min arbetsgrupp dagen efter liberation day och skulle prata om risker för världsekonomin och sådant, var det tydligt att klimatfrågorna fick en helt annan betoning.

Vi satt i många timmar med amerikanerna och förhandlade om severe weather events, eller vad man nu fick kalla det. Jag uppfattar att EU:s statement mycket är ett sätt att försöka säkerställa att klimatfrågorna över huvud taget ska få vara kvar på ett rimligt sätt i G20. Sedan finns det väl begränsade möjligheter, inte minst under det nuvarande ordförandeskapet, att få till stånd mer långtgående saker.

Jag har pratat med den nytillträdda generaldirektören för DG Fisma i EU, och jag tror att det pågår en diskussion inom EU kopplad till klimatfrågorna och extremvädersituationen i somras, med bränder och annat. Där skulle jag inte bli förvånad om det kommer initiativ på EU-nivå, även inom finansmarknadsområdet.

Anf. 35 VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen.

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då går vi till dagordningspunkt 11, Slutsatser om klimatfinansiering inför FN:s klimatkonferens 2026 (COP 31). Det är en beslutspunkt, och det regeringen söker är mandat inför detta beslut.

Anf. 36 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Fru ordförande! Precis som varje år inför COP-mötena ska vi här godkänna slutsatser om klimatfinansiering. Det är en del av EU:s förhandlingsmandat inför COP, även om – och nu kommer det kanske lite i omvänd ordning – miljörådet beslutar om det övergripande förhandlingsmandatet. Där tror jag att statsrådet Romina Pourmokhtari kommer hit till nämnden nästa fredag.

Det som har hänt på klimatfinansieringsområdet är det nya målet, som man beslutade om på COP för två år sedan. I slutsatserna välkomnar EU detta och uttrycker ett starkt stöd för genomförandet av Parisavtalet. Som vanligt kommer slutsatserna att uppdateras närmare inpå COP-mötet med information om hur mycket klimatfinansiering som EU bidrog med förra året. Det är alltså en faktamässig uppdatering, och vi kan ställa oss bakom slutsatserna och den kommande sifferuppdateringen. Målet är 300 miljarder och 1 300 miljarder.

Anf. 37 REBECKA LE MOINE (MP):

Fru ordförande! Tack till statssekreteraren för föredragningen!

Vi från Miljöpartiet bedömer att rådsslutsatserna är för svaga. Jag kommer att anmäla en avvikande ståndpunkt i relation till det.

Vi tycker att man i rådsslutsatserna inte förespråkar en ökning av klimatfinansieringen från utvecklade länder. Vi tycker att EU betonar vad EU har gjort för insatser snarare än att lyfta fram behovet av ytterligare och förstärkt finansiering från fler källor och att man inte stärker åtaganden om finansiering till Loss and Damage Fund. När man talar om fossila subventioner talar man om ineffektiva subventioner som inte motverkar energifattigdom i stället för att lägga tryck och betoning på en utfasning av fossila subventioner.

Vi är också skeptiska till att man använder formuleringar som low emission economy i stället för tydliga mål som net zero eller åtminstone low and zero emission-utveckling.

Därför vill jag anmäla en avvikande ståndpunkt, som vi har formulerat så här:

EU har en central roll i det globala klimatarbetet, och för att bygga förtroende i de internationella klimatförhandlingarna och upprätthålla sin ledarroll behöver EU visa en högre ambitionsnivå när det gäller klimatfinansieringen och stödet till utvecklingsländer.

Vi anser att de aktuella rådsslutsatserna är otillräckliga. De saknar tydliga åtaganden om ökad klimatfinansiering, stärkt stöd till Loss and Damage Fund och större betoning på bidragsfinansiering. De innehåller alltför svaga skrivningar om utfasningen av fossila subventioner och speglar inte behovet av ytterligare insatser för att nå Parisavtalets mål.

Sverige bör verka för att EU ska ta större ansvar och driva på för mer ambitiösa slutsatser. Mot denna bakgrund anser vi att Sverige inte bör ställa sig bakom de föreliggande rådsslutsatserna utan i stället lägga ned sin röst och samtidigt tydligt framföra denna kritik.

Anf. 38 ANDREAS LENNKVIST MANRIQUEZ (V):

Ordförande! Vi delar Miljöpartiets ståndpunkt och ansluter oss till den avvikande ståndpunkten.

Anf. 39 VICE ORDFÖRANDEN:

Vi socialdemokrater tar fasta på att den här frågan kommer tillbaka också inför mötet i miljörådet med ett övergripande förhandlingsmandat och nöjer oss så, i alla fall den här gången.

Anf. 40 ANNA LASSES (C):

Ordförande! Även vi återkommer inför nästa möte när det gäller det övergripande.

Anf. 41 VICE ORDFÖRANDEN:

Det kan väl vara bra för en övergångsregering att ta med sig det som sägs här.

Jag kan konstatera att det i dag finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt men med en gemensam avvikande ståndpunkt anmäld från Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 12, Övriga frågor och punkt a, Läget när det gäller genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster – Information från kommissionen. Det är en informationspunkt.

Anf. 42 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Fru ordförande! Den här frågan återkommer ett par gånger per år, och då brukar kommissionen berätta om hur det går för länderna att genomföra EU-lagstiftning på finansmarknadsområdet. Det är en informationspunkt, som du sa.

Anf. 43 VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Med det har vi väl tagit oss igenom den dagordning som ni har att hantera på Ekofinmötet kommande vecka.

Vi tackar statssekreteraren med medarbetare för den här gången.

Anf. 44 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN:

Tack så mycket!

Innehållsförteckning

§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Anf. 1 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 2 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 3 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 4 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 5 ÅSA ERIKSSON (S)

Anf. 6 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 7 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 8 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 9 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 10 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 11 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 12 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 13 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 14 MARKUS KALLIFATIDES (S)

Anf. 15 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 16 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 17 Kanslirådet HANNA ANDERSSON

Anf. 18 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 19 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 20 MARKUS KALLIFATIDES (S)

Anf. 21 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 22 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 23 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 24 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 25 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 26 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 27 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 28 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 29 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 30 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 31 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 32 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 33 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 34 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 35 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 36 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 37 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 38 ANDREAS LENNKVIST MANRIQUEZ (V)

Anf. 39 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 40 ANNA LASSES (C)

Anf. 41 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 42 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Anf. 43 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 44 Statssekreterare ERIK ELDHAGEN

Fredagen den 2 oktober

EU-nämndens uppteckningar

EU-nämndens uppteckningar