Fredagen den 2 oktober 2015

EU-nämndens uppteckningar 2015/16:5

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 14 juli 2015

Återrapport från informellt ministermöte den 11–12 september 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 6 oktober 2015

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi har en lång och diger dagordning i dag, så det är bra om vi alla kan komma till saken så snabbt vi kan i vår argumentation.

Först har vi en återrapportering från mötet den 14 juli och det informella ministermötet den 11–12 september. Finns det några muntliga kommentarer utöver de skriftliga som finansministern vill göra?

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi går över till dagordningspunkt 3, Obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning.

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det handlar alltså om obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar vad gäller beskattning, och tanken med den här punkten är att försöka nå en politisk överenskommelse bland ministrarna.

Här har det varit förhandlingar under Luxemburgs ordförandeskap, och man har nått framgång via samsyn i flera av de större frågorna. Det finns två utestående frågor kvar nu när vi träffas i Luxemburg, och jag kommer strax att återkomma till dem.

Bakgrunden är att kommissionen kom med ett förslag i mars 2015 som bland annat innebär att behöriga myndigheter i medlemsstaterna, i Sverige Skatteverket, genom automatiskt utbyte ska ge varandra information om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning.

Poängen med det här är att förhindra skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens. Syftet med det här är att det ska vara öppenhet mellan medlemsstater om en medlemsstat erbjuder enskilda företag förmånligare skattevillkor än andra länder just i syfte att försöka få dem att lokalisera sig till medlemsstaten själv.

Under de diskussioner som har varit sedan i mars och nu under det luxemburgska ordförandeskapet har det skett förändringar i flera av de här punkterna. Några av de viktigaste är perioden bakåt i tiden, där det ursprungliga förslaget handlade om att man skulle ha informationsutbyte tio år bakåt i tiden. Det har nu minskats till fem år. Det gäller också tidpunkten för när det här ska införas, vilket har förändrats från våren 2016 till den 1 januari 2017.

Kommissionen kommer också att få mycket mindre tillgång till den här informationen än vad som fanns i ursprungsförslaget. Nu är det en väldigt begränsad del som kommissionen får tillgång till.

Sekretess vad gäller affärshemligheter kommer att kunna åberopas i större utsträckning än i det ursprungliga förslaget. Informationsutbytet kommer vidare bara att avse besked som företagen förlitar sig på, samt också, vilket är viktigt för Sverige, att bi- och multilaterala prissättningsbesked med tredjeland inte omfattas av det här.

Det har alltså varit en del förändringar sedan det ursprungliga förslaget.

Nu finns det två utestående frågor kvar. Det ena är det retroaktiva utbytet, alltså om det ska vara retroaktivt utbyte bara på sådant som fortfarande är gällande förhandsbesked eller om det ska gälla sådant som inte gäller längre.

Därutöver finns det förslag om att man ska kunna införa en tröskel för att undanta små och medelstora företag från det här utbytet.

Flera medlemsstater vill att man ska behandla de här två frågorna som ett paket >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. Vi prioriterar i det sammanhanget frågan att man ska kunna sätta en gräns för små och medelstora företag, det för att minska den administrativa bördan.

Generellt sett stöder vi arbetet med att förhindra skatteflykt. Vi ställer oss bakom syftet med bestämmelserna och stöder också ordförandeskapets inriktning med att begränsa räckvidden, jämfört med kommissionens förslag.

Anf.  5  MARIA PLASS (M):

Det här har ju varit uppe i skatteutskottet vid ett flertal tillfällen. Vi från Alliansen har haft en del synpunkter, och vi är tacksamma för att regeringen har anammat dessa synpunkter och fört fram dem vidare i förhandlingarna.

Vi från Alliansen vill dock vidhålla det medskick som vi har haft i skatteutskottet, och det är att om det skulle bli större förändringar vid fortsatta förhandlingar eller beslut i ordförandeskapets kompromissförslag så vill vi att regeringen återkommer till EU-nämnden och till skatteutskottet innan det är klart.

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Absolut. Det är viktigt att telefonerna är på under tisdagen. De kommer inte att släppa oss innan vi är klara.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Det får vi försöka hantera praktiskt om det blir aktuellt.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Övriga frågor.

Det är en informationspunkt. Finns det någonting som finansministern vill påtala kring det?

Vi går vidare till punkt 6, Genomförande av bankunionen.

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Bankunionen är ju ofta uppe på dagordningen, och nu kommer det att handla om information om medlemsstaternas genomförande av krishanteringsdirektivet. Det här krishanteringsdirektivet ligger till grund för den gemensamma resolutionsmekanismen.

Vi kommer också att få information om upprättandet av en gemensam resolutionsmyndighet, ratificering av det mellanstatliga avtalet som är en del av bankunionen samt hur medlemsstaterna ligger till i genomförande av insättningsgarantidirektivet.

För svensk del lämnade regeringen lagrådsremiss om krishanteringsdirektivet den 28 maj 2015. I lagrådsremissen föreslås att lagstiftningen ska kunna träda i kraft den 1 januari 2016.

Vi har inte skrivit under det här mellanstatliga avtalet och kommer därför inte heller att behöva ratificera det, så det är inte aktuellt för oss.

Vad gäller insättningsgarantidirektivet är regeringens mål att det ska kunna införas under våren 2016.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Tack för informationen!

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Kapitalmarknadsunionen.

Anf.  10  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här presenterade kommissionen sin handlingsplan den 30 september, alltså helt nyligen, och på det här mötet kommer kommissionen att hålla en presentation av handlingsplanen. Jag tänker mig att vi kommer att få en lite mer djuplodande genomgång av det men också ett första tillfälle att diskutera handlingsplanen.

I handlingsplanen presenteras två delförslag som ska implementeras på kort sikt. Det ena är ett ramverk för en enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering. Det har varit uppe i nämnden här tidigare också. Det är också en förändring i Solvens II-reglerna för att försöka underlätta för försäkringsbolag att investera i infrastruktur.

Detta är en del av handlingsplanen. En annan del är att kommissionen lanserar samråd om ett antal frågor, bland annat säkerställda obligationer, förbättrade förutsättningar till investeringar genom riskkapital och den samlade effekten av den senaste tidens finansmarknadsreglering.

Den tredje delen i handlingsplanen är också kommissionens målsättning på lite längre sikt, där ambitionen är att arbeta vidare med ytterligare förslag i syfte att utöka och diversifiera finansieringskällor och reducera barriärer för gränsöverskridande investeringar inom unionen.

Från regeringens sida välkomnar vi initiativ som främjar integrerade marknader och gränsöverskridande kapitalflöden. Även en diversifiering av finansieringskällor som kan komplettera mer traditionell bankfinansiering är naturligtvis positivt.

Samtidigt är det naturligtvis viktigt att det påbörjade reformarbetet för att stärka banksektorn också avslutas samt att värna finansiell stabilitet och högt investerarskydd samt främja hållbara investeringar.

Vi ser fram emot fortsatt arbete och ytterligare konkreta förslag från kommissionen.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Jag finner då att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Dagordningspunkt 8 har såvitt jag förstått utgått. Vi går därför vidare till dagordningspunkt 9, Europeiska planeringsterminen 2015.

Anf.  12  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi ha en diskussion om genomförandet och lärdomar av den europeiska planeringsterminen för 2015. Här genomförde kommissionen ett antal förändringar av den europeiska terminen i syfte att förenkla processerna och göra dem mer lättöverskådliga, och det är det som vi får möjlighet att diskutera.

De förändringar man gjorde i år var att kommissionen slog ihop de olika analysunderlagen till ett samlat dokument, så kallade landrapporter, men också att de landsspecifika rekommendationerna blev färre och mer fokuserade på sådant som kommissionen tyckte var medlemsstaternas allra mest centrala utmaningar.

Från regeringens sida välkomnar vi ambitionen att strömlinjeforma terminen och tycker att de förändringar som gjorts har varit bra och klargörande.

Om vi ser lite längre framåt kommer den här terminens utformning sedan också att aktualiseras inom ramen för diskussion om EMU-fördjupning, och de fem ordförandenas rapport har till exempel föreslagit mer fokus på euroområdet som helhet och att tidigarelägga publikationen av rekommendationerna för euroområdet.

Från regeringens sida tycker vi att det är viktigt att alla medlemsstater är med i diskussionen om utformningen av den europeiska terminen, och vi kommer att vara fortsatt aktiva i det arbete som görs inom den ekonomisk-politiska samordningen.

Kommissionen har också meddelat att de kommer att lägga fram förslag om ändring av terminen senare under hösten, och då kommer vi också att kunna komma tillbaka till nämnden för att diskutera dessa frågor.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då har vi dagordningspunkt 10, Stabilitets- och tillväxtpakten.

Anf.  14  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

I juni 2014, alltså för drygt ett år sedan, uppmanade Europeiska rådet kommissionen att på bästa sätt utnyttja den flexibilitet som finns i stabilitets- och tillväxtpakten, alltså i det regelverk som finns där i dag.

Det här följde kommissionen sedan upp genom ett meddelande som kom i januari i år om flexibilitet, där de konstaterar att det finns visst utrymme för flexibilitet inom det ramverk som finns. Kommissionen har ju mandat att tolka stabilitets- och tillväxtpaktens regler.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Därför har det inletts ett arbete som förhoppningsvis ska leda till att rådet och kommissionen gemensamt kommer överens om hur ramarna för tillämpning av flexibiliteten ska göras. Det är det som den här diskussionen i rådet kommer att handla om.

Det är tre områden som berörs i kommissionens meddelande, där man säger att det finns utrymme för viss flexibilitet. Det handlar om att undantag kan ses med hänsyn till konjunkturläget, genomförande av strukturreformer och investeringar.

Det är klart att det finns ett behov av flexibilitet i ramverket, men det är också viktigt att det finns tydliga ramar för hur flexibiliteten ska tillämpas och att det klargörs och dokumenteras hur de här ramarna ser ut. Det är viktigt för att värna trovärdigheten i den här pakten och för att reglerna inte ska bli alltför komplexa. Är det väldigt komplexa regler, ja, då finns det naturligtvis en risk för att reglerna blir svåra att tolka.

Jag vill också passa på att nämna att vi vid något lämpligt tillfälle skulle kunna ha en separat genomgång för nämnden vad gäller just stabilitets- och tillväxtpaktens regelverk om det finns ett sådant intresse hos nämnden.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Vi kan diskutera det med samordnarna senare och se om det blir lämpligt.

Anf.  16  FREDRIK SCHULTE (M):

Jag skulle bara vilja tillstyrka detta. Det vore positivt, för jag tror att vi i grund och botten är överens.

Vi hade en liten diskussion om detta i samband med Efsidiskussionen om hur den typen av investeringar skulle kunna användas för att dölja och bygga på >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<underskott. Jag vill egentligen bara försäkra mig om att finansministern står fast vid den linje som vi var överens om då – att det självklart är viktigt med flexibilitet men att ramverket i sin helhet måste respekteras. Hade de finansiella regelverken respekterats före finanskrisen hade vi inte alls haft den situation som vi hamnade i.

Anf.  17  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Jag vill bara understryka att det finns ett intresse för en fördjupad diskussion om det här ämnet.

Jag skulle också vilja få förtydligat exakt hur de här ramarna kommer att se ut och vad regeringen kommer att föra fram för ståndpunkter, mer konkret än jag tycker att jag fått det förklarat för mig hittills här i dag. Vad skulle man eventuellt kunna tumma på? Var kan man alltså ge efter i en diskussion?

Jag skulle också vilja få någon sorts tidsram för den här diskussionen. Hur lång tid förväntar man sig att det tar innan diskussionen är avslutad och man kommer fram till beslut?

Anf.  18  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Får jag be finansministern att säga någonting om hur diskussionen går? Är det några länder som är emot att man öppnar för större flexibilitet, eller finns det allierade med den svenska hållningen som kanske har en tilltro till att man ska hålla sig till stabilitetspakten och att det är viktigt för tilltron till det finansiella systemet men att man kanske kan öppna för viss flexibilitet inom vissa ramar?

Hur går diskussionen? Vilka är de allierade med Sverige?

Anf.  19  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det finns naturligtvis olika linjer i detta. En del länder tycker att det ska finnas väldigt mycket som kan rymmas inom flexibilitet, medan en del länder driver en lite stramare linje. Sverige är ett av de länder som driver en stramare linje i det här, på samma sätt som den tidigare regeringen gjorde.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Från svensk sida kommer vi i de diskussioner som förs att driva att det är viktigt att det finns en begränsning av flexibiliteten men också att det finns en tydlighet i detta och en tydlighet i hur man ska tolka det. Jag tror att det är viktigt utifrån mindre och medelstora medlemsländers perspektiv att det finns en tydlighet i hur kommissionen ska tolka detta. Jag tror att det ligger i små och medelstora länders intresse. Men den svenska regeringen fortsätter att driva en stram linje i detta.

Tanken är att kommissionen och rådet ska komma överens om hur man ska tolka ramverket. Samtidigt är det kommissionen som har rätt att uttolka flexibiliteten i ramverket. Det är naturligtvis bra om man kan komma överens mellan rådet och kommissionen om detta, men i slutändan är det kommissionen som har rätten att tolka det.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Anf.  21  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vänta! Nu glömde jag frågan om tidpunkten. Förhoppningen är att man ska vara överens till decembers Ekofin.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Då har vi dagordningspunkt 11, Förberedelser inför och uppföljning av internationella möten i Ankara och i Lima. Vi kan ta Ankara först eftersom det är en informationspunkt.

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Detta är en rapport om slutsatserna från finansministermötet inom G20 i Ankara.

Mötet kom att handla om den globala ekonomiska utvecklingen. Den är inte riktigt lika stark som man hade förväntat sig och hoppats på. Man konstaterade att penningpolitiken inte ensam kan skapa en balanserad och hållbar tillväxt utan att det också behövs investeringar och ökad produktivitet.

G20-länderna kommer därför att fortsätta sitt arbete med att genomföra strategier som går ut på att förbättra investeringsklimatet och ett ökat fokus på små och medelstora företag och på investeringar i infrastruktur.

Man lyfte fram det viktiga arbetet med att motverka skatteflykt och skatteundandragande.

Man tog också upp frågan om klimatfinansiering, vilket är viktigt inför klimattoppmötet i Paris senare i år.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går vidare till G20-mötet i Lima.

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är två delar här. Den ena är G20-mötet som kommer att hållas i Lima, och den andra är årsmötet för IMF.

För att ta G20-mötet först ska Ekofin anta de budskap som EU ska föra fram när finansministrarna inom G20 möts. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Det uttalande från EU som vi ska ha med oss på IMFC-mötet, också i Lima, kommer i vanlig ordning att kommentera det ekonomiska läget och IMF-specifika frågor utifrån de prioriteringar som EU har. Det kommer bland annat att beskriva den ekonomiska politik som förs i EU, hur situationen i Grekland har hanterats samt EU:s omfattande stöd till Ukraina. De medlemsländer som inte har ratificerat de beslutade IMF-reformerna kommer att uppmanas att skyndsamt göra så.

De här budskapen ligger i linje med det som vi brukar driva från EU:s sida och är välbalanserade. Jag tycker att det är viktigt inte minst att frågan om klimatfinansiering har fått en roll men också att man pekar på att det är viktigt att de IMF-reformer som har beslutats också genomförs.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Eftersom detta är beslutspunkter då rådet ska anta ståndpunkter öppnar jag för kommentarer.

Anf.  27  EMMA WALLRUP (V):

Vi har inte ju fått se hela uttalandet som regeringen kommer att ställa sig bakom, men vi i Vänsterpartiet stöder inte den uppgörelse som har gjorts med Grekland. Vi skulle ha velat se den på ett annat sätt. Vi vill inte ställa oss bakom uttalandet eftersom detta kommer att ingå.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Någon ytterligare kommentar? Ni konfererar, men det är ingen som yttrar sig nu.

Då finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt vad gäller både punkterna med en avvikande mening anmäld på … vilken av dem? Båda?

Anf.  29  EMMA WALLRUP (V):

Den sista om IMFC.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

En avvikande mening på punkten om IMFC från Vänsterpartiet.

Då är vi klara med finansministerns dagordning – om inte finansministern vill ta upp någonting under Övriga frågor.

Anf.  31  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag önskar alla en trevlig helg.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Detsamma!

§ 2  Rättsliga och inrikes frågor

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 22 september 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 8–9 oktober 2015

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Då välkomnar vi justitieminister Morgan Johansson till mötet.

Låt mig påminna om att inför RIF-rådet finns det ett antal papper på era bord som kom i natt. Det är SfU:s överläggning om dagordningspunkterna 3, 4, 5 och 11. Det är ett missiv från i går kväll. På dagordningspunkterna 12, 16, 17 och 20 ska det också finnas papper på bordet. Det är de senaste handlingarna.

Vi börjar med statsrådet Morgan Johansson. Vill ministern göra någon muntlig återrapport utöver den skriftliga från den 22 september?

Anf.  34  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Ni följde ju processen nära under dagen. Jag kanske bara kan lägga till att det blev lite av en överraskning på slutet, eftersom det visade sig att Finland inte kunde ställa sig bakom den kvalificerade majoriteten. Det var samtidigt i ett skede då vi inte riktigt visste hur >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<förhöll sig. Hade vi hamnat i ett läge där både >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< inte längre var en del av den kvalificerade majoriteten hade vi nog tappat det beslutet. Men så blev det inte, utan >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<beslutade i sista stund, under själva mötet, att vara med på beslutet. Därmed fick vi hem det.

Den finska positionen var en effekt av en diskussion som man hade i den finska regeringen. Det hade att göra med ett upplägg inför deras regeringsförhandlingar, där de inte kunde gå med på något annat än frivillig omfördelning.

Nu gick dock beslutet igenom, och vi ska se det som en framgång för både Sverige och Europa. Vi har nu en ordning på plats där man faktiskt kan ålägga länder att ta emot flyktingar. Det hade vi inte tidigare.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Vi hade ju intensiva samråd under hela processen.

Anf.  36  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag delar väl den uppfattningen. Det var tur att det föll på plats nu och att det blev beslutsmässigt.

Jag skulle vilja att ministern utvecklade diskussionerna om legala vägar lite. På dagens agenda har vi några åtgärder och några av delarna av migrationspaketet. Men jag saknar det bidrag som jag hoppas att Sverige har haft i den här diskussionen. Det har i alla fall varit ett medskick från nämnden att man ska driva frågan om fler legala vägar, bland annat fler kvotflyktingar och arbetskraftsinvandring, som vi har haft en avvikande mening om. Kan ministern utveckla lite hur diskussionen har gått? Jag saknar nämligen det på dagordningen i dag.

Anf.  37  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Det var först och främst inte bara tur att vi klarade det, utan det var en effekt av ett ganska långsiktigt arbete med att successivt arbeta upp en majoritet. Det har vi jobbat med under ett års tid. Till slut lyckades vi nå ett genombrott. Det är alltså inte bara tur utan faktiskt också lite fotarbete, inte minst från svensk, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<och från andra länders sida.

Sedan gäller det de legala vägarna. Där finns det också en del, nämligen de 20 000 som vi lyckades få igenom att man ska ta direkt från flyktinglägren i Europas närområden och fördela ut. Vi hade velat att det skulle vara en fördelningsnyckel i den delen, men det lyckades inte, utan detta skulle man i stället göra på frivillig väg. Ni vet att vi träffades i somras och fick en sådan fördelning och nådde över de 20 000. Det tycker jag är en viktig sak att bära med sig. Det är första gången som Europa engagerar sig i ett program för vidarebosättning direkt från flyktinglägren. Det är också en form av genombrott.

20 000 i en miljö där vi har miljontals människor på flykt är förstås en väldigt liten del. Därför är Sveriges linje att vi ska bygga ut den delen. Vi har sagt att Europa borde kunna klara att åtminstone ta sig an 100 000 per år. Kommer man upp i de nivåerna finns det plötsligt någon form av reell chans för den som sitter i ett flyktingläger och ser att matransonerna minskar och som blir alltmer desperat. Då finns det plötsligt i alla fall något slags chans att kunna komma till Europa på en laglig väg.

Jag ska ärligt säga att vi klarar de 20 000, men när jag på vartenda möte lyfter frågan om lagliga vägar är jag ganska ensam om att vilja bygga ut den delen. Nu har EU-kommissionen sagt att man kommer att titta på frågan igen när det gäller hur man ska kunna öppna för den här typen av politik, och man ska återrapportera i början av nästa år. Men än så länge står vi där vi står. Det är 20 000. Och Sveriges linje är att man ska bygga ut det ytterligare. Men där måste vi som sagt försöka skapa en majoritet och försöka skapa ett så stort stöd bland medlemsländerna som möjligt.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagordningspunkt 3 om viseringspolitiken.

Anf.  39  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag ska säga att de punkter som vi har framför oss nu var föremål för överläggning med socialförsäkringsutskottet i går.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Det är de handlingar som finns på bordet nu. De ligger framför er.

Anf.  41  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

I april förra året presenterade kommissionen förslaget om en översyn av EU:s viseringskodex. Det fanns också ett förslag om ett införande av en ny tillståndstyp som man kallar för rundresevisering. En första läsning av artiklarna i de båda förslagen har gjorts på arbetsgruppsnivå. När frågan nu kommer upp på RIF-rådet är det första gången som den finns på vår dagordning. Vi förväntas få information från ordförandeskapet samt en riktlinjedebatt.

Vi tycker att det är angeläget att vi arbetar för att förenkla resandet. Vi tycker att en ökad personrörlighet innebär bättre möjligheter till handelsutbyte och turism, vilket i sin tur bidrar till en ökad tillväxt.

Vi välkomnar att de föreslagna ändringarna gör viseringsprocessen mer lättillgänglig och förutsägbar. Vi vill se ett ökat utfärdande av viseringar som är giltiga för längre tid och som tillåter flera inresor. Detta gynnar exempelvis affärsresenärer som regelbundet behöver resa till Schengenområdet. Vi välkomnar även att förslaget underlättar för konsulaten att samarbeta med privata företag för att förbättra tillgängligheten för de sökande.

Förslaget behöver dock utformas kostnadsneutralt. Och det är grundläggande, tycker vi, att en balans upprätthålls mellan å ena sidan förenklingar och en förutsägbarhet och å andra sidan behov av att förhindra risker och upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

Ordförandeskapet föreslår en tydlig koppling mellan viseringsförenklingar och återtagandesamarbete. EU använder traditionellt sett så kallade viseringsförenklingsavtal för att parallellt kunna ingå återtagandeavtal med tredjeländer. I praktiken säger vi: Ska det vara aktuellt med ett sådant här förenklingsavtal måste man också som motpart vara beredd att ta emot sina egna medborgare om de avvisas från EU.

Om viseringsförenklingar i högre grad ges till alla sökande från alla länder oberoende av om det finns viseringsförenklingsavtal eller återtagandeavtal på plats eller inte kan incitamenten för att vilja ingå återtagandeavtal minska, och det vore bekymmersamt. De EU-gemensamma återtagandeavtalen är viktiga. Vi bör inte underminera den hävstångseffekt som viseringsförenklingar faktiskt innebär i sammanhanget.

När det sedan gäller översynen av viseringskodexen har fyra frågor lyfts fram. En fråga handlar om ifall det ska införas tvingande bestämmelser för när medlemsstaterna ska utfärda långtidsviseringar. Här menar vi att det är nödvändigt med en viss flexibilitet. Medlemsstaterna måste kunna fatta enskilda beslut baserade på individuella prövningar av varje enskild ansökan.

En annan fråga som är problematisk för vår del är ett förslag om att införa en obligatorisk ordning för när medlemsstater ska representera varandra i viseringsärenden. Vi tycker att det är positivt att medlemsstater kan samarbeta med varandra när det gäller att ta emot och pröva viseringsansökningar. Sverige samarbetar redan i dag med många medlemsstater, exempelvis länder där det saknas en svensk ambassad. Vi vill dock att sådana samarbeten ska regleras genom bilaterala avtal där vi själva kan avgöra vilken annan medlemsstat som ska fatta beslut för svensk räkning.

Ett annat förslag som många medlemsstater är kritiska till handlar om att slopa kravet på medicinsk reseförsäkring för viseringssökande. Här kan vi se både fördelar och nackdelar för den sökande. Ett slopat krav kan innebära en ökad risk för att den enskilda behöver ta ett personligt ansvar för dyra sjukhusräkningar i samband med sin resa. Här anser vi därför att man måste gå försiktigt fram. Det är också viktigt att de försäkringar som vi kräver fungerar och inte är onödigt dyra.

Vidare ifrågasätts förslaget om att släktingar till EU-medborgare ska ges omfattande förenklingar i viseringsprocessen. Även här tycker vi att man bör gå försiktigt fram. Vi vill att viseringsprocessen ska vara så smidig som möjlig för alla sökande. Förslaget är även kostnadsdrivande, eftersom ett stort antal sökande skulle undantas från ansökningsavgiften. Man kan bara tänka sig att det bor 500 miljoner människor i EU. Om alla släktingar till dem som bor i EU med automatik skulle vara föremål för den här typen av förenklingar är det en väldigt stor krets vi talar om. Det är anledningen till vår tveksamhet.

Slutligen ska förslaget om att införa en rundresevisering tas upp. Tanken med detta förslag är att man ska omhänderta en lucka i det nuvarande regelverket. Det handlar om personer som av olika anledningar behöver befinna sig i Schengenområdet i mer än 90 dagar men som inte kvalificerar sig för ett nationellt uppehållstillstånd, exempelvis turister som ska vara här under en längre tid och även turnerande artister. Vi tycker att detta är ett nödvändigt förslag då det saknas ett tillstånd som passar dessa kategorier i dagsläget.

Vi hoppas nu att riktlinjedebatten ska ge vägledning, så att diskussionen på arbetsgruppsnivå kan fortsätta. Det är angeläget att nå ett avslut i de här förhandlingarna så snart som möjligt eftersom vi gärna vill se ökade möjligheter till personrörlighet och ett förenklat resande i kraft.

Anf.  42  ESKIL ERLANDSSON (C):

Jag har bara en enkel fråga om tidsplanen. Vad är statsrådets tro kring när det här kan bli verklighet?

Anf.  43  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Den får jag nog föra vidare till våra tjänstemän i arbetsgruppen.

Anf.  44  Departementssekreterare SOFIA JANSON:

Det är ganska oklart. Förslaget lades fram för drygt ett och ett halvt år sedan, och man har inte kommit längre än till den första läsningen på arbetsgruppsnivå. Man har inte inlett några diskussioner med parlamentet eller så. Jag tror att det kommer att dröja till nästa år i varje fall innan man kan nå ett avslut.

Anf.  45  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Detta är första gången, över huvud taget, som vi har det på vår dagordning.

Anf.  46  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Med tanke på att vi i Sverigedemokraterna inte har något direkt förtroende för Schengensamarbetet, vare sig när det gäller dess hållbarhet eller när det gäller dess lämplighet, anser vi inte heller att det är rätt tidpunkt för en regelharmonisering.

Det finns också inslag i de här förslagen som vi direkt motsätter oss, till exempel att vi ska förbinda oss att sköta ansökningar åt andra länder eller att låta andra länder sköta våra ansökningar. Det finns inte heller någon anledning till att slopa kravet på sjukförsäkring. Här säger statsrådet att man från regeringens sida vill gå försiktigt fram, men från vår sida säger vi blankt nej till det här. Vi vill ha ytterligare tydlighet när det gäller den frågan.

När det gäller rundreseviseringen ifrågasätter vi om det verkligen finns ett så stort behov av en sådan förändring. Hur många artister eller turister är det som har för avsikt att stanna mer än tre månader i Schengen? Det vet inte jag, men jag tror att det är förhållandevis få.

Med det sagt anmäler vi avvikande mening.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Innan vi fattar beslut vill jag påpeka att det här ärendet sambehandlas med dagordningspunkt 2 under rubriken ”Gemensamma kommittén” som finns på s. 18 i föredragningspromemorian. Det är alltså samma ärende fast icke-EU-länderna är med där.

Finns det någonting ytterligare som justitieministern vill kommentera?

Anf.  48  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning för båda dagordningspunkterna samt en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna på dessa punkter.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 4 om inrättande av en omplaceringsmekanism vid kriser.

Anf.  50  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Herr ordförande! I det paket som kommissionen presenterade den 9 september ingår ett förslag om att etablera en permanent omfördelningsmekanism som ska kunna aktiveras om ett behov uppstår. Förslaget är en uppföljning av den europeiska migrationsagendan, som presenterades i maj. Till skillnad från de tillfälliga omfördelningsmekanismerna om totalt 160 000 personer med behov av internationellt skydd från främst Italien och Grekland innebär förslaget således en permanent ram för omplaceringsåtgärder.

Syftet är att EU på ett mer strukturerat sätt ska kunna fördela ansvaret för asylsökande rättvist mellan medlemsstaterna i en akut situation där en eller flera medlemsstater är utsatta för ett högt migrationstryck. Kommissionen föreslås ges befogenhet att aktivera mekanismen. Fördelningen ska ske med hjälp av en fördelningsnyckel. En medlemsstat kan under vissa förutsättningar avstå från att delta i omplaceringen mot att man ger ett finansiellt bidrag.

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till förordning och dess grundtanke om solidaritet. Det är viktigt att ta ett samlat europeiskt ansvar för migrationssituationen. EU:s medlemsstater måste agera solidariskt och hjälpa varandra när asylsystemen är under stort tryck. Ett korrekt genomförande av det gemensamma asylsystemet är en mycket viktig form av solidaritet. En permanent mekanism för omplacering som snabbt kan aktiveras vid behov kan bli en viktig form av solidaritet. Regeringen anser att en viss anpassning av den fördelningsnyckel som ligger till grund för omfördelningen kan behöva göras med hänsyn till medlemsstaternas ansträngningar på asylområdet.

Anf.  51  MIKAEL CEDERBRATT (M):

Herr ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen! Vi tycker att det är oerhört viktigt och väsentligt att man ökar den totala kapaciteten att ta emot asylsökande inom EU. Då måste man göra förbättringar på ett antal områden.

Ett av de områdena handlar just om den här omplaceringen. En väsentlig del i omplaceringen är den så kallade omplaceringsmekanismen. Vi tycker att det är viktigt att man tar större hänsyn till tidigare mottagning av asylsökande och att det utgör, så att säga, en större del av omplaceringsmekanismen. Då tar man viss hänsyn till de länder som redan har tagit emot, men det är också ett incitament för länder att ta emot flyktingar så att de inte försöker passa.

Vi lade fram en avvikande mening i går i SfU och kommer att göra det nu. Men jag ställde en fråga i går, och jag blev inte riktigt nöjd med svaret. Det står i den svenska ståndpunkten: ”en viss anpassning”. Jag skulle gärna vilja att statsrådet utvecklar ”en viss anpassning”.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Någon avvikande mening tänker jag inte acceptera, men ni kan få framföra era åsikter. Det här är en informationspunkt. När det sedan blir skarpt läge, när Sverige kommer att yttra sig, finns det en möjlighet att ha en avvikande mening om vad Sverige ska yttra sig om. Men just i detta läge är det en informationspunkt på dagordningen.

Anf.  53  MIKAEL CEDERBRATT (M):

Jag förstår.

Anf.  54  EMMA WALLRUP (V):

Vänsterpartiet har också lagt fram en avvikande mening i utskottet i det här ärendet. Jag lyfter fram den ståndpunkten här också, även om vi inte har möjlighet att lägga fram en avvikande mening här.

Vi skulle vilja lägga till en mening om att en väl fungerande omfördelningsmekanism förutsätter att samtliga medlemsländer kommer till rätta med dåliga mottagandeförhållanden och brister i asylprövningen. Det är för att länderna inte ska sköta detta dåligt och undkomma sitt ansvar att ta emot asylsökande genom att ha dåliga mottagandeförhållanden och en låg bifallsfrekvens när det gäller asylansökningarna.

Anf.  55  PAVEL GAMOV (SD):

Den här frågan har varit uppe tidigare här i nämnden i olika former. Den här gången är det i form av en lägesrapport.

Med all respekt för vad ordföranden säger här vill vi ändå anmäla en avvikande mening, i likhet med vad vi har gjort tidigare.

Om man läser handlingarna framgår det att regeringen har en egen ståndpunkt. Då är det väl rimligt att även vi som opposition har en ståndpunkt.

Vår ståndpunkt är mycket klar och tydlig när det gäller denna fråga, precis som den varit tidigare. Vi från Sverigedemokraterna säger nej till gemensamma och tvingande kvoter. Vi säger också att Dublinförordningen måste tillämpas mer strikt.

Tanken här på att i praktiken kunna bötfälla länder som vill bestämma över sin egen migrationspolitik menar vi är helt och hållet barock.

Vi håller förvisso med regeringen om att fördelningsnyckeln är skev. Dels verkar nyckeln utgå från ett styckpris per person för mottagning som är lika för hela EU, dels är viktningen till förmån för länder som inte har tagit emot särskilt många asylsökande. Självklart kostar asylmottagandet olika i olika länder beroende på vilken välfärd man erbjuder dessa personer.

Vi förstår inte heller hur Tyskland tänker när man går med på denna fördelningsnyckel eftersom den missgynnar det landet mycket tydligt.

I och med att regeringen har en ståndpunkt menar vi att vi som oppositionsparti måste kunna ha en ståndpunkt.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Alla partier har rätt till en ståndpunkt, och alla kan deklarera och förklara sin ståndpunkt för regeringen här. Men avvikande mening har man mot vad regeringen har tänkt framföra på mötet. Om regeringen inte framför någon åsikt är det svårt ha en avvikande mening mot en åsikt som inte finns.

Anf.  57  TINA ACKETOFT (FP):

Jag ville bara ha den formfrågan klargjord, så att vi alla har samma åsikt om vilket uppdrag vi har när vi sitter här.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Vilka åsikter alla har är alldeles tydligt för regeringen, och om ministern ser att det blir en möjlighet till en diskussion kommer detta givetvis att bli avvikande meningar.

Jag frågar ministern för säkerhets skull om det finns någon tanke kring att detta ska utmynna i en diskussion, trots att det är en lägesrapport, då det blir aktuellt att anmäla avvikande meningar och att Sverige förstås yttrar sig.

Anf.  59  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej, något sådant ser jag inte. Detta är som sagt en rapport, och förhandlingarna om detta har precis påbörjats. Förhandlingarna kommer att bli ganska svåra och komplicerade, eftersom det inte är alldeles enkelt att få igenom detta. Men i detta läge talar vi om en lägesrapport.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Åsikterna här är väl kända, och vi har diskuterat frågan tidigare. När det blir en diskussions- eller beslutspunkt och det blir skarpt läge kommer det att bli möjligt att framföra avvikande mening, om vi inte har kommit så långt i kompromissandet att regeringen har lyckats få större stöd för den synpunkt som oppositionen framför här.

Jag tror att det egentligen finns en stor samsyn kring vart vi vill driva denna fråga, men vi får se om det blir möjligt att lyckas med det.

Anf.  61  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag delar faktiskt inte ordförandens uppfattning i denna fråga. Det är klart att det är en lägesrapport. Men det är möjligt för regeringen att delta i en diskussion eller begära ordet och framföra en mening. Därför måste vi här och nu kunna få framföra att vi vill att regeringen ska göra det.

Den här frågan är mycket viktig för oss, eftersom vi tycker att man ska ställa upp solidariskt i Europa och ta emot flyktingar. Verktyget för detta är just fördelningsnyckeln. Om man inte har en bättre fördelningsnyckel kommer samma länder att ta det tunga ansvaret. Vi vill att fler länder ska ta ett större ansvar. Det kan inte bara vara vackra ord. Nyckeln för det är just fördelningsnyckeln. Därför vill vi att regeringen ska ta till orda. Vi har en avvikande mening, eftersom vi inte tycker att det ska vara bara en viss anpassning utan att den ska förändras. Mikael Cederbratt kommer att deklarera vår avvikande mening eftersom vi tycker att detta ska läggas fram nu. Det är läge nu innan det blir för sent.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Vad ni egentligen begär är att den svenska regeringen ska ta initiativ till att detta inte ska vara en informationspunkt utan lyfta fram att statusen ska förändras och bli en diskussionspunkt. Är det så du resonerar? Det var ett intressant grepp.

Anf.  63  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag tycker att den frågan är väl tidigt väckt. Detta är en lägesrapport som dagordningen nu ser ut.

Jag vet var partierna står i frågan. Vi hade som sagt en överläggning i går i socialförsäkringsutskottet. Då fick jag information om att Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna invände mot fördelningsnyckeln. Men detta utgör inte någon majoritet i riksdagen. Det är alltså det som jag har att förhålla mig till från vår sida, om vi över huvud taget skulle behöva yttra oss på mötet i nästa vecka. Men det ser vi ingen anledning till att göra.

I sak vill jag säga följande. Jag tror att man måste vara beredd att välja vilka konflikter och strider som man tar i Europa. Man ska komma ihåg att det är en jättestor sak att över huvud taget få fram ett förslag som handlar om en permanent omfördelning. Detta är att ta ytterligare ett kliv. Det var svårt nog att få fram detta. Det är inte en alldeles enkel sak att skapa en majoritet för att ta ytterligare ett kliv och säga att det nu ska vara en permanent omfördelning.

Om vi tittar på denna nyckel har Sverige 2 procent av befolkningen i EU. Vi är 10 miljoner, och det bor 500 miljoner i EU. Enligt nyckeln ska vi ta emot 3,72 procent av flyktingarna. Varför hamnar vi högre? Jo, det beror på att nyckeln består av fyra delar. 40 procent beror på befolkningen, och 40 procent beror på bnp. Eftersom Sverige har en så pass hög bnp i förhållande till vår befolkning lyfter det våra siffror. Sedan beror 10 procent på arbetslösheten, och vi ligger ungefär i mitten i arbetslöshet. Därför slår det inte så mycket. Till sist beror 10 procent på hur många man hittills har tagit emot. Så ser nyckeln ut.

Då säger vi att vi gärna skulle vilja se en förändring av denna nyckel, där man uppvärderar dessa 10 procent. Det är det som står i ståndpunkten, nämligen att vi vill se en viss anpassning av den fördelningsnyckel som ligger till grund för omfördelningen. Detta kommer vi naturligtvis att driva i förhandlingarna, precis som jag har sagt i mitt inlägg här.

Man kan välja att göra en stor fråga eller en liten fråga av detta. Man ska komma ihåg att även om vi skulle lyckas förändra denna del från 10 procent till kanske 20 procent rör det sig om en marginell skillnad när det gäller det antal flyktingar som vi kommer att få ta emot. I den omfördelning som nu sker av 160 000 skulle det kanske göra en skillnad på något hundratal. Det är ungefär lika många som söker asyl i Sverige på en måndagseftermiddag mellan kl. 13 och 15. Det är den inströmning som vi nu har, och detta ska alltså fördelas på två år.

Jag tycker att man ska veta vilka proportioner det handlar om i den fråga som vi talar om.

Anf.  64  CAROLINE SZYBER (KD):

Ordförande! Jag tackar statsrådet för det. De medskick som har gjorts från Kristdemokraterna, Moderaterna och Folkpartiet innebär att vi nog står närmare regeringen än vad många EU-länder gör.

Precis som statsrådet har berättat i återrapporten är det ganska mycket arbete innan det blir ett skarpt läge. Ska man kunna påverka börjar man någonstans på ett ganska tidigt stadium. Det är därför som vi vill vara mycket tydliga och följa upp våra särskilda yttranden eller reservationer i sådana ärenden för att kunna påverka.

I det akuta läge som vi ändå är inne i är det ändå skarpt läge varje dag i Bryssel, vare sig det är en lägesrapport eller diskussion. Man vet inte heller om dessa punkter förändras.

Vi i Kristdemokraterna förhåller oss till att det är en lägesrapport. Men vi vill ändå vara mycket tydliga med de medskick som vi gör. Ska man lyckas slutgiltigt är det ett arbete som måste påbörjas redan nu för att man ska kunna påverka.

Precis som statsrådet har redogjort för delas inte heller den ståndpunkt som regeringen har av speciellt många i EU-kretsen. Men vi vill ändå vara mycket tydliga med dessa medskick redan nu för att man ska lyckas så bra som möjligt i kommande förhandlingar.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Min bild av läget är att regeringens position egentligen stöds av oppositionen men att det finns partier här som vill att vi ska förändra denna dagordningspunkt till något annat för att kunna framför detta just nu.

Eftersom regeringen från andra forum, från andra diskussioner och under hela processen vet vad oppositionen tycker och till stora delar driver detta åt samma håll undrar jag om det verkligen är nödvändigt att i detta läge göra denna förändring här och nu. Jag ser inte att det skulle vara något stort mervärde med att göra det.

Anf.  66  MARIE GRANLUND (S):

Jag tycker att regeringen har gjort ett gott jobb i sak. Från början trodde jag faktiskt inte att vi skulle komma så långt som vi ändå har kommit. Sedan hoppas jag att vi så att säga håller i detta. Det behövs verkligen i denna svåra situation.

När det gäller formfrågan tycker jag att detta har hanterats lite märkligt i socialförsäkringsutskottet eftersom det är en informationspunkt. Men med det sagt är det viktigt att vi i den här församlingen håller på de former som vi brukar ha. Är det information är det som Caroline Szyber säger, nämligen att man gör ett medskick. Man får ha vilka åsikter man vill. Det är ingen som säger någonting om det.

Jag satt i den här nämnden under den förra mandatperioden. Såväl Allan Widman som Carl B Hamilton var då mycket noga med att information är information, och är det en diskussion börjar vi förankra ett ställningstagande och så vidare. Detta tror jag att vi ska hålla på, annars blir det omöjligt att arbeta i nämnden.

Anf.  67  ESKIL ERLANDSSON (C):

Det är många saker som är viktiga. En sak är att få mekanismen på plats. Det tycker jag är punkt ett. Jag hoppas och förutsätter att regeringen driver på så mycket man kan för att få en mekanism på plats. Därefter tycker jag att vi ska diskutera hur den mekanismen ska vara och fungera, därav den icke anmälda avvikande meningen i går och än mindre i dag från vår sida.

Anf.  68  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag förstår att regeringen och migrationsministern har förstått vad vi vill och att vi tycker att det är viktigt. Detta kommer vi att leva med under rätt så lång tid framöver. Det kommer att bli praxis för hur fördelningen ska ske framöver. Jag tror att flyktingströmmarna kommer att öka. Därför är det viktigt att få på plats en omfördelningsmekanism och en fördelningsnyckel som är bra ur ett humanitärt perspektiv och att fler länder faktiskt tar ett solidariskt ansvar. Därför tycker vi att fördelningsmekanismen och fördelningsnyckeln är så viktiga.

Vi anmäler ingen avvikande mening i detta läge eftersom det kanske skulle bli lite knäppt och man kanske skulle tappa höjd i förhandlingarna om man började obstruera på detta sätt. Vi litar därför på att regeringen gör rätt bedömning i detta avseende.

Men ni förstår varför fördelningsmekanismen är viktig. När man väl får den på plats tror jag att det är mycket svårt att förändra den i efterhand. Jag delar inte Eskil Erlandssons uppfattning där. Därför är det viktigt att den är bra från början.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Då är vi klara med diskussionen, och vi tackar för informationen. Vad alla tycker har framgått tydligt.

Vi går vidare till punkt 5, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer.

Anf.  70  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Ordförandeskapet har meddelat att denna punkt är en så kallad lägesrapport. Ingen diskussion förväntas på denna punkt.

Kommissionen presenterade den 9 september ett förslag om en fördelning och en gemensam lista över säkra ursprungsländer. Som ni vet har frågan varit uppe tidigare. Bakgrunden är att när migrationsagendan presenterades i maj annonserade kommissionen att man ville stärka bestämmelserna i asylprocedurdirektivet när det gäller säkra ursprungsländer.

I juni bekräftade Europeiska rådet behovet, och rådet för rättsliga och inrikes frågor antog därefter slutsatserna den 20 juli.

Kommissionen föreslår nu alltså att EU antar gemensamma regler för att upprätta en lista över säkra ursprungsländer. Förslaget syftar bland annat till att bidra till ett mer harmoniserat förfarande och ökad effektivitet i asylärenden som är uppenbart ogrundade.

Kommissionen föreslår att länderna på västra Balkan ska sättas upp på den gemensamma listan, det vill säga Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Serbien. Det absoluta flertalet asylansökningar från personer från dessa länder avslås redan i dag, men antalet asylansökningar utgör ändå en noterbar andel av det totala antalet asylansökningar.

Kommissionen har i sitt förslag även lagt till Turkiet som man menar är ett kandidatland och därför bör ingå i listan.

Regeringen välkomnar förslaget till en förordning som upprättar ett system med säkra ursprungsländer. En gemensam lista medger ett påskyndat förfarande för uppenbart ogrundade ansökningar. På så sätt ökar EU:s ansvar för att bereda skydd för personer som har behov av skydd. En gemensam lista bör omfatta länder på västra Balkan. Men vi anser inte att Turkiet ska stå med, då situationen där är annorlunda.

Asylrätten ska alltid värnas och principen om non-refoulement respekteras. Det är viktigt att ett system med förteckning över säkra ursprungsländer inte ersätter en rättssäker och individuell prövning.

Anf.  71  TINA ACKETOFT (FP):

Herr ordförande! Tack, statsrådet! Det är något som förbryllar mig.

Diskussionen om säkra länder är givetvis intressant, men i fråga om huruvida Turkiet ska vara med på listan eller inte uppfattade jag att vi var ganska överens om att Sveriges ståndpunkt är att Turkiet inte ska vara med. Jag kommer ihåg att statsrådet sa så. So far so good.

Senare fick vi en återrapportering där svenska regeringen slog sig för bröstet och sa att den hade lyckats plocka bort Turkiet från listan. Men nu upptäcker vi att kommissionen har lagt till Turkiet igen.

Detta förbryllar mig. Hur har det gått till?

Anf.  72  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Min fråga rör också Turkiet och egentligen beslutsfattandet vad gäller de säkra länderna. Vad jag förstår kommer beslut att kunna fattas med kvalificerad majoritet i detta sammanhang, vilket teoretiskt innebär att Sverige skulle kunna bli överkört. Vilka har vi med oss så att vi inte riskerar att bli överkörda i Turkietfrågan?

Anf.  73  EMMA WALLRUP (V):

Vänsterpartiet hade en avvikande mening angående detta även i utskottet. Vi ser risker med en gemensam lista eftersom den individuella asylrätten hotas. Det riskerar att underminera den individuella asylrätten. Därför bör Sverige inte ansluta sig till detta förslag över huvud taget.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Sverige bör, återigen, respektera formerna för detta möte. Det här är en informationspunkt, och det finns alla möjligheter för Sverige att framföra synpunkter i Coreper och på ministerrådsmöten framöver.

Anf.  75  EMMA WALLRUP (V):

Det är ett medskick. Jag vill bara lyfta fram att vi hade en reservation i utskottet.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Ja, för det var en överläggning i sakfrågan i SfU.

Anf.  77  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! I handlingarna står det ”allmän inriktning”. Är det verkligen en informationspunkt som ordföranden sa?

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Det finns ett tillägg och det står att man förväntas få en lägesrapport. Det har hänt sedan du fick ursprungshandlingarna.

Anf.  79  PAVEL GAMOV (SD):

Jag förstår. Vi hade nyss en diskussion om avvikande mening på informationspunkter. Men låt mig säga så här: Sverigedemokraterna ställer sig bakom själva idén med säkra länder och en lista på dessa. Vi anser dock inte att EU ska upprätta en sådan lista, utan det ska vara en nationell angelägenhet att Sverige upprättar en egen lista. Det är trots allt Sverige som har ansvaret för återförvisning.

För oss är det självklart att Turkiet ska anses vara ett säkert land. Turkiet är ett kandidatland med alla förpliktelser som det för med sig. Dessutom har vi återtagandeavtal med Turkiet. Likaså borde Marocko, Pakistan, Ukraina, Georgien, Tunisien, Armenien med flera vara med på listan. Det är en självklarhet att även dessa länder ska finnas med på listan över säkra länder.

Jag kan inte anmäla avvikande mening, men jag hoppas att regeringen tänker om i denna fråga.

Anf.  80  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Först till Tina Acketoft: Turkiet kom inte med i ordförandeskapsslutsatserna från förra mötet tack vare ett visst fotarbete från oss. Det är nog också bakgrunden till att det har gått från allmän inriktning till information.

Som svar på Eskil Erlandsson fråga: Det finns ett motstånd från flera länder. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<är mycket tveksamma till att ha med Turkiet på listan.

Var det landar är för tidigt att säga. Ytterst skulle vi kunna hamna i en situation med kvalificerad majoritet, men jag hoppas att vi inte ska behöva hamna där.

Vår linje är i alla fall, som jag har redovisat här, att Turkiet inte ska finnas med på listan.

Sverige har inte många asylsökande från Turkiet. Hittills i år är det 160, varav bara 4 har fått bifall på sin asylansökan. Det är alltså ingen stor grupp.

Detta kan dock vara en viktig politisk signal på vilken sida man än landar.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går vidare till nästa dagordningspunkt som för Morgan Johanssons del är Övriga frågor. Finns det några kommentarer på dessa? Nej.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 10, Rådets beslut om fastställande av provisoriska åtgärder för internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland.

Anf.  82  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det är en rapport om genomförandet av det vi har beslutat om.

Den 27 maj 2015 presenterade kommissionen fyra förslag som en uppföljning till sin migrationsagenda. Ett av dessa förslag var förslaget om provisoriska åtgärder på området internationellt skydd. Vid Europeiska rådets möte den 25–26 juni enades medlemsstaterna om en intern omfördelning under två års tid av 40 000 personer från Grekland och Italien baserat på frivilliga åtaganden av medlemsstaterna.

Vi behandlingen i RIF-rådet den 20 juli nådde rådet en överenskommelse om en allmän riktlinje för beslutet. Vi behandlingen i RIF-rådet den 14 september antogs beslutet.

Sedan sommaren har en rad möten hållits på expertnivå för att praktiskt förbereda omplaceringsprocessen. Inom kommande veckor planerar kommissionen att kunna påbörja det hela med ett mindre pilotprojekt och ett litet antal personer som ska omplaceras från Italien och Grekland till andra medlemsländer. Man börjar i Italien, för det är där dessa centrum finns.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Återvändandepolitikens framtid.

Anf.  84  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

I Europeiska rådets slutsatser från den 25–26 juni 2015 uppmanas kommissionen att utforma ett europeiskt återvändandeprogram. Som svar på denna uppmaning presenterade kommissionen den 9 september ett meddelande om EU:s handlingsplan för återvändande.

I ordförandeskapets slutsatser från RIF-rådet den 14 september välkomnas meddelandet av medlemsstaterna. Det slås bland annat fast att nödvändiga medel bör avsättas för att säkerställa ett fungerande återvändande och att samarbetet med tredjeländer bör stärkas.

Regeringen anser att ett väl fungerande återvändande bidrar till att bygga förtroende och långsiktigt stöd för det gemensamma europeiska asylsystemet. Regeringen ställer sig bakom utökade ansträngningar i syfte att verkställa beslut om avvisning och utvisning.

Återvändandet ska ske på ett rättssäkert och värdigt sätt och med full respekt för mänskliga fri- och rättigheter.

Ordförandeskapet har också föreslagit ett utkast till rådsslutsatser. Målsättningen är att dessa ska antas nu på RIF-rådet.

Vi välkomnar rådsslutsatserna och tycker att det är en mycket bra text. Slutsatserna pekar särskilt på vikten av ett väl fungerande återvändande och understryker att politiken på detta område måste genomföras på ett värdigt sätt med full respekt för enskilda individers grundläggande rättigheter och i enlighet med principen om non-refoulement.

I slutsatserna nämns bland annat att gällande EU-rätt måste tillämpas på ett ändamålsenligt sätt och att bättre samarbete bör eftersträvas mellan medlemsstaterna, med EU:s olika myndigheter och med tredjeländer.

Låt mig slutligen informera om att vi i anteckningarna från rådsmötet kommer att uttrycka att man vid genomförandet av slutsatserna bör ta hänsyn till den så kallade Parisdeklarationen om bistånd. Poängen för vår del med detta är att uppmärksamma att vi tycker att deklarationen innehåller bra riktlinjer för hur man ska använda biståndsmedel i olika sammanhang. Det ska även sägas att EU-kommissionen har anslutit sig till Parisdeklarationen.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Det lades till i ett tillägg till den svenska ståndpunkten i går kväll. Ni fick ett mejl kl. 22.36 där detta tillägg gjordes även skriftligt.

Anf.  86  MIKAEL CEDERBRATT (M):

Herr ordförande! Detta diskuterades även på utskottet i går. Parisdeklarationen nämndes av statssekreteraren, men det ingick inte i den ståndpunkt som vi samrådde om. Den distinktionen är viktig.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Fast nu gör den det. Det skickades till EU-nämnden kl. 22.36.

Anf.  88  MIKAEL CEDERBRATT (M):

Ja, men inte till utskottet.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Det stämmer.

Anf.  90  EMMA WALLRUP (V):

Vi har också anmält en avvikande mening som jag vill hänvisa till. Vi är emot ett utökat mandat för Frontex i de gemensamma återsändaroperationerna. Vi tycker inte att Sverige ska ställa sig bakom detta eftersom vi ser stora problem med det.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Vi kan betona att återvändande ska ske på ett rättssäkert och värdigt sätt med full respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Tidigare i EU-sammanhang har det funnits en diskussion om hur det praktiskt ska gå till. I dessa förslag har det funnits mycket kontroversiellt om internering av minderåriga och liknande. Detta kommer vi självklart att fortsätta att vara vaksamma på.

Anf.  92  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Även om Sverigedemokraterna håller med om problemformuleringen när det gäller dessa förslag och håller med om vissa av förslagen från kommissionen anser vi att detta inte är ett lämpligt steg att ta. Vi anser att ansvaret för migrationspolitiken, vilket även innefattar ansvaret för återvändande, även fortsättningsvis bör ligga på de enskilda medlemsstaterna.

Kommissionens förslag är helt enkelt för mycket EU och för strömlinjeformat enligt en vision om en gemensam migrationspolitik för EU. Av den anledningen kan vi inte ställa oss bakom detta förslag. Därmed anmäler jag avvikande mening i förhållande till regeringen.

Anf.  93  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag delar uppfattningen att det viktigt med rättssäkerhet och respekt för mänskliga fri- och rättigheter i hanteringen av detta.

Men jag undrar lite över detta med nödvändiga medel och hur det påverkar EU:s budget och den svenska budgeten.

Sverige har sedan EU-inträdet varit en av nettobetalarna till EU. Vi har arbetat för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och prioriterat frågor som rör uppföljning och kontroll av EU-medel. Vi har sagt att utgångspunkten är att när det får budgetkonsekvenser ska det tas genom omprioriteringar i de befintliga ramarna.

Jag vill gärna ha svar på vad detta får för konsekvenser för såväl EU:s budget som den svenska budgeten.

Anf.  94  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Den frågan ger jag till en av mina medarbetare.

Anf.  95  Kanslirådet JOHAN MALKAN:

Herr ordförande! Vad gäller budgetmedel för återvändande avses i texterna de medel som redan finns tillgängliga inom ramen för den så kallade asyl‑, migrations- och integrationsfonden. Det är ett finansiellt instrument som redan är beslutat på EU-nivå, så budgetmedel finns tillgängliga.

Anf.  96  ORDFÖRANDEN:

Är Ulrika Karlsson nöjd med svaret?

Anf.  97  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag förstår att det sker omprioriteringar som ryms inom de befintliga ramarna och inte är budgetpåverkande. Det är jag nöjd med.

Men frågan väcks vad det är man prioriterar bort. Det finns ju i dagsläget stora behov av integrationssatsningar inom unionen. En sådan diskussion kan vi återkomma till framöver, men i nuläget är jag nöjd med svaret om budgeten.

Anf.  98  EMMA WALLRUP (V):

Det här är en punkt där vi har möjlighet att anmäla avvikande mening. Därför vill jag förtydliga att i den delen som gäller ett utökat mandat för Frontex vill vi anmäla avvikande mening.

Anf.  99  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande mening från Sverigedemokraterna och en oliklydande avvikande mening från Vänsterpartiet vad gäller Frontex.

Vi går vidare till dagordningspunkt 15, Övriga frågor om bland annat toppmötet i Valletta och konferensen om västra Balkan.

Anf.  100  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Toppmötet i Valletta äger rum den 11–12 november. Det är ett möte mellan EU och afrikanska länder. Ett fördjupat partnerskapssamarbete och en gemensam regional strategi kommer att diskuteras. Det kommer att ta sin utgångspunkt i fem huvudområden. Det första är migration och utveckling. Det andra är frågan om laglig migration och rörlighet. Det kan vara av intresse med tanke på legala vägar. Det tredje är internationellt skydd och asyl. Det fjärde är människosmuggling och människohandel. Det femte är återvändande- och återtagandeavtal.

Toppmötet förutses resultera i en gemensam deklaration och en handlingsplan, vilka bland annat ska bygga vidare på sedan tidigare fungerande moment i de etablerade Rabat- och Khartoumprocesserna.

Vid RIF-rådet kommer vi att få en informations- och lägesuppdatering av förberedelsearbetet av ordförandeskapet.

Anf.  101  MIKAEL CEDERBRATT (M):

Herr ordförande! Jag ser positivt på att det blir ett toppmöte. Det har varit en EU-önskan under en längre tid, men det har varit svårt eftersom intresset inte har varit lika starkt i Afrika. Det har också varit svårt att hitta relevanta samtalspartner. Finns det ett genuint intresse och bra samtalspartner i Afrika nu?

Anf.  102  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag uppfattar att det finns det, annars hade mötet aldrig kommit till stånd. Hur långt vi sedan kommer får vi se i november, men jag uppfattar att det finns ett starkt intresse hos den afrikanska sidan.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Det blir en spännande återrapport från det mötet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 18 och även 18 b om brottsoffers rättigheter. Det är en informationspunkt.

Anf.  104  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag kanske först ska säga något om dagordningspunkt 15 b, Konferens om västra Balkan.

Anf.  105  ORDFÖRANDEN:

Javisst! Självklart.

Anf.  106  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det är också en informationspunkt, men ordförandeskapet har inte meddelat vad den innehåller.

En konferens kommer att hållas om västra Balkan redan i nästa vecka, efter RIF-rådet den 8 oktober. På konferensen ska man anta en deklaration som sannolikt kommer att adressera följande ämnen: Stöd till första asylländer, det vill säga Turkiet, Jordanien och Libanon, stöd till de mest berörda transitländerna, det vill säga de länder man åker igenom, samarbete för att bekämpa organiserad brottslighet vid människosmuggling och människohandel, bakomliggande orsaker till tvångsförflyttning samt samarbete med ursprungsländer. Det är temat för konferensen.

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Och allt sker inom folkrättens ram, förutsätter vi.

Anf.  108  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Självklart är det så.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 18 om miniminormer samt eventuella övriga frågor. Det är en informationspunkt.

Anf.  110  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det finns inget att tillägga där.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 19, Europeiska unionens anslutning till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Anf.  112  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det är en lägesrapport. Det handlar om att rapportera om hur det går med jobbet att ansluta EU till Europakonventionen. Där finns, för att vara rakt på sak, i grunden en konflikt mellan EU-domstolen å ena sidan och Europadomstolen i Strasbourg å andra sidan om utformningen. Vi får se hur det går. Det har varit en långdragen process, men vi driver på. Vi vill att EU ska ansluta sig till Europakonventionen.

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Vi följer med spänning maktkampen mellan Luxemburg och Strasbourg. Vi tackar för detta.

§ 3  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Anders Ygeman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 15–16 juni 2015

Återrapport från informellt ministermöte 9–10 juli 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 8–9 oktober 2015

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet Ygeman till mötet. Vi börjar med återrapporten från mötet den 15–16 juni och det informella mötet den 9–10 juli. Finns det några muntliga kommentarer utöver de skriftliga?

Anf.  115  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Nej.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 6.

Anf.  117  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det handlar om PNR och information inför de förestående trilogförhandlingarna. Det är glädjande att dessa nu kan börja, att parlamentet har samlat sig till tydliga åsikter och att vi har haft överläggningar med justitieutskottet, där det rådde näst intill enighet om den svenska linjen. Eskil Erlandsson och några andra var emot, men vi var nästan eniga.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Vi driver alla på i samma riktning. Vi tackar för informationen.

Vi går över till dagordningspunkt 7, Övriga frågor. Finns det något att tilläga där?

Anf.  119  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Nej.

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Dagordningspunkt 9 har utgått.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, Terrorismbekämpning.

Anf.  121  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Här har det hänt positiva saker. Regeringen har varit aktiv och drivit på utvecklingen mot en bättre EU-reglering på vapenområdet. Avsikten nu är att vi ska anta rådsslutsatser om bekämpning av illegala skjutvapen. Slutsatserna innehåller rekommendationer till medlemsstaterna, kommissionen, Europol och Interpol på fyra områden: förbättrat informationsutbyte, försvårad tillgång till illegala vapen, regler om deaktivering av skjutvapen och förbättrat samarbete med tredjeländer, det vill säga länder utanför EU.

Regeringen ställer sig bakom förslaget till rådsslutsatser, som är en logisk följd av de diskussioner som förts på olika nivåer sedan attentaten i Paris och Köpenhamn i början av året. Jag vill passa på att nämna att det är särskilt positivt att vi reviderar EU:s vapendirektiv från 1991, vilket gör det möjligt att kanske skärpa spårningen av vapen, och att vi får upp frågan om deaktivering av skjutvapen.

Vi har haft problem med att kriminella element har köpt vapen som har varit deaktiverade, exempelvis i Slovakien och Tjeckien. Man kan köpa en stiftad kalasjnikov på en supermarknad och exportera den till Sverige – ett deaktiverat vapen. Vi vet att ett av de vapen som användes vid det andra Parisdådet, Colibaly mot Hyper Cacher, var ett sådant vapen.

Nu får vi igenom det som Sverige har drivit, nämligen en höjd gemensam miniminivå för deaktivering, så att de vapen som säljs faktiskt är obrukbara.

Anf.  122  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Vi hade information i går också, och sedan dess – sent i går kväll – har det dessutom kommit ett papper från ordförandeskapet.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Slutsatserna finns i det mejl som ni fick kl. 22.36, men de har inte påverkat ståndpunkten i sig.

Anf.  124  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Vi välkomnar innehållet. Vår önskan nu är att regeringen aktivt stöttar det som ordförandeskapet driver, inte minst mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande till regeringen av den 27 maj. Det gäller just att ta initiativ för att öka spårbarheten för vapen sedan importmärkningen förändrades.

Regeringen har lite tur att ordförandeskapet tar ribban direkt. Vi förutsätter att regeringen följer detta och trycker på, inte minst utifrån att det är en beställning från Sveriges riksdag.

Den enda del som vi i nuläget saknar hos ordförandeskapet är den diskussion vi har haft om gasdrivna vapen och de problem vi ser när det gäller konvertering. Den delen saknas här och uttrycks inte direkt. Vi skulle därför vilja se ett tillägg. Vad jag kunde förstå av diskussionen i går var vi helt överens om det, men vi är det kanske inte fortsättningsvis.

En passus som vi tycker skulle kunna ingå i ståndpunkten är: Förutom de åtgärder som ordförandeskapet har presenterat avser Sverige att även driva frågan om ett mer restriktivt regelverk vad gäller gasdrivna vapen. På justitieutskottet i går lät det som att vi var överens om den saken.

Anf.  125  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det är vi. Det handlar mer om att vi i dag inte vet hur stort tillämpningsområdet blir när man reviderar vapendirektivet. Vi vet inte om det faktiskt kan komma att ingå, men vi är definitivt överens om att det är en viktig fråga att lyfta upp. Vi kan ta in den texten, inga problem.

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

Om möjligt ska det alltså lyftas in att Sverige avser att driva frågan. Ska vi nöja oss med det, Krister Hammarbergh?

Anf.  127  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Vi nöjer oss med det, om vi får med den skriftliga texten i de svenska ståndpunkterna och om vi ser det i protokollet också, så att vi slipper ha en avvikande mening.

Anf.  128  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Ja, om vi får med det i slutsatserna. Om ni sedan lyckas se det i protokollet får vara er egen sak.

Anf.  129  ORDFÖRANDEN:

Det finns definitivt med i de stenografiska uppteckningarna, så Krister Hammarbergh kan ställa statsrådet till ansvar om han nu inte försöker genomdriva det han har lovat här på mötet. Det muntliga ordet här har samma tyngd som det skriftliga.

Anf.  130  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Det bör sedan återspeglas i den svenska skriftliga ståndpunkten om det ska vara någon mening med detta.

Anf.  131  ORDFÖRANDEN:

Det muntliga ordet gäller likväl som det skriftliga här.

Anf.  132  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Ja, men bör det vara en diskrepans däremellan? Det vore konstigt.

Anf.  133  ORDFÖRANDEN:

Vi har haft en tradition länge här att det muntliga brukar vara fullödigare än det skriftliga.

Anf.  134  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Herr ordförande! Med all respekt tycker jag att vi i Sveriges riksdag skulle kunna ha en överensstämmelse mellan det som sägs muntligt och det som sägs skriftlig. Allt annat är märkligt.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Om statsrådet har lust att i efterhand skicka in en förlängd ståndpunkt står det statsrådet fritt att göra det.

Anf.  136  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Vi kan väl göra det för tids vinnande.

Anf.  137  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Med det är vi helt nöjda, herr ordförande.

Anf.  138  ORDFÖRANDEN:

Jag vill ändå påpeka att det muntliga ordet har samma tyngd som det skriftliga i EU-nämnden.

Vi går vidare till informationspunkterna b och c, Uppföljning av pågående åtgärder och järnvägssäkerhet.

Anf.  139  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

De har vi diskuterat tidigare. Det är känt av riksdagen att vi välkomnar EU:s arbete mot terrorism. Särskilt positivt är att förebyggande åtgärder är en del av det gemensamma arbetet. Vi har nyligen lämnat över en skrivelse till riksdagen om den nya svenska strategin mot terrorism. Vi har den som utgångspunkt när vi diskuterar insatser mot terrorism med de andra medlemsländerna.

Anf.  140  ORDFÖRANDEN:

Jag vill dock bara säga ett varningens ord när det gäller järnvägssäkerhet. Det gäller att man inte överreagerar baserat på en händelse på ett tåg. Faktum är att fler kommer att dö i trafiken och av skadeverkningar i miljön från trafikutsläpp om människor väljer bort tåg i större utsträckning. Det kan ha nettonegativ inverkan på EU-medborgarnas hälsa och säkerhet.

Anf.  141  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Vad gäller punkten b om uppföljning av pågående åtgärder vill jag ändå, även om det kanske ligger något utanför dagordningen eller agendan, att Sverige fortfarande håller en hög svansföring när det gäller att driva på i de frågorna. Det har såväl alliansregeringen som nuvarande regering gjort.

Det gäller att driva på när det gäller Isil. Det handlar om inflödet av stridande från Europa till Isil men också finansieringen av Isil. Jag vet inte om det är läge eller om det finns utrymme och om de frågorna förväntas dyka upp i den här diskussionen för att det är pågående åtgärder eller om det inte kommer att lyftas fram nu. De borde vara på agendan, kan jag tycka. I dagsläget borde fler länder ha agerat och lagstiftat mot inflödet av stridande till Isil och också inflödet av kapital.

Anf.  142  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Även om det som du nämnde nu kanske inte kommer upp specifikt, har vi det som vi kallar för EU9-frukosten. Det är det bästa verktyget. Där träffas elva länder – det är logiskt, eftersom det heter EU-9 – som är mest berörda av terrorkrigsresorna och terrorismen. Där gör vi en del framstötar och diskuterar detta. Det var på det sättet vi kunde driva fram ändringen när det gällde stiftade vapen, till exempel. Det kan du vara trygg i.

Sedan var det ordförandens punkt om järnvägssäkerheten. Jag ska bara nämna att vi talar om mjuka frågor. Vi talar om beredskapsplaner och utbildning av järnvägspersonalen så att konduktörer är bättre förberedda på utrymning och sådant. Jag tror inte att det kommer att ha någon större påverkan på tågresandet.

Anf.  143  ORDFÖRANDEN:

Det var skönt. Vi tackar för informationen.

Vi går till dagordningspunkt 13, Bekämpning av organiserad och grov internationell brottslighet.

Anf.  144  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det är också bara en informationspunkt. Det finns väl beskrivet i det skriftliga materialet. Jag behöver inte trötta er med det.

Anf.  145  ORDFÖRANDEN:

Finns det några kommentarer? Jag finner att så inte är fallet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 14, Förnyad strategi för inre säkerhet.

Anf.  146  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det är samma sak här. Det finns skriftligt. Vi behöver inte diskutera det i övrigt.

Anf.  147  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att vi inte har några kommentarer på detta område.

Vi går vidare till dagordningspunkt 16 om skydd för enskilda personer.

Anf.  148  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det gäller dataskyddsdirektivet. Där har förhandlingstempot varit mycket högt sedan rådet i somras beslutade om den allmänna inriktningen för dataskyddsförordningen. Planen är att båda rättsakterna ska antas vid RIF-rådet i december.

Flera svåra och viktiga frågor i direktivet har diskuterats in i det sista. Sverige har fått god utdelning i diskussionerna. Vid rådsmötet är avsikten att rådet ska anta sin allmänna inriktning om förslaget. Därefter kan förhandlingarna med Europaparlamentet inledas.

De frågor som har varit viktigast för Sverige är att direktivet bör spegla de särskilda förutsättningar som gäller för det brottsbekämpande området. Det är därför vi ska ha ett direktiv. Regeringen bedömer att förslaget inte kommer att försvåra för myndigheter och domstolar att bedriva effektiv och rättssäker verksamhet med hjälp av modern teknik.

Direktivförslaget ger nu också tillräckligt utrymme för nationell reglering för att inte komma i konflikt med nationell straffprocessrätt. Det har varit viktigt för oss och många andra. Det finns stora skillnader mellan olika medlemsstaters rättssystem. Direktivets syfte är inte att harmonisera dem utan bara att garantera en miniminivå av integritetsskydd.

I förhandlingarna har många detaljerade och ingripande bestämmelser strukits, mjukats upp eller överlämnats till nationell lagstiftning. Den viktigaste frågan i de avslutade förhandlingarna var regler för vidarebehandling av uppgifter som samlats in för brottsbekämpande syften.

Varför är det viktigt? Kan man undra. Det ger till exempel i ett familjerättsärende möjligheten för polisen att alertera socialförvaltningen om någonting. Det finns naturligtvis ett integritetsskydd. Men det är också extremt viktigt för att man ska kunna vidta rätt åtgärder att polisen har rätt att överlämna de uppgifter som man i dag har i svensk lag.

Här har Sverige lyckats få de förtydliganden som krävs för att inte hindra samarbete mellan myndigheter. Förslaget tar också nu full hänsyn till både offentlighetslagstiftningen och arkivlagstiftningen.

Det har också varit viktigt att slå vakt om det brottsbekämpande samarbetet med tredjeländer. Regeringen bedömer att förslaget sörjer för balans mellan kraven på internationellt samarbete mot brott och skyddet för den enskildes integritet.

En annan fråga som har varit aktuell in i det sista har varit genomförandetiden. Många medlemsstater, inklusive Sverige, har drivit att den bör bara längre än två år. Det har varit viktigt för regeringen att markera i denna fråga eftersom medlemsstaterna riskerar böter och viten om de inte genomför direktivet i tid.

Inför rådsmötet har ordförandeskapet uppgett att man kommer att förlänga genomförandetiden till tre år. Det är värt att nämna för dem som var med i justitieutskottet. När jag föredrog ärendet i går trodde jag inte att det skulle vara möjligt. Men det har vi nu lyckats med. Jag hade fel.

Direktivet ska omfatta även rent nationell uppgiftsbehandling för brottsbekämpande syften. Regeringen bedömer att helhetsresultatet av förhandlingarna har blivit tillräckligt bra för att förslaget om nationell tillämpning ska kunna godtas.

Anf.  149  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Det har varit en lång diskussion. Det är en viktig fråga, och det får stora konsekvenser. Förhandlingarna har pågått under en längre tid. Riksdagen var väldigt orolig, och vi skrev också ett motiverat yttrande i frågan.

Efter ett antal diskussioner i utskottet, bland annat den 17 september och i går, uppfattar vi att ståndpunkterna har förtydligats och förbättrats. Samtidigt har det varit en viss framgång i förhandlingarna. Det gör att vi är nöjda med ståndpunkten som den ser ut i dag.

Jag tror också att vi blir starkare när vi de facto får ståndpunkter som är ganska klara och tydliga och framför allt vidmakthåller och visar den inriktning som Sverige haft hela vägen i förhandlingarna. Vi tackar för de förändringar som har skett i enlighet med våra önskemål.

Anf.  150  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går över till dagordningspunkt 17, Europeiska åklagarmyndigheten.

Anf.  151  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det är en favorit som vi nog inte kommer att komma undan. Vi kommer att få träffas och tala om den många gånger.

Medlemsstaterna har i princip kommit överens om artiklarna 24–33 och 35 i förslaget om inrättande av Europeisk åklagarmyndighet, Eppo. Ordförandeskapet önskar nå överenskommelse om partiell allmän inriktning om dessa artiklar för att kunna gå vidare i förhandlingarna rörande övriga delar av förordningen.

I juni kom de flesta medlemsstater i princip överens om de första 16 artiklarna. Portugal var emot. Det handlar om organisation, ledning med mera. Nu handlar det om myndighetens arbetsmetoder. Det beskriver hur Eppo ska hantera sina arbetsuppgifter och vilka befogenheter Eppo-åklagare ska ha. Det handlar också om hur Eppo ska agera i mål med flera medlemsstater inblandade.

Vi har fått mycket av det vi ville i förhandlingarna. Det mesta av det som nu tas upp är acceptabelt. En avgörande fråga kvarstår dock. Artikel 25 kan innebära att Eppo får större möjligheter till hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation än vad motsvarande svenska åklagare enligt lagens lagstiftning. Det är inte acceptabelt. Regeringen kan inte stödja ett sådant förslag. Förhandlingarna går i övriga delar i rätt riktning. Vi är inte helt nöjda med den lösning som föreslås för gränsöverskridande samarbete men anser att den är godtagbar.

Ställningstagandet att vi kan godta alla artiklar utom artikel 25 bygger på att det inte under de närmaste dagarna görs någon justering av innehållet i dessa i negativ riktning för Sverige. Det handlar inte om ja eller nej till Eppo. Det handlar bara om att vi kan gå vidare till nya artiklar.

Anf.  152  KRISTER HAMMARBERGH (M):

I det här fallet är det bara ett medskick. Vi vet vad vi har för åsikter bland de olika partierna i riksdagen. Fortsätt att titta på artiklarna och jobba länge med artikel 25. Det kan kanske finnas anledning att jobba med fler artiklar än så och att huvudsakligen inte vara så nöjda. Ju längre dessa förhandlingar pågår, desto bättre.

Anf.  153  ORDFÖRANDEN:

Vi vet att Folkpartiet stöder inrättandet av åklagarmyndighet, Tina Acketoft.

Anf.  154  TINA ACKETOFT (FP):

Jag vill bara notera att regeringens ståndpunkt inte innebär något slutligt politiskt ställningstagande i frågan. Jag är tacksam för detta.

Anf.  155  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Det är väl känt även vad vi tycker, men jag vill ändå säga det. Vi från Sverigedemokraterna motsätter oss Eppo i sig och därmed att Eppo får inrättas och få befogenheter. Därmed anmäler vi avvikande mening.

Anf.  156  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Vi tar inte ställning nu, så det är svårt att ha en avvikande mening i den delen. Men det överlåter jag till er.

Anf.  157  ORDFÖRANDEN:

Dessutom finns det väl fler som har kritik mot detta inrättande. Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Finns det någonting som statsrådet vill tillägga om dagordningspunkt 18 om övriga frågor? Nej.

Vi går vidare till dagordningspunkt 20, Migrationskrisen. Även här finns en ny handling som skickades ut i mejlet kl. 22.36 i går.

Anf.  158  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Till dess visste vi inte ens vad den skulle handla om. Det var väl bra att vi i varje fall fick den handlingen.

Det är en allmän debatt och allmän diskussion om rättsliga aspekter i samband med migrationskrisen. Det är ett allmänt mischmasch, får man säga, där bland annat hatbrott och andra saker ska tas upp. Det enda vi gör är att vi tar upp gamla kända svenska ståndpunkter som vi alla är överens om. Vi kan inte göra saker som beskär yttrande- och tryckfrihet. Det får inte leda till en ökning av EU:s budget, etcetera. Jag tror att det räcker så.

Anf.  159  ORDFÖRANDEN:

Det har vi diskuterat förr. Det finns en del av sakerna i programmet som kostar pengar. Det är känt att Sverige förespråkar att det ska hållas inom ram.

Anf.  160  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Yes.

Anf.  161  TINA ACKETOFT (FP):

Kan jag få be att gå tillbaka till punkten 17? Vår avvikande mening kvarstår vad gäller EPPO, som vi tidigare har anfört.

Anf.  162  ORDFÖRANDEN:

Just det. Men som statsrådet förklarade är det inte aktuellt i just denna förhandling. Vi känner till det och tar det till protokollet så att det inte missas.

Anf.  163  TINA ACKETOFT (FP):

Eftersom ordföranden nämnde Sverigedemokraterna vill Folkpartiet också anmäla sin mening.

Anf.  164  ORDFÖRANDEN:

Självklart. Det ska inte råda någon tveksamhet för historikerna som granskar våra protokoll var Folkpartiet har stått i denna fråga i hela processen.

Finns det några kommentarer på dagordningspunkt 20?

Anf.  165  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Det verkar vara många frågor på den här punkten. Jag läser i regeringens ståndpunkt. Även om vi inte fick den nya handlingen utgår jag från att den skriftliga ståndpunkten kvarstår som vi har sedan tidigare.

Jag läser att man behöver överväga samverkan med till exempel EU Navfor vidare innan man kan tänka sig att gå vidare på den delen. Vi tycker att det är viktigt att man överväger det igen. Jag vill bara få det bekräftat att skepsisen eller frågeställningen att man vill titta närmare på det kvarstår. Det skulle vara angeläget.

Anf.  166  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Yes.

Anf.  167  ORDFÖRANDEN:

Ja, svarade statsrådet. Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Vi har lyckats avsluta denna del av vår dagordning. Vi tackar statsrådet så mycket för närvaron.

§ 4  Transport, telekommunikation och energi

Statsrådet Anna Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 11 juni 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 8 oktober 2015

Anf.  168  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar infrastrukturminister Johansson välkommen. Jag undrar om det finns någon muntlig återrapport utöver den skriftliga från mötet den 11 juni.

Anf.  169  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Nej, det gör det egentligen inte, utan det som hände på mötet den 11 juni var att ordförandeskapet lämnade en lägesrapport vad gäller förordningen om flygpassagerares rättigheter. Det är en trög process. Det antogs en allmän riktlinje om direktivet för tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart, och ordföranden lämnade också en lägesrapport gällande det fjärde järnvägspaketet. I övrigt har ni fått en skriftlig rapport från mötet.

Anf.  170  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Fjärde järnvägspaketet. Här vill jag notera att det i morse kom en tjock lunta som ska ligga på era bord, men den finns även i mejlen.

Anf.  171  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Jag träffade trafikutskottet i tisdags, och då rapporterade jag också att det fortfarande var ett par återstående frågor. Sent i går kväll kom resultatet av de Coreperförhandlingar som jag aviserade skulle äga rum. Det som i dag ligger på bordet är att det är två återstående frågor. Vi gör inte bedömningen att de egentligen påverkar regeringens förhållningssätt eller det vi har tänkt framföra, utan oavsett var det här landar på TTE-rådet nästa vecka bedömer vi att den ståndpunkt som regeringen intagit kommer att bibehållas. Det är väldigt små justeringar. Vi tycker att det är viktigt att man nu sätter ned foten och kommer till stånd med detta så att vi kan genomföra de här förändringarna.

Det är två förändringsförslag. Det ena handlar om marknadsöppningsdelen, och det andra handlar om tillfälliga undantagsmöjligheter vad gäller upphandlad trafik. Där har ju Sverige i tidigare förhandlingar framfört att vi hade önskat att all upphandlad trafik skulle konkurrensutsättas, men flera medlemsstater har motsatt sig en sådan hållning. Vi bedömer att det inte är framkomligt att driva den frågan ytterligare, utan det undantag som nu föreslås är vi beredda att ställa oss bakom.

Anf.  172  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Det här har varit en ganska långdragen process, och vi har under processens gång hela tiden varit konsekventa med att vi inte ställer oss bakom det här järnvägspaketet. Det är ett stort paket som kommer att påverka infrastruktur och marknadsinträde på den europeiska järnvägen. Jag tycker att man måste se det här ur ett lite större perspektiv. Vi har till exempel från Sveriges sida haft mycket problem med det svenska järnvägsnätet, och ska vi då öppna för marknadsinträde och för infrastruktur på järnvägen också ur ett europeiskt och inte svenskt perspektiv menar jag att man kanske riskerar ytterligare problem i framtiden. Sedan tycker jag för övrigt att den här typen av frågor bör ha en större nationell bärighet än vad som framförs.

Dessutom innebär det här också förslag på ytterligare myndigheter på EU-nivå, alltså en ytterligare centralisering från de nationella staterna till den blivande europeiska staten.

Jag vill anmäla avvikande mening i enlighet med det som jag har anfört om det som vi tidigare har anfört i ärendet.

Anf.  173  FREDRIK SCHULTE (M):

Precis som vi har sagt i trafikutskottet välkomnar vi att regeringen har gjort positionsförflyttningar till att vara mer positivt inställd till detta. Däremot är vi negativt inställda till att man gör en översyn, och därför vill vi anmäla en avvikande mening där vi vill stryka den sista meningen i förslaget till svensk ståndpunkt så att den svenska ståndpunkten bara skulle vara: Regeringen föreslår att Sverige delar kommissionens bedömning om att en översyn av vitboken kan vänta.

Anf.  174  ORDFÖRANDEN:

Jag tror att du är inne på nästa dagordningspunkt. Du hade inga åsikter på denna punkt?

Anf.  175  FREDRIK SCHULTE (M):

Nej.

Anf.  176  EMMA WALLRUP (V):

Vi i Vänsterpartiet är kritiska till det fjärde järnvägspaketet. Vi ser stora negativa sidor av just den här modellen. Därför vill jag anmäla en avvikande mening. Men jag är också lite nyfiken på att du uttrycker att man vill att all kollektivtrafik ska marknadsutsättas. Det finns ju nu ett undantag att om man bedriver kollektivtrafik i offentlig regi ska det kunna göras undantag om verksamheten blir för hotad ekonomiskt sett.

På trafikutskottet uppfattade jag att regeringen såg positivt på det här undantaget, men nu tyckte jag att det fanns en förskjutning i den åsikten. Jag undrar därför lite grann över det.

Anf.  177  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Jag vill börja med att poängtera att regeringen inte har förflyttat sig i sin position, utan de ståndpunkter som framfördes på trafikutskottet i tisdags och som framförs här i dag är de ståndpunkter som regeringen har haft åtminstone under det år som jag har innehaft den här posten. Jag vill vara tydlig med det.

När det gäller undantaget framförde jag i tisdags att Sverige har uttryckt att ett öppet tillträdesförfarande, det vill säga där man faktiskt upphandlar i konkurrens, är att föredra i ett system där man har upphandling. Det här handlar ju inte bara om kollektivtrafik, utan det handlar om järnvägstrafik generellt. Men vi har inte motsatt oss det undantag som nu är framförhandlat, framför allt av skälet att vi inte tror att det är framkomligt att justera det undantaget ytterligare. Det finns en så bred uppslutning bakom det förslaget att vi gör bedömningen att vi bör ställa oss bakom förslaget så som det ser ut.

Anf.  178  ORDFÖRANDEN:

Jag antar att Vänsterpartiet kvarstår vid sin avvikande mening.

Anf.  179  EMMA WALLRUP (V):

Ja.

Anf.  180  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga samt en avvikande mening från Sverigedemokraterna och en oliklydande avvikande mening från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Vitboken om transport.

Anf.  181  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Kommissionen har aviserat att man har för avsikt att titta på om det är lämpligt att göra en revidering av vitboken på transportområdet. Den fattades det beslut om 2011, och den är en tioårig arbetsplan, kan man säga. Man konstaterar att merparten av de punkter som finns med i vitboken är antingen genomförda eller under pågående arbete, och kommissionen gör bedömningen att det inte finns något behov av revidering.

Regeringens förslag till ståndpunkt är att vi ställer oss bakom den bedömningen, men jag vill också i det sammanhanget framföra att om världens länder enas kring hårdare högre ambitioner på klimatområdet under Parismötet vill vi ha möjlighet att återkomma med ett förslag om att man arbetar in de förändringarna i vitboken i den mån som det skulle vara lämpligt och behövas. Men det är i så fall en senare fråga, och vi delar kommissionens bedömning att det i dagsläget inte finns något behov av revidering.

Anf.  182  FREDRIK SCHULTE (M):

Jag upplever väl inte riktigt att regeringen, som ministern säger, inledningsvis under den här mandatperioden och speciellt inte under valrörelsen uttryckte några starka positiva känslor för att institutionalisera konkurrens inom kollektivtrafikområdena. Men vi lämnar den diskussionen till ett annat tillfälle.

Vi vill som sagt stryka den sista meningen i förslaget till svensk ståndpunkt så att ståndpunkten endast består av den första meningen och alltså lyder så här: Regeringen föreslår att Sverige delar kommissionens bedömning om att en översyn av vitboken kan vänta.

Anf.  183  ORDFÖRANDEN:

Ansluter sig alla allianspartierna till detta? Ja.

Anf.  184  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Om syftet med den här väntetiden är att EU-nämnden eller EU-kommissionen inte tycker att man behöver tänka om vad gäller vitboken ställer vi oss inte bakom den hållningen. Redan 2011 anmälde vi avvikande mening, eftersom det här innebär storslagna tankar, idéer och visioner som vi inte delar. Jag anmäler därför även nu en avvikande mening med hänvisning till det.

Anf.  185  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Det som föreslås förändrar inte regeringens ståndpunkt. Där redogör vi ju för att vi i andra sammanhang och i ett senare skede kan komma att ha synpunkter på till exempel luftfartspaketet och vägtrafikpaketet som vi på olika sätt kommer att arbeta med. Men som jag ser det finns det egentligen inte några tvingande skäl att ta upp detta i det här sammanhanget. Vi får nöja oss med att säga att vi ställer oss bakom kommissionens bedömning.

Däremot hoppas jag att det fortfarande är möjligt att ha ståndpunkten att man, om världens stater enas om nya mål och ambitioner på klimatområdet, har möjlighet att återkomma efter Parismötet med eventuella justeringar av målen i vitboken.

Anf.  186  ORDFÖRANDEN:

Självklart! Regeringens ståndpunkt kan ju kvarstå eftersom det är en minoritet som har en avvikande mening i den frågan.

Då noterar jag till protokollet att Sverigedemokraterna har en avvikande mening om huruvida man behöver göra en översyn eller inte. Jag konstaterar också att de fyra allianspartierna Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna har en avvikande mening om att regeringens ståndpunkt borde vara en mening lång medan resten bör strykas.

Trots det finner jag att det finns stöd för regeringens inriktning i denna fråga.

Då går vi över till dagordningspunkt 6, Nya möjligheter i samband med Europeiska fonden för strategiska investeringar och inom ramen för EU:s finansiering på transportområdet.

Anf.  187  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Det här ju en informationspunkt. Regeringen har tidigare uttryckt att vi välkomnar den så kallade Junckers investeringsplan. Däremot har Sverige inte varit särskilt aktivt för att ansöka medel ur fonden. Men vi anser att den inriktning som kommissionen har kan bidra till ökad tillväxt och bättre konkurrenskraft för EU. Vi har ingen avsikt att yttra oss under den punkten, utan vi tar bara emot information.

Anf.  188  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen.

Vi går över till dagordningspunkt 7, Övriga frågor. Här kommer bland annat cykelfrågan att tas upp.

Anf.  189  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! I anslutning till TTE-rådets möte anordnar Luxemburgs ordförandeskap ett informellt transportministermöte den 7 oktober. Under detta möte kommer Luxemburg att lägga fram ett förslag till deklaration om cykelfrågor. Det kommer inte att vara ett bindande dokument eftersom det inte ligger under någon beslutspunkt.

Ambitionen från ordförandeskapet är att de närvarande ministrarna ska ställa sig bakom en deklaration om att främja cyklandet i Europa. Jag har för avsikt att under den här punkten redogöra för Sveriges arbete med att ta fram en cykelstrategi och de satsningar som regeringen tillsammans med Vänsterpartiet gör i budgeten för åtgärder för ökad cykling.

Vi bedömer att den deklaration som läggs fram inte kommer att vara bindande och inte till sitt innehåll vara så krävande att det är något hinder för Sverige att ställa sig bakom deklarationen.

Anf.  190  ORDFÖRANDEN:

Om det är någon som har en annan åsikt finns det möjlighet att uttrycka den nu. Ni har fått deklarationsförslaget i era handlingar.

Anf.  191  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag tycker inte att det här är en fråga för EU att lägga sig i över huvud taget.

Anf.  192  ORDFÖRANDEN:

Så Sverigedemokraterna menar att EU är ute och cyklar i denna fråga.

Då finner jag att det, om det skulle bli aktuellt att på något sätt delta i ett godkännande, finns stöd i nämnden för den processen.

Vi tackar för det. Finns det någon övrig fråga som statsrådet vill ta upp?

Anf.  193  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Nej, jag är nöjd så.

Anf.  194  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi statsrådet med medarbetare för detta.

§ 5  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 18 juni 2015

Återrapport från informellt ministerrådsmöte den 16–17 juli 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 5 oktober 2015

Anf.  195  ORDFÖRANDEN:

Det här är ett förtydligande till nämnden. Ni kanske noterade i handlingarna att det var en lunchdiskussion om järnvägssäkerhet. Eftersom det var exakt samma sak som vi behandlade i anslutning till RIF-rådet förutsätter jag att nämndens åsikter är konsekventa när det gäller de båda ministerråden – bara så att det tas till protokollet.

Då välkomnar vi arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Vi undrar först om det finns någon muntlig återrapport från mötet 18 juni och från det informella mötet 16–17 juli utöver det skriftliga materialet.

Anf.  196  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Nej.

Anf.  197  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi gå vidare till den första dagordningspunkten under ministerns ansvarsområde, 5 a om riktlinjedebatten om social styrning och vägen framåt.

Anf.  198  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Det luxemburgska ordförandeskapet väljer att prioritera frågor om social styrning och den sociala dimensionen. Det är också någonting som jag har välkomnat. Nu blir det en riktlinjedebatt om detta, och ni har fått det skriftliga förslaget till ståndpunkter. Jag kommer att lyfta fram att vi välkomnar ett arbete med social progression uppåt, alltså en konvergens uppåt, när det gäller den sociala dimensionen inom unionen.

Vi vill också betona vikten av att man respekterar de nationella ländernas olika system, vilket är viktigt för oss inte minst med tanke på vår arbetsmarknadsmodell.

Jag vill också berätta för nämnden att jag kommer att göra en markering under diskussionen med anledning av frukostmötet. Det finns också med under Övriga frågor i återrapporten. Det luxemburgska ordförandeskapet har för avsikt att ha ett frukostmöte bara för de länder som ingår i eurogruppen. Detta togs upp redan på det informella mötet, och jag gjorde då en markering och jag kommer att göra det igen. Från den svenska regeringens synpunkt är det viktigt att den här diskussionen förs i hela EU-28. Det här är frågor som berör alla medlemsländer. Ska vi nå framgång behöver alla medlemsländer involveras i detta. Även om det är en egen återrapportpunkt under övrigt bör jag nämna den diskussionen här. Det står inte i det skriftliga materialet som ni har fått ut.

Anf.  199  ORDFÖRANDEN:

Vi inkluderar det i det som nämnden fattar beslut om.

Anf.  200  TINA ACKETOFT (FP):

Eller också kan vi ingå i eurosamarbetet, så har vi automatiskt access. Men jag håller med statsrådet.

Jag har en fråga. Statsrådet lyfter fram vikten av att respektera nationella kompetenser inom sysselsättningsområdet. Ändå står det: För att nå detta ”bör” man respektera … Finns det någon särskild orsak till att det inte står ”skall”?

Anf.  201  JOHNNY SKALIN (SD):

Den sociala dimensionen har man på EU-nivå pratat om under ganska lång tid. Den innefattar många olika saker. Man väger in öppna samordningsmetoden och planeringsterminen. EMU ska fungera, och man hävdar att detta är ett intresse för alla medlemsstater. Det finns ett intresse för alla medlemsstater att ekonomin och utbytet inom Europa fungerar väl. Det har inte EMU lagt grunden för. Tvärtemot har EMU skapat en grogrund för stora brister i den europeiska ekonomin som har lett till en överflyttning av resurser från olika delar av unionen på ett sätt som inte är optimalt ur ett ekonomiskt hänseende. Sedan ställer det stora krav på konvergens, att medlemsstaterna ska anpassa sig efter varandra. En storlek passar alla så att säga, och det tror jag inte på.

Det finns ingenting i historien som har visat att detta har fungerat, speciellt inte ur det här hänseendet. Det är ett stort socialt projekt i och med att EMU-området är så specifikt olikt i produktionsfaktorer, kulturella faktorer, språkbarriärer och så vidare. Det finns inte mycket som talar för att det här kommer att vara ett lyckat projekt i framtiden med nuvarande förutsättningar. Det skulle i så fall krävas en mycket större samordning av den europeiska politiken. Man skulle även behöva öppna en hel del andra kriterier.

Jag tror inte på att det här kommer att fungera. Jag respekterar de svenska väljarnas rätt att välja sin egen framtid och sitt eget öde. De svenska väljarna har valt att stå utanför EMU, men Sverige har inte något permanent undantag. För att gå med på någonting av det här tycker jag att Sveriges regering ska åka ned till ministerrådsmötet och kräva ett svenskt undantag. Om Danmark och Storbritannien kan beviljas undantag, varför kan då inte Sverige beviljas det?

Mitt krav för att över huvud taget ställa mig bakom någonting av det här är att regeringen säger sig villig att åka ned och utkräva ett permanent svenskt undantag så att vi i framtiden inte blir tvingade att gå med i ett EMU-projekt som inte fungerar och som inte heller svenska folket enligt valresultatet vill ha.

Om regeringen inte kan utfästa den garantin till mig, mitt parti och de väljare som jag företräder om att man kommer att jobba för att införa ett permanent undantag ställer vi oss inte bakom någonting som föreslås i det här ärendet. Med detta anmäler jag avvikande mening, förutsatt att regeringen inte ställer sig bakom vår begäran.

Anf.  202  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

När det gäller Tina Acketofts fråga innehåller alla formuleringar ”bör”. Det finns ingen särskild tanke med det. Det här är en första diskussion i en fråga, och i ett senare läge kanske man behöver uttrycka sig skarpare. Här är det en ganska sonderande diskussion. Det är väldigt viktigt för regeringen att man ska respektera de nationella kompetenserna.

Ett aktuellt exempel är utstationeringsdirektivet som i sin utformning ju enligt vår uppfattning inkräktar på vår kompetens.

Men det finns inget skäl till att det står ”bör” och inte ”skall”. Alla formuleringar i den här texten innehåller ”bör”. Det ska inte tolkas som att regeringen inte bedömer det som viktigt.

Jag delar inte Sverigedemokraternas syn på kulturella skillnader som ett hinder, utan jag ser det som en tillgång inom Europa, och vi har också haft nytta av det samarbetet. Jag är inte beredd att tillmötesgå Sverigedemokraternas önskan om den typen av markeringar.

Anf.  203  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7 om Arbetsmiljöagendan.

Anf.  204  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Det är nu fråga om att anta rådsslutsatser. Några kanske minns att det bara är något halvår sedan som vi antog rådsslutsatser om arbetsmiljö i Epsco, och nu har frågan väckts igen av det luxemburgska ordförandeskapet. Men den här gången har man gått längre och lyft in andra frågor som inte fanns med i de tidigare rådsslutsatserna under det lettiska ordförandeskapet. Jag har överlagt med arbetsmarknadsutskottet om rådsslutsatserna, och min bedömning är att det har gått ganska bra för Sverige. Genusperspektivet är med. Psykosociala arbetsmiljörisker är med. Man lyfter också fram behovet av att identifiera nya arbetsmiljörisker i förhållande till de nya sätt att organisera arbetet som nu växer fram.

Mitt förslag är att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom antagandet av rådsslutsatserna.

Anf.  205  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.

Anf.  206  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Riktlinjerna har varit uppe tidigare i en preliminär behandling, och som ni kommer ihåg fick inte Sverige några rekommendationer. Det har jag även tagit upp med er tidigare. Nu är vi alltså framme vid att anta sysselsättningsriktlinjerna, och mitt förslag är att Sverige ska ställa sig bakom att anta riktlinjerna.

Anf.  207  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Till skillnad från regeringen välkomnar inte vi i Sverigedemokraterna kommissionens förslag till integrerade sysselsättningsriktlinjer.

Medlemsstaternas befogenheter gällande arbetsmarknad och sociala frågor får inte försvagas. Sveriges system för lönebildning måste respekteras, något som kommissionens förslag inte lever upp till. Anmärkningsvärt är att dessa synpunkter också lyfts fram av regeringen själv i utgångspunkterna för regeringens ställningstagande men inte med tillräcklig kraft uttrycks i regeringens ståndpunkter.

Med det sagt anmäler jag avvikande mening.

Anf.  208  TINA ACKETOFT (FP):

Jag har en fråga till ministern. Vi brukar av tradition och hävd lyfta fram frågan om kvinnors deltagande i arbetslivet i EU. Finns det med här? Har jag missat det? Jag antar nämligen att vi fortfarande är på samma linje.

Anf.  209  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Ja, vi har fått in skrivningar om jämställdhet, och vi har även fått in skrivningar om att respektera den nationella lönebildningen.

Anf.  210  ORDFÖRANDEN:

Kvarstår Sverigedemokraterna ändå vid sin avvikande mening?

Anf.  211  PAVEL GAMOV (SD):

Ja.

Anf.  212  ORDFÖRANDEN:

Jag finner då att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt men att det finns en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går över till dagordningspunkt 9, Förslag till rådets rekommendation om integrationen av långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden.

Anf.  213  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Detta är en ny fråga, och det kommer att bli en första diskussion. Därefter kommer det att bli förhandlingar och närmare arbete med förslaget. Kommissionen kommer att presentera förslaget, och vi får väl lite grann se hur djup diskussionen kommer att bli runt bordet på ministerrådet. Jag har dock – förstås – för avsikt att återkomma till EU-nämnden när det blir mer skarpt läge, och innan dess till arbetsmarknadsutskottet, för att överlägga när vi har lite mer kött på benen.

Som en första kommentar, om det blir en runda, tänkte jag dock välkomna att man lyfter fram dessa frågor. Vi ser ju vikten av att man jobbar med långtidsarbetslösa. Det är en viktig fråga för den nuvarande svenska regeringen och var det även för den tidigare regeringen, och det är ett mycket stort problem på arbetsmarknaden i Europa i dag. Det handlar om vikten av att inte ge upp om en enda människa. Människor ska inte bort från arbetskraften, utan de ska i arbete även om de har varit arbetslösa under lång tid.

Anf.  214  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 10 om lägesrapporten och det sociala trepartstoppmötet om den sociala dialogen.

Anf.  215  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Detta blir väl en information från kommissionen och ordförandeskapet. På det informella mötet i Riga i våras var parterna med på mötet, och ordförandeskapet prioriterade frågorna ganska högt. Man hade också ett uppstartsmöte i mars under ledning av Dombrovskis, som är den kommissionär som ansvarar för den sociala dialogen. Nu kommer man att återrapportera från det.

Den svenska hållningen är att vi välkomnar att man har en social dialog. Utifrån våra erfarenheter kan man nå väldigt långt med att ha ett nära samarbete med arbetsmarknadens parter.

Anf.  216  ORDFÖRANDEN:

Väntar sig ministern att vi ska yttra oss i denna fråga? Nej. Då tackar vi för informationen.

Vi har kommit till övriga frågor. Finns det någonting ministern vill ta upp muntligt om dessa?

Anf.  217  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag nämnde redan tidigare informationen från frukostmötet för ministrarna inom eurozonen.

Anf.  218  ORDFÖRANDEN:

Där fanns det stöd för ministerns åsikt.

Anf.  219  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Utöver det har jag inga kommentarer.

Anf.  220  ORDFÖRANDEN:

Då tackar jag arbetsmarknadsministern och hennes medarbetare för närvaron.

§ 6  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 18 juni 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 5 oktober 2015

Anf.  221  ORDFÖRANDEN:

Jag välkomnar socialförsäkringsminister Strandhäll till mötet. Jag inleder med att fråga om det finns någon muntlig återrapport från mötet den 18 juni, utöver det vi redan har fått skriftligt.

Anf.  222  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Nej, det tror jag inte.

Anf.  223  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi gå rakt in på dagordningspunkt 5 och den bit som inte togs upp av minister Johansson, nämligen bidrag till den årliga tillväxtöversikten.

Anf.  224  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Herr ordförande! Det är trevligt att vara här igen.

Vi går in på Epsco den 5 oktober. Det handlar om en delpunkt till dagordningspunkt 5, Rapport från kommittén för socialt skydd om socialpolitiska reformer för tillväxt och sammanhållning. Det handlar om godkännande av nyckelbudskap.

Kommittén för social trygghet tar årligen fram en rapport som sammanfattar vilka socialpolitiska reformer som är aktuella i medlemsstaterna. Rapporten kompletterar den information som presenteras i de nationella reformprogrammen. Utifrån 2015 års rapport har ett antal nyckelbudskap tagits fram som inspel till kommissionen inför att den ska presentera sin årliga tillväxtöversyn senare i höst. Epsco förväntas ställa sig bakom dessa nyckelbudskap.

Nyckelbudskapen för bland annat fram att medlemsstaterna i sina reformer på det socialpolitiska området bör sträva efter en bättre social situation i unionen, med ökad jämlikhet och jämställdhet. Bland annat framhålls vikten av särskilda insatser för att tillförsäkra

• moderna sociala trygghetssystem

• tillgång till kvalitet i förskola och omsorg för personer med långvarigt vårdbehov

• hållbara pensionssystem

• insatser mot arbetslöshet

• en väl fungerande hälso- och sjukvård.

Tillgången till förskola och omsorg för personer med långvarigt vårdbehov är särskilt viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv då detta förbättrar förutsättningarna för ett ökat kvinnligt arbetskraftsdeltagande.

Nyckelbudskapen är formulerade på en övergripande nivå som ger utrymme för varje medlemsstat att utforma sina egna reformer. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom dessa nyckelbudskap.

Anf.  225  JOHNNY SKALIN (SD):

När det gäller nyckelbudskap, planeringsterminer och budskap från EU-kommissionen och EU om hur vi ska hantera våra egna, interna angelägenheter brukar det påtalas att det bygger på frivillighet. Det gör det kanske till en mycket hög grad – åtminstone för oss länder som fortfarande inte är med i EMU fullt ut, vad gäller planeringsterminen – men det bygger hela tiden på att man centraliserar politiken i Europa. Direktiven ska komma från centralt håll: Så här bör ni utföra er politik.

Jag tycker att det är fel väg att gå. Jag tycker att det är väljarna i varje enskilt medlemsland som ska bestämma inriktningen för den egna politiken, inte några byråkrater från en EU-kommission som dessutom inte ens är folkvald.

När det gäller de nyckelfaktorer som tas upp undrar jag om inte vi själva kan komma fram till slutsatser om vad som är bäst för oss här. Måste vi ha några tjänstemän på europeisk nivå som kommer fram till detta? Det är klart att vi ställer oss bakom en ambition att öka jämställdheten i Sverige, och vi ser det såklart även som positivt om jämställdheten ökas i Europa. Att vi ska behöva föra diskussionen på det här sättet, på europeisk nivå, tycker jag däremot är överflödigt.

Jag anmäler därför avvikande mening. Jag tycker nämligen inte att diskussionen behövs.

Anf.  226  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Ordförande! Jag tackar statsrådet för föredragningen. Jag har en konkret fråga. Statsrådet sa ”utifrån 2015 års rapport”, men det står 2014 i våra papper. Jag vet inte om jag hörde fel eller om statsrådet sa fel.

I övrigt ser jag och vårt parti detta som ett samtal och en dialog. Det är alltså ingenting där vi tar ställning till lagstiftning eller så, utan det är ett samarbete och ett samtal – som jag tycker är viktigt. Det är bra frågor kring jämlikhet och jämställdhet, så vi stöder det.

Anf.  227  ORDFÖRANDEN:

I de handlingar vi har framför oss står det 2015.

Anf.  228  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Det är 2015 som är det korrekta årtalet, och detta ska ju vara ett bidrag till tillväxtrapporten för 2016. Det ska alltså vara helt korrekt som jag har angivit det.

Anf.  229  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga men att det finns en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Tillräckliga pensionsinkomster mot bakgrund av en åldrande befolkning. Den är uppdelad i a och b.

Anf.  230  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Jag kommer att presentera dagordningspunkt 6 a och b i en följd, där 6 a berör nyckelbudskap om skäliga ålderspensioner och 6 b handlar om rådsslutsatser om skäliga ålderspensioner.

Punkt 6 a gäller tillstyrkandet av nyckelbudskapen till rapporten om skäliga ålderspensioner i kontexten av ett åldrande samhälle. Utifrån de demografiska och ekonomiska utmaningarna tog kommittén för social trygghet och kommissionen fram rapporten Pension Adequacy Report: current and future income adequacy in old age in the EU. I denna rapport undersöks om och hur medlemsstaterna har möjlighet att bevilja skäliga ålderspensioner.

Utmaningen för många länder är att leverera tillräckliga pensioner i ett hållbart pensionssystem för människor nu och i framtiden. Rapporten fokuserar på vikten av ett längre arbetsliv och de förändringar som behövs på arbetsmarknaden så att äldre människor ska kunna stanna kvar längre. Den belyser också hur kvinnor och män ska få mer jämställda pensioner i framtiden. Ur rapporten lyfts ett antal nyckelbudskap fram, och det är dessa nyckelbudskap rådet förväntas ställa sig bakom. Nyckelbudskapen är formulerade på en övergripande nivå som ger utrymme för varje medlemsstat att utforma sina egna reformer.

Punkt 6 b gäller godkännandet av rådsslutsatserna kring rapporten. Rådsslutsatserna behandlades senast vid mötet i rådsarbetsgruppen för sociala frågor den 22 juli i år. Sverige välkomnar rådsslutsatserna, som belyser hållbarhetsaspekter när det gäller framtida pensionssystem och jämställdhetsperspektivet väl. Rådsslutsatserna nämner medlemsstaternas kompetens att själva besluta om sina pensionssystem, något som Sverige värnar samtidigt som vi naturligtvis också välkomnar ett erfarenhetsutbyte och jämförande studier.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom nyckelbudskapen och rådsslutsatserna.

Anf.  231  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Jag tackar statsrådet för föredragningen.

Från Sverigedemokraternas sida ansluter vi oss till den avvikande mening i detta ärende som vi anmälde i socialförsäkringsutskottet. Vi anser inte att detta är en EU-kompetens utan snarare en nationell kompetens. Vi ansluter oss alltså till den avvikande meningen.

Anf.  232  MIKAEL CEDERBRATT (M):

Herr ordförande! Jag har en lite nyfiken fråga. Pensionssystemet bygger väldigt mycket på antalet arbetade timmar. Vi har en åldrande befolkning, och det finns en diskussion här om att man ska försöka vara kvar i arbetslivet längre. Det står dock ingenting om arbetskraftsinvandring. Varför gör det inte det?

Anf.  233  ORDFÖRANDEN:

Min personliga reflektion är att jag saknar ett resonemang om de finansiella bitarna, som pensionssparande. Det finns en allt bredare diskussion om koldioxidbubblan på börsen. Alla fossilbaserade bolag är fullvärdesvärderade på att de kan tömma alla sina reserver. Men om alla bolag gör det får vi sex graders temperaturförändring, vilket skulle totalförstöra ekonomin och samhällena. Ett resonemang kring hållbar pensionsförvaltning, även den finansiella biten, tycker jag att man kunde ha lyft fram lite tydligare i dessa rapporter.

Anf.  234  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Herr ordförande! Vår ingång i detta har mycket varit utifrån ett jämställdhetsperspektiv och framför allt utifrån äldre, mindre bemedlade kvinnor och den situation som de har. När jag efterhör med mina kollegor förstår jag att de frågorna över huvud taget inte har varit uppe till diskussion i samband med detta. Vi får väl helt enkelt ta med oss de frågeställningar som ni för fram här i dag.

Anf.  235  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i båda frågorna – det är ju en uppdelning i a och b – och att det finns en avvikande mening i båda frågorna från Sverigedemokraterna.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 11, Övriga frågor. Finns det något som ministern vill ta upp under den punkten?

Anf.  236  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Nej.

Anf.  237  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi så mycket.

§ 7  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Statsrådet Åsa Regnér

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 18 juni 2015

Återrapport från informellt ministermöte den 16–17 juli 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 5 oktober 2015

Anf.  238  ORDFÖRANDEN:

Då välkomnar vi statsrådet Regnér till mötet. Det finns i dag inga andra punkter under ert ansvarsområde än dagens punkt 4, som är nog så viktig. Det gäller könsfördelningen i börsnoterade bolag. Statsrådet kan kanske också berätta för nämnden om det blir någon allmän riktlinje och beslut eller om det blir en diskussion.

Anf.  239  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S):

Herr ordförande! Jag kan också kort återrapportera från det informella Epscomötet. Det ägde rum i Luxemburg i juli. Det hade kvinnor och män, jämställdhet och arbetsmarknad som sitt fokus. Det var en allmän diskussion om EU:s behov av arbetskraft och kvinnors och mäns behov av att dela på betalt och obetalt arbete.

Sverige har tagit initiativ till att begära av EU – det har också EU-parlamentet uttalat sig om – en ny strategi för jämställdhet som ska ta över efter att den nuvarande löper ut. Jag tror att den senaste noteringen är att 24 medlemsstater har anslutit sig till brevet. Som har tagits upp har det brett stöd. Det var bara en allmän diskussion om jämställdhet på arbetsmarknaden på mötet.

Jag var här precis före jul och pratade om det då nya förslaget om jämnare könsrepresentation i börsnoterade bolags styrelser. Jag frågade om EU-nämnden kunde stödja det förslaget, men jag fick inte mandat för det då.

Det är nu samma förslag som ligger. Det är en punkt där det står att man vill ha en riktlinjedebatt. Vi har under hand hört att det kanske inte ens blir så att den här punkten tas upp, eftersom det inte har hänt något nytt. Det finns inget nytt förslag, och det finns fortfarande en blockerande minoritet.

Jag begär därför inte något nytt mandat, eftersom det är samma förslag. Det är egentligen detta jag vill informera er om. Vi tror att det kommer att vara en händelselös punkt. Vi förutser inte något beslut i frågan, eftersom det fortfarande finns en blockerande minoritet runt samma förslag som ni redan har tagit ställning till.

Anf.  240  JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Tack för uppdateringen av informationen. Men jag blir lite förvirrad, eftersom det ändå finns ett förslag till regeringens ståndpunkt.

Det är lite underligt att frågan kommer upp. Det står i handlingarna att det är osannolikt att någon allmän inriktning kommer att antas. Men det finns i alla fall ett förslag här.

Därför får jag läsa upp den avvikande mening som vi hade. Den är identisk med den som vi hade den 5 december:

”Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna anser att det är viktigt att könsfördelningen inom ekonomiskt beslutsfattande blir jämnare. Men Alliansen anser inte att det finns tillräckliga skäl att införa könskvotering på EU-nivå. Varje EU-land bör själv bestämma reglerna för hur ägarna i ett företag utser styrelseledamöterna. Förslaget är inte förenligt med vare sig subsidiaritetsprincipen eller proportionalitetsprincipen.”

Då är det klart och tydligt.

Sedan har jag en liten – eller kanske stor – fråga. I den handling som har skickats ut, som är det kommenterade, står det på s. 2 i avsnittet om bakgrunden att detta kommer upp den 5 oktober, och sedan står det: ”Det finns ännu inte någon närmare information om nya ändringsförslag.” När jag sedan läste pappershandlingarna såg jag att det står: ”Det finns inte någon information.”

Är det en nyansskillnad? Finns det någon information kring detta? Jag förstår att det är en detalj, men jag studsade lite på detta. Det kanske inte betyder något, men man blir lite misstänksam, eftersom det finns en regeringens ståndpunkt här och statsrådet sedan säger något annat, att det inte är något nytt mandat.

Jag vill gärna ha bekräftat att samma ståndpunkter gäller sedan tidigare, förutom i en detaljfråga om närvaron av ingen.

Anf.  241  ORDFÖRANDEN:

Vi ska omedelbart utreda om vi har närmare information, ingen information eller vilken information som nu finns!

Anf.  242  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Vår ståndpunkt är tydlig. Vi är emot det här förslaget, och regeringen fälldes i den här frågan i julas, precis som statsrådet själv erinrade om.

Läser man de skriftliga handlingarna ser man att det står: ”Förslag till svensk ståndpunkt. Regeringen vidhåller att Sverige bör stödja förslaget.” Det är vad som står i de utskickade skriftliga handlingarna till EU-nämnden.

Nu framför statsrådet muntlig information om att regeringen inte tänker söka stöd för det. Det är ju den muntliga informationen som är den slutgiltiga. Men jag vill ändå ha förtydligat – så att det inte råder något som helst tvivel om den saken – att regeringen inte kommer att stödja detta förslag utan att regeringen respekterar den linje som EU-nämnden kom fram till i julas.

Från Sverigedemokraternas sida ansluter vi oss till Alliansens avvikande mening i det här ärendet.

Anf.  243  ORDFÖRANDEN:

Jag tror att det finns en allmän kunskap i nämnden om att regeringens fantastiska linje om att det misslyckade frivilliga försöket med att införa detta och ersätta med lagstiftning inte finner stöd i nämnden. Det tror jag är tydligt för alla.

Anf.  244  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S):

Läget är så här. Jag är medveten om majoritetens ståndpunkt i EU-nämnden vad gäller detta, och det är också Sveriges ståndpunkt i de här sammanhangen och vid det här mötet och andra möten. Det är jag alltså medveten om.

Som jag sa begär jag inget nytt mandat. Det gör jag inte eftersom det inte finns ett nytt förslag, utan det är samma förslag som ni redan har tagit ställning.

Som ni säkert känner till har Tyskland lagstiftat nationellt under tiden. Det som kanske ligger i korten är att det senare möjligen kan komma ett förslag som Tyskland skulle kunna acceptera – inte i den här diskussionen utan senare. Då kommer möjligen saken i ett nytt läge, och då kanske jag kommer tillbaka hit, fast det vet vi inte. Men till det här mötet finns det ingen sådan information, utan detta är vad som ligger.

Det kan också vara så att det inte ens blir en diskussion.

Anf.  245  ORDFÖRANDEN:

Om Tyskland skulle byta åsikt, skulle det påverka om det finns en blockerande minoritet eller ej?

Anf.  246  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S):

Då kan det ändra sig, men det förutser vi inte vid det här mötet.

Anf.  247  ORDFÖRANDEN:

Då är vi allihop på det klara med hur frågan ligger till. Då undrar jag vad jag kan konstatera. Är det en informationspunkt, en diskussionspunkt eller en beslutspunkt?

Anf.  248  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Kan man inte bara ta ett beslut om att ifall det skulle bli skarpt läge kvarstår våra tidigare avvikande meningar? Om det skulle bli ett nytt förslag förutsätter jag att ministern får återkomma som vi brukar, via telefon eller på något annat sätt.

Anf.  249  ORDFÖRANDEN:

Det låter som en bra hantering. Då är nämnden överens om att den hanteringen som gäller. Jag ser att statsrådet nickar.

Anf.  250  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S):

Det är upptaget som en diskussionspunkt, och som jag sa förutses det inte vare sig något nytt förslag eller något beslut. Jag tycker också att vi kan göra på detta sätt.

Anf.  251  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det inte finns stöd för den linje som regeringen vill driva, men att regeringen …

Anf.  252  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Vad gäller ett nytt samråd, om läget skulle förändras: Från vårt parti önskar vi att det sker per telefon och inte per e‑post. Jag vill bara ha det fört till protokollet.

Anf.  253  ORDFÖRANDEN:

Mötet är på måndag. Då är vi medvetna om att regeringen återkommer om status för denna fråga mot förmodan skulle ändras och det finns något nytt att ta ställning till.

Anf.  254  JESSIKA ROSWALL (M):

Det nya som finns att ta ställning har vi haft uppe. Vi tycker fortfarande samma sak som vi har tyckt förut, så jag förstår inte riktigt, men jag är ju inte med i EU-nämnden vid alla möten.

Jag tycker fortfarande: Det finns ett förslag från regeringen, regeringens ståndpunkt. Jag och Alliansen tycker inte så. Vi har majoritet kring vår mening, och den kommer att stå fast också på måndag. Jag vidhåller att det ska vara beslutet.

Anf.  255  ORDFÖRANDEN:

Det är vad alla är överens om, att det är beslutet. Likväl vidhåller jag min avvikande mening om att jag tycker att förslaget är utmärkt, eftersom den frivilliga metoden har misslyckats. Jag antar att detta gäller även Socialdemokraterna. Hur är Vänsterpartiets åsikt?

Anf.  256  EMMA WALLRUP (V):

Vi tycker att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det är vår linje sedan tidigare.

Anf.  257  ORDFÖRANDEN:

Då har vi klarlagt situationen. Om det uppstår något nytt som skulle föranleda att regeringen begär mandat från nämnden för någon annan linje än den som har majoritet i nämnden – det är alldeles tydligt vad det finns majoritet för i nämnden – återkommer regeringen. Men tills vidare är det den avvikande mening som har fått majoritetsstöd som gäller.

Anf.  258  PATRIK BJÖRCK (S):

Bara en liten fundering: Regeringen framför ingen ståndpunkt, så det går väl inte att konstatera något annat än att det inte framförs någon ståndpunkt. Det är ju vad ministern säger.

Anf.  259  ORDFÖRANDEN:

Förvirringen har uppstått i och med att det i det skriftliga underlaget står att regeringen vidhåller sin skriftliga ståndpunkt och att det då fanns en osäkerhet bland ledamöter i nämnden när det gäller att regeringen kanske ändå ville ha detta.

Nu har ministern mycket tydligt sagt att det inte är det som gäller, men det har funnits en vilja att återförsäkra sig om att det i sin tur inte innebär att regeringen plötsligt har en ståndpunkt vid sittande möte. Om den situationen skulle uppstå vill oppositionen ha en garanti för att regeringen återkommer i denna fråga. Så ligger läget.

Anf.  260  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Det blir nog bra i slutändan. Men vi vill inte ha en garanti för att man ska återkomma. Vi vill ha en garanti för att man inte ska gå med på detta. Det är det som det handlar om. Vi är alltså klart och tydligt emot det, herr ordförande. Det finns en majoritet för det. Jag är ledsen, men ni är i minoritet. Live with it!

Anf.  261  ORDFÖRANDEN:

Det råder ingen tveksamhet om detta hos någon. Om det inte finns någon ytterligare kommentar från statsrådet kan vi avsluta mötet på denna punkt.

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  5  MARIA PLASS (M) 2

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 3

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 3

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  10  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 3

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  12  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  14  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 5

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  16  FREDRIK SCHULTE (M) 5

Anf.  17  JOHNNY SKALIN (SD) 5

Anf.  18  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 6

Anf.  19  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  21  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  27  EMMA WALLRUP (V) 7

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  29  EMMA WALLRUP (V) 8

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  31  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 8

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 8

§ 2  Rättsliga och inrikes frågor 9

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  34  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 9

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  36  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 9

Anf.  37  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 10

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  39  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 10

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  41  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 10

Anf.  42  ESKIL ERLANDSSON (C) 12

Anf.  43  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 12

Anf.  44  Departementssekreterare SOFIA JANSON 12

Anf.  45  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 12

Anf.  46  PAVEL GAMOV (SD) 12

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  48  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 13

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  50  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 13

Anf.  51  MIKAEL CEDERBRATT (M) 14

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  53  MIKAEL CEDERBRATT (M) 14

Anf.  54  EMMA WALLRUP (V) 14

Anf.  55  PAVEL GAMOV (SD) 14

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  57  TINA ACKETOFT (FP) 15

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  59  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 15

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  61  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 16

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  63  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 16

Anf.  64  CAROLINE SZYBER (KD) 17

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  66  MARIE GRANLUND (S) 18

Anf.  67  ESKIL ERLANDSSON (C) 18

Anf.  68  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 18

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  70  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 19

Anf.  71  TINA ACKETOFT (FP) 19

Anf.  72  ESKIL ERLANDSSON (C) 19

Anf.  73  EMMA WALLRUP (V) 20

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  75  EMMA WALLRUP (V) 20

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  77  PAVEL GAMOV (SD) 20

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  79  PAVEL GAMOV (SD) 20

Anf.  80  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 21

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  82  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 21

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  84  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 22

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  86  MIKAEL CEDERBRATT (M) 22

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  88  MIKAEL CEDERBRATT (M) 22

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  90  EMMA WALLRUP (V) 23

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  92  PAVEL GAMOV (SD) 23

Anf.  93  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 23

Anf.  94  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 23

Anf.  95  Kanslirådet JOHAN MALKAN 23

Anf.  96  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  97  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 24

Anf.  98  EMMA WALLRUP (V) 24

Anf.  99  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  100  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 24

Anf.  101  MIKAEL CEDERBRATT (M) 24

Anf.  102  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 25

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  104  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 25

Anf.  105  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  106  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 25

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  108  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 25

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  110  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 25

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  112  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 26

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 26

§ 3  Rättsliga och inrikes frågor 27

Anf.  114  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  115  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 27

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  117  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 27

Anf.  118  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  119  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 27

Anf.  120  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  121  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 27

Anf.  122  KRISTER HAMMARBERGH (M) 28

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  124  KRISTER HAMMARBERGH (M) 28

Anf.  125  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 28

Anf.  126  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  127  KRISTER HAMMARBERGH (M) 29

Anf.  128  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 29

Anf.  129  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  130  KRISTER HAMMARBERGH (M) 29

Anf.  131  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  132  KRISTER HAMMARBERGH (M) 29

Anf.  133  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  134  KRISTER HAMMARBERGH (M) 29

Anf.  135  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  136  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 29

Anf.  137  KRISTER HAMMARBERGH (M) 29

Anf.  138  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  139  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 30

Anf.  140  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  141  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 30

Anf.  142  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 30

Anf.  143  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  144  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 30

Anf.  145  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  146  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 31

Anf.  147  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  148  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 31

Anf.  149  KRISTER HAMMARBERGH (M) 32

Anf.  150  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  151  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 32

Anf.  152  KRISTER HAMMARBERGH (M) 33

Anf.  153  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  154  TINA ACKETOFT (FP) 33

Anf.  155  PAVEL GAMOV (SD) 33

Anf.  156  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 33

Anf.  157  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  158  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 33

Anf.  159  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  160  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 34

Anf.  161  TINA ACKETOFT (FP) 34

Anf.  162  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  163  TINA ACKETOFT (FP) 34

Anf.  164  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  165  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 34

Anf.  166  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 34

Anf.  167  ORDFÖRANDEN 34

§ 4  Transport, telekommunikation och energi 35

Anf.  168  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  169  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 35

Anf.  170  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  171  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 35

Anf.  172  JOHNNY SKALIN (SD) 35

Anf.  173  FREDRIK SCHULTE (M) 36

Anf.  174  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  175  FREDRIK SCHULTE (M) 36

Anf.  176  EMMA WALLRUP (V) 36

Anf.  177  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 36

Anf.  178  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  179  EMMA WALLRUP (V) 37

Anf.  180  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  181  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 37

Anf.  182  FREDRIK SCHULTE (M) 37

Anf.  183  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  184  JOHNNY SKALIN (SD) 38

Anf.  185  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 38

Anf.  186  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  187  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 38

Anf.  188  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  189  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 38

Anf.  190  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  191  JOHNNY SKALIN (SD) 39

Anf.  192  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  193  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 39

Anf.  194  ORDFÖRANDEN 39

§ 5  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 40

Anf.  195  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  196  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 40

Anf.  197  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  198  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 40

Anf.  199  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  200  TINA ACKETOFT (FP) 41

Anf.  201  JOHNNY SKALIN (SD) 41

Anf.  202  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 42

Anf.  203  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  204  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 42

Anf.  205  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  206  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 42

Anf.  207  PAVEL GAMOV (SD) 43

Anf.  208  TINA ACKETOFT (FP) 43

Anf.  209  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 43

Anf.  210  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  211  PAVEL GAMOV (SD) 43

Anf.  212  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  213  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 43

Anf.  214  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  215  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 44

Anf.  216  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  217  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 44

Anf.  218  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  219  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 44

Anf.  220  ORDFÖRANDEN 44

§ 6  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 45

Anf.  221  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  222  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 45

Anf.  223  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  224  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 45

Anf.  225  JOHNNY SKALIN (SD) 46

Anf.  226  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 46

Anf.  227  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  228  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 46

Anf.  229  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  230  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 47

Anf.  231  PAVEL GAMOV (SD) 47

Anf.  232  MIKAEL CEDERBRATT (M) 47

Anf.  233  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  234  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 48

Anf.  235  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  236  Socialförsäkringsminister ANNIKA STRANDHÄLL (S) 48

Anf.  237  ORDFÖRANDEN 48

§ 7  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 49

Anf.  238  ORDFÖRANDEN 49

Anf.  239  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S) 49

Anf.  240  JESSIKA ROSWALL (M) 49

Anf.  241  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  242  PAVEL GAMOV (SD) 50

Anf.  243  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  244  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S) 51

Anf.  245  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  246  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S) 51

Anf.  247  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  248  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 51

Anf.  249  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  250  Statsrådet ÅSA REGNÉR (S) 51

Anf.  251  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  252  PAVEL GAMOV (SD) 52

Anf.  253  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  254  JESSIKA ROSWALL (M) 52

Anf.  255  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  256  EMMA WALLRUP (V) 52

Anf.  257  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  258  PATRIK BJÖRCK (S) 52

Anf.  259  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  260  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 53

Anf.  261  ORDFÖRANDEN 53