Fredagen den 19 september 2008

EU-nämndens uppteckningar 2008/09:1

1 §  Konkurrenskraft (inre marknad)

Statsrådet Ewa Björling

Återrapport från ministerrådsmöte den 29 och 30 maj 2008

Återrapport från informellt ministermöte den 17 och 18 juli 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 25 och 26 september 2008

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar handelsminister Ewa Björling välkommen till dagens sammanträde. Vi har i dag en preliminär dagordning där frågorna kommer lite hipp som happ. Men vi får hjälpas åt att hålla ordning så att allt kommer med.

Vi börjar naturligtvis med återrapporteringen, om det finns någonting att säga där. Varsågod.

Anf.  2  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Fru ordförande! Jag vill inleda med en kort återrapportering från KKR:s senaste möte den 29 och 30 maj. Vid mötet den 29 maj tackade kommissionär McCreevy ordförandeskapet för arbetet med gemenskapspatentet och samtliga medlemsstater för den konstruktiva förhandlingsviljan. Samtliga medlemsstater som uttalade sig poängterade vikten av att skapa ett bra patentsystem för Europa.

Vad gäller domstolssystemet för framtida patentsystem i Europa menar ett flertal medlemsstater, däribland Sverige, att förslaget att dela upp processen i två måltyper – ogiltighets- och intrångsmål – med olika domstolsstrukturer skapar fler problem än det löser. Sverige påtalade även vikten av att språkordningen i domstolsstrukturen måste vara såväl kostnadseffektiv som rättssäker.

Vad gäller gemenskapspatentet underströk Sverige och ett flertal andra medlemsstater vikten av att det blir billigt, inte minst för små och medelstora företag.

Förutom den längre diskussionen om patentfrågan presenterade kommissionens vice ordförande Verheugen det nya förslaget till direktiv om leksakers säkerhet. Kommissionär McCreevy informerade om läget avseende genomförande av tjänstedirektivet.

I övrigt hänvisar jag er till den skriftliga rapporten från mötet den 29 och 30 maj.

Jag ska också passa på att inledningsvis informera om att diskussionen under den informella lunch som äger rum i samband med rådsmötet den 25 september kommer att handla om översyn av det europeiska konsumentregelverket.

Anf.  3  VICE ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor om detta. Vi går då vidare.

Vi har inte fått några slutsatser från Coreper eller papper från Coreper. Vi undrar därför om ministern vet någonting om hur det har gått.

Anf.  4  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Den Coreperbehandlingen är i dag. Jag har därför inte heller några vidare uppgifter om det.

Anf.  5  VICE ORDFÖRANDEN:

Då kommer vi till 4 b. Det är ministerns punkt. Här har det inte varit någon överläggning i finansutskottet.

Anf.  6  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Fru ordförande! Vad gäller meddelandet om offentlig upphandling för en bättre miljö välkomnar Sverige kommissionens meddelande och utkastet till rådsslutsatser som båda ligger i linje med de franska, tjeckiska och svenska ordförandeskapens 18-månadersprogram.

Sverige stöder slutsatserna att det generellt är bra att försöka öka miljökraven vid offentlig upphandling så långt som möjligt med frivilliga åtgärder. Sverige stöder förslaget till slutsats där 50-procentsmålet ska vara ett politiskt indikativt och generellt mål där medlemsstaterna själva kan välja inom de tio sektorer som kommissionen har identifierat i meddelandet vilka nivåer som de vill lägga sig på.

Sverige anser att miljöanpassad offentlig upphandling är ett marknadsbaserat och kraftfullt styrmedel i arbetet med att styra samhället mot en långsiktigt hållbar konsumtion och därmed produktion.

Miljökrav ställs i dag inte i den utsträckning som är möjlig, och den offentliga sektorn bör så långt som möjligt enligt lagarna på upphandlingsområdet och enligt gemenskapsrätten ställa miljökrav vid upphandling. Att ställa miljökrav vid offentlig upphandling kan också stimulera utvecklingen av miljöteknik och innovationer. Därmed kan det bidra till att vi får ett konkurrenskraftigt näringsliv inom EU på framtida marknader med höga miljökrav.

En harmonisering av miljökriterierna inom EU minskar risken att snedvrida den inre marknaden och leder eventuellt till lägre administrativa kostnader.

Anf.  7  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Jag tackar ministern för informationen. Jag vill först säga att jag saknar att vi inte har fått någon information i finansutskottet om ärendet. Sedan tycker jag ändå att det är positivt att man ska se över miljökraven vid offentlig upphandling.

Jag vill ändå skicka med att det inte får vara så att detta gemensamma arbete, harmoniseringen, innebär att Sverige på något sätt tvingas minska sina ambitioner på nationell nivå. Jag tycker att det är viktigt att uppmärksamma det.

Anf.  8  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Fru ordförande! Jag kan bara beklaga att det inte har varit information i finansutskottet. Sverige ser detta som positivt eftersom vi ändå har försökt att driva på denna utveckling inom EU och länge jobbat med att öka miljökraven. Just därför tycker jag att det är bra att den här frågan nu kommer upp. Men det är också viktigt att påpeka att det fortfarande ändå måste vara frivilligt. Det ska inte vara tvingande eftersom det finns flera medlemsstater som inte lever upp till detta. Om det skulle vara en tvingande lagstiftning blir det också väldigt mycket annat som måste ses över.

Anf.  9  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går över till punkt 5 om meddelande från kommissionen.

Anf.  10  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Fru ordförande! Detta meddelande handlar om ökat bidrag från standardisering till innovation i EU. Det har inte varit någon diskussion i rådet. Alla är rörande överens, ska jag börja med att säga.

I mars 2008 kom ett meddelande från kommissionen om hur standardiseringen ska kunna bidra till upptagande av innovationer inom EU. Meddelandet innehåller ett stort antal förslag till hur medlemsstaterna, EU, industrin och standardiseringsorganisationerna bör arbeta för att öka europeiska företags konkurrenskraft och underlätta marknadsinträde för innovationer.

Meddelandet lyfter fram initiativ som hållbar industripolitik och pionjärmarknadsinitiativet som exempel på områden där utvecklingen av standarder skulle kunna underlätta utveckling av innovativa marknader.

Kommissionen uppmanar också industrin att införa eller utöka samarbetet för att använda standarder som stöd för innovation och konkurrenskraft på olika sätt.

De slutsatser som nu ska antas av rådet är ambitiösa och omfattande. De består av 29 punkter med betoning på att öka användningen av standardiseringen som konkurrenskraftsinstrument på den globala marknaden. De innehåller bland annat förslag för underlättande av integreringen av ny kunskap i standarderna, alltså en koppling till forskning, underlättande av deltagande i standardiseringen som tillgång till standarder för små och medelstora företag, stärkt europeiskt standardiseringssystem, immaterialrättsliga aspekter, åtgärder mot barriärer som hindrar ett genomförande och ett effektivt användande av standarder, potentialen för standardisering inom tjänsteområdet samt förändrade villkor för standardiseringen i och med globaliseringen.

Slutsatserna ligger mycket väl i linje med min syn på hur vi kan använda standardisering som konkurrenskraftsinstrument och med den regeringsskrivelse om standardisering som nu är under behandling i riksdagen. Vi stöder därför det förslag till slutsatser som föreligger för beslut.

Anf.  11  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går till punkt 7 om kampen mot varumärkesförfalskning. Först gäller det punkt 7 a.

Anf.  12  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Fru ordförande! Varumärkesförfalskning och privatkopiering är ett omfattande internationellt och nationellt problem. Det är numera fråga om en storskalig verksamhet som beräknas omsätta flera hundra miljoner US-dollar per år och som omfattar allt från exempelvis musik och film till livsmedel, flygplansdelar och läkemedel.

Som exempel på detta kan jag nämna att under år 2006 beslagtogs drygt 2,7 miljoner varumärkesförfalskade läkemedelsprodukter vid EU:s yttre gräns, vilket var en ökning med hela 384 procent jämfört med år 2005.

Inom ramen för arbetet med Lissabonstrategin har kommissionen presenterat en strategi för industriell äganderätt – IPR-strategin. I strategin redovisar kommissionen bland annat ett antal åtgärder som den avser att vidta för att motverka immaterialrättsintrång. Det handlar bland annat om att utarbeta en ny handlingsplan för tullmyndigheterna och om ökat samarbete och förbättrad information.

I strategin lyfter man också fram åtgärder för att förbättra skyddet för immateriella rättigheter utanför EU, till exempel arbetet med en ny konvention om åtgärder mot varumärkesförfalskning och piratkopiering, Anti-Counterfeiting Trade Agreement, ACTA.

Arbetet mot immaterialrättsintrång har hög prioritet inom EU och lyfts fram bland annat i 18-månadersprogrammet för de franska, tjeckiska och svenska ordförandeskapen.

Frankrike presenterade efter sommaren ett förslag till rådsresolution som nu har förhandlats i rådsarbetsgrupp och som är tänkt att antas på konkurrenskraftsrådet.

Resolutionen har fått starkt stöd av samtliga medlemsstater och går i korthet ut på att rådet välkomnar det arbete som kommissionen har aviserat på detta område.

Det är framför allt två formuleringsfrågor som har varit föremål för diskussion i rådsarbetsgruppen. Den första frågan gäller skapandet av ett europeiskt center där information om varumärkesförfalskning och piratkopiering kan samlas, analyseras och spridas till berörda kretsar. Det är fråga om en typ av kunskapscenter. Ett sådant center vore naturligtvis bra. Men Sverige och ytterligare några medlemsstater anser att vi bör undvika att binda oss vid att skapa ett sådant center till dess att vi har preciserat kostnaderna och hittat en godtagbar finansiering. Den andra frågan handlar om arbetet med en ny konvention om åtgärder mot varumärkesförfalskning och piratkopiering, där bland annat Sverige anser att det är för tidigt att uttala sig om hur efterlevnaden av konventionen ska övervakas. Det är något som vi bör återkomma till längre fram när vi vet om det blir en konvention och vad den i så fall kommer att innehålla i sak.

Anf.  13  VICE ORDFÖRANDEN:

Då kanske vi ska ta punkt 7 b om tullens handlingsplan samtidigt eftersom vi nu har tagit 7 a och c.

Anf.  14  Departementssekreterare ANDREAS NORBERG:

Det är en informationspunkt. Såvitt jag förstår kommer det bara att återrapporteras från det arbete som har gjorts med denna handlingsplan.

Anf.  15  VICE ORDFÖRANDEN:

Men 7 a är väl också en informationspunkt?

Anf.  16  Departementssekreterare ANDREAS NORBERG:

Ja, men den hänger tätare samman med 7 c som är slutsatstexten.

Anf.  17  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag tackar för återrapporten. Det är några saker som jag saknar där. Jag tycker naturligtvis att något måste göras. Man tar upp exempel med läkemedel här. Men den stora debatten som detta har kommit att handla om är fildelning, där även kommissionen skriver att man ska ta fram en handlingsplan för hur tullen bör bemöta förfalskning och privatkopiering. I USA förs det nu en debatt om tullen ska ha rätt att beslagta mp3-spelare och så vidare i jakten på privatkopierade produkter. Där har det efterfrågats information om ACTA-överenskommelsen som ministern också redogjorde för. Då är frågan: Hur går diskussionen där? Det är nämligen kommissionen som är förhandlingspart i detta sammanhang. Hur mycket information har vi om hur diskussionerna går där?

Sedan håller jag givetvis helt med regeringen om att skapandet av detta europeiska center är lite tidigt påtänkt. Man måste veta mer innan man utlovar något sådant i en resolution. Där tycker jag faktiskt att Sverige ska driva på att det inte nämns över huvud taget. Det är någonting som får komma längre fram. Tyvärr är skapande av fler och fler olika centrum och myndigheter populärt i EU. Jag tycker att vi ska hålla takten även där från svensk sida.

Anf.  18  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Eftersom vi har många små och medelstora företag i landet skulle jag vilja höra något om ett eventuellt europeiskt patent som omnämns i underlaget. Det står att kommissionen ska fortsätta att ”verka för” detta.

Nu är detta i ett oerhört tidigt skede så jag begär inte att det ska finnas några färdiga idéer etcetera. Är det ändå någon som kan ge en återkoppling till hur detta tas emot av andra länder? Finns det en sannolikhet för att det kommer att kunna infrias inom överskådlig tid?

Anf.  19  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Fru ordförande! Först vänder jag mig till Ulf Holm. Det stämmer, det handlar mycket riktigt också om fildelning, därför att den här strategin omfattar alla typer av immaterialrättsintrång. Men vissa av åtgärderna, till exempel tullmyndigheternas arbete, tar av naturliga skäl sikte på fysiska varor.

När det gäller ACTA är det egentligen Japan och USA som har tagit initiativ till en ny konvention om åtgärder mot piratkopiering och varumärkesförfalskning. Avsikten är att avtalet ska ingås med likasinnade, bland annat EU, Schweiz, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Mexiko och Singapore. Förhoppningen är att ACTA i ett senare skede också ska kunna accepteras som standard av andra intresserade länder. Men vi ska veta att de här förhandlingarna verkligen är i inledningsskedet så det är alldeles för tidigt att säga någonting om vad det kommer att bli av detta.

Det är väldigt beklagligt att det just nu är stor sekretess runt de här förhandlingarna. Vi vet att det förekommer samtal mellan olika stater, men det är inga officiella möten och därmed finns det heller inga officiella förslag eller slutsatser ännu. Det är i ett för tidigt skede. Så fort det finns ett komplett förslag till konvention ska vi naturligtvis titta närmare på det. När arbetet har fortskridit räknar vi också med att kunna vara mycket mer öppna.

Bengt-Anders talade om små och medelstora företag och Europapatent. Framför allt för små och medelstora företag vore det väldigt bra om man kunde få fram ett gemenskapspatent. Som det är i dag kan man säga att det egentligen är ett stort handelshinder för små och medelstora företag att faktiskt kunna exportera till många olika EU-länder. Vi hoppas att det här kan ske så snart som möjligt och att det viktiga arbete som pågår inom Small Business Act också når resultat.

Anf.  20  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Något preciserat: Hur tas detta emot av övriga länder? Är det bara vi som driver frågan? Vilken är regeringens uppfattning om möjligheten att nå framgång? Det är ganska svagt formulerat, tycker jag, när det står att man ska ”verka för”. Det är näst intill till intet förpliktande.

Anf.  21  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Fru ordförande! Det är inte bara Sverige som verkar för det här. Det finns flera andra länder, bland annat Tyskland, som tycker att det här är en mycket viktig fråga. Den drivs från flera olika håll.

Det var också en sak som jag missade när det handlade om piratkopiering och varumärkesintrång, lite mer om förhandlingsläget. Jag ska be att få hänvisa till kanslirådet Stefan Johansson.

Anf.  22  Kanslirådet STEFAN JOHANSSON:

Det började med informella diskussioner om ACTA. Sedan är det tänkt att ACTA ska inkludera en hel del frågor som omfattas av medlemsstaternas kompetens. Det är alltså inte så att det är kommissionen som företräder oss fullt ut, utan kommissionen och ordförandeskapet för de facto diskussionerna för vår räkning. Men ståndpunkten förankras i hela EG-kretsen. Tanken är att det ska bli en konvention som så småningom också ratificeras av medlemsstaterna.

Anf.  23  MARIE WEIBULL KORNIAS (m):

Fru ordförande! Jag tycker att det är väldigt bra att få till stånd en europeisk strategi för industriell äganderätt. Det här är en viktig konkurrensfråga för unionen.

Handelsministern berättade lite om de många läkemedelsprodukter som har beslagtagits, 2,7 miljoner. Min fråga handlar lite om var tyngdpunkten i diskussionerna ligger. Vilken typ av produkter är viktigast för Europa? Ligger det på läkemedel, ligger det på fildelning eller ligger det på varumärkesförfalskning? Hur går diskussionerna där?

Anf.  24  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Fru ordförande! Jag tror inte att man ska ägna sig åt att värdera vilken del som är viktigast. Det var därför jag började med att säga att den här strategin ska omfatta alla typer av immaterialrättsintrång. Men som jag också sade tar tullmyndigheternas arbete av naturliga skäl sikte på fysiska varor.

Det är också viktigt att säga att myndigheter, alltså polis och tull, samarbetar med rättighetshavarna. Det är nödvändigt därför att det finns så många kopior som är så skickligt gjorda att polis och tull faktiskt måste ta hjälp av rättighetshavarna för att kunna skilja äkta varor från kopior. Det gäller både fysiska varor och andra saker.

Anf.  25  ULF HOLM (mp):

Tack för svaret om förhandlingarna! Men jag är inte riktigt tillfreds med svaret i alla fall. Först säger ni att det är EU-kommissionen som förhandlar. Sedan sägs det att det är medlemsstaterna. I så fall borde det finnas någon input av vad den svenska regeringen anser i de här förhandlingarna. Tycker man i den diskussion som förs i de inledande förhandlingarna att det ska vara okej att tullen har rätt att gå in i mp3-spelare och så vidare i kampen mot fildelning? I Sverige har vi haft ganska mycket diskussion om fildelning över huvud taget. Detta är ytterligare en komponent.

Sedan säger ministern att vi kommer att börja diskutera detta när det finns ett komplett förslag. Jag tycker att det kanske är lite sent. Jag tycker att det skulle vara lite input redan nu eftersom diskussionen förs. Det finns till och med ett stort avsnitt på Wikipedia om det här. Jag lyckades få fram information om ett ganska långtgående förslag, därför borde det finnas någon input från den svenska regeringen när det gäller vad man anser om detta.

Det behövs någon sorts försäkran från den svenska regeringen. Hela diskussionen om den europeiska strategin för industriell äganderätt hänger ju samman med ACTA-förhandlingen. Man kan inte särskilja dem. Jag tycker att den svenska regeringen måste agera och försäkra oss att det inte handlar om bemyndiganden till tulltjänstemän att få göra sådana saker.

Anf.  26  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Fru ordförande! Till att börja med vill jag säga att den svenska regeringen inte har haft anledning att ta ställning till detta ännu, eftersom vi inte grundar det här på vad man kan läsa på Internet. Det finns ännu inget stöd för det synsättet.

Naturligtvis måste vi ha ett förslag som är mer konkret på bordet innan det är dags för den svenska regeringen att tydligt ta ställning. Det som förekommer nu är ju spekulationer.

Anf.  27  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Ministern lyckas undvika att svara på någon fråga. Vad anser regeringen om förslag som det som förs fram nu? Det måste man kunna svara på.

Sedan beklagar jag att regeringen inte har större omvärldsbevakning, att man inte kan använda Internet som ett forum för information. Jag tror att det är ganska viktigt eftersom det faktiskt finns ganska mycket information redan nu. Det är precis som ministern eller kanslirådet sade att det framför allt är USA, Japan och några länder till som för de här diskussionerna. Men om Sverige ska vara part i de här förhandlingarna och eventuellt skriva under en konvention är det ganska bra om regeringen börjar agera nu för att få fram de svenska synpunkterna på de här frågorna.

Anf.  28  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Fru ordförande! Information på Internet är en sak, att ta ställning är en helt annan sak. Det ställningstagandet vill jag gärna grunda på mer konkreta förslag. Det vill jag vara väldigt tydlig med.

Jag kan också säga att det endast har förekommit två förhandlingsmöten, och på de mötena har vi över huvud taget inte berört intrång på Internet. Det är omöjligt att svara på i dag vad konventionen kommer att innehålla i den delen. Men naturligtvis är det viktigt att EU deltar i arbetet för att förbättra skyddet för immateriella rättigheter utanför EU och inte för att förändra vårt eget regelverk.

Anf.  29  VICE ORDFÖRANDEN:

Om jag förstår det rätt kan man väl säga att det här är ganska tidigt. När vi ska sammanfatta regeringens ståndpunkter handlar det just om den allmänna inriktningen. Sedan kommer det att komma tillbaka mycket mer detaljerat. Är det så jag ska förstå det?

Anf.  30  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Fru ordförande! Det stämmer.

Anf.  31  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag vill också tillägga att jag är mycket glad för att man kämpar emot förfalskade läkemedel. Det är inte bara så att de förstör läkemedelsbolagens finanser. Ibland är de också helt verkningslösa och ibland är de väldigt verkningsfulla. Det är en ganska farlig handel som pågår för närvarande och den ökar enormt i omfattning. Det känns bra att statsrådet verkligen arbetar mot detta.

När det gäller punkt 7 a, meddelandet, tackar vi för informationen.

Anf.  32  ULF HOLM (mp):

Jag har ingen avvikande mening gentemot regeringens ståndpunkt. Däremot skulle jag vilja uppmana regeringen att informera ansvarigt utskott i riksdagen om de här förhandlingarna som tydligen är i en inledande fas men inte helt ointressanta.

Anf.  33  VICE ORDFÖRANDEN:

Då ska jag berätta för Ulf Holm att det har varit diskussion i näringsutskottet i denna fråga.

Det är alltså under punkten 7 c, det vill säga utkastet till rådets resolution, som jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Punkt 7 b, som handlar om tullen, var också en informationspunkt.

Då har vi kommit till Övriga frågor.

Anf.  34  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Fru ordförande! Det är två övriga frågor som jag önskar ta upp.

Det handlar om leksakers säkerhet. Kommissionens förslag till reviderat direktiv om leksakers säkerhet har förhandlats i rådsarbetsgrupp i snart ett halvår. Det franska ordförandeskapet har som ambition att det här direktivet ska kunna antas av Europaparlamentet och rådet före årets utgång. En rad frågor återstår emellertid att enas om mellan medlemsstaterna, och samtalet mellan rådet och Europaparlamentet har bara påbörjats.

Sverige efterlyser strängare regler vad gäller kemikalier, kvävningsrisker och varningar. Regeringens ståndpunkt har varit föremål för samråd med civilutskottet den 22 april och tagits upp i EU-nämnden den 23 maj.

Anf.  35  VICE ORDFÖRANDEN:

Tack för det!

Anf.  36  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag vill tacka statsrådet för att hon lyfter fram just frågan om det svenska arbetet med att få strängare regler vad gäller leksaker. Det blir alldeles orimligt om vi på en punkt på dagordningen ska syssla med hållbar konsumtion och produktion och sätta upp väldigt fina formuleringar och målsättningar och om EU på en annan punkt kan få igenom regler där riktigt skumma kemikalier fortfarande finns med i leksaker. Det är tillräckligt illa med azofärgämnena i godis. Allt stöd i det fortsatta arbetet! Vik inte ner er på något sätt i denna del!

Anf.  37  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Fru ordförande! Jag vore tacksam om jag väldigt kort också fick informera om 14 b, som handlar om resultattavlan för inre marknaden.

Kommissionen kommer att presentera slutsatserna från den resultattavla som publiceras två gånger per år, den senaste i juli. Den innehåller bland annat en översikt över i vilken utsträckning medlemsländerna genomför direktiv i tid.

Europeiska rådet har kommit överens om att från om med nästa år inte ha högre genomförandeunderskott än 1 procent. Vi är därför nöjda med att kunna notera att Sveriges genomförandeunderskott uppgick till 0,8 procent och att vi därmed är ett av 18 medlemsländer som redan uppfyller den nya målsättningen.

I praktiken innebär det att vi den här gången är försenade med att genomföra 14 inremarknadsdirektiv. Det ser ut som att de flesta av de inremarknadsdirektiv som vi inte har lyckats uppfylla ligger inom området Financial Services. Jag tänker inte närmare informera om detta, men om nämnden är intresserad kan vi återkomma angående vilka direktiv det rör sig om. Huvudansvaret för det här ligger på Statsrådsberedningen.

Anf.  38  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi önskar statsrådet lycka till i Bryssel och en trevlig helg. Tack så mycket.

2 §  Konkurrenskraft

Näringsminister Maud Olofsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 29 och 30 maj 2008

Återrapport från informellt ministermöte den 17 och 18 juli 2008

Återrapport från informellt ministermöte den 21 och 22 juli 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 25 och 26 september 2008

Anf.  39  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar näringsminister Maud Olofsson med medarbetare välkommen hit. Vi börjar som vanligt med en återrapport, om det finns något som näringsministern vill dela med sig till oss.

Anf.  40  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Tack så mycket. Välkommen tillbaka efter sommaren.

Förra gången hade vi en diskussion om en vitalisering av den europeiska ekonomins konkurrens- och innovationskraft. Det är en diskussion som vi känner igen. Här har vi särskilt lyft fram småföretagens villkor. Det som Sverige har gjort under lång tid är att vi på olika sätt och vis har lyft fram råvarusituationen och råvaruförsörjningen. Vi har försökt att lyfta fram Sveriges intressen.

Vi fick för första gången en presentation av ett utkast till Small Business Act. Det var mycket diskussioner om regelförenkling, som ju är en svensk position, och vi lyfte återigen upp frågan om kvinnors företagande. Glädjande nog var det inte bara två länder utan många fler länder som pratade om kvinnors företagande. Det är åt det hållet det går, och det är vi väldigt glada över.

Sedan hade vi ett informellt rymdråd och gick igenom den resolution som vi nu ska diskutera på det kommande formella rymdrådet. Men det återkommer jag till under nästa dagordningspunkt.

Det var alltså två saker, råvaror och kvinnors företagande, som är bra saker för svensk del.

Anf.  41  VICE ORDFÖRANDEN:

Det pågår Coreperbehandling just nu. Vet ni något om vad som händer där?

Anf.  42  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Nej, de håller på just nu, så vi vet faktiskt ingenting om detta.

Anf.  43  VICE ORDFÖRANDEN:

Då går vi över till punkt 3 på den blå dagordningen, Meddelande från kommissionen till rådet.

Anf.  44  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är en diskussionspunkt inför rådet i december 2008. Vi vet alla att inför halvtidsöversynen av unionens politik för små och medelstora företag bestämde man att man skulle samla all politik när det gäller små och medelstora företag. Det är det som kallas Small Business Act. Detta presenterades som jag sade i somras. Nu ska vi diskutera det för att få inspel till mötet i december.

Det är egentligen inget konstigt dokument, utan det är väldigt bra att man samlar ihop alla olika bestämmelser till ett enda dokument. Det gör det enklare för småföretag att agera på europeisk nivå. Vad vi säger är att det behövs lite ytterligare preciseringar, och det jobbar vi med i Regeringskansliet.

Det som vi ser positivt på är att man nu har lyft in frågan om kvinnors företagande. Nu finns den med i den här delen. Det är till och med så att EU kommer att lansera ett program för kvinnliga ambassadörer, en modell som har tagits från Storbritannien och Sverige för att vara ärlig. Vi är inte ensamma om detta.

Regelförenklingen är med som en vital del. Think small first är principen och utgångspunkten för det som ska gälla. Man har också lyft in hur småföretag ska vara med i omställningen till ett hållbart samhälle, miljöteknik och annat.

Detta är bra saker sett ur svensk synpunkt. Vi återkommer till näringsutskottet och EU-nämnden när vi har något mer konkret och när vi ska fatta beslut i december. Men processen går åt rätt håll, och det tycker jag är det bästa med alltihop.

Anf.  45  LARS LILJA (s):

Fru ordförande! Tack för informationen. Vi socialdemokrater har naturligtvis ingenting emot satsningarna på små och medelstora företag. Vi tycker att det är jättebra att regeringen jobbar för det och att man försöker samordna det inom EU.

Däremot har jag en liten fundering när det gäller slutsatserna. Det står att regeringen anser att finansiering riktad till SMF ska prioriteras framför statsstöd. Statsstöd är bara aktuellt i de fall där marknadskrafterna inte fungerar.

Jag funderar på om det här kan ställa till med några problem när det gäller vår regionalpolitik, transportstöd och annat. Vad tror ministern om det? Det är just den här skrivningen som gör att vi känner oss lite tveksamma till slutsatserna. Jag kanske kan få en kommentar.

Anf.  46  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är bra att ni är uppmärksamma. Men som vi har bedömt det ska det inte vara några problem. Vi ser snarare en ökad utveckling av olika statsstödsinsatser, i synnerhet nu när ekonomin viker. Det finns en väldigt stor uppfinningsrikedom när det gäller detta. Dock har det varit väldigt svårt att göra saker och ting som riktar sig till de små företagen. Därför tycker vi att det är bra att det finns gruppundantag och annat med i den här delen, till exempel för kvinnors företagande.

Jag tar med mig detta, för vi måste vara observanta på den typen av diskussioner. Men detta har över huvud taget aldrig kritiserats. Man har snarare notifierat det nu.

Anf.  47  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag välkomnar också det här arbetet, för jag tycker att det är väldigt viktigt att man försöker göra det enklare för småföretagen.

Däremot har jag inte förstått varför man vill bilda en ny associeringsform, europeiskt privat aktiebolag, eftersom man redan har Europabolag och så vidare. Ni skriver själva i den svenska ståndpunkten att det inte varit någon framgång. Nej, man kanske ska vidareutveckla de redan befintliga i stället för att skapa ännu en. Jag tror inte att det underlättar för företagen att veta att det finns en rad olika associeringsformer som är ungefär samma sak.

Statsrådet sade att punkterna som handlar om miljöutveckling måste preciseras, och det kan jag hålla med om. Det står väldigt lite om det. Det är i och för sig inget fel på det som står, men man skulle kunna hitta på fler saker. Jag hoppas att statsrådet förbereder mer inför rådet och att vi får besked om det finns något motstånd från något medlemsland mot satsningarna på det här.

Anf.  48  MARIE WEIBULL KORNIAS (m):

Fru ordförande! Tack, statsrådet, för bra information om SBA, som jag tycker är ett väldigt lovvärt projekt. Det är bra att det inom sätts fokus på entreprenörskap inom EU.

Jag har tittat lite på de tio principerna. Har det skett en rangordning eller skulle man kanske föreslå att det sker en rangordning?

Anf.  49  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

När det gäller privat associationsform på EU-nivå säger företagen ungefär så här: Ja, om man kan hitta något som är bra gemensamt är det okej, men så här långt har vi inte sett det. Vi har från svensk sida inte varit pådrivande för att hitta det. Ungefär så är läget nu.

Miljöutvecklingen kommer vi naturligtvis att ha ögonen på framöver, och det har att göra med nästa ärende som kommer upp, en hållbar näringspolitik, därför att en viktig del är småföretagens möjligheter att delta i innovations-, företags- och teknikutvecklingen. Där är det bara bra om riksdagens partier är med och hjälper till. Det uppskattar vi. Vi har samma synpunkt i den delen och kommer att bevaka detta.

När det gäller principerna görs det ingen rangordning. Jag tror inte heller att man ska göra det, för det är lite olika nivåer och ingångar på de här sakerna. Det är bra att principerna finns här men att vi inte rangordnar dem. Det har varit vår ståndpunkt.

Anf.  50  ANTI AVSAN (m):

Eftersom frågan om SPE-bolagen kom upp lite grann här vill jag passa på att säga något om den. Frågan har ju varit föremål för överläggningar i civilutskottet så sent som i förrgår. Vår inställning är att det är en bra målsättning som EU har på det här området, att få till stånd en fungerande associationsform till skillnad från de två som finns sedan tidigare. Man har gett ganska stora möjligheter att reglera den inre organisationen i bolaget, och det är möjligen en svårighet och ett hinder. Jag tror att det är en viktig ambition att försöka få det så enkelt som möjligt. I annat fall blir det ändå ett hinder och kanske samma effekt som med de bolagsformer vi redan har. Jag vill gärna höra en kommentar till detta.

Anf.  51  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är väldigt viktiga synpunkter. Om vi tänker oss en fortsatt process är det bra om också riksdagens utskott gemensamt följer frågan, så att vi ser när vi hamnar i ett läge där vi tycker att det är en bra åtgärd och när vi hamnar i ett läge där vi tycker att den bara försvårar. Jag hoppas att vi kan ha en fortsatt kontakt kring detta. Men ungefär så bedömer vi det, och det gör också företagen när vi pratar med dem.

Anf.  52  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i den här frågan.

Vi går nu över till punkt 4 a.

Anf.  53  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Äntligen kommer vi att ha en riktlinjedebatt om hållbar konsumtion, produktion och näringspolitik. Här ska man veta att det är ett delat ansvar mellan Miljödepartementet och Näringsdepartementet här i Sverige. Det är också ett delat ansvar mellan KKR och miljöministrarnas råd.

Tanken är att vi ska diskutera detta och att det sedan ska lyftas upp till miljöministrarna. De ska sedan fatta beslut, helst utan att ändra så mycket i det som vi har diskuterat. Vi får väl se hur det blir.

Vi tycker i grunden att det är väldigt positivt att man från europeiskt håll försöker koppla ihop näringspolitiken med uppdraget att lösa de globala klimatfrågorna. Vi har varit pådrivande från den svenska regeringens sida i den här frågan.

Det är en utvidgning av ekodesigndirektivet som till exempel handlar om ökade energibesparingar och ökad energieffektivitet. Det är bra om vi kopplar det till de gemensamma mål som vi har satt upp.

Kommissionen har sagt att man ska gå igenom olika åtgärder i förslagen för att få en mer sammanhållen åtgärdslista. Man har tagit upp detta med smartare privat konsumtion, och där tycker vi möjligen att det är lite för få åtgärder. Det är mest information till konsumenterna. Här kan man tänka sig att göra flera saker som riktar sig till konsumenterna.

Tanken är att åtgärderna ska syfta till en omställning av hela Europas näringsliv. Vi har sagt att viktiga element ska vara att höja klimat- och miljökraven på produkterna och stärka efterfrågan på klimat- och miljöanpassade produkter. Det kan handla om offentlig upphandling, teknikupphandling och annat. Inte minst ska omställningen leda till en effektiv resursanvändning, där vi från vår sida har stora intressen, men också till att vi stärker det europeiska näringslivets konkurrenskraft globalt.

Vi har lyft in innovation och forskning som en viktig del. Vi tyckte att det var lite svagt i den här delen. Vi har också en diskussion om koldioxidläckage. Där har vi sedan tidigare sagt att den optimala lösningen för vår del är en överenskommelse i Köpenhamn nästa höst.

I övrigt tycker jag att det är bra åtgärder som föreslås och att man är på god väg. Jag tycker också att det är bra att miljöministrarna och näringsministrarna sammanlänkar de åtgärder som man ska vidta för att få en hållbar näringspolitik.

Anf.  54  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Tack för informationen. Det här är avgörande för om miljöarbetet ska kunna föras framåt. Vi kan inte bara komma efteråt och sätta gränser, ha målsättningar eller vidta åtgärder utan måste i ett initialt skede av produktion och konsumtion ha ramar, regler och inriktningar som begränsar negativ miljöpåverkan.

Jag vill ta upp en aspekt. Jag är lite osäker på om det ligger hos näringsministern eller hos någon annan. Det gäller den europeiska miljömärkningen som tas upp här lite snabbt.

Den så kallade EU-blomman är mer en planta som knappast har gått i knopp ens en gång. Den har fått oerhört begränsat genomslag. Nu vill kommissionen åtgärda detta. Bland annat föreslår man eller diskuterar att företag ska kunna ansluta sig eller få Blommancertifiering gratis.

Den miljömärkning och de kriterier som gäller för Blomman kommer förmodligen inte att bli lika skarpa som de som gäller för till exempel svanmärkningen, som är ett oerhört starkt varumärke i Sverige.

Det kan finnas risker att företag i stället för att betala en rejäl avgift till Svanen och få det som ett bra försäljningsargument kan ansluta sig till Blomman som har något lägre kriterier och är gratis. Därmed minskar kraften och spetsen i det svenska miljöarbetet och företagens miljöarbete.

Jag vill fråga hur regeringen arbetar med den frågan i förhandlingarna och hur man ser på utvecklingen av Blomman i relation till redan starka miljömärkningar.

Anf.  55  SOFIA ARKELSTEN (m):

Jag har en fråga om åtgärderna. Jag vill också tacka för föredragningen. Den var bra.

Det står i texten och nämndes också om information till konsumenter för att få fram en smartare konsumtion. Det är den främsta åtgärden och det egna ansvaret, och det är sådant som vi tycker är viktigt i alliansen.

Ministern nämnde något om andra åtgärder som man skulle kunna tänka sig att föreslå. Jag undrar lite vad det skulle kunna vara för typ av åtgärder. Det är svårt att veta vad som är rätt. Jag tycker att informationsdelen är särskilt viktig.

Anf.  56  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Tack för föredragningen. Jag har samma fråga som har varit uppe tidigare. Det gäller märkningen.

Det står i kommissionens underlag att det ska vara en frivillig märkning. Vi bör veta att EU-blomman inte har varit en succé i Sverige och konkurrerar med andra. Det är rätt viktigt att vi skapar klarhet för konsumenterna i den frågan.

Det har varit en diskussion nu den senaste veckan. Det finns ekomjölk i Skåne som transporteras från Uppland med lastbil ned till Skåne för att den är slut i Skåne. Hur klimatsmart är det? Det finns en rad sådana följdfrågor.

Där är information till konsumenterna viktig. Men jag tror också att man måste vidta åtgärder. Det är bra om regeringen kan försöka få ned sådana och få in dem i dokumentet.

Generellt är målen ganska yviga. De behöver nog bli något skarpare på en del ställen. Jag hoppas att vi kan återkomma till det sedan.

Det står i dokumentet att det ska finnas frågor från ordförandeskapet men att vi inte har fått dem än. Jag undrar om vi har fått dem till i dag eller om de fortfarande är hos ordförandeskapet. Det kanske inte har formulerat frågorna. Men ministern verkar ha en del svar klara redan, och det är positivt.

Anf.  57  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Vi börjar med märkningen. Det är faktiskt en fråga för konsumentministern. Det är inte en fråga för näringsministrarna, utan det är Nyamko Sabuni som är ansvarig.

Jag tycker att det finns mycket kloka synpunkter i det ni för fram. Vi diskuterar det gemensamt mellan oss, och vi tar det med oss. Jag tycker att det finns en risk i detta. Men det är Integrations- och jämställdhetsdepartementet som ansvarar för det.

När det gäller övriga delar på konsumentsidan kan man se att energimärkning och den typen av åtgärder är viktiga konsumentfrågor. Ur näringspolitisk synpunkt är det mycket bättre att vi har den typen av driv i den här processen.

Om vi kan få europeisk energimärkning så att konsumenterna vet vad det är för kylskåp de ska köpa, vad det är för spisar de ska köpa och andra produkter, har vi gjort väldigt mycket bra saker.

Vad är det då för ytterligare åtgärder? För konsumenternas del är det till exempel bra om vi har hållbara transporter. För konsumenternas del är det bra om vi har en hållbar samhällsplanering.

Jag håller med om att information är en viktig del för medvetna konsumenter, vilket vi ändå har i Sverige. Medvetna konsumenter är också en förutsättning för att de miljövänliga produkterna ska komma fram.

Det är ytterligare saker som du kan göra för att underlätta för konsumtenterna att göra smarta miljöval. Det var ungefär det jag tänkte säga.

Anf.  58  VICE ORDFÖRANDEN:

Det var också detta med frågorna.

Anf.  59  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Frågorna kom sent i går. Jag har inte ens hunnit titta på dem, ska jag tala om. Det franska ordförandeskapet kommer lite sent med innehållet.

Den första frågan är: Hur kan man säkerställa att Europas industri ska lyckas nå en hållbar konsumtion och produktion och hållbar näringspolitik och samtidigt stärka sin internationella konkurrenskraft?

Fråga nummer två är: Bland de frivilliga obligatoriska åtgärder som föreslås i handlingsplanen, vilka bedömer ni vara mest tillämpliga?

Fråga tre är: Behöver man generalisera processen för fastställandet av gemensamma kriterier för att miljöanpassa offentlig upphandling, och om ja inom vilka tidsramar?

Anf.  60  VICE ORDFÖRANDEN:

Det var lätta frågor.

Anf.  61  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Här finns också svar.

Anf.  62  VICE ORDFÖRANDEN:

Skickades de med?

Anf.  63  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Vi har förberett i den här delen.

Vi börjar med första frågan: Hur ska vi säkerställa att Europas industri ska lyckas nå en hållbar konsumtion och produktion och hållbar näringspolitik och samtidigt stärka sin internationella konkurrenskraft? Det ligger rätt mycket i de ståndpunkter vi redan har sagt.

Vi tror att det är ett sätt att stärka konkurrenskraften. Vi tror att om Europa ligger långt framme på dessa områden stärker vi konkurrenskraften. Det är egentligen inte så hemskt konstigt. Det har vi diskuterat.

Vilka frivilliga obligatoriska åtgärder som föreslås i handlingsplanen bedömer ni vara mest tillämpliga? Jag kan inte säga vad mina handläggare har hunnit göra på det här området så här långt, som jag inte har hunnit läsa, eftersom det här kom sent i går kväll.

Vi skriver så här: Vi ser positivt på inriktningen och val av fokusområden mot bättre produkter och smartare konsumtion som presenteras i handlingsplanen. Det är en del.

Vi stöder också kommissionens ambition att sammanlänka olika åtgärder för att uppnå en hållbar konsumtion. I detta sammanhang anser vi att utvidgning av ekodesigndirektivet kommer att leda till ytterligare energibesparingar och ökad energieffektivitet. Det kan ju fungera.

Dock anser vi att det behövs fler åtgärder som presenteras för smartare privat konsumtion. Det var vad vi talade om alldeles nyligen. Även andra åtgärder som klimateffektiva trafiksystem och ekonomiska incitament är av stor betydelse, vilket bör framhållas.

Det är också av stor vikt att inte bara detaljistleden tillfrågas om synpunkter. En bredare grupp av aktörer bör involveras i dialogen med kommissionen, exempelvis små och medelstora företag.

Sedan är det detta med koldioxidläckage. Vi menar att det ska vara ett internationellt klimatavtal. Det känns som att de har fångat vad vi har sagt.

Sedan gäller det gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling. Det är Ewa Björlings frågor.

Jag beklagar att det är på det här sättet. Jag försöker att vara så uppriktig och ärlig som möjligt om vilken process som vi befinner oss i så att ni förstår. Jag tror att detta fångar det vi har sagt tidigare i diskussionen.

Anf.  64  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Tack så mycket för uppläsningen. Vi kan väl få det på mejl senare när ni är klara med de fullständiga svaren. Det är bara en riktlinjedebatt nu och inget beslut.

Ministern verkar också vara inne på att mycket information till konsumenterna är konsumentmakt. Där har Sverige generellt ganska svaga konsumentorganisationer. Vi har i stället Konsumentverket som kanske är den starkare parten, vilket skiljer mycket från andra länder.

Innebär det att regeringen kommer att göra satsningar på Konsumentverket eller konsumentorganisationer för att lyfta upp frågorna om hållbara livsval?

Anf.  65  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Vi har tillfört ytterligare resurser till våra energirådgivare, som vi också har gett uppdraget att vara klimatrådgivare. Det har varit vårt sätt att nå ända längst ut.

Jag tycker verkligen att konsumentorganisationerna är någonting viktigt och bra. Vi ska inte bara ha verk som vänder sig mot konsumenter.

Vi har nu satsat ytterligare resurser för att stärka klimat- och energirådgivningen lokalt. Det tror jag är en bra hjälp för medvetna konsumenter som de kan få i energieffektivisering i hus, när de gör val av produkter som är energieffektiva och så vidare.

Anf.  66  ERIK A ERIKSSON (c):

Fru ordförande! Jag tackar näringsministern för redogörelsen. Det är bra att du har möjlighet att ge oss frågorna och även en del svar. Jag vill återknyta till Lars Liljas kloka fråga här som har bäring på vår viktiga exportindustri.

Om det nu är så att tullar från bland annat Ryssland men även elpris kan hota vår exportindustri – jag tänker här i första hand på skogsindustrin – finns det risk att effektivisering inte sker i andra länder.

Om det nu är så, vilket våra företagsledare och fabrikschefer lokalt vittnar om, och de som är verksamma i flera olika länder vittnar om, att det finns flera olika elpriser i olika länder, har vi inte en jämbördig och likvärdig konkurrens.

Vi riskerar att fabriker i andra länder då kommer att göra effektiviseringen långt senare än vad vi har gjort i Sverige. Där har vi kommit väldigt långt bland annat när det gäller våra massabruk, om inte annat.

Jag tänkte bara göra en kort reflexion om ett annat land kan säga ja till kloka idéer från Sverige. Hur är det egentligen, handen på hjärtat, med effektiviseringen?

Visst är det bra om de säger ja. Men om de subventionerar inte bara glest lokaliserade företag eller fabriker utan kanske generellt i ett land tippar det ändå och konkurrensen snedvrids.

Jag skulle vilja höra några korta ord om det, om näringsministern vill svara.

Anf.  67  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Låt mig börja med att säga att vi har en rätt ordentlig diskussion om olika statsstödsregler. Den tycker jag har intensifierats. Det gäller inte minst med tanke på att många länder försöker att hitta protektionistiska lösningar.

Vi har till exempel nu en diskussion när det gäller Finlands agerande gentemot skogsindustrin och så vidare. Det är en mycket levande diskussion och kommer att bli det ju mer pressade olika industrigrenar är.

Vår ambition är att vi ska ha gemensamma klimat- och energikrav på europeisk nivå. Vi önskar till och med att de blir globala. Det är därför som överenskommelsen i Köpenhamn blir så väsentlig. Då har vi globala svar och globala regelverk. Det är också vad till exempel basindustrin säger. Ju mer av globala regelverk vi har, desto bättre är det.

Med de mål som EU har satt om 20-20-20 procent (minskning av växthusgasutsläpp–andel förnybar energi–energieffektivisering) och 10 procent förnybart i transportsektorn till år 2020, måste alla europeiska länder sikta mot det. Energieffektivisering är en sådan del som är generell för alla.

Minskade koldioxidutsläpp kommer också att sätta ökad press på de länder som har gjort lite. Vi har gjort mycket. Det kommer att sätta en ökad press på dem.

Det är därför när vi sitter och diskuterar ministrarna emellan som vi är så noga med att bördefördelningen måste fungera väl. Annars kommer vi att flytta problemen från ett land till ett annat.

Jag tycker att det är en mycket mer välutvecklad diskussion i dag. Men det kommer in protektionistiska inslag i detta som vi hela tiden får bevaka. Det är mer nu än vad det var tidigare. Det är väl för att ekonomin har utvecklats som den har.

Den svenska hållningen är hela tiden att det är öppen och fri handel som gäller med gemensamma regler. Ju mer vi kan ha av det, desto bättre.

Anf.  68  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag ska inte bli långrandig här. Det är viktigt när man talar om EU-regler och den globala näringspolitiken att ministern också lyfter fram tullbestämmelser som EU har. Man har till exempel stoppat lågenergilampor från Kina och belagt dem med en extra tull. Det är fullständigt vansinnigt om vi ska få bra produkter från länder även utanför EU för att minska energianvändningen.

Anf.  69  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Sverige har en mycket tydlig position i alla frågor som gäller tull, frihandel och annat. Det är Ewa Björlings ansvarsområde, men vi har en mycket tydlig linje i detta.

Anf.  70  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Vi går till punkten 6, Bättre lagstiftning. Det handlar om regelförenkling.

Anf.  71  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Här gäller det antagande av rådsslutsatser. Här har vi från franska ordförandeskapet fått en önskan om att lyfta fram tillgängligheten till lagstiftningen för företag och medborgare.

Där har man föreslagit bättre nyttjande av IT- och kommunikationsteknik. Man menar att EU-lagstiftningen ska vara lättfattlig, lättillgänglig och lättillämplig.

Man föreslår också olika förbättringar i olika rättsdatabasers innehåll, länkar mellan relevanta databaser och Internetåtkomst. Det är tillgängligheten som är det viktiga.

Vi välkomnar förslaget till rådsslutsatser. Det pågår fortfarande förhandlingar om detta. Det ser bra ut, som vi ser det. Det som vi har sagt är att det är bra men att det viktigaste är att vi förenklar.

Det här får inte vara en täckmantel för att inte göra någonting på förenklingsområdet. Vi ska förenkla regelverken, minska de administrativa bördorna och också bli effektivare på EU-nivå för att göra förenklingsarbetet.

Där ska jag som parentes säga att det finns ett ökat tryck från medlemsländerna. Där har Sverige tryckt på. Det finns också en högre ambition från kommissionen att leverera på området.

Jag tror att de känner att de måste göra något. Vi bejakar detta.

Anf.  72  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 8 om den europeiska rymdpolitiken.

Anf.  73  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är punkt 9 till och med.

Anf.  74  VICE ORDFÖRANDEN:

Och punkt 9. Ska vi ta dem gemensamt?

Anf.  75  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

När det gäller dagordningspunkt 9 är det så att vi i rymdrådet först ska diskutera den här resolutionen. Sedan ska den tillbaka till konkurrenskraftsrådet för ett beslut. Jag vill säga det så att ni vet vad som ska göras.

Vi har EU, och så har vi Esa som ansvarar för rymdfrågorna. Det är sagt att vi ska ha gemensamma möten på ministernivå, och det är rymdrådet, för att diskutera hur vi ska ta rymdpolitiken framåt. Vi ska anta ett förslag till resolution och diskutera framstegen med genomförandet av den europeiska rymdpolicyn. Sedan ska vi också identifiera prioriteringar för det fortsatta genomförandet, som det heter.

Vi har sagt att rymdsektorn är en strategisk tillgång för industrins konkurrenskraft och också för att möta samhälleliga behov, inte minst när det gäller klimat och miljö. Vi anser att på klimatområdet har rymdtekniken särskilda förutsättningar att bidra med värdefull kunskap om vår planet. Satellitdata är väsentligt för att kunna följa förändringar på jorden och i atmosfären, och det har vi nytta av.

Vi tycker att det är bra att det är rymden och klimatutmaningarna som är ett av de områden som lyfts fram i den här resolutionen. Vi tycker att det är bra att man lyfter fram internationell samverkan som en förutsättning för att Europa och Sverige ska kunna nyttja sina resurser optimalt. Vi välkomnar en fortsatt utveckling av den europeiska rymdpolicyn och kommer därför att föreslå att vi stöder förslaget till resolution.

Anf.  76  VICE ORDFÖRANDEN:

Först vill jag säga att i de egna arbetsdokumenten med kommentarer som vi får inför det här mötet står det på s. 7 att det var m och v som anmälde avvikande mening när det gällde resolutionen om den europeiska rymdpolicyn, och det är fel. Det ska vara mp och v.

Anf.  77  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Tack, näringsministern, för informationen. Jag vill ställa en fråga. I det underlag som vi har när det gäller punkt 9 står det om förhandlingsläget inför Coreper. Där finns det en enskild reservation mot att undersöka möjligheten till en ny budgetlinje för rymd. Det står att Sverige avser att aktivt stödja initiativ eller förslag som innebär en uppmjukning av texten avseende budgetlinje för rymd, men att detta inte är en förutsättning för att vi ska stödja resolutionen.

Min fråga är: Vad tycker Sverige om en ny budgetpost för rymd?

Det står att man ska ha en ny budgetpost, och under budgetära konsekvenser står det att i förlängningen skulle detta kunna få budgetära konsekvenser men att det inte binder medlemsstaterna. Då skulle jag vilja lägga till att eftersom det är oklart med finansieringen i nuläget är det viktigt att den här frågan löses innan det är för sent – jag vill påminna om Galileo – annars finns det en risk för att vi får ännu ett liknande fall som Galileo där pengar fick skjutas till i ett sent skede efter omfattande budgetförhandlingar, och det var ingen av oss här i EU-nämnden som var särskilt förtjust över detta.

Anf.  78  EVA OLOFSSON (v):

Den fråga jag vill ställa handlar om att tillvarata synergier mellan civil rymdforskning och försvarsrymdforskning och vad det mer konkret innebär. Vi är väldigt kritiska om det innebär att vi ska samordna med den militära rymdforskningen. Vi måste bevaka att vi är ett alliansfritt land. Därför vill jag att ministern svarar att vi verkligen gör detta.

Anf.  79  MARYAM YAZDANFAR (s):

Fru ordförande! Min fråga är kanske en inledning på Evas fråga. Våra partikamrater i näringsutskottet ställde frågan till statssekreterare Jöran Hägglund och fick då inget svar. Det är grunden. Vad syftar den här rymdpolitiken till? Är det militära och civila mål eller bara civila målområden som avhandlas här? Den frågan fick vi inte svar på av statssekreteraren, och därför tar jag upp den här igen.

Anf.  80  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<som tycker att man inte ska ha en budgetpost. De andra medlemsländerna har en mer öppen diskussion. Jag ska överlåta den frågan till den tjänsteman som har suttit med i diskussionerna. Då kan ni få en mer exakt genomgång av detta.

När det gäller kopplingen mellan rymd, säkerhet och försvar har jag läst i protokollet från näringsutskottet att min statssekreterare svarade där på den frågan, men jag kan gärna ta det igen. Det handlar om att vi kan använda rymdkunskap för att ha en bättre beredskap när det gäller humanitära uppdrag, krisberedskap och naturkatastrofer.

När jag träffade Esa i Paris för något år sedan var de mycket noga med att säga: Vi är jätteduktiga på rymd, och vi kan klara allt detta med satelliter. Det är inte vårt problem. Men ni måste politiskt definiera vad ni ska ha det till. Ni måste bestämma er vad ni ska ha det till.

Rymdverksamhet bidrar till teknikutveckling på väldigt många områden, till exempel när det gäller materiel, batterier, energieffektivisering och allt möjligt. Det kommer fram otroligt mycket bra teknologi. Den andra delen som jag tycker är viktig är att vi genom det här kan ha en bättre övervakning. Vi kan se naturkatastrofer, mäta klimatförändringar och använda detta till någonting vettigt. Då blir rymdverksamhet något som inte bara handlar om rymden och att Christer Fuglesang åker ut i rymden, utan då blir rymdverksamhet en del av vår forskning och också en del av vår kunskapsuppbyggnad för att kunna möta olika klimathot bättre.

Jag tyckte att det var en bra koppling som Esa gjorde som också ställde krav på oss politiker att definiera varför vi ska ha rymdverksamhet och rymdforskning. Jag tycker att svaren ligger där.

Jag överlåter till min medarbetare att ta diskussionen om budgetfrågan och hur den har gått, så ni vet hur de resonerar.

Anf.  81  Kanslirådet STEFAN RENLUND:

För att förstå detta med budgetlinjen är det viktigt att man också har bakgrunden till varför den bisats som det är frågan om finns med i resolutionen. Det har att göra med en ambition att kunna genomföra denna europeiska rymdpolicy på det sätt som avses. Det förutsätter att EU, som i dag har en roll i detta arbete, också har förutsättningar för att kunna fullgöra sina åtaganden. Därför har man sagt i resolutionen att man bör se närmare på och utveckla möjligheterna för EU där det i dag finns begränsningar. Ett sådant område är budgettekniska skäl. I resolutionen finns det en bisats som avser att man ska undersöka möjligheten av detta.

Den reservation som har gjorts mot den bisatsen är av mer formell karaktär där man menar att detta är en fråga som bör avgöras i andra forum och vid ett senare tillfälle. Om detta råder inga oklarheter. Det här är inget bindande åtagande i resolutionen. Vi avser att stödja den, men vi kan också acceptera en uppmjukning av denna bisats.

Anf.  82  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag vill anmäla avvikande mening redan nu på den här punkten eftersom jag inte tror att jag kommer att bli nöjd med svaren. Vi har pratat om det här tidigare, så jag ska inte dra hela historien.

Vi har väldigt mycket emot att EU försöker ta över den här verksamheten. Den ligger i det mellanstatliga organet Esa. Esa fungerar bra, och man har också inskrivet att det ska vara för fredliga ändamål. Nu försöker man i stället på EU-nivå få fram synergin mellan civilt och militärt, eller försvar tror jag man skrev. Det är vi väldigt oroliga för. Vi tycker inte att det ska användas på det sättet.

Esa har en väldigt bra verksamhet. I återrapporten finns också en diskussion om Esas nya program, Climate Change tror jag det hette, som man ska besluta om i november. Vissa EU-medlemmar vill ta över detta från Esa eller ha något slags samarbete. Jag uppfattar dock att man sade ifrån att det ska vara Esas projekt och att EU inte ska ha ytterligare ett projekt. Det tror jag är en väldigt viktig markering. Jag förstår inte varför EU ska försöka ta över en verksamhet som fungerar bra på Esanivå.

Då blir också slutsatsen att vi inte tycker att det ska vara några budgetlinjer i EU:s budget när det gäller detta. Det är ett mellanstatligt samarbete där de länder i EU som är med i Esa kommer att betala den vägen. Det är enklare att ha den uppdelningen. Därför anmäler vi avvikande mening på den punkten.

Anf.  83  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag vill hålla mig till den vision som finns med i resolutionen. En gång i tiden ansågs havet vara fullständigt oändligt, och nu vet vi att det finns en ändlighet även där. Sedan flyttades det över till rymden som upplevdes som fullständigt oändlig. Alla kan ha fritt tillträde till den. Nu är vi snart framme vid att det börjar bli trångt även i rymden.

Det står här att det ska syfta till att hjälpa till i det internationella samarbetet och att säkra ett europeiskt tillträde till rymden. Då är min fråga: Vilken är ministerns uppfattning om EU:s position i förhållande till andra intressenter? Är vi starka aktörer eller är vi på väg in? Det står här att EU, Esa och medlemsländerna ska koordinera de här insatserna. Är det tillräckligt eller måste vi hitta allierade i övriga globala aktörer? Jag kan se Kina, Ryssland etcetera framför mig. Var står vi i den internationella konkurrensen om rymden?

Anf.  84  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Jag är fortfarande lite osäker på vad Sverige tycker om en ny budgetpost för rymd. Jag tycker inte att det framgår riktigt när man läser det här. Jag skulle gärna vilja höra lite mer om det.

Jag undrar också om det finns skäl att samråda med finansministern i denna fråga eller om ni redan har gjort det. Jag tror att det är väldigt viktigt att man är uppmärksam på det här området så att vi inte får något som liknar Galileo.

Anf.  85  EVA OLOFSSON (v):

Jag tycker inte att jag fick något svar alls på frågan om synergieffekter mellan civil och försvar. Jag vill för Vänsterpartiets räkning fullfölja den avvikande mening vi har haft i näringsutskottet. Vi är väldigt oroliga för att det blir ett samarbete som går in på försvarsområdet. Jag skulle gärna vilja ha ett tydligt svar från ministern på den fråga jag ställde i mitt förra inlägg.

Anf.  86  MARYAM YAZDANFAR (s):

Jag tycker inte heller att näringsministern var tillräckligt tydlig. De exempel som näringsministern tog upp var naturkatastrofer och sådant. Det ingår ju i något slags civil beredskap. Vad är ändamålet med det här? Finns det militära ändamål, är det civila ändamål eller är det ett mischmasch och man vet inte? Vad tycker regeringen om det i så fall?

Anf.  87  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Om vi börjar med Europas roll kan man säga att det pågår väldigt mycket ute i världen. Det är många nya delar av världen som vill vara starka på det här området. Du nämnde Kina själv. Min bedömning – jag vill verkligen inte kalla mig expert på området, men jag har ändå rätt mycket diskussioner med dem – är att Europa kan bli en stark aktör. Det är också den diskussion som förs inom Esa och EU tillsammans. Det kräver samarbeten. Det kräver samarbeten inom EU. Det kräver också andra samarbeten.

Jag besökte Nasa när jag var i Florida senast. De är otroligt angelägna om att vi utvecklar saker och ting tillsammans. Vi har nu på rymdstationen ett sådant samarbete, men det har de ju med andra.

Jag tror att det kräver en koncentration. Det som krävs är också det som Esa sade till mig, nämligen: Definiera vad ni ska ha det till! Vi kan inte ha rymdverksamhet och rymdforskning för rymdforskningens egen skull, utan definiera vad ni ska ha det till! Sedan kan Esa leverera.

Apropå budgetdiskussionen är det så det är. Vi går in i gemensamma satsningar med budgetposter. Vi har ju anslagit ökade medel till rymdverksamheten för att kunna vara med i sådana samarbeten. Men det är Esa som är duktiga på rymd och vi politiker som är duktiga på att definiera vad det är vi ska ha det till. Det är en viktig uppdelning i diskussionen.

När det gäller kopplingen mellan rymd- och säkerhetsfrågor ser hot mot vår säkerhet annorlunda ut i dag. Det är inte bara militära hot som är hot mot vår säkerhet. Det finns också andra hot. Det är terrorhot, miljöhot, klimathot och så vidare.

Här ser jag att vi har en alldeles utmärkt möjlighet att använda rymdverksamheten för att ha en större beredskap. Det är det vi menar med samverkan mellan de här två olika delarna.

När det gäller budgetsidan är det i huvudsak ett mellanstatligt samarbete där vi lägger resurser för att samverka och finansierar olika projekt. Det är fortfarande så att länderna avgör om de vill vara med i de projekten eller inte, och vi har avtal på det här området.

Tanken är inte att EU ska ta över Esas verksamhet. Det handlar mer om att definiera vad som är rollen för rymdverksamheten. Sedan ska andra utföra det som är duktiga på det. Ministrarna är duktiga på mycket men inte på att utföra rymdverksamhet. Det handlar mer om att se att det finns en finansiering som klarar av de målsättningar som vi sätter upp.

I resolutionen står det också om fredliga ändamål. Det står ju i resolutionen, så det är tydliggjort. Resolutionen är också framtagen av EU och Esa tillsammans. Det är inte en kamp mellan EU och Esa, utan det är en gemensam resolution. Det är bara att vi diskuterar det först i beredningen med dem – vi har rymdrådet – och sedan fattar vi beslut på ministernivå.

Anf.  88  MARYAM YAZDANFAR (s):

Då vill vi socialdemokrater anmäla avvikande mening, både när det handlar om budgeten och ändamålet för rymdprogrammet.

Anf.  89  VICE ORDFÖRANDEN:

När det gäller punkt 8 på vår blå dagordning tackar vi för informationen. Det gällde förberedelserna inför rymdrådets möte.

När det gäller punkt 9, Framtiden för den europeiska rymdpolitiken, och antagandet, finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende med avvikande meningar från s, v och mp.

Då kommer vi från stort till mycket smått: 10, Nanovetenskaplig och nanoteknisk forskning.

Anf.  90  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Här handlar det också om antagande av rådsslutsatser. Det är en uppförandekod för ansvarsfull nanovetenskaplig och nanoteknisk forskning. I grunden kan man säga att eftersom det är ett starkt forskningsområde som ökar snabbt vill vi ha en uppförandekod för detta.

Det är bra för oss, för vi finns med i det här. Vi behöver stärka industrins konkurrenskraft, men det måste också finnas en uppförandekod.

Det finns oro för hälsoeffekter. Uppförandekoden har kommit till för att hantera de risker som man ser med den här forskningen. Därför tycker vi att det är ett bra initiativ. Vi tycker också att rådsslutsatserna är bra i detta.

Vi tycker också att det måste vara ett levande dokument som kontinuerligt uppdateras, för här händer det så otroligt mycket på så kort tid. Det här är verkligen saker och ting där vi kan behöva återkomma.

Anf.  91  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Det är glädjande att i förhållande till hur det har gått till på en del andra områden den här typen av frågeställningar om säkerhet finns med i ett så tidigt skede i ett forskningsområde. Dock är det oerhört viktigt – det kanske ligger på forskningsministern snarare men även inom näringsministerns område – att bevaka det. Det här ska vara frivilligt, men det gäller att följa frågan på ett sätt som gör att man säkerställer att de aspekter som finns i uppförandekoden verkligen kommer att tillämpas.

Rådsslutsatserna inleds med två strecksatser som frustar av entusiasm inför betydelsen av den här utvecklingen. Europas framtid står och faller med om vi håller oss långt framme här.

Erfarenheten är att de forskare som befinner sig i framkant att göra nya upptäckter och tillämpningar inte har särskilt svårt att få anslag, men de som sysslar med riskforskning och kanske kommer ett par steg efter och säger att det kanske inte är så bra och att man behöver ha en bredare forskningsansats har lite svårare att få anslag. Det är inte lika spännande och roligt att säga nej till saker eller att se upp.

Min uppmaning är: Fortsätt att arbeta aktivt med den här uppförandekoden! Var en slav på vagnen som viskar att riskforskning och de långsiktiga konsekvenserna av den här nya tekniken måste finnas med i hela processen!

Anf.  92  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag kan bara hålla med.

Anf.  93  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi har kommit till Övriga frågor. När det gäller näringsministern är det fråga 14 i.

Anf.  94  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är ordförandeskapet som ska informera om den formella invigningen av EIT som ägde rum den 15 september. Cecilia Björner vid den svenska ambassaden i Budapest var med i det här. Det var en lång diskussion innan vi kom till beslut. Vi satt en hel natt omkring detta. Men jag tror att det blir bra i grunden. Det är inte ett ställe, utan det är verkligen ett nätverk av olika delar som nu bildar detta. Det känns bra.

Anf.  95  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi har också fråga 14 k, Energi- och klimatpaketets inverkan på elpriset.

Anf.  96  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är en fråga från Polen, och det finns ingen information.

Anf.  97  VICE ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi näringsministern så mycket. Vi hoppas att vi kan hålla Sveriges fana högt i Bryssel, och vi önskar en trevlig helg.

Anf.  98  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Trevlig helg.

3 §  Rättsliga och inrikes frågor (migration)

Statsrådet Tobias Billström

Återrapport från ministerrådsmöte den 24 och 25 juli 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 25 september 2008

Anf.  99  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar statsrådet Tobias Billström välkommen hit. Jag är ledsen för att vi drog över. Vi hade viktiga rymdfrågor som gjorde att det blev förseningar i dagordningen. Vi börjar som vanligt med en återrapportering. Vill statsrådet tillägga något?

Anf.  100  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru vice ordförande! Det är trevligt att vara här. Jag ber att få introducera mina medarbetare, bredvid mig planeringschefen Ola Henrikson i departementet, departementsrådet Mikael Tollerz och departementssekreterare Elisabet Svenningsson, på min högra sida departementsrådet Carin Bratt, min politiskt sakkunniga Kristina Lindahl och departementssekreterare Sophie Dernelid, också från departementet.

Det gäller återrapportering från RIF-rådet den 24–25 juli. Vid detta råd informerade ordförandeskapet inledningsvis om hur förhandlingarna om den europeiska pakten för asyl och invandring och det så kallade blåkortsdirektivet och sanktionsdirektivet fortskridit. Dessa frågor finns med på dagordningen även för septemberrådet, så vi återkommer strax till dem.

Vidare presenterade kommissionen kort två nya meddelanden. Vad gäller det första om en gemensam invandringspolitik har kommissionen för avsikt att lägga fram de första förslagen till direktiv, till exempel gällande inresa och vistelse för säsongsarbetare, under 2009.

Vad gäller det andra meddelandet om en strategisk plan för asylpolitiken framkom bland annat att ändringsförslag till Dublinförordningen är att vänta i november i år.

Slutligen antogs i juli RIF-rådets slutsatser om mottagande av Irakflyktingar. Även i denna fråga återkommer jag, närmare bestämt under punkt 6 på dagordningen.

Anf.  101  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi går över till punkt 3, Den europeiska pakten för invandring och asyl. Här har det varit överläggning i socialförsäkringsutskottet.

Anf.  102  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

EU-nämnden har fått information från min statssekreterare Gustaf Lind om det franska initiativet till europeisk pakt för invandring och asyl inför RIF-rådet i juli. Förslaget presenterades alltså först vid informella RIF i Cannes den 7–8 juli och senare officiellt vid RIF-rådet i juli med information om den fortsatta processen.

Texten är nu i stort färdigförhandlad. Jag måste säga att jag är mycket nöjd med resultatet. Pakten läggs fram för godkännande i RIF-rådet nästa vecka och sedan i Europeiska rådet den 15–16 oktober.

Ni har alla sett det omarbetade förslaget. Det är daterat den 11 september. En svensk version finns från och med den 3 september och den faktapromemoria som har tagits fram av Justitiedepartementet.

Jag är särskilt nöjd med några av de förändringar som har tillkommit efter att faktapromemorian skrevs. Nu läggs större vikt vid den ekonomiska migrationens positiva effekter samt vid att arbetsmarknadens behov ska ligga till grund för arbetskraftsinvandringen till den europeiska unionen.

Det är i linje med vår egen arbetskraftsinvandringsreform här i Sverige. Det är mycket positivt att vi har lyckats påverka texten i den här riktningen.

Behovet av åtgärder för att informera om kanaler och regler för laglig invandring understryks också. Vad gäller återvandring betonas att självmant återvändande alltid är att föredra.

Som jag tror att Gustaf Lind poängterade redan i somras är asylavsnittet mycket bra ur svensk synvinkel. Det beror på att de skyddsbehövande och det gemensamma europeiska asylsystemet står i centrum. I den nya versionen understryks UNHCR:s roll, i både de interna och de externa processerna, vilket är en fråga som vi har drivit. Dessutom betonas avsikten att förbättra utbildningen av gränskontrollpersonalen om grundläggande rättigheter för skyddsbehövande.

Jag hade dessutom i förra veckan tillfälle att diskutera pakten med högkommissarien för flyktingfrågor António Guterres. Han uttryckte då sin stora tillfredsställelse över hur asylavsnittet har utformats.

Slutligen är vi nöjda med att pakten nu bekräftar den samsyn som finns kring EU:s globala ansats för migration som grund för samarbete och partnerskap med våra grannländer och grannregioner. Den globala ansatsen representerar väl vår syn på hur vi på ett brett och balanserat sätt måste arbeta med migrationsfrågan i de yttre förbindelserna. Den positiva koppling som finns mellan migration och utveckling lyfts också fram som fokus för intensifierat internationellt samarbete.

Pakten präglas av solidaritet, tanken på ömsesidigt ansvar och vikten av att bygga partnerskap med tredjeland för att åstadkomma gemensamma och hållbara lösningar.

Vid Coreperförhandlingen av texten i går gjordes ett tillägg som inte förelåg i de tidigare utkast som ni har sett. Tillägget gäller ett förslag om en ny mekanism för ökad solidaritet mellan EU:s medlemsstater med syfte att bättre hantera situationer av stor inströmning av asylsökande till framför allt de små medlemsstaterna i Medelhavet.

Länder såsom Malta och Cypern befinner sig i en prekär situation på grund av den tidvis stora inströmningen i förhållande till deras befolkningsmängd och yta. Förslaget går ut på att människor som beviljas asyl i dessa länder ska kunna erbjudas uppehållstillstånd i andra medlemsstater. Den här mekanismen ska fungera på frivillig basis och i samråd med UNHCR.

Texten ger i ett första steg kommissionen i uppdrag att se över och komma med förslag på hur en sådan solidaritetsmekanism skulle kunna utformas. Ökad solidaritet i enlighet med ett sådant här förslag tillvaratar de skyddsbehövandes intressen i linje med svensk asylpolitik.

Jag är generellt mycket positiv till det franska initiativet. Jag är nöjd med det gehör som vi har fått av Frankrike för våra synpunkter. Initiativet kommer att tillföra politisk energi till asyl- och migrationsområdet, inte minst i arbetet med ett gemensamt europeiskt asylsystem men också inför EU:s nya femårsprogram för asyl- och migrationsfrågorna, där pakten är ett viktigt avstamp.

Anf.  103  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Ja, när det gäller den här pakten för invandring och asyl är det ett dokument som vi fick till oss i mitten av juli. Då var det på franska. Vi fick den engelska varianten på sittande möte. Nu har vi det på både engelska och svenska, vilket är bra, men detta ska det alltså tas beslut om på nästa ministermöte, vilket är en väldigt snabb process.

Även om det är ett politiskt dokument ligger det också som underlag för den kommande gemensamma flykting- och asylpolitiken i EU. Det är ändå ett viktigt dokument. Därför är också innehållet viktigt.

Precis som migrationsministern sade har det gjorts förbättringar sedan i somras, och det finns en del positiva skrivningar i dokumentet. Mycket av det tog migrationsministern själv upp – jag ska inte upprepa det. Men det finns också skrivningar som vi socialdemokrater vänder oss emot.

Under samrådet i går tog jag upp frågan om en mer restriktiv familjeåtervändning som det står skrivet om. Man ska se över om familjemedlemmar – det är kärnfamiljer, vad jag förstår, barn under 18 år och make/maka – på ett bra sätt kan integreras, om de kan språket, för att de ska kunna komma till medlemslandet. Det vänder vi oss emot.

Det är också skrivningar om Frontex som vi har kritiserat tidigare i EU-nämnden. Man behöver nämligen, tycker jag, utvärdera och fundera på vilka funktioner Frontex ska ha innan man ger mer resurser och utökar funktionen, och dessutom skriver man att man ska se över ett gemensamt europeisk gränsvaktssystem.

Vi kommer att ha en avvikande mening i den här frågan.

Men det finns ju många olika verktyg och faktorer när det gäller att försöka komma åt illegal invandring. Partnerskap med tredjeland är ett sådant sätt, vilket står skrivet. Men det handlar också om att främja laglig invandring.

I just det stycket står det att man vill attrahera högkvalificerad utbildad arbetskraft, men det står egentligen inte så mycket om hur man i ordnade former kan få migration också av dem som inte har en högre utbildning.

På s. 6, punkt e, står det att man ska förbättra ömsesidig information om migration genom att vid behov förbättra de befintliga verktygen.

Vad betyder egentligen det? Eller finns det någonting i det här dokumentet som jag inte har kunnat tolka där det står mer om hur EU ska arbeta för att försöka främja laglig migration även när det gäller de människor som inte har en högkvalificerad utbildning? Det är nämligen oftast de som kommer på de skrangliga båtarna. Det är de som oftast finns illegalt i Europa. De är ganska många också. Det är min fråga. Och så ville jag då ha en avvikande mening.

Anf.  104  BODIL CEBALLOS (mp):

Vi hade en rätt ingående diskussion om det här i går i socialförsäkringsutskottet, men där var ju inte alla med. Därför tänkte jag bara upprepa några av de invändningar som Miljöpartiet har i den här frågan.

Precis som Magdalena tog upp alldeles nyss har det gått väldigt fort. Det har skett under sommaren när alla har varit borta, så att säga. Vi fick ett utkast först i juli. Det franska ordförandeskapet som tycker att det är en prioriterad fråga vill naturligtvis hinna med att göra någonting under sitt ordförandeskap och föra den här frågan framåt. Men jag har inte stort förtroende för den franska synen på asyl och invandring. Därför vänder jag mig också emot att man inte försöker få den här processen att ta den tid som behövs för att få en bra pakt, om man nu ska kalla det för pakt. Pakt är nämligen ett ord som betyder mer än vad migrationsministern faktiskt ansåg i går.

Vi har många pakter. Ja, men pakt betyder att man faktiskt bestämmer sig för att göra någonting tillsammans. Ordvalet är viktigt.

Sedan har det, som Magdalena sade, skett en hel del förbättringar. Och jag tror säkert att den svenska regeringen och den svenska delegationen har varit en stor faktor när det gäller att få till de här förbättringarna, tillsammans med några andra länder kanske.

Jag har några frågor som jag tog upp i går och som jag inte fick något riktigt bra svar på.

Det handlar om punkten om regulariseringar, som i den svenska översättningen om pakten kallas för legaliseringar, i det här fallet. Jag antar att översättarna har bestämt sig för att det är det ord som ska användas i de svenska versionerna. I övriga Europa kallar man det för regulariseringar.

I det första förslaget till pakt skulle det bara vara undantagsvis. Men i dokumentet från den här vänskapsgruppen som Sarkozy hade tillsatt stod det att det var från fall till fall. Nu står det i den här att det är från fall till fall. I ett pm, tror jag att det var, som vi fick om den här frågan till socialförsäkringsutskottet i går står det helt plötsligt att det rör sig om enskilda fall.

Jag menar att regulariseringar handlar om grupper av länder, till exempel. Man regulariserar då individerna från de länderna. Det gjorde ju Spanien – det tog vi också upp här förra gången – för nigerianer, strax efter att den här vänskapsgruppen hade diskuterat frågan.

Jag fick till svar i går att vi inte tänker genomföra några regulariseringar i Sverige, men det var egentligen inte det jag var ute efter. Jag är ute efter vad det här betyder. Hur tolkar Sverige det här? Tolkar vi det som att det är enskilda individers fall, eller tolkar vi det som att det är från fall till fall?

Jag tänker på den stora grupp afghaner här i Sverige som vi håller på att skicka tillbaka till Afghanistan där vi vet att talibanerna är på frammarsch. Vi vet inte alls hur det kommer att gå, om den afghanska regeringen verkligen kommer att kunna stå emot talibanerna. Dit vill vi skicka tillbaka människor.

Jag tycker att det vore oerhört angeläget att faktiskt regularisera den gruppen här eftersom vi inte har kommit fram någon annan väg när det gäller vårt asylsystem.

Jag skulle alltså vilja veta vad regeringen menar när det handlar om legaliseringar, enligt vår text, och om det här innebär att den här texten skulle kunna hindra andra länder från att göra regulariseringar på det sätt som man gör i Spanien, för en hel grupp.

Jag tycker att det är bra att regeringen säger att man ska betona UNHCR:s roll. Det kan ju vara ett sätt att också få våra egna myndigheter att beakta UNHCR:s rekommendationer i fortsättningen. Som det ser ut i dag anser nämligen våra domstolar att man inte behöver lyssna på UNHCR:s rekommendationer.

Det handlar om återvändande, och det är bra. Jag relaterar det till den återvändandepeng som vi har i Sverige, som ju kan vara bra för dem som frivilligt återvänder. Men sedan står det att det är särskilt för att förhindra att personer som fått den här hjälpen olagligt återvänder till Europeiska unionen. Men genom de här pengarna kanske de kan ta sig olagligt till något annat land därefter. Jag är inte riktigt överens med den här texten.

Vi pratade också om det här med cirkulär migration för att förhindra kompetensflykt. Men där har vi i så fall också invandringen av de högkvalificerade, som kanske bidrar ännu mer till att man kan drabbas av kompetensflykt eller brain drain i de fattigare länderna. I det fallet har man ju en större möjlighet att faktiskt få stanna i landet. Jag tror alltså att vi måste tampas med problemet med brain drain på ett helt annat sätt än genom de här två möjligheterna.

Ministern sade i går att anhöriginvandringen utgår från den nationella rätten. Det är ju bra om det kan vara så i fortsättningen också. Men sedan har vi en invändning när det gäller Frontex. Det har vi tagit upp många gånger tidigare. Vi lämnade en avvikande mening i går tillsammans med Vänsterpartiet. Det är naturligtvis den som gäller.

Anf.  105  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Tack, ministern, för en bra beskrivning av händelseförloppet! Det har varit snabba puckar på slutet, om jag har förstått det rätt. Då tycker jag att det är viktigt att poängtera att Sverige ändå har fått gehör för sina synpunkter.

Det är välkommet att den här politiska överenskommelsen nu kommer till stånd därför att den är oerhört viktig. Sedan kan man naturligtvis ägna sig åt detaljjakt på möjliga och omöjliga brister i ett sådant här dokument.

Jag skulle vilja vända lite grann på kuttingen och fråga ministern på vilket sätt det kommer att bli konkreta följder av att den här överenskommelsen kommer till stånd. Jag tror att det är viktigt att vi får en beskrivning av det. Annars blir det en väldigt fragmenterad diskussion.

Anf.  106  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Vi kan börja med Magdalena Streijfferts fråga. Vi hade, som sagt var, den här diskussionen i socialförsäkringsutskottet för mindre än 24 timmar sedan. Därför har jag en känsla av att vi kommer att repetera stora delar av frågor och svar. Men det är bara bra. Upprepningen är inlärningens moder.

Vi kan börja med frågan om paktens status och arbetet med att ta fram den. Den här pakten är en politisk deklaration – den är ingen rättsakt. Och politiska deklarationer antas med en ganska hög hastighet i Europeiska unionen. Så skedde under den förra regeringen. Så har också skett under den här regeringen. Så kommer det att vara framgent.

Sedan gäller det Magdalena Streijfferts fråga om de passusar som berör familjeåterförening. Detta är uppmaningar. Det är inte juridiskt bindande. Det innebär att vi får förhålla oss till de olika uppmaningarna på det vis som vi tycker inom ramen för vår politiska debatt. Detta är en signaluppsättning, kan man säga.

När det gäller Frontex – det är väl i viss mån också ett svar till Bodil Ceballos – är det ju så att det står att ett sådant system vad beträffar den europeiska gränsbevakningen kan studeras på sikt. Men detta är en studie. Det är inte heller någon föreskrift om att ett sådant system ska införas.

Att bekämpa problemen med illegal invandring och försöka öppna fler vägar för människor att komma till Sverige och till Europeiska unionen är precis vad vi håller på med i vår egen arbetskraftsinvandringsreform. Det är också den linje som vi driver inom ramen för RIF-rådet, det vill säga att vi tycker att man bör bredda de ansatser som görs inom blåkortsdirektivet till att även omfatta andra grupper än endast högkvalificerade. Detta är också välkänt. Jag tror att jag har nämnt ett antal gånger här i EU-nämnden att detta är regeringens ståndpunkt.

Vid det här tillfället har vi inte fått gehör för den, men eftersom vi avvaktar andra direktiv som är på väg från kommissionen tänker vi behålla den här linjen.

Bodil Ceballos uttrycker synpunkter på det franska ordförandeskapets intentioner. Ja, det kan man göra, men det är det som står svart på vitt som gäller. Det är det vi har att ta ställning till, inte vad vi tycker och tänker om Frankrike och fransmän i största allmänhet eller om deras politiska uppfattningar. Jag förhåller mig till paktens innehåll. Jag är väl medveten om den inrikespolitiska diskussionen i Frankrike, men det är inte den vi ska ta ställning till i det underlag som vi har på bordet.

Sedan var det frågan om regulariseringar. Ja, det här är en fråga för enskilda länder. Det är, som jag sade nyss, en uppmaning, politiska signaler. Men, som jag också sade i går i socialförsäkringsutskottet, vi har inte för avsikt att genomföra några amnestier, till skillnad från vad Miljöpartiet och Vänstern tycker i den här frågan. Jag är lite osäker på Socialdemokraternas hållning när det gäller flyktingamnestier, men det kommer kanske att visa sig under de kommande debatterna.

Vi kan inte hindra andra länder från att genomföra detta, eftersom pakten inte är juridiskt bindande. Vårt asylsystem fungerar utmärkt, anser jag. Det bygger också på principen om att de som har fått avslag ska lämna Sverige oavsett vilka länder de kommer från – detta också som en kommentar till vad Bodil Ceballos sade.

Avslutningsvis har vi frågan om cirkulär migration. Jag tycker att det är lite tråkigt att Miljöpartiet landar på den linjen att man motsätter sig tanken om cirkulär migration. Det är också lite lustigt eftersom Miljöpartiet vanligtvis brukar prata om behovet av att sänka trösklar, riva gränser och få bort murar.

Vi kan inte hindra människor från att röra sig över gränserna. Vi har inget intresse av att göra detta, utan vi vill ha ordnade och strukturerade former för denna rörelse. Men att säga till en utbildad läkare från Afrika eller Asien att du får inte lov att röra på dig, utan när du har fått din utbildning ska du vara klavbunden till ett enskilt land under si och så många år eller decennier, ser jag inte som en framkomlig väg.

Hur inverkar detta på erfarenhetsutbyte och på kompetensbyggande hos de människor som i så fall skulle utsättas för detta?

Cirkulär migration har kommit för att stanna, och den viktiga uppgiften för oss är att bygga former som gör att detta fungerar. Det kan vi göra bland annat genom att använda biståndsinstrumenten inom ramen för utvecklingspolitiken, för övrigt också någonting som betonas mycket starkt i pakttexten och som den svenska regeringen har arbetat för. Att samverka med tredje land och plocka in biståndspolitiken som en komponent för att förhindra kompetensflykt och bygga kapacitet i avsändarländerna tror jag på som en strategi för att hantera detta, och det är lite trist att Miljöpartiet därför landar på en annan linje i frågan.

Jag ska också svara på Bengt-Anders Johanssons fråga. Man kan alltid diskutera paktens status. Det har väl framgått av det jag har sagt att den framför allt är ett politiskt signaldokument. Men det gör det inte mindre viktigt. Det viktiga med pakten är att den vävs in i det arbete som pågår med att ta fram femårsprogrammet för de rättsliga och inrikes frågorna.

Jag tycker att det arbete som har bedrivits är bra. Pakten genomsyras som sagt av solidaritet, ömsesidigt ansvar och vikten av att bygga partnerskap med tredjeland och kommer därför att utgöra grunden för EU:s fortsatta arbete på det här området.

Hur förhåller det sig då i relation till kommissionen? Kommissionen har nu till uppgift att fortsätta det här arbetet, och de har också gjort ett eget inspel i debatten med sin asylhandlingsplan och meddelandet om en gemensam asyl- och invandringspolitik.

Det händer med andra ord väldigt mycket på området, och det är i det ljuset som pakten ska ses. Den står inte för sig själv. Den är en del av en stor rörelse framåt i Europeiska unionen som Sverige har all anledning att bejaka.

Anf.  107  MIKAEL CEDERBRATT (m):

Jag vill till statsrådet ändå sälla mig till den krets som tycker att det är väldigt positivt med en klar svensk profil. Jag är särskilt glad åt att man nu i alla fall väldigt tydligt har satt globalt partnerskap på dagordningen – flyttat fram positionerna helt enkelt.

Jag tycker också att det är viktigt att vi fortsätter att bygga ett Europa för asylsökande ur kapacitetssynpunkt, för jag tror att vi i hela EU kommer att kunna ta emot fler människor som behöver skydd än vad vi faktiskt gör i dag.

Jag tycker också att det är bra att vi tar ett gemensamt ansvar. Jag fångades av att det landade 40 miljoner, tror jag att det var, i Södertälje på grund av att de har tagit emot så många Irakflyktingar. Där kommer min första fråga som gäller den nya mekanism som gäller Malta och Cypern som statsrådet nämner. Är det något man kan tänka sig att även andra länder som får en stor flyktingström kan ta del av – även om de inte råkar ligga i Medelhavet?

Den andra frågan är hur man kan länka ihop det här dokumentet med framtiden och den närmaste femårsplanen på ett mer konkret sätt än vad som sades.

Anf.  108  EVA OLOFSSON (v):

Jag vill i första hand anmäla avvikande mening. Vi hade en avvikande mening i socialförsäkringsutskottet, och vi har haft det i flera omgångar i dessa frågor. Vi vill inte ha en harmoniserad flyktingpolitik utan en generös flyktingpolitik i Sverige.

Även om det här inte är rättsligt utan en signaluppsättning är det oerhört viktigt att familjeåterförening inte försvåras, om så bara som signalsystem. Vi har ju samma diskussion här i Sverige. Att barn och föräldrar kan återförenas så fort som möjligt måste vara det humana och även, tror jag, det bästa sättet för att människor ska sig trygga och integrerade.

Anf.  109  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag vill göra ett förtydligande när det gäller den cirkulära migrationen. Jag ser det som det vi kallar för tillfälliga uppehållstillstånd, och det är något som Miljöpartiet helst inte vill se. Vi menar att har man fått ett uppehållstillstånd så har man ett uppehållstillstånd, och då bör man också kunna få stanna längre tid. Många väljer att åka tillbaka till sina hemländer, och då ska de ha all rätt att göra det, men den som vill stanna kvar bör också kunna göra det. Den cirkulära migrationen innebär att man får en kortare tid, man åker hem, man har lättare att komma tillbaka och åker igen.

De gröna i Europa har diskuterat frågan gemensamt, och vi har gemensamt också bestämt oss för att vi tycker att det är fel väg att gå och att vi vill gå mycket längre än så här.

Anf.  110  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Liksom Eva Olofsson sade: Även om det här är politiska signaler och inga rättsakter ger det negativa politiska signaler i vissa frågor, även om det finns positiva skrivningar – därav vår avvikande mening.

Jag kan inte låta bli att kommentera Tobias Billströms osäkerhet om vad vi socialdemokrater tycker om regulariseringar och amnesti, eftersom han sitter i en allians med tre samarbetspartier som dagen innan valet drev frågan hårt om allmän amnesti.

Anf.  111  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru vice ordförande! Jag har naturligtvis noterat den stora samstämmigheten inom oppositionen i den här frågan där ju Socialdemokraterna uppenbarligen bejakar större delen av pakten och tycker att det är bra att man konstruerar ett gemensamt europeiskt asylsystem, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet har rakt motsatt hållning. Jag tycker att det är viktigt att det framkommer och förs till protokollet i den här diskussionen.

När det gäller frågorna från ledamöterna börjar jag med Mikael Cederbratt. Solidaritetsmekanismen är inte något som bara gäller Malta och Cypern. Förslaget om att titta på utformningen av en solidaritetsmekanism är inte ett uteslutande förslag på det sättet. Men bakgrunden är ju den känsliga situation som medlemsländer som Malta och Cypern befinner sig i på grund av deras geografiska läge. Vi har naturligtvis från svensk sida förståelse för deras situation, och det är naturligt att vi visar solidaritet och stöder förslaget. Nu är det upp till kommissionen att göra en konsekvensbedömning och lägga fram förslag inom befintliga budgetramar. Vad det får för konsekvenser för Sverige återstår naturligtvis att se när den analysen är avslutad.

När det gäller Bodil Ceballos kommentar kring det som handlade om cirkulär migration beror det ju på vilken modell man väljer att tillämpa. I skrivningarna längst ned på s. 13 i dokumentet står det: ”The European Council invites Member States to encourage in this context forms of temporary or circular migration, in order to prevent a brain drain.”

”Temporary or circular migration” – detta öppnar alltså för möjligheten för ett land som Sverige att tillämpa en annan modell för arbetskraftsinvandring, vilket vi också gör. Vi erbjuder faktiskt möjligheten till permanent uppehållstillstånd längre fram, och jag ser på Bodil Ceballos nickar att där är vi i varje fall helt överens, eftersom vi tillsammans har tagit fram den reform som riksdagen den 15 december kommer att besluta om.

Magdalena Streijfferts fråga har jag redan berört, så den tror jag inte att jag behöver gå in på närmare.

Anf.  112  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende, med avvikande meningar från s, mp och v.

Vi går över till punkt 4, Förslag till rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa med mera.

Anf.  113  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru vice ordförande! Nästa fråga på dagordningen är direktivförslaget om högkvalificerad anställning, det så kallade blåkortsdirektivet. Det är ordförandeskapets ambition att nå en politisk överenskommelse om direktivet vid det kommande RIF-rådet.

För svensk del har vi haft en reservation gällande frågan om lön som inresekriterium. Det har under förhandlingens gång varit Sveriges målsättning att få en skrivning om att den lön som erbjuds en tredjelandsmedborgare åtminstone ska vara i överensstämmelse med vad som föreskrivs i kollektivavtal eller i branschpraxis. Jag kan också tillägga att det också var den linje som tillstyrktes i EU-nämnden den 16 juli i år.

Lönen är ett av flera inresekriterier i direktivförslaget, där samtliga kriterier syftar till att avgöra om en person är att betrakta som högkvalificerad eller inte. Enligt förslaget ska den lön som erbjuds en tredjelandsmedborgare inte understiga en viss tröskel. Denna lönetröskel fastställs utifrån statistik från Eurostat över den genomsnittliga årsinkomsten för respektive medlemsstats yrkesverksamma befolkning. För att denna generella siffra ungefär ska motsvara lönen för en högkvalificerad person ska snittet multipliceras med 1,5.

Inom parentes sagt skulle, enligt de siffror som under förhandlingen har framtagits av kommissionen, denna siffra landa på 39 700 kronor per månad för Sveriges vidkommande.

Vi har i förhandlingarna fått gehör för att de länder som har en ordning med kollektivavtal och branschpraxis dessutom får kräva att villkoren som föreskrivs i kollektivavtal och branschpraxis ska vara uppfyllda.

Vi har från svensk sida också föreslagit att man i beaktandesatserna ska föra in en text som understryker att det ligger inom varje medlemsstats kompetens att avgöra hur lönebildningen ska ske samt att den ordning som föreskrivs med lön som ett inresekriterium inte på något sätt får inverka på medlemsstaternas lönesättning, kollektivavtal eller branschpraxis.

Detta är en ordning som vi vill stödja, eftersom den säkerställer att den lön som erbjuds en tredjelandsmedborgare som kommer till Sverige för att arbeta som högkvalificerad åtminstone är i enlighet med kollektivavtal eller branschpraxis. Därigenom säkerställs också att lönedumpning inte blir en följd av direktivet.

I sammanhanget är det värt att notera att direktivet medger att medlemsstaten har ett parallellt nationellt system för att bevilja arbetstillstånd för arbetskraftsinvandring. Detta betyder alltså att de personer som eventuellt inte beviljas ett blåkort enligt direktivet fortfarande kan beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd i enlighet med den nya lagstiftning för arbetskraftsinvandring som förhoppningsvis träder i kraft den 15 december genom riksdagens beslut.

Vi anser nu från svensk sida att vi kan ställa oss bakom en politisk överenskommelse om förslaget. Direktivet får ses som ett första steg mot skapandet av ett gemensamt europeiskt system för laglig migration. Det kan vara värt att notera inför EU-nämnden att det faktiskt är lite historiskt. För första gången kan Europeiska unionen enas om ett gemenskapsrättsligt instrument som rör arbetskraftsinvandring, vilket bidrar till att öka Europas attraktionskraft gentemot tredjeland.

Anf.  114  VICE ORDFÖRANDEN:

Här har varit överläggningar med socialförsäkringsutskottet. På bordet ligger en komplettering av rådsdokumentet som vad jag förstår har kommit här på morgonen, så att alla är medvetna om detta.

Anf.  115  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Det här är en fråga som vi har diskuterat vid flera tillfällen, både i socialförsäkringsutskottet och i EU-nämnden. Vi socialdemokrater har haft en avvikande mening just när det gäller lönen i och med att det i tidigare slutsatser har stått antingen att det är minimilagstiftningen som ska gälla, vilken vi inte har eftersom vi har en helt annan modell i Sverige, eller det krångliga systemet med 1,5 gånger medelinkomst och så vidare.

Därför var det glädjande att under gårdagens möte – visserligen fick vi handlingar på plats – få se att det står att även kollektivavtal och branschpraxis ska gälla, och det är viktigt. I all glädje och iver tog vi bort vår avvikande mening – samtidigt som vi nu har hunnit tänka efter lite mer och ser att vi ju inte har fått alla rådsslutsatser för det här direktivet.

Jag tänkte höra vad anledningen är till att vi inte har fått det? Förhandlas det fortfarande eller ser det ut som det tidigare har gjort, att det bara är just de här kriterierna som har förhandlats? Jag skulle nämligen vilja se hela direktivet som det nu ska tas beslut om innan vi socialdemokrater helt och hållet tar bort vår avvikande mening.

Anf.  116  EVA OLOFSSON (v):

Det är naturligtvis positivt att det här med kollektivavtal och branschpraxis kommer med, men vi vidhåller vår avvikande mening, eftersom vi inte anser att det här ska ligga på överstatlig nivå. Vi lyfter alltså fram den avvikande mening vi hade i socialförsäkringsutskottet.

Anf.  117  MIKAEL CEDERBRATT (m):

Fru ordförande! Jag har väl inte en fråga, utan det är mer att jag vill ta tillfället i akt och gratulera statsrådet för en väl genomförd förhandling som jag tycker har fått ett väldigt bra slutresultat.

Vi kan leva med det här tillsammans med vår svenska modell, och vad gäller lönedumpning är det både hängslen och livrem på något sätt. Jag är alltså nöjd, och jag tror att även socialdemokratin kan ta det lite lugnt och stå kvar vid sitt beslut i går.

Anf.  118  INGVAR SVENSSON (kd):

Fru ordförande! Ministern nämnde den kommande svenska lagstiftningen. Jag undrar om det finns några tänkbara konfliktytor med detta förslag.

Anf.  119  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Det är bra om vi kan nå enighet på denna punkt så långt det nu är möjligt med åtminstone delar av oppositionen. Det är viktigt att de mycket intensiva förhandlingar som har bedrivits i denna fråga har haft ett mycket tydligt tema från svensk sida. Vi är inte beredda att ge avkall på den svenska modellen som har tjänat oss väl. Det finns ingen anledning att blanda in politiker i lönebildningsmekanismer på den svenska arbetsmarknaden, utan det löser arbetsmarknadens parter så bra själva. Det har också lett oss till slutsatsen att så länge som vi kan garantera att den erbjudna lönen inte är sämre än de villkor som följer av kollektivavtal eller branschpraxis finns det inga problem med detta förslag.

Jag tackar Mikael Cederbratt för kommentarerna.

Till Ingvar Svensson får jag säga att jag inte ser att det finns några konflikter med den arbetskraftsinvandringsreform som är på väg fram eller med den svenska modellen i övrigt.

Magdalena Streijffert efterlyste papper, men det finns såvitt jag förstår inte några fler papper att visa i detta sammanhang. I så fall får det komma fram en komplettering i detta avseende. Men just nu finns det inga ytterligare rådsslutsatser att peka på såvitt jag förstår efter att ha konsulterat tjänstemännen. För att förtydliga det kan jag säga att det inte finns någon ny konsoliderad version.

Anf.  120  BODIL CEBALLOS (mp):

Vi anmälde avvikande mening i går i utskottet. Grunden för den avvikande meningen är att regeringen har försökt att få detta att gå längre än vad det har blivit. Vi tycker att det är bra att regeringen har lyckats med till exempel detta lönekriterium. Vi hade gärna sett att ni hade kommit längre också när det gäller att få direktivet att omfatta fler än bara de högutbildade. Grunden för vår avvikande mening är att detta direktiv gör skillnad på människor. Även om det inte påverkar oss i Sverige och vår arbetskraftsinvandringslagstiftning upplever vi ändå att det är fel signal att man kan göra den här skillnaden på människor. Därför vill vi inte heller stå bakom detta direktiv. Det är ett första steg till en arbetskraftsinvandring, men det är ett rätt dåligt steg.

Anf.  121  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Jag kan inte annat än instämma med Bodil Ceballos att jag också gärna hade sett att blåkortet och de möjligheter som inryms i detta förslag hade omfattat fler än bara de grupper som nu pekas ut som högkvalificerade. Helt klart hade det varit mycket bättre om man hade kunnat åstadkomma det. Nu har vi inte nått så långt fram i detta steg. Men det är inget skäl till att säga nej till blåkortsdirektivet. Varför ska vi stå kvar och stampa på samma punkt som vi har gjort under de senaste åren? Varför ska vi inte öppna möjligheter för människor som vill och kan komma hit och som kan bidra till tillväxt och välfärd? Jag tycker att det verkar vara lite mycket krumbuktande från Miljöpartiet för att komma undan och slippa ställa sig bakom detta förslag, om det nu inte handlar om den tidigare berörda frågan om cirkulär migration. Men där har jag också redogjort för regeringens ståndpunkt.

Anf.  122  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Jag har först en fråga och sedan ett förslag. Frågan handlar om just lönesättningen. När man läser i förslaget är det fortfarande så att man först kan räkna 1,5 gånger medellönen i ett land. Men sedan kan medlemsstaten om den vill använda sig av kollektivavtal och branschpraxis. Jag antar att Sverige kommer att göra det.

Tycker man från medlemsländerna att en europeisk lönesättning egentligen är någonting bra? I återrapporten verkar man inte helt nöjd med den lösningen.

Mitt förslag är att vi har ett skriftligt samråd när det kommer rådsslutsatser.

Anf.  123  BODIL CEBALLOS (mp):

Det gäller faktiskt också frågan om brain drain, inte den cirkulära migrationen som sådan. Men däremot är det så att de fattigare länderna naturligtvis behöver ha sina läkare och många andra högutbildade på plats. Detta direktiv är ett sätt för oss att plocka ut dem som vi vill ha för våra syften. Då har dessa människor också möjlighet att stanna under lång tid. Den cirkulära migrationen skulle innebära att de är tvungna att åka tillbaka. Jag tycker att den cirkulära migrationen och detta direktiv står på tvärs mot varandra. Ska man undvika brain drain genom cirkulär migration men har detta direktiv, som ger en gräddfil in i Europa, vid sidan av undrar jag vad man då har för nytta av den cirkulära migrationen. Den här frågan handlar om detta också.

Det är viktigt att vi kommer till rätta med brain drain-frågan men på andra sätt.

Anf.  124  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Om man tittar på texten i preambeln framgår det också, precis som i beaktandesatserna, det vill säga de förklarande texter som inleder varje direktiv, att den genomsnittliga lön som anges i artikel 5, som socialförsäkringsutskottet fick ta del av i går och EU-nämnden i dag, endast är att betrakta som ett inresekriterium för att fastställa vem som är att betrakta som högkvalificerad enligt direktivet och att denna lönetröskel inte på något sätt ska påverka nationell lönesättning och lönepolitik. Jag har också lite svårt att se hur 39 700 kronor kan betraktas som lönedumpning, möjligen för statsråd och riksdagsledamöter. Men det finns rätt många andra som nog inte skulle se det ur den synvinkeln.

Till Bodil Ceballos måste jag också säga att det inte är fråga om att vi plockar ut några människor, utan vi ger möjlighet för de människor som vill resa in i Europeiska unionen på de villkor som stipuleras i direktivet. Det är en betydande skillnad mot den bild som Bodil Ceballos målar upp. Jag tycker fortfarande att det är lite för mycket krumbuktande.

Anf.  125  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis, med de dokument som vi har på bordet i dag, att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet, med avvikande mening från mp och v.

Vi har alltså inte haft samråd om det som inte finns. När det finns något att samråda om är det väldigt viktigt att vi får ett skriftligt samråd om och när det kommer nytt material. Där har vi alltså inte tagit ställning i EU-nämnden.

Då lämnar vi det ärendet. Ni vet att punkten 5 om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om påföljder med mera är struken.

Vi går direkt vidare till punkt 6. Där finns också information om en ministerkonferens.

Anf.  126  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Fru vice ordförande! Vid RIF-rådet i juli utlovades en återkoppling av vad kontakterna med irakiska myndigheter och UNHCR hade resulterat i inför den fortsatta behandlingen av frågan i rådet. Det är angeläget att Europeiska unionen och alla dess medlemsstater gör vad man kan för att underlätta situationen för de irakiska flyktingarna i området och för de länder i grannregionen där de nu befinner sig.

Det är ett solidariskt ansvar för samtliga medlemsstater att ta emot skyddsbehövande bland annat genom vidarebosättning. Med en gemensam insats skulle EU mycket konkret kunna visa solidaritet. Initiativet skulle dessutom kunna vara ett frö till ett gemensamt europeiskt vidarebosättningsprogram, någonting som regeringen är en varm förespråkare av.

Som ett led i arbetet för en gemensam ansats när det gäller irakiska flyktingar har kommissionen tagit ett initiativ till en förberedande resa till regionen. Ordförandeskapet lade inför mötet i Coreper i förrgår också fram ett förslag till rådsslutsatser där kommissionen uppmanas att snarast möjligt genomföra en resa till Jordanien och Syrien och därefter återrapportera till rådet. Syftet är att utreda hur situationen ser ut för de irakiska flyktingar som lever i dessa länder och att undersöka möjligheterna till vidarebosättning inom EU:s medlemsstater. Resan föreslås ledas av kommissionen med deltagande från medlemsstater, och vi ställer oss positiva till att den föreslagna resan genomförs och hoppas att den kan ske inom kort.

Anf.  127  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag tänkte bara säga att jag i detta fall är helt överens med regeringen och att jag tycker att ni har gjort bra jobb som har lyft upp denna fråga på EU-nivå.

Anf.  128  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Jag tackar så mycket för detta beröm.

Anf.  129  VICE ORDFÖRANDEN:

Om jag förstår rätt kan vi i dag nöja oss med att tacka för informationen. Då gör vi det.

Punkt 7 handlar om förslag till rådets direktiv och så vidare.

Anf.  130  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Vi ska bara inkludera detta med ministerkonferensen innan vi går vidare. Men det gör vi nu eftersom det också är en informationspunkt.

Det franska ordförandeskapet anordnade en konferens om asylfrågor i Paris den 8–9 september. Vid konferensen deltog inte bara representanter från medlemsstaternas regeringar utan också personer från internationella organisationer som FN:s flyktingkommissariat UNHCR och International Organization for Migration, IOM, samt en mycket stor mängd frivilligorganisationer som var synnerligen aktiva i diskussionen och därmed bidrog till att denna blev mer mångfasetterad och intressant än vad den kanske annars skulle ha varit.

Under konferensen diskuterades bland annat det europeiska asylsystemet, praktiskt samarbete inom asylområdet och den franska migrationspakten.

Som en av inledningstalarna fick jag själv möjlighet att ta upp några av den svenska regeringens prioriteringar i det pågående harmoniseringsarbetet, nämligen vikten av möjligheten att söka asyl och utvecklingen av den externa dimensionen med ett gemensamt vidarebosättningsprogram samt kapacitetsuppbyggnad i tredjeländer.

Anf.  131  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Då går vi alltså vidare till punkt 7 om förslag till rådets direktiv.

Anf.  132  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Detta förslag diskuterade vi med såväl socialförsäkringsutskottet som EU-nämnden både i våras och under sommaren. Nu står förslaget återigen med som en dagordningspunkt på ministerrådet, och ordförandeskapet har presenterat ett förslag i ett försök att nå en kompromiss baserad på de diskussioner som rådet förde i juni. Huvuddragen i det kompromissförslag som var aktuellt i juni ligger dock fast.

Den stora stötestenen här har varit vilka som ska omfattas av direktivet. Regeringen vill helst se att direktivet omfattar både flyktingar och de skyddsbehövande som omfattas av skyddsgrundsdirektivet samt andra skyddsbehövande enligt nationell rätt.

Vi har därför tidigare förordat ett bredare tillämpningsområde än vad ordförandeskapet föreslår. Vi har även förordat att flyktingar och skyddsbehövande ska få tillgodoräkna sig hela ansökningstiden vid beräkning av den femåriga bosättningstiden.

Som kompromissförslaget nu ser ut får vid beräkningen minst halva ansökningstiden beaktas.

Eftersom vi nu i annat fall riskerar att inga skyddsbehövande över huvud taget kommer att omfattas av direktivet bör vi naturligtvis godta förslaget om andra medlemsstater väljer att acceptera kompromissförslaget och lyfter sina reservationer. Detta är alltså regeringens linje.

Anf.  133  VICE ORDFÖRANDEN:

Såvitt jag förstår kan vi göra en sammanfattning här eftersom vi nu har fått regeringens hållning i frågan. Därför finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Om det kommer nya dokument vill vi självklart även här ha ett skriftligt samråd.

Då gör vi vidare till punkt 8 om vistelse för medborgare i tredjeland.

Anf.  134  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Den sista frågan på dagordningen är den så kallade Metockdomen. Den 25 juli i år meddelade EG-domstolen dom i ett mål som rör uttolkning av det så kallade rörlighetsdirektivet. Den fullständiga titeln är Unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier.

Domen har rönt stor uppmärksamhet i ett antal av EU:s medlemsstater, och ordförandeskapet tar upp frågan för information och ett eventuellt åsiktsutbyte vid rådet.

Bakgrunden till målet i EG-domstolen är fyra mål vid en irländsk domstol. Målen rör fyra gifta par. Den ena maken i varje par är en unionsmedborgare som är medborgare i en annan medlemsstat än Irland men som är bosatt på Irland. Den andra maken i varje par är en tredjelandsmedborgare som har ansökt om asyl vid ankomsten till Irland och som har fått avslag på sin ansökan. Makarna ingick äktenskap på Irland. De fyra tredjelandsmedborgarna ansökte om uppehållskort i egenskap av make till en unionsmedborgare men fick avslag på sina ansökningar.

EG-domstolen uttalar att medlemsstaterna inte får uppställa ett krav på tidigare laglig vistelse i en annan medlemsstat för att en unionsmedborgares make som inte själv är unionsmedborgare ska omfattas av bestämmelserna i rörlighetsdirektivet. Domstolen uttalar vidare att en tredjelandsmedborgare som är make till en unionsmedborgare som uppehåller sig i en annan medlemsstat utan att vara medborgare där och som följer med eller som ansluter sig till unionsmedborgaren kan utnyttja bestämmelserna i direktivet. Det saknar betydelse var och när deras giftermål ägde rum samt på vilket sätt tredjelandsmedborgaren reste in i den mottagande medlemsstaten.

Analysarbetet av denna dom pågår fortfarande på Justitiedepartementet, och vi avvaktar diskussionen i rådet. Men den preliminära analysen är att detta inte tycks påverka den svenska lagstiftningen.

Anf.  135  VICE ORDFÖRANDEN:

Det krävs nog analys av det där. Det lät ganska knöligt.

Anf.  136  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Jag tycker hela tiden att det låter som en tentafråga på något juristprogram eller liknande.

Anf.  137  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för informationen.

Jag har ingen anteckning om övriga frågor. Därefter finns en A-punktslista som har delats ut på bordet. Det finns inga frågor om den.

Jag tackar så mycket för i dag. Jag önskar lycka till i Bryssel med att föra Sverige framåt i alla förhandlingar och önskar en trevlig helg.

Anf.  138  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m):

Tack så mycket! Jag ber att få önska vice ordföranden och EU-nämndens ledamöter detsamma.

4 §  Konkurrenskraft (forskning)

Statsrådet Lars Leijonborg

Återrapport från informellt ministermöte den 16 och 17 juli 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 25 och 26 september 2008

Anf.  139  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Leijonborg välkommen. Jag vill först säga till dig att vi är väldigt ledsna för att vi har dragit över tiden. Vi har haft många och svåra frågor, därav tidsutdräkten. Jag hoppas att det inte har varit för besvärande.

Vi går direkt till återrapporteringen.

Anf.  140  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Det var ett möte som hölls i Versailles. Man hade försökt förnya sammanträdesformerna. Det är synnerligen tacknämligt med tanke på att sammanträdesformerna inte alltid är så kreativa, om jag säger så.

Mötet hölls mer i seminarieform. Det var fyra seminarier. Min franska kollega Valérie Pecrésse hade bett mig att leda ett av seminarierna, som handlade om IT-forskning. Eftersom jag av naturliga skäl bara deltog i mitt eget seminarium kan jag egentligen bara rapportera från det.

En viktig del av diskussionen, tyckte jag, handlade om IT och integritet. Det finns ju en teknik som heter RFID som går ut på att små tags fästs på varor. När man köper de där varorna bär man med sig dessa tags, och de kan följas. Det finns väl ganska uppenbara missbruksmöjligheter här.

EU satsar rätt stora medel för att stödja utvecklingen av den här tekniken, som anses vara mycket bra för logistiken. En affär där många köper en viss vara kan snabbt fylla på just den varan. Inte bara det, utan de kan också se vilka varor man först har provat och sedan valt bort. Utifrån det kan man kartlägga köpbeteenden.

Om man köper ett liftkort i Åre till exempel finns det en sådan här tag på själva liftkortet. Det är ju väldigt praktiskt för man behöver inte sträcka fram kortet utan kan bara gå igenom spärren. Det avläses automatiskt. Men om det sedan visar sig att det går att kartlägga vilka restauranger i Åre man har besökt på kvällen kanske det blir lite väl mycket information så att säga.

Det skrevs in i slutsatserna att när EU stöder den typen av forskning bör man också se till att integritetsaspekterna vägs in.

Det är vad jag kan säga om det.

Anf.  141  VICE ORDFÖRANDEN:

Det låter som om FRA är rena barnleken i jämförelse med det här.

Anf.  142  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Svenska massmedier gjorde väl en koppling, men i övrigt fanns det ingen koppling.

Anf.  143  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi går över till kommande möte och börjar i den blå dagordningen med punkt nr 11, Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet. Jag kan säga att i alla de tre ärenden, förutom övriga frågor, som ligger på statsrådet har det inte varit någon överläggning eller information till utbildningsutskottet.

Anf.  144  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Den första frågan handlar om bättre karriärmöjligheter för forskare. Det är ett meddelande från kommissionen. Vi tycker att det är mycket bra. Vi har inga svårigheter att leva upp till det, tror vi. Jag har två propositioner på gång som båda kommer att innehålla aspekter på och förbättringar av detta, dels forsknings- och innovationspropositionen, dels en som vi kallar högskoleproposition.

Det har ju gjorts en utredning på detta område som heter Karriär för kvalitet, och förslagen i den kommer vi att behandla i någon mån i forskningspropositionen men framför allt i högskolepropositionen. Det här är bra förslag som Sverige inte kommer att ha någon svårighet att leva upp till.

Anf.  145  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Det var bara en fråga som jag tänkte på när statsrådet tog upp detta. Det står ingenting om validering här. Finns de aspekterna med i arbetet också? De har också betydelse för möjligheterna att kunna jobba i olika länder.

Anf.  146  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Jag kan nog svara nej på den frågan. Just den aspekten är inte aktuell i detta sammanhang. Det handlar om att om man får ett jobb i ett annat land ska man kunna ta med sig pensionsrättigheter och den typen av rörlighetsbefrämjande åtgärder.

En aspekt som jag tycker att man kan ha på detta är att mycket av det egentligen inte är forskningsspecifikt, men unionen arbetar ju ibland lite stuprörsbetonat. Vi vill främja rörlighet över huvud taget. Det kan ju hända att man bör arbeta i ett annat land fast man inte är forskare. Men nu tas just forskarnas möjligheter att arbeta i andra länder upp.

Det handlar som sagt om de saker som ligger på mig, men flera saker berör socialförsäkringsområdet. Egentligen är det rimligt att söka lösningar som är mer generella. Men vi bedömer att Sverige inte har några svårigheter och tycker tvärtom att det är mycket bra att de här initiativen tas.

Anf.  147  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt nr 12 som också är ett meddelande från kommissionen till Europaparlamentet.

Anf.  148  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Det är en rätt intressant sak egentligen. Unionen har ju sina egna forskningsmedel, FP7 som det heter, sjunde ramprogrammet, Framework Programme. Det är ett väldigt folkligt begrepp de har lanserat. Det förkortas ju FP och så långt är det bra, Framework Programme.

Respektive medlemsland har sina egna forskningsmedel. Man har tänkt väldigt mycket på hur man ska kunna mobilisera de nationella satsningarna i gemensamma program. Det heter ju joint programming på engelska. Det här är ett initiativ för att hitta en form där kommissionen och andra ska kunna initiera gemensamma program där det handlar om utmaningar som berör hela Europa och där man bedömer att man inte kan lösa problemen utan gemensamma satsningar.

Det här är i hög grad ännu på diskussionsstadiet. Man får inte så väldigt mycket svar på frågorna när man läser det de har skrivit om hur det här ska gå till i praktiken. Idén tycker vi är bra, men redan innan det senaste kom hade vi satt i gång ett arbete för att analysera vad detta betyder för Sverige. Det finns en del juridiska problem med det.

Huvudregeln för forskningsmedel som utlyses i Sverige är att de ska sökas av och beviljas svenska forskare. Det behövs förmodligen en del regeländringar för att man mer brett skulle kunna tillåta utländska forskare att söka och få medel. För att det ska vara ett gemensamt program måste det vara tillåtet.

Det finns tekniska och juridiska invändningar som vi nu tittar mycket noga på, men vi är positiva till själva grundtanken att joint programming skulle kunna bli en bredare företeelse i Europa.

Anf.  149  CHRISTINA AXELSSON (s):

Fru ordförande! Vi har inte så mycket att gå på i den här texten. Jag vill bara fråga vad Sverige driver. Att vi funderar över hur man lagtekniskt ska kunna göra det här förstår jag, men vad driver vi? Vilka ingångar har vi i det här som gör att vi anser att på det här sättet skulle det bli bra? Det är ju inte bra om vi ”outsourcar” vår egen forskning.

Anf.  150  AGNETA LUNDBERG (s):

Jag ska be att få tacka för föredragningen.

Vi har tidigare haft ståndpunkten i Sverige att forskningspolitiken är en politik som vi driver i Sverige och att det är vissa saker som vi samarbetar om i EU. När jag läser den här texten känner jag att det glider mer och mer. Nu går man in och pekar ut väldigt precist vad man vill forska om. Det är inte en politik vi har haft tidigare. Jag funderar på om regeringen tänker ändra ståndpunkt både när det gäller att vi ska göra mer tillsammans med EU och lämna den egna forskningspolitiken. Ska vi också peka ut områden?

Det står som svensk ståndpunkt att Sverige är positivt till frivilligt deltagande i gemensamma program för att lösa stora framtida sociala utmaningar. Då kan man fundera på vad det står för när det gäller frivilligheten. Vilka har sagt att de är med på det här, och är det någon som har sagt att de inte är med på det här?

Anf.  151  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Det där är en mycket intressant fråga. De här båda frågorna hör ju ihop. Jag vill svara så här.

För det första har EU en egen forskning inom ramen för unionsbudgeten. En stor del av det är ramprogrammen, som jag nämnde. Sveriges ståndpunkt – det drev den förra regeringen och det driver den här regeringen – är att EU borde ha en större forskningsbudget. Båda regeringarna, både den förra och den nuvarande, har ståndpunkten att en modernare EU-budget skulle innehålla mer forskningsstöd och mindre jordbruksstöd. Något som brukar täcka in det där, så att alla förstår vad man menar, är att man säger att det bör ha en modernare, mer framtidsinriktad utformning.

För det andra framgår det av Lissabonagendan att EU rekommenderar länderna att satsa mera egna pengar på forskning så att de når upp till 1 procent i offentliga medel till forskning i landet. Sverige tycker inte att den nationella forskningspolitiken tillhör unionens kompetensområde.

I själva verket finns det på punkt 14 e, Övriga frågor, en sak som berör detta. Det finns utan tvekan en aktivism från kommissionens sida för att unionen ska vara mer engagerad i forskningspolitiken och på olika sätt också ha synpunkter på vad de nationella instanserna bestämmer på forskningsområdet.

Vår position i den delen är att det är bra om länderna samverkar mer på forskningsområdet via unionen med de gemensamma medlen, men också att de nationella medlen i högre grad mobiliseras för gemensamma program. Vi är inte skräckslagna inför att unionen medverkar till att få till stånd gemensamma satsningar, men det är klart att de då ska ligga inom ramen för de nationella prioriteringarna. Sverige stöder alltså inte att unionen får en vidgad kompetens på forskningsområdet.

Just punkten 14 e bör man studera mycket noga. Vi återkommer till den, men den handlar om att kommissionen vill ha en förordning som gäller det som kallas för infrastruktur, alltså stora forskningsanläggningar. Då är man onekligen nära gränsen för vad som hittills har betraktats som nationell politik.

Anf.  152  AGNETA LUNDBERG (s):

Ministern var så snabb. Jag hade en fråga till. Det står att förutsättningarna för svenskt deltagande kommer att utredas av Regeringskansliet. Jag skulle bara vilja fråga: När presenteras kraven som man ställer?

Anf.  153  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Tack för informationen! Det finns säkert på det här området liksom på exempelvis klimatområdet arbeten där man kan uppnå synergier i stället för suboptimering när det gäller forskningsarbetet. Jag vill ändå rida fram en käpphäst som jag har framfört i den här församlingen ett antal gånger, och det är rädslan för en alltför provinsiell hållning när det gäller frontforskning och utvecklingsarbete. Exempelvis har Karolinska Institutet och andra ett väl utvecklat samarbete och partnerskap långt utanför EU:s gränser.

Detta får inte på något sätt innebära risker för att det samarbetet med excellenta forskningsmiljöer som finns utanför EU begränsas i någon del, för många av de frågor som man ska lösa är ju globala till sin karaktär.

Anf.  154  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Våra amerikanska vänner har klagat på EU och påpekat att en del amerikanska forskningsfonder finansierar forskning i Europa, medan det däremot är oerhört svårt för amerikanska forskare att få något forskningsstöd från Europa.

Om vi tänker oss att Sverige avsätter en halv miljard för att lösa cancerns gåta, är det väl vettigt för de svenska skattebetalarna att de går till de cancerforskare i världen som ligger längst framme. Därav skulle man dra slutsatsen att alla svenska forskningsfonder bör vara öppna för alla världens forskare. Men då har det med viss rätt påpekats att det inte bara är för att få forskningsgenombrott som vi satsar forskningspengar, utan att vi faktiskt satsar forskningspengar för att vi ser det som ett värde att det i vårt land finns forskare som kan de här ämnesområdena.

Jag brukar säga att vi inte bara ska dela ut Nobelpris utan att vi också ska få Nobelpris. Men det är klart att det är ganska viktigt att vi också kan dela ut dem, och det kräver att det finns en grundläggande kompetens i Sverige. En annan aspekt är att om andra ska få våra forskningspengar bör väl vi få deras. Fortfarande är det så att den allra största delen av de nationella grundforskningsprogrammen i världen bara kan sökas av forskare från det landet.

Det vi pratar om nu, joint programming, det vill säga gemensamma forskningsprogram, är en utveckling som fortfarande är i sin linda. Men Sverige bejakar, och det är väl det som Sven Gunnar Persson är ute efter, mer internationellt samarbete på forskningsområdet.

När det gäller Agneta Lundbergs fråga pressar EU på för att få besked om huruvida länderna har regelverk som fungerar för joint programming. Vi tror att vi under hösten måste vara färdiga med detta arbete.

Anf.  155  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen på den här punkten.

Vi går över till punkt 13, som gäller Alzheimers sjukdom. Här finns det inga slutsatser presenterade ännu. Finns det något som inte vi vet men som ni vet?

Anf.  156  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Det här är en applikation av det som vi pratade om alldeles nyss. Frankrikes president Sarkozy och deras forskningsminister som jag nämnde, Valérie Pecrésse, anser att Alzheimer är en enorm utmaning för mänskligheten. Det håller den svenska regeringen med om till hundra procent, dels för att det är en sjukdom som för individerna och deras anhöriga är oerhört besvärlig och ingripande, dels för att det är en ekonomisk utmaning med den demografiska situation som Västeuropa står inför. Kunde vi hitta metoder som skjuter upp eller botar Alzheimer och andra demenssjukdomar skulle det betyda enormt mycket.

Här är det den franska regeringen som är drivande för att unionen ska hitta former för att förena forskningsresurser på detta viktiga område, och vi har svarat positivt. Det är ett möte på måndag dit Vetenskapsrådet skickar en representant. Vi tycker att man kan se det här som ett slags pilotprojekt för det som vi talade om nyss och är positiva till det.

Anf.  157  VICE ORDFÖRANDEN:

Frågan är under Coreperbehandling i dag. Kommer det att innebära att den tas bort?

Anf.  158  Kanslirådet BRITT-MARIE TYGÅRD:

Nej, den är under Coreperbehandling och kommer upp på KKR den 26 september.

Anf.  159  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi har ju inga slutsatser, så det är väldigt svårt för oss att fatta beslut.

Anf.  160  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Nej, och det gäller på flera av de här punkterna. Dels har de kommit sent, dels är de mycket kortfattade, så vi vet inte heller så mycket mer än det som står.

Anf.  161  VICE ORDFÖRANDEN:

Då fattar vi inget beslut i EU-nämnden utan får tacka för informationen och senare ha ett skriftligt samråd. Det innebär att regeringen inte har något medgivande med sig till de här mötena, tyvärr.

Anf.  162  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Nej, inte annat än en allmänt positiv attityd.

Anf.  163  VICE ORDFÖRANDEN:

Men när det kommer något förutsätter vi att det genast kommer till EU-nämndens kansli, så kan vi ha ett skriftligt samråd om det.

Vi går nu över till Övriga frågor, och det som rör statsrådet börjar med 14 c.

Anf.  164  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Det jag sade nyss gäller i hög grad också de här punkterna. De har kommit sent och vi vet väldigt lite om dem.

Jag tycker att 14 e egentligen är det intressantaste. Det är ett förslag från kommissionen om en europeisk förordning om forskningsanläggningar, alltså infrastruktur som det kallas numera. Det innebär att det för varje infrastrukturprojekt ska etableras en juridisk person. Bland annat ska de vara skattebefriade. Vi har remitterat det till både Justitiedepartementet och Finansdepartementet. De senare har redan påpekat att de motsätter sig denna skattefrihet. Både Frankrike och Tyskland har skickat in att man tycker att kommissionen skaffar sig för stor makt på det här området.

För Sveriges del är det här mycket aktuellt, eftersom vi har erbjudit oss att vara värdar för det som kallas för ESS, European Spallation Source. Det finns inget europeiskt beslutssystem för den här typen av stora anläggningar. Det är möjligen en brist, men det finns inte. Kommissionen är väldigt angelägen om att skaffa sig en roll, men eftersom unionen har mycket små möjligheter att finansiera de här anläggningarna får man väl finna sig i att tills vidare ha en mer begränsad roll på det här området.

Anf.  165  CHRISTINA AXELSSON (s):

I underlaget som vi har fått finns det ingen svensk ståndpunkt.

Anf.  166  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Nej, och det beror på att det har kommit så sent att vi för närvarande inte har hunnit arbeta fram någon definitiv svensk ståndpunkt.

Anf.  167  VICE ORDFÖRANDEN:

Under Övriga frågor är det ju inte heller några skarpa förslag.

Anf.  168  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Denna fråga återkommer på KKR den 1–2 december. Jag antydde nyss att jag tycker att kommissionen lägger sig i för mycket på detta område, men när det gäller just ESS vill man som sagt ha en roll. Och kommissionen har en viss ambition att till KKR den 1–2 december få en diskussion om ESS. Det tycker Sverige är mycket bra, eftersom vi anser att vi ligger i täten i tävlingen med Spanien och Ungern om att få denna anläggning.

Om det på något sätt blir moget för beslut, blir det i så fall ett informellt beslut. Men även det bör ju EU-nämnden vara fullt informerad om. Om den processen går framåt ber jag att få återkomma i frågan.

Anf.  169  VICE ORDFÖRANDEN:

Det blir mycket bra. Då tackar vi för informationen.

Vi har en A-punktslista som ska godkännas. Den handlar om alla möjliga saker. Förhoppningsvis är det inga svåra frågor, men jag vet inte. Det är inte alls statsrådets frågor, utan det är andra frågor. Eftersom det inte finns några synpunkter eller frågor vad gäller A-punktslistan godkänner vi den och tackar för i dag.

Trevlig helg, och ha det bra i Bryssel.

Innehållsförteckning

1 §  Konkurrenskraft (inre marknad) 1

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 1

Anf.  3  VICE ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 2

Anf.  5  VICE ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 2

Anf.  7  SONIA KARLSSON (s) 2

Anf.  8  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 3

Anf.  9  VICE ORDFÖRANDEN 3

Anf.  10  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 3

Anf.  11  VICE ORDFÖRANDEN 4

Anf.  12  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 4

Anf.  13  VICE ORDFÖRANDEN 5

Anf.  14  Departementssekreterare ANDREAS NORBERG 5

Anf.  15  VICE ORDFÖRANDEN 5

Anf.  16  Departementssekreterare ANDREAS NORBERG 5

Anf.  17  ULF HOLM (mp) 5

Anf.  18  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 5

Anf.  19  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 5

Anf.  20  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 6

Anf.  21  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 6

Anf.  22  Kanslirådet STEFAN JOHANSSON 6

Anf.  23  MARIE WEIBULL KORNIAS (m) 6

Anf.  24  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 7

Anf.  25  ULF HOLM (mp) 7

Anf.  26  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 7

Anf.  27  ULF HOLM (mp) 8

Anf.  28  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 8

Anf.  29  VICE ORDFÖRANDEN 8

Anf.  30  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 8

Anf.  31  VICE ORDFÖRANDEN 8

Anf.  32  ULF HOLM (mp) 8

Anf.  33  VICE ORDFÖRANDEN 9

Anf.  34  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 9

Anf.  35  VICE ORDFÖRANDEN 9

Anf.  36  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 9

Anf.  37  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 9

Anf.  38  VICE ORDFÖRANDEN 10

2 §  Konkurrenskraft 11

Anf.  39  VICE ORDFÖRANDEN 11

Anf.  40  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 11

Anf.  41  VICE ORDFÖRANDEN 11

Anf.  42  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 11

Anf.  43  VICE ORDFÖRANDEN 11

Anf.  44  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 11

Anf.  45  LARS LILJA (s) 12

Anf.  46  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 12

Anf.  47  ULF HOLM (mp) 12

Anf.  48  MARIE WEIBULL KORNIAS (m) 13

Anf.  49  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 13

Anf.  50  ANTI AVSAN (m) 13

Anf.  51  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 14

Anf.  52  VICE ORDFÖRANDEN 14

Anf.  53  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 14

Anf.  54  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 15

Anf.  55  SOFIA ARKELSTEN (m) 15

Anf.  56  ULF HOLM (mp) 15

Anf.  57  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 16

Anf.  58  VICE ORDFÖRANDEN 16

Anf.  59  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 16

Anf.  60  VICE ORDFÖRANDEN 16

Anf.  61  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 16

Anf.  62  VICE ORDFÖRANDEN 17

Anf.  63  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 17

Anf.  64  ULF HOLM (mp) 17

Anf.  65  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 18

Anf.  66  ERIK A ERIKSSON (c) 18

Anf.  67  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 18

Anf.  68  ULF HOLM (mp) 19

Anf.  69  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 19

Anf.  70  VICE ORDFÖRANDEN 19

Anf.  71  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 19

Anf.  72  VICE ORDFÖRANDEN 20

Anf.  73  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 20

Anf.  74  VICE ORDFÖRANDEN 20

Anf.  75  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 20

Anf.  76  VICE ORDFÖRANDEN 20

Anf.  77  SONIA KARLSSON (s) 21

Anf.  78  EVA OLOFSSON (v) 21

Anf.  79  MARYAM YAZDANFAR (s) 21

Anf.  80  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 21

Anf.  81  Kanslirådet STEFAN RENLUND 22

Anf.  82  ULF HOLM (mp) 22

Anf.  83  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 23

Anf.  84  SONIA KARLSSON (s) 23

Anf.  85  EVA OLOFSSON (v) 23

Anf.  86  MARYAM YAZDANFAR (s) 23

Anf.  87  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 23

Anf.  88  MARYAM YAZDANFAR (s) 24

Anf.  89  VICE ORDFÖRANDEN 24

Anf.  90  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 25

Anf.  91  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 25

Anf.  92  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 25

Anf.  93  VICE ORDFÖRANDEN 25

Anf.  94  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 25

Anf.  95  VICE ORDFÖRANDEN 26

Anf.  96  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 26

Anf.  97  VICE ORDFÖRANDEN 26

Anf.  98  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 26

3 §  Rättsliga och inrikes frågor (migration) 27

Anf.  99  VICE ORDFÖRANDEN 27

Anf.  100  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 27

Anf.  101  VICE ORDFÖRANDEN 27

Anf.  102  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 27

Anf.  103  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 29

Anf.  104  BODIL CEBALLOS (mp) 29

Anf.  105  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 31

Anf.  106  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 31

Anf.  107  MIKAEL CEDERBRATT (m) 33

Anf.  108  EVA OLOFSSON (v) 33

Anf.  109  BODIL CEBALLOS (mp) 34

Anf.  110  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 34

Anf.  111  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 34

Anf.  112  VICE ORDFÖRANDEN 35

Anf.  113  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 35

Anf.  114  VICE ORDFÖRANDEN 36

Anf.  115  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 36

Anf.  116  EVA OLOFSSON (v) 36

Anf.  117  MIKAEL CEDERBRATT (m) 37

Anf.  118  INGVAR SVENSSON (kd) 37

Anf.  119  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 37

Anf.  120  BODIL CEBALLOS (mp) 37

Anf.  121  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 38

Anf.  122  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 38

Anf.  123  BODIL CEBALLOS (mp) 38

Anf.  124  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 38

Anf.  125  VICE ORDFÖRANDEN 39

Anf.  126  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 39

Anf.  127  BODIL CEBALLOS (mp) 39

Anf.  128  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 40

Anf.  129  VICE ORDFÖRANDEN 40

Anf.  130  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 40

Anf.  131  VICE ORDFÖRANDEN 40

Anf.  132  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 40

Anf.  133  VICE ORDFÖRANDEN 41

Anf.  134  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 41

Anf.  135  VICE ORDFÖRANDEN 41

Anf.  136  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 41

Anf.  137  VICE ORDFÖRANDEN 42

Anf.  138  Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (m) 42

4 §  Konkurrenskraft (forskning) 43

Anf.  139  VICE ORDFÖRANDEN 43

Anf.  140  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 43

Anf.  141  VICE ORDFÖRANDEN 43

Anf.  142  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 43

Anf.  143  VICE ORDFÖRANDEN 44

Anf.  144  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 44

Anf.  145  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 44

Anf.  146  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 44

Anf.  147  VICE ORDFÖRANDEN 44

Anf.  148  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 45

Anf.  149  CHRISTINA AXELSSON (s) 45

Anf.  150  AGNETA LUNDBERG (s) 45

Anf.  151  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 46

Anf.  152  AGNETA LUNDBERG (s) 46

Anf.  153  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 46

Anf.  154  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 47

Anf.  155  VICE ORDFÖRANDEN 47

Anf.  156  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 47

Anf.  157  VICE ORDFÖRANDEN 48

Anf.  158  Kanslirådet BRITT-MARIE TYGÅRD 48

Anf.  159  VICE ORDFÖRANDEN 48

Anf.  160  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 48

Anf.  161  VICE ORDFÖRANDEN 48

Anf.  162  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 48

Anf.  163  VICE ORDFÖRANDEN 48

Anf.  164  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 48

Anf.  165  CHRISTINA AXELSSON (s) 49

Anf.  166  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 49

Anf.  167  VICE ORDFÖRANDEN 49

Anf.  168  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 49

Anf.  169  VICE ORDFÖRANDEN 49