1 § Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 26 september 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 22 och 23 oktober 2007

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Klockan har slagit 9.30 och jag förklarar sammanträdet öppnat.

I dag har vi jordbruk och fiske på agendan.

Sedan ska jag nämna att miljö– och jordbruksutskottet hade information och även överläggningar i en fråga i går. Jag återkommer till det vartefter vi går förbi de frågorna på dagordningen.

Då tittar vi helt enkelt om jordbruksministern har kommit. Vi ska alltså gå in på dels återrapporten från rådsmötet den 26 september, dels information och samråd inför det kommande rådsmötet.

God morgon, jordbruksministern – ”jordbruks- och fiskeministern” ska man väl kanske säga en dag som denna – med medarbetare! Vi har först att gå in på återrapporten från rådsmötet den 26 september 2007. Den är utsänd tidigare. Jag frågar, som jag brukar, om jordbruksministern vill säga någonting extra med anledning av den. Varsågod!

Anf. 2 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Nej tack! Tack för möjligheten ändå. Men jag är beredd att besvara frågor.

Anf. 3 SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Jag har en undran. Det är under övriga frågor, punkt i. Polen hade önskat att få en ökning av mjölkkvoten. Då var det Sverige tillsammans med tolv andra medlemsstater som direkt stödde detta, medan kommissionären däremot var tveksam och sade att det var viktigt att ha is i magen och att man var tvungen att göra en konsekvensanalys. Jag ville bara höra av jordbruksministern att Sverige direkt stödde förslaget.

Anf. 4 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Tack för frågeställningen. Det är en viktig frågeställning. Sveriges inställning är att vi på sikt ska fasa ut mjölkkvotssystemet. Ett sätt att göra det är att successivt höja de kvoter som är tillåtna. Vi fick besked om att den begäran som Polen hade lämnat in innefattade inte bara det egna landet utan hela unionen. Eftersom den svenska huvudinställningen är den jag nämnde inledningsvis tyckte vi att vi kunde stödja denna framställan, vilket med säkerhet kommer att resultera i att kommissionen återkommer med ett förslag om hur mycket och i vilken takt man ska höja mjölkkvoterna.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och lägger återrapporten till handlingarna.

Vi går in på del 2 av punkt 1, det vill säga information och samråd inför rådsmötet nästa vecka. Vi har den blå agendan, där vi som vanligt återkommer till A-punkterna sist. Jag kan dock i förbifarten nämna att det kom en ny lista i den frågan på mejlen i går kväll, så det finns lite sådant. Men det återkommer vi till.

Först tar vi punkt 3, Den gemensamma organisationen av marknaden för vin. Det är en fråga som är bekant för nämnden sedan förut. Den har varit här i juli. Den har fått stöd den 21 september. Men inför det kommande rådsmötet är det tre frågor som är nya och som ska diskuteras. De är inte helt överraskande innehållsmässigt, men det är de som står på agendan för den så kallade riktlinjedebatten på rådet som kommer nu. Underlaget är utsänt.

Anf. 6 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Vad beträffar den första frågan måste jag upprepa den svenska inställningen att vi är kritiska till införandet av dessa anslag, dels för att en alltför stor del av budgeten sätts av till anslagen i stället för en omfördelning av medel, så att mer medel i stället går till frikopplade stöd i likhet med tidigare reformer, dels för att de föreslagna åtgärderna går stick i stäv med reformens ambition om ökad konkurrenskraft för EU:s vinsektor. Risken med anslagen är att man i stället inför så kallade marknadsreglerande åtgärder denna väg i stället.

En åtgärd som vi är särskilt kritiska till är att 120 miljoner euro öronmärks till marknadsföring av vin i tredjeland. För svensk del är det mycket viktigt att beakta folkhälsoaspekterna i denna fråga.

Vad beträffar frågeställning 2 säger jag att denna fråga går mer i svensk riktning och svensk linje. Vi ser positivt på att budgetmedel omfördelas och att mer går till frikopplade stöd. Detta har också varit vår ambition under arbetets gång.

Däremot kan en ökad grad av frikoppling inte ses som kompensation för de producenter som eventuellt förlorar rätten till att berika vin med socker. Den svenska ståndpunkten om att bibehålla nuvarande berikningsregler står fast.

Vad beträffar frågeställning 3 säger jag att när det gäller kommissionens förslag att avveckla 200 000 hektar vinareal välkomnar Sverige ett frivilligt röjningsprogram för att öka vinsektorns konkurrenskraft. Dock anser vi att programmet tenderar att vara på gränsen till ineffektivt på grund av de möjligheter till undantag som finns för röjning i vissa områden. Medlemsstaterna bör inte ges utökade möjligheter till undantag eller skyddsklausuler, eftersom vi då riskerar att programmet blir än mer tandlöst och oattraktivt, vilket skulle innebära att den avsedda effekten med ett röjningsprogram uteblir.

Till sist skulle jag vilja meddela att Sverige kommer att stödja Finlands med flera förslag om fortsatta möjligheter att använda fruktvinsbegreppet. Det ska även i fortsättningen vara möjligt att använda termen vin tillsammans med en annan komponent än vindruva. Frukt- eller bärviner som äppelvin och krusbärsvin måste få benämnas fruktvin enligt Finlands och förslagsvis också vår uppfattning, enligt långvariga traditioner.

Anf. 7 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag vill först bara notera och apostrofera att det är bra att ministern är så tydlig när det gäller kritiken som finns i den svenska ståndpunkten, därför att här finns inslag som är minst sagt beklagansvärda. Läser man dessutom protokollet från förra mötet får man en bild av att parterna står väldigt långt från varandra. Jag skulle bara vilja höra ministerns syn på när i tiden du tror att man kan komma till ett avgörande. Min egen tolkning är att det inte lär bli det närmaste året.

Anf. 8 ERIK A ERIKSSON (c):

Fru ordförande! Den svenska regeringen gör helt rätt här. Frågan är om man inte skulle ta i värre, men då får man det kanske svårare att ta sig fram i andra frågor, det inser vi nog. Men det här är galenskap! Vad är detta gott för? Dessa 850 miljoner euro ska alltså fortsätta att hjälpa till med att se till att det inte blir utveckling på landsbygden i så stora områden som det rör sig om. Det är väldigt beklagligt, men vi står självklart bakom den här linjen.

I ett vidare perspektiv kan man fundera på att klimatförändringen gör sitt till. Vi kanske ska återföra dessa medel till en svensk fond för att sätta i gång vinodling i Sverige. Det kanske är så långt vi ska gå. Jag föreslår inte detta och tycker inte att ministern ska göra det heller, men saker och ting förändras. Vi var på en drabbning i går i förstakammarsalen som handlade om rätten till mat. I det perspektivet tycker jag att det känns ännu mer angeläget att Sverige driver på i frågan.

Anf. 9 ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag tycker att den svenska positionen är bra i den här frågan. Men jag skulle vilja veta mer om hur situationen ser ut med de andra länderna. Vad förväntas vara de svåra sakerna och den stora drabbningen? Står Sverige väldigt ensamt i den uppfattning vi har, eller har vi till exempel stöd från Finland och andra länder i de andra frågorna också?

Anf. 10 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Jag tackar för det stöd som nämnden har visat vid tidigare tillfällen i föredragningar runt den här frågan men också tycks visa i dag.

Tidsplaneringen ser ut som följer: Ett kompromissförslag förväntas vi få under november månad. Det portugisiska ordförandeskapets ambition är att rådet ska kunna samla sig till ett beslut under december månad. Detta är, som nämnden väl känner till, den snabbaste tidsplan som är möjlig. Om det skulle klanta till sig, vilket är högst troligt eftersom det finns väldigt mycket nord–syd-relaterade synpunkter, som vi har pratat om någon gång tidigare, blir det på det efterkommande ordförandeskapet som den här frågan återigen får diskuteras. Det är omöjligt att ens spekulera i vad följderna av det kan bli.

Vad beträffar Ulf Holms och delvis Erik A Erikssons frågeställningar kan man väl säga att de stora frågorna rör sig kring de nationella anslagen, eller det nationella kuvertet. Med hjälp av mina medarbetare kan jag säga att Storbritannien, Finland, Holland och Danmark tillsammans med oss har svårigheter att acceptera och gå med på det. Som ni hör är vi inte särskilt många, vilket är en svårighet i det sammanhanget.

Marknadsföringen är en annan svår fråga. Där har vi ungefär samma gruppering, möjligen med tillägg av några av våra baltiska grannar. Men det är samma sak där: vi blir inte särskilt många röster. Men även ensam kan ju vara stark ibland med de goda argumenten, så vi ska göra så gott vi kan.

Anf. 11 ORDFÖRANDEN:

Jag vill ställa en följdfråga. Går det att säga mer om hur Slovenien agerar, med tanke på att det är det kommande ordförandelandet? Det innevarande ordförandeskapet har naturligtvis stora egna vinintressen, och även ordförandeskapet som kommer efter Slovenien. Men just därför är det intressant att se om det går att säga mer om dem.

Anf. 12 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Det är alltid svårt att uttala sig å andras vägnar, men i de debatter vi har tagit del av har vi kunnat konstatera att olikheten emot vad vi tycker och tänker inte är jättestor. De står mycket för att stärka konkurrenskraften för sektorn, eftersom de tycks ha produkter från sitt land som är gångbara på en internationell och internationaliserad marknad, så jag tycker att det finns goda förhoppningar att de ska agera ungefär i vår riktning.

Anf. 13 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 4. I morse fick jag höra skvaller om att det var en falsk B-punkt. Vet kanslichefen mer om det? Margareta Hjorth nickar. Då finns det väl ingen anledning att orda mer om den. Eller vill jordbruksministern göra det i alla fall?

Anf. 14 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

För att det inte ska bli någon missuppfattning kan jag tillägga att frågan egentligen bara handlar om regler om publicering och offentlighet och inte om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken, som det sägs i rubriken.

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Nej, den ser faktiskt lite större ut. Nämnden kan gå till beslut även i denna fråga. Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt även här.

Punkt 5 handlar om nationellt bistånd i Bulgarien på grund av torkan. Där har ni läst in er, hoppas jag. Det är alltså en fråga om att gå direkt till rådet för att tillämpa statsstödsreglerna. Det ska kräva enighet.

Nu ser jordbruksministern lite frågande ut.

Anf. 16 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Vi har fått besked om att Bulgarien har tagit tillbaka sin ansökan och gått till kommissionen.

Kommissionen kommer att bevilja, har det sagts, det de eftersträvar och vill ha.

Anf. 17 ORDFÖRANDEN:

Just det, för de hade skrivit till kommissionen också för en ordinarie prövning. Var det så?

Anf. 18 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ja.

Anf. 19 ORDFÖRANDEN:

Då måste jag fråga kanslichefen vad vi ska göra åt det. Ska vi stryka den punkten?

Anf. 20 Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Vi ska stryka den punkten.

Anf. 21 ORDFÖRANDEN:

Ja, då utgår den. Då är det punkt 6. Hade de också skrivit till kommissionen? Det var lite olika, såvitt jag förstår. Men det är förstås en väldigt liknande fråga.

Anf. 22 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Det är väldigt lika frågeställningar. De har då inte tagit tillbaka sin begäran. Följaktligen kommer den, vad vi vet så här långt, att prövas av rådet.

Nämnden känner väl till att Sverige allmänt sett har en negativ syn på att rådet ska utnyttjas för att godkänna vad som egentligen bör prövas av kommissionen.

Nu har vi inhämtat upplysningar som tyder på att Sverige är det enda land som möjligen skulle kunna tänka sig att rösta nej, vilket skulle innebära att de inte får det de eftersträvar. Därför har vi kommit fram till att vi bör påpeka det jag nyss sade, att man borde hemställa det här till kommissionen i stället för till rådet, men att vi i röstläget kommer att avstå från att rösta.

Anf. 23 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Finns det inte risk att flera länder kommer att frångå reglerna och ta upp det på det här sättet i stället om man låter det gå den här gången?

Anf. 24 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det går ju inte att bortse från frågeställningen, men man ska samtidigt komma ihåg att båda de här framställningarna kommer från våra allra senaste nya medlemmar i unionen. Det kanske har betydelse för att de inte känner till hur det brukar vara och hur det är fastställt att saker och ting ska fungera.

Anf. 25 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Bara ett klargörande. Regelverket eller fördraget ger väl möjlighet till den här vägen som de ändå har prövat. Man kan inte säga att det är mot regelverket, om jag förstår saken rätt.

Anf. 26 ORDFÖRANDEN:

Man får gå direkt till rådet.

Anf. 27 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Det råder ingen tvekan om att man på rådet kan ta upp ärenden som tillhör rådet. Självklart kan man göra det. Men vi är angelägna om att man ska följa den ordning som vi normalt har. Kommissionen har ju andra möjligheter att pröva sakligheten i framställningar än vad rådet har.

Nu torde det inte råda något tvivel, enligt de upplysningar som jag har fått mig till del, om att Rumänien skulle ha blivit beviljad den här möjligheten om de hade gått rätt väg, därav vårt ställningstagande, som jag hoppas att nämnden kan bistå, om att avstå. Annars kommer vi att bli en singelspelare.

Jag skulle gärna också vilja släppa in Tomas Dahlman här.

Anf. 28 Departementsrådet TOMAS DAHLMAN:

Det är egentligen tre kriterier för att rådet ska kunna bevilja. Det ska vara extraordinärt, och det bedömer vi att det är i det här fallet. Det ska vara brådskande; det stämmer också. Men sedan ska det inte finnas några andra vägar, och vi menar att så länge de inte har prövat kommissionsvägen är det kriteriet egentligen inte uppfyllt.

Det är dessutom så att kommissionen är förhindrad av formella skäl att pröva en ansökan om rådet samtidigt har fått en. Det är därför som det är så här i det bulgariska fallet. Bulgarien har nu dragit tillbaka sin begäran. Då kan kommissionen bevilja den. Vi är lite olyckliga över att Bulgarien har gjort som man ska göra men att Rumänien inte har det. Men av skäl som jordbruksministern utvecklade föreslår vi ändå att Sverige ska avstå.

Anf. 29 ORDFÖRANDEN:

Tack för det klargörandet!

Anf. 30 SONIA KARLSSON (s):

Ja, det blev lite svar på den undran jag hade. Jag funderade just på vad som händer när Bulgarien har dragit tillbaka och det ärendet då inte kommer upp. Men du menar att Bulgarien har lika starka skäl som Rumänien fast de går den här vägen. Men det ser lite märkligt ut, tycker jag fortfarande.

Anf. 31 ORDFÖRANDEN:

Jordbruksministern kan gärna förtydliga, återigen, vikten av att markera att det är extraordinärt att gå direkt till rådet. Jordbruksministern kan gärna kommentera hanteringen av den delen.

Anf. 32 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

I samband med behandlingen av de här ärendena kommer jag att påpeka att det är fel väg, att det ej bör upprepas. Men samtidigt har vi fått upplysningar om att situationen är sådan i berört land att stöd skulle ha beviljats av kommissionen om man hade gått rätt väg.

Det som det handlar om i sak, för att inte fördröja det här ytterligare, är att man tydligen inte har pengar till att så i höst. Och det börjar ju bli riktig höst, för att inte säga vinter, nu, därav att det är brådskande och därav vårt preliminära ställningstagande att avstå från att rösta. Skulle vi nu avslå det här och rösta nej faller det här förslaget och så tar det X månader innan de kan beviljas detta om de går den rätta vägen.

Anf. 33 ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 7, Ny strategi för djurhälsa. Det är ett meddelande från kommissionen. Där ska kommissionen informera inför fortsatt behandling. Jag ska anmäla att den här frågan även kommer att behandlas i miljö- och jordbruksutskottet, närmast den 22 november, så vi kommer att återkomma till sakinnehållet.

Anf. 34 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Kommissionen kommer att, som det står i rubriken, informera rådet. Målsättningen är att ta fram rådsslutsatser i frågan som kommer att presenteras – och som det därmed också blir ett åsiktsutbyte kring – vid kommande rådsmöten. Enligt tidsplaneringen är det tänkt att ske i december månad.

Anf. 35 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag vet inte om det kommer att ges tillfälle att göra några inlägg på den här punkten, eftersom det är en information. Vi hade en översiktlig föredragning i miljö- och jordbruksutskottet, men det var inte så mycket i sak.

Jag skulle bara vilja betona vikten av att Sverige, när tillfälle ges att diskutera saken, lyfter fram något utifrån kommissionens meddelande. På s. 126 talas det om att man ska jobba för ett enda övergripande regelverk där också foder och djurens välfärd ingår. Det handlar om att Sverige bevakar, vilket anmälan av den övriga frågan i rådet antyder, att transporterna också är en väldigt viktig aspekt på djurens välfärd.

Sedan har jag en liten fråga. På s. 128 i kommissionens meddelande står det om att gemenskapen skulle kunna bli medlem i den internationella byrån för epizootiska sjukdomar. Frågan är om det har diskuterats någonting på departementet om den principiella frågan om unionen ska vara medlem i den här typen av organisationer eller om enskilda länder är det.

Anf. 36 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Vad beträffar meningsutbyte i samband med en punkt på dagordningen på rådet är det alltid möjligt att utbyta åsikter och meningar. Det är ju därför vi har rådsmöten. Det är alldeles självklart att det är möjligt.

Sedan skulle jag vilja överlämna till Cajsa Elfverson att svara på de direkta frågorna.

Anf. 37 Kanslirådet CAJSA ELFVERSON:

Jag börjar med frågan om OIE, den här internationella organisationen. Det är sant att kommissionen nu för fram att gemenskapen ska bli medlem. Man kan väl jämföra med Codex Alimentarius som är FAO:s och WHO:s gemensamma livsmedelsstandardiseringsprogram där då kommissionen hade samma idé, eftersom det är en till stor del harmoniserad lagstiftning. Där är då numera medlemsstaterna och gemenskapen medlemmar.

Kommissionen driver på på alla de här områdena. När det gäller djurhälsoområdet är det harmoniserat. Därför vill man ha det. Det är väl något som vi diskuterar internt på departementet, hur vi ska ställa oss till det.

När det gäller att man ska ha en helhetssyn på det här och ha en ramlag för hela djurhälso- och djurskyddsområdet kommer transporterna såklart att ingå där som en del av djurskyddet. Men den här kommer ju att vara mer på horisontell nivå och såklart inte gå in på detaljbestämmelser när det gäller en specifik djurskyddsåtgärd.

Anf. 38 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag för säkerhets skull – jag är lite osäker på om jag egentligen behöver det – att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Detta om jordbruksfrågor. Då går vi in på fiskerifrågorna och punkt 8, Fastställande för år 2008 av fiskemöjligheter. Frågan kändes bekant för mig, men det berodde på att flerårsplanen om liknande frågor hade varit uppe i EU-nämnden förut. Just den här frågan är däremot ny. Dock har den varit uppe i miljö- och jordbruksutskottet som haft överläggningar i själva sakfrågan så sent som i går. Då fanns det en majoritet för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar i frågan med avvikande meningar, dels en gemensam från s, v och mp, dels en från s.

Detta protokoll är omedelbart justerat och utsänt i mejl. Vi ska naturligtvis fatta beslut här. Men jag vill bara anmäla allt det här av respekt för miljö- och jordbruksutskottet, om inte annat, det vill säga jag vill uttryckligen påpeka detta för nämnden så att vi liksom inte förlänger riksdagsbehandlingen av det här. Jag skulle vilja gå direkt till beslut. Men först ska jag fråga jordbruksministern om det har hänt något nytt sedan till exempel i går.

Anf. 39 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Tack, ordföranden, för möjligheten, men jag avstår! Jag är beredd att svara på frågor om nämnden har sådana.

Anf. 40 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Vi tycker ändå att det är viktigt. Även om det här var uppe i jordbruksutskottet och det finns protokollfört där tycker vi att det är viktigt att det i de stenografiska uppteckningarna är alldeles klart att vi tycker att det är en nedgradering av den svenska ståndpunkten att man i stället för att följa Ices rådgivning strävar mot att efterleva den. Det tycker vi är väldigt tråkigt.

Vi tycker att man ska vänta på ett nytt riksdagsbeslut där man i så fall kanske tar ett sådant sämre beslut men framför allt väntar på återhämtningsplanen och ser om det fungerar för torsken.

Den andra delen var, när det gäller bifångstregeln för det kustnära fisket, att vi ska hävda ökade bifångstregler.

Anf. 41 ORDFÖRANDEN:

Därmed är debatten i gång även här. Jag vill dock vädja till ledamöterna att hålla den så kort som möjligt, att upprepa nödvändiga markeringar eller liknande men inte så mycket mer.

Anf. 42 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag noterar ordvalet från vice ordföranden. Hon sade att det är väldigt tråkigt. Det innebär att man också säger att det är väldigt tråkigt att vi finns med som en aktiv påverkare av fiskepolitiken.

Den förutvarande regeringen gjorde genom sitt agerande att vi satt vid ringside under ett antal år. Det man nu är ute efter är att vi återigen ska backa tillbaka och sätta oss vid ringside.

Då ska man ha klart för sig att kommissionen nu föreslår en minskning med 23 procent av torskbeståndet. Då ska vi ha klart för oss att torskplanen sade att det var 10 procent per år. Alltså är detta en väsentlig skärpning gentemot vad torskplanen säger. Därför finns det alla skäl i världen att ställa sig bakom regeringens ståndpunkt just i den här frågan.

När det sedan gäller den avvikande meningen nr 2 är det något märkligt att den förs fram i det här sammanhanget.

Anf. 43 LARS TYSKLIND (fp):

Det finns kanske inte så mycket att tillägga. Men den svenska ståndpunkten har visat sig vara så framgångsrik. Det handlar om att ändå ha det mandatet att förhandla så långt det är möjligt. Därför känns det lite märkligt att man inte bejakar den mer än vad man egentligen gör från oppositionen.

Sedan kan man möjligtvis rent allmänt tycka att det är väldigt glädjande – jag tror faktiskt att Sverige har spelat en roll där – att nu kommissionen tar sådana här krafttag. Man har ändå det modet från kommissionen att i en sådan här förhandling gå ifrån de här tio procenten och föreslå så radikalt mycket större neddragningar. Jag tror, som sagt, att Sverige genom sin förhandlingsbarhet har bidragit till den här utvecklingen.

Anf. 44 ULF HOLM (mp):

Jag vill för Miljöpartiets räkning anmäla vår avvikande mening som går ut på att vi anser att Icesrekommendationerna ska följas vid kvotförhandlingarna. Det visar även den interna rapporten om hur mycket överfiske som sker och som starkt kritiserar EU för den gemensamma fiskepolitiken. Det kan man läsa i tidningarna i dag.

Men jag nöjer mig med det. Ni har hört mina argument tidigare.

Anf. 45 JACOB JOHNSON (v):

Kommissionens förslag innebär väl en minskning av fiskekvoten med 23 procent och inte av beståndet hoppas jag.

Jag vill hänvisa till vår avvikande mening i miljö- och jordbruksutskottet och anmäler en avvikande mening också här.

Anf. 46 ORDFÖRANDEN:

Jag noterar detta från s, mp och v.

Anf. 47 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Kristdemokraterna står också bakom regeringens hållning i denna ståndpunkt, och jag tycker att det är bra om jordbruksministern ändå får möjlighet att kort redogöra för de uppbyggnadsplaner för torsken som utgör basen för detta beslut och de förutsättningar som gör att den svenska ståndpunkten formuleras som den gör.

Anf. 48 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag tackar för Jacob Johnsons påpekande att jag tydligen använde fel ord. Det är självklart inte beståndet som ska minskas utan alltså kvoten.

Anf. 49 ORDFÖRANDEN:

Jag släpper självklart in jordbruksministern, men jag hoppas att han är minst lika kort och kärnfull som ledamöterna och inte upprepar det som hände på miljö- och jordbruksutskottet i går, av respekt för dem.

Anf. 50 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! När det gäller fiskekvoterna vill jag det som jag tror att alla egentligen vill, nämligen att vi ska ha ett långsiktigt hållbart fiske. Det är min målsättning, och därför lyssnar jag till vetenskapen och den vetenskapliga rådgivningen, bland annat från Ices. Deras råd bygger på försiktighet men också på långsiktighet, och det är skälet till att jag i första hand alltså stöder kommissionens förslag. Vi måste minska fiskekvoterna i de flesta bestånd.

Låt mig därtill tillägga att ett skäl till att vi har politiken är att vi ska göra avvägningar. Vi skulle kunna avskaffa politiken om vi inte gjorde annat än lyssnade till experter. Men vi har en uppgift, nämligen att göra avvägningar mellan olika intressen och speciellt när det, som i det här fallet, finns mycket starkt divergerande olika intressen. Och det kan vi bara göra om vi lägger oss i debatten och försöker påverka. Ställer vi oss vid sidan kan vi inte påverka.

Låt mig också påpeka, fru ordförande, att jag tycker att det är en inkonsekvens i Socialdemokraternas ställningstagande. Man kan inte först säga nollkvot och sedan säga att man ska stödja det småskaliga fisket. Man kan inte sätta plus på noll. Det är fullkomligt omöjligt och ologiskt.

Jag tackar för det stöd jag har fått från allianspartierna i riksdagen.

Anf. 51 ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara påminna alla om att vi inte ska återuppta debatten från miljö- och jordbruksutskottet.

Anf. 52 JACOB JOHNSON (v):

Jag vill bara påpeka en, som jag tycker, liten nyansskillnad mellan det utskickade materialet och det jordbruksministern säger. I det utskickade materialet står det i förslaget till svensk ståndpunkt att regeringen i förhandlingssituationen bör arbeta för att få till stånd en så låg TAC som möjligt och att regeringen följaktligen stöder kommissionens förslag. Men jordbruksministern säger här att regeringen i första hand stöder kommissionens förslag. Jag tycker att det är en olycklig nyansskillnad.

Anf. 53 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Man kan alltid använda lite olika ord i olika situationer, men min grundinställning är alltså att vi ska ha en så låg TAC som möjligt. Vi vet av erfarenhet att det kommer att vara många nattliga förhandlingar, bilaterala och gemensamma, under de kommande rådsmötena i fiskeförhandlingssammanhang, och då gäller det att ha ett mandat, som jag så här långt har fått från EU-nämnden, för att kunna delta i dessa förhandlingar.

Anf. 54 ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Jag noterar också de avvikande meningarna från s, v och mp igen här i samband med beslutet.

Vi går till punkt 9, Diskussion om EG/Norge. Mig veterligen är det en informationspunkt på rådet. Den är ny i nämnden. Underlag är utsänt.

Anf. 55 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Det har ställts tre frågor till medlemsstaterna inför rådsmötet. Sveriges svar anser jag bör vara generellt och i enlighet med vad som står under rubriken Förslag till svensk ståndpunkt som nämnden har fått del av, med en tydlig markering av de fem frågor som Sverige särskilt prioriterar.

Anf. 56 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Nej!

Anf. 57 ULF HOLM (mp):

Där var du lite snabb!

Här gäller samma som i den andra punkten. Det står att regeringen ska sträva mot att efterleva den vetenskapliga rådgivningen. Vi tycker att man ska följa den. Det är en väldigt stor politisk skillnad. Jag vill inte ge det mandatet till regeringen.

Men det är en diskussionspunkt, så jag vet inte om vi behöver fatta beslut egentligen.

Anf. 58 ORDFÖRANDEN:

Jag är lite på osäker på det själv, och det var därför jag sa det här med information. Det glider lite på gränsen.

Jag vill ställa frågan direkt till jordbruksministern. Det beror lite på vad han ser framför sig i den här diskussionen: Handlar det om att ange svenska positioner inför fortsatt behandling eller om att bara lyssna på information och tycka till? Det beror på hur skarpt det ska vara.

Anf. 59 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Formellt är det ju kommissionen som för EU:s räkning förhandlar för Norge. Vad vi nu har att göra är inte att ge kommissionen mandat, för det har de redan, utan råd om hur de ska bedriva förhandlingarna. Men jag är ändå tacksam om nämnden kan ge mig ett mandat att göra så, eftersom det alltid kan uppstå situationer som kräver att man har en möjlighet att verkligen delta i förhandlingarna.

Anf. 60 ORDFÖRANDEN:

Då kände jag rätt i magen för en liten stund sedan.

Då ska vi för säkerhets skull fatta ett sådant här mjukbeslut om att pröva upplägg inför fortsatta förhandlingar så slipper vi tveka på den här punkten.

Anf. 61 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Vi tycker att frångåendet av det riksdagsbeslut som gäller, om att man ska faktiskt inte sträva efter utan följa Ices, gäller även på den här punkten.

Anf. 62 ORDFÖRANDEN:

Jag noterar detta som en avvikande mening. Ulf Holm och Jacob Johnson nickar.

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i frågan. Jag noterar nämnda avvikande meningar, det vill säga s, v och mp.

Vi går till punkt 10, Övriga frågor. Det finns tre, så vitt jag vet. Dels är det den om fiske efter blåfenad tonfisk på den blå agendan, dels är det på svenskt initiativ en fråga om djurtransporter. Vi har också en fråga på polskt initiativ om grismarknaden. Dessa står inte i den kommenterade dagordningen, men väl i noter som är utsända i utskick 2. Visst underlag är alltså utsänt.

Anf. 63 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

I korthet kan man vad beträffar punkt a, Fiske efter blåfenad tonfisk, säga att kommissionen i det här fallet har valt att göra något som är väldigt ovanligt, nämligen att stoppa allt fiske av det här slaget. Det innebär att de som inte har haft möjlighet att fiska upp den kvot som man fortfarande har möjlighet att fiska inte heller får ta upp den kvoten. Det är ett mycket ovanligt beslut, men det tycks ha varit nödvändigt. En viss parallell kan faktiskt dras med vad kommissionen har gjort beträffande Polen och deras fiske efter torsk i Östersjön.

Vad beträffar punkt b kan tilläggas att större delen av rådet vid septembermötet fick information om och möjlighet att se en i mina ögon alldeles förskräcklig film kring hur djur kan behandlas och transporteras i några av medlemsstaterna i unionen. Jag ansåg det därvid mycket lämpligt att vi påminner varandra om, men också ber kommissionen, att vidta åtgärder kring att vi måste efterleva det vi har kommit överens om i olika typer av direktiv. I det här fallet har vi kommit överens om att djur ska skyddas under transport och att de ska behandlas på ett bra sätt när de åker till slakt.

Punkt c handlar om den grisköttsmarknad som finns i Europa och som har satts under tryck av ett antal olika orsaker. Vi anser att rådet inte bör vara en arena för diskussion kring den framställning som finns, utan vi förutsätter att kommissionen i vanlig ordning tittar på den framställan som finns. En viss parallell i det här fallet kan faktiskt dras med tidigare frågor kring Bulgarien och Rumänien vad beträffar torkan.

Anf. 64 JACOB JOHNSON (v):

Jag vill uttrycka mitt starka stöd för regeringen i punkt b: att kräva efterlevnad av lagstiftning när det gäller transport av djur. Det är en mycket viktig fråga, och kanske det inte bara gäller efterlevnaden. Jag kan gott tänka mig att det skulle behövas ännu starkare regler vad gäller detta. Jag tror till exempel inte att våra södra grannländer är de bästa när det gäller att sköta det på ett bra sätt. Det är en väldigt viktig fråga som har mitt fulla stöd.

Anf. 65 ULF HOLM (mp):

Jag vill också ge mitt starka stöd till jordbruksministerns initiativ att skicka detta brev. Det är mycket bra. Han ska ju få lite beröm också och inte bara avvikande meningar.

Jag tycker att det är viktigt att Sverige håller fanan högt även här. Om jag inte minns fel så avstod Sverige från att rösta när vi antog det här om djurtransporter. Jag hoppas att jordbruksministern kan fortsätta att påverka de andra medlemsstaterna.

Har jordbruksministern fått några reaktioner på sitt initiativ?

Anf. 66 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Tack för stödet! Ja, jag har faktiskt fått reaktioner från flera av mina kolleger som har aviserat att de avser att stödja Sverige och mig i denna frågeställning. Jag tycker att det är särskilt roligt och glädjande att det finns fler än vi som tycker att vi både ska leva upp till det vi har kommit överens om och se till att djuren har det bra och mår väl även när de transporteras till exempel till slakt.

Anf. 67 ORDFÖRANDEN:

Eftersom det inte finns några fler frågor tackar vi för informationen vad gäller dessa punkter och går till punkt 2, Godkännande av A-punktslistan. En ny sådan fanns på mejl i går, och den ligger även här på bordet. Tidigare fanns det en preliminär.

Eftersom det inte finns några frågor kring detta kan vi fatta beslut. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i dessa ärenden.

Då är vi klara med den blå agendan, och innan vi släpper ut jordbruksministern ska jag väl fråga om det finns något ytterligare han vill dela med nämnden i dag. Nej.

Tack för i dag och lycka till på rådsmötet!

Innehållsförteckning

1 § Jordbruk och fiske 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf. 3 SONIA KARLSSON (s) 1

Anf. 4 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf. 5 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 6 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf. 7 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 3

Anf. 8 ERIK A ERIKSSON (c) 3

Anf. 9 ULF HOLM (mp) 3

Anf. 10 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf. 11 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 12 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf. 13 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 14 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf. 15 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 16 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf. 17 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 18 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf. 19 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 20 Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 5

Anf. 21 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 22 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf. 23 SUSANNE EBERSTEIN (s) 5

Anf. 24 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf. 25 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 6

Anf. 26 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 27 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf. 28 Departementsrådet TOMAS DAHLMAN 6

Anf. 29 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 30 SONIA KARLSSON (s) 6

Anf. 31 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 32 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf. 33 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 34 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf. 35 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 7

Anf. 36 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf. 37 Kanslirådet CAJSA ELFVERSON 8

Anf. 38 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 39 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf. 40 SUSANNE EBERSTEIN (s) 9

Anf. 41 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 42 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 9

Anf. 43 LARS TYSKLIND (fp) 9

Anf. 44 ULF HOLM (mp) 10

Anf. 45 JACOB JOHNSON (v) 10

Anf. 46 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 47 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 10

Anf. 48 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 10

Anf. 49 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 50 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 10

Anf. 51 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 52 JACOB JOHNSON (v) 11

Anf. 53 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 11

Anf. 54 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 55 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 11

Anf. 56 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 57 ULF HOLM (mp) 11

Anf. 58 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 59 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf. 60 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 61 SUSANNE EBERSTEIN (s) 12

Anf. 62 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 63 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf. 64 JACOB JOHNSON (v) 13

Anf. 65 ULF HOLM (mp) 13

Anf. 66 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf. 67 ORDFÖRANDEN 13

Fredagen den 19 oktober 2007

EU-nämndens uppteckningar