1 § Jordbruk

Jordbruksminister Margareta Winberg

Rapport från ministerrådsmöte den 23 juli 2001

Rapport från informellt ministermöte den 16–18 september 2001

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 23 oktober 2001

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar EU-nämndens sammanträde öppnat.

Jag hälsar jordbruksministern med medarbetare välkomna hit för information och samråd inför nästkommande jordbruksråd. Men först ska vi som vanligt få en återrapport från tidigare rådsmöten.

Anf. 2 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det är två rådsmöten, dels mötet i juli, dels det informella mötet i september.

I juli presenterade Belgien sitt ordförandeskapsprogram. Belgien kommer att prioritera att återfå konsumenternas förtroende för livsmedel. När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken skulle stabilitet vara ledordet. Man avsåg vidare att fatta det definitiva beslutet om livsmedelsmyndigheten. Dessutom berättade man om sina planer på en konferens för att diskutera erfarenheterna från mul- och klövsjukekrisen.

BSE-frågan var som vanligt uppe, och det var bara en rapport från kommissionen om de inspektionsresor som Food and Veterinary Office har gjort under våren och som har visat på brister. Medlemsländerna uppmanades till noggrannhet i kontrollen av hantering av t.ex. kött- och benmjöl.

Frågan om får och get var uppe, och man var överens om en förenkling av stödordningen och stödde kommissionens upplägg i reformförslaget.

Nötter var uppe igen – det brukar det vara då och då. Det är producentländerna som vill ha fortsatt stöd till detta. Kommissionen kommer att göra en analys av sektorn under hösten.

En övrig fråga från Danmark handlade om ekologisk produktion, och de ville att kommissionen skulle implementera de nya kommittologibesluten i de förordningar där detta inte har skett, bl.a. i förordningen om ekologisk produktion.

Österrike tog upp en fråga om harmonisering av marknaden för insatsvaror. Man tyckte att eftersom vi har en harmoniserad jordbrukspolitik borde vi också ha det för insatsvaror.

Slutligen redovisade UK situationen angående mul- och klövsjuka, och det visade sig att den hade stabiliserats och antalet nya fall per dag var litet.

Det var julimötet.

Vid det informella mötet den 18 september hade vi två frågeställningar som vi diskuterade. Den ena handlade om integration av ny teknik i jordbruket, och den andra avsåg energiutveckling från biomassa. Fem vetenskapsmän från olika världsdelar inledde med korta anföranden, och sedan fick vi kommentera det som sades. Jag valde själv att kommentera integration av ny teknik i jordbruket. Jag tror att ni har fått mitt tal, så jag behöver inte gå igenom det. Forskarna var på den punkten överlag oerhört positiva till den nya tekniken, så jag valde då att anlägga en något mer skeptisk ton i den frågan.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Då ingen begär ordet med anledning av återrapporterna från dessa två möten går vi in på listan för nästkommande möte.

Anf. 4 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Första punkten på listan är som vanligt en lägesrapport vad gäller BSE. Det här är någonting som följs kontinuerligt. Vi trodde kanske att vi skulle få upp frågan om BSE och får, men efter det som avslöjades i går i Storbritannien blir det nog inte någon sådan debatt. Man hade nämligen förväxlat får- och nöthjärnor. Det var nöthjärnor som man hade sparat från början på 90-talet och hittat prioner i, och man trodde att det var fårhjärnor. Det var mycket pinsamt. Det är alltså en redovisning av hur arbetet fortskrider.

Nästa punkt är frågan om zoonoser, och det är en sak som vi har efterfrågat länge. Det är bara en presentation av förslaget. Det handlar om ett direktiv som reglerar övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen. För svensk del välkomnar vi naturligtvis det här. Men det är bara en rapport och information.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Det gäller då zoonoserna, och det var punkten a. Ingen begär ordet här.

Då går vi vidare till punkten b, som kanske har ett större intresse från svensk sida. Det gäller bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen.

Anf. 6 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Vi blir ställda här. Jag följer den annoterade dagordningen.

Anf. 7 ORDFÖRANDEN:

Vi följer den dagordningslista som rådssekretariatet har skickat över till oss.

Att jag ställde frågan beror på att vi när vi tillträdde unionen hade en garanti just för salmonella, och det är intressant att få reda på hur den kommer att utvecklas nu. Jag kan redovisa för jordbruksministern vad som står i årsboken: Några av de sjukdomar Sverige ansökt om tilläggsgarantier för är zoonoser, sjukdomar som kan överföras från djur till människa och tvärtom. Dessa sjukdomar bör enligt kommissionen regleras inom ramen för zoonosdirektivet, där ett ändringsförslag väntas 2001.

Kommer detta att påverka den garanti vi hade vid inträdet i EU då det gällde salmonella, där vi kan ställa helt andra krav än vad man kan göra rent allmänt?

Anf. 8 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Då förstår jag. Vi var inte förberedda på den här frågan. När det gäller tilläggsgarantier för salmonella har vi ju det fortsatt, även om vi så småningom förhoppningsvis kommer att besluta om ett zoonosdirektiv. Däremot ligger fortfarande våra ansökningar om tilläggsgarantier för en del andra sjukdomar som ännu inte är avgjorda.

Salmonella påverkas inte av ett eventuellt nytt direktiv, utan där har vi våra tilläggsgarantier.

Anf. 9 LARS TOBISSON (m):

Jag är lite förvånad över att jordbruksministern verkar så förvånad över att det här är en aktuell fråga. När jag läste presentationen i den kommenterade dagordningen fick jag intrycket att när nu kommissionen kommer med det nya direktivet om zoonoser finns det en tendens att tycka att det får räcka med det för Sveriges räkning. Det framskymtar här att det nästan skulle föreligga något slags strävan att glömma bort de speciella garantier som Sverige har fått i samband med inträdet.

Jag skulle gärna vilja höra hur det ser ut. Är det verkligen så solklart att även vid ett antagande av det nya zoonosdirektivet kvarstår de svenska garantierna i oförändrad form?

Anf. 10 Departementssekreterare AASE TRONSTAD:

Vad gäller tilläggsgarantierna pågår diskussioner fortfarande med kommissionen om dem, för beslut har inte tagits. Men det här arbetet har vi aktualiserat nu i höst. Det påbörjades nästan för ett år sedan, och kommissionen skulle ta tag i det under våren. Sedan kom mul- och klövsjukan emellan, och det har inte hänt så mycket.

Men tilläggsgarantierna gäller fortfarande, som vi ser det. Vi kommer inom kort att skriva till kommissionen för att påminna om att vi ska återuppta detta. Vi har bl.a. blivit utlovade möten på expertnivå mellan våra experter och kommissionens expert för att gå igenom våra ansökningar, sjukdom för sjukdom. Det påverkas alltså inte av detta.

Anf. 11 GÖRAN LENNMARKER (m):

Måste inte den svenska positionen i första hand vara att EU ska skärpa sina egna bestämmelser till den nivå som Sverige har, och sedan i andra hand hävda att vi ska ha garantiregler kvar? Det måste vara den korrekta hanteringen av frågan. När vi hade folkomröstning sade vi att det inte fanns någon anledning att vi skulle släppa efter på vår nivå men att det fanns anledning för EU:s övriga länder att komma upp till vår nivå. Det var ju den linje som vi då hade.

Anf. 12 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Ja, den linjen hade vi då, och den linjen gäller fortfarande. Även med det här zoonosdirektivet som vi nu ska börja diskutera har Sverige fortfarande betydligt strängare regler än i det kommande direktivet. Vi tänker inte sänka vår nivå, utan även vid ett införande av det här direktivet bibehåller vi våra strängare regler. Sedan kan man alltid önska att EU ska komma upp till vår strängare syn. Det är klart att det är en strävan, men vi vet också att det finns väldigt mycket motstånd mot det, därför att just zoonosdirektivet i den form som det kommer att presenteras blir väldigt dyrt för många länder. Det är en kostnad som vi i Sverige har betalat tidigare, genom salmonellaprogram och annat.

Anf. 13 GÖRAN LENNMARKER (m):

Jo, fru jordbruksminister, men då måste ju Sveriges första position vara att EU som helhet ska ha samma nivå som Sverige och i andra hand, om man inte lyckas med detta, att vi inte behöver sänka våra nivåer. Det framgår inte av promemorian att det skulle vara Sveriges hållning – det verkar som om man går direkt på att vi ska behålla våra undantag.

Anf. 14 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Ja, man kan alltid önska och tro att vi skulle nå dit, men vi når inte dit. Då menar jag att har kommissionen presenterat ett förslag som vi ännu inte har sett och diskuterat, men ett förslag som påbörjar vägen mot en mycket strängare hållning, ska vi naturligtvis bejaka det. Sedan kommer vi självklart, som alltid, att framföra att vi har strängare regler i Sverige och att vi hade önskat att det här direktivet skulle ha varit betydligt strängare. Men vi kommer aldrig att få igenom det.

Anf. 15 GÖRAN LENNMARKER (m):

Det här är ju lite viktigt, för vi tar ju positioner. En sak är att bedöma hur framgångsrik man är med sin position, men Sveriges position måste väl ändå vara att vi ska driva detta i första hand och det andra i andra hand. Sedan kan vi göra bedömningar huruvida Sveriges position kommer. Vi kan inte börja med att göra något slags bedömning av hur framgångsrika vi ska vara, utan vi måste faktiskt slå fast vad vi tycker.

Anf. 16 GUDRUN LINDVALL (mp):

Jag vill bara säga att vi från Miljöpartiets sida tycker att regeringens position är den absolut rätta. Att kräva att vi ska få en hel förändring av jordbruket, som det innebär för många länder att bli salmonellafria, tar enormt många år. Det räcker inte med direktiv. Vi stöder regeringens position.

Anf. 17 ORDFÖRANDEN:

Jag ska försöka sammanfatta det här, för det är lite oklart skrivet i det underlag vi har. Man får nästan intrycket att den garanti som vi har haft vid vårt inträde skulle kunna komma att luckras upp. Det står ju här att Sverige ”måste arbeta vidare för att de vid inträdet i EU beviljade salmonellagarantierna bibehålls oförsvagade”. Jag har uppfattat att det är regeringens position. Den vill jag då för tydlighetens skull sammanfatta med att det finns ett stöd i nämnden för den positionen.

Då går vi vidare.

Anf. 18 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det är en rapport om de verksamma ämnena i växtskyddsmedel. Vi vill här att arbetet ska slutföras så skyndsamt som möjligt och att fastställd budget respekteras.

Anf. 19 GUDRUN LINDVALL (mp):

Från Miljöpartiets sida är vi väldigt skeptiska till den positivlista som EU håller på att ta fram, dvs. att om man godkänner ett växtskyddsmedel – eller växtutrotningsmedel, som det egentligen ska heta – i framtagandet av den här listan ska det vara godkänt i hela unionen. Vi kan se nu att många av de garantier för hur växtskyddsmedel bryts ned inte fungerar i en kall jord som vi har i Sverige. Vi kan se att det finns både restsubstanser och den aktiva substansen i yt- respektive grundvatten. Det här är oerhört oroande. Många forskare säger att i dag hittar man allt man kan analysera. Eftersom de här s.k. lågdospreparaten, eller höggiftspreparaten, används i väldigt liten dos är det ofta svårt att detektera dem.

Därför tycker vi från Miljöpartiets sida att det är oerhört viktigt att Sverige varje gång positivlistan diskuteras klargör att det för Sveriges del eller för de länder som ligger norrut måste finnas möjligheter att förbjuda även sådana växtskyddsmedel, eller växtdödarmedel, som finns på positivlistan därför att vi har andra geografiska och klimatologiska förhållanden.

Anf. 20 CARL G NILSSON (m):

I det förra ärendet talade den svenska ståndpunkten om att besluten ska vara vetenskapligt grundade eller vetenskapligt motiverade. Så måste det naturligtvis vara i det här fallet också. Vi kan inte göra annat än lita på de resultat som kommer fram.

Det är naturligtvis också väldigt viktigt att svenska producenter får samma villkor som övriga producenter i unionen. Vi talar alltid om vikten och värdet av lika konkurrens. Då tycker jag att det är oacceptabelt att det här arbetet ska behöva skjutas så långt som fram till 2008. Det låter helt orimligt. Det står också här att det ska slutföras så skyndsamt som möjligt, men det borde väl kunna gå fortare än till 2008.

Anf. 21 GUDRUN LINDVALL (mp):

Jag vill bara komplettera. Tittar man på den här positivlistan är det enormt många medel som nu undersöks som är godkända i andra länder som har varit förbjudna här, t.o.m. så länge som sedan i slutet på 60-talet. Det är många medel som vi har fasat ut helt enkelt därför att de inte bryts ned och är oerhört resistenta. Det är de medlen som man nu börjar hitta i ganska obehagliga koncentrationer i vatten. Sverige måste också klargöra att de medel vi har förbjudit av olika skäl – vi har t.ex. både försiktighetsprincip och ersättningsprincip – måste vi fortsättningsvis också få ha förbud på.

Anf. 22 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Jag kan bara säga att den lista som vi har i Sverige är längre än EU-listan och därmed strängare, därför att vi har bl.a. det som Gudrun sade, ett annorlunda klimat. Men det är klart att den grundar sig på vetenskap utifrån Sveriges förhållanden och våra svenska vetenskapsmän, så det är inte bara taget ur luften. Vi kommer att fortsätta att hävda att vi ska kunna ha denna längre och strängare lista.

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

Vi kanske ska betrakta det här som en informationspunkt i dag, för det är starten på en lång förhandlingskedja.

Vi går vidare på dagordningen.

Anf. 24 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Om jag följer er lista är det nu punkt 6 om GMO, en informationspunkt, och det handlar om märkning. Det är en presentation av kommissionen. Den svenska ståndpunkten är att vi välkomnar kommissionens initiativ till en ny förordning, men vi har ännu inte gått in i detalj och vill gärna höra den först.

Anf. 25 PER BILL (m):

För många u-länder är GMO och genteknik en gudagåva. Om vi samtidigt senare i dag ska gå in på WTO-förhandlingarna och vad som ska hända på jordbrukssidan där, blir det alltmer tydligt att det finns en uppenbar risk att vi hittar en kollision mellan att vi å ena sidan vill att u-länderna ska kunna exportera till Europa och å andra sidan ser tendenser till ett allt större märkningsraseri när det gäller GMO-produkter. Jag skulle vilja ha en kommentar om detta.

Anf. 26 LENNART DALÉUS (c):

En sak som jag inte förstår är brödtexten i materialet på s. 7, där det står följande: ”Livsmedel kommer bland annat att märkas även om man inte kan påvisa förekomsten av DNA och/eller protein i produkten.”

I vilka livsmedel finns det inte DNA eller protein? Vad är innebörden av meningen?

Den andra frågan är: Stannar man vid det som strikt är gentekniskt modifierade livsmedel? Eller har Sverige diskuterat att utvidga begreppet i det som vi arbetar med nu i Sverige, dvs. begreppet bioteknik, som rymmer möjligheterna att framta livsmedel med annan avancerad bioteknik än just gentekniken? Fläskkotletter från klonade grisar har ingenting med genteknik att göra, men rymmer en bioteknik som jag är ganska intresserad av.

Anf. 27 GUDRUN LINDVALL (mp):

Vi ska inte polemisera här, men att säga att GMO är en gudagåva är ganska naivt. För 10–20 år sedan hade vi den gröna revolutionen, och den gick också i stöpet. Vad man gör nu är att man utarmar u-ländernas egen biodiversitet på det odlade området, vilket innebär att de kommer att stå fattigare. Den risken är uppenbar. Jag tror att många som tittar på det här globalt är ganska oroade för den dominans som GMO-företagen i dag börjar få i u-länderna, att de får odla på kontrakt och man tappar biodiversitet.

Det är naturligtvis oerhört bra att det här kommer upp till diskussion. Och visst finns det livsmedel som baserar sig på GMO-grödor som inte innehåller protein, t.ex. rent socker. Det ska väl inte innehålla proteiner om man har varit duktig vid framställningen av det. Det är alltså oerhört viktigt att slå fast att livsmedel ska märkas om de utgår från en gröda som är GMO. Det tycker vi från Miljöpartiets sida.

Jag skulle vilja ställa en annan fråga: Tittar man på djur som har fått GMO-foder, kommer mjölk och kött från sådana djur att märkas?

Anf. 28 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Först till frågan om gudagåvan. Jag är benägen att inte kalla det så. Jag tog upp det i mitt tal under det informella ministermötet, där jag pekade på att både UNDP i sin senaste rapport och FAO i artiklar, framför allt från Jacques Diouf, har uttryckt det ungefär så här: I dag kan vi försörja världens befolkning när vi är drygt 6 miljarder om vi hade en rättvisare världsordning och en rättvisare fördelning över vårt klot. Om vi däremot nu ser på de framskrivningar av befolkningsutvecklingen som görs är en försiktig sådan att vi inom ett inte alltför avlägset tidsperspektiv är över 9 miljarder. Då menar både UNDP och FAO att vi inte klarar att försörja den mängden personer, om vi inte möjligen tillämpar GMO.

Ska man tycka att det finns något positivt i detta är det väl i det perspektivet, om man nu tror på den här framskrivningen. Det har jag också uttryckt, och det står att läsa i mitt tal. Dock ska man inte ha någon övertro på att det går bara med detta – det krävs ju så oändligt mycket mer än denna teknik.

Lennart Daléus frågade om man kommer att stanna vid GMO. Ja, i det här fallet är det genmodifierade livsmedel – eller genmanipulerade; vilket ord man nu väljer – som diskuteras, och inte det vidare begreppet, som inkluderar t.ex. kloning.

Gudrun Lindvalls fråga är delikat. Jag måste erkänna att jag, eftersom jag inte behöver avge någon definitiv svensk ståndpunkt här i dag utan det är bara en information och en presentation av kommissionen, är rätt osäker på just den punkten, huruvida kött från en ko som har ätit genmodifierad mat ska märkas eller om mjölken från denna ko ska märkas. Man har ju fått i sig den genmodifierade saken indirekt. Här finns också inom EU, har jag förstått, lite olika uppfattningar. Jag kan säga att jag har ingen bestämd uppfattning i dag. Jag ska skaffa mig en, men för stunden har jag den inte.

Anf. 29 GUDRUN LINDVALL (mp):

Eftersom vi från Miljöpartiets sida är skeptiska till den här tekniken vill jag skicka med att vi tycker att det ska märkas.

Anf. 30 ORDFÖRANDEN:

Det här är en informationspunkt, som jordbruksministern också sade, och vi lämnar den för dagen. Det är en fråga som återkommer till oss så småningom, och då får vi mera bestämt anta en ståndpunkt.

Då går vi över till punkt 7 om fodertillsatser.

Anf. 31 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det handlar alltså om återkallande av godkännande av vissa tillsatser. Där stöder Sverige kommissionens förslag.

Anf. 32 CARL G NILSSON (m):

Jag har frågat mig varför en sådan här punkt över huvud taget kommer upp på den politiska nivån och i ministerrådet. När jag har forskat i frågan för att lära mig lite mera har jag förstått att det inte alls är enighet i frågan. Jag har förstått att det finns vissa tillsatser över vilka det anses vara full dokumentation. Min fråga är närmast: Har Sverige ograverat godkänt detta, eller kommer vi att göra det?

Anf. 33 ORDFÖRANDEN:

Får jag också fråga, eftersom det kan vara intressant för oss att veta lite grann om hur beslutsordningen är. Såvitt jag förstår är det här en fråga som ligger i den s.k. kommittologin, men i en kommitté där medlemsstaterna har stort inflytande. Tydligen har då någon eller några medlemsstater ifrågasatt kommissionens förslag, varför det kommer upp här i rådet. Det skulle jag vilja få verifierat och klarlagt hur det ligger till.

Anf. 34 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Först till själva sakfrågan. Det handlar om företag som inte har inlämnat rapport. Om man använder den här typen av fodertillsatser och inte inom en viss tid har inlämnat en rapport om bl.a. dess effekter och andra saker som är efterfrågade, återkallas godkännandet och tillsatserna blir inte tillåtna. Den här gången handlar det om två sådana tillsatser.

Sverige stöder det här, därför att vi menar att det är ett steg på vägen mot att t.ex. få bort de återstående antibiotikatillsatser som inom EU ännu finns kvar men som vi har förbjudit i Sverige.

När det gäller procedurfrågan kan Christer Wretborn svara på den.

Anf. 35 Departementsrådet CHRISTER WRETBORN:

Det är riktigt. Det är alltså en föreskrivande kommitté som den här frågan har behandlats i. Där krävs det kvalificerad majoritet för att kommissionens förslag ska gå igenom. Får inte kommissionen kvalificerad majoritet för sitt förslag ska det inom tre månader föras upp på rådet för ett avgörande. Där krävs också kvalificerad majoritet för kommissionens förslag. Det kan fällas med enkel majoritet av länderna, dvs. åtta länder. Om det varken blir enkel majoritet emot eller kvalificerad majoritet för avgör kommissionen hur man ska hantera frågan. Då kan den genomföra det om den vill. Det är situationen.

Anf. 36 CARL G NILSSON (m):

Jag måste då fråga: Är det riktigt, som jag har inhämtat, att när det gäller t.ex. sådana medel som används för slaktkycklingproduktion, de här koccidiostatika, är man oenig? Svenska experter har sagt att dessa är så väl dokumenterade att de inte borde återkallas. Vad finns det för fog bakom de påståendena?

Anf. 37 Departementssekreterare AASE TRONSTAD:

Det stämmer att i prövningen i kommissionens ständiga foderkommitté ansåg de svenska experterna initialt att en av de här substanserna faktiskt uppfyllde villkoren för fortsatt godkännande. Man menade att företaget hade skickat in den dokumentation som behövs.

Men det är alltså oenighet i kommittén, och majoriteten ansåg inte detta.

I den fortsatta beredningen har vi talat med våra experter för att höra i vilken mening man är oense med kommissionen. Det har då visat sig att det handlar om gränsdragningar. Det är inte så enkelt att säga om ett företag har lämnat in det som krävs eller inte.

Här ska det ske en rent formell prövning. Man ska se till att företagen har skickat in dokumentation över de studier som man kräver. Man ska egentligen inte titta på substansen i studierna. Då kan man dra gränsen olika för vad som är acceptabelt. Det kan inte räcka att ett företag skickar in ett papper med rätt rubrik. I någon mån måste man ändå se om företaget har skickat in det som krävs. Det är om detta som experterna har varit oense.

Man har klargjort från svensk sida att man också kan ha förståelse för den andra ståndpunkten, dvs. den ståndpunkt som kommissionen och flertalet medlemsstater har tagit, nämligen att det här inte duger som dokumentation.

Så ligger det till.

Anf. 38 ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att vi kan sammanfatta detta med att det finns en majoritet i nämnden för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Anf. 39 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Punkt 8 handlar om att förhandla om den ändrade europeiska konventionen för djurskydd under internationella transporter.

Tanken är att kommissionen ska bli medlem. Det betyder i sin tur att kommissionen med 15 röster förhandlar och röstar i Strasbourg. Dessförinnan kommer det naturligtvis att ske en EU-samordning mellan de olika länderna.

Sverige plus några andra länder har spjärnat emot, men enligt grundfördraget, artikel 300, är detta oundvikligt. Vi måste acceptera att det blir så här.

Anf. 40 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Anf. 41 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Nästa punkt handlar om djurskyddskrav vid svinhållning. Den har tidigare föredragits och blir en A-punkt. Sverige uppnådde under sitt ordförandeskap en politisk enighet i frågan, och jag föredrog ärendet då.

Anf. 42 GUDRUN LINDVALL (mp):

Jag vill bara poängtera att det måste bli fullkomligt klart att det här är ett minimidirektiv. Det är problem så fort EU ger sig in på djurskyddssidan, därför att då urholkas de svenska reglerna och den svenska djurskyddslagen. Därför finns det viss oro när EU börjar anta den här typen av direktiv. Vi hör ofta från producentleden att vi måste ha likvärdiga konkurrensförhållanden även på det här området, och då finns det väl risk för att det kommer propåer om att Sverige ska godkänna det som finns i andra länder.

Anf. 43 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det är helt klart minimiregler. Vi har strängare regler, och de kommer vi att behålla.

Anf. 44 ORDFÖRANDEN:

Dessutom har vi tagit ställning till ärendet tidigare i år, men vi kan väl upprepa att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf. 45 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Nästa punkt handlar om svinpest, klassisk. Även denna fråga har vi föredragit, så jag har inget mer att säga om den.

Anf. 46 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf. 47 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Nästa punkt, punkt 11, handlar om marknadssituationen när det gäller nötkött. Vi kommer att få en information från kommissionen. Vi kan bara notera att konsumtionen på årsbasis nu har minskat med 10 % i hela EU. I Sverige är den i stort sett plus minus noll.

Nästa punkt handlar om exportbidrag för slaktdjur. Det är den tyska delegationen som har velat ta upp frågan. Där är det en gammal svensk ståndpunkt, att vi anser att detta bör avskaffas. Och det är vad Tyskland numera, sedan den nye ministern tillträdde, också vill. Här blir det en diskussion.

Anf. 48 GUDRUN LINDVALL (mp):

Det är bra att Sverige har den här ståndpunkten, för många av de transporter som går till tredjeland är fruktansvärda. Det finns många transporter inom EU som också är fruktansvärda, men förhållandena för de djur som transporteras vidare, både vid lastning och lossning och under själva transporterna, är absolut oacceptabla.

Ska man över huvud taget ha den här typen av bidrag tycker jag att de ska åtföljas av regler för hur transporterna ska gå till, så att man kan garantera att djuren inte utsätts för det lidande som de gör i dag. Helst ska transportbidragen naturligtvis bort. Egentligen borde det bli något förbud mot att transportera djur till tredje land tills förhållandena blir bättre.

Anf. 49 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag håller med Gudrun Lindvall. Jag tycker att det är bra att Sverige driver den här linjen. Helst bör transportsubventionerna avskaffas med omedelbar verkan, för de är ju faktiskt ett direkt stöd till djurplågeri.

Anf. 50 ORDFÖRANDEN:

Det är väl inte bara jordbruksministern som tycker det, utan det finns också en enhällighet i nämnden om att vi ska verka för att få bort exportbidragen så fort som möjligt.

Anf. 51 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det vore ju fantastiskt om det var en enig nämnd stod bakom det. Tyvärr är det inte ett enigt råd. Det finns många länder som berikar sig mycket och också har byggt sina ekonomier på denna sak.

Anf. 52 CARL G NILSSON (m):

Jag trodde inte att detta skulle behöva sägas. Det är en sak som jag bl.a. har tjatat om i åratal, att exportstöden ska bort. Jag tycker inte att vi ska ha den glidning som Gudrun Lindvall gjorde nyss, att om vi nu ska ha exportbidragen kvar ska de åtföljas av intyg osv. Jag tycker att vi ska driva frågan att bidragen ska bort.

Anf. 53 GUDRUN LINDVALL (mp):

Det är naturligtvis ingen glidning utan en skärpning. Eftersom vi vet att det i dag är väldigt svårt att få igenom i rådet att de här subventionerna ska tas bort bör man, i alla fall så länge som det inte finns en majoritet för att ta bort dem, se till att djuren hanteras på ett vettigt vis. För mig är även de djur som utsätts för den här hanteringen innan subventionerna tagits bort viktiga.

Anf. 54 ORDFÖRANDEN:

Vi kan då konstatera att när jordbruksministern ska delta i diskussionen vet hon att EU-nämnden står bakom henne i denna fråga.

Anf. 55 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Nästa punkt är övriga frågor. Det är bara en rapport från en konferens som Österrike har arrangerat med kandidatländerna. Det är inte så mycket att säga om det.

Sedan har vi två extrafrågor.

Italien vill ta upp kravet på extra stöd för oljeväxtodling, som också är en gammal bekant.

Sverige har tagit upp en fråga med anledning av det som har uppmärksammats i världen i veckan, nämligen världshungerdagen.

Vi har haft ett internationellt medieseminarium som har arrangerats i samarbete med FAO. Jag kommer att ta upp frågan om ifall länderna kommer att driva på frågan i FAO inför det möte som vi ska ha i Rom i november. Vi har gjort alldeles för lite inom EU för den saken. Det här hänger också ihop med WTO-positionen. Mötet blir därför ett lämpligt tillfälle att ta upp den här frågan.

Anf. 56 ORDFÖRANDEN:

Vi har haft en diskussion när det gäller WTO tidigare här i EU-nämnden. Frågan kommer också upp den 26 oktober.

Anf. 57 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Jag vill gärna säga något om lunchdiskussionen och det papper som vi hittills har fått. Vi kan nämligen se att det blivit en förändring på jordbrukets område jämfört med Seattle. Förberedelserna är mycket bättre den här gången, men det är också en förändring i substans. Man tar större hänsyn till G77 och tredje världen i det papper som hittills har gått ut. Vi får se om det står sig. Sverige vill ju ha ytterligare förändringar och förbättringar för tredje världen.

Anf. 58 ORDFÖRANDEN:

Detta var den sista delen på dagordningen. Då tackar vi för samrådet i dag.

Innehållsförteckning

1 § Jordbruk 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 4 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 2

Anf. 5 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 6 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 2

Anf. 7 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 8 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 3

Anf. 9 LARS TOBISSON (m) 3

Anf. 10 Departementssekreterare AASE TRONSTAD 3

Anf. 11 GÖRAN LENNMARKER (m) 3

Anf. 12 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 4

Anf. 13 GÖRAN LENNMARKER (m) 4

Anf. 14 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 4

Anf. 15 GÖRAN LENNMARKER (m) 4

Anf. 16 GUDRUN LINDVALL (mp) 4

Anf. 17 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 18 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 5

Anf. 19 GUDRUN LINDVALL (mp) 5

Anf. 20 CARL G NILSSON (m) 5

Anf. 21 GUDRUN LINDVALL (mp) 5

Anf. 22 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 6

Anf. 23 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 24 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 6

Anf. 25 PER BILL (m) 6

Anf. 26 LENNART DALÉUS (c) 6

Anf. 27 GUDRUN LINDVALL (mp) 6

Anf. 28 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 7

Anf. 29 GUDRUN LINDVALL (mp) 7

Anf. 30 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 31 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 8

Anf. 32 CARL G NILSSON (m) 8

Anf. 33 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 34 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 8

Anf. 35 Departementsrådet CHRISTER WRETBORN 8

Anf. 36 CARL G NILSSON (m) 9

Anf. 37 Departementssekreterare AASE TRONSTAD 9

Anf. 38 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 39 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 9

Anf. 40 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 41 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 10

Anf. 42 GUDRUN LINDVALL (mp) 10

Anf. 43 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 10

Anf. 44 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 45 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 10

Anf. 46 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 47 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 10

Anf. 48 GUDRUN LINDVALL (mp) 10

Anf. 49 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 11

Anf. 50 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 51 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 11

Anf. 52 CARL G NILSSON (m) 11

Anf. 53 GUDRUN LINDVALL (mp) 11

Anf. 54 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 55 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 11

Anf. 56 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 57 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 12

Anf. 58 ORDFÖRANDEN 12

Fredagen den 19 oktober 2001

EU-nämndens uppteckningar