Fredagen den 19 maj 2006

EU-nämndens uppteckningar 2005/06:37

1 §  Konkurrenskraft

Näringsminister Thomas Östros

Återrapport från ministerrådsmöte den 13 mars 2006 samt från informellt ministermöte den 21 och 22 april 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 29 och 30 maj 2006

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar näringsministern och medarbetare välkomna.

Vi börjar som vanligt med en återrapport. Finns det något särskilt att säga om den?

Anf.  2  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Två träffar har vi haft ministrarna emellan sedan jag var här senast – konkurrenskraftsrådet den 13 mars och informellt ministerråd i Graz i april. Ingenting överraskande framkom egentligen utöver det jag har rapporterat. Vi tog konkurrenskraftsrådets bidrag till vårtoppmötet. Kommissionen presenterade sin plan för statsstöd, och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation fastställdes. Tjänstedirektivet diskuterades.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Då det inte finns några frågor godkänner vi återrapporterna.

Så går vi in på kommande ministerrådsmöte, först Översyn av strategin för hållbar utveckling.

Anf.  4  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Som ni vet har EU haft den här strategin sedan 2000, och man aviserade från kommissionens sida i december 2005 att man skulle göra en översyn av strategin för hållbar utveckling. Vår uppfattning är att den strategi som nu presenteras i huvudsak är bra. Den bör vara konkret med mål och kvantitativa målindikatorer och åtgärder. Så bör vi ha en ordentlig uppföljning av hur strategin faktiskt efterföljs.

Vi vill ha balans mellan de tre dimensionerna i den hållbara utvecklingen. Vi tycker att det är angeläget att lyfta fram jämställdhetsaspekterna, som ju växer i betydelse när det gäller synen på hållbar utveckling. Vi bör naturligtvis ha en nära koppling till Lissabonstrategin, som är den huvudsakliga utvecklingsstrategin.

Forskning och innovation som sätt att faktiskt både lösa miljömässiga utmaningar och bidra till ekonomisk utveckling vill vi lyfta fram.

Anf.  5  PER BILL (m):

Herr ordförande! Vi ställer oss bakom den svenska ståndpunkten. Det är svårt att kräva någonting som är mer diffust, mer svårförståeligt och har en negativ grundton.

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Tjänster på den inre marknaden, nästa fråga.

Anf.  7  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Det är det som är själva huvudpunkten på konkurrenskraftsrådsmötet. Den 4 april presenterade kommissionen ett reviderat förslag till tjänstedirektiv, och vi har haft en första diskussion om detta vid det informella ministermötet i Graz. Där kom vi överens om att låta rådsarbetsgruppen och Coreper fortsätta arbetet med att behandla utestående frågor.

Kommissionens förslag bygger i stort på Europaparlamentets beslut från februari i år. Kommissionen har i princip accepterat begränsningarna i tillämpningsområdena som parlamentet tog beslut om. Ursprungslandsprincipen ersätts med en ny princip, principen om frihet att tillhandahålla tjänster.

Som ni vet har vi från regeringens sida välkomnat det reviderade förslaget. Det ligger mycket väl i linje med svenska prioriteringar och intressen som vi har drivit mycket aktivt under den här långa resan kring tjänstedirektivet.

Det är viktigt naturligtvis att det blir en ordentlig granskning av förslaget i rådsarbetsgrupperna. Det är klart att det finns tekniska frågor som måste vara väl utlösta så att det blir en praktisk och bra hantering av direktivet ute i medlemsländerna. Den här hanteringen pågår fortfarande. Det är ett sådant rådsarbetsgruppsmöte just i dag i Bryssel som behandlar frågorna.

Ordförandeskapets ambition är nu att få en överenskommelse vid rådsmötet den 29 och 30 maj. Det är mycket oklart om man kommer att lyckas med detta. De har också satt ut ett extra konkurrenskraftsmöte till den 29 juni, vilket är en indikation på att det inte alls är säkert att man klarar av en överenskommelse till nästa möte.

Min bedömning är att när det gäller tillämpningsområdet för tjänstedirektivet kommer det troligtvis inte att bli några större förändringar mot kommissionens förslag. Här balanserar de olika ståndpunkterna varandra, och parlamentets ståndpunkt ligger väl i linje med den kompromiss som måste göras mellan olika intressen.

När det gäller övriga bestämmelser vill vi verka för förtydliganden för att underlätta själva genomförandet. Men då handlar det mer om tekniska förtydliganden. Vi är mycket nöjda med utvecklingen av förhandlingarna och lösningarna när det gäller vår arbetsrättsmodell inklusive vårt kollektivavtalssystem. Samma sak gäller lösningarna för vår välfärdsmodell inklusive existerade monopol som vi har samt lösningarna på skatteområdet.

När det gäller själva fria rörligheten är vår linje att det måste vara en balans mellan att skapa bra förutsättningar för gränsöverskridande verksamheter och säkerställandet av en hög skyddsnivå för arbetstagare, arbetsmiljö, konsumenter, djurskydd och miljöfrågor i allmänhet.

Jag tror att vi sammantaget är på väg mot ett både verkningsfullt direktiv och direktiv som ger skydd på de områden där vi vill ha skydd.

Det kommer att bli rejält bättre möjligheter för svenska företag inom ett stort antal tjänsteområden – företagsrelaterade tjänster, turism, fritidstjänster, arkitekttjänster eller liknande.

Vår avslutande syn på takten är att det viktigaste för oss inte är om det blir ett beslut under det österrikiska eller det finska ordförandeskapet, utan det viktigaste är att det blir ett bra beslut sammantaget. Utvecklingen går åt rätt håll. Vi kommer att landa nära Europarlamentets och kommissionens reviderade förslag. Det är min bedömning.

Sammantaget ser det rätt så bra ut från svenska utgångspunkter, måste jag säga.

Anf.  8  PER BILL (m):

Ordförande! Vi har röstat för det reviderade förslaget. Bakgrundshistorien behöver vi inte upprepa här; den har vi diskuterat flera gånger i kammaren. Det är känt att vi inte är riktigt lika stora monopolkramare och att vi tyckte att omfattningen skulle vara något större. Men bättre ett verkningsfullt förslag än inget förslag alls. Vi ställer oss alltså bakom förslaget.

De tekniska frågorna måste naturligtvis få ta den tid det tar. Jag skulle gärna vilja ha ett direktiv som började så snabbt som möjligt. Det är oerhört viktigt för alla parter att man vet vad som gäller, att det finns så få gråzoner som möjligt. Det var ju det som var det stora problemet med det första förslaget. Det fanns ett par direktiv som lite grann krockade med varandra, och det var svårt att se hur dessa skulle kunna kombineras.

Principen om frihet att tillhandahålla tjänster är väl en så bra kompromiss som man kan komma till, och då är det viktigt att både arbetstagare och arbetsgivare vet vad det innebär. Om man har samma information har man också samma möjligheter att fatta rationella beslut på väl fungerande, alltmer öppna marknader. Teknikaliteterna är viktiga, och det är viktigt med en aktiv information till företag och fackliga organisationer så att vi får en positiv grundsyn till förslaget. Det ska ses som en möjlighet, inte som en risk, för unionen. Det är faktiskt det vi vill i Sverige.

Anf.  9  ESKIL ERLANDSSON (c):

Herr ordförande! Jag skulle vilja ha några kommentarer och argument till varför man, i mitt tycke så pass lättvindigt, gett upp ursprungslandsprincipen. Jag tycker, som sagt, att vi gjort det alldeles för lättvindigt.

Anf.  10  NYAMKO SABUNI (fp):

Herr ordförande! Jag skulle från Folkpartiets sida vilja poängtera att vi känt oss nödgade att rösta för förslaget i parlamentet, men vi håller inte med om regeringens bedömning att det reviderade förslaget är bättre än kommissionens ursprungliga förslag. Vi delar inte heller uppfattningen att det ska få ta den tid det tar, utan vi menar att det är viktigt att direktivet så snart som möjligt implementeras i de olika länderna. Vi anser att Sverige skulle vara en av de stora vinnarna om direktivet kom till stånd.

Jag tycker att Eskil Erlandssons fråga är berättigad, och även jag skulle vilja höra varför man tog bort ursprungslandsprincipen. Vi menar att direktivet aldrig varit en fara för kollektivavtalen. Också vi värnar kollektivavtalen.

Anf.  11  MATS ODELL (kd):

Vi konstaterar att det finns en bred uppgörelse i Europaparlamentet. Bland annat har vårt partis europeiska motsvarigheter ingått i och står bakom uppgörelsen, även om vi tycker att den genom den kompromiss som uppnåtts blivit onödigt insnävad. Det ska bli intressant att se var det hela hamnar när ministerrådet nu lägger sista handen vid det. Vi står i princip bakom regeringens förslag.

Anf.  12  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Herr ordförande! I motsats till Folkpartiet tycker vi att det reviderade förslaget blivit mycket bättre. Vi tycker att regeringen gjort ett bra arbete och fokuserat på den kritik som vi från vårt parti framfört.

Det gäller att hitta en balans mellan höga skyddsnivåer och möjligheter att röra sig. Det är viktigt att ge möjligheter för företag inom turism och andra branscher att expandera och nå nya marknader. Det tror jag är bra. Samtidigt är det viktigt att försöka behålla den ganska bra välfärdsmodell som vi i Sverige har. Som det ser ut nu ligger det väl i linje med vår politik. Kanske kommer vi senare in på en del detaljer, men vi står bakom förslaget.

Anf.  13  SYLVIA LINDGREN (s):

Jag tycker att förslaget ger en oerhört bra grund, en plattform, någonting att gå vidare med, och det är mycket positivt att man kommit så pass långt i arbetet. Det har varit ett långt arbete, och det har funnits mycket tyckande kring det. Nu har fördraget emellertid kommit en bra bit för att vi ska kunna få en praktisk tillämpning av det. Det är en plattform att gå vidare med.

Vi ska dock vara klara över att vi snart befinner oss i ett formuleringsstadium för att sedan gå vidare. Det är klart att mycket måste ske på detaljnivå; det behövs branschanpassningar och dylikt. I nästa skede kommer vi in i formuleringsstadiet. Nu har vi möjlighet att passera det första skedet, och sedan måste vi gå vidare.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att det görs noggranna prövningar så att man vet vad man fattar beslut om. Därför tycker jag att det som nu skapats trots allt är en bra plattform.

Anf.  14  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Utgångspunkten, när jag tittar på förslaget, är att det är en stor framgång för Sverige. Vi hade ursprungligen ett förslag till tjänstedirektiv som var ett direkt hot mot vår arbetsmarknadsmodell, som ju är mycket framgångsrik i ett europeiskt perspektiv. Vi har ett starkt intresse av att stärka handeln med tjänster över gränserna. Vi är nummer tre i världen när det gäller ökningstakt på tjänsteexport. Vi tillhör alltså de länder som vinner allra mest på detta.

Samtidigt vill vi inte att EU används som ett verktyg för att privatisera offentlig verksamhet eller för att förändra vår arbetsmarknadsmodell. Detta har vi nu uppnått genom ett hårt och intensivt arbete där vi också haft ett gott samarbete mellan regeringen, fackliga organisationer och Europaparlamentet. Vi har även fått kommissionen att se och förstå vilka hot det fanns i det ursprungliga förslaget. Därför är detta en mycket stor framgång.

Nu har vi ett tjänstedirektiv som konkret underlättar för tjänstehandeln. Det kommer att bli en stimulans och en injektion, inte minst när det gäller etableringar. Nästan allt fokus har ju riktats mot tillfällig tjänsteutövning, men en mycket stor del av tjänstedirektivet gäller etableringar, alltså att man helt enkelt etablerar permanent tjänsteverksamhet i ett annat land. Förslaget innebär väsentliga förenklingar och förbättringar, och det blir mycket svårare för enskilda länder att via regelverk förhindra detta.

Det blir också mycket tydligare vilka undantag som är tillåtna. Det har i Europadomstolen skapats ett slags praxis, och den kommer att fortsätta att gälla om vi inte reglerar vad som får undantas. Förslaget innebär också en mycket tydlig skärpning för de länder som försöker hitta på olika typer av fiffiga lösningar för att kunna hålla företag ute. Även det är väldigt väsentligt.

Jag håller med Per Bill om att informationen blir mycket viktig. Direktivet innebär en stor möjlighet för svenska företag. Därför är det viktigt att exempelvis Kommerskollegium snabbt kommer i gång med arbetet att informera om de möjligheter som öppnas tack vare direktivet.

Ursprungslandsprincipen är en princip som fått väldigt lite stöd, eftersom den blivit mycket svårtolkad. Det låter som om det skulle innebära att ursprungslandets regler ska gälla vid tjänsteexport, men då kan vi ganska snabbt konstatera att för oss, liksom för de flesta andra länder, blir konsekvenserna av det helt oacceptabla. Vi kan inte låta ursprungslandets arbetsrättslagstiftning gälla för arbete i Sverige. Samma sak gäller beträffande flera miljölagstiftningsåtgärder.

Vilken princip man än väljer måste man hitta en modell som innebär att EU inte tar över lagstiftningen om avtal på väsentliga nationella områden. Det har exempelvis Folkpartiet aldrig förstått, och de har aldrig ställt upp i en ordentlig kamp för att skydda svenska kollektivavtal utan hela tiden varit beredda att riskera den modell vi har på arbetsmarknaden. Det tycker jag är allvarligt.

När man nu vänder på det hela och i stället talar om vilka undantag som är tillåtna och vilka som inte är det sätts mycket större press på medlemsländerna att hålla sina tjänstemarknader öppna. Det kommer att ge en väsentlig injektion.

Jag uppskattar Sven-Erik Sjöstrands uppskattning av regeringens arbete på det här området. Det är trevligt att höra.

Sylvia Lindgren har alldeles rätt i att nu sätter ett arbete i gång som naturligtvis kommer att innebära att vi reviderar i efterhand. Så ska det vara i ett bra lagstiftningsarbete. Vi kommer emellertid att slippa en stor del av det regelverk som medlemsländer i dag kan ställa upp bara för att skydda sina marknader. Det är bra för svensk industri och tjänstesektor.

Anf.  15  PER BILL (m):

Idén med en riktigt bra kompromiss är ju att alla ska kunna gå hem och säga att de fått igenom väldigt mycket. Jag har också sett franska protektionister vara mycket nöjda över de framsteg som de gjort. När man lyckas få fram ett förslag som gör både Sven-Erik Sjöstrand och protektionisterna i Frankrike nöjda då tror jag att man haft ett antal ganska så skickliga förhandlare som jobbat fram förslaget. Det är bra att veta.

Näringsministern var inne på något väldigt väsentligt, nämligen att det är viktigt att få bort inträdesbarriärerna. Ju mer man kan sänka inträdesbarriärerna desto mer underlättar man för framför allt entreprenörer att komma in – inte för att göra saker och ting en aning snabbare utan för att göra dem lite annorlunda. Därmed får man ett nytt sätt att tillverka en sak eller förbättra en pryl eller en service. Det är oerhört viktigt.

Jag tror därför att vi i den process som kommer att äga rum under de närmaste månaderna ska sätta fokus på att ha så låga inträdesbarriärer som möjligt.

Anf.  16  NYAMKO SABUNI (fp):

Jag håller med ministern om att det handlar om etableringar och att det kommer att underlättas. Det har vi aldrig haft olika syn på. Det vi har haft olika syn på är de tillfälliga tjänsteutförandena i skilda länder. När du säger att ursprungslandsdirektivet kunde misstolkas, ja då kan man väl bara byta namn på det. Då behöver man inte byta politik. Dessutom skyddades kollektivavtalen i utstationeringsdirektivet, och det var därför aldrig något problem.

Sedan är det så, Thomas Östros, att Folkpartiet var med och skapade tanken på och idén till kollektivavtalen. Jag tror alltså att vi värnar dem lika mycket som du.

Anf.  17  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Jag vill bara konstatera, Nyamko Sabuni, att varje gång vi haft en riktigt avgörande strid om den svenska arbetsmarknadsmodellen, i konflikt med kommissionen eller i konflikt med enskilda medlemsländer, har Folkpartiet varit emot att vi tagit den striden. Så har det varit i Europaparlamentet. Så har det varit i Sveriges riksdag. Det är något som vi naturligtvis gång på gång kommer att upplysa människor om. Så har det varit, och det säger en hel del om hur man ser på det hela.

Jag och Per Bill brukar ha samma syn när det gäller handelsfrågor. Jag tror att vi även här har hamnat i samma position, även om jag kanske inte tror att engagemanget för kollektivavtalen är så brinnande. Men när det gäller principerna för handel är vi återigen på samma linje.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt är Bättre lagstiftning.

Anf.  19  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Det är egentligen bara en informationspunkt. Kommissionen beskriver läget.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi informationen.

Punkt 6 föredras av Ann-Christin Nykvist och 7 och 8 av Kerstin Eliasson. Nästa punkt är nr 9, Rymdpolitik.

Anf.  21  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Också det är en informationspunkt. Där finns ingenting nytt vad vi hittills erfarit. Vi har diskuterat frågan många gånger i nämnden och har en position sedan tidigare.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen.

Finns det något att säga under punkten Övriga frågor? Nej. Då godkänner vi även den informationen. Inga A-punkter? Nej.

Vi tackar näringsministern och medarbetare. Trevlig helg!

2 §  Konkurrenskraft (konsument) (dp. 6 samt 10 c och d)

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Återrapport från ministerrådsmöte den 28 och 29 november 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 29 och 30 maj 2006

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Då hälsar vi jordbruksministern och hennes medarbetare välkomna. Vi har ju två delar. Först har vi den del av konkurrenskraftsrådet som rör konsumentfrågor och sedan har vi jordbruk och fiske. Det enklaste är väl att vi börjar med konsumentfrågorna och tar dem i ett sammanhang. Då har vi först en återrapport. Varsågod!

Anf.  24  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Tack så mycket. Det är en återrapport från konkurrenskraftsrådet den 28 och 29 november förra året. De frågor som behandlades, och där man antog slutsatser, handlade bland annat om arbetet med europeisk avtalsrätt och översynen av gemenskapens regelverk på konsumentområdet. Den här slutsatstexten godkändes av rådet. Nu jobbar man vidare med en grönbok kring gemenskapens regelverk på konsumentområdet. Det är ett antal regler som man ska gå igenom, och man räknar med att lägga fram den här grönboken under hösten 2006.

Den andra frågan på dagordningen var gemenskapsprogrammet för hälsa och konsumentskydd. Där förs det en diskussion om huruvida man ska ha de här områdena ihop eller ha en uppdelning. Europaparlamentet förefaller vara inne på – eller har redan beslutat, skriver min medarbetare här – att man vill ha en uppdelning i två program. Det är ju något som vi från svensk sida kan tänka oss. Det var den återrapporteringen.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi återrapporten. Sedan har vi punkt 6 på dagordningen för kommande ministerrådsmöte. Det handlar om konsumentkreditavtal.

Anf.  26  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är en fråga som tidigare har varit uppe i EU-nämnden och där förslagen har utvecklats allteftersom de har behandlats. Det är en riktlinjedebatt som man ska ha på konkurrenskraftrådet. Det finns några viktiga frågor i det här. Det handlar om full harmonisering av de här reglerna. Det är vi positiva till från svensk sida, men vi markerar att vi vill ha ett högt konsumentskydd. Sedan kommer det att föras en diskussion om ersättning vid förtidsbetalning. Det är någonting som vi kan tänka oss från svensk sida, där man behöver göra en precisering. En viktig fråga för oss är att man får med den effektiva räntan och att alla kostnader ska räknas in när det gäller den effektiva räntan.

Anf.  27  NYAMKO SABUNI (fp):

Vi har inte så mycket att tillägga i denna fråga. Där håller vi med om regeringens ståndpunkt. Jag tänkte bara poängtera en sak. Vissa kreditgivare i vissa länder vill marknadsföra sina lån med räntan beräknad efter annan tidsperiod än år. Man säger 2 % i kvartalet i stället för 8 % per år och så vidare. Vi menar att det är jätteviktigt att det finns enhetliga regler för att konsumenterna ska kunna jämföra. Vi hoppas att regeringen ska ta med sig det till vidare förhandlingar.

Anf.  28  ULF HOLM (mp):

Herr ordförande! Eftersom man har en fri marknad för företagen, för köpare och säljare över hela EU-området, är det givetvis viktigt att det också krävs konsumentskydd. Det jag tycker är viktigast är kanske att enskilda länder ska kunna ha bättre bestämmelser än dem som kommer i direktivet. Jag tycker att det är en viktig utgångspunkt. Jag är helt för att EU kan ha ett lägsta skydd, så att säga, men jag tycker nog att varje land ska kunna införa ännu bättre skydd för konsumenterna om man finner att så är möjligt. I sakfrågorna, om räntor och så vidare, har jag ingenting att anföra.

Anf.  29  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag kan försäkra att vi vill ha tydliga regler, och kostnaden för krediten och räntan ska redovisas på ett sådant sätt att man inte kan bli vilseledd. Det är en fråga som vi driver. Markeringen av den effektiva räntan är en fråga av samma karaktär.

Det där med harmonisering och möjligheter till ett bättre skydd är en ibland svår fråga. Det är klart att om vi vill ha en inre marknad, vilket är en stor tillgång för konsumenterna, ska vi ha gemensamma regler. Då ska vi ha harmoniserade regler. Men för att vi ska kunna acceptera de harmoniserade reglerna ska vi ha ett högt konsumentskydd. Ingången här är alltså ett högt konsumentskydd och att inom ramen för det höga konsumentskyddet ta vara på fördelarna med ett fritt flöde av den här tjänsten över gränserna. Samtidigt kommer det att finnas ett visst utrymme för nationell avvikelse.

Det där är en viktig fråga för oss, men det är inte så att vi driver att det ska vara minimiregler och att man sedan ska bygga på med ett högre nationellt skydd. Det här är något som kommer igen i flera av de olika regler som man går igenom, och vi har från svensk sida valt linjen att vara för ett högt konsumentskydd med fördelarna av harmonisering.

Anf.  30  ULF HOLM (mp):

Det är självklart att vi ska sträva efter ett så högt skydd som möjligt för konsumenten. Om det här förslaget står det under budgetära konsekvenser att EU:s regler kommer att bli mer långtgående än de svenska. Det visar ju att EU ligger före Sverige på vissa områden. Men om det skulle vara så att ett nationellt parlament finner att man skulle vilja ha ännu strängare regler tycker jag att den möjligheten bör finnas för nationella parlament. Det tycker jag är en viktig princip för att skapa acceptans och förståelse för EU-byråkratin. Jag tror inte att det gynnar EU som helhet att ha en linje rakt över. Sedan står det också att det sannolikt kan leda till något utökade kostnader för administration.

Anf.  31  LARS LINDBLAD (m):

Jag tycker att det är viktigt i den här diskussionen att inte glömma bort argumenten för att vi ska ha gemensamma regler för konsumentskydd. Den ena ambitionen är den som Ulf Holm och jordbruksministern har diskuterat, nämligen att vi ska ha ett högt skydd för konsumenterna i Europa när varor, produkter och tjänster, flyter över gränserna. Men den andra aspekten är att konsumentskyddet ju är en av de faktorer som man har använt i mer protektionistiska syften, det vill säga att man sätter upp särregler för sin egen marknad för att skydda den mot andras produkter.

Det är det som är den andra delen av detta, som är oerhört viktig och som vi inte får glömma bort i den här diskussionen, nämligen att ingen ska få lov att skydda sina egna marknader. Därför är det viktigt att ha gemensamma regler och att inte ha den här typen av minimiregler. Det innebär att vissa länder kan sätta upp den typ av gränsskydd som vi inte vill ha. Det finns alltså två aspekter som jag tycker är viktiga, och därför stöder jag regeringens linje i den här frågan.

Anf.  32  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Ja, det är en viktig principiell fråga, och det som har varit avgörande för mig när det gäller att stötta linjen med full harmonisering är att jag anser att det finns en fördel för konsumenterna i att kunna ha tillgång till den här marknaden. Sedan finns det andra fördelar också. Det finns fördelar för företagen, som då kan jobba fritt. Därigenom finns också ett samhällsintresse.

Vad vi nu gör är att vi bevakar att det blir ett konsumentskydd på tillräckligt hög nivå. Där har vi vissa saker som vi inte är nöjda med, som vi driver. Jag har nämnt den effektiva räntan. Det finns en fråga om ömsesidigt godkännande där vi också bevakar att det inte blir en nackdel för konsumenterna. Sedan ska vi givetvis också se till att vi får regler som inte blir stela så att det inte blir nya företeelser på marknaden som vi inte kan skydda våra konsumenter mot. Vi ska se till att det finns en flexibilitet.

Vår grundidé är dock en harmonisering till nytta för konsumenterna och därigenom en väldigt klar linje när det gäller att driva det höga konsumentskyddet.

Anf.  33  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Herr ordförande! Jag har en liten fråga. Det står under remissinstansernas ståndpunkter att en konsumentorganisation har ställt sig tveksam till tullharmonisering med motiveringen att risk finns att medlemsstater med hög konsumentskyddsnivå kan komma att behöva ändra dessa till en lägre skyddsnivå. Bedömer konsumentministern att den risken finns och kan man i så fall utpeka vissa bestämda länder som får en lägre skyddsnivå?

Anf.  34  LENNART FREMLING (fp):

Herr ordförande! Jag vill också för Folkpartiets del understryka att vi tror på gemensamma regler och att det är till nytta för konsumenten, precis som Lars Lindblad har sagt och som jordbruksministern också framhöll.

Anf.  35  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag kan lugna Sven-Erik Sjöstrand med att vi inte ser någon risk för att vi skulle behöva urholka våra regler. Vi har några frågor som vi inte är nöjda med, där vi fortfarande markerar och där vi kommer att markera i den här riktlinjedebatten. Den effektiva räntan har jag nämnt.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Vi har två övriga frågor, c och d. Finns det något att säga om dem?

Anf.  37  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

C är information från en konferens som det österrikiska ordförandeskapet har haft där man lyfte fram ett antal viktiga frågor kring alternativ tvistlösning, grupptalan, förbudsföreläggande och utbildningsfrågor. Vi tycker att det här var ett bra initiativ. Jag har ingen annan kommentar på den punkten.

Den andra övriga punkten kan jag kanske ta samtidigt. Den handlar om gemenskapsåtgärder när det gäller hälsa och konsumentskydd. Det är en lägesrapport, och vi tycker att det är bra att vi får den här lägesrapporten. Här kommer frågan om uppdelning mellan hälsa och konsumentskydd att vara med, och vi har ingen invändning mot den uppdelningen i arbetet.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner den informationen.

3 §  Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Återrapport från ministerrådsmöte den 25 april 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 22 maj 2006

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Nu går vi över på jordbruk och fiske. Då har vi först en återrapport. Varsågod!

Anf.  40  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det gäller jordbruks- och fiskerådet den 25 april. Då diskuterade vi åtgärder för att stötta marknaden för fågelkött med anledning av fågelinfluensan. Det blev en enhällighet kring förslaget från kommissionens sida, vilket innebär möjligheter att ge ytterligare stöd till näringen med en medfinansiering från EU:s sida med 50 %.

Vi fick också en genomgång av de förbättringar av fiskenäringens ekonomiska läge som kommissionen har tänkt sig genom motorbyten. Det handlar ju om bränsleförbrukning. Det här var ett förslag som fick ett varierat mottagande. Det var en grupp som uttryckte ett stöd för förslaget och kanske till och med menade att det var för begränsat. Vi tillhörde det andra lägret, dem som var kritiska mot det här förslaget. Det var Sverige, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien som hade en kritisk hållning. Det här kommer tillbaka nu när vi ska diskutera användningen av pengarna i fiskefonden. Kommissionen tog också upp förenklingar i fiskeripolitiken, och det är klart att det är något som vi alla tycker är positivt.

Vi hade en diskussion om den kommande förvaltningsplanen för rödspätta och tunga. Där fanns det de som tyckte att det här var alldeles nödvändigt och det fanns de som tyckte att det här var för långtgående. Sverige gav ju sitt stöd till arbetet med förvaltningsplanen. Vi fick skriftlig information om situationen när det gäller fågelinfluensan, och vi fick också en information om läget i WTO-förhandlingarna.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi återrapporten. Då går vi in på kommande ministerrådsmöte. Då avvaktar vi som vanligt med a-punktslistan till sist och börjar med ekologisk produktion med mera.

Anf.  42  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det ska vara en riktlinjedebatt. Från svensk sida tycker vi att det är bra att vi har ett förslag på bordet med förenklad och mer översiktlig lagstiftning. Vi tycker att det är bra att vi får grundläggande principer för ekologisk produktion fastställda. Vi har också förslag när det gäller regler för import från tredjeland.

Det finns några punkter som vi är kritiska till. Det är bland annat vissa konsekvenser för privata märkningar. Det gäller beslutsformerna, och det gäller också hur man ser på märkning av ekologiska ingredienser. Jag vill markera att det är en riktlinjedebatt. Vi har inte hunnit bereda och penetrera frågorna så att vi har tagit slutlig ställning i alla delar. Men vi tycker att grunden är bra, likaså en översiktlig lagstiftning. Vi tycker att det är bra med de grundläggande principerna. Vi vill ha ett nytt permanent system för import.

De frågor som vi är kritiska till handlar om privata organs egna varumärken. Det finns en risk för att de kan sättas på produkter som inte omfattas av det privata organets certifieringsverksamhet. Vi tycker också att det är onödigt att särskilt reglera marknadsföringen när vi har gemensamma regler för marknadsföring.

Vi stöttar inte förändringen i beslutsformerna inom ramen för kommittologin. Man vill gå från en föreskrivande kommitté till en förvaltningskommitté. Därigenom minskas medlemsländernas inflytande.

När det gäller frågan om restauranger och storkök ser vi en utveckling av den sektorn med en ökad offentlig konsumtion som gör att vi tycker att det kan vara befogat att också ha regler för märkning av livsmedel i samband med måltider på restaurang och i andra storhushåll.

Sverige har en speciell fråga när det gäller märkning av ekologiska ingredienser. Krav har öppnat för möjligheten att ange att en viss ingrediens är ekologisk. Vi tycker att det är en viktig ordning att bevara. Den är många gånger särskilt intressant för storhushåll. Det är en fråga som vi också kommer att ta upp.

Anf.  43  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Ordförande! Jag tycker att den svenska ståndpunkten är bra, men jag vill ytterligare fördjupa frågan lite grann när det gäller just svenska Kravmärkta ekologiska produkter. Kommer de att få problem eller kommer de att klara sig med det läge som är i dag?

Anf.  44  ULF HOLM (mp):

De svenska ståndpunkterna är överlag bra. Jag har frågor vad gäller det som i våra papper är s. 11, förmodligen i era papper s. 3. Under ”Förslaget innebär bland annat” framkommer det vid den fjärde punkten att ”reglerna om GMO förtydligas, exempelvis att de generella gränsvärdena för oavsiktlig inblandning …” Det får mig att haja till. Det måste säkerställas att det finns en kontroll av att det står om det innehåller GMO eller inte. Det är förmodligen det gamla direktivet om att under en viss delprocent behöver det inte anges. I så fall är det viktigt att vi försöker lyfta upp att vi vill förändra det direktivet också, det vill säga att alla GMO-produkter ska märkas.

Det är bra att ministern lyfter upp restauranger och storkök. Jag är tveksam när det gäller EU-loggan. Jag tycker att det är viktigt att behålla de loggor som finns. Jag tror att det är EU-blomman som ska marknadsföras här, och jag tror att det är till nackdel att blanda in ännu en markering på produkterna. Vi har tillräckligt många att hålla reda på, Svanen, Krav och allt vad de heter. Att blanda in en EU-blomma tror jag kan misstolkas. Jag har för mig att EU-blomman är sämre när det gäller vissa produkter, till exempel djurmärkning och så vidare.

Det enda jag saknar är om denna fråga har gått på remiss till de få men viktiga konsumentorganisationerna i Sverige för att höra deras synpunkter. Det står i alla fall inget i underlaget.

Anf.  45  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi tycker också att det är viktigt att ha en korrekt märkning för konsumenterna. Det kan vara avgörande för vilken produkt man köper när man står i butiken. Det är viktigt att man vet att Kravmärkningen också kan finnas kvar. Det är en inarbetad märkning för konsumenterna också i Sverige. Jag antar att de andra länderna också har sina märkningar. Det kan vara något för fler länder.

Vad har vi för möjligheter att få igenom den svenska ståndpunkten? Vilka kamrater runt omkring oss tycker likadant? Hur ser ministern på det?

Anf.  46  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Mycket av det Ulf Holm har sagt instämmer jag helt i. Men jag vill trycka lite mer på frågan om GMO och ekologiska produkter. Det är viktigt att markera när det inte finns några GMO-rester kvar. Det sägs i dag att man får acceptera tröskelvärdet 0,9. Det är alldeles fel. Många av miljöorganisationerna och organisationer som driver frågor om ekologi vill ha ett nollvärde. Det är viktigt att driva den frågan och vara renhårig gentemot konsumenterna. Mycket av den ekologiska odlingen kan slås sönder om man inte är restriktiv. Jag hoppas att den frågan lyfts fram.

Anf.  47  LARS LINDBLAD (m):

Vi har diskuterat frågan tidigare. Jag tänkte passa på att ändå markera några ståndpunkter inför riktlinjedebatten.

Det är i grunden bra om vi får en fungerande marknad när det gäller ekologiska produkter över Europas gränser. Vi har ett system som svenska konsumenter känner väl till, men det komplicerade uppstår när den svenska konsumenten ska köpa en ekologisk produkt från Grekland eller något annat europeiskt land och då inte riktigt förstår vad deras beteckningar innebär. De kanske avviker mycket från det svenska Kravsystemet. Då luras man att köpa en produkt som anses vara ekologisk men inte är det. I grunden är det bra att man sätter en gemensam plattform för detta.

Samtidigt är det viktigt att vi inte med detta slår undan benet för de olika privata sammanslutningar som finns som alternativ, till exempel Krav. Det är viktigt att de ska få lov att ha andra typer av regler för sin certifiering. Det är ett absolut krav för att detta ska accepteras.

Jag har i tidigare diskussioner med jordbruksministern uppfattat att det är möjligt framöver för de olika privata certifieringsinstituten att fortsätta med sina verksamheter. Det är grundläggande.

Anf.  48  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Hela tanken med detta är att vi ska underlätta för konsumenterna att göra sina val, att i symboler sammanfatta komplicerade förhållanden, så att det enkelt går att få trovärdig information. Det ska också vara en känd symbol. Det måste man ha med sig för att det här ska fungera.

Det finns inget hot mot Kravs möjligheter att fortsätta sin verksamhet eller verksamheten som sådan. De kommer att kunna fortsätta.

Det är en fråga om det dessutom ska finnas ett annat märke på produkten, om det ska finnas en obligatorisk märkning på produkten med en EU-symbol. Det är inte EU-blomman. Det är någon annan symbol eller text som är aktuell. Den diskussionen är inte slutförd än. Det är också syftet med riktlinjedebatterna.

Vi markerar från svensk sida sådant som vi tycker är särskilt angeläget. Det gäller ingredienser. Det ska vara möjligt, precis som Krav har, att ha en ingrediens. Det ska finnas ett utrymme för flera olika system. Samtidigt måste man komma ihåg att med systemet ska vi få entydiga regler för importen, det vill säga produkter från tredjeland. Det ska underlätta för konsumenten. Vi måste ha en strikt hållning. Krav kommer inte att på något sätt behöva avveckla sin verksamhet, men det kan bli andra förutsättningar för Krav. De punkter jag tog upp syftar till att se till att vårt system, där vi har lagt ribban lite högre än andra system, också har förutsättningar att leva vidare.

Låt oss titta på våra möjligheter att få något igenom. En sådan fråga där vi redan i dag kan se att vi inte får igenom något som har ett nollvärde är oavsiktlig inblandning av GMO. Argumentet för att inte ha ett nollvärde, ett detektionsvärde 0, är att allt skulle behöva märkas med GMO. Det kan bli sådana svårigheter. Samtidigt kan vi också få svårigheter med själva detektionsmöjligheten, det vill säga få en trovärdig detektion. Rådets majoritet ligger på 0,9 som gränsvärde, det vill säga det vi i dag har för märkning i konsumentledet av GMO. Där ligger majoriteten i rådet.

Den frågan är öppen för diskussion. Den diskussionen ska vi givetvis delta i. Att komma så lågt som möjligt och fortfarande få ett innehåll som har ett värde har jag ingenting emot. Men man måste komma ihåg att det inte går att gå hur långt ned som helst eftersom det då inte blir något värde i detektionen.

Frågan har varit ute på remiss till 30 remissinstanser.

Anf.  49  ULF HOLM (mp):

Det gick snabbt på slutet!

Det står ingenting i våra papper om remiss, men jag får väl leta upp det på annat ställe.

Frågan är när det gäller GMO om jordbruksministern är beredd att ta initiativ till diskussionen att försöka sänka tröskelvärdet från 0,9. Jag har inget krav på att du ska lyckas just nu, men är du beredd att ta initiativ till diskussion för att höra hur majoritetsförhållanden är, om det finns någon öppning för att sänka?

Anf.  50  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag tycker att det jordbruksministern säger är bra, nämligen att det finns en ambition att komma så lågt som möjligt. Det är bra signaler i mitt parti. Vi har försökt att driva frågan, precis som Miljöpartiet. Det vore bra med en gräns nere på 0,1, som vissa miljöorganisationer tycker är rimlig eftersom den går att mäta.

Anf.  51  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det finns en möjlighet i och med att tekniken utvecklas och man kan mäta mindre grader av GMO-inblandning. Jag är inte negativ att föra den diskussionen. Vi vet genom diskussionen i arbetsgruppen och tidigare diskussioner i rådet att det i dag inte finns en majoritet för att gå så långt ned som 0,1. Det är en process. Jag är beredd att argumentera för lägre värden.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Samexistens mellan olika grödor.

Anf.  53  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Då kommer vi in på en GMO-fråga igen.

Österrikarna har haft en konferens om samexistensen. Utifrån den konferensen vill man dra rådsslutsatser. Från svensk sida kan vi stötta slutsatserna. Även här finns det en fråga om tröskelvärden för GMO i konventionellt och ekologiskt utsäde. Det är en fråga som vi tycker är viktig att driva. Vi tycker också att det är bra att öka informationsutbytet. Slutsatsen är att se till att man som jordbrukare fritt kan välja odlingsform. Det ska skapas förutsättningar så att man fritt kan välja odlingsform.

I Sverige har vi arbetat med frågorna en tid. Inriktningen inom unionen är att vi i första hand ska ta fram nationella regelverk, och vi ska ha en flerstegsprocess. Vi har nu en pågående utredning om ekonomiskt skadeståndsansvar vid odling av GMO. Den ska vara klar den 15 juni 2007. Vi arbetar med en förordning om regler vid odling av GMO. Vi har också gett tilläggsdirektiv om skadeståndsansvar för skada på naturmiljö.

Vi tycker att det är acceptabla rådsslutsatser.

Anf.  54  LARS LINDBLAD (m):

Jag som brukar tala för olika introduktioner av GMO-produkter och har talat för EU-systemet och så vidare vill passa på att säga att det finns vissa baksidor som man måste erkänna. Det är till exempel om det finns ett GMO-rapsfält ute på landet och det i närheten där finns ett Kravcertifierat fält och hur de två då ska kunna agera, med pollinering och så vidare. Det är någonting som vi måste ta hänsyn till. Vi måste hitta system där vi kan få samexistens mellan olika typer av grödor, och vi måste hitta regler för skadestånd och sådana saker. Det är inte något gift vi pratar om, men man ”förstör värdet” på till exempel ekologisk produktion. Det är en bra modell att man har gemensamma riktlinjer men i grunden nationella lösningar.

Därför vill jag tydligt uttala ett stöd för regeringens ståndpunkt.

Anf.  55  ULF HOLM (mp):

Jag vill bara markera att jag hoppas att ministern agerar för så låga tröskelvärden som möjligt.

Anf.  56  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag vill också markera försiktighetsprincipen och att vi måste arbeta rätt skyndsamt med en nationell lagstiftning. I och med att en GMO-gröda blir godkänd inom EU kan den också odlas här i Sverige, och då gäller det att ha bra regler. Vi är inte klara med skadeståndsfrågan. Ska det vara strikt skadeståndsansvar till exempel? Det är väldigt mycket att göra här.

Anf.  57  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag håller med om att det är viktigt att utgå från försiktighetsprincipen. Det har vi från svensk sida också markerat genomgående, både när det gäller att släppa ut det på marknaden antingen som livsmedel eller som foder, där vi nu har regler för spårbarhet, hur vi ska analysera risker och hur vi ska märka produkterna, och när det gäller odling, som är en mycket viktig fråga.

Jag kan lugna genom att säga att raps ännu inte är godkänd för odling inom EU, av just de här skälen. Vi kommer inom ramen för det sjunde ramforskningsprogrammet att satsa på forskning när det gäller samexistensfrågorna.

Det vi säger här när det gäller tröskelvärdena för utsäde är att kommissionen skyndsamt ska komma med förslag. Här tar vi inte ställning till några nivåer, men vi vill ha fram de förslagen.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt är Veterinära och fytosanitära avtal mellan EG och Ryska federationen.

Anf.  59  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Sverige ger stöd åt kommissionens förhandlingar. Jag kan bara informera om att vi har blivit berörda i Sverige genom att vi har haft vårt första BSE-fall, och därigenom har vi fått ett tillfälligt importstopp för levande nötkreatur, nötkött och alla andra sorters köttprodukter från nötkreatur från Sverige. De veterinära myndigheterna har meddelat att Ryssland endast tillåter import av benfritt nötkött, och man kräver också inspektion.

Det här har fått vårt livsmedelsverk att arbeta med frågan, för att underlätta export av nötkött. Livsmedelsverket har skickat ut en förfrågan till alla EU-godkända anläggningar i Sverige, och de har kartlagt deras intresse för export till Ryssland. De har också bjudit in Ryssland att inspektera anläggningar, och de assisterar vid inspektioner, allt för att underlätta exporten till Ryssland.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen.

Nästa punkt är Europeiska fiskerifonden.

Anf.  61  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vi räknar med att det ska bli den mest tidskrävande frågan på rådet. Vi misslyckades med att komma till beslut för ett år sedan, och nu ska vi göra ett nytt försök.

Från svensk sida kommer vi att markera mycket tydligt att beslutet från december 2002 om reformeringen av den gemensamma fiskepolitiken i EU är en viktig utgångspunkt, och vi måste försvara det vi uppnådde den gången. Det handlar framför allt om vår syn på fiskeflottan, fiskeflottans storlek och regler för bidrag för att investera i fiskeflottan.

I det sammanhanget är det också frågan om att kunna byta motorer till mer bränslesnåla varianter. Vi är mycket tveksamma och menar att om det ska vara möjligt måste man få växla ned på något annat ställe i fiskeflottan, så att vi ser att vi får tydliga effekter i linje med 2002 års beslut.

Det finns ett antal utestående frågor. En sådan fråga är möjligheter för yngre fiskare att köpa sitt första fartyg. Vi menar att man inte heller här ska öppna för en kapacitetsökning i fiskeflottan, utan man måste vara väldigt strikt: Om det här ska vara möjligt ska det vara ett fartyg som redan är aktivt i fiskeflottan, och man bör i så fall begränsa storleken. Det skulle kunna vara en möjlig kompromiss, men i grunden är vi negativa.

Vi har några frågor där vi har fått gehör för svenska ståndpunkter. Det handlar om stöd för insjöfisket, vissa utbildningsåtgärder, stöd till beredningsindustrin, exempelvis att kunna rena industrifiske från dioxin. Vi stöttar också ett krav som har kommit med som Finland driver om ersättning för att utveckla redskap som är selektiva när det gäller säl och skarv. Finnarna vill gå ett steg längre och se till att man också kan få ersättning för skador som har uppstått. Även det skulle vi vara beredda att stötta. Vi tycker att det är bra med stöd till vattenbruk och beredningsindustri, och vi kan tänka oss att man går upp till medelstora företag.

Anf.  62  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Ordförande! Från Kristdemokraterna har vi inte något emot det här sättet att arbeta på. Men det är också viktigt för varje år som går att man har ett regleringssystem som inte är alltför dogmatiskt. Det får naturligtvis inte vara så att det är ett hinder att investera för bättre säkerhet och bättre arbetsmiljö för fiskarna, så att man har ett system att det fungerar på det sättet att det verkligen är kapaciteten man angriper. Det är helt okej. Men det är lätt att ett regleringssystem skapar andra bekymmer. Var vaksam på detta!

Anf.  63  ULF HOLM (mp):

Jag kan stödja den svenska regeringens grundinställning, att bevaka reformen från 2002 och att det inte är acceptabelt med nybyggnationer.

Jag har en fråga. När jag satt i EU-parlamentet satt jag i budgetkontrollutskottet. När jag läser meningen att det ska finnas villkor att ”en ny motor som erhåller stöd har en mindre motorstyrka än den som tas bort”, låter det fint politiskt sett, men hur ska EU kunna kontrollera det? Det är bara öppet för bedrägerier på EU-nivå. Har man lite erfarenheter av hur det brukar gå till i EU blir man ännu mer förfärad. Jag förstår inte hur det ska gå till rent praktiskt. Hur ska det kunna säkerställas att man köper en mindre motor än den som finns i dag? Är det någon kontroll av dem som säljer motorerna? Eller ska det skickas ut EU-byråkrater för att kontrollera dem som har fått bidrag?

Anf.  64  LARS LINDBLAD (m):

Det var ett lite upplyftande inlägg från Ulf Holm som jag på många sätt vill instämma i. Det är detta som är grundproblemet med den här typen av stödprogram, som vi ju i grunden inte vill ha. Detta är det som leder till att vi sedan får negativa biologiska effekter, det vill säga att vi ligger långt över den vetenskapliga ordningen och så vidare. Min uppmaning är alltså: Varje sätt som vi kan begränsa, förhindra och minska på fiskerifondens omfattning. Däremot kan det finnas anledning att använda delar av de här stöden framöver för till exempel konvertering till andra verksamheter. Det håller jag mer öppet för.

Jag har uppfattat att den svenska linjen innebär ett steg i den riktning som jag i grunden vill åstadkomma. Även om man kanske känner frustration och vill att det ska gå mycket fortare: Håll emot när det gäller motorerna och den typen av saker! Det ligger i rätt linje.

Anf.  65  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag tackar för det stödet. Det är precis så som den svenska hållningen är. Vi är angelägna om att väldigt tydligt inte urholka beslutet 2002 när det gäller fiskeflottans kapacitet. Det finns ett utrymme för att göra arbetsmiljöförbättringar och förbättringar för att få produkten bättre från konsumentsynpunkt, förbättringar över däck. Det finns med, så ett sådant utrymme finns.

Jag håller med Ulf Holm om att det är väldigt svårt att kontrollera de här investeringarna i starkare motorer. Det är dels själva kontrollen, dels att de tydligen är så flexibla att de kan hanteras på ett sådant sätt att man har svårt att veta vad det är för typ av motor. Tekniken går framåt. Därför har vi varit väldigt tveksamma, och därför håller vi hårt i den här frågan.

Sedan är det ett uppdrag för respektive medlemslands fiskerimyndighet att kontrollera. På det sättet ligger det lite närmare den enskilde fiskaren. Men här finns svårigheter. Vi ska hålla flaggan högt när det gäller att försöka begränsa expansionen här.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt är fiskeavtalet med Marocko.

Anf.  67  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det här är en politiskt besvärlig fråga. Den svenska linjen har varit kristallklar när det gäller vad vi tycker om det här avtalet. Det handlar om Västsahara och de områden som är annekterade, ockuperade, av Marocko.

Vi har i hela beredningen av det här ärendet visat att vi inte kompromissar med vår principiella inställning. Det handlar om folkrätten. Vi menar att det här avtalet när det gäller Västsahara inte är förenligt med folkrätten. Det har gjorts analyser på EU-nivå. Vi har gjort egna folkrättsliga analyser. Det handlar om att folket i Västsahara ska kunna få nytta av det här avtalet och ta del av vinsterna. Vi känner inte att avtalet är sådant att vi kan få en försäkran om detta.

Vi menar därför att vi vid det här rådet tydligt ska uttrycka vår principiella inställning en gång till. Vi menar därför att vi bör lägga en deklaration där vi uttrycker våra folkrättsliga invändningar mot det här.

Det har varit diskussioner med de andra medlemsländerna, givetvis, och vi har drivit opinion för att få flera länder att ansluta sig till den svenska inställningen. Vi har varit framgångsrika i den delen, även om det har böljat lite fram och tillbaka och vi inte riktigt har vetat från dag till annan vilka länder som skulle stå bakom en sådan här deklaration. Men i går kväll stod det klart att det finns en grupp länder som ser på frågan på samma sätt som Sverige. Det är Nederländerna, Irland, Finland och möjligen Cypern – vi har fått en signal om att det är ytterligare ett land och att det skulle vara Cypern.

En komplikation för svensk del är att de här länderna menar att en deklaration ska kombineras med att man avstår från att rösta, inte att man röstar nej. Den svenska regeringen är beredd, utifrån den principiella utgångspunkten, att säga: Nej, det här avtalet ska vi inte ha för det finns de här folkrättsliga invändningarna mot avtalet. Men då måste man ta ställning till: Hur får vi det starkaste genomslaget? Är det att ensamma rösta nej med en deklaration, eller är det att tillsammans med minst fyra andra länder ha en deklaration och sedan lägga ned vår röst? Man kan ha olika uppfattningar om detta.

Det kan ju bli så att vi genom våra kontakter med huvudstäderna får med ytterligare länder som skulle vara beredda att ställa sig bakom den här tydliga deklarationen om att det här inte är förenligt med folkrätten.

Jag känner att man inte riktigt vet vilken verklighet man möter vid förhandlingen i Bryssel. En lösning är att nämnden ger mig ett öppet mandat och att jag, utifrån det antal länder som tar ställning för en deklaration, har ett val i detta.

Jag vill dock återigen markera att den svenska regeringens inställning är glasklar.

Anf.  68  CHRISTINA AXELSSON (s):

Den här frågan upprör ju och berör väldigt många också här i Sverige, även om det är långt till Marocko och Västsahara. Den har också diskuterats väldigt mycket. Förra gången vi hade detta uppe i EU-nämnden var det oklart om avtalet skulle omfatta Västsahara eller inte. Flera av oss trodde väl då att det inte skulle göra det. Nu när det är klart att det faktiskt gör det skulle jag föredra att vi faktiskt röstade nej. Det skulle utgöra den största markeringen, tycker vi.

Anf.  69  CARL B HAMILTON (fp):

Jag instämmer med Christina Axelsson. Om man nu har bestämt sig från svensk sida och under lång tid drivit att detta är en principiell fråga, en folkrättslig fråga, blir det väldigt konstigt om man på något sätt kan förhandla bort sin principiella hållning. Det är ändå ett av fundamenten i svensk utrikespolitik att som litet land försöka hålla sig till folkrätten och stödja sig på den. Därför tycker jag inte att vi ska tumma på detta.

Den här förhandlingsdiskussionen gäller alltså deklaration plus ett nej eller deklaration plus att avstå. Man kan fundera på hur politiker, medier och andra intresserade i Nederländerna skulle uppfatta det om deras förhandlare kom hem och sade: Vi hade i och för sig tyckt att det vore bättre med ett nej men avstod och gjorde en deklaration, och på det sättet skilde vi ut oss från Sverige och eventuellt Finland. Man ska i alla fall pressa dem, tycker jag, på att de inte riktigt är beredda att sätta sig i den situationen.

Det är svårt att bedöma, men har de väl sagt att de är med på deklarationen tycker jag nog att man från svensk sida ska vara väldigt aktiv och försöka få med dem på en deklaration och ett nej. Det är en konstig mellansituation att säga att vi tycker att detta är dåligt och att vi egentligen vill rösta nej men inte göra en deklaration.

Sammanfattningsvis: Rösta nej under alla förhållanden. Lägg fram en deklaration under alla förhållanden.

Låt mig också lägga till en aspekt här. Det här avtalet måste väl vara tidsbegränsat. Jag tycker att man också ska se framåt. Det kommer en ny förhandling. Det kommer alltid en ny förhandling, och då är det viktigt vad man gjorde i den tidigare förhandlingen. Också från den utgångspunkten tror jag att det är klokare att säga nej än att inte ge någon signal alls.

Avslutningsvis vet vi också att de människor som bor i Västsahara uppfattar signalen om Sverige lägger ned sin röst i stället för att rösta nej. Det är ju för deras skull vi har drivit den här folkrättsliga, principiella hållning. Jag tror att det med rätta skulle uppfattas som ett svek från den västsahariska ockuperade befolkningens sida när det kommer fram att Sverige och eventuellt andra länder har lagt ned sin röst i stället för att driva den folkrättsliga princip som vi säger att vi står bakom.

Anf.  70  ULF HOLM (mp):

Herr ordförande! Det är naturligtvis alltid bekvämast för ministern om du får ett öppet mandat att göra hur du vill. Det är klart att jag förstår den synpunkten. I det här fallet tycker jag dock kanske inte att det ska vara ett öppet mandat.

Först vill jag att ministern förklarar vad en deklaration innebär juridiskt. Det är ju det avgörande här, om det är så viktigt med en deklaration. Vad jag vet är en deklaration till intet förpliktigande. Att rösta nej innebär däremot något väldigt konkret om man kan stoppa ett avtal. Det måste väl ändå vara det som är huvudsyftet med detta, mot bakgrund av vad ministern själv sade och vad vi har hört här i nämnden.

Jag stöder alltså att Sverige ska rösta nej till det här och försöka få med så många andra länder som möjligt.

Anf.  71  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Ministern sade att den svenska linjen har varit kristallklar och att vi också har drivit opinion i den här frågan. Själv har jag haft kontakt med Polisario och dess representant här i Norden, och de har varit väldigt tydliga. De uppskattar verkligen att Sverige har drivit på här.

Därför är det precis som Ulf Holm säger. Att då lägga ned sin röst och bara skriva på en deklaration som egentligen inte innebär någon förpliktelse känns konstigt. Sedan beror det förstås på hur stark den här deklarationen är. Den kan ju vara bara ett vanligt papper. Då skulle det kännas väldigt konstigt om vi inte sade nej. Om de fattiga, ockuperade människorna i Västsahara får signalen från Sverige, ett litet men ändå ganska progressivt land, att vi väljer att lägga ned vår röst tror jag att de blir besvikna på oss.

Jag hoppas verkligen att det går att driva på och att vi har ett tydligt nej.

Anf.  72  LARS LINDBLAD (m):

Detta är knepiga frågor. Mitt i den här fiskediskussionen är det plötsligt utrikespolitik vi ska ta ställning till, och det gör det ju inte särskilt enkelt. Egentligen borde det kanske vara utrikesministern och våra utrikeskolleger som hanterade den här frågan. Det är klart att vi har kompetens på UD.

Jag skulle vilja börja med att ställa någon fråga kring detta. Samtliga EU-medlemmar är ju också medlemmar i FN och står därmed bakom FN:s definitioner av folkrätten. Nu vet vi att det historiskt sett inte är i alla lägen man kommit överens kring tolkningarna av folkrätten i praktiken. Därför skulle det vara intressant att veta varför EU:s olika medlemsländer här gör så olika tolkningar av folkrätten. Är det så att rena fiskeintressen är överordnade för ett stort antal medlemsländer i den här frågan, eller är det så att man gör en annan folkrättslig tolkning? Det skulle vara intressant att höra.

Även om de avstående länderna skulle rösta nej räcker det knappast, om jag har räknat rätt, för att hindra en kvalificerad majoritet. Jag tror att jag har räknat rätt där. Det är ju relativt små länder som avstår.

Det skulle även vara intressant att höra någonting om en sak som vi inte har berört alls – vi har bara pratat utrikespolitik – nämligen de biologiska aspekterna. Vilken bedömning gör jordbruksministern och Jordbruksdepartementet kring de biologiska aspekterna? Det faktum att EU hela tiden söker fiskeavtal med tredjeländer hänger ihop med den förra frågan, nämligen den stora överkapaciteten. Vanligtvis är det så att säga på felaktig grund vi söker sådana här avtal.

Det skulle vara intressant att höra hur jordbruksministern egentligen bedömer detta. Finns det en risk att vi bidrar till utfiskning genom det här avtalet? Finns det också en biologisk anledning att säga nej i den här frågan?

Anf.  73  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Herr ordförande! Såvitt jag förstår finns det många starka skäl för att få till ett avtal. Det är väl också bakgrunden till att det finns en stark majoritet för detta. Även denna majoritet har naturligtvis ambitioner när det gäller folkrätten, kanske lika stor ambition som vi har från svensk sida. Man har valt en annan väg: Man säger ja till avtalet, och så ställer man krav på Marocko i relation till Västsahara i stället, för att försäkra sig om att de inte trampar på folkrätten.

Min fråga är vad som är målet med den här deklarationen. Är det att avvärja avtalet, eller är det att försäkra sig om att man kan hantera folkrättens krav? Det är ju en annan väg att gå än att rösta ja och ställa krav: att rösta nej och ställa krav. Det är viktigt att ministern här reder ut vad Sverige vill nå med den här deklarationen. Är det inget avtal, eller är det ett avtal med krav? Då är det ju ungefär detsamma som att rösta ja men ställa krav, vad jag kan förstå.

Anf.  74  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Låt mig börja med fiskedelen. Mina medarbetare kan säkert också komplettera.

Vi hade ju tidigare ett fiskeavtal med Marocko som upphörde 1999, och sedan har vi förhandlat. Grunden för det här avtalet är en biologisk rådgivning. Vi ser att det finns ett innehåll rent fiskepolitiskt i avtalet som gör att vi kan känna oss tämligen nöjda med det. Man utgår från den biologiska rådgivningen, man anger ramarna för vissa arter av fiskeintresse i området och man gör en bra reglering.

Jag kan tillägga att vi från svensk sida inte har några fiskeintressen i detta avtal. Vi kommer inte att ha några preferenser i avtalet. Det kommer alltså inte att vara svenska båtar som fiskar under det här avtalet.

Jag vet inte om Anna vill lägga till någonting när det gäller det fiskepolitiska.

Anf.  75  Kanslirådet ANNA LARSSON:

Jag vet egentligen inte om jag har så mycket att tillägga. Detta har naturligtvis också granskats av Fiskeriverket, och precis som ministern säger är bedömningen att det ändå är ett bra eller okej avtal – utifrån biologiska förutsättningar, utifrån hur man lägger upp fiskerikontrollen och även utifrån den svenska inställningen att EU-finansieringen av avtal successivt ska minska och redarnas avgifter öka, vilket de också har gjort. Från de aspekterna har vi egentligen inget skäl att motsätta oss avtalet.

Anf.  76  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Sedan var det frågan om syftet med deklarationen. Det är ju att klargöra att Västsahara inte är en del av Marocko, att klargöra hur vi ser folkrättsligt på den konflikt som finns i området. Vi har ju tidigare i detta förhandlingsarbete drivit att det tydligt skulle framgå av avtalet att avtalet inte omfattade de delarna. Sedan blev det otydliga skrivningar, och nu har vi hamnat i ett läge där vi ser att avtalet kan tillämpas även på det området. Därför är syftet med deklarationen att göra den markeringen.

Det är klart att syftet med deklarationen inte är juridiskt utan politiskt. Om man tittar på själva maktbalansen i rådet när det gäller inställningarna – det krävs ju kvalificerad majoritet för att få igenom avtalet – ser man att vi inte har någon blockerande minoritet. Att jag tar upp frågan med ödmjukhet, att jag inte riktigt vet vilken som är den bästa vägen att gå, beror på att jag ser att flera länder är beredda att skriva under på vår folkrättsliga bedömning i samband med avtalet. Om vi inte driver detta utan går ytterligare mot ett nej kan vi dock hamna i ett läge där dessa länder inte väljer att lägga ned sin röst utan väljer att rösta ja till avtalet.

Jag medger dock att det finns en fördel i kommunikationen när det gäller att rösta nej. Vi blir tydliga som land, och det är någonting som jag också tycker är viktigt.

Detta är ett tidsbegränsat avtal. Det är på fyra år, så det är snart dags igen för en ny förhandlingsomgång.

Men jag vill släppa in Peter Tejler här för att lägga ut texten lite grann kring folkrätten.

Anf.  77  Departementsrådet PETER TEJLER:

Det avtal som utgick 1999 var ett avtal som förhandlades innan vi blev medlemmar i unionen. Det har också varit en utgångspunkt för oss för att föra in de folkrättsliga synpunkter som vi har. I den här processen har vi bett att rådets och kommissionens rättstjänster skulle komma med en folkrättslig bedömning. Det har man då gjort. Vi kan för vår del konstatera att vi inte kan dela den folkrättsliga bedömning som rådet och kommissionen gör. Det gäller två principer. Vi menar att det inte tillräckligt tydligt framgår av avtalet att det inte täcker Västsahara och när det gäller den andra folkrättsliga delen att Marocko som ockupationsmakt i och för sig kan gå in i ett avtal som täcker Västsahara, men då skulle det finnas två förutsättningar för detta. Den ena är att vinsterna från avtalet kommer folket till godo, i detta fall västsaharierna. Vi menar också att ett avtal för att det ska kunna slutas också ska kunna återspegla en vilja från västsaharierna.

Det är bara att konstatera att här finns det mycket bestämda olika uppfattningar. Det är sannolikt så att det är olika önskemål som driver fram denna ståndpunkt. Vi har blivit alltmer isolerade i den folkrättsliga bedömningen, som jordbruksministern sade, men vi har hållit fast vid den. Vår utgångspunkt var att försöka få en gemensam deklaration från alla i de folkrättsliga utgångspunkterna. Detta stötte på patrull mycket tidigt. Man har inte heller varit särskilt beredd att diskutera de folkrättsliga frågorna i EU-arbetet. Vi fick från vår sida kämpa för att få med det i den rådsgrupp som ska behandla folkrättsliga frågor. Ett par länder har direkt motsatt sig detta, men vi gjorde det ändå. Det är där vi befinner oss. Vi menar också att med den skrivning som finns i avtalet tydliggör man inte vad avtalet egentligen täcker. Man talar om Marocko och delar som Marocko har överhöghet och jurisdiktion över. Det är under jurisdiktion som Västsahara finns.

Vi har blivit isolerade. Från vår utgångspunkt menar vi att genom att driva frågan så hårt har vi sannolikt fått ett antal länder som tidigare absolut icke var beredda att rösta annat än ja att i alla fall fundera på frågan. Det är den konflikt som jordbruksministern redovisade. I uppföljningsarbetet, som ju kommer när avtalet väl är undertecknat, med de årliga översynerna, är vi ett antal länder som politiskt har förpliktigat oss att driva frågorna att avtalet ska komma västsaharierna till del.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Jordbruksministern har varit tydlig med de två alternativen, deklaration i kombination med att lägga ned rösterna eller i kombination med att rösta nej. Jag konstaterar att en majoritet i nämnden vill att regeringen kombinerar deklarationen med att rösta nej.

Då tar vi nästa punkt, Övriga frågor. Finns det något att säga om dem, aviär influensa?

Anf.  79  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Där kommer vi att få en redovisning. Här kan man se att vi har en trend där antalet smittade vilda fåglar minskar. Det kommer då att föranleda en diskussion om hur man ska se på de biosäkerhetsåtgärder som man behöver ha i gång inom unionen. Det kommer att vara en återkommande fråga. När det blir höst och flyttfåglarna ska söderöver kommer vi säkert att ha den här frågan igen.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den informationen.

Uppläggning av det kommande arbetet. Finns det något att säga om det?

Anf.  81  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är en övrig fråga. Jag ska bara säga att det kommer att vara en lunch där vi kommer att få information om WTO-förhandlingarna. Jag har inget ytterligare att redovisa här.

När det gäller det kommande arbetet kan jag bara nämna att det är ett informellt jordbruksministermöte i Krems i Österrike den 28–30 maj. Diskussionsämnena då är utbildning, rådgivningsverksamhet, forskning och utveckling, innovation och diversifiering. Det blir en ganska allmän diskussion. Syftet är ju att höja konkurrenskraften i jordbruket inom EU.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den informationen.

Sedan har vi en punkt som rör marknadssituationen i olivoljesektorn.

Anf.  83  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Just det. Jag gick lite för fort fram där. Jag trodde att jag var vid slutet av dagordningen. Det var därför jag tog det informella mötet.

Då går jag tillbaka till olivoljesektorn. Det är på svensk begäran med stöd från Tjeckien och Storbritannien som vi tar upp en fråga om priset på olivolja. Vi har ju en marknadsordning som innebär att kommissionen kan agera både när priserna sjunker och när priserna blir höga. Vi menar nu och har påtalat det tidigare för kommissionen att man nu har gått över en tröskelnivå där man borde titta på gränsskyddet. Man borde titta på tullarna för att se till att man får in olivolja. Kommissionen har inte varit beredd att agera. Vi är lite ordningsman här och säger att vi nu har ett regelverk och då ska vi tillämpa det, inte bara när priserna sjunker utan också när priserna höjs. Vi kommer att ta upp den här frågan.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi också den informationen.

Sedan har vi A-punktslistan. Finns det något att säga om den?

Anf.  85  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag har ingen färdig A-punktslista, men jag kan nämna två A-punkter inom mitt eget område som kommer upp. Det ena är ändring av förordningen när det gäller importreglerna för ris, där vi välkomnar att förhandlingarna med Indien, Pakistan, USA och Thailand har avslutats. Där har vi inga invändningar.

Sedan vill jag bara berätta att den andra A-punkten handlar om styrelsen för Efsa. Där får vi nu en svensk ledamot, Marianne Elvander, som är statsepizootolog vid SVA och mycket meriterad. Det är roligt att få in en svensk i styrelsen.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Inga frågor på A-punkterna? Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt vad avser A-punkterna. Inga övriga frågor? Då tackar vi jordbruksministern och medarbetare. Trevlig helg!

4 §  Konkurrenskraft (forskning)

Statssekreterare Kerstin Eliasson

Återrapport från ministerrådsmöte den 13 mars 2006 samt från informellt ministermöte den 21 och 22 april 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 29 och 30 maj 2006

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Då hälsar vi Kerstin Eliasson med medarbetare välkomna. Vi beklagar att du har fått vänta för andra gången här. Det var samma sak förra fredagen. Nästa gång ska vi se till att du ligger så i programmet att vi undviker den risken.

Anf.  88  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Tack så mycket, herr ordförande! Det var ingen fara alls. Vi hade väldigt trevligt när vi satt där ute och utbytte erfarenheter och jämförelser mellan Sverige och USA när det gäller forskning. Sverige och Finland samt Sverige och Norge har vi också klarat av.

Först är det återrapport från den 13 mars. Det var de dagordningspunkter som togs upp. Det var sjunde ramprogrammet och regler för deltagande. De slogs samman och koncentrerades till att endast ta upp så kallade utestående frågor. Inläggen koncentrerades kring tre områden, nämligen möjligheter till finansiering av stamcellsforskning, kommittologifrågor och kommentarer kring den administrativa organisationen av det europeiska forskningsrådet. Sverige med ett antal länder underströk när det gäller stamcellsforskningens finansiering att subsidiaritetsprincipen måste gälla. Sverige underströk också vikten av att forskningsrådets scientific council måste få möjligheter att påverka den administrativa organisationen.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi återrapporten.

Vi går in på kommande ministerrådsmöte. Då har vi två punkter kvar på dagordningen och några övriga frågor. Först har vi sjunde ramprogrammet.

Anf.  90  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Efter det att budgetförhandlingarna nu har löst sig, det vill säga det finansiella perspektivet, har en revidering gjorts av ramprogramstexterna där hänsyn har tagits till att budgeten har skurits ned med 30 %, det vill säga i förhållande till kommissionens förslag. Revideringen innebär inga förändringar i struktur eller innehåll, men man har lättat upp texten något och blivit lite mindre precis när det gäller antalet nya stora projekt. Vi ser inga problem från svensk sida med de här förändringarna.

Budgeten har diskuterats och diskuteras fortfarande, men i stora drag har vi accepterat den fördelning som har föreslagits. Våra prioriteringar är ju områdena Cooperation och Ideas. Det är väsentligt för oss att det europeiska forskningsrådet får en tillräcklig kritisk massa för att redan från starten kunna fylla sin funktion. Det andra området, Cooperation, är ju det område som är väldigt viktigt både för universitet, högskola och för industrin. Fördelningen i stort är vi nöjda med.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan har vi regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet med mera.

Anf.  92  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Reglerna för deltagande diskuterades i konkurrenskraftsrådet den 13 mars. Förhandlingarna har sedan intensifierats. Nu är det endast en fråga som är olöst, nämligen hur kostnadsmodellerna ska se ut för finansiering av forskningsprojekt. För svensk del har vi i samarbete både med jurister och framför allt med experter på universiteten grundligt analyserat de nu föreslagna kostnadsmodellerna och funnit dem acceptabla för Sverige.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Övriga frågor. Där har vi modernisering av universitetens dagordningar och Iter. Finns det något att säga om dem?

Anf.  94  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Vi fick kommissionens meddelande för bara några dagar sedan så vi har inte kunnat skicka det till EU-nämnden. Meddelandet hanterar problematiken hur universiteten i Europa behöver förändras för att bättre kunna utnyttja sin potential. I detta dokument finns det nio punkter som redovisar åtgärdsområden som kommissionen anser att medlemsländerna bör ta itu med för att förbättra universitetens konkurrenskraft och excellens sett i ett globalt perspektiv. Jag vill säga att med universitet menar man inte bara universitet utan även högskolor, alltså högre utbildningsinstitutioner.

Kommissionens meddelande har nyligen antagits. Vi har ännu inte hunnit analysera innehållet i detalj och inte heller gjort några bedömningar om dess konsekvenser, eller eventuella konsekvenser ska jag väl säga, för svenskt vidkommande.

Anf.  95  PER BILL (m):

Vi brukar vara väldigt försiktiga när det gäller utbildningsfrågor, eftersom de ju är genuint nationella. Min personliga övertygelse är att Europas excellens när det gäller utbildning är dess mångfald. För mig är mardrömmen att Brysselbyråkrater försöker få Sorbonne och KI att bli så lika varandra som möjligt. Det tror jag skulle vara en katastrof för universitetssystemet i Europa. Med detta sagt finns också saker som kommissionen kan hjälpa till med, framför allt när det gäller att öka rörligheten, att öka möjligheterna att jämföra kurser och så vidare. Det gäller verkligen att våra vänner i Bryssel ägnar sig åt rätt saker och inte åt fel saker. Det är ett litet medskick när ni nu börjar analysera detta dokument.

Anf.  96  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Jag kan väl bara kommentera något. Jag delar helt Per Bills uppfattning här. Rörlighet är en av de sju punkter som man för fram. Annars håller jag helt med om vad Per Bill säger. Tack för det!

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den informationen.

Finns det något att säga om Iter?

Anf.  98  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Det är bara en information från kommissionen. Det finns inget dokument att kommentera. Sverige har tidigare ställt sig bakom kommissionens förhandlingar att få fler länder att delta i Iterprojektet. Det ser ut att lyckas bättre och bättre. Fler och fler länder kommer med i den här processen. Senast har Brasilien och Indien annonserat att de vill vara med. Det ser vi som positivt.

Anf.  99  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den informationen. Inga övriga frågor? Om inte tackar vi Kerstin Eliasson och medarbetare. Trevlig helg!

Innehållsförteckning

1 §  Konkurrenskraft 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 1

Anf.  5  PER BILL (m) 2

Anf.  6  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  7  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 2

Anf.  8  PER BILL (m) 3

Anf.  9  ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf.  10  NYAMKO SABUNI (fp) 3

Anf.  11  MATS ODELL (kd) 4

Anf.  12  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 4

Anf.  13  SYLVIA LINDGREN (s) 4

Anf.  14  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 4

Anf.  15  PER BILL (m) 6

Anf.  16  NYAMKO SABUNI (fp) 6

Anf.  17  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 6

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  19  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 6

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  21  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 7

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 7

2 §  Konkurrenskraft (konsument) (dp. 6 samt 10 c och d) 8

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  24  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 8

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  26  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 8

Anf.  27  NYAMKO SABUNI (fp) 8

Anf.  28  ULF HOLM (mp) 9

Anf.  29  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 9

Anf.  30  ULF HOLM (mp) 9

Anf.  31  LARS LINDBLAD (m) 9

Anf.  32  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 10

Anf.  33  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 10

Anf.  34  LENNART FREMLING (fp) 10

Anf.  35  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 11

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  37  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 11

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 11

3 §  Jordbruk och fiske 12

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  40  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 12

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  42  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 12

Anf.  43  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 13

Anf.  44  ULF HOLM (mp) 13

Anf.  45  CHRISTINA AXELSSON (s) 14

Anf.  46  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 14

Anf.  47  LARS LINDBLAD (m) 14

Anf.  48  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 14

Anf.  49  ULF HOLM (mp) 15

Anf.  50  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 15

Anf.  51  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 15

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  53  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 16

Anf.  54  LARS LINDBLAD (m) 16

Anf.  55  ULF HOLM (mp) 16

Anf.  56  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 16

Anf.  57  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 17

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  59  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 17

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  61  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 17

Anf.  62  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 18

Anf.  63  ULF HOLM (mp) 18

Anf.  64  LARS LINDBLAD (m) 18

Anf.  65  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 19

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  67  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 19

Anf.  68  CHRISTINA AXELSSON (s) 20

Anf.  69  CARL B HAMILTON (fp) 20

Anf.  70  ULF HOLM (mp) 21

Anf.  71  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 21

Anf.  72  LARS LINDBLAD (m) 21

Anf.  73  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 22

Anf.  74  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 22

Anf.  75  Kanslirådet ANNA LARSSON 23

Anf.  76  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 23

Anf.  77  Departementsrådet PETER TEJLER 23

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  79  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 24

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  81  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 25

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  83  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 25

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  85  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 25

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 25

4 §  Konkurrenskraft (forskning) 26

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  88  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 26

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  90  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 26

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  92  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 27

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  94  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 27

Anf.  95  PER BILL (m) 27

Anf.  96  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 28

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  98  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 28

Anf.  99  ORDFÖRANDEN 28