1 § Regeringskonferensen och Europeiska rådets möte

Utrikesminister Laila Freivalds

Information och samråd per telefon under regeringskonferensen den 18 juni 2004

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Hallå, Bryssel! Ni har en liten rapport.

Anf. 2 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja, jag tänkte att jag innan dagen lidit för långt kunde rapportera om hur det ser ut. Jag tror att jag kan göra en ganska säker bedömning av avslutet.

Ni har fått dokument CIG 83/04. Om jag pekar på de frågor som är ändrade handlar det först om kommissionen. Antalet kommissionärer minskas – inte till 18 utan till två tredjedelar.

Vidare görs det en deklaration på det sätt som vi önskade om betydelsen av transparens, information till alla medlemsstater och vikten av att ta hänsyn till de speciella förhållandena i de medlemsstater som inte har en kommissionär.

Det sägs också att kommissionen ska vidta organisatoriska åtgärder för att säkerställa de utanförstående medlemsstaternas intressen. Det där öppnar för möjligheten att säkerställa att de får tillgång till höga tjänster inom kommissionen.

När det gäller röstviktningen är förslaget fortfarande 55–65. Minst fyra länder ska ingå i en blockerande minoritet.

Sedan har vi den så kallade Ioanninaformen. Det finns två sidor om den – det vill säga att ett ärende ska diskuteras ytterligare innan beslut fattas om det föreligger en minoritet som är nära att vara blockerande. Det gäller om minoriteten består av 30 % av medlemsstaterna och 40 % av befolkningen. Då ska diskussionen genomföras inom rimlig tid. Det här ska gälla till år 2014 då man kan ta ställning till detta igen.

Sedan tar man upp ett förslag från konventet som i sin tur bygger på en existerande regel angående beslut i frågor där förslag kommer från medlemsstaterna – inte från kommissionen eller utrikesministern. Vid sådana beslut krävs det 72 % av medlemsstaterna representerande 65 % av befolkningen. Man ska inte räkna avståenderösterna när man räknar om det finns kvalificerad majoritet. Det var om röstviktningen.

När det sedan gäller Europaparlamentet slår man fast att antalet ledamöter i parlamentet ska vara maximalt 750. De ska fördelas enligt degressiv proportionalitet. Det lägsta antalet ska vara 6 platser och det högsta 96. Den exakta fördelningen ska beslutas av rådet i tid till nästa val, det vill säga före år 2009. Det här innebär, tror vi, att Sverige genom den degressiva proportionaliteten kan få en plats till. Det var om de institutionella frågorna.

Sedan kommer ett paket med alla övriga frågor. Där är nyheterna att inträde av en ny medlemsstat i eurozonen ska beslutas av rådet efter rekommendation av euroländerna. De beslutar med kvalificerad majoritet sinsemellan. Det nya i detta är alltså att den här rekommendationen måste lämnas inom sex månader så att man inte kan hålla på och dra ut på det hela.

Vidare gäller det deklarationen om stabilitetspakten. Den modifieras så att det nu sägs att medlemsstaterna ska ha som målsättning att ha överskott i goda tider. Det här har Frankrike haft problem med – de verkar inte räkna med några överskott någonsin.

När det gäller den ekonomiska politiken i eurozonen förs en begränsning in som klargör att euroländerna inte på egen hand kan ändra på stabilitetspaktens referensvärden.

När det sedan gäller stadgan kan vi notera att där inte görs någon ändring, utan det är oförändrat – det beror på vad britterna säger; jag återkommer senare till det. En liten insnävning görs beträffande Eurojusts mandat.

Slutligen sägs det i bestämmelsen att de länder som deltar i fördjupat samarbete kan besluta om att gå över till majoritetsröstning. En deklaration fogas till det. I den deklarationen står det att länderna när de beslutar om att begära att få inrätta ett fördjupat samarbete bör ange om de avser att gå över till majoritetsröstning.

Det här är det förslag som vi fick i morse, efter gårdagens diskussioner. Det finns inga justeringar som på något sätt är problematiska med tanke på vilket mandat vi har att förhandla, har vi bedömt.

Vi har nu haft en diskussion om detta. Det som har kommit ut av den diskussionen är att det fortfarande är ett antal länder som vill att röstviktningen ska vara 58–65. Vidare finns det en del som tycker att det är alldeles för krångligt med röstviktningen, att den så kallade Ioanninaformen till exempel borde utgå. Det fanns lite olika synpunkter kring den frågan.

Britterna kräver fortfarande sina skattefrågor. Men de har ändrat sig såtillvida att de inte längre kräver att de ska få en generell klausul som säger att det inom ett sakområde om det kan ha skattemässiga konsekvenser ska vara enhällighet, utan nu preciserar de sig. De vill ha det i två avseenden, i två sammanhang – det ena för energi och det andra för straffrättsligt samarbete.

Det som också kom fram under diskussionen är att Nederländerna kräver att kommissionen ska ha en starkare ställning. Ett kompromissförslag när det gäller underskottet gick ut på att kommissionen i framtiden bara fick komma med förslag vad gäller att konstatera underskott men när det gällde åtgärder fick de bara komma med rekommendationer. Det var att lägga sig mellan de olika ståndpunkterna. Men Nederländerna kräver absolut att kommissionen ska ha rätt att föreslå i båda fallen, både beträffande detta med att underskott föreligger och beträffande åtgärder.

Där är vi nu. Vi har paus nu. Det var därför som jag tänkte passa på att ge den här informationen. Nu samlar sig ordförandeskapet till att efter denna diskussion se om någon av de synpunkter som lämnats på ändringarna, eller på sådant som inte har ändrats, föranleder att man ska göra ytterligare något.

Jag har indikationer på att ordföranden inte kommer att göra några ändringar i institutionsdelen, utan som det står i dokument CIG 83/04 kommer detta att vara deras slutförslag. Jag tror att de kommer att föreslå att britterna får sina två skatteförbehåll där. Man kommer också att tillmötesgå Frankrike som har svårigheter med underskottet och objective och i stället mildra det och kanske säga något om att man ska sträva mot att skaffa sig överskott.

Jag tror att ordförandeskapet kommer att inskränka sig till detta i sitt slutförslag, som kommer om ungefär en halvtimme. Om man ska göra en bedömning av vad det leder till kan man säga att det enda man känna viss oro för är att Nederländerna så uttalat kräver att kommissionen ska ha rätt att föreslå om detta med underskott och åtgärder. Men jag har svårt att tro att det kan vara en fråga som hela fördraget fälls på, så de får väl ge efter där också.

Om min bedömning här är korrekt har vi ett nytt fördrag inom ett par timmar.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Tack! Det låter positivt.

Anf. 4 LENNART HEDQUIST (m):

Jag vill ta upp just det här med Nederländernas hållning. Det framgår av den PM som vi har fått att även Österrike har samma inställning. Jag uppfattade av vad utrikesministern tidigare i dag sade att just Nederländerna hade den här inställningen.

Jag vill nog uttrycka viss förvåning över att Sverige inte har markerat sin inställning. Vi har ju alltid när vi har diskuterat de här frågorna påtalat betydelsen av att man verkligen håller fast vid de tidigare angivna riktlinjerna och att det måste vara en viss fasthet beträffande hur man agerar vid för stora underskott.

Det här har faktiskt betydelse för de nya länderna. Om de ska ansluta sig till euron måste de vara medvetna om och känna en viss styrka i att det finns sådana regler inom EU att den finansiella balansen hålls. Det är lite illavarslande att det här nu ska komma att ligga helt och hållet på ministerrådet.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Låt oss inte starta en ny diskussion om en sakfråga – den hade vi redan i morse.

Anf. 6 LENNART HEDQUIST (m):

Min fråga är: Har inte Sverige markerat sin inställning i de här frågorna?

Anf. 7 ORDFÖRANDEN:

Den frågan var i och för sig uppe i morse. Jag föreslår att vi samlar på oss några frågor.

Ni börjar väl redan kl. 16 igen där nere i Bryssel?

Anf. 8 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja, men jag kan helt snabbt svara på den fråga som ställdes. Det här är en fråga som har diskuterats mycket, framför allt av finansministrarna. Vi tycker beträffande fördraget att den lösning som var med förslag om underskott – ett förslag som föreligger från kommissionen – och rekommendationen om åtgärder var en bra avvägning.

Anf. 9 GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Tack, ordföranden, för att du så snabbt kallade in oss. Dessutom vill jag rikta ett tack till kansliet som har gjort jättebra rapporter på så kort tid.

Jag har en fråga om Europaparlamentets platser, som nu föreslås bli 750 – detta som ett tak. Är tanken att det ska träda i kraft först inför år 2009? Har man möjlighet att komma upp till det? Och betyder det att vi kommer att använda vår möjlighet att ha det, eller är det ett tak som också kommer att gälla när Rumänien, Bulgarien och eventuellt också Turkiet är med?

Anf. 10 CARL B HAMILTON (fp):

Det är lysande om ni om några timmar kan gå i mål – om nu prognosen stämmer.

Den deklaration som du talade om i morse och som nu har kommit här är en väldigt vacker text. Men vilken är dess rättsverkan? Vad betyder den egentligen? Är det här ett svagt instrument, eller är det ett starkt instrument?

Jag tror att det, för att vi ska kunna bedöma om detta är en stor eller en måttlig framgång, vore väldigt bra med ett klargörande svar på den frågan.

Sedan kommer jag till frågan om Sverige får ytterligare en parlamentsledamot. Är det vad du och Lars Danielsson liksom på baksidan av ett kuvert suttit och räknat på? Hur säker är alltså den prognosen?

Anf. 11 ULF HOLM (mp):

Jag har två frågor när det gäller kommissionen. Det finns en förklaring i den PM vi här har fått. Det står att kommissionen ska ägna uppmärksamhet åt de här andra medlemsstaterna. Hur mycket kan man lita på det? Kommissionen är ju inte känd för att ha en sorts öppenhetsprocess gentemot medlemsstaterna, så frågan är hur mycket detta är värt.

I den PM vi fått står det sedan att några medlemsstater inte vill släppa kravet. Enligt en uppgift som jag sett på TT är det Ungern som håller fast vid det. Gäller det också något annat land?

Samma fråga har jag när det gäller platserna i EU-parlamentet. Du sade: Vi tror att detta innebär … Det skulle vara rätt bra att veta om man har på fötterna där – om vi får en parlamentsplats eller inte.

Det har också varit ute i medierna att de små staterna i EU har föreslagit andra procentsatser när det gäller röstningsförfarandet, att det ska vara 58 %. Tillhörde Sverige de 13 medlemsstater som förde fram det kravet för att förstärka de små staternas inflytande?

Anf. 12 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Vi i Vänsterpartiet hade givetvis hoppats på att det skulle vara en kommissionär per land. Men förslaget om två tredjedelar år 2014 är kanske bättre än 18 kommissionärer, så detta är kanske rätt så rimligt ändå.

När det gäller förslaget om detta med medlemsländerna tror jag att utrikesministern sade att det krävs 72 % av medlemsstaterna och 65 % procent av befolkningen. För mig tycks det väldigt svårt – en ganska kvalificerad beslutsmajoritet. Vad är anledningen till detta?

Anf. 13 MARGARETA ANDERSSON (c):

Det gäller detta med budgetunderskotten. Innebär det att man helt har avvecklat sanktionerna mot dem som inte uppnår de procentsatser som tidigare funnits med?

Anf. 14 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag hoppas att jag fått med alla frågorna.

Först och främst gällde det om taket på 750 platser skulle gälla med de nya länderna. Ja, med de två nya länder som är på väg in. Därefter är det nog mer oklart hur man tänkt sig det hela, men siktet på de två nya har funnits med.

Om den här deklarationen i anslutning till kommissionen har någon rättsverkan fanns det två frågor. Nej, det kan man inte säga. Den har en politisk verkan; det är ett politiskt dokument, en politisk överenskommelse.

Får Sverige med säkerhet en mer? var en annan fråga. Det kan inte vi bestämma, utan det kommer att fastställas av rådet inför nästa val. Det beror på hur man använder det här med degressiv proportionalitet. När vi räknar på det tycker vi att det förefaller som att vi borde få en mer. Det går absolut inte att säga att nu får vi en mer, utan det finns en möjlighet till det i det system som nu skapas.

Jag uppfattade aldrig vad det var som Ungern var ensamt om, så fundera på det medan jag går vidare.

Finns Sverige med bland de länder som kräver 58 % i stället för 55 %? Nej, vi har inte varit med bland dem, och så har det varit ända sedan frågan kom upp. Detta har vi diskuterat mycket i nämnden, och det har berott på att vi menar att det måste finnas en balans här mellan de olika institutionerna. Det är det ena argumentet för att vi inte tycker att vi haft anledning att gå med på det, även om också vi tycker att avståndet ska vara så litet som möjligt. Vi har dock accepterat 10 %, och vi har räknat på detta och sett att det inte har särskilt stor praktisk betydelse. Det blev under diskussionen här i dag väldigt tydligt att här handlade det om att nu måste även de som har krävt detta inse att det skulle rubba den balans som man har uppnått. Vi har alltså inte uttalat oss i den frågan men naturligtvis inte gått emot dem. Det har ju varit det resonemang som vi hela tiden fört i EU-nämnden.

Nu hör jag här att frågan om Ungern handlade om detta med en kommissionär per land och om Ungern var ensamt där. I diskussionen här tror jag att egentligen inte någon fortsatte att hävda det, utan bland dem som uttalade sig accepterades allmänt att det skulle ske en minskning.

När det gäller de 72 % som krävs när det är förslag från medlemsstaterna kan jag säga att det är vid vissa typer av frågor som det över huvud taget kan komma från medlemsstaterna. Det är ytterst ovanligt att det används. Jag försöker snabbt söka i alla mina papper för att hitta vad förändringen är, men det kan jag inte snabbt få fram här. Jag vet inte vad man ska tycka om detta. Det är i varje fall ingen som har invänt mot den satsen.

Är detta med underskott och sanktioner borta? Nej, naturligtvis inte. Sanktionssystemet är kvar. Det beslutas av rådet.

Jag tror att det här var alla frågorna.

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Carl B Hamilton har tydligen en kort följdfråga.

Anf. 16 CARL B HAMILTON (fp):

Nej, det är egentligen inte en följdfråga, utan innan ni smiter i väg vill jag fråga om det finns något nytt att säga i frågan om kommissionsordföranden.

Anf. 17 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Eventuellt kan det bli så att ordföranden föreslår att man ska ha röstning om de två personer som man har i sina konsultationer – jag vet fortfarande inte vilka de är, för det har ordföranden inte sagt; men alla har vi väl en gissning – för att se om det fortfarande fanns blockerande röster på båda två för att då kunna säga att det nu inte går att ta ställning till detta utan det får bli ett särskilt möte om det liksom att man måste plocka fram en tredje kandidat.

Jag är inte alldeles övertygad om att ordföranden kommer att göra detta – man funderar på det – för om fördraget nu går igenom här bedömer kanske ordföranden att det är bättre att låta den frågan tas om från början utan att man har röstat om de två namnen. Det kan ju finnas skäl att använda den tid man har framöver till att på något vis lösa upp knutar – eller vad det nu är fråga om. Jag vet inte riktigt, men det kan bli så att det blir röstning.

Anf. 18 ULF HOLM (mp):

Tack så mycket för det uttalandet! Jag utgår från att Sverige och du, ifall det blir omröstning, röstar för Chris Patten – jag uppfattar att det är den allmänna uppfattningen i EU-nämnden.

Anf. 19 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Om det blir röstning kommer den att gå till på det viset att man först tar det ena namnet och sedan det andra namnet. Mot bakgrund av den principdiskussion vi har haft kommer Sverige att rösta för i båda fallen.

Anf. 20 CARL B HAMILTON (fp):

De namn som börjat cirkulera här medan ni ätit lunch är Barnier och Barosso – lite nygamla namn; jag vet inte om det egentligen är något att lägga märke till.

Anf. 21 ULF HOLM (mp):

I så fall tycker jag att Sverige ska ändra position och faktiskt ta ställning för Chris Patten i omröstningen, om det nu går till omröstning.

Anf. 22 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det saknar betydelse. Om röstningen går till så att man tar ett namn i taget är det bara den blockerande delen som är intressant. Vilka som röstar för spelar ingen roll.

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

Den linjen var uppe vid samrådet här i morse, så den är redan förankrad.

Anf. 24 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det avgörande är vilka som röstar mot. Vi har ingen anledning att rösta mot någon av kandidaterna.

Anf. 25 GÖRAN LENNMARKER (m):

Jag kom tyvärr lite sent men skulle vilja ställa en fråga. Möjligtvis har den redan ställts. Frågan är om Sverige nu står på Nederländernas och Österrikes sida vad gäller excessive deficits. Vi har ju agerat så systematiskt genom hela proceduren, så det vore logiskt att stå på den sidan. Det som är något irriterande är att tyskarna lägger in en sådan sak i slutet. Vi har ju sagt att vi inte ska komma med nya grejer på slutet. Ändå gör de det.

Anf. 26 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja, den frågan har ställts, så den kan vi kanske ta.

Anf. 27 ORDFÖRANDEN:

Det där var uppe redan i morse i diskussionen om samrådet. Nederländerna står nu ensamt.

Vad bedöms om kvällen? Finns det något mer under kvällen att informera om, eller gäller nu att ni går i mål?

Anf. 28 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Om vad jag förutsatt här stämmer finns det ingen anledning att göra någonting mer. Men om någonting skulle förändras kan vi väl ringa till EU-nämndens ordförande och tala om det. Om det till exempel inte blev något avtal måste ni få veta det. Om ordföranden mot all förmodan skulle besluta att vi ska fortsätta att förhandla kommer vi att få anledning att fortsätta, men jag tror inte att det alternativet finns. Antingen är vi ”hemma nu”, eller också spricker alltihop.

Anf. 29 ORDFÖRANDEN:

Det innebär att du hinner hem till kammaren i morgon?

Anf. 30 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja. Jag räknar med att stå i riksdagen kl. 9 i morgon.

Anf. 31 ORDFÖRANDEN:

Okej, då finns det också en möjlighet att ställa frågor.

Det finns tydligen inte fler frågor härifrån. Vi får tacka dig så mycket. Det var väldigt bra att du kunde vara med. Lycka till!

Innehållsförteckning

1 § Regeringskonferensen och Europeiska rådets möte 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 4 LENNART HEDQUIST (m) 3

Anf. 5 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 6 LENNART HEDQUIST (m) 4

Anf. 7 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 8 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 4

Anf. 9 GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 4

Anf. 10 CARL B HAMILTON (fp) 5

Anf. 11 ULF HOLM (mp) 5

Anf. 12 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 5

Anf. 13 MARGARETA ANDERSSON (c) 6

Anf. 14 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 6

Anf. 15 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 16 CARL B HAMILTON (fp) 7

Anf. 17 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 7

Anf. 18 ULF HOLM (mp) 7

Anf. 19 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 8

Anf. 20 CARL B HAMILTON (fp) 8

Anf. 21 ULF HOLM (mp) 8

Anf. 22 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 8

Anf. 23 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 24 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 8

Anf. 25 GÖRAN LENNMARKER (m) 8

Anf. 26 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 9

Anf. 27 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 28 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 9

Anf. 29 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 30 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 9

Anf. 31 ORDFÖRANDEN 9

Fredagen den 18 juni 2004

EU-nämndens uppteckningar