Fredagen den 18 januari 2013

EU-nämndens uppteckningar 2012/13:19

1 §  Ekonomiska och finansiella frågor

Statsrådet Peter Norman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 12 december 2012

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 22 januari 2013

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Först vill jag hälsa Teres Lindberg och Meeri Wasberg välkomna till EU-nämnden.

Sedan hälsar vi statsrådet Peter Norman med medarbetare välkomna. Det finns några A-punkter, och vi ser fram emot en återrapportering från rådsmötet den 12 december 2012.

Anf.  2  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! Det var en fråga på dagordningen, men det var ett omfattande möte från 14.30 till 04.30. Efter en riktig nattmangling lyckades man till slut fatta beslut om den gemensamma tillsynsmekanismen SSM. Överenskommelsen innebar att vi själva fick gehör för våra ståndpunkter avseende röstreglerna inom EBA om införande av så kallade dubbla enkla majoritetsbeslut och borttagande av negativ röstning i vissa fall.

Vid mötet antogs en approach varför en diskussion rörande ECB-förordningen och en trilog rörande EBA-förordningen omgående kan inledas med Europaparlamentet. Båda förordningarna kommer därefter att läggas fram för beslut i rådet. Något datum är dock inte bestämt avseende dessa beslut.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statsrådet för informationen på denna punkt och går till punkt 3, Övriga frågor. Det är en informationspunkt. Finns det något att säga?

Anf.  4  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Det är mycket knapphändigt. Ordförandeskapet ska informera om läget i förhandlingarna med Europaparlamentet rörande SSM, kapitaltäckningen (CRD 4) och förslaget om ytterligare förstärkt ekonomisk styrning, de så kallade tvåpack.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen även på denna punkt och går vidare till punkt 5 om föredragning av ordförandeskapets arbetsprogram. Detta är en diskussionspunkt.

Anf.  6  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! Det irländska ordförandeskapet ska presentera sitt arbetsprogram för ordförandeskapet i Ekofinrådet. Programmet har fortfarande inte skickats ut, vilket har förvånat oss något.

En huvudprioritering som förväntas avseende det fortsatta arbetet är förstärkt finansiell reglering främst avseende bankunionen. Vidare kan man förvänta sig att irländarna kommer att få hantera förslag som syftar till att förstärka och förbättra regelverket för valutaunionen och inte minst uppföljningen av de beslut som fattades vid Europeiska rådet i december.

Det finns förstås en rad andra frågor på dagordningen under våren, bland annat den europeiska terminen och en rad förslag på skatteområdet.

Det brukar inte bli någon omfattande diskussion om sådana här program. I den mån regeringen gör något inlägg kommer det sannolikt att innebära att arbetsprogrammet välkomnas.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan.

Vi går vidare till punkt 6 om den årliga tillväxtöversikten. Även det är en diskussionspunkt.

Anf.  8  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! Kommissionens tillväxtrapport, Annual Growth Survey, för 2013 offentliggjordes den 28 november 2012 och presenterades vid det förra Ekofinmötet i december.

Rådet ska nu ha en första diskussion om rapporten. Slutsatserna av rapporten ska behandlas först vid nästa Ekofinrådsmöte i februari.

Även Europeiska rådet kommer att anta slutsatser om rapporten vid sitt möte i mars.

Rapporten kommer att behandlas av flera olika rådskonstellationer inför vårtoppmötet, och en faktapromemoria om tillväxtrapporten har överlämnats till riksdagen.

Eftersom vi återkommer angående rapporten ska jag nu vara ganska kortfattad. Regeringen välkomnar rapporten och kan på ett övergripande plan ställa sig bakom de fem föreslagna prioriteringarna för årets europeiska termin. Dessa prioriteringar är för övrigt desamma som i tillväxtrapporten förra året, och jag kan rekapitulera dem. De är för det första att driva en differentierad tillväxtfrämjande finanspolitisk konsolidering, för det andra att återgå till en stabilare lånemarknad, för det tredje att främja tillväxt och konkurrenskraft, för det fjärde att bekämpa arbetslösheten och de sociala konsekvenserna av krisen och för det femte att modernisera den offentliga förvaltningen.

Regeringen understryker vikten av att medlemsstaterna på nationell nivå vidtar nödvändiga åtgärder och genomför tillväxtfrämjande reformer med fokus inte minst på utbildning, forskning, utveckling och innovation.

Regeringen välkomnar särskilt att ett stort utrymme ägnas åt den centrala roll som den inre marknaden spelar för att främja hållbar tillväxt och konkurrenskraft.

Vi vill även understryka betydelsen av arbetet för ökad öppenhet mot omvärlden, frihandel och effektiv användning av EU-medel.

Vid detta möte handlar det alltså om en första diskussion om rapporten. Vi kommer därför att återkomma vid samråd inför nästa möte i februari. Då kommer vi att återkomma till slutsatser baserade på rapporten.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan. Därmed lämnar vi punkt 6 och går vidare till punkt 7 som gäller uppföljning av Europeiska rådets möte den 13–14 december 2012. Detta är en diskussionspunkt.

Anf.  10  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! Ekofinrådet ska följa upp de beslut som togs vid Europeiska rådet i december. Statsministern återrapporterade till nämnden efter mötet med Europeiska rådet.

Uppföljningen förväntas handla om Europeiska rådets diskussion om framtidens EMU med fokus på information om processen för hur detta arbete ska tas vidare under våren.

Vi förväntar oss ingen diskussion om själva substansfrågan om EMU:s framtid vid detta möte.

Regeringen tycker att det är bra att man inte drev fram några förhastade beslut i Europeiska rådet i december. Långtgående beslut om EMU behöver föregås av en öppen debatt och gedigna konsekvensanalyser.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan.

Vi går vidare till punkt 8 om meddelandet om en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande. Detta är en informationspunkt.

Anf.  12  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! Regeringen fäster stor vikt vid en effektiv bekämpning av skattebedrägeri och skatteundandragande, bland annat genom förbättrat informationsutbyte mellan medlemsstaternas skattemyndigheter. Vi välkomnar därför kommissionens meddelande.

Enligt regeringens mening är det viktigt att arbetet i första hand inriktas på att slutföra redan påbörjade projekt. Exempel på sådana är de ändringar som har föreslagits i sparandedirektivet, mandat för kommissionen att ge anslutning till dessa ändringar, förhandla om avtal med vissa tredjeländer och ett framgångsrikt genomförande av det nya direktivet om administrativt samarbete i frågan om beskattning.

Ett antal föreslagna åtgärder kräver en noggrann analys och fortsatta diskussioner innan det går att ta ställning till den närmare utformningen.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statsrådet för informationen på denna punkt och går vidare till punkt 9 om skatt på finansiella transaktioner. Detta är en beslutspunkt.

Anf.  14  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Ekofinrådet ska besluta om kommissionens förslag om bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner, så kallad FTT.

Frågan om FTT har varit föremål för diskussioner på många Ekofinråd, och vi är alla nu väl bekanta med frågan och om vad Sverige anser om FTT enligt det förslag som kommissionen presenterade 2011.

Eftersom det inte gick att nå enighet inom EU 27 om kommissionens FTT-förslag vill nu elva medlemsländer gå vidare i ett fördjupat samarbete. Bland dessa elva finns stora EU-länder som Österrike, Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien och Portugal.

Kommissionens förslag till rådets beslut om bemyndigande för dessa medlemsstater att inleda ett fördjupat samarbete om FTT presenterades i oktober 2012.

I december 2012 godkände parlamentet att elva medlemsstater bemyndigas att gå vidare.

Nu återstår alltså rådets slutliga tillåtelse att inleda ett fördjupat samarbete för elva medlemsstater att gå vidare. Det är detta bemyndigande som vi nu diskuterar.

På Ekofinrådet i december 2012 markerade finansminister Anders Borg att processen skapat stor upprördhet i Sverige, både från regeringens och från parlamentets sida. Finansministern framhöll att osäkerheten med förslaget måste minskas och betonade att en skatt med en smalare bas inte skulle medföra lika negativ påverkan, vare sig på medlemsstaterna inom eller utanför det fördjupade samarbetet.

Beslut om bemyndigandet kommer att fattas om en kvalificerad majoritet stöder detta. Efter det att beslutet om ett bemyndigande har fattats kommer kommissionen att presentera det skatteförslag som samarbetet avser.

Inget utkast till förslag har presenterats än. Enligt den information som har lämnats till kommissionen på tjänstemannanivå väntas det kommande förslaget i stora drag följa det tidigare direktivförslaget om FTT.

Mötet på tjänstemannanivå indikerade att det tycks finnas en kvalificerad majoritet som stöder bemyndigandet.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Att lägga ned sin röst har samma innebörd som att rösta nej i och med att det krävs att en kvalificerad majoritet röstar för förslaget.

Regeringen anser att Sverige inte ska delta i ett fördjupat samarbete i EU om en skatt på finansiella transaktioner. Regeringen är skeptisk till ett fördjupat samarbete om en skatt på finansiella transaktioner och oroad över de konsekvenser som ett sådant arbete kan få för de medlemsstater som inte deltar i samarbetet och för EU i dess helhet.

FTT inom ett fördjupat samarbete bör utformas så att icke deltagande medlemsländer inte påverkas mer än nödvändigt.

På Ekofinrådet ämnar finansministern återigen påtala att såväl regering som riksdag är mycket oroliga för hur det fördjupade samarbetet kommer att påverka såväl Sveriges marknad som EU:s inre marknad. Sverige är alltså inte alls nöjt med hur frågan har hanterats i rådet.

I de kommande diskussionerna om utformningen av en framtida skatt inom ramen för ett fördjupat samarbete kommer regeringen att arbeta för att en FTT bör avse skatt med smalare skattebas än den som kommissionen väntas föreslå.

Icke deltagande medlemsländer, som Sverige, saknar dock rösträtt.

En skatt med smalare skattebas som exempelvis undantar alla repor och obligationer, valutaderivat samt pensionsfonder påverkar i begränsad utsträckning icke deltagande medlemsländer och är inte lika negativ för ekonomin.

Regeringen har dock stor respekt för att en FTT har en hög politisk prioritet för andra medlemsländer. Regeringen vill därför inte ytterst stå i vägen för att dessa medlemsländer ska kunna gå vidare med ett fördjupat samarbete. Regeringen förutsätter att icke deltagande medlemsländers intressen beaktas i den fortsatta behandlingen av skatteförslaget efter att bemyndigandet om ett fördjupat samarbete har godkänts.

Regeringen motsätter sig FTT som egna medel inom ramen för förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Skattepolitiken är en nationell angelägenhet, och FTT som egna medel innebär ytterligare ett steg mot ökad ekonomisk makt för EU gentemot medlemsländerna.

Anf.  15  TERES LINDBERG (S):

Tack för en bra genomgång! Ministern säger att vi alla är bekanta med frågan, men problemet är att vi inte är bekanta med vad frågan egentligen innehåller och vad som finns där bakom. Jag känner mig lite obekväm med att vi först ska besluta om ett bemyndigande och först efteråt ta reda på vad det innebär. Det är lite den känslan man får. Därför tycker vi att det är rimligt att få mer kött på benen innan man tar slutlig ställning. Inte minst ser vi att regeringen måste kräva att beslutet om fördjupad samverkan skjuts upp fram till dess utformningen är klar. Som det är nu känns det verkligen inte bra. Jag undrar om regeringen är beredd att ställa krav på att det också ska finnas en utformning klar innan man fattar beslut.

Anf.  16  LARS OHLY (V):

Det är omöjligt för oss som parti att ta ställning till om Sverige ska gå med när vi inte ens vet hur förslaget ser ut. Därför kan man inte ha någon reell behandling här. Samtidigt vet vi att förslaget inte kommer att vara en överraskning som innehåller något helt nytt, utan det kommer att bygga på de diskussioner som har varit, och dem känner vi väl till. Där har Vänsterpartiet haft delvis samma invändningar som regeringen har haft, nämligen att intäkterna från denna skatt inte ska överföras till EU-systemet. Det är den allvarligaste och viktigaste invändningen mot förslaget sådant det har sett ut hittills. I den frågan delar vi regeringens uppfattning.

Vi vill dock ändå upprepa den avvikande mening vi hade i skatteutskottet. Den handlar om själva inställningen till en skatt på finansiella transaktioner. Det är väl känt att Vänsterpartiet är förespråkare för en sådan skatt, som möjligen ska se annorlunda ut än det förslag som kommer att läggas fram inför rådet, men den avvikande meningen vidhåller vi.

Anf.  17  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Herr ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen! Miljöpartiets grundsyn är att vi borde ha en skatt på finansiella transaktioner. Det är vår huvudingång i detta. Där delar vi inte regeringens uppfattning, så vi har en avvikande mening på den punkten. Vi tycker att det borde finnas något sådant utformat.

När det gäller själva sakinnehållet som förslaget ser ut i dag kan dock även Miljöpartiet hålla med om det inte är bra att skatten ska gå som egna medel in i EU-systemet. Det är vår allvarligaste invändning mot det förslag som ligger nu.

Själva beslutet gäller om man ska ge bemyndigande åt elva länder att gå vidare. Det tycker jag att vi ska göra. Men problemet är att vi då inte är med i beslutsprocessen när det gäller hur förslaget ska se ut längre fram. Man skulle kunna tänka sig varianten att vi gick med de elva länderna och var med i utformningen av det hela. För att göra det så bra som möjligt kan vi gå med, eller vi kan säga nej i ett senare skede. Det finns olika strategier här ju. Detta bör regeringen överväga när man har så starka åsikter i den här frågan. Några av de åsikterna har man gemensamt med en stor majoritet här i riksdagen.

Anf.  18  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag tänkte börja med att säga något övergripande och sedan lämna ordet till statssekreterare Hans Lindberg.

Rent allmänt är vår uppfattning att om man över huvud taget ska ha en sådan här skatt skulle skadeverkningarna vara minst om skatten skulle vara global, på alla finansiella marknader över världen. Ju mer man avlägsnar sig från denna vision, desto skadligare blir skatten. När man då inför den i ett begränsat antal EU-länder hamnar man i en värld som vi inte vill vara i.

Kommissionens tidigare förslag innebär en skatt på överlåtelse av finansiella instrument på 0,1 procent av instrumentets värde och på 0,01 procent när det avser derivat, men vi vet ännu inte hur det nu aktuella förslaget kommer att se ut.

I och med detta skulle jag vilja lämna ordet till Hans Lindberg.

Anf.  19  Statssekreterare HANS LINDBERG:

Jag har en kommentar om hur själva processen har sett ut. Regeringen har i alla tänkbara sammanhang – i Ekofin och i undergrupperna – framfört att vi inte anser att detta på något sätt har varit en bra process. Vi har hela tiden framfört önskemål om att få veta närmare hur det förslag ser ut som man avser att gå vidare med.

Nu har vi inte den informationen. Av allt att döma kommer det nu att bli en omröstning i Ekofin utan att vi känner till det slutliga förslaget. Man kan bara spekulera i hur samarbetet kommer att se ut.

Gissningsvis kommer det att vara ganska likt kommissionens ursprungliga förslag. Jag kan tänka mig att det kommer att finnas en del mindre avvikelser, men det är något som liknar kommissionens ursprungliga förslag som man kommer att gå vidare med. Jag tror alltså inte att det blir en väldigt krympt skattebas som man kommer att gå vidare med utan något som liknar kommissionens förslag.

Vad Sverige tycker om lämpligheten i en omröstning i Ekofin tror jag har föga betydelse i förhållande till viljan hos de elva ursprungliga länder som skickade in begäran till kommissionen om fördjupat samarbete.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  20  BÖRJE VESTLUND (S):

Min stilla undran är: Om man nu ska använda dessa intäkter som egna medel, vad kommer då att hända med de medlen i förhållande till de länder som står utanför? Ska de vara reserverade för de länder som går med, eller ska de kunna användas i EU-budgeten? Det verkar ju konstigt om man ska kunna ta in skattemedel från några länder och sedan använda dem för alla medlemsländer. Hur har diskussionerna gått där?

Anf.  21  LARS OHLY (V):

Jag skrattade lite när Ulf Holm lade fram sitt förslag om att Sverige borde gå med. Vi riskerar att få en situation där en eventuell nejröst från Sverige inte har någon betydelse och för övrigt kanske inte är särskilt klok – det finns ju ändå en kvalificerad majoritet. Det förslag som man går vidare med är från våra utgångspunkter inte särskilt bra, men i och med att beslut har tagits har vi ingen som helst påverkan på det fortsatta arbetet. Då blir det de länder som går vidare som hanterar det.

Statsrådet svarade ju inte på Ulf Holms något skämtsamma förslag, men jag tycker nog att det var värt mer än så.

Anf.  22  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Vilket skämt?

Anf.  23  LARS OHLY (V):

Jag ska säga att Ulf Holms skämtlynne ibland gör att man tror att han skämtar när han inte gör det. Den här gången kanske det var allvar, och det kanske var bra att det var allvar.

Jag skulle gärna vilja ha ett svar på frågan.

Anf.  24  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Det var absolut inget skämt, utan det handlar om vilken strategi man har i EU-arbetet för att få igenom en åsikt som man tror kan få genomslag längre fram.

Situationen är lite komplicerad. Det är inte alls säkert att de elva länderna heller till slut kommer att säga ja. Det finns även bland de elva länderna indikationer på att man inte är helt nöjd med förslaget och därför i slutändan inte kommer att delta i det fördjupade samarbetet. Har ni någon ytterligare kommentar om det?

Sedan skulle jag vilja följa upp Börje Vestlunds fråga, som är ganska intressant. Detta kommer ju att påverka hela EU-budgeten, och den kommer att antas enhälligt. Då måste Sverige ha något att säga till om ifall man blandar in den mekanism som har egna medel. Hur har man tänkt lösa den knuten?

Anf.  25  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! Låt mig försöka svara på Ulf Holms och Lars Ohlys frågor, så får Hans Lindberg reda ut budgetfrågan.

Regeringen har en mycket stark uppfattning vad gäller FTT. Mot detta står att ett stort antal medlemsländer tycker att det här är en väldigt viktig fråga. Det gäller att balansera det hela på ett korrekt sätt.

Att gå med i en grupp för att införa något som vi verkligen tycker är fel skulle, tycker jag, ge helt felaktiga signaler och ett helt felaktigt intryck om vad vi egentligen tycker. Vi har väldigt utrerad uppfattning i den här frågan. Det är dock ett stort antal medlemsländer som har en stor förkärlek för detta, och då är det inte rimligt att vi blockerar en sådan utveckling för dessa länder. Däremot skulle det ge helt fel intryck om vi självmant skulle gå med i en sådan diskussion. Det är så jag ser på frågan.

Kan Hans Lindberg reda ut EU-medelsfrågan?

Anf.  26  Statssekreterare HANS LINDBERG:

Det kan jag försöka göra. Den exakta konstruktion som man har tänkt sig är inte känd. Utgångspunkten är förstås kommissionens ursprungliga förslag.

Tanken är naturligtvis inte att länderna i det fördjupade samarbetet ska vara med och betala alla länders avgifter. I stället ska man delfinansiera avgifterna för de länder som deltar i det fördjupade samarbetet.

Då kan man gå ett steg vidare och säga att i själva uppbörden av skatten kommer företag och hushåll i de länder som inte deltar i samarbetet att vara med och finansiera skatten indirekt. Om svenska företag vill valutasäkra sin export till euroområdet kommer de att få betala skatten och på så sätt indirekt vara med och betala exempelvis Tysklands EU-avgift.

Anf.  27  TERES LINDBERG (S):

Jag ställde en fråga tidigare och uppfattade inte riktigt att jag fick svar på den. Jag undrade om regeringen kommer att kräva att beslutet skjuts upp fram till dess att utformningen är klar. Jag hoppas i alla fall att man så långt som möjligt kommer att driva detta, även om jag tolkar det som att det kanske inte är det man kommer att göra.

Jag förstår att regeringen precis som vi inte tycker att det här är helt bra och bekvämt. I grunden är vi inte mot en beskattning av finanssektorn, men vi tycker inte att det ursprungliga förslaget var särskilt bra. Det är detta som är dilemmat. Vi vet inte hur förslaget kommer att se ut, för man ska fatta beslut innan det finns en utformning. För oss är detta ett komplicerat dilemma. Oavsett vilken grundinställning regeringen har är det orimligt att man har ett hanteringsförfarande där man väntas fatta beslut utan att veta hur utformningen ser ut.

Jag skulle också vilja hänvisa till vår protokollsanteckning i skatteutskottet, där vi ganska noga går igenom hur vi ser på den här frågan.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Jag skulle också vilja ställa en fråga. Statssekreteraren antydde tidigare att den kvalificerade majoritet som nu bedöms föreligga kommer att växa ytterligare de kommande dagarna. Går det att specificera det något?

Anf.  29  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag trodde att vi svarade på Teres Lindbergs fråga, men vi får väl göra det lite tydligare då. Först och främst har vi inget principiellt motstånd mot skatt på finanssektorn. Det finns en del som talar för att den är underbeskattad. Däremot är just den här skatten dåligt utformad. Det finns andra skatter som är mycket bättre, som vi har fört fram i EU-sammanhang men inte fått riktigt gehör för.

Vi är överens om att processen har varit mycket dålig. Det har vi fört fram vid ett stort antal tillfällen både i Ekofinrådet och i ett antal undergrupper, som Hans Lindberg sade.

Det finns en väldigt stark önskan hos ett antal stora medlemsländer om att gå vidare med frågan. De kommer att kunna göra det genom att få kvalificerad majoritet. Då vill inte vi sätta käppar i hjulet för detta. Vi har en realitet att förhålla oss till.

Det är som sagt ett mycket starkt önskemål från dessa länder att gå vidare.

Anf.  30  Statssekreterare HANS LINDBERG:

Jag kan rapportera vilka länder som inte har avgett någon indikativ ståndpunkt än och vars ståndpunkt alltså, kan man tänka, kan förändras till ett ja fram till omröstningen.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i det här ärendet. Vi har noterat avvikande meningar från såväl Miljöpartiet som Vänsterpartiet. Jag har inte uppfattat att det finns en avvikande mening från Socialdemokraterna. Det är ett medskick från Socialdemokraterna. Med det lämnar vi punkt 9 och går vidare.

Vi har en punkt kvar. Jag är osäker på huruvida den kräver några kommentarer eller inte. Det är punkt 10, Övriga frågor.

Anf.  32  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag har inget att anföra.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statsrådet med medarbetare för i dag och önskar en trevlig helg.

Innehållsförteckning

1 §  Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet PETER NORMAN (M) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Statsrådet PETER NORMAN (M) 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Statsrådet PETER NORMAN (M) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Statsrådet PETER NORMAN (M) 2

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  10  Statsrådet PETER NORMAN (M) 3

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  12  Statsrådet PETER NORMAN (M) 3

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  14  Statsrådet PETER NORMAN (M) 4

Anf.  15  TERES LINDBERG (S) 5

Anf.  16  LARS OHLY (V) 5

Anf.  17  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 6

Anf.  18  Statsrådet PETER NORMAN (M) 6

Anf.  19  Statssekreterare HANS LINDBERG 6

Anf.  20  BÖRJE VESTLUND (S) 7

Anf.  21  LARS OHLY (V) 7

Anf.  22  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 7

Anf.  23  LARS OHLY (V) 7

Anf.  24  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 7

Anf.  25  Statsrådet PETER NORMAN (M) 8

Anf.  26  Statssekreterare HANS LINDBERG 8

Anf.  27  TERES LINDBERG (S) 8

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  29  Statsrådet PETER NORMAN (M) 9

Anf.  30  Statssekreterare HANS LINDBERG 9

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  32  Statsrådet PETER NORMAN (M) 9

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 9