1 § Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 17-19 december 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 21 januari 2008

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Vi säger god morgon och välkomna till jordbruksministern med medarbetare. Vi börjar med återrapporten från rådsmötet närmast före jul. Rapporten är utsänd som vanligt. Jag lämnar ordet till jordbruksministern för kommentar.

Anf. 2 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Nämnden har fått en skriftlig dokumentation. Jag är som vanligt beredd att svara på frågor om denna.

Anf. 3 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Sist diskuterade vi detta med spritdrycker och hur man skulle märka flaskorna. Det är väl ingen panik, men jag är nyfiken på varför vårt krav inte kunde tillgodoses. Vad var skälet till det?

Anf. 4 ORDFÖRANDEN:

Jag kan nämna att nämndens ledamöter har fått det vi skulle kunna kalla ett spritbrev för kännedom.

Anf. 5 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Vad beträffar frågeställningen om spritdrycker och märkningen därav var det helt enkelt så att parlamentet vägrade att ändra inställning.

Anf. 6 PER BOLUND (mp):

Min fråga gäller avtalet om kvoter för torsken i Kattegatt som tydligt visar att regeringens strategi för förhandling har misslyckats. Genom att gå in i förhandlingar med förslag på kvoter som låg långt över vad forskarna föreslog har man aktivt medverkat till att torskpopulationerna löper risk att helt slås ut i Kattegatt. Om ingen för fram de hållbara kvoterna är det självklart att man inte heller kommer att landa där i förhandlingarna. Hur tänker regeringen lära sig av detta och ändra strategi i förhandlingarna?

Anf. 7 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Den beskrivning som frågeställaren ger ställer jag inte upp på. Utöver den kvotminskning som vi fick, och som jag gärna hade sett varit större, fick vi faktiskt en överenskommelse om att det ska utarbetas metoder för att bringa ned det så kallade utkastet med 90 procent under detta år. Bedömningen är att vi har ett utkast som är betydligt större än det vi landar i dag. Lyckas vi bringa ned utkastet med 90 procent har vi därmed bringat ned upptaget av torsk väldigt mycket. Vi fick en överenskommelse om att en fiskedag ska räknas som två och en halv. Vi enades om att införa redskap med mer selektivitet vad gäller att plocka upp fisk. Jag tycker att vi kom mycket långt på den vägen som vi vill gå, nämligen att se till att vi säkrar fisket inom de biologiska gränser som vi vill ha fiskbeståndet.

Anf. 8 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och lägger den till handlingarna.

Vi går vidare till information och samråd inför det kommande rådsmötet. Miljö- och jordbruksutskottet informerades i går morse om frågorna. I övrigt ska vi fatta beslut i dag. Jag ska framför allt till jordbruksspecialisterna säga att vad gäller punkten om tvärvillkor har det kommit nya handlingar och delvis ändrade förutsättningar. Dessa kommer jordbruksministern garanterat att berätta mer om alldeles strax. Men titta på de papperena om ni inte hann göra det i går, för de kom relativt sent.

Först går vi som vanligt förbi punkt 2. För er som vill läsa på i punkten om A-punkter finns det, som kanslichefen sade, diverse listor. Men dem tar vi som vanligt sist.

Vi går till punkt 3, Information om ordförandeskapets arbetsprogram – vad gäller de för det här året relevanta frågorna, ska jag lägga till. Det kom ett nytt skriftligt underlag i går i utskick 2, om jag minns rätt.

Anf. 9 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförandeskapet har för avsikt att som brukligt är presentera den arbetsordning som ordförandeskapet tycker att vi ska arbeta efter under kommande halvår. Vi har kutymen att inte kommentera vad ordförandeskapet lägger fram för arbetsprogram utan bara emotta informationen.

Anf. 10 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Det senare påståendet gör att jag får formulera om frågan lite grann eftersom man inte önskar kommentera programmet. Det blir då mer av en kunskapsupplysningsfråga eftersom jag inte hade noterat detta inför utskottets information.

Det står i det slovenska ordförandeskapets program på s. 5 att man ska förlänga finansieringen av den gemensamma tobaksfonden. Är det aktuellt att den kan upphöra? Kan den det över huvud taget, för i så fall vore det väl en gudi behaglig gärning kanske? Vad står denna punkt för?

Anf. 11 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag tänkte ägna mig lite grann åt fiskeriet och då speciellt Östersjön. Det är ett hav som ligger oss varmt om hjärtat, och vi vet att det finns bekymmer när det gäller fisktillståndet etcetera. Vilka möjligheter bedömer ministern att det finns för att följa upp de förvaltningsplaner som ligger och om möjligt kunna påverka så att vi förbättrar selektionen vad gäller trålredskapen och ökar storleken på den torsk som fångas? I dag är den 38 centimeter. Man skulle kunna öka den till 42 centimeter för att därigenom säkerställa en ökad lekbarhet av dessa fiskar så att vi inte fångar dem som ungdomar.

Anf. 12 PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! Jag såg till min glädje att frågan om minskad import av illegalt avverkat virke, Flegtprocessen, finns med på ordförandeskapets lista. Vad jag har förstått kommer Sverige att samarbeta med de två tidigare ordförandeländerna. Hur kommer Sverige att medverka till att få ett bra beslut om Flegt? Om det skulle vara så att man inte hinner med det under detta ordförandeskap, kan Sverige tänkas driva frågan vidare om den kommer in under vår ordförandeperiod?

Anf. 13 SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Jag blev lite förvånad över jordbruksministerns synpunkt att det inte är brukligt att kommentera programmet. Det borde väl ändå finnas möjlighet att jordbruksministern här i EU-nämnden kan ha synpunkter eller någon kommentar till programmet?

Anf. 14 ORDFÖRANDEN:

Nämnden ska inte göra mer än att konstatera att det kommer en presentation och information, så för vår del är det en informationspunkt. Men vi skickar med alla frågor och kommentarer till jordbruksministern.

Anf. 15 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Tack för frågeställningarna! Vad beträffar tobaksfonden finns det en förordning som heter 1782/2003 som föreskriver att 5 procent av det frikopplade stödet som går till tobaksodling ska avsättas till en fond som informerar medborgarna om tobaksbrukets hälsofarliga effekter. Överföringen finns fastslagen endast till och med 2007. Kommissionen vill förlänga detta med ytterligare två år, alltså att 5 procent av pengarna också för 2008 och 2009 ska gå till fonden. Ordförandeskapet har tydligen för avsikt att ta upp denna fråga. Jag förutsätter att vi kan understödja en sådan begäran när frågan kommer upp, för det är ett angeläget ändamål. I sak kan jag däremot hålla med Sven Gunnar om att vi helst skulle se att dessa pengar över huvud taget inte togs från denna sektor, utan det borde ligga utanför det vi håller på med. Men nu är det som det är, och då är det bra att pengarna används på ett mer förnuftigt sätt än att stödja den direkta produktionen.

Vad beträffar Östersjö- och fiskefrågor rent allmänt kan nämnden kanske erinra sig att vi många gånger har talat om att vi ska försöka skapa goda relationer med de medlemsstater som tycker ungefär som vi. Vi ska också informera oss om vilken inställning den regering som tillträdde efter det allmänna valet i Polen har i dessa frågor. Så har skett, och vi kan konstatera att det mellan våra respektive specialistorgan – alltså Fiskeriverket och dess polska motsvarighet – enligt information har upprättats goda relationer där man informerar men också tar kunskap från varandra. I det polska fallet handlar det mycket om att bygga upp en kontrollapparat så att vi kan leva efter de överenskommelser som vi gör på rådsmötena.

Vad beträffar ett annat land som vi brukar ha goda relationer till, nämligen Danmark, har vi på ministernivå för avsikt att träffas igen under året för att ta upp precis de frågor som jag fick i frågeställningen, nämligen större selektivitet, hur vi kan förbättra kontrollen ytterligare och hjälpa varandra. Men vi ska också titta på storleken och sådana saker.

Allt i syfte att vi ska uppnå målet i den förvaltningsplan som vi kunde enas om under det gångna året och också stå väl förberedda inför de diskussioner och sedermera förhandlingar som kommer att ske under höstterminen för 2009 års fiskeansträngningar.

Min bedömning är att vi nu har skapat oss relationer med andra nationer på ett sätt som kommer att gagna den biologiska mångfalden och fisket i bland annat Östersjön. Det har vi gjort på ett sätt som jag bedömer att vi av olika skäl inte har haft möjlighet att göra tidigare, och jag ser alltså väldigt positivt på det som nu håller på att hända.

När det gäller Per Bolunds frågeställning kan jag konstatera att vi är några som intresserar oss för denna fråga, och vi har alltid understött dem som i likhet med oss är intresserade. Vi kan också konstatera att vi faktiskt börjar bli fler och fler som intresserar oss för detta. Jag hoppas självklart att vi kommer i mål så fort som möjligt, men alla, inte minst här i nämnden, är medvetna om att processerna är ganska långsträckta när vi pratar internationella överenskommelser. Det är alltså min tro att vi inte kommer i mål under vårterminen. Jag är alldeles övertygad om att fransmännen och tjeckerna är precis lika intresserade av denna frågeställning som vi är, och är de inte det så kommer säkert de som är intresserade av frågan att väcka frågan så att den inte på något sätt tappas från dagordningen. Är den inte avklarad under de ordförandeskap som kommer före vårt kommer vi säkert att ha anledning att diskutera frågställningarna då.

Kring Sonia Karlssons frågeställning har jag för nämnden redovisat vad som är brukligt på rådsmötet. Självklart är jag både beredd på och intresserad av att ta in synpunkter och tyckande om ordförandeskapsprogrammet, men det är ju just ordförandeskapet som tillkännager vad de har för avsikt att ta upp. Brukligt är som sagt var att man inte kommenterar varandras tyckande om vad som ska komma upp. Som nämnden väl känner till hindrar det förstås inte oss från att väcka en fråga som vi tycker är angelägen eller behöver tas upp på något sätt och vis. Men deras avsikt är vad de har arbetat fram tillsammans med kommissionen.

Anf. 16 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

För klarhets och i någon mån protokollets skull vill jag bara säga att grunden för min fråga var en önskan om att allt stöd till odling av tobak skulle upphöra och därmed att de åtgärder som denna fond hjälper till att finansiera naturligtvis skulle få finansieras på annat sätt.

Anf. 17 ORDFÖRANDEN:

Därmed tackar vi för informationen i punkt 3 och går vidare till punkt 4 som delvis är förändrad. Såvitt jag är informerad är det nu en beslutspunkt om ändring av förordning av tvärvillkor med mera. Det kom nya handlingar i detta ärende i går eftermiddag.

Frågan har varit i nämnden förut vid flera olika tillfällen, bland annat i juni och september förra året. Då handlade det om information respektive majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf. 18 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

För formens skull ska vi först säga att vad vi vet är det en politisk överenskommelse som är på den senaste dagordningen och ingenting annat.

Vi kan konstatera att kommissionen, trots att de nya medlemsstaterna har argumenterat för en längre infasning av de så kallade tvärvillkoren, alltså fram till 2013, inte har lagt fram något sådant kompromissförslag.

För vår del är det viktigt att ett beslut kan fattas i rådet senast under februari månad så att förenklingsförslagen kan komma att gälla från 2008. Därför ser vi det som angeläget att vi får fram ett kompromissförslag så att vi inte fortsätter att blockera varandra.

Anf. 19 ORDFÖRANDEN:

Kan jordbruksministern kommentera vad som är nytt sedan i går? När handlingarna först gick ut till nämnden förutsågs en riktlinjedebatt, efter tidigare debatter så klart, just för att försöka klara ut utfasningsperioden och så vidare.

Sedan kom det alltså information i går om att det har rört sig framåt eller kommit något nytt. Kan jordbruksministern säga mer om vad som är beslutsmässigt viktigt till oss som inte är specialister och till dem som inte har hunnit läsa detta?

Anf. 20 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Den som är mest påläst i det här fallet är nog Tomas Dahlman så han får det papper som tydligen kom under gårdagen.

Anf. 21 Departementsrådet TOMAS DAHLMAN:

Det finns verkliga experter här, men jag kan i alla fall inleda med att säga att det fanns ett kompromissförslag som lades fram vid decemberrådet. Detta förslag tyckte de nya medlemsstaterna var helt otillräckligt. För att uttrycka sig enkelt ville de inte behöva tillämpa tvärvillkor förrän de har fått full finansiering inom ramen för CAP. De gör alltså en sådan koppling. Kommissionen har inte varit beredd att tillmötesgå dessa önskemål.

Nu har ordförandeskapet och kommissionen lagt fram ett nytt kompromissförslag, vilket nämnden fick del av i går. Även vi har precis fått det i våra händer och har bara snabbt ögnat det. Man kan säga att vad kommissionen kan gå med på är att förlänga vissa övergångsperioder och annat. Vår bedömning är dock fortfarande att detta inte tillfredsställer de nya medlemsstaternas önskemål. Därför är vår bedömning i dag att detta inte är tillräckligt för att nå en uppgörelse på måndag, men det är möjligt att förhandlingarna på måndag ändå leder fram till en politisk överenskommelse. Men det förslag som nu ligger på bordet innebär att de nya medlemsstaterna får förlängda infasningsperioder men inget generellt undantag, vilket de har krävt.

Anf. 22 ORDFÖRANDEN:

Innebär detta att den svenska regeringens position inte förskjuts med anledning av detta? Är det som det brukar?

Anf. 23 Departementsrådet TOMAS DAHLMAN:

Det viktigaste från den svenska regeringens utgångspunkt är att en överenskommelse nås och att därför visa tillmötesgående mot de nya medlemsstaternas önskemål.

Samtidigt är det inte så enkelt. Från kommissionens sida vill man ha kvar kopplingen till tvärvillkor, och särskilt de direktorat som har med miljö- och hälsofrågor och djurhälsa att göra är skeptiska till att gå de nya medlemsstaterna till mötes. Så kan man uttrycka det.

Anf. 24 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag har en kontrollfråga. I de gamla papperen fanns ett specifikt datum, den 15 juni. Annars skulle man ha haft detta i tio månader, men för att öka flexibiliteten satte man datumet den 15 juni.

Men i de senaste papperen, om jag har förstått det rätt, överlämnar man till medlemsstaterna att avgöra datumet, vilket då ökar flexibiliteten. Det tycker jag är positivt att man gör, men jag vill bara få bekräftat att jag har uppfattat det korrekt.

Anf. 25 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ja, det är rätt uppfattat och en riktig beskrivning.

Anf. 26 ORDFÖRANDEN:

Vi gör förslagsvis så här: Det vi ställer under proposition här är regeringens ståndpunkt. När det gäller förhandlingsupplägget utifrån det Tomas Dahlman har sagt kan vi möjligen göra så att nämnden fattar beslut om båda så vet vi både vad regeringen tycker och har varit helt överens om mandatet inför de förhandlingar som lär fortsätta röra på sig ändå.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Den har också varit väl känd förut. Jag konstaterar även att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Så har vi förhoppningsvis både hängslen och livrem.

Vi går vidare till punkt 5, Förberedelser inför ”hälsokontrollen” av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är just förberedelser, så det rådet ska göra nu är att diskutera utifrån ett utsänt frågeformulär. Frågorna har kommit nämndens ledamöter till del, och hälsokontrollen har vi pratat om förut.

Jag ska också nämna att miljö- och jordbruksutskottet planerar att avge ett utlåtande över detta. Det slutgiltiga beslutet kommer att hamna i kammaren den 12 mars.

Frågan har som sagt varit i nämnden tidigare, och då har det funnits majoritet för regeringens upplägg.

Anf. 27 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Kommissionen presenterade som ni vet sitt meddelande om hälsokontrollen vid jordbruks- och fiskerådet den 26 och 27 november 2007. I jordbruksrådet påbörjas nu ett arbete som ska leda fram till antagande av rådsslutsatser i mitten av mars månad.

Samtidigt utför kommissionen en konsekvensanalys vars utfall kommer att vara avgörande för innehållet i det lagförslag som ska läggas fram den 20 maj 2008.

Det slovenska ordförandeskapet har som nämndes inför nästa veckas möte bett rådet ta ställning till tre frågeställningar vars syfte är att klargöra medlemsstaternas allmänna inställning till den analys och de handlingslinjer som målas upp i kommissionens meddelande.

Jag förutsätter att nämnden har fått frågeställningarna och upprepar dem inte utan går in på vilka svar vi ämnar avge.

Jag avser att besvara den första frågan med att jag tycker att kommissionen har gjort en i stort sett riktig analys av läget inom jordbrukssektorn och de utmaningar som det europeiska jordbrukets ställs inför.

2003 års reform har bidragit till att skapa gynnsammare förutsättningar för jordbruksnäringen och har därigenom stärkt det europeiska jordbrukets konkurrenskraft. Reformen har också skapat större acceptans för politiken hos allmänheten, inte minst tack vare att den har utvecklats i en riktning som i högre grad tar hänsyn till miljö- och hållbarhetsaspekter.

Beträffande den andra frågan finner jag att kommissionen på ett heltäckande sätt tar upp de olika områden där politiken behöver anpassas till dagens verklighet. Det är svårare att ge ett generellt svar vad beträffar ambitionsnivån eftersom detta i viss mån beror på vår ståndpunkt i skilda sakfrågor.

Rent allmänt anser jag att kommissionens sätt att angripa problemen är balanserat, även om Sverige gärna vill gå längre på vissa punkter, till exempel när det gäller fortsatt frikoppling och avveckling av marknadsstöd.

På den tredje frågan anser jag att det är lämpligt att jag uttrycker mig positivt om den handlingslinje som utstakas i meddelandet, eftersom den återspeglar en allmän strävan efter att förenkla och marknadsanpassa den gemensamma jordbrukspolitiken samtidigt som den tar hänsyn till behovet av att tillgodose kollektiva nyttigheter som miljö och klimat.

Jag avser därvid att understryka vikten av fortsatta reformer för att skapa en jordbrukspolitik som motsvarar samhällets och skattebetalarnas förväntningar.

Sverige kommer under den fortsatta arbetsprocessen att verka för att allt direktstöd ska frikopplas fullt ut, att gårdsstödet ska förenklas och bli mer enhetligt och att alla kvarstående prisstöd och produktionsbegränsningar ska avvecklas.

Det är min förhoppning att vi får gehör hos både kommissionen och övriga medlemsstater i denna målsättning och att det förslag som kommissionen ska presentera i maj kommer att gå längre i marknadsanpassning än vad som kan utläsas av meddelandet.

Anf. 28 CARINA OHLSSON (s):

Här tycker jag att det är bra att man har en hög ambitionsnivå från början och kanske inte så som i en del andra fall säger att vi går med på det som blir uppgörelsen. Då tänker jag på att man verkligen säger att vi vill gå lite längre än många andra länder. Det tycker jag är väldigt positivt.

Det som skulle vara intressant att höra om är vilka länder det är och hur regeringen jobbar för att få med sig så många länder som möjligt. Skulle man kunna få det beskrivet?

Det står i handlingar om kommissionens planer på ökad modulering att många är skeptiska till det. Beror det på att kommissionen har uttryckt sig otydligt eller på att man är emot modulering?

Man kan också se i handlingarna att miljö- och hållbarhetsaspekterna kräver vidare analys. Är det så att vi behöver mer analys på hemmaplan, eller behöver man ha det mer analyserat inom EU?

Anf. 29 JACOB JOHNSON (v):

Jag har en fråga kopplad till den svenska ståndpunkten och utgiftsminskning inom området. Utgångspunkten är den faktapromemoria från Regeringskansliet som beskriver de budgetära konsekvenserna. Där framgår att på grund av den höjda nivån av modulering kommer de totala utgifterna inom den europeiska jordbrukssektorn att förväntas öka. Det står vidare att det skulle bidra till att försämra Sveriges nettoposition om man höjer moduleringen till 13 procent. Hur ser helhetsbedömningen ut?

Anf. 30 PER BOLUND (mp):

Vi tycker att det är viktigt att man ytterligare förstärker kopplingen mellan jordbruk och miljö, då inte minst för Sveriges del att man ser till att jordbrukspolitiken förbättras ur Östersjöperspektiv, att man aktivt ser till att minska påverkan på Östersjön från jordbruket och också på ett bättre sätt kombinerar strävandena mot mål som finns från EU om att man ska ha en bra biologisk mångfald. Det påverkas också i väldigt hög grad av jordbruket och den jordbrukspolitik som drivs. Det vore bra om Sverige drev den linjen hårt.

Vi anser att Sverige borde driva på för att man ska ha större frihet för länder som vill gå längre än den EU-gemensamma nivån för att skydda miljö- och naturresurser och hälsa. Det ska finnas en frihet att gå före.

Sedan har jag en fråga gällande miljörådet. Vi anser att jordbrukspolitiken har en väldigt stark påverkan på miljön. Borde inte miljörådet vara en medverkande part på lika villkor i den här frågan? Det tycker vi vore en ambitionsnivå för att visa på hur viktigt det är för EU:s framtida jordbruk.

Anf. 31 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Hur arbetar regeringen? Ja, vi har ju redan vid den här regeringens tillträde i olika sammanhang uttryckt att vi avser att aktivera oss ordentligt vad beträffar Europaarbetet. Det tar sig konkreta uttryck i att vi frekvent både har bilaterala överläggningar med andra medlemsländer och bjuder till oss, liksom vi bjuder ut oss, i första hand länder som vi tror har liknande åsikter som vi för att i görligaste mån på förhand försöka prata oss samman så att vi gemensamt kan framlägga inför både rådet och kommissionen de tyckanden och låtanden som vi kan komma fram till och som vi tror kan leda utvecklingen framåt på ett positivt och bra sätt i Europa.

Senast hade vi en överläggning i förra veckan med våra estniska vänner. Jag kallar dem för vänner därför att de har positioner som jag tycker väldigt mycket liknar dem som vi står för. Vi fann varandra på ett alldeles utomordentligt sätt. De är glada och tacksamma, precis som vi är, att kunde ha mötet och att vi kunde finna varandra på det sätt som vi gjorde. Detta dock för att på något sätt spegla hur vi arbetar.

Men vi försöker också att redan på förhand påverka kommissionen, vilket i det här fallet tar sig uttryck i, som nämnden väl känner till, att vi gav in ett så kallat non paper under sommaren för att på förhand kungöra att så här tycker vi.

Jag tror faktiskt att sådana aktiviteter har stor betydelse. Jag tycker att man kan avläsa det i den rapport som vi fick i november från kommissionen. Man hade lyssnat på vad vi tyckte. Det kan vara ett föredöme inför framtiden när vi har saker som vi tycker är av vikt.

Vad beträffar modulering kan man konstatera att – nu kommer jag delvis in på Per Bolunds fråga – det hänger samman med hur man finansierar olika gemensamma åtgärder i jordbrukspolitiken. Modulering, inkluderande landsbygdsutveckling, har vi en större nationell medfinansiering i än vad beträffar den ”vanliga” jordbrukspolitiken. Det slår på ett annat sätt på den inhemska budgeten än vad den ”vanliga” jordbrukspolitiken gör.

Detta ska också kopplas samman med den diskussion som vi har kring capping. Det finns ett uttryck från kommissionen om att man vill använda capping som ett instrument för att skapa gemenskapsmedel till att finansiera en ökad modulering. Det är en frågeställning som är omdebatterad hos oss. Men det är en frågeställning som också är debatterad i, vet jag, andra medlemsstater. Det ger ett incitament för att bryta ned lönsamma företag. Så här långt har vi sagt att vi inte är beredda att medverka till det, för vi tror att capping gör att vi inte får den andel rationella företag som vi bör ha för att kunna möta den marknadsanpassning som vi ju vill ha vad beträffar den gemensamma jordbrukspolitiken.

De här sakerna tillsammans kräver analyser. De kräver mycket analyser, inte minst därför att vi har väldigt annorlunda förhållanden i de nya medlemsstaterna, där man i något fall har behållit jättemastodontjordbruken och driver dem som nya moderna kooperativ, medan man i något annat land har slagit sönder de kooperativa kollektiva jordbruk som man hade och nu är tillbaka med ett jordbruk som vi hade i en gången tid väldigt långt tillbaka och där vi pratade om enstaka hektar per jordbruk.

Vi har alltså en situation och en spännvidd på det här området i Europa i dag som gör att det kräver både gemensamma analyser och nationella analyser – därav svårigheten att bli så där jätteprecis när vi anger positioner på de här områdena.

Slutligen Östersjöperspektivet, friheten att gå längre och miljörådets medverkan. Inom EU är det så, precis som i nationella regeringar, att kommissionen är ett, att kommissionen lägger som ett kollektiv fram förslag och att saker och ting där bereds gemensamt. På samma sätt sker i vårt land. Jag förutsätter att det är likadant i andra medlemsländer. Saker och ting framförs av någon, men bakom ligger en gemensam beredning där man självklart måste avväga ekonomi och miljöaspekter, utrikespolitiska aspekter, handelspolitiska aspekter. Alldeles självklart sker en sådan gemensam beredning.

Det skulle bli helt ogörligt om vi utöver att vi är 27 länder dessutom på något sätt skulle kollektivisera det och hade sammanslagna råd eller någonting sådant. Då tror jag att vi skulle få hålla på, ungefär som man håller på i WTO-förhandlingarna, i det oändliga utan att komma någonstans. Den ordning vi har tycker jag ändå fungerar på ett rimligt sätt.

Anf. 32 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Jag går tillbaka till den promemoria som Jordbruksdepartementet har sammanställt över den svenska positionen och beskrivningen av ärendet. Där beskrivs att man ska höja golvet för utbetalningar. Det är naturligtvis bra av flera skäl. Det minskar administrationen, och det är de facto så att administrationen ibland överskrider den ersättning som den enskilde brukaren får. De är näppeligen beroende av det för sin överlevnad.

Däremot när det gäller taket har det i våra positionspapper tidigare talats om att vi inte gillar det. Risken är att vi kommer att se splittring av företag i bland annat Sverige om man skulle driva igenom det här. Jag läser också i promemorian att det är många länder som har synpunkter på detta, alltså borde också Sverige ha en god möjlighet att hindra takinförandet. Jag tror att det är viktigt att Sverige inte faller för den opportunism som den här frågan präglas av utan är ståndaktigt. Därför saknar jag lite grann att jordbruksministern inte hade det med i beskrivningen av den svenska ståndpunkten.

När det gäller moduleringen vill jag bara nämna lite kort att det egentligen är ganska förrädiskt om vi tittar på möjligheten att minska budgetåtagandena för EU. Att man flyttar från en pelare till en annan innebär inte per automatik att vi minskar budgeten. Tvärtom cementerar vi den. Det står att man ska titta lite närmare på moduleringen. Men man gör det hela tiden under täckmanteln av att bara det går till miljö är det helt okej, sedan är det inte så noga med vad det går till. Jag vill bara varna för det. Vi får titta lite närmare på det här.

Som sagt: Lite tydligare tycker jag att jordbruksministern bör vara när det gäller taket.

Anf. 33 FREDRICK FEDERLEY (c):

Tack, jordbruksministern, för en bra redogörelse! Det är väl ingen tvekan om att det bör finnas en stor uppslutning i det här rummet och i kammaren för den position som regeringen har valt. Jag tror att det är oerhört viktigt att Sverige tar täten i den här diskussionen. Vi vet att det finns många krafter runt om i Europa som gärna behåller systemet så som det ser ut i dag. Men det verkar som att regeringen har varit proaktiv redan långt tidigare.

Jag funderar rent tekniskt, långt senare. Det är fortfarande många år innan det här kommer att omsättas i praktisk verksamhet och handling. Är det jordbruksministerns bedömning att man skulle kunna gå fortare fram på något område? Då syftar jag till en fråga om Sven Gunnar Persson hade tidigare: Är det möjligt att man först kan vända sig mot stöd som går till vinodling och tobaksodling till exempel?

Anf. 34 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag vill också tacka för redogörelsen om den problematik som ju ryms i den här frågan, som jag tycker att jordbruksministern redogjorde för väldigt bra. Jag vill bara uttala mitt stöd för att vi i ett perspektiv av att vara en av de mer betydande nettobetalarna in i EU-systemet är noga med att överväga vad en ökad obligatorisk modulering skulle innebära och att vi är noga med konsekvensanalyser och underlagsmaterial innan vi gör upp om några sådana saker. Alltså ett stöd till fortsatt noggrann bearbetning av de här frågorna.

Anf. 35 JACOB JOHNSON (v):

Det är på sätt och vis en fortsättning på det som Sven Gunnar Persson just nämnde och en begäran om ett förtydligande på min första fråga, som jag trycker att jordbruksministern inte riktigt besvarade, nämligen referensen till promemorian som säger att de totala utgifterna kanske väntas öka på den europeiska jordbrukssektorn och att det kommer att försämra Sveriges nettoposition. Det är kopplat till frågan om modulering. Med tanke på regeringens position om utgiftsminskning vill jag ha en lite tydligare kommentar.

Anf. 36 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Tack för frågeställningarna! Jag ska göra ett försök att kommentera och besvara. Vad beträffar Bengt-Anders Johanssons frågeställning kan jag vara tydlig. Ja, vi har med det i vår positionering. Vi vill inte ha något tak. Vi tror att det bryter sönder lönsamma företag. Men skälet till att jag inte alltid är så jättekonsekvent är att om vi över huvud taget ska komma fram är det så, som nämnden mycket väl känner till, när vi har 150–200 punkter att avhandla att det på slutet kan bli så att man måste ge och ta. Då får inte den här som en enskild punkt vara avgörande för om vi kan driva igenom de reformer som vi vill driva igenom eller inte. Vår position är tillkännagiven, helt klar och förutsätter bara att jag har nämndens stöd för den positionering som vi har gjort i det avseendet.

Jag har inte den hela och fullständiga bilden, men min tro är ändå att vi är så många som har problem med detta så att det inte kommer att införas något tak. Å andra sidan vet jag att det finns en jätteopinion i Europa om att det engelska kungahuset är den som tillskansar sig, i opinionens ögon, de allra mesta pengarna. Det är mycket refererat till det här i skandalpressen. Det är en balansering på slak lina att inte bryta sönder företag men ändå ta bort sådant som sticker den allmänna opinionen väldigt mycket i ögonen, för det gör den här saken, att ett antal namngivna människor får mångmiljonbelopp.

Jag vill också ytterligare precisera de frågeställningar som jag kommenterade i mitt förra inlägg med att säga att det finns ett informellt organ som faktiskt är döpt till Stockholmsgruppen, där vi försöker att samla dem som vi tror oss veta tycker ungefär som vi i de här frågorna. Det är länder som >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<vet vi tycker ungefär som vi, eftersom vi har pratat mycket med dem. De är med i den här gruppen likaväl som>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<. Glädjen är att vi har fått fler som har anslutit sig till oss, bland annat de >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Jag vill också säga rent allmänt apropå frågeställningarna att budgetens totala omfattning egentligen inte är föremål för diskussion i det här sammanhanget, utan det kommer i nästa steg, i budgetöversynen. Det jag och vi vill åstadkomma är att bereda väg inför budgetöversynen. Vårt uppdrag är inte att diskutera budgeten i sig, utan det är andra som gör det och ska göra så i enlighet med den överenskommelse som finns. Det är först under det kommande halvåret, så vi ligger lite före. Men vi får inte blockera möjligheten att reducera budgeten i hälsokontrollen som handlar om de direkta jordbrukssakerna.

Vad beträffar vinet är det att notera att en uppgörelse skedde så sent som för två månader sedan, där vi reformerade vinsektorn. Att riva upp den uppgörelsen efter den årslånga diskussion som var runt den reformen ser jag inte som möjligt över huvud taget, även om jag i sak håller med om att tobak och vin inte ska omfattas av den här sektorn. Nu har vi en reformerad vinregim, och den får vi leva efter ett antal år nu.

Slutligen, Sven Gunnar Persson och Jacob Johnson: De moduleringsfunderingar som finns kräver genuina analyser. De kräver analyser hos oss och av gemenskapen. Moduleringen kräver omfattande analyser av det skälet att Europa ser så annorlunda ut i dag mot vad det gjorde en gång. Vi har bergsområden, vi har synnerligen glesbefolkade områden samtidigt som vi har områden i Europa som är jättebefolkade med befolkningstätheter som överstiger 300. Om vi tar norra delen av vårt land är det många gånger under 1 per kvadratkilometer. Vi har övärldar.

Vi har många saker som måste smältas samman. Det måste funderas över hur vi ska göra detta på ett sätt så att alla känner sig någorlunda tillfreds. En viktig del i detta är självklart att vi förbereder oss inför de de facto-förhandlingar som komma skall på ett sådant sätt så att vi vet vad eventuella kompromisser ger för effekter för Sverige, hur mycket det kostar eller inte kostar och vad det kan ge för landsbygdsutveckling.

Anf. 37 ORDFÖRANDEN:

Som jordbruksministern så riktigt själv påpekade återkommer den här frågan, och den hänger ihop med budgetöversynsfrågan. Om den kommer nämnden att yttra sig, och finansutskottet kommer med ett utlåtande. Så det kommer vi också att återkomma till.

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 6, beslut angående uppsägning av protokoll om fiske, EU och Mauretanien, för att uttrycka det lite kortfattat. Underlag är utsänt.

Den här frågan var i nämnden i december, men då var det en övrig fråga om att frågan var på väg upp. Så det är första gången vi ska besluta om det just i dag.

Anf. 38 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Först har jag en kommentar kring rubriceringen på det här ärendet. Den är ändrad i den nya föredragningslistan. Ordet uppsägning finns inte med längre.

Vid rådsmötet i december föreslog kommissionen som en extra insatt övrig punkt att man skulle säga upp och omförhandla det nuvarande protokollet med Mauretanien eftersom EU inte utnyttjade sina fiskemöjligheter fullt ut. Om protokollet inte sägs upp fortsätter det nuvarande protokollet att gälla i ytterligare två år.

Av olika skäl tycks den föreslagna uppsägningen inte gå att genomföra, därav rubriceringsändringen. Det är dels för att kommissionen var för sent ute för att Europaparlamentet skulle hinna lämna sitt yttrande, dels för att majoriteten av medlemsländerna inte ville bibehålla nuvarande protokoll.

Frågan diskuterades i Coreper i onsdags. Då presenterade kommissionen en alternativ lösning som går ut på att göra justeringar i innehållet av nuvarande protokoll för att göra det mer ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Detta skulle uppnås genom att minska betalningen för EU:s fiskerättigheter och i stället ge mer strukturinriktat stöd till Mauretaniens fiskeförvaltning. Arbetet kommer att ske i samråd med Mauretanien och DG bistånd.

Vid rådsmötet, är vi upplysta om, kommer kommissionär Borg att presentera kommissionens strategi. Frågan kommer därefter att skickas tillbaka till Coreper.

Anf. 39 ORDFÖRANDEN:

Det vill säga att jordbruksministern förväntar sig bara information på just det här rådsmötet?

Anf. 40 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Kommissionen, är vi upplysta om, är öppen för omförhandlingar med Mauretanien. Följaktligen torde det då inte bli något beslut på det här rådsmötet.

Anf. 41 ORDFÖRANDEN:

Vad är skillnaden mellan att säga upp för omförhandling, som det stod i de förra papperen, och att vara öppen för omförhandling, som jordbruksministern berättar nu?

Anf. 42 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Säger man upp ett avtal slutar ju det att existera. Då börjar man på punkt noll. Omförhandlar man ett avtal innebär det att om man inte kommer överens gäller det avtal som redan finns och som kommissionen tycker är för dyrt.

Anf. 43 ORDFÖRANDEN:

Så kommissionen vill börja omförhandla utan att säga upp det gällande?

Anf. 44 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ja, och skälet till detta är att man inte anser sig hinna gå till Europaparlamentet och att det vid förra rådsmötet stod klart att det inte finns en majoritet för att säga upp det.

Anf. 45 JACOB JOHNSON (v):

De här avtalen mellan EU och andra länder, till exempel Mauretanien, är inte särskilt lyckosamma som jag ser det. Det pågår ett rovfiske, ett alldeles för storskaligt fiske, som dels utarmar beståndet och dels utarmar lokalbefolkningens möjligheter till kustfiske. Så jag ser i och för sig positivt på en uppsägning av avtalet. Slutsatsen skulle då vara att man inte ska ha något avtal över huvud taget. EU ska inte köpa sig rätt att fiska på de här områdena.

Däremot är det väl bra om EU kan stödja Mauretanien att utveckla fiskekontrollen över sitt eget territorium, över sina egna fiskevatten. Jag tycker att den svenska positionen skulle vara att verka för uppsägning av avtalet, slut på rovfisket och att stödja utvecklingen av en mauretansk fiskeförvaltning.

Anf. 46 ORDFÖRANDEN:

Eftersom det inte ska ske någon formell uppsägning av avtalet är det inte heller något skarpt rådsbeslut, om jag förstår det rätt. Det innebär att det inte är det för nämnden heller. Jag kommer att ge ordet till både Per Bolund och Lars Tysklind för att kommentera det jordbruksministern har sagt men vill i övrigt vädja till ledamöterna att hålla sig kortfattade eftersom det för vår del just i dag blir en informationspunkt. Vi har säkert anledning att återkomma sedan.

Anf. 47 PER BOLUND (mp):

Det blir mer en principdiskussion.

Anf. 48 ORDFÖRANDEN:

Diskussionen ska röra just det nämnda avtalet här, inte fiske i övrigt och inte utvecklingspolitik i övrigt. Vi ska hålla oss till just den här frågan och det som behandlas på rådet om det här. Och det är faktiskt inte så mycket alls. Så tänk på det!

Anf. 49 PER BOLUND (mp):

Tack för tillrättavisningen. Jag tar till mig den.

Vår inställning är att regeringen inte kan stödja den linje som kommissionen har föreslagit tidigare i det som rapporterades till oss i papperen här på grund av att avtalet är konstruerat så att ju mer EU får fiska desto mer pengar får Mauretanien. I och med att EU är en av de allra starkaste både ekonomiska och politiska makterna i världen och Mauretanien är ett av de allra fattigaste länderna i världen är styrkeförhållandena väldigt skeva. Det gör att sådana här avtal inte kan leda till att man lyckas förvalta fiskbestånden på ett rimligt sätt.

Därför är det ett välkommet steg att man börjar att föra över pengar till mer av förvaltning från att ge pengar för kvoter. Men jag tycker att det här steget låter som att det är ett alldeles för litet steg. Man borde göra det mycket tydligare.

Vår linje är att man borde ta ansvar för att EU faktiskt har bidragit till att utarma bestånden av fisk genom att ge pengarna till Mauretanien som bistånd. Mauretanien är ju väldigt beroende av de här pengarna. Att sluta betalningarna skulle leda till en väldigt svår situationen för Mauretanien. Man måste gå över från att köpa sig rätten till fiske till att ge pengarna till Mauretanien i form av bistånd.

Om man inte lyckas med en sådan strategi kan man som ett andrahandsalternativ ta det som man har kommit överens med Grönland om, där man separerar det till två skilda avtal, ett om fisket och ett som handlar om hur man ska förvalta beståndet på ett bra och hållbart sätt. Anledningen till att man gjorde det i Grönland var just att man såg att den typen av avtal som nu finns med Mauretanien inte är hållbara. Det var därför man kom fram till att en ny metod var nödvändig. Det gör ju att vi inte kan gå med på ett liknande avtal här i Mauretanien, när vi tidigare har sett på andra ställen att de är ohållbara.

Anf. 50 LARS TYSKLIND (fp):

Fru ordförande! Om jag nu förstod det här rätt tycker jag nog ändå att den här frågan går åt rätt håll på något sätt, att den här omförhandlingen trots allt gäller, att man ska öka strukturpengarna till Mauretanien.

Det är väl otvivelaktigt så att historien visar att de här avtalen har haft negativa konsekvenser för de länder det gäller. Det måste ju ligga i allas intresse att ett land som Mauretanien har möjlighet att utnyttja sin egen fiskeresurs och att den faktiskt är någorlunda intakt när de har byggt upp den resursen, så där tycker jag att Sverige har en roll att driva på.

Men, som sagt, det verkar ändå som att inriktningen går åt det hållet i den aktuella frågan, och då är det positivt.

Anf. 51 ORDFÖRANDEN:

Under tiden har vi hittat själva formuleringen till rådet. Rådet inbjuds alltså att notera kommissionär Borgs rapport i området. Vi får väl se om det blir mer diskussioner.

Anf. 52 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Jag har några kommentarer kring frågeställningar som har varit uppe här.

Utgångspunkten i avtalet är att det finns ett överskott av fiskemöjligheter som inte nyttjas av Mauretanien. Enkelt uttryckt vill man arrendera ut någonting som man inte själv nyttjar.

Mauretanien är, har det sagts mig, angeläget om att bibehålla avtalet med EU, eftersom det ger pengar till uppbyggnaden av fiskeförvaltningen, och eftersom EU:s flotta som fiskar i det här området omfattas av regler för fisket. Andra aktörer som också fiskar i det här området, till exempel Ryssland, Kina och Taiwan, betalar sämre och har mindre kontroll över det fiske som de bedriver i området.

Vad skulle ett avtalslöst tillstånd innebära? Ja, det skulle ju kunna få negativa konsekvenser eftersom det då inte finns någon möjlighet att ställa krav på Mauretanien. De har inte heller möjlighet att övervaka övriga fiskeaktiviteter som alltså sker från länder som Kina, Ryssland och Taiwan.

Kan man lita på att det finns fisk att fiska? Kan man lita på att beståndssituationen är okej? Ja, de arter som är underutnyttjade av gemenskapen och som är föremål för diskussion befinner sig, enligt de upplysningar som finns och enligt den forskning som finns, inom biologiskt säkra gränser.

Enkelt uttryckt vill man alltså arrendera ut någonting som, enligt den som äger området, är undernyttjat. Och någon vill betala för detta. Samtidigt hjälper detta det här landet att bygga upp sin förvaltning. Det tycker jag är bra, och jag tycker att det är bra om vi kan fortsätta, som kommissionären tydligen har för avsikt att föreslå på rådsmötet i nästa vecka, att göra det på detta sätt. Men självklart ska vi göra det på ett sätt så att vi är inom biologiskt säkra och hållbara gränser vad beträffar fiskebestånden.

Anf. 53 PER BOLUND (mp):

Jag blev överraskad över den här informationen, för den stämmer inte överens med den information som jag har fått.

Det är ju en fara att man ser till fisket i sin helhet. Man måste se till de enskilda arterna och se hur bestånden ser ut för dem, speciellt för de mest kommersiellt gångbara arterna, som i det här fallet är bläckfisk av olika slag och det som kallas pelagisk fisk, till exempel ansjovis. För de bestånden är situationen allvarlig. Därför måste man också ta hänsyn till det.

Man måste också ta hänsyn till vilka metoder man fiskar med. I Mauretanien fiskar de bläckfisk, men de gör det med helt andra metoder, genom krukfiske. Man kan då sortera ut de små bläckfiskarna från de stora, till exempel, och på ett bättre sätt skydda bestånden än EU, där flottan trålar upp bläckfisken och tar allt som finns. Det är alltså väldigt viktigt att man inte tittar på fisk i sin helhet, utan man måste se varje art för sig.

Anf. 54 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Utgångspunkten är att gemenskapen endast ska fiska i Mauretanien om bestånden tillåter det och ingenting annat.

Anf. 55 ORDFÖRANDEN:

Därmed tackar nämnden för informationen i den här frågan.

Då har vi punkt 7, Övriga frågor. Där har det alltså tillkommit två frågor: fråga a om lägesrapport om WTO och fråga b om fri distribution av frukt och grönt, på begäran av Belgien. Är det någonting jordbruksministern vill säga om någon av dessa frågor?

Anf. 56 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ja, tack. Som nämnts är det två övriga punkter. När det gäller WTO-förhandlingarna kommer det att ske en lägesbeskrivning från kommissionens sida. Därest nämnden önskar kan jag kommentera det läge som är just nu.

Den andra frågan är en fråga från Belgien som handlar om en begäran om övergångsåtgärder samt ändring av rådets förordning 1182/2007. Det handlar om att man vill ha möjlighet att täcka logistikkostnader vid gratisutdelning. Eftersom detta inte tillämpas i Sverige ämnar vi inte ha någon synpunkt på denna fråga.

Anf. 57 ORDFÖRANDEN:

Nämnden är faktiskt alltid ganska nyfiken på om det sker framsteg i WTO-förhandlingarna, särskilt inom jordbruksområdet, så det får jordbruksministern gärna säga något mer om, om han kan.

Anf. 58 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ja, det gör jag jättegärna. För det är ju av synnerlig vikt.

Som alla känner till har WTO-förhandlingarna nu pågått i mer än sex år. Ordförandena i förhandlingsgrupperna för jordbruk presenterade den 17 juli, som ni säkert kommer ihåg, ett utkast till konkreta förhandlingstexter. De papperen diskuterades under hösten i Genève, och den 3–11 januari pågick förhandlingsmöten.

Datum för beslut om jordbrukstexten har tyvärr fortsatt att flyttas framåt i tiden. Det senaste scenariot är att ett reviderat förhandlingsutkast förväntas i slutet av januari. Ett ministermöte kommer därför inte att äga rum förrän troligast i mars månad.

Hur är då USA:s möjligheter, som ju har varit den stora diskussionspunkten i det här sammanhanget? Ja, bedömningen är att det i nuläget finns en möjlighet för USA att fatta ett WTO-beslut under senare halvan av februari, möjligen något in i mars, det vill säga efter de viktiga primärvalen men innan den egentliga presidentvalskampanjen tar fart på allvar.

Det är väl det senaste som har hänt.

Anf. 59 BJÖRN HAMILTON (m):

Fru ordförande! Det är intressant att höra om USA:s inställning och de möjligheter som finns. Med presidenten kan man ju alltid komma överens, men det här måste ju godkännas, eftersom han inte har något avtal, så att säga, med kongressen om vad han får göra och inte får göra. Det är väl där skon klämmer. Med en demokratisk kongress, som vi har i dag, är väl utsikterna inte så där väldigt positiva. Jag vet inte om du kan kommentera det mer. Eller har det skett en förändring där? På sensommaren var det nämligen väldigt negativt i kongressen.

Anf. 60 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Ja, det är riktigt som Björn Hamilton påpekar att vi nu har en republikansk president och en demokratisk majoritet i USA. Det vi ändå, genom olika kanaler och också besök och kontakter, kan konstatera är att man har förstått från amerikanernas sida att det av skilda skäl är nödvändigt att komma fram. Så den bedömning som var ganska, för att inte säga rejält, negativ mitt på sommaren är något reviderad åt det positiva hållet.

Det vi genom olika kanaler har försökt att komma fram till är att vi nu ska skynda på det här. Det finns nämligen ett fönster, som vi bedömer det, innan den reella presidentvalskampanjen påbörjas – för då tror vi att det är fullkomligt omöjligt. Förhoppningsvis har det efter de viktiga primärvalen, som jag tror är den 5 februari, utkristalliserat sig vilka som står emot varandra. Då är det en månad eller kanske något mer, det vill säga ett fönster, då man kan försöka gå fram med det här.

Men det gäller att vi har de olika protokollen färdigförhandlade så att det går att skrida till en beslutsprocess. På jordbruksområdet ser det bra ut, måste jag säga, så här långt.

Anf. 61 ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen i de övriga frågorna och lämnar den punkten.

Kvar på dagordningen står då godkännande av A-punktslistan. Det är inget riktat just mot jordbruksministern, men rent tidsmässigt råkar det bli så att det ligger buntar med olika listor i diverse frågor sedan före jul. De är utsända och lagda på bordet som vanligt. Är det någon av ledamöterna som vill ställa någon fråga om någon av dessa – så får vi se om de är jordbruksrelevanta eller inte, precis som vanligt? Jag finner inte så. Då kan vi fatta beslut. Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i dessa ärenden. Därmed är vi klara med jordbruksrådsagendan.

Jag vill till sist fråga jordbruksministern om det är någonting ytterligare han vill dela med nämnden innan vi skiljs åt för dagen.

Anf. 62 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är det inte. Tack för i dag! Trevlig helg!

Anf. 63 ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi också så mycket för i dag. Trevlig helg och lycka till på rådet! Då är vi klara med punkt 1 på den gula agendan.

Innehållsförteckning

1 § Jordbruk och fiske 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf. 3 SUSANNE EBERSTEIN (s) 1

Anf. 4 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 5 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf. 6 PER BOLUND (mp) 1

Anf. 7 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf. 8 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 9 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf. 10 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 2

Anf. 11 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 2

Anf. 12 PER BOLUND (mp) 3

Anf. 13 SONIA KARLSSON (s) 3

Anf. 14 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 15 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf. 16 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 4

Anf. 17 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 18 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf. 19 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 20 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf. 21 Departementsrådet TOMAS DAHLMAN 5

Anf. 22 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 23 Departementsrådet TOMAS DAHLMAN 6

Anf. 24 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 6

Anf. 25 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf. 26 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 27 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf. 28 CARINA OHLSSON (s) 8

Anf. 29 JACOB JOHNSON (v) 8

Anf. 30 PER BOLUND (mp) 8

Anf. 31 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf. 32 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 10

Anf. 33 FREDRICK FEDERLEY (c) 10

Anf. 34 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 11

Anf. 35 JACOB JOHNSON (v) 11

Anf. 36 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 11

Anf. 37 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 38 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf. 39 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 40 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf. 41 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 42 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf. 43 ORDFÖRANDEN 13

Anf. 44 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf. 45 JACOB JOHNSON (v) 13

Anf. 46 ORDFÖRANDEN 14

Anf. 47 PER BOLUND (mp) 14

Anf. 48 ORDFÖRANDEN 14

Anf. 49 PER BOLUND (mp) 14

Anf. 50 LARS TYSKLIND (fp) 15

Anf. 51 ORDFÖRANDEN 15

Anf. 52 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 15

Anf. 53 PER BOLUND (mp) 16

Anf. 54 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 16

Anf. 55 ORDFÖRANDEN 16

Anf. 56 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 16

Anf. 57 ORDFÖRANDEN 16

Anf. 58 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 17

Anf. 59 BJÖRN HAMILTON (m) 17

Anf. 60 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 17

Anf. 61 ORDFÖRANDEN 17

Anf. 62 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 18

Anf. 63 ORDFÖRANDEN 18

Fredagen den 18 januari 2008

EU-nämndens uppteckningar