Fredagen den 17 juni 2005

EU-nämndens uppteckningar 2004/05:38

1 §  Transport, telekommunikation och energi (energi)

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin

Återrapport från ministerrådsmöte den 29 november 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 27 och 28 juni 2005

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi har några tjänstemän som vill närvara. Det är Stina Svensson från näringsutskottet, Hélène Tegnér från trafikutskottet samt Jan Bjurström och Bengt Billquist från bostadsutskottet. Kan vi godkänna närvaron? Svaret är ja.

Då hälsar vi Mona Sahlin och medarbetare välkomna. Vi börjar som vanligt med en återrapport från tidigare ministerrådsmöte.

Anf.  2  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s):

Herr ordförande! Jag börjar med en kort återrapport från föregående möte som hölls den 29 november förra året. Överst på dagordningen stod den så kallade allmänna inriktningen om elförsörjningsdirektivet. Som ni vet handlar det om hur man säkerställer försörjningen av el till kunderna, hur man främjar investeringsklimatet och hur man, vilket inte minst Sverige drivit, ser till att det är aktörerna på en avreglerad marknad som ska stå för säkerställandet av elleveranser.

Vi var nöjda med ordförandeskapets kompromissförslag. Nu pågår förhandlingar med parlamentet för att nå en första överenskommelse.

Sedan gällde det frågan om förnybar energi och energieffektiviseringar. Det är en fråga som Sverige prioriterar högt, och därför var det mycket positivt att vi kunde enas om slutsatser på detta område. På energieffektiviseringssidan hade vi en första diskussion om förslaget till direktiv; detta kommer vi tillbaka till i samband med dagordningen. Diskussionen handlade framför allt om i vilken utsträckning de enskilda länderna skulle få ta hänsyn till sina egna, nationella, förutsättningar. Också vi påpekade detta. Men det återkommer vi alltså till som en dagordningspunkt.

Dessutom fanns några korta återrapporteringspunkter som jag kanske inte behöver nämna specifikt.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi återrapporten.

Vi går vidare till kommande ministerrådsmöte. Ni kanske har noterat att vi inte har någon rubrik för energi på dagordningen, men energi börjar med punkt 10.

Anf.  4  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s):

Jag tänkte kort nämna något om punkterna 10 och 11, som är beslutspunkter, och sedan mycket kort kommentera punkt 12.

Punkt 10 handlar om det transeuropeiska energinätet. Nämnden känner ju till att syftet är att fullt ut integrera de nya medlemsstaterna i den inre energimarknaden. Det handlar både om en uppgradering av de existerande el- och gasnäten, om en konstruktion av nya nät och om förbindelserna mellan länder. De projekt som rör dessa länder görs stödberättigade på samma sätt som gäller för oss äldre, mogna medlemsstater.

Rådet antog i juni 2004 allmänna riktlinjer om förslaget, och vid första läsningen har det gjorts försök att nå en kompromiss med Europaparlamentet om det. Det har dock inte lyckats varför förslaget nu går till en andra läsning.

Vi är förstås mycket positiva; det är mycket viktigt att de nya medlemsländerna integreras. Förslaget som nu läggs fram för politisk överenskommelse skiljer sig inte så väldigt mycket från det som vi tidigare ställt oss bakom. Man har försökt ta hänsyn till parlamentets ändringsförslag, vilket vi hoppas kommer att underlätta en överenskommelse. Vi tycker därför att vi kan stödja förslaget fullt ut.

Anf.  5  KARIN THORBORG (v):

Jag har en liten fråga. Det gäller att integrera de nya länderna i energimarknaden. Hur är det med alternativa energikällor? Förs det motsvarande diskussioner där? Det här förslaget handlar ju enbart om fossila bränslen. Jag vill gärna veta vad man har för tankar kring de övriga energislagen.

Anf.  6  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s):

Tanken är förstås, vilket jag vet att du är medveten om, att på alla punkter integrera de nya medlemsländerna i unionen. Självfallet är diskussionen stor, vilket vi återkommer till i samband med arbetet med de förnybara energikällorna, inte minst energieffektiviseringen. Det här direktivet handlar dock om just el- och gasnäten och inget annat.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt handlar om sluthantering av energi.

Anf.  8  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s):

Just det, den handlar om slutanvändning och om energitjänster. Det gäller även energieffektivisering, som verkligen är en högt prioriterad fråga, vilket gläder mig. Den är det inte bara för oss utan frågan växer som område inom unionen. Vi har under förhandlingarna försökt verka för ett mycket ambitiöst direktiv, ett direktiv med ambitiösa mål. Enligt det förslag som nu finns ska man sätta upp ett nationellt mål på 6 % effektivisering på sex år. Vi hade gärna sett en högre ambitionsnivå, men vi tycker ändå att vi kan nöja oss med detta. Därför kan vi ställa oss bakom förslaget.

En viktig fråga i diskussionerna har varit att medlemsstaterna ges frihet att välja vilka metoder de använder och vilken fördelning de har mellan olika sektorer. Detta hade vi också uppe i nämnden i höstas. För Sveriges del är det naturligtvis viktigt, när man ser på de uppnådda resultaten, att vi får tillgodoräkna oss det som vi uppnådde i början av 90-talet, inte minst genom vår skatteomläggning. Det är förstås även viktigt att alla produkter och tjänster fritt får konkurrera på denna marknad, vilket vi också drivit.

Jag är nöjd med förslaget och tycker att vi kan ställa oss bakom det.

Anf.  9  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Ordförande! Jag vill bara fråga vad det är som ankommer på Sverige i det här sammanhanget. Vad har vi för planer för att uppnå, som ministern säger, helst mer än 6 %? Hur ser åtgärdsplanen ut för oss nationellt?

Anf.  10  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Herr ordförande! 6 % på sex år och sedan ska vi tillgodoräkna oss det som vi redan gjort tycker jag låter ganska lite. Jag tror nog att vi har tekniska förutsättningar att kunna effektivisera i högre grad. Finns det möjligheter för oss att gå före i den här frågan? Och finns det en vilja att göra det?

Anf.  11  LENNART FREMLING (fp):

Ordförande! Det är glädjande att man satsar på energieffektivisering. Jag skulle vilja fråga vilka vinster man räknar med att få genom att samordna detta på EU-nivå jämfört med att sköta det på nationell nivå. Vad är behovet av samordning inom EU?

Anf.  12  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s):

Herr ordförande! Tanken med detta, precis som med många andra politikområden, är att sätta upp gemensamma mål och använda de utrymmen som finns inom unionens samarbetsformer för att sätta fokus på, som i det här fallet, energieffektiviseringar. Men varje land måste självt avgöra hur, på vilket sätt och med vilka medel det sker. Att sätta upp gemensamma mål har, tycker jag, varit ett effektivt sätt även på andra områden såsom sysselsättning och jämställdhet.

Som jag sade tidigare har vi drivit den här frågan hårt eftersom vi tycker att det finns utrymme för en mycket högre nivå. Sverige har redan kommit mycket längre än de flesta andra länder inom unionen, och vi vill verkligen fortsätta att ligga före. Regeringen kommer under hösten att presentera ett nationellt mål för energieffektivisering. Som ni vet har vi bland annat pekat på bostads- och byggnadssektorn där möjligheterna att effektivisera är mycket stora.

Vi har nyligen också utvecklat program med industrin för att komma ännu längre när det gäller effektiviseringar. Sverige går alltså före, och vi kommer att fortsätta att ha höga ambitioner även för vår nationella del.

Anf.  13  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Men befinner vi oss inte lite grann i en ohelig allians? Vi har ju vissa intressen av att själva producera och sälja el, och om vi höjer nivån förstör vi vår egen marknad. Känner inte ministern att det i en del fall är en ganska svår situation?

Anf.  14  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s):

Nej, jag tycker inte att det är en svår situation. Med Kyotoprotokollet, alltså handelssystemen, och de krav som nu finns på en helt ny inriktning av innehållet i energipolitiken är det inget tvivel om att vi kan effektivera och därmed också bestämma var vi bör använda vilken energi så att det blir mest miljömässigt och effektivt. Det står verkligen inte i någon motsatsställning till innehållet i energipolitiken för övrigt.

Frågeställningarna gäller förstås Västeuropa, i det här fallet EU, och kraven är gigantiska när det gäller att dra ned på vår konsumtion. Inte minst gäller det hur vi producerar el. Energieffektiviteten som fråga kommer alltså att växa. Vi träffade Storbritanniens minister i går, och de kommer att prioritera denna fråga mycket högt under sitt ordförandeskap.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt, Grönbok om energieffektivisering.

Anf.  16  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s):

Det här blir kanske lite av en upprepning av den förra diskussionen. Jag vill ändå nämna att kommissionen planerar att till nästa vecka lägga fram en grönbok om just detta stora ämne, energieffektiviseringen. Jag vill mest bara fästa er uppmärksamhet på den. Vi ser verkligen fram emot en bred diskussion och hoppas på ett gemensamt ramverk för detta mycket viktiga ämne. Vi lär återkomma till frågan.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den informationen.

Vi har ytterligare en punkt, Internationella relationer på energiområdet.

Anf.  18  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s):

Jag tänkte inte nämna så mycket om det. Vi får information från ordförandeskapet och kommissionen om bland annat det ministermöte som hölls mellan EU och Opec. Det kommer även att ges information om EU–Ryssland och om det möte som hölls i Polen om Östersjösamarbetet. Jag tror inte att jag behöver nämna mer om det.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Finns det några frågor? Om inte så godkänner vi också den informationen. Inga A-punkter? Nej.

Vi tackar Mona Sahlin och medarbetare.

Anf.  20  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s):

Trevlig sommar!

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Tack detsamma!

2 §  Transport, telekommunikation och energi (transport och telekommunikationer)

Statsrådet Ulrica Messing

Återrapport från ministerrådsmöte den 21 april 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 27 och 28 juni 2005

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar Ulrica Messing och medarbetare välkomna. Vi gör som vanligt och börjar med en återrapport.

Anf.  23  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Jag vill börja med att återrapportera lite grann från TTE-rådet i april. Där behandlades under en halv dag telekomfrågorna. En stor del av tiden ägnades åt att tala om den IT-strategi för unionen som ska träda i kraft efter 2005. Den frågan kommer jag tillbaka till när vi går igenom dagens dagordning.

Också vid decembermötet ställde sig rådet bakom en kompromiss om Safer Internet Plus, som förhandlades fram med parlamentet. Jag vet att jordbruksministern föredragit den typen av frågor vid ett antal tillfällen. Vi har inom EU bland annat skärpt kraven på så kallad skräppost, spam, och har nu skarpare och tydliga gemensamma regler. Det är naturligtvis något som även IT-ministrarna välkomnar.

När det gäller transportfrågorna kunde vi äntligen enas om en kompromiss om det komplicerade Eurovinjettdirektivet. Det känner EU-nämnden väl till. Jag har föredragit den frågan många gånger. Den enda skillnad som nu blev vid beslutet på mötet, jämfört med det som jag redogjorde för i EU-nämnden, är att den högsta tillåtna mängdrabatten ändrades från 12 % till 13 %. Vi kände att vi kunde ställa oss bakom det och därmed också få ett beslut om Eurovinjetten.

Nu ska Europaparlamentet ta ställning till ändringsförslagen, och vi hoppas att vi kan komma överens med dem på ett smidigt sätt så att vi kan sätta punkt för dessa utdragna förhandlingar.

På mötet diskuterade vi även järnvägspaketet. Två fjärdedelar av det tredje järnvägspaketet var uppe på dagordningen vid förra rådsmötet. Vi fick en lägesrapport om den förordning som rör kvalitetskrav för godstransporter. Vi hade ju en diskussion i EU-nämnden om inte dessa kvalitetskrav var lite för krångliga. Samma bild hade andra medlemsländer, och det har också sagts från Europaparlamentet. Ordföranden menade därför att man kommer att avvakta den fortsatta behandlingen av den rättsakten. Detsamma säger det inkommande brittiska ordförandeskapet. Kvalitetskraven är fortfarande för krångliga.

Den andra delen av järnvägspaketet som var uppe för riktlinjedebatt i rådet gällde förordningen om passagerarrättigheter för internationella tågresenärer. I stort sett alla delegationer menar att man inte vill ha en parallell lagstiftning mellan Cotif och den föreslagna förordningen. Ett flertal medlemsländer, däribland Sverige, vill att gemenskapsrätten ska komplettera Cotif i vissa frågor så att de kan arbeta tillsammans i stället för parallellt.

I väntan på det som nu diskuterats på toppmötet, nämligen EU:s långtidsbudget, kunde rådet också anta en allmän riktlinje om Marco Polo, alltså det andra programmet.

På luftfartsområdet presenterades flera meddelanden, bland annat ett om att utveckla agendan för gemenskapens externa luftfartspolitik. Frågan ska också behandlas vid det kommande rådsmötet.

Beträffande förslag till förordning om information till flygpassagerare om vilket flygbolag som utför en viss flygning, utbyte av säkerhetsinformation och så vidare, vilket jag redogjorde för vid förra mötet, antogs en allmän inriktning innan frågan nu ska behandlas i Europaparlamentet. Eftersom ingen enighet kunde nås om gemensamma bedömningskriterier för bannlysning av flygföretag ska just den frågan diskuteras vidare. Där hade vi lite olika krav på när man ska kunna bannlysa ett företag. Vi får alltså återkomma till den frågan vid ett annat tillfälle.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi återrapporten.

Vi går så in på kommande ministerrådsmöte. Även om du inte vill föredra varje punkt läser jag ändå upp dem så att vi kan klubba dem. Vi börjar med den första punkten, i 2010.

Anf.  25  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Herr ordförande! Jag vill kort säga något om denna punkt. Som jag nyss nämnde kommer jag tillbaka till frågan. Den befintliga handlingsplanen för e-Europa löper till slutet av 2005. Diskussionerna om hur den framtida IT-strategin ska se ut har pågått under en längre tid. Kommissionen meddelade samtliga medlemsländer om den nya IT-strategin för drygt två veckor sedan. Avsikten vid det kommande rådsmötet är att ha en första diskussion om de dokument som kommissionen nu presenterat och preciserat, och sedan kommer arbetet med att fastställa IT-strategin att fortsätta under höstens rådsmöten.

En fråga ska särskilt diskuteras vid nästa rådsmöte, nämligen den fråga som kommissionen ställt om de riktlinjer som de nu skickat ut. Där frågar de om riktlinjerna utgör en bra grund för medlemsstaterna i deras nationella planer och nationella arbete för en IT-politik på olika områden. De är särskilt intresserade av att veta om vi upplever riktlinjerna som ett stöd i IT-politiken för att även uppnå målen i Lissabonstrategin.

I det meddelande som skickats ut föreslår kommissionen ett nytt strategiskt ramverk på några områden. De föreslår också tre prioriteringar. Den första är att fullborda ett gemensamt europeiskt informationsutbyte som främjar en öppen och konkurrenskraftig inre marknad för informationssamhället och för medierna. Den andra är att stärka innovation och investeringar i forskning inom informations- och kommunikationstekniken för att främja tillväxt och fler och bättre arbetstillfällen. Den tredje är att uppnå ett europeiskt informationssamhälle med delaktighet som främjar både tillväxt och sysselsättning och går i linje med vårt arbete för hållbar utveckling samt att kunna utveckla tjänster och därigenom öka livskvaliteten för enskilda personer.

Kommissionen föreslår en rad olika åtgärder för att uppnå dessa prioriteringar. Kommissionen aviserar såväl förslag till rättsligt bindande åtgärder som utarbetande av strategier och andra åtgärder som mer har formen av rekommendationer.

Efter att ha tittat på förslagen under de här två veckorna tycker vi att de övergripande målen i den föreslagna strategin ligger väl i linje med den inriktning som vi själva arbetar med nationellt och som vi inom kort återkommer med till riksdagen i form av den nya IT-politiska propositionen.

Vi vill svara ja på frågan om vi tror att EU:s riktlinjer kan vara ett stöd för oss, om vi tror att de går i linje med både vårt nationella arbete och med den gemensamma strategi vi har kring Lissabonagendan. Jag är alltså positiv till det första utkast vi nu har sett.

Anf.  26  BÖRJE VESTLUND (s):

Vi har i trafikutskottet behandlat den faktapromemoria som finns på det här området. Jag har egentligen bara en fråga. Det jag saknar i det här är tillgängligheten, alltså IT för alla. Det finns inte med i det här sammanhanget. Det kan väl inte vara så att vi har uppnått det? Det kan jag inte tro.

Min fråga är helt enkelt: Finns det med i det här sammanhanget? Om inte, kommer Sverige att ta upp det i förhandlingarna?

Anf.  27  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Nej, det finns inte med lika tydligt som vi har önskat från svensk sida. Man kan läsa in i den tredje prioriteringen – att uppnå ett informationssamhälle för alla och ökad delaktighet – att det är något liknande som kommissionen har försökt att fånga upp. Men i de inlägg vi kommer att göra kommer vi att trycka särskilt på det, därför att vi inte har uppnått det, vare sig i Sverige eller i något annat land.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi går till Världstoppmötet om informationssamhället.

Anf.  29  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Jag vill berätta mycket kort om steg 2 i världstoppmötet som kommer att äga rum i höst. Det är en fortsättning på toppmötet som var i Genève under 2003. Vid det toppmötet bildades två olika grupper, en grupp som skulle titta på finansieringsfrågor som rör vårt gemensamma intresse av Internet och en grupp som skulle studera frågor om Internets förvaltning.

När det gäller frågorna om finansieringen har den arbetsgruppen rapporterat en del åtgärder där det handlar om delat ansvar mellan länder och näringar och alla som på olika sätt nyttjar Internet.

Men i frågan som arbetsgruppen för Internets förvaltning i mitten på juli ska rapportera till alla länder som sedan ska närvara vid toppmötet har vi inte sett några konkreta förslag än. Men det är en viktig fråga, och vi kommer när vi diskuterar den att, med utgångspunkt i telerådet, säga att vi måste ha mer av samarbetsmodeller. Vi måste bli bättre på att lyfta in alla aktörers ansvar, se alla aktörers roll i säkerhetsfrågorna och i förvaltningen. Men vi måste göra det på ett sådant sätt att vi inte heller här bygger parallella system eller gör det onödigt byråkratiskt eller krångligt.

Den fråga som arbetsgruppen ska lösa är naturligtvis oerhört viktig. Vi måste ha ett robust och säkert system som alla litar på. Men vi måste hitta de lösningarna på ett sådant sätt att vi också känner oss trygga med dem och att alla kan leva upp till dem.

Vi måste också, menar vi, diskutera Internets internationalisering lite tydligare än vi har gjort tidigare. Vi vet i dag att USA till exempel har stort inflytande över Internet på en rad olika områden. Vi menar att det finns många skäl till att fler länder och fler aktörer ska ta ett starkare ansvar och därmed också ha ett större inflytande över Internets förvaltning i framtiden. Det kommer också att bli en av de saker vi markerar. Parallellt med att vi inte vill skaffa oss dubbelarbete eller dubbla system vill vi ha mer av internationellt och gemensamt ansvar för Internet i framtiden.

Anf.  30  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Ordförande! Det är just den sista frågan som jag vill fördjupa lite grann. Det står att Internets förvaltning måste internationaliseras ”på något sätt”. Det låter lite otydligt. Då är min fråga: Tänker sig regeringen någon form av marknadslösning, eller är det staterna som ska gå in i större omfattning i det här sammanhanget?

Anf.  31  BJÖRN HAMILTON (m):

Min fråga är likartad. Det är viktigt att man får ett så effektivt system som möjligt. Ska man ha många aktörer som ska gå in och förvalta kan effektiviteten minska. Att USA nu har en dominerande roll är i sak inte något större problem om det sköts på ett riktigt sätt, där så många som möjligt har ett stort inflytande.

Har det varit på tal att det här skulle bli ett FN-organ eftersom man tar upp det? Det tycker jag kanske inte vore att effektivisera eller tro att det här skulle bli speciellt effektivt.

Anf.  32  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Jag vill låta Jörgen Samuelsson, som deltog i det första toppmötet i Genève, svara på just Björn Hamiltons fråga om FN-organet och hur man har diskuterat.

Men jag vill först svara generellt på frågan vad man kan tänka sig att hitta för olika lösningar. Vi vill se ett delat ansvar och delade lösningar. Precis som vår utgångspunkt här i Sverige är att vi så långt det är möjligt ska hitta marknadslösningar för Internet vill vi driva det också i det här sammanhanget.

Men det är klart att stater också måste ta ett ansvar. En av de frågor som vi diskuterar nu i vårt arbete med en svensk IT-proposition är till exempel ansvaret för den svenska toppdomänen punkt se. Det förs liknande diskussioner, där vi tar ett delat ansvar mellan stater, men där vi så långt som möjligt fortfarande ska sträva efter marknadslösningar. Det är den linjen vi också vill se i detta arbete.

Jag ber Jörgen Samuelsson kommentera just frågan om FN-organet.

Anf.  33  Departementssekreterare JÖRGEN SAMUELSSON:

Jag vill börja med att understryka det Ulrica Messing säger om marknadslösningar och att effektiviteten absolut inte får äventyras. Samtidigt finns det väldigt många länder i världen som inte tycker om att komma med mössan i hand till USA för att få nya IP-adresser, ”Snälla, kan ni införa vår toppdomän i rotserversystemet” och sådana saker.

USA har faktiskt den teoretiska möjligheten att stänga av ett land när de vill. De påstår att de aldrig gör det. Men det händer utan att man alltid vet riktigt varför. Det går många rykten och så vidare.

Jag tror att tredje världens länders legitimitetskrav till viss del är berättigade. Sedan kan man bakom de här kraven också se att de kanske kommer att missbruka det här på olika sätt. Men det är en annan fråga. I grund och botten har de ganska legitima krav på att få lite mer inflytande.

Men vi vill inte se en utveckling mot ett organ där länderna har inflytande som påverkar den dagliga driften av Internet på något sätt, möjligen de principer och riktlinjer som styr ICANN och USA som sitter i toppen på de här resurserna. Där kan man se att vi kanske skulle ha ett större inflytande.

Det finns absolut de som jättegärna skulle se ett FN-organ, ITU till exempel. Det finns flera länder som stöder detta. Vi är emot det, som Ulrica Messing sade. Vi vill inte skapa några nya krångliga strukturer och merarbete utan bygga på de strukturer som finns, men på något sätt öka den globala legitimiteten i det här systemet – oklart hur.

Anf.  34  CARL B HAMILTON (fp):

När jag läste detta blev jag inte på det klara med om det är den amerikanska staten som åsyftas eller om det är amerikanska företag som åsyftas när man talar om USA.

Anf.  35  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

När man talar om USA generellt är det oftast den amerikanska staten som åsyftas.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Körkort.

Anf.  37  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Rådet fattade i oktober 2004 beslut om allmän inriktning för körkortsdirektivet. Det gjorde vi i avvaktan på Europaparlamentets första läsning som sedan skedde i februari i år. Vid sin behandling antog parlamentet närmare hundratalet ändringsförslag. De flesta av de ändringsförslagen är i överensstämmelse med de ståndpunkter som rådet hade. Vi hoppas därför att arbetet ska kunna gå vidare och att vi kan hitta en uppgörelse med parlamentet i deras andra läsning.

Efter förhandlingarna har parlamentet förklarat sig kunna godta rådets gemensamma riktlinjer med en del ändringar. De ändringarna presenterades på Coreper så sent som i onsdags. De innebär att man med B-körkort får dra ett släpfordon med högst totalvikt på 750 kilo, men att man också har en gemensam totalvikt för bil och släp som inte får överstiga 4 250 kilo. Det är en viktig ändring för Sverige som vi har arbetat för. Den innebär för att uttrycka sig i bild att vi nu kan se Volvo V70 på vägen med en Polar husvagn efter. Det är naturligtvis viktigt för oss.

Man har också föreslagit en åldersgräns för tyngre motorcyklar. I dag kan man köra motorcykel i någonting som kallas för A1. Det är motorcyklar med motoreffekt 11 kilowatt, och de berörs inte alls av det här förslaget. Man kan också köra lite tyngre motorcyklar som är mellan 11 och 25 kilowatt. Dem får man i dag köra i Sverige när man är 18 år eller äldre. Sedan kan man köra ännu tyngre motorcyklar med motoreffekt över 25 kilowatt. Dem får man i dag i Sverige ta körkort på när man har fyllt 21 år.

Nu föreslår rådet att man just för den sista och den tyngsta motorcykeln, med motoreffekt över 25 kilowatt, ska höja åldersgränsen från 21 år till 24 år. Och det ska vara gemensamt inom EU.

Sedan föreslår man också att de körkort som finns i dag och som inte uppfyller de nya kraven i direktiven ska vara utbytta senast inom 20 år. Här märker EU-nämnden själv att parlamentet har försökt kompromissa med alla länder som har varit motståndare till detta och som inte vill byta ut körkort alls.

Man vill också göra ett tillägg till reglerna som ska garantera att en person bara får ha ett EU-körkort och att man inte ska kunna misstänkas för att köra omkring med olika körkort.

Förslaget till kompromiss kommer att behandlas på Coreper nästa vecka. Kan det godtas av medlemsstaterna kommer parlamentet i ett brev till rådet att förklara att man garanterar att man i sin andra läsning godtar rådets gemensamma ståndpunkt om ett sådant innehåll. Avsikten är att ett sådant brev ska komma till transportrådets möte den 27 juni så att vi då kan behandla den här frågan.

Anf.  38  BJÖRN HAMILTON (m):

Herr ordförande! Vi har alltid varit lite skeptiska till det här eftersom det i vår uppfattning framstår som för detaljerat och rätt byråkratiskt. Jag tycker att redovisningen här också gick in på väldigt mycket detaljer. Nu måste man naturligtvis ha en mängd åldersgränser, men det är ju ett väldigt detaljerat system, så att säga.

Det står också i förslaget till svensk ståndpunkt att regeringen stöder försöken att nå en snabb lösning och så vidare, om man kan uppnå de utestående nyckelfrågorna. Var det de frågorna som ministern redogjorde för här som man definierar som utestående nyckelfrågor? I så fall, vad är den svenska ståndpunkten?

Anf.  39  HILLEVI LARSSON (s):

Jag tror att det är bra att man ändå har lite regler för säkerheten på vägarna. Det är trots allt många som dör i onödan i trafiken.

Däremot undrar jag över höjningen av minimiåldern. Innebär det att svenskar som är under 24 år och som har körkort för de här tunga motorcyklarna förlorar det, eller betyder det att man bara får köra inom Sveriges gränser och inte utanför?

Anf.  40  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Ordförande! Min fråga är snarlik. Vad händer med 40-talisterna som får köra alla motorcyklar på ett bilkörkort i dag? Vad händer vid övergången?

Anf.  41  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Jag tycker att det finns vissa lustifikationer i det här. Jag undrar vilka det är som driver att man ska vara 24 år. Vilka karaktäristika har en 24-åring som en 21-åring inte kan ha? Handlar det om erfarenhet, hur länge man har kört? Handlar det om kroppsvikt för att hantera motorcykeln? Jag tycker att det här är saker som känns väldigt perifera för en stor organisation att syssla med.

Anf.  42  BÖRJE VESTLUND (s):

Vi står självklart bakom regeringens ståndpunkt. I synnerhet när man har löst frågan om 4 250 kilo. Jag brukar säga ton i de här sammanhangen, men det kanske blir fel då.

Men det jag undrar över är ATV-fordonen, de här fyrhjuliga motorcyklarna. Har de funnits med över huvud taget i de här resonemangen?

De som tycker att det här är detaljerat och krångligt kan tänka på att man väl faktiskt kör bil inte bara i Sverige. Det är väl skäl till att man har gemensamma körkortsregler. Det är ett område där det är väldigt tydligt att det bör finnas.

Anf.  43  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Jag vill bara komplettera. Som före detta lantbrukare undrar jag: Kommer man att diskutera körkort för traktorer? Det har ju funnits en sådan form en gång i världen. Jag menar att det är lite underligt, för vi är rätt vana vid att nioåriga bondpojkar kör ganska stora traktorer, och det går ju bra. Ska man in och reglera där också?

Anf.  44  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Jag vill börja med Björn Hamiltons fråga. Ja, den nyckelfråga som vi framför allt har haft kvar på slutet har varit maxvikten för personbil med släp, det vill säga husvagn. Där har vi nu fått gehör för den svenska ståndpunkten. Vi är väldigt glada för det.

Som svar på Hillevi Larssons fråga, som också Holger Gustafsson var inne på – vad händer med dem som redan har körkort – kan jag säga att för dem som har tagit ett körkort då de var 21 år, som varit vår åldersgräns, och får köra den tyngsta motorcykeln innebär det att man antingen får göra ett enkelt teoriprov eller en enkel uppkörning. Sedan får man fortsätta köra. Däremot måste man när de nya reglerna införs vänta tills man blir 24 år, och då blir det en riktig körkortsutbildning man måste gå.

De som i dag har sådant körkort som tillåter att man får köra alla motorcyklar måste skaffa sig körkort för att få köra den extratunga motorcykeln. Men har man redan tagit det körkortet blir det ingen skillnad, som jag sade tidigare. Men den extratunga motorcykeln kommer inte att ingå i behörigheten för 40-talisterna som har sitt B-körkort.

Sedan låter jag Tomas Eurenius kommentera det som Börje Vestlund frågade om, ATV. Men jag skulle först vilja säga generellt att vi ju av riksdagens trafikutskott har fått en rad tillkännagivanden till regeringen om just mopeder, lätta motorcyklar och tunga motorcyklar. Vi vet att de är överrepresenterade när det gäller olyckor i trafiken. Därför har vi i Sverige bestämt oss för att vidta en rad olika åtgärder för att försöka få ned olyckstalen bland mopedister, där framför allt unga pojkar är illa utsatta i trafiken.

Det är inget tvivel om att både utbildning och lite högre åldersgräns spelar roll. Man utvecklar ändå en vana i trafiken. Jag vill inte förkasta just diskussionen om att vara ytterligare lite äldre när man ska ut på de allra tyngsta motorcyklarna.

Sedan vill jag bara som en jättekort parentes till Leif Björnlod säga att eftersom jag också är ansvarig skogsminister har jag ett antal gånger efter stormen Gudruns härjningar i södra Sverige fått frågan om dispens från föräldrar som undrar om deras 14-åriga, 15-åriga eller 16-åriga barn får köra skotare i skogen. Där är mitt bestämda svar till dem: Nej. Aldrig i livet att jag kommer att bidra till att nioåringar kör traktorer eller att 15-åringar kör skotare. Det här är tunga fordon, och jag är rädd om barnen. Vi har ett tufft mål om nollvision i trafiken. Vi vet att det här kommer att bidra till att nå det.

Anf.  45  Ämnessakkunnige TOMAS EURENIUS:

Helt kort formellt kan man säga att det redan i direktivet finns en B1-kategori, som vi inte använder i Sverige, som omfattar de här tre- och fyrhjulingarna.

Sedan kan man också säga att betänkandet Säkra förare om förarbevis träffar en hel del av det som du frågar efter. På så vis har vi redan hanterat frågan genom utredningen.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Internationella tågresenärers rättigheter och skyldigheter.

Anf.  47  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Där har jag inga kommentarer, ordförande, utan hänvisar till det utskickade materialet.

Anf.  48  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Jag undrar lite grann när man läser den svenska ståndpunkten. Det är ju så att om man flyger i dag kan man få ersättning, antingen om man kommer för sent, flyget inte går eller man förlorar någonting. Det är alltså större passagerarskydd där än vad som gäller för tågtrafik.

Min fråga är: Varför är det så, varför håller regeringen på detta?

Anf.  49  KARIN THORBORG (v):

Det är naturligtvis väldigt viktigt att passagerarna får en förstärkning av sina rättigheter, speciellt de funktionshindrade. Men det måste också finnas en balans här. Man måste se till att förslaget inte är så långtgående att det blir så kostsamt att det motverkar sitt syfte. Syftet med det här är att vi ska få fler att ta tåget i stället. Men om man inför så väldigt många åtgärder att det kommer att bli väldigt dyrt kanske folk slutar att ta tåget.

Jag vill bara att man uppmärksammar den här balansen så att man inte går för långt. Jag vet att det finns många företrädare som tycker att det här förslaget kanske går för långt.

Jag vet också att parlamentet vill att de här bestämmelserna också ska gälla för den nationella trafiken. Där skulle jag vilja höra lite av regeringens kommentarer.

Anf.  50  BJÖRN HAMILTON (m):

Det är generellt viktigt att man får ett likartat system för järnvägstrafiken över hela Europa, så att den internationella tågtrafiken kan fungera. Det är vi alla säkert överens om.

Jag är i och för sig inte emot det här, men jag undrar hur det är kopplat till de olika ländernas konsumentlagstiftning. Det är kanske det som det berör egentligen. Har man belyst eller tänkt igenom den situationen?

Anf.  51  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Jag ska låta Johan Schelin svara på frågan som Holger Gustafsson ställde, varför man har hamnat på olika nivåer.

Anf.  52  Ämnessakkunnige JOHAN SCHELIN:

Skälet till att man har hamnat på olika nivåer är att vi sedan tidigare på luftfartens område har haft ett frivilligt system från flygbolagens sida, där de ersätter passagerare bland annat vid nekad ombordstigning och inställda flighter. Det är den regleringen som bildar utgångspunkten för kommissionen när man har lagt fram de här förslagen.

Man har från kommissionens sida här strävat efter att få ett likartat system, men givetvis anpassat till tågets förutsättningar. Det är ju en annorlunda bransch.

Men om man tittar på reglerna i förslaget ser man att de är relativt likartade de som gäller för flyget, om man ser till förordningen om nekad ombordstigning exempelvis. Det är en relativt stor likhet.

Ser man sedan till ersättning när det gäller personskador och liknande är det helt olika regleringar på luftfartens område och järnvägsområdet. På järnvägsområdet har vi Cotif/SIV, alltså det internationella järnvägsfördraget, medan på luftfartens område gäller Montrealkonventionen med helt andra ersättningsnivåer och en helt annan typ av ansvar.

Anf.  53  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Då, ordförande, skulle jag bara kort vilja bemöta det som Karin Thorborg pekar på och frågar om.

Det är självklart så att man måste hitta en balans mellan vad som är möjligt och vad som är önskvärt när det gäller den här typen av överenskommelser. Jag är precis som Karin Thorborg mån om att många åker tåg och vill fortsätta att åka tåg. Jag tror att just att kunna lita på att tågresan blir av så som man har beställt den och så som man har betalat för är nästan en garant för att fler kommer att vilja åka tåg.

Här menar jag att det är viktig att man också lägger en skyldighet på tågbolagen att samarbeta och samverka när det gäller information om vad som har hänt eller varför en resa inte blir av på det sätt som man från början hade köpt den. Jag ser just de här rättigheterna som ett skydd för resenärerna och för konsumenterna som därigenom kan öka viljan att fortsätta resa.

Men jag noterar vad nämnden säger om att man naturligtvis alltid måste väga de rättigheterna mot vad som är möjligt för aktörerna att leva upp till.

På Björn Hamiltons fråga om det också ligger i linje med de konsumentlagstiftningar som finns i de olika länderna kan jag inte svara för alla länder, men jag vet att vi har tittat på detta och ser inga problem med vår konsumentlagstiftning. Jag utgår från att de andra länderna har gjort samma sak. Vi förbereder också i vårt arbete en transportpolitisk proposition som kan ligga i linje med det vi hoppas ska bli den gemensamma slutsatsen så småningom.

Anf.  54  LARS LILJA (s):

Jag funderade lite grann på frivillighet och tvång. Holger Gustafsson sade att det finns tydliga regler inom flyget. Det vill jag påstå att det inte finns. Man kan försöka få ut ersättning av Ryan Air om deras plan är försenat och man missar en anslutning. Man kan försöka göra det med Nordic Airlink och de andra lågprisbolagen. De avtalar ju bort de här möjligheterna när man köper de biljetterna.

Hur kommer det att se ut när det gäller järnvägstrafiken? Är det här regler som verkligen kommer att efterföljas, eller kan man se en utveckling åt ett annat håll, där man vid biljettköpet i någon mening avtalar bort de här rättigheterna som man till exempel gör när det gäller många av lågprisbolagen på flygsidan?

Anf.  55  ANDERS G HÖGMARK (m):

Statsrådet sade som svar till Karin Thorborg att det gällde att hitta en balanspunkt mellan skyddsintressena och att inte göra det för svårt att hålla i gång trafiken. Gör man samma typ av avvägning när det gäller balanspunkten för järnvägen som när det gäller flyget, eller finns det anledning att ha en annan balanspunkt och en annan avvägning när det gäller järnvägen? Det är väl rimligt att tänka sig att man har samma balanspunkt.

Anf.  56  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Som svar på Lars Liljas fråga vill jag bara understryka att från och med i vår är också ersättningsreglerna för flyget tvingande. Det var de inte tidigare. Där har vi skärpt rättigheterna för passagerarna.

De ska också vara tvingande när det gäller passagerares rättigheter på järnvägsområdet. Varje land ska också ha en tillsynsmyndighet som kan hjälpa enskilda personer att driva sin sak mot en operatör som bryter mot de här tvingande reglerna. I Sverige kommer den tillsynsmyndigheten att vara Konsumentverket.

På Anders G Högmarks fråga om avvägningarna är rimliga vill jag svara att vår bedömning är att de är rimliga. Skälet till att de ändå ser olika ut är just det som Johan Schelin redogjorde för, att det i grunden handlar om att vi arbetar utifrån två helt olika överenskommelser, där en är mer inom EU och den andra är internationell.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens uppläggning inför de fortsatta förhandlingarna.

EU:s vägtrafiksäkerhetsprogram.

Anf.  58  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Vi kommer här att få en rapport från kommissionen om översynen av det trafiksäkerhetsarbete som pågår inom EU. Vi har inte fått något underlag innan så här får vi lyssna på vad kommissionen kommer att berätta för oss.

Jag hänvisar till det material vi har skickat ut till nämnden tidigare.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen.

Luftfart.

Anf.  60  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Punkt 8a handlar om att vi nu ska diskutera och slutföra luftfartsförhandlingar med bland annat USA. Det handlar om att skapa ett gemensamt luftrum med EU:s närmaste grannländer kring Medelhavet i öst och att också ingå globala avtal med viktiga regioner i världen, i första hand Kina och Ryssland.

Tanken är nu att rådet ska reagera på det meddelandet genom att anta ett antal slutsatser som ger kommissionen möjlighet att gå vidare i förhandlingarna. Det förutses att kommissionen kommer att ansluta sig till dessa slutsatser som ska utgöra grunden för ett förbättrat samarbete mellan medlemsländerna och kommissionen. Förslaget till slutsatser välkomnar meddelandet och understryker vikten av ett nära samarbete mellan kommissionen och medlemsländerna.

På punkt a ville jag berätta om detta generellt. Sedan vill jag kommentera enskilda länder lite mer på punkterna b och c.

Anf.  61  BJÖRN HAMILTON (m):

Det här är väldigt bra i och för sig. Men jag hade en fråga angående Ryssland.

Vi har vårt problem med Kallax. Det här påverkar väl den situationen. Jag undrar om statsrådet kunde ge lite mer kött på benen.

Anf.  62  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Frågan om Ryssland är viktig, som Björn Hamilton pekar på. I slutsatserna, som vi nu ska ta ställning till, understryks vikten av att inom ramen för Rysslands tillträde till WTO också hitta en lösning på frågan om betalning för överflygningar över Sibirien. De ska vara utfasade år 2013, så just avtalet med Ryssland är angeläget, både när det gäller luftrummet över Sibirien och för svensk del också trafiken mot Kallax. Vi har all anledning att stötta kommissionen i förhandlingarna med Ryssland i de här frågorna.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Punkterna b och c.

Anf.  64  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Ordförande! Punkt 8b handlar om att kommissionen har ingått ett avtal med Chile om att ersätta vissa bestämmelser i medlemsländernas egna bilaterala luftfartsavtal med ett nytt gemenskapsavtal.

Enligt de bilaterala avtalen är rätten att flyga förbehållen bara de nationellt ägda flygbolagen. Det strider enligt EG-domstolen mot principen om den fria etableringsrätten. Alla EU-flygbolag etablerade i ett medlemsland måste behandlas lika. Det avtal som kommissionen nu har träffat öppnar för den möjligheten. Regeringen ställer sig bakom att det avtalet ingås.

På punk 8c kommer kommissionen att informera om läget när det gäller luftfartsförhandlingarna mellan EU och USA. Jag hade samma fråga uppe senast jag var i EU-nämnden. Jag kan kort bara berätta att vid det ministermötet hade inte särskilt mycket hänt. Vi har tyvärr tappat väldigt mycket tempo i förhandlingarna med USA. Först var det valet och vi har ännu inte sett någon öppning i de förhandlingarna. Men det är möjligt att kommissionen nu har något mer positivt att berätta.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt vad avser avtalet med Chile, och så godkänner vi informationen vad avser luftfartsförhandlingarna EU–USA.

Ett europeiskt flygledarcertifikat är nästa punkt.

Anf.  66  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Här kan jag vara mycket kort. EU-nämnden känner igen frågan; jag har berättat om den tidigare. Det handlar om en förordning om det gemensamma europeiska luftrummet där vi vill försöka förbättra säkerheten i flygtransportsystemen genom att ha samma krav på kompetens och utbildning för flygledare inom hela unionen. Vi tror att det är bra både för säkerhetsfrågorna och för att öka rörligheten bland flygledare. Till exempel ska vi nu ha ett gemensamt certifikat.

Syftet med arbetet – att förbättra säkerheten genom gemensamma krav och att öka rörligheten för flygledare – menar vi har uppnåtts. Därför vill Sverige stödja ordförandeskapets förslag.

Anf.  67  BJÖRN HAMILTON (m):

Det här om avtalet med USA gick väldigt fort. Jag hann inte riktigt med. Är det möjligt att vrida klockan tillbaka dit?

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Vad säger nämnden? Det var ju en information, så vi kan göra så. Ska vi ta det på en gång? Är det kort?

Anf.  69  BJÖRN HAMILTON (m):

Ja, det är bara en kort fråga. Jag skulle vilja höra om statsrådet tror att frågan om biometriska data i passagerarkontroll kommer upp i förhandlingarna med USA eller inte. Finns det någon risk att den tas upp över huvud taget? Jag vet att förhandlingarna inte i huvudsak ska handla om detta, men det är ju en känslig fråga som har varit uppe tidigare.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Jag vet inte om statsrådet kan svara på det. Det är ju egentligen en RIF-fråga.

Anf.  71  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Jag tittar på mina medarbetare, men alla skakar på huvudet. Skulle vi kunna få möjlighet att återkomma, kanske skriftligt, till EU-nämnden? Jag kan tyvärr inte detta.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Jag tror att det är något som kommer upp under rättsliga och inrikes frågor. Men visst, vi kan göra så.

Anf.  73  BÖRJE VESTLUND (s):

Jag vill instämma i regeringens ståndpunkt. I synnerhet är detta positivt därför att man får en arbetsmarknad för flygledarna i hela Europa. Vi tycker alltså att detta är bra.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Övriga frågor, har vi någonting särskilt där?

Anf.  75  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det är möjligt att det kommer ytterligare övriga frågor som vi ännu inte har fått kännedom om, men övriga frågor som vi hittills vet kommer upp är först och främst en allmän diskussion om de nya krav vi har på digitala färdskrivare. En del länder känner oro för att marknaden inte har hunnit tillverka nya digitala färdskrivare i den takt som skulle behövas för att alla ska hinna genomföra dessa krav. Det är mest en liten varningsflagg för att det kan hända att vi får skjuta lite på ikraftträdandedatumet just av den anledningen, men det finns ingen annan ovilja att genomföra det här beslutet.

Vi har också som en punkt på övriga frågor fått en diskussion om nedmontering av fartyg. Nu vet jag att miljöministern egentligen är bättre lämpad att prata om den, och jag tror också att Lena Sommestad kommer till EU-nämnden senare. Det rör sig helt enkelt om hur man miljömässigt ska hantera avfall när man nedmonterar fartyg på olika sätt.

Anf.  76  BÖRJE VESTLUND (s):

Jag vill ställa en fråga inte med anledning av det utan med anledning av punkt 14d. Kommissionen har tagit upp att man ska kunna bli medlem i ICAO och IMO. Som jag uppfattat det har regeringens och vår gemensamma ståndpunkt hela tiden varit att så ska det inte vara i framtiden, utan det är medlemsländerna och inga andra som ska vara medlemmar. Nu står det inte heller riktigt så, men menar regeringen i det här sammanhanget att EU ska kunna bli medlem i sådana här organisationer? Det är mer en principiell fråga, för det gäller ju inte bara det här politikområdet utan många politikområden där man har gemensamma organisationer. Vad ska vi tycka i de här sammanhangen? Det är ju en lite större fråga än bara om EU ska få vara medlem i IMO eller inte.

Anf.  77  KARIN THORBORG (v):

Jag har också en fråga på just den punkten. Om nu EU går med som organisation, vad innebär det för vårt nationella medlemskap? Kommer det då att försvinna? I så fall är det en mycket negativ utveckling.

Anf.  78  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Jag tror att jag nämnde detta kort vid förra besöket i EU-nämnden. Regeringens ståndpunkt är kritisk till kommissionens önskan att bli medlem i IMO. Nu har vi ännu inte fått någon skriftlig information från kommissionen om vad man önskar lyfta upp, men jag utgår från att kommissionen vill ta upp frågan igen och kanske understryka vikten av att försöka utveckla den på olika sätt.

Det är klart att kommissionen själv är intresserad av att sitta med vid IMO:s diskussioner. En av de frågor som gör att det finns anledning att hålla fast vid vår kritik handlar dock om just det som Karin Thorborg pekar på: I dag gäller ett land, en röst för de medlemsländer som är med i IMO, och om då EU går med som medlemsland känner vi en oro för att EU får en röst och inte 25 röster.

Vi är en stor sjöfartsnation och ligger dessutom långt framme när det gäller arbetet med miljöfrågor och andra säkerhetsfrågor inom sjöfarten, och vi är mycket måna om att kunna fortsätta att ha hög profil där. Därför är jag principiellt tveksam till att EU ska gå med som medlem och ersätta det nationella medlemskapet.

För mig är detta också, precis som Börje Vestlund säger, en principiell fråga även på andra områden. Det finns ibland skäl för att de enskilda nationerna ska vara medlemmar ensamma.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den informationen. Har vi några A-punkter? Om inte tackar vi Ulrica Messing med medarbetare. Trevlig sommar!

3 §  Miljö

Miljöminister Lena Sommestad

Återrapport från ministerrådsmöte den 10 mars 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 24 juni 2005

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Då hälsar vi miljöministern med medarbetare välkomna. Vi gör som vanligt och börjar med en återrapport. Varsågod!

Anf.  81  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Då ska jag rapportera från miljörådsmötet i Bryssel den 10 mars, som leddes av Luxemburgs miljöminister Lucien Lux. Vid rådsmötet antog miljöministrarna rådsslutsatser kring Lissabon till vårtoppmötet. Slutsatserna lyfte fram miljöpolitikens positiva bidrag till tillväxt och sysselsättning och förordade att miljödimensionen fortsatt bör spela en viktig roll i Lissabonprocessen.

Vi antog också rådsslutsatser om klimatförändringar. Det var inspel inför toppmötets avvägande av strategier och mål för att minska utsläppen av växthusgaser på medellång och lång sikt. Trots att kommissionen och flera länder uttryckligen var emot att sätta mål i detta läge lyckades vi och andra länder få till en kompromiss. De svenska förhandlarna gjorde här en väldigt fin insats. Detta togs sedan upp på toppmötet, och det innebär att EU nu har satt mål på medellång sikt för klimatpolitiken. Vi anser att industriländer ska minska utsläppen med 15–30 % till år 2020 och med 60–80 % till år 2050. Det här är ett viktigt genombrott för den europeiska klimatpolitiken.

Det fördes också en diskussion inför mötet med FN:s kommission för hållbar utveckling i New York den 11–12 april. Där underströk jag framför allt vikten av bättre sanitet för fattigdomsbekämpning och betonade betydelsen av att belysa de tvärgående frågorna i denna process. Bland annat är hållbara produktions- och konsumtionsmönster, jämställdhet och utbildning väldigt angelägna frågor.

Vi gav också förhandlingsmandat för kommissionen inför partsmötena i ett antal miljökonventioner, nämligen Århuskonventionen, Cartagenaprotokollet och Stockholmskonventionen.

Anf.  82  LENNART FREMLING (fp):

Jag har en kort fråga. Det var ju glädjande att man kunde sätta också ett långsiktigt mål för 2050 på miljöministrarnas sammanträde. Sedan har dock detta inte sanktionerats på toppmötet. Då undrar jag: Vad kommer att hända nu? Nu har man ett mål som är fastställt på miljöministernivå men inte på toppnivå. Kommer miljöministrarna att driva frågan vidare på något sätt? Hur ska man tolka det faktum att det blev annorlunda för detta mål än för det medellånga målet till 2020?

Anf.  83  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag har en liten fråga om Århuskonventionen. Jag har hört att finansiella institutioner här omfattas av undantag, alltså att alla institutioner och myndigheter omfattas av Århuskonventionen utom banker. Här tycker jag att det är viktigt för oss att markera. Jag tycker till exempel att Europeiska investeringsbanken med flera inte ska vara undantagen. Hur ser miljöministern på det? Är det inte så att EIB är undantagen när det gäller Århuskonventionen?

Anf.  84  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

När det gäller klimatmålet är det nog inte aktuellt för miljörådet att komma tillbaka till det i närtid. Det här var ett uppdrag vi hade från toppmötet. Däremot talade regeringscheferna även om det långa perspektivet och sade att man i det längre perspektivet såg behovet av nedskärningar i den anda som hade angetts av miljöministrarna, som det uttrycktes.

Vår bedömning är att om nu något mål skulle strykas var det bra att det faktiskt blev det långsiktiga. 2020-målet är väldigt viktigt för att vi nu ska kunna få bra verktyg på EU-nivå. Men vi kommer säkert tillbaka till frågan i framtiden, dock inte i närtid som jag bedömer det.

När det gäller Århuskonventionen och banker är det ingenting som jag kan svara på omedelbart. Jag tror inte att det var uppe för diskussion i det här sammanhanget. Jag kan gärna återkomma till frågan och rapportera tillbaka vilken position vi i så fall har, men den var inte aktuell inför den här rådsförhandlingen.

Anf.  85  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Det är inte lätt för oss som ledamöter i EU-nämnden att veta exakt vad som kommer upp. Eftersom det var en återrapport tänkte jag att jag kunde ställa frågan. Jag vore tacksam om miljöministern ville återkomma med hur det egentligen är, om det är undantag för finansiella institutioner och hur regeringens bedömning är.

Anf.  86  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Jag återkommer gärna.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi återrapporten.

Så går vi in på kommande ministerrådsmöte. Först handlar det om skydd för grundvatten mot föroreningar.

Anf.  88  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Här strävar rådet efter en politisk överenskommelse om en gemensam ståndpunkt om ett nytt grundvattendirektiv. Det här är ett dotterdirektiv till ramdirektivet för vatten. Det kompletterar ramdirektivet när det gäller aspekter som hur grundvattenkvalitet ska bedömas, EU-gemensamma kvalitetsnormer för nitrat och bekämpningsmedel, tröskelvärden som fastställs på en lägre nivå samt krav på åtgärder.

Vi välkomnar detta förslag till direktiv. Vi har med framgång verkat för att direktivet blir ambitiöst men också att det anpassas till nordiska förhållanden. Vi har många och ganska små grundvattenförekomster, och särskilt när det ställs krav på miljöövervakning gäller det att detta kan ske på ett rimligt sätt så att vi avväger kostnader mot miljönytta.

Vi har på det här sättet kunnat bidra till ett bra förslag, eller ett förslag som var bra till för några veckor sedan, kan vi säga. Sedan dess har vi nämligen haft en väldigt intensiv diskussion inom rådet. Det handlar om att ett antal länder har drivit att man vill ha in en undantagsklausul, vilket nu har fått stöd också av kommissionen och därmed lyfts in i det förslag som nu ligger på bordet. Undantaget innebär att jordbruket i så kallade nitratkänsliga områden skulle undantas från krav på åtgärder som går utöver vad som krävs enligt dagens nitratdirektiv.

Det som legat på bordet har varit att 50 milligram per liter vatten, vilket är standardnormen, ska gälla för allt grundvatten i EU. Det är en av de gemensamma normer vi skulle ha. Att ta bort den med ett sådant här stort undantag anser vi är helt oacceptabelt. Det undergräver i stort sett hela framgången när det gäller nitratfrågorna i grundvattendirektivet. Därför har det varit en väldigt intensiv diskussion kring detta.

Vi har klargjort att det här är oacceptabelt för oss. I dagsläget diskuteras en lång rad kompromissmöjligheter, hur man skulle kunna göra för att hitta något slags mellanläge.

Vi har sannolikt en blockerande minoritet mot undantagsklausulen som alltså kan stoppa detta. Alternativet är då att detta stoppas helt, att vi inte får fram något direktiv över huvud taget utan att det skjuts på framtiden. Detta kan ur många aspekter vara olyckligt, inte minst därför att det finns bra regler till exempel när det gäller bekämpningsmedel som innebär ett stort framsteg i det här direktivet. Därför är vi öppna för att hitta kompromissmöjligheter. Det finns som sagt en del sådana på förslag som vi helt enkelt får ta ställning till i takt med att de kommer. Utgångspunkten är att försöka nå en så stark överenskommelse som möjligt så nära det ursprungliga förslaget som möjligt.

Anf.  89  ANDERS G HÖGMARK (m):

Jag vill bara markera från moderat sida att vi helhjärtat sluter upp bakom regeringen här. Sedan tycker vi, på samma sätt som statsrådet har redovisat, att det vore djupt olyckligt om man skulle få det här undantaget. Vi är medvetna om att det gäller att ge och ta, men det man i så fall skulle få i stället i någon form av kompromiss måste då ha den substansen att det kan väga upp detta. Det är djupt olyckligt med ett sådant här undantag, och det är ologiskt dessutom.

Anf.  90  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Jag vill fråga hur samrådet med näringen har gått till och vilka ekonomiska konsekvenser som detta förväntas ge.

Anf.  91  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag instämmer i att detta undantag är djupt olyckligt. Regeringen har en väldigt bra linje här, och jag hoppas att ni kan hålla kvar den blockerande minoriteten så att inte detta går igenom. Det skulle inte vara bra.

Sedan gör man ju i vissa direktiv en bilaga och tar upp exempelvis ämnen som kvalitetsnormer, alltså en mer central bilaga. Vi fick information i utskottet i går, och Sveriges linje är väl att vi som land fortfarande ska göra en bedömning och själva sätta upp listor och kvalitetsnormer utifrån vad som är skadligt för miljö och hälsa. Det gäller väl också i det här direktivet?

Anf.  92  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Det är lika roligt varje gång Miljöpartiet kan uttala sig väldigt positivt om EU. I det här fallet känns det viktigt. Det är en synnerligen viktig uppgift för EU att kunna hävda miljöfrågorna, och därför tycker vi inte att det är lyckligt att behöva göra det här undantaget. En förhandlingssituation är alltid en förhandlingssituation, det inser vi, men jag hoppas att vi precis som Sven-Erik Sjöstrand säger kan hävda en egen linje också i detta.

Anf.  93  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Jag får tacka för stödet i detta. När det gäller hur detta har hanterats med näringen är ju detta ett förslag som har varit ute på stor remiss och därmed kunnat vara föremål för bedömning hos alla intressenter. Det är också mot bakgrund av detta som vissa länder med jordbruksintressen har föreslagit denna undantagsklausul.

När det gäller konsekvenserna är dessa svårbedömda. Det är först när man går in och börjar jobba med detta som man kan se konsekvenserna och kostnaderna fullt ut. Någon specifik konsekvensanalys finns inte hittills. Då måste vi ha det här grundarbetet först, och där saknas viktiga pusselbitar. Ambitionen är dock, när myndigheterna i de enskilda länderna nu börjar jobba, att följa upp vad detta innebär.

Konsekvenserna kommer att styras av hur stort gapet är mellan god kemisk status och befintlig status i olika områden. Det är vattenmyndigheterna i respektive land som kommer att få jobba med detta. Självklart är det också viktigt att de nationella landsbygds- och utvecklingsprogrammen och CAP jobbar med och anpassas till detta.

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Så tar vi nästa punkt, inrättande av en infrastruktur för geografisk information i gemenskapen.

Anf.  95  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Det här är också en politisk överenskommelse avseende det så kallade Inspiredirektivet, som handlar om att upprätta en infrastruktur för geografisk information i EU som stöd för miljöpolitiken. Syftet med direktivet är att harmonisera digital lägesbunden information i Europa. Det kan till exempel handla om vägnät, administrativa gränser, byggnader, vattendrag och vegetationsskikt.

Generellt kan jag säga att vi välkomnar det här förslaget. Det pågår ett omfattande arbete i dag, både nationellt och internationellt, för att harmonisera data och göra arbetet mer effektivt. Till exempel arbetar vi med att harmonisera vägnätsinformationen i Europa för att få effektivare fordonstransporter och gemensam redovisning av Europas vattendrag för vattendirektivet. Vi tycker att det är bra att geografiska data blir tillgängliga och lättanvända.

Det har varit en hel del frågor att reda ut under resans gång. Sverige har med framgång tillsammans med andra länder arbetat för att Inspire inte ska avvika från gällande EU-lagstiftning. Vi har till exempel fått gehör för vår ståndpunkt att det är absolut nödvändigt att statistiksekretessen gäller. Vi har också säkerställt att de immateriella rättigheterna regleras. Vi har också fått gehör för att medlemsstaterna själva ska kunna avgöra hur försörjningen ska finansieras. Detta är viktigt för oss som ju har delvis avgiftsbaserad finansiering, till exempel av lantmäteriet.

Sverige kan nu ställa sig bakom förslaget och vill verka för en politisk överenskommelse vid rådsmötet den 24 juni. Vi ser inga problematiska utestående frågor.

Anf.  96  SIW WITTGREN-AHL (s):

Det är som miljöministern säger. Det är vi i bostadsutskottet som handlägger vi denna fråga, och vi är också positiva till det här förslaget. Vi är också så engagerade att vi har tänkt hålla en konferens om detta där vi bjuder in parlamentariker från övriga Europa, två från varje land. Vi har också i samarbete med talmannen tänkt ta hit kommissionären som har ansvar för detta ämnesområde. Syftet med konferensen är att mellan parlamenten utveckla samtalet och hur vi ser på detta med insamlandet av information. Det berör ju inte bara bostadsutskottet, som ministern säger, utan det berör miljön, infrastrukturen och så vidare. Därför vore det bra om miljöministern i fortsättningen informerade bostadsutskottet om gången i detta.

Anf.  97  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Jag tackar för det initiativet, som verkar väldigt spännande. Detta är ett oerhört viktigt område där jag tror att vi har en fantastisk potential, inte minst i Sverige. Vi ska försöka se till att informera bostadsutskottet på ett bra sätt.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för det. Jag konstaterar då att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan har vi gemenskapens kvicksilverstrategi.

Anf.  99  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

I januari i år presenterade kommissionen sitt förslag till kvicksilverstrategi. Det innehåller 20 åtgärder för att minska utsläpp, användning, tillförsel och efterfrågan av kvicksilver inom EU och även globalt. Exempel på åtgärder är att kommissionen kommer att lägga fram förslag om exportförbud för kvicksilver från EU och om förbud för användning av kvicksilver i varor och produkter.

De rådsslutsatser som vi nu ska enas om stöder kommissionens förslag till EU-strategi. Vi tar särskilt upp vikten av ett förbud för export från EU och att EU också deltar aktivt i det globala kvicksilverarbetet.

Sverige välkomnar förslaget till rådsslutsatser, som i stora delar överensstämmer med våra uppfattningar. Vi har väldigt höga ambitioner på det här området. Vi har arbetat hårt för att EU ska ta upp kvicksilverfrågan tillsammans med övriga nordiska länder. Detta känns alltså som en stor framgång för oss.

Ni vet att skydd mot kvicksilverspridning är och under många år har varit en viktig del av vår miljöpolitik. Kvicksilver är ett globalt problem, och det krävs globala lösningar om vi ska komma till rätta med de här problemen.

Det svåraste att lösa i denna förhandling, och det som fortfarande kvarstår, är hur man ska formulera ett exportförbud för kvicksilver. En övervägande majoritet vill gå på kommissionens linje och föreslår 2011 som stoppdatum. Vi vill helst att det införs så snart som möjligt, senast 2008, men vi kan acceptera 2011 om det går att nå enighet om detta.

Anf.  100  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag undrar om det är fler länder än Sverige som driver att detta förbud ska vara möjligt att genomföra 2008. Inom kloralkaliproduktionen ska man väl upphöra med kvicksilvermetoden 2007, och då blir det fråga om att omhänderta kanske 50 000 ton kvicksilver enligt de uppgifter jag har. Därför är det väldigt viktigt att vi får det här direktivet eller en förbättrad lagstiftning så tidigt som möjligt.

Men är det alltså fler länder som hjälper Sverige?

Anf.  101  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Jag har egentligen samma fråga: Vilka möjligheter finns det att samla en majoritet för ett närmare datum för exportförbudet för kvicksilver? Har man diskuterat någonting mellan 2008 och 2011? I det här fallet betyder ju varje år väldigt mycket.

Anf.  102  ANDERS G HÖGMARK (m):

Vi instämmer i regeringens ståndpunkt. Jag har bara en liten fråga: Spanien har ju sedan romartiden utvunnit kvicksilver. Är det Spanien som leder fördröjningsambitionerna och segdrar detta? Försöker de få något speciellt undantag av något slag?

Anf.  103  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

När det gäller exportstopp 2008 är det Sverige, Belgien, Österrike, Ungern, Danmark, Nederländerna och Slovenien som står bakom det. Det är alldeles för få. Det är en liten grupp länder. De med stor röststyrka är emot. Vi har alltså oerhört små utsikter att få igenom 2008. Det är också 2008 eller 2011 det står emellan. Det är möjligt att det kan komma någon kompromiss däremellan, men det troliga är snarast att det blir en majoritet för 2011.

Vi kan bara instämma när det gäller kloralkaliindustrin. Det är bland annat detta som gjort att vi från svensk sida har drivit på så oerhört starkt för att få en rätsida på vad vi ska göra av alla de här stora kvicksilverresurserna. Det är alltså väldigt viktigt att det blir ett stopp.

Vi ser det som ett stort framsteg att vi får ett exportstopp och att vi äntligen har fått upp detta på agendan. Det har varit segdraget i EU och svårt att få gehör.

När det gäller Spanien är det riktigt att de har sin stora gruva, och de tar emot väldigt mycket av kvicksilvret från Europa i dag. Jag har talat med den spanska ministern om detta, och Spanien vill ha 2011. De är dock väldigt konstruktiva, skulle jag vilja säga. Med tanke på vilken stor utmaning detta innebär för dem tycker jag nog trots allt att de är väldigt konstruktiva i det här läget.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan kommer vi till skrotning av fartyg.

Anf.  105  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Det här är en mycket problematisk fråga som handlar om att fartyg skrotas i Asien under mycket usla arbetsförhållanden och med stor skada för miljön. Det är en fråga som har uppmärksammats mycket under senare tid. Det här förslaget innebär att vi gemensamt ska enas om rådsslutsatser om att koordinera EU-ländernas positioner i de internationella förhandlingarna kring detta inom Internationella sjöfartsorganisationen. Det handlar om att etablera ett legalt bindande system för att återvinna fartyg för att säkerställa detta både miljömässigt och ur arbetsmiljösynpunkt.

Vi stöder aktivt att dessa rådsslutsatser beslutas. Det är oerhört viktigt att vi stärker vår position i förhandlingarna. Merparten av västvärldens fartyg – vilket kan inkludera också svenska fartyg; Naturvårdsverket har identifierat några få fall där även svenska fartyg har hamnat på stränder i Asien – hamnar till slut i Asien för upphuggning och återvinning. Detta är en mycket bekymmersam hantering, och vi stöder ordförandeskapets förslag starkt.

Det är särskilt viktigt, tycker vi, att verkligen understryka behovet av ett miljömässigt bra omhändertagande och obligatoriska krav på global nivå. Det är enda sättet att hantera detta.

Det återstår att se om vissa länder med starka ekonomiska intressen på området godtar slutsatserna. Vi måste ju nå enighet eftersom det är rådsslutsatser. Vi hoppas dock att det ska gå vägen.

Anf.  106  BÖRJE VESTLUND (s):

Detta är naturligtvis ett väldigt välkommet förslag, och vi står självklart bakom det.

Jag har dock en mer principiell fråga om skärningspunkten mellan transportfrågor och miljöfrågor. Den här frågan ska ju tas upp också på transportministrarnas möte för information. Ganska ofta får vi gå tillbaka och titta på vad som händer på det här området och då titta just på miljörådet. Då undrar jag: Varför informerar man om denna fråga här men inte till exempel om utsläppen från vägtrafiken? Det har ju inte varit någon gemensam hantering av de frågorna. Finns det några principer för det här, eller varför tar man upp just den här frågan också med transportministrarna?

Anf.  107  ANDERS G HÖGMARK (m):

Vi står självfallet bakom bedömningen att det är väldigt angeläget att komma fram på den här vägen. Man kan väl ana att Grekland, Cypern och Malta kan ha vissa särintressen, inte helt överraskande.

Dock har jag en fråga. Säg att man nu åstadkommer detta – och självfallet måste det ske på global basis. Det finns ju en del stater som kanske är något mindre nogräknade med hanteringen här. Har ni observerat faran att man med detta regelsystem, som i och för sig är önskvärt, driver sista ägaren ut från de här länderna så att dessa båtar kommer ut ur systemet? Det finns ju en risk att man pressar ut dem från de goda redarnationerna. Det har ni givetvis tänkt på, men det vore intressant att få en liten kommentar kring detta.

Anf.  108  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

När det gäller den sista frågan är det självklart uppmärksammat. Det är det som är hela problematiken kring detta, att det pressas ut och att det säljs vidare. Ofta säljs en båt vidare till ett annat rederi, kanske därför att den är utgången. Då köper man den i ett fattigare land och använder den, och sedan tappar vi kontrollen över vad som händer med den.

Svaret är att det är därför vi behöver ett globalt regelverk där vi faktiskt får med alla länder i världen, även länder utanför Europa. Vi måste bygga upp detta så att redare i Europa tar ett ansvar för vart man säljer och kanske i ökande utsträckning tar ett slutansvar.

Det finns också en diskussion om vikten av att vi tillskapar sådana här anläggningar i Europa så att de redare som faktiskt vill se till att detta görs på ett bra sätt också kan ta ansvar för hela processen.

Fullt ut kommer vi aldrig att kunna kontrollera detta, men det här är det sätt som vi nu arbetar med.

När det gäller vad som kommer upp på olika råd är det i slutändan ordförandeskapet som bestämmer detta. Frågor kring sjöfarten är ofta uppe i båda råden. Vi har också ofta uppe frågor om vägutsläpp, bilar och annat. Men det är alltså en fråga som inte bestäms av oss i första hand.

När det gäller skeppen är det två konventioner som ligger på miljöministrarnas bord. Det är IMO, sjöfartsorganisationen, men också Baselkonventionen. Det kanske bidrar till att det blir naturligt att vi tar upp den frågan. Men det finns inget enkelt svar, utan det är varje ordförandeskap som hanterar detta.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan har vi det finansiella instrumentet för miljön.

Anf.  110  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Vi ska få en lägesrapport om det finansiella instrumentet Life-plus. Som ni kanske kommer ihåg var den här frågan uppe före jul, då jag föredrog det här ganska ordentligt. Det har egentligen inte tillkommit någonting, utan vi får en lägesrapport den här gången. Jag förutsätter att jag återkommer till den frågan när det är dags för Sverige att presentera positioner och när vi har haft en diskussion på högre nivå om det finansiella perspektivet, som så att säga är basen för den här diskussionen.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen.

Då går vi över till Reach.

Anf.  112  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Beträffande förslaget till ny kemikalielagstiftning ska vi ha en fortsatt policydebatt som vi har haft på konkurrensråd och miljöråd ett antal gånger. Nu blir det en debatt om tillståndsgivning för speciellt skadliga ämnen. Viktigast för oss att ta upp i den här policydebatten kommer att vara förstärkta skrivningar om substitutionsprincipen, att ett tillstånd endast ska ges om det inte finns tillgång till alternativ och om de socioekonomiska fördelarna överväger riskerna och de eventuella negativa effekterna för samhället. Vi har för svaga skrivningar om substitution i dag, och för att driva på utvecklingen av säkrare alternativ ska tillstånden också enligt vår mening vara tidsbegränsade. Det är denna fråga som jag kommer att lägga huvudvikten vid. Därutöver tillkommer några ytterligare frågor om tillståndsgivningen.

Anf.  113  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Vi tycker att det är jättebra att ministern försöker få förstärkta skrivningar kring substitutionsprincipen, speciellt när det gäller särskilt farliga ämnen. Speciellt skrivningen om alternativ är väldigt viktig.

Kommer ni in på någon diskussion om mindre mängder som tillverkas, det vill säga mängder mellan 1 och 10 ton? Två tredjedelar av kemikalierna är ju så små. Dem kommer detta ju inte att gälla. Där blir det inte fråga om tillståndsprövning. Det tycker jag att Sverige borde driva, och jag tror att ministern har försökt driva det.

Det är också viktigt att de mest miljöfarliga ämnena ska prioriteras tidsmässigt, så att man så att säga börjar med dem.

Anf.  114  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Jag skulle vilja fråga lite grann om tidsperspektivet i den här hanteringen. Kan man så att säga plocka de värsta ämnena på ett tidigt stadium och sedan arbeta sig framåt på listan?

Anf.  115  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Låt mig först säga att frågan om lågvolymkemikalier är en av de frågor som vi driver mycket starkt i Reachförhandlingarna, även om den inte är uppe till debatt den här gången.

När det gäller prioritering kommer vi att ta upp hur prioriteringslistorna ska se ut i den här diskussionen. För att få en bättre överblick över arbetet stöder vi det arbete som nu finns som innebär att det ska finnas två olika listor med kandidater till tillståndsgivning. Det ska finnas en första lista som är en bruttolista. Där finns allt som uppfyller de kriterier som ställs för att vara kandidat till tillståndsprövning. Sedan har vi en andra lista över vilka av de här ämnena som ska prioriteras. Det skapar en transparens och förutsägbarhet i prioriteringsarbetet. Det är alltså så det kommer att gå till. Dessutom är det så att de allra farligaste ämnena ska prioriteras. Det är de persistenta till exempel.

Vad gäller tiden behöver jag höra frågan en gång till.

Anf.  116  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Finns det någon planering i tid för det här? När kan vi se att det blir ett resultat av det här, och när kommer vi fram?

Anf.  117  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Det brittiska ordförandeskapet har en ambition att slutföra Reacharbetet i höst och nå en politisk överenskommelse. Det är mycket ambitiöst mot bakgrund av alla de ändringsförslag som ligger i framför allt parlamentet. Jag träffade den brittiska miljöministern Margaret Beckett i går, och hon är väldigt inställd på att försöka driva förhandlingarna till ett slut under den här terminen. Vi framförde då till henne en rad punkter som vi anser är absoluta krav för oss och talade om vilka bottenlinjer vi också ser och vikten av att inte något pressas fram till för hög kostnad när det gäller kompromisser. Men så ser tidsplanen ut nu för det brittiska ordförandeskapet.

Jag vill samtidigt säga att vi självklart stöder britterna i att de har en hög ambition när det gäller att faktiskt slutföra Reach, vilket också är viktigt.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Då handlar det om GMO.

Anf.  119  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Det är två GMO-frågor. Den första gäller omröstning om tillfälliga nationella förbud i vissa medlemsstater. Kommissionen kom under förra året med ett förslag om upphävande av tillfälliga nationella förbud mot vissa GM-grödor som en rad medlemsstater har, nämligen Frankrike, Grekland, Luxemburg, Tyskland och Österrike. De är godkända i unionen enligt det tidigare utsättningsdirektivet, och de nationella förbuden har erhållits enligt den skyddsklausul som fanns i det direktivet.

De berörda medlemsstaterna har hävdat att skyddsklausulen i det nya utsättningsdirektivet, artikel 23, ska vara tillämplig för att få ha fortsatta förbud mot de här produkterna. Frågan om ett förbud under artikel 23 mot vissa redan godkända genetiskt modifierade grödor togs upp under ett kommittémöte i slutet av november förra året. Då erhölls ingen kvalificerad majoritet, och därför behandlas frågan av rådet.

Jordbruksverket tog redan före förra omröstningen ställning till om de medlemsstater som hade åberopat förbudet hade rimliga skäl för ett sådant förbud. Enligt artikel 23 måste det ha kommit in antingen nya uppgifter eller nya vetenskapliga rön som påverkar miljöriskbedömningen, och det hade det inte gjort. Dessutom måste medlemsstaterna ha välgrundade motiv för att kunna åberopa artikel 23, och endast Österrike och Grekland har motiverat sina ståndpunkter. Jordbruksverkets inställning var då att det inte fanns några nya rön eller uppgifter som kunde stödja det här åberopandet, som har gjorts enligt artikel 23. Den europeiska livsmedelsmyndigheten, Efsa, har gjort samma bedömning.

Det här är väldigt känsliga och problematiska omröstningar eftersom det rör enskilda staters syn på hur man vill reglera det här inom sitt eget territorium. Samtidigt är det en gemensam lagstiftning som vi nu har inom Europa. Det är självklart viktigt att vi också visar respekt för de olika uppfattningar som finns.

Regeringen är av den uppfattningen att Sverige inte anser sig ha möjlighet att göra en bedömning av andra länders ställningstaganden och tolkningar i den här frågan. Vi har gjort vår tolkning. Vi anser inte att man har kommit in med det som krävs enligt det nya direktivet, och det är viktigt att vi följer detta nya direktiv, men vi ser samtidigt att vi inte kan gå in och så att säga göra tolkningar för andra länder. Sverige kommer därför att lägga ned rösten i rådet den 24 juni i den här frågan.

Anf.  120  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Herr ordförande! Kristdemokraterna anser att regeringen bör aktivt rösta nej i den här frågan.

Anf.  121  ANDERS G HÖGMARK (m):

Moderata samlingspartiet vill ge en komplimang och en eloge till regeringens konstruktiva agerande, fast grundad på vetenskapliga rön.

Anf.  122  JAN ANDERSSON (c):

Jag instämmer med Holger Gustafsson.

Anf.  123  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Ja, jag hade ju verkligen hoppats på att regeringen skulle ha röstat nej i det här ärendet. Det finns förstås väldigt mycket att säga om det här, men jag ska kanske inte vara för långrandig. Jag tycker att det nationella förbudet måste finnas. Att lyfta bort dessa förbud, står inte det i strid mot de gamla direktiven, och står det inte egentligen i strid mot subsidiaritetsprincipen? Jag kan känna det.

Vi hade uppe grundvattendirektivet som första punkt här i dag. Där vill ju Sverige att medlemsländerna ska kunna bestämma vad man själv ser som kvalitetsnormer. Jag tycker också att den möjligheten måste finnas här, när det gäller GMO. Om man inte vill ha GMO i sitt jordbruk så ska man slippa. Dessutom berör fyra av de fem GMO-frågorna innehållet i en antibiotikaresistent markörgen, och enligt direktiv ska man göra en gradvis eliminering av de här antibiotikaresistenta generna. Det ska ha varit genomfört den 31 december 2004. Då tycker jag att man inte ska acceptera att man bara släpper ut fler, utan man ska respektera de länder som inte vill ha det.

Jag undrar: Vad innebär det om Sverige lägger ned sin röst? Innebär det inte att kommissionens förslag går igenom? Jag har tolkat det så, att det är så viktigt. Jag vet att Greenpeace, Naturskyddsföreningen med flera skulle önska att miljöministern hade markerat med ett nej här.

Anf.  124  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Ja, inte särskilt förvånande tycker Miljöpartiet att det här är väldigt viktigt att regeringen och ministern sätter ned foten och verkar för att de nationella undantagen ska kunna få leva vidare. Att lägga ned sin röst tycker jag är tråkigt, för då går ju det här förslaget igenom.

Man kan, för att bemöta det här med vetenskapliga bevis, säga att det här ju har andra effekter. Det kommer att finnas människor från naturgrupperna som kommer att uppfatta att det här är ytterligare ett exempel på EU:s sätt att styra de nationella staternas skyddstänkande, och det skapar inte ökad legitimitet för EU:s verksamhet. Där fick jag in en annan aspekt på det hela.

Jag tycker fortfarande att den svenska regeringen ska se till att de nationella förbuden kan upprätthållas.

Anf.  125  LENNART FREMLING (fp):

Folkpartiet stöder regeringens ståndpunkt.

Anf.  126  BÖRJE VESTLUND (s):

Ibland i miljöpolitiken tycker man inte om förslag, och så hänvisar man till försiktighetsprincipen. I det här fallet tycker jag att man har gjort det utifrån vetenskapliga rön, så från vår sida stöder vi också regeringen.

Anf.  127  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Jag kan konstatera att vi har olika uppfattningar i den här frågan, och vi kunde ha en lång debatt om detta. Det här är ju frågor som ofta återkommer.

Låt mig konstatera att vi har en gemensam lagstiftning i Europa om detta. Vi visar samtidigt vår respekt, som vi ser det, genom att lägga ned vår röst. Det är så som vi agerar i det här fallet. Jag delar bedömningen att det här är mycket problematiskt politiskt i EU, med den stora splittring vi har. Vi får se vad som följer av denna omröstning. Det har gång på gång blivit så att kommissionen får avgöra frågorna, och det är självklart inte lyckligt. Arbetet har legat i att försöka sträva mot att vi nu ska få en gemensam lagstiftning som vi alla kan hålla oss till.

När det gäller antibiotikaresistenta gener kan jag säga att en bedömning även här görs från fall till fall, och så har i detta fall gjorts av våra egna myndigheter, som ser att det i det här fallet inte finns någon risk. Vi har annars, som ni känner till, också en mycket stram hållning till just detta, så vi har granskat det mycket noga.

Anf.  128  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Men är det inte så att godkännandet av det man kallar för dinosaurus-GMO inte uppfyller något av de krav som Sverige var med om att ställa i moratoriedeklarationen 1999? De här grödorna har ju inte blivit underkastade någon riskbedömning, och det finns inga övervakningsplaner. Där finns ju jättemycket brister egentligen.

Var det inte också så att ministern vid rådsmötet den 10 mars stöttade de här 13 medlemsländerna? Det är där jag tycker att det känns konstigt att ministern inte vill fortsätta och genom ett aktivt nej få stopp för det här. Det känns som om vi går ifrån försiktighetsprincipen här.

Anf.  129  ANDERS G HÖGMARK (m):

Uppfattade jag det här rätt? Vi stöder förslaget, och det var därför komplimangerna ströddes, åtminstone från vårt håll.

Men sedan avstår vi ändå i omröstningen. Uppfattade jag det rätt?

Anf.  130  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Vi lägger ned vår röst. Men utfallet, som det ser ut nu, kommer troligtvis att bli att kommissionen därefter kommer att fatta beslut, och då kommer kommissionen att besluta om ett ja. Kanske kommer oklarheten härav.

Om inte miljöministrarna kan komma överens, så att det alltså inte blir ett klart beslut i rådet – på samma sätt som det inte blev ett klart beslut i den tidigare gruppen – återgår ärendet till kommissionen. Sådan är beslutsordningen. Det innebär att beroende på hur andra röstar kan det bli ja. Alltså: Om man inte får stöd för ett nej kommer kommissionen att återkomma med ett ja. Det är så det fungerar. Det var det jag sade: Det är naturligtvis en beslutsordning som, när man har en så stor splittring i ländergruppen, blir olycklig på sikt, när vi gång på gång fattar beslut i rådet och frågan ändå troligtvis måste gå tillbaka till kommissionen. Vi vet dock ännu inte fullt ut hur alla kommer att rösta.

Anf.  131  ANDERS G HÖGMARK (m):

Det kan hända att jag är den enda som inte riktigt förstod alla turerna. Jag tycker på något sätt att det finns en logik i att om man har ett förslag, man har stött det och aktivt drivit det och uppenbarligen har stöd i nämnden för denna uppfattning, så ska man också med ett ja ge uttryck för den. Men det kan som sagt hända att det finns en beslutsgång där som gör att det är bättre logik att göra som statsrådet säger.

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Det är egentligen tre linjer då, men jag kan konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt om att avstå. Konsekvensen blir väl den som Moderaterna och Folkpartiet också vill.

Då går vi över till punkt 10, som också handlar om GMO, fast utsläppande.

Anf.  133  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Det här är ett beslut som liknar dem som vi brukar ha om GMO, där det handlar om en ansökan om att godkänna en genetiskt modifierad majs, MON 863, till Tyskland. Det är alltså från Tyskland som ansökan har kommit.

Frågan var uppe under 2004 för omröstning i kommittén, och där kunde ingen kvalificerad majoritet uppnås. Därför går frågan nu vidare till rådet enligt den ordning som alltså existerar.

Regeringen anser att majsen kan godkännas. Vi kommer att rösta ja. Vi gör det mot bakgrund av de bedömningar som har gjorts av våra myndigheter och den europeiska myndigheten, Efsa.

Det har varit mycket diskussion om just den här majsen. Jordbruksverket har skickat ärendet på remiss, och huvuddelen av remissinstanserna, däribland Livsmedelsverket och Läkemedelsverket, har tillstyrkt godkännande. Med anledning av att vi har ett väldigt starkt stöd från remissinstanserna såtillvida att man anser att det här kan godkännas och att vi har ståndpunkten att vi gör detta från fall till fall bedömer vi att det inte finns några faror ur miljö- eller hälsosynpunkt.

Majsen kan alltså godkännas för import och bearbetning, och det är som djurfoder och inte som något annat denna majs får användas.

Anf.  134  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Herr ordförande! I brist på beprövad erfarenhet har vi samma uppfattning i den här frågan. Vi vill hålla på försiktighetsprincipen och är alltså emot att man godkänner detta.

Anf.  135  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Ja, det är samma sak för oss i Vänsterpartiet. Det här är ju ett ärende som bland annat Greenpeace har haft uppe. Vad jag vet har väl Monsanto sett till att riskutvärderingen har hemligstämplats. Det här prövas nu. Vad jag också vet är väl att det finns domare i Tyskland i dag som säger att det här egentligen är fel och att allmänheten skulle ha haft tillgång till informationen i de här ärendena. Det är ju det som mycket av de här diskussionerna rör.

Vi tycker att det är olyckligt att Sverige driver på linjen att man kan acceptera det här, därför att det har ju visat sig att det har funnits oförklarade abnormiteter hos försöksdjur när det gäller den här genmodifierade majsen, och det har inte kommit fram riktigt. Det är väl den bedömning som många gör, alltså att det borde ha varit en mycket tydligare riskutvärdering här, och då gäller inte försiktighetsprincipen.

Anf.  136  JAN ANDERSSON (c):

Detsamma gäller för oss.

Anf.  137  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Jag tycker att om det vid något tillfälle ska användas en försiktighetsprincip som ska skydda den ganska fattiga miljö som vi har omkring oss när den har att slåss mot sådana gigantiska ekonomiska intressen som Monsantos, så är det just där det finns skäl att sätta ned foten. Jag har den uppfattningen att Sverige inte ska godkänna MON 863.

Anf.  138  LENNART FREMLING (fp):

Vi stöder regeringens ståndpunkt.

Anf.  139  ANDERS G HÖGMARK (m):

Ja, i brist på samarbetspartiernas stöd så stöder vi regeringen.

Anf.  140  ORDFÖRANDEN:

Ja – alliansen håller inte ihop! Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då går vi till övriga frågor. Finns det något att säga om dem?

Anf.  141  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Jag vill nämna att Sverige tar upp två frågor under den punkten på dagordningen. Vi tar upp dekaBDE, som är ett bromerat flamskyddsmedel.

Regeringen och samarbetspartierna har kommit överens om att bromerade flamskyddsmedel ska fasas ut. Det är en viktig fråga för oss. I direktivet om begränsningar av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter, som heter RoHS-direktivet, är bromerade flamskyddsmedel förbjudna, till exempel dekaBDE.

Men nu har kommissionen nyligen föreslagit att man ska ta bort det här förbudet. Man vill helt enkelt ändra i ett redan fattat beslut. Det här har vi motsatt oss. I omröstningen i kommittén fick kommissionen inte igenom sitt förslag, därför att vi lyckades få en blockerande minoritet mot den här försvagningen. Därför kommer frågan att gå till rådet, och vi tar upp frågan för att göra övriga ministrar uppmärksamma på den här frågan. Vi behöver kvalificerad majoritet för att kommissionen inte ska kunna driva igenom att ta bort dekaBDE ur RoHS-direktivet.

Jag kommer alltså att argumentera för detta, och jag har också tillsammans med ministerkolleger i Finland, Danmark, Norge, Belgien och Portugal skrivit brev om detta till miljökommissionären.

Jag vill också nämna att vi kommer att lyfta fram frågan om inblandning av etanol i bensin, där vi vill ha rätt att blanda i 10 %, vilket det har visat sig vara svårt att få stöd för i EU. Därför lyfter jag upp det på ministernivå.

Anf.  142  LENNART FREMLING (fp):

Herr ordförande! Vi vill stödja förslaget om etanol i bränsle, och vi gläds åt att det har kommit så långt att man lyfter fram frågan på det här sättet. Det är ju någonting som vi också från Folkpartiet har drivit som förslag tidigare. Vi uttrycker vår stora belåtenhet över att den här frågan nu är mogen att diskuteras i Bryssel.

Anf.  143  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkter. I övrigt godkänner vi informationen.

Det finns inga A-punkter eller annat övrigt?

Anf.  144  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s):

Det finns inga som är kända.

Anf.  145  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi miljöministern med medarbetare. Trevlig sommar!

4 §  Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Återrapport från ministerrådsmöte den 30 och 31 maj 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 20 och 21 juni 2005

Anf.  146  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar jordbruksministern och medarbetare välkomna.

Vi börjar med en återrapport från tidigare ministerrådsmöte.

Anf.  147  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det var den 30–31 maj, och vi träffade då en politisk överenskommelse om den nya finansiella förordningen för CAP. Det svenska intresset där var frågan om redovisningen i euro, men de problemen var ju lösta inför förra EU-nämnden.

Vi diskuterade också kommissionens meddelande om krishantering, och där var medlemsländernas åsikter väldigt delade. En del ville ha sådana här krishanteringssystem och kopplade det framför allt till den förestående reformen av frukt- och gröntsektorn, där kriser har uppstått under odlingssäsonger. Det var också de som markerade att man inte såg det här som en önskvärd utveckling. Slutsatsen var att kommissionen inte går vidare i den här frågan innan det finns ett klart mandat från rådet.

Ett beslut fattades med kvalificerad majoritet när det gäller att förlänga kvotsystemet för potatisstärkelse med två år.

Jag hade en övrig fråga som jag tog upp, och det var gemenskapsåtgärder mot import av skinn och päls från hund och katt. Även den här gången fick jag ett starkt stöd från andra medlemsländer. Det var elva länder som aktivt gick in och kommenterade frågan. Kommissionen hänvisade till en pågående juridisk analys. Man lovade att hålla medlemsländerna informerade om utvecklingen när det gäller den frågan.

En annan fråga som var uppe under Övrigt var frågan om särskilda analyser när det gäller GMO-ansökningar. Det handlade om kommissionens enhet för kemikalier, som man också ville blanda in i den här analysen. Det var italienarna som hade tagit upp den punkten.

Under Övrigt handlade det också om information från Frankrike när det gäller skärpning i BSE-kontrollen för får och getter.

Tyskland och Frankrike hade också tagit upp frågan om bioenergi. Där ska jag säga att det fanns ett mycket starkt stöd för Frankrikes och Tysklands initiativ. Man vill då att man ska återkomma till den här frågan om bioenergi.

Sedan hade jag en så kallad trilateral – kommission, ordförandeskap och medlemsland – när det gäller LBU-förordningen och de förhandlingar som vi ska ha nästa vecka, där jag hade tillfälle att redovisa de svenska argumenten för kriterier.

Anf.  148  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner återrapporten.

Vi går in på kommande ministerrådsmöte. Första punkten handlar om landsbygdsutveckling.

Anf.  149  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Den punkten har varit uppe vid sex tillfällen i ministerrådet. Vi ska förhoppningsvis komma till en politisk överenskommelse vid mötet nästa vecka, som är ett tredagarsmöte. Vi har inte fått något nytt förordningsförslag, så det räknar vi med att vi får när vi anländer på måndag, vid sittande bord.

Den svenska positionen har redovisats tidigare här i EU-nämnden. Sverige stöder balans mellan de tre axlarna som finns i förslaget. Vi är väldigt tydliga på att man bör ha en mycket restriktiv hållning när det gäller stöd inom skogssektorn. Vi agerar också aktivt när det gäller återflödet. Det var just de kriterierna som vi tycker ska gälla som jag fick tillfälle att utveckla vid trilateralen vid förra mötet.

Vi har vid ett tidigare möte i ministerrådet diskuterat kriterier för mindre gynnade områden, LFA. Den sannolika utgången är att de delarna kommer att brytas ut, och det blir inte beslut nu kring LFA utan det skjuts, vad vi tror, fram till 2009. Det är någonting som vi från svenska utgångspunkter kan acceptera. Det blir så att säga status quo för vår del.

Anf.  150  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Jag vill bara fråga: Det finns risk, vad jag förstår, att Sverige kan komma att förlora sina mål 1-områden. Hur ser regeringens strategi ut för att kompensera det i så fall?

Anf.  151  JAN ANDERSSON (c):

Jag vill bara ytterligare en gång påpeka det här med skogsbiten, att det gäller restriktivitet. I den delen har ni full stöttning.

Anf.  152  ANDERS G HÖGMARK (m):

I stort kan vi instämma i regeringens bedömning. På samma sätt vill jag understryka, som nämnden har gjort vid alla tillfällen, och klart markera den extremt restriktiva inställningen när det gäller skogen.

Det är också viktigt att understryka möjligheten till återflöde. Där har vi tidigare i princip inte varit några mästare. Kan vi försöka aktivera oss nu och få upp nivån där, är det definitivt ett mål som är väldigt angeläget.

Det är också kanske angeläget att markera, för den här landsbygdsutvecklingen, de satsningar som kan ske på de icke direkt arealbundna näringarna, som kan tangera dem i och för sig och delvis vara det. Där ligger väl ändå en hel del av framtiden för försörjningen av de här regionerna.

Anf.  153  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag vet att Sverige också driver det här med klimatkriteriet. Kan jordbruksministern berätta lite om hur det går?

Sedan gäller det LFA-områdena, och det är en känslig sak. I det förslag som vi har tagit del av står det att på EU-nivå skulle LFA-områdena i genomsnitt minska med ca 14 %. Det betyder att alla länder får status quo. Då är det fråga om att vi inte heller kan göra några besparingar och att det inte kommer att ske några omfördelningar. Bedömer jordbruksministern att vi då kan hålla enprocentsnivån?

Anf.  154  LENNART HEDQUIST (m):

Min fråga gäller också återflödet, klimatfaktorn och LFA. Lars Danielsson var ju här i förrgår och talade just om att här fanns det punkter som Sverige skulle kunna lyfta fram för att få ett bättre återflöde. Då är min fråga, just när LFA nu har kommit upp, och även klimatfaktorn: Hur ser regeringens plan ut? Vilka konkreta punkter lyfter man fram?

Anf.  155  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag tar först frågan om återflöde. Den har också en koppling till detta med mål 1 och konvergensområden. Vi vet inte riktigt ännu, och det innebär att vår strategi är att väldigt noga betona vad det är som är specifikt för svenska förhållanden.

Jag kan först ta LFA, som vi inte räknar med kommer ända fram till beslut nu, men där vi har haft tillfälle att argumentera och få stor förståelse för våra argument. Vi har lyft fram de naturgivna problem som vi har. Det är klimatet, som gör att vi får en kortare växtsäsong och att djuren kan gå på bete en kortare tid. Det är geografin, som ger oss speciella problem. Ett sådant problem är att arronderingarna blir sådana att det helt enkelt är mer arbetsamt och dyrare att driva jordbruk i stora delar av Sverige.

När det gäller kriterierna som kommer upp på bordet vid mötet nästa vecka handlar det dels om förutsättningarna när det gäller glesheten, att vi inte har den kritiska massan i vårt land, dels om att utgå från hur man tidigare har lyckats förvalta de här pengarna. Vi har alltså använt pengarna på ett bra sätt och fått bra resultat, det vi kallar past performance. Det kommer vi också att lyfta fram.

När det sedan gäller de mer allmänna insatserna finns det inom ramen för axel 3 ett utrymme för en friare användning av pengarna. Vi framhåller att det ska finnas balans mellan axlarna. Vi tycker att det är värdefullt att då kunna göra satsningar inom ramen för axel 3. Men vi betonar särskilt axel 2, där vi har miljöinsatserna och där vi är angelägna om att andra länder inom EU också gör bättre ifrån sig när det gäller miljö. Vi kan också tänka oss, precis som britterna, att man lägger ytterligare tyngd vid axel 2.

När det gäller skogen kan jag bara bekräfta att vi på alla de punkter där vi kan markerar att det ska vara restriktivitet. Vi driver frågan om mikroföretag, och vi driver de frågor som jag tidigare har redovisat i EU-nämnden.

Anf.  156  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Punkt 4, punkt 5 och punkt 6 är strukna.

Punkt 7 gäller Europeiska fiskerifonden.

Anf.  157  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Där blir det en partiell allmän orienteringsdebatt, och det handlar inte om riktlinjer. Också här pratar man om axlar, och här är det fyra olika prioritetsaxlar. Det gäller anpassning av gemenskapens fiskeflotta. Det gäller vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluförande av fiske- och vattenbruksprodukter. Det är åtgärder av gemensam natur. Det är hållbar utveckling inom fiskeregionerna.

Vi är positiva till de här förslagen. Det som jag ser som ett stort uppdrag att bevaka och markera under mötet är att den värdefulla reform som ministerrådet beslutade om i december 2002 inte eroderar så att vi nu får ändringar som innebär att man kan nyinvestera i ytterligare fiskeflotta. Vi behöver gå andra vägen; vi behöver reducera den här flottan.

Här vet jag att det finns vissa strömningar, vissa länder som vill ha ökade frihetsgrader för att investera i nya fiskefartyg. Det tycker inte vi är acceptabelt.

I övrigt tycker vi att det här i stort är bra.

Anf.  158  ANDERS G HÖGMARK (m):

Vi har ingen annan uppfattning än den som statsrådet redovisade.

Jag har bara en fråga. När det gäller axel 4 tolkar jag det på det sättet att man ska göra satsningar som något slags kompensation för att fisket gradvis försvinner, måhända med ett småskaligt fiske och kanske öka förädlingsvärdet. Finns det ingen risk där, om man skulle tolka det på ett annat sätt, att vissa länder som drabbas speciellt hårt kommer att argumentera för subventioner och utbyggnad av fiskeflottan just på det området?

Anf.  159  LEIF BJÖRNLOD (mp):

Vad finns det för möjligheter att reellt få en sänkning av fiskeflottan eller rättare sagt uttaget från de stackars misshandlade hav som vi har? Vad finns det för möjligheter att få några åtgärder som tar det steget?

Anf.  160  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

När det gäller axel 4 bedömer vi inte att det finns risker för att man skulle vara expansiv. Det finns väldigt tydliga skrivningar om att det handlar om att upprätthålla ekonomisk och social utveckling inom de här regionerna och sådana preciseringar, så vi känner oss lugnade på den punkten.

När det sedan gäller möjligheter att vidta åtgärder för att minska fiskeflottan, var det en av grundbultarna i beslutet i december 2002, där det också finns pengar för att konkret skrota fartyg. Här finns det utrymmet inom ramen för axel 1. Det finns alltså väldigt konkreta åtgärder för att skrota flottan.

Vi ser nu, när vi har fått nya medlemmar i EU, om vi särskilt tittar på Östersjön att det här är väldigt värdefullt för Polen, som nu är i den processen och minskar sin fiskeflotta.

Anf.  161  LEIF BJÖRNLOD (mp):

För EU några diskussioner med länder utanför EU i den här frågan? Jag tänker främst på Ryssland. Är det så att Island också påverkas av detta?

Anf.  162  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag har nog för grund kunskap för att kunna kommentera det. Men de påverkas inte av de åtgärder som vi vidtar inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.

Anf.  163  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt gäller fiskeresurserna i Medelhavet.

Anf.  164  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

På den här punkten stöder Sverige ansträngningarna att skärpa förvaltningen i Medelhavet. Även här har man problem med fiskebestånden, och vi vill ha en förvaltning i Medelhavet som ligger i linje med den gemensamma fiskeripolitiken. Här finns det ett stöd för kommissionens förslag. Det har varit förhandlingar med de berörda länderna.

Frankrike har rest en särskild fråga. De vill göra avsteg från etablerade definitioner när det gäller traditionellt drivgarnsfiske, men det är ingenting som något annat land har varit intresserat av att stödja. Från svensk sida tycker vi inte heller att det skulle vara bra att rubba definitionerna när det gäller drivgarnsfiske.

Anf.  165  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Punkt 9 är struken.

Punkt 10 gäller aviär influensa.

Anf.  166  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det här är en viktig fråga, som vi bevakar inom unionen. Vi ska få en lägesrapport. Den diskussion som vi nu har är hur man ska se på de lågpatogena formerna av aviär influensa, de som inte har varit uppe så mycket till diskussion därför att de har bedömts tämligen harmlösa. Det är inte där vi har sett problemen med smitta från fågel till människa och risker för en spridning i världen.

Samtidigt finns det en stor tveksamhet att handla med produkter som har en smitta, även om det är en lågpatogen smitta. Det har förts en diskussion om hur man ska se på handeln med de här livsmedlen inom EU.

Från svensk sida menar vi att det måste finnas ett utrymme för medlemsländerna att säga nej till att handla med de här varorna och kunna säga nej inom det egna landet. Det är någonting som vi kommer att markera. Eftersom det här är ett minimidirektiv bedömer vi att det ska kunna finnas en möjlighet för medlemsländer som vill att förbjuda slakt av smittade djur. Det innebär inte att man säger att det skulle vara farligt för människan om djur är smittade med lågpatogena former, men man kan utgå från en försiktighetsprincip. Det är då lite en redlighetsfråga, att inte sälja det här köttet. Här ser vi att vi kommer att ha ett sådant utrymme, och vi kommer att bevaka det.

Anf.  167  ANDERS G HÖGMARK (m):

Jag har bara en liten kommentar. Vi ser fram mot rapporten från det här mötet. Men jag tror att jag inte är ensam om att vilja markera att det här är en sak som vi måste ta på utomordentligt stort allvar. Jag var och lyssnade på kvalificerade forskare för några dagar sedan, och de sade att frågan inte är om utan när det kommer. Vi är väl alla medvetna om att det finns mycket kommersiella intressen i detta, givetvis.

Jag tror att det är kolossalt angeläget att man, gärna från svensk sida, ser till att lyfta upp frågan och att det finns resurser på alla sätt. Förr eller senare är risken stor att det kommer.

Anf.  168  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag har ingen kommentar till det. Jag håller med om att det är en väldigt angelägen fråga, och vi bevakar den på alla sätt som vi kan. Det handlar om både en djurhälsofråga och en folkhälsofråga, så den bevakas både i Jordbruksdepartementet och i Socialdepartementet.

Anf.  169  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Övriga frågor: Finns det något särskilt att säga om dem?

Anf.  170  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag kan kommentera blåvitlingen och säga att vi här har problem med bestånden. Det har kommit en ny norsk forskarrapport som pekar på att situationen möjligen är allvarligare än vad vi tidigare har bedömt. Här finns en framställning från Norge att man skulle minska fisket av blåvitlingen. Norrmännen själva avser att genomföra sådana åtgärder. Då är idén att man skulle halvera de kvoter som man fiskar. Vi har ingen egen blåvitlingkvot, utan vi fiskar på en gemensam EU-kvot, som är på 70 000 ton. Den skulle då komma att minskas till 35 000 ton.

Vi bedömer att det här skulle kunna hanteras av de svenska fiskarna, och vi tycker att det är angeläget att man då beaktar den biologiska rådgivningen. Här ska kommissionen ha förhandlingar med Norge i slutet av juni, och frågan kommer tillbaka till rådet i juli. Vår hållning är att vi ska minska fisket av blåvitling för att kunna bevara bestånden för framtiden.

Jag tar alla övriga frågor i ett svep.

Det är bränslekrisen och fiskets framtid, där det har rests frågor om man på något sätt borde kompensera fisket för ökade bränslekostnader. Det tycker inte vi från svensk sida.

Sedan kommer vi att få en information från kommissionen om vad som har försiggått på det 73:e OIE-mötet i Paris. Det handlar om djurskyddsfrågor.

Skogslagstiftningen kommer upp, och det är systemet Flegt, som tidigare har redovisats i EU-nämnden. Vi är från svensk sida positiva till arbetet. Vi menar att vi på alla sätt ska verka för att reducera olaglig avverkning av virke. Vi menar att ett ytterligare sätt är att förstärka nationella myndigheters kontroll av hela skogsbruket, och inte bara det som exporteras till EU. Flegtsystemet innebär att man har ett licensieringssystem, som gör att man bara kan exportera lagligt avverkat virke till EU.

Samarbete om jordbruksforskningen kommer också upp som en informationspunkt. Det är den så kallade SCAR, som ombildas och får nya uppgifter. Det är någonting som vi är positivt inställda till från svensk sida.

Situationen på spannmålsmarknaden kommer åter upp på grund av stora överskott i Centraleuropa. Det handlar om möjligheter till lagring.

Det här är återkommande frågor. Från svensk sida tycker vi att det börjar bli dags för en ordentlig analys av situationen på spannmålsmarknaden. I Capreformen gick vi mot ett mer marknadsorienterat system och en frikoppling. På något sätt är vi här kvar i det gamla systemet, så man borde titta lite grann på vad man skulle kunna göra åt det.

Sedan kommer vi också att få en information från tyska delegationen om hur de ser på rättvis handel och rättvisemärkning.

Vi vet att vi vid en middag kommer att få information från kommissionen om WTO-förhandlingarna.

Det är de övriga punkterna.

Anf.  171  ORDFÖRANDEN:

Finns det några A-punkter?

Anf.  172  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag har ingen lista.

Anf.  173  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi jordbruksministern och medarbetare.

Vi träffas igen den 15 juli. Till dess: Trevlig sommar!

Innehållsförteckning

1 §  Transport, telekommunikation och energi (energi) 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s) 2

Anf.  5  KARIN THORBORG (v) 2

Anf.  6  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s) 2

Anf.  9  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 3

Anf.  10  LEIF BJÖRNLOD (mp) 3

Anf.  11  LENNART FREMLING (fp) 3

Anf.  12  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s) 3

Anf.  13  LEIF BJÖRNLOD (mp) 4

Anf.  14  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s) 4

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  16  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s) 4

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  18  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s) 4

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  20  Samhällsbyggnadsminister MONA SAHLIN (s) 4

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 5

2 §  Transport, telekommunikation och energi (transport och telekommunikationer) 6

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  23  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 6

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  25  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 7

Anf.  26  BÖRJE VESTLUND (s) 8

Anf.  27  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 8

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  29  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 8

Anf.  30  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 9

Anf.  31  BJÖRN HAMILTON (m) 9

Anf.  32  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 9

Anf.  33  Departementssekreterare JÖRGEN SAMUELSSON 10

Anf.  34  CARL B HAMILTON (fp) 10

Anf.  35  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 10

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  37  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 10

Anf.  38  BJÖRN HAMILTON (m) 11

Anf.  39  HILLEVI LARSSON (s) 11

Anf.  40  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 12

Anf.  41  LEIF BJÖRNLOD (mp) 12

Anf.  42  BÖRJE VESTLUND (s) 12

Anf.  43  LEIF BJÖRNLOD (mp) 12

Anf.  44  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 12

Anf.  45  Ämnessakkunnige TOMAS EURENIUS 13

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  47  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 13

Anf.  48  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 13

Anf.  49  KARIN THORBORG (v) 13

Anf.  50  BJÖRN HAMILTON (m) 14

Anf.  51  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 14

Anf.  52  Ämnessakkunnige JOHAN SCHELIN 14

Anf.  53  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 14

Anf.  54  LARS LILJA (s) 15

Anf.  55  ANDERS G HÖGMARK (m) 15

Anf.  56  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 15

Anf.  57  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  58  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 16

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  60  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 16

Anf.  61  BJÖRN HAMILTON (m) 16

Anf.  62  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 16

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  64  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 17

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  66  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 17

Anf.  67  BJÖRN HAMILTON (m) 17

Anf.  68  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  69  BJÖRN HAMILTON (m) 17

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  71  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 18

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  73  BÖRJE VESTLUND (s) 18

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  75  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 18

Anf.  76  BÖRJE VESTLUND (s) 18

Anf.  77  KARIN THORBORG (v) 19

Anf.  78  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 19

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 19

3 §  Miljö 20

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  81  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 20

Anf.  82  LENNART FREMLING (fp) 20

Anf.  83  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 20

Anf.  84  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 21

Anf.  85  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 21

Anf.  86  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 21

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  88  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 21

Anf.  89  ANDERS G HÖGMARK (m) 22

Anf.  90  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 22

Anf.  91  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 22

Anf.  92  LEIF BJÖRNLOD (mp) 23

Anf.  93  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 23

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  95  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 23

Anf.  96  SIW WITTGREN-AHL (s) 24

Anf.  97  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 24

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  99  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 24

Anf.  100  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 25

Anf.  101  LEIF BJÖRNLOD (mp) 25

Anf.  102  ANDERS G HÖGMARK (m) 25

Anf.  103  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 25

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  105  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 26

Anf.  106  BÖRJE VESTLUND (s) 26

Anf.  107  ANDERS G HÖGMARK (m) 26

Anf.  108  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 27

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  110  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 27

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  112  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 27

Anf.  113  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 28

Anf.  114  LEIF BJÖRNLOD (mp) 28

Anf.  115  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 28

Anf.  116  LEIF BJÖRNLOD (mp) 28

Anf.  117  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 29

Anf.  118  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  119  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 29

Anf.  120  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 30

Anf.  121  ANDERS G HÖGMARK (m) 30

Anf.  122  JAN ANDERSSON (c) 30

Anf.  123  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 30

Anf.  124  LEIF BJÖRNLOD (mp) 30

Anf.  125  LENNART FREMLING (fp) 31

Anf.  126  BÖRJE VESTLUND (s) 31

Anf.  127  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 31

Anf.  128  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 31

Anf.  129  ANDERS G HÖGMARK (m) 31

Anf.  130  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 31

Anf.  131  ANDERS G HÖGMARK (m) 32

Anf.  132  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  133  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 32

Anf.  134  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 33

Anf.  135  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 33

Anf.  136  JAN ANDERSSON (c) 33

Anf.  137  LEIF BJÖRNLOD (mp) 33

Anf.  138  LENNART FREMLING (fp) 33

Anf.  139  ANDERS G HÖGMARK (m) 33

Anf.  140  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  141  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 33

Anf.  142  LENNART FREMLING (fp) 34

Anf.  143  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  144  Statsrådet LENA SOMMESTAD (s) 34

Anf.  145  ORDFÖRANDEN 34

4 §  Jordbruk och fiske 35

Anf.  146  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  147  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 35

Anf.  148  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  149  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 36

Anf.  150  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 36

Anf.  151  JAN ANDERSSON (c) 36

Anf.  152  ANDERS G HÖGMARK (m) 36

Anf.  153  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 36

Anf.  154  LENNART HEDQUIST (m) 37

Anf.  155  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 37

Anf.  156  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  157  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 37

Anf.  158  ANDERS G HÖGMARK (m) 38

Anf.  159  LEIF BJÖRNLOD (mp) 38

Anf.  160  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 38

Anf.  161  LEIF BJÖRNLOD (mp) 38

Anf.  162  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 38

Anf.  163  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  164  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 39

Anf.  165  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  166  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 39

Anf.  167  ANDERS G HÖGMARK (m) 39

Anf.  168  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 40

Anf.  169  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  170  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 40

Anf.  171  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  172  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 41

Anf.  173  ORDFÖRANDEN 41