Fredagen den 17 januari

EU-nämndens uppteckningar 2024/25:18

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.

PDF

Fredagen den 17 januari(pdf, 166 KB)

DOCX

Fredagen den 17 januari(DOCX, 103 KB)

§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Elisabeth Svantesson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 10 december 2024

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 21 januari 2025

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Under en klarblå himmel öppnar EU-nämnden sitt sammanträde denna 17 januari. Jag hoppas att ni alla har haft en vilsam jul och ett vilsamt nyår.

Vi hälsar finansministern med statssekreterare och övriga medarbetare hjärtligt välkomna till dagens sammanträde. Vi börjar med en återrapport.

Anf. 2 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag tackar för denna positiva morgonton!

Jag tänker kort säga något om mötet den 10 december, och ni har redan fått en skriftlig återrapport.

Jag var inte här i december, men det jag tänker säga nu hade jag gärna sagt då. Först vill jag tacka för ett bra samarbete under 2024. Man slås av att alla länder inte har riktigt lika bra samsyn om stora och viktiga frågor – Ukraina, försvar och mycket annat. Men vi har haft och har ett konstruktivt arbete här, och jag vill tacka för det – även om vi redan är inne på ett nytt år.

Låt mig säga något kort om våren. Nu har, som ni vet, Polen övertagit ordförandeskapet, och det känns bra. De har en lite högre ambitionsnivå än det tidigare ordförandelandet. Nu finns ett stort fokus på säkerhetsfrågor, och Ukraina sätts högt. Och det är vi glada för. När vi ska träffas nästa vecka blir det som det brukar vara i januari, nämligen inte fullt av beslut utan i stället är det många diskussionspunkter. På måndag kväll har de bjudit in till en middag med bara finansministrar, där de vill att vi ska diskutera bland annat energipriser>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<.

Under våren kommer Ukraina att vara i stort fokus. De har till exempel bjudit in Serhij Martjenko till frukosten på tisdag, min kollega från Ukraina, vilket är bra. Det är andra gången han är fysiskt närvarande och träffar finansministrarna. Han var här i Stockholm när vi hade ett informellt möte.

Vi möter nu en tuff och speciell vår med både stora och små oroligheter och osäkerheter med regeringar som inte är på plats, val och mycket annat. De kommer att ha att göra, så att säga.

Anf. 3 CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Stort tack för dragningen!

Jag har av rent intresse en fråga på återrapporten. Portugal tar upp att det är viktigt att EU tänker på att man måste kunna konkurrera med länder utanför EU. Jag kan tyda detta också lite grann i Italiens kommentar. Hur många fler medlemsstater fokuserar på detta? Det är ju avgörande framåt i tiden.

Anf. 4 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag var själv inte med på det mötet. Men generellt sett är konkurrenskraft gentemot andra länder, USA, Kina och så vidare, en fråga vi diskuterade mycket under förra året. Det var en ständig diskussion.

Jag vet inte om det är något specifikt som Portugal var ute efter i december.

Anf. 5 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Precis som ministern pekar på är det här en fråga som vi har diskuterat mycket, och vi är i grunden överens om att EU behöver stärka sin produktivitet och sin konkurrenskraft.

Sedan har vi lite olika syn på hur man når en stärkt konkurrenskraft, och det är väl det som återspeglas i diskussionerna.

Anf. 6 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen på den punkten.

Vi går vidare till rådsdagordningens punkt 3, Övriga frågor, Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster. Det är information från ordförandeskapet.

Anf. 7 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Den här punkten finns alltid med tidigt på dagordningen. Ordförandeskapet berättar om förhandlingar på finansmarknadsområdet. Vad som är nytt är att det finns en ny kommissionär på plats, som ansvarar för just det här området. Annars är det inget specifikt i övrigt. Det brukar aldrig bli en diskussion, utan det här är mer en informationspunkt.

Anf. 8 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen även på denna punkt.

Vi går vidare till Icke lagstiftande verksamhet och dagordningspunkt 4, Ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf. 9 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

När ett nytt land tar över klubban brukar man på det första mötet berätta om arbetsprogrammet och prioriteringar. Då brukar vi välkomna presentationen, inte förslag och specifika frågor. Så är det även denna gång.

Ni kanske kommer ihåg att under förra terminen när Ungern presenterade sitt ordförandeskapsprogram blev det en het diskussion eftersom Orbán precis innan hade besökt Putin.

Vi räknar med att det ska vara lugnt när Polen ska beskriva vad de vill göra.

Anf. 10 ORDFÖRANDEN:

Det låter betryggande.

Anf. 11 ANNA LASSES (C):

Ordförande! Jag har en kort fråga.

Jag var i Polen förra veckan och hade då möjlighet att träffa försvarsministern. En av de saker som kom upp var det som står i återrapporten om finansiering till försvar och säkerhet i EU. Det var tydligt att Polen ändå kommer att driva på frågan om att ha en större finansiering, särskilt med tanke på kommissionären med ansvar för försvarsfrågor.

Hur diskuterar regeringen den här frågan?

Anf. 12 GUNILLA CARLSSON (S):

Jag har en mer generell fråga. Är det vissa frågor i Polens ordförandeprogram som Sverige kommer att fokusera extra på?

Anf. 13 CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Ordförande! Jag tackar för dragningen.

Jag har också en fråga rörande kommentaren om försvaret. Man hör nu att flera medlemsstater vill ha en gemensam upplåning för att satsa på försvaret. Är det ett sätt att slippa sina åtaganden inom Nato? I stället för att själv finansiera sina 2 procent, eller ännu mer som det ser ut att bli framöver, är det ett sätt att gemensamt satsa i respektive land så att länder själva inte behöver göra de investeringarna och göra den ekonomiska satsningen? Är det någon som diskuterar att MFF borde fokusera om inför nästa period, se över sina program och satsa mer på försvar?

Anf. 14 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag tackar för frågorna. Jag börjar med Anna Lasses och Charlotte Quensels frågor eftersom de hänger ihop.

Polen har varit tydligt med att Polen är ett av de länder som lägger en större andel av bnp än de flesta andra på försvar. De vill lyfta upp frågan under sitt ordförandeskap och föra en diskussion. De vill sätta press. De har haft diskussioner i medierna om olika typer av finansiering – eurobonds eller så. Men det finns inga förslag från kommissionen, utan det här är något som Polen vill lyfta upp.

Att Polen lyfter upp denna fråga är inte konstigt i bemärkelsen att landet gör mycket. Men generellt kommer detta att vara en diskussion de närmaste åren för både EU och Nato. Att fortsätta att bygga försvarsförmåga kräver stora resurser, och det kommer att finnas olika syn på hur detta ska finansieras. Några länder tycker att man ska lätta på det ramverk som vi precis har fattat beslut om, även om det ramverket till viss del ger en liten öppning. Gemensamma upplåningar är ofta populära bland länder med höga skulder som själva tycker att de inte har råd med mer. Den frågan återkommer när det finns förslag – säkert med försvarsministern.

Vi kommer att komma in på MFF. Processen börjar framöver, och regeringen kommer tillbaka så fort det finns något att överlägga om. Vi brukar ha stor samsyn om detta, och det tror jag att vi kommer att fortsätta att ha. Den frågan kommer också att finnas med.

Jag går vidare till Gunilla Carlssons fråga. De frågor som Polen har lyft upp vill de ha upp på bordet. Under det ungerska ordförandeskapet var det inte så många frågor på bordet. Det blev inte så mycket diskussion, men Polen har lyft upp konkurrenskraftsfrågan, säkerhet och Ukraina. Det är frågor som har varit viktiga för oss under åren – även för många här inne. Vi kommer att fortsätta att prata om dem ända till dess att vi kommer framåt i frågorna.

Ukraina och säkerhetsfrågan är extremt viktig, också med tanke på vad som händer med den amerikanska administrationen. Vi vet ännu inte exakt hur den kommer att ställa sig i frågan om stödet till Ukraina. Säkerhet med fokus på Ukraina och konkurrenskraft kommer att vara de stora frågorna. Det är två viktiga frågor som även vi tycker är viktiga att fortsätta att prata om.

Anf. 15 REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Jag tackar för dragningen.

Vad jag läser utifrån prioriteringarna är att miljö inte nämns särskilt mycket. Om finansministern tolkar det annorlunda vill jag höra något om det. Finns det några signaler om att miljön kommer att tas med – även om jag inte har alltför höga förhoppningar?

Jag är lite nyfiken på digital euro. Sverige är inte del av dem som diskuterar frågan närmast, men hur är synen på digital euro inom EU? Finns det någon konsekvensanalys om hur den skulle påverka till exempel kapitalmarknader och vad den skulle innebära för svensk handel?

Anf. 16 YUSUF AYDIN (KD):

Ordförande! Jag tackar finansministern, som redan har svarat på min fråga – delvis samma fråga som Charlotte Quensel och andra har tagit upp.

I går hörde jag på radion att Polen kommer att driva på för att genom gemensamma EU-lån satsa på försvaret. Det uttrycktes att detta borde välkomnas av Sverige eftersom vi har en stark försvarsindustri.

Det som också har rapporterats om är att allt fler länder som tidigare har varit negativa nu öppnar för den typen av lösningar. Har finansministern fått de signalerna från Danmark eller Finland, det vill säga andra länder som tidigare har varit negativa till stora gemensamma EU-lån för olika typer av investeringar? Har de börjat svänga eller backa från den hållningen?

Anf. 17 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Rebecka Le Moine ställde en fråga om miljö och klimat. Polen har inte prioriterat den frågan på samma sätt som tidigare. Utan att tappa hoppet ska man väl ändå säga att det finns mycket arbete på gång, alltifrån Fit for 55 till annat som ska komma på plats. Kommissionen kan lägga förslag utan att ordförandeskapet driver den frågan. Men noteringen är helt korrekt.

Frågan om digital euro har diskuterats på eurogruppsmöten under de senaste 18 månaderna. Vi har varit med på några av de diskussionerna. Vid ett tillfälle ville de att vi skulle berätta om digital e-krona, som ändå har stannat lite i processen. Riksbanken var tidig med den, men sedan har det stannat upp.

I grund och botten – om man bestämmer sig för detta kommer säkert Riksbanken att ge något slags gensvar när det gäller kronan och digital krona. Men vi har inte så mycket att säga i den frågan eftersom Sverige inte ingår i eurosamarbetet. Men vi har varit med på mötena, och vi har varit med och diskuterat. Men det verkar gå mot detta>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<.

Precis!

Jag går vidare till Yusuf Aydins fråga. Natomötet i sommar, toppmötet i Haag, kommer att i mycket handla om finansiering. Beroende på vad amerikanerna gör är frågan om de kommer att kräva mer av oss andra eller dra sig ur på olika sätt. Att det kommer att röra sig om resurser och hur de ska komma till kommer att bli en livlig diskussion. Självklart återkommer regeringen till EU-nämnden och fackutskotten när det närmar sig eventuella beslut – om det finns några sådana att diskutera.

Anf. 18 ORDFÖRANDEN:

Med det tror jag att vi ändå kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Att säkerställa ett globalt konkurrenskraftigt företagsklimat i Europa – förenkling, rationalisering och minskning av regelbördan.

Anf. 19 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Kommissionen har sagt att man vill lyfta upp just frågan om regelförenklingar och att det kommer att vara en prioriterad fråga för kommissionen under mandatperioden.

Här har Polen satt upp en punkt på dagordningen. Vi tror att syftet med diskussionen helt enkelt är att få en ganska öppen och bred diskussion om vad länderna anser behöver göras och att det ska kunna ge lite vägledning. Som ni vet är kommissionärerna med på våra möten.

Det har pratats om ett omnibusförslag på finansmarknadsområdet. Det har också varit en hel del diskussioner om förenklingar på skatteområdet. Behovet av förenklingar på kapitalmarknadsunionsområdet har också varit uppe flera gånger.

Det finns inget förslag att diskutera. Det blir alltså en väldigt öppen diskussion. Jag tror att det kommer att landa i att det behövs mer regelförenklingar, att gammal lagstiftning behöver samlas ihop och att kommissionen med nya lagförslag framöver behöver tänka och se med de glasögonen. Det kommer att vara ungefär så.

Det kommer nog inte att bli en djup diskussion. Jag skulle tro att Polen vill ha något slags inriktning för kommissionen. Men det finns absolut inga förslag att ta ställning till. Det är därför svårt att säga mycket mer.

Anf. 20 REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Tack igen för dragningen, finansministern!

Miljöpartiet menar att man när man pratar om konkurrenskraft också måste blicka framåt och inse att det måste bygga på en omställning till mer fossilfritt och på riktigt hållbara processer. Vi tror att EU skulle kunna visa vägen i detta och hitta bra kombinationer som kan gynna såväl klimat som natur och människor i ett mer hållbart näringsliv.

Vi är oroliga över omnibusförslaget, där man bland annat nämner taxonomiförordningen, hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet. Några av de här där man öppnar för att förbättra och förenkla är väldigt nya lagstiftningar.

Jag ser med stor oro på att det gör det mer oförutsägbart hur lagstiftning på EU-nivå ens går till. Man ska ha med sig att vissa av de här förslagen har arbetats fram i en bred dialog under väldigt lång tid. Att man då vill kasta upp dessa tre exempel i luften och hävdar att ambitionsnivån ska vara samma men att man ska förenkla ännu mer gör mig och många med mig väldigt oroliga för att det kommer att ske på bekostnad av just intentionen i de olika lagstiftningarna, det vill säga en hög ambition inte minst på miljö- och klimatområdet.

Vi är alltså väldigt skeptiska och oroliga. Jag skulle vilja vädja till finansministern att i de här diskussionerna ta upp att det är lagstiftningar som vi ser gynnar Sveriges väldigt framåtlutade näringsliv, som har allt att vinna på att ligga i framkant när det gäller just fossilfritt, hållbarhetsrapportering, tillbörlig aktsamhet med mera. Det är förankrade lagstiftningar som kan gynna svenskt och hållbart näringsliv.

Anf. 21 GUNILLA CARLSSON (S):

Herr ordförande! Tack för genomgången, finansministern!

I finansutskottet har vi vid tidigare tillfällen pratat om det här med kapitalmarknaden. Sverige har en av de bästa kapitalmarknaderna i Europa. Det är viktigt att Sverige fortsätter att driva den frågan och verkligen ser till att vi inte hamnar i ett läge där vi får en sämre kapitalmarknad utifrån att man vill göra förändringar på EU-nivå. Vi ska tvärtom lyfta fram det positiva med hur det har jobbats med kapitalmarknaden i Sverige. Det finns säkert förbättringar att göra också där, även utifrån ett svenskt perspektiv. Men det är i alla fall något som vi socialdemokrater vill lyfta fram.

När det gäller konkurrenskraft är det väl också viktigt att regeringen lyfter fram att vi i Sverige har partssamverkan, den svenska modellen, och att det är viktigt att det leder till produktivitet och ökad konkurrens. Det är också viktigt att få med i de diskussionerna.

Anf. 22 CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Ordförande! Jag tackar för dragningen.

I förslaget till svensk ståndpunkt står det att regeringen även anser att det inte finns tillräckligt stort fokus på hur regelverken på den inre marknaden tillämpas och efterlevs. Är det fler medlemsstater som ser detta problem?

Jag har varit med i några år nu. Det verkar inte gå åt ett bättre håll. Tror finansministern att det kan ske en förändring och faktiskt bli bättre? Det är vi i stort behov av.

Anf. 23 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, finansministern, för genomgången!

En del av det jag tänker ta upp har redan sagts, men jag upprepar det.

Vänsterpartiet är för regelförenklingar och att minska den administrativa bördan. Jag tror att alla väl är det. Men det är samtidigt viktigt att förenklingarna av den administrativa bördan inte innebär en minskning av ambitionerna när det gäller miljö- och klimatmål, företagens ansvar för arbetares rättigheter och så vidare.

Jag vill därför ställa några frågor. Vad innebär omarbetningen av taxonomiförordningen? Vilka effekter får detta på företagens hållbarhetsrapportering? Och vad innebär det för direktivet om tillbörlig aktsamhet, bland annat?

Anf. 24 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Stort tack för alla frågor!

Jag börjar med det Ilona och Rebecka sa. Jag håller helt med när det gäller ambitionsnivå versus regelförenklingar. Utmaningen är att EU under årens lopp – det är väl också en självkritik som många har idkat – ibland har försökt reglera fram tillväxt medan USA försöker innovera. Vi behöver regler, och vi behöver tydliga regler. Men vi behöver också möjlighet till utveckling. Ibland gör reglerna att de administrativa kostnaderna blir väldigt höga.

Jag kan lova båda ledamöterna att jag, som kommer att sitta vid bordet på denna dagordningspunkt, kommer att lyfta upp just att Sverige förväntar sig regelförenklingar men inte sänkta ambitionsnivåer på det här området. Det är helt centralt.

När det gäller taxonomin finns det inga förslag att diskutera än. Därför är det svårt att svara på den frågan.

Ja, Charlotte Quensel, jag är väl ändå en realistisk optimist. Det finns nu ett tryck från många länder för att hålla nere och förenkla, för att göra detta enklare. Det hänger också ihop med diskussionen om IRA som vi har haft gentemot USA, om subventioner och stöd. Det är inte den vägen vi går. Men då måste vi göra andra saker för att underlätta för våra företag. Det är egentligen många länder som är inne på den linjen.

Jag är som sagt realistisk optimist. Jag tror att det kommer att gå åt rätt håll, men frågan är om det kommer att bli så mycket som vi önskar. Det vet man aldrig. Men låt oss hoppas.

Gunilla Carlsson ställde en fråga om kapitalmarknadsunionen. Vi bevakar den väldigt noga. Vi har nu varit med i många diskussioner om det. De andra länderna ser på Sverige och åren vi har haft med en utvecklad kapitalmarknad som ett föredöme. Även Draghi nämnde Sverige i sin rapport om just det.

Jag tror att målbilden för alla är att det ska bli bättre och fler produkter. Vi vakar över den svenska kapitalmarknaden, men det finns ingen vilja från någon att krångla till det – tvärtom.

11 000 miljarder euro sover på bankkonton och i kontanter i Europa. Det är sjukt mycket pengar som skulle kunna göra nytta i innovationer och företag. Där ligger vi på hårt.

Svarade jag på din fråga, Gunilla?

Anf. 25 GUNILLA CARLSSON (S):

Jag önskar bara en kommentar om det här med konkurrenskraft. Jag lyfte fram den svenska modellen och partssamverkan. Hur ser ni på det?

Anf. 26 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Den lyfts alltid fram där det behövs. Jag menar att det finns stor kännedom bland de andra länderna om vår modell och att vi skyddar den starkt. På det här området kommer vi, när det gäller pensionsfonder och annat, att värna detta. När det behövs påpekar vi alltid att vi inte tänker ändra på det.

Anf. 27 ORDFÖRANDEN:

Vi konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går inte vidare till dagordningspunkt 6, eftersom den är struken, utan till dagordningspunkt 7, Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina.

Anf. 28 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Att dagordningspunkt 6 har strukits beror till stor del på att ordföranden Ursula von der Leyen har varit sjuk och att de därför inte har kommit så långt som de velat med den frågan.

När det gäller dagordningspunkten om Rysslands angrepp mot Ukraina kommer Serhij Martjenko att vara med på frukosten. Jag tror därför att diskussionen om stödet till Ukraina i mångt och mycket kommer att ske där och inte så mycket på den här dagordningspunkten.

Vi kommer väl helt enkelt att få en generell uppdatering om läget och stödet och hur det går med sanktionerna. Jag kan säga att en första utbetalning på 3 miljarder euro från EU:s G7-lån gjordes förra veckan.

I NB8, det vill säga de nordisk-baltiska staterna, driver vi tillsammans på för att sänka oljepristaket. Det är en fråga som vi har pratat om här också. Oljan är nämligen den absolut största finansieringskällan för den ryska krigskassan. Vi driver också på för sanktioner mot skuggflottan.

Det blir nog en vanlig diskussion men ändå med något nytt, eftersom det är dagen efter att USA har fått en ny president och eftersom Serhij Martjenko kommer att vara på plats.

Anf. 29 MATILDA ERNKRANS (S):

Ordförande! Utifrån hur den svenska ståndpunkten är formulerad har Socialdemokraterna egentligen drivit på för alla delar där. Det finns alltså fullt stöd för att göra så mycket vi kan för att bistå Ukraina ekonomiskt och fortsätta öka trycket på Ryssland genom mer sanktioner. Det gäller inte minst skuggflottan, där det behövs. Det kommer mer och mer information om att vi behöver komma åt den där skuggflottan. Vi behöver också hålla i efterlevnaden av de redan beslutade sanktionerna mot Ryssland. Det känns som att vi behöver öka takten där.

Det är även viktigt att jobba mer aktivt mot den ryska desinformationen. Och det finns fullt stöd för att jobba mer för att hitta och få loss mer immobiliserade ryska tillgångar.

Det finns som sagt fullt stöd. Vi har drivit på och tycker nog att regeringen kan göra ännu lite mer.

Jag vill ändå ställa en fråga. Vi har efterlyst att EU behöver ha en mer strategisk plan för att säkra stödet, inte minst i Ukraina men också i andra delar, i relation till det finansministern nämnde, nämligen att vi får en ny amerikansk administration.

Den nya amerikanska administrationen känns osäkrare när det gäller stödet till Ukraina men också annat, som handelspolitiken. Man lämnar också någon sorts regelbaserad ordning till förmån för den starkes rätt.

De tendenserna ser vi även i andra medlemsländer. Det verkar som att man där flyttar fram positionerna med regeringar som inte har stått upp lika starkt för stödet till Ukraina och som kanske lutar lite mer mot Ryssland.

Min fråga till finansministern är egentligen om hon som regeringsföreträdare kan säga någonting om det. Är det inte dags för EU att ha en mer strategisk plan för att hantera detta? Det är kanske extra viktigt när det gäller stödet till Ukraina.

Anf. 30 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Tack för frågan, Matilda!

Det blir oerhört>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<, intressant att få veta hur den amerikanska administrationen kommer att hantera Ukrainafrågan. Det är inte helt enkelt att förutse hur stödet kommer att se ut. Det gör också att EU-länderna och EU tillsammans måste vara beredda att göra mer, om det amerikanska stödet skulle svikta eller minska.

Jag tycker att vi hittills har haft en ganska tydlig strategisk inriktning. Vi har fått med alla 27 länderna. Ibland har det tagit lite tid, men vi har ändå lyckats tillsammans. Det behöver vi fortsätta att göra särskilt om det amerikanska stödet minskar. Jag delar alltså bilden där.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Låt mig också kort nämna något apropå detta med desinformation. Det togs ju fram en rapport av Torbjörn Becker och andra forskare. Den rapporten har fått otrolig spridning. Jag hade med den till IMF i oktober, och vi har skickat den till alla kollegor. Den har fått bra spridning. Jag har ju pratat med nämnden tidigare om att det är bra att vi hjälps åt. Rapporten har nämligen fått effekt. Särskilt när länder börjar svikta är det viktigt att kunna visa att sanktioner fungerar. Putins narrativ om Rysslands ekonomi stämmer inte.

Alla runt det här bordet förstår att Putin inte kommer att sluta kriga även om han har mindre pengar. Men modet hos de ukrainska soldaterna och stödet från andra länder riskerar ju att urholkas om man tror att sanktionerna inte fungerar. Men de fungerar alltså. Därför har det varit bra att vi och andra har tryckt på i den frågan, och det kommer vi att fortsätta med.

Anf. 31 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Nästa punkt är dagordningspunkt 8, Genomförande av ramen för ekonomisk styrning. Vi börjar med 8 a, Medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer: rådets rekommendationer.

Anf. 32 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Det har alltså äntligen blivit dags att besluta om de första så kallade medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna. Det är den största förändringen i det ramverk som vi har diskuterat här tidigare och som nu är på plats. Den ska innehålla en nettoutgiftsbana som länder ska följa under fyra eller sju år, beroende på om landet har begärt förlängning eller inte. Det beror lite på läget för landet.

Jag vet att Johanna Lybeck Lilja har berättat om detta då hon var här i nämnden i december. Då hade kommissionen granskat 21 länders planer och gjort en positiv bedömning av alla utom en, nämligen Nederländernas. Deras bana, menade kommissionen, uppfyllde inte kraven.

Vi ser att kommissionen har gjort ett bra jobb i detta. Vi håller med om slutsatserna och kan ställa oss bakom rekommendationerna. Vi är glada över att ramverket äntligen är up and running, att det finns på plats och att vi nu får börja följa det.

Jag vill uppmärksamma nämnden på en sak. Det går fort i hockey och politik, som ni vet. Frankrikes budget och Frankrikes plan har varit en utestående fråga och är det delvis ännu. Ni vet ungefär hur det har sett ut. Där har man en ny regering på plats som ska presentera en ny budget. På grund av detta kan det bli aktuellt att göra en mindre ändring i deras rekommendation. Det handlar om att de planerar ett något större underskott för 2025 än vad fallet var när de lämnade in planen.

Eftersom den ursprungliga planen ändå var mer ambitiös än regelverket kräver tänker nog de flesta – även vi och kommissionen – att en sådan förändring är förenlig med reglerna. Det hela kommer att bli klart i eftermiddag, men skulle det bli någon stor förändring där får vi återkomma. Men vi räknar alltså inte med någon större förändring, utan Sverige kan ställa sig bakom Frankrikes plan.

Anf. 33 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går då in på punkten 8 b, Rådets rekommendationer inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott.

Anf. 34 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Den här frågan var också uppe på förra Ekofin. Då presenterade kommissionen förslag på hur de länder som befinner sig i dessa underskottsförfaranden ska komma till rätta med sina underskott. Nu har förslagen diskuterats och behandlats på teknisk nivå. Vi ska besluta om sju av dem.

Rekommendationen till Ungern kommer upp på nästa månads Ekofin, alltså i februari. Det beror på att man precis har uppdaterat förslaget för att få ihop det med medelfristigaplanen.

Sverige har bara rösträtt när det gäller de länder som inte är med i eurosamarbetet. Det innebär alltså Polen och Rumänien. Där kan vi ställa oss bakom förslagen. Det är inga krångligheter. Sedan välkomnar vi förstås besluten även för euroländerna.

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går in på dagordningspunkt 9, Den europeiska planeringsterminen 2025 – Rapporten om förvarningsmekanismen 2025 och rekommendationen om den ekonomiska politiken för euroområdet.

Anf. 36 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

I mitten av december kom den andra delen av årets höstpaket inom terminen. Det innehöll bland annat den årliga förvarningsrapporten och rekommendationen för euroområdets ekonomiska politik. På mötet nu i veckan ska kommissionen presentera dessa delar. Vi förväntar oss ingen diskussion. Det brukar inte bli någon sådan, även om man aldrig ska säga aldrig. Detta är alltså en rapport från kommissionen till Ekofin.

Man kommer att göra en fördjupad granskning av bland annat Sverige. Det har varit fallet i många år, och det beror på att kommissionen tycker att Sverige har för hög privat skuldsättning. Sedan har de, precis som andra ekonomiska institutioner, ofta synpunkter på hur bostadsmarknaden fungerar.

Anf. 37 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går in på dagordningspunkt 10, Den ekonomiska återhämtningen i Europa – rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Anf. 38 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Den här gången är det tre länders uppdaterade planer som man ska besluta om: Grekland, Cypern och Spanien. I alla dessa tre fall handlar det om så kallade objektiva omständigheter, och ändringarna är ganska små. Därför kan regeringen ställa sig bakom besluten.

Anf. 39 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Vi har nu i många år hållit på med nya återhämtnings- och resiliensplaner. Även Sverige har ändrat några gånger.

Jag har två frågor. Den första är om det fortfarande är så att väldigt lite har betalats ut, så att EU:s budget alltså fortfarande ser bättre ut än den borde? Det handlar ju om budgeterade räntor som delvis har använts till Ukraina, har jag för mig.

Min andra fråga är: När kommer detta att avslutas? Kan man se någon bortre gräns för hur länge länder ska kunna hålla på och ändra sina planer, och när kommer den sista euron att betalas ut?

Anf. 40 CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Ordförande! Man reagerar ju på de otroligt stora stöd som det är frågan om. Det handlar om 20 procent av Greklands bnp 2019 respektive 13 procent av Spaniens bnp 2019. Det är enorma stöd. Samtidigt kommer Sverige att få ungefär 3 miljarder euro i stöd.

Jag undrar om det finns någon prognos när det gäller hur mycket detta har påverkat tillväxten i dessa euroländer om man jämför med medlemsstater som har fått mindre bidrag, som Sverige? Och hur ser det ut framöver för de länder som har fått dessa stora stöd – när stöden tas bort, kommer de då att på nytt hamna i de problem som fanns innan fonden skapades?

Anf. 41 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag håller med om mycket. Det handlar om en kort period, och det beslutades om mycket stora stöd. Inte bara revisionsrätten i EU behöver följa och utvärdera detta – de har mest den årliga granskningen – utan det kommer definitivt att behöva utvärderas på annat sätt också. Vi är fortfarande mitt uppe i både planer och utbetalningar, så det kanske är lite tidigt än. Men det handlar om stora resurser till många länder, och det kommer att vara svårt att följa upp och göra en exakt effektutvärdering av detta.

Det finns en tydlig plan när det gäller hur länge man kan dröja innan man skickar in sin plan och så vidare. Det är alltså inte en never ending story, men det är definitivt en long story.

Jag ska lämna över till Johanna Lybeck Lilja.

Anf. 42 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Det är ett omfattande arbete att granska planer och utbetalningar som vi ägnar ganska mycket tid åt. I dagsläget är det 47 procent av det som är allokerat som är utbetalt. Det är egentligen inte så konstigt, för innan man får en utbetalning måste man visa att man faktiskt har uppnått de målstolpar som man har satt upp för sin betalningsförfrågan. Det är en ganska omfattande process att visa detta för kommissionen, och sedan ska det behandlas i olika kommittéer. Men det handlar alltså om 47 procent.

Hela instrumentet gäller fram till utgången av 2026. Under den tid det gäller finns det ingen gräns för hur många gånger man kan revidera sin plan. Sedan är det en omständlig process, och man måste visa objektiva omständigheter och så vidare. Det betyder också att man måste ha lämnat in sin sista betalningsansökan i augusti 2026 för att kommissionen ska hinna utvärdera den och alla kommittéer ska hinna ta upp den. Sedan avslutas det hela per den sista december 2026.

Vad gäller tillväxtfrågan skulle jag säga att det inte finns något definitivt svar. Kommissionen har gjort en utvärdering där man visar en effekt på ländernas tillväxt. Precis som ledamoten påpekar är det stor spridning när det gäller hur mycket man har fått ut av coronafonden i förhållande till bnp. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Men detta tror jag inte att vi kommer att se förrän efteråt.

Det man kan hoppas på, givet att ländernas planer måste uppnå en del åtgärder vad gäller digital omställning och grön omställning, är att detta i sig kommer att leda till att ekonomiernas funktionssätt blir bättre och att vi når ett resultat genom detta.

§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Anf. 1 ORDFÖRANDEN

Anf. 2 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 3 CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf. 4 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 5 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 6 ORDFÖRANDEN

Anf. 7 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 8 ORDFÖRANDEN

Anf. 9 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 10 ORDFÖRANDEN

Anf. 11 ANNA LASSES (C)

Anf. 12 GUNILLA CARLSSON (S)

Anf. 13 CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf. 14 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 15 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 16 YUSUF AYDIN (KD)

Anf. 17 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 18 ORDFÖRANDEN

Anf. 19 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 20 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 21 GUNILLA CARLSSON (S)

Anf. 22 CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf. 23 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 24 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 25 GUNILLA CARLSSON (S)

Anf. 26 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 27 ORDFÖRANDEN

Anf. 28 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 29 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 30 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 31 ORDFÖRANDEN

Anf. 32 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 33 ORDFÖRANDEN

Anf. 34 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 35 ORDFÖRANDEN

Anf. 36 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 37 ORDFÖRANDEN

Anf. 38 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 39 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 40 CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf. 41 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 42 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 43 ORDFÖRANDEN

Anf. 44 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf. 45 ORDFÖRANDEN