1 § Miljö

Miljöminister Andreas Carlgren

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för miljö den 14 oktober 2010

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för miljö den 20 december 2010

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar sammanträdet öppnat och hälsar miljöministern med medarbetare välkomna.

Det finns två A-punkter som ligger på ministerns ansvar, punkterna 10 och 26, och de är öppna till kl. 14 i dag.

Vi börjar med återrapport från möte i rådet den 14 oktober.

Anf. 2 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Jag hänvisar till den rapport som ni har fått skriftligt.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Då kan vi lägga rapporten till handlingarna.

Vi går nu över till dagordningen inför rådsmötet. Miljö- och jordbruksutskottet har haft överläggning den 16 december, som det kommer att visa sig successivt när vi går igenom dagordningspunkterna.

Den första punkten är punkt 3 om utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon. Detta är en beslutspunkt. Det har alltså varit överläggning i utskottet, och där anmäldes inga avvikande meningar.

Anf. 4 JONAS SJÖSTEDT (V):

Herr ordförande! Jag har pratat med min ledamot i utskottet, och jag vet att man diskuterade en del runt det här och att det fanns en fråga som var något oklar. Den gällde möjligheten att tillgodoräkna sig extrautsläpp för miljöfordon efter år 2015. Andreas Carlgren lovade att återkomma till frågan här i nämnden, så jag ser fram emot svaret.

Anf. 5 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Jag ska bara bekräfta att vi har haft precis samma linje som parlamentet har haft, och det är att de 5 procenten av bilparken skulle kunna få en rabatt på grund av E85.

Anf. 6 JONAS SJÖSTEDT (V):

Gäller det på obegränsad tid? Är det en permanent lösning?

Anf. 7 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Det gäller under en övergångsperiod till och med 2015.

Anf. 8 ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar att det på punkt 3 finns stöd i nämnden för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 4 om biocidprodukter, också det en beslutspunkt. Där informerades utskottet den 16 december.

Anf. 9 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Som sagt informerade jag utskottet i går om detta. I korthet handlar det om ett nytt förslag till direktiv, som vi nu har varit med och förhandlat fram, till en förordning där vi har fått igenom en ökad skyddsnivå för både människor och miljö. Vi är som helhet mycket nöjda. Vi har också fått igenom flera av de svenska krav som driver det här mer i miljöriktning. Jag svarar gärna på eventuella frågor.

Anf. 10 JONAS SJÖSTEDT (V):

Herr ordförande! Jag har två frågor. Den första gäller den rättsliga grunden, om det är inre marknad eller om det är en miljöartikel i förordningen. Den andra gäller uppbyggnaden av möjligheter för olika geografiska bedömningar av olika preparat. Det finns ju helt olika behov av de här produkterna beroende på om man odlar i Grekland eller i Västerbotten till exempel. Har man tagit hänsyn till det? Blir det fritt fram över hela unionen eller kommer det att variera beroende på odlingsförutsättningar och klimat?

Anf. 11 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

När det gäller den första frågan är förordningen grundad på artikel 114 i fördraget, som handlar om inre marknaden.

När det gäller geografin handlar det inte om växtskydd utan om biocider över huvud taget, så det är inte bara geografiskt indelat.

Anf. 12 JONAS SJÖSTEDT (V):

Generellt tycker jag att Sveriges ståndpunkt bör vara att miljöartikeln bör användas i den här typen av direktiv och förordningar och inre marknadsartikeln så lite som möjligt, i och med att det ger oss en möjlighet att ha en mer progressiv nationell lagstiftning.

Anf. 13 ÅSA ROMSON (MP):

Som jag har förstått det inbegriper förordningen även kemikalier i produkter och varor. Det är väldigt positivt i så fall. Min fråga är hur man ställer sig till nanoteknik som används för att förändra de här produkterna. Jag undrar om det regleras eller inte, med tanke på att man i andra delar av lagstiftningsarbetet håller på med ett ganska omfattande arbete, framför allt när det gäller riskbedömningen.

Anf. 14 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

När det gäller den första frågan har vi möjligheten att nationellt fatta beslut om de biocider som används i Sverige grundat på den här förordningen. Det betyder också att vi har möjlighet att vidta åtgärder av miljöskäl.

Nanoprodukter omfattas inte i det här skedet. Där avvaktas kommissionens arbete. När kommissionen har blivit färdig med sitt förslag kommer det att finnas möjlighet att arbeta vidare med denna fråga.

Anf. 15 ÅSA ROMSON (MP):

Betyder det att det här inte blir färdigt nu och att man i så fall återkommer med kompletteringar av den nuvarande texten? Som jag har förstått det är det nästan i slutskedet som förslaget ska antas.

Anf. 16 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Detta blir färdigt nu, och det omfattar verksamma ämnen. Men det betyder också att om det är verksamma ämnen som är relaterade till nano är det något som man uttryckligen får komma tillbaka till. Det har tydligt sagts i det här beslutet.

Anf. 17 ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt under punkt 4.

Vi går vidare till punkt 5 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter. Det är en informationspunkt.

Anf. 18 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

I det här läget handlar det helt enkelt om en avrapportering om förhandlingsläget i rådet. Frågan kommer inte att bli föremål för någon omfattande behandling på rådet den här gången.

Anf. 19 JONAS SJÖSTEDT (V):

Det är dags att se över WEEE-direktivet. Det är väl helt rimligt att göra det.

Jag såg att det har gjorts en förändring av kategoriindelningen av de produkter som det omfattar, en minskning av antalet kategorier. Innebär det någon förändring av vilka produkter som omfattas?

Jag såg i noteringarna att det har varit en diskussion om medicinska produkter och att det fanns delade meningar mellan medlemsstaterna. Några medlemsstater vill ha in dem i direktivet. Jag antar att det är elektriska apparater som används i medicinska sammanhang. Jag undrar vad som är Sveriges position i frågan?

Anf. 20 ÅSA ROMSON (MP):

Jag vill bara höra med miljöministern hur prioriterad Sverige ser frågan om att jobba vidare med WEEE-direktivet, om man ser det som ett viktigt område. Eftersom det nu bara blir en rapport kan man ju trycka på lite om man vill det, eller så kan man luta sig tillbaka.

Anf. 21 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Det är nu en lägesrapport. Detta arbete kommer att pågå hela våren. Det är inte vi eller rådet som håller tillbaka behandlingen, utan det är just nu parlamentet. Det gör att de frågor som ni tar upp nu kommer vi att kunna återkomma till i det fortsatta arbetet. Jag tror att det också kommer att vara mer meningsfullt, därför att vi har nu inte tagit ställning för att utesluta några ämnen eller göra det här mer restriktivt än annars. Men det är ett ställningstagande som Sverige kommer att återkomma till.

Anf. 22 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 5.

Punkt 6 handlar om att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer. Det är en informationspunkt.

Anf. 23 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Jag var här och informerade den tidigare nämnden några veckor in i september inför det förra rådsmötet. Det är en fråga som egentligen inte har kommit längre än senast. Den handlar om hur EU ska utforma regelverket när det gäller några av GMO-frågorna. Bakgrunden är att ministerrådet gav en beställning till kommissionen hösten 2008. Övergripande har vi kunnat konstatera att kommissionen än så länge inte har kommit med de förslag som ministerrådet beställde den gången. För vårt ställningstagande till frågorna som helhet kommer det att vara avgörande också vilka förslag kommissionen har i övrigt. Därför är det än så länge bara fråga om att vänta och se. Det finns stora frågetecken när det gäller det förslag som kommissionen har lagt fram. Ett är om det är rättsligt förenligt med inre marknaden och WTO-reglerna. Det finns det olika uppfattningar om. Kommissionen anser att det är helt förenligt med både inre marknaden och WTO-reglerna. Rådets rättstjänst anser däremot att det är mycket tveksamt, och man är skeptisk. Diskussionen mellan kommissionen och rådets rättstjänst är inte utklarad.

Vi ser att det har varit svårt att komma överens i EU om behandlingen av GMO-produkter. Det har gjort att vi välkomnar alla försök att få en ordning som bidrar till större enighet. Vi kommer att pröva både möjligheter och problem med förslaget. Det finns några viktiga utgångspunkter. Det ska bedömas som en helhet med de andra förslag som kommissionen kommer med. Det är helt centralt att man säkerställer miljö och hälsa i riskbedömningar av GMO och att de bedömningarna vilar på vetenskaplig grund och görs från fall till fall. En förutsättning är också att lösningarna, samtidigt som de säkrar miljö och hälsa, är i överensstämmelse med WTO:s regelverk och den inre marknaden. Det är på de grunderna vi kommer att bedöma detta när förslaget vidareutvecklas och behandlas i samband med de andra förslagen.

Anf. 24 ÅSA ROMSON (MP):

Det är ju en informationspunkt på dagordningen så jag vill bara ställa en fråga.

På vilket sätt anser man i den svenska positionen att man tar hänsyn till försiktighetsprincipen? Att det vilar på vetenskaplig grund är ju bra. Det svåra är att veta vilken vetenskap som ger ett säkert svar och hur säker man kan vara på det. Till det kommer komplexiteten i att försiktighetsprincipen ibland har varit svår att använda när det gäller den inre marknaden och WTO. Såvitt jag vet har Sveriges position tidigare varit att försiktighetsprincipen är en viktig miljörättsprincip och att den ska gå att förena med handelsreglerna.

Anf. 25 JONAS SJÖSTEDT (V):

Jag tycker att kommissionens uppfattning att det inte strider mot den inre marknaden och WTO är ett framsteg. Det har inte alltid varit på det viset i den här frågan. Jag tycker Sveriges grundläggande ståndpunkt ska vara att man ska bejaka och utveckla kommissionens förslag på detta område och slå fast att medlemsländer har rätt att tacka nej till att odla genetiskt modifierade grödor och att man ska förstärka möjligheten att införa miljö- och folkhälsoskäl som grund för ett sådant beslut.

Det finns en märklighet i detta. Det som normalt är huvudargumentet, alltså hänsyn till biodiversitet, finns inte med i förslaget.

Jag får inte anmäla avvikande mening nu, så jag återkommer säkert till detta.

Anf. 26 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Jag håller med om att försiktighetsprincipen är mycket viktig. Lagstiftningen är ett uttryck för försiktighetsprincipen. Lagstiftningen bygger på förutsättningen att det krävs försiktighet och noggrannhet. Det gäller både kravet på vetenskaplighet och kravet på hälsa och miljö. Jag anser att det är tillgodosett. Jag är beredd att lyssna efter om förslaget behöver bli starkare i förening med miljö och hälsa och i överensstämmelse med inre marknaden, WTO-reglerna och vetenskapligheten.

Det förslag som kommissionen har lagt fram bedöms olika av olika medlemsländer. En grupp medlemsländer är mycket kritisk och övertygad om att detta strider mot inre marknaden och WTO-reglerna. Andra välkomnar det mer försiktigt. Några av dem sätter detta i samband med jordbruksstödet. Man kräver ökade jordbrukssubventioner för att kompensera sig för de ökade kostnader som man anser att detta medför. Det ser jag som ett problem. Det finns en stor osäkerhet om huruvida de länder som hittills har velat ha nationella förbud kommer att tycka att det här är tillräckligt. Ett av skälen till att de tvekar är, precis som du säger Jonas Sjöstedt, att man inte kan använda miljö som grund för att säga nej. Det har från kommissionens sida varit en förutsättning för att lägga fram förslaget. Man bedömer att det annars kommer i större konflikt med inre marknaden och WTO. Vi måste också ta hänsyn till att det för hela EU har varit negativt med handelskonflikten med Kanada, Australien och USA. Den har visserligen tonats ned, men det kommer att vara avgörande för fortsättningen att vi inte återupplivar konflikten eller slänger mer ved på brasan.

Anf. 27 PYRY NIEMI (S):

Tack, ministern, för en bra föredragning! Jag instämmer i det som Åsa Romson och Jonas Sjöstedt sade. Det gäller att gå fram försiktigt och ha en saklig grund för alla bedömningar.

Kan ministern beskriva konfliktytan? Du nämnde den generellt. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Kan du precisera kampen mellan rådet och kommissionen?

Anf. 28 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Jag bedömer att det handlar om att detta är en politiskt eldfängd fråga i många länder. GMO-frågan spelar en stor roll i den miljöpolitiska debatten och kanske en del andra debatter som har med hälsa och säkerhet att göra. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Man har aldrig tyckt att det var förenligt med de ländernas principer att underordna sig det som skulle kunna vara krav enligt den inre marknaden. Omröstningarna och avgörandena blir därför ofta kontroversiella i rådet. I praktiken är det först om det finns en mycket stark majoritet som man kan ändra besluten om utsäde i de fall detta kommer till ministerrådet. Därför blir det gång på gång politisk oklarhet. Det blir beslut från fall till fall. Ingen tjänar på den ordning som i dag råder i EU.

Man ska dock vara medveten om att ingen verkar vilja riva upp GMO-lagstiftningen inom EU. Det finns en bred uppslutning bakom att bygga på den lagstiftning som finns i dag. Alla tror att det skulle bli ännu större stridigheter och ännu svårare att komma överens om man rev upp den lagstiftningen. Det gör att alla förändringar som diskuteras förutsätts ske inom ramen för nuvarande regelverk.

Något som helt förenar EU är att man vill undvika att skapa nya konflikter och handelskonflikter med omvärlden, inte minst USA. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Det är något av bakgrunden.

Det är också av betydelse hur man positionerar sig inför avgörandet om EU:s framtida jordbrukspolitik. Man ska inte underskatta att en del viktiga jordbruksländer gärna vill positionera sig så att man kan använda detta som ytterligare en bricka i förhandlingsspelet. Därför tror jag att det är viktigt hur Sverige stegvis tar sig fram, att vi bedömer helheten när den ligger på bordet och, som här sagts, ser till att det finns sakliga bedömningar som grund för hur vi går vidare.

Anf. 29 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 6 och går vidare till punkt 8 om hållbar materialförvaltning samt hållbar produktion och konsumtion. Det är en beslutspunkt. Det har varit överläggning.

Anf. 30 MARGARETA SANDSTEDT (SD):

Herr ordförande! Vi har tittat på rådsslutsatserna och reagerat på att de är svåra att greppa. De är löst hållna samtidigt som man är väldigt precis och detaljerad på vissa punkter.

Jag vill få frihet att ge exempel på vad jag menar.

I preambelns skrivelse om skiftet mot en mer resurseffektiv ekonomi står det: Skiftet kommer att leda till en förbättrad miljö inom och utom Europa och hälsa och livskvalitet för övrigt.

Hur diffus får man vara? Under punkt 5 står det att den bygger vidare på skiftet och visioner om resurseffektivitet. Man kommer fram till att det kommer att behövas mycket omfattande och bred forskning. Det känns inte realistiskt med en så snäv tidsram som 2020. Det är lite för kort tid för att man ska kunna påverka konsumtionsmönster och företagsmodeller. Man har haft en stor vision och har väldigt bråttom. Vi menar att sådant här kan ta tid och bli dyrt. Det kommer att pumpas in mycket pengar till styrda projekt som vi inte vet om de kommer att fungera.

Vi anser att det är bättre att låta forskarna själva bestämma vad forskningspengarna ska gå till.

Det var de diffusa delarna. Jag ska också ge exempel på en detaljerad punkt, nämligen 12 a. Där vill man plötsligt gå in och titta på detaljerad produktdesign. Man talar om vilka krav man ska lägga fram inför kommande lagstiftning. Man ska införa hållbarhetskrav och miniminivåer för energi, vatten och materialeffektivitet. Så fortsätter det i rådsslutsatserna.

Sammanfattningsvis, herr ordförande, vill vi anmäla avvikande mening utifrån att rådsslutsatserna är så allmänt hållna och för breda. Detta ska leda till en policy på nationell nivå och på EU-nivå och för kommissionens arbete och lagförslag. Det ställer vi oss inte bakom.

Anf. 31 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Jag noterar att det har anmälts avvikande mening.

Anf. 32 JONAS SJÖSTEDT (V):

Jag vill uttala mitt stöd för regeringens ståndpunkt. Det här är ju inte ett lagstiftningsförslag utan ett inspel i en debatt. Det är principiellt oerhört viktigt om man ska komma åt långsiktigt resursslöseri och miljöpåverkan. Go for it!

Anf. 33 ÅSA ROMSON (MP):

Jag har samma hållning och sade i miljöutskottet i går att det är en viktig strategi från kommissionen. Jag skulle gärna se att det gick lite snabbare till konkretisering. Det är självklart väldigt övergripande på den här nivån. Jag ser fram mot ett konkretiserat arbete både i EU och i Sverige på det här området.

Anf. 34 PYRY NIEMI (S):

Jag instämmer i regeringens strategi och håller med både Miljöpartiet och Vänstern i den här frågan.

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Vi har avvikande mening från Sverigedemokraterna som Margareta Sandstedt har redovisat. Jag sammanfattar den så här: Det är dels för diffus text dels, i andra stycken, för detaljerad text. Ansvaret för forskningspengarnas fördelning bör ligga på forskarna. Till den avvikande meningen hör också att mer bör utföras på nationell nivå än på EU-nivå.

I övrigt har vi stöd för regeringens hållning i denna fråga. Det finns alltså majoritet för regeringens ställningstagande.

Vi går vidare till punkt 9, att förbättra de miljöpolitiska instrumenten. Det är en beslutsfråga. Det har varit överläggning i utskottet. Då noterades inga avvikande meningar.

Jag ställer samma fråga och får samma respons här i dag, att det är andra som får ha synpunkter på detta.

Anf. 36 MARGARETA SANDSTEDT (SD):

Vi har tittat på detta, och vi ser brister i rådets krav på kommissionen när det gäller framtagande av program i punkt 4.

Om jag sammanfattar punkt 4 innebär den att man redan 2012 ska börja ta fram medel för att stimulera utvecklingen av och skiftet mot grön ekonomi, detta utifrån en analys av ett miljöpolitiskt program som inte ens är klart. Det är det som är bristen.

Trots det ligger detta sjätte EAP till grund för det sjunde EAP, det som vi sedan ska besluta om, såvitt jag har förstått.

Jag går vidare till punkt 2 där det står att rådet understryker behovet av att förbättra effektiviteten i miljöpolitiken. Har man över huvud taget begrundat hur denna genomgripande effektiviteten kommer att slå mot EU:s konkurrenskraft?

Jag ska ta ett exempel. Om man har stenhårda miljökrav på fiskare eller bönder leder det till minskad produktion och därmed till en snedvriden konkurrens.

Vi anser att det borde vara viktigare med lite sans och balans. Vi vet inte heller hur detta fall kommer att utvecklas i längden.

När det gäller punkt 3 vill rådet pressa på kommissionen att göra en utvärdering av ett miljöprogram som inte hinner avslutas. Vi anser att en utvärdering måste få ta tid att göra om det ska bli en bra utvärdering. Man ska förvisso inte förhala en utvärdering. Det är inte det vi menar. Men dessa krav känns inte riktigt rimliga, som det nu ser ut.

I punkt 7 och framåt beskrivs ett omfattande arbete med olika typer av mätinstrument, analysverktyg och samordning. Av de data som man får fram borde detta innebära betydande kostnader inom administrationen. Det blir dyrt.

I till exempel punkt 11 kommer man fram till att kommissionen ska ta fram riktlinjer för en implementeringsplan för att strömlinjeforma implementeringen av informationssystemet.

Där ser vi hur det kan skilja mycket i fråga om detaljering. Sedan blir det väldigt luddigt och övergripande, precis som under den förra punkten.

Vi vill anmäla avvikande mening under denna punkt, punkt 8. Den lyder: Vi invänder mot att rådsslutsatserna behandlar sjunde miljöhandlingsprogrammet innan det sjätte är klart.

Nästa invändning som vi har är att vi inte anser att planering och vikt av samstämmighet tillför tillräckligt mycket värde för att motivera den ökade administrationen och de ökade kostnader som det innebär.

Anf. 37 JONAS SJÖSTEDT (V):

Jag har en fullständigt motsatt uppfattning i denna fråga. Jag tycker att huvudproblemet med EU:s miljöpolitik är att man tappar tempo om man jämför med hur det var för några år sedan. Både på grund av rådets sammansättning och på grund av EU-parlamentets sammansättning är det ofta kommissionen som nästan är pådrivare i dag. Det är helt ombytta roller jämfört med hur det var för till exempel 15 år sedan. Det ser jag mer som huvudproblemet här.

Jag skulle i stället vilja fråga det motsatta: Är Sverige berett att verka för att man sätter i gång ett sjunde program på miljöområdet och inte låter det stoppas upp av att man inte har utvärderat det sjätte? Jag skulle vara beredd att anmäla avvikande mening åt andra hållet, om Sverige inte är berett att driva på arbetet med det sjunde programmet.

Anf. 38 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Först ska jag konstatera att rådsslutsatserna betyder att man, som det heter på EU-språk, inbjuder kommissionen att presentera en utvärdering och en bedömning redan 2011. Man förutsätter alltså att den ska göras innan man ska anta programmet.

Jämfört med hur det var när jag redogjorde för detta i utskottet finns det numera ett samfällt stöd bland alla medlemsländer för att man ska inleda arbetet med det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Såvitt jag förstår är det numera bara kommissionen som är skeptisk eller återhållande på den punkten.

Jag håller med om att detta arbete ska påbörjas så fort som möjligt. Vi driver på detta arbete, och vi har tagit den rollen. Jag håller i och för sig också med om att det inte ska vara, som Margareta Sandstedt sade, stenhårda krav på företag utan att det hela tiden ska vara sakligt motiverade krav på företagen. Men jag anser att detta leder fram till det.

Anf. 39 ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar genom att säga att det finns avvikande mening från Sverigedemokraterna – de tre fyra satser som Margareta Sandstedt avslutade sitt inlägg med. I övrigt finns det majoritet för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Punkt 10 gäller konventionen om biologisk mångfald. Det är en beslutspunkt. Där var det överläggning, och det finns avvikande mening från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag kan läsa upp den här så kanske vi förenklar hanteringen. Den lyder:

Vi, det vill säga Miljöpartiets och Vänsterpartiets ledamöter, anser att den svenska regeringen ska lyfta behovet av så kallade snabbstartsmedel för restaurering av hotade ekosystem i syd samt att dessa medel ska vara additionella.

Anf. 40 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Jag redogjorde för ärendet i utskottet och behöver inte tillägga något. Jag har inte heller någon synpunkt på att man framför avvikande mening. Men jag vill tillägga att den svenska regeringen mycket bestämt hävdar att de medel som vi satsar är additionella. Vi hävdar också att dessa medel finns tillgängliga redan från och med i år. Vi tycker alltså att vi uppfyller behovet av en snabb start.

Anf. 41 ORDFÖRANDEN:

Det finns, som jag sade, avvikande mening från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I övrigt finns det majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Man kan kortfattat säga att punkt 11 handlar om Cancún. Det är en diskussionspunkt. Vi försöker hålla en fokuserad diskussion i denna fråga.

Anf. 42 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

På denna punkt kommer det att bli en diskussion. Det kommer inte att antas några rådsslutsatser. Det presenteras möjligen ordförandeslutsatser.

Vi kommer kort och gott att konstatera att Cancúnöverenskommelsen innebar ett framsteg men att vi fortfarande inte har gjort tillräckligt för klimatet.

Vi kommer också att peka på hur viktigt det är att gå vidare med frågorna om EU:s egen ambitionsnivå. Samtidigt kommer vi att peka på möjligheter att ta vara på i de internationella förhandlingarna när både Kina och USA nu ändå har närmat sig varandra. Det finns förhoppningsvis möjligheter att lösa frågor nästa år som tidigare har varit mycket svåra att lösa. Vi kommer också att fortsätta att framhålla vikten av att EU spelar den brobyggande rollen mellan u-länder och i-länder, vilket vi verkade för vid detta möte.

Anf. 43 ÅSA ROMSON (MP):

Jag vill bara säga att jag delar uppfattningen att det vore bra om EU tog en diskussion i den riktning som miljöministern här redogör för, att man flyttar fram sina positioner. Jag tror inte att man kan ha kvar samma position inför Bonnmötet eller Durbanmötet. Det är bra att ni påbörjar den diskussionen och börjar få in dessa tankar och idéer. Jag hoppas att miljöministern håller ordet där och inspirerar de andra ministrarna lite grann eftersom denna position behöver flyttas framåt även i fråga om ambitionsnivån.

Anf. 44 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Punkt 12 är övriga frågor, och det är informationsfrågor.

Har miljöministern något att ta upp där?

Anf. 45 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Nej, vi har ingenting särskilt att ta upp.

Anf. 46 ÅSA ROMSON (MP):

När det gäller den första punkten, 12 a, som bland annat handlar om hållbarhetskriterierna för biodrivmedel, undrar jag om miljöministern har fått ytterligare information om det kommer att meddelas något generellt EU-godkännande för en utomeuropeisk import av sådana bränslen. Det är ganska intressant för svenskt vidkommande. Det framgick inte av de papper som vi har fått.

Anf. 47 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

I bägge fallen handlar det om att kommissionen har kommit med meddelanden. När det gäller frågan om genomförandet av EU:s hållbarhetssystem är det helt enkelt ett förtydligande genom meddelandet. Det är i sig inte bindande. Den frågan hanteras nu vidare av Näringsdepartementet.

När det gäller det andra området som detta handlar om, det vill säga frivilliga system och standardvärden för EU:s hållbarhetssystem för biodrivmedel och biovätskor, är det ett frivilligt certifieringssystem som finns med i behandlingen. I bägge fallen handlar det om information från kommissionen. Det är alltså inte frågor som ska avgöras nu.

Anf. 48 ORDFÖRANDEN:

Jag har en fråga om punkt 11 c om planer för kärntekniska anläggningar i EU:s grannskap, Kaliningrad och Vitryssland. Vet statsrådet vad detta handlar om?

Anf. 49 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Det handlar om att Litauen vid ett flertal tillfällen har tagit upp det ryska kärnkraftsbygget i Kaliningrad. Rent allmänt har vi också sett att Litauen har ett likartat problem med Vitryssland. I bägge fallen delar vi uppfattningen att Litauen har fått för lite information och stöder deras krav på att det ska ges mer fullgod information om dessa byggen.

Anf. 50 ORDFÖRANDEN:

Vad gör man åt det?

Anf. 51 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Det som vi nu gör är att trycka på inom EU så att man ska använda EU:s kraft för att få fram den informationen. Vi anser också att det är en mer grundläggande fråga som handlar om att säkerställa att de stater som är grannar till EU hela tiden tillhandahåller god information i fråga om för oss så oerhört viktiga säkerhetsfrågor.

Anf. 52 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under övriga frågor.

Har statsrådet något övrigt att tillägga?

Anf. 53 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Nej, jag har framfört det jag ska.

Anf. 54 ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi miljöministern och hans medarbetare för i dag och önskar en god jul och ett gott nytt år.

Anf. 55 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C):

Då önskar också jag nämnden en god jul och ett gott nytt år.

Jag tackar er för ett gott samarbete denna första gång, och vi ser fram mot fortsättningen nästa gång.

Innehållsförteckning

1 § Miljö 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 4 JONAS SJÖSTEDT (V) 1

Anf. 5 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 1

Anf. 6 JONAS SJÖSTEDT (V) 2

Anf. 7 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 2

Anf. 8 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 9 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 2

Anf. 10 JONAS SJÖSTEDT (V) 2

Anf. 11 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 2

Anf. 12 JONAS SJÖSTEDT (V) 2

Anf. 13 ÅSA ROMSON (MP) 2

Anf. 14 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 3

Anf. 15 ÅSA ROMSON (MP) 3

Anf. 16 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 3

Anf. 17 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 18 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 3

Anf. 19 JONAS SJÖSTEDT (V) 3

Anf. 20 ÅSA ROMSON (MP) 3

Anf. 21 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 4

Anf. 22 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 23 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 4

Anf. 24 ÅSA ROMSON (MP) 4

Anf. 25 JONAS SJÖSTEDT (V) 5

Anf. 26 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 5

Anf. 27 PYRY NIEMI (S) 5

Anf. 28 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 6

Anf. 29 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 30 MARGARETA SANDSTEDT (SD) 6

Anf. 31 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 7

Anf. 32 JONAS SJÖSTEDT (V) 7

Anf. 33 ÅSA ROMSON (MP) 7

Anf. 34 PYRY NIEMI (S) 7

Anf. 35 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 36 MARGARETA SANDSTEDT (SD) 8

Anf. 37 JONAS SJÖSTEDT (V) 8

Anf. 38 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 9

Anf. 39 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 40 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 9

Anf. 41 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 42 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 10

Anf. 43 ÅSA ROMSON (MP) 10

Anf. 44 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 45 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 10

Anf. 46 ÅSA ROMSON (MP) 10

Anf. 47 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 10

Anf. 48 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 49 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 11

Anf. 50 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 51 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 11

Anf. 52 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 53 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 11

Anf. 54 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 55 Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C) 11

Fredagen den 17 december 2010

EU-nämndens uppteckningar