Fredagen den 17 december 2004

EU-nämndens uppteckningar 2004/05:17

1 §  Miljö

Kanslirådet Patrick Rabe

Återrapport från ministerrådsmöte den 14 oktober 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 20 december 2004

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar kanslirådet Patrick Rabe med medarbetare välkomna.

Vi börjar som vanligt med en återrapport från tidigare ministerrådsmöte. Finns det något speciellt att säga om det?

Anf.  2  Kanslirådet PATRICK RABE:

Ja, det gör det. Vid rådsmötet antog miljöministrarna två politiska överenskommelser.

Den ena gällde avfall från utvinningsindustrin. Gruvavfallsdirektivet är en stor framgång, tycker vi, så vi välkomnade det.

Den andra gällde en förordning om minskade utsläpp av florerade växthusgaser och ett direktiv om minskade utsläpp från mobila luftkonditioneringssystem.

Det fanns flera utestående frågor som också diskuterades här i nämnden före mötet. Under diskussionen blev det klart att det inte fanns tillräckligt stöd för de synpunkter som vi ville föra fram. Det fanns en kvalificerad majoritet för den delade rättsliga grunden. Då ansåg vi inte att det var möjligt att rösta för frågan utan lade ned vår röst. Vi ansåg inte att de länder som vill ha strängare regler skulle ha möjlighet att ha dessa regler kvar.

Ministrarna antog också ett antal rådsslutsatser om översvämning, om klimat, om miljöeffektiva innovationer inom Lissabonstrategin och slutligen en strategi för stadsmiljö.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner rapporten och går in på kommande ministerrådsmöte.

Den första punkten är A-punktslistan. Om det finns någon sådan brukar vi ta den sist. Men vi går nu direkt in på punkt 3, Tillämpning av Århuskonventionen.

Anf.  4  Kanslirådet PATRICK RABE:

Det är två saker som kommer att tas upp, dels en förordning, dels ett beslut om EG:s ratificering. Förordningen är en förutsättning för att EG sedan ska kunna ratificera konventionen. Det är en stor prioritering för Sverige att EG ska bli part i konventionen. Därför är förordningen viktig.

I förordningen är det främst två frågor som diskuteras. Det gäller dels bestämmelserna om tillgång till miljöinformation, dels förhållandet till den existerande öppenhetsförordningen.

Sverige verkar för att det ska finnas en överensstämmelse mellan den existerande öppenhetsförordningen och bestämmelserna i förordningen, men att det helst också ska vara generösare tillgång till miljöinformation i förordningen än vad som gäller i den existerande öppenhetsförordningen.

Den andra frågan gäller under vilka förutsättningar miljöorganisationer ska kunna föra talan inför EG-domstolen. Vi vill verka för regler som är rimliga på gemenskapsnivå, inte alltför godtyckliga, och samtidigt i någon sorts harmoni med medlemsstaternas regler.

Jag ska bara säga något kort om beslutet om EG:s ratificering av Århuskonventionen. Det finns i princip en överenskommelse om beslutet, och vi är nöjda med beslutet. Det finns en reservation som EG kommer att lämna när man ratificerar konventionen som går ut på att tillfredsställa Sveriges situation, eftersom vi med vår tryckfrihetsförordning inte medger oberoende prövning av statsråds och regerings beslut angående begäran om att få ta del av handlingar.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt gäller batterier och ackumulatorer.

Anf.  6  Kanslirådet PATRICK RABE:

Det kommer antagligen att bli den diskussion som blir svårast under ministerrådet på måndag. Det här är ett direktiv som skapar en ram för insamling och återvinning av förbrukade batterier och ackumulatorer och syftar till att säkerställa en väl fungerande inre marknad för dessa produkter.

Vi är positiva till direktivförslaget i stort eftersom alla batterier omfattas av förslaget, vilket är en skillnad mot gällande regler. Ambitionen är att höja nivån för insamling och återvinning av batterier.

Men det finns tre frågor kvar till själva rådsmötet.

Den första är frågan om ett kadmiumförbud. Ordföranden har kommit med ett kompromissförslag kring kadmiumförbudet som innebär att det blir ett undantag för batterier i handverktyg. Kompromissen innebär också att en övergångsklausul uppmanar kommissionen att se över detta inom fyra år.

Sverige och andra medlemsländer har i stället drivit att ett kadmiumförbud ska införas med en övergångsperiod för handverktygen. Det är inte klart var det kommer att landa. Att helt undanta handverktygen är självfallet långt ifrån vad vi strävade efter. Men samtidigt kommer direktivet att innebära en förbättring jämfört med nu gällande regler.

Den andra utestående frågan gäller insamlingsmålen. Kommissionen har föreslagit ett insamlingsmål på 40 % efter fyra år, vilket många länder med dåligt utbyggda insamlingsmetoder har svårt att acceptera.

Samtidigt som vi vill verka för att målet ska vara så högt som möjligt kan vi tänka oss att vara flexibla på den här punkten. Diskussionerna rör sig nu runt 50–60 % efter tio år, vilket vi har välkomnat.

Den tredje utestående frågan gäller återvinning och bortskaffande som kan vara lite mer knepig. Sverige har ett särskilt intresse att få gehör för en skrivning som gör det möjligt att slutligt bortskaffa tungmetaller i batterier. Det är viktigt för oss att direktivets utformning inte förhindrar sådan slutlig utfasning av tungmetaller.

Som jag sade blir detta antagligen den svåraste frågan på måndag. Kommissionen kommer att få en nyckelroll här eftersom de har insett att direktivet riskerar att bli väldigt svagt.

Vi kommer att verka för ett så brett kadmiumförbud som möjligt. Samtidigt vill vi ha flexibilitet att kunna acceptera ett direktiv som också utan detta kadmiumförbud innebär en förbättring jämfört med nu gällande direktiv.

Anf.  7  LENNART FREMLING (fp):

Det är för oss väldigt svårt att härifrån bedöma vad som är rätt förhandlingssits gentemot övriga länder, så att man inte tappar alltihop om man går för hårt fram. Vi kan stödja regeringens ståndpunkt. Men vi tycker att man skulle kunna nöja sig med en kortare övergångstid än fyra år när det gäller kadmium i handverktyg. Jag förstår att regeringen är beredd att verka för det om det verkar taktiskt riktigt gentemot övriga länder, så att man inte tappar hela stycket när man vill göra det bättre.

Det vore bra att få en kommentar till möjligheterna att korta ned den fyraåriga övergångstiden.

Anf.  8  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Det står i texten att kommissionens första förslag innebar höga krav på insamlingsmål, återvinning och övervakning av avfallsströmmar. Detta med avfallsströmmar tycker jag är väldigt viktigt. Kommer det fortsatt att finnas med en övergång av avfallsströmmarna i direktivförslaget?

När det gäller insamlingsmål är det klart att länderna inom EU skiljer sig väldigt mycket åt. De nya länderna som har kommit in kanske inte har börjat med batteriinsamling. Men ett mål på 60 % på tio år är ju inte så jättehögt utifrån svenska mått. Hur är bedömningen? Tycker ni att 60 % är ett realistiskt insamlingsmål?

Naturligtvis hade vi gärna sett att man också kunde selektera och avskilja tungmetallerna från batterierna så att de omhändertas på ett bra sätt.

Vi tror också att er linje är ganska bra. Det är väl kanske, som Lennart Fremling säger, svårt för oss här att veta hur positionen är rent förhandlingsmässigt. Men jag hoppas att ni verkligen kan sätta in lite krut när det gäller kadmiumförbudet.

Anf.  9  Kanslirådet PATRICK RABE:

Om jag får säga något om taktiken finns det tyvärr en grupp länder som är starka motståndare till ett kadmiumförbud över huvud taget. Det finns en annan grupp länder som har väldigt svårt med insamlingsmål. Mellan dessa länder blir det svårt att finna en kompromiss som kan få majoritet.

Vi vill självfallet driva ett så starkt kadmiumförbud som möjligt. Huruvida det blir med en övergångstid på sju år eller mer eller mindre är svårt att sia om.

Vad gäller detta med att avskilja tungmetallerna har vi velat försäkra oss om att vi kan behålla de ekonomiska instrument vi har vad gäller kadmium, och det kommer också att kunna ske. På det viset kommer vi att ha en särskild ordning för tungmetaller.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går nu över till punkt 5, REACH.

Anf.  11  Kanslirådet PATRICK RABE:

Det här är en riktlinjedebatt. Det kommer att bli en diskussion mellan ministrarna. Ordföranden har lyft fram tre frågor som grund för debatten.

Den första av dem gäller konsekvenserna av REACH. Ordföranden och Nederländerna har ordnat ett seminarium i Haag som har gått igenom en del konsekvensanalyser. Vi välkomnar slutsatserna från seminariet som bland annat går ut på att underlätta för små och medelstora företag.

Men vi vill gärna se ytterligare analyser av fördelarna med REACH. Vi vill gärna se diskussioner som lyfter fram vinsterna för miljö och hälsa i samma utsträckning som kostnaderna för industrin. Vi vill också gärna peka på fördelarna för industrin, särskilt för industrier som är professionella användare av kemikalier.

Den andra frågan som ordföranden vill diskutera rör prioriteringar i registreringen. Man baserar sig på ett förslag från kommissionen som baseras på hur stora volymer som används. Vi har tidigare framfört att det finns skäl att prioritera inte bara de ämnen som är mycket eller mindre farliga för människors hälsa utan också de värsta miljöfarliga ämnena.

Här finns också en diskussion om att registrera på grundval av risk- och exponeringsdata. Vi vill framhålla att det är svårt, om inte omöjligt, att göra en sådan prioritering i dag, eftersom det är just den typen av data som saknas och som REACH handlar om att försöka få fram på sikt.

När det gäller den tredje frågan kommer Sverige att vara så kallad huvudtalare i diskussionen, det vill säga att vi har anmält att vi vill tala på den punkten. Den gäller krav för registrering eller anmälan av ämnen som förekommer i varor. Regeringen anser att det är viktigt att förstärka och förtydliga dessa krav i Reach. Vi har erfarenheter av till exempel mjukgörare i plastleksaker för barn. Därför tycker vi att det är viktigt att hantera risker med kemikalier i varor. Vi har därför föreslagit förbättringar och utökningar av de krav som finns i kommissionens förslag, och vi har lämnat preliminära förslag om hur information om vissa kemikalier i varor bör lämnas genom hela produkthanteringskedjan.

Självfallet är det viktigt att förslagen utformas på ett sätt som gör det hanterbart för företag.

Anf.  12  GUSTAV FRIDOLIN (mp):

Vi välkomnar att diskussionen förs på miljörådet. Vi tycker egentligen att hela frågan borde flyttas tillbaka dit. Vi välkomnar också att den svenska positionen, som vi tidigare tagit upp vid något tillfälle i EU-nämnden, gör tydligt att man också ska se på fördelarna när man gör konsekvensanalyserna, vilket uppenbarligen de som tidigare sysslat med konsekvensanalyser på området haft lätt att missa.

Jag har några frågor som jag skulle vilja ställa.

I frågan om registrering av varor som tillverkas med volymer under tio ton delar jag Miljödepartementets bedömning. Jag tycker att det verkar vara en bra linje och hoppas att Sverige kan driva den hårt.

Men jag tycker inte att vi från svensk sida ska begränsa oss i riktlinjediskussionen till enbart de frågeställningar som ordförandeskapet lyfter fram utan också lyfta fram frågor som vi i tidigare sammanhang har talat om och pekat på vikten av. Det handlar om substitutionsprincipen, om djurförsöksfrågor, som vi har haft uppe här i EU-nämnden vid ett flertal tillfällen, om tillstånden för särskilt farliga ämnen, som Sverige tidigare velat ska vara tidsbegränsade, och så vidare. Jag tycker att dessa frågor måste lyftas fram när miljörådet nu får möjlighet att hantera dem igen.

Anf.  13  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Vi välkomnar också att de här frågorna kommer upp på miljörådet. Vi tycker som Gustav Fridolin och har också arbetat för att de ska ligga på miljörådet. Tyvärr har de i stället legat på konkurrensrådet.

Jag har en konkret fråga som gäller registrering eller anmälan av ämnen i varor. Det står i texten att ämnen som betraktas som farliga eller om det är sannolikt att ämnena kan vara farliga ska anmälas till EU:s kemikaliemyndighet. Men dessa krav ska först börja gälla elva år efter ikraftträdandet av REACH. Vi vet ju inte när REACH blir klart och när det träder i kraft. För mig känns det som en väldigt lång tidsperiod. Är detta något som ni driver? Jag kan förstå att det finns krafter som bromsar förslaget hela tiden, och det kanske är samma krafter som inte vill att vi ska införa förbud mot kadmium i batterier. Det är olyckligt. Men bör inte Sverige driva att tillstånden ska gälla i mindre än elva år?

Anf.  14  LARS LINDBLAD (m):

När det gäller REACH har vi grundsynen att det är mycket bra att man uppnår en gemensam kemikaliepolitik ur miljösynpunkt men också ur konkurrenssynpunkt. Det finns en hel del frågor kvar att penetrera, men vi får väl återkomma med mer detaljerade synpunkter framöver.

En generell synpunkt på det som ska upp på rådet är att det är viktigt att Sverige betonar vikten av att hålla en balans. Det gäller att ta hänsyn till den globala konkurrensen, det vill säga att systemet inte får bli för krångligt eller för kostnadsdrivande rent administrativt. Samtidigt är den alternativa kostnadsanalysen som bland annat Sverige står för viktig att hävda, det vill säga att det finns en alternativ kostnad om man inte gör något åt de här kemikalierna. Det är viktigt att denna balans finns.

När det gäller registreringsfrågan tycker jag att Sverige från kostnadseffektivitetssynpunkt men också av djurförsöksetiska hänsyn borde lägga energi på att stödja Storbritannien i frågan om ett ämne – en registrering. Det finns en hel del tekniska problem liknande patenträtten som finns kvar att lösa, men jag tror att de ska kunna överbryggas. Jag anser att Sverige borde lyfta fram detta i diskussionen, vilket jag inte hörde fanns med i redovisningen.

Anf.  15  Kanslirådet PATRICK RABE:

Jag kanske kan börja bakifrån med den sista frågan kring registrering. Den stöder vi helt klart. Det är positivt med en registrering på det viset.

Frågorna om balans- och konkurrenshänseenden knyter väl an till frågan om vilken rådsformation som behandlar de här frågorna, och den svenska regeringen stöder att frågan tas upp i både konkurrenskraftsrådet och miljörådet. Vi eftersträvar just en sådan balans.

Vad gäller tidsperioderna tycker vi också att elva år är en väldigt lång tid. Men jag tror inte att diskussionerna har kommit så långt att man diskuterar detaljerna ännu. Vi kommer att återkomma till detta.

Den första frågan som restes handlade om att också lyfta fram andra frågor. Ordföranden vill fokusera diskussionerna för att kunna kom fram till lite slutsatser i varje steg i processen. Vi stöder att ordförandelandet i ett EU med 25 medlemsländer försöker styra upp diskussionen något. De har presenterat tre frågor som vi alla tycker är intressanta och bra. Luxemburg har aviserat att man kommer att hålla uppe samma ambitionsnivå vad gäller arbetstakten i REACH.

Vi kommer säkerligen att få tillfälle att återkomma till dessa andra frågor.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Nästa punkt handlar om genmodifierad raps.

Anf.  17  Kanslirådet PATRICK RABE:

På miljörådsmötet kommer ett godkännande av en genetiskt modifierad raps att behandlas. En ansökan har lämnats till den nederländska myndigheten om import och bearbetning för foderändamål. Däremot omfattas inte odling eller användning som livsmedel.

Såväl den nederländska myndigheten som den europeiska livsmedelsmyndigheten och Statens jordbruksverk kommer i sina yttranden fram till att GMO-rapsen inte utgör någon risk för människors eller djurs hälsa och inte heller för miljön. Deras slutsats är därför att den kan godkännas. När ansökan behandlades i kommittén under direktivet röstade Sverige därför för ett utsläppande på marknaden. Vi avser att rösta ja också på måndag, vilket är i linje med vår ambition att bedöma varje GMO-fall från fall till fall.

Anf.  18  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Jag vill anmäla att Kristdemokraterna är kritiska till regeringens hållning i den här frågan. Vi tycker fortfarande att det finns stora brister i kunskapsunderlaget och att man därför bör hävda försiktighetsprincipen i det här ärendet.

Anf.  19  JAN ANDERSSON (c):

Vi gör ett ställningstagande liknande Holger Gustafssons. Vi stöder inte regeringens avsikt att säga ja. Vi baserar det även på det faktum att det handlar om en raps som är specialdesignad för att matcha ett specifikt bekämpningsmedel, vilket gör att Sverige slår in på en väg som vi anser vara felaktig. Därutöver påverkar det den svenska modellen för hur vi hanterar GMO-frågan när det gäller kött- och mjölkproduktion. I Sverige har vi ett frivilligt åtagande från näringen att inte använda GMO-raps som djurfoder. Ju mer vi förflyttar oss i frågan, desto mer ökar trycket på att vi i Sverige ska börja använda GMO-raps. Mot den bakgrunden säger vi nej.

Anf.  20  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Vad jag vet kommer en rad länder att rösta nej eller avstå från att rösta i den här frågan. Jag har tittat på hur Sverige har röstat tidigare när det gäller GMO och beklagar verkligen att Sverige vid i stort sett alla tillfällen har röstat ja i rådet. Vid något tillfälle har Sverige inte varit närvarande.

Vi hävdar försiktighetsprincipen och tycker att det är den linje som Sverige ska följa. Om man nu röstar ja tycker jag att man bryter mot försiktighetsprincipen.

I just fallet med GMO-raps finns det mycket kritik att rikta mot att information har hemlighållits. Greenpeace, Naturskyddsföreningen med flera har varit kritiska till att det inte funnits någon öppenhet. Ni har säkert också fått synpunkter från dem.

Jag beklagar att inte Sverige säger nej. Vår uppfattning är att det ska vara ett nej.

Anf.  21  GUSTAV FRIDOLIN (mp):

Till att börja med instämmer jag i Jan Anderssons kommentar om den allmänna inriktningen av genmanipulering och genmodifiering. Argumentet att det är viktigt för att begränsa svälten i världen och så vidare faller när man ser att det som tvingas fram är olika grödor som ska vara resistenta mot ett bekämpningsmedel som inte sällan säljs av samma företag som har fått fram grödan.

Den tidigare hanteringen av de här frågorna, som Sven-Erik Sjöstrand var inne på, har kantats av en viss debatt. Vi kräver och har tidigare krävt att alla handlingar om de här frågorna ska lämnas ut och vara offentliga.

Vi tycker också att framför allt beslutsunderlagen för hur Sverige har röstat tidigare har varit bristfälliga. Det måste finnas möjlighet att följa upp vad regeringen tycker.

När det gäller den fråga som nu ligger på bordet är forskningen oklar. Omfattande fältförsök i Storbritannien har visat att utplaceringen av den här typen av grödor kan skapa större problem för biodiversiteten än vad man tidigare trott. Storbritannien har också aviserat att man tänker rösta nej på mötet.

Det kan klart ifrågasättas om detta är förenligt med de miljömål vi har satt upp om en giftfri miljö.

Det är också ett problem att EU-reglerna inte är riktigt klara på det här området. Skadeståndsfrågorna är inte lösta och samexistensfrågorna är inte lösta. Att då rösta ja till flera GMO-produkter tycker jag är problematiskt. Vi ansluter oss till det som några har sagt här, att Sverige bör ansluta sig till de länder som röstar nej.

Anf.  22  LARS LINDBLAD (m):

Ibland känns det som att man låter som en LP-skiva med hack i. Varje gång en ny genmodifierad gröda dyker upp har vi ungefär samma situation. Det är samma konstellation i EU-nämnden, samma konstellation i rådet och inget nytt under solen i det perspektivet. Det finns vissa partier som med automatik säger stopp när en ny genmodofierad gröda dyker upp, så det är precis som vanligt.

Jag vill hävda, som jag brukar, att det finns ett tydligt regelverk, att samexistensfrågorna liksom frågan om gränsvärdena är lösta. Det är en tydlig beslutsprocess som man kan ha stort förtroende för.

Dessutom tycker jag att hanteringen av just den här grödan bevisar motsatsen till det som tidigare partiföreträdare har sagt. När man bedömde att beslutsunderlaget inte var hundraprocentigt gjorde man nämligen ett halvstopp för att undersöka och utreda detta och sedan återkomma. Det har man gjort nu, så vi är i det läget nu.

Enligt min och Moderaternas mening är vi nog redo att gå vidare med det här och godkänna denna. Sedan kan man konstatera att det finns vissa partier som – av ideologiska skäl, skulle jag nog se det – är emot detta, men då får vi leva med det. Men det finns, enligt min mening, en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  23  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill bara tala om att vi socialdemokrater också står bakom regeringens ståndpunkt i den här frågan.

Anf.  24  LENNART FREMLING (fp):

Försiktighetsprincipen ska självfallet tillämpas, men man kan ju inte vara hur försiktig som helst, utan någonstans går det en gräns. I det här fallet stöder Folkpartiet regeringens ståndpunkt att rösta ja.

Anf.  25  Kanslirådet PATRICK RABE:

Vi har alltid drivit linjen att vår princip är att säga ja under vissa förutsättningar – förutsättningar att ett regelverk finns på plats. Det här regelverket finns nu på plats, och det inkluderar också försiktighetsprincipen i sina processer. Därför tycker vi att det här är i linje med vår princip, som vi har följt.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Punkten om maximikoncentrationer av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter är struken.

Då tar vi punkten Klimatförändringar.

Anf.  27  Kanslirådet PATRICK RABE:

Miljöministrarna ska diskutera mål på medellång och längre sikt efter ett fastslagande på vårtoppmötet 2004 att Europeiska rådet vid vårmötet 2005 ska överväga strategier och mål för att minska utsläppen på medellång och längre sikt.

Sverige anser att den här långsiktigheten med tydliga, trovärdiga och stabila mål har stor betydelse för att samhället i stort, särskilt industrin, ska ges tydliga signaler om färdriktningen för politiken och leda till investeringar som är långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamma. Därför är vi väldigt måna om de här slutsatserna.

Målet om en maximal global temperaturökning på 2 grader har formulerats i oktoberrådets slutsatser, och dem vill vi gärna bekräfta här i december.

Vad detta sedan innebär vad gäller stabilisering av koncentrationen av växthusgaser i atmosfären vill vi stödja ordförandens förslag, som är att säga att halten koldioxid ska stabiliseras på en nivå under 450 ppm och att de globala utsläppen måste börja vända nedåt inom två decennier.

Vi anser också att det är viktigt att slå fast vad den här stabiliseringen innebär för behovet av att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Därför stöder vi också ordförandens förslag att peka på att utsläppen globalt kan komma att behöva minska med upp till 50 % till år 2050. Vi anser också att det ska framgå att detta innebär att utsläppen i industriländerna behöver minska med minst 60 % om u-länderna ska ges möjlighet till en utveckling som innebär vissa ökningar av deras utsläpp.

Till slut ser vi också att utsläppen på medellång sikt behöver ett mål, och det tycker vi kan slås fast i de här rådsslutsatserna. För siffrorna där tror vi dock att man behöver mera utredningar, och då kommer kommissionen i januari-februari att presentera en kostnads- och intäktsanalys som vi tror kommer att vara viktig för den diskussionen.

Anf.  28  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Kristdemokraterna har i det närmaste ett ideologiskt motiv för att stödja regeringen i det här sammanhanget.

Jag har bara en fråga. Det är ganska långsiktigt med 45-åriga mål framöver, även om sänkningshalten är hög. Jag förstår att det också har diskuterats etappmål, men jag skulle vilja ställa frågan: Hur har de diskussionerna varit? Man borde väl åtminstone ha ett mål vart tionde år eller någonting sådant. Vartåt lutar etappmålen?

Anf.  29  BÖRJE VESTLUND (s):

Det är i alla fall positivt att vi i Sveriges riksdag har en ganska gemensam uppfattning om att vi ska hålla fast vid Kyotoprotokollet och dess mål.

Jag har en konkret fråga. Man nämner i dokumentet särskilt industrin. Industrin har man kommit väldigt långt med, men transportsektorn har man inte kommit särskilt långt med. Det finns andra dokument och styrdokument inom just miljörådet som tar upp inte minst vägtransporterna och deras betydelse för klimatförändringarna. Jag skulle vilja fråga: På vilket sätt kommer detta att tas upp i det här sammanhanget? På vilket sätt ska man väva in just transportsektorn i det här arbetet? Den har ju varit ganska borta i diskussionerna hittills.

Anf.  30  GUSTAV FRIDOLIN (mp):

Vi skulle gärna vilja vässa ambitionerna ytterligare något, även om det är skönt att vi kommit så här långt. En svensk position skulle till exempel kunna vara att man börjar driva att ett nytt mål sätts för EU för den andra Kyotoperioden 2013–2017 och att ett sådant mål bör vara på minus 15 % – det är den minskning som kommissionen tidigare har pratat om för den perioden - att man arbetar på en bördefördelning som förhandlas fram enligt samma principer som tidigare och att en bördefördelning förhandlas fram för den handlande sektorn i utsläppshandeln redan för första åtagandeperioden, om inte annat så proportionellt i den totala bördefördelningen.

Jag tycker nog att man skulle kunna vässa målen. Jag är lite besviken på att man inte har varit hårdare i den svenska linjen. Vi har tidigare i EU-nämnden talat om vikten av att få in u-länderna i systemet, möjligheten att använda handel som ett påtryckningsmedel för att få in u-länderna i systemet, och fundera på att sätta målen inte procentuellt per land utan procentuellt per person, så att också u-länderna har möjlighet att fungera och finnas med i Kyoto.

Anf.  31  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Vi i Vänsterpartiet hade också gärna sett att man hade satt betydligt högre mål. Som Gustav Fridolin säger borde man vässa ambitionerna mer.

När EU har enats om ett mål om en maximal ökning av den globala medeltemperaturen på 2 grader tycker jag inte att man har höga ambitioner. Forskarna har ju konstaterat att det kan ge rätt långtgående konsekvenser om medeltemperaturen höjs med 2 grader. Därför måste vi agera väldigt snabbt. Då måste vi naturligtvis försöka hitta bra siffror på medellång sikt, till exempel minus 15 %, som Miljöpartiet presenterar.

Har ni diskuterat siffror, eller kommer det senare, i januari-februari? Det är viktigt att man redan nu pratar om siffror, tror jag, efter 2012.

Anf.  32 LARS LINDBLAD (m):

Jag har ingenting att erinra mot den svenska ståndpunkten över huvud taget. Det jag tycker är lite besvärligt är hur man formulerar målsättningar. Ibland använder man grader, ibland använder man ppm och ibland använder man procent. Graderna bygger väl i huvudsak på datamodeller, som det alltid finns en viss osäkerhet i.

Jag tycker att man borde försöka strukturera upp detta och ha en tydlighet, om det är procent, som man har talat om tidigare när det gäller bördefördelning och så vidare. Man borde tydligt använda ett mått och inte tre olika, beroende på vad som passar just då, så att man får en tydlighet i den här processen.

Anf.  33 Kanslirådet PATRICK RABE:

Sverige kommer att fortsätta att vilja inta en ledande position på klimatområdet. Vi vill driva på EU, och vi vill att EU ska driva på den globala processen. I den här frågan och inför måndagens möte tror jag att det är viktigt att komma ihåg att det här är ett inspel från miljörådet till vårtoppmötet nästa år. De mer detaljerade frågorna om etappmål och så vidare tror jag därför inte att det är möjligt att ta upp inför vårtoppmötet, utan det får bli korta och övergripande slutsatser.

Transportsektorn är självfallet viktig och ingår i de industrisatsningar som måste göras. Men det kommer längre fram.

Vad gäller de olika etappmålen pågår diskussioner nu i Buenos Aires om vad som händer efter Kyotoprotokollets period, som går ut 2012. Det är inte ens säkert att den perioden kommer att heta 2013–2017. De övriga frågorna, etappmål och bördefördelning på medellång sikt, kommer vi troligen att få återkomma till.

Vad gäller målsättningarna försökte jag presentera dem så att det finns en logik i en stege av grader, koncentrationer och procents minskning. De utgår från att det är graderna som har klimateffekten, och därmed följer den ordningen på målsättningen.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt är Lissabonstrategin.

Anf.  35  Kanslirådet PATRICK RABE:

Den kan nog gå väldigt snabbt. Också här är det ett inspel från miljöministrarna till vårtoppmötet som kommer att behandla halvtidsöversynen av Lissabonstrategin. Det här var uppe i oktober också. Nu gäller det slutsatser från miljöministrarna kring den rapport som har tagits fram av Nederländernas förre premiärminister Wim Kok.

Sverige är väldigt nöjd med de här slutsatserna, som betonar att Wim Koks panel stöder ansatsen att miljöinnovationer är bra för hållbar tillväxt. Det budskapet vill vi föra fram genom de här slutsatserna också. Det finns inga svåra utestående frågor under de här slutsatserna.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt gäller det finansiella instrumentet för miljön.

Anf.  37  Kanslirådet PATRICK RABE:

Det är en debatt, och det är den första. Det kommer att bli fler diskussioner om det finansiella instrumentet. De här diskussionerna förs naturligtvis i ljuset av att EU:s budget förhandlas i ett annat råd.

I korthet går kommissionens förslag till LIFE + ut på att inrätta ett särskilt finansieringsinstrument för miljön som ska komplettera annan miljöfinansiering inom EU som ska ske genom så kallad integration i andra fonder. Sverige stöder både integrationsansatsen för miljöfrågor och att det inrättas ett särskilt finansieringsinstrument för miljön.

På måndag kommer miljöministrarna att särskilt betona att vi tycker att det är viktigt att några av de framgångsrika saker som har finansierats hittills under LIFE-Miljö och LIFE-Natur fortsättningsvis kommer att kunna få finansiering från det här instrumentet.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Nästa punkt är Sessionen i UNEP:s styrelse.

Anf.  39  Kanslirådet PATRICK RABE:

Punkten om FN:s miljöprogram UNEP vill ordföranden fokusera på UNEP:s inspel till toppmötet 2005 om millennieutvecklingsmålen. Där menar vi att UNEP har en viktig roll att spela för att just trycka på att miljö- och Johannesburgsåtagandena är en viktig del av millennieutvecklingsmålen och att de bör tas med i förberedelserna för det här toppmötet nästa höst och vid själva toppmötet.

För att fokusera sitt arbete vill Sverige gärna se att UNEP prioriterar områdena klimat, kemikalier och biologisk mångfald, där vi ser att det finns många kopplingar till millennieutvecklingsmålet.

Sedan har miljöministern tänkt lyfta fram kopplingen mellan miljö och säkerhet, eftersom det här toppmötet kan komma att domineras av den högnivåpanel som rapporterade om FN-reformer som mest handlar om de stora säkerhetsfrågorna. Där har UNEP en hel del erfarenhet av postkonfliktutvärderingar, arbete med tidig varning och samarbete i konfliktområden kring olika miljöfrågor som det kan vara positivt att lyfta fram.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Nästa punkt gäller skydd och bevarande av den marina miljön.

Anf.  41  Kanslirådet PATRICK RABE:

Där har kommissionen tidigare lämnat ett meddelande som heter Mot en strategi för att skydda och bevara den marina miljön. Sedan dess har miljöministrarna tagit en omgång slutsatser. Ordföranden har i höst ordnat en stakeholder-konferens, och det är den konferensen som miljöministrarna nu ska uttala sig om som input till den marina strategin.

Vi är nöjda med de slutsatser som ska antas, och det är de flesta andra också. Viktiga punkter i slutsatserna är att hänsyn till de regionala förhållandena betonas och att ekosystemansatsen är tydlig i slutsatserna, vilket vi stöder.

Anf.  42  BÖRJE VESTLUND (s):

Min fråga gäller framför allt sjöfartens utsläpp, som är något annorlunda än utsläppen när det gäller vägtransporter, där det är betydligt mer utsläpp av framför allt svavel. Det är på sina håll ett stort problem på land. Inte minst i stora sjöfartsstäder kan vi konstatera att det blir ett större och större problem. Jag ser att det finns väldigt lite av det både i den svenska ståndpunkten och i förslaget.

Jag skulle vilja fråga: Hur mycket av det kommer att tas upp i det här sammanhanget? Det behöver naturligtvis konkretiseras betydligt mer när det gäller temperaturen men framför allt när det handlar om utsläppen av svavel.

Anf.  43  LENNART FREMLING (fp):

Det är bra att det här kommer fram, och det är en bra input till den här konferensen. Men jag skulle tycka att det vore bra om Sverige var mer aktivt och ledande för att driva på den här processen, så att man fortsätter med att säkerställa att utvecklingen av den europeiska marina strategin kan landa i ett paket av bindande åtgärder. De åtgärderna bör innehålla möjligheten att reglera mänskliga aktiviteter som hotar den marina miljön. Då tänker jag framför allt på sjöfart och fiske, som ju har varit ett stort problem tidigare. Bland sådana åtgärder bör finnas möjligheten att skapa marina reservat.

De frågorna vore det bra om man kunde ta en ledande roll i från svensk sida. Annars kanske det är risk för att de inte kommer med.

Förutom det har jag en direkt fråga, som är kopplad lite till det Börje Vestlund sade, om sjöfarten. Det har i vissa sammanhang diskuterats om man skulle kunna använda något system med utsläppsrätter som reglering för att minska sjöfartens svavelutsläpp, framför allt för att minska försurningen. Jag skulle vilja höra om man har någon sådan aktuell diskussion om att kunna använda utsläppsrätter även i den här frågan om sjöfarten.

Anf.  44  GUSTAV FRIDOLIN (mp):

Jag instämmer i det Lennart Fremling började med att säga.

Det här är ett bra och viktigt arbete, speciellt om det följer de principer vi har allmänt för miljöområdet om att förorenaren betalar och så vidare. Det är ju tanken. Det är ändå svårt att inte göra reflexionen att vi om några minuter när vi träffar nästa departement kommer att diskutera fiskekvoterna och då får höra ett annat perspektiv på frågorna än vad vi hör här, där kortsiktighet och det ekonomiska perspektivet väger så väldigt mycket tyngre än det långsiktiga miljömässiga perspektivet. Någonstans måste man försöka koppla ihop de här politikområdena, den långsiktiga viljan att bevara den marina miljön och EU:s fiskeripolitik.

Ett tänkbart förslag är att Sverige skulle kunna verka för ett gemensamt möte mellan jordbruksministrarna och miljöministrarna för att diskutera det här och se till att kanske få in lite av långsiktighetsperspektivet också i fiskeri- och jordbruksministrarnas arbete.

Anf.  45  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag välkomnar att ni tar upp effekten av föroreningar från landbaserade källor, speciellt försurning och övergödning. Vi vet alla att målet om ingen övergödning har vi svårt att nå här i Sverige, och jag tror att det är samma situation i många andra länder, i alla fall runt Östersjön. Om man tittar på kväve- och fosforhalter ser man att de är alltför höga. Där är det viktigt med åtgärder.

Jag frågar: Kommer ni att göra mer? Blir det mer fråga om handlingsprogram där man tittar på åtgärder inom EU, eller blir det mer som rådsslutsatser?

Anf.  46  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tycker att det är bra att Sverige driver frågan om att man ska ha en helhetssyn. Du sade inledningsvis att de flesta länder ställer upp på det här. Är det några som inte gör det? Finns det en risk för att det här inte kommer att gå igenom?

Anf.  47  ANDERS G HÖGMARK (m):

Jag kan instämma i mycket av det som tidigare har sagts här. Det är viktigt att Sverige driver den här linjen, att man ser det i sin helhet. Precis som Gustav Fridolin tog upp, bör man se kopplingen att å ena sidan tala om detta och å andra sidan ha fiskekvoter som är helt oacceptabla. Man måste se sambanden däremellan. Annars kan det lätt bli så att man börjar bilda reservat men fortsätter med ett rovfiske av gigantiskt slag.

Jag instämmer i att det är viktigt att Sverige driver detta i hela dess bredd.

Anf.  48  Kanslirådet PATRICK RABE:

Jag var väl otydlig. Man är i Coreper överens om de här slutsatserna. Det finns inga indikationer på att något land kommer att gå emot dem.

Vad gäller de olika delarna tror jag att en generell kommentar är att det här är ett inspel till den tematiska strategi under det sjätte miljöhandlingsprogrammet som kommissionen kommer att komma fram med kring den marina miljön. När den strategin väl kommer och när den väl ska genomföras av rådet blir det en fråga om i vilken mån man kan inkludera bindande åtaganden, i vilken mån det blir strategiska programansatser, bindande direktiv och så vidare. De diskussionerna tror jag att man då kan återkomma till.

Det är självklart att fisket är en stor utmaning för oss, för er och för kommissionen internt när de nu ska jobba vidare med sin strategi, som ska presenteras under nästa år. Fiskefrågorna kommer självfallet att komma in här.

Det var väl en bra idé med ett gemensamt möte. Det kan vi föra fram vid tillfälle.

I fråga om svavlet har vi drivit en väldigt hård linje. Det var ett direktiv som var uppe i höstas där Sverige drev den frågan. Därför kommer vi säkerligen att ha en position att kunna fortsätta att driva den också inom den här strategin.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Finns det något att säga om de övriga frågorna? Om inte, går vi över på A-punktslistan. Finns det något att säga om dem? Om inte, konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt vad avser A-punkterna.

Då är vi klara. Tack för i dag! Trevlig helg!

2 §  Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Återrapport från ministerrådsmöte den 22 och 23 november 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 21 och 22 december 2004

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar jordbruksministern och medarbetare välkomna.

Vi börjar med återrapporten.

Anf.  51  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vid föregående rådet var djurtransportfrågan uppe, och det var väl den mest dramatiska frågan. Från svensk sida menade vi att det var bra med ett tvåstegsförfarande, där man vidtog åtgärder för att förbättra utbildning, tillsyn och vissa villkor under transport. Vi hade önskemål om en ganska snar tidpunkt för att sedan återkomma till själva transporttiderna.

Vi hamnade i ett läge där vi inte fick gehör för att man inom en tvåårsperiod skulle återkomma till frågan om transporttiderna. Det innebar att Sverige, Belgien, Tyskland och Luxemburg enades om en deklaration, och vi lade ned våra röster. Danmark röstade emot.

Det innebär att man antog den nya förordningen om förbättringar vid djurtransporter. Det är ju bra – det är ett steg på vägen. Rådets beslut blev att inom en fyraårsperiod från förordningens ikraftträdande ska kommissionen komma tillbaka med en idé om hur man ska gå vidare, bland annat med transporttiderna.

Sedan diskuterades landsbygdsutveckling och den så kallade finansieringsförordningen. Det var väldigt ont om tid, och det var inga nya ståndpunkter som kom fram. Från svensk sida gjorde vi en redovisning av vad vi menar ska vara de viktiga utgångspunkterna. Vi stöttar kommissionens förslag i princip. Vi har en fråga som vi gör markeringar på, och det är att göra vissa skogsåtgärder stödberättigade. Vi menar att vi inte har någon gemensam skogspolitik, och då ska det här inte ligga inom ramen för förordningen.

Forskning var uppe. Ordförandeskapet har haft en enkät hos medlemsländerna, och vi fick en redovisning av den enkäten. Det var ett positivt mottagande.

Sockerregimen var också uppe. Det handlade väldigt mycket om att hålla i förutsättningarna för reformen. Det var en del medlemsländer som verkade ifrågasätta behovet av en reformering av marknadsordningen för socker, så det är också en viktig uppgift för Sverige att stå fast och driva de här frågorna. Kommissionen förklarade att man avvaktar resultatet av C-sockerpanelen innan man kommer att presentera sitt förslag. Det innebär att förslaget från kommissionen kan väntas i juni 2005.

Det var också en debatt om den nya europeiska fiskerifonden, och det blev en allmän uppslutning kring principerna bakom upprättandet av fonden.

När det gäller fisket i Östersjön kunde man bara konstatera att parterna låg långt ifrån varandra.

Det är en sammanfattning av vad som var uppe på mötet.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner rapporten.

Vi går in på kommande ministerråd. Vi hoppar över A-punktslistan tills vidare och går in på punkt 3, Fastställande för år 2005 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor med mera.

Anf.  53  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det här är den stora frågan på mötet nästa vecka. Vi befinner oss nu i ett läge där förhandlingarna är i full gång. Det har varit diskussioner i Coreper. Det har också varit en del konsultationer medlemsländerna emellan, och jag ska ha en så kallad bilateral med kommissionären på måndag förmiddag inför fiskemötet.

Vad man kan konstatera är viktigt för oss i Sverige är att vi försöker få så låga TAC:er som möjligt. Kommissionen har lagt sig på nivån 31 200 ton, och det är väl någon typ av golv i diskussionerna. Vi vill ha så låga TAC:er som möjligt när det gäller det östra beståndet. Vi vill ha ansvarsfulla åtgärder, som innebär att vi vill ha dels ett så kallat lekstopp, dels stängda områden.

Här finns ett förslag från kommissionen som vi har kunnat ta del av. Det finns nu ytterligare förslag som har kommit fram i förhandlingsarbetet. Bland annat har Polen varit mycket aktivt i de här samtalen. Det innebär att man har gjort vissa justeringar i det som kommissionen har lagt fram när det gäller både lekstopp och stängda områden. Förutom Bornholmsdjupet och Gdanskdjupet har man lagt till Gotlandsdjupet, där man då skulle ha stängda områden.

För svensk del menar vi att vi måste vara spelbara i förhandlingen för att värna det som är av största intresse för oss. Vi vill egentligen att man ska följa den biologiska rådgivningen och inte fiska i områdena. Men vi är angelägna om att driva de andra som vill fiska väldigt mycket tillbaka. Vi vill också se till att vi får stängda områden för att värna om torsken och lekstopp.

Det vill vi kombinera så att vi inte slår mot det småskaliga fisket. Det dilemma vi har är att åtgärder kan slå mot det småskaliga fisket. Just nu är det väldigt öppet vad som kommer att ligga på bordet inför förhandlingen på tisdag. Jag stannar där. Det går inte att säga exakt vad det är vi har att ta ställning till på tisdag.

Den svenska hållningen är att vi ska vidta ansvarsfulla åtgärder så att vi får ned fisket så mycket som möjligt och får en sådan profil på åtgärderna att vi inte drabbar det småskaliga fisket.

Anf.  54  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Jag har två frågor på området. Den ena är hur man från regeringens sida kompenserar de fiskare som inte får utöva sin verksamhet och som har ekonomiska problem med anledning av det. Vad gör regeringen för dem?

Den andra frågan är: Vilka åtgärder gör vi mot det kända svartfiske som finns? Det bedöms kunna vara kanske upp till 40 %. Det är klart att det är viktigt att man agerar mot detta på något konsekvent sätt.

Anf.  55  JAN ANDERSSON (c):

När det gäller Östersjön är det positivt att det hanteras gemensamt och att vi inte har diskussionen om ensidiga idiotstopp från enskilda medlemsstater.

Det handlar också om, precis som Holger Gustafsson är inne på, kontrollen av detta. Ska man få ett förtroende och legitimitet är det inte bara fråga om var man sätter kvoten. Det handlar också om hur vi övervakar att det verkligen är den kvot som är satt som plockas upp och inte betydligt mer än kvoten.

Jag vill ha något mer utvecklat om kontrollåtgärderna.

Anf.  56  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Den biologiska rådgivningen säger att uttaget ska vara noll. Det är så. Det är som jordbruksministern också antyder. Kommissionen har satt en kvot på 31 200 ton. Det har varierat. För några veckor sedan var det 25 000 ton, och sedan har det ökat.

Hur går diskussionerna med de andra medlemsländerna? Ligger de väldigt långt över kommissionens kvoter? Är det fråga om 40 000–50 000 ton, eller hur är det? Vilka inspel bör i så fall Sverige göra? Hur ser de övriga länderna på stängda områden? Det är viktigt. Har ni diskuterat kontrollåtgärder?

Anf.  57  ANDERS G HÖGMARK (m):

Jag behöver inte upprepa de frågor som redan har tagits upp här. Vad jag framför allt skulle vilja fråga är följande. Sverige pekar på kontrollbehovet och tänker ta upp ytterligare samtal där.

Vilken kontrollkapacitet kan Sverige erbjuda? Det är en sak att efterfråga kontroll, men det gäller också att kunna ställa kontrollkapacitet till förfogande. Då är man också mer trovärdig när man vill att andra ska ställa upp för kontrollsystemen.

Systemen är en sak. Men det gäller också den fysiska kapaciteten och resurser att kunna erbjuda detta. Då blir man trovärdig i den dialogen. Jag vill starkt understryka behovet av den kapaciteten.

Anf.  58  GUSTAV FRIDOLIN (mp):

Det mesta är sagt. Vi hoppas att regeringen verkar för att få ned kvoterna. Det är också vad man vill ha. Vi bör följa de rådgivningar som finns. Egentligen borde vi också ha rätt att göra ensidiga fiskestopp.

Den fråga jag har kvar ställde jag också till Miljödepartementet när det var här tidigare och vi diskuterade den marina miljön. Det är vikten av att få in det perspektiv som finns i miljörådet att titta på de marina miljöfrågorna. Det gäller att se det ur ett lite mer långsiktigt perspektiv också i de mer kortsiktiga kvotsättande diskussionerna.

Miljödepartementet har uttalat sig positivt till ett gemensamt möte för att se till att få in det. Jag hoppas att Jordbruksdepartementet har samma positiva inställning till det.

Anf.  59  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

När det gäller frågan om kompensation till fisket är vi här bundna av EU-regler. I samband med den här typen av åtgärder utgår inte någon särskild ersättning till fiskarna. Det är a-kassa som är den möjlighet till ersättning som man har. Det kan innebära att en del av företagen drabbas av den här typen av åtgärder. Där har vi inga möjligheter att vidta egna åtgärder. Där är vi bundna av det regelverk som finns.

Kontrollfrågan är en stor fråga för oss. När vi tidigare under hösten hade förhandlingarna om Östersjön var ett delresultat att vi fick acceptans för förstärkta kontroller. Vi ska ta fram en handlingsplan för kontroll. Det arbetet är nu igång för att kunna konkretisera vad det är vi ska göra.

Det kan vara till exempel krav på särskilda fisketillstånd för att få fiska torsk. Det kan handla om närvaro av kontrollant vid vägning av alla torsklandningar. Det kan handla om utpekande av hamnar för torsklandning. Det kan vara krav på olika rapporter när man går in och går ut ur ett område och fiskar. Det kan också vara att man har specifika nationella program.

Det arbetar vi med nu. Vi är pådrivande från svensk sida samtidigt som vi också vill ha fungerande system. Vi har vårt administrativa hållningssätt i Sverige att vi inte ska ha krångliga system. Det är någonting vi försöker bevaka i det här sammanhanget.

Man kan konstatera hur det är med de idéer vi nu har om hur vi ska klara fisket och ett rimligt fiske i Östersjön genom att vi skulle stänga vissa områden för fiske. Den typen av åtgärder leder också till en enklare kontroll. Får man inte fiska i ett område är det lättare att kontrollera. Det är en fördel i sammanhanget.

När det gäller kapaciteten för att kontrollera kan man konstatera att vi från svensk sida proportionellt sett har en bättre kapacitet än andra länder runt Östersjön. Vi är välrustade, även om jag är alldeles säker på att Fiskeriverket kommer att aktualisera en del resursfrågor kring ett sådant kontrollprogram. De får vi hantera i särskild ordning. Men vi har ett bra utgångsläge.

När det gäller den marina miljön finns det ett utrymme för fortsatt arbete inom ramen för fiskeregelverket. Vi ska se över vissa tekniska frågor inför den tekniska reglering vi har. Där kan man också få in frågan om marina miljöer.

Anf.  60  ANDERS G HÖGMARK (m):

Det är helt riktigt att det är viktigt att man utformar system och driver systemutformning på det sättet att det är lätt att kontrollera. Det är en given poäng. Men sedan är jag lite tveksam till resonemanget att vi proportionellt gentemot de andra Östersjöländerna är bättre och därför har ett gott läge. Det avgörande är de absoluta resurser som finns.

Då blir lätt frågan: Hur ser det ut med resurserna i de andra staterna? Det är lätt att vara bra jämfört med någon som är dålig. Finns det allmänt en uppbyggnad av resurser så att man kan ställa sådana till förfogande? Finns det en vilja från Sverige att kunna föregå med ett gott exempel och driva upp den absoluta nivån på kontrollåtgärder? Eljest får vi mängder av rapporter om svartfiske, fisk som dumpas, och så vidare. Vi måste också ha sanktionsmöjligheter när man beivrar och kommer på dem.

Anf.  61  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag håller med om att det är viktigt att vi är trovärdiga när det gäller kontrollinsatserna. Det är vi från svensk sida. Vi har utifrån de minimiregler som har gällt inom unionen också haft en högre ambition i Sverige.

Det är en fördel i förhållande till tidigare att vi har nya medlemsländer i EU runt Östersjön som kommer att omfattas av kontrollsystemet. Bara det gör att vi kommer att kunna få en bättre kontroll.

Jag överblickar inte exakt vilka resurser man har för kontroll i de andra länderna. Det kan jag inte kommentera. Vi har ett bra utgångsläge. Men jag vill inte utesluta att vi kan behöva ytterligare se över hur vi arbetar med kontrollfrågorna.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt handlar om djuphavsfisk.

Anf.  63  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Där har jag inget ytterligare att kommentera i förhållande till det underlag som nämnden har fått. Det här förslaget är någonting som Sverige stöder.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt gäller fisket i Östersjön och Bälten.

Anf.  65  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det handlar om utträde ur IBSFC. Det kommer att vara en A-punkt på mötet. Det är en teknisk fråga. Det blir bara Ryssland kvar, och då måste man hitta ett nytt system för att kunna förhandla med Ryssland. Organisationen faller.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt är förenkling av den gemensamma fiskepolitiken.

Anf.  67  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det här är en fråga som Sverige drev under sitt ordförandeskap. Vi välkomnar att det finns en ambition att förenkla den gemensamma fiskeripolitiken. Det tycker vi är bra.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt gäller jordbruk och konferenser som ordförandskapet anordnat om diverse saker.

Anf.  69  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är viktiga frågor som tas upp under konferenserna. Den första konferensen handlar om utrotning av djursjukdomar. Vi välkomnar att Nederländerna har tagit initiativ till den typen av konferens.

Jag kan ta den andra konferensen i ett sammanhang. Det är en konferens om folkhälsorisker till följd av nya zoonotiska sjukdomar. Vi tycker också att det är bra att vi får den här typen av diskussioner. Frågan var också uppe på EPSCO-rådet där statsrådet Ylva Johansson deltog.

Det handlar om ökat resande och klimatförändringar. Att djur lever i tät daglig kontakt med människor på många ställen i världen gör att vi har nya problembilder som vi ska hantera. Vi välkomnar den typen av konferenser.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt vad gäller konferenserna.

Nästa punkt gäller FLEGT. Det är licenser för import av timmer.

Anf.  71  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är en fråga där det pågår diskussioner på nivån under ministrarna. Jag är tveksam till om det blir någon diskussion vid rådet om de frågorna. Men om det blir det har vi förberett oss för kommentarer.

Här handlar det väldigt mycket om att få rimliga system. Det är klart att det är vällovligt att försöka att begränsa importen och få system som gör att vi kan begränsa den illegala hanteringen.

Från svensk sida är vi oroliga för att man får system som blir en väldigt stor börda för de importerande länderna. När det gäller märkning kan det vara väldigt svårt att hitta system som är trovärdiga. Det kan vara svårt att märka board och sådant som är behandlade produkter.

Jag har inga ytterligare kommentarer om detta. Den svenska hållningen är oförändrad i frågan. Frågan har tidigare varit uppe i EU-nämnden. Men om det finns frågor har jag en expert med mig från Näringsdepartementet som kan kommentera.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor. Då godkänner vi informationen.

Nästa punkt är förenkling av jordbrukslagstiftningen. Kommer den frågan att tas upp?

Anf.  73  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det kommer att tas upp. Det är en lägesrapport. Vi tycker att det är bra att den frågan kommer upp. Det är en prioriterad fråga från svenska utgångspunkter att få förenklingar av lagstiftningen om regelverket.

Anf.  74  LARS LINDBLAD (m):

Jag har en kort fråga. Finns det något verkligt driv i frågan? Då borde väl frågan ha varit uppe innan man hade låst fast sig i ett antal system. Finns det någon realism och något driv i frågan egentligen? Jag noterade också att det inte finns något förslag som har presenterats.

Anf.  75  LENNART FREMLING (fp):

När man ser texten är det lite parodi på förslag när det saknas dokument och inga förslag har presenterats. Kan man förvänta sig att det kommer några förslag någon gång? Det är egentligen samma fråga som Lars Lindblad har. Vad blir det? Vad finns det för möjligheter att driva på?

Anf.  76  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det här är en fråga som varit med sedan det svenska ordförandeskapet. Vi är pådrivande. Kommissionen har fått ett antal förenklingsförslag. Vi vill att processen går vidare. Vi kommer att vara där och driva på. Jag hoppas att det ska finnas en vilja hos de andra ministrarna.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen.

Finns det något att säga om övriga frågor?

Anf.  78  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Ja, det finns det. Vi kommer från svensk sida att aktualisera två djurskyddsfrågor. Det handlar om två djurskyddsrapporter från EFSA. Det gäller skyddet av djur vid slakt och avlivning och djurskyddsaspekter på kastrering av grisar. Vi vill fråga kommissionen hur man avser att fortsätta arbetet med rapporterna. Vi kommer också att framhålla att det är önskvärt att kommissionen lägger fram en handlingsplan för djurskyddsarbetet i EU. Det är en fråga till kommissionen.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor om det. Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Finns det fler övriga frågor?

Anf.  80  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag har ytterligare två övriga frågor som har kommit in väldigt sent. Den ena är en fråga som Frankrike vill ta upp. Det handlar om de så kallade tvärvillkoren i reformen. Här vill tydligen Frankrike få en försäkran från kommissionens sida om att det finns vissa frihetsgrader när det gäller att tillämpa reglerna om tvärvillkor. Exakt vad det kommer att handla om vet vi ännu inte.

Jag har ytterligare en övrig fråga. Det är en fråga om handelsavtal om vin. Det gäller EU och Australien. Det är den ungerska delegationen som vill lyfta upp den frågan. Det viskas i mitt öra att det handlar om tokajer.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Det är kanske inte så oväntat. Vi tackar för den informationen.

Finns det några A-punkter?

Anf.  82  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag har ingen A-punktslista. Vi har en indikation på vissa saker som kommer upp, men jag har inte fått någon lista i min hand.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Då är vi klara. Vi tackar jordbruksministern och medarbetare och önskar er trevlig helg.

Innehållsförteckning

1 §  Miljö 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Kanslirådet PATRICK RABE 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Kanslirådet PATRICK RABE 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Kanslirådet PATRICK RABE 2

Anf.  7  LENNART FREMLING (fp) 3

Anf.  8  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 3

Anf.  9  Kanslirådet PATRICK RABE 4

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  11  Kanslirådet PATRICK RABE 4

Anf.  12  GUSTAV FRIDOLIN (mp) 5

Anf.  13  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 5

Anf.  14  LARS LINDBLAD (m) 5

Anf.  15  Kanslirådet PATRICK RABE 6

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  17  Kanslirådet PATRICK RABE 6

Anf.  18  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 6

Anf.  19  JAN ANDERSSON (c) 7

Anf.  20  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 7

Anf.  21  GUSTAV FRIDOLIN (mp) 7

Anf.  22  LARS LINDBLAD (m) 8

Anf.  23  CHRISTINA AXELSSON (s) 8

Anf.  24  LENNART FREMLING (fp) 8

Anf.  25  Kanslirådet PATRICK RABE 8

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  27  Kanslirådet PATRICK RABE 9

Anf.  28  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 9

Anf.  29  BÖRJE VESTLUND (s) 9

Anf.  30  GUSTAV FRIDOLIN (mp) 10

Anf.  31  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 10

Anf.  32 LARS LINDBLAD (m) 10

Anf.  33 Kanslirådet PATRICK RABE 10

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  35  Kanslirådet PATRICK RABE 11

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  37  Kanslirådet PATRICK RABE 11

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  39  Kanslirådet PATRICK RABE 12

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  41  Kanslirådet PATRICK RABE 12

Anf.  42  BÖRJE VESTLUND (s) 12

Anf.  43  LENNART FREMLING (fp) 13

Anf.  44  GUSTAV FRIDOLIN (mp) 13

Anf.  45  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 13

Anf.  46  CHRISTINA AXELSSON (s) 14

Anf.  47  ANDERS G HÖGMARK (m) 14

Anf.  48  Kanslirådet PATRICK RABE 14

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 14

2 §  Jordbruk och fiske 15

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  51  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 15

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  53  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 16

Anf.  54  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 16

Anf.  55  JAN ANDERSSON (c) 17

Anf.  56  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 17

Anf.  57  ANDERS G HÖGMARK (m) 17

Anf.  58  GUSTAV FRIDOLIN (mp) 17

Anf.  59  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 18

Anf.  60  ANDERS G HÖGMARK (m) 18

Anf.  61  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 19

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  63  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 19

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  65  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 19

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  67  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 19

Anf.  68  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  69  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 20

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  71  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 20

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  73  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 20

Anf.  74  LARS LINDBLAD (m) 20

Anf.  75  LENNART FREMLING (fp) 21

Anf.  76  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 21

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  78  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 21

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  80  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 21

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  82  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 21

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 22