1 § Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Återrapport från ministerrådsmöte den 18 juli 2005 samt informellt ministermöte (Jordbruk/Miljö) den 9-12 september 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 19 och 20 september 2005

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Då hälsar vi jordbruksministern med medarbetare välkomna. Vi gör som vanligt och börjar med en återrapport från tidigare ministerrådsmöten.

Anf. 2 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Den 18 juli, mitt i sommaren, hade vi ett jordbruks- och fiskeråd. LBU-förordningen lyftes då ut från A-punktslistan på grund av tekniska problem kring hur vi hade formulerat oss kring den finansiella frågan. Så den behandlades inte vid mötet.

Sedan var den mycket kontroversiella frågan om bromerade flamskyddsmedel uppe. Den togs bort från dagordningen och blev då inte en B-punkt. Det var Danmark som hade synpunkter på detta. Den här frågan kommer att hanteras i en skriftlig procedur.

Ordförandeskapet gick igenom arbetsprogrammet och gjorde en markering av vilka frågor som kommer att prioriteras, och det är sockerreformen och fiskefrågor som kommer att vara prioriterade.

Kommissionär Markos Kyprianou presenterade ett nytt förslag angående djurskyddsregler vid produktion av slaktkyckling. Det här var ett förslag som välkomnades av flera delegationer. Från svensk sida är vi mycket nöjda med det här förslaget. Det är ju det svenska systemet som har stått modell för det förslag som nu läggs fram. Några medlemsländer efterlyste förslagets ekonomiska konsekvenser.

Sedan gjordes inga ändringar när det gäller införandet av nödåtgärder när det gäller fisket efter ansjovis i Biscayabukten. Där blev rådets slutsatser att man noga skulle bevaka läget och återkomma med nya åtgärder när man hade sett hur den biologiska utvecklingen blir.

Kommissionen presenterade sitt förslag till EU-strategi för landsbygdsutveckling.

Den stora frågan som diskuterades ingående vid det här rådsmötet var reformeringen av sockerregimen. Här fanns det skilda uppfattningar bland medlemsländerna, och det här är ju en fråga som återkommer vid det råd som går av stapeln på måndag.

Övriga frågor som togs upp var definitionen av färskt fjäderfäkött. Det handlade om en del oklarheter om när köttet betraktas som färskt. Är det färskt när det har varit fryst? Det var Nederländerna som efterfrågade en sådan precisering från kommissionens sida. Sedan togs det också upp några frågor om problem inom vinsektorn.

Det hölls också ett informellt jordbruks- och miljöministermöte förra helgen i London. Rubriken för mötet var ”Jordbruket och dess effekter på klimatet”, och man diskuterade de utmaningar som detta innebär.

Det var sju namnkunniga forskare som hade inbjudits till detta seminarium för att hålla sina redovisningar. Tanken var inte att det var ministrarna som skulle prata utan de skulle lyssna på dessa forskare. Sedan fanns det utrymme för att ställa frågor, om man så önskade.

Det gjordes en genomgång av vad klimatförändringar kan innebära för vädret och Europas landskap. Det kan ske förskjutningar av vad som kan odlas i södra Europa och i våra regioner. I föredragen beskrev man jordbruket som både problemet och lösningen. Det hölls också genomgångar av vad som kunde göras när det gäller att anpassa grödor och producera alternativa grödor, till exempel bioenergi, och hur det i sin tur skulle påverka klimatförändringarna. Så det var ett mycket spännande, intressant och värdefullt seminarium inför det framtida arbetet.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi återrapporten och går in på kommande ministerrådsmöte. Som vanligt tar vi A-punktslistan sist och går in på sockersektorn.

Anf. 4 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Ja, det är ju en fråga som har varit uppe här vid flera tillfällen, så den svenska positionen är väl känd.

Vi från svensk sida markerade att vi tycker att det är nödvändigt att genomföra en reform i linje med det som kommissionen föreslår. Vi har ett svenskt intresse i det här sammanhanget, och det gäller isoglukoskvoten där man föreslår en ökad sådan kvot för länder som har kvot, och vi har inte någon kvot, men vi har produktionsförutsättningar. Det är en svensk fråga som jag kommer att driva.

Sedan har vi frågan om relationen till utvecklingsländer, AVS-länder och MUL. Vid det här mötet kommer det att ske en träff med ministrar från dessa länder.

Jag har inga fler kommentarer.

Anf. 5 HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Kristdemokraterna står ju inte bakom regeringens ståndpunkt i den här frågan. Vi anser att den är alltför drastisk för näringen, trots de kommentarer som ministern har lämnat tidigare och nu.

Vi anser att det är nödvändigt att man får en konsekvensvärdering av den svenska sockerodlingen där man utvärderar vad detta innebär för svensk näring och att det också blir klart vart de pengar som ska kompensera destineras, om de kommer odlarna till del eller hur regeringen tänker i det här sammanhanget.

Vi vill också att man genomför grundliga såväl samhällsekonomiska som företagsekonomiska och miljömässiga analyser innan man tar slutlig ställning, så att det här inte bara blir en skrivbordsprodukt. Företagsanalysen bör också ske på gårdsnivå för olika typgårdar. Betodling är ju bara en del av produktionen. Det är också viktigt att kompensationen för prissänkningen fördelas på gårdsnivå, enligt vår uppfattning.

När det sedan gäller det internationella perspektivet är det, som vi ser det, helt nödvändigt att man i förslaget också tar upp frågan om ett stopp för triangelhandel så att inte länder drabbas oskäligt hårt.

Beträffande konsekvenserna för AVS-länderna och MUL vill jag särskilt lyfta fram att vi anser att de blir helt orimliga. I stället för rimliga kvoter till bra priser, som man har kunnat leva på hittills, tappar man nu produktionsförutsättningar. I stället gynnas sådana länder som Brasilien.

Vi har i Sveriges riksdag tagit ställning för en politik för global utveckling som vi till vardags kallar för PGU. Riksdagen har sagt – och regeringen har själv föreslagit detta – att regeringen måste agera på ett sådant sätt att man koordinerar all politik på alla politikområden så att några länders fattigdomsbekämpning inte äventyras. Det här är ett uppenbart fall där man agerar via EU på ett sätt som gör att MUL får en sämre situation. Det har alltså regeringen inte tillåtelse att göra enligt Sveriges riksdag. Därför menar jag att ministern får motivera detta på ett annat sätt och ta tillbaka detta för en diskussion just ur den här synvinkeln.

Själva grundidén med PGU var att man inte skulle agera inom andra politikområden så att man stör biståndet och utvecklingen för vissa länder. Jag anser att man gör det i det här fallet. Därför tar vi kristdemokrater avstånd från regeringens ståndpunkt i det här läget.

Anf. 6 JAN ANDERSSON (c):

Först har jag en fråga: Vilka svenska beräkningar har gjorts för detta? Hur påverkas arealerna? Det gäller alltså våra egna, svenska beräkningar.

För det andra undrar jag över tidsperspektivet. Det är ett generellt förhållningssätt att det är oerhört viktigt att man har ett tidsperspektiv på reformen som gör att vi inte kastar ut barnet med badvattnet. Det är samma hållning som jag har intagit tidigare.

I ett läge där vi ser att energiproduktion kommer att vara nödvändig sett utifrån oljepriser och annat ska vi gå fram varsamt för att inte tappa volymer som vi ganska snart kan komma att behöva.

För det tredje vill jag ta upp kompensationen. Det är mera en nationell fråga, men eftersom det rör sig om stora förändringar hänger de ihop. Det är viktigt man tidigt gör klart hur kompensationen kommer att betalas ut i Sverige. För vår del handlar det om att den ska gå till dem som nu är aktiva, det vill säga efter ett så sent datum som möjligt.

Anf. 7 LARS LINDBLAD (m):

Jag, liksom Holger Gustafsson, har också läst synpunkterna från Sveriges Betodlares Centralförening inför dessa diskussioner.

Det är ju alldeles klart att det finns ett antal frågor att fundera kring. Vi har tidigare signalerat – och det fortsätter vi att göra – att det är nödvändigt att stödja en reform inom sockersektorn. Vi kan inte lämna vissa sektorer utan reformer, framför allt inte en sektor som har haft ganska gynnsamma förutsättningar, det måste vi ju faktiskt erkänna.

Samtidigt tillhör jag dem som tycker att det är extremt viktigt att man under övergångsperioden hittar en modell för kompensationsåtgärder som når just sockerbetsodlarna.

Men när jag läser dagens handlingar tycker jag det verkar som att vi mest ska diskutera förhållandet till AVS-länderna och MUL och inte hela sockerreformen som nu ligger på bordet. Vi hade ju en principiell diskussion förra gången.

Då vill jag ställa en fråga kring det som dagens ärende egentligen handlar om, nämligen stödet till AVS-länderna. Jag skulle vilja veta hur jordbruksministern har funderat kring detta med att stödet till AVS-länderna ska finansieras genom en minskning av jordbruksbudgeten. Vad ligger i det här resonemanget? Frågan är om inte olika stödåtgärder borde ligga inom ramen för bistånd eller något liknande. Vad är det för funderingar som ligger bakom de meningar som finns i den svenska ståndpunkten?

Anf. 8 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Det här är en stor och viktig fråga. Vi i Vänsterpartiet anser också att det behövs en reform och att marknaden för socker måste öppnas. Men här är det fråga om en prissänkning på nästan 50 % för de svenska odlarna, och den ska bara delvis utjämnas med budgetmedel. Det innebär i teorin att hushållen får billigare socker och att EU:s budget ska kompenseras för prissänkningen.

Men är det inte så att mycket av de här pengarna går till den sockeranvändande industrin? Många gånger rör det sig om stora, multinationella företag. Det finns också den kritiken att kommissionen sänker priset till en så låg nivå att de fattigaste länderna inte har råd att sälja, och det tycker jag att man ska uppmärksamma. De fattiga länderna går då miste om sin egen produktion. Dessutom kommer EU-marknaden i kraftig obalans om priserna sänks ytterligare med fabriksnedläggelser och ökad arbetslöshet som följd.

Detta är en så stor reform att man verkligen måste se om det går att omstrukturera så här mycket. Tidsperspektivet är också viktigt. Och hur är det med kompensationen? Kommer inte de fattiga länderna att drabbas väldigt mycket av det här?

Även om det behövs en reform är jag rädd för att det främst blir livsmedelsindustrin som gynnas, alltså främst läskedrycks- och godistillverkare, medan odlarna och de fattiga människorna kommer att missgynnas, som det ser ut i dag. Jag undrar om jordbruksministern instämmer i analysen att man egentligen mera för över pengar mer till dem som producerar.

Anf. 9 CHRISTINA AXELSSON (s):

När man reformerade den övriga jordbrukspolitiken lämnades sockersektorn kvar, så det är ju viktigt att också den reformeras. Jag är glad över att ministern så tydligt lyfter fram detta med isoglukos som är en sockersirap.

Det pratas väldigt mycket om kompensation. Det är väl ändå en fråga som vi kommer att besluta om här i Sverige. Och jag vill fråga: EU lägger sig väl inte i hur man utformar kompensationen? Vad har ministern för tankar kring det? Jag skulle vilja ha ett förtydligande där med tanke på dem som känner oro för branschen.

Såvitt jag förstår handlar det om en diskussion den här gången, så vi får väl all anledning att återkomma till många av de här frågorna.

Anf. 10 ULF HOLM (mp):

Jag tillhör också dem som tycker att det är nödvändigt med en reform, och jag tycker att det är ett bra steg som man tar nu. Den direkta frågan som jag tänkte ställa var samma fråga som Christina Axelsson ställde, alltså: Vem bestämmer över kompensationen? Kan vi göra det själva eller är det EU som ska besluta om det?

Till skillnad från Moderaterna har jag inte läst betodlarnas synpunkter, men jag har tagit del av Lutherhjälpens synpunkter. Lutherhjälpen är helt inne på linjen att det är sockerbolagen som tjänar mest, så i ett globalt perspektiv är detta en nödvändig reform. Det ligger väldigt mycket i det.

Sedan finns det en annan problematik. Jag tycker egentligen inte att det ska vara lägre pris på socker. Socker är ju inte bra ur ett hälsoperspektiv. Men det är ändå nödvändigt att man genomför den här reformen, men det borde inte vara sockerbolagen som tjänar pengar på den. Jag tycker inte att de fattiga u-länderna ska förlora på detta, eftersom de inte får tillgång till EU:s marknad. Dagens system är inte sjyst, så det måste reformeras.

Jag tycker att regeringen tar ett bra första steg att gå vidare från, men det finns, som sagt, en del olösta frågor, men jag hoppas att vi får svar på dem här i dag.

Anf. 11 LENNART FREMLING (fp):

Vi tycker också att det är angeläget att man reformerar sockersektorn. Man bör då ha in minnet att syftet är att dra ned på produktionen. Regelsystemet ska bli sådant att produktionen minskar.

Förslaget är ganska krångligt och inte alldeles perfekt, men det är ju ett steg i rätt riktning för en marknadsanpassning. Jag tycker att vi ska akta oss för alltför långa tidsaspekter, alltså reformen bör inte genomföras i alltför långsam takt.

Vi liberaler tror ju på marknaden, och det är konsumenten som ska stå i centrum. Därför står vi bakom de förslag som regeringen kommer med.

Vi tycker också att det är bra att jordbruksministern tar upp frågan om isoglukoskvot för Sverige. Det bör ju vara rimligt att vi också ska få en sådan kvot. Det är en liten detalj i sammanhanget som bör justeras.

Anf. 12 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det var många ingångar i det här. En utgångspunkt för regeringen är ju att det inte finns något alternativ till att genomföra en reform. En reform är nödvändig. Det här är en marknadsordning som inte är reformerad. Det finns ett antal ”inperfektioner” här, och det är klart att vi inte är lyckliga över systemet när det uppstår sådana obalanser.

Jag vill också understryka att i dag har sockerbetsodlingen betydligt högre lönsamhet än annan odling inom EU. Det är ett utgångsläge. Sedan ska vi givetvis göra noggranna analyser av vad detta betyder för odlingen av sockerbetor i vårt land.

Kommissionen har gjort analyser som har granskats av bland annat Jordbruksverket och där har man kommit till samma slutsatser. Det innebär att Sverige inte är det land som påverkas mest negativt av den här reformen. Bedömningen är att vi fortsatt kommer att ha en produktion av sockerbetor.

Sedan kommer det att ske strukturförändringar, och vi analyserar nu hur man på gårdsnivå påverkas av dem – detta för att vara väl förberedda för att kunna genomföra detta på nationell nivå på ett sätt så att det blir bra för Sverige.

Det efterlystes analyser här i olika avseenden. För min del känns det naturligt och ärligt mot sektorn att vi gör dessa analyser innan vi tar exakt ställning till hur vi nationellt ska genomföra reformen. EU-regelverket ger här ett utrymme för flexibilitet, att regionalisera, att låta kompensationen gå tillbaka till gårdsnivå eller att stanna vid någon typ av hybridmodell. Jag utgår ifrån att vi alla är intresserade av att göra den typen av analys som vi gjorde när vi genomförde reformen. Vi arbetar nu med den frågan inom Jordbruksdepartementet.

När det gäller frågan om hur man ska hantera AVS-länderna är det klart att dessa länder har preferenser. Dessa preferenser innebär ju att de har haft fördelar, och även i det system som föreslås kommer de att kunna ha det dubbla världsmarknadspriset för den produktion som de säljer inom EU.

Kommissionen har presenterat en handlingsplan som går ut på att man ska undersöka respektive AVS-land individuellt för att sedan kunna lägga fram en strategi för hur man ska kunna stödja landets sockerproduktion, eller om den inte anses konkurrenskraftig ska man ta reda på hur man ska kunna stödja annan produktion, alltså diversifiera produktionen så att dessa länder kan klara sig på världsmarknaden. Kommissionens stödsystem, som i förslaget uppgår till 40 miljoner euro, utgår alltså från att man tittar på sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser, och det tycker vi från svensk sida är rimligt.

Vi är för att man finansierar detta inom första pelaren via Cap. Vi menar att biståndsbudgeten behövs för många andra väldigt angelägna ändamål. Här har vi stöd bland annat från Lutherhjälpen som drar samma slutsats i sin analys.

Beträffande den sista frågan om isoglukos är det alldeles riktigt att det vid själva rådsmötet handlar om att vi ska träffa ministrar från utvecklingsländerna. Men vi ska också ha interna möten mellan ordförandeskapet, kommissionen och respektive medlemsland. Jag ska ha en trilateral, och då tänker jag lyfta fram isoglukosfrågan för att förtydliga lite grann hur mötet är upplagt.

Anf. 13 JAN ANDERSSON (c):

Min fråga gällde ju hur arealerna kommer att påverkas för svensk del. Det närmaste svaret jag fick var: Tja, det kommer att finnas fortsatt odling i Sverige. Är det den mest exakta uppgiften, eller? Det vore intressant om nämnden fick ta del av de beräkningar som finns. Jag får en lite dålig känsla.

Anf. 14 HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Jag skulle gärna vilja ha en kommentar från ministern om hon inte bedömer att detta strider mot PGU, riksdagens beslut om politik för global utveckling som innebär att man inte får försämra för länder med annan politik parallellt med den biståndspolitik som vi för.

Anf. 15 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag ska be en av mina medarbetare att redovisa lite grann kring arealerna.

Anf. 16 Kanslirådet LARS OLSSON:

Om man tittar på de analyser som kommissionen har gjort är ju Sverige ett av de länder som har en väldigt konkurrenskraftig sockerindustri och bra odlingsförutsättningar. Sverige är alltså ett av de bästa länderna när det gäller att producera socker. Om vi kommer att få behålla exakt vår areal är väldigt svårt att säga. Vi får till och med en möjlighet att utöka odlingen i Sverige, att köpa upp C-socker och utöka den. Men om det kommer att ske på det viset eller om det kommer att ske en viss nedjustering räknar alla på nu – Danisco, sockerbetsodlare och vi.

Vi kan ändå nog se att större delen av arealen kommer att vara kvar. Men det kommer att ske en strukturutveckling där odlingen kommer att förflyttas närmare bruken. Det är enda sättet att kunna ha en konkurrenskraftig produktion när reformen har gått igenom.

Anf. 17 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

När det gäller PGU är det precis tvärtom. Där är ambitionen att man ska få bort subventioner och sänka tullar. Vi tycker att det här är helt i linje med den principen.

Anf. 18 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag har en kompletterande fråga om den strukturomvandling som vi väl alla tror kommer att ske. Hur blir det till exempel med Gotland, som ju har stor sockerbetsodling? Hur kommer man att drabbas där? Transporterna är ett problem för Gotlands del, och där finns inget sockerbruk och så vidare. Kommer man där att ha bra förutsättningar för framtiden?

Anf. 19 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Du nämner ett område som vi måste göra särskilda analyser på. Det gäller Gotland, Öland och några områden på sydkusten och västkusten där man odlar betor. De analyserna gör vi för närvarande. Det är klart att detta kan påverka vilken modell vi vill ha för att genomföra reformen nationellt i Sverige.

Jag är inte beredd att nu nämna några exakta siffror eller områden. Det vore fel att göra det i dag.

Anf. 20 HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Jag vill kommentera det märkliga svar jag fick. Det är väldigt svårt att hålla med om den uppfattning som uttrycktes. Man försätter MUL, som tidigare har haft kvoter med hygglig lönsamhet som de har kunnat leva på, i en situation där de inte längre kan producera till samma lönsamhet. Man försämrar alltså deras försörjningssituation. Att detta stämmer med PGU:s målsättning är ett mycket förvånansvärt uttalande, måste jag säga. Målsättningen i PGU har ju inte i första hand varit att ta bort subventioner utan att inte försämra förutsättningarna för fattigdomsbekämpningen.

Anf. 21 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag måste upprepa det jag sade förut om den ambition som kommissionen har och den handlingsplan som man arbetar med. Där går man in på varje AVS-land individuellt och undersöker vad man där har för förutsättningar i sin sockerproduktion – om den kan bli konkurrenskraftig och om vi på annat sätt kan utveckla jordbruket i landet genom en diversifiering. Då skapar man ett stödsystem som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Jag tycker att detta går väl ihop med den övriga politiken.

Anf. 22 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Nu går vi in på nästa punkt, om utsläppande av GMO-majs på marknaden. På listan står ”eventuellt” – kommer denna punkt att tas upp?

Anf. 23 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det blir en A-punkt. Sveriges uppfattning är att vi kan stötta kommissionens förslag.

Anf. 24 ULF HOLM (mp):

I så fall är jag emot. I enlighet med mina tidigare utläggningar här i EU-nämnden tycker jag att Sverige borde rösta nej.

Anf. 25 HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Jag vill också reservera mig i den här frågan. Vi har reserverat oss i Gentekniknämnden och vill stå för försiktighetsprincipen. Vi menar att det finns risk för att man stimulerar ökad användning av bekämpningsmedel. Det finns inget bra märkningssystem så att konsumenterna kan välja bort kött från djur som utfordrats med GMO-foder. Därför vill vi inte stödja förslaget.

Anf. 26 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Från Vänsterns sida vill vi vara konsekventa. Vi är också tveksamma till detta. Vår argumentation är densamma: Konsumenterna borde ha rätt att få veta om det finns GMO-ingredienser i deras livsmedel, och de borde ha rätt att välja bort GMO-livsmedel. Det gäller alla länder. Jag tycker inte att de här besluten ger någon sådan rätt.

Anf. 27 JAN ANDERSSON (c):

Detsamma gäller för oss. Vi stöder inte regeringen i den här frågan.

Anf. 28 ORDFÖRANDEN:

Då har ståndpunkterna upprepats. Vill jordbruksministern kommentera?

Anf. 29 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag vill förtydliga att detta är ett beslut som handlar om odling och bearbetning. Det handlar inte om det som ska ut till konsumenterna. Det blir ytterligare en prövning innan man kommer dit.

Inom EU har vi bestämt oss för ett regelverk som utgår från försiktighetsprincipen, där vi ska ha spårbarhet och en noggrann prövning av varje individuell ansökan. När en produkt sedan ska ut till konsumentledet ska vi ha en märkning av alla GMO-produkter och av sådana produkter som oavsiktligt har kommit att innehålla GMO. Den svenska regeringen menar att detta följer försiktighetsprincipen.

Anf. 30 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt handlar om uttjänta fordon.

Anf. 31 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är också en A-punkt.

Anf. 32 ULF HOLM (mp):

Här ser vi den svenska strategin att man hellre lägger ned sin röst än röstar emot. Om det finns några punkter i detta som man inte är nöjd med – och i den hållningen instämmer jag helt – borde man komma till slutsatsen att man ska rösta nej för att markera det. Men tydligen vill regeringen att Sverige ska lägga ned rösten i stället, och jag skulle vilja att ministern utvecklade detta lite grann.

Anf. 33 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag ska be en av experterna från Miljödepartementet att kommentera detta.

Anf. 34 Kanslirådet CHARLOTTA ANDERSSON:

Merparten av det här förslaget är sådant som Sverige bör stödja och som skulle gynna det svenska näringslivet och industrin, men samtidigt finns det ett problem med strategin och den politik man för när det gäller tungmetaller. Därför väljer man att markera genom att lägga ned sin röst. Det finns ändå en kvalificerad majoritet för det här förslaget, och därför vill vi göra en markering genom att lägga ned rösten.

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt handlar om fiske, om förvaltningsåtgärder när det gäller fiskeresurserna i Medelhavet.

Anf. 36 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Den här frågan har varit uppe tidigare utan att rådet har lyckats komma överens. Sverige stöder ansträngningarna för att skärpa förvaltningen i Medelhavet. Vi tycker att det är viktigt att vi jobbar med samma definitioner när det gäller fiskeredskap, redskapsselektivitet och kontroll. Vi menar därför att man ska vara väldigt återhållsam med beslut som innebär att vi inte får gemensamma definitioner. Vi har varit tveksamma till det franska förslaget om att man när det gäller drivgarn skulle göra en annan tolkning.

Nu har vi fått en indikation på att en kompromiss är på väg. Den innebär att fransmännen under en tid framöver skulle ha en möjlighet att ha en annan definition än vad man har i exempelvis Östersjön. Vi är negativa till det, och vi håller nu på att analysera detta. I vart fall kommer vi att framföra att vi inte tycker om det. Sedan är det väl frågan om man ska lägga ned sin röst eller om man ska gå längre. Vi är inte färdiga med beredningen, för vi har just fått den här informationen.

Anf. 37 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt och ett mandat att pröva detta vidare.

Nästa punkt handlar om principer när det gäller återhämtning av bestånden.

Anf. 38 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag tror att ni alla har bilden klar för er. Vi brukar ha väldigt intensiva fiskeråd strax före jul, i december, när vi nattmanglar för att komma fram till TAC och kvoter. Nu har man från kommissionens och ordförandeskapets sida velat förbättra våra processer så att vi ska få bättre framförhållning. Därför ska vi ha en principiell diskussion om vad vi gör om den biologiska rådgivningen, som kommer i oktober, skulle visa att bestånden är i sämre skick än vi tidigare har antagit.

Det här ska bli en diskussion om vad vi kan göra, och det tycker vi från svensk sida är mycket bra. Det här är en hjärtefråga för oss, och vi har klara uppfattningar om vad vi vill göra om den biologiska rådgivningen säger att bestånden inte är inom säkra gränser. Vi vill ha begränsningar när det gäller TAC. Vi vill se till att man anpassar nivåerna för fisket till den mest utsatta arten. Det finns ju mycket blandfiske i Västerhavet, och ett problem är att man inte tillräckligt anpassar fisket till den mest utsatta arten.

Vi vill också hitta metoder för att minska fiskeansträngningarna. Där jobbar vi med antalet dagar till sjöss. Ett alternativ är att ha en restriktivare tilldelning. Ett annat alternativ är att jobba mer utifrån fiskehistoriska data, det vill säga utifrån hur mycket man tidigare har fiskat.

Vi vill ha en översyn av redskapsanvändningen med mer selektiva redskap. Här har vi goda erfarenheter från arbetet i Östersjön, där vi har utvecklat selektiva redskap. Om man använder selektiva redskap skulle man också kunna ha en morot, det vill säga att man premierar dem som använder de selektiva redskapen med fler dagar till sjöss. Att gå vidare med att stänga lek- och uppväxtområden tycker vi är en god idé, och vi vill också se över och komplettera kontrollåtgärderna så att de blir effektivare. Det handlar i mycket om att också förbättra genomförandet av de åtgärder som vi redan har bestämt oss för.

Det här kommer att vara en bred diskussion om åtgärder för att man ska kunna arbeta enligt ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen.

Anf. 39 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag tycker att de åtgärdsförslag som ministern har redogjort för här är bra, men frågan är om de kommer att bli förverkligade. Jag hoppas verkligen att de blir det. Det har tidigare visat sig att Ices rådgivning inte har genomförts särskilt väl. Det har varit svårt att ta till sig den rådgivningen. Finns det bättre förutsättningar för att rådgivningen kommer att uppfattas och genomföras när den nu kommer, i oktober?

Anf. 40 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är en fördel att diskussionen kommer nu och att vi kan diskutera hela paketet av åtgärder i ett läge där vi också har lite tid på oss innan vi ska bestämma TAC och kvoter. Det som har varit problemet med decembermötena är att man då inte har haft någon tid på sig. Man har varit tvungen att bestämma sig vid sittande bord, och då har det ofta blivit beslut utan att man har hunnit göra tillräckliga analyser.

Jag tycker att det här talar för att vi ska kunna arbeta mer systematiskt och få ett bättre resultat. Jag hoppas på det, men jag måste förstås medge att det bara är Sverige och några andra länder som har velat vidta drastiska åtgärder. De andra länderna har inte riktigt varit beredda.

Anf. 41 HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Vi står bakom regeringens ståndpunkt här, men jag vill ställa en fråga. Vad gör regeringen för att komma tillrätta med svartfisket över kvoterna? För beståndet är det också ett problem med fisk som tas upp som bifångst och hälls överbord utan att kunna överleva. Vad gör man för att komma till rätta med det? Det är ju inga små mängder det handlar om.

Anf. 42 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det här är en viktig fråga. Enligt de bedömningar som görs finns det ett stort illegalt fiske, tyvärr, och jag antar att Holger Gustafsson talar främst om Östersjön. Vi har inom EU vidtagit åtgärder för att få en handlingsplan för förbättrad kontroll. Däri ingår ett antal åtgärder. När det gäller torsk har man nu preciserat vilka hamnar man får landa torsk i för att få en bättre kontroll. Det är ett exempel. Satellitövervakning är ett annat exempel.

Vi det möte i IBSFC som ägde rum i Visby för någon vecka sedan var kontrollfrågorna också uppe till diskussion. Vi har regler. Reglerna kan kanske förbättras, men det handlar också om att se till att de tillämpas på ett bra sätt. Jag tycker att det går åt rätt håll. Tillsammans har vi – framför allt då medlemmarna i EU – fått en starkare kontroll. Därigenom kan vi påverka det illegala fisket.

Anf. 43 ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Nästa punkt handlar om skydd av djuphavskorallrev. Har den blivit en A-punkt?

Anf. 44 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Ja, det är en A-punkt. Vi tycker att det är värdefullt att man värnar dessa viktiga habitat på havsbotten.

Anf. 45 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Det finns några övriga frågor.

Anf. 46 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vid tidigare råd aktualiserades effekterna av höjda bränslepriser på fiskesektorn. Den frågan kommer att tas upp vi det här rådet igen. Vi menar från svensk sida att detta inte är något unikt för fisket. Vi är negativa till att ge en särskild kompensation till fisket.

Anf. 47 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt: Aviär influensa.

Anf. 48 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är en lägesrapport. Det är mycket angeläget att vi har en bra framförhållning och att vi håller varandra informerade. Här har det varit möten också mellan experter från de olika medlemsländerna. Detta är en angelägen informationspunkt vid rådet.

Anf. 49 ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen.

Sista punkten är uppläggning av kommande arbete. Finns det något att säga om det? Nej.

Finns det några A-punkter som vi inte har behandlat? Nej. Då är vi klara.

Vi tackar jordbruksministern med medarbetare. Trevlig helg!

Innehållsförteckning

1 § Jordbruk och fiske 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 4 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 2

Anf. 5 HOLGER GUSTAFSSON (kd) 2

Anf. 6 JAN ANDERSSON (c) 3

Anf. 7 LARS LINDBLAD (m) 3

Anf. 8 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 4

Anf. 9 CHRISTINA AXELSSON (s) 4

Anf. 10 ULF HOLM (mp) 5

Anf. 11 LENNART FREMLING (fp) 5

Anf. 12 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 5

Anf. 13 JAN ANDERSSON (c) 6

Anf. 14 HOLGER GUSTAFSSON (kd) 7

Anf. 15 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 7

Anf. 16 Kanslirådet LARS OLSSON 7

Anf. 17 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 7

Anf. 18 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 7

Anf. 19 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 7

Anf. 20 HOLGER GUSTAFSSON (kd) 7

Anf. 21 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 8

Anf. 22 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 23 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 8

Anf. 24 ULF HOLM (mp) 8

Anf. 25 HOLGER GUSTAFSSON (kd) 8

Anf. 26 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 8

Anf. 27 JAN ANDERSSON (c) 8

Anf. 28 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 29 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 9

Anf. 30 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 31 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 9

Anf. 32 ULF HOLM (mp) 9

Anf. 33 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 9

Anf. 34 Kanslirådet CHARLOTTA ANDERSSON 9

Anf. 35 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 36 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 10

Anf. 37 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 38 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 10

Anf. 39 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 11

Anf. 40 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 11

Anf. 41 HOLGER GUSTAFSSON (kd) 11

Anf. 42 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 11

Anf. 43 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 44 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 12

Anf. 45 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 46 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 12

Anf. 47 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 48 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 12

Anf. 49 ORDFÖRANDEN 12

Fredagen den 16 september 2005

EU-nämndens uppteckningar