§ 1 Sysselsättningsfrågor, socialpolitiska frågor, hälso- och sjukvårdsfrågor samt konsumentfrågor

Jämställdhetsminister Nina Larsson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 29 juni 2026

Återrapport från informellt ministermöte den 5–6 juli 2026

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 19 oktober 2026

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar jämställdhetsminister Nina Larsson med medarbetare välkomna till EU-nämnden.

Först gäller det återrapporterna.

Anf. 2 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Ordförande! Jag har inget att tillägga till de skriftliga rapporterna.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går till dagordningspunkt 3, Slutsatser om jämlikhet som drivkraft för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i EU. Det är en beslutspunkt.

Anf. 4 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Ordförande! Precis som ordföranden nämnde vill jag börja med att informera och samråda om rådsslutsatser om likabehandling, och konkurrenskraft. Det är en beslutspunkt.

Rådsslutsatserna har förhandlats under hösten, och syftet med rådsslutsatserna är att belysa hur likabehandling och jämställdhet på olika sätt bidrar till att främja konkurrenskraft och driva ekonomisk tillväxt.

I slutsatserna uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att fortsätta stärka växelverkan mellan dessa aspekter. Till exempel uppmanas medlemsstaterna att främja en effektiv tillämpning av diskrimineringslagstiftning. De uppmanas också att stödja arbetsmarknadsdeltagande bland grupper som är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Kommissionen uppmanas bland annat att främja att jämlikhetsperspektiv integreras i relevant arbete på både unionsnivå och nationell nivå.

Regeringen avser att ställa sig bakom godkännandet av rådsslutsatserna. Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna tydliggör på vilka sätt jämställdhet och likabehandling driver ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Den växelverkan mellan likabehandling och ekonomisk tillväxt som finns är viktig att fortsätta främja.

Regeringen ser positivt på att gränsdragningen mellan begreppen equality och gender equality förtydligas. Jämställdhet har en stor inverkan på EU:s konkurrenskraft och ska därför nämnas i egen rätt.

Anf. 5 SOFIA AMLOH (S):

Fru ordförande! Jag tackar ministern för dragningen.

Låt mig understryka att vi ser positivt på att man får denna tydlighet i ståndpunkten när det gäller gender equality.

Vi skulle dock gärna ha med att inte bara jämställdhet och likabehandling driver ekonomisk tillväxt utan att det också vilar på jämlikhet. Det finns inte med i rådsslutsatserna.

Anf. 6 ORDFÖRANDEN:

Detta handlar nog inte främst om rådsslutsatserna utan om den svenska ståndpunkten och om ministern avser att säga något på mötet. Men kan ministern bekräfta att jämlikhet finns med i rådsslutsatserna och att ministern om hon tar ordet på mötet lyfter fram både jämställdhet, jämlikhet och likabehandling?

Anf. 7 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Ordförande! Min bild är att detta ryms inom rådsslutsatserna, och att det också ryms inom det jag framförde här om att regeringen välkomnar att rådsslutsatserna tydliggör på vilka sätt jämställdhet och likabehandling driver ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Men jag tar detta som ett medskick inför mötet.

Anf. 8 SOFIA AMLOH (S):

Om jag har uppfattat saken rätt och utifrån vad som står i den engelska texten vill jag anmäla avvikande ståndpunkt eftersom vi vill ha med också jämlikhet i den svenska ståndpunkten.

Anf. 9 REBECKA LE MOINE (MP):

Fru ordförande! Det vore väldigt bra om ordet jämlikhet nämns och understryks i den svenska ståndpunkten. Ministern får gärna förtydliga om det är något hon också tänker framföra muntligen. Om så inte är fallet kan jag tänka mig att ansluta mig till Socialdemokraternas avvikande ståndpunkt.

Anf. 10 BANESA MARTINEZ ROLDÁN (V):

Fru ordförande! Jag instämmer i Socialdemokraternas avvikande ståndpunkt och ser fram emot att höra ministerns svar till Miljöpartiet.

Anf. 11 ORDFÖRANDEN:

Det är ju inte bokstavsmandat vi ger här. Men det som framförs är vikten av att Sverige på mötet också tar med den del i rådsslutsatserna som handlar om jämlikhet.

Anf. 12 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Ordförande! Det är inte vår plan att ta till orda under denna punkt. Vi ställer oss bakom rådsslutsatsernas formuleringar, och det är min bild att det som efterfrågas ryms inom det mandat vi söker.

Anf. 13 ANNA LASSES (C):

Ordförande! Jag förstår inte riktigt vad det är vi är oeniga om. Jag skulle verkligen vilja få klarhet i detta. Som jag förstår det menar ministern att detta ryms i rådsslutsatserna. Men de som anmält avvikande mening vill att det ska uttryckas i den svenska ståndpunkten. Samtidigt säger ministern att hon inte ska ta till orda. Just nu vet jag inte vad det är jag ska ta ställning till.

Anf. 14 LEONID YURKOVSKIY (SD):

Fru ordförande! Jag tackar ministern för redogörelsen.

Detta nämns inte i regeringens förslag till svensk ståndpunkt, men i punkt 51 i det engelskspråkiga dokumentet finns en uppmaning att särskilt främja och fokusera på entreprenörskap bland särskilt understrukna grupper, bland andra kvinnor, personer med migrantbakgrund eller etniska minoriteter. Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att man med denna rekommendation avser ett slags särbehandling.

Vad är ministerns och regeringens förhållningssätt till detta? Är det något man avser att kommentera eller ha en åsikt om?

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattar att en bred majoritet i nämnden är överens om att rådsslutsatserna ska godkännas och att ministern inte avser att uttala sig på mötet. Men om hon ändå skulle uttala sig finns det lite olika inspel.

Anf. 16 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Ordförande! Tack för ett bra klargörande!

Det är vår uppfattning att det vi mötet är ja eller nej till rådsslutsatserna som gäller, och därför kommer jag inte att säga något. Vi kommer att ställa oss bakom rådsslutsatserna, och jag bedömer att inriktningen ryms inom denna linje.

Jag delar inte ledamoten Yurkovskiys bild av särbehandling. Dessa rådsslutsatser tydliggör att man ska förmå människor att kunna nå sin fulla potential, vilket stärker tillväxt, konkurrenskraft, ekonomi och sammanhållning i Europeiska unionen. Medlemsstaterna behöver här arbeta utifrån sina olika förutsättningar för att främja att människor når denna potential.

Anf. 17 ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattar nog ändå att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt att godkänna rådsslutsatserna. Men om det skulle bli en diskussion på rådet vill S, V och MP anmäla avvikande ståndpunkt om att Sverige också borde lyfta fram jämlikhet utifrån vad som står i rådsslutsatserna.

Anf. 18 ANNA LASSES (C):

Om det verkligen skulle bli en diskussion och ministern yttrar sig, kommer ministern då att ta upp även jämlikhet? Jag försöker fortfarande utröna om detta är något vi är oeniga om eller inte.

Anf. 19 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Fru ordförande! Inga medlemsstater kommer att beredas möjlighet att ta till orda under denna punkt. Om så ändå blir fallet, vilket är högst otroligt, tar jag detta som ett medskick till det budskap jag här har framfört.

Anf. 20 ORDFÖRANDEN:

Denna information gav lite ytterligare klarhet i frågan, så jag tror att vi kan avstå från att anmäla avvikande ståndpunkt. Det är ju det muntliga ordet som gäller här. Vad säger du, Sofia Amloh?

Anf. 21 SOFIA AMLOH (S):

Genom klargörandet att den svenska ståndpunkten inte ska yttras behöver vi inte hålla fast vid vår avvikande ståndpunkt.

Anf. 22 ORDFÖRANDEN:

Uppteckningarna sparas för eftervärlden, så jag tror att det framgår tydligt vad som är önskvärt. Det framgår också tydligt att inga medlemsstater kommer att ges möjlighet att yttra sig under den här punkten. Det handlar om att anta de rådsslutsatser som ligger på bordet. Där ingår jämställdhet, jämlikhet och likabehandling.

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Att uppnå jämlikhet i Europeiska unionen: våra värderingar i praktiken. Det är en diskussionspunkt, och statsrådet är här för att få mandat för den diskussionen.

Anf. 23 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Dagordningspunkt 4 är ett åsiktsutbyte på temat att leverera jämlikhet i Europeiska unionen. Våra värden i praktiken.

I diskussionsnoten konstateras att viktiga framsteg har gjorts de senaste årtiondena när det gäller jämlikhet på både nationell nivå och EU-nivå. Samtidigt konstateras att viktiga luckor kvarstår både inom lagstiftning och vid genomförande av befintlig lag. Diskriminering och ojämlikhet är fortfarande verklighet för många.

Mot den bakgrunden bjuds medlemsstaterna in att diskutera dels vilka sociala och ekonomiska vinster som uppnåtts till följd av medlemsstaternas jämlikhetsarbete, dels vilka åtgärder medlemsstaterna gemensamt borde prioritera de kommande fem åren för att nå mätbara resultat.

Regeringen välkomnar en diskussion om EU:s och medlemsstaternas arbete med jämlikhet och icke-diskriminering. Regeringen avser att i diskussionen betona att EU:s värden är grunden för det europeiska samarbetet och en viktig konkurrenskraftsfördel för unionen. Den växelverkan mellan likabehandling och ekonomisk tillväxt som finns är viktig att fortsätta att främja.

Regeringen avser även att lyfta fram betydelsen av de strategier och förstärkningar som presenterats inom ramen för jämlikhetsunionen under året. Det är viktigt att arbetet och dess resultat följs upp på ett strukturerat vis för att framsteg och återstående utmaningar ska kunna identifieras och adresseras. I det arbetet behövs tillförlitlig information inklusive könsuppdelad statistik.

Slutligen avser regeringen att lyfta fram betydelsen av att EU-rätten tillförsäkrar ett enhetligt skydd mot diskriminering för alla grunder och samhällsområden.

Anf. 24 REBECKA LE MOINE (MP):

Fru ordförande! Tack till ministern för föredragningen.

Jag tolkar det som en diskussionspunkt där man kommer att kunna yttra sig från ministerns håll.

För det första önskar vi att orden könsuppdelad statistik snarare kunde beskrivas som jämlikhetsdata. Jämlikhetsdata är också det ord som man refererar till i faktapromemorian En jämlikhetsunion: Strategi mot rasism 2026–2030. Jag skulle gärna vilja höra en kommentar om det är något man skulle kunna tänka sig att använda det ordet och referera till det.

För det andra är vi väldigt måna om att lyfta fram betydelsen av att driva igenom EU:s antidiskrimineringsdirektiv. Jag undrar om ministern skulle kunna tänka sig att nämna detta för att understryka vikten av det.

Anf. 25 MARTIN WESTMONT (SD):

Fru ordförande! Sverigedemokraterna har tidigare framfört en del kritik mot förslaget just för att vi anser att diskrimineringslagstiftningen bör hanteras inom den nationella kompetensen och inte avgöras på EU-nivå.

Vidare anser vi att diskriminering bör baseras på bredare grund för att säkerställa att all form av diskriminering fångas upp och inte endast det som faller inom ramen för det som definieras i den text som jag senast tog del av.

Jag skulle vilja fråga hur statsrådet ser på definitionen ”otillbörlig särbehandling”, som Sverigedemokraterna anser är en bättre väg framåt mot diskskriminering i stället för att specificera ett antal diskrimineringsgrunder.

Är det något som statsrådet kan överväga att ta med sig i det fortsatta arbetet mot diskriminering just för att undvika att viss diskriminering utelämnas?

Anf. 26 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Jag börjar med ledamotens fråga om jämlikhetsdata. Jag använder mig själv av begreppet jämlikhetsdata. Regeringen har inget emot att använda det också i detta sammanhang. Noteras kan möjligen att det blir fler delar som ryms inom detta.

Bland medlemsländerna finns det lite olika tolkningar av hur man använder sig av begreppet jämlikhetsdata. Det kan öppna för saker som Sverige kanske inte vill se. Det är ett mer komplext begrepp. Men det förekommer, och regeringen kan mycket väl lägga till det begreppet.

När det gäller ledamotens fråga om att använda ”otillbörlig särbehandling” i stället för att specificera är regeringens ståndpunkt att arbetet mot diskriminering behöver särskiljas för att kunna nå en bättre effekt.

Sverige har varit mycket aktivt, vilket också ledamoten frågade om, i att behålla frågan om antidiskrimineringslagstiftning på bordet i EU. Det är vår avsikt att fortsätta att göra det.

Anf. 27 MARTIN WESTMONT (SD):

Fru ordförande! Då skulle Sverigedemokraterna vilja anmäla en avvikande ståndpunkt.

Anf. 28 REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag tänkte försöka utröna lite klarhet. Kommer jämställdhetsministern att vid mötet nämna och lyfta fram antidiskrimineringsdirektivet? När man säger att man kan tänka sig att använda ordet jämlikhetsdata, är det så att man också kommer att använda det ordet under mötet?

Anf. 29 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Fru ordförande! Tack, ledamoten, för förtydligande frågor!

Det är min avsikt att lyfta fram antidiskrimineringsdirektivet. Det har jag gjort tidigare, och det avser jag att göra också nu.

När det gäller frågan om jämlikhetsdata menar jag att det ryms inom könsuppdelad statistik. Om det inte är ett medskick från nämnden avser jag att hålla mig till det begreppet.

Anf. 30 ERIK OTTOSON (M):

Vi befinner oss i en märklig tid i svensk politik i största allmänhet. Jag vill bara skicka med att vi försöker att undvika bokstavsmandat. Nu blir det inte någon majoritet för någonting sådant. Men jag vill skicka med till nämndens ledamöter att när vi ger mandat så ger vi ett mandat för en position och inte för ett manus.

Just ordval kan såklart ibland spela en roll för vad man har för position. Men jag vill ha det som ett medskick inför framtida diskussioner. Annars tror jag att nämnden kan lägga väldigt mycket tid på att diskutera ordval. Det är viktigt att vi bottnar i innehållet och positionen rent formellt.

Anf. 31 ORDFÖRANDEN:

Det var ett bra förtydligande. Vi får hjälpas åt här i presidiet. Jag tror också att jag nämnde tidigare att det är lite av en balansgång.

När det gäller jämlikhetsdata uppfattar jag det som att statsrådet var tydlig med att man tar det med sig det talade ordet och arbetar in i regeringens ståndpunkt, eller hur man ska uttrycka det. När det däremot gäller vad som exakt kommer att sägas i den frågan på rådet är det inte samma sak.

Då är man lite inne på frågan om bokstavsmandat eller inte. Det är naturligtvis också en bedömningsfråga. Vi får väl hjälpas åt som sagt. Presidiet hjälps åt att hålla ordning på nämnden och regeringen.

Jag tycker ändå att vi kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande ståndpunkt från Sverigedemokraterna utifrån det Martin Westmont föredrog.

Vi går till punkten 6 på rådets dagordning, Lagen om arbetstillfällen av god kvalitet: det sociala Europa på arbetsplatsen. Det är en diskussionspunkt. Här söker man mandat för diskussion. Här är ansvarig minister Johan Britz. Han kommer att företrädas av Nina Larsson här i dag och också på mötet, har jag förstått.

Anf. 32 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Dagordningspunkt 6 handlar också om ett åsiktsutbyte på temat Lagen om arbetstillfällen av god kvalitet: det sociala Europa på arbetsplatsen.

Akten för kvalitetsjobb väntas presenteras av kommissionen i december i år. Rådet ska med utgångspunkt i kommissionens pågående arbete dela sina synpunkter inför den planerade publiceringen i december i år.

Regeringen avser att i diskussionen lyfta fram att ekonomisk tillväxt är en viktig förutsättning för en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden.

Regeringen anser vidare att det är centralt att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna respekteras i det kommande förslaget om kvalitetsjobb samt att nationella arbetsmarknadsmodeller och arbetsmarknadens parters autonomi värnas.

Regeringen avser även att lyfta fram vikten av regelförenkling, betona vikten av att ett starkt arbetstagarskydd upprätthålls samt betydelsen av redan beslutade gemensamma regler tillämpas och efterlevs.

Regeringen avser att framhålla att social dialog och kollektivavtalsförhandlingar bör förstås som möjliggörande faktorer då arbetsmarknadens parter spelar en avgörande roll för att möta de sociala utmaningarna inom arbetsmarknaden, vilket är viktigt för EU:s hela sammanhållning och för den inre marknaden.

En viktig utgångspunkt i ett kommande förslag är att utrymme ges för arbetsmarknadens parter på nationell nivå att hitta balanserade lösningar. Därigenom kan onödig detaljreglering på EU-nivå undvikas och frågor lämnas att lösas av dem som närmast berörs. Regeringen anser av samma skäl att social dialog på EU-nivå bör uppmuntras.

Regeringen avser slutligen att lyfta fram att det är viktigt att framtida förslag föregås av grundliga konsekvensanalyser med inriktning på europeiskt mervärde och kostnadseffekter i stort samt att de inte snedvrider konkurrensen mellan EU:s medlemsstater, branscher eller företag.

Anf. 33 SOFIA AMLOH (S):

Fru ordförande! Först tänkte jag börja med en fråga vad gäller de sociala utmaningarna inom arbetsmarknaden, som beskrivs i ståndpunkten. Jag kan känna att det kan bli en viss begränsning för partsmodellen att uttrycka sig så. Min fråga till statsrådet är: Vad betyder de sociala utmaningarna för regeringen i ståndpunkten?

Sedan vill jag lägga till att det i diskussionen är viktigt att vår partsmodell och den sociala dialogen också på EU-nivå inte blir underordnade regelförenklingar utan att den balansen finns. De ska inte stryka på foten, om jag ska uttrycka mig tydligt, så att de hela tiden finns där.

När det kommer till förändringar på arbetsmarknaden, AI eller just arbetsmiljöfrågor, är det viktigt att hålla i att arbetstagarnas inflytande säkerställs i diskussionen.

Jag vill också lyfta fram att vi står bakom regeringen och biträder att grundliga konsekvensanalyser ska föregå förslag, som lyftes fram i ståndpunkten. För oss är det också ganska viktigt att vi ser till arbetstagarnas möjlighet till inflytande i den konsekvensanalysen. Det lyfts inte fram av regeringen här.

Anf. 34 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Ordförande! Vi kan börja med frågan kopplad till arbetsmarknadsmodellen och medskicket att inte underordna arbetet för regelförenklingar. Jag delar ledamotens syn på detta. Min bild är snarare att det många gånger är stelbent reglering i detalj som äventyrar arbetsmarknadsmodellen och att de här två delarna – att både värna den svenska arbetsmarknadsmodellen och arbeta för regelförenklingar – är mycket väl förenliga, så att säga. De går ofta in i varandra.

När det gäller frågan om sociala utmaningar på det europeiska arbetsmarknadsområdet är det så som beskrivs i samrådsdokumentet. Det avser utmaningar inom hela Europeiska unionen. Att arbetstagarskydd ska säkerställas finns också med i ståndpunkten. Och när det gäller konsekvensanalyser kan arbetstagarnas inflytande tas med.

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Betyder det att statsrådet här muntligt arbetade in i den svenska ståndpunkten det som Sofia Amloh från Socialdemokraterna uttryckte, nämligen att de konsekvensanalyser som vi eftersträvar också ska säkerställa inflytande för arbetstagare? Jag kommer inte ihåg exakt, men Sofia kan formulera det exakt. Jag tyckte faktiskt att det var lite oklart. Jag ger därför tillbaka ordet till statsrådet, så att vi vet vad vi har att hantera.

Anf. 36 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Tack, ordförande, för möjligheten att förtydliga och klargöra detta!

Jag läser då igen i formuleringarna: ”Regeringen avser framhålla att social dialog och kollektivavtalsförhandlingar bör förstås som möjliggörande faktorer.”

Det är ju både arbetstagare och arbetsgivarsidan, så att säga, och deras rättigheter som ingår i den sociala dialogen, och jag menar att detta ryms inom denna ståndpunkt.

Anf. 37 SOFIA AMLOH (S):

Det är bra. Så långt håller vi liksom med, det vill säga att det ingår i ståndpunkten som helhet att det här ska vägas in. Det resonemang jag hade tidigare handlade om att förstärka vikten av, att det inte får göras avkall på detta eller underordnas. Det handlar liksom om att det är likställt, att man inte rundar eller inte tar hänsyn till det.

Men det finns något som jag ändå vill se att regeringen har med i sin ståndpunkt just när det kommer till de grundliga konsekvensanalyserna och inriktningen. Där beskrivs bland annat europeiskt mervärde och den snedvridna konkurrensen mellan EU:s medlemsländer, branscher och företag. Vi skulle nog vilja se att man i de här analyserna också möjliggör och tittar på arbetstagarnas inflytande. Det gäller just den delen av ståndpunkten – det säger jag för att förtydliga mig.

Anf. 38 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Ordförande! Min bild är att detta ingår, men jag tar med det som medskick och förtydligar det också under diskussionspunkten i enlighet med ledamotens inspel.

Anf. 39 ORDFÖRANDEN:

Då är det en förändrad ståndpunkt, som statsrådet muntligt har framfört här. Det står ju väldigt tydligt att man avser att lyfta att framtida förslag ska föregås av grundliga konsekvensanalyser med inriktning på europeiskt mervärde, kostnadseffekter i stort och att det inte snedvrider konkurrensen mellan EU:s medlemsstater, branscher och företag. Jag uppfattar det som att man då också tar med att man behöver säkerställa eller möjliggöra inflytande för arbetstagare. Sofia Amloh nickar – då är vi nöjda.

Jag kan då konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då går vi vidare på dagordningen och kommer till punkt 7, Den europeiska planeringsterminen för 2026. Det är alltså 7 a, Centrala utmaningar på sysselsättningsområdet: sysselsättningskommitténs huvudbudskap baserat på den årliga rapporten om sysselsättningssituationen och verktyget för bedömning av sysselsättningssituationen.

Det är fantastiskt långa titlar här. Det här är en beslutspunkt. Ansvarig minister är Johan Britz, men han företräds av Nina Larsson.

Anf. 40 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Ordförande! Jag går då över till dagordningspunkt 7 a, som är en beslutspunkt.

Här förväntas Epscorådet godkänna sysselsättningskommitténs huvudbudskap med utgångspunkt i den årliga rapporten om och verktyget för bedömningen av sysselsättningssituationen. Huvudbudskapen baserar sig på en årlig rapport i vilken sysselsättningskommittén dels beskriver framstegen i förhållande till sysselsättningsmålet till 2030, dels identifierar viktiga sysselsättningsutmaningar och goda arbetsmarknadsresultat i hela EU och i varje medlemsstat.

Regeringen avser att ställa sig bakom ett godkännande av huvudbudskapen. Regeringen ser positivt på att befintliga analysramverk används för att följa utvecklingen mot gemensamma mål. Huvudbudskapen speglar rapporten och är formulerade på en övergripande nivå, som ger utrymme för varje medlemsstat att utforma sina egna reformer.

Anf. 41 MARTIN WESTMONT (SD):

Fru ordförande! Ja, rekommendationer från EU vidgas, och planeringsterminen har breddats till att numera även innefatta bland annat arbetsmarknad. Det vi ser är alltså en uppföljning från EU som hela tiden växer. Vi är många, bland annat inom Sverigedemokraterna, som känner en oro för att detta i slutändan kommer att leda till inskränkningar av den svenska arbetsmarknadsmodellen. För Sverigedemokraterna är det viktigt att vi stärker de nationella rättigheterna på svensk arbetsmarknad och inte försvagar dem.

Min fråga är om statsrådet delar min oro och om statsrådet är beredd att tydligt markera mot detta förslag.

Anf. 42 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Ordförande! Tack, ledamoten, för frågan!

Ledamoten är inne på en fråga som har varit en svensk prioritet sedan första dagen då Sverige gick med i Europeiska unionen. Vi har en mycket bred politisk enighet om att värna den svenska modellen på detta sätt, vilket vi har gjort över regeringar. Vi är inte sena med att påtala detta och vara mycket hårda i de förhandlingarna generellt.

När det gäller frågan i stort, kopplad till huvudbudskapens inriktning, är den mycket bredare än så. Men i detta nu är det just de här delarna som jag samråder om.

Anf. 43 MARTIN WESTMONT (SD):

Ordförande! Då skulle Sverigedemokraterna vilja anmäla en avvikande ståndpunkt.

Anf. 44 ORDFÖRANDEN:

Jag kan väl då konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt men med en avvikande ståndpunkt från Sverigedemokraterna, enligt det som har föredragits av Martin Westmont.

Då går vi till dagordningspunkt 8, Övriga frågor. Det är en informationspunkt.

Anf. 45 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L):

Ordförande! Jag tänkte inte gå närmare in på övriga frågor under dagordningspunkt 8.

Anf. 46 ORDFÖRANDEN:

Då tackar jag för informationen.

Vi tackar jämställdhetsministern med medarbetare för den här gången i EU-nämnden och önskar lycka till i rådet.

§ 2 Sysselsättningsfrågor, socialpolitiska frågor, hälso- och sjukvårdsfrågor samt konsumentfrågor

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 29 juni 2026

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 19 oktober 2026

Anf. 47 ORDFÖRANDEN:

Jag välkomnar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall med medarbetare.

Först gäller det återrapporten från mötet den 29 juni 2026.

Anf. 48 Socialtjänstminister CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL (M):

Fru ordförande! Jag börjar alltså med en återrapport från rådsmötet den 29 juni för social- och arbetsmarknadsministrar i Luxemburg.

Sverige företräddes vid mötet av statssekreterare Sophia Metelius. Ledamöterna har fått ta del av den skriftliga redogörelsen från rådsmötet, och jag svarar gärna på frågor från ledamöterna.

Anf. 49 ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor, och då tackar vi för den informationen.

Vi går vidare till information och samråd inför mötet i rådet den 19 oktober.

Då går vi till rådets dagordningspunkt 5, Rådets rekommendation om åtgärder mot utestängning från bostadsmarknaden, inbegripet hemlöshet. Det är en beslutspunkt. Ministern är alltså här för att få mandat inför detta beslut.

Anf. 50 Socialtjänstminister CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL (M):

Fru ordförande! Den 6 maj 2026 presenterade kommissionen ett förslag till rådsrekommendation om att bekämpa utestängning från bostadsmarknaden. Förslaget har förhandlats i en rådsarbetsgrupp och förväntas antas vid Epscorådets möte den 19 oktober. I förslaget till rådsrekommendation beskrivs hemlöshet som den mest extrema formen av fattigdom och social utestängning, medan utestängning från bostadsmarknaden avser en bredare problematik kopplad till svårigheter att få tillgång till eller behålla en lämplig och stabil bostad.

Medlemsstaterna rekommenderas att anta eller stärka nationella strategier för att förebygga och bekämpa hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Rekommendationen betonar särskilt vikten av tidiga och förebyggande insatser, samordning mellan berörda aktörer samt stöd till grupper som löper ökad risk att hamna i hemlöshet.

I förslaget rekommenderas även medlemsstaterna att utveckla bostadsorienterade arbetssätt där tillgång till stadigvarande boende kombineras med individanpassade stödinsatser, såsom Bostad först.

I rekommendationen lyfts också behovet av att öka tillgången till sociala och ekonomiskt överkomliga bostäder genom investeringar och ett ökat bostadsutbud.

Slutligen innehåller rekommendationen förslag om förbättrad styrning och kunskapsutveckling samt utveckling av statistik och datainsamling. Medlemsstaterna rekommenderas att rapportera om genomförandet till kommissionen vart femte år.

Därmed går jag över till att samråda om regeringens ståndpunkt.

Regeringen avser att ställa sig bakom ett antagande av rådsrekommendationen. Regeringen fäster vikt vid att rekommendationen betonar medlemsstaternas nationella befogenheter för social- och bostadspolitiken.

Regeringen anser att rekommendationens fokus på förebyggande insatser, tidigt stöd, samordning mellan berörda aktörer och individanpassade lösningar är ändamålsenligt. Regeringen ser även positivt på att bostadsorienterade arbetssätt lyfts fram som en central del i arbetet med att motverka hemlöshet.

Regeringens förslag till ståndpunkt återfinns i sin helhet i det underlag som delats med ledamöterna inför sammanträdet.

Anf. 51 ORDFÖRANDEN:

Vis av tidigare hantering här, när vi hanterade beslut om rekommendationer med jämställdhetsministern, och bara för att vi inte ska komma igång med en diskussion och sedan inte veta var vi hamnar är min första fråga: Avser Sverige att begära ordet på den här punkten? Kommer medlemsstaterna att ges möjlighet att säga något på den här punkten? Det är ju en beslutspunkt, där man egentligen bara säger ja eller nej. Det påverkar också EU-nämndens hantering.

Anf. 52 Socialtjänstminister CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL (M):

Fru ordförande! Ja, det finns möjlighet till det men nej, Sverige kommer inte att begära ordet där.

Anf. 53 ORDFÖRANDEN:

Då lämnar jag ordet fritt, med tanke på att det ändå finns en ståndpunkt, om det är så att man har några frågor eller vill göra ett medskick. Men statsrådet är väldigt tydlig med att ni inte avser att yttra er, så då blir det ju en annan hantering.

Jag ser ingen som begär ordet. Då kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt, nämligen att anta rekommendationen.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 7 b, Centrala utmaningar på det sociala området: huvudbudskap från kommittén för socialt skydd baserat på en översyn av verktyget för bedömning av situationen för det sociala skyddet. Det handlar om det som är under den europeiska planeringsterminen 2026. Också detta är en beslutspunkt.

Anf. 54 Socialtjänstminister CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL (M):

Fru ordförande! Kommittén för socialt skydd tar årligen fram en rapport om det sociala läget i medlemsstaterna och aktuella reformer på det socialpolitiska området. Vid Epscorådets möte den 19 oktober väntas rådet ställa sig bakom huvudbudskapen från denna rapport. Rapportens huvudbudskap verkar därefter som inspel till den europeiska planeringsterminens höstpaket.

Huvudbudskapen pekar bland annat på utmaningar kopplade till fattigdom, otillräckliga sociala förmåner och pensioner samt begränsad tillgång till vård och långvarig omsorg. I huvudbudskapen betonas även behovet av strategier som kombinerar inkomststöd, arbetsmarknadsåtgärder och tillgång till sociala tjänster.

Sammantaget understryks att trots vissa framsteg krävs mer kraftfulla, ihållande och samordnade insatser för att uppnå målsättningen om minskad fattigdom för 2030.

Då går jag över till att samråda om förslaget till svensk ståndpunkt.

Regeringen avser att ställa sig bakom huvudbudskapen från kommittén för socialt skydd, baserat på en översyn av verktyget för bedömning av situationen för det sociala skyddet. Regeringen stöder framtagandet av den årliga översynen och ser positivt på att befintliga analysramverk används för att följa utvecklingen mot gemensamma mål. Huvudbudskapen speglar rapporten och är formulerade på en övergripande nivå som ger utrymme för varje medlemsstat att utforma sina egna reformer.

Anf. 55 ORDFÖRANDEN:

Vi får väl ställa samma fråga här, om det är så att medlemsstaterna har möjlighet att yttra sig och hur regeringen i så fall avser att agera, så att det blir lite lättare för oss att hantera.

Anf. 56 Socialtjänstminister CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL (M):

Fru ordförande! Det är samma svar som på förra frågan: Det är möjligt, men nej.

Anf. 57 ORDFÖRANDEN:

Bra, då har vi den informationen.

Jag lämnar ordet fritt. Här finns det som sagt möjlighet att yttra sig, men Sverige har valt att inte göra det.

Det verkar inte finnas ytterligare frågor eller funderingar kring detta, så jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då har vi klarat av det som var socialtjänstministerns hantering inför det kommande mötet i Epscorådet. Vi tackar socialtjänstministern för den här gången och önskar lycka till på mötet.

Anf. 58 Socialtjänstminister CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL (M):

Tack så mycket och trevlig helg!

Anf. 59 ORDFÖRANDEN:

Detsamma!

Jag er alla en trevlig helg när det blir dags.

Innehållsförteckning

§ 1 Sysselsättningsfrågor, socialpolitiska frågor, hälso- och sjukvårdsfrågor samt konsumentfrågor

Anf. 1 ORDFÖRANDEN

Anf. 2 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 3 ORDFÖRANDEN

Anf. 4 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 5 SOFIA AMLOH (S)

Anf. 6 ORDFÖRANDEN

Anf. 7 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 8 SOFIA AMLOH (S)

Anf. 9 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 10 BANESA MARTINEZ ROLDÁN (V)

Anf. 11 ORDFÖRANDEN

Anf. 12 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 13 ANNA LASSES (C)

Anf. 14 LEONID YURKOVSKIY (SD)

Anf. 15 ORDFÖRANDEN

Anf. 16 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 17 ORDFÖRANDEN

Anf. 18 ANNA LASSES (C)

Anf. 19 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 20 ORDFÖRANDEN

Anf. 21 SOFIA AMLOH (S)

Anf. 22 ORDFÖRANDEN

Anf. 23 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 24 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 25 MARTIN WESTMONT (SD)

Anf. 26 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 27 MARTIN WESTMONT (SD)

Anf. 28 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 29 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 30 ERIK OTTOSON (M)

Anf. 31 ORDFÖRANDEN

Anf. 32 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 33 SOFIA AMLOH (S)

Anf. 34 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 35 ORDFÖRANDEN

Anf. 36 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 37 SOFIA AMLOH (S)

Anf. 38 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 39 ORDFÖRANDEN

Anf. 40 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 41 MARTIN WESTMONT (SD)

Anf. 42 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 43 MARTIN WESTMONT (SD)

Anf. 44 ORDFÖRANDEN

Anf. 45 Jämställdhetsminister NINA LARSSON (L)

Anf. 46 ORDFÖRANDEN

§ 2 Sysselsättningsfrågor, socialpolitiska frågor, hälso- och sjukvårdsfrågor samt konsumentfrågor

Anf. 47 ORDFÖRANDEN

Anf. 48 Socialtjänstminister CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL (M)

Anf. 49 ORDFÖRANDEN

Anf. 50 Socialtjänstminister CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL (M)

Anf. 51 ORDFÖRANDEN

Anf. 52 Socialtjänstminister CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL (M)

Anf. 53 ORDFÖRANDEN

Anf. 54 Socialtjänstminister CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL (M)

Anf. 55 ORDFÖRANDEN

Anf. 56 Socialtjänstminister CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL (M)

Anf. 57 ORDFÖRANDEN

Anf. 58 Socialtjänstminister CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL (M)

Anf. 59 ORDFÖRANDEN

Fredagen den 16 oktober

EU-nämndens uppteckningar

EU-nämndens uppteckningar