Fredagen den 16 november 2007

EU-nämndens uppteckningar 2007/08:10

1 §  Konkurrenskraft (inre marknad och konsumentfrågor)

Statsrådet Ewa Björling

Återrapport från ministerrådsmöte den 28 september 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 22 och 23 november 2007

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Ewa Björling med medarbetare välkomna för att ta sig an den första punkten på föredragningslistan, Konkurrenskraft avseende inre marknad och konsumentfrågor.

Vanligtvis när vi har handelsministern på besök sådana här dagar brukar vi även beröra den eventuella punkten om eventuella framsteg i WTO-förhandlingarna. Den står faktiskt inte på Gaercs agenda i dag, utan det är inremarknadsdelarna av handelsministerns ansvarsområde vi ska tala om.

Eftersom jag råkar veta det ska jag också säga att statsrådet Björling måste gå kl. 9 för att hasta i väg till den internationella kampen för frihandel. Om vi då inte är klara med frågorna kommer de att föredras av respektive ansvarig tjänsteman.

Därmed säger jag varmt välkommen till statsrådet. Vi börjar med en återrapport från rådsmötet den 28 september varifrån rapport är utsänd. Vill statsrådet eller någon tjänsteman säga något om detta? Man måste naturligtvis inte göra det eftersom underlaget är utsänt. Inget att tillägga? Nej. Några frågor om denna återrapport? Jag finner att så inte är fallet. Kan vi lägga den till handlingarna? Svaret är ja.

Vi går så vidare till information och samråd inför rådsmötet den 22 och 23 november. På den preliminära dagordningen, den som det står konkurrenskraft på, är punkt 5 den första Björlingpunkten, om jag är rätt informerad. Jag ska även säga att det på den punkten var överläggningar i civilutskottet så sent som i går. Det fanns stöd för regeringens ståndpunkt samt avgavs ett särskilt yttrande av s, v och mp. Miljöpartiet ville också stryka ordet ”mycket”. Detta är dokumenterat och utsänt via mejl till nämndens ledamöter. Av respekt för det berörda fackutskottet vill jag säga det så att inte hela den diskussionen upprepas i nämnden. Nämnden har förstås att fatta beslut i frågan och därför är ordet fritt. Först lämnar jag ordet till statsrådet. Varsågod!

Anf.  2  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Jag ska börja med att säga att det är roligt att åter vara här och se er alla. Sedan ska jag bli väldigt formell och läsa ur mina papper.

Kommissionen har i detta meddelande dragit upp linjerna för det fortsatta arbetet med att förenkla EG:s regler på områdena bolagsrätt, redovisning och revision. Den svenska regeringen stöder starkt det reformarbetet. För att vi ska kunna förverkliga de ambitiösa förenklingsmål som vi satt upp på nationell nivå är det angeläget att då också identifiera och göra sig av med onödiga begränsningar på EU-nivå.

I förrgår behandlades ett förslag till rådsslutsatser i Coreper 1, vilket godkändes av alla medlemsstater. Det förslaget ska nu behandlas på konkurrenskraftsrådet. Slutsatserna går ut på att rådet ställer sig bakom den allmänna inriktningen på kommissionens förenklingsarbete, och kommissionen uppmanas att efter genomförda konsekvensanalyser, och om det bedöms lämpligt, lägga fram förslag som syftar till att reducera omotiverade administrativa bördor.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Kan vi då konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende? Svaret är ja.

Vi kan notera samma avvikande meningar från s, v och mp. Det gör vi till beslutsprotokollet för enkelhetens skull.

Punkt 6, Förbättrat patentsystem i Europa, är även den en Björlingfråga. Det ska vara en diskussion om detta, och jag vill uppmärksamma nämnden på att det inte handlar om slutavgörande på denna punkt. Vi fick nu på morgonen veta att näringsutskottet i går informerades om denna fråga. Mer än så vet vi inte om behandlingen där, vilket är lite väl lite kan jag säga. Meddelandet som ligger till grund för den diskussionen finns på kansliet och har varit nämnden till handa. För övrigt är frågan ny i nämnden.

Anf.  4  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Låt mig först nämna att som ordföranden mycket riktigt påpekade är det här en informationspunkt.

Förhandlingarna om en europeisk domstolslösning för patenttvister kan vara ett första steg mot gemenskapspatent. För Sverige är det viktigt att detta första steg resulterar i en domstolslösning som verkligen innebär förbättringar för små och stora innovatörer. Det är särskilt viktigt att domstolssystemet blir enkelt och kostnadseffektivt så att små och medelstora företag kan utnyttja det.

En grundläggande förutsättning för att uppnå dessa mål är att vi får en effektiv språklösning för tvister där parterna kommer från olika länder. Rättegångsspråket bör vara engelska eller antingen engelska, tyska eller franska.

I förhandlingarna om en domstolslösning för de europeiska patenten har det portugisiska ordförandeskapet nyligen presenterat ett kompromissförslag. Förslaget innehåller vissa ljuspunkter men medför inte de kostnadsbesparingar för företagen som är Sveriges mål med förhandlingarna. Bland annat är förslagets lösning av språkfrågan att alla officiella EU-språk ska kunna användas i intrångsmål. Det kommer att medföra stora merkostnader för företag som kan komma att behöva föra en rättegång på vilket som helst av alla EU-språk.

Förslaget har också fått stark kritik av de svenska remissinstanserna. Kritiken kommer från såväl enskilda uppfinnare som små och medelstora företag samt våra stora, teknikintensiva företag. Sverige kan därför inte stödja kompromissförslaget som det ser ut nu.

Förbättringar av patentsystemet på europeisk nivå är emellertid av största vikt för regeringen. Sverige kommer därför att konstruktivt delta i förhandlingarna om kompromissförslaget för att försöka få till stånd en överenskommelse som verkligen minskar kostnaderna för innovativa företag. Sverige verkar i förhandlingarna för en domstolslösning med en harmoniserad språklösning, det vill säga att rättegångsspråket i första hand blir engelska och i andra hand engelska, tyska eller franska.

Nu ska vid konkurrenskraftsrådet endast en framstegsrapport från ordförandeskapet presenteras. Den rapporten beskriver på ett korrekt sätt förhandlingsläget. Det anges att konstruktiva förhandlingar pågår men att det fortfarande inte finns någon enighet på en rad centrala punkter.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Eftersom det av statsrådets föredragning tydligt framgår att förhandlingar fortfarande pågår kommer jag att pröva den så kallade mjuka beslutsfrågan, det vill säga stöd för upplägget inför fortsatta förhandlingar i frågan. Detta görs för säkerhets skull eftersom sådana pågår och det kan hända saker.

Anf.  6  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Näringsutskottet har av tjänstemän fått en föredömlig föredragning om läget i denna fråga. Den är ju inte alldeles enkel, som också ministern redogör för här.

Vi vill ändå mycket tydligt markera just detta att remissinstanserna är oerhört kritiska utifrån att det kan skapa svåra och krångliga regler – om man förenklar det hela något.

Vi ser därför fram emot att ministern efter mötet återkommer så att EU-nämnden och även näringsutskottet får ta del av hur ärendet fortlöper.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Statsrådet nickar. Vill hon säga något får hon naturligtvis göra det. Nej. Ytterligare inlägg från nämndens ledamöter? Nej.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Vi får säkert anledning att återkomma till den.

Nästa Björlingpunkt är nr 7, Skydd för köparna vad avser vissa aspekter i avtal om nyttjanderätten till fast egendom med mera. Vana nämndbesökare känner igen frågan. Det beror på att den var uppe som informationspunkt i september. Civilutskottet har också haft överläggningar i frågan den 4 oktober då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Även i den här frågan är det lägesrapport och diskussion som förväntas på rådet.

Anf.  8  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Det gäller information om behandlingen av frågan vid konkurrenskraftsrådet.

Ordföranden presenterade kort arbetet med direktivförslaget, och ordförandens avsikt var att finna en balanserad text som tog hänsyn både till utvecklingen på marknaden och till företagens och konsumenternas intressen. Målsättningen var att nå en förstaläsningsöverenskommelse med Europaparlamentet.

Vad kan då sägas angående direktivförslaget? Jo, som mycket riktigt redan sagts informerades EU-nämnden om förslaget i september 2007, och saksamråd med civilutskottet ägde rum i början av oktober. Det fanns då stöd för regeringens ståndpunkt.

Den behandling som nu sker vid konkurrenskraftsrådet innebär att ordföranden ska presentera en framstegsrapport som informerar om hur behandlingen av direktivförslaget fortskrider. Medlemmarna i rådet kommer att få ta ställning till huruvida frågorna rörande sättet för ångerrättens utövande och effekten av att den utövas bör regleras i detta direktiv eller sparas till ett kommande övergripande konsumenträttsligt instrument.

Att denna fråga ska behandlas har ordföranden meddelat denna vecka. Därför finns den tyvärr inte med i nämndens underlag.

Vad gäller Sveriges ståndpunkt är Sverige positivt till åtgärder som stärker konsumenternas skydd på detta område och välkomnar därför kommissionens förslag. Överlag framstår innehållet i direktivet som väl avvägt. Sverige välkomnar framstegsrapporten.

När det gäller ifall vissa aspekter av ångerrätten ska regleras i detta instrument anser Sverige att dessa frågor bör lämnas utanför detta direktiv. De frågorna passar bättre i ett kommande övergripande instrument. På så sätt kan enhetligare regler bättre uppnås.

Om det skulle visa sig att det finns starkt stöd för ordförandens förslag bland övriga medlemsstater kan Sverige finna sig i det. Det är då viktigt att Sverige verkar för att det införs tydliga regler om de olika aspekterna av ångerrätten.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det även här finns stöd för regeringens redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i frågan.

Om jag är rätt informerad finns inga ytterligare beslutsfrågor som det står Björling på. Däremot har vi Övriga frågor, punkt 16 a, b, c, e del 4, g, h, i och k. Vi gör av tidsskäl ett försök och ger statsrådet ordet för att beskriva dessa i klump. Sedan får vi se om vi behöver dela upp dem.

Anf.  10  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Jag börjar med 16 a, Översyn av den inre marknaden. Kommissionen kommer att informera översiktligt om sin slutgiltiga rapport om översynen av den inre marknaden som är planerad att antas den 20 november, två dagar före konkurrenskraftsrådet. Rapporten kommer därefter att behandlas inom ramen för konkurrenskraftsrådet, och slutsatser om rapporten kommer att antas av rådet troligtvis i februari nästa år. Därför räknar jag med att inom kort komma tillbaka till nämnden i frågan.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Varsågod och fortsätt. Statsrådet får gärna föredra alla delpunkterna så får vi se om det blir diskussion.

Anf.  12  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Jag gjorde bara en liten konstpaus mellan varje del.

Då har vi punkten 16 b, Fri rörlighet för varor. Som ni redan känner till välkomnar Sverige förordningen. Den fria rörligheten för varor är en fråga som Sverige prioriterar högt. Förordningen kommer att bidra till att de ekonomiska aktörerna kan lita på att de kan sälja sina varor i alla medlemsstater. Likaså kan de nationella myndigheterna på ett enklare sätt agera om en vara trots allt måste stoppas. Detta är av stor betydelse för den ekonomiska tillväxten, konkurrensen och en väl fungerande inre marknad. En horisontell lagstiftning på detta område är viktig. Vi hoppas därför att rådet fortsatt prioriterar denna fråga och söker nå en överenskommelse så snart som möjligt.

Anf.  13  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag har bara en liten fråga om de aktörer som vill köpa en vara; det som sades handlar ju om dem som ska sälja en vara. Det gäller möjligheterna att i bland annat offentlig upphandling på ett tydligt sätt kunna ställa krav på ekologisk odling, vissa miljökriterier, kunna dela upp upphandlingar och sådant. Jag vill bara förvissa mig om att detta inte ytterligare förhindras eller försvåras genom förordningen.

Anf.  14  Kanslirådet CATRIN LIDBOM:

Avsikten med förordningen är att det tvärtom ska bli lättare att kunna köpa och sälja varor i de olika medlemsstaterna. Genom att förfarandet regleras kan man som företagare lita på att en produkt som är lagligen saluförd i en medlemsstat kan säljas till en annan medlemsstat utan att behöva anpassas. Det skyddar även konsumenterna eftersom man som konsument därmed kan förlita sig på att en vara från en annan medlemsstat uppfyller samma nivå vad gäller säkerhet och skydd som varan i den egna medlemsstaten.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Inga ytterligare frågor om 16 b? Nej. Då går vi vidare till 16 c om förpackningar med mera. Alla dessa punkter är alltså informationspunkter.

Anf.  16  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Hoppade vi inte över en del nu?

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Vi var på 16 b. Statsrådet får gärna säga mer om den.

Anf.  18  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Det var två delar i 16 b, eller?

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Då stannar vi till där ett ögonblick.

Anf.  20  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Den andra delen handlar om krav på ackreditering och marknadsövervakning i samband med saluföring av produkter.

Den svenska ståndpunkten är att Sverige välkomnar lägesrapporten och ställer sig positivt till de idéer som kommissionen framfört inom ramen för översynen av den nya metoden. I allt väsentligt motsvarar kommissionens förslag det svenska systemet och svenska önskemål om en förbättrad tillämpning. Fokus i arbetet framöver kommer att vara att nära följa arbetet i Europaparlamentet och de slutliga förslag till ändringar som Europaparlamentet kommer att lägga fram i början av nästa år.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Finns det något ytterligare att säga om 16 b? Jag finner att så inte är fallet. Då går vi vidare till 16 c som gäller förpackningar med mera.

Anf.  22  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Kommissionens förslag presenterades för rådsarbetsgruppen för teknisk harmonisering den 2 juli 2007. En första genomgång av artiklarna har avslutats i rådsarbetsgruppen, och förhandlingarna kommer att fortsätta under våren 2008. Ordförandeskapet har till konkurrenskraftsrådet lagt fram en lägesrapport som sammanfattar huvudpunkterna i förhandlingarna.

Kommissionens förslag bygger på den befintliga EU-lagstiftningen om klassificering och märkning av kemiska ämnen och preparat men anpassar den i enlighet med det av FN beslutade globalt harmoniserade systemet för klassificering och märkning, GHS.

Avsikten med GHS är att skydda människor och miljöer mot kemikaliers skadeverkningar, bistå länder som saknar system för att bedöma kemikaliers farlighet och minska behovet av upprepad testning av kemikalier samt underlätta den globala handeln med kemiska ämnen och produkter.

Anf.  23  SUSANNE EBERSTEIN (s):

När det gäller att bekämpa olika sådana varor har Sverige på just detta område gått längre, men vi har fått ge efter. Nu står det under ståndpunkten att regeringen också bör verka för att förslaget även bör omfatta och så vidare.

Tyvärr är det numera så att ”bör” och ”ska” inte betyder samma sak. Därför tycker jag att det borde stå att regeringen ska verka för att förslaget ska omfatta och så vidare.

Anf.  24  ULF HOLM (mp):

Det står i underlaget på s. 3 att vissa av reglerna i Reach kommer att utgå och ersättas av motsvarande regler i förordningen. Det förstår jag inte riktigt. Om det betyder att man upphäver vissa av Reachs bestämmelser på kemikalieområdet verkar det konstigt, men det finns säkert en förklaring till det.

Själva innehållet, de ståndpunkter som regeringen vill driva, är jättebra. Det är svårt att säga emot när det gäller bättre skydd för barn, men jag delar kanske åsikten att det ska stå ”ska”. Frågan är vilka möjligheter Sverige har att få igenom sin ståndpunkt eftersom den ska antas med kvalificerad majoritet.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag vill påminna Ulf Holm, vice ordföranden med flera om att de här är informationspunkter, åtminstone just i dag, vilket ni säkert redan vet.

Anf.  26  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Jag lyssnar på vad ni säger, men detaljfrågan vill jag nog överlämna till Johanna Lissiner Peitz.

Anf.  27  Departementssekreterare JOHANNA LISSINER PEITZ:

Frågan har endast gåtts igenom mycket snabbt i rådsarbetsgruppen. För att börja med Ulf Holms fråga är det svårt att svara på den just nu eftersom den är i en ganska tidig genomgång av processen. Vi har inte jättestort stöd från de andra medlemsländerna; främst har vi det från våra nordiska grannar som ju har liknande ståndpunkter.

Beträffande ”bör” och ”ska” är det väl så att vi verkar för ett ”ska”. Det är nog egentligen ett ”ska”, men med tanke på att vi i vissa frågor är ganska ensamma valde vi ändå att skriva ”bör”.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Något mer om 16 c? Jag finner att så inte är fallet.

Vi går vidare till 16 e del 4, Konferensen – och sedan har vi åter denna översättning – Mot en europeisk kollektiv prövning för konsumenter. Vi är säkert på väg mot den, eller något sådant.

Anf.  29  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Mot kollektiva prövningsmöjligheter på europeisk nivå – detta sagt som en informationspunkt.

Kollektiva prövningsmöjligheter innebär att flera som har likartade anspråk mot någon går samman och får anspråket prövat i ett samlat förfarande. En typsituation kan vara att flera konsumenter drabbats av ett fel i en vara. En kollektiv prövning, till exempel i en så kallad grupprättegång, kan särskilt komma i fråga om små anspråk underlättar för den enskilda konsumenten att få kompensation.

EU-kommissionen har aviserat att den kommer att överväga insatser när det gäller kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter. Ordförandeskapet har hållit en konferens i frågan i Lissabon den 9–10 november 2007. Det är den konferensen som ordförandeskapet ska informera om under den aktuella dagordningspunkten.

Sverige har deltagit i konferensen. Frågan om en europeisk rättsakt är i ett tidigt skede, och även om inga konkreta förslag ännu finns aviserade dock kommissionen vid konferensen att ett konsultationsförfarande ska inledas under första halvåret 2008. Det innebär att frågan står ganska högt på kommissionens agenda.

Den svenska lagen om grupprättegång utvärderas just nu bland annat för att se om den har fyllt sitt syfte. Från svensk sida har hållningen i EU därför varit att vi vill avvakta resultatet av utvärderingen innan vi tar närmare ställning i frågan. Det är dock angeläget att noga följa diskussionerna så att ett eventuellt europeiskt system blir ändamålsenligt även för vår del.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Då hastar vi vidare till 16 g, Produktsäkerhet.

Anf.  31  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Denna informationspunkt förväntas uteslutande beröra det arbete som bedrivits av kommissionären Kuneva och hennes medarbetare med anledning av den senaste tidens uppmärksammade återkallelser av farliga leksaker.

Kommissionären har bland annat besökt Kina, träffat representanter för leksaksindustrin samt uppmanat medlemsstaterna att vidta åtgärder för att försäkra sig om att leksakerna på marknaden är säkra. Ett extrainsatt möte i kommissionens kommitté för allmän produktsäkerhet hölls den 3 oktober där medlemsstaterna diskuterade hur problemen kan angripas.

Sveriges ligger väl framme i arbetet med att bemöta de risker som uppdagas med vissa leksaker och ser mycket positivt på den aktiva roll som kommissionen tagit i frågan.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till 16 i, Handelsskyddsåtgärder.

Anf.  33  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

I den pågående översynen av EU:s skyddsinstrument öppnas för en diskussion om möjligheten att väga in miljöhänsyn i antidumpningsutredningar, alltså att det skulle vara möjligt att väga in miljöhänsyn som en faktor när man i antidumpningsfall utreder det så kallade gemenskapsintresset.

Från svensk sida är vi öppna för en sådan diskussion.

Anf.  34  CARL B HAMILTON (fp):

Fru ordförande! Det är ju en klassiker att använda andra argument för protektionism. Fransmännen är som vanligt på hugget. Det gäller inte minst jordbruksprodukter, och där finns, som bekant, en del miljöaspekter.

Jag vill bara framföra att det är viktigt att inte så att säga obesedd bejaka att miljöhänsyn ska tas med. Det kan i många fall finnas – och har funnits – protektionistiska strävanden i botten.

Det gläder mig att Miljöpartiets Ulf Holm nickar instämmande.

Anf.  35  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Jag tror inte att jag behöver kommentera detta ytterligare. Jag tackar dock för kommentaren och nickandet.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till den enligt mina noteringar sista Björlingpunkten, nämligen 16 k som gäller mönsterskydd.

Anf.  37  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Kommissionen lade år 2004 fram ett förslag till ändringar av mönsterskyddsdirektivet för att harmonisera även mönsterskyddet för reservdelar. Förslaget innebär att mönsterskyddet inte längre ska gälla på den så kallade eftermarknaden, det vill säga att en innehavare av ett mönsterskydd inte ska kunna hindra tillverkning och försäljning av kopior av en mönsterskyddad produkt om kopiorna ska användas för att reparera en sammansatt produkt, till exempel en bil. Förslaget behandlas sedan 2005 i Europaparlamentet, som ännu inte avslutat sin första läsning.

Föredragande i parlamentets juridiska utskott, Klaus-Heiner Lehne, presenterade helt nyligen ett utkast till kompromiss som möjligen kommer att behandlas vid juridiska utskottets nästa sammanträde den 20 november. Föredragandens kompromissutkast får förstås så att medlemsstaterna efter en genomförandeperiod om tio år kan välja att följa kommissionens förslag eller inrätta ett tvångslicenssystem som ger andra rätt att tillverka och sälja reservdelar mot att de betalar en rimlig ersättning till rättighetshavaren.

Den svenska ståndpunkten, som vi har som förslag här, är bara att Sverige bör notera ordförandeskapets information.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen i dessa Övriga frågor.

Har statsrådet något ytterligare som hon vill dela med nämnden just i dag? Ja, varsågod!

Anf.  39  Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

Jag tackar för att ni kunde ordna denna tidiga tid eftersom vi nu ska resa i väg. Jag hoppas få återkomma snart och rapportera, och jag hoppas också att vi då har en lugnare takt.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Lycka till på rådet. Vi ser fram emot att få träffa statsrådet snart igen.

2 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser

Utrikesminister Carl Bildt

Statsrådet Cecilia Malmström

Återrapport från ministerrådsmöte den 15 oktober 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 19 och 20 november 2007

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Vad gäller Gaerc ska vi börja med Bildt och Malmström. Sedan kommer Bildt att sitta kvar ensam och så småningom få sällskap av försvarsministern. Så småningom kommer biståndsministern. Den blå agendan är upplagd så.

Vi börjar med allmänna frågor med mera. Eftersom det är en sådan parad av statsråd i den frågan kommer vi att behandla alla A-punkter sist. De råkar hamna i Gunilla Carlssons knä, men man får så klart ställa frågor när man har dem på gång. På A-punktslistan står också rent formellt regeringsbesluten om, för vår del i alla fall, gemensamma ståndpunkter. Om man vill ställa frågor om det kan man göra det i samband med A-punkterna.

Vi hälsar statsrådet Malmström välkommen. Vi börjar med allmänna frågor. Vi ska först få återrapport från rådsmötet den 15 oktober i den utsträckning det gäller allmänna rådet.

Då det inte finns något att säga om det går vi rakt in på förberedelserna inför allmänna rådet. Punkt 3 är en informationspunkt, punkt 4 handlar däremot om förberedelserna inför Europeiska rådet den 13 och 14 december. Där finns ett utkast till agenda utsänt till nämndens ledamöter. Jag ska redan nu säga att sista ordet vad gäller toppmötet inte sägs i dag, utan det är både allmänna rådet och lite annat inför detsamma. I dag ska vi höra statsrådet informera oss, och möjligen ska vi fatta beslut om upplägg inför fortsatta förhandlingar, men det beror på vad hon säger.

Anf.  42  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Fru ordförande! God morgon till nämndens ledamöter. Det här är den typ av möte som nämnden är väl bekant med. Man har fått en dagordning med bara punkter, och det finns inget innehåll. Det kommer knappast att bli någon diskussion heller på måndag om detta, utan den substantiella diskussionen kommer vi att föra tillsammans inför mötet i december.

Jag ska i alla fall gå igenom kort de olika punkterna. Det är fyra frågor som står som punkter på dagordningen: inrättandet av en reflexionsgrupp, rättsliga och inrikesfrågor, ekonomiska, sociala och miljöfrågor och yttre förbindelser. Jag kan säga lite kort om varje rubrik.

Det som är mest politiskt intressant, inte på måndag men på rådsmötet i december, är reflexionsgruppen. Vi vet inte så mycket om den ännu mer än att det har fått namnet reflexionsgruppen. Den ska få ett mandat. Det ska ske en deklaration om globaliseringen. När det gäller gruppen finns fortfarande osäkerhet. Det är väl bekant, statsministern var här och berättade att det inte så att det finns en utbredd entusiasm över gruppen bland medlemsländerna, men den kommer att bli av. Vi har varit angelägna om att skicka fram våra synpunkter om att den inte ska behandla institutionella frågor, dem har vi precis avklarat. Den måste också respektera ingångna avtal och löften vad gäller utvidgningen. I övrigt kan vi mycket väl tänka oss att den diskuterar substantiella sakfrågor och utmaningar för framtiden. Det kanske kan komma fram något intressant ur den här gruppen.

Vad gäller globaliseringen kommer det att bli en deklaration som ordförandeskapet håller på att förbereda. Vi kommer att ha möjlighet att ha synpunkter på den på måndag. Svenska synpunkter i den här typen av frågor är väl kända. Det handlar om att välkomna globaliseringen och se den som en möjlighet för att förespråka frihandel och öppenhet. Vi ser gärna att klimat- och energifrågor kommer in, att man framhåller utvidgningens positiva sidor, och arbetskraftsinvandring är en viktig del i globaliseringen.

Jag kan återkomma till detta om nämnden så önskar.

Rubriken Frihet, säkerhet och rättvisa handlar om att ge vägledning i det fortsatta arbetet som ofta i den här typen av slutsatser. Migrationspolitiken, rättsliga och polisiära samarbetet, kampen och terrorismen är sådant som alltid är med. Möjligen kommer man att välkomna det utvidgade Schengenområdet. Sedan är det också ett RIF-råd den 6 och 7 december. Slutsatser från det mötet kan komma att påverka slutsatserna, och då kommer statsrådet att vara här och informera om detta.

Rubriken Ekonomiska och sociala frågor samt miljöfrågor handlar om hur man ska fortsätta arbeta med Lissabonstrategin under de tre år som återstår. Europeiska rådet kommer också att anta slutsatser om klimat- och energifrågan med siktet inställt på Balimötet.

Översyn av hållbarhetsstrategin ska ske. Man kommer också att uppmana rådet att föra arbetet med havspolitiken framåt. Säkerligen kommer man att inkludera i slutsatserna någonting om Galileo och EIT. Sedan finns ett område för yttre förbindelser där det särskilt nämns Kosovo på förekommen anledning och uppföljning av EU–Afrika-toppmötet. Utrikesministern kommer att återkomma till dessa och övriga frågor.

Det här är de rubriker som nämns kort. Jag kan naturligtvis svara på frågor innan jag går över till nästa fråga om den maritima strategin.

Anf.  43  CARL B HAMILTON (fp):

Jag tänkte ställa en fråga om de visa personerna. Den här gruppen kan bli obetydlig, men den kan också bli betydelsefull. Därför tänkte jag fråga Cecilia Malmström vilken typ av personer som Sverige tänker sig skulle sitta där. Vi kan väl exkludera pensionerade ambassadörer med den inriktning som statsrådet angav här. Vad är det för personer som vi eftersträvar ska sitta där? Vad är för sakfrågor som Sverige skulle vilja att den här gruppen skulle syssla med? Vilka sakfrågor är det man skulle försöka lämna därhän utöver institutionella frågor?

Anf.  44  URBAN AHLIN (s):

Det är två delar. Den första gäller just reflexionsgruppen och de vise männen. Där vill vi socialdemokrater stödja regeringen. Den här reflexionsgruppen är det lite svårt att se syftet med. Är det så att det är helt omöjligt att undvika gäller det att snärja in mandatet för reflexionsgruppen. Jag tycker att det är bra att ni tydligt har deklarerat att institutionella frågor inte ska behandlas av den. Det är kanske också väsentligt att mandatet inte utformas på sådant sätt att det handlar om att definiera Europas gränser, såväl geografiskt som politiskt till exempel. Det finns säkert utmaningar för Europeiska unionen som den här gruppen kan diskutera, men Socialdemokraterna ger starkt stöd för regeringen att se till att mandatet blir så litet som möjligt så att det inte förstör någonting annat.

Den andra delen var om det utökade Schengensamarbetet. Vi hade Litauens president Adamkus på besök för ett tag sedan. Litauiska regeringen har försökt driva frågan om att det är orimligt att man nu är tvungen att höja viseringsavgifterna till sina grannländer. Då tänker jag främst på Vitryssland. Vi talar om att vi vill öka möjligheterna för ungdomar och andra att besöka Europa. I dag betalar de 5 euro för att åka till Litauen, och efter att Litauen blir Schengenmedlem blir det 60 euro, vilket betyder att det i praktiken blir omöjligt.

Jag är nyfiken att höra om den svenska regeringen samarbetar med till exempel Litauen för att få till en ändring i Europeiska unionen.

Anf.  45  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

När det gäller de visa personerna är det precis om både Carl B Hamilton och Urban Ahlin säger, att vi inte är så entusiastiska över den här gruppen. Vi vet inte något medlemsland som är det, men alla inser att det kanske är nödvändigt. Framför allt kan det förlösa förhandlingarna med Turkiet, så det kan vara en bricka där.

Vilka personer ska sitta där? Ja, det är inte riktigt klart. Det har kommit olika tänkbara förslag i debatten, men det finns inga seriösa kandidater ännu. Det är väl inte tänkt från vår sida i alla fall att det ska vara mycket seniora statsmän av den typ som signalerades tidigt från fransk sida. Vi tycker kanske inte att den typen av personer, med all den livserfarenhet som de kan ha, är de som ska formulera morgondagens problem. Vi vill gärna se att det är blandat, och jag ser gärna en bred sammansättning av både män och kvinnor. Det kan vara akademiker eller forskare eller opinionsbildare av olika sort. Men vi har som sagt inte gått in mera i detalj på vilka personer det skulle kunna vara. Vi har inte sett något förslag ännu, men det kommer att växa fram under de närmaste veckorna.

Vi ser gärna, för att svara på båda frågorna samtidigt, att det är ett mandat som just inte tar gränsfrågan med utan tvärtom, att det här kunde öppna att man kunde fortsätta processen med Turkiet. Sedan är det väl alltid användbart om det finns kloka män och kvinnor som kan formulera lite visionära tankar om globaliseringen, om miljö- och klimathotet, om Europas roll i världen. Det kan komma ut någonting klokt och användbart av detta. Det har funnits den här typen av grupper förut, och det kan tänkas kloka tankar. Det kan ibland vara skönt att prata politik när vi har pratat så mycket institutioner och mera teknikaliteter.

Jag hoppas kunna återkomma med mera diskussioner.

När det gäller Schengenfrågan är vi medvetna om dessa problem. Vi har också diskuterat med Litauen och andra länder. Vi har väl inget riktigt konkret att komma med här. Men vi känner till problemen, och vi får väl se om vi kan göra någonting för att underlätta.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Jag tänkte ställa en följdfråga om det institutionella, om fördraget, inför toppmötet. Det har varit val i Polen, det har varit val i Danmark. Det är fortfarande ingen regering på plats i Belgien, i alla fall ingen ny. Även om det har tystnat i debatten kring fördraget finns det väl alltid anledning att fråga för säkerhets skull om det finns anledning att tro att det rör på sig i någon riktning i den frågan innan fördraget planeras att skrivas på vid toppmötet. Det är flera veckor dit, och det kan hända saker i politiken nästan jämt.

Anf.  47  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag har en fråga angående det fortsatta arbetet kring Lissabonstrategin utifrån jämställdhetsperspektivet, alltså kvinnors möjlighet till arbete och företagande. Kan Sverige driva det så att vi får det lite mer tydliggjort i Lissabonstrategin? Man har lite olika syn på kvinnor i Europa i olika länder i den här frågan.

Anf.  48  STAFFAN DANIELSSON (c):

Min fråga var i anslutning till vad Carl B Hamilton och Urban Ahlin tog upp. Vi har inte gillat den här visa gruppen, men nu är den i gång, och då gäller det att gilla läget och kanske se möjligheterna lika mycket som hoten. Jag hoppas att vi kan diskutera någon stark svensk eller nordisk kandidat i det här sammanhanget som kan göra nytta. Det är det ena.

Det andra gäller det som EU-ministern var inne på lite. Sarkozy har drivit den här frågan och uppenbarligen, som vi ser det, ur ett hotperspektiv, att sätta gränser för Europa och stänga ute. Men den här gruppen kan också vara ett redskap för honom att krypa ur sin hårda bindning. Han har ju öppnat lite i ett franskt tal och talat fram och tillbaka och givit Turkiet hopp – sätta gränser. Nu var ministern inne på det lite. Den biten i gruppens arbete kommer vi från svensk sida säkert understödja om det kan ge en öppning och inte utnyttjas som ett hot. Kan jag få kommentarer kanske?

Anf.  49  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Vad gäller regeringsskiften och fördragsfrågan är det helt riktigt som sades här. Jag kan inte se att det har någon effekt än så länge i alla fall. Det är samma regering överlag i Danmark, även om regeringen som sådan inte är formerad än med de individuella ministrarna. I Belgien är det en intressant historia, men den interimistiska regeringen sitter kvar, och det är den som representerar. Den har faktiskt mandat att föra förhandlingarna och till och med skriva under den 13 december. Den polska regeringen har inte kommit med något annat, utan tvärtom har det kommit mer proeuropeiska signaler därifrån. Vi tror inte i det här skedet att det ska bli några svårigheter när det gäller undertecknandeceremonin den 13 december och antagandet av stadgan för grundläggande rättigheter som ska ske dagen innan.

Sedan är det ratificeringsprocessen, och då finns det all anledning att bevaka den naturligtvis. Det finns säkert anledning att återkomma till det.

Vad gäller Lissabonstrategin är det riktigt att det finns en jämställdhetspakt, och det finns en jämställdhetsdimension i Lissabonstrategin. Vad det handlar om nu är inte att föra in nya element utan att se till hur vi ska kunna leva upp till det som vi redan har lovat under de tre år som återstår. Det finns, och det har jag redovisat tidigare i EU-nämnden, en bred majoritet från svensk sida att fokusera på att man verkligen lever upp till de åtaganden man gör. Det har tyvärr funnits tendenser till att hela tiden ta in nya indikatorer, vilka i sig kan vara motiverade men som inte har lett till att man verkligen har levererat det man ska.

Det sker, och har redan börjat, en diskussion om översynen av Lissabonprocessen generellt och vad som ska ske efter 2010. Det är en viktig fråga för det svenska ordförandeskapet också. Det kommer vi säkert att få möjlighet att återkomma till och diskutera mera specifikt. Jämställdhet är en oerhört viktig fråga, allt växande fråga i flera länder. Jag var i Spanien tidigare i veckan och diskuterade med den spanska regeringen. Det görs enorma insatser på just jämställdhetsområdet för att öka möjligheterna att kombinera förvärvsarbete med familjeliv och så vidare. Den frågan finns på agendan även utanför Lissabonstrategin.

När det gäller Staffan Danielssons resonemang är den franske presidenten mycket tydlig med vad han tycker om de olika sakerna, men det finns olika åsikter i Frankrike naturligtvis. Det finns en förhoppning att man skulle kunna i den här gruppen ha ett mandat att diskutera lite visionära frågor, inte gränserna. Men det skulle kunna vara ett sätt att lösa upp knuten som vi står inför att inte kunna öppna nya kapitel med Turkiet. Det är ett krav från svensk sida och från många andra länder att den frågan måste rulla på. Vi kan inte hållas gisslan av den processen. Vi hoppas att det här skulle kunna gå.

Frankrike har deklarerat mycket generöst att de inte avser att besätta någon av de här tio–tolv personerna själva. Däremot kan man väl tänka sig att en och annan fransman kommer att finnas i sekretariatet.

Anf.  50  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Det gläder mig att klimat- och energifrågorna verkar bli stående punkter också på toppmötena. Det är viktigt att det inte blir tillfälliga pop-ups när rapporterna är som värst utan blir ett kontinuerligt arbete. Nu är Balimötet i sitt slutskede just när det här toppmötet hålls. Det är viktigt att det här toppmötet också riktar sig lite inåt mot EU:s möjligheter att uppfylla sina egna åtaganden. Det är nog så tufft, även om förhandlingsmandatet och det bidrag man ska ge i Bali är viktigt. Eftersom Balimötet är i sitt slutskede är det viktigt att också titta på hur EU ska klara sina egna åtaganden. Det blir ett allvarligt samtalsämne för statsministrarna.

Anf.  51  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Bara en kommentar. Självklart ska vi respektera de åtaganden som vi har gjort. Det är väldigt viktigt att varje land lever upp till sina åtaganden utifrån Lissabonstrategin. Eftersom det handlar om tillväxt och sysselsättning kan man ändå känna att ett av redskapen är att ge befolkningen, oavsett kön, samma möjlighet att bidra till tillväxten. Det känns lite omodernt när Europa ska gå i bräschen att inte lyfta in jämställdheten mycket tydligare och kvinnors möjlighet till arbete och företagande.

Anf.  52  URBAN AHLIN (s):

Bara en kort kommentar. Det är tråkigt att höra ministern säga att man inte har något konkret att komma med när det gäller viseringarna. Jag förstår att det är en problematisk fråga, men jag vill ändå skicka med att försök att bli konkret så att vi när vi kommer fram till den dagen inte har en kontraproduktiv hållning i Europeiska unionen till de länder som är utanför. Jag hoppas att vi får möjlighet att återkomma med mer konkreta synpunkter.

Anf.  53  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Vag gäller Europeiska unionens egna åtaganden på klimatområdet är det en oerhört viktig fråga. Det kommer i allmänna ordalag att återspeglas i slutsatserna, men framför allt kommer den diskussionen att föras nästa år. Den 23 januari kommer kommissionen att presentera sitt förslag till bördefördelning, och då börjar den riktiga politiken. Det kommer naturligtvis att bli svåra och komplicerade men väldigt viktiga förhandlingar under de närmaste åren. Varje påföljande ordförandeskap måste ha detta som sin allra högsta prioritering för att vi ska kunna leva upp till de åtaganden vi gjorde i mars både internt och globalt. Det tror jag absolut är någonting som alla känner är viktigt.

När det gäller kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden och kunna kombinera familjeliv med yrkesliv och underlätta för kvinnor att starta företag är oerhört viktiga frågor. Det finns med inom ramen för Lissabon och tillväxtpakten. Det finns åtaganden och målsättningar där. Vi är angelägna om att se till att alla de åtaganden som har gjorts uppfylls och att man klarar det innan man lägger till nya saker där man ännu inte har nått upp till de målsättningar som redan finns. Frågan är inte glömd, utan det handlar mer om att se till att varje land verkligen levererar det man har lovat innan det kommer nya krav.

När det gäller viseringar är det en fråga som Sverige har engagerat sig i och som vi tycker är viktig. Vi vill inte försvåra den här typen av utbyte. Vi får väl se hur vi kan agera för att möjligen kunna lösa upp knutarna och se till att det inte blir sådana effekter som bland annat Litauen får.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 5 om havspolitik. Där förväntas det information. Där kan jag säga att trafikutskottet har antagit ett utlåtande om havspolitiken den 24 maj. Det har funnits för nämndens ledamöter till handa i utskicken inför sammanträdet.

Anf.  55  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Kommissionens blåbok om havspolitik, som den kallas, är blå bara för att ge sken av ocean eller hav. Det är ingen ny status, jag tror att nämnden har fått den. Det är en presentation av arbetet. Kommissionen har arbetat under ett år med omfattande konsultationsarbete bland medlemsländer och olika intressenter. Nu har man tagit fram ett förslag till handlingsplan för det kommande arbetet. Vi förväntar oss att man i slutsatserna kommer att notera handlingsplanen och uppmana kommissionen att arbeta vidare.

Vi tycker att det är roligt att den här processen har präglats av en mycket hög öppenhet. Det är många som har haft möjlighet att kommentera och vara med i processen. Arbetet med havspolitiken är viktigt i regeringen. Det kommer också att leda till en havspolitisk proposition senare nästa år.

Vi välkomnar detta och hoppas att det arbetet kommer att fortsätta. Det är ett viktigt verktyg för att ta fram en mera heltäckande havspolitik som integrerar väldigt många olika politikområden för Europeiska unionen. Från svensk sida har vi varit angelägna om att framhålla att det här är viktigt, men det finns geografiska skillnader i Europa. Det finns olika typer av hav och maritima miljöer. Betingelserna skiljer sig väldigt mycket åt, och vi har med viss framgång lyft fram Östersjön och den mycket strategiska och känsliga miljö som detta är. Östersjön är ett hav för åtta medlemsländer. Ryssland gör att det finns speciella möjligheter att arbeta här. Det är ett konkurrensutsatt område med stora möjligheter till tillväxt men också mycket speciell miljö som är känsligare än andra havsområden inom EU. Vi verkar därför för att Östersjön kommer att behandlas under sina särskilda förutsättningar. Men det kommer inte att bli någon särskild diskussion om detta utan bara noteras att det här arbetet är viktigt, att det fortsätter och uppmanar kommissionen att konkretisera det och gå vidare.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i den frågan. vi går vidare till punkt 6 om kommissionens arbetsprogram. Det är utsänt på engelska den 6 november, på svenska åtminstone i mejl i går. Det har också figurerat tidigare på svenska, men jag vet säkert att det kom i går.

Anf.  57  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Fru ordförande! Återigen är den allmänna delen på mötet på måndag av den typen att man mest redovisar saker. Det kommer inte så mycket politisk diskussion. Det här är alltså kommissionens arbetsprogram, som kommissionens kollegium fastställde det den 24 oktober. Kommissionen kommer att presentera det. Det blir troligen ingen diskussion. Alla har haft möjlighet att ha synpunkter på detta. Det har varit en lång process i Europaparlamentet. Det speglar det arbete som ligger framför oss 2008. Klimatfrågan ges, med tanke på en tidigare fråga, en mycket framskjuten plats i det här arbetet. Migrationsfrågorna, grannskapspolitiken finns med också, budgetöversynen, flerårsstrategin för frihet, säkerhet och rättvisa, och många andra frågor. Vi är nöjda med det här arbetsprogrammet så som det ser ut.

Anf.  58  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Vi tycker att det är väldigt positivt att miljö- och klimatfrågorna lyfts fram, väldigt mycket mer än i tidigare arbetsprogram. Jag måste nästan berömma EU-kommissionen för den insikten. Det finns också ett avsnitt som inte är lika roligt. Hyllningen av euron som enda identitet för EU, Haagprogram och riskhantering är vi kanske inte lika positivt inställda till.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i denna fråga.

Vi är klara med de allmänna frågorna, om det inte är någon ytterligare som statsrådet vill dela med nämnden. Jag finner inte så, och då tackar vi statsrådet så mycket för i dag och konstaterar att utrikesministern sitter kvar, för vi ska nu gå över på de yttre förbindelserna. Vi kommer att börja utrikesministerns ”egna” frågor. Så småningom får har sällskap av försvarsministern, om jag är rätt underrättad, på punkt 9. Denne får i sin tur så småningom sällskap av biståndsministern, och så rullar det på.

Vi börjar med den gula agendan och har först återrapporterna från gångna ministerrådsmöten den 15 oktober. Inför det kommande rådet och den behandlingen har vi papper på bordet som hör hemma i den blåa mappen med ”hemlisar”. Den berör diariepunkt 6 Mellanöstern, om jag är rätt informerad.

Utrikesspecialisterna får sätta i gång och bläddra i den tjocka bunten. Det är bråttom. Vi kommer dit strax.

Först några ord om ministerrådsmötet den 15 oktober. Återrapport från det är utsänt.

Anf.  60  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det är inte mycket att tillägga. Jag kommer att vara mer enstavig i dag på grund av att jag är hes. Men eftersom jag pratar så mycket i andra fall hoppas jag att nämnden uppskattar att genomsnittsinformationen blir relativt hygglig.

Det är utsänt, och det finns inga sensationer utöver det.

Anf.  61  URBAN AHLIN (s):

Jag vill bara förvånansvärt nog säga att jag tycker att regeringen gjorde ett bra jobb vid förra mötet när man tog upp frågan om Uzbekistan, att man lade in en extra liten passus där om att man ska se över sanktionslättnaderna om sex månader. Det tycker jag var bra, annars hade det blivit en enorm asymmetri i EU:s sanktionsinstrument mot länder runt omkring.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi särskilt för det.

Anf.  63  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det var så att jag hade förutsett en annan utgång när jag rapporterade i nämnden än vad det blev. Där blev det som så att vi hade relativt pessimistisk inställning till hur det skulle sluta när jag rapporterade för nämnden i början av sammanträdet. Sedan blir det ibland så att man lyckas manövrera en fråga lite bättre än vad man kanske har förutsett >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< vi fick en något bättre balans, tycker jag, i den samlade EU-politiken i detta. Det hade varit en diskussionsfråga under relativt lång tid. Men vi hade all anledning att vara nöjda med utgången.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Då vi inte har något ytterligare att säga om återrapporten kan vi lägga den till handlingarna. Carl Bildt är berörd av diverse återrapporter, men de tar vi när respektive kollega är på plats.

Nu går vi in på information och samråd inför rådsmöte som kommer vad gäller utrikesfrågorna. Den första av dessa är förberedelserna av toppmötet EU–Kina där förslag till slutsatser är utsänt.

Anf.  65  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Möjligtvis skulle vi kunna ta punkterna om EU–Kina och EU–Indien tillsammans eftersom de egentligen handlar om samma sak.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Gärna för mig. Då gör vi så.

Anf.  67  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Dessa möten som ligger i slutet av november är relativt likartade. Jag vill bara notera de förberedelsehandlingar som finns. Det är lite olika frågor som ska tas upp där. En första preliminär version av en gemensam deklaration tror jag har delgivits nämnden. Vad gäller Kina blir det mycket MR-frågor. Det blir väl en del som handlar om Burma. Både vad gäller Indien och Kina blir det av lätt insedda skäl en rätt stor tyngdpunkt på klimatfrågorna. Det blir också handelsfrågor. Det blir måhända lite större tyngdpunkt på handelsfrågorna på mötet EU–Indien.

Över huvud taget är dessa möten viktiga när det gäller att EU utvecklar sin strategiska relation med de asiatiska makterna. Jag kan i detta sammanhang notera, även om det ligger lite utanför just den formella punkten, att vi i nästa vecka också har ett toppmöte mellan Europeiska unionen och Asean i Singapore där det kommer att handla mycket om Burma. Jag kommer att resa dit på tisdag, onsdag eller torsdag.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Vad gäller Afrika vill jag nämna, för er som inte har tänkt på det på ett tag, att frågan om Tchad och Sudan med mera kommer tillbaka under punkt 9. Här behandlar vi bara toppmötesfrågan, även om det inte är så bara.

Anf.  69  ULF HOLM (mp):

När det gäller toppmötet EU–Kina står det tydligt uttryckt att ni ska diskutera Burma. När det gäller toppmötet EU–Indien står det inte det, vilket förvånade mig. Indien har nämligen också en nyckelposition i den diskussionen. Vi har tidigare här i EU-nämnden diskuterat att detta måste lyftas fram. Jag hoppas att utrikesministern kan bekräfta att detta ska tas upp även i Indiensamtalen.

När det gäller Indien i övrigt hoppas jag att man också lyfter fram de indiska och svenska miljöteknikföretagen och att man ska öka utbytet däremellan, så att man inte börjar diskutera kärnkraftsutbyggnad i Indien eftersom man redan har tillräckligt mycket kärnkraft, tycker jag. Men alla kanske inte delar den åsikten, och det får indierna bestämma själva. Men det finns även andra energikällor som Sverige skulle kunna lyfta fram och som EU kan lyfta fram i samtal med Indien.

Anf.  70  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag vill bara bekräfta att Burmafrågan finns med även när det gäller Indien. Vad som dessutom har skett är att EU på svenskt initiativ har utsett en speciell representant för Burmafrågan. Det är den italienske före detta biträdande utrikesministern, handelsministern och generalsekreteraren i Socialistpartiet – alla har vi våra synder – Piero Fassino. Men det är en bra man. Tanken är inte att han ska dubblera Ibrahim Gambari på något sätt utan att han ska vara en stödfunktion för Gambari framför allt i EU:s dialog med de regionala aktörerna, det vill säga Indien, Kina, Aseanstaterna och så vidare. Han är formellt utsedd och kommer att finnas med bland annat vid de diskussioner som vi kommer att ha i Singapore i nästa vecka.

Anf.  71  URBAN AHLIN (s):

EU–Afrika behandlar vi senare om jag förstod det rätt. Nu handlar det om Kina och Indien.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Vi tar nu toppmötesfrågor gällande alla tre.

Anf.  73  URBAN AHLIN (s):

Jag fattade det som att det bara handlade om Kina och Indien och att vi skulle återkomma till Afrika.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Nej, vi tar upp frågor gällande de tre toppmötena nu. Däremot frågor som gäller Sudan och Darfur med mera tar vi upp under punkt 9.

Anf.  75  URBAN AHLIN (s):

Det spelar ingen roll. Vi kan börja med Kina och Indien. Detta handlar om strategiska relationer mellan Europeiska unionen och Kina och Indien. Det är alldeles utmärkt. Det mesta som gäller förberedelserna i dagordningen finns det inget att säga om. Jag saknar dock en annan väldigt strategisk fråga, nämligen frågan om den militära upprustning som pågår både i Kina och i Indien. Det kanske finns skäl för Europeiska unionen att fundera över sitt intresse här och diskutera även med kineser och indier hur man ser på upprustningen i Asien. Det är någonting som är oroande. När jag läser i dessa papper märker jag att Europeiska unionen skyggar för dessa frågor, vilket jag tycker är synd. Det borde utrikesministern kanske ta upp i dessa diskussioner.

När det gäller toppmötet EU–Afrika…

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Jag fick intrycket att utrikesministern ville behandla alla tre toppmötena i klump. Men jag tror att det kanske ändå är smidigast att ta de två asiatiska stormakterna först och vänta lite grann med Afrika.

Anf.  77  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Urban Ahlin har rätt i att det finns en viss tveksamhet inom Europeiska unionen generellt att ta sig an utpräglade militära frågeställningar. Det är väl ett av skälen till att, vad jag vet, detta inte har förekommit i den dialog som har varit mellan Europeiska unionen och Indien och Kina därför att vi inom de europeiska institutionerna inte har riktigt kapacitet att analysera den typen av förhållanden. Däremot kan man säga att det indirekt kommer upp om det blir någon diskussion om Taiwanfrågan, där det hela tiden underströks vikten av en fredlig lösning.

Indien är en något annan problematik. Det sker en betydande indisk upprustning, kanske inte så mycket när det gäller andel av bnp, men det är en betydande upprustning framför allt när det gäller den maritima sidan. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  78  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag tänkte hålla mig till Kina och handelspolitiken. Jag vill ställa en fråga om det som handlar om kopiering, bland annat utifrån att det finns företag i Sverige och i ett europeiskt perspektiv som känner en viss frustration över den kopiering som sker inom vissa områden, alltifrån fordonsindustrin till glasindustrin. Jag kommer från glasriket, och när jag går på Drottninggatan kan jag se skillnader och likheter när det gäller vad man har kopierat.

Jag vill också ta upp det som handlar om hur den kinesiska staten ställer vissa krav utifrån det som handlar om upphovsrätt och etableringsmöjligheter, alltså den insyn som man kräver och som också är kopplad till rädslan för kopiering.

Kommer man utifrån detta perspektiv att ta upp någonting om detta som är kopplat till handelspolitiken?

Anf.  79  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag vet inte i vilken utsträckning som detta kommer att vara prominent på detta möte. Men som bekant är detta en prominent frågeställning i dialogen över huvud taget med Kina som förs framför allt av Peter Mandelson. Det är inte bara från europeisk sida, det är också från amerikansk sida, som alla dessa frågor om immaterialrätt, copyright och kopiering är synnerligen centrala i relationen med Kina. Det är en känslig balansgång. Vi anser att länder som utvecklas ska ha möjlighet att tillgodogöra sig en teknologi som vi har utvecklat. Vi vill dela med oss av detta. Men samtidigt vill vi bibehålla rättigheterna till denna. När det handlar om ren förfalskning eller kopiering på det sätt som förekommer inte bara i Kina utan även i vårt eget europeiska närområde har vi anledning att försöka ingripa mot detta. Men det är som bekant lättare sagt än gjort. Men det är en central punkt i den samlade relationen på det handelspolitiska området med Kina.

Anf.  80  CARL B HAMILTON (fp):

Jag skulle vilja ställa en fråga. I utkastet till joint statement om EU–Kina under punkt 3 står det om den gamla frågan om vapenembargot. Först står det om den kinesiska inställningen. Sedan står det följande om EU:s inställning:

The EU side recognizes the importance of this issue as confirming its willingness to carry forward work towards lifting the embargo on the basis of…

Innebär detta någon förändring i det frysta läge, eller dödläge, som har rått, eller innebär detta att kineserna, fransmännen eller andra i Europa har velat aktivera denna punkt igen?

Anf.  81  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Nej, eller rättare sagt fruktar jag att det inte är någon förändring. Vi är för en förändring i den meningen att vi vill att Kina ska uppfylla de krav som vi har ställt för att detta embargo ska lyftas. Det handlar om att de ska ratificera vissa konventioner och att det ska ske förbättringar när det gäller de mänskliga rättigheterna. Vi ser inget sådant som gör det aktuellt att aktualisera denna fråga. Den text som finns här är så att säga en standardtext i dessa frågor. Någon rörelse i den frågan förutser vi inte, dessvärre, kan jag säga, därför att vi vill att detta ska vara ett instrument för att åstadkomma politiska förändringar i Kina.

Anf.  82  URBAN AHLIN (s):

Det krävs ingen större analysförmåga för att man ska oroas över den militära upprustning som sker i Asien. Jag tycker bara att det hade varit lämpligt om Europeiska unionen hade tagit upp detta i sina diskussioner med både Kina och Indien. Det har också en bäring till viss del. Det är inte bara Indien som funderar på sina marina krafter. Kina håller på att arbeta med att utveckla fem hangarfartyg. Man kan fundera över varför de har detta intresse.

Anf.  83  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Nu har någon skrämt upp dig!

Anf.  84  URBAN AHLIN (s):

Självklart har någon skrämt upp mig. Jag var i Beijing nyligen och fick denna information. Där håller man på att plocka ned ett ryskt hangarfartyg för att lära sig om detta. Målsättningen är att bygga upp det till fem. Det var i alla fall vad man sade från parlamentet i Kina. Planerna finns i alla fall att utveckla hangarfartyg i Kina. Det kan vi nog enas om.

Indien har ett intresse av Sverige när det gäller den deal som USA och Indien har gjort när det gäller kärnteknik. Sverige är medlem i Nuclear Suppliers Group. Det är klart att det är viktigt för oss att notera att vi är oroliga över den militära upprustning som sker på området. Jag tycker att utrikesministern kan ha ett öga öppet för möjligheten att peta in något sådant i detta.

Anf.  85  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Vi ska inte fördjupa oss alltför mycket i detta. Men kineserna köpte för säkert tio år sedan ett hangarfartyg, tror jag att det var. Det var ett gammalt sovjetiskt som hette Varjag, vilket betyder viking, som blev över. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Nämnden är då redo att gå till beslut om dessa två punkter. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt dels i ärendet toppmötet EU–Kina, dels i ärendet toppmötet EU–Indien.

Då går vi till punkt 4 om förberedelse av toppmötet EU–Afrika. Punkt 9 berör också Afrika i allra högsta grad. Men vi ska göra ett ärligt försöka att hålla isär dessa punkter.

Anf.  87  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Detta är en något större fråga av lätt insedda skäl. Vi kommer att anta bland annat denna EU–Afrika-strategi. Den är inte så kontroversiell. Den har stöd från svensk sida. Sedan blir det en viss diskussion angående förberedelserna för toppmötet. Toppmötet är enligt min och vår mening viktigt. Det sker en konkurrens om inflytande i Afrika där inte minst en av de nationer som vi just berörde är synnerligen aktiv. Men vi har anledning att se till att Europa också ska finnas med. Vi har en lång rad frågor på den afrikanska agendan från europeisk sida. Det är inte bara konfliktfrågor gällande den nordliga delen och utvecklingsfrågorna utan det är också demokratifrågor och de ekonomiska utvecklingsfrågorna i största allmänhet. Det är bakgrunden till att detta möte är så betydelsefullt.

Sedan har mycket av uppmärksamheten kommit att koncentreras till frågan om president Mugabes närvaro eller icke närvaro. Om detta vet vi för ögonblicket relativt lite. Vi hade gärna sett att han hade känt att välkomnandet av honom kommer att vara av ett synnerligen frostigt slag och att han mot denna bakgrund stannade hemma. Vi kan inte utgå från att så blir fallet. Prognosen är väl snarare att så inte blir fallet. Han dök till exempel upp på FN:s generalförsamling och tågade runt i New York under några veckor och uppfattade väl detta som befriande från den politiska verkligheten som han har att hantera hemma. Men då gäller det att lägga upp detta möte på ett sådant sätt att det mycket tydligt markeras i frågorna om mänskliga rättigheter och governance och hur man nu formulerar detta.

När det gäller inriktningen på mötet ligger ansvaret väldigt mycket på ordförandeskapet. Det är inte vi som gör det, men vi kan påverka ordförandeskapet. Toppmötet ska ha fem teman. Det första är governance and human rights. Vi sätter det först på toppmötesagendan. Det andra är peace and security. Det är också viktigt. Sedan är det migration. Det fjärde är energy and climate change. Det femte är trade, infrastructure and development.

Vi tror att det här är ett rätt bra sätt att åtminstone delvis hantera Zimbabweproblematiken, att mycket tydligt sätta frågorna om governance och human rights i centrum för toppmötet. Men jag understryker att vi inte har någon ytterligare information om exakt hur planeringen ser ut eller exakt hur deltagandet ser ut från afrikansk och enkannerligen zimbabwisk sida.

Anf.  88  URBAN AHLIN (s):

Jag delar den uppfattning som Carl Bildt har när det gäller partnerskapet med Afrika och det material som har arbetats fram där. Det är naturligtvis väsentligt att det här mötet kan hållas. Men precis som 2003 finns det en risk för att man helt enkelt upplever det som att det är meningslöst att hålla mötet därför att det kommer att vara fokus på någonting annat, det vill säga Mugabe, och att det kan förstöras på det sättet.

Jag vill säga det från början, för det är klart att vi i första hand alltid tycker att det är väsentligt att vi ska ha en dialog mellan EU och Afrikanska unionen och afrikanska länder. Men det får inte leda till att mötet kidnappas av Mugabe.

Vi vet inte det. Jag har ställt frågor mängder av gånger i riksdagen om regeringens hållning här, och det har grundat sig i att jag har sett att Folkpartiet som parti har tagit ställning mot att Mugabe ska vara på detta möte och att Sverige, Reinfeldt, inte ska vara med utan följa Gordon Browns exempel. Det är naturligtvis intressant för EU-nämnden, för då skulle det kunna finnas en majoritet runt det här bordet som säger att statsministern inte ska delta.

Jag är lite nyfiken på hur Folkpartiet ser på det här. Det har uttryckligen sagts att Folkpartiet har den åsikten som parti, så jag är lite nyfiken på det.

När jag ändå har sagt det tycker jag att det är för tidigt att i dagsläget säga hur det här mötet kommer att se ut. Där delar jag utrikesministerns uppfattning. Det är ett viktigt möte ni nu har för att diskutera hur formerna och dagordningen ska se ut så att vi kan känna oss trygga i att det här mötet leder till en framgång i relationen mellan afrikanska länder och Europeiska unionen, där Mugabe har en så liten roll som möjligt att spela och den lilla roll han kommer att få spela ska vara att han får mycket kritik under mötet.

Jag tycker att det är lite besvärligt för oss i EU-nämnden, för till slut måste det naturligtvis komma till ett avgörande: Ska vi delta på den nivån eller inte? Folkpartiet har redan bestämt sig. När vi vet hur dagordningen ser ut, hur ska vi hantera det då?

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Jag ska bara konstatera att Folkpartiet var apostroferat och att jag kommer att ge ordet till dess företrädare. Jag ska också påminna nämnden om att vi som går hit ofta har hört regeringens position förut – den föredrogs även av statsministern i kammaren bara för någon vecka sedan. Men om Carl B Hamilton vill svara på den direkta frågan till Folkpartiet går det bra att göra det innan vi samråder vidare med utrikesministern.

Anf.  90  CARL B HAMILTON (fp):

Folkpartiet och företrädare för Folkpartiet har drivit en kunnig, engagerad och initierad kritik av Mugabes regim och konsekvenserna av Mugabes regim i Zimbabwe som har lett till svält, förtryck och död. Vi välkomnar naturligtvis att engagemanget inte bara gäller den protokollära frågan om Mugabes närvaro i Lissabon utan att Urban Ahlins parti, och utrikesministern för den delen, också sysselsätter sig med situationen i Zimbabwe och konsekvenserna för Zimbabwes folk och södra Afrika.

Jag instämmer naturligtvis med utrikesministern och kan gärna understryka den frågeställningen att det är otroligt viktigt att mötet leds och genomförs av ordförandeskapet på ett sådant sätt att mötet inte kidnappas av frågan om just Zimbabwe och Mugabe, utan att det blir ett möte mellan Europeiska unionen och hela Afrika. Det är otroligt viktigt. Det finns många andra frågor, som det redogörs för i papperen här, som vi har anledning att diskutera mellan Europa och Afrika.

För det tredje har regeringen angett en position i de dokument som vi har fått, och Folkpartiet är nöjt med den.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Tack för det klargörandet.

Anf.  92  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag vill bara säga i denna fråga att det självklart är statministern som beslutar vart statsministern åker.

Min allmänna inställning till sådana här saker är att bojkott av möten ofta är att skjuta sig själv i foten. Säg att det skulle bli så – jag tror inte det, men bara som ett hypotetiskt resonemang – och säg att en fjärdedel eller en tredjedel av EU:s regeringschefer skulle vara frånvarande men Mugabe är där. Vem är vinnare då? >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Jag tror snarare att vi kan vinna genom att vara där och vara tydliga i politiken. Om han kommer dit är det nästan ännu viktigare att vi är där och markerar ståndpunkter. Som Carl B Hamilton säger ligger huvudansvaret på det portugisiska ordförandeskapet. Det är de som ska lägga upp mötet på ett sådant sätt att kritiken tydligt kommer fram. Det som finns i den preliminära planeringen, att man sätter governance och human rights först, skapar i alla fall bättre förutsättningar för detta än om andra typer av frågeställningar hade varit först.

Jag säger detta med den reservationen att vi ännu inte vet det där. Det återstår åtskilligt i förberedelsearbetet för detta möte, så nämnden kommer att få anledning att återkomma till detta vid åtminstone ett tillfälle till.

Anf.  93  STAFFAN DANIELSSON (c):

Jag vill bara understryka vikten av det här toppmötet, av att Europa och EU engagerar sig i Afrika, liksom Kina gör med full kraft på en rad områden. Det har säkert sina förtjänster, men det är väldigt viktigt med en europeisk dialog med Afrika. Det vore tragiskt om detta än en gång skulle leda till att ett litet, tragiskt drabbat land skulle sätta käppar i hjulen för hela den här dialogen. Det är mycket viktigt att det blir ett toppmöte.

Sedan är det viktigt att vi är fullständigt överens om vår syn på Zimbabwe och Mugabe och att det ska markeras med all kraft vare sig han deltar eller inte. Det finns ju olika vägar för detta.

Sedan vill jag bara skicka med statsministern detta vad gäller Afrika. Även jag har varit i Kina nyligen, och i Asien, till exempel Kina, har 300–400 miljoner människor lyfts ur extrem fattigdom de senaste 20 åren genom att till exempel jordbruket har utvecklats och expanderat i många länder, genom öppenhet för marknadsekonomi, entreprenörskap och företagande.

Afrika står och stampar. Det händer inget. Det har kommit en intressant rapport från Världsbanken, och vi kan där se hur jordbruksproduktionen har utvecklat sig i Afrika sedan 1960. Skördarna i Europa och Asien har fyr- och femdubblats, och i Afrika står det stilla. Det har inte hänt någonting. Men det har producerats många fina dokument med vackra ord om tillväxt, konkurrenskraft, forskning och allt möjligt. Här har vi ett nytt bra dokument med mycket vackra ord som jag stöttar. Det är viktigt att jobba med det här.

Det som jag saknar här, och som jag hoppas att Sverige kan jobba för i det här sammanhanget och i vår kommande Afrikaskrivelse, är lite mer konkret inriktat på den oerhörda betydelsen av att ägna sig också åt landsbygden i vid bemärkelse och jordbruket för att lyfta folk ur svält och fattigdom. Bara 4 procent av u-landsbiståndet går till landsbygdsutveckling och jordbruk.

När vi ger biståndsinsatser bör vi verkligen diskutera med länderna att de också, liksom man har gjort i Asien och ett par andra länder, ska utveckla sin inhemska jordbrukspolitik. Ofta ligger problemet i att man suger ut landsbygden, inte ger möjlighet för företagarskap och jordbruk. Den biten tycker jag är alldeles för dåligt belyst i de nuvarande punkter som har redovisats.

Jag hoppas att Sverige kan bidra där och att vår kommande Afrikaskrivelse lyfter fram de här möjligheterna, så att vårt bistånd kan göra nytta i en kontext där det blir en miljö för företagande och jordbruksutveckling som de inhemska länderna inte bromsar utan underlättar med sin jordbruks- och företagarpolitik. Jag vill skicka med det.

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Tack för det medskicket.

Jag vill påminna nämnden om att punkt 19, där Gunilla Carlsson är med, behandlar särskilt främjandet av afrikanskt jordbruk.

Anf.  95  BJÖRN HAMILTON (m):

Jag skulle vilja uppehålla mig lite grann vid det här med Afrika och Kina. Först är det naturligtvis fantastiskt att EU nu börjar ägna sig åt Afrika. Det passar som hand i handske med att regeringen själv, och Sverige, har ett starkt intresse för utvecklingen i Afrika. Då gäller det naturligtvis att vi tillsammans kan utnyttja det.

Om man nu ser på Kinas intresse för Afrika, som är starkt växande, skulle jag vilja ha en kommentar från utrikesministern om hur detta eventuellt kan påverka den demokratiska utvecklingen i Afrika. Den är ju inte så stabil. Med ett större intresse från Kina, som kanske inte marknadsför just de idéerna så kraftigt, blir EU:s engagemang ännu viktigare, som en motkraft på något sätt mot den kanske antidemokratiska utveckling man har i Kina och som skulle kunna smitta av sig på Afrika.

Har utrikesministern någon kommentar kring det?

Anf.  96  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Låt mig börja med att hålla med om vad som sades om vikten av jordbruksutveckling. Jag tar gärna det med mig, framför allt till Gunilla Carlsson.

Det kinesiska inflytandet är starkt ökande – inte bara i Kina, ska vi ha klart för oss, utan i världen i dess helhet. I Latinamerika kan vi teckna ungefär samma bild. Det är bilden av både omfattande investeringar och omfattande ekonomiska kontakter. Kina framträder också i en politisk ledarroll gentemot de här länderna.

Det kan finnas många skäl till det. Vi ska inte teckna detta enbart i negativa färger. Det är en naturlig del av framväxten av Kina som en världsmakt. En hel del av de investeringar – inte nödvändigtvis alla – som görs är investeringar i en infrastruktur som måhända rätt utnyttjade kan komma de här länderna till godo.

Vad det däremot understryker är vikten av att vi också är närvarande, att vi i Europeiska unionen också är mer närvarande i Afrika. Afrika är en kontinent som ligger oss nära, både geografiskt och i andra hänseenden.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< Den enskilda största investering som någonsin har gjorts i Afrika görs just nu när kineserna köper upp en stor bank i Sydafrika. De har gett krediter till DRC som är vida utöver de västliga biståndsåtagandena till detta land. Det handlar om väldigt mycket pengar, och vi måste vara beredda att, balansera är fel uttryck, men i alla fall vara närvarande både på det ekonomiska området, i den politiska dialogen och i konfliktlösning och ha en öppenhet för utvecklingsfrågorna, med den speciella del som vi har och som kineserna inte kommer att klara av, just frågorna om mänskliga rättigheter och demokrati och governance-frågorna i vid bemärkelse.

Det understryker ytterligare betydelsen av detta toppmöte och den långsiktiga dialogen mellan EU och Afrika i största allmänhet och mellan EU och Afrikanska unionen, som på detta toppmöte.

Anf.  97  URBAN AHLIN (s):

Jag kopplar på det sista. Vi lyssnade också till Lennart Båge i går om jordbrukets betydelse för utvecklingen, så jag kan inte annat än instämma i vad Staffan Danielsson och utrikesministern säger om det.

Ett enkelt sätt för Europeiska unionen att spela en större roll i Afrika vore att man höll de löften som man redan har angivit. Barcelonaprocessen är ett exempel på det, där vi har meddelat hela norra Afrika att vi vill ha ett frihandelsområde 2010. Efter att bläcket torkat på den överenskommelsen har Europeiska unionen inte gjort ett jota. De hade kunnat ha en betydligt bättre ekonomisk utveckling.

Europeiska unionen har inte gjort ett jota efter det, men de här länderna kunde också ha ansträngt sig betydligt mer för att uppfylla en del av villkoren. Det visar hur väsentligt det är att Europeiska unionen fullföljer sitt arbete och inte bara har fina middagstal hela tiden.

Jag är glad över svaret från Carl B Hamilton. Jag tolkar det som uppenbart att Folkpartiets linje är den linje som regeringen har, där inriktningen är att statsministern ska delta på det här mötet och att det är ett viktigt möte. Därmed har den utrikespolitiske talesmannen för Folkpartiet varit ute i ogjort väder, och det får vi väl notera till protokollet.

Jag delar uppfattningen: Det är ett oerhört väsentligt möte. Men man får inte bara säga att det är så otroligt viktigt att vi är beredda att låta det förstöras av Mugabe. Jag tycker att det är bra att utrikesministern har den inställningen att det är ett viktigt möte men att vi ska se till att dagordningen och formerna för det är på ett sådant sätt att Mugabe inte kan förstöra mötets viktiga roll.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Jag noterar att stenograferna noterar diverse polemiska inpass, och eftersom de är särskilt polemiska mot Folkpartiet just i dag släpper jag in Carl B Hamilton för replik, även om sådant tillhör ovanligheterna här på nämndmötena.

Anf.  99  CARL B HAMILTON (fp):

Jag tycker inte att Urban Ahlin ska tolka så mycket. Folkpartiets politik är ganska klar. Ja, jag tycker det. Om det är så att Urban Ahlin söker ytterligare klarhet får han väl avvakta tidens gång.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till samrådet med utrikesministern om det ministerråd som vi har framför oss.

Anf.  101  HANS LINDE (v):

Även om jag är frestad att hänga på den sista tråden får jag avstå från det.

När det gäller toppmötet och synen på Mugabe får jag säga att jag helt delar utrikesministerns syn. Det är inte alltid vi från Vänsterpartiet gör det, ska jag understryka. Det kanske är komprometterande för utrikesministern.

Jag kan däremot se med viss oro på att det i den här diskussionen blir ett oerhört fokus på Mugabe. Man kan lätt få bilden att vid sidan av Mugabe utgörs resten av det afrikanska ledarskapet av idel demokrater och vänner av mänskliga rättigheter. Vi har tyvärr konstaterat att det vid sidan av Mugabe finns en rad afrikanska ledare som spelar i samma liga några divisioner längre ned när det gäller övergrepp och brott mot de mänskliga rättigheterna. Jag kan känna en oro för att detta fokus på Mugabe gör att övriga diktaturer kan passera genom toppmötet utan att utsättas för kritik. Vi kommer senare in på Sudan, som är ett sådant exempel.

I det sammanhanget skulle jag också vilja lyfta upp Eritrea, och jag undrar om regeringen har någon avsikt att under toppmötet lyfta upp frågan om Dawit Isaak och Eritreas fängslande av honom.

Anf.  102  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det blir dubbelt besvärande om jag tvingas instämma med Hans Linde i allt han sade här. Men jag tror att det är väldigt viktigt, som det påpekande Hans Linde gjorde, att det finns en risk att Mugabefokuset leder till att alla andra framstår som bättre än vad de är. Där finns, som sagt, åtskilliga ledare – och några av dem nämndes här – som spelar väl i samma division som herr Mugabe. Därför är det viktigt att vi behåller fokus.

Vad gäller hanteringen av konsulära ärenden brukar vi inte ta upp dem här. Det pågår en hantering, och den är rätt känslig och ligger i allt väsentligt utanför offentligheten. Men det säger sig självt att det finns kontakter.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 5, beslutspunkt om västra Balkan. Där finns det slutsatsutkast i den blå mappen. Frågan var senast i EU-nämnden den 12 oktober inför förra utrikesministermötet, och då fanns det majoritet för regeringens ståndpunkt.

I övrigt finns det just ett regeringsbeslut i detta ärende. Det är rent tekniskt en A-punkt, men jag förstår att diskussionen kommer här och nu. Vad än utrikesministern har på hjärtat i den frågan kan vi ta det här och nu även om det är slutsatsutkasten som vi ska behandla rent tekniskt på slutet.

Jag refererar också till regeringsbeslutet i går. Det var väl ett sådant om västra Balkan, en gemensam ståndpunkt?

Anf.  104  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Regeringen fattar dagligen eller varje vecka kloka beslut, så jag utgår från att det gjordes även i går.

Anf.  105  ORDFÖRANDEN:

Ja, utmärkt. Då lämnar jag ordet till utrikesministern för att föredra punkten om västra Balkan.

Anf.  106  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Här är slutsatser utdelade. Låt mig bara säga att det väl blir en redogörelse från ambassadör Wolfgang Ischinger för trojkasamtalen angående Kosovos status. Den redogörelsen kommer inte att innebära någonting som inte i allt väsentligt är känt för medierna, kan jag säga efter att ha umgåtts med ambassadör Ischinger i några dagar. Det kommer att bli ytterligare förhandlingsomgångar mot slutet av denna månad, och det är först därefter som det finns möjlighet att se hur det hela avtecknar sig.

Trojkaprocessen är en trojkaprocess fram till den 10 december, då förhandlingstrojkan kommer att rapportera till FN:s generalsekreterare, som därefter på ett eller annat sätt – det tar lite tid – kommer att rapportera till FN:s säkerhetsråd. Därefter kommer en beslutsprocess på ett eller annat sätt inom Europeiska unionen. Men till det finns det anledning att återkomma när dimmorna har lättat lite kring denna fråga.

Det finns dock anledning att notera – jag vet inte om jag har nämnt detta för nämnden i övrigt >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< att situationen på Balkan i dess helhet inger mer än en hel del åtskilliga bekymmer. Inte minst är det situationen i Bosnien som har genomgått en relativt dramatisk försämring under de senaste månaderna. Det finns olika skäl till detta.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< Här finns då slutsatstexter som stöder den höge representanten men där vi också försöker hitta vägar för att röra oss framåt. Jag tror att vi kommer att finna att Bosnienhanteringen kommer att bli mycket krävande under de närmaste tre, fyra, fem månaderna, både i ljuset av utvecklingen i Bosnien självt och i ljuset av utvecklingen i Kosovo.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Till detta ska läggas alla de frågeställningar som rör Serbien. Det är SA-avtalet, som har paraferats men icke undertecknats. Efter parafering är det undantecknande, och därefter är det hela ratificeringen om detta kan träda i kraft. Det har samband både med Ictyfrågorna och måhända indirekt fast inte direkt också med den fortsatta Kosovohanteringen. Jag tror inte att slutsatserna erbjuder några svårigheter, men däremot erbjuder situationen i sig stora svårigheter.

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Apropå densamma ska jag förtydliga vad gäller regeringsbesluten i går. Det var dels godkännande av gemensamma åtgärder om ändring och förlängning vad gäller EU:s polisinsats i Bosnien och Hercegovina. Det var möjligen en justitiefråga på regeringssammanträdet – vad vet jag? Det var dels gemensamma åtgärder angående eventuellt internationellt civilt uppdrag i Kosovo. Nu var inte jag med i går – inte utrikesministern heller – men enligt mina noteringar fattades det regeringsbeslut om detta. Om detta samrådde också nämnden skriftligt per e-post under veckan, och det fanns inga invändningar mot dem.

Jag ville nämna det här för att fråga om utrikesministern ville kommentera dem särskilt ändå. Men han måste inte.

Anf.  108  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Nej. Det är relativt rutinartade beslut och förberedelser.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Tekniskt återuppstår de så småningom som A-punkter på agendan.

Då går vi till själva sakfrågan om det är någon som vill yttra sig om den.

Anf.  110  URBAN AHLIN (s):

Absolut! Det här är ju en ständigt återkommande fråga för EU-nämnden, hur vi ska hantera situationen i Kosovo. Den 10 december närmar sig. Kosovoalbanerna själva har sagt att de är beredda att utlysa en självständighetsdeklaration direkt där om det inte har nåtts en överenskommelse.

Jag är väldigt pessimistisk när det gäller att tro att Serbien och Ryssland skulle ge upp sitt motstånd. Jag är också helt övertygad om att kosovoalbanerna inte nöjer sig med någonting annat än en total självständighet.

Fram till den 10 december är det väl rimligt att hålla i den här trojkaprocessen och låta det arbetet pågå, men någonstans måste den svenska regeringen ta en ställning. Vad tycker Sverige efter den 10 december? Var lägger man vikten? Jag är lite nyfiken på att höra Carl Bildt utveckla lite grann hur han ser på den här frågan, för efter den 10 december måste nog Sveriges regering ändå ta ett beslut om vilken fot man ska stå på.

Sedan är jag lite nyfiken på en parentes som finns i rådsslutsatsutkasten. Det står: Rapidly finding a solution to the Kosovo status issue. Finns det kvar i slutsatserna, eller är det bara finding a solution nu? Jaså, det är kvar. Okej! Det var intressant. EU tycker i alla fall att vi snabbt ska gå fram med att hitta en lösning. Det tackar jag för.

Anf.  111  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag vill bara säga att när Urban Ahlin talar om total självständighet finns det inte på dagordningen. Oavsett vad man kommer fram till vad gäller Kosovo är det inte total självständighet.

Kosovo kommer att vara föremål för betydande internationell övervakning och insatser under mycket lång tid. Jag ska se till att vi till nämndens ledamöter distribuerar utdrag ur den värdering av Kosovos interna utveckling som gjordes av kommissionen härförleden. Den ger en relativt bra bild av den situation som vi kommer att hantera.

Även från kosovoalbansk utgångspunkt vill man ha Nato kvar för att garantera säkerheten. Vi kommer att ha en betydande EU-mission för olika typer av uppgifter, förhoppningsvis en OSSE-mission även om det verkar tilltagande tveksamt, och betydande behov av ekonomiska hjälpinsatser. Den ”kosovariska” ekonomin, om man kan uttrycka sig på det sättet, befinner sig i ett synnerligen erbarmligt tillstånd. Objektivt sett finns icke förutsättningar för en fungerande statsbildning som står på egna ben i Kosovo. Det ska vi vara alldeles realistiska om.

Ty följande handlar det i alla förslag om olika typer av övervakad, begränsad, kontrollerad, uppstöttad självständighet i en utdragen statsbyggnadsprocess som sträcker sig under relativt lång tid. Några snabba lösningar på Kosovoproblemen, som jag ibland fått intryck av att vissa tror – >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< – gives icke. Det här är problem som kommer att vara med oss för mycket lång tid framöver.

Sedan ska vi hantera statusprocessen, och den ska vi hantera också med två andra saker i beaktande. Det är först enigheten i Europeiska unionen. Det finns de som säger att detta är ett egenvärde. Ja, det är ett egenvärde, av den enkla anledningen att de som har varit med ett tag vet att när det är oenighet i Europeiska unionen blir det förr eller senare oenighet på Balkan. Det var det vi såg på 90-talet.

Vi kommer att ha att hantera utmaningar på Balkan under relativt lång tid framöver. Om vi – med ”vi” menas Europeiska unionen – då inte är eniga förlorar vi vår förmåga att hantera utmaningarna under kommande år. Därmed har det ett egenvärde att vi är eniga, för annars spelar >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< vi bort vår möjlighet att vara en kraft för både försoning och allt annat som kan tänkas under kommande år. Det är viktigt.

Kommer vi att lyckas med detta? Ja, det är en stark prioritet att vi ska lyckas med detta. Jag tror också att vi kommer att göra det.

Sedan är det stabiliteten i området i dess helhet som vi har anledning att beakta, icke minst vad jag sade i ljuset av Bosnien, bara för att nämna en problematik som inte riktigt är på radarskärmen >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Jag nämner detta bara för att visa komplexiteten i den materia som vi har att hantera och den försiktighet som jag nog vill anbefalla. Det finns inga risker för nya krig på Balkan – så är det inte. Men spänningarna är mycket större nu än vad de har varit tidigare. Om vi hanterar dem felaktigt går vi in i en förlängd Balkankris, som kommer att vara ett antal år. Därför krävs en betydande försiktighet, en enighet i Europeiska unionen, en förståelse för detta från amerikansk sida – jag har spenderat två dagar i Washington som har dominerats rätt mycket av den frågan – >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Jag vill inte ge upp den ambitionen, och det är samma ambition som ambassadör Ischinger för övrigt arbetar med.

Anf.  112  URBAN AHLIN (s):

Fru ordförande! Det är alltid intressant att höra Carl Bildt lägga ut texten om Balkan. Du har ju en stor kunskap och har erfarenhet av att arbeta i området.

Vi ska naturligtvis gå försiktigt fram och hitta en lösning som inte leder till konflikter på något sätt. Men till syvende och sist handlar det om vilken syn vi har på den slutliga statusen för Kosovo. Det är klart att det inte finns någon quick fix, men till slut måste det äntligen vara att Kosovo har en möjlighet att vara självständig som egen nation. Det är ju det som är i korten.

Man kan måla upp en bild, som utrikesministern gör, över vilken förfärande effekt detta skulle få för omgivningen runt omkring. Det är mycket möjligt att det är på det sättet. Man kan lika gärna måla upp den andra bilden, att om kosovoalbanerna inte får det tillfälle som de själva vill ha nu efter åtta år av de facto självständighet – visst, under FN:s styre, men i alla en självständighet på det sättet – om de inte får den självständigheten, vad leder det till? Det kan också leda till konflikter, uppror och elände i området.

Det går naturligtvis att måla upp bilder över båda sätten. Men jag ser att utrikesministern alltid har inställningen att Kosovo har väldigt svårt att ha en självständig statsbildning, att ekonomin inte finns där. Undersökningar och rapporter har också visat att så länge självständighetsfrågan eller statusfrågan inte är löst är det väldigt svårt att få en ekonomisk utveckling i Kosovo. Vem är beredd att göra stora investeringar i Kosovo när man inte riktigt vet vem man ska skriva avtalet med? Är det Unmik? Är det FN? Är det en kosovoregering? Vem är det egentligen som tecknar firman? Det är många delar i detta.

Jag är naturligtvis av den uppfattningen att vi nu ska försöka vara eniga i Europeiska unionen, för oenigheten har ju lett till förfärande konsekvenser på Balkan. Det är ingen tvekan om den saken. Men när man säger att man ska vara enig måste man vara enig om någonting också. Det är fråga om var man lägger accenten där.

Olika länder i Europeiska unionen har olika uppfattningar, och den svenska regeringen verkar ligga väldigt långt åt ena hållet.

Anf.  113  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Nej. Det är många problem med detta. Låt mig bara lägga till ett, och det är att vi också har frågan hur vi hanterar det internt inom Kosovo. En av morgontidningarna i dag – jag vet inte vilken – har en artikel som belyser detta väldigt väl. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Vi måste ha en politik för att hantera alla dessa på ett eller annat sätt – på ett någorlunda begåvat sätt.

Vi bedriver inte plakatpolitik i Balkan. Det är fredspolitik. Den kräver ibland en förståelse också för nyanserna. Jag säger inte att Urban Ahlin inte har detta, men jag noterar att nyanserna är rätt många, komplexiteten rätt betydande – och vi måste manövrera i denna materia.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Nämnden är redo att gå till beslut just i dag. Vi ha säkert anledning att återkomma, men just i dag gäller det de utsända slutsatserna. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 6, Mellanöstern. Det finns dels slutsatsutkast i mappen, dels en tidigare majoritet i nämnden i frågan i ungefär den riktningen, dels ett nytt papper som delades på bordet i dag med rubriken ”Statebuilding for Peace in the Middle East: An EU Action Strategy” som ska presenteras av Ferrero-Waldner och Solana på rådet.

Anf.  115  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det här borde bli huvudfrågan vid mötet på måndag – fast det vet man aldrig i förväg. Vi är nu på väg mot ett internationellt möte i Annapolis som av allt att döma kan komma att bli inledningen till slutstatusförhandlingarna. Sådana har vi inte haft på mycket länge. Ett beslut att gå in i slutstatusförhandlingarna är ett tungt vägande beslut som inte kommer att fattas av de inblandade utan att de gör bedömningen att det finns någon typ av förutsättningar att föra dem till ett hanterbart avslut under en tidsperiod av – säg – maximalt ett år. Det finns i och för sig anledning att betona att man skulle önska att det sker något snabbare.

Det är en process som är i sina formaliteter, och den drivs av framför allt den amerikanska sidan men där Europeiska unionen och kvartetten i och för sig spelar en betydelsefull roll. Ni har fått ett dokument utdelat, action plan, eller vad det hette, action strategy eller vad var det senaste?

Anf.  116  ORDFÖRANDEN::

Strategy.

Anf.  117  Utrikesminister CARL BILDT:

Strategy nu. Man kan strida mycket om vad papper ska heta. Det är mera betydelsefullt vad som faktiskt står i papperet eller vad som kommer att komma ut av det som står i papperet.

Det papperet försöker att beskriva lite av de konkreta bidrag som Europeiska unionen är beredd att göra eller kommer att inrikta sig på att göra när det gäller att ge stöd till processen. Det handlar om statsbyggande insatser av den art som jag tror att jag har diskuterat med nämnden tidigare från svensk utgångspunkt. Det handlar om stöd för övergångsperioden, och det handlar om att försöka bidra till lösning av de konkreta problemen. Det här papperet förutser att vi kommer att godkänna. Därefter blir det en inriktning av institutionerna att fylla detta med innehåll. Det här är ett policypapper som sedan måste fyllas med konkret innehåll, något beroende av vad man kommer fram till i Annapolis, något beroende av hur man arbetar med situationen därefter.

Det ska väl nämnas att efter Annapolis är det planerat ett möte i Paris som fokuserar på de ekonomiska frågorna och statsbyggnadsfrågorna. Det kommer att ligga i mitten av december enligt nuvarande planering, med gemensamt ordförandeskap av Frankrike och Norge. Norge har den speciella rollen som följer här ur Osloprocessen. Även inför det har vi anledning att förbereda ett svenskt deltagande.

Jag förutser att det både blir ett godkännande av det här papperet och inriktningen av detta och att det sedan blir en relativt allmän diskussion om förutsättningarna för Annapolisprocessen. Det finns dessutom slutsatser som nämnden också har tagit del av.

Anf.  118  URBAN AHLIN (s):

Fru ordförande! Det är en oerhört väsentlig situation hur Europeiska unionen agerar för att kunna stödja en fredlig process i Mellanöstern. Det dokumentet som vi fick utdelat nu – vi fick läsa igenom det ganska snabbt – denna strategy, saknar en del. En viktig part är borta, nämligen Hamas – naturligtvis.

Jag har förståelse för att det inte står någonting om det i dokumentet. I Annapolis är det Abbas och Olmert som under amerikansk ledning ska sätta sig ned och försöka få något slags startpunkt i det hela. Det är väl rimligt att inte störa den processen veckorna fram till mötet i Annapolis. Men om man ska ha en strategy, utrikesministern, för hur man gör statebuilding in the Middle East kan man inte bortse från att Hamas har en stark ställning och att de faktiskt i dag, efter något kuppartade former, ändå styr i Gaza. Jag utgår från att utrikesministern delar min uppfattning att efter Annapolis måste man se realiteterna på marken och att Hamas också behöver involveras i arbetet för att agera på ett positivt sätt för att få ordning på statebuilding.

Problemet i dag är att det är två olika delar. Vi måste se till att palestinierna på något sätt blir enade för att vi ska kunna hitta en tvåstatslösning. Då menar jag en tvåstatslösning mellan Israel och Palestina och inte en tvåstatslösning i Palestina. Jag är lite nyfiken på hur utrikesministern ser på dokumentet. Jag är beredd att acceptera att det ser ut som det gör nu fram till Annapolis. Men EU måste ju ha en mer realistisk roll i hur situationen i Palestina ska lösas därefter. Då måste vi på något sätt ingå. Ska man hitta en fredlig lösning går det inte att bortse från att Hamas spelar en roll på marken i Palestina.

Anf.  119  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag förstår inte riktigt vad Hamas, Likud eller andra politiska krafter har att göra i det här dokumentet. De har inte med saken att göra.

Förhandlingar förs med den palestinska regeringen, den palestinska presidenten och med den israeliska regeringen. Skulle detta leda fram till någonting som börjar närma sig ett avtal kommer det att bli behov av en förankringsprocess på både den palestinska och den israeliska sidan. Det handlar om både Hamas, Likud och andra – Lieberman – som kan ha åtskilliga synpunkter och som måhända inte känner någon omedelbar entusiasm för de relativt svåra, om inte alldeles okända, kompromisser som kommer att vara nödvändiga för att få det här att fungera. Den frågan blir aktuell först i ett senare skede, det vill säga om vi befinner oss under de lyckliga omständigheterna. När vi närmar oss ett avslut och det börjar att ske en diskussion internt på den palestinska sidan och internt på den israeliska sidan om hur ett avtal ska förankras i respektive politiska system är i allt väsentligt en intern fråga för dessa bägge politiska entiteter.

Vid sidan av det finns självfallet Gazaproblematiken när det gäller den mer humanitära delen av detta. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< Förr eller senare måste det komma någon politisk lösning i Gaza, men det är en internpalestinsk överenskommelse som måste till där. Att återupprätta någon typ av konstitutionellt styre är väl ett ambitiöst uttryck, men någonting måste till där för att man ska lösa det problem som i dag finns och som kan formuleras som problemet mellan Gaza och Ramallah.

Tanken är att föra förhandlingarna framåt, och därefter, när man närmar sig ett slutskede, se på vilket sätt man kan få in Gaza och andra politiska krafter i processen. Det är inte det som står främst på dagordningen just nu – på mycket goda grunder enligt min mening.

Anf.  120  HANS LINDE (v):

Fru talman! Jag vill fortsätta i samma ända. I realiteten vet vi att Abbas är i Annapolis för att förhandla, och han gör det inte som en representant för hela det palestinska samhället utan för halva palestinska samhället. Det blir ett problem för förhandlingarna. Ett avtal utan att Hamas kommer att godkänna det eller åtminstone inte aktivt kommer att motsätta sig det kommer inte att vara värt någonting. Då kan man inte säga att det är en framtida intern palestinsk fråga. Jag har lite svårt att förstå den beskrivningen.

Nu har jag bara hunnit ögna igenom dokumentet, men på s. 3, andra punkten, pratas det om att EU ska bidra till enig framtida palestinsk stat. En enig framtida palestinsk stat måste innebära att man får enigheten mellan Gaza och Västbanken. Hur ska EU bidra till enigheten? Vi håller inte med om att den låsning som nu finns mellan Fatah och Hamas, mellan Västbanken och Gaza, är något som ska lösas bara internt i det palestinska lägret. Där har vi i omvärlden ett stort ansvar för den konflikt som har uppkommit, och vi har också en stor möjlighet att bidra till att man återupptar en dialog. Det har funnits signaler om att Abbas är beredd att återuppta en dialog i åtminstone någon form med Hamas. Ska omvärlden vara beredd att stödja detta eller bara passivt titta på?

Det här kanske blir lite långrandigt. Jag har en annan konkret fråga. Den gäller Gazaremsan. Jag lyfte upp den på förra EU-nämndsmötet och i går i utrikesutskottet. Situationen på Gazaremsan är så pass allvarlig att frågan behöver komma upp till diskussion i EU-nämnden.

Vi fick en dragning igår på utrikesutskottet om hur EU på olika sätt har markerat mot hur Israel stärker isoleringen av Gazaremsan och lägger grunden för en total humanitär katastrof för den palestinska befolkningen. Uppenbarligen hjälper inte EU:s markeringar. Är det så att regeringen avser att driva på EU för att vidta ytterligare åtgärder för att sätta press på Israel att upphöra med isoleringen av Gazaremsan?

Anf.  121  URBAN AHLIN (s):

Jag blir lite besviken över svaret från utrikesministern. Det här är ett dokument som handlar om statebuilding for peace in the Middle East. Det är viktigt att notera att vi kallar det statebuilding i Europa medan amerikanerna har tryckt hårt på nation building. Här presenterar Europeiska unionen ett papper för att visa att för oss har utvecklingen i Mellanöstern och i vårt närområde en oerhört stor betydelse. Därför måste EU vara engagerat i att göra saker. Då trycker man på ordet statebuilding.

Ska man ägna sig åt statebuilding for peace in the Middle East går det inte att bortse från Hamas. Det är fullständigt omöjligt. Jag hade hoppats på att få ett svar. Jag tycker att det är rimligt att man just nu inte hanterar dokumentet på det sättet. Det är de facto så att Hamas styr i Gaza. Ska man få en statebuilding – det är vad det står här, Palestinian statebuilding, supporting the establishment of modern and democratic police forces? Hur ska det gå till om man inte har en relation till Hamas? Institution building, good governance, growth of Palestinian economy. Allt handlar om att man naturligtvis måste samarbeta med de krafter som finns där.

Jag inser att inför Annapolis är det Olmert och Abbas. Men därefter, om inte EU ska göra samma misstag som amerikanerna när det gäller nation building, måste man ta realiteten på marken i beaktande. Där har Hamas en roll att spela.

Anf.  122  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Nu tror jag att Urban Ahlin är ute och cyklar.

Det är statebuilding vi sysslar med, inte Fatah building eller Hamas building. Jag vet inte riktigt vad Urban Ahlin är ute efter, att begära att Israel ska förhandla med Hamas eller att Israel ska förhandla med Fatah? Det är inte aktuellt. Dessa är politiska krafter inom det palestinska politiska systemet. Vi ska bygga en palestinsk statsbildning, på samma sätt som inom ramen för den israeliska statsbildningen. Det finns olika politiska krafter. Det finns Likud, Labour-partiet, Kadima, Shas. I Israel finns det hur många politiska partier som helst. Det är något som är inom den israeliska staten. Inom den palestinska stat som vi inriktar oss på att försöka skapa finns olika politiska krafter. Det ska vi inte ta ställning till i dag.

Vi kan sedan säga, som Hans Linde säger, att det finns de som är emot president Abbas. Ja, det finns många som är emot premiärminister Olmert också – förvisso. Men de är faktiskt demokratiskt valda. Vi talar om att respektera demokratiska val. Det är faktiskt de demokratiskt valda representanterna för respektive politiska system. De ska vi se till att stödja och bygga upp. Har vi en situation där både president Abbas och premiärminister Olmert – ta dessa båda personer som nyckelpersoner i spelet – har etablerat ett visst förtroende med varandra och är beredda att gå in i slutfasförhandlingar. Om vi då ska begära att man i stället ska förhandla med Hamas är det att spränga varje förutsättning för en fredsförhandling fullständigt i luften. Även detta kräver en viss försiktighet.

Statsbyggande är statsbyggande. Partibyggande är något annat. Om Socialdemokraterna vill ägna sig åt att bygga Hamas på partibasis – gör gärna det. Men det har inte med fredsprocessen i Mellanöstern att göra.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Jag vill gärna säga att vi har en diger agenda i dag och har säkert anledning – tyvärr – att återkomma till processen som kanske inte löses i nästa vecka heller. Jag hoppas att vi kan närma oss avslut vad gäller slutsatserna i papperen i frågan.

Anf.  124  URBAN AHLIN (s):

Fru ordförande! Jag ska naturligtvis försöka hålla mig inom de ramar som finns.

Vi har något slags super-Gaerc som kommer att pågå denna gång. Det är klart att det kommer att ta tid, och det här är ett oerhört väsentligt dokument. Det handlar om statebuilding. Europeiska unionen säger här att man vill göra någonting.

Det var det jag betonade, nämligen statebuilding. Jag har inte ens nämnt party building. Jag har sagt att jag har förståelse för att man hade denna approach eftersom man har en pågående fredsförhandling. Det var den jag inte ville störa. Utrikesministern försöker skapa en bild av att mitt sätt att resonera gör att allt riskerar att kastas över ända. Det äger ingen rimlighet. Ska EU lyckas i sina ambitioner att göra statebuilding kan man inte bortse från realiteten från marken. Jag utgår från att utrikesministern egentligen också tycker så.

Anf.  125  HANS LINDE (v):

Fru ordförande! Det finns mycket att säga i denna fråga, och det har vi väl anledning att återkomma till. Men jag hade faktiskt två frågor som utrikesministern inte besvarade – dels om Gazaremsan, dels om man avser att på något sätt bidra till en dialog mellan Hamas och Fatah.

Anf.  126  Utrikesminister CARL BILDT (m):

När det gäller Gaza får vi försöka intensifiera våra ansträngningar. Det är det enda jag kan säga om detta.

Det andra jag kan säga till Urban Ahlin är bara att när vi går in i de här viktiga processerna: Var inte så Hamasfixerad i varje typ av frågeställning! Det är en vidare problematik vi har att hantera här än bara Hamas. Hamas är en viktig politisk kraft; det är ingen tvekan om det. Men det är inte nödvändigtvis den enda kraften. Det finns andra krafter också. Det finns en vald president i Palestina, och så finns det en premiärminister nu också. Det är de som är våra huvudsakliga samtalspartner.

Sedan tillkommer en politisk process i den senare delen, men vi får nu utgå från att den framför allt hanteras av palestinierna själva liksom den israeliska processen, som säkert kommer att erbjuda sin dramatik även den, i allt väsentligt kommer att hanteras av israelerna själva.

Vårt fokus måste nu vara på att försöka föra de bägge parterna i konflikten närmare varandra. Anledningen till att jag trots allt hyser en viss försiktig optimism är att jag när jag tittar på opinionsundersökningarna ser att dessa ansträngningar har ett mycket brett folkligt stöd på både israelisk och palestinsk sida. Då tycker jag att den rimliga strategin är att fokusera på förhandlingarna och på att försöka skapa momentum – icke minst på den ekonomiska sidan – under denna förhandlingsperiod så att de som kanske är vägrarfronter på bägge sidor, vilka de nu är, när man kommer fram till det slutgiltiga godkännandet och avgörandet finner att de har så litet politiskt utrymme som möjligt för att säga nej.

Vi ska inte göra oss några illusioner om att det kommer att finnas de som vill säga nej på bägge sidor. Då ska vi minska de politiska möjligheterna för de krafterna att säga nej, om vi nu kommer så långt. Det vet vi ju inte, men jag bedömer nog att förutsättningarna för detta är bättre nu än på åtskilliga år. Om detta innebär om de är tillräckligt bra: Vi har att göra med Mellanöstern, så det är svårt att ha någon bestämd mening på den punkten.

Anf.  127  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar inga avvikande meningar från detta heller.

Jag vill nu påminna nämndens ledamöter om att även det sista papperet borde vara i den hemliga bunten. Jag vill alltså be er att lägga tillbaka det där, alltså detta EU Action Strategy-papper som vi har suttit och jobbat med här. Ett tips är att lägga det i mappen eller något. Det ska under alla omständigheter lämnas kvar i rummet, för annars funkar det inte.

Då går vi vidare till punkt nr 7 som handlar om Iran där det, enligt mina noteringar i alla fall, inte väntas några slutsatser men däremot en lunchdiskussion. I denna fråga har riksdagen också beslutat om sanktioner. Det var den 25 oktober, ska jag bara nämna i förbifarten, och sist frågan var i nämnden den 12 oktober fanns det majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  128  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Som sagt, det förutsätts inga slutsatser, utan det kommer att bli en rapportering. Dels har ju IAEA:s generaldirektör el-Baradei kommit med sin rapport så sent som i går kväll. Den handlar huvudsakligen om vad vi kan kalla den historiska materien, och sedan kommer Javier Solana med vad jag förutser är en muntlig rapport på måndag om de samtal som han har haft med den iranska sidan. Därefter kommer det att ske en värdering – inte framför allt inom EU-kretsen – av möjligheterna att gå vidare med ett ytterligare sanktionspaket om man finner förutsättningar för detta. Det är ju en dialog som sker framför allt mellan EU-3, Ryssland, Kina och USA. Det kommer säkert att finnas anledning att återkomma till detta när vi får något mer konkret ut av säkerhetsrådet i denna del.

Anf.  129  URBAN AHLIN (s):

Jag vill bara stödja det som regeringen skriver om att det naturligtvis är att eftersträva att det blir sanktioner som beslutas av Förenta nationerna för att på det sättet få ett mer universellt tryck mot Iran. Det tycker jag är bra, för det finns ju andra krafter som arbetar för att EU mer ska ha egna sanktioner mot Iran.

Det är klart att man inte helt ska utesluta möjligheten att göra det, för EU har en stor handel gentemot Iran. Utgångspunkten måste dock ändå vara att man försöker hitta sanktionsinstrumenten i FN, och jag delar uppfattningen som regeringen har här.

Anf.  130  ORDFÖRANDEN:

Vill utrikesministern kommentera detta?

Anf.  131  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Nej, jag håller med.

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 8, som är en beslutspunkt angående Irak. Den frågan var också sist i EU-nämnden den 12 oktober. På det mötet delades ett papper på bland annat svenskt initiativ ut som nu ligger till grund för de slutsatser som ska diskuteras och förhoppningsvis antas på kommande rådsmöte.

Anf.  133  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Till mötet på måndag kommer också, delvis på svenskt initiativ, den irakiske utrikesministern Zebari för att dricka kaffe med EU:s utrikesministrar och diskutera de här frågeställningarna. Det kommer att ske icke minst i ljuset av det möte som var i Istanbul för, vid det här laget, två veckor sedan eller något sådant – det vill säga den process som har dragits i gång mellan Iraks olika grannländer och andra, G 8-staterna, för att försöka se vad man kan göra för att bidra till att stabilisera läget.

Den diskussion som vi också är intresserade av är vad EU kan bidra med när det gäller att gynna eller stödja denna grannstatsprocess, om jag använder den beteckningen på den, också för att se vad vi kan göra för att ytterligare stödja den stärkta roll för Förenta nationerna som ju säkerhetsrådets resolution 1770 har fattat beslut om. Staffan de Mistura är nu etablerad i Bagdad och har en del frågetecken vad gäller våra möjligheter att hjälpa till där.

Sedan är det väl naturligt att den humanitära situationen och inte minst flyktingsituationen kommer att beröras. Här finns som sagt på bordet det papper som presenterades från svensk-fransk-brittisk sida för den vidare diskussionen.

Anf.  134  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag vill ta upp just detta med flyktingfrågan. Även om vårt flyktingmottagande här är Tobias Billströms ansvar finns det väl anledning att även utrikesministern tar upp frågan.

Sverige tar ju emot oändligt mycket fler flyktingar från Irak än vad något annat land i Europa och framför allt USA gör, och det är ju ganska skamligt. Jag vill därför bara skicka med att vi förutsätter att även utrikesministern tar upp denna fråga.

Naturligtvis har jag en fråga om vad som skedde i Washington. Fanns det inte anledning att även där påpeka att USA borde ta ett betydligt större ansvar?

Anf.  135  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jo, det fanns det, och det skedde. Det har vi gjort också, inte minst offentligt. Jag vet inte om nämnden har sett de olika artiklar som har funnits i New York Times och så där, där framför allt Tobias Billström har varit mycket tydlig på den punkten. Det har satt ett visst avtryck, märker man, i den amerikanska debatten. De känner visst dåligt samvete när de ser hur många vi tar emot och hur få de tar emot.

Sedan är det sant att vi som sagt tar emot väldigt många. Det där inte är alldeles lätt att reglera, för det är som bekant så som vi med mycket erfarenhet av de här frågorna som vi alla har vet att när det finns en väsentlig grupp – vi har ju tagit emot framför allt irakiska kurder under Saddamperioden – finns det ett etablerat mönster och socialt sammanhang som gör att man söker sig till detta. Lägg till detta – som ju är den goda sidan av det hela – att det finns en bekymmersam sida som har illustrerats i några mycket initierade radioprogram på senaste tiden som jag inte vet om nämndens ledamöter har tagit del av.

Det handlar om att det etableras smugglingsorganisationer som är inriktade på just de länder där man tror att man kan komma in. Det där har vi ju anledning att se på med visst allvar, för det handlar om att man utnyttjar människor som är i ett mycket utsatt läge, pressar dem på en förfärlig massa pengar och ibland behandlar dem på ett sätt som vi inte skulle acceptera på något vis. Då utnyttjar man en generös flyktingpolitik till att göra någonting som vi i grunden är emot.

Det nämndes att det är Tobias Billströms område – så är det ju självfallet – men det vi diskuterar med Irak är också möjligheten till ett återtagandeavtal. Vi kan ju inte hantera denna situation långsiktigt om vi inte har ett återtagandeavtal. Det kommer kanske inte att vara aktuellt i så många fall, men det är väldigt viktigt att vi har det, och det har jag fört samtal med utrikesminister Zebari om.

Vi för också en diskussion angående möjligheterna att något utöka den svenska diplomatiska närvaron i Irak i takt med att säkerhetssituationen förhoppningsvis fortsätter att förbättras. Vi har ju haft en förbättring av säkerhetssituationen i icke oväsentliga delar av Irak, men om den är bestående eller ej kan vi inte veta. Det får man nog bedöma i det något längre tidsperspektivet.

Anf.  136  URBAN AHLIN (s):

Fru ordförande! Ordföranden sade att vårt positionspapper, eller det här tankepapperet, som har presenterats avspeglas i rådsslutsatserna. Det ser jag inte riktigt när jag läser detta, faktiskt. Jag är lite nyfiken på om Carl Bildt kan verifiera den bilden, för jag ser att man talar om många andra möten här, så jag är inte säker på att det verkligen har kommit in i de slutsatserna.

Men ”pointen” är att jag tycker att det är bra slutsatser. Självklart är det så att EU för sin egen skull har ett stort ansvar för att Irak kommer i rätt riktning. Det är ju inte USA som kommer att drabbas om Irak fortsätter på samma sätt som nu, utan det är klart att det är Europa som kommer att få ta den största smällen. Därför har vi naturligtvis ett behov av att engagera oss och se till att hjälpa till så gott vi kan.

Men med det sagt måste man ändå lägga punkten hos amerikanerna. Det är amerikanerna som till största delen har ett ansvar för att ekonomiskt bistå uppbyggnaden av Irak, att se till att hjälpa till så att institutionerna byggs upp och att också ta ett betydligt större ansvar för de flyktingströmmar som kommer från Irak.

Jag utgår från att det ändå måste vara grunden så att EU inte nu säger att vi ska ta på oss det största ansvaret för detta, för det tycker jag faktiskt vore en orimlig hållning. Amerikanerna ska inte kunna hänvisa till Europeiska unionen och låta oss betala kostnaden för kalaset.

Anf.  137  ORDFÖRANDEN:

Huruvida jag använde ordet ”återspeglas” eller inte kan Urban Ahlin och jag diskutera med stenograferna efteråt. Jag vill minnas att jag sade ”ligga till grund” eller något sådant, för jag brukar presentera ärenden utifrån de papper vi närmast innan har behandlat på EU-nämnden för att liksom förklara hur landet ligger och vad vi har gjort sedan sist. Det var i alla fall min avsikt.

Anf.  138  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Urban Ahlin tar upp en inte alldeles lätt frågeställning. Det är klart att det är amerikanerna som kommer att ha huvudbördan av ekonomiskt och annat bistånd. Samtidigt ligger det ju i vårt intresse att den amerikanska dominansen minskar. Det som kanske var det starkaste intrycket av min resa till Bagdad med de kontakter jag då hade över ett rätt vitt spektrum av det irakiska livet var just denna glädje de kände av att det kom någon annan så att de fick möjlighet att bredda sin internationella kontaktyta. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< Att då Frankrike, Sverige och andra kommer in och stöder och kanske mer diskuterar andra typer av problem som den demokratiska utvecklingen, ekonomi och sådant och kanske mindre fokuserar på den omedelbara säkerhetsproblematiken, diskuterar hjälp till flyktingströmmarna och sådant – det är betydelsefullt.

Jag tror inte att Urban Ahlin och jag är oense i denna del. Vi kommer inte att överta bördan, men samtidigt har vi ett intresse av att multilateralisera Iraks kontakter med omvärlden genom en starkare roll för Förenta nationerna och inom ramen för detta en starkare roll för de europeiska länderna.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

Därmed är talarlistan genomgången i denna fråga om nämnden är redo att gå till beslut. Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Då ska vi gå in på punkt 9 om Tchad–Sudan–Darfur, som enligt mina noteringar är en gemensam utrikes- och försvarsministerpunkt.

3 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (utrikes och försvar)

Utrikesminister Carl Bildt

Försvarsminister Sten Tolgfors

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 19 och 20 november 2007

Anf.  140  ORDFÖRANDEN:

Välkommen till nämnden i denna nya egenskap, Sten Tolgfors!

Vi har alltså att gå in på punkt 9. Jag kan medan försvarsministern slår sig ned säga att vad gäller punkterna 9, 10, 11, 12 och 13 omfattas de delvis i samma slutsatser, nämligen ESFP-slutsatserna som berör detta också. Jag ska också säga att vi har ett riksdagsbeslut från den 25 oktober om den sist beslutade insatsen och ett alldeles nyligen justerat betänkande i det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet. Det justerades där så sent som i går. Sist den här frågan var i EU-nämnden var den 12 oktober då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  141  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag kan börja med de mer politiska aspekterna så fyller säkert försvarsministern i.

Låt mig börja med Sudanproblematiken som här är från ESDP-utgångspunkt. Låt mig säga att tanken var att vi också skulle be Jan Eliasson komma och redogöra för den mer politiska processen – CT-processen eller vad vi ska kalla den – på detta möte. Det har man beslutat att inte göra, och det tror jag var klokt av den enkla anledningen att den är, föga förvånande ska jag säga, föremål för en process som väl kan beskrivas som en svacka.

Det blev ju som så när förhandlingarna inleddes att vi visste att en av de mer betydelsefulla grupperna skulle vara frånvarande.

Det ledde till att det, mot bakgrund av det stöd som Wahid uppenbarligen har ute i flyktinglägren, skapades ett sådant stöd att det inte heller blev möjligt för andra betydelsefulla grupperingar att vara närvarande. Därmed blev förhandlingen över huvud taget icke möjlig. FN- och AU-processen är nu inne i ett skede där man gradvis försöker att samla ihop de olika delarna igen för att se om det går att ha någon återstart på processen. Det kommer säkert att ta icke oväsentlig tid.

I den politiska delen ska också tilläggas att vi har en nord–syd-problematik i Sudan som vi också kommer att finna anledning att återkomma till. Men de politiska delarna av detta är som sagt icke föremål för diskussion här, även om de förblir föremål för vår mycket starka politiska uppmärksamhet.

Det vi har här är ESDP-slutsatser vad gäller de olika operationerna. Det är då om det ESDP-stöd som vi har till Unamidinsatsen, arbetet med Tchad och insatsen i Centralafrikanska republiken framför allt. Det konkreta kanske det är bättre att jag överlåter till försvarsministern.

Anf.  142  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Ni känner väl till, som ordföranden också sade, den svenska beredningsprocess som vi talar om. I Sudanfallet är det en samverkan med Norge. Vi talar om dubbelutbildade ingenjörer som där kommer att göra en insats för att bereda väg för andra insatser. Det är ca 140 svenskar som är aktuella. Vad gäller både stödet och oåterkalleligheten i processen är det viktigt att betona att det är den väg som finns anvisad och att det är den väg som vi kan tänkas gå. Vi fortsätter också att betona vikten av fortsatta ansträngningar för internationell närvaro i Darfur. Jag tror att det finns anledning för oss att med viss kyla betrakta uttalanden från till exempel från Khartoum i detta avseende. Vi har också som bekant en nära samverkan med Norge eftersom de har lead i det avseendet.

Anf.  143  ORDFÖRANDEN:

Tillsammans med kanslikommentarerna som sändes ut fanns propositionen men ännu ej det justerade betänkandet eftersom det antogs så sent som i går. Men jag är säker på att flera av ledamöterna runt bordet här var med på det sammansatta utskottets sammanträde. Nu vet ni vad vi utgår från.

Anf.  144  URBAN AHLIN (s):

När det till att börja med gäller Tchad är jag lite nyfiken på hur det går med styrkegenereringen i Europeiska unionen. Insatsen är ju i många stycken ett föredöme. Den skulle etableras för att hjälpa till att lösa det regionala komplexet och placeras tidigt. Den skulle naturligtvis underlätta för flyktingarna i närområdet och stödja FN-insatsen där, men den skulle också kunna bidra till att stabilisera hela området i Darfur.

Jag tycker att det är bra. Sådana lite preventivt inriktade insatser ska man göra. Det är ungefär som när vi i Makedonien satte in Unpredep en gång i tiden. På det sättet är det alltså alldeles utmärkt. Men jag är lite nyfiken på att få höra hur det går, för det har hela tiden varit problem med styrkegenereringen och vilka länder som vi kan räkna med kommer att ställa upp.

Det andra gäller Darfur. Försvarsminister Sten Tolgfors säger att vi inte behöver vara så oroliga över vad presidenten där säger. Men jag tror inte att vi alltför mycket ska spela ned vad presidenten ger uttryck för. Jag har vid flera tillfällen sagt att risken när det gäller att skicka soldater till Darfur är hur välkomna de är egentligen. Då menar jag inte bara av Sudans president utan också av Afrikanska unionen. FN:s generalsekreterare och andra har vid flera tillfällen uttalat att man vill göra den här uppgiften som en strikt afrikansk insats. Jag har förståelse för det, för jag tycker att det är bra att Afrikanska unionen tar ett ansvar på afrikanska kontinenten. Europa borde än mer stödja att Afrika tar ett eget ansvar för insatserna. Det är egentligen inget negativt att de vill göra det själva, men det leder ändå till att vi blir lite bjudna med armbågen.

När Sudans president går ut och säger att det är CIA- och Mossadagenter i den svensk-norska styrkan och spelar in Muhammedkarikatyrer och annat, råder det ingen tvekan om att det ökar risken för våra soldater. Men som jag har uttalat tycker jag inte alls att vi ska kasta in handduken. Det är en viktig insats, och vi är en viktig del av den FN-insats som planeras.

Om FN kan utverka ett okej från Sudans regering till att Sverige och Norge ingår i insatsen är jag all for it. Men jag tycker inte att vi ska tona ned risken. Vi behöver inte vara för macho i den här diskussionen. Det är ingen lätt uppgift som vi har framför oss.

Jag är helt enkelt lite nyfiken på hur styrkegenereringen går i Europeiska unionen, för det vore trist om EU inte lyckades när det är en så pass bra insats det handlar om.

Anf.  145  ORDFÖRANDEN:

Jag ska bara påminna berörda om att vi inte ska upprepa den diskussion som fördes under riksdagens frågestund i går utan hålla oss till det som är föremål för rådsbehandling, vilket inte eventuella svenska Muhammedkarikatyrer är till exempel. Men jag förstår naturligtvis att frågorna hänger ihop.

Anf.  146  URBAN AHLIN (s):

Fru ordförande! Det var Sten Tolgfors som sade att vi inte ska ta för stor hänsyn till vad presidenten säger. Det var det jag byggde mitt anförande på.

Anf.  147  ORDFÖRANDEN:

Vi ska hålla oss till den mycket komplexa frågan vad gäller rådsbehandlingen av den.

Anf.  148  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det är väl riktigt att vi ska hålla oss till det som är föremål för rådsbeslut, men lite brukar vi ibland vara i marginalerna också.

Jag utgår från att försvarsministern kan redogöra lite mer än vad jag kan för styrkegenereringsprocessen. Det är som vanligt problem i sådana här styrkegenereringsprocesser.

Det stora problemet tror jag att jag nämnde – förlåt, fru ordförande – vid riksdagens frågestund i går. Det är det sedvanliga helikopterproblemet. Det finns inte helikoptrar för vare sig Darfurstyrkan eller Tchadstyrkan. I Afghanistan är det samma sak. Det är en betydande helikopterbrist över huvud taget i den här typen av operationer. Det kanske är något som vi ska ha i bakhuvudet när vi diskuterar den framtida utvecklingen av svenska insatser av olika slag, men det lämnar jag bara som ett memento.

Helikopterbristen innebär också att Tchadinsatsen går långsammare än vad jag hade önskat. Som Urban Ahlin säger är det här en mönsterinsats åtminstone teoretiskt. Det här är sådant här som Europeiska unionen ska vara bra på att göra. Då kanske man så småningom ska titta på huruvida man verkligen har instrumenten att göra det tillräckligt snabbt. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< Men stryk det från protokollet.

Vad gäller president Bashir – nu är vi väl utanför vad som har med rådsslutssatserna att göra – tror jag att det är viktigt att vi har en relation till FN. Vi ställer inte styrkor till president Bashirs förfogande. Det vet vi alla. Sedan kan vi internt göra en värdering, som Urban Ahlin var inne på, av sådana uttalanden. Men när den här frågan kom upp i går upprepade jag med en dåres envishet att det är FN som vi har relationen till och att vi avvaktar ett beslut från FN. Sedan är det FN som ska föra dialogen med Afrikanska unionen, och Afrikanska unionen ska föra dialogen med Khartoum. Vi ska icke föra någon vare sig offentlig eller icke-offentlig dialog med Khartoum.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  149  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Nu är det så väl att det görs uppteckningar av vad som sägs här. Många noterade nog att jag inte sade det som Urban Ahlin hävdar att jag sade. Jag sade att det finns anledning till viss kyla, inte att det finns anledning att bortse från vad andra säger eller något annat.

Precis som Carl Bildt säger för vi en dialog med FN som i sin tur för en dialog med Khartoum.

Det är också så att Norge är det land som har lead i detta förband av ingenjörer.

Varför säger jag då att det finns anledning till viss kyla? Jo, därför att man kan reflektera något över vilken reaktion man vill ha när man gör den sortens uttalanden. Om man har intentionen att försena eller försvåra en deployering och sänder en signal om påbörjande splittring inom Sverige i stödet till vårt deltagande, är det något som uppfattas av andra än de som läser svenska tidningar.

Vi pratade om det här i försvarsutskottet i går, och det kräver att vi får ett ja. Men det kräver också att vi håller samman. Det skulle vara olyckligt om vi inte hade kvar den breda politiska enighet som vi har haft hittills. Det behövs inte minst som stöd i ryggen för de killar, tjejer, män och kvinnor som nu är inriktade på att delta.

Detta är egentligen min kommentar utöver det som Carl Bildt sade om att vi går till FN, att vi gör det ihop med Norge, och att de sedan sköter det andra. Jag skulle uppskatta ett fortsatt brett stöd. Sedan för vi gärna dialog med alla partier om detta, för det behövs ett ja i grunden.

Vad jag försökte markera är att det finns anledning till viss kyla här helt enkelt, för det här har varit struligt under en period. Man har testat olika argumentationslinjer, men jag tror, återigen, att det gäller att delvis behålla den här kylan.

Urban Ahlin ställde också frågan hur landet ligger vad gäller styrkegenerering för den andra aktuella insatsen, den i Tchad. Av 4 300 som efterfrågas är det i dag ca 2 750 som är pledgade – från Sverige 200, Finland 60, Polen ca 250, Irland ca 380, Rumänien ca 180, Frankrike 1 325, Österrike ca 100. Sedan finns det mer inslag på marginalen från ytterligare något land, till exempel Spanien. Men det adderar upp till ca 2 750, som det nu är, av 4 300.

Anf.  150  CARL B HAMILTON (fp):

Urban Ahlin tog upp en viktig principfråga, men jag tycker att han gjorde det på ett olyckligt sätt.

Vi har i utrikespolitiken från svensk och andra länders sida, inte minst kanadensisk, efter kalla kriget introducerat begreppet responsibility to protect, att världssamfundet går in, tar för sig och skyddar civilbefolkning i den mån en regering inte vill eller kan göra det. Nu är det en sådan situation, och det har det varit länge i bland annat Darfur.

Men då blir det väldigt konstigt, Urban Ahlin, och jag tycker att det är otroligt viktigt, om vi, när det kommer upp en intervention som den som gjordes från den sudanesiska presidentens sida, ska dimma till vårt budskap, börja vackla och darra på manschetten. Då blir responsibility to protect trots allt villkorat av den inhemska regimens ställningstagande.

Det är viktigt att man håller en klar linje här och inte tappar det principiella förhållningssättet. Därför undrar jag vad Socialdemokraterna håller på med.

Anf.  151  ORDFÖRANDEN:

Även om vi inte har fått in protokollet från det sammansatta utskottets sammanträde, kan jag nämna för er som inte var där att det inte fanns några reservationer eller särskilda yttranden till det enhälliga beslutet.

Anf.  152  URBAN AHLIN (s):

Fru ordförande! Det är riktigt att det var ett enhälligt beslut om EU-motionen om att sända trupper till Tchad.

Det är bra att Carl B Hamilton tar upp frågan. Vi hade en riksdagsbehandling och en debatt om Darfurinsatsen, där jag tyckte att det var olyckligt att Folkpartiets och Centerpartiets ledamöter Allan Widman och Staffan Danielsson lyfte fram att om Sudans regering säger nej ska vi ändå kunna åka genom att hänvisa till responsibility to protect. Det har inte varit utgångspunkten i vare sig regeringens proposition, i riksdagens behandling eller i vårt betänkande.

Det har varit så, och det är så enligt FN:s säkerhetsråds beslut, att detta måste ske genom konsultationer med Sudans regering. Därmed krävs det, som försvarsministern också säger, ett ja från Sudans regering till att vi ställer upp.

Jag tycker inte att det är vi som dimmar till det. Vi har hållit oss till precis det som varit överenskommet, det som har stått i regeringens proposition och det som riksdagens betänkande har behandlat. Det var Folkpartiet och Centerpartiet som i riksdagsdebatten dimmade till det genom att säga: Ja, ja, det här kan vara en responsibility to protect-operation. Som jag uppfattar det har det aldrig var inriktningen från regeringens sida att göra på det sättet, men på det kan vi få svar av utrikesministern och försvarsministern.

När detta är sagt, för att dela bördan av skulden här, håller jag med om att vi ska se till att vi från Sveriges sida håller en enad front. Det har jag varit tydlig med.

Jag har bara förklarat hur det faktiska läget ser ut. Som det ser ut i dag har vi de facto ett nej från Sudans regering. Precis som Tolgfors säger krävs det ett ja för att vi ska åka, men det kan ju förändras. Det är upp till FN och Afrikanska unionen att sköta förhandlingarna.

Jag vill understryka att om de kommer fram till ett ja är vi med på insatsen. Det finns ingen som helst tvekan på den punkten, så vi darrar inte på manschetten i det avseendet. Men jag tycker att det var lite olyckligt att vi fick en sådan diskussion om responsibility to protect i riksdagen, för det har aldrig varit avsikten. Jag tycker att det var lite väl macho, om jag ska vara ärlig.

Låt oss försöka hitta en enad linje, och det är naturligtvis att vi hoppas på att FN får fram ett beslut. Det är viktigt att delta. Jag tror att den svensk-norska insatsen har stor betydelse som sådan för att hjälpa människorna i Darfur. Därför hoppas jag att FN till slut utverkar ett ja av Sudans regering. Får vi inte det är det som försvarsministern säger, vi åker inte.

Anf.  153  ORDFÖRANDEN:

Där någonstans tänker jag släppa in berörda statsråd, men talarlistan har fyllts på och vi kommer att återkomma till den sedan, bland annat med anledning av flera av dessa enhälliga riksdagsbeslut och EU-beslut.

Jag ber er också att försöka fokusera på just rådsfrågan. Jag förstår att presidentuttalanden och annat berör frågan. Men vi ska ändå försöka hålla oss till det som ligger framför oss på rådet.

Anf.  154  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag tänker bara mycket kort säga, och det här ligger lite vid sidan av det vi ska diskutera, att även om den här diskussionen är intressant i sig tror jag att det är viktigt att vi alla är överens om att Norge och Sverige har gett ett erbjudande till Förenta nationerna. Sedan har Förenta nationerna att sätta samman styrkan. Leder detta till att de, av de skäl som de har att bedöma, inte anser att de behöver den svenska styrkan har vi att respektera det. Säger de att de behöver oss ska vi åka. Om detta är vi eniga.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  155  HANS LINDE (v):

Det stämmer att alla partier när vi justerade betänkandet i går slöt upp bakom det av de skäl som försvarsministern tidigare angav, att det är viktigt att vi utåt visar tydlig enighet i riksdagen, visar att alla sju partierna faktiskt i grunden ställer sig bakom den här insatsen. Däremot finns det synpunkter och en oro. Det finns frågetecken. Då tycker jag faktiskt att det är relevant att vi har möjlighet att diskutera de sakerna, just för att vi ska ha möjlighet att utåt kunna försvara insatsen helhjärtat.

Jag har en annan fråga än den som har diskuterats på olika sätt tidigare som berör Tchad. Precis som försvarsministern redogjorde för kommer Frankrike att ha en väldigt dominerande roll i den här insatsen. Samtidigt ser vi att relationen mellan Frankrike och Tchad blir alltmer frostig. Det är inte ett nytt fenomen. Frankrike har spelat en oerhört aktiv roll i Tchads inrikespolitik under decennier och inte alltid en alltför positiv och konstruktiv roll, kan man väl konstatera. Frågan är väl om de problemen i relationen mellan Tchad och Frankrike på något sätt kommer att påverka den här insatsen och i så fall om den här problematiken kommer att komma upp till diskussion på mötet.

Anf.  156  STAFFAN DANIELSSON (c):

Det som i dag pågår i Sudan-Darfur är fruktansvärt och ohållbart. Det hamnar i häradet folkmord. Det är utgångspunkten för det som vi resonerar om här. Äntligen har världssamfundet samlat sig till att gripa in, vilket ska ske enligt det sätt som vi vill, i samförstånd med Afrikanska unionen och så vidare. Men det måste hända något. Jag vill verkligen på allt sätt instämma i vad utrikes- och försvarsministrarna har sagt om vikten av nationell sammanhållning i den här frågan och vikten av att vi står samlade.

Jag tycker att Carl B Hamilton tog upp en väsentlig fråga, men Urban Ahlins svar stillar inte min oro därför att du kommer i polemik och återger mycket slarvigt den riksdagsdebatt vi hade. Det var du som ingav osäkerhet genom att säga att vi kanske inte ska åka med våra svenska trupper, att detta är villkorat och så vidare. Jag gav dig möjlighet att tydliggöra att vi är överens om att den nuvarande aktionen bygger på ett FN-beslut och på bejakande.

Skulle Sudans regering säga nej får de dock inte ha veto med tanke på den fruktansvärda situation som råder, utan då måste man ta en ny runda där vi står i beredskap, och det var du öppen för. Jag tyckte att debatten klarade ut det. Annars hade det varit lite illa, tyckte jag. Det var därför jag gjorde mitt korta inlägg.

Anf.  157  ORDFÖRANDEN:

Jag kommer att tillåta replik i denna polemik, som ändå inte riktigt hör till rådsärendet. Ett ytterligt kort inlägg i så fall från Urban Ahlin.

Anf.  158  URBAN AHLIN (s):

Jag tycker att rådsslutsatserna är bra. De speglar den regionala komplexiteten, och den komplexiteten innehåller många olika delar. Det är det vi diskuterar här.

Jag vill bara säga att den borgerliga regeringen i Sverige inte tycker att det är ett folkmord i Darfur. Man har inte öppnat för någon responsibility to protect heller. Jag är ledsen, men i den debatt vi hade i riksdagen företrädde jag regeringens ståndpunkt.

Anf.  159  ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för det och hoppas att debatten i just dagens fråga ändå är avslutad i och med detta. Vill utrikesministern eller försvarsministern hoppa in en sista gång? Det vill båda två.

Anf.  160  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag vill bara beröra Tchadsituationen med anledning av den franska förvecklingen med NGO:n, som väl är en mindre lyckad historia, får man säga. Den bedömning som rapporteras till oss är att detta inte har någon betydelse för operationen i Tchad, däremot kommer det måhända att försvåra möjligheten för NGO:er av olika slag att vara verksamma i Darfur. Det har utnyttjats mer av president Bashir i Sudan än av president Déby i Tchad. Det är klart att det är en mycket olycklig affär utifrån en lång rad olika utgångspunkter. Det påverkar nog inte de här operationerna men kan vara negativt för olika frivilligorganisationers möjligheter i området. Det är illa nog.

Anf.  161  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Jag tyckte att Hans Linde ställde en relevant fråga som jag gärna vill säga några ord om. Om vi för att glädja ordföranden faktiskt håller oss till rådsslutsatserna för en sekund finns det en markering, Hans, på s. 2 längst ned, att det är en neutral multinational independent operation som det här handlar om. Det är oerhört viktigt för den svenska regeringen i beredningen av frågan.

Under din fråga ligger att Frankrike finns där i egen kapacitet med ett större antal soldater sedan en tid tillbaka. Här kommer också en EU-insats in för att medverka. Jag tror att just opartiskhets- och neutralitetsfrågan liksom självständighetsfrågan är viktiga för oss. Det handlar också om andra frågor när det gäller mandatet, till en början i diskussionen om man skulle kunna gå nära gränsen eller inte och sådana saker som efterhand har lösts ut. Men det är en viktig frågeställning.

Då kan jag säga, och det har Carl Bildt och jag pratat en del om, att det faktum att Frankrike finns där sedan tidigare absolut inte kan beskrivas bara som en nackdel, för den svenska tillgången till information och kunskap om det här området har varit mycket låg. Vi har också varit beroende av att andra har funnits där och kunnat bidra med kunskap till oss. Det har Frankrike gjort.

Värderingarna av riskerna från Försvarsmaktens sida och andra har varit att vi har ett eget lågt informationsläge. Däremot bedöms risken inte vara särskilt hög. Då behöver vi få kunskap av andra. Därmed finns behov av internationell samverkan.

Din fråga är relevant. Men jag tycker att den är adresserad under punkt 3, där det handlar om en ESDP-operation.

Får jag sedan bara säga, som sammanfattning på den tv-recension som pågår – jag såg nämligen debatten där Urban och andra uppträdde på tv – att jag tycker att det som skedde i går var olyckligt. Det vill jag gärna säga. Det skickar en signal om begynnande splittring, och det är precis vad jag tror att andra vill uppnå. Men jag är jätteglad om vi nu kan gå vidare med ambitionen att behålla ett brett stöd för de svenska män och kvinnor som är beredda att delta i den internationella insatsen.

Anf.  162  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Jag vill för tydlighetens skull tillägga att nämnden dessutom verkar vara enig.

Då går vi till nästa punkt som är 10, beslutspunkt angående ESFP. Det är så att säga samma slutsatspunkt. Det är också en gemensam punkt, därför är det lite upp till er vem som vill börja säga något, om ni vill säga något. Underlag är förstås utsänt.

Anf.  163  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag kan börja med att säga någonting som ligger lite i utkanten, men fortfarande inte så mycket i utkanten. Vi hade i Stockholm i fredags en större konferens angående den europeiska säkerhetsstrategin och strategiska utmaningar för Europeiska unionen framöver. Den ingick i ett rätt långsiktigt arbete för att kanske revidera eller återbesöka det dokument om säkerhetsstrategi som Europeiska unionen antog i december 2003.

Här har vi en viss samverkan med fransmännen för att börja stimulera en debatt mellan medlemsländer och olika intressenter, fullfölja eller föra detta vidare under slovenskt ordförandeskap och möjligtvis nå någon konklusion under senare delen av det franska ordförandeskapet. Det är något öppet.

Sedan glider det förhoppningsvis över i att vi börjar implementera Lissabonavtalets olika bestämmelser om den gemensamma utrikespolitikens nya instrument och möjligtvis också att vi börjar titta på delar av de mer militärt orienterade strukturerna.

Det här har också ett visst samband med frågeställningen om Frankrikes möjliga integration i Nato och Natos revision av sitt strategiska koncept i samband med organisationens 60-årsjubileum 2009. Jag bara nämner detta som en sak som är utanför detta rådsmöte men som är en del av Sveriges ansträngningar inom den europeiska samlade utrikes- och säkerhetspolitiken.

Sten Tolgfors kanske kan säga något om slutsatserna. Det är ett samlat dokument.

Anf.  164  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Fru ordförande! Egentligen är det så att vi kommer att komma in på substansen under andra delar av dagens möte. Frågan är hur ni vill ha mötet upplagt. Vi kommer att återkomma till substansen. Det här förutses inte i sig självt ge upphov till någon större substansdiskussion på mötet, utan det kommer i andra sammanhang.

Anf.  165  ORDFÖRANDEN:

På det kan jag svara att man inte behöver prata så mycket nu om man inte vill. Jag nämnde, antagligen strax innan försvarsministern kom in, att slutsatsbunten i fråga omfattar punkterna 9–13 och i sak kan beröras under de respektive punkterna. Det här är liksom bunten i största allmänhet i övrigt.

Jag avser att ta upp Försvarsbyrån när den kommer, insatserna när de kommer och de militära förmågorna i sig, utan utrikesministern dessutom. Det här är den sista gemensamma punkten. Sedan ska vi diskutera några särskilda utrikesministerfrågor innan vi släpper ut honom. Var så säker! Det har jag noterat.

Vad gäller ESFP däremot, punkt 10, undrar jag om det är någon i nämnden som vill säga något särskilt.

Anf.  166  URBAN AHLIN (s):

Jag har en kommentar till det Carl Bildt sade om den europeiska säkerhetsstrategin. Jag tycker att det är utmärkt att vi behöver ta fram ESS 2.0, eller vad utrikesministern har kallat detta. Världen har förändrats sedan vi tog fram den andra säkerhetsstrategin, och den har stor bäring på det som du nämner, Natos Strategy Concept och mycket annat.

Men jag måste säga att jag blev lite besviken över, och det är ett inpass till utrikesministern, att det anordnades en konferens för ett tag sedan med framstående think tanks i Europa, där man diskuterade den europeiska säkerhetsstrategin. Jag blev faktiskt besviken över att Sveriges parlament inte var inbjudet till den diskussionen.

När vi arbetade fram den förra europeiska säkerhetsstrategin tror jag att Sveriges riksdag egentligen var det enda parlamentet i Europeiska unionen som faktiskt deltog på ett otroligt aktivt sätt. Jag vill ändå ge en liten passning. I det fortsatta arbetet förutsätter jag att Sveriges riksdag blir kallad till olika sådana spännande möten där vi också får ge vår syn på saker och ting.

Anf.  167  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Så får vi se till att det blir.

Anf.  168  HANS LINDE (v):

Jag har inte en fråga utan jag har tittat på regeringens ståndpunkt och ser att det är en ståndpunkt som Vänsterpartiet inte ställer sig bakom. Därför vill jag anmäla avvikande mening. Vi motsätter oss ett förstärkt civilt–militärt samarbete och vill i stället se en tydlig skiljelinje i både genomförande- och budgetfrågor på dessa områden.

Anf.  169  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande mening från v.

Nu ska vi hoppa ett litet ögonblick för att kunna släppa lös utrikesministern, höll jag på att säga, nämligen till Gaercrådets övriga frågor. Där är den första frågan Georgien.

Anf.  170  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det är en övrig fråga >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< Den utgår från diskussioner som vi också har varit inblandade i när det gäller de olyckliga effekter som vi ser att viseringsförenklingsavtalet med Ryssland har haft på Georgien. Man har delat ut ryska pass i utbrytardelarna, och det innebär att människorna i utbrytardelarna av Georgien har haft lättare att komma in i EU än de som finns i Georgien. Det är anledningen till att frågan står på dagordningen.

Sedan dess har det ju runnit en del vatten under broarna. Det är väl det som kommer att bli fokus för diskussionen. Vi har varit tämligen aktiva, Europeiska unionen, Sverige och USA i nära samverkan, för att försöka få en vändning. Det är en mycket olycklig utveckling.

Man kan säga att det här kanske är ett mönster som vi ser i sådana här situationer, den orange revolutionen i Ukraina eller rosornas revolution i Georgien. Det föder väldiga förväntningar. Sedan kan kanske inte dessa förväntningar infrias alldeles omgående. Därtill har vi att göra med politiska kulturer och politiska system som kanske har ett mer färgrikt drag över sig än vad vi är vana vid i vårt eget land. Då kan man hamna i situationer som den som vi har hamnat i i Georgien i dag.

Vi har inriktat ansträngningarna på att försöka få dem att till att börja med häva undantagstillståndet. Det kommer att ske kl. 17 i kväll, om jag inte missminner mig, möjligtvis kl. 19. Kl. 19, säger Björn Lyrvall. Det är väl bra, 17 hade varit ännu bättre, enligt min mening, men vi ska väl inte göra alltför stort nummer av det.

Vi har en hel del frågor som återstår med dem när det gäller hur olika typer av valövervakning ska organiseras inför de val som nu ska ske. Det blir presidentval den 5 januari och sedan en, >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< tanke om ett referendum om tidpunkten för parlamentsval antingen i april eller i oktober. Hur nu detta ska organiseras i fråga om valövervakning.

Sedan har vi frågan angående mediefriheten, framför allt frågan om en tv-station och hur den ska hanteras.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Den ekonomiska utvecklingen i Georgien är mycket positiv i allt väsentligt. Dock finns det anledning att notera att även Georgien nu drabbas av det fenomen som vi ser i hela östra Europa och i hela världen, det vill säga en mycket betydande ökning av livsmedelspriserna. Det är möjligen bra för de svenska bönderna – det nickas här, jag ser det – och för andra bönder också för den delen. Men det är klart att i sådana här samhällen blir den politiska effekten rätt betydande när man får 25 procents ökning av livsmedelspriserna, i situationer där den mindre välmående delen av befolkningen ute på landsbygden kanske spenderar 60 eller 70 procent av sin budget på livsmedel.

Det där har vi ingen omedelbar möjlighet att hantera. Men jag tror att det vi kommer att se av ökad instabilitet i det här vida området är en kombination både av de stigande förväntningarnas revolution och av de stigande matprisernas politiska effekter. Sedan ska vi försöka att hjälpa Georgien att komma på köl igen. Det kommer nog att kräva en del insatser, måhända också från riksdagens sida.

Anf.  171  URBAN AHLIN (s):

Fru ordförande! Det hade inte varit några större svårigheter för oppositionen att faktiskt göra sig ganska lustig över situationen i Georgien med kopplingen till utrikesminister Carl Bildt. Saakasjvili själv, som naturligtvis är Micha med Carl Bildt, har ju utnämnt Carl Bildt till gudfader för rosornas revolution. Jag tror till och med att du själv har skrivit om det på din blogg. Du och Thomas Ilves var gudfäder till rosornas revolution. Det var på samma möte som diskot för fred etablerades. Det var där du fick epitetet gudfader för rosornas revolution.

Det är klart att nu är det företrädaren för denna rosornas revolution som har skickat ut trupper på gatorna. Det är tårgas över torgen i Tbilisi. Det är en tv-station som formligen har slagits sönder. Det finns mycket att kritisera.

Men det var inte därför jag begärde ordet. Det var för att ge utrikesministern stöd i den debatt som kommer att komma i Europiska unionen. Jag tror att det finns krafter i Europeiska unionen som kommer att ställa ganska tuffa krav på Georgien, och i många stycken är det naturligtvis rimligt att göra det.

Men om man ser hela den komplexa bilden av Georgien måste man ändå notera att det är stora framsteg som har skett. Det är inte en enkel situation där. Självklart ska vi ställa krav på mediefriheten, att undantagstillståndet ska hävas, att tv-stationen så snabbt som möjligt ska kunna sända igen och så vidare. Men vi får inte glömma bilden av hur det faktiskt förhåller sig. Där delar jag utrikesministerns uppfattning. Jag vill att han ska känna det när vi kommer till övriga frågor, att det finns ett starkt stöd i Sveriges riksdag för den hållningen.

Naturligtvis är det fullständigt barockt att invånare i utbrytarrepublikerna som har tagit sig ett ryskt medborgarskap har lättare att få viseringar till Europeiska unionen, och till en lägre kostnad, än vad georgiska medborgare har. Det är fullständigt orimligt. Men jag ville bara ge stöd till utrikesministern.

Anf.  172  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det påpekas för mig att detta inte är en övrig fråga utan den står formellt på dagordningen. I och för sig tror jag inte att det blir några slutsatser, men det kan inte uteslutas med tanke på läget. Jag tror ändå inte att det erbjuder några svårigheter. Vi får fundera på det.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  173  ORDFÖRANDEN:

Då vet vi det i dag. Tacka för informationen för i dag är vad vi kan göra. Men jag ser naturligtvis fram emot, och nämnden med mig hoppas jag, även oppositionen, att om det händer något ytterligare skriftligt som vi inte kunde förutse just här och nu samråder vi väl skriftligt så småningom eller återkommer till nämnden, vilket utrikesministern gör ofta.

På hans lista och min, hoppas jag, står fortfarande också Pakistan. Det förutses bli en lunchdiskussion angående Pakistan, där det onekligen har hänt saker sedan sist.

Jag kan nämna redan nu att i slutsatsutkastet till toppmötet EU–Indien står det också en liten blank paragraf där det kan tillkomma något om Pakistan. Någon sådan text tar vi inte ställning till här, men vi är naturligtvis nyfikna på vad utrikesministrarna tänker göra och vad utrikesministern kan säga i dag förstås inför denna lunchdiskussion.

Anf.  174  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Jag tror att vi inte behöver ägna så mycket tid åt detta. Det är en synnerligen oroande utveckling i Pakistan, där det ju har varit betydande interventioner från både amerikansk och europeisk sida för att även här försöka vrida utvecklingen i rätt riktning.

Det har lyckats i den meningen att det blir parlamentsval, att det är ett betydande tryck på president Musharraf att ta av sig uniformen och att häva undantagstillståndet. Här förebereds bland annat insatser genom en EU-trojka på polchefsnivå för att framföra de bekymmer som vi har. Den amerikanske biträdande utrikesministern Negroponte är i Islamabad i Pakistan i dag. Det är i allt väsentligt samma budskap från amerikansk och europeisk sida i den här frågan.

Det är synnerligen oroande. Det har implikationer över ett relativt brett spektrum. Det kan vara icke-spridningsfrågor, utvecklingen i Afghanistan eller terrorism i Europa också; implikationerna är tyvärr väldigt många. Men det går utanför dagens diskussion.

Anf.  175  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i den frågan.

Kvar av de Bildtmärkta frågorna är A-punkter angående Burma och Colombia, enligt den information jag har.

Anf.  176  Utrikesminister CARL BILDT (m):

När det gäller Burma har vi rådsslutsatser, och jag var ju inne lite på detta. Det är utnämnandet av framför allt Piero Fassino som EU-representant. Sedan förutser vi betydande diskussioner om detta i anslutning till mötet i Singapore nästa vecka.

Anf.  177  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Det är oerhört viktigt att EU följer upp utvecklingen i Burma. Det är bra att man skickar personer med EU- och FN-mandat dit. Men vi ser ju att läget i landet inte har förbättrats. Fortfarande fängslas människor som var med i demonstrationerna. Fortfarande torteras fångar. Fortfarande ser vi hur juntan kränker mänskliga rättigheter genom slavarbete, systematiska våldtäkter och flyttning av byar. Fortfarande sitter Aung San Suu Kyi i husarrest. Fortfarande ser vi ingen reell dialog mellan oppositionen och militärjuntan.

När man då läser de slutsatser som jag tyvärr tror inte kommer att leda till någon diskussion av särskilt intresse ser man att de också tar upp EU-sanktioner. Det som beslutades på förra mötet var ju, det är vi eniga om, inget märkvärdigt egentligen. Det kommer inte att ge några förändringar. Om vi ska ha sanktioner, som oppositionen vädjar till oss att införa, handlar det också om gas och olja. Det handlar om totalt investeringsförbud.

Det var ett antal medlemsstater som lyfte fram detta på förra mötet. Jag undrar om det kan komma upp igen. Och jag undrar över Sveriges hållning i den här frågan, för jag tycker inte att vi ska släppa det här. Jag tycker inte att vi ser någon förändring. Det tror jag att utrikesminister Carl Bildt håller med om. Frågan är om vi inte redan på detta möte ska föra upp ytterligare sanktioner.

Anf.  178  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Jag tror att det är för tidigt. Vi var pådrivande i samband med beslutet för några veckor sedan, både när det gällde den särskilda representanten och att börja diskutera olika typer av smarta sanktioner. Vi hade en rätt omfattande diskussion i denna krets om det.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Det gör väl att vi får inrikta oss på att fortsätta studiearbetet, skulle jag tro, och se om det finns några sanktioner som verkligen biter. Jag har svårt att hitta dem ännu. Men jag ska inte ge upp. Det är framför allt på den finansiella sidan. När jag åker till Singapore är det bland annat för att diskutera detta.

Vi kan inte göra något utan medverkan från Aseanstaterna, kanske speciellt ett land som Singapore som är det finansiella navet i den regionen. Sedan måste vi föra dialogen med kineserna, med indierna och med thailändarna, för det är thailändarna som köper gasen för ögonblicket, och se vad som kan åstadkommas.

Det här är dock stödfunktioner till särskilda sändebudet Gambaris insatser. Han var ju där nyligen och lämnade en rapport till säkerhetsrådet häromdagen som väl i allt väsentligt tecknade samma bild av att läget är oförändrat. Men han tecknade en något mer positiv bild av möjligheterna att faktiskt få i gång en dialog i landet om en väg ut. Sedan återstår att se om han har rätt eller inte. Singaporemötet tror jag blir viktigt i denna del.

Anf.  179  MAGDALENA STREIJFFERT (s):

Fru ordförande! Jag tror naturligtvis att det är oerhört viktigt att ligga på vid toppmöten med Kina, med Indien och med Asean. Om man nu ska se på sanktioner kanske det inte är fråga om gas, men vi har Total Oil som investerar väldigt mycket i landet och som ger väldigt mycket pengar till juntan. Just den delen vill jag i så fall att utrikesminister Carl Bildt ska ta med sig.

Anf.  180  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Total är väl delägare i en gammal pipeline som kör gasen till Thailand. Såvitt jag kan förstå av vad fransmännen säger sker det inga nyinvesteringar i detta.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  181  HANS LINDE (v):

Fru ordförande! Jag ska fatta mig kort. Jag vill bara understryka att vi hade en diskussion om detta på förra EU-nämndsmötet när Burma behandlades. Jag lyfte då fram samma synpunkt som Magdalena Streijffert gör i dag. Jag vill bara understryka att Vänsterpartiet fortfarande har den synen.

Även om sanktionerna berör en liten andel av Burmas utrikeshandel kan det finnas ett stort symbolvärde. Det är också så att den burmesiska juntan kontrollerar olika delar av ekonomin. Även om det handlar om en liten del av den totala utrikeshandeln kan det slå relativt hårt mot juntan genom att inrikta sig på de sektorer som kontrolleras av militären.

Anf.  182  ORDFÖRANDEN:

Vi ska för ordningens skull fatta beslut, eftersom detta är en beslutspunkt. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till den liknande A-punkten om Colombia, där vi också har fått underlag i utskicket i går. Utrikesministern har ingenting att tillägga. Är det någon av nämndens ledamöter som har det? Jag finner inte så. Vi fattar beslut även om den, så har vi det gjort. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

I anslutning till Gaercmötet är det diverse andra möten. Är det något av dem som utrikesministern vill kommentera, till exempel EU–OSSE-trojkamötet eller EES-rådet eller någonting sådant? Det behöver han inte alls, och det är bara information, inget nämnden behöver ta ställning till alls, ej heller rådet. Nej, det vill han inte, och det är ingen i nämnden heller som vill göra det.

Är det då någonting ytterligare som utrikesministern vill delge oss just i dag, innan vi släpper ut honom för dagen? Nej, det är det inte. Vi tackar för i dag, önskar lycka till på rådet, sitter kvar med försvarsministern med medarbetare och kastar oss snabbt över punkt 11.

4 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (försvar)

Försvarsminister Sten Tolgfors

Återrapport från ministerrådsmöte den 14 maj 2007

Återrapport från informellt ministerrådsmöte den 28 och 29 september 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 19 och 20 november 2007

Anf.  183  ORDFÖRANDEN:

Punkt 11 ingår alltså i komplexet 9 till 13, som är samma slutsatspunkt. Är det någonting särskilt att säga om just den här frågan så kan försvarsministern gärna göra det nu. Senast den var i nämnden var den 11 maj. Då fanns det majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  184  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Till att börja med skulle jag behöva en dagordning. När du säger punkt 11 måste jag veta vilken sakfråga det är du vill ha belyst.

Anf.  185  ORDFÖRANDEN:

Europeiska försvarsbyrån Eda, säger jag lagom långsamt medan jag ser om någon i kansliet börjar springa omkring. Pia Törsleff Hertzberg börjar springa omkring och tar med sig en blå agenda. Försvarsministern kommer att få en alldeles strax. Men det gäller Europeiska försvarsbyrån Eda i alla fall. Det är en beslutspunkt.

Anf.  186  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Det är både en diskussionspunkt och en beslutspunkt, som sagt. Slutsatserna finns i det samlade dokumentet, som vi har talat om tidigare.

Tre olika saker finns på dagordningen. Det första är att Solana kommer att presentera sin rapport om Edas verksamhet under 2007. Det handlar då om arbetet med framtagande av en kapacitetsplan, en strategi för stärkande av den europeiska försvarsindustriella basen och en forskningsstrategi, men därutöver också en uppförandekod för utförande av tester. Där förväntas rådet bara notera och anta slutsatser om verksamheten under det gångna året. Det här är ingenting som vi förutser blir någon längre diskussion på Gaerc. Regeringen tycker att rapporten är en bra sammanfattning av Edas verksamhet.

Detta var första delpunkten. Ska jag fortsätta?

Anf.  187  ORDFÖRANDEN:

Det är tre små delar där, ja.

Anf.  188  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Då tar vi den andra.

Anf.  189  ORDFÖRANDEN:

Ja, gör det!

Anf.  190  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Nästa punkt är rådets riktlinjer för Edas arbete under 2008. Här förväntas man egentligen bara acceptera riktlinjerna för arbetet nästkommande år. Det är en sammanfattning av försvarsbyråns arbetsprogram för 2008. Här följer man upp de saker jag nyss nämnde: arbetet med en kapacitetsutvecklingsplan, arbetet med en strategi för stärkande av den försvarsindustriella basen och framtagandet av en forskningsstrategi. Här förväntas heller inga längre diskussioner. Vi tycker från vår sida att det är en bra bas för det fortsatta arbetet.

På den tredje delpunkten handlar det om en överenskommelse om det treåriga finansiella ramverket 2008–2010. Den kommer förmodligen att utgå, men om den kvarstår kan den vålla diskussion. Här har man tidigare förväntats anta ramverket för försvarsbyråns verksamhet de kommande åren. Förhandlingar pågår. Det finns låsningar som gäller vilka kostnader som ska ingå.

Om man inte kommer fram till den här treårsöverenskommelsen på arbetsgruppsnivå finns det en risk att punkten dras tillbaka. Då har rådet bara möjlighet att fatta beslut om Edas budget för 2008. Det är lite tekniskt komplicerat. Det kommer att innebära att ordförandeskapet får lägga fram ett förslag till ändring av den gemensamma åtgärden som medger att man kan anta en ettårig budget och skjuta upp det treåriga finansiella ramverket. Det är något som har skett två år tidigare. Det skulle i så fall bli tredje gången. Edas verksamhet är väldigt viktig för oss, och det vore bra och skulle bidra till arbetsro, stabilitet och kontinuitet om man kunde komma till det treåriga finansiella ramverket. Men det är alltså nu mycket osäkert.

Anf.  191  HANS LINDE (v):

Fru ordförande! Jag har ingen fråga. Jag vill anmäla avvikande mening när det gäller punkt b och punkt c, eftersom vi i Vänsterpartiet är motståndare till att Sverige är med i Eda och till att EU bedriver samarbete på området.

Anf.  192  ULF HOLM (mp):

Jag har liknande innehåll. Avvikande mening begärs.

Sedan skulle jag vilja veta en sak. Det står under punkt c att lösningen finns i vilka kostnader som ska ingå. Jag tycker gärna att det kan vara lite arbetsoro när det gäller Eda, eftersom jag inte tycker om verksamheten. Men allvarligt talat, vilket är problemet egentligen? Jag kan förstå att man vill ha en treårig budget för att det underlättar, även om jag inte gillar verksamheten.

Anf.  193  ORDFÖRANDEN:

De avvikande meningarna är noterade. Försvarsministern får kommentera i övrigt.

Anf.  194  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Jag ska be Cecilia Looström här att svara på frågan.

Anf.  195  ORDFÖRANDEN:

Jag ska för tydlighetens och protokollets skull fråga: Gäller de avvikande meningarna bara andra punkten? Var det så? Tredje också. Och det gäller för både v och mp? Ja.

Anf.  196  Departementsrådet CECILIA LOOSTRÖM:

Jag ska försöka tydliggöra vilka problemen är med budgeten >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< Det skapar de här låsningarna.

Den svenska andelen för 2008 är, om den budgeten antas, ungefär 8,2 miljoner kronor. Det är inte några särskilt stora belopp. Skulle hela ramverket gå igenom är den svenska andelen för de löpande åren, om allting går igenom, 9,4 miljoner för 2009 och 10,5 svenska miljoner kronor för 2010.

Anf.  197  ULF HOLM (mp):

Ska jag tolka svaret som att regeringens linje är att det inte spelar någon roll? Regeringen kan alltså gå med på de gemensamma och enskilda kostnaderna?

Anf.  198  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Ulf Holm vet att karaktären på detta är att det ofta blir kompromisser. Då hamnar också Sverige i situationen att vi ska avgöra om vi ska vara det land som tycker att vi ska fälla – och det ska finnas rätt substantiella skäl för det – om vi når fram till kompromissförslag, och det bedömer vi inte när det gäller budgeten.

Vi vill gärna att Eda, som vi är för och Ulf Holm är emot, ska förbli en liten och effektiv organisation. Det diskussionen bland annat kan beskrivas innefatta är: Ska man ha en stor organisation centralt, eller ska man ha arbete som sker i medlemsländerna? Det faller ut i olika kostnader på olika sätt. Som i alla processer där vi diskuterar med andra blir det i slutändan ofta kompromisser. Men Sveriges huvudsakliga linje är att det ska vara en liten och effektiv organisation. Vi ska inte bygga något stort Eda i sig, utan samverka mellan länderna. Det är till sin karaktär en mellanstatlig verksamhet.

Anf.  199  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Jag noterar avvikande meningar från v och mp.

Vi går vidare till punkt 12. Även detta är berört i den slutsatsbunt som jag nämnt så många gånger nu. Ni som har tittat där har sett att frågan kanske inte riktigt rör insatser, utan närmast den så kallade Altheainsatsen, om jag är rätt underrättad.

Anf.  200  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Fru ordförande! Får jag bara komplettera med en sak till, som jag skulle ha nämnt på den förra delen. Jag vill berätta för nämnden att det i anslutning till Gaercmötet kommer att vara ett styrelsemöte för den europeiska försvarsbyrån. Det kommer att vara i försvarsministerformat. Nämnden ska känna till att så kommer att vara fallet.

Vi går över till punkt 12. Vi kommer att diskutera Bosnien och Hercegovina. Det finns rådsslutsatser i det samlade dokumentet. Den nye befälhavaren för Althea, McColl, kommer att närvara och presentera den senaste sexmånadersöversynen av operationen. Detta är icke heller en punkt där det förutses utförligare diskussioner.

Det är i grunden mycket bra att säkerhetssituationen i Bosnien och Hercegovina har medgett en minskning av den militära närvaron och att EU därmed också kan gå mot en utfasning av den militära rollen. Samtidigt är det väldigt viktigt att vi får en successivt ökad roll för de civila delarna av EU:s krishantering och att vi gradvis går över till ett civilt engagemang för de internationella insatserna i Bosnien och Hercegovina.

Anf.  201  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 13, också en beslutspunkt. Den rör militära förmågor. Den frågan var senast i EU-nämnden den 11 maj, då det fanns en majoritet för regeringens ståndpunkt. För dem som i likhet med mig undrade om vi här skulle behandla battle groups av några sorter är svaret såvitt jag vet nej. Detta är struket.

Anf.  202  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Alldeles korrekt. Diskussionen kring de övergripande koncepten har utgått. Nu kommer vi att prata om Progress Catalogue 2007, som beskriver bristerna i den militära krishanteringsförmågan och ger en bedömning av förmågan att lösa uppgifter som Headline Goal 2010 innebär. Inte heller här förväntas några längre diskussioner.

I rådsslutsatserna, som förväntas antas och som vi har diskuterat i olika sammanhang, kommer man att uppmana EU:s medlemsländer att vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa brister som har identifierats. Sverige har deltagit i processen att ta fram dokumentet och menar att det ger en god grund för fortsatt hantering av EU:s brister inom militär krishanteringsförmåga.

Det var Progress Catalogue. Ska jag fortsätta?

Anf.  203  ORDFÖRANDEN:

Nej, det behövs väl inte.

Anf.  204  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Vi har också en punkt som gäller den strategiska handlingsförmågan.

Anf.  205  ORDFÖRANDEN:

Ja, var var den då, tro?

Det vi behandlar nu är punkt 13, Militära förmågor, som det stod på det blå papperet. Progress Report kommer dessutom i A-punktslistan, men den hör ihop med det här. I övrigt har jag noterat lunchdiskussion om EU–Nato och EU–Afrika.

Anf.  206  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Det där är en underdel i detta.

Anf.  207  ORDFÖRANDEN:

Jag vet inte riktigt vad försvarsministern avser. Vi har punkt 14 om utveckling och säkerhet också, men den vill jag vänta med tills biståndsministern kommer in, eftersom det är en gemensam punkt.

Anf.  208  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Det jag frågar efter är en underpunkt till Militär förmåga.

Anf.  209  ORDFÖRANDEN:

Ja, då hör den hit!

Anf.  210  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Vill nämnden höra något ytterligare kring det? Allt styrs av ert intresse. Vi är era tjänare i detta.

Det handlar om att Solana i maj fick i uppdrag att se över EU:s militära stabs förmåga att genomföra strategisk planering. Han kommer nu att återkomma och presentera den rapporten. Rådet förväntas välkomna den och godkänna slutsatserna. Man kommer även i slutsatserna att konstatera att vi kommer att utvärdera förändringarna i EU–MS under 2008.

Det som föreslås är ett paket av åtgärder som måste antas i sin helhet för att få bästa utfall. Det handlar om en begränsad utökning av personalen, med närmare bestämt fem personer i det här läget, tror jag. Det handlar om en princip för rekrytering: att man ska titta på internkvotering mellan länder i rekryteringen av personal. Det handlar också om hur man ska se på språkfrågor och annan kompetens. Vi stöder även här rådsslutsatserna och välkomnar de åtgärder som kommer att vidtas.

Anf.  211  ORDFÖRANDEN:

Solanarapporten är omnämnd i en promemoria från Försvarsdepartementet som ligger en bra bit bak i den blå mappen.

Anf.  212  HANS LINDE (v):

Fru ordförande! Jag vill anmäla avvikande mening enligt kända ståndpunkter från Vänsterpartiets sida.

Anf.  213  ORDFÖRANDEN:

Noteras.

Anf.  214  ULF HOLM (mp):

Jag vill också anmäla avvikande mening på den här punkten.

Jag har fortfarande inte riktigt förstått vad som menas med ”strategisk” och vad man lägger in i det där ordet. Men det kan vara en svår fråga här, för det kan vara komplicerat. Det står kanske i dokumentet vi har fått i blå pärmen, men jag har inte hunnit läsa allting på mötet, eftersom det mesta är på engelska också.

Anf.  215  ORDFÖRANDEN:

Vill försvarsministern kommentera detta? De avvikande meningarna är noterade.

Anf.  216  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Enkelt uttryckt handlar det om att EU ska kunna agera tidigt och förbereda sig för att kunna göra insatser. Det har varit en lång diskussion generellt inom EU vad gäller förmågan att både planera och leda operationer. Men det viktiga här är att kunna komma i gång och planera tidigt, så att vi inte får förseningar i EU:s agerande i olika kriser.

Anf.  217  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Jag noterar avvikande meningar från v och mp.

Snart släpper vi in biståndsministern, eftersom punkt 14 är gemensam. Vi kan börja titta efter henne i och för sig. Det tar alltid en liten stund.

Det återstår några försvarsministerspunkter, till exempel lunchdiskussioner om EU–Nato och EU–Afrika. För vår del är det ren information, men kom gärna med sådan, statsrådet, om du har den i dag!

Anf.  218  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Den möjligheten att informera nämnden tar vi gärna. Det är som sagt två saker.

EU och Nato agerar tillsammans i insatser i Afghanistan och Kosovo. Det finns därför anledning att se över hur samverkan mellan organisationerna fungerar. Natos generalsekreterare förväntas delta. Det är för närvarande ett mycket begränsat samarbete. Det finns politiska blockeringar. Informationsöverföringen mellan EU och Nato försvåras därför. Vi menar att det är väldigt viktigt att alla parter anstränger sig för att skapa en så fruktbar relation som möjligt. Inom parentes kan jag nämna för nämnden att Natos generalsekreterare besökte Sverige förra veckan. Då hade vi anledning att föra samtal om hur Sverige får tillgång till relevant information i olika internationella insatser. Utgångspunkten för oss är att vi delar risker och därför bör dela information för att kunna minska dessa risker. Detta är ett av de spår man kan diskutera här; det finns även andra.

Den andra saken som kommer upp på lunchen är att Portugal som ordförande har en hög prioritering av relationen mellan EU och Afrika. Här kommer främst att diskuteras hur EU kan arbeta för att stödja uppbyggnaden av afrikansk kapacitet att hantera och motverka kriser. Det här är väldigt viktigt. Vi har diskuterat konkreta operationer förut i dag. Afrikanska unionen är aktiv till exempel. Vi ser att vi har en möjlighet. Det är nödvändigt att försöka agera för att stärka deras egen kapacitet och förmåga. Sverige tycker att det här i grunden är mycket bra och stöder det arbetet.

Anf.  219  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen vad gäller detta.

Vi välkomnar biståndsminister Gunilla Carlsson med medarbetare och går vidare till punkt 14, Utveckling och säkerhet. Men innan vi gör det – nu höll jag på att glömma det igen! – ska vi för ordningens skull lägga försvarsministerns egna återrapporter till handlingarna. Under hans punkt, alltså punkt 4 på den gula agendan, står det om återrapporter från ministerrådsmötet den 14 maj och det informella mötet den 28 och 29 september, försvarsministermötena alltså. Rapporter därifrån är utsända i utskicket. Men var det något försvarsministern ville säga om dem är det klart att han kan passa på att göra det nu, innan vi går över till de gemensamma frågorna. Jag finner inte så. Vi tackar för informationen och lägger dem till handlingarna.

5 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (försvar och bistånd)

Försvarsminister Sten Tolgfors

Statsrådet Gunilla Carlsson

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 19 och 20 november 2007

Anf.  220  ORDFÖRANDEN:

Vi fortsätter med information och samråd inför rådet. Vi befinner oss på punkt 14 på den blå agendan, Utveckling och säkerhet. Där finns det underlag utsänt, inklusive ett papper med så kallad food for thought. Jag lämnar ordet till det av statsråden som är mest sugen på att börja. Det ser ut att vara Sten Tolgfors.

Anf.  221  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Jag börjar och Gunilla Carlsson fyller på.

Det finns en tydlig koppling mellan säkerhet och utveckling och mänskliga rättigheter. Arbetet som har gjorts inom EU med att identifiera utmaningarna inom ramen för sambandet mellan säkerhet och utveckling är väldigt viktigt. Det är ett pelaröverskridande samarbete som behövs. Rådet kommer nu att diskutera och förväntas anta slutsatser eller praktiska riktlinjer för att få en ökad samstämmighet mellan utveckling och säkerhet, både när det gäller policyer och på operativ nivå.

Från regeringens sida är det viktigt att framhålla att det måste finnas en balans mellan säkerhet och utveckling och mänskliga rättigheter. Gunilla Carlsson kommer säkert att komma in på det. I den mån man ska göra säkerhetsrelaterade insatser med hjälp av biståndsmedel ska man respektera Dacriktlinjerna på området. Men vi stöder en koordinering av arbetet.

En randanmärkning från mig som försvarsminister kan vara att det här är någonting som är väldigt viktigt när vi ska teckna exit-strategier för internationella insatser. Vad kommer efter den omedelbara krishanteringen? Landet får inte lämnas att ensamt möta framtiden och falla tillbaka i problem. Det måste komma något efter det vi nu gör, till exempel i Afghanistan. Det handlar om att stärka länders egna säkerhetssektorer – deras egen armé och egen polis till exempel – för att kunna upprätthålla säkerhet. Det handlar också om att utveckling och säkerhet är nära förbundna. Utan säkerhet ingen utveckling, och utan utveckling heller ingen säkerhet. Att gifta ihop de här olika leden bättre tror jag är väldigt viktigt för framtiden.

Gunilla Carlsson vill kanske ta vid där.

Anf.  222  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Fru ordförande! Det här är en beslutspunkt och en diskussionspunkt, som har förberetts i rådsarbetsgrupperna, där det har varit väldigt god samstämmighet. För det portugisiska ordförandeskapet är det en del i ett stort paket, policy coherence for development. Det här pratade vi väldigt mycket om hemma, om politik för global utveckling. Vi måste titta på utveckling och säkerhet sammantaget. Det här är en första start, skulle jag vilja säga.

Det bör noteras att det är unikt att EU:s bistånds- och försvarsministrar träffas och har gemensamma överläggningar, vilket kommer att ske på måndagen. Jag ska bara nämna för nämnden att jag är på en annan konferens i Jerusalem, så jag är på väg till Gaerc och kommer att företrädas av statssekreterare Joakim Stymne i just den här diskussionen.

För oss blir det viktigt att se att det blir hemläxa i huvudstäderna, men detta kommer delvis också att utmana beslutsfattandet i Bryssel, eftersom det handlar om pelaröverskridande samarbete. Viktigt är också inte minst att, som försvarsministern säger, titta på exit-strategier, gemensamma insatser som planeras, men också sådana som vi väljer att gå ur. Framför allt kommer det här att bäras vidare när ordföranden nu uppmanar kommande ordförandeskap att jobba med handlingsplaner, inte minst att vi kan få en bättre analys av sambandet mellan utveckling och säkerhet i de ESDP-operationer som vi har.

Försvarsministern har också nämnt pelaröverskridandet och koordineringen, men också att vi tittar på OECD:s och Dacs riktlinjer.

Anf.  223  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Jag vill bara nämna en sak till som jag kan se, men kanske inte Gunilla Carlsson. En viktig bakgrund till den svenska synen är en resa som hon och min företrädare gjorde till Afghanistan och som också resulterade i fokuserade biståndssatsningar på norra Afghanistan till exempel. Det tycker jag är ett väldigt gott exempel på att man tar ett delat och gemensamt ansvar.

Anf.  224  HANS LINDE (v):

Fru ordförande! Jag vill med samma motivering som under punkt 10 anmäla avvikande mening.

Anf.  225  ORDFÖRANDEN:

Noteras. Därmed är talarlistan genomgången, tror jag.

Ulf Holm har kanske något liknande ärende?

Anf.  226  ULF HOLM (mp):

Just det – ett liknande ärende. Jag vill anmäla avvikande mening.

Anf.  227  ORDFÖRANDEN:

Också det noteras. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar de nämnda avvikande meningarna från v och mp.

Det är enligt mina noteringar den sista försvarsministerpunkten. Som han nämnde själv är Edas styrelsemöte inom hans fögderi, men det är omnämnt, och det är inte någon beslutsfråga alls.

Är det något övrigt, till exempel någon särskild A-punkt, som försvarsministern vill diskutera med oss innan han lämnar rummet för i dag?

Anf.  228  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Den här gången var det av naturliga skäl inte meningsfullt att jag gjorde en återrapportering från tidigare möte, men det kommer nämnden såklart att få i framtiden efter detta möte och andra.

Anf.  229  ORDFÖRANDEN:

Men de var förtjänstfullt utsända också, vilket vi tackar för. Vi tackar försvarsministern så mycket för i dag och önskar lycka till på kommande rådsmöte. Vi ses säkert snart igen.

6 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (bistånd)

Statsrådet Gunilla Carlsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 14 och 15 maj 2007

Återrapport från informellt ministerrådsmöte den 21 och 22 september 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 19 och 20 november 2007

Anf.  230  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till punkt 15 och framåt, nämligen de Gaercpunkter som är biståndsministerns. Jag kan säga till henne, så hon är med på det redan här i början, att eftersom Gunilla Carlsson är det sist närvarande Gaerc-statsrådet landar också resterna av A-punkterna i hennes knä. Därmed förväntar vi oss inte alls att hon ska behärska dem till fullo på djupet i alla frågor. Men vi ska klubba listan. Vi har redan pratat om Burma, Colombia, insatser på Balkan och annat. Men om det är någonting kommer det att hamna där. Sedan får vi se vad vi gör åt det i så fall.

Men först punkt 15, en beslutspunkt om ekonomiskt partnerskap. Den frågan var senast i nämnden den 11 maj, då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt. Underlag är utsänt, och statsrådet får gärna ge kommentarer om hon vill.

Anf.  231  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Fru ordförande! Det här stämmer. Vi hade ett viktigt möte.

Om ni vill ha en muntlig föredragning av återrapporteringarna kan jag göra en sådan.

Anf.  232  ORDFÖRANDEN:

Vi kan börja där. Det är utsända rapporter, men gärna.

Anf.  233  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

I det material som är utsänt till er finns en återrapportering från bistånds-Gaerc den 14 och 15 maj, där vi diskuterade de ekonomiska partnerskapsavtalen väldigt mycket. Som nämnden kommer ihåg diskuterade vi bland annat bananer väldigt mycket, men framför allt tekniken i upplägget och vikten av att vi skulle få avtalen färdiga före den sista december. Nu får jag anledning att återkomma till det.

Men här har ni alltså en skriftlig återrapportering, som jag därmed tänkte lämna, från både det ordinarie Gaerc den 14 och 15 maj och från det informella, som var en mycket bra förberedelse inför det som vi nu har att ta ställning till.

Anf.  234  ORDFÖRANDEN:

Om vi stannar till för ett ögonblick kan vi riva av det nu. Är det någon av nämndens ledamöter som vill fråga något med anledning av någon av de här återrapporterna? Jag finner inte så. Då kan vi lägga dem till handlingarna. Vi återgår till samrådet inför rådet och är på punkt 15 e.

Anf.  235  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Fru ordförande! Det är bra, för det hänger ihop och det är på något sätt work in progress.

Vi anser från regeringens sida att de ekonomiska partnerskapen är ett instrument för utveckling. Därför är det så viktigt. Det långsiktiga målet att sluta breda avtal ligger fast. WTO-förenligheten är en av grundstenarna, och EU ska erbjuda tull- och kvotfritt tillträde för AVS till EU. Det är regeringens ståndpunkt.

Vi gör detta nu och trycker på väldigt mycket för att EPA-avtalen ska förverkligas. Det har en väldig betydelse för utveckling och fattigdomsbekämpning och inte minst för att vi vill se också ökad regional handel. Jag tror att detta är en bra bas.

Med den korta förhandlingstid som nu återstår har regeringen beredskap att ingå interimsavtal omfattande endast varuhandel för de regioner där fullödiga EPA-avtal inte kan slutas till årsskiftet. Det är centralt att inte försämra villkoren för AVS genom tullhöjningar efter årsskiftet. Eventuella interimsavtal bör kompletteras med en avsiktsförklaring om fortsatta förhandlingar för att komplettera varuavtalet.

Det kommer alltså inte riktigt att bli så som vi vill ha det, med breda och långsiktiga öppningar till AVS-länderna. Det finns en beredskap att sluta regionala avtal och interimsavtal för att vi inte ska stå i en situation där till exempel kött från Botswana eller snittblommor från Kenya får ett försvårat marknadstillträde till EU. Det är väldigt viktigt att vi fortsätter med handelspolitiken. Därför har regeringen nu en beredskap som jag redogör för med interimsavtal. Jag söker nämndens stöd för detta.

Det är centralt att AVS-länderna ska kunna dra nytta av de möjligheter som avtalen ger. Vi anser att handelsrelaterat utvecklingsstöd hör nära samman med dessa avtal. Jag vill berätta för nämnden att vi hade ett väldigt trevligt givarmöte för någonting som heter enhanced integrated framework. Vi hade en givarkonferens i Stockholm någon gång under hösten för att öka givarviljan kring handelsrelaterat bistånd. Vi måste förstå att utvecklingsländerna möter oss på en helt annan nivå. Därför måste vi stärka deras handelskapacitet.

Det var ett exempel på att såväl EU som Sverige lämnar handelsrelaterat bistånd. Det tycker jag också att det är viktigt att nämnden har i beaktande när man betraktar den här punkten.

Anf.  236  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det här är en oerhört viktig fråga, som ministern säger. Vi har ingen avvikande mening gentemot regeringen. Det långsiktiga målet ligger fast. Det är viktigt att man får en överenskommelse och ett avtal.

Det jag skulle vilja passa på att lyfta fram här är att vi, i alla fall vi socialdemokrater, under hösten på olika sätt mer och mer har blivit uppvaktade av NGO:er i frågan. Representanter från en del afrikanska länder är på något sätt någon form av lobbyister som får kontakt med oss via NGO:er. Vi har haft en tydlig gemensam politik.

Det här är handelsrelaterat. Vi i näringsutskottet, som behandlar utrikeshandeln, har på något sätt känt en form av utanförskap vad gäller informationen. För att vi även fortsättningsvis ska ha en bred överenskommelse i de här frågorna, som vi tycker är viktiga, känns det angeläget att få information. Vi har till vissa delar just här på EU-nämnden fått information om vad det är som händer. Vi vill känna delaktighet och också veta varför vi inte får till stånd överenskommelsen just nu. Det är ändå viktigt för framtiden.

Anf.  237  HANS LINDE (v):

Fru ordförande! Ja, det är inte bara socialdemokrater i näringsutskottet som möter en stor oro runt det här avtalet. Det finns en väldigt stark kritik både från afrikanska frivilligorganisationer och från frivilligorganisationer i Europa där man faktiskt har den rakt motsatta synen i förhållande till vad biståndsministern har. Man ser att det här avtalet kommer att ha helt andra effekter.

Jag har två frågor som jag skulle vilja ställa. Delvis handlar det om det underlag vi har fått ut, meddelande från kommissionen om EPA-avtalet. Under punkt 5 om utvecklingssamarbete pratar man om samverkan mellan avtal om ekonomiskt partnerskap och utvecklingssamarbete. Det låter ju bra, men det finns problem med det här som har lyfts fram av flera afrikanska länder. De upplever att man använder just utvecklingssamarbetet som en bricka i förhandlingen om handelsförmåner, vilket gör att många afrikanska stater känner att de hamnar i en situation där de inte har någon möjlighet att säga nej därför att det är för mycket som står på spel. Det har varit en väldigt stark sådan kritik mot kommissionen, att man använder utvecklingssamarbetet som en bricka. Det skulle vara intressant att höra hur biståndsministern ser på det. Det är på inget sätt förenligt med en partnerskapsrelation med Afrika.

Jag skulle också vilja lyfta fram en annan fråga. Det gäller de så kallade Singaporefrågorna, alltså frågor som handlar om investeringar och offentlig upphandling. De frågorna finns då inte i WTO-avtalen. Ändå driver, som jag har förstått det, den svenska regeringen att Singaporefrågorna ska införlivas i EPA-avtalen, trots att det har mött ett väldigt starkt motstånd från de afrikanska länderna.

Det skulle vara intressant att höra varför man så hårt driver att Singaporefrågorna ska införlivas när det finns ett sådant starkt motstånd just mot det här och man ser potentiella väldigt negativa utvecklingseffekter av att de frågorna skulle införlivas i avtalet.

Anf.  238  ULF HOLM (mp):

Någonting är väl bra här i alla fall när det gäller att det kan se lite olika ut beroende på vilken region det är, att man tar hänsyn till vilka förutsättningar olika regioner har i de här frågorna.

Sedan har jag samma fråga som Hans Linde när det gäller bistånd, utvecklingsinsatser och partnerskap. Jag tycker att det känns lite olustigt att det finns en sådan koppling som det gör.

Anf.  239  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Det viktiga, tror jag, för oss är att se till att vi får utvecklingsvänliga handelsavtal och att vi använder EPA som ett instrument just för att visa att EU snabbare och tidigare öppnar sina marknader och har en generositet – får jag använda det ordet? – gentemot utvecklingsländerna men samtidigt ett erbjudande om stöd och kapacitetshöjande åtgärder på många olika sätt.

Vi ser den fråga som nu ställs lite grann: Hur har kommissionen hanterat det här? Jag kan säga att jag hade ett samtal i morse med min kollega från Portugal, Cravinho. Vi diskuterade just att det här inte bara handlar om handelsavtal som ska tryckas fram utan det handlar väldigt mycket om att ha utvecklingsperspektivet.

Men jag tror att det som förenar inte minst mig och Carina Adolfsson Elgestam just är att handel är en av de här drivkrafterna för att vi ska kunna få en uthållig fattigdomsbekämpning, och då ska vi använda det här verktyget på ett bra sätt. Att avstå från det skulle kosta så väldigt mycket mer. Det är därför som Sverige nu eftersträvar de riktigt breda positionerna. Vi tror nämligen inte att vi ska exkludera en del av tjänstehandeln.

Vi tror att det är väldigt viktigt på samma sätt som man i Sverige har förnyat och konkurrensutsatt och också sett till att höja konkurrenskraften i den svenska ekonomin. Då kan vi inte undanhålla detta för utvecklingsländerna, inte minst med tanke på att jag ser ett behov av att man får väldigt mycket mer av regional handel kring det som är gemensamma nyttigheter.

Visst finns det en känslighet i detta. Det är därför som vi samtidigt har diskussioner om gemensamma nyttigheter och hur de ska användas, offentlig upphandling och så vidare. Allt detta täcks inte i EPA-avtalen, men EPA har den inriktningen, med den här generositeten och också förståelsen för att vi faktiskt har olika utgångspunkter men att vi måste mötas.

Jag vill då säga att vi också måste mötas för utvecklingsländerna i smarta och breda avtal som inte bara handlar om EU och utvecklingsländerna utan lika mycket om den regionala handeln.

Det är med de ingångsvärdena som jag går in i detta, och jag ska definitivt se till att vi kan sända över mer information till näringsutskottet. De här frågorna delas ju lite grann mellan olika utskott i riksdagen men också mellan olika ministrar, så jag är glad för den signalen.

Vad gäller Ulf Holms påtalande är det tydligt att det är lite olika regioner. Det är inte bara afrikanska länder, utan AVS-länderna finns i olika delar. Därför kan vi också se att vi med en del regioner kommer att kunna sluta de här breda avtalen kanske redan till den sista december. Det ser alltså lite olika ut i förhandlingsläget också. Här har då Sverige förespråkat och vill ge kommissionen denna flexibilitet.

Jag tror att jag därmed svarade på frågorna. Jag hoppas det i alla fall.

Anf.  240  HANS LINDE (v):

Fru ordförande! Först får jag väl understryka att även Vänsterpartiet delar synen att handel är avgörande för utveckling och att de handelsregler vi i dag har kanske är det största hindret för utveckling. Däremot tror jag att vi har helt olika syn på hur handel ska organiseras och hur reglerna ska se ut. Därför ser jag också anledning att från Vänsterpartiets sida lämna in en avvikande mening. Vi anser att svensk regering inte ska driva att Singaporefrågorna ska ingå i EPA-avtalet och också att man bör lyfta ut biståndsfrågorna från det här avtalet, så att de inte uppfattas som en bricka i förhandlingsspelet.

Anf.  241  ORDFÖRANDEN:

Det noteras. Jag tittar lite på Ulf Holm. Det är avvikande mening även från mp. Vill biståndsministern kommentera detta? Det behöver hon inte alls göra om hon inte vill.

Anf.  242  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Nej, jag förstår läget.

Anf.  243  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi gå till beslut. Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande meningar från v och mp.

Vi går vidare till punkt 16. Det är en sådan här diskussionspunkt som lär ha blivit en A-punkt och därmed inte förväntas föranleda någon diskussion på rådet. Men om statsrådet vill kommentera den är hon varmt välkommen. Naturligtvis kommer den möjligheten att ges även till nämndens ledamöter.

Anf.  244  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Om vi pratar om punkt 16, Effektivitet i EU:s externa relationer, så kommer det att diskuteras, enligt mina papper, på tisdag morgon. Jag kommer då att vara närvarande.

Det här är då en PCD-rapport, Policy Coherence for Development, som nu är framarbetad. Jag vågade tidigare säga att det här på något sätt är EU:s starting point för att börja diskutera vår motsvarighet till politik för global utveckling, och det är ju väldigt viktigt.

Vi har ofta pratat om samstämmighet i nämnden mellan biståndspolitik och andra politikområden. Det gäller till exempel handel, som vi tog upp alldeles nyligen, och säkerhet, som också togs upp i dag, och migration. Det är exempel på en prioriterad fråga för den svenska regeringen också.

Detta innebär att den här PCD-rapporten för första gången ger oss en samlad bild av hur EU inom flera politikområden bidrar till fattigdomsbekämpning och global utveckling. Därför har vi välkomnat den här rapporten.

Rådsslutsatserna är resultat av behandlingen av denna första rapport, och de rör såväl procedurella frågor som tematiska. Som jag nämnde inledningsvis har ordförandeskapet identifierat tolv tematiska områden som EU:s samstämmighetsarbete framgent bör fokusera på. Och det här ordförandeskapet har då specifikt valt att lyfta fram migration, klimat och säkerhet genom att anta särskilda slutsatser på detta område.

Även om frågan har hanterats av utvecklingssidan har processen med att ta fram både själva rapporten och rådsslutsatserna involverat samtliga berörda delar av såväl EU-systemet som Regeringskansliet.

Regeringen hade gärna sett ambitiösare rådsslutsatser som gett tydligare mandat och färdriktning för det fortsatta arbetet med Policy Coherence for Development.

Det är tydligt att det finns brister i det politiska ledarskapet. Och jag kommer vid det här mötet att fortsätta argumentera när det gäller varför det här är viktigt. Det är viktigt som ett aktstycke, men det handlar också om att vi måste leva som vi lär inom EU. Det har vi pratat om många gånger i nämnden vad gäller både handelsfrågor och migrationsfrågor och säkerhetsfrågor. Men jag tycker ändå att det är värt att överlag kommentera att det här går i rätt riktning.

Jag tänker göra ett allmänt inlägg i denna del. Och det kanske finns anledning för nämnden att notera att frågor kring både migration och klimat kommer att diskuteras under den här förmiddagen.

Anf.  245  ORDFÖRANDEN:

Har statsrådet därmed berört också 16 b och c, eller vill hon säga lite till?

Anf.  246  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Ja, jag tycker att jag har berört allt samtidigt, men jag är beredd att svara på frågor.

Anf.  247  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Då har jag just en fråga till ministern om 16 c som gäller klimatet. Jag tycker nämligen att den svenska ståndpunkten är lite tunn. Det är lite svårt i dokumenten att få fram vad man egentligen tycker och hur långt man kommer att gå i den här diskussionen. Det tas ju upp hur man ska använda sig av olika mekanismer. Det står också att det väl följer de prioriteringar som Sverige har när det gäller klimat- och biståndsområdet.

Då undrar jag hur den svenska ståndpunkten är, om man börjar diskutera i vilken mån man ska använda sig av ökade mekanismer för EU:s åtaganden eller de svenska åtagandena eller om man inte kommer att diskutera det alls.

Det står också en uppmaning om att man kan lämna finansiella bidrag till alliansen. Nu kan ju det uppfattas på lite olika sätt just i Sverige, men här var det väl fråga om klimatalliansen och inte svenska regeringsalliansen. Då undrar jag hur förhållningssättet är där och om det betyder att man från svenska regeringen anser att biståndet ska utvecklas på klimatområdet och om det också ingår i de svenska prioriteringarna, som det står. Det skulle vara intressant att höra en lite mer utvecklad svensk ståndpunkt när det gäller de här diskussionerna.

Anf.  248  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag har liknande frågor. Jag tycker att det är bra att både migration och klimatfrågorna lyfts upp. Det är viktiga punkter båda två. När det gäller klimatfrågan har jag också strukit under det här, att rådet inbjuder medlemsländerna att lämna finansiella bidrag. Kan ni utveckla det lite, hur mycket pengar som behövs totalt sett?

Anf.  249  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag har gjort en snabb läsning. Energifrågorna kommer ju upp och i det perspektivet också matlagning och sedan den sociala dimensionen i kombination med sysselsättning. Det får mig osökt att tänka på, vad gäller energi, sambandet med vatten och matlagning. Finns vatten med i det här perspektivet? Det handlar ju också om hållbarhet.

Anf.  250  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Fru ordförande! Det här är en del i den här PCD-rapporten. Jag tror att vårt samtal och det fortsatta arbetet kommer att vara ungefär så som vi nu för samtal här. Det handlar om att frågorna ska upp på bordet. Det handlar om en diskussion om hur det ser ut i verkligheten. Vad är utmaningarna, och hur svarar EU-kommissionen som en stor global aktör mot detta med både finansiering och regelverk och internationellt samarbete? Där kan ju medlemsstaterna också göra olika typer av inspel.

Ulf Holm frågar om finansiellt stöd. Vi hoppas nu på den här – nu ska vi se vad den heter på svenska – klimatförändringsalliansen i EU:s regi. Det finns ju en sådan i Sverige också, kan man säga – jag förstår förvirringen här.

Vi vill se denna klimatförändringsallians inom EU etablerad. Och när den väl finns förbereder vi för något förutom det sedvanliga EU-stödet. Där tycker vi att EU-kommissionen inom befintliga ramar ska omfördela, men vi är också beredda att göra något som medlemsstat. Och i Sveriges roll har vi övervägt ett initialt stöd redan det här året på kanske 30 miljoner svenska kronor för att visa att det inte bara handlar om regelförändringar utan kanske också om ökade biståndsflöden.

Den här diskussionen kommer inte att innebära några diskussioner om bindande klimatmål eller någonting sådant, utan syftet är helt enkelt att främja dialog, utbyte och skapa praktiskt samarbete för att bekämpa fattigdom och klimatförändringar sammantaget. Det är fem prioriterade områden som kommissionen har pekat ut. Det handlar om anpassning till klimatförändringarna, om att minska utsläpp till följd av avskogning, om att öka deltagandet i mekanismen för en ren utveckling, om att främja riskreducering vid katastrofer och om att integrera klimatförändringarna i fattigdomsbekämpningen.

Och det här är väl också ett sådant arbete som vi fortsätter med på EU-nivå men också i Sverige. Vi har ju etablerat – och jag kommer i januari att presentera den – den här internationella kommissionen för hur vi ska kunna klimatsäkra biståndet. Så på något sätt är detta också, givet frågorna om vatten, givet frågorna om säkra livsmedel och allt annat, en möjlighet att strukturera upp för EU. Och det är inte minst ett uppdrag för EU-kommissionen när det gäller att kunna tackla den här typen av frågor som det nu, tack vare den här PCD-rapporten, läggs en startplatta för.

Anf.  251  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende, och det gäller alltså hela punkten 16.

Då går vi vidare till punkt 17, Situations of fragility, där slutsatser förväntas, och de är utsända.

Anf.  252  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Det är spännande att försvars- och biståndsministrar pratar om utveckling och säkerhet tillsammans. Det är också spännande att EU under det portugisiska ordförandeskapet tar upp diskussionen om situations of fragility. Man gör det på en middagsdiskussion på måndagen där även Världsbankens chef Zoellick kommer att närvara. Världsbanken har prioriterat detta som ett av sex områden där man behöver titta på hur man inom utvecklingssamarbete kan undvika att stater börjar svikta samt hur vi bättre kan bistå stater som försöker bygga upp väl fungerande institutioner. Det är viktigt, inte minst utifrån ett fattigdomsperspektiv.

Nu har kommissionen tagit fram ett meddelande. Ordförandeskapet har presenterat rådsslutsatser, som är utsända till nämnden hoppas jag, för diskussion och antagande vid Gaerc. Syftet är att främja ett mer samstämmigt och effektivt förhållningssätt inom EU i förhållande till just sviktande situationer.

Regeringen välkomnar rådsslutsatserna. De har sin utgångspunkt i OECD:s principles on good international engagements in fragile states. Det präglas väldigt mycket av konfliktförebyggande liksom disciplinövergripande förslag. I diskussionerna har Sverige fört fram vikten av att även ge stöd till den privata ekonomiska sektorn, som ett led i att bygga upp fungerande stater, i kombination med stöd till kapacitetsuppbyggnad i syfte att stärka landets ekonomiska situation, statens inkomstmöjligheter och möjlighet att kunna leverera till medborgarna.

Ett flertal diskussioner i Bryssel är nu avslutade. Det här blir en möjlighet till diskussion för ministrarna tillsammans med Zoellick.

Anf.  253  ORDFÖRANDEN:

Utkastet till slutsats finns i den blå mappen som alla Gaercnämndsbesökare är välbekanta med vid det här laget.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 18 som även den är en beslutspunkt angående EU-konsensus om humanitärt bistånd. Även här är underlag utsänt.

Anf.  254  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Fru ordförande! Jag ska fatta mig kort om denna punkt. Den är väldigt väl förankrad i de svenska ställningstagandena. Vi har haft en väldigt tydlig linje genom de här förhandlingarna. Vi anser att en utökad EU-samordning inom det humanitära området är positiv förutsatt att det råder fortsatt delad kompetens mellan kommissionen och medlemsstaterna, vilket det här dokumentet ger utrymme för.

Den stärkta gemensamma samordningen är viktig. Just nu nås vi till exempel av besked om en fruktansvärd cyklon i Bangladesh. Vi vet också att det många gånger är bristande samordning i de här situationerna som gör att man inte använder resurserna på bästa sätt.

För Sverige är det viktigt att inte minst FN och andra organ fortsatt kan agera och att det inte bara handlar om att Sverige ska kunna samordna sig med EU-kommissionen. I dessa situationer gör vi väldigt mycket tillsammans med länder som USA, Norge och Schweiz när det gäller humanitära frågor.

Frågan är färdigförhandlad, och det är därför det blir en A-punkt utan diskussion. Men jag vill också nämna att det här dokumentet ligger väl i linje med svensk humanitär politik och principerna för gott humanitärt givarskap.

Anf.  255  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 19, Främjande av afrikanskt jordbruk. Där kan jag nämna, så att biståndsministern vet det, att vi hade en liten diskussion om detta när vi behandlade allmänna rådet eftersom frågan kom upp under punkten om förberedelserna inför toppmötet. Men biståndsministern får säga precis vad hon vill nu. Här har nämnden också fått slutsatsförslag.

Anf.  256  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Fru ordförande! Vad jag förstår är detta en falsk B-punkt. Vi ska diskutera den under lunchen. Det är en viktig fråga. Den handlar om utveckling. Det är rådsslutsatser som främjar afrikanskt jordbruk som riktar in sig på samarbete EU–Afrika på kontinental och regional nivå. Huvuddragen är stärkande av jordbrukssektorn i nationell utveckling, förbättrad samstämmighet med andra politikområden, stärkt kunskapsgenerering, förbättrad handel, bättre naturresurshållning, förbättrad djurhållning och förbättrad riskhantering.

Regeringen välkomnar de här slutsatserna, inte minst mot bakgrund av jordbruksfrågornas avgörande betydelse, skulle jag vilja säga, för att minska fattigdom och uppnå millenniemål i denna del av världen.

Regeringen är pådrivande för ökad samstämmighet, inte minst vad gäller EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Vi hoppas att den här typen av slutsatser också leder till konkreta förändringar på sikt. Det får vi anledning att återkomma till. Under tiden vill jag passa på att ta tillfället i akt och rekommendera nämndens ledamöter Världsbankens senaste rapport som presenterades i veckan här i Sverige. Den handlar om jordbruket som ett riktigt verktyg för utveckling. Det tycker jag är positivt. Här kan både Sverige och EU spela en ökande roll. Jag tror också att det är ett väldigt bra sätt att främja både demokrati och kvinnors deltagande och också för att kunna se till att vi menar allvar med ägarskap.

Anf.  257  ORDFÖRANDEN:

Jag ska korrigera mig själv. Min notering rörde toppmötesfrågan, och då tänkte jag på toppmötet i december, men det borde jag inte ha gjort när det gäller just det här. Det var naturligtvis under punkten om förberedelserna inför toppmötet EU–Afrika som frågan kom upp tidigare i dag.

Anf.  258  ULF HOLM (mp):

Jag har två tillägg som gäller saker som jag inte hittar snabbt i underlaget, nämligen frågan om rent vatten, som är oerhört viktig, och jämställdhetsfrågorna. Jag tyckte att jag såg någonting om jämställdhet under någon av punkterna, men jag hann inte läsa exakt vad det stod. Jag tror att det är väldigt viktigt att lyfta fram de frågorna också. De står inte i den kommenterade dagordningen.

Anf.  259  STAFFAN DANIELSSON (c):

Jag vet att bistånds- och utvecklingsministern har ett starkt engagemang i de här frågorna och att Afrika är i fokus för Sveriges agerande, vilket är mycket bra. Jag gläder mig också åt ministerns understrykande av den mycket intressanta rapporten från Världsbanken. Jag tycker att den är på rätt väg. Den visar bland annat den verklighet som finns. Jordbrukets produktivitet i Asien och Europa har fyrdubblats sedan 1960, och i Afrika har den fördubblats noll gånger. Det är samma produktion där i dag som 1960 i stor utsträckning trots många vackra ord i många tidigare dokument i olika handlingsprogram.

Jag vill understryka att även det här dokumentet, när EU möter Afrika, är rätt allmänt hållet. Man går av naturliga skäl förbi en av grundorsakerna till att inget händer, nämligen att stadsbefolkningen ofta brandskattar och utsuger landsbygdsbefolkningen. Det är där resurserna finns. Man har kvoteringar och statliga inköpsmonopol. Det står och stampar, och det blir inte ekonomi.

Det är givet att länderna har svårt att skriva detta eftersom man själv står för sin politik. Jag vill bara understryka vikten av att Sverige i EU-sammanhang och även i sin kommande Afrikaskrivelse vågar vara så tydlig som möjlig om att det är här ett stort hinder finns. Det måste bli en politik för jordbruksutveckling, marknadsekonomi och företagande som ger stabilitet åt de enskilda lantbrukarna i en tid när världsmarknadspriserna fördubblas. Det gör att den här frågan är högaktuell. Importen till Afrikas stadsbefolkningar fördubblas nu. Behovet av att få i gång jordbruket är akut.

Jag hoppas att även vikten av nationella strukturer som ger kraft åt företagandet kommer upp. Jag vet att biståndsministern är inne på detta. Jag vill bara understryka vikten av det.

Anf.  260  ORDFÖRANDEN:

Tack för det medskicket! Det ska biståndsministern få kommentera.

Anf.  261  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Det stämmer att de här rådsslutsatserna är av en mer generell karaktär. Vi hoppas att de andra processerna, och särskilt då handlingsplanen EU–Afrika, kan vara mer konkreta. Rådsslutsatserna betonar mycket av det nämnden efterlyser, småjordbruk, kvinnors roll, jordbrukarorganisationer, även vatten är beaktat, god samhällsstyrning, god naturresurshållning och politisk samstämmighet både i afrikanska länder och i EU.

Jag tror att Sverige kan spela en väldigt viktig roll i kunskapsuppbyggnaden och när det gäller engagemang. När vi tittar på energifrågor och vattenfrågor ska vi veta att det är en förutsättning för livskraftiga jordbruk. Bristande vattentillgång påverkar. Många gånger är det jordbrukssektorn som tar en stor del av de vattenresurser som finns i utvecklingsländerna.

Vi vet också – och det är därför den här rapporten från Världsbanken är så spännande – att en liten tillväxt i jordbrukssektorn betyder en enorm tillväxt relativt många andra näringar i landets totala tillväxt. Det är därför vi ska titta på detta för att få en jämn och för alla möjlig tillväxt. Här tror jag att jordbrukssektorn är ett av våra bästa verktyg.

Anf.  262  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag har en mycket kort fråga. Vi är helt överens om det som ministern säger om rådsslutsatserna. Det finns ett problem när det gäller small farmers och deras möjligheter att få tillgång till mark och kunna växa i förhållande till etablerade multinationella företag. Finns det också med i diskussionen?

Anf.  263  CARL B HAMILTON (fp):

Fru ordförande! Det gäller grundorsaker till den dåliga utvecklingen i afrikanskt jordbruk. På ett EU-möte kan man inte undgå att ta upp Europas gemensamma jordbrukspolitik som har varit ett starkt utvecklingshinder för Afrikas bönder. Det är väl bara att glädja sig åt att de höga livsmedelspriserna kommer att förbättra situationen på den afrikanska landsbygden. Vi har efterfrågat just den prisförändringen. Det här stora intresset nu för stadsbefolkningen är faktiskt lite konstigt. I decennier har vi efterfrågat en annorlunda europeisk jordbrukspolitik som skulle ha den effekten.

Anf.  264  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Jag tycker att Carina Adolfsson Elgestam pekar på en väldigt viktig fråga med tanke på att det är marknader som kanske ligger ganska öppna. Många gånger finns det en oklarhet om rätten att äga och att organisera sig. Här finns en stor risk att vi inte får den småskalighet och bredd på jordbruksutvecklingen som verkligen behövs. Vi som vill se detta som ett sätt att stärka demokrati, deltagande och kvinnors ställning måste verkligen fundera på hur många andra regelverk samspelar. Jag skulle vilja säga att det är en väldigt stor utmaning för det afrikanska jordbruket. Det är en enorm möjlighet, men det är också viktigt att det sker på rätt sätt. Då tror jag att det är viktigt att man tittar på god samhällsstyrning, äganderätter och så vidare också i det här sammanhanget. Men det är också viktigt att man tittar på hur vi kan föra över våra erfarenheter av hur man stöder småjordbruk, hur man jobbar med kooperationer, marknadsplatser och så vidare.

Att livsmedelspriserna nu ökar är ju bra för bönderna, höll jag på att säga. Nu kanske den här frågan kommer upp till sina rätta värden så att vi får en helt annan diskussion om den gemensamma jordbrukspolitiken där man kanske går från överskott till brist. Det är oerhört spännande och visar hur en felaktig gammal politik har motverkat utvecklingssyftena. Där håller jag absolut med Carl B Hamilton. Men vi ska också komma ihåg att givet att så många människor nu trots allt lever i städerna och många fortfarande lever på mindre än en dollar om dagen får ökade livsmedelspriser en väldigt hög effekt för de allra fattigaste människorna. Därför är detta med den ökade efterfrågan på mat, odlingsarealer och vatten en komplex fråga. Den hänger också ihop med vårt behov av energiförsörjning och annat.

Därför är jag så glad att vi har det här dokumentet. Som svar på den tidigare frågan ska jag också säga att när vi har drivit genderfrågorna tillsammans med Danmark och Finland har de inte mött något motstånd. De finns också med i rådsslutsatserna.

Anf.  265  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 20, Partnerskap med Kap Verde. Även här finns det ett utkast till slutsatser och en notering om att det inte blir så mycket diskussion. Men jag kan ju ha fel, som jag har haft tidigare.

Anf.  266  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Detta har nu blivit en A-punkt och förväntas inte föranleda någon diskussion vare sig här i nämnden eller på Gaerc, men ni får gärna ställa frågor.

Anf.  267  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende också.

På Gaercagendan har vi kvar punkt 21 del 2, Ratificering av det reviderade Cotonouavtalet. Det har inget annat statsråd berört. Det är väl rimligen en biståndsfråga.

Anf.  268  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Eftersom fru ordförande tar upp det vill jag bara säga att kommissionen kommer att informera om hur ratificeringarna går. Man har stött på lite problem. Bland annat saknas det en kapabel regering i Belgien, men Sverige har skrivit under.

Anf.  269  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen. Då har vi gått igenom Gaercagendan såvitt jag vet.

Anf.  270  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Jag vill uppmärksamma nämnden på att det har tillkommit en punkt.

Anf.  271  ORDFÖRANDEN:

Då tar vi den först, och sedan tar vi A-punkterna som restpost. Är detta en A-punkt?

Anf.  272  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Det här är en nytillkommen punkt som kommer att diskuteras på måndag eftermiddag. Den heter EU–Afrika-strategins påverkan på EU:s utvecklingspolitik. Jag vet att ni kort berörde detta tidigare och att frågan flyttades till mig. Det ska vara ett EU–Afrika-toppmöte den 8 och 9 december. Den gemensamma EU–Afrika-strategin är tänkt att ses som en ram för många av de åtaganden och insatser som finns inom EU för att se till att kommissionen och EU har en gemensam policy. Dessutom har vi många andra pågående processer som redan finns på plats. Cotonouavtalet visar på detaljer. Vi har även den tredje nivån där vi programmerar landsspecifika insatser utifrån EDF-fonder och annat.

Vi hoppas att få ett övergripande ramverk med den här EU–Afrika-strategin. Det behövs. Avsikten med den här strategin ska vara att styra de långsiktiga relationerna mellan EU och Afrika på en mängd olika områden. Förhoppningsvis blir det ett tydligt steg mot en bredare politisk ansats i synen på Afrikas utveckling som omfattar samtliga relevanta politikområden, inklusive fred, säkerhet och handel.

Jag tror att vi får anledning att återkomma till nämnden inför kommande Gaerc och kommande EU–Afrika-toppmöten. Men det kommer redan nu att vara en middagsdiskussion om detta. Det kommer inga slutsatser, men det kommer att vara en viktig diskussion.

Anf.  273  ORDFÖRANDEN:

Då måste jag för säkerhets skull be biståndsministern precisera detta med viktig diskussion eftersom frågan är ny även på min dagordning. Tror biståndsministern att det ska sägas någonting materiellt under den middagsdiskussionen? Finns det någon anledning att vilja ha ett mjukare mandat med sig i bakfickan? Eller ska vi nöja oss med att tacka för informationen i dag? Jag måste nästan ställa den frågan rakt ut. I vanliga fall kan man ju kolla sådant innan.

Anf.  274  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Fru ordförande! Det här är en orienteringsdiskussion. Jag tyckte att det var viktigt att nämna det för nämnden med tanke på att det leder vidare till kommande rådsslutsatser. Men just nu finns det ingenting som jag specifikt känner att jag behöver förankra givet att vi nu har haft en bra diskussion om Afrika och utvecklingsfrågor i allmänhet. Jag känner inget behov av att tydligare kräva något mandat. Det finns inga rådsslutsatser, men jag vill ändå att ni ska vara medvetna om denna diskussion som äger rum på måndag eftermiddag där Joakim Stymne ersätter mig.

Anf.  275  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen om den punkten. Ibland kan man vilja ha ett mjukt mandat inför ett förhandlingsupplägg, men jag bedömer inte att det är nödvändigt här.

Då har vi bara kvar godkännande av A-punktslistan på Gaercagendan. För att lugna biståndsministern i förhållande till om jag jagade upp henne förut vill jag säga att på A-punktslistan står dels det som finns på den lista som ligger på bordet, dels regeringsståndpunkter som vi redan har diskuterat med utrikesministern, dels Burma och Colombia som vi också redan har diskuterat med utrikesministern.

Finns det någon av ledamöterna som vill fråga något i övrigt får ni göra det nu. Det fanns det inte. Då konstaterar jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i samtliga dessa ärenden.

Såvitt jag vet är vi därmed klara med Gaercagendan om det inte finns någonting som statsrådet vill ta upp i övrigt innan vi skiljs åt för i dag.

Anf.  276  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m):

Det finns inget som jag vill ta upp. Tack fru ordförande!

Anf.  277  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket själv! Lycka till på rådet. Vi tackar biståndsministern för i dag.

7 §  Europeiska revisionsrätten

Lunchmöte i partimatsalen

Lars Heikensten, ledamot av Europeiska revisionsrätten

8 §  Konkurrenskraft

Näringsminister Maud Olofsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 27 och 28 september 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 22 och 23 november 2007

Anf.  278  ORDFÖRANDEN:

Egentligen behöver jag inte klubba, för rent tekniskt är vi mitt i mötet och avslutar nu punkt 7, nämligen information om revisionsrätten. Några sitter fortfarande och får sådan i matsalen tror jag, men vi ska visa respekt för tiden i agendan och den redan närvarande näringsminister Olofsson. Vi ska gå tillbaka till KKR-frågorna, som minnesgoda och morgonpigga ledamöter minns från när statsrådet Björling var här. Nu är det dags att backa till punkt 3. Eftersom det var ett tag sedan frågan var uppe ska jag bara upprepa att näringsutskottet hade information i tisdags och civilutskottet i torsdags om några av de här frågorna. Sedan finns det lite yttranden och sådant som jag nämner när vi kommer dit. Men punkt 3, som har fem delar, har som sagt varit i näringsutskottet. De är olika allihop, så jag tror att vi ska behandla dem var och en för sig. Nu tittar jag lite på näringsministern och funderar på om vi ska dra dem en i taget också. Vi börjar så. Vi tar dem en i taget med start i 3 a. Alla är beslutsfrågor, och de har lite olika beredning hittills.

Anf.  279  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Fru ordförande! Ska jag inte göra en återrapportering först?

Anf.  280  ORDFÖRANDEN:

Jo, vi börjar absolut med den, återrapporten från rådsmötet den 27–28 september. Rapporten är utsänd.

Anf.  281  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag tänkte bara säga att det inte fattades något beslut, utan ni har fått en rapport. Det viktiga där var ju industripolitikens framtida inriktning. Sedan ska det bli så kallade integrerade slutsatser som man kommer att anta. Där är SME:s utveckling, think small first, en av de viktiga delarna liksom innovation och teknisk utveckling, som behövs för att vi ska få en hållbar industripolitik. Man vill fortsätta integrera branschöverskridande och branschspecifika initiativ. Den externa dimensionen av konkurrenskraften är viktig, säger man, och man säger också att vi måste koppla industripolitiken till andra politikområden, alltså utbildning, energi, SME och så vidare. Det är också bra om vi kan diskutera både makro och mikro när vi pratar om de här sakerna. Vi sade också att kommissionens förslag om e-skills-åtgärder är bra, särskilt när det gäller det här med att utbyta erfarenheter.

Sedan hade vi en middagsdiskussion på kvällen innan. Den handlade väldigt mycket om Europas globala konkurrenskraft. Det var rätt mycket olika ingångar som fanns i den diskussionen. Det som är viktigt att säga är att den diskussion som Sverige initierade för ett år sedan om hållbar industripolitik är en diskussion som nu också omfattar fler och fler av medlemsländerna. Det har skett en dramatisk förändring, vill jag säga, om synen på att koppla ihop energipolitiken, klimatpolitiken och näringspolitiken. Det är knappt att man känner igen den diskussion som var för ett år sedan jämfört med nu. Det är en utmaning för Europas industripolitik att göra just den kopplingen.

Det var också mycket diskussioner om den externa dimensionen, det vill säga vårt samarbete med Kina, Indien, Brasilien och andra, och om att hitta det som Europa står för, nämligen öppna marknader. Vi står för öppenheten, vi står för frihandel som en viktig del. Det har ju varit svensk position länge.

Den sista viktiga frågan, om råvaruförsörjningen, var också uppe. Det kan vara viktigt att påpeka att både Sverige och Finland försöker lyfta upp råvarufrågorna som en viktig del. Vi ser ju att vi har mycket viktiga råvaror som vi kan göra något av men som också är av intresse för övriga Europa. Det där tycker jag är en spännande diskussion. Sett ur svensk synvinkel tror jag att vi kan ta fram teknik för att förädla de här råvarorna på ett bättre sätt. Vi ser hur det investeras i fler gruvor. Det blir mer biobränsleanläggningar och annat. Det här är ju jättespännande om vi till exempel talar om tillväxt i hela landet. Det är alltså en mycket spännande diskussion som jag ju också har haft med kommissionär Hübner. Jag luftade dem ur ett regionalt perspektiv när hon var på besök här.

Så var diskussionen på mötet.

Anf.  282  ORDFÖRANDEN:

Det var återrapporten från rådsmötet den 27 och 28 september.

Anf.  283  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag vill ställa en fråga om det sista som ministern säger, det som handlar om råvaruförsörjningen, som är mycket viktig inför framtiden. Men diskuterade man något omkring lösningar? Redan i dag är det ju ett antal industrier inom flera branscher som har problem med råvarubrist.

Anf.  284  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Ordförande! De här middagsmötena är ju inte så alldeles lösningsorienterade alla gånger. Det är mer att man lyfter upp en diskussion som man vill gå vidare med. Jag beskrev i alla fall, om vi tittar på skogsråvaran, som ju är det mest aktuella, att om skogsråvaran ska räcka måste vi bli effektivare i hur vi använder den. Därför är till exempel andra generationens etanol en viktig del där vi använder cellulosa. Därför är våra forskningsprogram, där vi tillsammans med skogsindustrin utvecklar teknik och annat, viktiga saker. Men det kommer i nästa skede. Det här är en inledande diskussion som Sverige och Finland lyfter in på agendan för att den är viktig för oss.

Anf.  285  ORDFÖRANDEN:

Nu ska jag passa på att anmäla extra ledamöter. Detta måste vara Kent Persson, Vänsterpartiet, från näringsutskottet. Välkommen och varsågod!

Anf.  286  KENT PERSSON (v):

Tack så mycket! Jag vill haka på frågan om de samtal som ministern har haft med Finland om råvaruförsörjning. Jag tänker då på den ryska exportskatten på timmer. Jag undrar om ni har diskuterat den och vad den kan få för konsekvenser för svensk skogsindustri.

Anf.  287  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Fru ordförande! Nu är väl inte det riktigt en fråga där EU agerar. Det har funnits sådana diskussioner, där det här legat inne. Men det var inte på den nivån vi diskuterade, åtminstone inte här. Däremot kan jag upplysa om att vi har de separata diskussionerna från handelsministerns sida i första hand. Jag har också haft överläggningar med minister Ivanov om detta och faktiskt fått löfte om att de ska ta bort en del av det här. Det är inte genomfört än, men vi ligger på väldigt mycket och försöker också få EU att agera gentemot Ryssland.

Anf.  288  ORDFÖRANDEN:

Vi kan lägga återrapporten till handlingarna.

Då går vi in på information och samråd inför det kommande konkurrenskraftsrådet, där vi alltså på den blå agendan har punkt 3. Som ni ser är den ganska stor, femdelad närmare bestämt. De första tre frågorna har, som vi hörde alldeles nyss, diskuterats förut. De ska också vidare till toppmötet. Vid detta råd ska det antas slutsatser om ett integrerat synsätt. De slutsatserna omfattar punkterna a, b och c men jag kommer att behandla dem en i taget eftersom de är lite olika och har behandlats lite olika hittills i Sveriges riksdag. Vad gäller den första punkten har det varit överläggningar i näringsutskottet nu i tisdags, där det fanns majoritet för regeringen redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar och avvikande meningar från s, v och mp. Så är det inte i fråga om de andra. Så vi tar dem förslagsvis en i taget.

Anf.  289  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Fru ordförande! Jag skulle bara vilja ha en synpunkt. Det som sker nu är ju att vi lyfter in allt det här till en samlad slutsats. Så jag tänkte gå igenom dem allihop. Det är så kommissionen och rådet hanterar frågorna – om det är okej?

Anf.  290  ORDFÖRANDEN:

Då gör vi det.

Anf.  291  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det vi ska göra är ju att vi ska anta slutsatser kring de här delarna. De tre första, översyn av industripolitiken, e-kompetens och små och medelstora företag, har vi ju haft uppe här på EU-nämnden förut. Sedan är punkterna d och e lite nya. Jag tänkte att jag tar en genomgång av alla de här. Bland annat ska vi ju anta så kallade integrerade slutsatser på det här mötet. Det första vi gör då är att vi tittar på konkurrenskraftsrådets första budskap, om den fortsatta Lissabonstrategin. Sedan följer de fyra delar som behandlar industrimeddelandet om e-skills, SME och innovation.

När vi har lyft fram Lissabonstrategin har vi betonat vikten av en väl fungerande inre marknad, öppenhet mot omvärlden och att vi också ska skapa bra förutsättningar för företagande. Jag tycker att man kan se att vi, i det som diskuteras nu, har ytterligare fokus på hållbarhet i slutsatserna. Det tycker vi är väldigt bra. Frågan om vad vi behöver på sikt beträffande EU:s näringspolitik, artikel 157 i EG-fördraget, är ju om det ska utvecklas mot en sektorspolitik i nuvarande utsträckning eller om det är lämpligare att EU på den här nivån har ett mer generellt förbättrat näringsklimat. Jag tycker ju, och det har jag också fått stöd för här i EU-nämnden, att det är de generella insatserna som är viktiga och i mindre utsträckning branscherna. Skälet är att branschdelarna alltid riskerar att hamna i statsstödsdelarna. Vi kommer att ha både–och, men vi jobbar mer generellt.

Miljö- och regelförbättring, patenträtt och annat som togs upp i näringsutskottet är viktigt att vi lyfter fram. Vi sätter också stort fokus på det.

Vi tycker att kommissionens halvtidsöversyn där man har ett nytt handlingsprogram för standarder och också ett förslag för hållbar industripolitik är något positivt. Det ska bli spännande att se hur vi fyller detta med hållbar industripolitik, men jag tycker att det ska vara ett centralt tema i EU:s industripolitik framöver.

Jag kan också konstatera att de slutsatser som vi hoppas anta får tydligare referenser till de miljöambitioner som fastställdes vid europeiska toppmötet 2007. Slutsatserna uppmuntrar också medlemsstaterna att skyndsamt införa en långsiktig e-kompetensagenda. Här handlar det mer om att utifrån detta meddelande försöka se till att vi blir duktigare på detta.

Det är fem handlingslinjer man pekar på. Det är långsiktigt samarbete och övervakning av framsteg, stödåtgärder och verktyg, ökad medvetenhet, ökad anställbarhet och förbättrad social integration samt bättre och ökad användning av e-lärande. Det ska vara genomfört 2010. Det är inte alldeles enkelt att mäta detta, men det är åtgärder som vi har pekat på. Vi är positiva till slutsatserna för detta, men varje land bör hitta sin egen modell.

Vi har det som handlar om små och medelstora företag. Där tycker vi naturligtvis att vi ska få dem att både starta och växa. Vi är mycket angelägna om att den inre marknaden ska fungera bättre för de små och medelstora företagen och att det kan konkurrera på lika villkor i unionens alla medlemsländer. Det talar för dem när vi pratar om patenträtt och generella regler och annat. Det är till allra störst hjälp för de små företagen.

Det är också viktigt, säger vi, att de små och medelstora företagen ges möjlighet att agera i enlighet med de miljökrav som ställs och som också kan bidra till en hållbar tillväxt. Framför allt har de små företagen mycket mindre volymer i olika sammanhang i produktion och transporter, men det ska inte hindra dem att agera miljövänligt. Att agera miljövänligt ska inte kosta mer än att vara miljöovänlig. Vi har det för ögonen när vi tittar på det. Från svensk sida kommer vi att lyfta fram klimatfrågan mycket tydligt när vi är ordförande. Det gäller inte minst de små och medelstora företagen.

En annan viktig del som vi lyfter fram är att kvinnor och män ges samma förutsättningar att driva företag. Vi har nationella initiativ för detta, men vi har också lyft fram det när det gäller EU-samarbetet, och vi har lyft in det i det kommande programmet.

Vi lyfter också fram frågan om lika villkor i offentlig upphandling. Det är lite lättare sagt än gjort, men vi tycker att det är en viktig fråga. Hemmamarknaden, som är den europeiska, måste också fungera för de små- och medelstora företagen. Där finns det anledning att fundera över hur vi ska kunna klara det, både nationellt och på EU-nivå. ”Think small first” är ett välkommet perspektiv i både unionens och de enskilda medlemsländernas policyarbete.

Vi lyfter också fram minskandet av den administrativa bördan för de små- och medelstora företagen. Där hade vi en bra diskussion i näringsutskottet. Från svensk sida är vi mycket pådrivande för att minska den administrativa bördan, inte minst för att det kommer att underlätta för oss att göra bra saker här hemma i den ambition som vi har.

Offentlig upphandling ska lämnas som en särskild punkt i rådsslutsatserna. Det är viktigt att vi har med det.

Kommissionen har sagt att man under 2008 ska formulera en small business act, SBA. Där kommer det mer konkreta åtgärder för att underlätta för små och medelstora företag. Det tycker vi också är bra. Vi säger att om man ska ha en sådan är standardiseringsarbetet som underlättar för företagare en viktig del. Utbyte av erfarenheter i frågor som rör grupper som är underrepresenterade, kvinnor och invandrare, och att underlätta för små- och medelstora företag att delta i den offentliga upphandlingen ska också finnas med där.

Den är den korta sammanfattningen av alla de områden som finns under den första punkten.

Anf.  292  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Vi har som sagt fått information i näringsutskottet, så vi ska inte upprepa de frågor, inte alla i alla fall, som vi hade där.

Låt mig börja med industripolitiken. Där vill jag anmäla att vi har avvikande mening gentemot Sveriges ståndpunkt. Det gäller den del som handlar om den sektorsvisa politiken. Vi hänvisar vi till branschprogrammen och att det handlar om forskning och utveckling. För övrigt är vi väl överens med EU övergripande i industripolitiken.

Vad gäller småföretagen ställer vi oss helt bakom ståndpunkten där. När det gäller hållbarhet och tillväxt är det oerhört viktigt att också små och medelstora företag är med under resans gång, men ska man ställa om sitt företag till att bli bland annat administrativt hållbart kostar det pengar. Det vore bra om ministern kunde utveckla det som ministern sade om att man ska ha med att det inte ska kosta mer. Min erfarenhet är att det kostar en hel del pengar att ställa om till en hållbar produktion.

Den sista frågan handlar om regelförenklingar. Där är vi helt överens om att vi behöver göra mer. Från svensk sida finns det redan i dag ca 50 förslag inlämnade. Det som vidare kunde vara intressant är hur man inom EU jobbar med uppföljning av de förslag som redan finns.

Anf.  293  ORDFÖRANDEN:

Tack för det föredömligt korta inlägget! Jag säger det inte för att recensera utan för att påminna om att det just har varit överläggningar i näringsutskottet. Ska vi visa det berörda fackutskottet vederbörlig respekt ska vi inte ta upp den diskussionen här. Det var Carina Adolfsson Elgestam helt med på. Utmärkt!

Detta gäller framför allt 3 a och c. Där vill jag vädja till nämnden att upprepa de ni måste men helst ingenting alls.

Anf.  294  KENT PERSSON (v):

Jag ska ta upp två frågeställningar som inte berördes i näringsutskottet. Först gäller det upphandlingarna som är en svår frågeställning. Vilka idéer har regeringen när det gäller att förenkla upphandlingsförfarandet för små och medelstora företag? Nu diskuterar vi bara att det ska komma ett initiativ, men regeringen måste väl ha någon tanke bakom att föra fram i diskussionerna.

Sedan har jag en reflexion vad gäller regelförändringsarbetet. Hela tiden kommer det nya regler från EU. Ibland känns det som att man inte har ett övergripande perspektiv när man stiftar nya lagar. Man borde från svenskt håll poängtera att när det kommer en ny lag med nya förordningar, till exempel när det gäller konsumenträtten, innebär det också konsekvenser för företagarna. Detta behöver poängteras ordentligt. Det blir annars svårt att uppnå den målsättning som både Sverige och EU har slagit fast.

Anf.  295  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Till Carina Adolfsson Elgestam vill jag svara när det gäller den hållbara utvecklingen och att det kostar pengar initialt: Ja, men i längden tjänar man på att göra detta, genom energibesparing och så vidare. Jag nämnde i näringsutskottet att strukturfondsprogrammen just är ett sätt att stimulera den delen. Det gäller inte minst det landsbygdsprogram vi har. Där har vi stora resurser till investeringar och annat för att kunna göra denna typ av insatser.

När det gäller regeldelen kan jag kanske få koppla ihop den regeldiskussionen. Från svensk sida försöker vi bli duktigare på att använda mätinstrumenten och koppla det till de mätningar som gjorts. Det gör också EU. Vi säljer in en del av de modeller som vi och andra länder har haft för att göra detta effektivare. Ska man lyckas med detta måste man göra det som Kent Persson var inne på, man måste följa upp det hela tiden. Innan man lägger fram förslag måste man göra analyserna, och det gör vi med Regelrådet här i Sverige och på EU-nivå kallas det konsekvensbedömningsnämnd. Vi ska stoppa det vi inte vill ha men också mäta det som redan är genomfört och koppla ihop EU-regelverken med de nationella. Då kan man nå framgång. Vi ligger på EU mycket i den delen.

Vad gäller upphandling ska jag bara säga att det på EU-nivå inte finns någon konkret diskussion ännu, men man har sett att det är ett bekymmer. I Sverige däremot har vi gett Konkurrensverket i uppdrag att titta på dessa delar. Nu lägger vi ihop Konkurrensverket och upphandlingsfrågorna för att bli duktigare även där.

Anf.  296  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag tackar för svaret. Vad gäller just regelförenklingarna kan man inte låta bli att känna att vi inte har kommit så långt beträffande uppföljning. Många företagare går och väntar på det. Med tanke på vi i detta läge tyvärr fortfarande måste sälja in uppföljningssystemen är det kanske inte så konstigt att vissa företagare känner en viss frustration över att de upplever att de inte har fått några regelförenklingar fast vi påbörjade arbetet redan under förra regeringen.

Anf.  297  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag håller med Carina Aldofsson Elgestam i mångt och mycket. Det är därför som jag är så noga med att det ska vara systematik i detta. Har vi inte det, utan bara plockar lite av det som är populärt just nu, kommer det inte att ske nödvändiga förändringar. Vi har gjort en massa saker på nationell nivå, men nu ser vi att det tillkommer en massa på EU-nivå. Då måste vi vara vaksamma på den delen, och jag välkomnar den hjälp och de tips och idéer jag kan få av varenda ledamot i näringsutskottet och EU-nämnden.

Anf.  298  ORDFÖRANDEN:

Jag finner vad gäller punkterna 3 a–c att det sammanfattningsvis finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande mening s, v och mp vad gäller 3 a. Vad gäller punkterna 3 d–e konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i dessa frågor.

Då är vi klara med punkt 3 i sin helhet och går vidare till punkt 4, Bättre lagstiftning. Där förväntas en lägesrapport och diskussion. Man kan kanske säga att det är en mjukis. Frågan har varit i EU-nämnden förut lite grann, bland annat som information, men är ny i övrigt.

Anf.  299  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Vi hade en diskussion på den förra punkten. Det är egentligen bara lite slutsatser om hur man ska gå vidare. Det känns som att jag stöder denna nämnd att trycka på hårt för att stödja allt det som de gör för att minska regelbördan.

Anf.  300  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar även här att det finns stöd för regeringens redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar.

Vi går förbi punkt 5 som vi behandlade med statsrådet Björling i morse, liksom punkterna 6 och 7. Vi landar på punkt 8, Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism. Där är slutsatsutkast utsända i utskick 2. De bottnar i sin tur i ett meddelande från kommissionen som också är utsänt.

Anf.  301  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Från svensk sida har vi inte sagt att vi vill ha någon europeisk turistpolitik, men däremot kan vi välkomna att vi delar med oss av olika erfarenheter medlemsländerna emellan. Vi instämmer därför i rådsslutsatserna om att vi ska utbyta erfarenheter, att det ska baseras på nationella program och att det kan vara värdefullt att genomföra gemensamma aktiviteter. Mer än så säger vi inte.

Anf.  302  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Det var just med anledning av sista meningen som jag ville ställa en fråga till ministern. De här gemensamma aktiviteterna, vari kan de bestå? De är ju inte så konkreta, de här rådsslutsatserna. Det har ju också varit en väldig diskussion i veckan i medierna bland annat just om, ja, kanske inte direkt hållbar turism utan mer ohållbar turism och i vilken grad turismen ger ett tillskott till koldioxidutsläppen bland annat. Jag skulle vilja höra lite mer om vad som står bakom den svenska ståndpunkten och vilken typ av gemensamma aktiviteter man kan eller ska driva eller inte driva.

Anf.  303  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det jag kan se framför mig är erfarenhetsutbyte och utbildning. Jag tror att det finns ett område som du själv är inne på, nämligen: Hur skapar vi en hållbar turismindustri?

Där har Sverige gjort en hel del saker med olika insatser med intresseföreningar och annat, och det finna andra länder som har gjort mycket bra saker. Men frågan är om det ska göras något mer. Vi vill ju inte ha någon gemenskapspolitik på det här området, för vi tror ju på ett smalare men vassare EU. Därför försöker vi hålla oss på den nivån.

Anf.  304  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Turismen är ju en viktig fråga för framtiden och inte minst en växande industri, och hållbarhetsperspektivet är ju också en stor fråga. Men det handlar också mycket om småföretagarperspektivet. Jag kan inte erinra mig att ministern när vi fick information nämnde turismfrågorna när hon besökte näringsutskottet. Jag vill bara påminna ministern om att inför framtiden vill vi gärna vara med på banan och diskutera även de här frågorna.

Anf.  305  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag blir så glad om ni vill diskutera med mig!

Anf.  306  KARIN PILSÄTER (fp):

Låt mig bara säga att vi hade bett att få ett uttryckligt samråd om de frågor som var beslutsärenden och därför inte hade tagit upp det här över huvud taget. Däremot punkten om regelförenkling hade vi en utförlig information om, men det var ju inget beslutsärende.

Jag vill därför på den här dagordningspunkten, fru ordförande, bara understryka vikten av att det här programmet, eller vad man ska kalla det för, hålls på en mycket låg och stillsam nivå.

Anf.  307  ORDFÖRANDEN:

För er som inte redan visste det är Karin Pilsäter också ordförande i berört utskott, så hon borde vara expert på detta område.

Sammanfattningsvis finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Då hamnar vi på punkt 9, Inrättande av Europeiska tekniska institutet. Vana EU-nämndsbesökare, oavsett råd egentligen, känner till den här frågan. Den var sist här den 9 november, då inför Ekofin. Då fanns det majoritet för regeringen med avvikande mening från oppositionen. Den var här i september och i juni också och är nu aktuell igen inför så kallade trilogförhandlingar.

Det har kommit underlag om detta per mejl. Det är också nämnt i den kommenterade dagordningen, men det kom en rejäl bunt vad gäller just förordningsförslaget så sent som ganska nyligen, och det beror på att det var Coreper in i det sista.

Anf.  308  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Fru ordförande! Det har inte hänt så hemskt mycket. Det som har hänt i trilogen har lett till att det som vi tyckte förut har blivit tillgodosett. Den mest synliga förändringen är väl att namnet, som blir European Institute of Innovation and Technology. Ordet innovation har alltså kommit till, och det tycker jag är en bra markering, ska jag säga. Vi har ju lyft fram det här med hållbarhet, och det finns ju med, som jag redovisat tidigare. Men nu har vi också innovation som en del av detta.

Anf.  309  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag vill som vanligt inte missa ett enda tillfälle att tala om att vi är väldigt mycket emot EIT. Vi tycker att det tar pengar ifrån forskning, och vi tycker att det bara leder till ökad administration.

Anf.  310  PER BOLUND (mp):

Vi står också som vanligt bakom den ståndpunkten. Vi tycker att det inte går i linje med ett smalare men vassare EU att börja satsa på nya institut. Det tar också forskningspengar från viktiga ändamål.

Anf.  311  ORDFÖRANDEN:

Jag tittar på Kent Persson, som nickar instämmande i det avseendet. Då har jag noterat det.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande meningar från s, v och mp.

Då är vi på punkt 10, Gemensamma teknikinitiativ. De här punkterna har också varit här allihopa förut, lite blandat i juni och september. Det har vid samtliga tillfällen funnits stöd för regeringens då redovisade upplägg tidigare i de här processerna, och nu börjar det närma sig att gå till beslut om de respektive förordningarna.

Anf.  312  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag tror att vi tar de här punkterna i klump. Vi tycker att det är positivt med de här delarna. Det som är extra positivt är att vi nu ser att det finns företag som ingår i de här initiativen och som är beredda att satsa pengar. Det är avgörande för att det ska bli någonting. Därför välkomnar vi de här JTI som kommer; IMI, Artemis, Eniac och Clean Sky.

Om Clean Sky kan jag säga att det är lite skoj med Sverige, för vi har en svensk flygindustri som är på bettet och vill vara med i den delen.

Vi är positiva.

Anf.  313  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Vi kanske inte är riktigt lika positiva, men vi är inte emot det heller.

Jag kan inte låta bli att ställa en fråga runtikring det som handlar om finansiering och samfinansiering. Vi har ju Galileo som ett lite senare exempel på att det kanske inte alltid blir så bra. Min fråga rör alltså allmänt samfinansiering och hur det ser ut.

Anf.  314  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag tänkte bara ställa en fråga om punkt b om Eniac och nanotekniken. På ett förtjänstfullt sätt lyfter regeringen fram frågor om de långsiktiga riskerna för människors hälsa och miljö i punkt 15, när nanotekniken tas upp mer specifikt.

Jag förutsätter att det perspektivet också finns med i den positiva ansats som finns under punkt b här.

Anf.  315  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Ja, det är en ståndpunkt som vi har haft. Olof Sandberg kan möjligen berätta mer om det konkreta innehållet i det.

Anf.  316  Ämnesrådet OLOF SANDBERG:

När det gäller Eniac är det mikro- och nanoteknik som finns där. De här frågorna som kommer att komma senare, det nanomeddelande som vi ska anta slutsatser om, gäller ju miljöfrågor. Vi vill ju undvika den diskussion som vi fick om genmodifiering när det gäller nanotekniken, och därför är det en fråga som Sverige har drivit när vi har tagit fram det här. Det gäller naturligtvis här också.

Anf.  317  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag fick också en fråga om finansiering. Så här är det: Vi har ställt krav på att om det ska bli någonting så måste det finnas några som är med och medfinansierar. Finns det inget intresse för näringslivet att vara med så ska ju inte vi lägga offentliga pengar. Men här finns det ett sådant intresse.

Det är klart att vi måste dra slutsatser av om man gör av med för mycket pengar. Vi är väldigt noga med att påpeka bättre ordning i alla de här sammanhangen.

Anf.  318  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Då är vi på äldrefrågan, nämligen forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att öka livskvaliteten för äldre människor med mera. Det är ett beslut om en allmän riktlinje. Frågan har varit i EU-nämnden som informationspunkt i september, och utkast till beslut har kommit på mejl till ledamöterna.

Anf.  319  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Här kan man se kopplingar. Det här har ju varit en fråga som Vinnova hos oss har jobbat med till en del. Vi tycker att det är viktigt att Sverige är duktigt på det här området. När vi nu ser att det finns en möjlighet att koppla ihop det här på europeisk nivå har vi gjort bedömningen att man bör ta pengarna och det arbete som pågår i Vinnova, koppla ihop det på europeisk nivå och göra någonting gemensamt. Vi kommer också att delta i programmet på det här sättet via Vinnova.

Anf.  320  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Så vänder vi på det blå bladet, för punkt 12 står det Leijonborg på, i alla fall i mina noteringar. Då landar vi på punkt 15 om den nämnda nanotekniken med mera. Där är ett utkast till slutsatser utsänt på mejl, och underlag är i övrigt utsänt.

Anf.  321  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Där är slutsatsen, som vi var inne på under en tidigare punkt, att en säker och ansvarsfull utveckling av nanoteknologi är viktigt för Sverige. Vi vill säkerställa att det är låg risk för miljön och för människors hälsa. Regeringens förslag är också att välkomna rådsslutsatserna.

Anf.  322  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag återkommer här. Utan att vara särskilt kritisk mot tekniken som sådan vill jag ändå ställa en fråga. En erfarenhet från till exempel utvecklingen av området genmodifiering är att det inte är svårt att få människor och pengar att engagera sig i forskning som är offensiv och som är i framkant hela tiden, medan det inte är så med det som man kan beteckna mer som forskning om långsiktiga risker för människor och miljö. Det är inte så kul och inte så angeläget för forskare att komma och säga: Nej, ta det lugnt här framme – ta det försiktigt! Vi väntar lite!

Min fråga är: På vilket sätt medverkar vi till att lyfta fram de här frågorna så att de faktiskt finns med parallellt, så det inte blir som på många andra områden, nämligen att lagstiftning och forskning om risker kommer långt på efterkälken?

Anf.  323  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag delar Sven Gunnar Perssons oro, ska jag säga. I många stycken delar jag också den bedömning som du gör. Det är väldigt lätt att det där kommer lite vid sidan av, därför att man tror så mycket på det här att det finns en risk för att man inte ser riskerna med det. Det är precis därför som vi lyfter in det här perspektivet i våra slutsatser, för det här är, som vi känner det, en ståndpunkt som Sverige står för, och vi vill påpeka det när vi också drar slutsatserna.

Anf.  324  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Hur bedömer ni att våra kumpaner i andra länder förhåller sig till det här perspektivet?

Anf.  325  Ämnesrådet OLOF SANDBERG:

Nanoteknikområdet finns inom det sjunde ramprogrammet. Där är den här typen av aspekter med, så därför är det någonting som man forskar om där och har forskningsprojekt omkring.

När nanotekniken utvecklas vill man också ha en parallellforskning kring det här området. Det är på det sättet man försöker förbereda sig. Jag tror att många industrier har sett att det kommer surt efter om man inte tänker på det här redan från början.

Anf.  326  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Jag instämmer i det som har sagts om nanotekniken. Det är inte bara så att den är under utvecklande, utan den används ju redan nu i en del produkter, bland annat produkter som barn använder sig av, kläder som importeras och så vidare. Därför är det högst angeläget att redan nu verkligen intensifiera den forskning som pågår om nanoteknik.

Jag tänker då på den rapport som regeringen har beställt av Kemikalieinspektionen och som just har kommit. Även om inte den är beredd kan den ju vara bra att ha med i sammanhanget när man diskuterar de här frågorna. Ett av förslagen är att det här är en fråga som man ska överväga att ta upp under det svenska ordförandeskapet. Det tycker jag skulle vara väldigt bra att man gjorde.

Det finns direkta risker för både hälsa och miljö. Man skulle kanske också se hur detta går att passa in i Reach. Eftersom partiklarna är så små är de kanske kemikalier som man kommer ha lite lägre krav på enligt Reach med tanke på att det inte blir så stora mängder eftersom partiklarna är så små från början. Där ville vi ju också ha det lite strängare när det gällde försiktighetsprincipen, subsidiaritetsprincipen och så vidare. Det kanske är någonting som man skulle ta upp här.

Det kan ju också finnas rent säkerhetspolitiska aspekter på nanopartiklar. Försvaret och en del länder vill ju köpa in från Sverige redan i nuläget, även om de företagen inte har velat sälja till bland annat USA. Det finns alltså många olika aspekter utöver miljö och hälsa, till exempel rent säkerhetspolitiska. Jag tycker att det vore bra om det kunde tas upp också i de här sammanhangen när man diskuterar nanoteknik.

Anf.  327  HILLEVI LARSSON (s):

Jag ville hänga på här. Jag tyckte att väldigt många intressanta aspekter togs upp.

En annan aspekt gäller kosmetikaindustrin. Där är det ju så att man inte bara kommer i kontakt med nanopartiklarna, utan man gnider in dem i huden så att de tränger in. Forskningsläget är inte helt klart här eftersom det här är så nytt, men det finns indikationer på att dessa nanopartiklar kan tränga in i cellerna och kanske i förlängningen till och med förstöra kroppen inifrån.

Utifrån det här tycker jag att det är väldigt viktigt med försiktighetsprincipen. Det mest väsentliga är ju att man som konsument vet om detta. Finns det ett väldigt bra märkningssystem så kan man i alla fall välja bort det. Ännu bättre är ju att man går vidare med forskningen och ser till så att det inte sker på ett farligt sätt.

Anf.  328  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag tackar bara för synpunkterna. Jag tror att vi är rätt överens om det här. Nanotekniken finns ju här och går att använda på ett bra sätt, men vi måste också vara försiktiga ur alla de här aspekterna.

Jag tar med mig de synpunkterna när vi sitter och diskuterar fortsatt. Dem tackar jag för.

Anf.  329  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi gå till beslut. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Innan vi går vidare nu ska jag säga något till er som vill ha era finanskompisar här när Hans Lindblad kommer. Vi kan alla räkna ut att vi, i alla fall just nu, ligger lite före tidsschemat. En person som jag själv kan räkna ut bör komma är Ulla Andersson, v, som jag vet är i huset. Om någon väntar på någon annan finansfavorit, så att säga, så kan det vara idé att ta hit dem före 15.30 – tror jag. Man vet ju aldrig hur det blir här. Men nu har jag sagt det.

Då går vi över till punkt 16, Övriga frågor, där enligt mina noteringar punkten d, Eurostars, är den första Olofssonfrågan. Stämmer det?

Anf.  330  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Ja. Där har ni fått en redovisning. Vi har bara sagt att Vinnova ska vara med i det där. Vi satsar 15 miljoner under löptiden.

Anf.  331  ORDFÖRANDEN:

Ingen vill säga något om det.

Då går vi vidare till punkten e, Evenemang under det portugisiska ordförandeskapet. Den här punkten är uppdelad i en hög strecksatser som jag har numrerat, och då är nr 1 och 2 Olofssonfrågor, i alla fall enligt mina noteringar, det vill säga Att finansiera innovation – från idéer till marknad och Det sjätte europeiska forumet för turism. Även här är underlag utsänt, och det är bara information. Ingen vill säga något om det heller.

Vi går vidare till strecksatserna 5 och 6 under samma punkt om konferensen Användning av IKT för de små och medelstora företagens konkurrenskraft respektive högnivåkonferensen om det vi pratade om alldeles nyss. Ingen vill säga något om dessa punkter heller.

Då tackar vi för informationen i dessa frågor.

Vi går vidare till punkt 16 f, Sakernas Internet. Även där är underlag utsänt. Det förväntas information.

Anf.  332  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är också en information. Den har ni fått, eller hur? Jag har inget mer att säga om det.

Anf.  333  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen i den punkten.

Punkten om tjänster i allmänhetens intresse hade jag skrivit Björling på först, men hon sade Olofsson. Stämmer det?

Anf.  334  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Ja, men jag har inget att tillägga.

Anf.  335  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen även vad gäller den punkten och går vidare till rådets förordning om bildandet av gemensamma företag för bränsleceller och vätgas. Även det är en information med utsänt underlag. Ingen har något att tillägga där heller.

Då tackar vi för informationen i dessa övriga frågor.

Då undrar jag bara om det är något ytterligare som näringsministern vill dela med oss, någon A-punkt hon vill kommentera eller något vi har glömt i största allmänhet.

Anf.  336  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag tackar bara för synpunkterna och den diskussion som var här, och så önskar jag er en trevlig helg!

Anf.  337  ORDFÖRANDEN:

Då önskar vi er detsamma och tackar för i dag!

9 §  Konkurrenskraft (forskning)

Statsrådet Lars Leijonborg

Återrapport från ministermöte den 25 juni 2007

Återrapport från informellt ministermöte den 19–21 juli 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 22 och 23 november 2007

Anf.  338  ORDFÖRANDEN:

Efter denna välbehövliga bensträckare hoppas jag ledamöterna samlar sig igen och under viss tystnad återkommer till sammanträdesbordet för att återuppta diskussionen om konkurrenskraftsfrågorna. Vi är nu på punkt 9 på den gula agendan, nämligen punkten om konkurrenskraft och forskning.

Där ska vi börja med återrapporterna från ministermötet den 25 juni. Det var inte informellt. Det står fel i handlingarna. Däremot var det ett informellt möte den 19–21 juli.

De här rapporterna är ju utsända, som ni vet, men om statsrådet vill nämna dem är han välkommen att göra det liksom om någon ledamot vill ställa frågor. Ni vet vad det handlar om. Statsrådet, varsågod.

Anf.  339  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Fru ordförande! Jag kan göra det här väldigt kort. Jag ska säga att jag var i Bryssel i går på utbildningsministerråd, som ni talade om förra fredagen. Jag ska dock inte åka på det här, KKR. En fråga som var uppe i går kommer att klubbas på KKR nästa vecka och kommer lite senare.

Det som dominerar Konkurrenskraftsrådets forskningsintresse nu, som ni vet, är grönboken om det som kallas för European Research Area. Den har funnits med som en stående punkt på alla KKR-möten sedan den presenterades i april.

Vi är i huvudsak positiva till innehållet i den. Vi har betonat att det behövs ordentligt med tid att förankra den i den nationella debatten. Vi har tyckt att det har saknats en del – industrins betydelse går man till exempel förbi nästan helt. Men i huvudsak stöder vi den.

Under jobbet med den har ändå de väldigt stora skillnader som finns mellan de europeiska länderna på forskningsområdet kommit fram. I Lissabonstrategin finns, som ni vet, 3-procentsmålet, alltså att man ska avsätta totalt 3 procent av sin bnp i både statliga och privata medel till forskning, och det är många länder som har en bra bit kvar där. Det har då kommissionen tagit till intäkt för att man behöver fördjupa samarbetet ytterligare och att tanken med ERA, European Research Area, är riktig. Det förväntas att kommissionen återkommer med ytterligare förslag under 2008, och det får vi återkomma till.

Anf.  340  ORDFÖRANDEN:

Vi börjar nu med att behandla återrapporterna.

Anf.  341  ORDFÖRANDEN:

Jag vet att det gjordes ett antal inlägg från Sveriges sida om ERA:s framtid. Jag undrar vilka reaktioner det blev på de inläggen vid mötet.

Anf.  342  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Vi har gjort inlägg på mötena. Jag har också skrivit ett brev till kommissionären Potočnik. Våra synpunkter togs emot väl, om jag ska uttrycka mig kort. Det råder rätt så stor enighet.

Vi vet alla att forskning inte är ett område där unionen har lagstiftningskompetens. Men det finns ett växande intresse för att unionen genom ekonomiskt engagemang ändå ska bidra till att stödja forskning och ha ett öppet informationsutbyte om forskningspolitik och sådant.

Alla tycker i grunden att det är bra. Även våra synpunkter hälsades positivt.

Anf.  343  ORDFÖRANDEN:

Är vi nöjda med återrapporterna? Jag finner så. Vi kan lägga dem till handlingarna.

Vi går in på information och samråd inför det kommande KKR-rådet. Vi tar fram den blå agendan igen. Där står inte Lars Leijonborg någonstans på den första sidan men väl längst ned på den andra under punkt 12, Vetenskapens och teknikens framtid i Europa.

Det ska antas slutsatser, utkast till vilka är utsänt i utskick 2. I det här fallet ska jag säga att utbildningsutskottet har antagit en grönbok om forskning som också antogs i kammaren alldeles nyss, jag tror att det var i går. Det är betänkande 2007/08:UbU3. Till samma utskott har dessutom näringsutskottet yttrat sig innan. Det ska man ha med sig när riksdagen nu slutbehandlar frågan inför rådet.

Anf.  344  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Jag har egentligen inte mycket att tillägga. Rent formellt kan man möjligen säga att jobbet i Coreper har varit så intensivt att det har blivit lite försenat. Det fullständigt korrekta beslutsunderlaget översändes till EU-nämnden först i förrgår tror jag.

Vad gäller de slutsatser man har förhandlat sig fram till är de acceptabla för Sverige. Nu minns jag inte exakt till hundra procent vad utbildningsutskottet föreslog kammaren i går. Men min bild är att de synpunkterna är hyggligt tillgodosedda i det som nu föreslås.

Anf.  345  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag är inte så säker på det. Man talar väldigt lite i grönboken om tillämpad forskning. Det tycker vi är väldigt viktigt. Jag hoppas att utbildningsministern uppdaterar sig på yttrandet och tar med sig de synpunkterna.

Anf.  346  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

I den första delen kan jag definitivt svara ja. Det är bra att utbildningsutskottet har behandlat frågan så seriöst och att näringsutskottet har varit inkopplat.

Själva sakfrågan i det du tar upp är den eviga avvägningen mellan grundforskning och senare stadier i forskningsprocessen. Det är en oerhört intressant fråga. Den är svår därför att man aldrig riktigt vet vad som är rätt att lägga tonvikten vid. Alla diskussioner brukar sluta med att vi naturligtvis ska satsa på både–och.

Min bild är att grönboken i och för sig gör det. Jag ska läsa på ett varv ytterligare i riksdagens beslut. Om det finns något att tillägga där kan det framföras muntligt. Jag är inte säker på att det förändrar själva besluten.

Jag vill göra en reflexion. Europeiska rådet med utbildningsministrarna var i går. På lunchen hade det portugisiska ordförandeskapet velat ta upp en diskussion om att det utbildningsministrarna kommer fram till inte tillräckligt snabbt leder till resultat. Vi måste få nya instrument och sådant.

Jag känner att själva debatten betyder otroligt mycket. Det är en punkt som också återkommer senare. Det handlar om modernisering av universitet. När jag följer den europeiska debatten känner jag att även om unionen inte har någon lagstiftningsrätt när det gäller universiteten får det ändå ett väldigt snabbt genomslag.

Allt detta säger jag därför att min erfarenhet är att även muntliga inlägg i processen kan ha en viss betydelse. Om man på något sätt har nedvärderat betydelsen av tillämpad forskning ska vi påpeka det.

Anf.  347  ORDFÖRANDEN:

Jag vill själva haka på en fråga. I kammarens beslut och för övrigt i det eniga betänkandet vill utskottet framhålla vikten av samverkan mellan forskning och näringsliv. Det, är vi rätt överens om allihop, är viktigt. Är det någonting statsrådet kan säga mer om?

Anf.  348  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Jag tror nästan att jag nämnde det. Det har varit Sveriges och regeringens huvudkritik mot grönboken att den aspekten inte har lyfts fram tillräckligt.

Jag vet inte om du kan komplettera med något. Min bild är att det ändå har blivit något bättre under processens gång. Jag håller med om att det är en oerhört viktig aspekt. Det hör dessutom intimt ihop med vice ordförandens fråga.

Samarbetet handlar ofta om forskningsprojekt av mer tillämpad karaktär eller utvecklingskaraktär.

Anf.  349  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Detta om punkt 12.

Vi vänder på det blå bladet och går till punkt 13, Vetenskaplig information med mera. Den frågan är ny här i nämnden. Utkast till slutsatser finns i den kommenterade dagordningen.

Anf.  350  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Det här är ett initiativ från kommissionen. Man vill att rådet ska ställa sig bakom en del slutsatser.

Bakgrunden är att vi har Internet. Det är en fantastisk möjlighet. Först kom möjligheten att skicka mejl. Alla här inne har upplevt det här, men man kommer ändå inte riktigt ihåg de olika stegen. Sedan kom detta med att kunna surfa på olika webbsidor. Det sägs att det rätt mycket var i Europa som den tekniken utvecklades.

Det kommissionen tar fasta på är att world wide web och att söka på hemsidor är en fantastisk möjlighet. Det finns trots allt vissa tekniska och andra hinder för det ibland.

Vi har all anledning att försöka minska de hindren så mycket som möjligt. Det är i stark sammanfattning kärnan i dokumentet. Sverige tycker att det så långt är bra.

Anf.  351  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag är inte på något sätt expert på detta område. Jag har fått lite signaler från dem som sysslar med forskning och har mycket kontakt med forskare. Jag har sedan konsulterat professor Hamilton, nära partikamrat med ministern, och blivit något lugnad.

Den problematik som jag har fått mig förelagd är att det finns en oro inom den vetenskapliga världen och forskarvärlden för att det kan komma att ställas ganska långtgående krav på publicering av forskningsresultat på ett sätt som kanske griper in i det sätt man nu publicerar sig i den karriärstege man är i inför disputation och som postdoktorsverksam.

Det skulle kunna finnas en risk att man inte kan ha full förfoganderätt över sina forskningsresultat så att man kan publicera i den takt som är lämplig med hänsyn taget till den karriär man är inne i. Har ni hört några sådana farhågor eller diskussioner?

Anf.  352  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag fyller på lite grann där. Det är inte bara det att någon annan kan stjäla det arbete jag har gjort utan det är också förfalskningar. Det är ibland svårt att kunna urskilja vad som är rätt och fel.

Det kan också finnas rapporter som läggs ut som inte stämmer överens med verkligheten. Det är enligt dem som kan det tydligen ganska enkelt att förfalska sådana saker. Jag undrar om ni kommer att diskutera säkerheten kring rapporterna.

Det är bra att man har tillgång till och sprider material och så vidare. Samtidigt som man sprider och är inne på vissa webbsidor stjäls också ens e-postadress.

Man blir helt belamrad med sådant som man egentligen inte vill ha, så kallade spam. Det hoppas jag att ni ändå kommer att diskutera också i det här sammanhanget. Det är någonting man alltid måste lyfta upp. Annars kommer den tillgång som Internet har varit att bli en black om foten.

Anf.  353  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Tack för intressanta inlägg. Det är första steget på ett slags process. Min spontana reaktion är att alldeles oavsett Europeiska unionen har den tekniska utvecklingen dramatiskt ökat möjligheterna att ta del av information.

Man frågar sig lite vad EU har med det att göra. Det är ungefär som Al Gore som tror att han har uppfunnit Internet. Vad kan EU göra åt detta som inte den tekniska utvecklingen också kan lösa?

Mycket riktigt uppkommer en del frågeställningar. Det som Sven Gunnar Persson tar upp är viktigt. Publiceringar och citeringar blir allt viktigare i den vetenskapliga världen.

Inte nog med att ens möjligheter att få tjänster och befordran avgörs av vad man har publicerat utan det gäller också ens möjligheter att få anslag.

Det kom häromdagen information från utredaren Dan Brändström. Kvalitetskriterierna verkar bygga väldigt mycket på hur mycket man lyckas bli citerad.

Man jobbar med en artikel i exempelvis The Lancet om en medicinsk upptäckt men för att ens kolleger runtom i världen som jobbar på i huvudsak samma område ska kunna följa vad man gör lägger man ut en del underlagsmaterial och sådant.

Om man då får beskedet från The Lancet: Vi kan inte ta emot artikeln, för vi har fått en liknande från dina kolleger i Australien, är det klart att man blir väldigt besviken. Det är inte riktigt meningen med det här.

Samtidigt tror vi mycket på öppenhet. Det vi talar om här, till skillnad från det som togs upp för några minuter sedan, är forskning som skattebetalarna betalar. Vi menar att den i princip ska bedrivas i rätt öppna former.

Jag har inget detaljerat svar på detta. En reflexion är att man naturligtvis får se till att det man lägger ut som alla har tillgång till ska vara sådant som man är redo att stå för och tycker är okej att det verkligen sprids.

Det problemet är generellt på Internet. Det är otroligt lätt att få tag på information. Men tänk om det som står på Wikipedia eller var man nu går in på är fel? Risken är då väldigt stor att felaktiga uppgifter får samma snabba spridning som riktiga uppgifter.

Det är ett memento. Det räcker inte att ha hämtat något från nätet. Man måste också ha en egen förståelse och kontrollmekanismer som gör att man kan säkra att det verkligen är korrekt information.

För att återknyta till det jag sade i början vill jag säga att detta är ett lite nytt område för unionen. Kommissionen ser det som att slutsatserna är början på en process.

Jag är övertygad om att just den här typen av synpunkter som man fått fram här definitivt kommer att stå i centrum för diskussionen.

Anf.  354  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 14, Modernisering av universiteten med mera. Där ska det inte antas slutsatser men väl en resolution. Ett utkast till en sådan är utsänd i utskick 1 med den kommenterade dagordningen.

Den här frågan diskuterades även på utbildningsrådet och har även varit i nämnden förut, senast den 9 november inför det nyssnämnda rådet. Då fanns det stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar.

Anf.  355  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Det här är den punkt som jag skulle kunna tala längst om, eftersom jag ägnade nästan hela gårdagen åt den. Av mer formella skäl ska den klubbas på konkurrenskraftsrådet. Men sakbehandlingen gjordes av utbildningsministrarna i går.

Det kanske inte riktigt är värt tiden att ta upp så mycket. Man kan säga som jag antydde nyss. Trots att EU inte har någon lagstiftningsrätt på detta område är det mycket tydliga trender.

Även om jag gillar trenderna som är just nu känner jag mig nästan lite orolig för att det går mode i vissa trender och att vi om tio år kommer att tycka att vi gjorde fel.

Just nu talar alla om mer konkurrens mellan lärosäten och forskningsgrupper, mer utvärdering och mer autonomi för lärosätena. Man kan säga att slutsatserna är just i den linjen.

Entusiasmen var mycket stor. Praktiskt taget alla utbildningsministrar gjorde inlägg. Det är ett mycket starkt stöd för inriktningen.

I mitt inlägg påpekade jag att den nuvarande regeringen med riksdagens bifall har gjort en reform av styrelserna. Det är ett inslag som ligger helt i linje med detta liksom Dan Brändströms utredning.

Vi är på gång med att tillsätta en utredning där vi ska titta mycket på vad man gör i Finland, Danmark, Tyskland och på flera andra håll i Europa. Överallt försöker man hitta former där de centrala statsmakternas möjligheter att styra och ställa med universitet och högskolor minskar. Man försöker öka den akademiska friheten.

Jag tycker att det är bra. Sverige kommer inte att ha någon svårighet att återrapportera till unionen att vi har förverkligat intentionerna i resolutionen.

Anf.  356  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Finns det inte anledning att fundera lite grann på autonomin för universiteten med tanke på att det är skattebetalarna som står för fiolerna i Sverige?

Anf.  357  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Det är en intressant fråga. Det finns naturligtvis ett legitimt intresse för dem som står för de så kallade fiolerna att få reda på och i någon mån kunna påverka vad som händer i verksamheten.

Det är knappt någon som förespråkar att man ska skicka över en check och sedan läsa i tidningen vad det blev av det. Vi ska ha en lagstiftning och regleringsbrev där uppdraget beskrivs och så vidare.

Den ideologiska tankegången är att universitet i vissa fall har funnits längre än vad länderna har funnits. Universiteten har en roll i samhällslivet som sträcker sig utöver att vara en utbildnings- och forskningsfabrik.

Universiteten ska vara en motkraft och stå för sanningssökande i tider där modetrender tenderar att ta överhanden. Just universiteten ska inte vara följsamma drängar inför husbondens röst utan ha en motståndskraft.

Det är naturligtvis en avvägning. Men Europa verkar vara på väg i en mycket tydlig riktning mot att motståndskraften ska stärkas och självständigheten ska öka.

Anf.  358  ORDFÖRANDEN:

Jag vill påminna nämnden om att det vi talar om nu är resolutionen i frågan. Det är inte en inrikespolitisk övrig debatt.

Anf.  359  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Med tanke på vad utbildningsministern sade vill jag påpeka som medskick att det inte är säkert att man är klok bara för att man är gammal.

Anf.  360  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag som hör till de äldre i det här gänget får ändå drista mig till att ställa en fråga. Det var många ord från ministern. Jag förstår att ministern är engagerad i detta.

Eftersom det nu inte är ministern som ska åka dit, och samrådet handlar om vad vi ska säga när vi kommer på mötet, undrar jag: Vad kommer den som åker att säga?

Anf.  361  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Det framgick nog av ordförandens inledning att han – jag tror att det är statssekreterare Honeth – inte kommer att få säga något. Uppläggningen är tydligen att debatten i går, vilket motsvarade den debatt som fördes i EU-nämnden i fredags, redan är förd. Nästa vecka är man ett så kallat transportkompani.

Anf.  362  ORDFÖRANDEN:

Det vi har att ta ställning till är ståndpunkten inför antagandet av resolutionen. Vi börjar närma oss läget att vi kan göra det. Jag finner att det är så. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för ståndpunkten i detta ärende.

Det var den sista beslutspunkten under Leijonborg av dessa punkter. Sedan blir det rent tekniskt så att vi inte har hanterat A-punktslistan inför det här rådet med någon annan minister.

Behöver vi göra så mycket åt det över huvud taget, kanslichefen? Närmaste rådet är Gaerc, och vi har behandlat A-punktslistan inför det. Är det någon A-punkt som statsrådet vill säga något om är han naturligtvis välkommen att göra det.

Anf.  363  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Jag hade gärna förlängt den här trevliga sittningen. Är det två ministerråd nästa vecka?

Anf.  364  ORDFÖRANDEN:

Jag har tappat räkningen. Du är i varje fall det sjunde statsrådet.

Anf.  365  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Jag tror inte att det är något A-punktsärende som behöver nämnas utöver vad som har nämnts tidigare.

Anf.  366  ORDFÖRANDEN:

Är det något annat som statsrådet vill dela med oss innan han åker eller talar med statssekreteraren?

Anf.  367  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp):

Det skulle i få fall vara att tacka och uttrycka en förhoppning om en trevlig helg.

Anf.  368  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi detsamma och önskar lycka till på rådet. Vi kan därmed göra oss av med konkurrenskraftsrådsagendan.

10 §  Ekofin-Budget

Statssekreterare Hans Lindblad

Återrapport från ministerrådsmöte

den 13 juli 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte

den 23 november 2007

Anf.  369  ORDFÖRANDEN:

Vi ska behandla dagens tredje ministerråd, nämligen Ekofin-Budget. Om kanslipersonalen har viskat rätt i mina öron är statssekreterare Lindblad redan någonstans i närheten av lokalen. Han är i varje fall varmt välkommen in. Jag säger välkommen till statssekreterare Hans Lindblad med medarbetare för att behandla ministerrådet Ekofin-Budget.

I största allmänhet ska jag säga till nämnden att vi har punkt 10 på den gula agendan. Vi ska börja med återrapporten från juli som det redan mycket förtjänstfullt delats bilder till på bordet. Därefter ska vi samråda om det kommande rådet.

Såvitt jag vet har det inte varit någon särskild information om detta i finansutskottet, utan det tar vi här. Frågan är inte alldeles ny eller obekant. Vi börjar med återrapporten från rådsmötet den 13 juli. Det har vi fått en återrapport från. Jag antar att det är ett stöd till den presentation som statssekreteraren ska göra nu. Välkommen och varsågod.

Anf.  370  Statssekreterare HANS LINDBLAD:

Tack. Jag undrar som jag får göra återrapporteringen och resten i ett svep.

Anf.  371  ORDFÖRANDEN:

Stanna upp efter återrapporten så att vi ser om det är några frågor på den.

Anf.  372  Statssekreterare HANS LINDBLAD:

Jag vill först och främst säga att det är trevligt att vara här igen. Jag tänkte först tala om återrapporteringen och stanna upp där. Sedan fortsätter jag med den andra läsningen och Europaparlamentets första läsning.

Ekofin fattade ett beslut den 13 juli om första läsningen. Kompromissen i rådet blev då att man tog ned kommissionens förslag till betalningsåtagande med ungefär 0,7 miljarder euro och åtaganden med ungefär 2 miljarder euro.

Man skapade en marginal på 250 miljoner euro för att finansiera Galileo inom de befintliga ramarna. Man gjorde också neddragningar för att möjliggöra insatser i Kosovo och Palestina. Sedan skapade man lite marginaler för oförutsedda händelser.

Det gick ganska snabbt i somras att konstatera att vi inte skulle kunna komma överens med parlamentet. Det vi däremot kom överens om med parlamentet var sex så kallade deklarationer som berörde betalningsnivåer, strukturfondsprogram, rekrytering från nya medlemsstater, genomförandemyndigheter, öronmärkta inkomster och decentraliserade myndigheter.

Det är vad jag tänkte säga om det.

Anf.  373  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporten till handlingarna.

Vi går in på information och samråd inför det kommande rådsmötet. Vi har den blå agendan som berör allt detta i klump. Underlag till detta är utsänt. Här finns inte kanslikommentarer men väl kommenterad dagordning från Regeringskansliet.

Det finns två varianter där det skiljer sig på punkt 4, Förslag till ändringsbudget nr 7. Varför det är på det viset kommer statssekreteraren säkert att berätta mer om alldeles strax. Varsågod.

Anf.  374  Statssekreterare HANS LINDBLAD:

Jag rekommenderar den OH-bilden som är ett resultat av budgetprocessen fram till och med nu.

Bilden visar resultatet av de förhandlingar som hittills har gjorts. Jag tänkte mer eller mindre hoppa direkt till parlamentets första läsning.

Denna första läsning genomfördes den 25 oktober. Parlamentet föreslog då att man skulle göra en kraftig ökning av betalningsnivåerna med hela 5 miljarder euro jämfört med rådets första läsning.

Parlamentet vill också finansiera Galileo och EIT genom att revidera den långsiktiga budgetramen. Parlamentet föreslår en ökning under rubrik 4, EU som global partner, samtidigt som man minskar GUSP:en med 20 procent.

Flexibilitetsinstrumentet vill man utnyttja för att återfinansiera GUSP:en eller återställa den till 200 miljoner euro samt för att finansiera insatser i Kosovo och Palestina.

Betalningsnivåerna skulle uppgå till 0,99 procent av medlemsländernas bni. Parlamentets budgetförslag skulle i runda tal innebära att den svenska EU-avgiften skulle öka med 800 miljoner kronor jämfört med det som finns i budgetprognosen.

Parlamentet fortsätter såsom vi ser det med den linje man har haft under de senaste åren. Det innebär en väldigt expansionistisk inriktning. Man fortsätter att använda GUSP:en som ett maktmedel och instrument för att få rådet att gå med på eftergifter i förhandlingarna.

Om vi ser till rådets andra läsning, som vi nu ska gå in för, befinner vi oss i ett läge där medlemsstaterna i budgetkommittén och Coreper har nått en kompromiss som i huvudsak innebär att man går tillbaka till den första läsningen förutom jordbruksutgifterna, Frontex och GUSP:en.

Åtagandeanslagen skulle öka i den andra läsningen med 0,9 procent och betalningarna med ungefär 2,7 procent jämfört med år 2007. Den utestående frågan är finansiering av Galileo. Betalningsanslaget skulle motsvara 0,94 procent av medlemsländernas bni.

Kompromissförslaget som ligger på bordet skulle innebära en minskning av den svenska EU-avgiften med ungefär 700 miljoner kronor jämfört med BP 08.

På nästa bild finner ni kompromissförslaget lite mer detaljerat. Vad gäller rubrik 1 a drar man ned både betalningarna och åtagandena. Åtagandena minskar framför allt för att skapa marginalen för Galileo. Neddragningar görs genom att man generellt drar ned på samtliga program inom rubriken.

I rådskompromissen ingår också en deklaration som innebär att hanteringen av Galileo i årsbudgetförhandlingarna inte ska föregripa förhandlingar om den långsiktiga finansieringslösningen.

På 1 b drar man ned betalningar främst för social- och regionalfonden. Det här är gamla program som avslutas, där betalningarna har blivit mindre än väntat.

På rubrik 2 drar man ned både åtaganden och betalningar. Neddragningarna är en kompromiss baserad på att man har identifierat neddragningar i den första läsningen och kommissionens ändringsskrivelse nr 2 som minskar jordbruksutgifterna med ungefär 1,3 miljarder euro.

För rubrik 3 innebär kompromissen en återgång till första läsningen med undantag för Frontex där man accepterar parlamentets förslag om utökade resurser på 30 miljoner euro.

När det gäller rubrik 4 accepterar rådet en återgång till den första läsningen med undantag för budgeten i ändringsskrivelse nr 1 som rådet accepterar. Ändringsskrivelse 1 innebär att Kosovo och Palestina får ökade åtagandeanslag och betalningsanslag. Rådet har hanterat den här frågan inom ram i sin första läsning.

Vad gäller rubrik 5 minskar man administrationen, och det gör man genom att man minskar på ökningstakten på samtliga institutioner.

Kompromissen innehåller också deklarationer som ligger i linje med arbetet att effektivisera administrationen inom EU. På de punkterna är vi överens med parlamentet.

Jag skulle gärna vilja berätta för er att vi har initierat ett arbete tillsammans med några likasinnade länder om möjligheterna att göra en utvärdering av kommissionen eller delar av kommissionens administration och att göra det med hjälp av externa krafter. Det är ett arbete som ligger lite i sin linda men som har mötts positivt av flera länder.

Vad gäller dagordningspunkten 4, ändringsbudget 7, innehåller den på inkomstsidan revideringar av bruttonationalinkomsten och momsbaser, vilket för svensk del innebär en nettoökning av avgiften för 2007 på grund av historiska upprevideringar men däremot en nettominskning av avgiften för 2008.

På utgiftssidan innehåller den ändringsbudgeten också revideringar som gör att betalningarna minskar för 2008.

Sammantaget betyder den här ändringsbudgeten en avgiftsökning på ungefär ¼ miljard kronor för 2007 men en minskning med 1 ½ miljard för 2008.

Punkt 5 gäller en ändringsskrivelse nr 2 för budgetåret 2008. Det är kommissionen som reviderar ned prognosen för jordbruksutgifter med sammanlagt 1,3 miljarder euro.

Nu ska rådet fatta beslut om den här andra läsningen, och sedan sker en förlikning med Europaparlamentet. Dagordningen måste ses som en helhet. Det kommer att kunna bli förhandlingar om olika delar. Förhandlingarna med parlamentet sker parallellt med själva rådsmötet.

En fråga som inte är på dagordningen men som sannolikt kommer upp är finansiering av Galileo och EIT. Vi tycker inte att kommissionens förslag är tillfredsställande i och med att det bygger på en revidering av den långsiktiga budgetramen. Samtidigt ligger hanteringen av den här finansieringen i ordförandeskapets händer. Så är det bara.

Det kan inte uteslutas att de kommer att vilja driva en uppgörelse för att få till stånd en principiell överenskommelse om den långsiktiga finansieringen redan nu den 23 november. Då gäller det att verka för att vi ska ha den blockerande minoriteten. Men vi kan faktiskt också hamna i en situation där vi inte har en blockerande minoritet längre. Då måste vår uppgift vara att skademinimera så mycket som möjligt och se till att det slutgiltiga utfallet får så små återverkningar som möjligt på den svenska EU-avgiften och i förlängningen på skattebetalarna.

På den sista OH:n med förslag till svenska ståndpunkter vill vi fortsätta att driva den budgetrestriktiva linje som har haft en bred uppslutning i riksdagen. Vi vill begränsa ökningarna av betalningsanslagen. Vi vill respektera de fleråriga budgetramarna, och vi vill se till att det finns tillräckliga marginaler. Man ska inte utnyttja flexibilitetsinstrumentet.

Sammantaget anser vi att den kompromiss som nu föreligger är rimlig. Nu den 23 kommer det att handla om att försvara kompromissen. I och med att vi ligger ganska så långt från parlamentet kommer vi sannolikt att behöva röra lite på oss. Det måste det finnas en beredskap för.

Anf.  375  ORDFÖRANDEN:

Jag kommer att förfara så att jag prövar hela klabbet i en sådan här uppläggning-inför-förhandlingarna-fråga. Det är det vi kommer att göra tekniskt. Precis som statssekreteraren säger flyter de här blå agendapunkterna ihop.

Anf.  376  BJÖRN HAMILTON (m):

Som gammalt kommunalråd blir jag lite skrämd när jag ser att man ska ha tillräckliga marginaler för oförutsedda utgifter. Finns det inte tillräckligt med pengar? Det blir ju alltid pengar över inom unionen. Man har svårt att göra av med budgeterade medel. Måste man budgetera in saker för oförutsedda utgifter på det här sättet?

Anf.  377  Statssekreterare HANS LINDBLAD:

Jag tycker att det är bra med marginaler. Jag vet inte exakt vilka oförutsedda händelser det kan röra. Det är samtidigt inte så svårt. Det är bara att gå till oss själva och se att det händer saker och ting som gör att det kan bli ansträngt i olika utgiftsområden. Det bör kunna ske där också. Är det någon som vet exakt?

Anf.  378  Kanslirådet LOTTA KARLE:

Det är väl framför allt på rubrik 4, externa relationer, som det finns ett behov av att ha en tillräckligt stor marginal. Kosovo är ett väldigt bra exempel på det där rådet i sin första läsning drog ned på andra instrument i rubrik 4 för att skapa en marginal för att kunna hantera Kosovo. Då kan vi tillägga att kommissionen ännu inte har presenterat ett slutligt finansiellt förslag för vad Kosovoinsatsen kommer att kosta. Så vi vet ännu inte det.

Det är absolut bra att ha en marginal utifrån ett budgetrestriktivt perspektiv, för nästa steg blir när det är en stor internationell kris som Irak eller tsunamin eller den typen av händelser. Alla går inte att förutse, men man vill ändå hantera dem. Det är det som marginalen är tänkt att kunna hantera.

Anf.  379  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Tack till statssekreterare Hans Lindblad för inledningen! Vi delar regeringens uppfattning när det gäller förslaget och är nöjda med att regeringen fortsätter på den här restriktiva linjen. Där har vi ingen delad mening.

Men jag har några frågor. Om Galileo sägs det att det ska stå utanför, men statssekreteraren befarade att det kunde bli någon form av kompromiss. Man kunde då önska att finansministrarna hade något inflytande även på budgetkommittén. När jag läste protokollet från Ekofin tyckte jag ändå att flertalet var negativa och inte ville ha det utanför och revidera ramen. Jag undrar varför risken finns att vi skulle hamna i minoritet. Jag tycker att det borde ha funnits möjlighet att klara Galileo inom ramarna. Det är min ena undran.

För att vi ska ha det sagt – vi har sagt det tidigare i dag också – så har vi avvikande mening när det gäller EIT.

Det är möjligt att jag missförstod. Jag tyckte att statssekreteraren sade att i Europaparlamentets första läsning skulle vår avgift ha blivit 800 miljoner – var det Euro eller kronor? – mer, men nu med rådets andra läsning ska vi plötsligt få sänkt med 700 miljoner. Det är alltså så pass mycket, från att det skulle ha ökat med 800 miljoner till minus 700 miljoner? Så att jag inte missuppfattar det.

Anf.  380  Statssekreterare HANS LINDBLAD:

Jag pratade med finansministern om Galileo. Han var mer optimistisk om att kunna hålla en blockerande minoritet än vad jag har fått signaler om de allra senaste dagarna. Det beror inte på att vår finansminister har sviktat i frågan. Jag vill peka på en uppenbar risk som finns så att vi inte ska vara helt överraskade om vi blir överkörda där.

Ja, det är så stora slag. Parlamentet ville öka på med 5 miljarder kronor, och rådet ville minska. Parlamentets förslag är 0,99 procent av bni, medan andraläsningsförslaget är 0,94. Så det blir de stora kasten.

Anf.  381  ORDFÖRANDEN:

Då vill jag haka på en fråga själv om Galileo. Tidigare i dag samrådde vi med statsrådet Malmström om agendan inför toppmötet i Luciaveckan då det förväntas att något slags möjlig slutuppgörelse om Galileo hamnar på stats- och regeringschefernas bord. Hur förhåller sig de här till varandra ifall ni skulle komma ganska långt fram i veckan som kommer?

Anf.  382  Statssekreterare HANS LINDBLAD:

Jag är inte perfekt för att svara på formalia. Men jag tror att det kan bli så att om man forcerar fram ett beslut den 23 bekräftas det sedan på nästa Ekofin.

Anf.  383  ORDFÖRANDEN:

Men det ska räcka som ett så kallat integrerat beslut. Den här frågan håller vi på med från olika ingångar, både med trafikministern, finansministern och statsministern. Ibland är det industripolitik också men framför allt trafik och finans. Man brukar hänvisa till att det ska fattas ett integrerat beslut och att det därför blir en toppmötesfråga. Gärna för mig att det avgörs i finansministerkretsen om man vill se det ur budgetrestriktiv synvinkel. Jag bara undrar hur det här förhåller sig till frågan om integrerat beslut och hur det ska tolkas i alla fall just nu.

Anf.  384  Statssekreterare HANS LINDBLAD:

Jag tror att jag får lämna över till Peter Sandwall som får svara på den frågan.

Anf.  385  Departementsrådet PETER SANDWALL:

Det finns flera olika scenarier här, kan man säga. Det kommer nog att vara ordförandeskapet som kommer att avgöra hur det hanteras på de olika rådskonstellationerna och sedan på toppmötet också.

Ett snabbspår skulle vara att det blir en politisk överenskommelse om den långsiktiga finansieringen av Galileo och EIT redan nu den 23. Sedan kommer det att antas i formell mening på Ekofin sannolikt i december.

Det är en ordning som vi motsätter oss. Vi vill fortsätta med den blockerande minoriteten för att få ett bättre finansieringsförslag från kommissionen än det som nu finns. Lyckas det upplägget kommer det inte att bli någon politisk överenskommelse den 23. Det kommer att bli en diskussion på Ekofin i december, där man kanske når en lösning. Sedan kommer det förmodligen att bockas av på toppmötet i december i så fall.

Det skulle vara min gissning, men det är ett antal oklara variabler helt enkelt. Spelplanen varierar vecka för vecka, tycker jag.

Anf.  386  ORDFÖRANDEN:

Det är nämnden ytterligt medveten om, särskilt det sistnämnda.

Anf.  387  SONIA KARLSSON (s):

Jag skulle bara vilja haka på och fråga Hans Lindblad om vi inte då igen kan försöka prata med likasinnade länder. Du sade att det inte var vår finansminister som hade sviktat. Men de som har sviktat borde man ge sig på igen, eftersom de har sagt något annat tidigare.

Anf.  388  PEDER WACHTMEISTER (m):

Eftersom vi ändå var inne på gissningar måste jag också gissa. Jag är nästan övertygad om att de förhandlingar som kommer att pågå mellan parlament, kommission och rådet kommer att sluta med att Sverige blir överkört vad gäller Galileos finansiering. Det är min gissning.

Anf.  389  STAFFAN DANIELSSON (c):

Jag vill bara understryka det som ordföranden var inne på, att Galileo handlar om två dimensioner. Det ena är projektet i sig med ny teknologi och så vidare, där Sverige är rätt djupt inblandat på olika sätt genom vår industri och annat. Det handlar om hur vi förhåller oss till projektet i sig, vilket vi ju i grunden bejakar. Det andra är finansieringen som diskuteras här där vi vill hålla det på ett ansvarsfullt sätt och har varit emot överskridandet. Det är de två bitarna. Och det ligger väl något i vad Peder Wachtmeister säger.

Anf.  390  Statssekreterare HANS LINDBLAD:

Till Sonia Karlsson vill jag säga att vi absolut ska försöka med detta. Jag vill bara signalera att det finns en risk att vi inte lyckas.

Era gissningar är lika goda som min.

Till Staffan Danielsson: Ja, så förhåller det sig. Jag har inget annat än att förhålla mig till att vi är för Galileo, men vi är emot finansieringsupplägget.

Anf.  391  ULLA ANDERSSON (v):

Jag ber om ursäkt för att jag var sen. Jag hade bett om meddelande ifall det skulle börja tidigare, men det var ingen som meddelade. Jag tyckte att jag var ute i god tid.

Anf.  392  ORDFÖRANDEN:

Det bad vi dem göra. Vi ber om ursäkt.

Anf.  393  ULLA ANDERSSON (v):

Jag satt på mitt rum och skrev och tyckte att jag var ute i god tid när jag gick hit en kvart tidigare. Så det var inte min mening.

Jag har en fråga som eventuellt har varit uppe. Vi lyssnade till Lars Heikensten och revisionsrapporten på lunchen. Där visade man på att man inte riktigt vet hur strukturfondernas pengar, 35 miljarder, är använda. Han påstod också att man inte använder de här pengarna i den omfattning som man budgeterar. Då funderar jag på om det märks nu inför budgetomgången 2008 att man drar ned på anslagen till strukturbidragen. Eller jobbar man för det i nästa stora budgetöversyn, den långa, i stället för i den här där det är alldeles för sent just nu?

Det var den ena delen. Jag tycker att den svenska ingången är bra utifrån de ståndpunkter som finns i underlaget. Jag undrar om det här är sista gången som EU-nämnden hanterar budgeten för 2008, eftersom det finns delar i budgetinnehållet med ökningar på militära medel och även utgifter i övrigt, till Frontex och så vidare. Jag undrar om det är nu jag ska anmäla avvikande mening eller om det kommer tillbaka.

Anf.  394  ORDFÖRANDEN:

Vad gäller formfrågan tittar jag på kanslichefen. Det beror väl lite på hur det går i förhandlingarna med Europaparlamentet om det är sista gången här. Det är sista samrådet inför det förhoppningsvis sista Ekofin inför det här. Så nog kan vi notera en avvikande mening från v. Det kanske är lika bra.

Anf.  395  SONIA KARLSSON (s):

Jag hade velat ge en kommentar åt mannen som har försvunnit där borta från stolen. Det är fortfarande så att Galileo blev ett problem bland annat för att medfinansieringen försvann. Det är inte så att intresset skulle vara mindre. Frågan var hur mycket vi ville vara med och betala för Galileo. Det är därför som de flesta av finansministrarna har velat hålla det här nere.

Jag tycker att det är bra att statssekreteraren vill förvarna oss lite för de problem som ska komma upp. Men jag förutsätter att ni kämpar för att våra synpunkter ska fortsätta att hålla sig inom de ramar som vi anser är de riktiga.

Anf.  396  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag vill fråga om den för många glädjande minskningen av jordbruksbudgeten – därmed inte sagt att jag slår klackarna i taket för den. Jag tänkte fråga vad den grundar sig på. Är det ändrade regler eller anslagsnivåer, eller är det att pengarna inte behöver användas till följd av höga råvarupriser och sådana saker, att interventioner och sådant inte används? Det är pengar som blir över alltså?

Anf.  397  PER BOLUND (mp):

Jag passar på att anmäla avvikande mening på samma punkt som Vänsterpartiet.

Anf.  398  Statssekreterare HANS LINDBLAD:

Vad det gäller strukturfondspengarna är det korrekt att de inte används fullt ut. Det är något som vi har sett förut. Det ligger 573 miljoner euro i nedjustering på ändringsbudget 7. Det är något som vi jobbar på att få bättre ordning och reda på.

Vad gäller jordbruket är det samma sak där. Pengarna har helt enkelt inte gått åt. Då har man den ordningen att det blir ändringsbudgetar, och då får man tillbaka dem.

Anf.  399  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Jag noterar avvikande mening från Vänsterpartiet och Miljöpartiet generellt och från Socialdemokraterna vad gäller punkten om EIT.

Därmed är vi klara med punkterna 3–6 på Ekofin.

Är det någon övrig fråga som statssekreteraren vill dela med oss? Är det någon övrig fråga som någon ledamot vill ställa till statssekreteraren? Jag finner inte så.

Då tackar vi statssekreteraren så mycket för i dag.

Innehållsförteckning

1 §  Konkurrenskraft (inre marknad och konsumentfrågor) 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 2

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  6  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 3

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  8  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 4

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  10  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 4

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  12  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 5

Anf.  13  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 5

Anf.  14  Kanslirådet CATRIN LIDBOM 5

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  16  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 5

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  18  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 5

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  20  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 6

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  22  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 6

Anf.  23  SUSANNE EBERSTEIN (s) 6

Anf.  24  ULF HOLM (mp) 6

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  26  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 7

Anf.  27  Departementssekreterare JOHANNA LISSINER PEITZ 7

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  29  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 7

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  31  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 8

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  33  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 8

Anf.  34  CARL B HAMILTON (fp) 8

Anf.  35  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 8

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  37  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 9

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  39  Statsrådet EWA BJÖRLING (m) 9

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 9

2 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser 10

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  42  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 10

Anf.  43  CARL B HAMILTON (fp) 11

Anf.  44  URBAN AHLIN (s) 11

Anf.  45  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 12

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  47  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 13

Anf.  48  STAFFAN DANIELSSON (c) 13

Anf.  49  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 13

Anf.  50  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 14

Anf.  51  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 14

Anf.  52  URBAN AHLIN (s) 14

Anf.  53  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 15

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  55  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 15

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  57  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 16

Anf.  58  ULF HOLM (mp) 16

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  60  Utrikesminister CARL BILDT (m) 17

Anf.  61  URBAN AHLIN (s) 17

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  63  Utrikesminister CARL BILDT (m) 17

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  65  Utrikesminister CARL BILDT (m) 18

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  67  Utrikesminister CARL BILDT (m) 18

Anf.  68  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  69  ULF HOLM (mp) 18

Anf.  70  Utrikesminister CARL BILDT (m) 18

Anf.  71  URBAN AHLIN (s) 19

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  73  URBAN AHLIN (s) 19

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  75  URBAN AHLIN (s) 19

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  77  Utrikesminister CARL BILDT (m) 19

Anf.  78  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 20

Anf.  79  Utrikesminister CARL BILDT (m) 20

Anf.  80  CARL B HAMILTON (fp) 20

Anf.  81  Utrikesminister CARL BILDT (m) 21

Anf.  82  URBAN AHLIN (s) 21

Anf.  83  Utrikesminister CARL BILDT (m) 21

Anf.  84  URBAN AHLIN (s) 21

Anf.  85  Utrikesminister CARL BILDT (m) 21

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  87  Utrikesminister CARL BILDT (m) 22

Anf.  88  URBAN AHLIN (s) 22

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  90  CARL B HAMILTON (fp) 23

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  92  Utrikesminister CARL BILDT (m) 24

Anf.  93  STAFFAN DANIELSSON (c) 24

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  95  BJÖRN HAMILTON (m) 25

Anf.  96  Utrikesminister CARL BILDT (m) 25

Anf.  97  URBAN AHLIN (s) 26

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  99  CARL B HAMILTON (fp) 27

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  101  HANS LINDE (v) 27

Anf.  102  Utrikesminister CARL BILDT (m) 27

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  104  Utrikesminister CARL BILDT (m) 28

Anf.  105  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  106  Utrikesminister CARL BILDT (m) 28

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  108  Utrikesminister CARL BILDT (m) 29

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  110  URBAN AHLIN (s) 29

Anf.  111  Utrikesminister CARL BILDT (m) 29

Anf.  112  URBAN AHLIN (s) 31

Anf.  113  Utrikesminister CARL BILDT (m) 31

Anf.  114  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  115  Utrikesminister CARL BILDT (m) 32

Anf.  116  ORDFÖRANDEN: 32

Anf.  117  Utrikesminister CARL BILDT 32

Anf.  118  URBAN AHLIN (s) 33

Anf.  119  Utrikesminister CARL BILDT (m) 33

Anf.  120  HANS LINDE (v) 34

Anf.  121  URBAN AHLIN (s) 34

Anf.  122  Utrikesminister CARL BILDT (m) 35

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  124  URBAN AHLIN (s) 35

Anf.  125  HANS LINDE (v) 36

Anf.  126  Utrikesminister CARL BILDT (m) 36

Anf.  127  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  128  Utrikesminister CARL BILDT (m) 37

Anf.  129  URBAN AHLIN (s) 37

Anf.  130  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  131  Utrikesminister CARL BILDT (m) 37

Anf.  132  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  133  Utrikesminister CARL BILDT (m) 38

Anf.  134  SUSANNE EBERSTEIN (s) 38

Anf.  135  Utrikesminister CARL BILDT (m) 38

Anf.  136  URBAN AHLIN (s) 39

Anf.  137  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  138  Utrikesminister CARL BILDT (m) 40

Anf.  139  ORDFÖRANDEN 40

3 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (utrikes och försvar) 41

Anf.  140  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  141  Utrikesminister CARL BILDT (m) 41

Anf.  142  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 41

Anf.  143  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  144  URBAN AHLIN (s) 42

Anf.  145  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  146  URBAN AHLIN (s) 43

Anf.  147  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  148  Utrikesminister CARL BILDT (m) 43

Anf.  149  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 44

Anf.  150  CARL B HAMILTON (fp) 44

Anf.  151  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  152  URBAN AHLIN (s) 45

Anf.  153  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  154  Utrikesminister CARL BILDT (m) 46

Anf.  155  HANS LINDE (v) 46

Anf.  156  STAFFAN DANIELSSON (c) 46

Anf.  157  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  158  URBAN AHLIN (s) 47

Anf.  159  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  160  Utrikesminister CARL BILDT (m) 47

Anf.  161  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 47

Anf.  162  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  163  Utrikesminister CARL BILDT (m) 48

Anf.  164  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 49

Anf.  165  ORDFÖRANDEN 49

Anf.  166  URBAN AHLIN (s) 49

Anf.  167  Utrikesminister CARL BILDT (m) 50

Anf.  168  HANS LINDE (v) 50

Anf.  169  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  170  Utrikesminister CARL BILDT (m) 50

Anf.  171  URBAN AHLIN (s) 51

Anf.  172  Utrikesminister CARL BILDT (m) 52

Anf.  173  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  174  Utrikesminister CARL BILDT (m) 52

Anf.  175  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  176  Utrikesminister CARL BILDT (m) 52

Anf.  177  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 53

Anf.  178  Utrikesminister CARL BILDT (m) 53

Anf.  179  MAGDALENA STREIJFFERT (s) 53

Anf.  180  Utrikesminister CARL BILDT (m) 54

Anf.  181  HANS LINDE (v) 54

Anf.  182  ORDFÖRANDEN 54

4 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (försvar) 55

Anf.  183  ORDFÖRANDEN 55

Anf.  184  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 55

Anf.  185  ORDFÖRANDEN 55

Anf.  186  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 55

Anf.  187  ORDFÖRANDEN 55

Anf.  188  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 55

Anf.  189  ORDFÖRANDEN 55

Anf.  190  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 56

Anf.  191  HANS LINDE (v) 56

Anf.  192  ULF HOLM (mp) 56

Anf.  193  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  194  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 56

Anf.  195  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  196  Departementsrådet CECILIA LOOSTRÖM 57

Anf.  197  ULF HOLM (mp) 57

Anf.  198  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 57

Anf.  199  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  200  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 57

Anf.  201  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  202  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 58

Anf.  203  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  204  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 58

Anf.  205  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  206  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 59

Anf.  207  ORDFÖRANDEN 59

Anf.  208  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 59

Anf.  209  ORDFÖRANDEN 59

Anf.  210  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 59

Anf.  211  ORDFÖRANDEN 59

Anf.  212  HANS LINDE (v) 59

Anf.  213  ORDFÖRANDEN 59

Anf.  214  ULF HOLM (mp) 59

Anf.  215  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  216  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 60

Anf.  217  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  218  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 60

Anf.  219  ORDFÖRANDEN 60

5 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (försvar och bistånd) 62

Anf.  220  ORDFÖRANDEN 62

Anf.  221  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 62

Anf.  222  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 62

Anf.  223  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 63

Anf.  224  HANS LINDE (v) 63

Anf.  225  ORDFÖRANDEN 63

Anf.  226  ULF HOLM (mp) 63

Anf.  227  ORDFÖRANDEN 63

Anf.  228  Försvarsminister STEN TOLGFORS (m) 63

Anf.  229  ORDFÖRANDEN 64

6 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (bistånd) 65

Anf.  230  ORDFÖRANDEN 65

Anf.  231  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 65

Anf.  232  ORDFÖRANDEN 65

Anf.  233  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 65

Anf.  234  ORDFÖRANDEN 65

Anf.  235  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 66

Anf.  236  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 66

Anf.  237  HANS LINDE (v) 67

Anf.  238  ULF HOLM (mp) 67

Anf.  239  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 67

Anf.  240  HANS LINDE (v) 68

Anf.  241  ORDFÖRANDEN 69

Anf.  242  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 69

Anf.  243  ORDFÖRANDEN 69

Anf.  244  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 69

Anf.  245  ORDFÖRANDEN 70

Anf.  246  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 70

Anf.  247  CARINA OHLSSON (s) 70

Anf.  248  ULF HOLM (mp) 70

Anf.  249  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 70

Anf.  250  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 71

Anf.  251  ORDFÖRANDEN 71

Anf.  252  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 71

Anf.  253  ORDFÖRANDEN 72

Anf.  254  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 72

Anf.  255  ORDFÖRANDEN 72

Anf.  256  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 73

Anf.  257  ORDFÖRANDEN 73

Anf.  258  ULF HOLM (mp) 73

Anf.  259  STAFFAN DANIELSSON (c) 73

Anf.  260  ORDFÖRANDEN 74

Anf.  261  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 74

Anf.  262  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 74

Anf.  263  CARL B HAMILTON (fp) 75

Anf.  264  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 75

Anf.  265  ORDFÖRANDEN 75

Anf.  266  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 76

Anf.  267  ORDFÖRANDEN 76

Anf.  268  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 76

Anf.  269  ORDFÖRANDEN 76

Anf.  270  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 76

Anf.  271  ORDFÖRANDEN 76

Anf.  272  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 76

Anf.  273  ORDFÖRANDEN 77

Anf.  274  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 77

Anf.  275  ORDFÖRANDEN 77

Anf.  276  Statsrådet GUNILLA CARLSSON (m) 77

Anf.  277  ORDFÖRANDEN 77

7 §  Europeiska revisionsrätten 78

8 §  Konkurrenskraft 78

Anf.  278  ORDFÖRANDEN 78

Anf.  279  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 78

Anf.  280  ORDFÖRANDEN 78

Anf.  281  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 78

Anf.  282  ORDFÖRANDEN 79

Anf.  283  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 79

Anf.  284  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 79

Anf.  285  ORDFÖRANDEN 80

Anf.  286  KENT PERSSON (v) 80

Anf.  287  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 80

Anf.  288  ORDFÖRANDEN 80

Anf.  289  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 80

Anf.  290  ORDFÖRANDEN 80

Anf.  291  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 80

Anf.  292  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 82

Anf.  293  ORDFÖRANDEN 83

Anf.  294  KENT PERSSON (v) 83

Anf.  295  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 83

Anf.  296  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 84

Anf.  297  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 84

Anf.  298  ORDFÖRANDEN 84

Anf.  299  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 84

Anf.  300  ORDFÖRANDEN 84

Anf.  301  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 84

Anf.  302  CARINA OHLSSON (s) 85

Anf.  303  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 85

Anf.  304  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 85

Anf.  305  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 85

Anf.  306  KARIN PILSÄTER (fp) 85

Anf.  307  ORDFÖRANDEN 85

Anf.  308  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 86

Anf.  309  SUSANNE EBERSTEIN (s) 86

Anf.  310  PER BOLUND (mp) 86

Anf.  311  ORDFÖRANDEN 86

Anf.  312  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 86

Anf.  313  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 87

Anf.  314  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 87

Anf.  315  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 87

Anf.  316  Ämnesrådet OLOF SANDBERG 87

Anf.  317  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 87

Anf.  318  ORDFÖRANDEN 87

Anf.  319  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 88

Anf.  320  ORDFÖRANDEN 88

Anf.  321  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 88

Anf.  322  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 88

Anf.  323  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 88

Anf.  324  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 88

Anf.  325  Ämnesrådet OLOF SANDBERG 89

Anf.  326  CARINA OHLSSON (s) 89

Anf.  327  HILLEVI LARSSON (s) 89

Anf.  328  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 90

Anf.  329  ORDFÖRANDEN 90

Anf.  330  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 90

Anf.  331  ORDFÖRANDEN 90

Anf.  332  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 90

Anf.  333  ORDFÖRANDEN 90

Anf.  334  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 91

Anf.  335  ORDFÖRANDEN 91

Anf.  336  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 91

Anf.  337  ORDFÖRANDEN 91

9 §  Konkurrenskraft (forskning) 92

Anf.  338  ORDFÖRANDEN 92

Anf.  339  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 92

Anf.  340  ORDFÖRANDEN 92

Anf.  341  ORDFÖRANDEN 92

Anf.  342  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 93

Anf.  343  ORDFÖRANDEN 93

Anf.  344  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 93

Anf.  345  SUSANNE EBERSTEIN (s) 93

Anf.  346  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 93

Anf.  347  ORDFÖRANDEN 94

Anf.  348  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 94

Anf.  349  ORDFÖRANDEN 94

Anf.  350  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 94

Anf.  351  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 95

Anf.  352  CHRISTINA AXELSSON (s) 95

Anf.  353  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 95

Anf.  354  ORDFÖRANDEN 96

Anf.  355  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 96

Anf.  356  SUSANNE EBERSTEIN (s) 97

Anf.  357  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 97

Anf.  358  ORDFÖRANDEN 97

Anf.  359  SUSANNE EBERSTEIN (s) 98

Anf.  360  CHRISTINA AXELSSON (s) 98

Anf.  361  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 98

Anf.  362  ORDFÖRANDEN 98

Anf.  363  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 98

Anf.  364  ORDFÖRANDEN 98

Anf.  365  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 98

Anf.  366  ORDFÖRANDEN 98

Anf.  367  Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp) 99

Anf.  368  ORDFÖRANDEN 99

10 §  Ekofin-Budget 100

Anf.  369  ORDFÖRANDEN 100

Anf.  370  Statssekreterare HANS LINDBLAD 100

Anf.  371  ORDFÖRANDEN 100

Anf.  372  Statssekreterare HANS LINDBLAD 100

Anf.  373  ORDFÖRANDEN 101

Anf.  374  Statssekreterare HANS LINDBLAD 101

Anf.  375  ORDFÖRANDEN 103

Anf.  376  BJÖRN HAMILTON (m) 103

Anf.  377  Statssekreterare HANS LINDBLAD 103

Anf.  378  Kanslirådet LOTTA KARLE 103

Anf.  379  SONIA KARLSSON (s) 104

Anf.  380  Statssekreterare HANS LINDBLAD 104

Anf.  381  ORDFÖRANDEN 104

Anf.  382  Statssekreterare HANS LINDBLAD 104

Anf.  383  ORDFÖRANDEN 104

Anf.  384  Statssekreterare HANS LINDBLAD 105

Anf.  385  Departementsrådet PETER SANDWALL 105

Anf.  386  ORDFÖRANDEN 105

Anf.  387  SONIA KARLSSON (s) 105

Anf.  388  PEDER WACHTMEISTER (m) 105

Anf.  389  STAFFAN DANIELSSON (c) 105

Anf.  390  Statssekreterare HANS LINDBLAD 106

Anf.  391  ULLA ANDERSSON (v) 106

Anf.  392  ORDFÖRANDEN 106

Anf.  393  ULLA ANDERSSON (v) 106

Anf.  394  ORDFÖRANDEN 106

Anf.  395  SONIA KARLSSON (s) 106

Anf.  396  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 107

Anf.  397  PER BOLUND (mp) 107

Anf.  398  Statssekreterare HANS LINDBLAD 107

Anf.  399  ORDFÖRANDEN 107