Fredagen den 16 juni 2006

EU-nämndens uppteckningar 2005/06:43

1 §  Jordbruk och fiske

Statssekreterare Ingrid Petersson

Återrapport från ministerrådsmöte den 22 maj 2006

Återrapport från informellt ministermöte den 28-30 maj 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 19 juni 2006

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Då ber vi statssekreteraren med medarbetare att komma in.

Välkomna! Vi börjar som vanligt med en återrapport. Varsågod!

Anf.  2  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Jag börjar med en återrapportering från jordbruks- och fiskerådet den 22 maj. Vi kan börja med att konstatera att omsättningen på jordbruksministrar är ganska hög. Vid mötet hälsades tre nya jordbruksministrar välkomna, och jag tror att det nu är mindre än en handfull jordbruksministrar som har varit längre än Ann-Christin Nykvist.

Därefter var det riktlinjedebatt om de nya reglerna för ekologisk produktion. Det är en bit kvar när det gäller den här förordningen. Det gäller bland annat märkningsfrågor, hur man ska se på importerade produkter och det gäller GMO-frågor. Detta får det finländska ordförandeskapet ärva.

Man antog rådsslutsatser om samexistens mellan GMO-produktion och konventionell produktion. På svenskt initiativ tog man upp situationen när det gäller olivolja. Man hade också uppe frågan om tidsfrist för gårdsstödshanteringen. En del länder, bland andra Storbritannien, har haft problem att bygga upp de administrativa systemen i tid.

En stor fråga för Sverige var partnerskapsavtalet med Marocko på fiskesidan. Det togs upp som en A-punkt. Sverige röstade nej med en deklaration. Finland avstod från att rösta. Nederländerna och Irland hade också deklarationer. Jag kan nämna att vi har fått en hel del reaktioner från Spanien, Frankrike och andra på grund av vår nej-röst.

Den stora diskussionen rörde den europeiska fiskefonden. Här lyckades inte ordförandeskapet samla en kvalificerad majoritet. På ena sidan fanns de som vi kan kalla fiskets vänner, som tyckte att de inte fick tillräckligt med stöd för att om inte bygga ut så åtminstone modernisera fiskeflottan på olika sätt. De anfördes av bland andra Polen. På den andra sidan fanns de som vi kan kalla för fiskens vänner, som tyckte att förslagen var alltför långtgående. Vid den tidpunkten var tanken att frågan skulle lämnas över till det finska ordförandeskapet.

Det har dock pågått en hel del arbete under tiden, bland annat på det informella ministermötet, och nu finns det en överenskommelse som har varit uppe i Coreper. Jag kan väl säga att den har gått lite i riktning mot fiskens intressen. Att detta har kunnat ske beror på att bland andra Spanien känner sig beroende av pengarna. Om man inte hade kunnat komma till beslut nu hade det kanske dröjt till hösten, och då hade det inte funnits pengar i början på nästa år. Det här kommer som en A-punkt. Eftersom vi ännu inte har fått någon A-punktslista vet jag ännu inte om det blir på det kommande rådet eller om det blir på något annat råd. Såvitt jag kan se är den här överenskommelsen helt inom ramen för det mandat regeringen har fått.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vad kallas den här fiskeöverenskommelsen för?

Anf.  4  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Det är den europeiska fiskerifonden, EFF, som det nu finns en principöverenskommelse om. Detta har varit uppe i Coreper och ska nu snart upp på ett råd. Det kan bli det nästkommande rådet, men vi vet ännu inte.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Jag undrade mest om vi har samrått om ärendet.

Anf.  6  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Det har vi gjort tidigare, inför förra rådet.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Bra. Då är det avklarat.

Då godkänner vi återrapporten.

Anf.  8  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Jag har en liten återrapport till. Den gäller det informella jordbruksministermötet i Krems i Österrike den 28–30 maj. Förutom de sedvanliga sociala programmen – vi besökte bland annat ett ekologiskt kooperativ och tittade på hur man jobbade med olika produkter där – var det en diskussion om land, life and future. Det handlade framför allt om utbildningsfrågor, rådgivningsfrågor, forskning, utveckling och innovation.

Vi från Sverige var med i det block som talade om utbildningsfrågor. Vi lyfte fram både yrkesutbildningen och det gröna kortet, som man nu har diskuterat om att man ska kunna ha, och den högre utbildningen. Slutsatserna kommer upp vid det kommande ministerrådet, så jag återkommer till den punkten.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi även den återrapporten.

Nu går vi in på kommande ministerrådsmöte. Vi avvaktar med A-punktslistan. Första ärendet är Handlingsplan för skogen.

Anf.  10  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Det är den första punkten. Det är fråga om en första diskussion. Den här handlingsplanen har presenterats i den särskilda jordbrukskommittén. Man kommer att föredra den för ministrarna och ha en första diskussion. Som ni vet ligger skogen under Näringsdepartementet, och därför har jag bett Hans Nilsagård att gå igenom detta här i dag.

Anf.  11  Departementssekreterare HANS NILSAGÅRD:

Ordförande! Handlingsplanen baseras på EU:s skogsstrategi från 1998. Man kan notera att både strategin och handlingsplanen baseras på det faktum att fördragstexterna inte innehåller något om en gemensam skogspolitik. Därför understryks subsidiaritetsprincipen i båda dessa texter.

Handlingsplanens övergripande mål är att fylla strategin med faktiska åtgärder. Strategin utvärderades 2004, och 2005 beslutade man att ge mandat till kommissionen att utarbeta handlingsplanen, eftersom man ansåg att strategin till viss del saknade substans. I det här arbetet vill Sverige och regeringen se ganska begränsade åtgärder medan andra medlemsländer vill se mer vittgående åtgärder.

Detta har gjort att kommissionen i sitt arbete har tagit hänsyn till de skillnader som finns och samrått ganska aktivt med medlemsländerna. Den slutliga handlingsplanen har fyra målsättningar:

• öka konkurrenskraften,

• förbättra och skydda miljön,

• bidra till ökad livskvalitet,

• förbättra kommunikation och samordning.

Det här handlar om de olika dimensionerna av ett uthålligt skogsbruk. Den sistnämnda punkten handlar mycket om att man ska förbättra det interna arbetet i kommissionen. Man siktar in sig ganska mycket på att lyfta upp profilen på skogsbruket när frågeställningar inom andra politikområden – energi- eller miljöfrågor eller frågor som handlar om landsbygdsutveckling – berör skogsbruket. Att detta behöver göras håller samtliga medlemsländer med om, även Sverige.

Utifrån detta anser regeringen att detta är en välbalanserad handlingsplan. Vi välkomnar planen, speciellt de delar som syftar till att lyfta upp skogsbrukets frågor i samband med frågeställningar inom andra politikområden.

Till sist vill jag säga att man kommer att förhandla fram rådsslutsatser under hösten med start efter semestern.

Anf.  12  LENNART HEDQUIST (m):

I princip har regeringen stöd för sin ståndpunkt, men samtidigt finns det anledning att utifrån det här ärendet klargöra att det är viktigt att den svenska regeringen håller på den ståndpunkt som har kommit till uttryck, det vill säga att dessa frågor inte finns med i fördraget och att det inte ska bli fråga om någon form av gemenskapsfinansiering på det här området. Varje förflyttning, även om den bara är ett litet steg, kan tolkas som att man är på väg till en annan ordning. Därför är det väsentligt att den svenska regeringen klargör att även om man accepterar till exempel det ökade erfarenhetsutbytet och samordningen på det här området får det inte innebära att man tar ett steg i en riktning som strider mot subsidiaritetsprincipen. Det får inte vara ett steg på vägen mot att få till stånd en gemensam skogspolitik inom EU.

Anf.  13  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag vill också betona att skogspolitik är en nationell kompetens. Jag tror att samtliga sju partier här vid bordet är överens om det.

Som jag förstår det är de mest prioriterade åtgärderna ökade forskningssatsningar, informationsspridning och en bättre samordning av skogsfrågor internt i kommissionen. Har ni möjlighet att utveckla det lite mer? Intern samordning kan innebära mycket. Innebär det att kommissionen får ökad makt över frågorna? Det kan ju innebära att vi förlorar delar av den nationella kompetensen.

Anf.  14  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Ordförande! Jag har inget att tillföra i sak, men jag vill varna för att använda uttrycket ”subsidiaritetsprincipen” i det här sammanhanget. Subsidiaritetsprincipen står inte självklart för en nationell nivå utan för lägsta möjliga effektiva nivå. Med hänvisning till effektiviteten kan man alltså motivera en centralisering. Man ska inte utgå från att subsidiariteten garanterar att frågorna hanteras på nationell nivå. Var försiktig med det uttrycket!

Anf.  15  JAN ANDERSSON (c):

Jag fortsätter med samma resonemang som de föregående talarna. Det känns som om man är på ett sluttande plan. Här gäller det att hålla emot. Jag tror att regeringen mycket väl känner till att vi är överens i den här frågan.

Anf.  16  ULF HOLM (mp):

Jag fortsätter på samma tema. Framför allt har jag svårt för dessa key actions. De leder alla till att EU börjar syssla med dessa frågor.

Om man inte ska ha en gemensam EU-politik när det gäller skogsbruk, varför ska man då ta initiativ till en intern samordning? Det är ju en fråga där man inte ska bestämma någonting. Det här är verkligen ett sluttande plan. Det står att det ska finnas ett tydligt mervärde, men jag kan faktiskt inte hitta något sådant mervärde. Jag tycker att Sverige ska säga nej – inte till själva sakinnehållet, för vi vill alla ha en bra skogspolitik, men vi vill inte att EU ska syssla med den. Därför bör man sätta ned foten redan nu.

Anf.  17  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Det finns en bred samstämmighet här om att skogspolitiken är en nationell fråga och att den inte ska bli en gemenskapskompetens. Det är den linje som regeringen driver.

Men att vi skulle gå så långt som att säga nej till handlingsplanen är jag tveksam till. Jag tror att det är bättre att vi försöker vara med och diskutera så att det inte blir de åtgärder som vi inte vill ha.

Jag uppfattade också att vi fick en fråga om vad den förbättrade interna samordningen innebär. Hans Nilsagård, kan du svara på den?

Anf.  18  Departementssekreterare HANS NILSAGÅRD:

I korthet innebär det att man skapar fler samarbetsgrupper mellan kommissionens olika generaldirektorat. Man förstärker arbetet inom den ständiga skogskommittén, där medlemsländernas representanter har tillfälle att diskutera med kommissionen och kommissionen kan informera. Det handlar också om att öka kanalerna mellan kommissionen och medlemsländerna. Man installerar undergrupper till kommittén och man ökar samarbetet mellan de grupper som arbetar med skogsfrågor och klimatfrågor. Det är alltså mest sådana mjuka åtgärder.

Anf.  19  LENNART HEDQUIST (m):

Det är att välkomna att vi tycks vara eniga i den här församlingen. Det råder inget tvivel om att det ökade erfarenhetsutbytet och den ökade samordningen kan innebära lite vad som helst egentligen, åtminstone när man sedan för in kommissionen i det hela.

Nu hör vi att det ska tillsättas grupper och att generaldirektörerna på olika sätt ska involveras. Då blir man lite betänksam. Det finns väl ingen anledning att vara emot informations- och erfarenhetsutbyte, men det är tveksamt om man ska börja med sådant arbete inom kommissionen. Det blir ju om inte ett helt nytt så åtminstone ett utvidgat arbetsområde för kommissionen. Bäst vore att man strök detta om kommissionen. Då ligger det på medlemsländerna att ha detta erfarenhetsutbyte.

Anf.  20  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag kan förstå att det är så att säga mjuka åtgärder. Min erfarenhet av EU-arbete under de senaste sex sju åren har varit att man har börjat med sådana här processer med intern samordning, och efter några år har man fått mer fasta strukturer, och rätt som det är har man en EU-myndighet. Sedan kivas det om vilket land som ska ha EU-myndigheten. Då har EU tagit över kompetensen, och det är jag rädd för.

Jag är rädd för den byråkrati som utvecklas och som inte leder någonstans. Den blir inte till fromma för skogsägare eller för forskningen. Jag tycker därför att man ska vara försiktig. Det blir kostnader, och de pengarna skulle kunna användas mycket bättre – till biståndsändamål eller för demokratisering och öppenhet i EU.

Anf.  21  CARL B HAMILTON (fp):

Jag vill bara få ett klarläggande om var stödet ligger. Är Vänsterpartiet för eller emot? Stöder Vänsterpartiet regeringens position eller inte?

Anf.  22  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Vi har inte sagt nej till själva handlingsplanen. Vi tycker nog som statssekreteraren att Sverige bör vara med och diskutera i det här läget. Men samtidigt måste man ha ett kritiskt perspektiv. Det får inte gå för långt.

Anf.  23  ULF HOLM (mp):

Det tycks ändå som om vi kan enas om att regeringen ska arbeta för att kommissionen inte ska få befogenheter inom detta område. Vi ska verka för att ta bort de avsnitt som handlar om att kommissionen och generaldirektoraten ska få inflytande.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag vill be ledamöterna att ta det lite lugnt. Det är jag som sammanfattar här. Först ska statssekreteraren få kommentera detta.

Anf.  25  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Jag ska be Hans Nilsagård att berätta lite mer om samordningsfrågorna. Men jag kan ändå säga att det nog är svårt att säga nej till hur kommissionen organiserar detta internt. Det kan finnas fördelar med en samordning, till exempel när det gäller forskningsfrågor och klimatfrågor. Från svensk sida har vi haft stort intresse när det gäller forskning och utveckling rörande skogen. Vi och finländarna drar hem mycket pengar till våra universitet, bland annat till den framgångsrika forskningen i Umeå som handlar om grundläggande frågor om skogen. Det finns alltså olika delar i detta.

Det som har att göra med skogen som näring och konkurrensfrågorna i skogsbruket vill vi på alla sätt hålla undan. Däremot är jag öppen för att man i olika samordningsgrupper diskuterar grundläggande forskning, till exempel om hur man får skogen att växa snabbare, eller miljöfrågor.

Anf.  26  Departementssekreterare HANS NILSAGÅRD:

Jag skulle vilja förtydliga lite. I de diskussioner som har förts mellan medlemsländer och kommissionen har huvudargumentet varit att man skulle lyfta upp skogsbrukets profil gentemot andra politikområden. Det finns inget underlag för en gemensam skogspolitik, som ledamöterna har framhållit här, och det är också vår ståndpunkt. Men när man diskuterar till exempel hur vi ska öka bioenergiproduktionen i Europa är det viktigt att man i konsekvensanalyserna också tar upp hur det påverkar skogsbruket. När man diskuterar nya miljöåtgärder är det värdefullt att se hur skogsbruksnäringen påverkas. Där har man sett att det har funnits en brist i kommissionens arbete.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Detta är en diskussionspunkt. Jag noterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Anf.  28  ULF HOLM (mp):

Jag tycker bestämt att du ska kolla om det finns ett stöd för den linjen. Jag tycker att regeringens åsikt ska vara att man ska rensa i underlaget och tydligt markera att kommissionen inte ska lägga sig i för mycket.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Vi har fått positionen föredragen, och vi har fått den på papper. Vi prövar därför detta med handuppräckning. Vilka stöder regeringens position? Räck upp handen!

Jag noterar att jag hade uppfattat majoritetsläget rätt. Det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

WTO-förhandlingarna fick vi information om för en vecka sedan. Det har kanske inte hänt så mycket mer sedan dess, eller?

Anf.  30  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Det ska lämnas information till jordbruksministrarna. Jag vet inte vad som sades för en vecka sedan, men vi tror nu att det ska finnas ett utkast till ett ramavtal den 19–20 juni. Detta ska sedan diskuteras vid ett ministermöte i slutet av juni. Det blir Gaerc och kanske jordbruksministrarna. Vi inväntar alltså förslaget till ramavtal.

Samtidigt kan man se att det nu finns mycket kontakter mellan olika länder. Det börjar hetta till ordentligt i förhandlingarna.

Anf.  31  PER BILL (m):

Herr ordförande! Det låter i så fall mycket bra, även om det är i elfte timmens 50:e minut. Vet vi något om vad detta förslag innehåller? Går man ned i modaliteter och så vidare – hur detaljerat kommer det att vara, och hur mycket kommer att finnas kvar att göra senare?

Anf.  32  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Det är modaliteterna som ska presenteras. Men vi vet ännu inte riktigt hur man kommer att balansera mellan de olika delarna: marknadstillträde när det gäller jordbruksprodukter, marknadstillträde när det gäller icke-jordbruksprodukter, NAMA och internstödsfrågan. Hur man gör denna balansgång är den stora och svåra frågan nu.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi informationen.

Jag vill uppmärksamma nämndens ledamöter på att vi eventuellt har ett pågående samråd i Bryssel. De kommer snart att ringa upp oss för att få en direktkontakt. Vi får se hur långt vi hinner innan dess.

Nästa punkt är gemenskapsstödet till landsbygdsutveckling.

Anf.  34  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Detta är en falsk B-punkt. Cypern vill göra ett uttalande därför att man tycker att man inte får den tilldelning man ska ha. Detta gäller LBU-programmet, och det gäller de delar som inte är öronmärkta för något speciellt. Ni vet ju att Sverige fick en öronmärkt tilldelning.

Medlen ska fördelas på medlemsländerna. Man tar fram nyckeltal. Det är kommissionen som lämnar förslag i enlighet med landsbygdsförordningen. Där har kommissionen möjlighet att gå på olika indikatorer: konvergens, past performance, alltså tidigare utnyttjande, och särskilda behov. Man har här valt att lägga stor vikt vid det tidigare utnyttjandet.

Sverige stöder detta. Vi har utnyttjat det tidigare kuvertet mycket bra, och vi får därför en bra tilldelning. Vi stöder detta.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Handelsnormer för ägg, har det ärendet också blivit en A-punkt?

Anf.  36  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Ja, absolut.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Alpkonventionen, är det en A-punkt eller en falsk B-punkt?

Anf.  38  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Såvitt jag förstår är det en A-punkt.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt är en handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande.

Anf.  40  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Det är tänkt att det ska bli rådsslutsatser om detta. Kommissionen presenterade detta i januari i år. Man ska definiera inriktningen på arbetet inom kommissionen. Det gäller fortsatta höga krav och hur man ska samordna resurserna.

Sverige stöder kommissionshandlingsplanen, och vi har också stött utkastet till rådsslutsatser. Det gör dock inte alla länder. Frankrike är en härförarnation för dem som har problem med detta både i sak och i form. Man tycker inte att Europa ska gå längre när det gäller djurskyddet, och man tycker inte heller att det har varit tillräckligt mycket samråd om detta. Det har gått för fort.

Vi känner oss därför osäkra på vad som kommer att hända under rådsmötet. Ordförandeskapet vill väldigt gärna ha rådsslutsatser. Det verkar finnas en styrka som är emot detta>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<som gärna ser en fortsättning på det här arbetet. En möjlighet skulle kunna vara att det blir ordförandeskapsslutsatser i stället.

Jag tycker att vi har en klar inriktning. Vi har redogjort för detta i EU-nämnden tidigare. Men det kan bli en komplicerad fråga på mötet.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa ärende är Fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar.

Anf.  42  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Här ser vi en likartad problematik. Detta är fråga om ett direktiv avseende slaktkycklingar. Det handlar om en miniminivå. I nuläget finns det inget direktiv om slaktkycklingarna.

Det förslag som har lagts fram tycker vi är bra. Det går dock inte riktigt lika långt som den svenska lagstiftningen, men vi tycker att det vore mycket bra om man kunde få ett direktiv som man sedan kan bygga vidare på.

Vissa medlemsländer har vid flera tillfällen pekat på de svårigheter som finns. De gäller både form och sak. Tanken är att man ska kunna gå vidare i riktlinjedebatten.

Frågan från svensk sida är, kan jag väl säga, hur långt vi kan ta och urvattna det här förslaget. Vi tycker att det är väldigt viktigt att få själva infrastrukturen. Vi kanske inte får alla delar på plats. Man kanske får säga att vi ska ha ikraftträdande senare för vissa åtgärder.

Vår inriktning är att försöka se till att man får ett minimidirektiv på plats även om det är tidpunkter som kommer senare vad gäller själva implementeringen och även om det är vissa frågor som är öppna.

Anf.  43  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Även här är det lite beklagligt att systemet för att bedöma graden av djurvälfärd senareläggs. Denna fråga vet jag att regeringen driver. Detta är ju betydande försämringar. När man till exempel läser om det här med foderhälsa förstår man att det inte finns några siffror på det här. Kan ni gå in lite närmare på hur ni kommer att driva de här sakerna? Det är ju viktigt att i så fall ha vissa normer när man verkligen ska gå in och vidta åtgärder.

Anf.  44  ULF HOLM (mp):

Visst är detta ett minimidirektiv som innebär att enskilda länder kan ha det strängare. Det betyder alltså inte att Sverige nu måste sänka kraven. Det är ju alltid skönt. Då måste regeringen jobba för att få det så bra som möjligt. Men vad betyder den här meningen om att det är viktigt att relatera förbättringen av djurskyddet till eventuella kostnader? Gäller det Sverige eller menar man hela EU? Hur formuleras det där? Det är en kryptisk mening om svensk ståndpunkt.

Anf.  45  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Det kan, för att börja med den frågan, tyckas att det är en kryptisk mening, men det är klart att man hela tiden ska titta på hur mycket djurvälfärd man kan få per satsad krona. Man ska så att säga försöka ta hem mest djurvälfärd först. Det innebär att vi vill att man också ska titta på detta och göra kostnadsberäkningar på de olika förslagen.

Sedan vill jag säga till Vänsterpartiet att det är alldeles självklart att vi kommer att driva de här frågorna. Frågan är egentligen bara hur långt vi kan ta och driva dem så att vi inte blir tvungna att säga nej till minimidirektivet. Det är där som avvägningen ligger.

Vad jag kan se från svensk synpunkt tror jag inte att det här kommer att innebära några ökade kostnader. Däremot kanske det, eftersom vi redan har gjort de här investeringarna, kan göra att vi ser till att samma kostnader ligger hos andra producentländer.

Vad vi också måste hålla emot är ju att man skulle lägga särskilda pengar för att stimulera andra länder att göra de här investeringarna, för i så fall får vi ju betala två gånger. Dels har vi själva betalat för investeringarna och så skulle vi via vår EU-avgift behöva betala en gång till genom att man har stimulansbidrag eller något sådant. Där ska vi hålla emot.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Jag tror att de ringer från Bryssel när som helst. Jag tror inte att vi har några fler beslutspunkter, utan det är bara övriga frågor. Det finns inget speciellt att säga om dem? Inga frågor från ledamöterna? Då godkänner vi informationen. Vi noterar vad som finns med. Fågelinfluensan finns med sedan tidigare. Ordförandeskapet har slutsatser om mark, liv och framtid för det europeiska jordbruket. Det finns en punkt om FN:s allmänna förklaring om djurens välbefinnande, och det finns en punkt om socker. Men det är som sagt inga frågor om det. Då godkänner vi informationen. Har vi några A-punkter i övrigt? Nej, då tackar vi statssekreteraren med medarbetare. Trevlig helg!

Anf.  47  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Tack så mycket, och man kanske får säga trevlig sommar till dem vi inte ser.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Vi ses väl i juli?

Anf.  49  Statssekreterare INGRID PETERSSON:

Det är inte säkert att vi ses då – jo, jag tror att jag kommer då.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Det hoppas vi. Statsrådet eller statssekreteraren. Tack!

2 §  Europeiska rådet

Utrikesminister Jan Eliasson

Statssekreterare Lars-Olof Lindgren

Samråd under Europeiska rådets möte den 16 juni 2006

Anf.  51  Utrikesminister JAN ELIASSON (s):

Hallå, här är Jan Eliasson och Lars-Olof Lindgren från Bryssel.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Välkomna, här är EU-nämnden från Stockholm. Ni har en information om läget?

Anf.  53  Utrikesminister JAN ELIASSON (s):

Ja, vi hade långa överläggningar i går kväll, och vi fortsätter nu på morgonen. Vi ska ha genomgången av texterna nu om ungefär 15 minuter. Vi arbetar framför allt med frågan om utvidgningen, som ju är en prioriterad fråga för oss. Jag kanske kan börja med den, och sedan överlämnar jag ordet till Lars-Olof Lindgren på andra punkter.

Den paragraf som det handlar om har på några punkter förbättrats, men ett stort problem kvarstår. Det som har förbättrats är att man gör en hänvisning till existerande åtaganden, och det är positivt. Man vill honour existing commitments. Vidare talade man om …

Anf.  54  CARL B HAMILTON (fp):

Jan, är du på paragraf 51 nu?

Anf.  55  Utrikesminister JAN ELIASSON (s):

Paragraf 51, just det: The European Council reaffirmed that it will honour existing commitments. Sedan har man också lagt in något åtta rader längre ned: Further ways of improving the quality of the enlargement process – det är ett bra tillägg som vi medverkar till och välkomnar – on the basis of the positive experiences”.

Det där är ju två positiva saker. Men tyvärr har österrikarna fortfarande i den text som vi nu ska ta upp på högsta nivå kvar ordet ”kriterium” för absorption capacity. Meningen lyder så här: The Commission is invited to provide a special report on all relevant aspects pertaining to the union’s absorption capacity criterion at the same time as it presents its annual progress report on enlargement and pre-acquisition process.

Vi tycker att ordet ”kriterium” är fullständigt onödigt, och statsministern driver detta hårt. Vi försöker identifiera vänner och allierade i den här frågan. Vi tycker att vi har upptäckt rätt många, men tyvärr är det inte så att de alltid uttrycker dessa uppfattningar. De väljer i stället andra prioriteringar i texten. Vi hoppas ändå på stöd från framför allt UK, Finland och ytterligare några länder, nya medlemmar som balterna och Polen. Även Portugal har varit positivt, men många har andra prioriteringar i texten som de väljer att lägga sitt krut på.

Sedan har vi också fått en liten förbättring, men inte tillräcklig, på den sista meningen, som jag vet att några av er reagerade starkt mot. Det var när man nämnde public opinion. Man har kvar ett resonemang som ligger i närheten av det, men man talar i stället om perceptions of the enlargement by citizens och säger att man should take into account the need to explain the enlargement process adequately.

Det finns alltså fortfarande med att analysen också ska innehålla en diskussion om hur utvidgningen uppfattas av medborgarna och att man då ska ta hänsyn till behovet av att förklara utvidgningsprocessen för allmänheten inom unionen. Det finns alltså kvar men i något dämpad form. Vår högsta prioritet är att själva och med hjälp av andra få bort ordet ”kriterium”. Det är vad jag kan säga.

Jag kan bara tillägga att vi också har texter gällande Iran, Irak, Mellanöstern, Östtimor och Afrika, men det är inget nytt där utan det är de tidigare texterna.

I fallet Serbien och västra Balkan finns det en starkare accent på att man i Kosovo ska leva upp till standarder. Det finns en tendens bland kosovarerna att betrakta statusfrågan som löst, och man kanske inte ger den uppmärksamhet som är nödvändig till att upprätthålla standarder i fråga om till exempel hur man behandlar minoriteter. Det var en liten justering i den riktningen.

Sedan kan jag också tala om att det ser ut att röra sig i rätt riktning beträffande mekanismen. Samtalen med Världsbanken har gått bra, och kommissionären Benita Ferrero-Waldner uttryckte vissa förhoppningar om att nå resultat och få igenom en formel som vi kan få med Världsbanken på. Därmed hoppas vi också få med oss USA och kanske till och med Israel självt. Det ska vi få mer besked om i dag.

Jag kanske kan få överlämna ordet till Lars-Olof Lindgren så att ni ser helheten. Eller vill ni fråga mig om den här utvidgningen först?

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Ja, vi kanske tar den på en gång så att vi har klarat av den.

Anf.  57  CARL B HAMILTON (fp):

Tack för rapporten. I Köpenhamnskriterierna används ju inte ordet criterion i det här sammanhanget. Där använder man ju ordet consideration. Det är väl så långt som jag tycker att man kan gå, alltså the union’s absorption capacity consideration i så fall. Det är ju i så fall bara att upprepa den text som redan är antagen.

Anf.  58  Utrikesminister JAN ELIASSON (s):

Ja, det bästa vore ju att få bort det helt. Important consideration tror jag att det står i Köpenhamnskriterierna.

Anf.  59  CARL B HAMILTON (fp):

Den sista meningen, det där med public perception, är ju ett otroligt lösligt och livsfarligt resonemang att föra in där. Det blir ju, som jag har sagt tidigare, ett helt rättslöst tillstånd för de nya medlemsländerna. Jag förstod att Göran Persson hade gjort ett inlägg på det temat i går också. Jag tycker att den svenska positionen bör vara att vi fortsatt har en mycket tydlig negativ hållning både till ordet criterion och till den sista meningen.

Anf.  60  Utrikesminister JAN ELIASSON (s):

Det överensstämmer med våra bedömningar.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Har vi några fler frågor på just den punkten? Då kan vi ta Lars-Olof Lindgren.

Anf.  62  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Jag vill nämna att i går presenterade ordförandeskapet en text om fördraget och hur man ska gå vidare där. Den finns nu i det utkast som vi har. Jag tror att ni har fått den texten. Det gäller paragraf 40–47.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Ja, vi har fått texten, Draft Presidency conclusions.

Anf.  64  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Som ni ser där finns en beskrivande inledning där man uttrycker en förhoppning om att ratificeringsprocessen ska fortsätta, något som jag tror att några av de länder som har haft problem, och som kanske kommer att ha problem, inte tycker är så bra. Men bortsett från det är väl det operativa från paragraf 44 till paragraf 47, där man säger att man ska ha en approach i två steg.

Å ena sidan handlar det om att använda det fördrag som nu finns så offensivt som möjligt för att leverera konkreta resultat som medborgarna förväntar sig. Å andra sidan handlar det om att påbörja en process där man presenterar en rapport under det första halvåret nästa år som baseras på konsultationer med medlemsländerna. Dels ska denna innehålla en värdering av läget i diskussionerna, dels ska man också undersöka vad som kan göras framöver.

Rapporten ska diskuteras på ett möte i Europeiska rådet och sedan ska hela den genomgången vara en bas för den fortsatta diskussionen om hur man ska gå vidare. Man säger också att någon form av beslut bör fattas om hur man ska fortsätta det här under andra halvåret 2008 som senast och att alla ordförandeskap från reflexionsperiodens början har ett speciellt ansvar för att se till att det blir en kontinuitet i processen. I den sista paragrafen efterlyser man att man ska anta en ny politisk deklaration den 25 mars 2007, det är alltså den tyska toppmötesdagen, för att markera 50-årsjubiléet av Romfördraget.

Det skedde en första preliminär diskussion om de här förslagen i går kväll. Den här texten återspeglar några av de reaktioner som gavs där, men det finns säkert fortfarande några utestående problem med den här texten. Vi har inte sett några problem för vår del.

Anf.  65  CARL B HAMILTON (fp):

Får jag bara kolla det här: Den svenska regeringens position är alltså att den här texten är acceptabel?

Anf.  66  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Ja.

Anf.  67  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Det lät i nyhetsrapporteringen i dag på morgonen som att Frankrike skulle ha ett särskilt ansvar i den här frågan under sin egen period i rådet. Är det på det sättet?

Anf.  68  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Det gäller ju de ordförandeskap som är aktuella. Det är Finland, Tyskland, Portugal, Frankrike och Tjeckien. Det är de som har ett speciellt ansvar för att slå vakt om kontinuiteten i processen. De kommer ju inte att få någon särställning i övrigt.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Okej, har vi fler frågor? Har ni något mer att informera om?

Anf.  70  Utrikesminister JAN ELIASSON (s):

Ja, eftersom det kanske ser ut som om det är en betoning på bad news, dåliga nyheter, har jag lite good news, goda nyheter, också på punkten externa relationer. Det är ju en sak som vi har talat ganska mycket med nämndens ledamöter om, vikten av att stärka de externa relationerna. Paragraferna 30–31 tycker vi nu är väldigt bra och pekar i den riktning som vi vill gå i fråga om EU:s globala och externa roll.

Sedan är migrationstexten en text som är starkt influerad av det spanska förhållandet, men vi har också försökt lyfta in perspektivet utveckling och migration och den FN-konferens som ska äga rum i september. Den återspeglas i slutet, men det tror jag fanns med från början. I ett inlägg som jag gjorde i går, och som statsministern också har gjort, pekar vi på helheten, att man både hanterar problemen med illegal invandring och tänker på att det finns en legal invandring och positiva faktorer.

Texten har kanske ändå en slagsida åt det negativa hållet med tanke på den här oerhört besvärliga situationen kring Kanarieöarna. Även Malta har mycket stora problem.

Anf.  71  CARL B HAMILTON (fp):

Har den här frågan om Strasbourg över huvud taget varit uppe?

Anf.  72  Utrikesminister JAN ELIASSON (s):

Nej, inte ens presidenten i Europaparlamentet tog upp den.

Anf.  73  JOE FRANS (s):

Tack för ansträngningarna när det gäller Afrika och migration. Jag hoppas att det blir bättre. Jag noterar också slutsatsen om Timor-Leste. Det är väldigt bra.

Anf.  74  Utrikesminister JAN ELIASSON (s):

Nu ska vi gå tillbaka och bedriva lobbying i EU-nämndens anda.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Det låter bra. Vad som händer nu, om jag har förstått saken är rätt, är att ni går in. Klockan halv elva sätter sig stats- och regeringscheferna, och sedan beräknas det vara klart framåt lunch?

Anf.  76  Utrikesminister JAN ELIASSON (s):

Ja, det är planen.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Och sedan blir det återrapport i morgon i kammaren?

Anf.  78  Utrikesminister JAN ELIASSON (s):

Ja, jag far i en annan riktning men det finns andra som kommer hem, statsministern och andra.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Det känns betryggande. Då får vi tacka så mycket för informationen och önska lycka till!

Anf.  80  Utrikesminister JAN ELIASSON (s):

Varma hälsningar och trevlig helg!

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Tack detsamma. Mötet är avslutat.

Innehållsförteckning

1 §  Jordbruk och fiske 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statssekreterare INGRID PETERSSON 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Statssekreterare INGRID PETERSSON 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Statssekreterare INGRID PETERSSON 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Statssekreterare INGRID PETERSSON 2

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  10  Statssekreterare INGRID PETERSSON 3

Anf.  11  Departementssekreterare HANS NILSAGÅRD 3

Anf.  12  LENNART HEDQUIST (m) 3

Anf.  13  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 4

Anf.  14  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 4

Anf.  15  JAN ANDERSSON (c) 4

Anf.  16  ULF HOLM (mp) 4

Anf.  17  Statssekreterare INGRID PETERSSON 4

Anf.  18  Departementssekreterare HANS NILSAGÅRD 5

Anf.  19  LENNART HEDQUIST (m) 5

Anf.  20  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 5

Anf.  21  CARL B HAMILTON (fp) 5

Anf.  22  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 5

Anf.  23  ULF HOLM (mp) 6

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  25  Statssekreterare INGRID PETERSSON 6

Anf.  26  Departementssekreterare HANS NILSAGÅRD 6

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  28  ULF HOLM (mp) 6

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  30  Statssekreterare INGRID PETERSSON 7

Anf.  31  PER BILL (m) 7

Anf.  32  Statssekreterare INGRID PETERSSON 7

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  34  Statssekreterare INGRID PETERSSON 7

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  36  Statssekreterare INGRID PETERSSON 8

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  38  Statssekreterare INGRID PETERSSON 8

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  40  Statssekreterare INGRID PETERSSON 8

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  42  Statssekreterare INGRID PETERSSON 8

Anf.  43  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 9

Anf.  44  ULF HOLM (mp) 9

Anf.  45  Statssekreterare INGRID PETERSSON 9

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  47  Statssekreterare INGRID PETERSSON 10

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  49  Statssekreterare INGRID PETERSSON 10

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 10

2 §  Europeiska rådet 11

Anf.  51  Utrikesminister JAN ELIASSON (s) 11

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  53  Utrikesminister JAN ELIASSON (s) 11

Anf.  54  CARL B HAMILTON (fp) 11

Anf.  55  Utrikesminister JAN ELIASSON (s) 11

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  57  CARL B HAMILTON (fp) 12

Anf.  58  Utrikesminister JAN ELIASSON (s) 12

Anf.  59  CARL B HAMILTON (fp) 12

Anf.  60  Utrikesminister JAN ELIASSON (s) 13

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  62  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 13

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  64  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 13

Anf.  65  CARL B HAMILTON (fp) 13

Anf.  66  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 13

Anf.  67  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 14

Anf.  68  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 14

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  70  Utrikesminister JAN ELIASSON (s) 14

Anf.  71  CARL B HAMILTON (fp) 14

Anf.  72  Utrikesminister JAN ELIASSON (s) 14

Anf.  73  JOE FRANS (s) 14

Anf.  74  Utrikesminister JAN ELIASSON (s) 14

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  76  Utrikesminister JAN ELIASSON (s) 15

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  78  Utrikesminister JAN ELIASSON (s) 15

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  80  Utrikesminister JAN ELIASSON (s) 15

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 15