Fredagen den 16 januari

EU-nämndens uppteckningar 2025/26:21

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.

PDF

Fredagen den 16 januari(pdf, 164 KB)

DOCX

Fredagen den 16 januari(DOCX, 100 KB)

§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 12 december 2025

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 20 januari 2026

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

EU-nämnden inleder sitt sammanträde och hälsar statssekreterare Johanna Lybeck Lilja med medarbetare hjärtligt välkomna till dagens sammanträde. Vi är inne på nämndens första punkt, Ekonomiska och finansiella frågor. Vi börjar med en återrapport.

Anf. 2 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Jag har egentligen ingenting att tillägga från mötet i december. Det var väldigt långt, vilket ni vet från tidigare samråd och den rapport ni fått.

Jag svarar gärna på frågor.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor, och vi tackar så mycket för informationen.

Vi går nu in på samråd och börjar med dagordningspunkt 3 om övriga frågor och aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster. Detta är information från ordförandeskapet.

Anf. 4 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Ordförande! Den dagordningspunkten har strukits. Det hänger ihop med att kommissionär Albuquerque inte kan delta vid mötet. Jag vet inte varför. Punkten är dock helt borttagen och återkommer i februari.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Tror statssekreteraren att det är därför det med stora röda bokstäver står på mitt papper att dagordningspunkten har strukits från rådets dagordning? Det kan vara en förklaring.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Ordförandeskapets arbetsprogram för föredragning av ordförandeskapet. Det är en diskussion.

Anf. 6 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Mötet nästa vecka blir det första under det cypriotiska ordförandeskapet. Precis som i vanlig ordning när ett nytt ordförandeskap tar vid ska man presentera sitt arbetsprogram för Ekofin.

Det kommer att bli intressant att se hur Cypern, som är ett ganska litet land i EU-sammanhang, hanterar sitt ordförandeskap. Det intryck vi har fått så här långt är att de verkar motiverade men också realistiska i sin ambitionsnivå. Någonting de prioriterar högt är att få ett nytt stöd till Ukraina på plats, och det tycker vi givetvis är mycket positivt. Vi kommer till den frågan snart.

På den här punkten tror jag som vanligt inte att det blir någon större diskussion, men vi välkomnar såklart själva presentationen av arbetsprogrammet.

Anf. 7 MATHIAS TEGNÉR (S):

Ordförande! Tack, statssekreteraren, för dragningen!

I arbetsprogrammet finns några skattefrågor som jag tycker är väldigt viktiga och som vi ofta brukar ha samsyn om här i Sveriges riksdag.

Det är alltid svårt i den här typen av frågor att gå händelserna i förväg, men vi vet från andra tillfällen att cypriotiska företrädare – i alla fall från deras parlament – ofta tycker att det är viktigt att vi ska ha skattekonkurrens. Man arbetar ganska hårt för att genom olika typer av skatteincitament få företag från norra Europa att placera sig i södra Europa.

I arbetsprogrammet finns en del frågor kopplade till skattefusk och skatteflykt. Har regeringen analyserat hur mycket av detta som faktiskt är relevant och hur mycket som bara passar in i de frågor som ska tas över från Danmark? Jag blir i alla fall lite orolig när Cypern pratar om de här frågorna, eftersom de ofta drar i en annan riktning än vad Sverige brukar tycka är vettigt.

Anf. 8 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Ordförande! Jag tackar för frågan.

Som vanligt återkommer vi när vi har frågorna på bordet. Vår syn på detta är att det Cypern tar upp i sitt ordförandeskapsprogram är sådant som står på EU-agendan. Det är inga konstigheter att vi ska motverka skatteundandragande. Jag vill också påminna om att vi har enhällighet i de här frågorna. Det är ju bra för länder som vårt. Jag noterar också att de faktiskt inte nämner energiskattedirektivet, som det ju var väldigt nära en överenskommelse om i november, var det väl.

Ett ordförandeskap ska sköta sig, och det vore ju otroligt obegåvat av dem att skriva något annat i sitt ordförandeskapsprogram.

Anf. 9 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina.

Anf. 10 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Ni känner ju redan till att vi inte nådde i mål med reparationslånet och de frysta ryska tillgångarna i Europeiska rådet i december, men vi lyckades ändå säkra ett stöd till Ukraina, och att de får det är faktiskt det viktigaste.

På mötet nästa vecka kommer ministrarna att diskutera det nya stödet. Vi fick lagförslagen i förrgår, och de bygger på att EU lånar upp 90 miljarder euro för 2026 och 2027 på marknaderna. Det här kommer att garanteras av EU-budgetarna, så som vi har gjort tidigare med Ukraina.

Vi kan göra detta eftersom Ungern, Slovakien och Tjeckien lite överraskande släppte sitt motstånd och inte kommer att blockera det här. Priset är dock att de inte heller ska stå för några kostnader. Därför ska vi övriga ingå ett fördjupat samarbete.

Detta samrådde vi med er om skriftligen nu i veckan, och jag vill tacka för att den hanteringen var möjlig. Det här kommer att gå väldigt fort. Det måste gå väldigt fort, och vi hoppas att det går fort, så jag är mycket tacksam för det.

Det här är alltså en annan typ av finansieringslösning, men i övrigt liknar det reparationslånet. Stödet kommer att täcka både budgetära och militära behov, och Ukraina kommer inte att behöva betala tillbaka på det här lånet förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd.

Dessutom har vi med beslutet tidigt i december redan säkrat att de frysta ryska tillgångarna inte ska kunna föras tillbaka till Ryssland förrän de har betalat krigsskadestånd. Det beslutet gäller fortfarande.

Nu lägger vi all kraft på att få det nya stödet på plats så att Ukraina får de pengar man behöver i den tid man behöver det. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Detta måste gå fort om alla avtal ska komma på plats.

Det här betyder inte att vi har gett upp idén om att använda de frysta ryska tillgångarna, och Europeiska rådet var ju väldigt tydliga i sina slutsatser gällande det. Just nu är fokus dock på att få det här stödet på plats.

Anf. 11 GUNILLA CARLSSON (S):

Ordförande! Jag tackar för redovisningen.

Precis som statssekreteraren säger lyckades man inte komma överens i december om att använda de frysta ryska tillgångarna, vilket naturligtvis är väldigt olyckligt. Nu avslutade statssekreteraren med att säga att man hoppas att man ska kunna göra det framöver, men min ena fråga gäller vilka möjligheter du ser att man över huvud taget har att kunna öppna den dörren igen. Det kändes som att den var väldigt stängd i december.

Jag vill också fråga om en annan sak. Nu lyckades man ju få igenom det här lånet för att dessa tre länder valde att inte blockera, men de fick ju en garant för att de inte ska vara med och ta lånet. Hur ser man på framtiden när det gäller detta? De här lånen ska ju tas upp, och de ska betalas av. Ska dessa länder då inte heller vara med – förmodar jag – och ta de extra kostnaderna för lånet? Hur ser man på fortsättningen på det här, när man pratar om långtidsbudgeten och hur den ska finansieras? Ska man plötsligt ha vissa länder som inte är med i den delen? Det är också en fråga. Hur har man resonerat i de här frågorna?

Anf. 12 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Ordförande! Jag tackar för frågan.

Vi ser det som väldigt tydligt att vi har ett uppdrag från Europeiska rådet att arbeta vidare med frågan om frysta ryska tillgångar. Det nämns ju på flera ställen. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Nu går jag utanför Ekofinagendan, men vi håller parallellt på med ett nytt lån från IMF till Ukraina, och det är väldigt viktigt att vi får dessa två delar på plats nu. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Nu är dock det viktiga att få det akuta stödet på plats.

När det gäller de tre länderna ska de, som det är beskrivet i Europeiska rådet och enligt det fördjupade samarbetet runt lånet, inte bära några kostnader. Det är framför allt räntorna man tänker på. Räntorna kommer – beroende på ränteläget, som man naturligtvis inte alltid kan förutspå – att uppgå till mellan 2 och 4 miljarder euro. Vi övriga 24 länder får dela på det.

Det blir inga kostnader för 2026. Det uppstår lite kostnader 2027, för hela lånet kommer inte att ha hunnit tas upp, och det blir då inte fullt utslag på räntorna. Sedan är tanken att detta ska komma in i långtidsbudgeten från 2028, så att det blir en del av MFF-förhandlingen. Jag är dock säker på att vi kommer att ha en diskussion med de här tre länderna om att de inte ska bära de kostnaderna.

Det finns tidigare exempel på att det här har gjorts. Storbritannien fick ett undantag från att vara med och dela kostnader, men jag kommer inte ihåg exakt vad det gällde. Det är alltså inte första gången man gör så. Jag skulle tro att de återkommer till detta även i MFF-förhandlingarna.

Anf. 13 JAN ERICSON (M):

Ordförande! Jag har en liten följdfråga. Med tanke på de tre ländernas storlek kan det ju inte spela så enormt stor roll för helheten att de inte är med. Har vi någon uppskattning om hur mycket det egentligen betyder?

Anf. 14 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Ordförande! Jag tackar för frågan.

Jag har inte siffran i huvudet, men det gör inte så mycket. Jag tror att vi har siffror med oss. Ja, precis – vi har en andel i EU-budgeten på 3,41. Utan dessa tre länder blir vår bni-andel 3,54. Jag tackar mina kollegor för siffran.

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi kommer till dagordningspunkt 6, Den ekonomiska återhämtningen i Europa och rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Anf. 16 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! På förra Ekofinmötet ändrades tio planer, och den här gången ska sex planer ändras eller antas ändrade. Sveriges plan är en av dessa. Jag tänkte här i nämnden därför fokusera lite på Sveriges plan, om det går bra.

Vi har tidigare informerat finansutskottet om de fem ändringar i planen som vi ursprungligen begärde av kommissionen, men den av er som har lusläst den kommenterade dagordningen kanske noterar att det nu är 18 ändringar som föreslås. De nya tillkommande förändringarna är egentligen förenklingar som vi har identifierat tillsammans med kommissionen. Ingenting väsentligt har ändrats i planen, utan det handlar mer om hur vi ska redovisa för kommissionen att vi har gjort olika saker.

Detta är en del av det arbete som kommissionen nu gör för att förenkla planerna. Jag vet inte om ni kommer ihåg det, men det kom under förra året ett meddelande från kommissionen om att man skulle förenkla planerna.

De här förändringarna handlar om att tydligare formulera målen för att underlätta hur vi ska rapportera att vi har uppfyllt dem. Om vi till exempel tar målet om skydd av värdefull natur skulle vi tidigare redogöra för hur mycket det har kostat att köpa marken som ska göras om till naturreservat. Nu ska vi i stället rapportera hur mycket mark vi faktiskt har skyddat – vilket för mig verkar rimligare, om jag ska säga vad jag tycker.

Det är alltså samma mål, och åtgärden är redan genomförd, men det går förhoppningsvis snabbare för kommissionen att kunna bedöma att vi faktiskt har gjort det vi har sagt att vi ska göra. Det är den typen av ändringar och förenklingar som görs i vår plan.

Vi lyfter även bort en åtgärd från planen. Den har vi redan genomfört. Vi gjorde samma sak 2023 när vi tog bort några vägskyddsåtgärder. I detta fall handlar det om digital infrastruktur i offentlig förvaltning. Åtgärden har redan genomförts, men vi plockar bort den ut planen eftersom vi bedömer att det skulle kräva väldigt stora administrativa resurser att redovisa och bevisa för kommissionen att vi har genomfört åtgärden. En av de tyngsta arbetsuppgifterna med dessa planer är all dokumentation och allt arbete som krävs för att visa att vi har gjort olika saker. Kommissionen tycker inte heller att detta är en stor sak. Vi tycker givetvis att det är viktigt, men åtgärden är som sagt redan genomförd. Det innebär heller ingen förändring i termer av de belopp Sverige kan förvänta sig att få tillbaka från RRF:en, för det är en liten åtgärd.

Detta var ett par ett exempel på förändringar vi har gjort.

Vi kan givetvis ställa oss bakom beslutet för vår egen plan men även för de fem övriga planerna.

Anf. 17 JACOB RISBERG (MP):

Jag har egentligen inga synpunkter utan mest en fråga gällande att man övergår från belopp att lägga på skyddad natur till areal. Är det någon skillnad på areal och areal, eller är det bara kvadratkilometer rakt av som räknas? Det skulle kunna innebära att man skyddar ”billigare” natur och inte den som är mest värd att skydda. Hur kommer man åt denna aspekt? Det är såklart viktigt att skydda så mycket natur som möjligt, men vi vill ju också skydda den natur som har högst naturvärde.

Anf. 18 ORDFÖRANDEN:

En egen reflektion är att högst naturvärde inte alltid innebär högst kostnad för marken. Men det kan statssekreteraren klargöra mer kring.

Anf. 19 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Min fråga hänger lite grann ihop med den förra frågan, alltså helheten i ekonomin.

Vi har tidigare fått rapporter om att det har gått långsammare att betala ut pengarna än vad som var planerat, vilket har inneburit positiva räntor för EU som har kunnat läggas på annat, troligen Ukraina.

Hur går det med utbetalningarna? Kommer allt att betalas ut? Ungern har fått sin plan godkänd men har inte fått några pengar eftersom man inte uppfyller andra villkor. Hur ser det rent ekonomiskt ut med de här genomförandeplanerna?

Detta har inte alls med det här att göra, eller så har det kanske det. För ungefär ett år sedan kom det rapporter om att innehållna pengar till Ungern förföll vid utgången av 2024. Var det något som förföll vid utgången av 2025? Vet ni det? Jag ser på minen att jag inte får svar på den frågan. Jag nöjer mig här.

Anf. 20 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Först om skyddsvärd natur. Det finns detaljer i planen, och de har inte ändrats. Det är den högst skyddsvärda naturen som ska skyddas. Vi har bara ändrat redovisningsprincip för hur vi bevisar detta. Det är ingen ändring i övrigt, utan här är vi helt eniga.

Så till räntebetalningarna. Får vi utbetalningarna senare betyder det givetvis att vi behöver låna upp lite mer. Men vi ska ha klart för oss att det är oerhört marginella kostnader, och de ska ställas mot risken att bli av med en del av medlen, vilket kan handla om betydligt mer pengar.

Det vi ägnar oss åt just nu är just utbetalningsförfrågningar. Detta år kommer att bli extremt intensivt när det gäller utbetalningsförfrågningar, och vi har otroligt många möten om detta. Det är ganska många länder som börjar få suspenderade belopp, och att bli av med medel om vi inte lyckas visa att vi har genomfört en åtgärd är värre än att ha en lite senare utbetalning.

När Sverige förhoppningsvis får sin plan godkänd på tisdag kommer vi att direkt gå in med vår andra betalningsförfrågan. Förhoppningsvis har vi förenklat så pass mycket att vi nu får en lite lättare resa när det gäller att visa att vi har genomfört åtgärderna. Det kan ju ta lite tid med kommissionen ibland.

Ungern har fått en förskottsbetalning, och de har precis som alla vi andra på sig till augusti 2026 att genomföra sina mål, inklusive superdelmålen. Gör Ungern inte det fryser alla pengar inne, och man blir återbetalningsskyldig för förskottsbetalningen på 900 miljoner euro eller däromkring.

Frös några pengar inne i slutet av 2025? Det kommer jag inte ihåg på rak arm, men det kan jag kolla upp.

Anf. 21 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Jag kanske var lite otydlig. När det gäller utbetalningar och ekonomi tänkte jag på EU-budgeten i stort och om allt kommer att betalas ut och i så fall när.

När det gäller Ungern tänkte jag på rättsstatens principer. Även om Ungern har fått sin plan godkänd och genomför allt i den är det ändå inte säkert att man får utbetalningen på grund av de restriktioner som gäller rättsstatens principer, och det som förföll 2024 var inte inom detta utan gällde andra utbetalningar.

Min fråga var alltså mer generell.

Anf. 22 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Då ska jag försöka svara lite mer generellt.

I slutet av december hade 393 miljarder euro betalats ut till 27 medlemsstater, inklusive Ungerns förskottsbetalning. Det innebär 68 procent av de medel som har allokerats. Sedan har det hänt ganska många spännande saker. Lånedelen av RRF:en har minskat med 73 miljarder, och av dessa står Spanien för 60 miljarder euro. Spanien drar alltså ned sin plan med oändligt mycket mer än vad hela vår plan omfattar.

Lånedelen har alltså krympt ganska mycket, och det kan komma ytterligare förändringar under våren. Detta följer också av det meddelande kommissionen kom med om att om länderna ska dra ned på något när de förenklar så ska de dra ned lånedelen. Detta gör att kostnaderna minskar.

Rumänien har minskat sina lån med 7 miljarder euro, och det hänger givetvis ihop med deras offentligfinansiellt besvärliga situation. I höstas hade Rumänien ett underskott på över 9 procent, men i år hoppas de få ned det till 6 procent.

De sitter i underskottsförfarande,>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. Polen har minskat sina lån med 5 miljarder euro, och även Cypern, Tjeckien, Portugal och Slovenien har minskat sina lån.

Det som dessa länder har lånat ska de betala räntorna för. Det gör vi inte alla tillsammans – bara för att ha detta sagt.

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

Vi har inte en jättelång dagordning, så jag tänker inte vara petig med att vi ska hålla oss inom ramen för samrådet. Men vi ska inte heller sväva iväg i ett allmänt seminarium om den ekonomiska politiken på EU-nivå.

Anf. 24 ANDERS EKEGREN (L):

Jag var kanske ouppmärksam, men du sa att Ungern har fått förskott. Varför har man fått det?

Anf. 25 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Jag tackar för frågan.

Det står i RRF-förordningen att man har möjlighet att begära och få en förskottsbetalning. Sverige har inte begärt det eftersom vi kan hantera vår finansiering och har fått vår första utbetalning. Ungern blir dock återbetalningsskyldigt om man inte uppfyller sina superdelmål och övriga mål.

Anf. 26 ANDERS EKEGREN (L):

Om jag förstår det rätt är detta inget man kan neka Ungern.

Anf. 27 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Det är korrekt.

Anf. 28 ANDERS EKEGREN (L):

Synd.

Anf. 29 ORDFÖRANDEN:

Det tror jag att vi är fler som håller med om.

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Den europeiska planeringsterminen 2026 – Slutsatser om rapporten om förvarningsmekanismen 2026.

Anf. 30 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Själva rapporten om förvarningsmekanismen var uppe på Ekofin i december, och då fick vi en presentation av kommissionen. Nu ska vi, precis som varje år, anta slutsatser om denna rapport. I slutsatserna delar rådet i mångt och mycket den bild kommissionen har, och regeringen kan ställa sig bakom slutsatserna. Det är inget som sticker ut nu jämfört med tidigare år.

Anf. 31 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då går vi till dagordningspunkt 8, Genomförande av ramen för ekonomisk styrning – Rådets beslut och rekommendationer inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott.

Anf. 32 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Denna fråga var också uppe på Ekofin i december. Kommissionen presenterade då sin rapport om vilka medlemsstater som borde hamna i underskottsförfarande. Det är så att säga en trappa som vi följer med olika beslut som ska fattas.

Som ni kanske kommer ihåg var det Finland som hade brutit mot reglerna och som kommissionen tyckte skulle hamna i ett underskottsförfarande. Nu har vi kommit till nästa steg då det är dags att sätta dem i ett sådant förfarande. I samband med det fattas också ett beslut om vilka åtgärder de ska vidta, och i den nya stabilitets- och tillväxtpakten gör vi det genom att ge dem en ny nettoutgiftsbana som de ska följa för att komma till rätta med sina offentliga finanser.

Eftersom Finland är ett euroland är det bara euroländerna som har rösträtt i denna fråga. Men vi håller med om bedömningen. För oss är det väldigt viktigt att detta regelverk upprätthålls på ett transparent sätt och tillämpas på ett jämbördigt sätt. Jag vet inte om välkomna är rätt ord i sammanhanget eftersom det är vårt grannland, men vi stöder beslutet att försätta Finland i underskottsförfarande. De är i en väldigt besvärlig situation, måste jag säga.

Anf. 33 CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Herr ordförande! Jag tackar statssekreteraren för informationen.

Min fråga rör inte just Finland, men länder har ju fått vissa lättnader om de investerar i sitt försvar. Vet man hur många länder som riskerar underskottsförfarande men som satsar stort på försvaret och därmed kan skjuta upp sina problem?

Anf. 34 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Jag tackar för frågan. Du kan få ta del av en jättefin tabell som jag har och som jag i princip lever med.

EU har ju den nationella undantagsklausulen, som är 1 ½ procent under fyra år. Det var den som gjorde att Tyskland klarade sig från att hamna i underskottsförfarande; de ligger lite över 3. Men Finland klarar sig inte. I somras kunde vi fortfarande tro att de eventuellt skulle klara sig, och då hade vi en diskussion på min nivå. Men Finlands tillväxt har försämrats ytterligare. I någon mening bedriver Finland tyvärr en procyklisk politik, och eftersom de inte har sparat i goda tider tvingas de strama åt i dåliga tider, vilket påverkar deras tillväxt negativt.

Det är 16 medlemsstater som har utlöst den nationella undantagsklausulen. Ett gäng andra, däribland Sverige, har inte har gjort det eftersom de helt enkelt inte behöver det på grund av goda offentliga finanser.

Alla ökar nog i någon mening sina försvarsutgifter, även om det finns några länder man önskar skulle satsa lite till. Men här håller vi noga koll.

Jag ska bara påminna om att det finns länder som faktiskt inte ens får igenom en budget. Spanien har inte fått igenom en budget sedan 2023, och Frankrike har ni ju läst om i medierna. Vad som händer då är att man rullar tidigare års budgetar, och då blir det varken besparingar – eftersom man har oreda i sina offentliga finanser – eller mer satsningar på försvaret. Det där är alltså ett problem.

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Många gånger när man träffar finska kollegor tittar de med avund på vårt svenska budgetregelverk, hur vi fattar beslut om budgetar och den ordning vi har i de svenska statsfinanserna. Det kanske är värt att ta med sig med tanke på att vi alltid brukar vara så imponerade av finnarna.

Anf. 36 JAN ERICSON (M):

Jag funderar på om inte en väldigt stor del av underskottet i Finland består av just försvarskostnader. Man har ju lagt enorma resurser på att förstärka gränsen och så vidare. Vad jag minns har EU fattat någon sorts principbeslut om att försvarskostnaderna i alla fall delvis ska lyftas ut ur budgetregelverket. Är det alltså inte tillämpligt på Finland i det här läget?

Anf. 37 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack för frågan! Jag gläder mig åt intresset för vårt närmaste samarbetsland.

Den nationella undantagsklausulen ger möjlighet att undanta 1 ½ procent av bnp under fyra år, och Finlands underskott är för stort för att det ska räcka till. I Tysklands fall förklarade försvarsinvesteringarna saken, så där klarade man sig. Trots att man låg över treprocentsgränsen räckte den nationella undantagsklausulen för försvarsutgifter. För Finland är underskottet värre, och då räckte försvarsutgifterna inte till. Vi behandlar alltså alla lika; det är en oerhört viktig princip.

Apropå budgetramverk och hur viktigt det är – och jag vet att vi tycker det – kan jag bara notera att Finland ganska nyligen har enats om ett nytt skuldankare. Jag tror att alla partier utom ett ställde sig bakom det i det finska parlamentet. Det liknar vårt skuldankare lite grann. Man ska inte börja tillämpa det förrän 2030 någonting – 2031, tror jag – men man har tagit inspiration av Sverige och kommer att arbeta med detta. Med den nettoutgiftsbana man nu får kommer det dock att krävas mycket av Finland. Det kommer väldigt tydligt att bli jobbigt för landet.

Anf. 38 ORDFÖRANDEN:

Så är det.

Om jag tolkar saken rätt är detta en dagordningspunkt som främst euroländerna är med och beslutar om. Vi behandlar dock ändå detta som en inriktningsfråga här i nämnden, och jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Därmed har vi kommit till dagordningspunkt 9, Övriga frågor.

§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Anf. 1 ORDFÖRANDEN

Anf. 2 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 3 ORDFÖRANDEN

Anf. 4 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 5 ORDFÖRANDEN

Anf. 6 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 7 MATHIAS TEGNÉR (S)

Anf. 8 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 9 ORDFÖRANDEN

Anf. 10 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 11 GUNILLA CARLSSON (S)

Anf. 12 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 13 JAN ERICSON (M)

Anf. 14 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 15 ORDFÖRANDEN

Anf. 16 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 17 JACOB RISBERG (MP)

Anf. 18 ORDFÖRANDEN

Anf. 19 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 20 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 21 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 22 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 23 ORDFÖRANDEN

Anf. 24 ANDERS EKEGREN (L)

Anf. 25 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 26 ANDERS EKEGREN (L)

Anf. 27 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 28 ANDERS EKEGREN (L)

Anf. 29 ORDFÖRANDEN

Anf. 30 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 31 ORDFÖRANDEN

Anf. 32 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 33 CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf. 34 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 35 ORDFÖRANDEN

Anf. 36 JAN ERICSON (M)

Anf. 37 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 38 ORDFÖRANDEN

Anf. 39 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 40 ORDFÖRANDEN

Anf. 41 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 42 ORDFÖRANDEN