1 § Jordbruk

Jordbruksminister Margareta Winberg

Rapport från ministerrådsmöte den 18 och 19 februari 2002

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 18 och 19 mars 2002

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Sammanträdet är öppnat. Jag hälsar jordbruksminister Margareta Winberg med medarbetare välkomna hit för information och samråd.

Vi börjar som vanligt med en muntlig återrapport från rådsmötet den 18–19 februari. Varsågod!

Anf. 2 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Kommissionen presenterade förslaget om afrikansk svinpest. I samband med denna punkt gav kommissionen också en utförlig redogörelse för BSE-läget. Det var oroande att antalet fall under 2001 hade fördubblats i förhållande till 2000. 2001 var det 957, och 2000 471 fall, exklusive UK.

Tyskland redogjorde för problemen med icke godkända laboratorier i Bayern som hade utfört BSE-tester. Strikta åtgärder hade vidtagits, bl.a. återkallande av allt kött som testats vid dessa laboratorier.

Kommissionens förslag om förlängning av stödet till tobaksodling diskuterades. Producentländerna var kritiska till att förslaget indikerar att stödet till tobaksodlingen ska upphöra på sikt. Ett antal andra medlemsstater, däribland Sverige, var mycket kritiska till att avvecklingen av stödet till tobaksodling inte inleds omedelbart. Övriga medlemsstater kunde i stort sett ställa sig bakom kommissionens förslag.

Italien presenterade sin inställning till jordbrukspolitiken inför halvtidsöversynen av Agenda 2000. Frankrikes och Italiens begäran om tillstånd till nationellt stöd till vinsektorn diskuterades. Man kunde inte fatta något beslut i frågan på grund av att Danmark lämnade en parlamentarisk reservation. Fyra medlemsstater, däribland Sverige, aviserade att man hade för avsikt att lägga ned sina röster.

Kommissionär Fischler presenterade det horisontella dokumentet om jordbruk och utvidgningen inför ministermötet med kandidatländerna i samband med jordbruksrådet i mars.

Luxemburg tog upp Europaparlamentets resolution om produktion och saluföring av honung och betonade därigenom vikten av ytterligare åtgärder för att stödja binäringen. Luxemburg fick stöd av flera medlemsstater.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Ordet är fritt med anledning av återrapporten. Eftersom ingen begär ordet går vi in på dagordningen för nästa veckas rådsmöte. Varsågod, jordbruksministern!

Anf. 4 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Punkt 2 handlar om A-punktslistan. Vår egen punkt 3 blir en A-punkt. Det är den enda som jag kan kommentera. Vi fick nämligen den övriga A-punktslistan för en kvart sedan, och vi har inte hunnit analysera den. Jag kan alltså inte kommentera den.

Däremot blir avtal om veterinära frågor och växtskyddsfrågor med tredjeland en A-punkt.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Vi tar den i alla fall – även om den blir en A-punkt. Det är ju en beslutspunkt. Vi har ju A-punkter i riksdagen också. Även om det är enhällighet bakom dem så är de beslutspunkter.

Anf. 6 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det handlar om avtal om veterinära frågor. Man ska fatta beslut om rådets slutsatser. Precis som det står i den kommenterade dagordningen är slutsatser inte rättsligt bindande. Men som jag uppfattar detta är det ett sätt för Spanien att lyfta fram några latinamerikanska länder och få slutsatser omkring detta. Syftet är alltså att underlätta handel och tillförsäkra konsumenterna säkra livsmedel på det här viset.

Anf. 7 ORDFÖRANDEN:

Den svenska positionen är alltså att man stöder detta utkast till rådsslutsatser?

Anf. 8 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Ja.

Anf. 9 ORDFÖRANDEN:

Om ingen begär ordet konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går till ärende 4.

Anf. 10 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Då är det fråga om tobak igen. Vi hade frågan uppe på förra mötet – det som jag just redovisade – och då gick det inte att komma fram alls. Ni känner till förslaget i sak, och ni känner också till den svenska positionen.

När vi nu står still och stampar och alla håller på sina åsikter så är det viktigaste som jag ser det att vi försöker att på något vis hitta någon form av kompromiss. Det viktigaste för Sverige är att man har kvar en skrivning om att tobaksodlingen ska avvecklas. Det är min prioritering nummer ett.

Den andra prioriteringen är tobaksfonden. Som ni känner till ska medlen till den öka till 3 % under 2003 och till 5 % fr.o.m. 2004. Den ska användas dels till forskning, dels till information och kampanjer. Jag tycker att det är oerhört viktigt att detta går igenom.

Den tredje prioriteringen blir förlängningen. Där har Sverige varit kritiskt till den treåriga förlängningen. Jag menar att det är på den punkten som vi i detta läge, där man kanske måste hitta en kompromiss, ska kunna ge någonting. Vi sade ju ett år tidigare, men om man får igenom de två första punkterna och om vi får en kvalificerad majoritet för dem så menar jag att Sverige bör vara berett att släppa sin ettåriga förlängning för att få igenom det som vi tycker är det allra viktigaste.

Anf. 11 CARL G NILSSON (m):

Herr ordförande! Detta är ju en känd fråga, som vi har pratat om många gånger. Vi stöder helt och fullt den mycket restriktiva hållningen. Möjligen kan man diskutera taktiken. Om vi nu har avveckling som första prioritering så tycker jag att det kanske är tveksamt att man redan i debatten flaggar för kompromisser.

Jag läser i rapporten från det förra mötet att Winberg argumenterade för en kortare förlängning än tre år och att omställning mot andra grödor måste börja redan nu. Ska man då redan nu från ett medlemslands sida säga: Vi är beredda att kompromissa? Jag tycker möjligen att det är ordförandeskapets uppgift att hitta kompromisser.

Argumentet för en avveckling och för en starkt kritisk hållning mildras ju av att man redan i ett tidigt anförande flaggar för kompromisser.

Anf. 12 INGE CARLSSON (s):

Herr ordförande! Vi hade en genomgång i går i vårt jordbruksutskott. Jag tycker att man måste försöka se någon form av kompromiss här. Min fråga i går, när vi fick den här föredragningen, var denna: Kan man inte gå in med olika omställningsbidrag när det gäller omställningen? Om man ställer om år ett kan man få ett högre omställningsbidrag och ställer man om år två så blir det något lägre. Sedan följer år tre osv. Detta skulle bli som en liten trappa för att stimulera att man kommer i gång.

Den dagen vi kommer fram till att vi totalt ska avveckla tobaksproduktionen i EU kan det bli mycket större svårigheter, så man bör göra den här omställningen successivt.

Jordbruksministern har säkert talat om någon gång vad man kan ställa om till. Detta är ju lite speciella marker. Men jag undrar vad det är för grödor som man kan ställa om till.

När man läser protokollet kan man ibland undra på vilken nivå man diskuterar i en del länder. Detta är ju hemligstämplat, men man blir lite förvånad när man läser att några av de här länderna inte kan se något samband mellan produktionen av tobak och rökningen.

Fru jordbruksminister får fortsätta att vara vass när det gäller det här och stå upp för att den ska avvecklas!

Anf. 13 WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag läste protokollet med samma tankar.

Vi stöder också denna mycket restriktiva linje. Men om man ska få en avveckling som är trovärdig så behöver man någonting av det som vi hörde om här tidigare, dvs. klara och mätbara mål. Annars sitter vi här likadant igen om ett år, och då behöver vi en ny förlängning.

Som nästa ärende kommer här också ett nytt ärende om en ny förlängning för någonting som vi redan har beslutat att avveckla. Ska det vara en trovärdig avveckling i kompromissen så måste det säkert finnas klara och mätbara mål som visar hur det ser ut.

Anf. 14 HARALD NORDLUND (fp):

Min ena fråga var densamma som den som Inge Carlsson tog upp.

Min andra fråga är: Hur ser det ut med stödet för den totala avvecklingslinjen? Hur många av medlemsländerna går på den? Det är möjligt att detta sades vid vårt förra möte, men jag har inte detta klart för mig.

Kan man anta att det finns en majoritet bakom den kompromisslinje som jordbruksministern redovisar?

Anf. 15 LENNART DALÉUS (c):

Jag tycker att det är viktigt med en snabb avveckling även här. Kan man komma överens på något sätt med producenterna eller få en omställning till stånd den vägen så är ju det förstås viktigt.

Även i de här sammanhangen finns det alternativ produktion att ägna sig åt som gör att avvecklingen också här blir lättare. Man ska förstås inte ta för lång tid på sig för avvecklingen.

Anf. 16 MATS ODELL (kd):

Jag vill deklarera att Kristdemokraterna står bakom regeringens ståndpunkt i den här frågan.

Avveckling är någonting som ligger i tiden. Man kan skrida till verket med olika grader av entusiasm i sådana här projekt. Det gäller allt ifrån långsiktiga projekt, som att avveckla monarkin, till kärnkraften och nu tobaksodlingen. Vi önskar regeringen lycka till med att hitta en strategi som leder till målet snabbast möjligt.

Anf. 17 ORDFÖRANDEN:

Vi får väl se vad som är lättast att avveckla av dessa tre uppräknade.

Anf. 18 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Jag håller mig väl till tobaken, för säkerhets skull. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Det är klart att vi inte går ut och flaggar för en kompromiss redan i inledningen, Carl G Nilsson. Det gör vi självfallet inte, utan vi håller fast vid vår position. Det är väl känt vilken den svenska positionen är.

Vad jag ville få stöd för här är vad ett slutresultat kan bli eftersom det i så fall skulle vara något annorlunda än det jag redovisade sist, då jag sade att vi skulle kunna förlänga med ett år. Men om vi får med en klar avveckling och om vi får med tobaksfonden med de pengar som det handlar om så menar jag att vi i en slutuppgörelse också kan gå med på tre år i stället för ett år. Det är mindre väsentligt än själva principen. Det var alltså detta som jag ville ha stöd för.

Inge Carlsson pratar om omställningsbidrag och olika stöd för omställning. Javisst – det är ett bra sätt att göra det på. Men det är kommissionen som lägger fram förslag på hur omställningen ska gå till. Vi kommer att begära en sådan plan från kommissionen. Det finns ingen sådan plan nu. Det påstås att det arbetas med alternativ till tobak, men jag kan inte svara på vad alternativen skulle vara. Tobaksodlingarna finns ju i de mest otillgängliga markerna. Det är därför stöden har varit så stora och funnits så länge – det är svårt att hitta alternativ.

Jag tror aldrig att vi kommer överens med producenterna, Lennart Daléus. Det tror jag är omöjligt. De vill fortsätta att producera detta. Möjligen kan vi komma överens med producentländerna. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Men inte ens detta är jag säker på, utan då får vi fatta ett majoritetsbeslut och köra över dem. Det är alltid trist att länder som inte är berörda mer än indirekt – via rökning men inte av produktionen – ska köra över de länder som har detta som sitt levebröd. Därför är det viktigt att försöka. Det är också därför jag menar att andrahandspositionen skulle kunna vara den treåriga förlängningen.

Anf. 19 ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Jordbruksministern har redovisat regeringens ståndpunkter som innehåller dels en förstahandsposition, dels en andrahandsposition. Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då går vi vidare till ärende 5, om nötter och johannesbröd.

Anf. 20 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Då kommer vi till nötterna igen. Man kan säga att det är en liknande historia som den om tobaken. Också nötter och mandel odlas på marker där det är svårt att odla andra saker. Här har kommissionen inte kommit fram med någon alternativ produktionsplan. Jag anser att man måste göra det. Det är ganska många producenter som detta rör sig om. Förslaget innebär 54,3 miljoner euro, och det har Sverige inte accepterat. Det verkar som om länder som tidigare har gått på Sveriges linje nu har bytt åsikt lite grann, i perspektivet att det inte finns något alternativ framme. I en omröstning skulle Sverige kanske bli det enda land som röstar nej.

Detta är vår principiella uppfattning, men jag skulle emellertid vilja lyssna av debatten och höra hur planerna för alternativen fortskrider innan vi binder oss för ett nej. Alternativet är att avstå. Det känns lite besvärande att rösta nej i ett läge där vi inte har något alternativ för de här länderna.

Anf. 21 CARL G NILSSON (s):

Får jag börja med att fråga vad de här stöden betyder? Det kan även delvis gälla den förra frågan. Vi fick ju aldrig riktigt klart för oss hur stor del av dessa odlares intäkt som är beroende av stöden.

Anf. 22 WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag tror att ett nej är det enda sättet att få fram alternativen. Annars sitter vi återigen här om ett år, och det finns inga alternativ. Vi måste pressa fram alternativen, och då kan ett nej vara ett sätt.

Anf. 23 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Jag ska be Anders Klum svara på frågan om hur omfattande stöden är för den enskilda producenten.

Anf. 24 Departementsrådet ANDERS KLUM:

När det gäller tobaken beror det på vilka sorter man odlar. Det finns olika kategorier. Just för den sort där man sänker tröskelnivåerna mest är relationen mellan det man får för produkten på marknaden och det som är stöd i storleksordningen 7 cent – det är det som man får på marknaden – och 2:50 euro, som man får i stöd. Det är alltså fullständigt osannolika nivåer på vissa områden.

Vi har inte samma grepp på hur stor andelen är för hasselnötterna. Men det är lite grann på samma sätt som med tobaken; här har vi en produktion som inte ligger tillräckligt högt kvalitetsmässigt för att ens kunna avsättas till våra egna medborgare. Den måste i stället via bidrag säljas till tredjeland. Det är ett uttryck för att det inte är någon framtid i att fortsätta med detta, utan man måste hitta alternativ. Men tyvärr har stöden varit så pass stora och viktiga att producenterna inte har haft något incitament att göra någonting annat. Det blir inte någon omställning när man får så här mycket stöd.

Anf. 25 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Rent principiellt delar jag fullt Willy Söderdahls uppfattning om att det driver fram ett alternativ att avskaffa stöden. Problemet är bara att det är en ettårig förlängning, och på ett år kommer inga alternativ fram. Ska vi kapa stöden så går det ett antal år innan man har fått fram alternativ. Det är problemet.

Därför skulle jag vilja ställa kommissionen inför frågeställningen: Vad gör ni för att få fram alternativen? Kan vi räkna med att ni till nästa år kan presentera en plan för alternativen så att vi då kan slopa detta? Denna fråga är inte ställd, och jag menar att den måste ställas också i närvaro av de andra ministrarna. Säger kommissionen då att den kan presentera en plan till nästa år, och om Sverige blir ensamt, så menar jag att vi i stället för att rösta nej borde lägga ned vår röst.

Anf. 26 CARL G NILSSON (m):

Slutsatsen, herr ordförande, är att exemplen visar på nödvändigheten av signaler för en reform i största allmänhet.

Anf. 27 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Jag delar den uppfattningen. Vi kommer att tala om detta lite längre fram. Jag menar att Sverige väldigt tydligt sänder de signalerna.

Det gäller inte bara nötfrågan eller tobaksfrågan, utan över huvud taget för förändring.

Anf. 28 ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Jag har bara en fråga till jordbruksministern. Vi förde en diskussion här före mötet, och vi har kommit fram till att johannesbröd är något slags träd med baljliknande frukter. Stämmer det, eller vad är det för någonting?

Anf. 29 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Jag tror att ni har kommit fram till rätt slutsats.

Anf. 30 ORDFÖRANDEN:

Eftersom ärende 6 är struket är vi inne på 7:an – eventuell jordbruksförsäkring.

Anf. 31 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Detta är en presentation och en diskussion. Det är det spanska ordförandeskapet som har tagit fram detta. Det gäller jordbruksförsäkringar vid riskhantering i jordbruket. Man argumenterar på olika sätt för detta.

Från svensk sida tycker vi inte att man nu bör tillföra ytterligare moment i den gemensamma jordbrukspolitiken. Vi vill i stället försöka förändra och förenkla den. Det är den svenska ståndpunkten. Det blir alltså inget beslut, utan bara en presentation. Möjligen ska man säga någonting, och då säger jag något i den vägen.

Anf. 32 ORDFÖRANDEN:

Detta är alltså inget beslutsärende utan ett diskussionsärende. Men det är en inledning på någonting som blir en förhandling.

Anf. 33 GÖRAN LENNMARKER (m):

Det är viktigt att man har rätt ingångsvärden när man diskuterar försäkringsfrågan. Utgångspunkten bör vara att näringar normalt bär sina egna kostnader. Det finns många andra näringar förutom jordbruket som är säsongsberoende, t.ex. glasskiosker en regnig sommar. De får ju inte så stora intäkter. Detsamma gäller liftägaren en varm vinter. Man får inom näringen bygga upp sina system för att hantera detta. Det är ju en del av marknadsekonomins osäkerhet. Det bör vara grundinriktningen att näringarna själva i sina priser får ta ut det som det kostar att parera denna typ av problem.

Dock kan det kanske behövas konkurrensregler på det här området, så att man inte använder detta bakvägen för att subventionera på ett orättfärdigt sätt. Lika spelregler ska gälla. Har man en gemensam marknad så ska det hela vara gemensamt, så att man inte den här vägen undergräver den gemensamma marknaden.

Detta tycker jag kan vara två utgångspunkter i resonemangen.

Anf. 34 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det är klart att detta är något för branscherna själva, även om jag kanske inte riktigt vill jämföra en glasskiosk eller en lift med matproduktion. Det är inte livsnödvändigt att åka lift eller äta glass, men mat måste vi alla ha. Jag tycker alltså att det finns en viss skillnad i den jämförelsen.

Men som princip delar jag uppfattningen att branscherna ska stå för detta själva. Så har vi ju också gjort i Sverige; vi har inte något sådant skydd här. Det finns i vissa andra länder. Jag misstänker att spanjorerna vill lyfta över kostnadsansvaret från den nationella nivån till EU-nivån. Men det är vi som sagt inte intresserade av, och det är vår ingångsuppfattning.

Jag har inte heller några andra åsikter när det gäller konkurrensreglerna, utan är man på en gemensam marknad så måste man ha likartade regler. Man kan inte ha samma regelsystem i varje detalj, men det ska vara så likartat som det går med hänsyn taget till att vi fortfarande har nationalstater.

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Tack. Jag konstaterar att det finns majoritet för att fortsätta arbetet med den inriktning som regeringen här har redovisat.

Då kommer vi över till ärende 8, som också är en informations- och diskussionspunkt om utvidgningen och jordbruket. Varsågod!

Anf. 36 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det finns två delar i detta. Den ena dagen ska vi förbereda det som vi ska göra nästa dag. Kandidatländerna kommer att vara med på tisdag för en diskussion, eller rättare sagt information från deras sida till de nuvarande medlemsländerna. Det är inte några beslut som ska fattas, utan vi ska framför allt lyssna av deras åsikter och höra hur långt de har kommit i processen. Detta är något som vi har gjort tidigare, så det är inte annorlunda än det vi har gjort under tidigare ordförandeskap.

Anf. 37 MATS ODELL (kd):

Kan man inte också tänka sig att kandidatländerna börjar fråga de nuvarande medlemsländerna hur långt vi har kommit i vår process med att göra vår hemläxa? Detta kanske ligger utanför detta sammanträdes ram. Men jag undrar om det finns något att säga om det.

Anf. 38 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det är de säkert väldigt intresserade av. Men då är svaret att vi ännu inte har en gemensam position. Därför kan vi inte börja svara på frågor från varje land för sig. Det blir väl något som kommissionären får svara för. Det vore mycket olyckligt om olika länder skulle gå ut och redovisa väldigt olika uppfattningar. Så det kommer nog inte att ske.

Anf. 39 ORDFÖRANDEN:

Jag tror att vi betraktar detta som en diskussionspunkt i dag. Vi får nog anledning att återkomma till detta. Vi vet att det inte bara är jordbruksministern som är intresserad av detta, utan vi har hört att utrikesministern och framför allt finansministern har ett intresse i denna fråga.

Vi går då över till övriga frågor, som finns på bordet.

Anf. 40 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det finns en lite mindre grupp länder som träffades förra helgen i Köpenhamn. Det är Sverige, Danmark, Holland, Tyskland och Storbritannien.>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Den position som Tyskland kommer att redovisa på rådet handlar om att man vill att också halvtidsöversynen ska innehålla många reformer. Man pekar på WTO, utvidgningen, World Food Summit från 1996, Agenda 21 och det internationella avtalet om biologisk mångfald. Man pekar alltså på andra faktorer än ren matproduktion, vilket jag tycker är intressant och som till viss del stämmer överens med den svenska synen på hur en översyn bör se ut.

Detta är också intressant eftersom Tyskland nu står nära Sverige. Till skillnad från för två år sedan står Tyskland nu för en reformpolitik av ett ganska omfattande slag. Man pekar mycket på ekologisk produktion. Man vill att det naturliga kretsloppet ska följas och att kulturlandskapet och naturresurserna ska bevaras. Man pekar på landsbygdspolitiken som måste skapa hållbara inkomstkällor för människor på landsbygden såväl inom jordbruket som inom andra sektorer.

Tyskland pekar på en successiv avveckling av föråldrade åtgärder såsom internt prisstöd kombinerat med exportsubventioner och interventionsåtgärder. Man menar att detta är instrument som inte gynnar en marknadsorienterad produktion och att det dessutom medför icke önskvärda effekter på miljön och livsmedelskvaliteten. Man pekar på WTO:s regelverk.

Tyskland har också vissa idéer om hur detta skulle kunna förändras och vad som skulle kunna förändras och förordar en gradvis frikoppling av stödet från produktion till ett införande av arealbidrag där all jordbruksmark inkluderas eller att ett stöd för hela gården införs. Man talar om gräs- och klöverodling som i dag diskrimineras. Man vill alltså gå över till en annan typ av foder som inte är så importberoende utan som man kan producera själv i större omfattning och därmed också få en bättre växtföljd.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf. 39 GÖRAN LENNMARKER (m):

Tanken är väl att midterm review ska börja efter de franska valen? Detta kan möjligen vara inlägg i ett annat val. Men det var inte det som jag skulle fråga om. Men denna process börjar väl med att kommissionen lägger fram någon form av förslag? När vi ser det får vi väl anledning att komma tillbaka till en svensk position.

Anf. 40 ORDFÖRANDEN:

Jordbruksministern kan kommentera detta och sedan ta upp de återstående punkterna.

Anf. 41 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Tanken är att kommissionen lägger fram ett sådant förslag och att vi ska ha en första diskussion om detta under det sista spanska ordförandeskapsmötet, dvs. i juni. Då får vi återkomma till det.

Spanien har bett att få ta upp en punkt som handlar om skador på oliver i nordöstra Spanien, i Katalonien och Aragonien. Man har dock inget krav utan vill bara berätta om detta.

Tyskland har en övrig fråga som handlar om restsubstanskontroll vid import från tredjeland. Man pekar särskilt ut Kina, Vietnam och Indonesien. I produkter därifrån har man hittat restsubstanser som inte är tillåtna inom EU. Man vill ta upp detta för att efterhöra hur det kontrolleras och helt enkelt göra en skärpning.

Anf. 42 ORDFÖRANDEN:

Vi har nu gått igenom alla övriga frågor.

Anf. 43 GÖRAN LENNMARKER (m):

Jag har en reflexion efter att vi har diskuterat bladtobak, nötter, johannesbröd och hasselnötter. Allt detta odlas i områden som är fattiga och där det är svårt med alternativa odlingar. Vore det inte klokt att någon gång när man har diskuterat dessa frågor färdigt ändå försöka dra en sådan slutsats i jordbruksrådet att dessa stödformer kanske bidrar till att konservera fattigdom, dvs. att man försökte få fram det mer utvecklingsvänliga perspektivet och knyta ihop dessa olika frågor? Risken är annars att vi sitter i EU och låser fast människor för evigt i karga områden i lågproduktiv verksamhet. Jag menar att man kunde starta från en annan utgångspunkt än detta kortsiktiga med ett års förlängning, som alltid blir svår att motsätta sig.

Anf. 44 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Från svensk sida försöker vi föra in detta perspektiv gång på gång. Men det är inte så lätt. Det kan möjligen bero på att man i dessa länder har svårt att se något alternativ. Men jag delar helt Göran Lennmarkers uppfattning att detta konserverar en struktur som i sin tur bidrar till fattigdom.

Vår tanke med översynen och reformeringen av EU:s jordbrukspolitik, som vi nu också driver gentemot kandidatländerna, är att det i stället för dessa marknadsstöd och produktstöd som konserverar vissa typer av produktion vore bättre och viktigare att satsa på t.ex. landsbygdsutveckling och miljöstöd för att få en förändring i kandidatländerna. Det är klart att man måste kunna tillämpa samma resonemang på de egna medlemsländerna där strukturen har sett ut som den gör under många år. Men det är lättare att driva detta krav gentemot kandidatländerna för hela EU än att driva det internt.

Anf. 45 ORDFÖRANDEN:

Vi är då klara med samrådet med jordbruksministern för den här gången. Vi tackar för det.

Innehållsförteckning

1 § Jordbruk 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 4 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 2

Anf. 5 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 6 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 2

Anf. 7 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 8 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 2

Anf. 9 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 10 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 2

Anf. 11 CARL G NILSSON (m) 3

Anf. 12 INGE CARLSSON (s) 3

Anf. 13 WILLY SÖDERDAHL (v) 4

Anf. 14 HARALD NORDLUND (fp) 4

Anf. 15 LENNART DALÉUS (c) 4

Anf. 16 MATS ODELL (kd) 4

Anf. 17 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 18 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 4

Anf. 19 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 20 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 5

Anf. 21 CARL G NILSSON (s) 5

Anf. 22 WILLY SÖDERDAHL (v) 6

Anf. 23 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 6

Anf. 24 Departementsrådet ANDERS KLUM 6

Anf. 25 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 6

Anf. 26 CARL G NILSSON (m) 6

Anf. 27 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 6

Anf. 28 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 29 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 7

Anf. 30 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 31 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 7

Anf. 32 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 33 GÖRAN LENNMARKER (m) 7

Anf. 34 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 7

Anf. 35 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 36 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 8

Anf. 37 MATS ODELL (kd) 8

Anf. 38 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 8

Anf. 39 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 40 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 9

Anf. 39 GÖRAN LENNMARKER (m) 9

Anf. 40 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 41 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 9

Anf. 42 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 43 GÖRAN LENNMARKER (m) 10

Anf. 44 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 10

Anf. 45 ORDFÖRANDEN 10

Fredagen den 15 mars 2002

EU-nämndens uppteckningar