Fredagen den 15 maj

EU-nämndens uppteckningar 2019/20:51

§ 1  Utrikes frågor

Utrikesminister Ann Linde (deltar per telefon)

Återrapport från videomöte den 22 april 2020

Information och samråd inför videomöte den 15 maj 2020

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag öppnar EU-nämndens möte och välkomnar utrikesminister Ann Linde. Vi börjar med punkten återrapport.

Anf.  2  Utrikesminister ANN LINDE (S):

Ordförande! Nämnden har fått en skriftlig rapport från den informella videokonferensen den 22 april. Jag vet dock att flera av er inte har haft möjlighet att se rapporten, så jag vill passa på att säga några ord om mötet.

Mötet fokuserade på Ukraina och det östliga partnerskapet. Diskussionen om Ukraina präglades av en samsyn kring EU:s politik gällande Ukrainas territoriella integritet och suveränitet, inklusive sanktionerna mot Ryssland. Det fanns även en samsyn om vikten av rättsstatsreformer och kampen mot korruption samt en relativt positiv syn på den ukrainska regeringens reformansträngningar.

När det gäller det östliga partnerskapet, öst-p, fanns det starkt stöd för kommissionens stödpaket i regionen. Flera länder betonade vikten av ett fysiskt toppmöte i närtid.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för återrapporten.

Vi går vidare till information och samråd inför videomötet den 15 maj, det vill säga i dag.

Anf.  4  Utrikesminister ANN LINDE (S):

Fru ordförande! Den höge representanten Josep Borrell väntas under mötets inledning som vanligt ta upp aktuella frågor – covid-19:s inverkan på EU:s södra grannskap och Mellanöstern. Detta ska alltså diskuteras vid mötet i dag. Som ofta i dessa dagar finns det fram till sista stund en viss osäkerhet om hur Borrell tänker sig att strukturera diskussionen och vilka frågor som kommer att stå i centrum. I dagsläget verkar det emellertid som om Borrell vill diskutera dels covid-19 i MENA-regionen i stort, förmodligen med fokus på Nordafrika, dels konflikten mellan Israel och Palestina. Inga rådsslutsatser förutses, och det är ju inte heller något formellt rådsmöte.

Det södra grannskapet är centralt för EU, och EU följer nära pandemins politiska och sociala konsekvenser i regionen. Vi välkomnar att regionen kommer att diskuteras mot bakgrund av den nuvarande situationen. Många av länderna i regionen är sårbara för effekterna av pandemin, inte minst på grund av svaga hälsosektorer och ekonomier.

Partnerskapet med det södra grannskapet kan stärkas, och det är viktigt att EU ger stöd till ländernas utveckling och stabilitet. I regionen finns också risker för att åtgärder mot smittspridning kan användas som förevändning för att ytterligare minska det demokratiska utrymmet och försämra MR-situationen.

Regeringen stöder FN:s generalsekreterare Guterres initiativ för en global vapenvila, liksom hans uppmaning att vara uppmärksam på mänskliga rättigheter och risken för negativa effekter för kvinnor och flickor i krisens spår. Vi betonar även vikten av att stöd ges till utsatta grupper som migranter och internflyktingar.

Spridningen av covid-19 i MENA-regionen är svårförutsägbar, och det verkliga antalet drabbade är sannolikt högre än officiella siffror visar. I Egypten är smittspridningen av en omfattning som sjukvårdssystemet kan få svårt att hantera. Man kan komma att lätta på restriktioner, samtidigt som smittspridningen är på uppåtgående.

I Tunisien verkar läget vara mer gynnsamt, och sjukvården har än så länge kapacitet. Även där lättas det gradvis på restriktionerna. Det demokratiska Tunisien står ändå inför stora socioekonomiska utmaningar.

De långsiktiga socioekonomiska konsekvenserna av pandemin i regionen är oroande, givet en stor informell sektor och avsaknad av sociala skyddsnät. Jag välkomnar det stöd som EU ger till dessa grannländer genom olika insatser, till exempel i hälsosektorn. EU:s stöd består primärt av att man i samråd med partnerländerna programmerar om existerande utvecklingsprogram till framför allt hälsosektorn och socioekonomiska sektorer. I fallen Tunisien och Jordanien har vi nyligen fattat beslut om ett makroekonomiskt stöd i form av lån på förmånliga villkor.

Covid-19 har drabbat Israel, med drygt 200 rapporterade avlidna och drygt 15 000 bekräftade smittade. Ekonomin har påverkats i hög grad, med en arbetslöshet på nära 30 procent. I Palestina har hittills en liten spridning registrerats, med runt 500 bekräftade smittade och 4 avlidna. I både Israel och Palestina infördes relativt tidigt långtgående restriktioner, som nu i viss mån lättas upp.

Den palestinska ekonomin var som bekant redan före pandemin hårt drabbad av ockupationen. Här finns också en fortfarande olöst konflikt med Israel om innehållande av skattemedel. Man saknar också många av de finanspolitiska och andra instrument som länder kan använda sig av för att möta covid-19-krisen. Den rådande situationen kan få stora konsekvenser för den palestinska ekonomin under lång tid framöver. En särskild nödappell har lokalt tagits fram i samarbete med FN-organ.

Hälsoriskerna är särskilt stora i palestinska områden med trångboddhet, som flyktingläger, och i synnerhet i Gaza, där sjukvården och samhällets resurser är mycket bristfälliga. Hittills har ett tjugotal fall registrerats i Gaza.

Sverige och andra EU-medlemmar har länge verkat för att isoleringen av Gaza ska brytas, med obehindrat tillträde för humanitära aktörer, mediciner och sjukvårdsutrustning. Om smittan får fäste i Gaza, ett av världens mest tätbefolkade områden, kan följderna bli katastrofala. Behovet av lättnader är därför akut.

Diskussionen i dag förväntas också handla om det läge som råder för fredsprocessen i Mellanöstern, i och med de planer som presenterats i Israel på att illegalt annektera delar av Västbanken med början tidigast den 1 juli. En ny israelisk regering väntas tillträda i helgen. Principfrågan om annektering förefaller ha avgjorts av koalitionspartnerna Likud, Benny Gantz, en del av Blåvitt och Arbetarpartiet. Hur och när en annektering ska genomföras är dock en öppen fråga, och diplomatiska ansträngningar fortsätter och måste fortsätta för att om möjligt förhindra en sådan utveckling.

Skulle de israeliska planerna genomföras, med annektering av delar av Västbanken och byggande av nya bosättningar kring Jerusalem på ett sätt som delar Västbanken i två, försämras ytterligare utsikterna till en tvåstatslösning. Ett sammanhängande och självständigt Palestina vore knappast möjligt under de förutsättningarna. Det är också svårt att se hur förhandlingarna mellan parterna skulle kunna återupptas.

Jag kommer vid ministermötet att verka för att EU gemensamt och tydligt tar avstånd från planerna på en annektering och försöker förmå Israel att avstå från att fatta ett sådant beslut. EU måste stå upp för vår sedan länge överenskomna politik, förankrad i folkrätten och säkerhetsrådets resolutioner. Jag har också i samtal med min amerikanska kollega Pompeo framfört regeringens ståndpunkter i dessa frågor. Vid ministermötet avser jag att uppmana den höge representanten att på EU:s vägnar ha aktiva kontakter i frågan med israeliska, palestinska och amerikanska företrädare.

Jag avser även att ta upp situationen i Jemen och betona vikten av att EU stärker sitt engagemang där. FN:s generalsekreterare har vädjat om en omedelbar vapenvila för att underlätta arbetet med att begränsa smittspridningen och hantera dess konsekvenser i Jemen. Det är djupt oroande att stridigheterna fortsatt trots att vi ser en tilltagande smittspridning i ett land som redan tidigare var drabbat av en av världens största humanitära kriser.

Sverige arbetar aktivt för att stödja FN:s ansträngningar i Jemen, också mot bakgrund av den särskilda roll vi har för fredsansträngningarna där och det förtroende vi åtnjuter. Jag har de senaste veckorna haft omfattande kontakter med parterna och de regionala aktörerna, och jag har understrukit vikten av en omedelbar vapenvila och en återupptagen politisk process i Jemen.

EU har en viktig möjlighet att spela en aktiv roll i Jemen genom politiskt stöd till FN:s ansträngningar, humanitärt engagemang och insatser för bistånd och fredsbyggande. Jag anser att vi bland EU:s utrikesministrar bör ha en mer substantiell diskussion om EU:s Jemenengagemang vid kommande möte.

Anf.  5  TINA ACKETOFT (L):

Tack så mycket, statsrådet, för redogörelsen! Liberalerna håller med om mycket av det som regeringen säger och skriver, men med brasklappen att vi inte tycker att skrivelsen är tillräckligt balanserad. Detta är ju en fråga där balans alltid måste eftersträvas – jag vet att även utrikesministern strävar efter det – eftersom vi fortfarande tror på tvåstatslösningen och ser den som lösningen framöver.

Ett exempel på obalansen, inte i texten men i agerandet, är EU:s politik för differentiering mellan Israel och ockuperade områden, som det står i texten. Där är Liberalerna fortfarande skeptiska; detta lyftes också i utrikesutskottet. Orsaken är att vi tycker att EU:s agerande är inkonsekvent. Vi agerar till exempel inte på samma sätt när det gäller Västsahara, och vi ser problem med det – det är inte lämpligt här heller. Detta är ju inte en beslutspunkt, men vi vill lyfta upp frågan igen. Vi är mycket skeptiska till detta med differentiering.

Det är som sagt också mycket som är bra i texten. Det är naturligtvis välkommet med medel för coronahanteringen i Palestina. De av oss som har sett hur det ser ut i trakterna kan bara tänka oss hur en coronaepidemi kommer att slå där om man inte får hjälp. Det är alltså bra.

Samtidigt kan stödet inte komma utan att vi, det vill säga EU, kan garantera att pengarna används för det de är avsedda för. Jag tror att många av oss fortfarande är ganska förskräckta över vad som hände under den andra intifadan, när man använde ambulanser från Palestina för att transportera inte bara dem som behövde vård utan också i vissa fall dem som var orsaken till att vården behövdes. Här vill Liberalerna se ett mycket tydligare uttalande när det gäller palestiniernas ansvar och vårt ansvar för att se till att de pengar som i så fall ska gå till coronabekämpning verkligen gör det och inte går till något annat.

Anf.  6  LUDVIG ASPLING (SD):

Jag tänkte börja där Liberalerna slutade angående hur man kan försäkra sig om att pengarna vi stöder Palestina med faktiskt kommer att göra nytta och gå till rätt saker.

Det finns en berömd avhoppare från palestinska myndigheten som har vittnat om att ungefär hälften av deras statsbudget förskingras varje år i runda tal. Det stöd som man ska ge till Palestina, kommer det att ges genom budgettillskott? Hur kommer det att ske rent praktiskt? Hur ska man försäkra sig om att pengarna inte kommer att hamna i människors fickor? Det finns gott om exempel på det.

Detsamma gäller det makroekonomiska stödet som EU nu ger till det södra grannskapet. Där har det också funnits stora problem tidigare. Vi ger bistånd till de länderna sedan förut. Om man nu ska göra relativt stora investeringar ganska snabbt öppnar det för möjligheten för korruption och förskingring. Det är ganska uppenbart. Jag undrar om regeringen kommer att driva på att unionen ska försöka att vidta några ytterligare åtgärder för att se till att de pengarna inte används på fel sätt. Det ser vi som extremt angeläget.

Vad gäller ståndpunkten om Israel och Palestina kan man lite grann ställa sig en fråga. Det står till exempel att regeringen vill att EU ska driva att Israel lättar på isoleringen av Gaza. Utrikesministern sa någonting liknande alldeles nyss.

Jag undrar om man också ska skicka en anmodan till de personer som befinner sig på Gaza och som orsakar isoleringen, nämligen de som håller på med raketbeskjutning, om det är så att man tycker att de ska sluta med det. Om det är så att man tycker att de ska sluta med det borde det rimligtvis vara en del av den svenska ståndpunkten att EU ska arbeta för att den terrorismen avslutas.

Detsamma gäller hänvisningen till folkrätten här: ”Regeringen avser verka för att EU i denna fråga fortsatt framför en tydlig hållning baserad på folkrätten.”

Folkrätten gäller i och för sig. Men den borde kunna appliceras på båda sidor. Det är inte så att palestinska myndigheten på något sätt följer grundläggande regler vad gäller att till exempel inte gripa fredliga demonstranter, blockera yttrandefrihet på nätet, tortera häktade personer och gripa, tortera hbt-personer bara därför att de är sådana och att tillämpa dödsstraff. Det är sådant som man gör helt öppet.

Om det är så att man tycker att folkrätten är viktig skulle vi gärna se att regeringen vill att EU ska anmoda palestinska myndigheten att också hålla sig till folkrättens regler.

Det var nog allt.

Anf.  7  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Fru ordförande! Tack, utrikesministern, för föredragningen!

Jag stöder regeringens synpunkter när det gäller att fortsätta att arbeta för en fredlig lösning i konflikten mellan Israel och Palestina och förstås en tvåstatslösning.

Det som däremot har varit uppe i DN och i andra medier är att vår utrikesminister aktivt vill arbeta för sanktioner gentemot Israel. Frågan är vad som kommer efter mötet och om det kommer att bli några skrivningar som ska antas utifrån ståndpunkten och om det pågår några sådana diskussioner om sanktioner mot Israel.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Jag har Ilona Szatmari Waldau på talarlistan, men det kan nog komma fler. Jag frågar utrikesministern om hon vill komma in här eller om vi ska gå vidare i talarlistan.

Anf.  9  Utrikesminister ANN LINDE (S):

Jag kommer gärna in om ordföranden tycker att det är passande.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Jag tycker att det är passande. Du står lite illa till. Det blir svårt att hålla reda på allt annars.

Anf.  11  Utrikesminister ANN LINDE (S):

Vi börjar med de frågor som tagits upp här som gäller folkrätten. Vi menar att det är självklart att folkrätten gäller både Israel och Palestina. Det står ingenstans att folkrätten bara ska gälla för den ena parten och inte för den andra. Det är en självklarhet.

Vårt agerande är inte obalanserat. Det bygger helt på EU:s redan beslutade gemensamma politik. Vi arbetar för en tvåstatslösning och för goda relationer med både Israel och Palestina.

Det är viktigt att nu har frågan kommit till som gäller annektering av Västbanken. Det är det nya. Där har de två huvudpartierna i det avtal som ligger till grund för den nya regeringen sagt att man avser att göra en annektering. Det är vad som i så fall diskuteras.

Vi har varit oerhört tuffa mot Ryssland för deras annektering av Krim och infört sanktioner, och så vidare. Om nu Israel genomför en annektering blir det konstigt om vi inte diskuterar hur EU i så fall ska reagera på detta. Det steget vi diskuterar nu är att anta ett uttalande där vi säger att EU inte vill att Israel ska genomföra den här annekteringen.

Självklart tar vi alltid upp frågorna med Palestina om demokrati och MR. Vi tar självklart alltid upp med alla som får stöd av covid-19-medel att inte använda dem på felaktigt sätt. Som ni känner till finns det från svensk sida inget som helst direkt stöd till palestinska myndigheten. Det finns inget budgetstöd. Att försäkra sig om att pengarna går till rätt saker är en självklarhet.

Som ni vet är det alltid väldigt svårt att få människor att till hundra procent använda medel korrekt. Sverige får nu till exempel tillsätta en särskild person för att man fuskar så mycket. Problemen är skulle jag tro mycket större i en del av de statar där de inte har helt fungerande rättssystem. Då är det ännu viktigare att man ser till att pengarna verkligen används på rätt sätt. Vi har ingen annan uppfattning om det.

Anf.  12  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Tack för föredragningen! Jag instämmer i stora delar med förslaget till den svenska positionen. Jag har några funderingar.

Det står på något ställe: ”Regeringen anser att Israels legitima säkerhetsbehov måste tillgodoses.” Det kan man ju inte säga någonting om. Men det står ingenting om Palestinas säkerhetsbehov.

Det finns inte heller någon problematisering av hur Israel i dag löser sitt säkerhetsbehov, där man till exempel skjuter barn. Det är inte alltid i huvudet, även om det förekommit, utan det är prickskjutning på knän och anklar. Man fängslar även barn, vilket jag tycker är ett brott mot folkrätten. Det skulle jag vilja få lite kommentarer om.

Det står också på ett ställe att regeringen inte förordar en bojkott av Israel utan att man motsätter sig en bojkott av Israel. Jag skulle också vilja få lite utvecklat vad som menas med det.

Det finns en dom från EU-domstolen om att varor som är producerade på ockuperad mark ska märkas. Nu görs inte det. Jag skulle vilja veta hur regeringen arbetar med det.

Anf.  13  HANS ROTHENBERG (M):

Det är överlag en position som regeringen har som vi kan stödja från Moderaternas sida. Jag skulle dock vilja återkomma till meningen: ”Regeringen motsätter sig en bojkott av Israel.”

Det är klokt att inte fatta några beslut innan någonting har hänt. Det gäller framför allt att inte fatta beslut om vad man ska göra om någonting skulle hända. Det är inte säkert att det är just det man tror eller befarar som kommer att hända. Även om den meningen är helt korrekt är den på något sätt obsolet. Det är inte en aktuell fråga innan en eventuell annektering har ägt rum.

Det finns också nyanser i begreppet. En bojkott är en ganska omfattande procedur. Gäller regeringens ståndpunkt även att man motsätter sig sanktioner mot Israel? Sanktioner kan vara av betydligt mildare grad och mer riktade än vad en bojkott är. Ingår även begreppet sanktioner i bojkottbegreppet?

Anf.  14  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Det var bara en uppföljning. Jag tyckte kanske inte att jag fick ett svar på frågan om Sveriges regering avser att verka för sanktioner av något slag och i sådana fall på vilket sätt att man anser att det ska bli sanktioner.

Anf.  15  LUDVIG ASPLING (SD):

Jag hörde inte att jag fick något svar på frågan om huruvida EU kommer att använda stödet som budgetstöd till palestinska myndigheten. Är så fallet?

Anf.  16  Utrikesminister ANN LINDE (S):

Fru ordförande! Det gäller bojkott och sanktioner. Vi diskuterar för närvarande inte vare sig bojkott eller sanktioner. Vår inställning från den svenska regeringen är att vi är emot bojkott. Därför skriver vi det om det skulle komma upp.

Vi tycker inte att bojkott är ett bra sätt. Med några enstaka undantag i historien har det heller aldrig varit framgångsrikt. Det finns som alla vet ett undantag, Sydafrika. Men det var för att det var en global bojkott, och så vidare. Men annars är vi inte för bojkott. Vi kommer inte i något sammanhang att säga att vi är för bojkott. Det diskuteras inte heller.

För närvarande finns det inte heller någon diskussion om sanktioner mot Israel när det gäller annekteringen. Däremot jämför man med hur EU reagerar mot annektering på andra ställen. Rysslands annektering av Krim har lett till sanktioner. Det är därför som detta kommer upp i diskussioner, i medier, bland politiker, och så vidare. Det är därför som vi har fått in detta. Det finns inga sådana förslag att ta ställning till vid dagens möte.

När det gäller Palestinas säkerhetsbehov som Ilona tog upp är det framför allt fråga om att vi vill se en tvåstatslösning där både Israel och Palestina kan leva i både säkerhet och fred. Vi reagerar mot brott mot folkrätten oavsett vem som gör det. Om Israel, Palestina eller något annat land i världen över huvud taget går emot folkrätten reagerar Sverige mycket på det.

När det gäller Ludvig Asplinds fråga går självklart inget bistånd till terroristverksamhet. Allt bistånd till Palestina, precis som detta bistånd, följs upp kontinuerligt. Om det skulle begås några oegentligheter kommer man omedelbart att vidta åtgärder.

Vi har inget budgetstöd till palestinska myndigheten. Vi vet inte heller hur man tekniskt ska betala ut ett covid-19-stöd på EU-nivå. Men det är en självklarhet att alla stöd ska gå till de saker de är avsedda för. Det finns ingen som helst skillnad i synsätt när det gäller det.

Anf.  17  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Tack för svaret! Jag saknar dock ett svar på min fråga om EU-domstolens uttalande om att varor som produceras på ockuperad mark ska märkas på ett särskilt sätt, hur regeringen jobbar med och om det är något som kommer att tas upp under mötet. Det fick jag inget svar på.

Anf.  18  Utrikesminister ANN LINDE (S):

Jag glömde svara på det. EU har ju en politik som bygger på differentiering mellan varor från Israel och varor från ockuperat område. Det har slagits fast i EU-domstolen, och det bör alla EU:s medlemsstater inklusive Sverige följa. Den frågan är alltså avgjord i domstol – det finns en differentiering som alla medlemsstater ska följa, även Sverige.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Det var de två punkter som fanns på dagordningen, Aktuella frågor och Covid-19:s inverkan på EU:s södra grannskap och Mellanöstern.

Anf.  20  Utrikesminister ANN LINDE (S):

Det finns Övriga frågor också. Under den punkten kommer jag tillsammans med min polska kollega att ta upp vikten av att ett fullskaligt toppmöte mellan EU och länderna i östliga partnerskapet hålls i juni, även om det blir via videolänk, och att detta bör följas upp med ett möte i fysisk form under 2021. Detta med anledning av att flera nu har sagt att man inte behöver ha ett fullskaligt toppmöte med länderna i östliga partnerskapet.

Detta är en svensk prioritering, och därför kommer vi och Polen att ta upp detta.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen.

Då tackar vi utrikesministern för i dag.

§ 2  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson (deltar per telefon)

Återrapport från videomöte den 16 april 2020

Information och samråd inför videomöte den 19 maj 2020

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar finansminister Magdalena Andersson välkommen till mötet.

Vi går rakt in på återrapporten från videomötet den 16 april 2020.

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag tänker göra en lite fylligare återrapportering än normalt eftersom det tydligen inte är alla som får de papper som man i normala fall får.

På det här mötet handlade den första diskussionspunkten om ekonomiska åtgärder relaterade till den pågående krisen. Här tyckte ministrarna att det är viktigt att snabbt arbeta vidare med de åtgärder som välkomnades av eurogruppen i inkluderande format den 9 april. Det handlar om att etablera stödinstrumentet SURE för att minska risken för arbetslöshet, stöd till företag via en garantifond i Europeiska investeringsbanken och därutöver en europeisk återhämtningsfond. Jag ska återkomma till SURE och garantifonden alldeles strax.

Vad gäller återhämtningsfonden upprepades väl kända uppfattningar om gemensam skuldsättning för att finansiera fonden. En del tycker att det är jätteviktigt, och andra tycker att det är jättedåligt. Vi befinner oss i jättedåligtlägret.

Angående den bredare frågan om en återhämtningsplan underströk några medlemsstater, så också Sverige, vikten av att återställa den inre marknaden och ta bort de exportrestriktioner som införts. Det är en viktig svensk utgångspunkt att det är dumt att lägga en massa pengar på återhämtning om det som är viktigast för återhämtningen kanske är den inre marknadens funktionssätt.

Under nästa dagordningspunkt ställde sig ministrarna bakom ett uttalande om att säkerställa krediter till hushåll och företag men också en väl fungerande försäkringsverksamhet i EU. Kommissionen och ordförandeskapet framhöll vikten av att banker ges utrymme att stödja realekonomin även om det ju inte är så att finanssektorn står i centrum för krisen – just nu, i alla fall.

Det blev också en kort rapportering från vårmötena som ägde rum den 16 och 18 april samt en presentation av vägen framåt för de förenklade riktlinjer som tagits fram för de nationella reformprogrammen samt stabilitets- och konvergensprogrammen med anledning av corona.

Kommissionen underströk att det även i fortsättningen finns behov av att koordinera den ekonomiska politiken men förstod också svårigheterna med att ta fram detaljerade prognoser. Därför ska kommissionen ha en pragmatisk ansats vid bedömningen av de program som skickas in.

Slutligen under Övriga frågor informerade Spaniens finansminister, som är ordförande i EBRD:s guvernörsstyrelse, om att man behöver en reviderad plan för att utnämna en ny chef för EBRD. Förslaget var att pausa utnämningsprocessen och återkomma till den vid ett senare tillfälle, men då med de kandidater som redan har nominerats. Det var en tidsfrist som gick ut den 13 april.

Jag vill också passa på att nämna att ett eurogruppsmöte i inkluderande format kommer att äga rum i eftermiddag. Då kommer vi att kunna följa upp mötet den 9 april och se över de framsteg som gjorts vad gäller SURE och EIB och, för euroländerna, även krismekanismen ESM. En diskussion om prioriteringar i det återkommande arbetet med den ekonomiska återhämtningen kommer nog också att ske. Därutöver ska kommissionen presentera ändringar som gjordes den 8 maj i den tillfälliga ramen för statsstödsåtgärder.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för återrapporten.

Då går vi vidare till information och samråd inför videomöte den 19 maj 2020 och punkt 1, Ekonomiska policyåtgärder relaterade till covid-19-utbrottet.

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vi kommer att fortsätta den diskussionen, och det sker mot bakgrund av det allvarliga ekonomiska läge som EU befinner sig i. Kommissionen gör i sin senaste prognos bedömningen att bnp faller med 7,5 procent i år.

Som ni väl vet har det vidtagits en lång rad åtgärder i enskilda länder men också inom EU för att mildra de ekonomiska effekterna. Här har också kommissionen presenterat förslag till förändringar i förordningar och meddelanden för att underlätta.

Efter den omedelbara krishanteringen har frågan om återhämtning aktualiserats. Vid Europeiska rådets möte den 23 april presenterade kommissionens ordförande och ordföranden i Europeiska rådet en återhämtningsplan som integrerar den gröna och digitala omställningen. Vid detta möte gavs också kommissionen uppdraget att ta fram ett uppdaterat förslag till långtidsbudget och ett förslag om en fond för att stödja återhämtning. Vi väntar fortfarande på att få dessa förslag.

Regeringen välkomnar på ett övergripande plan de åtgärder som hittills vidtagits. Vi anser att EU:s ekonomiska åtgärder till följd av covid-19 inklusive att stödja återhämtningen bör vara temporära, välriktade, proportionerliga och inte minst budgetrestriktiva. Stöd bör så långt som möjligt bygga på existerande instrument och befintliga finansieringsformer. Det bör också finnas gränser för hur mycket stöd som enskilda medlemsstater kan få, och medlemsstaternas risktagande bör begränsas.

Vi tycker att åtgärderna behöver vara miljömässigt och socialt hållbara och såklart också förenliga med att driva på den gröna omställningen.

Vi tycker som sagt att en central del av återhämtningen är att fullt ut återställa den inre marknadens funktionssätt.

På mötet kan det också uppstå diskussioner om EIB:s förslag att skapa en paneuropeisk garantifond. Som ni kanske kommer ihåg är tanken med den att EU-länderna ska ställa ut garantier till EIB om 25 miljarder euro, och sedan ska EIB använda dem för att mobilisera upp till 200 miljarder i stöd till små och medelstora företag som drabbas av krisen. Det pågår förhandlingar och diskussioner i EIB:s styrelse om utformningen av denna fond.

Från regeringens sida stöder vi ambitionen att upprätta en garantifond i EIB. Vad gäller förhandlingar verkar vi för att fonden ska vara tydligt tidsbegränsad, att risktagandet och därmed kostnaderna för medlemsstaterna ska hållas nere och att bara långsiktigt livskraftiga företag som fått problem på grund av krisen bör stödjas – alltså inte företag som inte var livskraftiga ens före krisen.

Vi inväntar ett beslut i EIB:s styrelse inom kort. Därefter får varje medlemsland ta ställning till om man vill delta i fonden. Då kommer vi att kunna återkomma till riksdagen om ett eventuellt deltagande från svensk sida i denna fond.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Det var alltså punkt 1 a, EU-åtgärder för att svara på covid-19-krisen.

Anf.  27  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Tack, statsrådet, för föredragningen!

Jag har egentligen bara en kort fråga. Den gäller alla de inskränkningar som till exempel Ungern har gjort när det gäller demokrati. Är det något som påverkar Ungerns möjlighet att ta del av de olika fonderna?

Jag tänker också på att Ungern hittills när pengar delats ut har fått mer stöd än man borde få efter att man använt andra instrument än vad som motiveras av hur drabbad man är av coronakrisen.

Anf.  28  JAN ERICSON (M):

Jag ska fatta mig väldigt kort. Vi tycker från Moderaternas sida att det här är välformulerat och ställer oss bakom det som sägs.

Anf.  29  TINA ACKETOFT (L):

Jag vill fylla på det Vänsterpartiet sa med en liknande fråga.

Vi kan ställa oss bakom mycket av det som statsrådet säger om prioriteringar för återhämtningsfonden, till exempel att det ska vara tillfälligt och att det ska vara lån.

Men så kommer vi återigen till frågan om Ungern. När man ser vad som händer från dag till annan – detta eftersom kommissionen nu granskar Ungern dagligen i stället för veckovis, som man gör med andra medlemsstater – känner man helt klart oro över vad som pågår i Ungern.

Liberalerna menar att nu har det gått så pass långt att man skulle kunna kräva och borde kräva konditionalitet, det vill säga inga pengar till Ungern om man inte följer rättsstatens och demokratins principer, eller åtminstone att kommissionen genomför tvångsförvaltning av dessa pengar för att garantera att pengarna faktiskt går till det som statsrådet lyfte fram som viktigt – en grön och digital omställning och så vidare. Det får inte bli fler fotbollsarenor med stora Orbánflaggor utanför, utan vi ska se till att de pengarna går till det ungerska folkets bästa och till EU:s återhämtning.

Liberalerna tycker som sagt att det nu har gått så långt att vi faktiskt borde utkräva konditionalitet även när det gäller återhämtningsfonden.

Anf.  30  ANNIKA QARLSSON (C):

Fru ordförande! Tack så mycket, finansministern, för genomgången!

Jag står bakom och välkomnar det som finansministern anför kopplat till det som uttrycks om att få igång den inre marknaden. Vi kan sätta in hur mycket stöd och finansiering av olika saker som helst, men om vi inte får igång den inre marknaden kommer det inte att rädda situationen. Det är den mest centrala och viktiga insatsen och åtgärden, som behöver komma till snarast möjligt. Det är bara att fortsätta att trycka på där och försöka få upp det, så att det inte blir kvar restriktioner som på olika sätt är till hinder för den fria rörligheten.

Jag instämmer också i synen på problematiken med Ungern och även Polen. De beslut som har tagits och som går i helt fel riktning får inte på något sätt normaliseras, utan man ska fortsätta trycka på och se till att det blir en återgång till ett annat håll. Jag tror att det mest effektiva sättet är via pengar – att det kostar om de väljer den väg de är inne på nu.

Anf.  31  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ni lyfter upp viktiga frågor, såklart.

Utvecklingen i Ungern, men även i en del andra medlemsstater, är verkligen djupt problematisk och mycket oroande. Vad gäller just de här instrumenten har det inte varit en sådan diskussion gällande SURE och EIB; jag bedömer att de har gått så pass långt att det är svårt att i det här läget stoppa in en sådan konditionalitet. När det däremot gäller recovery-fonden har förslaget från kommissionen inte kommit än, så det ska bli spännande att se vad kommissionen kommer med för förslag och vad det eventuellt finns för konditionalitet där.

Den här frågan har ju diskuterats när vi har pratat om EU:s långtidsbudget och en del av det program som finns där, men också när det gäller BICC, det nya instrumentet mellan euroländerna. Det var ju en utlöpare från det fransk-tyska initiativet som vi pratade mycket om under förra våren och även en del i höstas.

Anf.  32  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Jag har bara en kort fråga: Kommer Sverige att driva konditionalitet när det gäller till exempel återhämtningsfonden, och även när det gäller eventuella andra fonder och instrument som kommer?

Anf.  33  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vi väntar fortfarande på kommissionens förslag. När vi ska respondera på kommissionens förslag kan vi ha en diskussion i finansutskottet och EU-nämnden om vad som ska vara Sveriges inställning till det. Vi kan då också efterhöra lite vad våra vänner – andra länder som vi brukar samarbeta med i budgetfrågor – har för inställning. Vi vet att flera av dem också tycker att den typen av konditionalitet är någonting som kan stärka EU:s trovärdighet.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkt 1 b, Förslag till förordning om att etablera ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation, SURE. Det står i vårt beslutsunderlag att detta ska tas i ett skriftligt förfarande i rådet, och det är korrekt. Jag vill dock tydliggöra att vi för nämndens del tar beslutet nu, som om det hade varit ett beslut på rådsmötet. Vi kommer alltså inte att ha ett skriftligt förfarande gällande om det slutgiltiga förslaget ligger inom ramen för det vi ger mandat för nu, utan det är nu vi tar beslutet. Jag hoppas att detta blev tydligt för alla; annars får ni återkomma.

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det ska dock sägas att frågan diskuteras på Coreper i dag, så om det blir några förändringar utifrån det vi pratar om just nu kommer vi såklart att återkomma till nämnden. Men vi utgår ifrån att det inte blir några väsentliga förändringar på Coreper i dag.

Jag tänkte börja med att snabbt påminna om det här förslaget. Tanken är att storleken ska vara upp till 100 miljarder euro. SURE ska kunna låna ut medel till medlemsländerna för att finansiera framför allt korttidsarbete men också liknande åtgärder, liksom en del hälsorelaterade utgifter. Det är sagt att detta ska vara ett temporärt instrument som bara gäller under den nuvarande, extraordinära situationen. Finansieringen av instrumentet bygger på att medlemsländer ställer ut garantier till EU om totalt 25 miljarder euro. För Sveriges del handlar det om 849 miljoner euro, eller närmare bestämt 10 miljarder kronor, i garantier.

Förslaget har förbättrats under förhandlingarna. De viktigaste förändringarna ska jag gå igenom, och det är dessutom saker som Sverige har drivit på för.

Först och främst finns det nu ett tydligt slutdatum för instrumentet, nämligen december 2022. Om man vill förlänga efter det krävs ett aktivt beslut snarare än tvärtom, som en del andra tyckte.

Det är tydligare att EU-budgeten används i första hand och att nationella garantier enbart ska användas i andra hand.

Kommissionen har också ett åtagande att säkerställa likabehandling av medlemsländer, så att det inte blir så att stora länder som drabbats av krisen tidigt använder hela det befintliga kapitalet i SURE.

Regeringens syn är densamma som tidigare, nämligen att vi ser risker med förslaget. Det undergräver länders ansvar att sköta om sina egna statsfinanser, och det ökar sannolikheten för att ett permanent instrument som har likheter med SURE etableras. Samtidigt ser vi att krisen är en extraordinär situation som kan innebära ett tillfälligt behov av att komplettera nationella åtgärder med en viss finansiering på EU-nivå. Dessutom har förslaget som sagt förbättrats under beredningen, inte minst genom införandet av en tidsgräns. Detta tillsammans med det faktum att det redan finns en tillräcklig majoritet för förslaget – det kommer alltså att bli av oavsett vad Sverige tycker – gör att regeringen tänker sig att man kan stödja förslaget i det skriftliga förfarandet i rådet.

Regeringen kommer att återkomma till riksdagen när en garanti ska utställas. Själva garantiavtalet är nämligen inte en del av det skriftliga beslutsförfarandet.

Anf.  36  JAN ERICSON (M):

Det är inte svårt att se de risker med förslaget som finansministern pekar på, men från moderat sida säger vi väl som så att vi accepterar förslaget som det ligger – så länge det inte blir några dramatiska förändringar i fel riktning. Att det nu finns en tidsgräns i förslaget är det kanske viktigaste skälet till att man ändå kan leva med det.

Däremot skulle jag vilja fråga finansministern hur tankarna går från regeringens sida när det gäller Sveriges möjlighet att – för en gångs skull – ta del av stödet. Skulle vi kunna hämta hem lite av de kostnader som vi själva har för korttidspermitteringarna och få tillbaka en del av de pengar vi betalar in till EU? Ligger vi i startgroparna för att göra det när detta väl är på plats?

Anf.  37  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Det är bra att SURE har blivit bättre sedan den första versionen av förslaget, men vi tycker inte att det har blivit så bra att vi har ändrat åsikt. Därför vill jag hänvisa till vår tidigare avvikande mening om att inte säga ja till detta.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Eftersom vi nu har gått över till de nya rutinerna kommer jag att kalla det en avvikande ståndpunkt.

Anf.  39  CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Jag tackar finansministern för föredragningen.

Sverigedemokraterna vill också anmäla avvikande ståndpunkt, som det nu heter. Efter mycket övervägande har vi beslutat oss för att inte ställa oss bakom SURE, eftersom vi har principiella invändningar. Det gäller framför allt arbetsmarknadspolitiken, som ska vara nationell och inte föremål för överstatlig kompetens. Vi är glada att SURE ser ut att bli temporärt, men det riskerar ändå att bana väg för liknande initiativ framöver. Då tar vi ett steg mot överstatlighet på medlemsländernas bekostnad.

Vi har informerats om att stödet för SURE är starkt bland övriga medlemsländer och att Sveriges inställning är av ringa betydelse. Det sätter fokus på något som vi tycker är en obekväm omständighet, nämligen att andra medlemsländer kan köra över Sverige och tvinga fram betydande ekonomiska garantier utan att vår inställning i frågan har någon nämnvärd betydelse. Det ser vi som problematiskt.

Anf.  40  HAMPUS HAGMAN (KD):

Fru ordförande! Kristdemokraterna kan också acceptera detta. Vi ser att det finns risker med SURE, och vi anser att starka offentliga finanser och arbetsmarknadspolitik är nationella ansvarsområden. Givet det exceptionella läget är detta dock en nödvändig åtgärd, och vi har i den här processen hela tiden tryckt på att det måste finnas en mekanism som säkerställer att SURE blir temporärt. Så blir det nu med ett tydligt slutdatum, och jag tycker att det är väldigt positivt att Sverige har nått framgång i detta och även gjort andra förbättringar av instrumentet i den här processen.

Sedan vill jag ändå ställa en fråga om slutdatumet. Det är bra att det krävs ett aktivt beslut för att förlänga och inte tvärtom, men jag vill ställa vad som möjligen är en kunskapsfråga: Med vilket beslutsförfarande sker det i så fall?

Anf.  41  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Tack för frågorna!

Ligger Sverige i startgroparna för att ta del av SURE? Nej, det gör vi inte. Vår bedömning är att vi som upplägget ser ut kommer att kunna låna billigare på den öppna marknaden än via det här instrumentet. Det är framför allt länder som har högre statsskuld – och kanske också lägre trovärdighet – som kommer att få lägre ränta genom den här faciliteten än vad de skulle få om de lånade på den öppna marknaden.

Hur ser beslutsstrukturen ut för att förlänga detta? Det kräver kvalificerad majoritet.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Jag kommer alltså att behandla detta som en beslutspunkt. Som jag sa tidigare behandlar vi det som att ministrarna faktiskt tar beslut på själva mötet.

Jag sammanfattar med att det finns stöd för regeringens ståndpunkt men med två, delvis oliklydande, avvikande ståndpunkter från V och SD.

Vi går vidare till punkt 2, Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism: Kommissionens meddelande och reviderad metodologi för att lista högrisktredjeländer.

Anf.  43  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi alltså diskutera det meddelande som kommissionen presenterade den 7 maj, där de beskriver inriktningen på arbetet framöver. I meddelandet bekräftar kommissionen den inriktning som den förra kommissionen presenterade 2019. Man säger också att konkreta förslag är att vänta i början av 2021. Tidigare var planen att förslag skulle komma före sommaren, och det finns ju naturliga orsaker till att de är försenade.

Inriktningen handlar om en centralisering av tillsynen, en förbättrad harmonisering av EU-regelverket på området och en stödmekanism för medlemsstaternas finansunderrättelseenheter. Det ligger också i linje med de rådsslutsatser som vi antog i december förra året. Under sommaren och hösten ska kommissionen fortsätta att utveckla sina planer, och de ska även göra konsekvensanalyser.

Tillsammans med meddelandet publicerades också en reviderad metodologi för att identifiera högrisktredjeländer samt ett utkast till delegerad akt. I den delegerade akten uppdateras listan över högrisktredjeländer, det vill säga länder vars system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism har allvarliga brister.

Finansministrarna väntas få information om den reviderade metodologin men förväntas inte ta ställning till den delegerade akten vid mötet.

Från regeringens sida ser vi positivt på att kommissionen utforskar möjliga framtida förslag på området. Vi kommer att fortsätta verka för att de konkreta förslagen, när de väl kommer, ska vara väl avvägda, proportionerliga och ändamålsenliga men också för att de budgetära konsekvenserna ska beaktas. Vi tycker att det är positivt att kommissionen avser att göra ordentliga konsekvensanalyser av förslagen.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkt 3, Den europeiska planeringsterminen 2020. Vi gör på samma sätt här och behandlar det som en beslutspunkt på rådet, även om rådet egentligen tar beslut med skriftligt förfarande. Vi behandlar alltså frågan här och inte senare via ett skriftligt förfarande, om det inte skulle bli några stora förändringar. Då måste man förstås återkomma som vanligt. Här, på nämndens möte, är detta en beslutspunkt.

Anf.  45  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi får information om processen kring årets slutsatser om de fördjupade granskningarna och genomförandet av förra årets landsspecifika rekommendationer. Det kommer att vara en informationspunkt på själva mötet inför en skriftlig procedur för beslut i rådet. Processen väntas vara avslutad före mötet den 19 maj.

Både djupgranskningarna och genomförandet av förra årets rekommendationer ingår i de landsrapporter som kommissionen tar fram varje år. Vi fick en presentation av detta i mars i Ekofin.

I slutsatserna ställer sig rådet bakom kommissionens övergripande bedömningar av djupgranskningarna och genomförandet av förra årets rekommendationer. Man framhåller vikten av att medlemsstaterna adresserar strukturella utmaningar och att man gör högkvalitativa investeringar för att ta sig ur krisen men också för att ställa om mot en mer digital och hållbar ekonomi.

I slutsatserna noteras även att djupgranskningarna genomfördes före pandemins utbrott och att obalanserna ska övervakas mot bakgrund av covid-19.

Precis som tidigare år noteras att genomförandet av rekommendationerna inte är tillräckligt och att det varierar mellan politikområden och mellan medlemsstater.

Regeringens bedömning är att vi kan ställa oss bakom utkastet till rådsslutsatser. Vi avser också att stödja dem i det skriftliga förfarandet.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Finns det några övriga frågor, finansministern?

Anf.  47  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej, jag har inga övriga frågor.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi så mycket för i dag.

§ 3  Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Utbildningsminister Anna Ekström (deltar per telefon)

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott den 20 februari 2020

Återrapport från videomöte den 14 april 2020

Information och samråd inför videomöte den 18 maj 2020

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Vi börjar med återrapporterna.

Anf.  50  Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM (S):

Fru ordförande! Det senaste formella och faktiskt också fysiska rådsmötet för utbildningsministrarna ägde rum den 20 februari i Bryssel. Nämnden har fått en skriftlig återrapport från detta möte. Vi antog en resolution om utbildningens roll i den europeiska planeringsterminen, och vi ministrar hade en riktlinjedebatt på temat kompetenscirkulation och brain drain. I diskussionen framfördes bland annat av flera medlemsstater att utmaningarna med kompetensflykt inte enbart kan lösas av utbildningssektorn. Det var många av talarna som nämnde Europauniversiteten som en möjlighet.

Jag tänkte hoppa över resten från det mötet och gå direkt till de informella möten som har varit. Den 14 april hade vi ett informellt videomöte med anledning av covid-19-pandemin. Också här har ni fått en återrapport. Detta var ett bra tillfälle att utbyta erfarenheter om hur medlemsstaterna har hanterat pandemin kopplat till utbildningssystemen. Faktiskt har samtliga medlemsstater helt eller delvis stängt sina skolor fysiskt. Också Sverige har ju all utbildning för barn och ungdomar över 15 års ålder på distans.

Det var mycket fokus på de praktiska erfarenheterna av övergången till distansutbildning. Det var också en samstämmig uppfattning runt bordet, eller runt telefonerna, om hur svårt det är att ge stöd till elever i socialt utsatta situationer och vilken oro vi alla kände för likvärdigheten i de europeiska skolsystemen.

Sedan var det en begynnande diskussion om hur man öppnar skolor igen.

Från svensk sida beskrev jag situationen i Sverige i stort. Jag påpekade att vi i Sverige påverkas i mycket stor utsträckning av krisen och berättade om de åtgärder som vi vidtagit även inom utbildningsområdet.

En slutsats från mötet var att vi har mycket gemensamt i de europeiska skolsystemen. Också vi i Sverige har ju i grundskolan, även om den är öppen, en hög frånvaro. Vi hade alltså mycket att prata om, och det kommer vi att fortsätta med nu på måndag den 18 maj då vi ska ha ett informellt videomöte som kommer att fokusera på fortsatt erfarenhetsutbyte och hanteringen av pandemin. Nu har ju flera länder påbörjat öppningen av sina skolsystem, så det ska bli väldigt intressant att höra hur det har gått.

Det kroatiska ordförandeskapet har också föreslagit att vi ska utbyta erfarenheter om hur vi hanterar frågor som rör examen, slutprov och antagning till högre utbildning.

Som nämnden vet fattar vi ju inga formella beslut vid ett informellt möte, men jag ville ändå ta er tid till att berätta om denna stora fråga som präglar mycket av våra europeiska utbildningssystem. Däremot kommer rådet i närtid till mötet att besluta om två rådsslutsatser. Jag tänkte höra om det fanns några fler frågor från nämnden innan jag går vidare med det.

Anf.  51  MARIE-LOUISE HÄNEL SANDSTRÖM (M):

Det var intressant att höra om utbytet mellan Sverige och Europa. Jag ser också mycket fram emot det möte som ni kommer att ha nästa vecka när ni ska prata om hur det har blivit med skolöppningen. Det blir intressant att höra om man har hållit den takt som det ska vara i skolan, hur mycket man kommit efter – om man nu har kommit efter – och hur man kommer att göra i framtiden. Det är någonting som är viktigt för oss, och även för gymnasiet förstås.

Jag ser fram emot vidare rapporter om detta.

Anf.  52  Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM (S):

Jag tackar för återkopplingen. Detta är väldigt intressant. I alla europeiska länder vidtar vi ju åtgärder i en okänd terräng där ingen av oss har karta. Ingen av oss har gjort det här tidigare. Detta informella utbyte är därför oerhört värdefullt och har betytt mycket under den här tiden.

Sedan vill jag bara säga till ordföranden att det är svårt med de här telefonmötena. Jag hoppas att jag inte pratade för länge under den förra punkten – i vanliga fall hade jag naturligtvis uppfattat det via blickar och liknande.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Då ska jag först tacka för återrapporterna.

Vi går sedan in på information och samråd inför videomöte den 18 maj 2020. Låt mig börja med att ställa en fråga till utbildningsministern. Vi har en punkt om rådsslutsatser om europeiska lärare och utbildare inför framtiden, och sedan har vi en punkt om rådsslutsatser om arbetet för att bekämpa covid-19-krisen på utbildningsområdet. Ville utbildningsministern ha mandat för någon diskussion som rörde någonting utöver det?

Anf.  54  Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM (S):

Svaret på den frågan är nej. Jag tog bara tillfället i akt att berätta vad som sker på det informella mötet, för jag vet att det finns ett stort intresse.

När det gäller de två rådsslutsatserna är det rådsslutsatser som kommer att beslutas inom ramen för Europasystemet inom Corepersystemet. Hade vi haft ett formellt rådsmöte hade vi naturligtvis fattat beslut då, men det kommer inte att ske eftersom vi inte har något formellt möte.

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Då tar vi för först dagordningspunkten om rådsslutsatser om europeiska lärare och utbildare inför framtiden. Precis som tidigare i nämnden och som utbildningsministern också redogör för är detta någonting som hade antagits på ett formellt ministerråd om det hade varit som vanligt, och därför behandlar vi det som en beslutspunkt på nämndens sammanträde. Den skriftliga proceduren är någonting som sker inom rådet. Vi tar inte del av den, om det inte finns anledning för regeringen att söka ett nytt mandat, utan behandlar detta som om det hade antagits på själva videomötet. Därför blir det en beslutspunkt på vår dagordning.

Anf.  56  Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM (S):

Då har vi först rådsslutsatserna om europeiska lärare och utbildare inför framtiden. Slutsatserna tar upp hur lärarnas roll förändras i takt med samhällsutvecklingen. Den sociala, demografiska, tekniska och ekonomiska utvecklingen går ju fort och leder till nya krav och förväntningar på lärarrollen. Slutsatserna syftar bland annat till att stärka lärarutbildningen och öka läraryrkets status. Medlemsstaterna uppmuntras att främja lärares fortbildning och karriärutveckling och att främja lärares och lärarstudenters mobilitet – då tänker man sig både fysisk och virtuell mobilitet. Slutsatserna tar också upp covid-19-pandemins påverkan på lärarnas arbete.

Regeringen har deltagit i arbetet med rådsslutsatserna och som alltid bevakat att texterna respekterar att det på detta område är nationell kompetens som gäller.

Den svenska ståndpunkten lyder att regeringen välkomnar förslaget till rådsslutsatser, som belyser en för svensk del viktig och aktuell fråga. Regeringen välkomnar att förslaget till rådsslutsatser innehåller skrivningar som belyser utbildningens och lärarnas bredare roll för att både lära ut kunskaper och bidra till individens och samhällets utveckling. Regeringen ser positivt på att förslaget till rådsslutsatser framhåller vikten av kvalitativ fort- och vidareutbildning för lärare. Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på utbildningsområdet, och regeringen anser att Sverige bör kunna ställa sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.

Anf.  57  ROBERT STENKVIST (SD):

Sverigedemokraterna anmälde en avvikande mening på vårt utskottsmöte. Nu har jag inte det papperet här. Det blev ju ett telefonmöte, så jag missade exakt skrivning. Vi står dock fast vid den avvikande mening vi anmälde på vårt utskottsmöte. Det handlar om att vidareutbildning av lärare och lärarnas utbildning tillhör nationell kompetens och inte EU-kompetens.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Då sammanfattar jag med att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt, med en avvikande ståndpunkt anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till rådsslutsatserna om arbetet för att bekämpa covid-19-krisen på utbildningsområdet.

Anf.  59  Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM (S):

Det här förslaget syftar till att belysa covid-19-krisens påverkan på utbildningssystemen och de lärdomar som medlemsstaterna och EU kan dra av krisen. Covid-19-pandemin har ju satt en otrolig press på världens utbildningssystem. Pandemin påverkar inte bara elever, studenter och personal utan kommer sannolikt att medföra långvariga konsekvenser för utbildningssystemen och deras praktiska och ekonomiska förutsättningar.

Rådsslutsatserna beskriver de stora utmaningar som krisen inneburit för medlemsstaterna men lyfter faktiskt även fram vissa positiva effekter av krisen. Jag vill här betona att de positiva effekterna är långt mindre än de mycket stora negativa effekter som vi ser på många olika områden, inte minst människors liv och hälsa, men det positiva man lyfter fram är den snabba och omfattande utvecklingen inom digitaliseringen av utbildning. Här finns det stor potential att bygga vidare på det arbete som nu har gjorts.

Slutsatserna tar också upp vikten av att ta till vara erfarenheterna från krisen i det fortsatta EU-arbetet.

Jag vill betona att de erfarenheter vi har av den här snabba digitaliseringen till viss del är positiva men att vi också har en hel del negativa effekter som vi ska ta hänsyn till i det fortsatta arbetet.

Rådsslutsatserna uppmuntrar till fortsatt erfarenhetsutbyte inom EU vad gäller hanteringen av krisen inom utbildningsområdet. Regeringen har under förhandlingarna bland annat verkat för att jämställdhetsperspektivet i texten ska bli tydligare och har som alltid bevakat att slutsatserna respekterar nationell kompetens på utbildningsområdet.

Ståndpunkten lyder så här: ”Regeringen välkomnar förslaget till rådsslutsatser om den rådande situationen inom utbildningssektorn under covid-19-krisen. Regeringen välkomnar att förslaget till rådsslutsatser belyser medlemsstaternas erfarenheter från krisens påverkan på utbildningsområdet och att de också lyfter fram de positiva effekterna – som exempelvis den digitala utvecklingen – och uppmuntrar till fortsatt arbete inom dessa områden även efter krisen. Regeringen välkomnar att förslaget till rådsslutsatser belyser de många utmaningar som distansundervisningen innebär, bland annat kopplat till socialt utsatta grupper och elever och studenter i behov av särskilt stöd. Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på utbildningsområdet. Regeringen anser att Sverige bör kunna ställa sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.”

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Vi behandlar detta som en beslutspunkt, så jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Finns det någon mer övrig fråga, utbildningsministern?

Anf.  61  Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM (S):

Inte från min sida.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi så mycket för i dag.

Anf.  63  Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM (S):

Tack så mycket och trevlig helg!

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Trevlig helg, när den kommer!

§ 4  Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (deltar per telefon)

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott den 21–22 november 2019

Återrapport från videomöte den 8 april 2020

Information och samråd inför videomöte den 19 maj 2020

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Välkommen, kultur- och demokratiministern! Vi börjar med punkterna om återrapporter.

Anf.  66  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Jag ska återrapportera från två tidigare ministermöten. Det första var rådsmötet för utbildnings‑, ungdoms‑, kultur- och idrottsministrarna den 21–22 november 2019. Det ska ni ha fått en skriftlig återrapport från. Det var ett möte där jag själv inte deltog; statssekreterare Helene Öberg deltog från vår sida. Kulturministrarna antog en rådsresolution om den kulturella dimensionen av hållbar utveckling, särskilt inom ramen för Agenda 2030. Idrottsministrarna antog rådsslutsatser om bekämpning av korruption inom idrotten samt om skydd av barn inom idrotten. Ungdomsministrarna antog slutsatser om digitalt ungdomsarbete och utbildning av ungdomsarbetare.

Sedan deltog jag på ett videomöte med kulturministrarna den 8 april 2020. Det var det kroatiska ordförandeskapet som tog initiativ till en videokonferens för ministrarna ansvariga för kultur- och mediefrågor för att utbyta information och erfarenheter om både vidtagna och planerade åtgärder med anledning av coronapandemin. Det var ett mycket värdefullt möte. Det var bra att få dela erfarenheter av situationen runt om i Europa. Ministrarna uppmanades även att diskutera hur EU på olika sätt ska kunna agera för att stödja kultur- och mediesektorn, som drabbats av coronakrisen. Man kan väl sammanfatta det som att i princip alla medlemsländer har vidtagit åtgärder för att på olika sätt stödja kultursektorn, antingen direkt eller genom mer generella företagsinriktade stöd. Det var också många medlemsstater som underströk betydelsen av att stödja den fria mediesektorn, som har drabbats hårt av sjunkande annonsintäkter samtidigt som den är viktigare än någonsin för att förmedla korrekt information och motverka desinformation.

Det var en kort sammanfattning.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för återrapporterna.

Vi går vidare till information och samråd inför videomöte den 19 maj 2020.

Vi börjar med punkt 1 a, Informell videokonferens för EU:s kultur- och medieministrar.

Anf.  68  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Diskussionsunderlaget till det möte som planeras handlar om effekterna av coronaviruset, som påverkar hela samhället. Kultur- och mediesektorn hör till de hårt drabbade områdena. Det kroatiska ordförandeskapet har bedömt att det finns anledning att träffas på ministernivå för att dela med sig av goda exempel och erfarenheter inför nästa steg i krishanteringen.

Frågeställningarna rör dels slutsatser och lärdomar av covid-19-krisen, dels diskussion om den process som nu föreligger för att gradvis lyfta restriktionerna i olika medlemsstater. Här välkomnar regeringen det underlag som ordförandeskapet har lagt fram som vägledning inför ministrarnas diskussion. Regeringen avser att informera om de åtgärder som vidtagits nationellt sedan det förra kulturministermötet den 8 april, som jag nämnde. Regeringen avser även att framföra vikten av en stark och oberoende mediesektor liksom betydelsen av att de åtgärder som nu vidtas inom ramen för coronakrisen inte begränsar grundläggande rättigheter och individuella friheter på ett oproportionerligt sätt samt att de avvecklas så snart hälsoläget tillåter.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkt 1 b, Informell videokonferens för EU:s ungdomsministrar.

Anf.  70  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Det är det kroatiska ordförandeskapet som har initierat en diskussion på ministernivå om hur effekterna av coronavirusets spridning påverkar unga inom EU. Syftet med det informella videomötet är informationsutbyte mellan medlemsstaterna, utbyte av goda exempel och erfarenheter av hur unga bäst kan stödjas samt förslag på hållbara och konstruktiva åtgärder, både på nationell nivå och på EU-nivå. Frågeställningarna rör både ungdomars tillgång till offentliga och privata tjänster samt ungas deltagande.

Regeringen välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning inför ministrarnas diskussion och ser fram emot att få ta del av andra länders arbete på området. Här avser regeringen att framföra att coronapandemin förväntas få stora konsekvenser för ungdomars etablering i arbets- och samhällslivet och riskerar att leda till ökad ojämlikhet. Coronapandemin påverkar ungas möjligheter till studier, arbete, organisering och fritidsaktiviteter negativt och påverkar även ungas psykiska hälsa negativt. Barn, unga och kvinnor som utsätts för våld av närstående, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, riskerar att till följd av coronakrisen bli isolerade, tillbringa mer tid mer våldsutövare och få försämrad tillgång till stödinsatser.

Barn och ungdomar kan också drabbas på olika sätt av det nya coronaviruset utöver att bli sjuka. Risk finns att barn och deras familjemedlemmars psykiska hälsa påverkas negativt vid karantän eller andra inskränkningar i vardagslivet. Det är sannolikt att barn som befinner sig i utsatta situationer kommer att drabbas särskilt hårt. Det finns också en risk för ökad oro bland barn generellt.

Regeringen avser även att framföra att det är viktigt med insatser för att lindra konsekvenserna av corona. Regeringen har presenterat en rad åtgärder som bland annat syftar till att förbättra ungdomars situation. Några av dem kommer att nämnas vid mötet.

Anf.  71  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Jag tackar för redogörelsen. Det absolut sista som statsrådet sa var att regeringen har presenterat en rad åtgärder som bland annat syftar till att förbättra ungdomars situation och att några av dem kommer att nämnas vid mötet. Jag undrar om statsrådet redan nu kan säga vilka av de åtgärderna som kommer att nämnas vid mötet.

Anf.  72  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Jag tackar för frågan. Nej, jag har inte någon sådan förteckning på vilka av de åtgärderna som vi kommer att nämna på mötet. Men regeringen har till exempel fattat beslut om satsningar på civilsamhälle, sommarjobb och välfärd. Det skulle kunna vara sådant som nämns.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkt 2, Slutsatser om riskhantering av kulturarv. Som tidigare på nämndens sammanträde är det så att rådet sedan kommer att fatta beslut formellt genom en skriftlig procedur. Men på nämndens sammanträde behandlar vi det som en beslutspunkt på rådet. Vi kommer alltså inte att ha ett skriftligt förfarande sedan, om inte det blir några stora förändringar, vilket det antagligen inte blir.

Anf.  74  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Det kroatiska ordförandeskapet har under våren valt att uppmärksamma riskhantering inom kulturarvsområdet vad gäller naturkatastrofer, miljöpåverkan och mänsklig påverkan. Avsikten är att hitta de verktyg och tillvägagångssätt som finns tillgängliga på EU-nivå för att identifiera risker och verka förebyggande genom beredskap. Målsättningen är bättre och enklare processer för hållbart bevarande, riskbedömning och övervakning. Genom att på nationell nivå och EU-nivå utbyta information om existerande nätverk för kulturarv kan vi främja samarbete när det gäller att identifiera, skydda, bevara och vid behov återställa Europas kulturarv.

Regeringen har i förhandlingarna ställt sig bakom avsikten att rådsslutsatser utarbetas för det aktuella området. Förstörelse och skadegörelse av kulturarv är en relevant problematik som också aktualiseras alltmer genom både miljö- och klimatpåverkan och mänskliga aktiviteter. Regeringens bedömning är att de föreslagna slutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet, såsom den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av rådsslutsatserna avseende riskhantering på kulturarvsområdet.

Anf.  75  LOTTA FINSTORP (M):

Jag har en kunskapsfråga som handlar om definitionen av kulturarv. Har vi en gemensam syn i Europa på vad kulturarvet ska innefatta? Jag tänker till exempel på det transporthistoriska kulturarvet etcetera.

Anf.  76  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Nej, det finns vad jag vet ingen detaljerad definition av exakt vad som ingår och inte ingår i kulturarv. Det är någonting som varje lands expertmyndigheter har att bedöma när det kommer till särskilda och konkreta insatser. Vi vet att det handlar om ett konkret kulturarv men också ett immateriellt kulturarv, som växer alltmer i betydelse och är viktigt att värna. Men detta är det sedan upp till varje land att jobba med.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 3, Slutsatser om ändring av rådets arbetsplan för kultur. Samma sak gäller här: Vi behandlar det som en beslutspunkt i nämnden och som om det hade varit en beslutspunkt på rådets dagordning.

Anf.  78  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Det kroatiska ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser om ändring av rådets arbetsplan för kultur 2019–2022. Ändringen innebär ett tillägg av en OMC-grupp om kulturens roll för hållbar utveckling. Grunden till förslaget är den resolution om den hållbara utvecklingens kulturella dimension som beslutades av UUKI-rådet den 21 november 2019. OMC-gruppens inriktning är att tydliggöra och stärka kulturens bidrag till hållbarhet, bland annat i förhållande till Agenda 2030. Avsikten är också att arbetet ska kunna leda fram till en handlingsplan för temat under kommissionens ansvar.

Regeringen har i förhandlingarna ställt sig bakom avsikten att fortsätta arbetet med att tydliggöra kulturens roll i målformuleringarna i Agenda 2030. Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna om ändring av rådets arbetsplan för kultur 2019–2022 genom inrättandet av en OMC-grupp avseende den kulturella dimensionen av hållbar utveckling håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av rådsslutsatser om ändring av arbetsplanen för kultur.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 4 på rådsdagordningen, Slutsatser om mediekompetens i en värld i ständig förändring. Samma sak gäller här: Vi behandlar det som en beslutspunkt.

Anf.  80  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! De föreslagna rådsslutsatserna om mediekompetens i en värld i ständig förändring handlar om sådana kunskaper som vi alla behöver ha för att vi och våra samhällen ska stå väl rustade för det nya medie- och informationslandskapet.

Rådsslutsatserna handlar om behovet av ett bredare och mer långsiktigt arbete med MIK, där fler grupper i samhället har behov av nya kompetenser. Det är de nya sociala nätverksplattformarna som står i fokus och hur de utnyttjar algoritmer för att styra och arrangera innehåll av olika typer och ursprung.

Plattformarna har förstås revolutionerat vår möjlighet till kommunikation men leder också till risk för att olagligt eller olämpligt innehåll sprids, inklusive desinformation.

Regeringen anser att rådsslutsatsernas inriktning är i linje med det svenska arbete som görs för att utveckla arbetet med MIK, alltså medie- och informationskunnighet, och bredare digital kompetens.

En överläggning har genomförts med kulturutskottet men då utifrån en text som inte var slutförhandlad. Vår bedömning är att slutversionen inte på något avgörande sätt har ändrats.

Regeringens bedömning är att de föreslagna slutsatserna håller sig inom EU:s kompetens såsom den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt. Vi föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av rådsslutsatserna om mediekompetens.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 5, Slutsatser om ökade möjligheter för unga på landsbygd och i glesbygd. Också detta behandlar vi som en beslutspunkt.

Anf.  82  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Inom ungdomsområdet fokuserar det kroatiska ordförandeskapet på ungas möjligheter på landsbygd och i glesbygd. Rådsslutsatserna syftar till att bidra till en ökad medvetenhet om möjligheter och utmaningar för unga som bor och lever sina liv utanför städerna.

Rådsslutsatserna gör detta genom att bland annat uppmuntra medlemsstaterna att säkerställa att alla unga har likvärdig tillgång till arbete, utbildning, service, digital och fysisk infrastruktur, information, inflytande och fritidsaktiviteter av god kvalitet.

Medlemsstaterna uppmanas även att ta ungas åsikter i beaktande vid utformandet av strategier och policyer som berör landsbygd och glesbygd. Regeringen har under förhandlingarna betonat vikten av att unga på landsbygd och i glesbygd ges lika möjligheter som andra unga att känna delaktighet, utöva inflytande och åtnjuta sina rättigheter.

Regeringen har bidragit till förhandlingarna genom att trycka på vikten av att unga på landsbygd och i glesbygd ska erbjudas likvärdig tillgång till offentliga och privata tjänster, utbildning och arbete av hög kvalitet, fritidsaktiviteter, digital och fysisk infrastruktur, transporter och kollektivtrafik.

Regeringen har framfört att utveckling i landsbygd och glesbygd ska ske på ett hållbart sätt med ett jämställdhets- och funktionshinderperspektiv. Regeringen har även lyft fram vikten av att erbjuda utbildning och information om klimatförändringar till alla unga.

Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna om ökade möjligheter för unga på landsbygd och i glesbygd håller sig inom EU:s kompetens på ungdomsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige stöder förslaget till rådsslutsatser.

Anf.  83  LOTTA FINSTORP (M):

Det här är en komplex fråga, och det är svårt att uppnå de här sakerna. Det är många fina ord.

Jag har ingen åsikt som går emot detta, utan tvärtom. Det är en fantastisk ambition. Jag tänker på att vi själva har mycket att göra i Sverige utifrån bland annat MUCF:s rapport Fokus 18 – Vilka ska med? Där framgår att unga i städer genomgående uppger bättre livsvillkor, social inkludering och förutsättningar för ett bra liv än vad unga på landsbygd gör.

Jag skulle vilja ställa en fråga till statsrådet. Det står så här: Sverige har betonat att unga på landsbygd och i glesbygd ska erbjudas likvärdig tillgång till offentliga och privata tjänster. Hur kan staten, ett land, garantera att det ska vara likvärdig tillgång till privata tjänster för unga på landsbygd och i stad?

Anf.  84  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Tack, Lotta Finstorp, för kommentaren och frågan!

Först vill jag säga att det som är en utmaning med ungdomspolitiken – och det gäller både på EU-nivå och på nationell nivå – är att den är sektorsövergripande. Den berör väldigt många olika områden, allt från utbildning, arbete och inflytande till hälsa, fritid, kultur och jämställdhet. Därför tenderar också den här typen av produkter att bli omfattande.

Med det sagt – just att ungdomspolitiken är sektorsövergripande – innebär detta att man behöver diskutera ungas villkor utifrån det breda perspektivet men också att man tar det vidare och konkret föreslår åtgärder.

I Sverige jobbar vi nu såklart i dialog med MUCF, som är den myndighet som ansvarar för frågorna och som Lotta Finstorp nämnde, med att fortlöpande se över vad vi kan göra mer för att stärka ungas möjligheter i alla delar av Sverige. Bland annat jobbar vi nu med en ny ungdomspolitisk skrivelse, där vi ska staka ut riktningen för den statliga ungdomspolitiken under åren framåt. Det blir såklart än mer angeläget med tanke på covid-19-pandemin.

Sedan är ju inte rådsslutsatser bindande på det här sättet. Det handlar inte om att någon stat ska kunna garantera någonting, utan det är policyrekommendationer till medlemsstaterna inom olika typer av områden. Det främsta syftet med rådsslutsatserna är att belysa viktiga frågeställningar. Sedan är det upp till medlemsstaterna att avgöra hur och på vilket sätt man tar frågorna vidare.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 6 på dagordningen, Resolution om resultatet av den sjunde cykeln av EU:s ungdomsdialog.

Anf.  86  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Rådsresolutionen om slutsatser av den sjunde cykeln av EU:s ungdomsdialog syftar till att belysa de resultat som har kommit av det ungdomspolitiska samarbetet under triopresidentskapet med Rumänien, Finland och Kroatien.

Resolutionen sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna från dialoger, konferenser, studier och rådsslutsatser från de rumänska, finska och kroatiska ordförandeskapen. Under det rumänska ordförandeskapet antogs rådsslutsatser om unga och framtidens arbete. Under det finska ordförandeskapet antogs två rådsslutser om ungdomsarbete, en om utbildning av ungdomsarbetare och en om digitalt ungdomsarbete. Under det kroatiska ordförandeskapet väntas ännu en slutsats antas om ungas möjligheter på landsbygd och i glesbygd.

Regeringens övergripande ståndpunkt är att det är viktigt att respektera att ungdomspolitiken styrs och organiseras på olika sätt och på olika nivåer i medlemsstaterna. Mångfalden ska bevaras, och samarbete på EU-nivå ska inte innebära någon harmonisering av regler och lagstiftning på området.

Regeringen har under förhandlingens gång betonat vikten av funktionshinders- och jämställdhetsperspektiv i resolutionen. Regeringen har även betonat vikten av att främja alla ungas inflytande och delaktighet samt kunskap om klimatförändringar.

Regeringens bedömning är att den föreslagna rådsresolutionen om slutsatser av den sjunde cykeln av EU:s ungdomsdialog håller sig inom EU:s kompetens på ungdomsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom rådets resolution om slutsatser av den sjunde cykeln av EU:s ungdomsdialog.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Jag konstaterar att det inte finns några övriga frågor, så vi tackar för i dag och önskar trevlig helg när den kommer.

Innehållsförteckning

§ 1  Utrikes frågor

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Utrikesminister ANN LINDE (S)

Anf.  3  ORDFÖRANDEN

Anf.  4  Utrikesminister ANN LINDE (S)

Anf.  5  TINA ACKETOFT (L)

Anf.  6  LUDVIG ASPLING (SD)

Anf.  7  DÉSIRÉE PETHRUS (KD)

Anf.  8  ORDFÖRANDEN

Anf.  9  Utrikesminister ANN LINDE (S)

Anf.  10  ORDFÖRANDEN

Anf.  11  Utrikesminister ANN LINDE (S)

Anf.  12  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  13  HANS ROTHENBERG (M)

Anf.  14  DÉSIRÉE PETHRUS (KD)

Anf.  15  LUDVIG ASPLING (SD)

Anf.  16  Utrikesminister ANN LINDE (S)

Anf.  17  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  18  Utrikesminister ANN LINDE (S)

Anf.  19  ORDFÖRANDEN

Anf.  20  Utrikesminister ANN LINDE (S)

Anf.  21  ORDFÖRANDEN

§ 2  Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.  22  ORDFÖRANDEN

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  24  ORDFÖRANDEN

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  26  ORDFÖRANDEN

Anf.  27  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  28  JAN ERICSON (M)

Anf.  29  TINA ACKETOFT (L)

Anf.  30  ANNIKA QARLSSON (C)

Anf.  31  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  32  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  33  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  34  ORDFÖRANDEN

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  36  JAN ERICSON (M)

Anf.  37  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  38  ORDFÖRANDEN

Anf.  39  CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf.  40  HAMPUS HAGMAN (KD)

Anf.  41  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  42  ORDFÖRANDEN

Anf.  43  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  44  ORDFÖRANDEN

Anf.  45  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  46  ORDFÖRANDEN

Anf.  47  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  48  ORDFÖRANDEN

§ 3  Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Anf.  49  ORDFÖRANDEN

Anf.  50  Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM (S)

Anf.  51  MARIE-LOUISE HÄNEL SANDSTRÖM (M)

Anf.  52  Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM (S)

Anf.  53  ORDFÖRANDEN

Anf.  54  Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM (S)

Anf.  55  ORDFÖRANDEN

Anf.  56  Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM (S)

Anf.  57  ROBERT STENKVIST (SD)

Anf.  58  ORDFÖRANDEN

Anf.  59  Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM (S)

Anf.  60  ORDFÖRANDEN

Anf.  61  Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM (S)

Anf.  62  ORDFÖRANDEN

Anf.  63  Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM (S)

Anf.  64  ORDFÖRANDEN

§ 4  Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Anf.  65  ORDFÖRANDEN

Anf.  66  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP)

Anf.  67  ORDFÖRANDEN

Anf.  68  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP)

Anf.  69  ORDFÖRANDEN

Anf.  70  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP)

Anf.  71  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  72  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP)

Anf.  73  ORDFÖRANDEN

Anf.  74  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP)

Anf.  75  LOTTA FINSTORP (M)

Anf.  76  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP)

Anf.  77  ORDFÖRANDEN

Anf.  78  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP)

Anf.  79  ORDFÖRANDEN

Anf.  80  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP)

Anf.  81  ORDFÖRANDEN

Anf.  82  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP)

Anf.  83  LOTTA FINSTORP (M)

Anf.  84  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP)

Anf.  85  ORDFÖRANDEN

Anf.  86  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP)

Anf.  87  ORDFÖRANDEN