Fredagen den 15 december 2006

EU-nämndens uppteckningar 2006/07:12

1 §  Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 20 och 21 november 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 19-21 december 2006

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag vill börja med att hälsa nämnden välkommen. Vi har två punkter i dag, jordbruk och fiske. Kvart i elva kommer miljöministern, och då ska vi diskutera miljö.

Då kallar vi in jordbruksministern.

Jag får hälsa jordbruksministern med medhjälpare hjärtligt välkomna. Vi börjar med en återrapportering från ministerrådsmötet den 20 och 21 november. Varsågod!

Anf.  2  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Tack för det! Jag förutsätter att riksdagen och EU-nämnden har fått del av den skriftliga återrapportering som finns. Jag är beredd att svara på eventuella frågor med anledning av den.

Anf.  3  CHRISTINA AXELSSON (s):

Tack för den skriftliga rapporten!

Jag har en fråga med anledning av de smådjur, räkorna, som vi diskuterade förra gången: Hur gick det med ministerns bilateral med Norge som han sade att han skulle ha? Vad kom ut av den vad gäller kvoterna?

Anf.  4  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Någon bilateral med Norge har inte förevarit sedan vi senast träffades i den här församlingen. Norge ingår ju som bekant inte i den europeiska unionen, så det är inte möjligt att ta det i det sammanhanget.

Anf.  5  CHRISTINA AXELSSON (s):

Ursäkta, men nu förstår jag inte riktigt. När jag frågade ministern tidigare inför det förra sammanträdet sade ministern att han inte hade för avsikt att ta upp en ökad kvot av räkor inom ramen för EU-samarbetet med Norge där utan att det skulle göras bilateralt inom närtid. Nu har det ju gått lite tid, snart en månad, sedan det mötet, och med närtid tycker jag att man kan inskränka sig till ungefär den tidsperioden. Om ministern ännu inte har tagit upp frågan med Norge, när är ministern då beredd att ta upp den?

Anf.  6  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Herr ordförande! De bilaterala förhandlingar som måste genomföras i vissa sammanhang måste ju ske på min nivå, det vill säga med min motsvarighet. Det har inte varit möjligt att träffa min motsvarighet i Norge under den tid som gått sedan vi senast träffades här. Därtill måste vi också ha något att bjuda på om vi ska tillhandahållas någonting från deras sida.

Anf.  7  CHRISTINA AXELSSON (s):

Då vill jag fråga en gång till: Blir det någon bilateral med Norge i de här frågorna – ja eller nej?

Anf.  8  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ja, det kommer att bli en bilateral med Norge.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Då går vi över till samrådet kring det kommande ministerrådsmötet den 20 och 21 december. Det består av en hel del A-punkter. Ska vi ta dem i den ordning de finns på agendan eller ska vi ta dem i en klump efteråt? Hur har statsrådet tänkt sig?

Anf.  10  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är upp till nämnden. Det går väl jättebra att ta dem i den ordning de står här. Vi har väl alla handlingar tror jag, så det är väl enklast för alla att göra på det sättet.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Då går vi enligt föredragningslistan och börjar med punkt 3 som handlar om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter.

Anf.  12  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Herr ordförande! Där säger vi att Sverige välkomnar förslaget. Vi är generellt positiva till att vi har fått igenom flera revideringar under senare tid. Vi är framför allt positiva till att det tas fram förenklad och mer överskådlig lagstiftning och att grundläggande principer för ekologisk produktion fastställs. Det är också positivt att förordningen möjliggör en flexibilitet för att kunna ta hänsyn till att det råder skilda förhållanden och förutsättningar för ekologiskt jordbruk i olika delar av världen.

När det gäller den del av förslaget som avser förbud mot GMO inser vi att detta är en mycket komplicerad fråga i flera avseenden. Jag vill understryka att Sverige inte vill att man fastställer särskilda tröskelvärden för oavsiktlig inblandning av GMO i ekologiska livsmedel och ekologiskt utsäde som skiljer sig från de generella tröskelvärdena. En sådan lösning skulle kunna innebära orimliga krav för ekologiska producenter.

Vi tycker sammanfattningsvis att ordförandeskapet lyckats hitta en balanserad kompromiss som vi är villiga att acceptera, inte minst mot bakgrund av att EU-kommissionen enligt förslaget ska se över förbudets genomförande senast 2011.

Anf.  13  MARYAM YAZDANFAR (s):

Jag har en fråga kring detta med märkning av ekologiska produkter. Vi är i grunden positiva till en sådan märkning men undrar samtidigt hur vi förhindrar att det blir för mycket byråkrati med det nya systemet.

Anf.  14  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är alltid avvägningar när man inför olika saker. Jag är personligen angelägen om att vi i alla olika sammanhang har frivillighet så att den som inte vill kan avstå, detta för att kunna skydda den som är liten. Det är ju oftast svårast för den som är liten som producent eller tillverkare att hitta system som är någotsånär ekonomiskt rimliga. Det är det svar jag kan ge. Alla typer av regler föder ju byråkrati. Så är det.

Anf.  15  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Herr ordförande! Jag vill bara övergripande säga att jag stöder regeringens ståndpunkt på både 3 a och 3 b. Det är bra att vi nu får en permanentning när det gäller tredjelands ekologiska tillträde till EU.

Det jag däremot skulle vilja understryka är att jag vill att jordbruksministern verkligen driver frågan om att försöka undvika obligatorisk ursprungsmärkning bara för att något är ekologiskt. Det är en byråkratisering som inte är särskilt vällovlig, så jag vill att jordbruksministern med skärpa driver den frågan.

Anf.  16  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tycker att det är bra ur konsumentsynpunkt att veta var de olika produkterna kommer ifrån, så det vore väl bra om vi hade ursprungsmärkning på det mesta. Men det var inte det jag skulle fråga om.

Jag tänkte bara fråga om man har löst ut detta med Krav. När vi har diskuterat ekologisk märkning tidigare har det varit problem med om man ska kunna ha kvar de regler som Krav har, om Krav ska kunna vara kvar som den förening man är och ha kvar sin specifika Kravmärkning. Är det utlöst i och med detta?

Anf.  17  JACOB JOHNSON (v):

Jag vill framföra att det är mycket viktigt att EU tillämpar högst möjligt ställda krav för att garantera GMO-frihet i ekologiska produkter för trovärdigheten gentemot konsumenterna. Jag har svårt att bedöma om det här framlagda förslaget når upp till detta, men vi vill som sagt ha högst möjligt ställda krav för att upprätthålla förtroendet för GMO-friheten i ekologiska produkter.

Anf.  18  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Herr ordförande! Som framgår av förslaget till svensk ståndpunkt har vi där tagit med det Bengt-Anders Johansson var inne på, nämligen frivilligheten av märkningen.

Vad beträffar Krav har jag fått rapporterat att de diskussioner som har förevarit är utlösta, och båda parter förefaller vara nöjda och tillfreds med det resultat som har uppnåtts.

På den sista punkten kan jag i princip bara hålla med, men även där handlar det om vad som är ekonomiskt rimligt. När vi kommer ned på laboratorienivå för att kunna spåra detta blir det ju kostnader, och återigen är då bördan störst för den som är liten. I tidigare sammanhang har vi funnit att vi hamnat på en rimlig nivå som gynnar både oss som konsumenter och den producent som finns.

Anf.  19  ULF HOLM (mp):

Herr ordförande! Jag är, kanske inte helt förvånande, väldigt positiv till att man ska ha en märkning av GMO-produkter och se till att det blir ett förbud mot dessa för att konsumenten ska kunna göra ett aktivt val av vad man vill äta. Det kräver antingen ett förbud när det gäller ekologiska produkter eller märkning av övriga produkter.

Jag är också lite förvånad över att det finns kritik mot den obligatoriska ursprungsmärkningen av ekologiska livsmedel. Det är ju också en väldigt positiv sak, att man ska kunna veta var produkterna kommer ifrån. Det gäller inte bara ekologiska produkter utan produkter över huvud taget. Vi har bland annat haft en lång diskussion om köttmarknaden, att man ska kunna veta var köttet kommer ifrån med hjälp av ursprungsmärkning. Det är väldigt positivt. Att regeringen ändrar den inställningen känns väldigt osäkert.

Den särskilda fråga jag har gäller kommittologin. Det här förslaget innebär att man flyttar över frågor till kommittologin, och trots lång erfarenhet av EU-frågor är jag lite osäker på vad det egentligen i praktiken innebär, alltså vem som sitter i de här kommissionsgrupperna och fattar besluten.

Jag tycker inte att man ska lämna över makt till EU-tjänstemän i EU-kommissionen från rådet, som trots allt är ministrar som är politiskt valda i allmänna val. Jag tycker inte att EU-kommissionen ska ha mer makt. Därför vill jag heller inte att den nya kommittologin ska innebära att de får mer att bestämma över. Det tycker jag borde kunna vara en svensk ståndpunkt inför mötet.

Anf.  20  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag har också en fråga mer om processen. Det finns ju uppgifter om att vissa länder arbetar för att man ska får mer tid för att ytterligare förbättra den här förordningen och att Tyskland, Frankrike, med flera skulle kunna utgöra en blockerande minoritet. I förslaget till svensk ståndpunkt lyfts ett par frågeställningar fram där Sveriges regering vill ha förbättringar och arbeta ytterligare med frågorna. Det handlar om den obligatoriska märkningen med EU-logon, som man ju har en viss tveksamhet inför, och GMO-frågorna.

Hur ser jordbruksministern på risken eller möjligheten att denna fråga kommer att gå över till det tyska ordförandeskapet och möjligheterna att då förbättra den ytterligare i den riktning som svenska regeringen önskar?

Anf.  21  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! De frågor som är framställda tror jag bäst kan kommenteras och besvaras av Andreas Mattisson, som är den som i praktiken sköter detta. Jag ber att få överlämna ordet till honom.

Anf.  22  Departementssekreterare ANDREAS MATTISSON:

Jag ska försöka få med alla frågor. När det gäller ursprungsmärkningen har det här förslaget kommit i ett mycket sent skede, och tyvärr är vår bedömning att det kommit av rent protektionistiska skäl. Man har inte tagit hänsyn till konsumenternas önskemål.

I fråga om kommittologin är det ingen förändring jämfört med vad som gäller i dag. Kommissionens ursprungliga förslag var att försvaga medlemsländernas inflytande i kommittologin. Men det har man dragit tillbaka.

När det gäller frågan om ytterligare tid att jobba med den här förordningen och den obligatoriska märkningen tror vi att det finns en kvalificerad majoritet nu. Det är ordförandeskapets bedömning och vi har ingen anledning att inte tro på den. Däremot kommer man ju att lämna ytterligare tid för mer tekniska justeringar av förslaget efter rådsmötet.

Anf.  23  ULF HOLM (mp):

När det gäller kommittologin står det faktiskt i vårt underlag: Samtidigt innebär förslaget att kommissionen inom ramen för kommittologin bemyndigas beslut om detaljregler. Det måste innebära en viss förändring. Du sade att det var oförändrat. Det är någonting som Sverige har kämpat för tidigare, att inte ändra kommittologin. Här står det faktiskt att det är en ändring.

Sedan sade ni när det gäller obligatorisk märkning att man inte tagit hänsyn till konsumenterna. Jag förstår inte vad det betyder. Obligatorisk märkning måste väl innebära något positivt för konsumenterna eftersom man då kan ta aktiv del och göra ett val.

Anf.  24  Departementssekreterare ANDREAS MATTISSON:

Det som står om att kommittologin bemyndigas att fatta beslut om detaljregler gäller i dag. Det som ingick i kommissionens ursprungliga förslag var att medlemsländernas inflytande i kommittologin skulle minska. Man ville alltså ändra kommittologiform. Men det förslaget har dragits tillbaka. Det som gäller nu är, precis som i dag, att kommittologin, med relativt stort inflytande för medlemsländerna, ska besluta om detaljreglerna. Det är detsamma som gäller i dag.

När det gäller den obligatoriska ursprungsmärkningen och det vi menar med att man inte har tagit hänsyn till konsumenternas önskemål är att förslaget har kommit till eftersom det finns länder som är rädda för att konsumenterna blir vilseledda när EU-logon används på en produkt från tredjeland. De får lov att använda EU-logon. Men det förslag som föreligger nu innebär att den obligatoriska ursprungsmärkningen bara ska förekomma när EU-logon används. Om man ska titta på konsumenternas intressen tycker vi egentligen att de kanske vill veta varifrån produkten kommer oavsett om EU-logon används eller inte.

Det här förslaget har också kommit mycket sent. Vi tycker inte att man har utrett detta och tittat på den horisontella lagstiftningen.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till punkt nr 4 som också är en A-punkt. Vi kanske kan hålla oss förhållandevis kortfattat på de här A-punkterna.

Anf.  26  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Frågeställningen gäller alltså banansektorn som vi hade en längre diskussion om vid mitt förra besök hos nämnden.

Här kan vi konstatera att vår kritik avseende det här förslaget kvarstår och att Sverige avser att tillsammans med några andra länder avge en röstförklaring där vi talar om vad vi tycker i sammanhanget, det vill säga att vi har oproportionellt stora kostnader i det här sammanhanget.

Anf.  27  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tycker att det är bra att man avser att rösta nej till det här förslaget och att man på så sätt talar om att bananer borde vara en sådan produkt som man får sälja fritt. Det hade vi en lång diskussion om vid förra mötet.

Jag tänkte bara fråga: Vad innebär det här? Blir det inget beslut? Är det flera länder som kommer att rösta nej? Kommer vi med det att vinna? Och om vi inte klarar av det, kommer det här tillbaka som en budgetfråga eftersom det blir ökade utgifter?

Anf.  28  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Herr ordförande! Jag har mer en ordningsfråga, om detta är en A-punkt eller inte. Kommer den över huvud taget att diskuteras på det kommande rådet? Jag har inte uppfattat den som A-punkt tidigare.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Det är naturligtvis angivet som en A-punkt, men statsrådet kanske kan svara på det direkt.

Anf.  30  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Diskussion blir det ju ingen. Däremot kan vi avge en deklaration. Punkten är ju avhandlad och beslutad så i sak kan vi inte påverka det här längre.

Anf.  31  ULF HOLM (mp):

Det var kanske det som gjorde mig lite förvirrad också. Jag har uppfattat att om det är en A-punkt är alla länder överens. Men det behöver man alltså inte vara för att det ska vara en A-punkt, utan majoritetsförhållandet är det som avgör. Finns det ingen chans att vi ska kunna påverka några andra länder att rösta aktivt nej till förslaget? Det jordbruksministern sade var ju att man skulle avge en röstförklaring, inte att man skulle rösta nej eller avstå. Men det står ”rösta nej” i våra underlag så jag utgår från att det är ”rösta nej” som gäller.

Anf.  32  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Den tekniska biten vad gäller A-punkter och liknande ska Tomas Dahlman redogöra för.

Sedan har vi kunnat konstatera att vårt röstetal tillsammans med dem som tycker ungefär som vi inte räcker för att stoppa det förslag som föreligger.

A-punkterna redogör Tomas för.

Anf.  33  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN:

Det gäller två skilda frågor, dels hur länderna avser att rösta, dels om man kan godkänna att det är ett A-punktsförfarande.

Frågan har behandlats i särskilda jordbrukskommittén och de har funnit att det finns en kvalificerad majoritet för förslaget. Då ska det bli en A-punkt. Sedan kan ju en medlemsstat insistera på att det ändå blir en B-punkt. Då blir det en så kallad falsk B-punkt.

Men Sverige och andra länder som avser att rösta nej har godtagit att det blir en A-punkt. Det var en sådan omfattande diskussion av det här förslaget vid förra rådsmötet så vi tyckte inte att det fanns skäl att insistera på att det skulle vara en B-punkt.

Anf.  34  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag har inget att tillägga i sakfrågan. Jag har ju redovisat det förhållande som råder, det vill säga att vi avser att avge den här röstdeklarationen. Förmodligen kommer ytterligare några länder att göra detsamma.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till energigrödor. Det är också en motsvarande punkt, en A-punkt.

Anf.  36  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Den var också föremål för diskussion vid vårt förra besök hos nämnden. Där kan vi konstatera att det är flera medlemsstater som har velat få en diskussion om den här saken och att få den utredd och implementerad, vilket innebär att vi får ett enhetligt system och att vi fortsätter den frikoppling som vi från svensk sida är angelägna om att vi får på alla områden på jordbrukssidan. Sverige kan alltså acceptera det här förslaget.

Anf.  37  CARL B HAMILTON (fp):

Herr ordförande! Jag skulle vilja fråga vad innebörden är av den sista meningen: Sveriges långsiktiga målsättning är att all odling av åkermark oavsett slutanvändning ska behandlas lika. Jag hoppas att det inte innebär att jordbruksministern bejakar den tanke som en del har att EU:s jordbrukspolitik ska expandera till att inkludera energigrödor utan att man håller sig till den typ av varor, livsmedel, foder och annat, som har varit det traditionella området för EU:s jordbruksstöd och jordbrukspolitik.

Anf.  38  ULF HOLM (mp):

Jag har bara en kontrollfråga. I meningen innan den Carl B Hamilton refererar till står det att det ska vara en översyn i samband med hälsokontrollen. Hälsokontroll trodde jag att man gjorde på människor. Det verkar lite konstigt att göra det på energigrödor. Det är väl bara en felskrivning, men det står fel på alla ställen i så fall.

Anf.  39  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Den översyn som ska ske om ett drygt år av EU:s jordbrukspolitik är ju populärt döpt till hälsokontroll. Det finns säkert andra namn på den också, men det har blivit en del av den terminologi som används på området.

Vad beträffar Carl B Hamiltons frågeställning är det vår avsikt från svensk sida att vi ska frikoppla så mycket som möjligt, det vill säga låta bonden bruka jorden på det sätt som bonden anser är bäst.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i den här frågan.

Vi går vidare till ärende 6 som handlar om direktstöd till följd av Bulgariens och Rumäniens anslutning till den europeiska unionen. Det är också en A-punktsfråga vill jag poängtera.

Anf.  41  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

I korthet kan jag konstatera att vi stöder kommissionens förslag. Vi tycker att det är viktigt att få ordningen anpassad och att Rumänien och Bulgarien omfattas av reglerna för socker.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till ärende 7, som är en motsvarande fråga initierad av Bulgariens och Rumäniens inträde i Europeiska unionen.

Anf.  43  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Herr ordförande! Det är samma sak där. Vi stöder förslaget till finansieringsram då det följer tidigare ramar för liknande undersökningar.

Anf.  44  CARL B HAMILTON (fp):

Får jag bara ställa en fråga. Jag är inte säker på att det ligger på jordbruksministerns bord, men det har varit en lång diskussion om övergångsregler för de här två länderna, där man bland annat ska ha en skarpare kontroll av deras användning av gemensamma medel för jordbrukspolitiken. Kan jordbruksministern kommentera i vilken utsträckning det har genomförts och vilka instrument som har använts för det, eller ligger det hos finansministern?

Anf.  45  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Jag måste bli svaret skyldig, för jag har inte varit inblandad i någon diskussion där kontroll eller revision eller liknande skulle vara annorlunda för de länder som kommer in nu jämfört med de, det vill säga vi, som redan är medlemmar. Men det är möjligt att Tomas Dahlman har bättre kunskaper om detta än vad jag har.

Anf.  46  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN:

Det vet jag inte, men det är riktigt att det har funnits frågetecken kring de här ländernas möjligheter och att det finns brister i kontrollen. Men det är ju kommissionens sak. Om det skulle visa sig att det är väldigt grava brister eller annat när det gäller de här länderna finns den här möjligheten att utlösa skyddsklausuler, som det kallas. Men det är alltså kommissionen som gör den bedömningen och som i så fall ska dra i nödbromsen, om man ska uttrycka det så. Då kan det bli aktuellt med skyddsklausuler. Det är så proceduren ser ut.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet. Då går vi vidare till ärende 8 som handlar om djurhälsopolitik. Det är också en A-punkt.

Anf.  48  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Det är samma sak där. Vi anser det angeläget att djurhälsopolitiken ses över och har inga invändningar mot ordförandeskapets förslag till slutsatser.

Anf.  49  ULF HOLM (mp):

De här slutsatserna är inte bara slutsatser, utan det är också frågor på slutet som man ska diskutera. Och intressant är väl vad Sverige har för avsikt att svara på de här frågorna. Det står på punkt 11 further discussion is needed on, och så finns det fem stycken frågor. Det skulle vara intressant att veta. Men det kanske kommer längre fram, att Sverige ska skriva ned vad man anser om de här frågorna. En sak är om det här förslaget även omfattar djurens välbefinnande och om man lyfter fram vikten av alternativ till medicinering, alltså att minska antibiotikaanvändningen när det gäller djur i EU:s länder.

Anf.  50  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Ordförande! Jag skulle bara vilja skicka med jordbruksministern att han ska använda all sin outtömliga energi för att medverka till att övriga Europa kommer upp i samma nivå som vi har i Sverige, i första hand naturligtvis för djuren. Men inte minst ur konkurrenssynpunkt, när det gäller de europeiska länderna, är det viktigt att den svenska energin läggs på att försöka få upp den här nivån.

Anf.  51  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tycker att det i det här sammanhanget också är viktigt att föra in det här med transport av levande djur, som vi har diskuterat så många gånger från svensk sida. Här har vi chansen att lyfta in det igen. Om det blir en diskussion, som det verkar som om det är frågor som ska besvaras, är det viktigt att vi från svensk sida också lyfter in den aspekten.

Anf.  52  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Herr ordförande! Vi tycker, som framgår av förslag till svensk ståndpunkt, att ordförandeskapets slutsatser är bra. Vi har inte några ytterligare talepunkter vid det möte som är nu, utan vi återkommer när det gäller sådana, i takt med att arbetet går vidare.

Vad beträffar Bengt-Anders Johansson kan jag för min del lova att jag i olika och alla sammanhang försöker att påtala vikten av att vi får upp nivån på den europeiska kontinenten till den nivå som vi har.

Vad beträffar djurtransporter har vi till en del med det i det här arbetet, men det är också en egen punkt som lever sitt egna liv. Men jag kan också instämma i att detta självklart är en viktig del i hälsa och välbefinnande för djur.

Anf.  53  ULF HOLM (mp):

Jag tycker fortfarande att det är märkligt att man ska anta slutsatser där det ingår en rad frågeställningar, beslut om att det ska vara A-punkter. Ska man tolka det som att rådet inte har några svar på de frågor man själv ställer, eller hur ska man tolka detta? Det kräver ju en rätt stor diskussion. Och detta ska ju vara, enligt vad det står, slutsatser om den gemensamma djurhälsopolitiken för år 2007 till 2013. Det borde väl betyda att man sätter ned foten och försöker besvara de här frågorna. Framför allt gäller det djurtransporter men även medicinering, vikten av att få bort antibiotika etcetera. Det vore bra om jordbruksministern i alla fall kunde lyfta upp det till en falsk B-punkt och i alla fall uttala någonting på mötet om det här, att Sverige lägger stor vikt vid de här frågorna.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Det påpekas här att det är ordförandeskapets slutsatser och inte rådets slutsatser, enligt det pm som har kommit ut. Det kan ha viss betydelse.

Anf.  55  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Herr ordförande! Tack för ordförandens inlägg! Det är precis så det är. Detta är ordförandeskapets slutsatser. Vi instämmer i dem. Arbetet kommer sedan att fortsätta, så att vi får fram det vi vill uppnå i gemenskapen, det vill säga ett bättre skydd och en bättre hälsa för de hemdjur som vi har inom gemenskapen. Arbetet kommer alltså att fortskrida. Men vi tycker att de slutsatser som ordförandeskapet har dragit så här långt är, enkelt uttryckt, okej.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Då avslutar vi den här punkten. Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Då går vi vidare. Ärende 9 är struket, om jag har förstått det rätt. Då är det ärende 10, och det handlar om fiskefrågor.

Anf.  57  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Herr ordförande! Där kan vi utöver vad som finns i det skriftliga materialet konstatera att för torsken i Kattegatt har kommissionen föreslagit en sänkning med 25 % och att det inte längre får förekomma något riktat fiske efter torsk. Ices har rekommenderat en noll-TAC för alla de tre aktuella torskbestånden i området, alltså Nordsjön, Skagerrak och Kattegat. Och som här redovisas har en överenskommelse slutits med Norge om en sänkning av TAC:en med 14 % för bestånden i Nordsjön och Skagerrak. Det kan därför även, bedömer jag, bli resultatet för torsken i Kattegatt.

Jag vill också omnämna att för havskräfta i Kattegatt har kommissionen föreslagit en minskning av TAC:en med 15 %. Vi bedömer inte att det finns några biologiska skäl för att göra denna minskning.

Anf.  58  JACOB JOHNSON (v):

Ordförande! Ja, det var ju väsentlig information som jordbruksministern lade till handlingarna vad det gäller kommissionens ställningstagande och Ices förslag, nämligen, om jag uppfattade det rätt, ett fiskestopp för torsk i Kattegatt. I handlingarna sägs det att utgångspunkten ska vara den biologiska rådgivningen från Ices, och det tycker jag också ska vara den svenska ståndpunkten. Den svenska ståndpunkten ska vara fiskestopp, enligt Ices rekommendationer.

Anf.  59  ULF HOLM (mp):

Jag har en liknande fråga som Jacob när det gäller TAC:en. Men sedan är det också en fråga om det här med antal fiskedagar, om det är beroende på vilka olika redskap man använder och hur det är när man till exempel ska fiska kräfta.

Anf.  60  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Herr ordförande! Vad beträffar torsken är det konstaterat att det är en bifångst i många sammanhang. Och jag, vi, tycker inte att vi ska vara intresserade av att vi får utkast. Det måste vara bättre att vi har kvoter som möjliggör att vi nyttiggör oss det som fångas och att det inte dumpas tillbaka igen i haven.

Vad beträffar olika redskap och sådant har det skett, och sker, en ständig utveckling, vilket gör att man på ett bättre sätt än vad man kunde i en gången tid kan selektera mellan de arter som man avser att fiska upp. Det gäller storleken på desamma och så vidare. Den utvecklingen pågår ständigt. Och vad jag vet utgår det också en del ekonomiska stöd för att man ska kunna införskaffa den typen av redskap som då bättre skyddar de arter som vi vill skydda respektive plockar upp de arter som vi vill nyttiggöra oss.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Då går vi till ärende 11, som också är en A-punkt, om ingående av ett avtal genom skriftväxling om provisorisk tillämpning av partnerskapsavtalet om fiske mellan EU, å ena sidan, och Danmarks och Grönlands regeringar, å andra sidan.

Anf.  62  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Herr ordförande! Sverige noterar att förslaget innehåller förbättringar i två avseenden i jämförelse med nu gällande avtal. Kostnaderna är mer anpassade till värdet av fiskerättigheterna, och förutsättningarna för hållbar resursförvaltning har ökat. Sverige har då inga invändningar mot det här förslaget.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till ärende 12 om en förvaltningsplan för fiske som utnyttjar bestånd av rödspätta och tunga i Nordsjön.

Anf.  64  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Herr ordförande! Beståndet av rödspätta och tunga i Nordsjön har under en längre tid befunnit sig utanför biologiskt säkra gränser. Det är hög tid att vi vidtar skarpa åtgärder, säger vi. Föreliggande förslag går i denna riktning och har goda förutsättningar att vrida utvecklingen i rätt riktning.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Då har vi Övriga frågor. Är det någonting som jordbruksministern vill ta upp?

Anf.  66  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är ju ett antal lägesrapporter, herr ordförande, kring växtskyddsmedel och kring fågelinfluensan, som för övrigt är en stående punkt. Sedan finns det en punkt som har blivit ganska stor för vissa av medlemsstaterna, nämligen förhandlingar på veterinär- och växtskyddssidan mellan unionen och den ryska federationen. Detta har, som sagt var, orsakat en hel del bekymmer för några av medlemsstaterna.

Anf.  67  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag har en fråga när det gäller växtskyddsmedel och den lägesrapport och överläggning som kommer att vara med anledning av det. Där tycker jag att det är lite oklart vad reglerna om substitution av växtskyddsmedel när säkrare medel finns innebär. Det står att det ska finnas en möjlighet till substitution. Hur pass långtgående är de där reglerna?

Sedan stod det också i råds-pm:et att den ökade harmoniseringen kommer att innebära att Sveriges möjligheter att säga nej till medel av säkerhetsskäl och arbetsmiljöskäl, som vi har haft hittills, kommer att minska. Jag skulle önska att jordbruksministern i de här överläggningarna ändå försvarade en stark substitutionsmöjlighet och också Sveriges möjligheter att säga nej till medel som hittills har varit förbjudna i Sverige och som vi ser, för framtiden, skulle innebära risker för hälsa och miljö.

Anf.  68  HILLEVI LARSSON (s):

Jag är inne på samma ämne. Jag tycker i och för sig att det är positivt att det nu blir striktare miljö- och hälsokriterier och den här substitutionsprincipen. Däremot är detta med ökad harmonisering oroande. Jag instämmer i den här frågeställningen. Jag skulle även vilja lägga till en fråga. Har regeringen haft några kontakter med användare och producenter för att se de konkreta effekterna av det här och hur trycket är från det hållet? Och om man inte har haft någon sådan kontakt undrar jag om man planerar att ha det.

Anf.  69  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Herr ordförande! Som vid något tidigare tillfälle börjar jag med att överlämna ordet till Ulrika Askling som är expert på området och kan de tekniska frågorna.

Anf.  70  Departementssekreterare ULRIKA ASKLING:

Om det vore så väl!

Vår handläggare på Miljödepartementet är tyvärr sjuk i dag, men jag ska försöka hjälpa till med en del frågor.

Substitution handlar om substitution bland vissa ämnen som uppfyller kriterier för att bli kandidater för substitution. Man kan säga att det är de värsta ämnena som blir föremål för substitution.

I det här sammanhanget är Sverige intresserat av att framföra att vi vill kunna använda alternativa medel och metoder också i syfte att substituera samtliga medel. Till exempel kan det vara intressant att använda stråstyva sorter i stället för stråförkortningsmedel.

I fråga om harmonisering är det en svensk ståndpunkt att vi vill, i likhet med nuvarande lagstiftning, ta hänsyn till miljö- och växtskyddsförhållanden som är specifika i landet och därmed försöka styra bort olämpliga medel.

Anf.  71  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Herr ordförande! Får jag göra tillägget att vad vi känner till nu kommer det upp tre extra punkter. Bland annat är det åtgärder för att stabilisera EU:s sockermarknad. Det hänger samman med det beslut som är fattat att vi ska minska sockerproduktionen och där det så här långt är oklart om vi når det mål vi har satt oss före.

På begäran av den polska delegationen kommer också en fråga upp om marknaden för griskött. Vad jag känner till har det i sin tur ett samband med de diskussioner som framför allt polackerna har med Ryska federationen på veterinärområdet.

Slutligen kommer det upp ett ärende om skydd av djur under transport.

Anf.  72  CARL B HAMILTON (fp):

Vad innebär att stabilisera sockermarknaden? Vad är för åtgärder som är tänkta?

Det är klart att det är viktigt att jordbruksministern stöder polackerna med all kraft i konflikten med Ryssland. Den kan utvidgas till kött från Bulgarien och Rumänien nu när de blir medlemmar.

På slutet togs skydd upp. Det var väl en fråga som har varit uppe tidigare. Vad innebär den tredje frågan om skydd vid djurtransporter? Vad är innebörden av att frågan kommer upp? Vad är det man ska prata om? Vad är det för avvägningar?

Anf.  73  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte hänga på en fråga vad gäller sockersektorn. Jag läste i en tidning att man försöker ställa om produktionen av socker på Gotland, bland annat etanolframställning. Jag tror att det var etanol, men det var i alla fall för bränsle – vid Slite om jag inte minns fel. Har vi en chans att få omställningsbidrag eller något sådant? Det skulle tydligen fattas 230 miljoner för att klara av att bygga om. Har det något samband?

Anf.  74  ULF HOLM (mp):

Jag undrar vad stabiliserad sockermarknad betyder konkret. Vill man skjuta upp, ge mer pengar eller vad? Vi har haft en diskussion om det tidigare.

Sedan var det den sista punkten om skydd av djur under transporter. Det är viktigt att Sverige markerar sin grundinställning om frågan kommer upp. Jag uppfattade inte vem som ville lyfta upp frågan och i vilket sammanhang.

Anf.  75  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Herr ordförande! Sockret är till del bekymmer på så sätt att det finns en sockerordning införd nu, innebärande att vi ska minska produktionen i unionen. För att detta ska ske finns det möjligheter att få subsidier. Vi har i vårt land utnyttjat den möjlighet som finns. Andra länder har inte varit lika duktiga. Skulle inte andra länder bli lika duktiga kan det innebära att man får proportionellt minska odlingen än mer. Då drabbar det oss som redan har minskat vår produktion, i all synnerhet som vi har bara ett bruk kvar i vårt land. Därför är vi och några andra länder angelägna om att trycka på att alla blir lika duktiga och tar vara på den möjlighet som finns nu så att vi inte får det tvångsförfarande som vi annars kan riskera att få 2010.

Jag fortsätter med sockret. Det ingår i sockerreformen att vi kan få del av olika typer av stöd för att omstrukturera en näring i de områden som helt faller bort. För vår del handlar det om ett antal pengar. Om inte mitt minne sviker mig är det i storleksordningen 45 miljoner kronor som vi kan fördela. Vi har självklart för avsikt att plocka hem de pengarna till Sverige. De kommer att fördelas till de områden där produktionen genom beslut är minskad eller rentav helt borta för den humankonsumtion vi har att stödja.

Ett förslag är att det på Gotland ska byggas någon typ av energiproduktionsanläggning, kanske baserat på att ändå odla sockerbetor för att få fram till exempel etanol.

Vad beträffar polackerna, Ryska federationen och bekymren i handelsförbindelserna underströk vi vid förra rådet att vi står bakom polackerna. Vi tycker att det är angeläget att vi har en gemensam linje och hållning och att vi utövar handel med länder som finns runtomkring oss. Vi har alltid gjort det, och den ska fortsätta att utvecklas. Jag håller med Carl B Hamilton om den saken.

Jag överlämnar frågan om vad transporterna innehåller till Tomas Dahlman.

Anf.  76  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN:

Det är en fråga från Tjeckien. Den avser de navigationssystem som bilarna som fraktar djuren måste utrustas med. De vill skjuta på införandet. Det är vi naturligtvis emot. Det är inte en fråga som är uppe för beslut. Det är en övrig punkt.

Sockret är en övrig punkt. Det är Österrike och Tyskland som begär möjligheter till tillfällig förtida kvotminskning. Det är vi också emot av de skäl ministern har redogjort för. Reformen ska värka ut. Om den inte fungerar finns risken att kommissionen 2010 måste vidta tvångsåtgärder för att få ned produktionen. Frågan som är uppe nu är den österrikisk-tyska begäran om förtida kvotminskning, som vi motsätter oss.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen. Om det inte finns ytterligare frågor tackar vi jordbruksministern och medhjälpare för ett intressant samråd och önskar er en trevlig helg. Tack så mycket.

Anf.  78  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Tack detsamma.

2 §  Miljö

Miljöminister Andreas Carlgren

Återrapport från ministerrådsmöte den 23 oktober 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 18 december 2006

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar miljöministern med medarbetare hjärtligt välkomna hit. Vi börjar med en återrapportering.

Anf.  80  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Tack. Det är trevligt att vara här igen.

Jag vill gärna återrapportera från det förra miljörådsmötet som hölls i Luxemburg den 23 oktober.

Vid mötet togs en politisk överenskommelse om luftkvalitetsdirektivet. Som jag rapporterade före mötet lade Sverige ned sin röst eftersom vi tycker att normen för små partiklar är för hög och införs för sent. Nu kommer förhandlingarna att fortsätta i en andra läsning, och Europaparlamentets första yttrande ger tyvärr inte draghjälp åt de svenska ståndpunkterna, så som jag hade hoppats. Tvärtom vill parlamentet påtagligt försvaga regelverket när det gäller partiklar. Det innebär att vi på den punkten har en fortsatt svår förhandling framför oss. Sverige har dock samma ståndpunkt som tidigare.

På miljörådet antog vi rådsslutsatser om naturresursstrategin inför klimatförhandlingarna i Nairobi. Klimatdiskussionerna rörde bland annat kommissionens förslag att 2005 års utsläppssiffror ska användas vid nästa fördelning av utsläppsrätter, vilket Sverige och flera andra länder har ifrågasatt.

Vi drev tydligt att EU måste ha en ståndpunkt inför Nairobiförhandlingarna som ger bästa möjlighet för en konstruktiv diskussion om framtiden efter 2012. Jag tycker också att vi i fråga om Nairobiförhandlingarna kan se att vi inom ramen för det som ska diskuteras, och inom ramen för det som förhandlingarna gäller, lyckades göra de nödvändiga framstegen, även om det, precis som jag sade i riksdagen, är självklart att det vi hittills gör inom ramen för Kyotoavtalet inte räcker för världen som helhet när det gäller att lösa klimatfrågorna.

Sedan diskuterade vi det marina strategidirektivet som vi kommer tillbaka till i dag, och därför går jag in på det när vi kommer till den punkten.

Vi antog rådsslutsatser om strategin för hållbart nyttjande av naturresurser. Det gjordes utan ändringar.

Dessutom tog Danmark, som en övrig punkt, upp frågan om att driva på kommissionen att snarast lägga fram förslag om exportförbud av kvicksilver. Det instämde vi och andra länder kraftfullt i. Danmark fick alltså stöd för den ståndpunkten.

Flera medlemsstater, bland annat Sverige, fördömde också Islands beslut att återuppta kommersiell valjakt, som också var en av punkterna på dagordningen.

Jag vill också nämna att först kunde rådsslutsatser om Baselkonventionen om transport av farligt avfall inte antas. Det innebar senare att man kunde förhandla vidare. Sedan har detta antagits som rådsslutsatser som A-punkt i ett senare rådsmöte.

Anf.  81  ULF HOLM (mp):

Tack för återrapporten.

När det gäller punkt 5, Klimatförändring, står det att Sverige gjorde ett inlägg. Men meningen är väldigt komplicerad: ”Med innebörden att EU måste ha en flexibel ståndpunkt.” För mig innebär flexibel att man kan tycka vad tusan som helst.

Sedan står det: ”Som ger bästa möjliga förutsättningar för en konstruktiv diskussion.” Ursäkta, men det är svår svenska. Vad sade Sverige egentligen? Betyder det att Sverige är för att EU ska ha ett högt uppsatt mål eller att Sverige framförde att vi kan tycka vad som helst bara för att få en kompromiss? Det är stor skillnad i innebörden.

Sedan är det synd att Sverige tydligen har gått med på att ändra i slutsatserna gällande paragraferna 3 och 9, som jag kan se. Det är okej att man ändrar före slutet av oktober 2006, men att bara skriva ”så fort som möjligt” öppnar för att det kan ske när som helst. Det borde gå att ha en lite mer konstruktiv och aktiv slutsats.

Sedan förstår jag inte varför man strök i texten i paragraf 9, men den kan ni läsa själva. Jag beklagar detta.

Anf.  82  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Svaret på Ulf Holms fråga är mycket enkelt. Diskussionen gällde inte alls målet vid det tillfället. Det kommer säkert att nämnas på måndag, bland annat av mig, därför att Sverige har en klar och tydlig ståndpunkt som jag kommer att återkomma till på måndag. Men det var inte det som avgjordes på rådsmötet den 23 oktober. Det avgörs inte heller på rådsmötet den 18 december.

Det som diskuterades gällde framför allt en diskussion med ett antal u-länder och i vilken mån man ska vara tillmötesgående för att hitta lösningar när det gäller flexibla mekanismer, överföring av teknologi, rena teknikprojekt och sådana frågor. Det var tvärtom mycket angeläget att EU skulle ha en, som det uttrycktes, flexibel ståndpunkt, för att kunna tillmötesgå u-ländernas krav och se till att vi inte hamnar i en koalition som omöjliggör fortsatta framsteg i förhandlingarna om Kyotoprotokollet.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Vi övergår nu till den kommande agendan och punkt nr 3, Upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område.

Anf.  84  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Sedan jag var här förra gången har förhandlingarna om det marina direktivet fortsatt i mycket högt tempo. Vid ministerrådsmötet i oktober klargjorde jag vår ståndpunkt att direktivets mål och slutdatum behöver vara bindande och uppföljningsbara för att lagstiftningen ska få tillräcklig kraft.

Jag har varit mycket tydlig på att behovet av att direktivet uttryckligen säger att havsregioner som är hårt utsatta ska kunna sjösättas som pilotområden för att den vägen få fram åtgärder snabbare än vad tidtabellen i övrigt föreskriver och även att kommissionen ska ges möjlighet att backa upp berörda regioner. Jag menar att det är ett sätt att snabbt få fram brådskande åtgärder för de allra mest utsatta havsmiljöerna. Det fanns fortfarande tveksamheter från flera medlemsstater kring detta, och kommissionen satte sig länge på tvären. Men förhandlarna har drivit frågan mycket starkt och effektivt. Jag själv har också haft flera bilaterala möten med kolleger för att få stöd i frågan, bland annat från Finland, Polen och Tyskland. Till slut lyckades vi i Coreper i förra veckan att få igenom vårt förslag, vilket innebär att det nu finns med som en av punkterna att man ska kunna ha pilotområden. Vi ser framför oss att ett exempel på ett sådant kan bli Östersjön. Vi kommer att arbeta vidare för att kunna förverkliga det i nästa steg.

När det gäller förslaget till marint direktiv i övrigt, som vi ska besluta om på måndag, hade jag velat se en högre ambitionsnivå, till exempel när det gäller tidsplanen för åtgärder. Jag hade också velat ha starkare skrivningar och större tydlighet på flera punkter. Men i det här läget menar jag ändå att det, sett till helheten, är en framgång och ett steg framåt i EU:s havsmiljöarbete och därför ska antas.

Vad jag särskilt vill lyfta fram är att de nuvarande skrivningarna har en viktig roll att fylla därför att de ger havsmiljöarbetet en rättslig ram och en tydligare struktur inom EU. Min bedömning är också att havsmiljöarbetet i och med detta kommer att få en högre status och bättre fokus, inte minst i relation till tredjeland, vilket vi för Sveriges del kommer att försöka utnyttja till fördel i kontakterna med till exempel Ryssland.

Dessutom har Sverige lyckats få in en skrivning i åtgärdsprogrammet om marina skyddade områden. Framgången när det gäller pilotområden har jag redan nämnt. Jag menar att själva definitionen av gott miljötillstånd och av miljömålen inte har nått den bästa lösningen, inte den lösning vi önskade, men det är ändå en acceptabel lösning som gör att man kan använda den som grund för att gå vidare för att nå nya framsteg framöver.

EU-parlamentet driver en linje som i flera frågor liknar den svenska. Vi hoppas i det här fallet kunna få ett bra stöd av EU-parlamentet vid den andra läsningen.

Anf.  85  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Det känns bra att miljöministern är så engagerad och arbetar hårt för just de här känsliga miljöerna. Vårt eget hav, det vill säga vårt innanhav Östersjön, är en mycket skadad och mycket känslig miljö. Därför undrar jag hur ministern arbetar med och förbereder frågan om denna miljö och gasledningen, med de risker som finns med den. Detta är ju inte bara något som kan överlåtas till Miljödomstolen, utan det är också en politisk fråga.

Anf.  86  JACOB JOHNSON (v):

Det här är en viktig miljöfråga. Jag tycker att miljöministern visar ett engagemang i frågan som är positivt.

I underlaget redovisas de åtgärder som på svensk nivå diskuteras, bland annat med anledning av den av Naturvårdsverket och andra myndigheter utarbetade aktionsplanen för havsmiljön, som i sin tur grundas på den tidigare regeringens och med Vänsterpartiet framförhandlade strategin för havsmiljön. Nu jobbar regeringen med en ny strategi för havsmiljön. Jag hoppas att det i framtiden kan bli en strategi som också riksdagen kan anta, så att vi kan ta ett gemensamt ansvar för den.

Det är väldigt viktigt att driva på i de här frågorna. När det gäller underlaget säger ministern att Sverige anser att tidsplanen behöver stramas upp. Nu är ju målåret satt till 2021. Europaparlamentet jobbar delvis i samma riktning som Sverige. Jag skulle vilja höra vilken bedömning ministern gör av möjligheten att kunna flytta fram målåret och vad Sverige driver vad gäller målåret.

Anf.  87  ULF HOLM (mp):

Herr ordförande! Jag fortsätter där Jacob Johnson slutade. Jag skulle vilja veta en sak. Sverige tycks ju föra en linje som går i rätt riktning. Frågan är då vilka länder som stoppar och hur stort motståndet är. Det verkar lite svårt att den här tidsplanen blir utdragen. Det är ju inget positivt. Den skulle behöva skärpas. Finns det någon chans att vi ska kunna övertyga de andra länderna, de som i dag sätter sig på tvären? Jag skulle också vilja veta vilka argument de har för detta. Det vore ju bra om direktivstiden har lite bindande mål.

Sedan saknar jag några saker. Ärligt talat orkade jag inte läsa all den här engelska texten i går kväll. Det var dessutom rätt svår engelska. Finns något om sanering av områden med dumpade kemiska ämnen? Det har ju funnits sådana utsläpp. Finns det något med om hur man bekämpar dessa? Och så saknar jag en övergripande sak. Det står väldigt lite om fisket, det vill säga hur man med hjälp av fiskemetoder eller minskat fiske kan få en bättre marin havsmiljö.

Anf.  88  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Jag vill först tack Susanne Eberstein för de vänliga orden om mitt engagemang. Jag hoppas kunna återkomma och visa det i flera sammanhang när det gäller havsmiljön. Det är självklart att gasledningen kommer att vara en viktig fråga. Den avgörs dock inte på rådsmötet nu på måndag. Med det kan jag väl egentligen stanna, och möjligen också lägga till att det är självklart att vi kommer att genomföra den miljöprövning som både konventionen och lagstiftningen föreskriver med mycket hög ambition och noggrannhet.

Också när det gäller Jacob Johnsons fråga vill jag säga att vi delar engagemanget. Jag hoppas också kunna återkomma till riksdagen och förankra en bred och stark politik när det gäller havsmiljön. Vi arbetar med den planeringen. När det gäller tidsplanen hoppas jag fortfarande att vi ska få stöd av parlamentet för att flytta fram målåret. Sverige har ju drivit en klart tidigare linje än den som det nu har blivit. Självklart kommer nu våra möjligheter, och det är också ett svar på Ulf Holms fråga, att vara än mer beroende av att parlamentet är aktivt och ger stöd eftersom vi nu har drivit detta så hårt vi har kunnat fram till rådets möte. Bland annat har de möten som jag själv har haft och de möten som förhandlarna har haft både bilateralt och i de förhandlande grupperna varit viktiga delar i att påverka de länder som gör motstånd.

En fråga gällde också dumpningen. Det är mycket riktigt att det är en viktig del i arbetet. I detta material är det upplagt så att det hänvisas till Londonkonventionen, där det hanteras. Det uttrycks i en av bilagorna. Det är så det fungerar formellt, men det minskar inte tyngden i arbetet. Det är ett viktigt arbete som sker inom ramen för Londonkonventionen.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för den informationen. Om det inte finns ytterligare frågor finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till ärende nr 4, som handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar.

Anf.  90  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Detta är ju rådsslutsatser med anledning av det partsmöte inom Kyotoprotokollet som ägde rum i Nairobi i mitten av november. Rådsslutsatserna är en uppföljning av mötet med budskap om vilka resultat som uppnåddes och om färdriktningen för EU internt och globalt inför det arbete som ligger framför oss.

Sveriges ståndpunkt är att det behövs en verklig och sammanhållen förhandling om klimatregimen efter 2012. Det är en nödvändig och prioriterad uppgift redan under året som ligger framför oss, 2007, att få fram en sådan förhandlingsprocess. Där blir det viktigt med mötet på Bali, som är en uppföljning till Nairobimötet – eller nästa steg i Kyotoprocessen.

Det är också så att Sverige verkligen välkomnar Tysklands initiativ att mobilisera EU för en mycket ambitiös klimatpolitik och initiativet när det gäller att nu börja samla EU bakom en framtida internationell klimatregim. Där kommer vi nu att börja en inledande diskussion, men de avgörande diskussionerna kommer att ske under det tyska ordförandeskapet, både i miljörådet och sedan också på de kommande toppmötena i vår, har Tyskland flaggat för.

Jag träffade den tyska miljöministern den 5 december för att förbereda det tyska ordförandeskapet, och då var det en viktig fråga att vi gemensamt konstaterade att några länder, och jag menar självklart att Sverige ska höra till dem, ska delta i att ta ledningen inom EU:s arbete på den punkten.

Vi menar också att det bästa sättet att stödja de internationella förhandlingarna och bidra till ett bredare deltagande som ska leda till globala utsläppsminskningar är att EU sätter upp höga mål för egen del med sikte på att få med övriga länder i en multilateral överenskommelse. I Sverige känner vi självklart dessutom ett stort ansvar i frågan eftersom vi räknar med att en överenskommelse måste träffas senast under 2009, när vi är ordförandeland inom EU.

Sverige anser också att det är viktigt att EU mer konkret redovisar vad som är viktigt att ha med i en framtida överenskommelse. Det gäller också sådant som cap-and-trade, sänkor och CDM. Vi menar dessutom att ett framsynt arbete med grön teknologi kan bli en viktig framgångsfaktor för EU i den globala konkurrensen. Vi ser också att detta kan ge stora framtidsmöjligheter för Sverige.

Det pågår ju en dialog mellan klimatkonventionens parter där både parter som inte har åtaganden och sådana som inte har skrivit under Kyotoprotokollet, till exempel USA, är med. Det är viktigt att det arbetet bedrivs parallellt så att vi kan bredda arbetet inför en framtida lösning. Dessutom kommer vi ju att bjuda in till den miljökonferens som blir av nästa sommar för att på det sättet bidra till förutsättningar för att också informellt pröva nya lösningar mellan staterna.

Anf.  91  SOFIA ARKELSTEN (m):

Tack så mycket för en bra föredragning. Jag tänkte bara säga att det verkligen är positivt att EU tar den här ledande rollen. Jag vill verkligen betona att det är roligt att Sverige nu har en sådan plattform för det här arbetet. Jag vill bara uppmuntra detta.

Anf.  92  AGNETA LUNDBERG (s):

I de handlingar som vi har fått kan vi se att man upplever det som att man väntar på den diskussion som ska vara i EU. Jag skulle vilja att det var mer offensivt och att man talade om vad regeringen tänker lyfta fram för områden. Det här med klimatförändringar är ju komplext. Det är många olika saker. Är det något specifikt? Vad har regeringen själv för inriktning när det gäller att föra den här diskussionen?

Anf.  93  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Tack för den engagerade föredragningen. Min fråga handlar också om det underlag som vi har fått ut, där de tre frågor som ordförandeskapet vill ha svar på finns återgivna. Jag tycker att svaren på de frågorna finns, i varje fall antydningsvis, i den svenska ståndpunkten och i någon mån i det som miljöministern sade. Men har Miljöministern möjlighet att något förtydliga vad det svenska svaret på fråga 1 är skulle jag vara tacksam. Vad innebär det faktiskt, konkret, att EU ska ha en ledande roll?

Sedan har jag en fråga som gäller råds-pm:an som vi ställer oss bakom när det gäller paragraf 4. Jag ställde den frågan i utskottet i går, och ministern sade att han skulle återkomma till den i dag under EU-nämnden. Det gäller att paragraf 4, om utvecklingen av handelssystemet, ganska vagt formulerat, noterar att frågan om flyget ska in. Bör inte arbetet med att utveckla handelssystemet vara lite mer offensivt och tydligt än vad som framgår av paragraf 4?

Anf.  94  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

För det första delar jag Sofia Arkelstens uppfattning att det verkligen är avgörande, och kan spela en mycket stor roll i fortsättningen, att EU tar en ledande roll i arbetet. Det var verkligen påtagligt också i Nairobi att EU-ländernas ministrar samlat har ett mycket stort engagemang, hög ambitionsnivå, och också är beredda att driva detta i de globala förhandlingarna. Det tror jag är en förutsättning för att det här ska lyckas. Det kommer att vara svårt nog, men EU:s engagemang kommer att vara avgörande.

Det är också början på svaret till Sven Gunnar Persson när det gäller vad EU:s ledande roll ska betyda 2007 och bortom, nämligen först och främst att det är nödvändigt att göra de framsteg i förhandlingarna som behövs under 2007 för att vi bland annat ska kunna göra översynen av Kyotoprotokollet fullständig och tillräcklig under 2008. Det är nödvändigt att få fram det arbete som ska föras inom arbetsgrupperna när det gäller dialogen mellan u- och i-länder. Det handlar också om att pressa på i-länderna att göra nya åtaganden, och för den delen menar vi också att det ska innebära att EU inte gör unilaterala åtaganden men att vi under kommande år formulerar de åtaganden som EU vill göra som en del av en multilateral överenskommelse, det vill säga en överenskommelse där flera av de andra länderna ingår. Då ska det också bygga på en tillräckligt hög ambitionsnivå.

Där vill jag också kommentera Agneta Lundbergs fråga. Det är alldeles självklart att den svenska regeringen har en egen position i detta. Vi kommer att stödja det tyska ordförandeskapets inriktning, som vi har diskuterat med dem. Vi kommer också att se oss ha en viktig roll i samarbetet med Danmark, som vi tror kommer att spela en stor roll i framtiden, men också med Storbritannien och alltmer, vad det verkar, med Frankrike, som också vill inta en ledande position i detta arbete. Vi bedömer att det för de nordiska staterna inom EU tillsammans med de stora länderna, som Tyskland, Frankrike och Storbritannien, bör finnas stora chanser att samla och driva EU-gruppen till tillräckligt långtgående och omfattande åtaganden och insatser.

Jag vill självklart betona vikten av att utvidga utsläppshandeln till att också omfatta flyget. Det är viktigt att Sven Gunnar Persson tog upp den frågan. Vi har från svensk sida aktualiserat den. Jag kommer att ta upp den med kommissionen. Vi skriver till kommissionen och ber om förslag. När kommissionen lägger fram det förslag som vi väntar oss kommer vi att driva på för att detta ska genomföras så snart det är möjligt. Vi räknar med att få stöd av andra länder, till exempel Storbritannien, i den frågan.

Anf.  95  ULF HOLM (mp):

Det är jättebra att EU ska ha en ledande roll i detta, men jag frågar mig också om inte Sverige borde ha en ledande roll i EU för att påskynda det här. Det är väldigt bra att det står i texten om de svenska ståndpunkterna att Sverige välkomnar Tysklands initiativ att mobilisera EU. Däremot säger miljöministern ingenting om de förslag som Tyskland har drivit fram. De har bland annat lagt fram förslaget att man ska minska utsläppen med 30 % till 2020 med 1990 som basår.

Det undviker miljöministern att svara på. Är det en sak som miljöministern kommer att stödja aktivt på mötet, alltså att detta mål är eftersträvansvärt eller inte? Gör man det har man ju plötsligt tagit på sig en ledartröja för att driva på resten av EU. Det skulle ligga bra i linje med den debattartikel som miljöministern skrev i Svenska Dagbladet, där det står just att Sverige ska spela en aktivt pådrivande roll.

Mot bakgrund av det är jag lite besviken över att vi inte har fått något skriftligt underlag om ordförandeskapets tre frågor och vad man avser att göra. Det är väldigt viktiga frågor där man skulle kunna skriva ned ganska mycket och just vara pådrivande gentemot de andra EU-länderna.

Sedan hänvisar man bland annat till regeringens hemsida om klimatmötet i Nairobi. Sista meningen där är ju väldigt bra. Sverige kommer att arrangera en informell ministerdialog kring klimatfrågorna under sommaren 2007. Men det är lite sent. EU-toppmötet i vår är ju det som ska behandla klimatfrågorna. Det har ju statsministern sagt på de två senaste toppmötena. När jag har lyft fram klimatfrågorna har han sagt: Det ska vi inte diskutera här, utan det sker på toppmötet.

Det toppmötet är tydligen i februari eller mars. Då är det lite sent att ha en ministerdialog under sommaren, även om en sådan också är välkommen.

Det finns ju andra länder som tar initiativ här. England skulle nu fördubbla sin flygplansskatt med hänvisning till klimatutsläppen. Det finns alltså förslag i enskilda länder som går framåt. Snart är ju Sverige omsprunget, eftersom den nuvarande regeringen tar bort den skatt på flyg vi hade planerat i Sverige. Då räcker det inte långt med att säga att utsläppssystemet ska omfatta även flyget, därför att det innebär i praktiken väldigt lite för att begränsa flygningen. Därför skulle jag vilja se en lite mer aktiv roll från Sveriges regering. Det kan ju inte vara så svårt att bli lite mer aktiv i alla fall.

Anf.  96  JACOB JOHNSON (v):

Det här är ju kanske den stora ödesfrågan för mänskligheten framöver, så det är ju väldigt viktigt att Sverige och EU också har en ledande roll. När det gäller EU:s ledande roll är det ju viktigt att det engagemang som miljöministrarna kunde visa i Nairobi också gäller EU:s statsministrar, så att EU kan tala med en röst mot omvärlden, inte minst gentemot USA, eftersom det kanske är strategiskt att få dem med i klimatarbetet fullt ut.

Jag stöder naturligtvis också att flygets miljöeffekter måste lyftas in i de här framtida systemen. Jag skulle vilja fråga miljöministern hur han ser på det förslag som Frankrike har lyft fram, nämligen att införa en koldioxidavgift på import till EU på sådana varor som producerats i länder som inte har de system vi har.

Anf.  97  AGNETA LUNDBERG (s):

Jag skulle vilja stödja Ulf Holm i hans inlägg. Det är viktigt att även vi får konkreta mål och inte bara de olika länder som vi har sökt samförstånd med. Först ska vi väl veta vad det är för mål vi har. Det ska vi ju då här i EU-nämnden ge stöd för att man ska förhandla om. Sedan är det naturligtvis viktigt med fotarbetet – att söka stöd hos de andra länderna för att få igenom det. Det är ju tuffa tag. Jag skulle också vilja efterlysa detta så att vi känner att vi har en roll här när det gäller denna ödesmättade fråga.

Det är ju ofta så inom så här svåra områden att det inte är så dumt att man stöder pilotområden, som miljöministern nämnde när det gäller havsmiljön. Vi ligger ju långt framme i Sverige på många olika områden, vilket kan vara positivt för den här frågan när det gäller att flytta fram positionerna i världen men också för att lyfta fram vår egen position så att säga rent arbetskraftsmässigt och tekniskt. Är det något pilotområde som ministern har för avsikt att lyfta fram, till exempel drivmedelsfrågan, där vi är väldigt duktiga?

Anf.  98  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Tack för frågorna! Jag vill säga till både Ulf Holm, Jacob Johnson och Agneta Lundberg att jag värdesätter stödet för att Sverige ska inta en ledande roll i EU väldigt högt, och det kommer regeringen också att arbeta för. Utifrån det ni signalerar och säger nu känner jag ett väldigt gott förtroende för att det kommer att finnas ett brett stöd i Sveriges riksdag för de mål som Sveriges regering kommer att sätta upp och det arbete vi kommer att stödja i EU. Det finns ingen tvekan om att vi kommer att ligga i linje med det som Ulf Holm tog upp ur den artikel i Svenska Dagbladet som jag skrev, och det är heller någon tvekan om att den svenska regeringen kommer att tala med en röst.

När det gäller det skriftliga underlaget vill jag bara säga att det har handlat om rena tidsskäl i det här fallet. Vi ska bedöma om vi i framtiden kan göra det här snabbare och ge skriftliga underlag som svar på de frågor som kommer upp på rådsmötet.

Den informella ministerdialogen i juni kommer inte att gälla EU:s åtaganden. Precis som Ulf Holm säger räknar vi självklart med att diskussionen ska föras innan dess, och att det också är då Sverige visar sin ledande roll i EU. Det gäller att se till att på grundval av det vi har gjort inom EU också föra en diskussion med andra länder. Det är en fortsättning på det som kallas Grönlandsdialogen och som Danmark inbjöd till första gången 2005. En viktig del i det jag gjorde när jag var i Nairobi var att träffa andra länders miljöministrar och bjuda in dem till detta möte. Vi kommer att begränsa det till ca 25 länder på grund av de erfarenheter som har gjorts för att det verkligen ska kunna föras en mycket informell och öppen diskussion. Vi kommer bara att acceptera ministermedverkan sånär som på några av de största staterna, där det är relevant att acceptera annan representation. Det kommer att vara representation från alla världsdelar. Vi kommer också att räkna med att kunna föra fram underlag för det mötet som verkligen gör att man kan föra en långtgående diskussion inför framtiden om vad som ska komma efter Kyoto.

När det gäller Jacob Johnsons fråga om koldioxidavgift menar jag att det nu är viktigare att utveckla utsläppshandeln inom EU. Det är det som får verklig kraft. Men vi får framöver bedöma vilka insatser som behövs. Jag anser att frågan är för allvarlig för att vi ska kunna avvisa några åtgärder, men det är över huvud taget inte aktuellt nu för svensk del.

När det gäller pilotområden kan jag bara allmänt säga att jag uppfattar att Sverige på många sätt redan är ett pilotområde i den meningen att vi ligger mycket långt fram. Det är snarast så att den här regeringen med de planer vi nu förbereder och lägger upp kommer att öka takten och bredden i arbetet. Där kommer vi, som jag har sagt i riksdagen, att inbjuda både partier, näringsliv, miljöorganisationer, forskning och tekniksektorn till ett mycket brett och konkret samarbete om detta. Jag kan se områden som just transportsektorn som ett av de områden där de största förändringarna naturligtvis kommer att ske.

Anf.  99  ULF HOLM (mp):

Miljöministern sade att Sverige ligger långt framme i dag. Ja, då får vi väl tacka den förra majoriteten för det, för den nya regeringen har ju inte hunnit fatta några beslut, och tyvärr är det ju så att regeringen försöker ta bort några av de förslag som den förra majoriteten lade fram om skatteväxling etcetera. Jag ska inte ägna mig för mycket åt en inrikespolitisk debatt här nu, men jag konstaterar bara att den nya regeringen tack och lov inte har börjat ändra för mycket.

Miljöministern säger att vi i Sverige ska ta på oss ledarrollen i EU så att EU kan ta på sig ledartröjan i världen, som jag förstod det. Miljöministern sade också att det kommer regeringen att göra. Men det som vi efterfrågar är ju hur. Det är ju nu diskussionen förs fram. Det är på måndag som miljöministrarna träffas och diskuterar detta. Det är i februari–mars nästa år som EU-toppmötet ska anta slutsatser om klimatförändringarna. Då har vi efterfrågat: Vad är den svenska positionen? Vilka frågor kommer man att driva gentemot andra EU-länder för att påverka dessa? Jag noterar att miljöministern fortfarande inte vill svara på om Sverige kommer att driva, precis som Tyskland och Storbritannien, målet om att vi ska minska utsläppen med 30 % till 2020, som ett förslag till toppmötet.

Anf.  100  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Jag tänker inte gå in i den inrikespolitiska diskussionen nu, men jag har inte svårt att säga att det visst har gjorts mycket bra. Jag förstår inte varför vi inte, med de goda insatserna som grund, också skulle kunna fortsätta samarbeta. Jag hoppas att både Ulf Holm och andra blir på bättre humör framöver, för det kommer att vara viktigt för klimatets skull.

Det vi kommer att diskutera nu på rådsmötet är slutsatserna efter Nairobimötet. Det står alltså inte nu på dagordningen att diskutera EU:s inställning till hela den framtida klimatregimen. Men Sverige tänker ta initiativ i diskussionen tidigt, också på måndag, och framföra ståndpunkter som ligger precis i linje med det jag här har beskrivit. Det är också svaret på den målfråga som Ulf Holm har ställt. Jag tror också att de besked regeringen kommer att ge kommer att få ett brett stöd i riksdagen och i nämnden.

Anf.  101  ULF HOLM (mp):

Jag ger mig inte – ursäkta. Jag är på väldigt gott humör, men jag är lite orolig. Jag förstår mycket väl att det gäller slutsatser efter Nairobi, men redan efter Nairobi uttalade sig Tyskland och även Storbritannien för att det nya målet ska vara en minskning med 30 %. Det är väl att sätta i gång den interna processen i EU. Man måste säga det i god tid i förväg. Det är väl jättebra om miljöministern kan säga i korridorerna och börja driva offentligt att vi sluter upp bakom Tysklands krav att vi ska minska utsläppen med 30 %, men jag noterar att miljöministern vägrar att uttala 30 % minskning som ett mål, tydligen också i korridorerna. Frågan är hur Sverige ska kunna ha en ledande roll i så fall.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Jag undrar om inte det här egentligen är en fråga för utskottet.

Anf.  103  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Jag ser fram emot den diskussion som vi kommer att ha. Jag är, som jag säger, övertygad om att vi då kommer att ha ett brett stöd för de ambitioner som vi kommer att presentera från den svenska regeringens sida.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Om vi med det kan avsluta diskussionen kring den här punkten får jag konstatera att jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går då vidare till ärende nr 5 som handlar om biologisk mångfald.

Anf.  105  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Då gäller det alltså kommissionens meddelande om biologisk mångfald, där miljörådet ska anta rådsslutsatser. Det är angeläget att säga att det inte finns några utestående frågor. Slutsatserna är färdigförhandlade, och vi räknar med ett brett stöd för det som nu ligger på bordet.

Jag vill bara kortfattat säga att Sverige välkomnar kommissionens meddelande, som kallas Att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 – och därefter – att upprätthålla ekosystemtjänster för mänskligt välbefinnande. Vi menar att det ger en god grund för det fortsatta arbetet inom EU när det gäller att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald. Sverige håller med om den analys som görs av kommissionen, nämligen att det nu behövs kraftansträngningar för att nå det mål som är uppsatt till 2010. Vi tycker därför att det är glädjande med den breda samsyn som finns bland medlemsstaterna.

Sverige kommer att framhålla vikten av att på EU-nivå fokusera på åtgärder som innebär att man på de politikområden där gemenskapen har kompetens och också samtidigt är viktiga ur biologisk mångfaldssynpunkt ska se till att integrera arbetet över sektorsgränser. Det gäller särskilt jordbruk och fiske men också transporter och området främmande arter, som ju handlar om handel och fri rörlighet av varor. Energi har i nuvarande fördrag inte stöd för ett eget politikområde men kommer också att vara viktigt när det gäller biologisk mångfald för att det verkligen ska bli ett integrerat arbete över sektorsgränser.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Är det en A-punkt, det här?

Anf.  107  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Nej, det är det inte. Det är inte en A-punkt, men som sagt var: Det finns inga utestående frågor.

Anf.  108  JACOB JOHNSON (v):

Jag har en fråga. Det här gäller särskilt områdena jordbruk och fiske. Betyder det att det här inte omfattar skogsmiljö?

Anf.  109  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Det är ju också ett viktigt område. Det är bara det att det ju inte riktigt är ett eget politikområde inom EU. Det var därför jag inte nämnde det.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går över till ärende 6 som handlar om genetiskt modifierade organismer.

Anf.  111  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Det är två omröstningar som kommer att ske på rådsmötet om ett nationellt förbud mot import av två genetiskt modifierade majssorter i Österrike. Kommissionen föreslår att Österrike ska upphöra med de nationella förbuden.

Jag vill först säga att enligt min och regeringens uppfattning är frågan nu bara bedömningen ifall Österrikes skyddsåtgärder mot de två aktuella grödorna är hållbara mot bakgrund av EU:s lagstiftning på området. För att uttrycka det enkelt: Vår ståndpunkt handlar i det här läget bara om på vilket sätt vi ska agera för att lagarna ska följas.

Frågan om inställningen till GMO i sig menar jag och regeringen är en större fråga som gäller mer än det som vi nu kommer att ta ställning till. Det gäller frågan om risker respektive skydd för människors och djurs hälsa och miljö. Det gäller etiska frågeställningar. Det gäller bedömningen av hur långt som vetenskapens kunskapsläge i nuvarande skede sträcker sig. Alltsammans av detta är skäl för både större och mer djupgående frågor och bedömningar framöver.

Naturvårdsverket har haft ett uppdrag från förra regeringen att göra en bedömning av miljökvalitetsmålen och GMO som man lämnade till nuvarande regeringen i oktober. Man har också gjort en kunskapssammanställning inom Naturvårdsverket som gäller ekologiska effekter av GMO som lämnades i september 2006.

Naturvårdsverkets egen bedömning är att man skulle önska vidgade regeringsuppdrag på området, fördjupningar och mer forskning. Regeringen överväger för närvarande hur ett sådant uppdrag ska utformas. Vi kommer att inom kort lägga uppdrag på både Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter. Som vi i dag ser det gäller det också Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket.

Vi vill på det sättet gå vidare med den större frågan. Det gäller inställningen till och bedömningen av GMO och att väga olika aspekter mot varandra. Det som det nu gäller är den begränsade frågan hur vi ska uppfylla lagarna som gäller på området.

Det ärende som nu är uppe till omröstning var också uppe till omröstning i rådet i juni 2005. Då var det en kvalificerad majoritet som uppnåddes mot kommissionens förslag om att Österrike ska häva förbuden. Enligt kommittéförfarandet får kommissionen bland annat lägga fram förslag till beslut ännu en gång, och det är vad kommissionen har gjort i det här fallet.

Ärendet har ett antal gånger prövats av både EU:s myndigheter och svenska myndigheter. Jordbruksverket bedömde det vid det tillfället. Därefter har den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten så sent som i mars gjort en fullständig genomgång av allt relevant publicerat vetenskapligt material och menar att det inte finns några nya vetenskapliga undersökningar som kunde peka på riskerna med de produkter det gäller.

Jag anser också att det som skiljer läget nu jämfört med juni 2005 är att Österrike nu har haft ett och ett halvt år på sig att bedöma, redovisa och stödja sig på relevanta vetenskapliga underlag för att kunna åberopa skyddsklausulen i direktivet. Jag menar också att det är entydigt så att Österrike nu egentligen stöder sig antingen på precis samma resonemang som tidigare bedömts eller på resonemang som inte ger grund för vetenskapligheten.

Bland annat hänvisar man till att det inte finns en samexistenslagstiftning på plats inom EU. Jag anser inte att det är ett argument som Sverige bör bidra till, eftersom vi inte vill ha en gemensam samexistenslagstiftning i EU. Det gynnar våra miljöförhållanden att vi kan ha den nationellt, eftersom vi har speciella klimatförhållanden.

Jag vill också understryka att EU har den striktaste lagstiftningen i världen när det gäller bedömning och godkännande av GM-produkter. Där finns utförliga riskbedömningar med om ett krav för att en produkt ska få marknadsgodkännande. Det är strikt vetenskaplighet när det gäller bedömningen av en skyddsklausul. Där menar jag att lagstiftningen såvitt jag kan bedöma och med den kunskap jag har i dag är entydig. Det grundar också att jag anser att Sverige på den punkten ska följa lagarna.

Jag vill till sist påpeka att om EU inte skulle leva efter WTO:s panelutslag kan en ny begäran om rätt att vidta handelsbegränsande motåtgärder mot EU eventuellt väntas. Det vill vi från svensk sida absolut undvika. Jag anser inte att det är avgörande. Jag anser ur miljösynpunkt att det är ett viktigare skäl att vi ska följa lagarna. Men jag vill ha nämnt det för EU-nämnden. Man kan inte bortse från den aspekten.

Anf.  112  SONIA KARLSSON (s):

När EU-nämnden behandlade frågan den 21 juni 2005 ansåg ledamöterna från Centern och Kristdemokraterna att den dåvarande regeringen skulle rösta nej till kommissionens förslag. Den socialdemokratiska regeringen lade ned sin röst vid behandlingen i rådet med hänvisning till subsidiaritetsprincipen och att vi inte kan gå in och göra tolkningar för andra länder.

Min fråga till miljöministern är, när nu regeringen föreslår att vi ska stödja kommissionens förslag, vad som har gjort att Centerpartiet nu helt har ändrat ståndpunkt. Ministern har tagit upp ett par orsaker här. Men jag tycker ändå inte att det rimmar riktigt.

Samtidigt säger miljöministern att man ska ha mer djupgående funderingar framöver. Man ska gå vidare, och det är en stor fråga. Jag tycker att det vore mycket bättre att man avstod den här gången också, eftersom han själv anser att det behöver följas upp mycket mer framöver.

Av det skälet tycker jag att regeringen borde avstå även denna gång.

Anf.  113  ULF HOLM (mp):

Jag tycker också att det verkar väldigt märkligt. Om den nya regeringen, inklusive Centern och Kristdemokraterna, nu är överens om att det inte är något farligt med detta och att vi därför ska stödja kommissionen i att Österrike inte får undantag förstår jag inte varför ni ska tillsätta en utredning för att ta reda på om det är farligt. Det verkar ganska ologiskt.

Det är väl så att Moderaterna fått bestämma i regeringen också i denna fråga och att Centern och Kristdemokraterna har vikt sig. Jag beklagar det. Jag anser att regeringen helst bör rösta för Österrike men i andra hand lägga ned rösten som man gjorde vid tidigare omröstning för snart ett och ett halvt år sedan. Det är just med tanke på försiktighetsprincipen och att värna en stats möjlighet att införa hårdare bestämmelser på miljö- och konsumentområdet än den EU fastställer.

Det är egentligen det allvarliga här att regeringen frångår denna princip. Man tycker inte att ett land ska kunna gå före inom något område, utan man värnar kommissionens makt. Det är nästan det som inger mest oro, om man ser till hanteringen av detta.

Jag förstår inte miljöministern ojande om vetenskapliga belägg. Vi kan som exempel ta en fråga som hanteras av en av miljöministerns kolleger, fiskeministern. Det finns vetenskapliga belägg för hur mycket man får fiska, eller rättare sagt hur lite man får fiska. Men där ska regeringen plötsligt ha öppet mandat för att kunna politiskt förhandla om en annan kvot än den som Vetenskapliga rådet ger.

Då handlar det om politik, så visst handlar detta om politik, Andreas Carlgren. Det handlar inte bara om vetenskapliga belägg. Det finns en berättigad oro hos konsumenter. Det finns olika uppfattningar om GMO-frågan. Därför bör Sverige värna den stat som vill ha en hårdare lagstiftning än den EU satt upp.

Därför bör Sverige lägga ned rösten eller helst rösta för Österrike och mot kommissionen.

Anf.  114  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

När det gäller den rent partipolitiska debatten är det självklart att om Kristdemokraterna och Centern intog den ståndpunkten den gången hade de sina skäl för det. Nu är läget annorlunda av det skälet att det har gått ett och ett halvt år sedan dess. Österrike har kunnat presentera sina underlag och belägg för vetenskaplighet och har inte gjort det.

Den principiella grunden har två delar. Den ena är att ur miljösynpunkt och för en liten stat menar jag att det är viktigt att hävda att lagarna ska följas. Som helhet gagnar det oss inom EU. Det direktiv det nu handlar om – och det är ett svar till Ulf Holm – är inte direktiv där Sverige och andra stater har rätt att gå före eller bakom. Det är ett totalharmoniserande direktiv.

Det kan vi tycka mycket om. Men nu är det vad som gäller. Grundfrågan är: Ska Sverige anse att man upprätthåller lagarna och lag och ordning inom EU, eller ska man tycka att man politiskt kompromissar om lagtillämpningen?

Det är där jag menar att sammanlagt på miljöområdet gagnar det oss inte att ha den ståndpunkten. Då öppnar vi för politiska förhandlingar och ett kattrakande i frågor som det inte ligger i miljöintresse och som det inte långsiktigt ligger i Sveriges intresse att hantera så. Det är därför jag väljer att göra så som jag gör nu.

Jag förstår att bedömningarna av GMO som helhet är politiska. Det är därför jag hänvisar till att den frågan också bör diskuteras och prövas vidare. Däremot kräver lagtillämpningen i detta fall strikt vetenskaplighet. Det är där vi i så fall skulle behöva hjälpas åt och ha starka argument. Men de finns i dag inte. Det blir inte bättre för att man eventuellt kritiserar mig eller andra som företräder linjen att Sverige ska följa lagarna.

Argumenten för vetenskaplighet gagnas bara av om vi har vetenskapliga belägg. Det är de jag hittills ser saknas. Jag har inte hört någon av invändningarna peka på att den vetenskapligheten finns. Jag ska vara tydlig på den punkten. Fisket gäller inte inom ramen för totalharmoniserande direktiv. Det är inte jämförbart.

Anf.  115  JACOB JOHNSON (v):

Jag anser också att Sverige i första hand bör stödja den österrikiska ståndpunkten i frågan, och då med hänvisning till subsidiaritetsprincipen. Det är en fråga som bör kunna bestämmas på nationell nivå, även om det möjligen kan tolkas som en viss grad av civil olydnad inom EU-systemet.

Anf.  116  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Innan jag fortsätter mitt inlägg vill jag först ställa en kontrollfråga. Är det ministerns bedömning att kommissionens förslag även denna gång kommer att avvisas, och att därmed kommissionen kommer att fatta ett beslut själv framöver? Kommer det att bli ett stöd för Österrike även denna gång?

Anf.  117  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Med den information jag har i dag är det Storbritannien, Nederländerna och Sverige som kommer att inta den ståndpunkt jag nu har redogjort för. Det finns möjligen några stater ytterligare som kommer att lägga ned rösten. Det kan vi nog vara säkra på att det kommer att vara. Men det kommer ändå inte att vara av den omfattningen att kommissionen får igenom sitt förslag. Som jag bedömer läget nu kommer den röst Sverige lägger inte att påverka att majoritetsförhållandena ändrar sig i rådet, utan även fortsatt kommer Österrike ha rätt till skyddsåtgärder.

Anf.  118  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Tack för det klarläggandet. Inledningsvis vill jag varmt välkomna den utredning eller belysning av hela GMO-problematiken som miljöministern här lanserar. Det finns en rad frågor inom området som behöver diskuteras brett på djupet. Det är något som faktiskt inte har gjorts i Sverige. Man har en praxis som är ad hoc eller på något sätt en lösning från gång till gång. Det är den stora frågan på området.

Trots det som miljöministern säger kan man konstatera att det finns flera länder som knappast står Sverige efter när det gäller forskning, kompetens och upplysthet som kommer till andra slutsatser i ärendet som är väl värda att lyssna till. Personligen välkomnar jag beslutet som det kommer att bli i rådet och hade önskat att Sveriges ståndpunkt grundad i subsidiaritetsprincipen och försiktighetsprincipen hade varit med i rådets majoritet.

Med hänsyn till den samordningsprocess som förevarit och det beslut som rådet faktiskt kommer att fatta avstår jag från vidare förslag på området.

Anf.  119  SONIA KARLSSON (s):

Herr ordförande! Det senaste inlägget var något förvånande.

I juni 2005, miljöministern, när Centern och Kristdemokraterna ansåg att regeringen aktivt skulle rösta nej, handlade det också om totalharmoniserade direktiv. Det är ingen ändring där.

Från socialdemokratiskt håll anser vi att regeringen ska lägga ned sin röst även denna gång. Jag kommer att begära votering.

Anf.  120  ULF HOLM (mp):

Först vill jag göra ett förtydligande. När det gäller fiske fastställer EU vilka kvoter vi får fånga i Sverige. Det är ganska harmoniserat – miljöministern använde uttrycket totalharmoniserat. Det är exakt så för fisket. Men det blir ändå en diskussion om hur många kvoter man ska få fånga. Samma sak gäller för detta, det vill säga det blir en diskussion.

Det är fel att säga att vi uppmanar att man inte ska följa lagar. Det finns en bakgrund till direktivet och varför skyddsklausulen finns. Man skulle annars inte komma överens med ett enhälligt beslut i EU om direktivet. Därför införde man en skyddsklausul för att kunna ha ett litet kryphål, i praktiken för att Österrike skulle kunna åberopa den. På så sätt hoppades man att vinna tid för att komma vidare i frågan.

Vi kan nu konstatera att vi inte har vunnit tid. Detta är ett sätt att låta ett land ha en strängare miljölagstiftning. Jag kan hålla med miljöministern om att vi ska följa lagarna och inte gå under. Men när det gäller strängare miljölagar kan jag inte förstå vad problemet är. Det borde vara positivt att vara föregångare på området. Sverige bör därför stödja Österrike, i andra hand åtminstone lägga ned rösten.

Anf.  121  STAFFAN DANIELSSON (c):

Det har gått ett och halvt år sedan förra diskussionen. Det handlar om den rätt som Österrike enligt utsättningsdirektivet har att tillfälligt utnyttja denna skyddsklausul. Miljöministern har visat att det finns ett vetenskapligt underlag i frågan. Det handlar om två specifika majssorter som är godkända för användning i EU och i Sverige. Men det är just Österrike som har diskussionen.

Det är något förvånande; Socialdemokraterna hävdar att man avstod förra gången, och man vill återigen avstå. Det är bekvämt att lägga ned sin röst. Samtidigt gör man det med motivet att EU inte ska göra tolkningar för andra länder. Har man den grundsynen när det handlar om den gemensamma marknaden, som vi är överens om är en kraft för Europa och för utvecklingen, blir det svårt att tänka sig denna gemensamma marknad på samma sätt som i dag.

Frågan är svår. Den återkommer, som miljöministern har sagt, för ett ställningstagande på ett bredare sätt för Sverige och för EU. Den frågan ska vi ta på stort allvar, och jag välkomnar de uppdrag som miljöministern har tagit initiativ till. Men jag vill understryka att det här är en specifik sakfråga som var uppe för ett och ett halvt år sedan, som följer regelverk inom EU och som handlar om en tillfällig möjlighet. Det är den bedömningen vi gör i dag.

Anf.  122  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Rätt ska vara rätt, Ulf Holm. När det gäller fiskedirektivet är det helt klart att man anger vilka kvoter som ska gälla. Jag syftade på att man förhandlar kvoterna. Här är det inte fråga om förhandling. Det är skillnaden.

Jag vill vara tydlig också mot Sonia Karlsson – för diskussionen som helhet. Så som den svenska regeringen agerade 2005 var ett undantag. Annars har Sverige konsekvent följt den princip som jag har angett och har konsekvent röstat ja vid de olika behandlingarna, nämligen att det är vetenskaplighet som ska gälla.

Det vore beklagligt om man långsiktigt gjorde värnet om de gemensamma reglerna inom EU till en fråga där man låter tillfälliga omröstningar avgöra var man ställer sig. Däremot anser jag att som helhet att Sverige behöver diskutera principer och grundläggande förhållningssätt till GMO, vilket ännu inte har skett. Det är därför jag vill ta initiativ till de uppdrag jag har beskrivit. Det kan också bli grund för fortsatta fördjupade diskussioner i Sverige. Jag hoppas att vi också ska motsvara det behov som Sven Gunnar Persson har gett uttryck för. Det tror jag är ett behov som finns brett i olika partier och hos befolkningen som helhet.

Jag vill lägga till när det gäller konsumenterna och apropå det som Jacob Johnson sade. Det finns också en skyldighet att ange för konsumenterna om produkterna är genmodifierade. Konsumenterna lämnas inte utan information i den delen.

Anf.  123  JACOB JOHNSON (v):

Om jag uppfattade Sonia Karlsson rätt avser Socialdemokraterna att ställa sitt yrkande under proposition i nämnden. Då vill jag ställa mitt förslag under proposition, det vill säga att vi ska rösta för Österrikes ståndpunkt.

Anf.  124  HILLEVI LARSSON (s):

Det är viktigt att tänka lite på framtiden. Vi har redan haft ett par konflikter med EU när det gäller ämnen som vi tycker är farliga och som vi vill förbjuda. Det har till exempel varit en debatt om azofärger.

Sedan var det frågan om vetenskaplighet. Ibland kan EU komma fram till en slutsats som ett enskilt land inte instämmer i. GMO är nytt. Det har varit andra tillfällen där det har kommit fram något nytt där det i första skedet inte har kunnat påvisas negativa effekter, till exempel strålning från mobiltelefoner. Det råder i och för sig en konflikt på området om det är farligt eller inte, men det finns en del belägg för att det skulle vara så. Jag tror ändå att det är viktigt att man visar respekt för Österrikes oro. Vi kan nämligen möta liknande konflikter i framtiden när det gäller ämnen som vi vill förbjuda och där vi möter motstånd. Det är en bra strategi.

Anf.  125  CARL B HAMILTON (fp):

Det är viktigt att man håller på vetenskapligheten. Tidigare i dag hade vi en diskussion med jordbruksministern. Det finns en välbekant konflikt där ryssarna vill utestänga polskt kött. Det är precis en konflikt av denna karaktär. Polackerna hävdar att de har i Polen godkända slakterier med tillräckligt god hygien för att delta i internationell handel. De stöder sig på vetenskaplighet och erkända mätmetoder och så vidare. Ryssarna gör inte det. Det är ett bra exempel på att om man inte håller sig till denna princip är man ute på ett gungfly. Precis som ministern sade är det små länder som Sverige som i sådana sammanhang kommer till korta. De stora länderna klarar sig bättre i sådana situationer där råstyrkan är avgörande. Det är viktigt att i det internationella umgänget försöka begränsa godtycket och hålla sig till vetenskapligheten.

Anf.  126  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Jag delar den uppfattning som Carl B Hamilton tog upp. Jag vill också göra det tydligare med några exempel. Jag menar att det är en princip som också har tjänat Sverige i miljöarbetet, inte minst på kemikalieområdet. Det är det som har gett Kemikalieinspektionen en del av styrkan internationellt. Det gäller inte minst arbetet i fråga om bromerade flamskyddsmedel, där just vetenskapligheten var en förutsättning för att nå framsteg. Det gällde också när vi införde importförbud av dekaBDE. Det gällde kemikalien PFOS, som ledde till att Sverige på eget initiativ notifierade kemikalien enligt Stockholmskonventionen. Efter Sveriges notifiering följde EU efter därför att vi hade stöd i vetenskapligheten.

Det här hör också ihop med att det är ett totalharmoniserande direktiv. Jag har valt att inte polemisera, men jag kan ändå tycka att om man så starkt hade velat värna om möjligheten att avvika borde också Sverige ha drivit den linjen tydligare när direktivet antogs om att acceptera vetenskapligheten som grund. Att först acceptera regeln och sedan inte för egen del vilja följa den kommer i längden inte att gagna Sveriges intressen. Därför beklagar jag fortfarande om man inte upprätthåller en konsekvent linje från svensk sida.

Anf.  127  SONIA KARLSSON (s):

Med anledning av det senaste miljöministern sade kan jag läsa ur protokollet från den 21 juni när Lena Sommestad var här. Hon hänvisade till det vetenskapliga. Men det gällde tolkningsfrågan, att göra en bedömning av andra länders ställningstaganden och tolkningar i frågan om subsidiariteten. Det var av det skälet vi lade ned vår röst, och vi står kvar vid det.

Anf.  128  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens …

Anf.  129  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Det vore bra för oss som är nya i nämnden om det kunde informeras om voteringsregler, propositioner, kontrapropositioner och så vidare. Vad är det som kommer att gälla?

Anf.  130  ORDFÖRANDEN:

Jag gör först en sammanfattning, och sedan får vi se om det begärs en votering i frågan.

Jag sammanfattar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Anf.  131  SONIA KARLSSON (s):

Herr ordförande! Jag begär votering om frågan om att regeringen ska lägga ned sin röst.

Anf.  132  ULF HOLM (mp):

Instämmer i Sonia Karlssons yrkande.

Anf.  133  JACOB JOHNSON (v):

Jag begär att Sverige ska stödja Österrikes förslag.

Anf.  134  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns tre förslag i denna votering. Det är regeringens ståndpunkt, Sonia Karlssons ståndpunkt och Jacob Johnsons ståndpunkt. Sonia Karlssons innebär att regeringen ska lägga ned rösten, och Jacob Johnson begär att man ska stödja Österrikes förslag.

Jag kommer att ställa Jacob Johnsons förslag mot Sonia Karlssons förslag för att få fram ett förslag i huvudvoteringen mot regeringens förslag. Vi klarar av detta med handuppräckning.

Vem stöder Sonia Karlssons förslag? Hand upp.

Anf.  135  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Sex ledamöter.

Anf.  136  ORDFÖRANDEN:

Hur många stöder Jacob Johnsons förslag?

Anf.  137  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Två ledamöter.

Anf.  138  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att Sonia Karlssons förslag ska ställas mot regeringens ståndpunkt i en slutlig omgång.

Vem stöder Sonia Karlssons förslag?

Anf.  139  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Anf.  140  ORDFÖRANDEN:

Vem stöder regeringens förslag? Hand upp.

Anf.  141  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Moderaterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Anf.  142  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i frågan.

Anf.  143  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Har ordföranden utslagsröst vid lika? Det var det som jag ville ha klargjort innan.

Anf.  144  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Det står i arbetsordningen.

Anf.  145  SONIA KARLSSON (s):

Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet.

Anf.  146  ORDFÖRANDEN:

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet.

Anf.  147  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Herr ordförande! Finns det någon som helst möjlighet att vi kan göra om processen eftersom jag begärde att få redogjort för mig vilka röstregler som gällde, bland annat om utslagsröst? Jag kände mig nödsakad att rösta eftersom jag inte visste detta.

Anf.  148  ORDFÖRANDEN:

Jag är ledsen. Vi kan inte göra om voteringen. Reglerna ska vara kända av ledamöterna. Det är samma regler som i alla andra sammanhang. Jag måste hävda att röstningen får gälla.

Med detta kan vi gå över till övriga frågor. Är det något statsrådet vill redovisa där?

Anf.  149  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Jag vill först bara kort nämna ramdirektivet om avfall. Det kom nämligen upp frågor kring detta på miljö- och jordbruksutskottet i går. Jag vill klart och tydligt säga att Sverige stöder avfallshierarkin: Det bästa vore om inget avfall uppstod, sedan rankas i turordning återanvändning, materialåtervinning och energiåtervinning och sist av allt anser vi att avfallet ska deponeras. Vi menar att avfallshierarkin ska ses som en vägledande princip, och när det görs avvikelser ska det vara miljömässigt motiverat. Oftast kan man säga att materialåtervinning är att föredra framför energiåtervinning, men det finns flera faktorer som spelar in. I en del fall kan det också vara väl så motiverat att förbränna avfallet, men då med energiåtervinning. Vi tycker att det är viktigt att det också framgår i de framtida texterna att ett nyttiggörande i form av energi finns med som en accepterad återvinningsmetod, och det är en av de frågor som vi kommer att driva i det fortsatta arbetet.

Sedan vill jag som en annan övrig fråga nämna ett initiativ som Sverige kommer att ta upp och som gäller fosfater. Det står som övrig punkt 15. Jag kommer där att ta upp frågan om åtgärder för att minska utsläppen av fosfater. I EU finns ingen gemensam reglering av begränsning av fosfatinnehåll i tvätt- och rengöringsmedel, men kommissionen ser nu över behovet av harmoniserande regler om begränsning och successiv avveckling av fosfater på detta område. Kommissionen ska ha gjort sin bedömning och lämnat ett eventuellt lagstiftningsförslag senast april 2007. Jag vill genom att ta upp frågan uppmana kommissionen att föreslå skarpa åtgärder. Jag har också tagit upp frågan med Tyskland, som sedan länge har ett sådant förbud och har kunnat tillämpa det med stor framgång.

Här hemma i Sverige har Kemikalieinspektionen gjort bedömningen att ett förbud mot fosfatinnehållande tvätt- och rengöringsmedel på EU-nivå skulle få omedelbar positiv effekt på Östersjön och att den låga graden av fosforrening i ett flertal länder runt Östersjön och de relativt sett stora utsläppen av fosfor från tvätt- och rengöringsmedel i regionen skulle göra det särskilt viktigt. Därför har Sverige också tagit kontakt med andra länder för att söka få stöd för den positionen tillsammans med flera länder.

Anf.  150  ULF HOLM (mp):

Herr ordförande! När det gäller punkten a) var det bra att miljöministern förtydligade att sopförbränning inte är prioritet 1 utan kommer längre ned på listan. Det viktigaste är att begränsa så att det inte kommer något avfall, i andra hand kommer återvinning och längre ned på listan – långt ned – kommer förbränning. Det var alltså bra.

Jag är också positiv – miljöministern efterfrågade ju tidigare att jag skulle vara lite mer positiv och glad – till att Sverige lyfter upp detta med att ersätta fosfat i tvätt- och rengöringsmedel. Det är bra att regeringen lyfter upp den frågan.

Sedan har jag en fråga på punkten g). Har det kommit någon information om vad som döljer sig bakom den punkten?

Anf.  151  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

På Ulf Holms konkreta fråga är svaret att EU-kommissionen ännu inte har kommit med sitt förslag.

Anf.  152  ORDFÖRANDEN:

Har statsrådet någon ytterligare kommentar till Ulf Holm?

Anf.  153  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Bara att jag välkomnar det goda humöret och ser fram emot fortsättningen på det.

Anf.  154  ORDFÖRANDEN:

Okej. Finns det ytterligare frågor kring Övriga frågor? Om inte har vi då avklarat detta samråd. Vi tackar miljöministern för en bra och trevlig redogörelse och önskar er en trevlig helg.

Anf.  155  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Tack ska ni ha! Och jag får önska ledamöterna både trevlig helg och sedan god jul eftersom jag inte lär se er innan dess.

Innehållsförteckning

1 §  Jordbruk och fiske 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf.  3  CHRISTINA AXELSSON (s) 1

Anf.  4  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf.  5  CHRISTINA AXELSSON (s) 1

Anf.  6  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf.  7  CHRISTINA AXELSSON (s) 2

Anf.  8  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  10  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  12  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf.  13  MARYAM YAZDANFAR (s) 3

Anf.  14  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf.  15  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 3

Anf.  16  CHRISTINA AXELSSON (s) 3

Anf.  17  JACOB JOHNSON (v) 3

Anf.  18  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf.  19  ULF HOLM (mp) 4

Anf.  20  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 4

Anf.  21  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf.  22  Departementssekreterare ANDREAS MATTISSON 5

Anf.  23  ULF HOLM (mp) 5

Anf.  24  Departementssekreterare ANDREAS MATTISSON 5

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  26  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf.  27  CHRISTINA AXELSSON (s) 6

Anf.  28  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 6

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  30  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf.  31  ULF HOLM (mp) 6

Anf.  32  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf.  33  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN 7

Anf.  34  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  36  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf.  37  CARL B HAMILTON (fp) 7

Anf.  38  ULF HOLM (mp) 8

Anf.  39  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  41  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  43  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf.  44  CARL B HAMILTON (fp) 8

Anf.  45  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf.  46  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN 9

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  48  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf.  49  ULF HOLM (mp) 9

Anf.  50  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 9

Anf.  51  CHRISTINA AXELSSON (s) 10

Anf.  52  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 10

Anf.  53  ULF HOLM (mp) 10

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  55  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 10

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  57  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 11

Anf.  58  JACOB JOHNSON (v) 11

Anf.  59  ULF HOLM (mp) 11

Anf.  60  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 11

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  62  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  64  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  66  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf.  67  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 12

Anf.  68  HILLEVI LARSSON (s) 13

Anf.  69  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf.  70  Departementssekreterare ULRIKA ASKLING 13

Anf.  71  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf.  72  CARL B HAMILTON (fp) 14

Anf.  73  CHRISTINA AXELSSON (s) 14

Anf.  74  ULF HOLM (mp) 14

Anf.  75  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 14

Anf.  76  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN 15

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  78  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 15

2 §  Miljö 16

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  80  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 16

Anf.  81  ULF HOLM (mp) 17

Anf.  82  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 17

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  84  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 17

Anf.  85  SUSANNE EBERSTEIN (s) 18

Anf.  86  JACOB JOHNSON (v) 18

Anf.  87  ULF HOLM (mp) 19

Anf.  88  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 19

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  90  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 20

Anf.  91  SOFIA ARKELSTEN (m) 21

Anf.  92  AGNETA LUNDBERG (s) 21

Anf.  93  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 21

Anf.  94  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 21

Anf.  95  ULF HOLM (mp) 22

Anf.  96  JACOB JOHNSON (v) 23

Anf.  97  AGNETA LUNDBERG (s) 23

Anf.  98  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 24

Anf.  99  ULF HOLM (mp) 24

Anf.  100  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 25

Anf.  101  ULF HOLM (mp) 25

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  103  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 26

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  105  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 26

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  107  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 26

Anf.  108  JACOB JOHNSON (v) 26

Anf.  109  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 27

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  111  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 27

Anf.  112  SONIA KARLSSON (s) 28

Anf.  113  ULF HOLM (mp) 29

Anf.  114  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 29

Anf.  115  JACOB JOHNSON (v) 30

Anf.  116  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 30

Anf.  117  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 30

Anf.  118  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 30

Anf.  119  SONIA KARLSSON (s) 31

Anf.  120  ULF HOLM (mp) 31

Anf.  121  STAFFAN DANIELSSON (c) 31

Anf.  122  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 32

Anf.  123  JACOB JOHNSON (v) 32

Anf.  124  HILLEVI LARSSON (s) 32

Anf.  125  CARL B HAMILTON (fp) 33

Anf.  126  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 33

Anf.  127  SONIA KARLSSON (s) 33

Anf.  128  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  129  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 33

Anf.  130  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  131  SONIA KARLSSON (s) 34

Anf.  132  ULF HOLM (mp) 34

Anf.  133  JACOB JOHNSON (v) 34

Anf.  134  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  135  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 34

Anf.  136  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  137  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 34

Anf.  138  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  139  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 34

Anf.  140  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  141  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 34

Anf.  142  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  143  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 35

Anf.  144  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 35

Anf.  145  SONIA KARLSSON (s) 35

Anf.  146  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  147  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 35

Anf.  148  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  149  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 35

Anf.  150  ULF HOLM (mp) 36

Anf.  151  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 36

Anf.  152  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  153  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 36

Anf.  154  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  155  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 36