Fredagen den 15 december 2000

EU-nämndens uppteckningar 2000/01:15

1 §  Telekommunikation

Näringsminister Björn Rosengren

Rapport från ministerrådsmöte den 3 oktober 2000

Information och samråd inför ministerrådsmöte

den 22 december 2000

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar EU-nämndens sammanträde öppnat, och jag hälsar samtidigt näringsminister Björn Rosengren med medarbetare välkomna hit för samråd kring två stycken rådsmöten. Vi ska börja med telekommunikation. Där ska vi som brukligt är ha en muntlig återrapport från mötet den 3 oktober. Varsågod, näringsministern!

Anf.  2  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Herr ordförande! Tack så mycket. Jag har tappat rösten, inte på grund av att jag pratar så mycket, vilket ni kanske skulle misstänka, utan mer på grund av att jag har blivit förkyld. Jag hoppas att ni hör mig.

Jag ska göra en genomgång, men jag ska börja med att lägga fram elektroniska visitkort där jag presenterar ordförandeskapet just på de här två områdena. Är någon intresserad så ligger de här. Då kan ni få se mig tala om detta en gång till.

I dag hade jag tänkt ta upp och kommentera tre dagordningspunkter, dvs. 3, 4 a och 5, men jag välkomnar självfallet om nämnden vill ha kommentarer på andra punkter.

Inledningsvis tänkte jag som ordföranden sade kort kommentera mötet den 3 oktober i år. Jag kommer att redogöra för de viktigaste frågorna som telerådet diskuterade vid mötet den 3 oktober. Rådet antog bl.a. en resolution angående organisation och förvaltning av Internet i syfte att uppmuntra en samordning av politiken i detta avseende. Man vill i samråd med medlemsstaterna åstadkomma en verklig globalisering av förvaltningen av Internet och skapa ett europeiskt nätverk för att förena medlemsstaternas nuvarande vetenskapliga, tekniska och juridiska kompetens i hanteringen av domännamn, adresser och protokoll på Internet.

Rådet antog också en principöverenskommelse till förordning om tillträde till accessnät. Förordningen antogs som en A-punkt vid energirådet den 5 december.

Rådet diskuterade också förslaget till postdirektiv och förslaget till det framtida regelverket för elektronisk kommunikation liksom förslaget till beslut rörande digitalt europeiskt innehåll på det globala nätet, samt språklig mångfald. Det är frågor som här också kommer att återkomma i den dagordning som vi ska gå igenom, dvs. det som kommer att behandlas på rådsmötet den 22 december.

Herr ordförande! Jag tänkte sluta där.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket! Då lämnar jag ordet fritt med anledning av denna muntliga återrapport.

Om ingen begär ordet frångår vi den punkten och går över på det aktuella ministerrådsmötet.

Anf.  4  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag tänkte börja med punkt 3. Det gäller frågan om postdirektivet. Kommissionen har presenterat ett förslag till ändringar i det nu gällande postdirektivet. Syftet med förslaget är att ytterligare öka konkurrensen på postområdet. Förslaget innebär en fortsatt avreglering av posttjänsterna i två steg. Den ska ske genom en sänkning av pris- och viktgränserna för de posttjänster som får omfattas av monopol. Kommissionens förslag föredrogs och diskuterades på ministerrådsmötet den 3 oktober, och det har även diskuterats i rådsarbetsgruppen.

Den generella inställningen är att Sverige stöder en liberalisering av postmarknaden så långt och snabbt som möjligt. Sverige är alltså i grunden positivt inställt till kommissionens förslag. Det ligger även i Sveriges intresse att ett slutdatum för liberaliseringsprocessen införs.

I nuläget verkar det inte finnas tillräckligt stöd för kommissionens förslag i rådet. Det kan därför bli aktuellt med någon form av kompromiss.

Utanför texten kan jag lägga till att Sverige faktiskt är det enda land som har avreglerat posten reellt sett. Finland och Nederländerna har också gjort det, men reellt sett är det bara Sverige. Vi gjorde det så tidigt som 1993 – jag tror att det fattades beslut i riksdagen någon gång under hösten –92.

Den tyska posten äger ASG och den holländska posten TNT. Royal Mail är en stor ägare av City Mail. Alla dessa konkurrerar på den svenska marknaden, men den svenska posten har inte en chans att konkurrera på de här marknaderna. Därav följer att ur svensk synpunkt är en avreglering av posten i Europa oerhört viktig.

Det ska också tilläggas att jag tror att detta är en mycket svår fråga. Jag har fört en diskussion med postministrar i Europa – de engelska, tyska, franska och spanska – och jag kan bara konstatera att ingen vill ha någon liberalisering i egentlig mening, i varje fall inte före de val man har 2002. Här handlar det mer om att vi talar om viktgränser, dvs. från 350 gram till 50 gram. Det är kommissionens förslag, men det sannolika är att parlamentet kommer att hamna på 150 gram.

Jag vill lägga detta i bakgrunden. Från svensk synpunkt – och det kommer vi att se på alla de här områdena och även på transportområdet i övrigt – har vi bara glädje av en liberalisering i Europa. Men vi ligger långt före de andra länderna på de allra flesta områdena.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Jag kan konstatera att det ser ut som om det här skjuts upp. Det innebär då konkurrensnackdelar för Sverige. Jag har flera av de ”skyldiga” på listan här. Först är det Mats Odell.

Anf.  6  MATS ODELL (kd):

Herr ordförande! Detta är som sagt ingen publik kioskvältare. Det är väldigt få väljare som undrar: När kommer avregleringen av posten?

Men vi vet också att detta långsiktigt innebär väldigt stora fördelar för ett lands konkurrenskraft. 90 % av posten är företagspost, och ett svenskt hushåll har en postbudget på någonstans mellan 150 och 200 kr per år. Därför är detta för den enskilde medborgaren inte så där oerhört avgörande som man kan tro.

Fastmer är det en fråga som handlar om motsättningar mellan de fackliga organisationerna och de anställda, dvs. sysselsättningsaspekten. Det är klart att man kan sysselsätta väldigt många människor med att distribuera brev, men konkurrensen kommer ju från elektronisk post och annat som vi väl vet.

Näringsministern har redan berört det faktum att Europaparlamentet är mycket skeptiskt. Jag hade tillfälle att besöka Strasbourgsessionen här i veckan. Där pågick debatten just om detta. Det finns ett enormt starkt motstånd från alla sydeuropeiska länder i stort sett. Det är väl frågan om man ens får igenom en liberalisering ned till 150 gram.

Min fråga är närmast: Vad händer med detta? Kommer det över huvud taget att kunna bli någon uppgörelse omkring det här direktivet?

Anf.  7  PER WESTERBERG (m):

Herr ordförande! I stort sett är jag nöjd med den svenska positionen, som jag hoppas är pådrivande i sakfrågan.

Jag vill dock bara driva på i den delen att det faktiskt finns en tele-IT-aspekt på postavregleringen som är ganska väsentlig. En stor del av hela waputvecklingen och mycket annat handlar ju om att spåra försändelser, inte minst just in time när det gäller små paket. Det kan vara väsentliga reservdelar och annat. Sverige ligger väl framme på det här området, och det är naturligtvis viktigt att vi får en avreglering så snabbt som möjligt för att gynna den europeiska utvecklingen.

Om vi kan komma ned till 50 gram så är det naturligtvis bra. De sista breven är egentligen ett konkurrensmedel för att överleva på postmarknaden, för det tas över av andra medier om man är för dyr. Det är det som det handlar om ifall man inte avreglerar. Men framför allt är det viktigt att komma ned till 50 gram, för däröver ligger de flesta av de andra varor där jag tror att vi har en klar konkurrensfördel i Sverige när det gäller tele- och IT-utvecklingen. Därmed är det förutom för posten viktigt för oss att vi klarar en avreglering i Europa.

Anf.  8  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Vi i Vänsterpartiet är av avvikande mening. Vi delar inte regeringens ståndpunkt i frågan. Vi tror inte att detta gynnar medborgarna. Jag tänker inte gå närmare in på argumenteringen, utan jag stannar vid detta.

Anf.  9  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte ställa en fråga. Om det är så att man inte kommer till en politisk överenskommelse vid det här mötet så antar jag att ärendet kommer upp igen när Sverige är ordförandeland.

Jag undrar: Har Sverige några ess i rockärmen – några möjligheter att komma på någon bra kompromiss som skulle kunna göra att vi driver ärendet framåt under vårt ordförandeskap?

Anf.  10  BIRGITTA WISTRAND (m):

Herr ordförande! Jag vill bara ställa en fråga till ministern om konkurrensen i Europa. Både Royal Mail och Deutsche Post har väldigt stora kassakistor, vilket gör att de kan köpa in nästan vad som helst just nu och också håller på att göra det som ministern sade i sin inledning.

Är detta inte en fråga att ta upp? Hur ser det ut konkurrensmässigt att de har möjligheter att gå in och köpa på det här sättet? Jag tycker att det känns oerhört stötande.

Anf.  11  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag ska svara kort på detta.

Jag börjar med Mats Odell. Det är sant att man i de här länderna högst ogärna vill avreglera. Det handlar mycket om att man är rädd för att det ska få stora konsekvenser för sysselsättningen. Italiens post har 250 000 anställda, tror jag. Det är klart att en avreglering får stora konsekvenser. Detta gäller även Storbritannien. Margaret Thatcher, som var den stora avregleraren, lyckade aldrig ge sig på posten, och det lär inte den nuvarande regeringen heller göra – i varje fall inte före 2002.

Den fråga som Per Westerberg tar upp är sann. Det gäller konvergensen, dvs. att vi genom de teknikgenombrott som görs på IT-området när det gäller post, elektronisk post, gammal post och allt vad det är kommer att se att de går in i varandra. Detta är en punkt som behandlas mycket när det gäller det s.k. ramdirektivet, som är mer strukturerat på varje område. Här krävs en helt annan reglering.

Jag delar inte heller uppfattningen om avregleringen av posten, Sven-Erik Sjöstrand. Men det är inte det jag talar om. Jag kan bara konstatera – och då kan jag också ta Birgitta Wistrands fråga och beskrivning, som jag delar – att exempelvis tyska posten har monopolpengar samlade i ladorna. Med dessa monopolpengar köper man nu upp företag, framför allt i Sverige där detta är avreglerat. Man går nu ut på börsen med tyska posten. Det är ett jätteföretag – ett stort, globalt företag som sysslar med logistik, kan man säga. Detsamma gäller Royal Mail. Med monopolpengar som man har samlat i ladorna går man in och köper upp där marknaden är fri. En stor affär för den spanska posten är de tyskar som åker till Spanien och skickar vykort hem till sina familjer. Men detta tar nu tyska posten hand om.

Detta är ett uttryck för att Europatanken måste bygga på att vi går hand i hand i samma takt. Jag lyfter på hatten för den som gjorde av-regleringen av posten – jag vet inte om det var Mats Odell eller vem det var. All beundran! Men jag kan bara konstatera att den tidsmässigt inte kom när den borde ha kommit. Det hade varit bättre om vi hade gått hand i hand. Svenska posten har blivit en förlorare på grund av att de andra inte har avreglerat.

Jag tycker att avregleringen av den svenska posten i och för sig har varit väldigt framgångsrik. Vi har fortfarande 95 % av marknaden. Alla de andra stora aktörerna delar på 5 %. Men om vi nu inte får en snabb avreglering även i övriga länder så kommer det att drabba den svenska posten.

Med detta vill jag säga till Sven-Erik Sjöstrand att jag inte sitter här som någon avreglerare. Jag bara konstaterar att läget är som det är. För oss gäller det nu att hantera det på bästa sätt.

Till Christina Axelsson vill jag säga att jag tror att vi inte ska ta upp det här med posten för mycket under Sveriges ordförandeskap. Jag tror inte att det kommer att vara speciellt framgångsrikt. För att svara lite på vad som händer nu kan jag säga att det finns en möjlighet att man från den franska ordförandens sida lägger fram ett förslag som ligger i linje med parlamentets ståndpunkt efter första behandlingen. Det skulle innebära en sänkning av viktgränsen för alla posttjänster till 150 gram och av prisgränsen till fyra gånger grundpriset. Gränserna skulle gälla fr.o.m. 2003, och ingen fastställd tid för steg två skulle finnas.

Om ett sådant förslag lyfts fram så ligger det i Sveriges intresse att det dessutom ska finnas ett slutdatum. Man borde exempelvis säga att 2005 eller 2007 – då ska det vara avreglerat. Men detta har vi väldigt svårt att få. När jag för en intern diskussion med mina ministerkolleger så framgår det, som jag nämnde tidigare, ganska klart att de är väldigt ointresserade. Det är nästan genant. De vill liksom inte ta i frågan.

Sådan är bakgrunden. Man brukar säga att i förhandlingar, liksom i politiken, är tempot viktigt om man ska lyckas. Man måste gå hand i hand. Jag tror inte att vi kan göra så mycket här.

Anf.  12  MATS ODELL (kd):

Herr ordförande! Jag lyssnar med stigande förvåning på näringsministern. Först säger Sven-Erik Sjöstrand att han har en avvikande mening – detta gynnar inte medborgarna. Han avger inga argument för det, och det har jag full förståelse för. Därefter instämmer näringsministern i detta – han tror inte heller på postavreglering. Sedan säger han att svenska posten är den stora förloraren i detta. Sanningen är ju precis den omvända! Den svenska posten har ju tränat och slimmat sig och skapat en organisation till skillnad från t.ex. den italienska posten som har 250 000 anställda. Hur ska de klara den avreglering, den modernisering och det ökade IT-innehållet i befordran av meddelanden som kommer?

Jag undrar var näringsministern egentligen står i de här frågorna. Det blir mer och mer oklart. Tror han att vi ska tillbaka till att svenska posten ska ha 60 000 anställda? Då kan vi ju ha halva befolkningen som gräver gropar och den andra hälften som fyller igen dem. Den typen av återgång är inte möjlig. Jag tror att Sveriges chans här ligger i att vara pådrivande och ta till vara de nya möjligheter som finns.

Det stora bekymret för svenska posten, herr ordförande, är att det är staten som äger 100 %. Man hämmas när det gäller att kunna bli en modern spelare som blir en trygg arbetsplats för de människor som är anställda och kommer att vara anställda i den svenska posten framöver.

Jag delar naturligtvis den svenska ståndpunkten – att vi ska driva på. Det tar tid, men Sverige är bättre rustat för den verklighet som kommer än vad de andra länderna är.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara påpeka för Mats Odell att detta är EU-nämnden, och inte något torgmöte.

Anf.  14  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag ska då i all ödmjukhet och försiktighet säga att jag inte är emot avregleringen av posten. Jag är en stor avreglerare – jag tror på konkurrens osv. Men vad jag uttryckte var själva tempot. Vad hjälper det om någon avreglerar för att man ska öka konkurrensen om man sedan inte får vara med och konkurrera? Det var det som var min lilla poäng.

Nu har man tränat i sju år, och jag vill påstå att posten är ett utomordentligt välskött företag. Även med denna ägare är det nog ett av världens absolut bästa postserviceföretag. Jag tror alltså inte att vi har någon annan ståndpunkt här, men jag försökte bara beskriva hur situationen är. Precis som ordföranden säger sätter jag den i perspektivet EU. Hur hanterar vi vår situation i det perspektivet?

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Jag tror att vi är mogna för en avrundning nu, eller hur Mats Odell?

Vi har hört regeringens ståndpunkt. Jag konstaterar att det finns en majoritet för den i detta ärende. Då går vi vidare.

Anf.  16  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Herr ordförande! Då ska jag gå till den punkt jag nämnde, 4 a. Den gäller ramdirektiv tele. Under denna dagordningspunkt så kommer gemensamma riktlinjer att diskuteras beträffande grunddirektivet i det nya regelverkspaketet, det s.k. ramdirektivet.

Översynen inom EU av regelverket för elektroniska kommunikationer har redan varit uppe här i nämnden i samband med tidigare tele-ministerrådsmöten. Men låt mig ändå börja med att kort påminna om vad som är själva grunden för det nya regelverket. Det finns i dagsläget inom EU ett tjugotal direktiv som reglerar området. Dessa befintliga direktiv är anpassade till den situation som rådde på telekommunikationsmarknaden då de kom till, dvs. då vi hade en monopolsituation. Konkurrensen på de här marknaderna har som nämnden vet utvecklats betydligt sedan dess.

Vidare försvårar den pågående s.k. konvergensen gränsdragningarna – precis som Per Westerberg var inne på – mellan telekom, datakom och rundradio, dvs. broadcasting. Dessa områden sammansmälter alltmer. En alltför sektorsspecifik reglering är inte förenlig med den här utvecklingen.

Genom en översyn av regelverket vill kommissionen konsolidera det till ett fåtal rättsakter, anpassa lagstiftningen till en mer konkurrensutsatt marknad och skapa en gemensam lagstiftning för samtliga elektroniska kommunikationer oavsett vilken teknik som används. Strävan är att genom det nya regelverkspaketet skapa en mer horisontell och teknikneutral lagstiftning som inte riskerar att bli förbisprungen av marknadsutvecklingen.

Ramdirektivet är avsett att utgöra en form av grunddirektiv bland övriga rättsakter som kommissionen lagt fram. Ramdirektivet är i princip det enda av de nya regelverksförslag som det förhandlats om under hösten. Direktivet är inte färdigförhandlat. Det finns bl.a. kopplingar till de övriga direktiven som inte kan avslutas förrän dessa direktiv är färdiga i sin tur, vilket kommer att ske under år 2001. Frågan dyker alltså upp tungt under Sveriges ordförandeskap.

Anf.  17  ÅSA TORSTENSSON (c):

Herr ordförande! Jag skulle vilja få ett förtydligande av vilka effekter detta får på svensk lagstiftning, som tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Vilka förändringar kan bli aktuella i dessa lagar?

Anf.  18  MATS ODELL (kd):

Herr ordförande! Jag vill bara kort konstatera att vi stöder den svenska ståndpunkten.

Anf.  19  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Vår bedömning är att det inte får några konsekvenser för den svenska lagstiftningen, dvs. tryckfrihetsförordningen etc.

Anf.  20  ÅSA TORSTENSSON (c):

I bilagan kan jag läsa mig till att det kan påverka lagstiftningen, herr ordförande!

Anf.  21  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag kanske ska lämna över ordet till de kunniga personerna på det här området, men det sägs att det har utretts under förhandlingarna att det inte kommer att bli så. Jag tror att det är lämpligt att Mattias Revelius redogör för detta.

Anf.  22  Departementssekreterare MATTIAS REVELIUS:

Herr ordförande! De frågor som togs upp här om tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen har mycket riktigt varit uppe vid förhandlingarna. Vi har under förhandlingarna tryckt på de här punkterna, och med nuvarande kompromisstext – som den ser ut i dagsläget – är de tillgodosedda. Detta är alltså inte längre något problem.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Det här var en lägesrapportering, och förhandlingarna fortsätter. Då kanske vi kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna på dessa punkter. Då går vi vidare.

Anf.  24  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Herr ordförande! Då tänkte jag ta upp den sista punkten som jag anmälde. Det gäller punkt 5, som handlar om det s.k. e-content-programmet. Kommissionen har föreslagit att rådet beslutar om ett flerårigt gemenskapsprogram för att främja utveckling och användning av europeiskt digitalt innehåll på det globala nätet samt för främjande av den språkliga mångfalden i informationssamhället. Förslaget har behandlats av rådsarbetsgruppen för telefrågor med vissa förbättringar som resultat. Det föreslagna programmet ska genomföras under en fyraårsperiod, 2001–2004. Budget för programmet återstår att fastställa.

Programmet för ökad europeisk närvaro på Internet syftar till att för det första stimulera det kommersiella utnyttjandet av information från den offentliga sektorn i digitala produkter och tjänster, för det andra att öka den språkliga och kulturella anpassningen av det digitala innehållet samt för det tredje att stödja skapandet av bättre marknadsförutsättningar för den europeiska multimedieindustrin.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Tack. Om ingen begär ordet så konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Då var du klar med dina genomgångar. De övriga två ärendena är mer informationsärenden. Men jag lämnar ordet fritt ifall det finns några av ledamöterna som har några frågor.

Anf.  26  PER BILL (m):

Herr ordförande! Jag skulle vilja ställa en mer generell fråga: Vad kommer att vara ordförandeskapshalvårets prioriterade frågor på detta område? Vi fick höra att postavregleringen inte skulle vara det, men det kanske skulle vara bra att höra vad som ska vara det.

Anf.  27  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Det är framför allt frågan om informationssamhället för alla, information society for all, som vi säger. Där handlar det om de frågor som allmänt har beskrivits inom vårt ordförandeskap, dvs. utvidgning, sysselsättning och miljö. Tittar vi på IT-området ser vi framför allt frågan om e-Europe. Det handlar mycket om frågor som berörs av dem som jag har tagit upp här, dvs. avregleringsfrågor och inte minst ramdirektivet.

Som en kort sammanfattning kan man säga att Sverige i dag har en väldigt hög prestige på detta område. Vårt grepp i detta har varit just att tala om informationssamhället för alla, dvs. att alla ska vara berörda, att alla ska ha möjligheter och att alla ska ta del av detta. Detta har också fångats upp väldigt starkt av kommissionen.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Tack. Nu när ordförandeskapsprogrammet är färdigt så utgår jag ifrån att regeringen i berörda utskott kommer att ge lite fylligare information om det. Jag tror att det hör hemma där. Man bör gå igenom de olika områdena.

Anf.  29  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Herr ordförande! Jag vill göra reklam för mitt elektroniska ID-kort. Man behöver bara ha en sådan här quick time i datorn, så ser man när jag pratar om detta. Det är på engelska, men det förstår ju alla här.

Anf.  30  MATS ODELL (kd):

När det gäller postavregleringen och det svenska ordförandeskapet så säger näringsminister att frågan inte ska drivas under ordförandeskapet. Det kanske är klokt – det kan jag inte bedöma. Men det finns ju ändå möjligheter, Björn Rosengren, att när de europeiska kollegerna är i Sverige kanske ge en presentation av hur svenskt postväsende fungerar och hur utvecklingen har slagit. Man kan då peka på att detta kanske inte är så fruktansvärt som man tror på många håll, och i mjukare termer försöka öppna dörrar som nu är låsta på grund av att man har en föreställning om att detta skulle leda till väldigt stora bekymmer.

Anf.  31  LARS TOBISSON (m):

Jag var väldigt överraskad över utvecklingen av samtalet om postliberaliseringen. Jag vill erinra om att det står i det svenska ordförandeprogrammet som proklamerats att vi ska fästa stor vikt vid detta, och att det ska prioriteras.

Jag skulle vilja tillråda kommunikationsministern att titta över det stenografiska protokollet och kanske med lätt hand justera en del uttalanden. De kan annars läsas av företrädare för de länder som nog uppfattar det så att Sverige har anledning att driva detta när man har sagt det i sitt ordförandeprogram.

Anf.  32  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Herr ordförande! Blir frågan kvar så är det klart att vi ska driva den. Det är en del i den avregleringsprocess som nu ska ske i EU, och som man också har fastställt. Vi kommer alltså att driva frågan.

När det gäller att redovisa vad som har hänt i Sverige har jag dels träffat dem som sysslar med regionalpolitik i EU-parlamentet, dvs. själva nämnden där. Jag har också redogjort väldigt ingående, både skriftligt och muntligt, för telerådet och mina kolleger för den svenska utvecklingen och hur positiv den har varit.

I den meningen kommer vi att driva det. Vad jag försökte uttrycka var helt enkelt att jag tror att det är svårt att nå framgångar i den meningen att vi kommer att få en total avreglering som vi har fått i Sverige. Det är vad jag försökte uttrycka. Där har jag fått ett starkt besked från de stora länderna och även de små länderna i EU.

Vad Sverige gör här är att vi ska driva Europa framåt. Det gäller ändock att försöka få framgång i en mängd frågor. Jag kan lugna nämnden. Jag ska självklart driva postfrågan. Det är inte så att jag tänker sova på den. Men jag ska också ha framgång i frågan.

Anf.  33  KIA ANDREASSON (mp):

Jag tänkte inte lägga mig i den här debatten. Men när jag hör helheten kan jag inte låta bli. Först säger man att man ska skynda sig att avreglera. Samtidigt säger ministern här: Vad är det som är viktigt? Jo, det är sysselsättning och avreglering.

De punkterna går inte riktigt ihop. Varför ska man driva på i Europa för dessa länder? Vi fick här höra att t.ex. Italien har 250 000 anställda inom posten. Det bidrar till en stor arbetslöshet om man skulle skynda på.

Det är väl väldigt viktigt att dessa länder får göra en konsekvensbeskrivning, och göra det noggrant steg för steg enligt deras modell och deras förutsättningar. Jag ser ingen anledning att vi ska driva på dessa länder. I så fall kan det leda till en massarbetslöshet när man samtidigt säger att sysselsättning är en viktig punkt. Det måste finnas linjer i det hela. Man kan inte bara tala om konkurrens och pengar.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer tillbaka till ett ärende som jag trodde var avslutat. Jag vet inte om näringsministern har någon slutkommentar. Jag tror att vi nu kan lämna telekommunikationsområdet och gå över till nästa område.

Anf.  35  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Jag bara undrar om vi får tillfälle att ställa frågor på övriga punkter.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Ja, ordet är fritt.

Anf.  37  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Då begär jag ordet.

Herr ordförande! Jag skulle vilja fråga på punkten 6. Jag vet inte om det är en relevant fråga, men jag ställer den i alla fall. Det gäller att inrätta domänen ”.eu” som ett komplement till de nationella beteckningarna.

När man tänker sig ”.se” rymmer det huvudsakligen det svenska språket, och likadant är det med tyska, franska osv. och deras domäner. Finns det några språkkomplikationer med detta, eller finns det några inriktningar? Är det franskan som gäller, är det engelskan eller är det helt fritt? Det är min enkla fråga.

Anf.  38  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Den här dagordningspunkten är som framgår en informationspunkt. Det gäller beredningsläget för att införa ”.eu”-toppdomänen. Förslaget är en del i EU:s handlingsplan för att förverkliga ett informationssamhälle i Europa.

Kommissionens förslag har försenats. Men enligt uppgift är ett förslag till förordning om ”.eu” att vänta denna vecka. Det är tredje gången man anmäler det. Vi har ännu inte sett något förslag. Mitt svar är att vi inte riktigt vet. Jag får återkomma till nämnden om detta.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Då föreslår jag att vi går över till transportrådet.

2 §  Transport

Näringsminister Björn Rosengren

Rapport från ministerrådsmöte den 2 oktober 2000

Information och samråd inför ministerrådsmöte

den 20 och 21 december 2000

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Vi börjar med en muntlig återrapport från det råd som ägde rum den 2 oktober.

Anf.  41  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Tack så mycket, herr ordförande. Här är väldigt många punkter som jag tänkte gå igenom. Jag kan nämna det först och höra vad nämnden anser om detta.

Det är först en rapport från rådsmötet. Det är EASA, som är punkten 3. Punkt 4 är regelharmonisering. Punkt 5 är transatlantiska förbindelser. Punkt 7 är sjösäkerhet. Punkt 8 är sjösäkerhet. Punkterna 10, 11, 12, 13, 15, 16 har jag också tänkt gå igenom. Jag ska försöka att vara kort i mina föredragningar.

Vid mötet i oktober behandlades två förslag från det s.k. Erikapaketet, det första paketet. Det brukar också kallas Erika I.

Det ena förslaget rör hamnstadskontroll. Rådet konstaterade att man var positiv till innehållet och skulle invänta Europaparlamentets yttrande. Yttrandet har nu kommit. Det behandlas just nu av Coreper.

Det andra förslaget som behandlades rör påskyndad infasning av dubbelskrov för oljetankfartyg. Fransmännen har drivit det mycket hårt. Rådet enades om att driva frågan gemensamt inom den internationella sjöfartsorganisationen IMO. Det var också den svenska ståndpunkten.

I rådet hade vi en allmän debatt om villkoren för åkerinäringen genom det s.k. sociala paketet. Några beslut fattades inte. Diskussionen fortsätter i rådet nästa vecka. Troligtvis kommer frågan att hamna i det svenska ordförandeskapet.

Vid mötet behandlades också Galileo. Diskussionen var avsedd att förbereda för det beslut som nu ska fattas nästa vecka. Sverige och flera nordliga medlemsstater fick gehör för vårt krav på likvärdig täckning på nordliga breddgrader.

Av diskussionen framgick att det fortfarande finns stort intresse för projektet. Inte minst kommissionen har ett starkt intresse för detta, och även det franska ordförandeskapet.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Ordet är fritt.

Anf.  43  BIRGITTA WISTRAND (m):

Herr ordförande! På detta möte diskuterades också rapporten om slot-tider. Det lämnades in en rapport redan tidigt i höstas om att man skulle förändra grandfather’s rights. Den ligger nu någonstans och kajkar i kommissionen.

Jag vet att ni fick information om att det kommer upp. Sade man någonting om hur man tänker hantera utredningen och vad det kan väntas bli för förslag? Det är en intressant fråga för oss i Sverige.

Anf.  44  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag ska be Siv Gustavsson att svara på den frågan. Varsågod.

Anf.  45  Departementsrådet SIV GUSTAVSSON:

Kommissionen har begärt in kommentarer och synpunkter från de olika medlemsländerna och deras flygbolag. Jag tror att man har vänt sig till 15 medlemsländer och flygbolag. När jag fick en rapport om det förra veckan hade det inte kommit in särskilt många synpunkter ännu. Frågan ligger fortfarande i kommissionen.

Anf.  46  BIRGITTA WISTRAND (m):

Det betyder att det inte kommer upp på högnivåmötet i januari?

Anf.  47  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Det är ingen som vet.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att vi kan lämna den muntliga återrapporten och gå in på ärendelistan för kommande rådsmöte. Varsågod, näringsministern.

Anf.  49  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Herr ordförande! Jag tänkte då kort ta frågan om EASA. Jag börjar med att konstatera att tack vara ett mycket bra arbete av det franska ordförandeskapet har rådet ett dokument med väldigt konstruktiva slutsatser framför sig. Enligt slutsatserna bör rådet i juni 2001 försöka att nå en gemensam ståndpunkt med Europaparlamentet. Detta är vår målsättning inför det kommande ordförandeskapet.

Under det svenska ordförandeskapet kommer EASA-frågan att prioriteras. De slutsatser som ligger framför oss menar vi är en utmärkt grund för att ta vid där det nuvarande franska ordförandeskapet slutar. Jag tänkte inte säga mer där, utan svarar på frågor.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Ordet är fritt. Ingen begär ordet. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Vi går vidare.

Anf.  51  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Då gäller det frågan som civil luftfartssäkerhet. Låt mig kort nämna kabinsäkerhetsdirektivet. Det är en gemensam ståndpunkt.

Sverige anser att förslaget ännu inte är genomarbetat. Många förslag kom in sent i processen. Direktivet bör heller inte behandlas förrän frågan om det s.k. EU-OPS är färdigbehandlat.

Vi är främst tveksamma till artikel 7.2. Enligt artikeln måste den utbildande organisationen av varje enskild medlem av kabinpersonalen bevara all dokumentation om utbildning och kontroll. Detta menar vi kan orsaka betydande kostnader för flygbolagen. Det var vad jag tänkte säga.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt. Vi går vidare.

Anf.  53  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Herr ordförande! Jag tänkte ta upp frågan om transatlantiska förbindelser på luftområdet. Där har Sverige intagit en i princip positiv inställning till förslaget om ett gemensamt luftfartsområde med USA över Atlanten. Vi har också betonat att vi genom ett sådant avtal inte ska förlora några rättigheter som är givna i vårt bilaterala open skies-avtal med USA.

Ett EU–USA-avtal skulle bl.a. kunna ge svenska flygbolag större möjlighet att konkurrera på den amerikanska marknaden. Situationen bland medlemsländerna är dock för närvarande inte sådan att tiden ännu är mogen för att ge kommissionen ett fullt mandat att förhandla med USA.

De av Frankrike föreslagna slutsatserna menar vi är acceptabla. Men det är tveksamt om de kan antas, eftersom Irland är bestämt emot hela detta projekt.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Det här är ett gammalt ärende vi har haft. Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt. Vi går vidare.

Anf.  55  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Då kan jag gå in på gemensamt europeiskt luftrum, men det behöver jag kanske inte gå in på.

Punkt 7 handlar om sjösäkerhet och första paketet. Jag ska redogöra lite längre om det. Det franska ordförandeskapet är, som jag sade tidigare när jag gick igenom det förra rådsmötet, mycket aktivt med att försöka finna kompromisslösningar som är acceptabla för rådet, parlamentet och kommissionen.

Syftet är givetvis att få till stånd ett så snabbt antagande av direktiven som möjligt och att undvika förlikning. Ett fåtal knäckfrågor återstår att lösa. Vi är från svensk sida angelägna om att rättsakterna ska kunna antas så snart som möjligt och bör därför vara flexibla i förhandlingarna.

Vid transportrådet i december är vi av uppfattningen att några beslut inte bör fattas som rör frågan om påskyndad infasning av oljetanksfartyg med dubbelskrov. Detta är också det stora flertalet medlemsstater överens om. Den svenska ståndpunkten har hela tiden varit att förhandlingen inom den internationella sjöfartsorganisationen IMO måste avvaktas innan EU agerar vidare.

Frågan behandlas av IMO i oktober. Man får där konstatera att det görs i en positiv anda. Beslut om regeländringar kommer att fattas i april nästa år. Därefter är det viktigt att utveckla motsvarande EG-lagstiftning. Detta om Erika I.

Anf.  56  KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp):

Om det nu inte händer någonting speciellt i april i IMO-besluten, vad är fortsättningen då? Kommer EU att agera på egen hand, eller kommer man att fortsätta upplägget att hela tiden vänta på IMO-beslut?

Anf.  57  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Mitt svar på det är att det händer. IMO kommer att komma fram här. Den ståndpunkten har vi diskuterat i nämnden tidigare. Om vi exempelvis löser det inom Europa, och det sedan kommer båtar som är flaggade i andra länder utanför Europa och kör med enskrov och på annat sätt i exempelvis Östersjön, vad hjälper det?

Jag tror att den här politiken har varit väldigt framgångsrik från vår sida.

Anf.  58  WILLY SÖDERDAHL (v):

När vi talade med sjöfolk sades det att det kunde vara svårt att kontrollera enkelskrov kontra dubbelskrov. Det måste finnas kompetensutveckling och annat just för inspektionerna. Det var inte så enkelt som det ser ut. Det är bra om man tar upp den frågan också.

Anf.  59  KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp):

Det låter bra det som ministern säger, att det ska bli ett beslut i april. Vi får hoppas att det också blir så. Om det till äventyrs inte skulle bli så kan jag inte se att det inte borde vara möjligt att t.ex. ha ett avtal när det gäller Östersjön. Där skulle man kunna ha en kontroll av att de båtar som går in har dubbelskrov.

Anf.  60  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Låt oss återkomma när det gäller den sista frågan. Jag vill inte ge mig in på hur vi ska hantera det då. Det får vi ta då. Nu har vi valt den här linjen. Vi upplever att det går den väg som vi har tänkt oss. Skulle det nu vända får vi ta det då.

När det sedan gäller frågan om kontroll är det sant att det inte är lätt att kontrollera detta. Det innebär att vi får utveckla, öka kompetensen och hitta instrument för hur man kontrollerar det. Men det får inte vara ett hinder för att vi driver igenom det.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Vi går vidare.

Anf.  62  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag går då över till Erika II, det andra paketet. För en vecka sedan presenterade kommissionen sitt andra sjösäkerhetspaket Erika II. Det paketet innehåller förslag till sjötrafikövervakning, sjötrafikinformation, ett europeiskt system för oljeskadekompensation och inrättande av en sjösäkerhetsbyrå.

Från svensk sida menar vi att vi generellt bör välkomna förslagens syften. Det är däremot för tidigt att lämna några detaljerade synpunkter på förslagets innehåll eller på hur frågorna bör hanteras framöver. Klart är att dessa sjösäkerhetsfrågor kommer att vara centrala under det svenska ordförandeskapet.

Rådsslutsatserna tar bl.a. sin utgångspunkt i slutsatserna från toppmötet i Nice. I Niceslutsatserna uppmanas rådet och parlamentet att så snart som möjligt anta förslagen som ligger i det första Erikapaketet. Vidare inbjuds medlemsstaterna till nationell förtida tillämpning av de regler man kommit överens om men ännu inte har beslutat.

I slutsatserna från transportrådet noteras också kommissionens förslag som ingår i det andra sjösäkerhetspaketet. Rådet åtar sig att behandla förslaget så snart som möjligt. Vidare inbjuds kommissionen att göra en inventering av den internationellt bindande sociala lagstiftning på sjöfartsområdet som tillämpas i medlemsstaterna. Syftet är att kunna övervaka hur regler om det sociala skyddet för sjömännen efterlevs.

Anf.  63  MATS ODELL (kd):

Herr ordförande! Jag fick nästan en känsla av att näringsministern var inne på punkt 9.

Anf.  64  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Nej, jag är inne på punkt 8. Även om Mats Odell kör hårt med mig har jag hållit mig till den.

Anf.  65  MATS ODELL (kd):

Min fråga gäller punkt 8. När det gäller Erika II-paketet delar jag helt näringsministerns uppfattning att man nog bör avvakta med mera konkreta analyser av det. Det som förvånar lite är kanske där det i den svenska ståndpunkten talas om att ”förslagen rymmer dock mer tveksamma inslag, exempelvis tillskapandet av en europeisk oljeskadefond”.

Då är min fråga: Vad är det som är tveksamt i att ha en europeisk oljeskadefond? Det låter annars som en större krets av deltagare i en försäkring som vi alla har ungefär samma risker i.

Anf.  66  ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag hade samma fråga. Det gäller oljeskadefonden. Vad är Sveriges alternativ till detta?

Anf.  67  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag har samma fråga.

Anf.  68  KIA ANDREASSON (mp):

Det gäller också oljeskadefonden. Kan ministern berätta lite mer hur det är tänkt, hur beloppen ser ut och över huvud taget lite mer detaljer om det?

Ur min synpunkt skulle jag vilja att de som släpper ut olja är de som också står för kostnaderna. Det ska kännas för de brottslingar som gör det. Det ska vara inriktningen. Skulle fonden kunna motverka det syftet, så att det blir någon annan som tar upp oljespillet och sanerar så att de undkommer det ansvar som de har?

Anf.  69  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Vi är inte emot detta, tvärtom. Vi driver att de som släpper ut ska betala. Vi vill också att man bygger upp det på avgifter. Vi är alltså generellt positiva till att ersättningsmöjligheterna på oljeskadeområdet förbättras.

Det är just detta med regional lösning som vi är lite tveksamma till. Vi är tillbaka till sjöfarten. Det är en enorm internationell näring. Jag ställer lite frågetecken inför om det är möjligt att lösa det regionalt och bara europeiskt. Men vi är självklart öppna för det.

Det här handlar mer om vilket medel som är bäst. Att de som släpper ut ska betala och att det ska vara avgifter så att man kan ta hand om och reglera de skador som uppstår är vi väldigt överens om. Det är mer lite samma resonemang som med dubbelskrov och IMO.

Om det inte blir någonting är det klart att det är ett bättre alternativ att man driver den regionala lösningen. Det är en process som nu pågår. Då vill vi ändå lägga upp det som att det måste ses lite mer världsomfattande.

Anf.  70  MATS ODELL (kd):

Herr ordförande! Parallellen till dubbelskrovsfrågan hade varit väldigt önskvärd, om det var så att det fanns en IMO-konferens med ett datum utsatt där man såg fram emot en lösning. Det skulle vara väldigt spännande att höra när den lösningen finns i sikte. Annars är risken att det bästa blir det godas fiende.

Finns det någonting som tyder på att Nya Zeeland, Bermuda eller något annat sådant land är intresserat av att bidra till att sanera i Östersjön, så à la bonne heure. Men finns inga som helst sådana tendenser i sikte är det bättre att man börjar med att inrätta denna och sedan försöker att få fler att ansluta sig.

Anf.  71  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Herr ordförande! Nog finns det en internationell oljeskadefond. Är det brister i den som gör att man diskuterar detta, eller vad är anledningen? Det är en global fråga och borde kanske lösas där.

Anf.  72  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag tycker att det är viktigt att man driver på här och inte bara inväntar. Det är inte säkert att det blir den perfekta lösningen. Jag tycker att det är en bra utgångspunkt som regeringen har med PPP, dvs. Polluter Pays Principle. Den måste ligga till grund för detta. Det är producenter och redare som får stå för pengarna. Det är också viktigt. Det är inte meningen att staterna ska bygga upp det, utan det ska producenterna göra.

Anf.  73  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Det finns en internationell fond. Jag vill än en gång betona att vi driver på. Vi har den uppfattningen att det ska finnas resurser och att det ska betalas av näringen. Framför allt ska det betalas av dem som släpper ut olja. Vi har ingen annan ståndpunkt.

Vi har i diskussionerna fört fram att man även här bör ha det internationella perspektivet. Skulle det visa sig att man inte klarar det på ett rimligt sätt får man självklart pröva den europeiska lösningen.

EU har en tendens till att det självt vill ha sina agencies, sina byråer och sina egna lösningar. Det gäller väl alla organisationer, om jag får generalisera lite grann. Ibland är det inte alltid det bästa, utan man bör koppla till de större lösningar som finns. Det är perspektivet.

Jag får återkomma till detta inför nämnden. Här behöver inte nämnden känna sig orolig. Jag delar helt den ståndpunkt som har uppkommit här.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Vi går vidare.

Anf.  75  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag går till punkt 10. Det handlar om lastning och lossning av bulkfartyg. Det är en gemensam inställning.

Vi är från svensk sida positiva till förslaget om regler för säker lastning och lossning av bulkfartyg. Vi kan också konstatera att svenska synpunkter har omhändertagits under behandlingen av förslaget. Vår förhoppning är nu att ett direktiv ska kunna antas så snart som möjligt.

Vi tycker däremot att det kanske är lite för tidigt att anta en gemensam ståndpunkt. Men det hör mer samman med hur processen har gått.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt. Vi går vidare.

Anf.  77  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag går då över till en följetong. Det är punkt 11 om Galileo. Det är rådets slutsatser.

Låt mig börja med att konstatera att Galileo har varit uppe i EU-nämnden inför de sex senaste transportministermötena. Denna gång handlar det för rådet om att ta ställning till en resolution som lägger fast villkoren för Galileoprojektets fortsatta genomförande.

Vi ser positivt på Galileo. Galileo ger bättre service och innebär att det går att använda satellitnavigering inom fler områden då vi får två oberoende system och fler satelliter på himlen. Galileo ger också nya möjligheter för europeiskt näringsliv och gör oss oberoende av GPS, som kontrolleras av USA.

Kommissionens meddelande har redovisat att dessa och andra konsekvenser sammantaget ger vinster för samhället som vida överstiger kostnaderna.

Så till kostnaden. Av den totala kostnaden på 3,2 miljarder euro är 1,1 miljarder programmerade inom EU- och ESA-budgetarna för utvecklings- och provperioden 2001–2005. För den avslutande utbyggnadsfasen 2006–2007 antas merparten av de 2,1 miljarderna euro komma från privata sidan. Något bindande åtagande har ännu inte gjorts med den privata sektorn.

Jag vill betona att projektet måste uppfylla vissa villkor för att lyckas. Ett krav är att vi får likvärdig service i hela Europa. Jag kan nu konstatera, som jag tidigare sagt, att systemet föreslås utformas så att detta krav uppfylls. Viktigt är också att innan ett beslut kan fattas om att genomföra hela projektet måste hela finansieringen vara löst.

Vi vill därför slå fast att förutsättningar för projektet är att det privata också förbinder sig att bidra med sin del samt att en övre gräns sätts för de offentliga utgifterna. Den privata sidan har villkorat sitt deltagande till att ett politiskt beslut fattas om att gå vidare i projektet samt att det skapas en enhetlig organisation av projektet. Det är deras krav.

Jag vill därför säga ett ja till att gå vidare i Galileoprojektet för att under nästa år bl.a. reda ut de viktiga organisations- och finansieringsfrågorna.

Anf.  78  BIRGITTA WISTRAND (m):

Det är bra att ministern är intresserad av att hitta de privata pengarna. Det har vi talat om varje gång här. Vad finns det för företag som har sagt sig vilja ställa upp och som har villkorat dessa krav? Det måste betyda att det finns några som är på väg in och som man har förhandlat med, eftersom man har fått fram dessa krav för medfinansieringen. Jag skulle vara intresserad av att höra vilka företag som är kontaktade för det.

Det andra som jag är väldigt intresserad att fråga om och få veta mer om är vem som har gjort beräkningarna när det gäller nyttan av Galileo. Det står här att den ekonomiska nyttan är 62 miljarder euro och att samhällsnyttan är 12 miljarder euro. Det vore mycket intressant att veta hur man kommit fram till den slutsatsen.

Anf.  79  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag överlämnar ordet till Lars Darin, som är expert på detta.

Anf.  80  Departementssekreterare LARS DARIN:

Det är två industrikonsortier som har anmält intresse. Ett är rymdindustrin i Europa. Det är företag från England, Tyskland, Frankrike och Italien. Sedan är det ett företag som mer arbetar med tjänster inom detta område och inte bygger system. Det har också anmält sitt intresse. Det har varit förhandlingar mellan kommissionen och dessa företag.

Anf.  81  BIRGITTA WISTRAND (m):

Kommissionen räknar då med att uppfyller man kraven kommer företagen att ställa upp med intäkterna på 1,5 miljarder euro?

Anf.  82  Departementssekreterare LARS DARIN:

Det är vad man har redovisat i meddelandet. Men vi anser att man måste gå längre och inte bara anta att pengarna kommer. Vi vill ha lite ordentliga ramar runt finansieringen.

Anf.  83  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Det var också fråga om cost-benefit-analysen.

Anf.  84  Departementssekreterare LARS DARIN :

Den har man gjort här. De stora vinsterna enligt cost-benefit-analysen handlar om att man kan använda satellitnavigering inom flera områden, som näringsministern sade, genom att man då får en bättre service. Det ger vinster för användarna. Man kan ersätta andra system som man har i dag med satellitnavigering, t.ex. inom flygfarten. Där är den stora vinsten.

Sedan är det också vinster för företag som är med och bygger systemet och erbjuder tjänster, ekonomiska aktiviteter i samhället.

Jag kan också tillägga att problemet är att det finns vinster som man har räknat hem, men det är svårt att räkna hem revenues. Det är svårt att få mer allmänna vinster att gå hem till en speciell låda. Man måste analysera det här mer så att man får revenues för den operatör som ska bidra med pengar.

Anf.  85  BIRGITTA WISTRAND (m):

Min fråga var också: Vem har gjort den här beräkningen? Eftersom den är så svår att göra vore det intressant att veta.

Anf.  86  Departementssekreterare LARS DARIN:

Det är ett working paper, som det heter, som är underlag till kommissionens meddelande. Det är ännu inte ett officiellt dokument. I resolutionstexten står det att det ska göras en oberoende granskning av analysen. Det är bra att det görs, att det inte bara är en part som ger sin bild, så det ska göras.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Då hoppas jag att Birgitta Wistrand har fått svar på sina frågor. Och då kan vi väl sammanfatta det här med att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Då går vi vidare. Är det frågan om sommartid nu, eller?

Anf.  88  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Ja, nu är det frågan om sommartid. Kommissionen har lagt fram ett förslag om en generell ordning för när sommartiden ska börja och sluta, nämligen sista söndagen i mars, respektive sista söndagen i oktober. Får jag säga att förslaget är utmärkt.

Europaparlamentet har i dagarna antagit kommissionens förslag med bara små bagatellartade ändringar. Medlemsstaterna har kommit fram till att man kan godta förslaget med Europaparlamentets justeringar. Sverige bör därför nu också rösta för förslaget.

Låt mig bara säga att en generell ordning för omställning till och från sommartid underlättar för alla – för rådet, Europaparlamentet och kommissionen och sist men inte minst för medborgarna i unionen. Vi har ju hittills levt med ett system där EU bestämmer om sommartid för tre fyra år åt gången. När den aktuella tidsperioden börjar löpa ut har det visat sig att det tar tid att få fram nya förslag från kommissionen i denna sak. Sedan har frågan en tendens att ta mycket mer tid än beräknat i rådsbehandlingen. Förslag med generell ordning är därför bra.

Nu ska jag bara argumentera om varför det är bra. Företag som tar fram almanackor vill kunna sätta in en liten notering om tidsomställningen. Produktionen av dessa almanackor påbörjas ofta två år i förväg. De flesta medborgare i unionen har ju i dag digitala klockor omkring sig – i datorer, TV-apparater och videobandspelare för att nämna några apparater. Med enkla och klara regler kan sådana apparater programmeras så att sommartidsomställningen sker automatiskt.

Sedan vill jag säga att det finns många, franska bönder och andra, som liksom lobbar och inte vill ha det här, och det är nu som borta.

Anf.  89  KIA ANDREASSON (mp):

Jag undrar bara om detta innebär någon skillnad för svenskt vidkommande, för vår tid. Jag har inte sådan koll på det.

Anf.  90  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Nej, det ska det inte göra. Det är bara att glädjas om solen kommer upp, och det kanske är skillnad mot franska Rivieran.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Vi kanske inte ska argumentera mer, för då är det risk för att det kanske blir majoritet mot det hela. Jag konstaterar i alla fall att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Anf.  92  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Då tänkte jag gå över till järnvägspaketet. Det här är ett slutligt antagande av ett gemensamt utkast.

Ett år efter den politiska uppgörelsen är det nu dags att fatta det slutgiltiga beslutet om järnvägspaketet. Man kan fråga sig om resultatet är bra eller dåligt för Sverige.

I den positiva vågskålen får vi först och främst lägga att det över huvud taget gick att komma överens. Det gagnar våra intressen bättre att man tar ett litet steg framåt än att allt går i stå. Kommissionen har aviserat nya förslag under nästa år, och det gäller nu att lägga kraft på att genomföra det vi har beslutat och framför allt att se till att arbetet med att komma vidare inte stannar upp.

Jag hade inte tänkt att säga mer där. Men låt mig göra ett konstaterande. Det här bollades ju upp från det finska ordförandeskapet. Det franska ordförandeskapet har tagit det här paketet, att försöka liberalisera och öppna järnvägen. Men det har gått väldigt trögt. Det här är en liten parallell med posten på något sätt. Vi har ju avreglerat den svenska järnvägen. Även om det är, kan man säga, en monopolistisk avregleringssituation har vi ändå varit ganska framgångsrika med detta.

Vårt problem är att när vi framför allt inom transportområdet ska föra tunga transporter kommer vi inte så långt. Ska vi igenom Tyskland har man en banavgift som ligger ungefär tio gånger högre än den svenska. Ska vi igenom Frankrike, ner mot Spanien, är det nästan omöjligt.

Det här har lett till att många industrier som vill ha tåg går över till lastbil. Därmed kan man säga att det här med avreglering, öppnande och separering av järnvägen i Europa är oerhört viktigt om vi ska föra över allt mer av tunga transporter från lastbil till tåg och därmed få en helt annan utveckling. I dag går det ju ned med ungefär 18 % per år.

Det här var ett mer personligt torgmötesaktigt inlägg.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Nu får du inte väcka Mats Odell.

Anf.  94  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Nej, jag såg att ordföranden såg väldigt ogillande ut.

Anf.  95  BIRGITTA WISTRAND (m):

Det är bra att ministern driver på i de här frågorna.

Vi måste ändå driva det här under vårt ordförandeskap. Ska man då inte samtidigt också ta upp persontrafiken? Det här blir ju bara ett halvt steg om man inte tar med persontrafiken utan stannar vid godstrafiken. Det borde vara väldigt enkelt att göra det samtidigt. Det är ju samma lok och kanske inte samma vagnar men samma krav som ställs, så det borde faktiskt komma, tycker jag.

Det finns ju en brasklapp i ärende 16 där det sägs: Är det rätt att driva på liberaliseringen av järnvägstrafiken så snabbt efter det att järnvägspaketet slutbehandlats?

Redan här har man ju lagt in att man inte tänker göra det så snabbt som man hade tänkt sig. Det finns risker, tycker jag, i det här. Det är viktigt att man driver på.

Anf.  96  PER WESTERBERG (m):

Mycket kort: Det råder väl ganska stor enighet om att det här är en väldigt viktig fråga ur svensk nationell synvinkel. Det är viktigt att vi får den här avregleringen på järnvägsmarknaden och en effektivare tågtrafik. Det gäller speciellt exportindustrin. Men jag tror inte heller att man ska underskatta frågan när det gäller att mala samman Europa. Där är vi naturligtvis inne på mycket av persontrafiken.

Jag vill bara markera att vi är mycket angelägna om att komma fram här. Frågan är central och viktig för europeisk samordning framöver.

Anf.  97  MATS ODELL (kd):

Bara kort ett kraftfullt stöd för den svenska ståndpunkten. Det här är en viktig fråga inte minst för Europas miljö. Det hade varit trevligt att ha med Björn Rosengren på de torgmöten när vi drev igenom den svenska avregleringen. Det finns ju fortfarande många som tror att rangerbangårdar är viktiga ur sysselsättningspunkt, där tågen huvudsakligen står still. Det var mycket tungt att driva igenom de förändringar på svensk sida som gör att det nu går något lättare.

Anf.  98  WILLY SÖDERDAHL (v):

Vi stöder regeringens ståndpunkt i punkt 13 vad gäller godstrafiken.

Jag hade tänkt att ta upp persontrafiken under punkt 16, men eftersom det har kommit upp kan jag lika gärna säga det här. På den punkten tycker vi inte att regeringen ska driva på. Det man ser i England och en del av det vi har sett här i Sverige har ju inte varit så bra ur alla synvinklar, så jag tycker inte att vi är färdiga med ett system där vi också kan driva på när det gäller persontrafiken. När det däremot gäller godstrafiken har vi ett system som fungerar.

Anf.  99  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag ska genast lämna över till Kersti Karlsson.

Jag ska bara säga att avreglering ju handlar både om politiska beslut, om att man öppnar upp, och mycket om teknisk harmonisering. När det gäller Öresundsbron använder vi två system, det danska och det svenska. Inte ens där har vi lyckats att få ett system, så det här är oerhört komplicerat inte minst på det tekniska området.

Anf.  100  Kanslirådet KERSTI KARLSSON:

Kommissionen – har kommissionären redan uttalat sig om – har planer på att driva liberaliseringen vidare. Det ska även gälla persontrafik. Man kommer att lägga fram förslag om det under nästa år, förmodligen inte under vårt ordförandeskap. Men vi har andra möjligheter att visa vårt intresse för att driva på utvecklingen när det gäller järnvägstrafiken.

Det var ett lyckat toppmöte i Lissabon i mars i år. Det ska följas upp av ett toppmöte i Stockholm nästa år. Det känner ni alla till. En punkt vid toppmötet i Lissabon var ju fullbordandet av den inre marknaden.

Det finns lite kvar att göra på transportområdet, och det uppmärksammade man. Det är möjligt att vi i den uppföljningen har en möjlighet att ta tag i järnvägsområdet och kanske fastställa någon form av tidtabell för hur man skulle kunna gå vidare med olika frågor. Där skulle man kunna lägga fast olika moment. Kommissionen kommer i sin syntesrapport att diskutera sådana saker.

Det är väl möjligt att vi kommer att bereda något sätt för att visa att Sverige är intresserat av den fortsatta utvecklingen och att vi försöker få regeringscheferna att ställa sig bakom det.

Men, som sagt, några konkreta förslag från kommissionen kommer nog inte att ligga på bordet under vårt ordförandeskap.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Det här med järnvägspaketet är ju en gammal fråga. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare.

Anf.  102  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Jag skulle vilja gå över till frågan om vägtransporter. Jag ska ta det kort.

Får jag börja med att ta upp förslaget om mobila arbetstagare som utför vägtransporter.

Sverige, menar vi, kan stödja ordförandeskapets förslag. Jag vill också säga att Sverige vidhåller att både anställda förare och egenföretagare bör omfattas av arbetstidsregleringen. Det är vår huvudståndpunkt. Den har också redovisats här tidigare.

Vi menar att vi bör kunna stödja ordförandeskapets kompromissför-slag som innebär att egenföretagare undantas från den föreslagna arbetstidsregleringen till dess att parlamentet och rådet på nytt prövar frågan. Denna prövning ska utgå från ett förslag från kommissionen och en konsekvensrapport som ska presenteras två år efter det att direktivet har börjat tillämpas i medlemsstaterna.

Vi menar att det är en framgång om vi lyckas få igenom förslaget med tanke på det sedan länge mycket låsta läget. Man har att välja mellan att frågan försvinner och att vi ändå får en ganska hygglig lösning.

Anf.  103  BIRGITTA WISTRAND (m):

Vi är nöjda med att det har blivit det här förslaget. Det var ju det som vi hade som vårt förslag. Nu får vi väl se vad som händer om två år. Inte har man väl från kommissionens sida lovat att man ska ändra på det här? Om effekterna är bra av det här undantaget kommer man väl inte att införa nya regler? Så har inte jag tolkat det här beslutet.

Anf.  104  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag håller med regeringen om ståndpunkten att det borde vara lika såväl för egenföretagare som för anställda. Vi har också blivit uppmanade via brev från Transportarbetareförbundet till samtliga ledamöter i EU-nämnden och trafikutskottet där man diskuterar att det kommer att bli en konkurrenssnedvridning rörande de företag som har anställda och de som inte har det.

Tittar vi på punkt b och förslaget till svensk ståndpunkt pratar man mycket om att man inte ska snedvrida konkurrensen. Jag anser att här blir det en snedvridning om man gör på det här sättet.

Jag har också förståelse för att man kanske inte klarar det. Men måste det här fattas med enhällighet? Är det därför vi inte kan framhärda i vår åsikt? Eller vad gör att vi behöver lägga oss på kompromissförslaget?

Anf.  105  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Här har man ju ett val. Antingen låter man det vara som det är eller så försöker man att tillse att vi för dem som är anställda får en bättre situation. Det är valet.

Jag träffade den europeiska transportarbetarfederationen och personer från alla länder och gick igenom detta. De tyckte också att det här inte var bra, men det var ändå bättre än att det inte hände någonting.

Till Birgitta Wistrand vill jag säga att det här gäller i två år, och sedan ska vi pröva igen om det då är möjligt att införa det för egenföretagare. Det är tanken.

Får jag också säga att det krävs kvalificerad majoritet här.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Då har vi nog fått svar på våra frågor, och vi är mogna för beslut. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Anf.  107  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Får jag då ta punkt b. Vi var ju kort inne på den. Vi menar att Sverige bör stödja gemenskapsåtgärder på detta område och ett förslag om förar-intyg. Det är då angeläget att komma åt social dumpning och snedvridning av konkurrensen. Samtidigt är det viktigt att förslaget leder till en praktisk juridiskt och administrativt väl fungerande lösning.

Den svenska beredningen av förslaget är ännu inte avslutad. Sverige har därför lagt fram en allmän granskningsrevision. Vi bör ändå vara beredda att fortsätta diskussionen om förslaget med nuvarande inriktning.

Poängen med det här, när man tar en chaufför från tredje land, är att han inte kör, vilket sker inte minst från ett stort holländskt åkeri, för väldigt låg lön och felaktiga tider och sådant. Det här är ett sätt att få kontroll över det.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Anf.  109  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Om det så är möjligt och om nämnden inte har någon annan önskan tänkte jag faktiskt hoppa direkt till punkt 16. Jag hade inte tänkt att kommentera helgförbud. När det gäller bilförarutbildning kan jag kort säga att det handlar om grundutbildning. Jag hade tänkt gå direkt in på kollektivtrafikupphandling, om det är möjligt.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Jag tycker att du kan gå på punkt 16.

Anf.  111  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Då gör jag det. Det här gäller krav på allmänna tjänster avseende persontransporter på järnväg, väg och inre vattenvägar. Det är en riktlinjedebatt.

Kommissionen har presenterat förslag till en ny rättsakt som reglerar upphandling av kollektivtrafik. Förordningen ska vara tillämplig på nationell och internationell kollektivtrafik på järnväg, väg och inre vattenvägar.

Förslaget utgår från att kollektivtrafiken bör vara konkurrensutsatt och liknar till stora delar den svenska upphandlingsmodellen. Sverige kan därför vara positivt till den grundläggande inriktningen i förslaget.

Jag vill också säga att flera länder är tveksamma till förslaget, inte minst därför att det innebär en marknadsöppning som hotar de nationella järnvägsmonopolen. Avsikten är att debatten nästa vecka ska belysa övergripande principiella policyfrågor och inte behandla förslaget i detalj. Fransmännens förslag till frågeställningar behandlades i Coreper i måndags, och de slutliga frågeställningarna är inte riktigt kända i dagsläget.

Vår ambition är att ta upp detta ärende tidigt under vårt ordförandeskap och driva frågan bl.a. med utgångspunkt i riktlinjedebatten. Upphandlingen av kollektivtrafik är generellt ett sätt att effektivisera verksamheten och utveckla kollektivtrafiken även om det tyvärr finns exempel på motsatsen. För att kunna möta kraven på bättre miljö, ökad säkerhet och minskad trängsel är en mer attraktiv kollektivtrafik en förutsättning. Men man ska vara medveten om att detta är en svår fråga som sannolikt kommer att leva länge under vårt ordförandeskap. Tyskland, exempelvis, har efterdyningar av sammanslagningen mellan Väst- och Östtyskland, och man är rädd för upphandling av lokal kollektivtrafik och vill gärna ha övergångstider på 10–15 år.

Anf.  112  BIRGITTA WISTRAND (m):

Jag vill bara ge stöd till att fortsätta avregleringen och driva på. Det här är en minst lika viktig fråga som de andra som vi har talat om i dag.

Anf.  113  ÅSA TORSTENSSON  (c):

En fråga med anledning av det ministern sade om miljöaspekter. Det är ju också viktigt att de gröna transportsystemen bekräftas i de här upphandlingssystemen. Finns det några problem kring just miljöaspekterna?

Anf.  114  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag undrar om det finns några problem med persontågtrafiken som gör att man behöver ha en annan ordning? I Sverige har ju regeringen ståndpunkten att även om nu SJ är ett bolag så ska SJ drivas på det viset. Då vet jag inte riktigt om det får några följder. Det tycker vi ju är bra – inte att det är ett bolag men att man håller om SJ. Får den ståndpunkten några följder i det här arbetet beroende på vad ni driver på? Det borde ju vara något liknande, tycker jag.

Anf.  115  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s):

Om jag får börja där kan jag bara konstatera att Sverige är väldigt avreglerat när det gäller persontrafiken på tåg. SJ har väl ungefär 40 %. Det beror mycket på pendeltrafiken eftersom den tar så mycket här i Stockholm.

Jag ska väl inte sia om framtiden, men lyckas vi med att de andra avreglerar bara en liten del av vad vi har gjort har vi varit framgångsrika. Vi glömmer ofta att Sverige är väldigt avreglerat på tågtransportsidan. Vi har många franska bolag. Jag brukar hävda det för min franska kollega. Vi har Arlandabanan. Citypendeln är kanske inte något bra exempel, men vi har andra som är framgångsrika. Men Sverige har ju inte en chans att aktivera sig eller agera i Frankrike.

Sedan i övrigt när det gäller frågan om miljö ska jag överlämna till dig, Tom Andersson.

Anf.  116  Departementssekreterare TOM ANDERSSON:

Det här förslaget till ny förordning behandlar inte explicit miljöfrågorna. Man kan säga att det är ett problem ur miljöhänseende. Vad som är undantag i den här förordningen – för det finns ett antal undantag – är just när det handlar om spårtrafik. Det handlar om undantag från kravet på upphandling, om man kan se samordningsskäl till att inte upphandla. Det handlar alltså mycket om tunnelbanetrafik och sådana här saker och även om säkerhetsskäl, där det finns undantag om det är olämpligt att upphandla av säkerhetsskäl.

Det handlar generellt om alla trafikslag och har inte direkt någon miljöhänsyn. Det handlar om att effektivisera och göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Precis som näringsministern var inne på handlar det om att ge ett rättvist marknadstillträde för aktörer på den här marknaden. Det håller ju på att utvecklas en inre marknad för kollektivtrafik. Det behövs rättvisa förhållanden där.

Anf.  117  ÅSA TORSTENSSON (c):

Finns det då några möjligheter för Sverige att driva på de gröna transportsystemen, att lägga miljöaspekter i upphandlingen? Finns det några möjligheter för Sverige att gå före?

Anf.  118  Departementssekreterare TOM ANDERSSON:

Det gör vi ju redan i dag. Upphandlingen när det gäller kollektivtrafik har mycket miljökrav. Ett av skälen, som vi ser det, till att man ska upphandla är att öka kvaliteten och ställa kvalitetskrav. Självklart är det så att man kan ställa miljökrav i det också.

Anf.  119  ORDFÖRANDEN:

Jag tror att vi ska behandla ärende 16 som en informationspunkt i dag, för det här kommer ju att återkomma längre fram.

Då lämnar vi det, och då undrar jag: Har du något ytterligare på din dagordning? Då lämnar jag fritt för dem som har frågor på återstående punkter här på dagordningen.

Det är ingen som har det. Då tackar vi för samrådet i dag. På återseende så småningom.

3 §  Miljö

Miljöminister Kjell Larsson

Rapport från ministerrådsmöte den 7 november 2000

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 18 och 19 december 2000

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Då återupptar vi våra överläggningar. Jag hälsar miljöminister Kjell Larsson med medarbetare välkommen hit. Vi hade mycket på transportrådet och telekomområdet. Det var fullmatade dagordningar med ärenden med miljöberöring, så det drog ut lite på tiden.

Du är välkommen hit och vi ska börja som vanligt med en muntlig återrapport från ministerrådsmötet den 7 november. Varsågod.

Anf.  121  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Tack så mycket och god förmiddag! Den enda punkten på förra rådsmötet var förberedelserna för det klimatmöte som vi då planerade för i Haag, som sedan ägde rum och som tyvärr inte resulterade i en fullständig överenskommelse.

Diskussionerna på rådet ägnades mest åt att diskutera olika strategiska synpunkter inför EU:s agerande i förhandlingarna i Haag. Dessutom fick vi en rapport om det europeiska klimatprogrammet från kommissionen och gav en del synpunkter på det.

Om Haagmötet kan man väl säga att vi visserligen inte nådde till en fullständig överenskommelse, men vi kom nära varandra i vissa viktiga frågor.

Det som utestår är framför allt det som brukar kallas för sänkor och supplementaritet och dessutom compliance, den internationella regel-regim som måste finnas vid ett genomfört Kyotoprotokoll.

Det här innebär naturligtvis att det kommer ett större ansvar på Sverige än vad vi tidigare trodde för att driva förhandlingarna framåt. Vi har redan analyserat inom departementet och andra berörda departement utgången av Haagmötet. Vi har börjat fundera på olika möjligheter att komma framåt mot en överenskommelse. Vi är beredda att ta det ansvar det innebär att fullfölja det här jobbet som EU-ordförande.

Det är viktigt att man håller uppe farten i den här processen. EU har ju en gemensam ambition att ratificera Kyotoprotokollet senast år 2002. Det har man av lite symboliska skäl. Det här protokollet och klimatkonventionen är ju egentligen ett barn av Riokonferensen. År 2002 är det tänkt att det ska hållas en ny stor internationell konferens, och det vore bra att kunna ha ett ratificerat Kyotoprotokoll vid det laget. Men det är också viktigt därför att ska Kyotoprotokollet inte bara ratificeras utan också tillämpas och leda till resultat krävs det att vi löser ut de praktiska frågor som återstår – praktiska men också, naturligtvis, principiella frågor.

Jag vill också nämna att vi hade en A-punkt på förra ministerrådet som handlade om rådsslutsatser inför slutförhandlingarna om konventionen om långlivade organiska föreningar, s.k. POP-konventionen.

Sedan dess har förhandlingarna i Johannesburg avslutats på ett sätt som jag tror att man kan beskriva som väldigt framgångsrikt. Vi har nu en konvention som förbjuder produktion och användning av tio av de värsta långlivade organiska kemikalierna, däribland DDT och PCB. Dessutom ingår i arbetet att eliminera utsläpp av dioxiner och furaner.

Slutligen, vilket har varit en mycket viktig fråga för EU och Sverige, öppnar vi konventionen för att på grundval av försiktighetsprincipen kunna inkludera ytterligare ämnen av den här karaktären i framtiden.

Konventionen kommer att undertecknas i Stockholm i maj nästa år, under vårt ordförandeskap, och kommer därför att kallas för Stockholms-konventionen.

Man kan väl se det här som ett litet erkännande av Sveriges framgångar när det gäller internationellt miljöarbete och när det gäller vår traditionella prioritering av kemikaliefrågorna inom ramen för miljöpolitiken.

Anf.  122  ORDFÖRANDEN:

Tack för den återrapporten.

Vi kan gå vidare och kommer in på dagordningen för nästkommande ministerrådsmöte.

Anf.  123  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Dagordningens punkt 3 är förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Det handlar i det här skedet framför allt om att kunna mäta, beskriva och kartlägga buller på ett gemensamt sätt. Det är alltså ett ganska tekniskt direktiv.

Det är få frågor utestående, och det finns egentligen inte mycket för mig att berätta om svenska positioner eller ståndpunkter.

Det här arbetet ska göra det möjligt för oss att jämföra bullernivåer mellan olika länder och olika situationer. Det kan också, om vi så småningom önskar det, ligga till grund för en gemensam bullerstrategi för Europeiska unionen.

Anf.  124  ORDFÖRANDEN:

Tack! Det här är ett ärende som vi har haft uppe förut. Regeringen fick ju stöd för upplägget inför de fortsatta förhandlingarna tidigare i höstas.

Jag konstaterar nu att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Anf.  125  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Nästa punkt på dagordningen, punkt nr 4, är förslag till beslut om en gemenskapsram för samarbete för en hållbar utveckling i städer.

I grunden handlar det om ett stöd från EU till ett nätverk som finns med ett stort antal lokala förvaltningar som arbetar för att i Agenda 21:s anda förverkliga hållbar utveckling i olika städer. Det är 40–50 svenska kommuner som ingår i detta nätverk.

Den fråga som är utestående i diskussionerna mellan rådet och parlamentet är budgetens storlek, där rådet ligger på ett betydligt lägre belopp än parlamentet.

Även den här frågan har vi haft uppe i EU-nämnden tidigare. Jag tror inte att jag behöver säga mer än så här.

Anf.  126  CARL G NILSSON (m):

Jag tänkte bara ställa två frågor.

För det första tror jag att det står att det rör 450 lokala förvaltningar. Hur många av dem kan tänkas vara här i Sverige?

För det andra, vad pratar vi om för belopp? Är Sverige berett att kompromissa? Det är väldigt viktigt att vi håller nere kostnaderna, som rådet tidigare har föreslagit.

Anf.  127  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Som jag sade är det mellan 40 och 50 svenska kommuner som är med i nätverket.

När det gäller beloppet vill parlamentet anslå 20 miljoner euro, medan rådet tidigare har hamnat på en budget om 12,4 miljoner euro. Rådet ligger alltså betydligt lägre än parlamentet.

Man får väl se hur förhandlingarna mellan rådet och parlamentet kommer att utveckla sig. Det här är alltså pengar som naturligtvis tas ur EU:s budget.

Anf.  128  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Anf.  129  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Även nästa fråga har vi diskuterat i EU-nämnden tidigare. Den rör två direktiv, ett som behandlar hanteringen av avfall från elektriska och elektroniska produkter och ett som handlar om begränsning av vissa farliga ämnen i sådana produkter.

Vi menar från svensk sida tillsammans med ganska många medlemsstater att den här frågan egentligen inte är färdig att tas upp på nytt på rådet, eftersom vi inte har fått parlamentets synpunkter.

Fransmännen vill ändå hantera några artiklar under rådet. Det gäller den artikel som tar upp insamlingsmålet. Man har satt det till fyra kilo elavfall per invånare och år. Det är väl en ambitionsnivå som vi kanske hade velat ha högre. Men vi har kunnat säga okej till den i den tidigare hanteringen av frågan.

Det handlar också om återvinningsnivåer för olika kategorier av produkter, där Danmark och Sverige har högre ambitioner än andra medlemsstater.

Det gäller slutligen det ekonomiska ansvaret, dvs. producentansvaret för omhändertagande och återvinning av kasserat elavfall. Där finns en skillnad i synen mellan kommissionen och olika medlemsländer när det gäller hur snart det ska finnas ett ansvar för industrin att ta hand om äldre produkter.

Som jag sade vill vi egentligen inte diskutera de här frågorna på ministerrådet än så länge, utan skulle hellre se att det kunde vänta tills parlamentets skrivningar finns på bordet. Fransmännen driver ändå att man ska kunna rapportera åtminstone några framsteg på det här området under sin ordförandeskapstid. Vi får se var någonstans vi hamnar.

Anf.  130  MAGGI MIKAELSSON (v):

Jag tycker att det är bra att vi har fått en ordentlig genomgång av direktivet i handlingarna. Det förenklar när man ska läsa det hela. Men jag kan hålla med om att det är rätt mycket kvar att göra.

Jag har emellertid ett par frågor, även om jag tycker att det är mycket bra om man kan få till stånd ett direktiv med lite av den här inriktningen. Då har man i alla fall nått en bit framöver.

Den ena frågan gäller det som står under artikel 4, att man ska reglera det man ska samla in. Förslaget är att man ska sätta upp en insamlingskvot som är baserad på kilo per invånare och år. Vore det inte rimligare att man försökte ha en insamlingskvot eller åtminstone direktiv som bygger mer på vad som släpps ut än på vad som finns på marknaden? Sedan kan man på nationell nivå bestämma hur man ska nå upp till det. Jag tycker att det verkar onödigt krångligt att fastställa en kvot på fyra kilo per invånare och år.

I artikel 5 skriver man om att öppna möjligheten för omhändertagande av elektriskt och elektroniskt avfall inom och utanför gemenskapen, alltså att man kan skicka iväg det här avfallet utanför gemenskapen. Jag förstår inte vad det handlar om egentligen. Är det någon dold export av farligt avfall som man ger utrymme för? Åtminstone tycker jag att man ska vara vaksam på det, så att man inte öppnar någon sådan möjlighet. Det står i tidigare direktiv. Många av de här ämnena är väldigt farliga.

Jag har också en fundering som gäller WEEE- och ROHS-direktiven. Om man jämför de här två direktiven finner man att det är fråga om lite olika definitioner och tillämpningsområden. De rör i princip samma typ av varor. Vore det inte logiskt att man hade samma tillämpning? I ROHS-direktivet har man inte med medicinska utrustningssystem och övervaknings- och kontrollinstrument t.ex.

Det är möjligt att det här är den sortens frågor som tydliggör att man inte är färdig för att diskutera detta vidare. Men jag skulle i alla fall vilja höra lite grann vad som är regeringens ståndpunkt.

Anf.  131  GUDRUN LINDVALL (mp):

Mycket kort. Naturligtvis är det här varor som definitivt rör sig över gränserna. Visst är det oerhört viktigt att man har någon sorts minimidirektiv när det gäller innehållet. Såvitt jag förstår av det här finns det viss risk för att Sverige får backa lite grann. Är detta ett minimidirektiv? Kan vi gå längre? I så fall, hur mycket längre när det gäller båda direktiven?

Anf.  132  CARL G NILSSON (m):

Det är väl bra att man lägger ett strikt producentansvar på framför allt nyproducerade produkter. Men innebär det som nämndes om ett eventuellt ansvar för äldre produktion att det finns risk för att vi lägger ett retroaktivt ekonomiskt ansvar på företagen? I så fall måste vi begränsa det i hög grad.

Anf.  133  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Det är klart att insamlingsmålet är ett mycket rudimentärt mål. Det kan riktas många rationella invändningar mot att man agerar på det sättet. Det här är förmodligen en kompromiss som man har kommit fram till är möjlig. Det är klart att man måste hitta mer sofistikerade mål i framtiden. Det är jag alldeles övertygad om.

Frågan om handeln ska jag överlåta åt min medarbetare Tony Clark att svara på.

De två direktiven överlappar inte varandra riktigt, som Maggi Mikaelsson pekade på. Jag utgår från att det hänger ihop med att det finns särskilda regler för t.ex. sjukvårdsutrustning som täcks på annat sätt och som kanske t.o.m. är strängare än de här.

Till Gudrun Lindvall vill jag säga att jag utgår från att det är ett minimidirektiv. Men det kan vi också höra efter med Tony Clark. Han kan rätta mig om jag har fel på den punkten.

Carl G Nilsson säger att det är bra med strikt producentansvar, men varnar för retroaktivitet. Jag kan naturligtvis hålla med om att man ska vara försiktig med retroaktivitet, men ibland måste man genomföra sådan. Nu diskuterar man olika tidsnivåer för när producenterna ska få ansvaret för alla produkter på marknaden. Någon sådan tidsnivå måste man ha någonstans. En hel del av de här produkterna har ganska kort livslängd, en del har betydligt längre livslängd. Jag tror att man inte kommer ifrån att det kommer att bli någon form av retroaktivitet i det här. Det gäller bara att se till att retroaktiviteten utformas så att den slår rättvist mot olika länder och olika producenter.

Anf.  134  Departementssekreterare TONY CLARK:

Först kan jag svara på Gudrun Lindvalls fråga om vilket direktiv som är den legala grunden. I dagsläget är det ett artikel 175-baserat direktiv, ett minimidirektiv, och gäller avfallsdirektivet.

Förslaget om utfasningsdirektivet utgår från artikel 95 och är ett inremarknadsdirektiv så som det föreligger nu.

Frågan om direktivens eventuella sammanslagning har varit föremål för diskussion, eventuellt baserat på en gemensam legal grund, på artikel 175, vilket i så fall skulle innebära att det var en minimigrund. Den har diskuterats men man har kommit fram till att man inte kommer att ta ställning till detta förrän efter det att parlamentet har yttrat sig, vilket väntas vara i februari–mars nästa år.

Transporter av de här produkterna styrs väldigt mycket av Baselkonventionen och andra konventioner. Det visar sig också att enligt TAC-kommitténs beslut, som fattats nu under hösten, kommer mycket av elektriska och elektroniska produkter att klassas som farligt avfall fr.o.m. den 1 januari 2002, vilket ytterligare begränsar transporter.

Sedan finns det också en bilaga till det här direktivet, bilaga nr 2, som talar just om hur man ska hantera det här avfallet när man väl får in det, vilka delar och komponenter som ska plockas isär. Risken för att vi ska exportera de farliga ämnena till tredje land är som vi bedömer det ganska liten.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare.

Anf.  136  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Nästa punkt på dagordningen är en rapport från ordförandeskapet. Den syftar till rådsslutsatser om global miljöförvaltning. Det är också knutet till förberedelserna för det Rio+10-möte som jag nämnde tidigare.

Det här har förberetts genom ett arbete i en arbetsgrupp där Sverige har varit medlem. Hela arbetet utgår egentligen kan man säga från den Malmödeklaration som antogs på det miljöministermöte som ägde rum för knappt ett år sedan i Malmö med ungefär hundra miljöministrar från hela världen närvarande. I den deklarationen pekade vi särskilt på behovet av att förstärka det som kallas global governance på miljöområdet.

Det här arbetet har nu förts vidare och syftet är att vi så småningom ska försöka arbeta fram en europeisk position på detta område inför både det möte som äger rum i UNEP:s Governing Council i Nairobi i februari och Rio+10-mötet.

De problem som finns är att UNEP har en lite för svag roll, har för ostabil finansiering. Det är att det finns en väldigt splittrad struktur när det gäller de olika internationella miljökonventionerna och deras sekretariats arbete.

Det arbetet syftar till är alltså en förstärkning av UNEP. Jag skulle gärna se att man kunde använda FN:s fördelningsnyckel när det gäller anslagen till UNEP. I dag finansieras ungefär 70 % av UNEP:s verksamhet av fem små länder i norra Europa. Det är klart att det inte är någon bra uthållig, långsiktig lösning på finansieringsproblemen och det globala miljöarbetet.

Vi vill också ha en bättre samordning när det gäller miljökonventionernas sätt att arbeta tillsammans.

När det gäller det utkast till rådsslutsatser som föreligger här finns det nästan inga utestående frågor. Jag utgår från att vi kan fatta ett beslut i enlighet med detta under rådet i morgon och att vi sedan kan fortsätta arbetet med att utveckla de här frågorna.

Anf.  137  CARL G NILSSON (m):

Jag vill gärna tillstyrka det Kjell Larsson säger om behovet av samordning. Det finns ju en mängd aktörer som kanske arbetar helt utan samordning med varandra. Det är faktiskt på det sättet att en sådan förbättring av det här samarbetet är viktigare än att se till att det kommer in mer pengar. Ofta är det så att tillför man mer pengar stimulerar det inte intresset att se till att det blir en bättre struktur.

Anf.  138  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

UNEP har tidigare haft problem. UNEP kan man säga är det centrala FN-organet när det gäller globala miljöfrågor. Det som har hänt är att UNEP har reformerats. Man har fått en ny chef, Klaus Töpfer, tidigare tysk kristdemokratisk miljöminister.

Vi har gjort den bedömningen att UNEP absolut är på rätt väg, att UNEP förstärker och effektiviserar sitt arbete och att UNEP:s förtroende i världen har ökat ganska ordentligt under de få år som Klaus Töpfer har varit chef. Därför är det mycket viktigt att stödja UNEP:s utveckling i den här riktningen. Då handlar det naturligtvis också om pengar. Jag tror att man kan säga att vi inte riskerar att pengarna försvinner i något stort svart hål om vi kan åstadkomma både en något större och framför allt säkrare finansiering av UNEP:s arbete.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare.

Anf.  140  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Nästa punkt handlar om gemenskapens politik för att minska luftföroreningar från vägtransporter. Det är en uppföljning och utvärdering av Auto–Oil-programmet, där man pekar på en del problem, bl.a. att utkastet till det direktiv som ska antas i vår är försenat. Man tar upp frågan om innehållet av svavel i bränslen, och man uppmuntrar i de här rådsslutsatserna det pågående arbetet med att utarbeta en mer sammanhållen luftvårdspolitik för Europa, det s.k. Caféprogrammet.

Här finns det inte förslag om några skarpa beslut, utan det är rådsslutsatser som ska leda det fortsatta arbetet. Två saker som är viktiga för oss, där vi samarbetar med Tyskland, är dels kravet på att man i bränsledirektiven ska arbeta med s.k. non-sulphur-alternativ, dvs. att få ned svavelhalten i bränslena under tio parts per million, vilket är ett ganska radikalt direktiv. Men vi hoppas att det är möjligt att få stöd för det från ganska många länder.

Vi vill också särskilt uppmärksamma partiklarna genom att tillsammans med tyskarna kräva en särskild utredning om partiklarna.

Anf.  141  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Jag vill börja med en fråga. Du kanske har uppmärksammats på att riksdagen har gjort ett tillkännagivande med anledning av skatteutskottets betänkande för knappt ett år sedan om etanolinblandningen. Då är frågan: Hur har detta kunnat tillgodoses i förhandlingsarbetet?

Anf.  142  ULF BJÖRKLUND (kd):

Det var just etanolinblandningsfrågan som jag hade i mitt minne, herr ordförande. Det vore intressant att få en lägesbeskrivning av hur situationen ser ut, dels när det gäller restriktionen om 5 % inblandning, dels vilka möjligheter vi har att i framtiden få en mer riktad satsning på det som har med etanolinblandning att göra.

Vi vet ju att det faktiskt finns ett svenskt tryck och att det dessutom lämnats in ett antal ansökningar om att få dra i gång en svensk etanoltillverkning baserad på skogsavfall, på biomassa. Här vill människor göra en insats som kan skapa arbetstillfällen och dessutom utgå från en svensk produktion i stället för att importera dåligt vin söderifrån.

En lägesbeskrivning, vad finns det för möjlighet för framtiden? Hur är det med skatteincitamentet, som dessutom skatteutskottet har tagit upp? Man säger i kommissionens meddelande att det inte borde innebära alltför stora kostnader att använda skatteincitamentet. Hur är läget? Finns det några nya tankar i det här sammanhanget?

Anf.  143  ÅSA TORSTENSSON (c):

Från Centerpartiets sida vill jag också lyfta fram det som ordföranden tog upp, just volymhalten av etanol i bensin och vad regeringen har gjort, med tanke på att riksdagen faktiskt har markerat mycket tydligt den inriktning man ställer krav på.

Anf.  144  GUDRUN LINDVALL (mp):

Jag tänkte ta upp frågan om svavel i fartygsbränslen. Jag undrar om det kommer upp någon gång. När man på t.ex. regional nivå försöker påverka det som finns i fartygen stöter man hela tiden på patrull, att det inte går. Det känns angeläget att få ned just mängden svavel i fartygsbränsle, eftersom vi kan se tydliga försurningsskador i trånga farleder, runt Stockholm t.ex.

Anf.  145  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Vi har inte fått bränsledirektivet ännu, så vi vet alltså inte hur kommissionen hanterar etanolfrågan i samband med det. Men vi är naturligtvis beredda att med ledning av riksdagens beslut ta upp förhandlingar om detta när direktivet kommer. Detta berörs alltså inte alls av den fråga som är aktuell just nu.

På Gudrun Lindvalls fråga kan jag svara att det finns en utredning som kommissionen har gjort om detta, kopplat till bedömningar och olika instrument, t.ex. differentierade farleds- och hamnavgifter. Jag kan inte säga på rak arm hur långt man har kommit i hanteringen av detta. Men det kan bli ett direktiv på miljöområdet så småningom.

Anf.  146  GUDRUN LINDVALL (mp):

Jag vill bara trycka på, därför att just när det gäller fartygsbränsle hamnar man i diskussionen att fartygen går mellan olika länder och att det inte finns några gemensamma regler. Det känns lite grann som att fartygen har hamnat utanför diskussionen. Man har fått mycket bättre bränslen inom en mängd olika transportslag. Fartygen ligger långt efter. Det finns heller inte möjlighet att kräva katalytisk rening på fartyg på samma sätt som man kan göra med andra transportmedel.

Här skulle jag verkligen önska att Sverige tog ett initiativ för att lösa upp den här miljöfrågan, som är betydligt större än man kanske tror. När man tittar närmare på siffrorna ser man att det är mycket svavel som kommer ut den här vägen.

Anf.  147  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Jag håller med Gudrun Lindvall, inte minst det sista hon säger. Det är väldigt stora utsläpp både av svavel och kväve från sjöfartstransporterna. Det här är en verksamhet som är av internationell karaktär. Det är svårt t.o.m. för EU att reglera det här. Men det finns, som jag sade, en utredning från kommissionen. Jag är själv naturligtvis beredd att driva det här. Jag har varit inne på det här området flera gånger tidigare.

Anf.  148  ORDFÖRANDEN:

Tack. Då konstaterar jag att när det gäller de aktuella rådsslutsatserna finns det en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi ska då gå vidare. Jag ser att det är ganska många informationsärenden som kommer nu, inga direkta beslutsärenden.

Anf.  149  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Punkt 8 på dagordningen handlar om allmänhetens tillgång till miljöinformation. Det enda jag behöver säga där är att den svenska positionen är att också EU:s institutioner ska omfattas av denna rätt, vilket inte var det ursprungliga förslaget.

Anf.  150  ORDFÖRANDEN:

Vi betraktar den här frågan som en informationspunkt i dag.

Anf.  151  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Detsamma gäller egentligen också nästa punkt, som handlar om spårbarhet och märkning av GMO. Där har kommissionen utlovat en rapport under hösten. Nu kommer en lägesbeskrivning från det arbetet. Det här är naturligtvis väldigt viktiga frågor i anslutning till hela GMO-politiken. Jag tror att vi också här har haft frågan uppe under tidigare EU-nämndssammanträden.

Anf.  152  ORDFÖRANDEN:

Just det. Men jag tycker att vi kan behandla det som information i dag. Den här frågan kommer att återkomma så småningom.

Vi går vidare.

Anf.  153  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Punkt 10 Ersättningsansvar för miljöskador har vi också diskuterat tidigare. Där är inte heller beredningen i Regeringskansliet riktigt klar. Även här blir det enbart en orienteringsdebatt.

Anf.  154  GUDRUN LINDVALL (mp):

Jag ska inte föra någon större diskussion. Men jag hoppas verkligen att det som har skrivits från svensk synpunkt är just att GMO kommer upp även i det här sammanhanget. Jag kan tänka mig att det från vissa länder inte är önskvärt, men jag hoppas att man också kommer att titta närmare på vilka ersättningskrav man kan ställa om det skulle hända någonting med dessa, som det sägs, ofarliga GMO:er.

Anf.  155  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Självfallet är GMO med också i det här sammanhanget. Det här är tillsammans med spårbarhet och märkning de tre viktiga frågorna som man måste utveckla vidare för att det nya GMO-direktivet ska fungera bra i praktiken.

Anf.  156  CARL G NILSSON (m):

Men, herr ordförande, det förs ett resonemang i de svenska texterna som om man i så fall skulle ställa andra krav på just ansvaret för GMO-produkter än på andra produkter. Det måste väl vara generella krav för samtliga produkter i så fall.

Anf.  157  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Som jag sade är beredningen och de svenska ståndpunkterna inte färdiga. Det som kommer att ske är en kort orienteringsdebatt. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna komma tillbaka till de här frågorna.

I princip är det klart att det ligger någonting i det Carl G Nilsson säger. Men det kan också finnas motiv för att ha olika syn på ansvarighet. Jag tror att vi kommer att ha möjlighet att diskutera den här frågan vid ett senare tillfälle.

Anf.  158  ORDFÖRANDEN:

Tack för det.

Vi går vidare med de här frågorna. Det finns flera stycken som är rapporter. Kan vi förenkla förfarandet genom att jag lämnar ordet fritt och att den ledamot som har några frågor begär ordet?

Det verkar inte vara någon som har några frågor under övriga frågor. Därmed är vårt samråd klart för i dag. Jag tackar er för det. Vi kommer inte att ses före nyår, så jag önskar miljöministern god jul och gott nytt år!

Anf.  159  Miljöminister KJELL LARSSON (s):

Jag ber att få önska EU-nämnden detsamma och ser fram emot samarbetet under ordförandeskapet.

3 §  a) Sysselsättning och socialpolitik

Statsrådet Mona Sahlin

Information och samråd inför extra ministerrådsmöte den 20 december 2000

Anf.  160  ORDFÖRANDEN:

Då återupptar vi våra överläggningar.

Jag hälsar statsrådet Mona Sahlin med medarbetare välkomna hit. Det har ju utlysts ett extra rådsmöte med anledning av Europabolagen, den gamla kära frågan.

Anf.  161  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Jag är ledsen om jag tjatar ut nämnden med det här förslaget som nu har funnits med i 30 års tid. Men vi hoppas att det går mot en lösning vid extramötet på onsdag.

Utgångspunkten är att det franska ordförandeskapet har diskuterat med Spanien, eftersom det är Spanien som har blockerat den här frågan.

Vi tror att det finns möjligheter att nå en kompromiss, som man också diskuterade och kom fram till vid toppmötet i Nice. Det är för att pröva den frågan och se om vi kan nå en politisk överenskommelse som rådsmötet är förlagt till nu på onsdag.

Den svenska ståndpunkten är ju väl känd. Vi hoppas att vi kan få jobba klart med den här frågan för att sedan ta informations- och samrådsdirektivet under vårt ordförandeskap.

Så det är inget nytt i sak, bara en rapport om att frågan kommer upp på onsdag.

Anf.  162  ORDFÖRANDEN:

Ingen begär ordet. Vi konstaterar då förnöjt att den här frågan går mot sin lösning och att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Anf.  163  Statsrådet MONA SAHLIN (s):

Jag tackar och önskar nämnden God Jul. Vi ses!

Anf.  164  ORDFÖRANDEN:

Vi får göra detsamma. Det var en kort insats ni fick göra i dag, men vi ses väl desto mer nästa år.

Innehållsförteckning

1 §  Telekommunikation 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  6  MATS ODELL (kd) 3

Anf.  7  PER WESTERBERG (m) 3

Anf.  8  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 3

Anf.  9  CHRISTINA AXELSSON (s) 4

Anf.  10  BIRGITTA WISTRAND (m) 4

Anf.  11  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 4

Anf.  12  MATS ODELL (kd) 5

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  14  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 6

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  16  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 6

Anf.  17  ÅSA TORSTENSSON (c) 7

Anf.  18  MATS ODELL (kd) 7

Anf.  19  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 7

Anf.  20  ÅSA TORSTENSSON (c) 7

Anf.  21  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 7

Anf.  22  Departementssekreterare MATTIAS REVELIUS 7

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  24  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 7

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  26  PER BILL (m) 8

Anf.  27  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 8

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  29  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 8

Anf.  30  MATS ODELL (kd) 8

Anf.  31  LARS TOBISSON (m) 9

Anf.  32  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 9

Anf.  33  KIA ANDREASSON (mp) 9

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  35  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 10

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  37  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 10

Anf.  38  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 10

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 10

2 §  Transport 11

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  41  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 11

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  43  BIRGITTA WISTRAND (m) 11

Anf.  44  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 12

Anf.  45  Departementsrådet SIV GUSTAVSSON 12

Anf.  46  BIRGITTA WISTRAND (m) 12

Anf.  47  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 12

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  49  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 12

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  51  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 12

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  53  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 13

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  55  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 13

Anf.  56  KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp) 14

Anf.  57  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 14

Anf.  58  WILLY SÖDERDAHL (v) 14

Anf.  59  KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp) 14

Anf.  60  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 14

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  62  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 14

Anf.  63  MATS ODELL (kd) 15

Anf.  64  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 15

Anf.  65  MATS ODELL (kd) 15

Anf.  66  ÅSA TORSTENSSON (c) 15

Anf.  67  WILLY SÖDERDAHL (v) 15

Anf.  68  KIA ANDREASSON (mp) 15

Anf.  69  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 16

Anf.  70  MATS ODELL (kd) 16

Anf.  71  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 16

Anf.  72  WILLY SÖDERDAHL (v) 16

Anf.  73  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 16

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  75  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 17

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  77  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 17

Anf.  78  BIRGITTA WISTRAND (m) 18

Anf.  79  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 18

Anf.  80  Departementssekreterare LARS DARIN 18

Anf.  81  BIRGITTA WISTRAND (m) 18

Anf.  82  Departementssekreterare LARS DARIN 18

Anf.  83  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 18

Anf.  84  Departementssekreterare LARS DARIN  19

Anf.  85  BIRGITTA WISTRAND (m) 19

Anf.  86  Departementssekreterare LARS DARIN 19

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  88  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 19

Anf.  89  KIA ANDREASSON (mp) 20

Anf.  90  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 20

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  92  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 20

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  94  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 21

Anf.  95  BIRGITTA WISTRAND (m) 21

Anf.  96  PER WESTERBERG (m) 21

Anf.  97  MATS ODELL (kd) 21

Anf.  98  WILLY SÖDERDAHL (v) 21

Anf.  99  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 22

Anf.  100  Kanslirådet KERSTI KARLSSON 22

Anf.  101  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  102  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 22

Anf.  103  BIRGITTA WISTRAND (m) 23

Anf.  104  CHRISTINA AXELSSON (s) 23

Anf.  105  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 23

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  107  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 23

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  109  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 24

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  111  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 24

Anf.  112  BIRGITTA WISTRAND (m) 25

Anf.  113  ÅSA TORSTENSSON  (c) 25

Anf.  114  WILLY SÖDERDAHL (v) 25

Anf.  115  Näringsminister BJÖRN ROSENGREN (s) 25

Anf.  116  Departementssekreterare TOM ANDERSSON 25

Anf.  117  ÅSA TORSTENSSON (c) 26

Anf.  118  Departementssekreterare TOM ANDERSSON 26

Anf.  119  ORDFÖRANDEN 26

3 §  Miljö 27

Anf.  120  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  121  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 27

Anf.  122  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  123  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 28

Anf.  124  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  125  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 28

Anf.  126  CARL G NILSSON (m) 29

Anf.  127  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 29

Anf.  128  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  129  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 29

Anf.  130  MAGGI MIKAELSSON (v) 30

Anf.  131  GUDRUN LINDVALL (mp) 30

Anf.  132  CARL G NILSSON (m) 30

Anf.  133  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 30

Anf.  134  Departementssekreterare TONY CLARK 31

Anf.  135  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  136  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 32

Anf.  137  CARL G NILSSON (m) 32

Anf.  138  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 32

Anf.  139  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  140  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 33

Anf.  141  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  142  ULF BJÖRKLUND (kd) 33

Anf.  143  ÅSA TORSTENSSON (c) 34

Anf.  144  GUDRUN LINDVALL (mp) 34

Anf.  145  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 34

Anf.  146  GUDRUN LINDVALL (mp) 34

Anf.  147  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 34

Anf.  148  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  149  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 35

Anf.  150  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  151  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 35

Anf.  152  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  153  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 35

Anf.  154  GUDRUN LINDVALL (mp) 35

Anf.  155  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 35

Anf.  156  CARL G NILSSON (m) 35

Anf.  157  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 36

Anf.  158  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  159  Miljöminister KJELL LARSSON (s) 36

3 §  a) Sysselsättning och socialpolitik 37

Anf.  160  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  161  Statsrådet MONA SAHLIN (s) 37

Anf.  162  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  163  Statsrådet MONA SAHLIN (s) 37

Anf.  164  ORDFÖRANDEN 37