Fredagen den 15 april 2005

EU-nämndens uppteckningar 2004/05:28

1 §  Transport, telekommunikation och energi (Transport och telekommunikation)

Statsrådet Ulrica Messing

Återrapport från ministerrådsmöte den 9 och 10 december 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 21 april 2005

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Då hälsar vi statsrådet och hennes medarbetare välkomna. Vi gör väl som vanligt. Vi börjar med en återrapport från tidigare ministerrådsmöte. Varsågod!

Anf.  2  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Tack så mycket. Jag tänkte börja med att säga några ord om mötet i december. Det mötet behandlade både telekom- och transportfrågor. På telekomområdet ägnade vi större delen av tiden åt att diskutera arbetet med att ta fram en ny IT-strategi för unionen efter 2005. Den frågan får jag tillfälle att återkomma till inför nästa ministerrådsmöte, för då kommer den tillbaka och ska behandlas igen. Nu var det en inledande diskussion.

På sjöfartsområdet nådde rådet en gemensam ståndpunkt om förordningen om tillämpning av den internationella säkerhetsorganisationskoden, den så kallade ISM-koden, i gemenskapen. Rådet antog också allmänna riktlinjer angående direktivförslaget om ett erkännande av certifikat för sjöfolk som utfärdas av medlemsstaterna.

Vi nådde också fram till en allmän riktlinje om den del av det tredje järnvägspaketet som rör behörighetskrav för tågpersonal.

Så antogs också slutsatser om driftsfasen av satellitnavigeringssystemet Galileo. Det kommer nu att formaliseras på nästa veckas möte.

På luftfartsområdet antogs en allmän riktlinje beträffande ett förslag till direktiv om ett europeiskt flygledarcertifikat. Vi nådde också en partiell politisk överenskommelse beträffande ändrat förslag om ändring av förordningen om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart. I den frågan lade Sverige ned sin röst med motivet att det förslag som vi ställde oss bakom var väldigt urvattnat och att vi i stället anser att vi kan få fram bredare och skarpare förslag via den europeiska flygsäkerhetsbyrån, som nu jobbar just med den typen av frågor.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi rapporten. Så går vi in på kommande ministerrådsmöte. Då har vi först landtransporter, Eurovinjett.

Anf.  4  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Herr ordförande! Frågan om Eurovinjettdirektivet känner nämnden väl till. Jag har vid flera tillfällen berättat lite grann om de frågor som ska komma upp på ministermötet. Jag har då och då också försökt tolka möjligheten till en överenskommelse. Jag vågar mig inte på att säga att jag nu tror att vi kanske kan komma överens. Däremot vågar jag säga att vi nog är närmare en eventuell överenskommelse nu än vi har varit tidigare.

Eurovinjett reglerar ju våra möjligheter att ta ut skatter och avgifter på tunga lastbilar, över tolv ton. Förhandlingarna om en revidering av det här direktivet har pågått sedan hösten 2003. När vi ser tillbaka på det förhandlingsarbete som har pågått kan vi konstatera att det kompromissförslag som ligger på bordet nu i flera avseenden för svensk del är väsentligt bättre än det förslag som presenterades sommaren 2003. Diskussionen och debatten har lett till att vi i dag har en bättre produkt att fortsätta diskutera om.

Dagens kompromissförslag innebär, till skillnad från det ursprungliga förslaget, ingen strikt öronmärkning av intäkter från kilometerskatt eller vägavgift. Det betyder att det också ligger i linje med den princip som Sverige har drivit när det gäller budgetfrågor i övrigt. Till skillnad från det ursprungliga förslaget ställer kompromissförslaget inte heller något krav på en särskild nationell myndighet för att övervaka vägskatts- eller vägavgiftssystemet, utan man säger att varje land självt får bestämma vem eller vilka det är som ska administrera de här frågorna. Det betyder att vi kan använda den myndighetsstruktur som vi redan har, och det uppskattar vi.

En specifik fråga som vi med framgång har drivit tillsammans med Danmark är att slå vakt om möjligheterna att ge mängdrabatt för lastbilstrafik över Öresundsförbindelsen. I den text som nu finns inför ministermötet finns det ett sådant undantag. Det har varit viktigt för oss för att kunna säkra konsortiets ekonomiska framtid.

Från svensk synpunkt tycker vi att det är mycket glädjande att vi har drivit processen framåt och att det förslag som nu ligger i våra ögon är ett bra förslag. Vi kommer att vara positiva vid nästa veckas möte, och förhoppningsvis kommer vi också fram till en överenskommelse.

Anf.  5  MATS ODELL (kd):

Herr ordförande! Jag vill säga att vi också står bakom regeringens förslag. Det är väldigt positivt om även frågan om mängdrabatter på Öresundsförbindelsen, till skillnad från vad som framgår av handlingarna, nu tycks vara i hamn. Det var närmast det som var min fråga. I så fall ber vi att få lyckönska till detta.

Anf.  6  BJÖRN HAMILTON (m):

Herr ordförande! Vi stöder också i princip det här förslaget. Det här med myndigheten verkar ju bra så att vi inte initierar en massa onödiga extrakostnader. Vi kan ha lite olika uppfattningar om vart pengarna ska gå. Självklart är det bra att avgifter som tas ut, av lastbilstrafiken i det här fallet, går till vägar och sådant. Men det är en sak som man kan lösa inom ramarna för det här beslutet, så vi stöder beslutet.

Anf.  7  KARIN THORBORG (v):

Jag tycker att det är väldigt glädjande om vi kommer i hamn med den här viktiga frågan. Det här med Öresundsbron hade jag tänkt ta upp, men det är tydligen redan fixat då. Jag skulle vilja fästa uppmärksamheten på en fråga som jag vet att SNF har tagit upp. Jag vill bara kontrollera att regeringen tar fasta på den. Det gäller frågan vid vilken viktgräns Sverige kan införa kilometerskatt. Det är tydligen lite oklara formuleringar i skrivningarna där. Kan vi införa det bara vid tre och ett halvt ton eller tolv ton eller kan vi införa det även vid andra viktgränser? Jag ville bara ha ett klargörande och att det uppmärksammas.

Anf.  8  BÖRJE VESTLUND (s):

Herr ordförande! Det var ju glädjande att vi har löst det här, och vi tillstyrker det här från vår sida. Jag har bara en liten fråga. Det gäller den diskussion som man har fört under egentligen hela behandlingen av Eurovinjett när det gäller om det ska prövas enligt skattereglerna eller om det ska prövas på sedvanligt sätt. På vilket sätt har man nått någon framgång där? Kommer man att pröva det här som en skatt enligt artikel 95 eller kommer man att avstå från det? Kommer regeringen i så fall att ha någon synpunkt på det?

Anf.  9  AGNE HANSSON (c):

Herr ordförande! Jag kan också instämma i den här hyllningskören. Det är viktigt att vi kan komma till en ordning där vi kan ta ut avgifter för de utländska fordon som trafikerar svenska vägar. Vi ställer oss bakom det här med att det inte ska vara någon öronmärkning och att man också prövar det som ett skatteärende. Min fråga gällde snarast detta att man nu i kompromissen har kommit fram till att det inte ska vara några nationella myndigheter. Men ska det vara någon central myndighet för det här? Det står lite otydligt i underlaget till detta. Det främjar ju också byråkratin. Jag vet inte hur diskussionerna har gått och om det kan vara nödvändigt i så fall.

Anf.  10  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Herr ordförande! Jag skulle vilja låta Gunnar Eriksson hjälpa mig att svara på Karin Thorborgs fråga om det här med vikterna och gränserna gällande dem. När det gäller Börje Vestlunds fråga om det kommer att prövas som en skatt räknar vi med att vi kommer att få göra en reservation i protokollet, för den kommer inte att göra det. På Agne Hanssons fråga om man planerar att bilda något slags europeisk myndighet kring de här frågorna är svaret nej. Man lämnar det till de nationella myndigheterna, och det välkomnar vi. Gunnar, kan du säga någonting om vikterna!

Anf.  11  Kanslirådet GUNNAR ERIKSSON:

Frågan om viktgränser är ju lite viktig eftersom den anknyter till energiskattedirektivet och möjligheterna till att reducera dieselskatten för fordon som ingår i systemet. Den bedömning som både vi i Näringsdepartementet och tjänstemännen i Finansdepartementet gör är att det är möjligt att ha en viktgräns också vid 7,5 ton om det skulle vara det riksdagen vill. Samtidigt är det ju så att det här direktivet inte är helt enkelt att tolka i den här delen. Sist och slutligen är det naturligtvis domstolen som avgör saken.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt handlar om tredje järnvägspaketet.

Anf.  13  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Herr ordförande! Här är det en lägesrapport från kommissionen. Vi avser att lyssna på den. Jag har inga kommentarer utöver det utskickade materialet.

Anf.  14  BÖRJE VESTLUND (s):

Herr ordförande! Vi har ju som bekant haft en subsidiaritetskontroll på ”låtsas” – eller i alla fall ett försök med detta – i trafikutskottet. Vi kunde där ganska klart och entydigt konstatera att det här egentligen inte är någon fråga för gemenskapen över huvud taget eftersom det är en fråga som så att säga bör regleras av parterna. Det framgår ju också av vad regeringen skriver. I princip kan jag tillstyrka regeringens ståndpunkt, men det är inget tvivel om att det finns en stor enighet, i alla fall i riksdagens trafikutskott, om att det här inte är en gemenskapsfråga över huvud taget.

Då kan man också ställa den principiella frågan. Det finns ju ganska många frågor på transportområdet där det finns internationella överenskommelser som helt plötsligt EU försöker spela en roll i. Det kan ju i vissa sammanhang bli ett problem för de enskilda länderna. Nästa fråga är precis en sådan fråga där det kan vara ett problem att EU har lagt sig i på något sätt. Vi kan väl fundera över det. Jag tycker att det vore intressant att höra statsrådets uppfattning när det gäller just den delen. Vad är det som händer när man från EU:s sida går in i sådana saker som tidigare har förhandlats och reglerats bilateralt mellan olika stater? Den frågan kommer oftare och oftare upp på våra dagordningar.

Anf.  15  BJÖRN HAMILTON (m):

Jag ska inte förlänga debatten, herr ordförande, utan jag instämmer i vad Börje Vestlund har sagt. Vi har ju haft det här uppe i trafikutskottet och diskuterat det rätt så noga. Vi har varit väldigt överens.

Anf.  16  MATS ODELL (kd):

Herr ordförande! Jag har ju en diametralt motsatt uppfattning, ska jag säga, i denna fråga. Det byggs nu, och investeras miljardbelopp i, järnvägar runtom i Europa. Vi har en fragmentiserad nationell standard, och det finns ett antal monopolstrukturer som förhindrar att gods flyttas över till järnväg. Jag tycker att det finns all anledning att EU, som trots allt är ett mycket kraftfullare förhandlingsmaskineri i den här typen av frågor, fortsätter att driva på och hitta lösningar som kan föra järnvägsmarknadens konkurrenskraft framåt. Det är bättre än att av formella skäl plötsligt säga att vi av subsidiaritetsskäl ska avstå från detta och därmed tappa fart i harmoniseringen av standarder och möjligheter att göra järnvägen till en konkurrenskraftig transportgren inom EU.

Jag respekterar naturligtvis trafikutskottets arbete med att granska var det här bör ligga, men det bör ligga hos den mest kraftfulla förhandlingsparten, och jag tror att det handlar om att det snarare sker på statlig nivå än på något slags organisationsnivå. Så jag stöder att man fortsätter att driva detta, för järnvägens konkurrenskraft kan inte vänta.

Anf.  17  KARIN THORBORG (v):

Först ska jag säga att jag stöder det Börje har sagt i frågan. Det jag vill ta upp är att det är väldigt olyckligt om EU kommer med en förordning som står i strid med COTIF, speciellt som COTIF har fler länder med sig än vad EU har. Därför är det viktigt att man inte går emot det COTIF gör utan i så fall kompletterar det.

Anf.  18  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Jag noterar det som Börje Vestlund och Björn Hamilton, men också Mats Odell, säger rent principiellt. Var ska besluten fattas? När gynnar vi att driva frågan om gemensamma regler kring till exempel standarder för att också öka möjligheterna för svenskt näringsliv att kunna konkurrera i övriga Europa? Jag tror dock att varje fråga där är unik, och jag har stor respekt för det arbete som trafikutskottet har gjort. Men jag tycker nog också att det på en rad områden finns skäl för oss att driva gemensamma linjer när det gäller järnvägspaketet. Som principiell fråga återkommer vi med en svår avvägning på en av de punkter som är ”övriga frågor” inför nästa veckas möte. Den handlar också om det här med var gränsen går mellan de frågor vi kan driva på EU-nivå och de nationella frågorna. Det är en viktig fråga att alltid reflektera över.

Som svar på Karin Thorborgs fråga om det här med COTIF vill jag säga att vi vill att de regler i förordningen som överlappar COTIF antingen utgår eller anpassas till det internationella järnvägsfördraget så att det inte blir den typen av konflikter.

Anf.  19  BJÖRN HAMILTON (m):

Jag vill bara tillägga att det finns många frågor i det tredje järnvägspaketet som måste lösas på EU-nivå. Det är jag alldeles övertygad om. I just den här frågan skulle man kunna göra ett undantag, men för att få internationell järnvägstrafik att fungera krävs en styrning från EU. Det är jag absolut övertygad om.

Anf.  20  BÖRJE VESTLUND (s):

Jag skäms över att säga det ytterligare en gång, men jag instämmer i vad Björn Hamilton säger. Jag måste också säga något till Mats Odell. Det är väldigt tråkigt att säga det här, men de som tryckte hårdast på att det här inte var en gemenskapsfråga var just de privata tågtransportörerna. De var väldigt tydliga i det här. De tyckte absolut inte att det skulle vara detta. Green Cargo och Banverket tyckte att det var tveksamt, men tågtransportörerna sade: Nej! Det kan vi bara konstatera efter det seminarium som vi hade i alla fall.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Någon ytterligare kommentar? Då konstaterar jag att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Jag uppfattade att vi tog ”b” här också? Eftersom vi var inne och pratade om COTIF uppfattade jag att vi tog det som helhet. Då går vi vidare med intermodala frågor, Marco Polo-programmet.

Anf.  22  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Liksom det förra Marco Polo-programmet handlar även Marco Polo II om att främja mer miljövänliga transporter. Vi är positiva till syftet att mildra de negativa effekterna av ökad vägtrafik. Marco Polo II ska i första hand försöka stimulera nyskapande åtgärder som ger varaktiga och långsiktiga miljöförbättringar i transportsystemet. Bara i andra hand ska det vara ett driftstöd. Eftersom fördelningen ser annorlunda ut än vad fallet var i det första programmet vill regeringen verka för att minska inslaget av industri- och driftstöd i Marco Polo II. Vi driver en linje som innebär ett accepterande av texten i Marco Polo II inte innebär att man därmed också har ställt sig bakom en särskild budgetnivå. Det finansiella utrymmet måste avgöras när beslutet om nästa finansiella perspektiv fattas.

Vi är måna om att göra det möjligt också för mindre projekt – mindre men effektiva projekt – att vara med, till exempel sådana som har en svensk anknytning. Där känner vi en liten oro för att de föreslagna tröskelvärdena innebär just att mindre projekt inte har en möjlighet att komma in. Vi vet att också andra länder har synpunkter på tröskelvärdena och vill att de ska sänkas. Den frågan kommer vi också att ta upp vid nästa veckas möte.

Sedan vill vi också trycka på det viktiga i att vi inte använder EU:s stödprogram inom gemenskapen på ett sådant sätt att vi bara omlokaliserar produktionsanläggningar. Den debatten tror jag förs i fler länder än i Sverige.

Anf.  23  TOBIAS KRANTZ (fp):

Jag vill bara understryka det som statsrådet säger om Sveriges position att försöka minska inslaget av industri- och driftstöd så mycket som möjligt. Jag skulle vilja fråga statsrådet om hennes bedömning av huruvida det är möjligt att nå framgång i den frågan och hur läget i övrigt ser ut i EU-kretsen när det gäller att hitta en lösning som tillgodoser svenska intressen på den punkten.

Anf.  24  BÖRJE VESTLUND (s):

Vi hade ju en utfrågning i förra veckan i trafikutskottet om godstransporter. Det aktörerna på marknaden uttryckte i den var att de inte kan vara med på något av det här på grund av de höga tröskelvärdena. Vi instämmer helt och hållet med vad regeringen säger där. Förutsättningarna är ju att vi är ett avlångt men litet land. Det är viktigt att även vi kan vara med, framför allt med tanke på vad vi har gjort i övrigt för att försöka få fram bra lösningar för att ställa om transportsystemet så att det blir mer hållbart.

Anf.  25  KARIN THORBORG (v):

Syftet med det här är mycket angeläget, och vi tycker att regeringens ståndpunkter är bra. Jag har en fundering. Den gäller det här förslaget om åtgärder för att undvika trafik. Jag tycker att det är den grundläggande frågan, att man ska försöka minska transporterna. Där är regeringen rädd för att industristöd ska ha en negativ verkan på den nationella arbetsmarknaden.

Jag förstår inte riktigt hur man ska använda det här stödet. Jag ser det här som en möjlighet att undvika mycket transporter. Det jag då ser framför mig är att man hindrar varor från att skickas härs och tvärs över hela Europa. Vi har ju sett hemska exempel där en produkt börjar tillverkas i ett land. Sedan skickas den vidare tvärs över Europa till ett annat land, som bereder den vidare. Sedan skickas den tillbaka. Det här ökar transporterna väldigt mycket.

Något sådant skulle man kunna ha åtgärder mot. Jag ser det här som en sorts möjlighet, men jag vet inte riktig hur regeringen ser på den här frågan och på hur man ska utnyttja det här stödet.

Anf.  26  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

På Tobias Krantz fråga skulle jag faktiskt vilja ha lite hjälp med vilka länder vi har haft mest kontakt med innan ministermötet. Jag lämnar den frågan till Johan.

Anf.  27  Departementssekreteraren JOHAN ERICSSON:

Vad gäller tröskelvärdena har vi haft kontakt främst med de små medlemsländerna, Slovakien, Tjeckien, Österrike, Finland, Danmark – alla länder som befinner sig i periferin och som skulle påverkas av de här väldigt höga tröskelvärdena. De som är i den andra fållan är Italien, Frankrike, Spanien, Portugal och Grekland. Möjligheten att nå framgång när det gäller tröskelvärdena skulle jag nog bedöma som ganska goda på grund av att vi även har den här budgetbiten som ett förhandlingsmedel.

Genom att man håller igen på budgeten skapas en förutsättning för att kunna förhandla om tröskelvärdena. Det hänger ihop, det hela. Med lägre tröskelvärden blir det ju mer intressant för oss andra, mindre, länder. Med höga tröskelvärden försvinner intresset. Kan man inte få ut något av det finns det ingen anledning att skicka in pengar i programmet.

Det är lite så också i fråga om det här med driftstödet, som vi pratade om innan. Även där är det så att viljan att lägga in pengar i programmet minskar om det får en inriktning som inte vi önskar. Vi önskar nyskapande åtgärder som kan leda till en varaktig förbättring av transportsystemet i hållbar riktning.

Anf.  28  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

På Karin Thorborgs fråga om hur man kan undvika trafik eller, skulle jag vilja säga, hur man kan bli bättre på att styra trafiken och transporterna, alltså till de trafikslag eller transportslag som vi tycker passar bäst och som gagnar avståndet, ser jag att den möjligheten finns ju i Marco Polo II, alltså att arbeta medvetet med att få transporterna till det transportslag som är det långsiktigt mest hållbara och som är till gagn för oss alla. Det vi vill att man ska vara noga med i det här arbetet är att vi inte medvetet bara stöttar en omlokalisering av verksamheten i Europa. Då skapar vi varken nya arbetstillfällen eller, i det långa loppet, bättre transporter. Då flyttar man bara problemet. Vi vill vara noga med att man inte använder pengarna just på det sättet.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Då tar vi nästa punkt, som handlar om satellitbaserad radionavigering.

Anf.  30  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det här är alltså en formalisering av beslutet från december. Jag har inget ytterligare att tillägga, utan jag hänvisar till det material vi har skickat ut.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Då är det yttre förbindelser inom luftfartssektorn.

Anf.  32  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Vi ska få information från kommissionen om de förhandlingar som nu pågår mellan i det här fallet EU och USA om ett luftfartsavtal.

Anf.  33  AGNE HANSSON (c):

Herr ordförande! I och för sig är detta en informationspunkt i första skedet. Jag tycker att det är bra att man tar upp en diskussion om ett nytt luftfartsavtal.

Först vill jag fråga om Sverige har synpunkter på EU:s position här. Det blir ju ett förhandlingsspel om ett nytt luftfartsavtal. Jag tycker att det är rimligt att man vid en så här tidig behandling av ett ärende tar upp just en positionsdiskussion.

Till exempel skulle Sverige ta upp och driva i EU att man vid ett sådant här tillfälle kunde ta in diskussioner om att införa en flygbränsleskatt i ett avtal med USA – detta som ett första steg. Parlamentet har ju tagit ett beslut mot kommissionens vilja och ställer sig positivt till att en flygbränsleskatt införs, självklart av miljöskäl.

Med tanke på växthusgaseffekten och den snabba ökning av utsläpp som flyget medför borde man se allvarligt på den utvecklingen. Det borde tas upp i ett avtal bland så stora parter. Det skulle vara ett första steg mot att sedan ta upp detta och driva det i FN:s organ för den internationella civila luftfarten för att få en ändring när det gäller Chicagokonventionen från år 1944, tror jag, som ju måste ändras för att man ska kunna införa det här.

Anf.  34  KARIN THORBORG (v):

Jag vet inte riktigt hur det är. Ska vi behandla allt under punkt 7?

Anf.  35  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Detta är en ren informationspunkt.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Vi behandlar nu punkt a.

Anf.  37  KARIN THORBORG (v):

Då väntar jag.

Anf.  38  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Jag vill bara säga att ett av skälen till att just avtalet när det gäller förhandlingarna med USA nu har dragit ut på tiden är att vi på ett tidigare ministermöte bestämde att lägga förhandlingarna på is med anledning av presidentvalet. Det betyder att först nu har kommissionens representanter och i det här fallet till och med kommissionären varit över och träffat representanter för USA. Det vi ska få information om nu gäller mer om USA är positivt till att återuppta förhandlingarna och om man kan tänka sig den här typen av avtal tillsammans med EU. Vi hoppas det.

Kommissionen driver just nu en rad olika frågor och förhandlingar med andra länder om just luftrummet. Som en principiell utgångspunkt i de diskussionerna och i de avtalen driver vi också frågan om synen på miljöfrågor. Vi har satt de frågorna högt upp på agendan i EU, så de kommer igen i alla typer av avtal – inte bara gentemot USA utan också gentemot de andra länder som vi nu för förhandlingar med.

Anf.  39  AGNE HANSSON (c):

Tack för den informationen! När man nu börjar driva de här frågorna är detta en mycket konkret fråga sett till en allmän miljöprofil på kommunikationsområdet. Det är ju kommissionen som förhandlar i de här fallen och som driver de här frågorna. Europaparlamentet har, som jag tidigare erinrat om, sagt sitt. Men var står ministerrådet i diskussionen om flygbränsleskatt? Det är ju en del, som jag här tagit upp. Står de på parlamentets sida, eller står de på kommissionens sida?

Häri finns en problematik i och med att det är kommissionen som egentligen förhandlar om sådana här avtal. Kan man tvinga kommissionen så att säga att ändra uppfattning, eller är de suveräna i en sådan här fråga?

Anf.  40  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Herr ordförande! Vi sitter och viskar lite grann här. Jag hade nämligen inte uppfattat att kommissionen och parlamentet hade så olika synsätt i de här frågorna. I tidigare förhandlingar har vi tagit upp just frågan om synen på flygbränslet. Det gör vi med alla länder, och det har vi gjort också med USA. Men de önskemål som EU då lyfte fram via kommissionen avvisades av USA.

När vi upptagit förhandlingarna igen vet vi inte hur USA ställer sig. Men jag lyfter gärna fram den fråga som Agne Hansson pekar på. Jag har ingen annan uppfattning utan tycker att man ska ha hårda krav på den typen av utsläpp.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Frågan om flygbränsleskatt har också diskuterats i Ekofin. Senast finansministern var här fick vi höra att frågan diskuteras också i Ekofin. Men det verkar, som sagt, som att ministerrådet ännu inte har satt ned foten. Debatten fortsätter säkert.

Med detta godkänner vi informationen.

Jag gör så att jag går igenom alla punkter, även om det är informationspunkter, så får vi se om det finns någonting att föredra och fråga om.

Nästa punkt handlar om utrikespolitiken när det gäller gemenskapens luftfart.

Det finns tydligen inga frågor, så vi godkänner också den informationen.

Sedan har vi en punkt som handlar om gemenskapspolitik för civilflyget beträffande Folkrepubliken Kina.

Anf.  42  KARIN THORBORG (v):

Det var här som jag hängde upp mig på två ord. Nu ska man ersätta en ”fragmenterad europeisk approach” i relationen med Kina med en ”liberal approach”. Vad finns bakom det? Är det att man ska se mellan fingrarna i fråga om att MR-frågorna fortfarande inte gäller i det landet? Det som tidigare hindrat mycket av kontakterna med Kina är ju att man har sett negativt på deras regim och på att det saknas friheter där.

Anser man nu att det liksom ska vara fritt fram och att man ska strunta i MR-frågorna? Just orden ”liberal approach” kan tyda på så väldigt många olika saker.

Anf.  43  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Herr ordförande! I det här fallet tyder det nog mest på att vi ska börja prata med varandra i meningen att bli mera liberal.

Kommissionen har resonerat lite vidare om det här med luftrummet och om hur flygets utveckling ser ut. Vi ser att just flyget och luftrummet runtomkring Kina hela tiden växer. Med anledning av det kunde det vara intressant för kommissionen att utveckla ett samtal med Kina om luftfartsområdet. Det kommissionen nu frågar oss i ministerrådet är om vi kan ge mandat att påbörja ett sådant samtal. Det handlar alltså inte om att ha stängda dörrar och inte prata med varandra utan om att börja föra en dialog om synen på det gemensamma luftrummet och i den meningen bli lite mer liberala. Det betyder inte att man har gjort avsteg från andra principiella ställningstaganden kring mänskliga rättigheter.

Anf.  44  AGNE HANSSON (c):

Jag har egentligen fått svar på min fråga – jag hade begärt ordet innan svaret kom.

Jag har inget emot begreppet ”liberal”. Även som liberal kan man ha samma uppfattning, i det här fallet om hanteringen av Kina. Min direkta fråga tillhör kanske egentligen inte det här ministerrådet för kommunikationer. Det är ju ganska täta skott mellan stuprören var man nu än är, men det känns inte särskilt bra att man försöker luckra upp till exempel ett vapenembargo mot Kina för att sedan ha nytta av det i andra sammanhang.

Ställer man nu inga villkor för att öka samarbetet med Kina är det i så fall, som jag ser det, beklämmande.

Anf.  45  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Herr ordförande! Jo, det ska man självklart göra och då inte minst krav på den process som måste ske när det gäller mer av demokratiskt inflytande och synen på de mänskliga rättigheterna.

När det gäller den fråga som kommissionen har lyft fram i andra ministerråd om synen på till exempel vapenembargot har Sverige tydligt via vår utrikesminister satt ned foten och sagt att det från svensk sida inte är aktuellt att ändra vår syn på vapenexportfrågorna gentemot Kina. Däremot tycker vi att det som EU nu har diskuterat i samband med synen på utrikesrelationer kopplat också till försvarsindustrin – att ha mer av en preciserad gemensam lista över inte bara vapen utan också annan teknisk utrustning som i tredje hand kan användas som en del i vapenhanteringen – tycker vi är bra.

Den listan har inte varit särskilt lång förut och inte särskilt precis, så vi tycker att det är ett steg framåt i EU:s gemensamma ambitioner att driva just detta med demokratiska och mänskliga rättigheter på bred front. Men också där kan det ibland råda olika meningar. Det har det gjort när det gäller just vapenexportfrågorna mellan till exempel Sverige och Frankrike. Jag utesluter inte att också Sverige kanske är tuffare i sina medskick kring de samtal som kommissionen nu vill börja driva med Kina än vad andra länder är, men då får det också vara den skillnaden.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Därmed godkänner vi den informationen.

Nästa punkt gäller relationerna på luftfartsområdet med Ryska federationen. Finns det något att tillägga där?

Anf.  47  BÖRJE VESTLUND (s):

Ordförande! Möjligen har jag en lite nyfiken fråga: Skulle det om man får igenom det här luftfartsavtalet innebära att man kan gå vidare med de planer som finns på Kallax där just Rysslands nej till transsibiriska överflygningar varit det stora problemet för att kunna genomföra det projektet och för att de äntligen kan komma i gång?

Anf.  48  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Herr ordförande! Jag tror att man ska se det som ett steg framåt. Men fortfarande återstår en rad svåra frågor när det gäller Kallax. Jag har träffat min kollega i Ryssland och inser till exempel att deras krav på att få ha större utsläpp kvarstår trots att vi kanske kan lösa frågan om flygningar över Sibirien. Vi måste lösa också den typen av frågor innan vi kan se mer av trafik på Kallax.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Därmed godkänner vi den informationen.

Sedan har vi punkt 8 om passagerares rättigheter.

Tar vi a och b var för sig eller tillsammans?

Anf.  50  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Vi tar dem var för sig.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Då tar vi a först.

Anf.  52  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Det här är ett förslag till förordning som innehåller flera delar och som handlar om att flygpassagerare alltid ska få veta vilket flygbolag som utför den flygning som de betalat för. Vidare ska medlemsländerna ha en skyldighet att upprätta listor över de flygbolag som av säkerhetsskäl är bannlysta i var och ens luftrum. På basis av de listorna ska sedan kommissionen till exempel på en webbsida kunna publicera de flygbolag för vilka det här förbudet gäller.

De här åtgärderna menar kommissionen ska leda till att flygbolagen intensifierar sitt säkerhetsarbete, samtidigt som vi som passagerare kan göra medvetna val och stärka vår säkerhet när vi flyger.

Vi är positiva till förslaget och vet att genom frivilliga åtaganden och bara genom den debatt som varit de senaste åren om just säkerhetsfrågor kopplade till resandet lever en del flygbolag redan i dag upp till de här kraven och ställer också upp på att det publiceras offentligt beträffande det arbete kring säkerhetsfrågor som de har gjort.

Naturligtvis är vi ändå noga med att det om så kallade svarta listor ska publiceras krävs att dessa alltid är aktuella. När flygbolag har vidtagit säkerhetsåtgärder måste de bort från listan. Å andra sidan ska de när de slarvat med något in på listan. Det krävs ett medvetet och strukturerat arbete för att följa det.

Vi tror att detta kan vara ytterligare ett sätt att stärka passagerarnas rättigheter och att öka möjligheterna till inflytande för var och en.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan har vi punkt b om funktionshindrades rättigheter i samband med flygresor.

Anf.  54  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Här finns det förslag till förordningen som innehåller att man ska stärka de funktionshindrades rättigheter när de till exempel blir nekade ombordstigning på ett plan samt att man ska ha mer av gemensamma krav på assistansservice ute på flygplatserna.

På rådsmötet kommer kommissionen bara att presentera förslaget. Men vi är positiva till att man också arbetar med de funktionshindrades rättigheter när det gäller hela resan.

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Därmed godkänner vi den informationen.

Finns det något att säga under punkt 9, Övriga frågor?

Anf.  56  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Helt kort, herr ordförande, vill jag nämna om en fråga som jag kommer tillbaka till och som hänger ihop med det som Börje Vestlund och Björn Hamilton principiellt rest, nämligen frågan om var besluten ska tas och varför.

En av de Övriga frågor som kommer upp på nästa veckas möte är en fråga som kommissionen själv vill ta upp och som handlar om att kommissionen är intresserad av att söka medlemskap i den internationella organisationen IMO. Kommissionen nämnde detta själv i ett meddelande år 2002. Det blev då ett vagt mottagande. Efter det har vi inte haft några principiella diskussioner om det är bra eller om det är dåligt. Nu lyfter kommissionen fram denna fråga en gång till. Det betyder att vi kommer tillbaka till frågan med mera principiella ställningstaganden vid senare transportministermöten. Då återkommer jag också till EU-nämnden.

Jag vill bara peka lite på att frågan är svår att ta ställning till. Sverige är ju i dag medlem i IMO. Skulle det betyda att det, om EU blir medlem i IMO, blir liksom en röst för alla 25 länderna? Eller blir det så att EU får 25 röster och att vi ibland också skiljer oss åt i synsättet? Det här är en svår avvägning. Det råder inget tvivel om att Sverige också har, och ska ha, en hög ambition och en hög svansföring med sitt medlemskap i IMO. Därför kommer vi också att ställa en del svåra och kritiska frågor vad gäller kommissionens önskemål.

Anf.  57  BÖRJE VESTLUND (s):

Man ska kanske inte blanda ihop äpplen och päron. Men i utrikespolitiken har man varit väldigt tydlig om att vi nog åker dit och försöker ha en så gemensam hållning som möjligt. Dock tänker vi inte acceptera att EU ersätter oss i FN, i Världsbanken eller någon annanstans.

Kanske ska man på departementet fundera på detta, och kanske ska man tillsammans med andra departement fundera på om man ska ha en principiell inställning när det gäller alla typer av internationella organ. Eller ska man så att säga pröva organ för organ?

Jag tycker att man bör fundera ganska mycket innan man sätter ned foten i de här sammanhangen.

Anf.  58  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Jag har ingen kommentar utan får återkomma. Frågan är principiellt viktig. Man måste titta på om det är till gagn för oss att EU driver det här gemensamt. Eller är det viktigt för oss att fortfarande kunna ha nationella ståndpunkter i de här frågorna?

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Frågan återkommer alltså.

Jag har en nyfiken fråga gällande punkt b om passagerares säkerhet i nattbussar: Vad döljer sig bakom detta – vet vi det?

Anf.  60  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Herr ordförande! Det är så att den danska delegationen har önskat att få diskutera frågan. Det har man gjort med anledning av att det i dag inte finns något regelverk på EU-nivå som rör just säkerhetsfrågor i samband med nattbussar. Det kan vara charterbussar för långväga trafik eller andra typer av nattbussar. Här har våra danska kamrater utlovat en skrivelse i frågan med lite medskick och synpunkter inför nästa veckas ministermöte, men det har vi inte fått ännu.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Finns det några A-punkter att ta upp?

Anf.  62  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Nej.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi statsrådet med medarbetare! Trevlig helg!

Anf.  64  Statsrådet ULRICA MESSING (s):

Tack detsamma!

2 §  Konkurrenskraft: inre marknad, industri och forskning (dp. 3 och 4)

Statssekreterare Sven-Eric Söder

Återrapport från ministerrådsmöte den 7 mars 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 18 april 2005

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar Sven-Eric Söder med medarbetare välkomna. Vi börjar med en återrapport från tidigare ministerrådsmöte. Varsågod!

Anf.  66  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Tack så mycket för det. Det gäller det konkurrenskraftsråd som var den 7 mars. Ordföranden meddelade att det fanns ett förslag om tillägg till A-punktslistan rörande direktivet om patenterbarhet hos datarelaterade uppfinningar, men han förklarade samtidigt att man på grund av procedurella regler inte kunde föra upp punkten som en B-punkt. Den gemensamma ståndpunkten antogs därför tillsammans med övriga A-punkter.

Industrikommissionär Verheugen var där, och han presenterade huvuddragen i kommissionens så kallade syntesrapport. Som ni vet har man i den rapporten främst fokuserat på tillväxt och sysselsättning. Han pekade särskilt på behovet av att genomföra regelförbättringsarbetet. Han tog upp tjänstedirektivet, kemikaliedirektivet Reach och frågor om forskning och utveckling. Han betonade tydligt att förvaltningen av Lissabonstrategin var för svag och tyckte att konkurrenskraftsrådet liksom Ekofin borde ha en viktigare roll i det här arbetet.

Därefter kom kommissionären McCreevy, inremarknadskommissionären, och presenterade inremarknadsstrategin mycket kort. Det som framför allt är intressant att notera är att han underströk att de tio nya medlemsstaterna arbetade mycket bra med att införliva direktiv.

Under lunchen slutbehandlades utkastet till de så kallade key issues paper, alltså konkurrenskraftsrådets inspel till det kommande toppmötet om Lissabonstrategin. Man enades där om den av ordföranden föreslagna texten.

Verheugen presenterade också ett meddelande inför vårtoppmötet som avsåg förenklad lagstiftning. Han meddelade att kommissionen i oktober avser att presentera just ett antal förenklingsförslag. Han var mån om att man skulle undvika dubbelarbete och bad därför medlemsstaterna att skicka synpunkter på listan för att rådet ska kunna göra en egen lista.

I detta sammanhang vill jag nämna att Thomas Östros framförde sitt stöd för användandet av konsekvensanalyser och förenkling av befintlig lagstiftning. Det är viktigt att man har konsekvensanalyserna så att man vet vad som blir effekten av de direktiv som rådet fattar beslut om.

Avseende småföretagsstadgan påpekade kommissionen småföretagens stora ekonomiska betydelse för Lissabonstrategin. Kommissionen redogjorde för årets tre teman för rapporten, nämligen entreprenörskap i skolan, regelförbättring och kompetensförsörjning i företag.

Under lunchen redogjorde ordföranden och forskningskommissionär Potočnik för utvecklingen beträffande Iter. Det har vi talat några gånger om i det här sammanhanget. Han ansåg att man nu hade gjort allt man kunde för att få till stånd en överenskommelse med Japan, men han sade samtidigt att ingenting tydde på att japanerna var beredda att ge upp sin egen kandidatur. Potočnik ansåg att vi nu förmodligen hade nått vägs ände och att det sannolika var att EU fick gå vidare utan Japan. Fram till den 18 april, alltså om några dagar, skulle man göra några sista försök och då göra den slutliga bedömningen om hur man skulle kunna gå vidare.

Därefter redogjorde ordföranden kort för Reach, i form av en lägesrapport. Ordföranden informerade även om att en uppgörelse med Europaparlamentet hade kommit till stånd under den andra läsningen avseende otillbörliga affärsmetoder och att direktivet nu skulle tas upp till formellt antagande. Detta kommer att ske under det närmaste rådsmötet i form av antagande av en A-punkt. Sverige har inte ändrat sin tidigare ståndpunkt. Vi anser att direktivet innebär en försämring av konsumentskyddet, och vi kan därför inte heller denna gång ställa oss bakom förslaget.

Problemen inom textil-, konfektions- och skosektorn utgjorde ett tillägg till dagordningen på begäran av Italien. Thomas Östros varnade i det här sammanhanget för att protektionistiska åtgärder inte främjar ekonomisk tillväxt samt framhöll konsumenternas intressen.

Anf.  67  PER BILL (m):

Möjligen kan man lägga till att det var mycket bra att Thomas Östros framhöll vikten av frihandel. Det är vi stolta och glada över.

Anf.  68  CARL B HAMILTON (fp):

Ja, det är vi stolta och glada över. Men i går eller i förrgår beslöt väl EU-kommissionen att vidta vissa åtgärder. Är det inte så?

Anf.  69  Departementssekreterare BEATA MATUSIAK:

Det är inget vi känner till. På vilket sätt skulle det beslutet ha tagits?

Anf.  70  CARL B HAMILTON (fp):

Det stod i Financial Times.

Anf.  71  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Vi ska undersöka det. Men det är som sagt en nyhet för oss.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Eftersom ingen har några fler frågor godkänner vi återrapporten.

Då går vi in på det kommande ministerrådsmötet.

Apropå otillbörliga affärsmetoder vill jag säga att ni säkert minns att vi redan har samrått om detta en gång med Ann-Christin Nykvist. Det är nu på väg som A-punkt.

Vi tar A-punkterna sist och går in på konkurrenskraft och tillväxt, om det finns något att säga om det. Det är en uppföljning av Europeiska rådet den 22–23 mars, punkt 3.

Anf.  73  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Det kommer att vara en middagsdiskussion på söndag kväll om den här frågan. Den ursprungliga tanken var att diskutera Kyotoprotokollets inverkan på Lissabonprocessen. Ordförandeskapet har bjudit in en expert som heter doktor Dieter Erwingmann. Han ska inledningstala för ministrarna.

Som ni vet anser vi att klimatfrågan är viktig och att EU ska fortsätta att vara föregångare inom den globala klimatpolitiken, men samtidigt är det viktigt att mildra effekterna och undvika konkurrenssnedvridningar. Därför är det viktigt att få med så många länder som möjligt i den fortsatta klimatstrategin. Det blir den första punkten på middagen på kvällen.

Det andra ämnet för middagsdiskussionen är de så kallade integrerade riktlinjerna, som har att göra med dessa frågor. Traditionellt har dessa diskuterats på Ekofin, och på Epsco-rådet, men även konkurrenskraftsrådet har ett betydande ansvar. Därför är det viktigt att lyfta in det rådet i sammanhanget. Jag tror att konkurrenskraftsrådet har ungefär en tredjedel av frågorna i det här sammanhanget. Därför är det viktigt att vi är med i diskussionen för att utforma riktlinjerna.

Detta kommer att vara en diskussionspunkt, och den kommer inte att leda till något avslut här. Däremot har man satt in ett extra möte den 10 maj för att diskutera konkurrenskraftsrådets bidrag. Det finns alltså anledning att återkomma i denna fråga. Det finns inget mer substantiellt att säga i nuläget.

Det blir alltså två diskussionspunkter under middagen: klimatpolitiken – Kyotofrågorna – och de integrerade riktlinjerna.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Vi talar fortfarande om middagen. Vi har alltså inte kommit på Lissabonstrategin än, eller hänger dessa frågor ihop?

Anf.  75  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Det hänger ihop. Middagsdiskussionen på kvällen förs över i form av en återrapportering till rådet. Det är då en diskussionspunkt – utbyte av åsikter, som det heter – under dagordningspunkten 3 a.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Förväntas det komma upp några ytterligare saker på extrarådet den 10 maj, eller är det mer en bekräftelse av sådant som tidigare har diskuterats? Jag tänker mest på om det finns behov av ytterligare samråd framöver. I så fall kan vi möjligen ta det skriftligt.

Anf.  77  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Vi räknar med att programmet om konkurrenskraft och innovation kommer upp den 10 maj. Det är den information vi har fått.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Det är alltså samma dagordningspunkter som nu fast mera utvecklat?

Anf.  79  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Ja, just det.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Vi får under resans gång göra en bedömning om det finns något mer substantiellt som har förts in i programmet. Annars kanske vi kan lösa det med ett skriftligt samråd, om det är av mindre dignitet.

Ingen har begärt ordet. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Nästa punkt handlar om bättre lagstiftning. Finns det något att säga där?

Anf.  81  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Det är punkten 3 b. Det är också en diskussionspunkt. Den handlar mycket om processer, det vill säga om att få ett arbetssätt inom EU som gör att vi kan minimera den administrativa bördan för våra företag.

Vi har haft ett samråd med de svenska näringslivsorganisationerna för att förankra våra idéer. Som det ser ut nu har det kommit med en svensk prioritering bland det femtontal substansfrågor som har diskuterats. Den handlar om växtskyddsmedel. Som jag nämnde tidigare handlar detta mycket om processer och om att få fram konsekvensanalyser. Detta är oerhört viktigt.

Jag ska inte trötta er med siffror, men jag vill ge ett exempel. Vi räknar med att 90 % av den administrativa börda som de svenska företagen upplever med anledning av mervärdesskattehanteringen härstammar från direktiv som kommer från EU. För oss är det alltså viktigt att arbeta på två fronter med regelförbättring. Dels måste vi sköta vår egen hemläxa med det egna regelverket, dels måste vi vara så proaktiva vi kan i EU-sammanhang. Det sker så att säga en del import av krångel.

Anf.  82  AGNE HANSSON (c):

Detta är ju en informationspunkt. Jag vill ta upp något som kanske är en semantisk fråga. Punkten heter Bättre lagstiftning. Jag skulle vilja trycka på något som finns med under punkt 2, en förenklad lagstiftning.

Om man har utgångspunkten att det ska vara en förenklad lagstiftning får man också en bättre lagstiftning. Både i EU och nationellt har man ambitioner för att förenkla lagstiftningen. Är den svenska regeringens position att man ska arbeta efter den linjen i båda dessa sammanhang? Vad har man i så fall hittills för erfarenheter av till exempel Simplexgruppen?

Anf.  83  PER BILL (m):

Herr ordförande! Det är svårt att vara emot bättre lagstiftning. Naturligtvis är detta något vi alla ställer upp på.

Det är intressant att se på tabellen på s. 28, där det framgår att Sverige är ett av de länder som har hunnit längst på detta område. Men det finns två svarta punkter, och det är de som handlar om små- och medelstora företag. Jag vill bara uppmana att man ser till att göra dessa svarta punkter till vacker grå fält med ett ”y” på.

Anf.  84  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Jag tror att vi bör hålla isär det vi gör på hemmaplan och vad EU-arbetet handlar om.

Agne Hanssons fråga handlade ju om Simplexgruppen och det nationella arbetet. Nu har vi inte någon Simplexgrupp på det sätt som fanns tidigare. Vi har tagit dessa frågor på så stort allvar att vi har integrerat dem i det vanliga arbetet med näringspolitiken. Eftersom vi här ska fokusera på EU-frågorna vill jag bara kort nämna att i slutet av förra året antog regeringen ett särskilt handlingsprogram för att få till stånd förenkling för företagen, framför allt för de små och medelstora företagen. Det är ett program på 291 punkter som nu genomförs steg för steg. Detta är ingen engångsföreteelse, utan programmet kommer att uppdateras kontinuerligt. Vi arbetar målmedvetet för att uppfylla det.

Dessutom har vi påbörjat mätningar av den administrativa bördan i företagen. Därför kunde jag med relativt stor precision säga att EU-lagstiftningen betyder så mycket krångel för de svenska företagen.

Vi kommer att gå vidare med detta på olika områden för att få en bra bild av hur det ser ut och därefter kommer vi också att kvantifiera mål. Det är nog rimligt att räkna med att den administrativa bördan under de kommande åren kommer att minska med 15–20 %, kanske i bästa fall 25 %. EU-arbetet stöder vi fullt ut och ger det full support.

I den tabell som Per Bill tog upp är de mörkaste fälten inget uttryck för att vi skulle vara sämre än andra länder. Vad det handlar om är att vi inte har någon testpanel, vilket en del andra länder har, där man testar förslagen på småföretag. Vi har valt att arbeta på ett annat sätt. Därmed är inte sagt att vi inte skulle kunna ha en panel i framtiden.

Vi arbetar väldigt nära Företagarna och Svenskt Näringsliv. Dessutom har företagens organisationer en egen nämnd, nämnden för regelförenkling, som vi samråder med. När vi tog fram programmet med de 291 förslagen till åtgärder och modeller för hur vi ska mäta bördan ute i företagen har vi använt näringslivets organisationer som en form av remissinstanser. Det är ju väldigt viktigt att det ska fungera i verkligheten också.

Jag tycker alltså att vi ligger relativt bra till, men visst kan vi bli bättre. Så är det alltid.

Anf.  85  AGNE HANSSON (c):

Jag tackar för svaret. Jag ställde frågan utifrån punkt 2. Bland de tre diskussionspunkterna där frågas det efter vad ministrarna har för prioriterade åtgärder för regelförbättringar på nationell nivå och hur man bättre kan genomföra samordningen på nationell nivå. Jag efterfrågade den svenska positionen i detta sammanhang.

Anf.  86  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Jag blev lite konfunderad när punkten 2 nämndes. Jag hade lite svårt att orientera mig i papperen.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Det är frågan som är relaterad till vårtoppmötet, som underströk behovet av att arbeta med regelförbättringsinitiativ på nationell nivå i medlemsländerna.

Anf.  88  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Vi återkommer till samma fråga. Den svenska positionen är att detta är ett prioriterat område. Vi vill göra allt för att förbättra de här processerna. Som Thomas Östros sade vid det sammanträde jag återrapporterade från är konsekvensanalyser extremt viktiga. Vi har ett nära samråd med näringslivets organisationer.

Vi har fått med en punkt bland de 15 prioriterade punkterna i det här arbetet. Det handlar om den miljöfråga som jag nämnde tidigare. För närvarande finns det inte så mycket mer att säga. Vi får återkomma i slutskedet i processen, när det blir mer handfast.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Nästa punkt är Program för konkurrenskraft och innovation. Det är en informationspunkt.

Anf.  90  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Det är en informationspunkt från kommissionen. Tanken är att kommissionen ska presentera sitt förslag om ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation. Det nya ramprogrammet är tänkt att ta vid när det nuvarande fleråriga programmet för företag och företagaranda löper ut i slutet av 2006. Dessutom ska man addera ytterligare komponenter i syfte att bidra till att Lissabonmålet uppfylls.

Programmet har fyra huvudsakliga målsättningar.

För det första är tanken att programmet ska främja konkurrenskraft i företag, och där är fokus på små och medelstora företag. För det andra ska programmet främja innovation, bland annat inom området miljöteknik, vilket ligger väl i linje med våra egna prioriteringar. För det tredje vill man accelerera utvecklingen av ett konkurrenskraftigt och innovativt informationssamhälle för alla. För det fjärde vill man främja energieffektivitet och användning av nya och förnybara energikällor i alla sektorer. Då inkluderar man också transportsektorn.

För vår del har regeringen hittills drivit linjen att det måste finnas tydliga synergier mellan de olika målområdena och att det nya ramprogrammet inte får leda till ökad byråkrati samt, naturligtvis, att det ryms inom de budgetramar som fastställs i nästa finansiella perspektiv.

Vi väntar oss inte att det nu kommer att bli debatt om substansen i programmet, utan det kommer att ske under kommande rådsmöten under sommaren och hösten. Ordförandeskapet har till och med framfört önskemål om att ingen ska yttra sig under denna punkt.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Det återstår att se om det lyckas.

Vi godkänner informationen.

Vi har fått uppgift att det finns en A-punkt, den om otillbörliga affärsmetoder. Finns det någon ytterligare A-punkt?

Anf.  92  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Nej.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi Sven-Eric Söder med medarbetare. Trevlig helg!

3 §  Konkurrenskraft: inre marknad, industri och forskning (dp. 5-8)

Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky

Återrapport från ministerrådsmöte den 7 mars 2005

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 18 april 2005

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar utbildnings- och kulturministern med medarbetare välkomna. Vi har några få punkter kvar på dagordningen och kastar oss in på dem direkt. Den första handlar om det sjunde ramprogrammet för forskning.

Anf.  95  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s):

Jag ber om ursäkt för dröjsmålet. Oväntat många ledamöter anmälde sig till interpellationsdebatterna, så de drog ut på tiden, och talmannen klubbade inte av när jag skulle gå hit. Jag beklagar att jag har hållit er väntandes. Sådant händer i livet som statsråd.

När det gäller dagordningspunkt 5 vill jag berätta att kommissionen presenterade sitt förslag till ramprogram den 6 april, och det kommer nu att presenteras mer direkt på konkurrenskraftsrådets möte den 18 april. En första allmän diskussion om ramprogrammet kommer då att ske där.

Förslaget innehåller fyra block: samarbetsprojekt, europeiskt forskningsråd, forskarrörlighet och till sist ett block som rör småföretag, infrastruktur och vetenskap och samhälle. Nio tematiska områden förslås för samarbetsprojekt. Kommissionen har varit noga med att ha kontinuitet mellan det sjätte ramprogrammet och det nya sjunde ramprogrammet. Det ser vi som en bra sak.

Vi är givetvis nöjda med att ett europeiskt forskningsråd finns med i förslaget. Vi vill också betona att det är väldigt viktigt att det här rådet blir ett fristående organ, att det ska vara forskarstyrt, att det som vi brukar kalla bottom-up-principen ska styra och att vetenskaplig excellens ska vara det enda kriteriet.

En förstärkning av stöd för forskarrörlighet, både för doktorander och för postdoktorer – alltså det som kommer efter doktorsexamen – är en bra förutsättning för att forskarna ska stanna i Europa. Det kan också underlätta för forskare från tredjeland att komma till Europa. Det är viktigt för hela Europa.

En ny samarbetsform kallad Gemensamma teknikinitiativ som bidrar till kraftsamling inom strategiska industriella områden och ett samarbete mellan privata och offentliga finansiärer tycker vi är intressant. Vi hoppas att det ska kunna etableras inom flera områden. Det kan vara intressant också för svensk industri.

Till sist vill jag säga att vi tycker att det är mycket bra att kommissionen tycker att det är viktigt med en förenkling av ansökningsförfarandet och minskad byråkrati. Sverige kommer att vara pådrivande också i de här frågorna.

Anf.  96  TOBIAS KRANTZ (fp):

Apropå interpellationsdebatter har ju jag och forskningsministern haft en uppfriskande debatt om synen på EU:s forskningspolitik, och den behöver vi inte upprepa här. Jag har två andra frågor.

Den ena gäller det europeiska forskningsrådet. Jag delar den uppfattning som forskningsministern här ger uttryck för om forskarstyrning, bottom-up-perspektiv och minskad byråkrati. Min fråga är: Finns det några stötestenar längs vägen fram till målen, och hur ser de stötestenarna i så fall ut? Finns det några invändningar från andra håll? Hur bedömer man läget helt enkelt?

Den andra frågan handlar om samordning av den nationella forskningspolitiken. Jag är glad över den ståndpunkt som uttrycks här i papperen, att Sverige inte går med på någon formell reglerad samordning av nationell forskningspolitik. Det är frågor som vi ska avgöra nationellt i Sverige. Vi behöver ha den makten själva och ska inte överlåta den på någon annan. På den punkten skulle jag vilja ha en analys av läget av statsrådet om hur det ser ut. Är det fara å färde att vi hamnar i en långtgående samordning och reglering av den nationella forskningspolitiken inom EU?

Anf.  97  AGNE HANSSON (c):

Vi tycker att det är bra att det finns kontinuitet mellan sexan och sjuan och att man avslutar sexan innan man går in på sjuan. Vi tycker också att det är bra att det blir mer forskarstyrt och mindre byråkratiskt. Men jag har en liknande fråga som Tobias Krantz hade. Vad menar regeringen egentligen med att man inte ställer sig bakom samordningen av den nationella forskningspolitiken? Det tycker jag möjligen är något konstigt.

Anf.  98  PER BILL (m):

Jag tycker att grunderna för det sjunde ramprogrammet ser bra ut, och jag tycker också att de svenska ståndpunkterna ser bra ut. När vi för ett antal år sedan gick in i det sjätte ramprogrammet efterlyste jag en ordentlig konsekvensanalys och uppföljning av det fjärde och femte programmet. Då blir det logiskt för mig att nu höra mig för om hur mycket uppföljning som har gjorts av det femte och sjätte ramprogrammet. På vilket sätt har det påverkat den första utformningen av det sjunde ramprogrammet?

Man måste ju lära sig av både det som har fungerat och det som inte har fungerat i tidigare ramprogram. Det fanns ju en svart låda där fransmän och andra ville lägga in allting som de inte lyckades få med som så att säga en egen punkt. Det var ju ett stort problem för oss som ville ha ordning och reda på det som EU skulle satsa forskningspengarna på. Det andra var att vi hade rätt mycket diskussioner om vilka typer av verktyg som man skulle använda. Det vore bra om man sorterade ut detta så att man visste varför att det sjunde ramprogrammet ska se ut på ett visst sätt.

Anf.  99  ULF HOLM (mp):

Jag fortsätter där Per Bill påbörjade. Jag kommer ihåg att när jag satt i EU-parlamentet var det väldigt mycket diskussioner om det femte ramprogrammet och all problematik som fanns kring det. Framför allt förs ju diskussionen om huruvida EU:s forskningsprogram kan ha ett mervärde eller om det ställer till problem för den nationella forskningspolitiken. Det är ett stort problem som jag vet att också många inom forskarvärlden har fört fram. Det har väl minskat genom åren, men den debatten finns fortfarande, och det tror jag att man ska ha med sig.

Jag ställer mig positiv till regeringens positiva inställning till att man inte ska ha några EU-lagar om detta, utan att det ska vara medlemsstaterna själva som ska styra hur man ska lägga upp forskningspolitiken nationellt. Det är väldigt viktigt att betona med tanke på erfarenheterna av hur det var tidigare.

Jag utgår ifrån att detta kommer att behandlas i utskotten lite mer detaljerat. Det här är ju bara en första diskussion. Men jag blev lite förskräckt inför att Euratomsarbetet ska ingå här. Jag hittar ingen vidare kommentar, utan det finns bara ett separat förslag till förslag och inget mera. Jag gillar ju inte det fördraget, så jag blir lite misstänksam om vad som kan vara på gång här.

Sedan har jag kritiska frågetecken till vad detta med rymd- och säkerhetsforskning kan innebära. Men jag utgår ifrån att man kommer att behandla det här i ansvarigt utskott och återkommer till EU-nämnden med skriftliga kommentarer. Vi kan i alla fall uppmana dem till det.

Anf.  100  LARS LINDBLAD (m):

Jag instämmer givetvis i de synpunkter som Per Bill framförde. Även jag tycker att den svenska ståndpunkten ser ganska bra ut. Jag tänkte bara komplettera med en mera specifik fråga, nämligen om detta med excellenskraven. Det förs ju en diskussion om att det finns länder som vill förändra eller helt ta bort en del av dessa krav, och jag har förstått att det är Frankrike som driver detta.

Min fråga är: Är det här en bredare diskussion? Kan man förvänta sig att det är flera länder som kommer att driva detta? Det skulle ju vara ett mycket stort hot för de svenska forskarnas möjligheter att hävda sig i dessa sammanhang.

Anf.  101  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s):

Jag ska säga några ord om några saker, och sedan får jag lämna ordet vidare.

Jag börjar med den sista och mest aktuella frågan om excellenskraven i forskningsrådet. Jag har hittills varit på ett möte i den här ministerkretsen för att diskutera dessa frågor. Då var det inte Frankrike utan>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< som var stötestenen. Dessutom – och det gäller också Tobias Krantz fråga om vad det finns för stötestenar på väg mot forskningsrådet – har väldigt många länder successivt kommit med ombord på den här idén. Vid mötet sist var det faktiskt bara>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< som inte var för idén om ett forskningsråd.

Förutom>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<, som verkar vara motståndare så att säga över hela fältet, var det ett land till, >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<, som tyckte att det visserligen skulle vara excellens, men att den blir bättre om den är fördelad över alla länder. Excellensen måste därför ha en regional dimension. Jag tror till och med att det var så att det i varje projekt som får pengar måste finnas en regional fördelning, inte mellan projekten utan till och med inom dem.

Det var otydligt för mig, men vad jag vill säga med detta är att det var en stor grupp länder som var för sig och inte hade några invändningar, eller som hade olika grader av detta. Det betyder ju inte att de inte sitter och lurpassar och kommer fram senare med sina käpphästar. Men som jag bedömer läget i dag finns det skäl att vara rätt optimistisk. Kommissionens starka ställningstagande i sitt förslag innebär ju också ökad kraft i processen mot målet om ett europeiskt forskningsråd.

Sedan återstår den viktiga frågan om hur forskningsrådet ska styras och hur besluten ska fattas. Det är ju inte klart i och med att det inrättas. Det får inte bara bli ett nytt namn på samma gamla verksamhet, utan det måste vi hålla i ordentligt.

Tobias Krantz ställde också en fråga om samordningen, om det var någon fara med att vi här i Sverige var överens om att vi inte ville ha den typen av överstatlighet. Än så länge såg det bra ut. Vi var överens om politiken, och det verkar som att det går igenom. Men vilken är analysen av läget? Vår analys är att vi på den här punkten inte känner någon oro. Här verkar det inte vara någon fara att det skulle gå någon annan väg än den som vi kan tänka oss att följa med på.

Utvärderingarna rör en tid när inte jag var med, så där vill jag lämna ordet vidare.

Frågan om Euratom är inte uppe nu. Den kommer upp senare och hur den kommer att beredas, om det blir här eller i fackutskotten kan jag inte säga. Det blir i alla fall enligt gängse principer, vart de nu leder oss. Såvitt jag än så länge vet ska det inte diskuteras nu.

Anf.  102  Kanslirådet BRITT-MARIE TYGÅRD:

Både Marimonrapporten och andra rapporter har ju gått igenom de nya kriterierna som kom i det sjätte ramprogrammet och analyserat vad som var fel och vad man kan ändra på. Det här har kommissionen i sitt förslag tagit fasta på, inte minst önskemålen om förenklade kontrakt, snabbare redovisning, snabbare utbetalning av pengar. Den nya kommissionären har greppat detta på ett helt nytt sätt som är mycket positivt.

Vi har också gjort svenska uppföljningar av svenskt deltagande i de nya instrumenten, och det ser mycket bra ut för svensk del. Den farhåga vi hade när det förra ramprogrammet startades, att vi inte skulle vara med, har inte besannats. Det innebär ju också att nu när de förenklade reglerna införs och inte några nya instrument introduceras finns det en kontinuitet även på det området, vilket gör att jag tror att det kan gå bra även i fortsättningen. Jag hoppas att jag svarade på allt som jag skulle svara på.

Anf.  103  AGNE HANSSON (c):

Jag fick inget direkt svar på frågan vilka motiven var för att regeringen gick emot samordningen. Men jag förstår att det är riksdagen och vi själva som ska besluta om forskningspolitiken. Det är en väldigt ädel och god tanke i de flesta sammanhang, men det är ju då som EU-köret blir väldigt snömosigt och otydligt i konturerna.

Jag menar att det måste finnas ett reellt mervärde i att jobba ihop med forskningen i Europa. Finns det inte något sådant, ja, då finns det över huvud taget ingen anledning att lyfta över de frågorna från nationell nivå. Då kan man lika väl ha de kvar på nationell nivå helt och hållet. Samordna och arbeta tillsammans kan man ju göra utifrån den basen.

En samordning bör ju ske på sådana områden där enskilda medlemsländer inte har möjlighet att själva klara av sina projekt. Därför tycker jag att den svenska positionen borde vara att acceptera en samordning, att få EU-arbetet på det här området som på många andra områden att verkligen bli smalare, men vassare.

Anf.  104  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s):

Jag uppfattade någon sorts synpunkt. I den mån man trodde att det var någon oenighet mellan oss är ju utgångspunkten precis densamma. Vi ska inte samarbeta om det inte finns ett mervärde. Och vem som ska bestämma det mervärdet är de som forskar. Vi kan vara med och bestämma om på vilka områden och efter vilka principer. Men de ska inte ta över det här från oss. Vi ska erbjuda en samarbetsmöjlighet på områden där vi behöver större kraft och större skala för att till exempel genomföra projekt som är för stora för vart och ett av våra länder eller som innebär att man kan kombinera kompetenser på ett sätt som ökar slagkraften om man gör det mellan länder. Man ska inte göra det i stället för länderna. De forskningsområden som vi i Sverige inte kan, kan ju andra behärska bättre. Den nya kunskap som forskningen producerar kan vi ta del av. Den står ju fri efteråt.

Jag kan inte utläsa att det är någon skillnad mellan oss i den här synen.

Anf.  105  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Då tar vi nästa punkt som handlar om Iter.

Anf.  106  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s):

Dagordningspunkt 6 är bara en informationspunkt om Iter, som jag lärt mig att ni har diskuterat många gånger tidigare. Jag är dock lite nyare i Iterbranschen än vad ni är.

Den här gången är det än en gång en informationspunkt där kommissionen förväntas berätta om sina förhandlingar med andra stater om ett brett internationellt samarbete för att starta Iterprojektet. Det här ska ju enligt planerna placeras i Frankrike; det har vi tidigare nått enighet om i EU. Vi stöder kommissionens arbete med att försöka få fram ett så brett internationellt deltagande som möjligt i det här projektet.

Anf.  107  ULF HOLM (mp):

Sven-Eric Söder rapporterade tidigare i sin återrapport om detta. Då sade han bland annat att Japan inte ska ge upp sin kandidatur men att det verkar som om EU ska köra vidare. Men vilka konsekvenser får det? Blir det så att det fördyras och så vidare?

Sedan kan det vara bra för statsrådet att veta att jag är emot hela projektet därför att jag tycker att det är för dyrt.

Det var en sammanfattning av två av diskussionerna.

Anf.  108  Kanslirådet BRITT-MARIE TYGÅRD:

Vi vet ärligt talat inte om Japan tänker konkurrera, delta eller göra detta på egen hand. Kommissionären kom hem från Japan i förrgår, och det är den informationen som kommer att presenteras. Det kan alltså ha hänt någonting – positivt från min synpunkt eller negativt från din; det vet vi inte. Vi får återkomma till nämnden när vi vet något.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi informationen.

Så går vi över på punkt 7, Mänskliga resurser inom forskning och utveckling.

Anf.  110  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s):

För att säkra tillgången på forskare har kommissionen satsat på forskarrörlighet och jämställdhetsfrågor. På konkurrenskraftsrådets möte på måndag kommer rådsslutsatser att diskuteras. De här frågorna är viktiga och frågor som Sverige prioriterar. Andelen kvinnor i ledande positioner behöver öka.

Andelen kvinnliga professorer inom högskolan i Sverige har mellan 1995 och 2003 ökat från 8 % till 15 %. I EU-25 har den ökat från 13 % till 14 % under perioden 1999–2002. Det är alltså inte jämförbara perioder; jag vill inte att ni ska missförstå det. Det ena är en treårsperiod, och den andra och finare siffran för Sverige avser en åttaårsperiod. Jag vill alltså inte överdriva skillnaden.

Kommissionen sätter målet för EU till 25 %, alltså den siffra som i dag är 14 %. Det målet har man satt upp till 2010. Flera medlemsstater med>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< i spetsen vill tona ned detta eftersom de anser det orealistiskt med ett siffermål.

Sverige har reserverat sig mot denna försvagning av texten. Jag tycker att siffermål är viktiga. Vi har också goda erfarenheter av att ha tydliga mål att jobba mot inom högskolan. Till exempel har vi ju rekryteringsmål i regleringsbreven för lärosätena.

I den nya Lissabonprocessen där nationella planer ska beskriva framstegen är det väsentligt att ha mätbara mål så att det finns någonting att utvärdera och likaså någonting att sträva mot.

Anf.  111  KARIN THORBORG (v):

Att man ska uppmärksamma kvinnor inom forskarvärlden är väldigt positivt. Nu kände jag inte till de här låga siffrorna när det gällde kvinnors representation, men jag förstod att de var väldigt låga eftersom man hade ett så väldigt lågt mål, 25 % kvinnor i ledande positioner år 2010.

Jag tycker att vi från svensk sida måste markera att detta är väldigt lågt, åtminstone sett från svensk synpunkt. Jag tycker att vi på något vis måste markera att detta bör öka ännu mer. Jag tycker inte att vi ska vara nöjda med bara 25 % kvinnor i ledande positioner utan ha ett mycket högre mål.

Anf.  112  ULF HOLM (mp):

Jag har samma synpunkter som föregående talare. 25 % fram till 2010 känns som ett väldigt lågt mål om man ska prata om jämn könsfördelning och kvinnors möjligheter. Vi kan jämföra med hela den diskussion vi har i ett annat sammanhang där regeringen också har uttalat sig, nämligen befattningshavare inom företagsledningar. Där har vi ett betydligt högre mål, vilket gjort att vi snabbat på processen att få in fler kvinnor i bolagsstyrelserna bara genom att prata om frågan. På samma sätt måste man göra inom det här området.

Jag är stark motståndare till att målet ska vara så lågt som 25 % och tycker att vi ska sträva efter jämn könsfördelning, det vill säga fifty-fifty. Det är en målsättning, och sedan får vi försöka sträva dit så gott vi kan.

Jag delar regeringens åsikt att det är bra med tydliga, mätbara mål i sådana här dokument.

Anf.  113  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s):

Om jag dristar mig att dra en slutsats av de här inläggen tolkar jag dem som ett stöd för regeringens linje att hålla emot det>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< motförslaget att helt ta bort detta.

Karin Thorborg säger att det är viktigt att göra en markering. Den linje vi driver är en mycket skarp markering. Att från det här utgångsläget skärpa hållningen och i stället för 25 % kräva 50 % – märk väl: att gå från 14 % till 50 % på fyra och ett halvt år – tror inte jag skulle öka möjligheterna att bekämpa huvudalternativet, som är inget mål alls.

Jag dristar mig alltså att tycka att det känns som att jag har ett brett stöd när jag driver den här linjen på måndag.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Det återstår att se när jag sammanfattar.

Anf.  115  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s):

Just det. Det är din sak. Jag ville bara säga att de här två inläggen tolkar jag inte som annat än råg i ryggen. Det var det jag försökte säga.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Inga övriga frågor? Då tackar vi ministern med medarbetare. Trevlig helg! Mötet är avslutat.

Innehållsförteckning

1 §  Transport, telekommunikation och energi (Transport och telekommunikation) 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 2

Anf.  5  MATS ODELL (kd) 2

Anf.  6  BJÖRN HAMILTON (m) 2

Anf.  7  KARIN THORBORG (v) 3

Anf.  8  BÖRJE VESTLUND (s) 3

Anf.  9  AGNE HANSSON (c) 3

Anf.  10  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 3

Anf.  11  Kanslirådet GUNNAR ERIKSSON 3

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 4

Anf.  14  BÖRJE VESTLUND (s) 4

Anf.  15  BJÖRN HAMILTON (m) 4

Anf.  16  MATS ODELL (kd) 4

Anf.  17  KARIN THORBORG (v) 5

Anf.  18  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 5

Anf.  19  BJÖRN HAMILTON (m) 5

Anf.  20  BÖRJE VESTLUND (s) 5

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  22  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 6

Anf.  23  TOBIAS KRANTZ (fp) 6

Anf.  24  BÖRJE VESTLUND (s) 6

Anf.  25  KARIN THORBORG (v) 7

Anf.  26  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 7

Anf.  27  Departementssekreteraren JOHAN ERICSSON 7

Anf.  28  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 7

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  30  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 8

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  32  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 8

Anf.  33  AGNE HANSSON (c) 8

Anf.  34  KARIN THORBORG (v) 8

Anf.  35  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 9

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  37  KARIN THORBORG (v) 9

Anf.  38  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 9

Anf.  39  AGNE HANSSON (c) 9

Anf.  40  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 9

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  42  KARIN THORBORG (v) 10

Anf.  43  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 10

Anf.  44  AGNE HANSSON (c) 10

Anf.  45  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 11

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  47  BÖRJE VESTLUND (s) 11

Anf.  48  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 11

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  50  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 12

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  52  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 12

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  54  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 12

Anf.  55  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  56  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 13

Anf.  57  BÖRJE VESTLUND (s) 13

Anf.  58  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 13

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  60  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 13

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  62  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 14

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  64  Statsrådet ULRICA MESSING (s) 14

2 §  Konkurrenskraft: inre marknad, industri och forskning (dp. 3 och 4) 15

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  66  Deparetementssekreterare BEATA MATUSIAK 15

Anf.  67  PER BILL (m) 16

Anf.  68  CARL B HAMILTON (fp) 16

Anf.  69  Statssekreterare SVEN-ERICSÖDER 16

Anf.  70  CARL B HAMILTON (fp) 16

Anf.  71  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 16

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  73  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 16

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  75  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 17

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  77  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 17

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  79  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 17

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  81  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 18

Anf.  82  AGNE HANSSON (c) 18

Anf.  83  PER BILL (m) 18

Anf.  84  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 18

Anf.  85  AGNE HANSSON (c) 19

Anf.  86  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 19

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  88  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 20

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  90  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 20

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  92  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 20

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 21

3 §  Konkurrenskraft: inre marknad, industri och forskning (dp. 5-8) 22

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  95  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s) 22

Anf.  96  TOBIAS KRANTZ (fp) 22

Anf.  97  AGNE HANSSON (c) 23

Anf.  98  PER BILL (m) 23

Anf.  99  ULF HOLM (mp) 23

Anf.  100  LARS LINDBLAD (m) 24

Anf.  101  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s) 24

Anf.  102  Kanslirådet BRITT-MARIE TYGÅRD 25

Anf.  103  AGNE HANSSON (c) 25

Anf.  104  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s) 26

Anf.  105  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  106  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s) 26

Anf.  107  ULF HOLM (mp) 26

Anf.  108  Kanslirådet BRITT-MARIE TYGÅRD 26

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  110  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s) 27

Anf.  111  KARIN THORBORG (v) 27

Anf.  112  ULF HOLM (mp) 27

Anf.  113  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s) 28

Anf.  114  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  115  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s) 28

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 28