1 § Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Återrapport från ministerrådsmötet den 18 februari 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 17 mars 2008

Anf. 1 VICE ORDFÖRANDEN:

Då hälsar jag jordbruksministern hjärtligt välkommen hit. Vi har en föredragningslista som startar med en återrapport från ministerrådsmötet den 18 februari. Jag överlämnar ordet till jordbruksministern.

Anf. 2 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Nämnden har fått en skriftlig rapport. Jag är som vanligt beredd att svara på frågor.

Anf. 3 CHRISTINA AXELSSON (s):

Fru ordförande! Jag ställde en fråga inför det här ministerrådsmötet. Den gällde glyfosat. Jag kände en viss oro, även om vi inte anmälde någon avvikande mening. Ministern svarade då: ”Vad jag känner till har det inte orsakat någon skada på vare sig djur eller människor. Hade det gjort det är jag alldeles övertygad om att behörig myndighet hade sett till att vi hade fått bort det preparatet från marknaden. Jag utgår från att de farlighetsbedömningar som är gjorda är rätt gjorda och är adekvata i alla avseenden.”

Jag nöjde mig inte riktigt med det svaret, utan jag har kontrollerat lite mer. Det visar sig att Kemikalieinspektionen, KemI, ville begränsa användningen men fick ta tillbaka det för att EU inte godkände begränsningen. Man har också hittat ämnet i grundvatten. Jag vill fråga ministern: Vad kommer att hända nu? Nu ska ju kommissionen fatta beslut eftersom ni inte kom överens på ministerrådet. Kommer kommissionen då att godkänna att man kan göra en genmodifiering av vissa grödor så att de tål mer glyfosat?

Jag tycker att ministern ska uppmärksamma detta. Våra myndigheter – SLU och KemI – har uttryckt oro för att man kommer att släppa ut ännu mer glyfosat i naturen. Speciellt när det kommer ut i vattnet är det farligt. Jag vill höra om ministern tänker vidta några åtgärder med anledning av detta.

Anf. 4 PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! Min fråga berör också GMO. Här ser vi ytterligare ett exempel på att ett råd inte kan komma överens om hanteringen av genmodifierade organismer. Min fråga är då om det inte är läge att komma framåt i den frågan och förändra ståndpunkter. Det känns som om det är två sidor som är väldigt låsta i den här frågan. Skulle inte Sverige kunna agera för att luckra upp det här och kanske släppa lite på sin benhårda hantering av GMO-frågan inom EU?

Anf. 5 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag skulle bara vilja veta lite mer om WTO-förhandlingarna. I återrapporten står det att det blev en intensiv debatt där de traditionella protektionistiska länderna var skarpa i sin kritik. Kan jordbruksministern utveckla vad som menas med intensiv? Vad var det för diskussion, och vad var det man sade?

Anf. 6 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Vad beträffar Roundup och GMO-frågorna skulle jag kunna tänka mig att det blir ett godkännande. De vetenskapliga bedömningarna är gjorda. Vi fick ju förra gången här i nämnden en redovisning av den sakkunskap som vi har tillgång till på departementet. Allt tyder på att det är som jag säger. De kommer att godkännas.

Vad beträffar Per Bolunds frågeställning ser jag inte skäl att Sverige skulle inta en annan ståndpunkt bara för att inte alla tycker som vi. Sådant brukar inte utgöra grund för mig eller Sverige att inta en annorlunda ståndpunkt.

Den tredje frågeställningen är synnerligen adekvat i sammanhanget. WTO-förhandlingarna är ju inne i djupa diskussioner och överläggningar grupperingarna emellan. Den diskussion som utspelade sig på senaste rådsmötet var, som det redovisades, synnerligen intensiv på så sätt att ovanligt många länder gav sin mening till känna. Man gjorde det i ordalag som innebar många invektiv. Jag fick intrycket att det var fastlåsta och distinkta positioner från väldigt många länders sida. De uttrycktes på ett sätt som jag faktiskt inte har upplevt tidigare i de överläggningar som vi har haft.

Anf. 7 VICE ORDFÖRANDEN:

Då lämnar vi återrapporten och övergår till ministerrådet. Vi har fått en dagordning som vi måste börja med att rätta. Det finns två nya övriga punkter. Den ena handlar om griskött och den andra om en grekisk begäran. Det är punkterna d och e. Sedan har vi en ny punkt 5, och den är ett förslag till rådet om mjölkkvoter. Vi kan ta det i den ordningen.

Jag vill också säga att miljö‑ och jordbruksutskottet har fått information i torsdags, men det har inte varit något saksamråd.

Då gör vi som vanligt, om vi kan godkänna den dagordningen, att vi avslutar mötet med godkännande av A-punktslistan och går direkt in på punkt 3.

Anf. 8 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Punkten handlar alltså om förberedelse inför hälsokontrollen av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Jag tycker att Sverige har fått igenom en hel del av våra synpunkter, även om det fortfarande finns formuleringar som vi hade velat skulle se annorlunda ut. Trots det kan jag ställa mig bakom ordförandeskapets senaste förslag till slutsatser. De balanserar medlemsstaternas ståndpunkter på ett rimligt sätt, tycker jag.

Jag anser att det inte är en framkomlig väg att försöka öppna texten i det läge som vi befinner oss i. Jag ser då en risk för att texten drar i väg åt ett håll som vi absolut inte vill att den ska dra i väg åt.

De substantiella förhandlingarna startar i och med att lagförslagen presenteras den 20 maj. Då kommer arbetet med att driva svenska ståndpunkter att fortsätta. Men om det skulle uppkomma en situation där andra medlemsstater arbetar för att få in ytterligare skrivningar som inte ligger i linje med eller helt går emot Sveriges övergripande position kommer jag och Sverige att motsätta oss det och arbeta emot det.

Anf. 9 PER BOLUND (mp):

Det framgår av papperen att det ska komma en konsekvensbeskrivning av förslaget men att den inte är klar än. Den skulle komma i maj. Då är min fråga: Hur driver Sverige på för att den ska bli heltäckande? Det är ju lite svårt att ta ställning till ett förslag innan man vet konsekvenserna av det.

Ur vår synvinkel är det viktigt att konsekvensbeskrivningen tydligt tar upp jordbrukspolitikens effekter på klimatfrågan. Också effekterna på havsmiljön är viktiga för Sverige i och med Östersjöns prekära situation, liksom effekterna på biologisk mångfald. Jag skulle vilja ha svar på vad Sverige driver för linje där.

Anf. 10 CHRISTINA AXELSSON (s):

Fru ordförande! Jag läste i en rapport från EU-parlamentet att man där försöker gå en annan väg än Sveriges regering med starkt bifall av riksdagen gör. Jag tänkte höra med ministern vilka andra länder som går på vår linje. Hur långt kommer vi att kunna driva detta, så att hälsokontrollen verkligen blir hälsosam?

Anf. 11 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Vad beträffar Per Bolunds frågeställningar kan man konstatera att eftersom vi ännu inte har skarpa förslag är det svårt att påbörja – eller åtminstone slutföra – konsekvensanalyser. Jag noterar vad Bolund efterfrågar men vill säga att förutom den konsekvensanalys som kommissionen kommer att utföra ska vi också på egen hand försöka analysera de förslag som kommer i det skarpa förslaget den 20 maj, både för svensk del och för unionens del.

När det gäller Christina Axelssons frågeställning kan man säga att det är en traditionell uppdelning. Vi har i de flesta frågor en likartad syn som danskarna, engelsmännen och i de flesta fall även holländarna. Flera av de baltiska länderna brukar också sluta upp bakom de talepunkter vi framför från svensk sida. Tyskarna är ibland med. Sedan finns det ett gäng länder som brukar ha diametralt motsatta synpunkter. Vi känner ju till vilka de är.

Anf. 12 PER BOLUND (mp):

Vi tycker att regeringens ståndpunkt är lite vag. Vi skulle vilja ha lite tydligare ställningstaganden när det gäller inriktningen på hälsokontrollen och vad man ska fokusera på. Vi tycker att planen mycket mer borde inriktas på att möta nya hot, till exempel klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald, den jordförstörelse som sprider sig, vattenbrist och liknande problem som jordbruket kommer att möta mer och mer framöver.

Jag tycker också att det finns skäl att fokusera på att minska jordbrukets användning av fossila bränslen och konstgödsel. Det är både en klimatfråga och en sårbarhetsfråga. Vi vet att oljereserverna håller på att ta slut.

Det är viktigt att Sverige markerar kopplingen mellan jordbrukssystemet och EU:s energi‑ och klimatpaket. Man måste fokusera på hur man ska kunna kombinera produktion av biobränslen och energiråvara med matproduktion på ett hållbart sätt i EU-politiken.

Det är också viktigt att Sverige markerar mot hur fördelningen av EU-stödet ser ut. Vi vet i dag att 30 procent av stödet går till 1 procent av jordbruksföretagen. Det är också de som redan från början är konkurrenskraftigast som får mycket av stödet. Det är en orimlig situation, framför allt om man vill minska det totala jordbruksstödet. Där borde Sverige markera tydligt att det inte är en linje som kan fortsätta framöver.

Vi tror att ett sätt att komma runt detta är att rikta stödet mer mot miljöfaktorer i jordbruket. Då skulle det spridas på fler händer och stödja ambitionerna för biologisk mångfald.

Anf. 13 ORDFÖRANDEN:

Per Bolund, ska jag uppfatta detta som goda råd till jordbruksministern eller som en avvikande mening?

Anf. 14 PER BOLUND (mp):

Vi tar det som en avvikande mening.

Anf. 15 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

I det meddelande som vi har finns en punkt 6 om nya utmaningar. Det var väl ungefär detta som Per Bolund pratade om. Det finns med som en av de punkter vi har att överväga.

Jag vill samtidigt upprepa att om man öppnar texter igen kan det leda till att saker och ting går i en riktning som Sverige inte kan stödja. Jag är lite främmande för att göra på det sättet.

Anf. 16 ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet med avvikande mening från Miljöpartiet.

Vi går till punkt 4. Under punkt a behandlas WTO-förhandlingarna. Vi har redan berört dem lite.

Anf. 17 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag har egentligen ingen ny information att berätta om utöver det som står i den kommenterade dagordningen som ni har fått del av. Diskussioner pågår alltså alltjämt i Genève, men inga genombrott har gjorts. Ambitionen är fortsatt hög vad gäller jordbruksförhandlingarna, och för mig och regeringen är det nu viktigt att ambitionen också höjs i förhandlingarna om bland annat industrivaror och tjänster. Här har vi från Sveriges sida väldigt många och viktiga offensiva intressen att bevaka.

Man kan också i övrigt konstatera att processen tycks skjutas ytterligare på framtiden. Ett ministermöte blir förmodligen inte aktuellt förrän tidigast i slutet av april månad. Det leder i sin tur till osäkerhet om huruvida USA kan medverka till en slutuppgörelse innan de har sitt presidentval.

Anf. 18 BJÖRN HAMILTON (m):

Jag har bara en kort kommentar, eftersom jordbruksministern eventuellt redan har svarat på frågan. Innebär det här att den optimism som man har haft under våren om att kunna ro i land det här före presidentvalet inte finns längre? Tror man nu att det här kommer att skjutas över presidentvalet, och i så fall kanske ytterligare ett år? En ny president tar väl inte ställning till detta med en gång.

Anf. 19 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är bara att bekräfta de farhågor som ligger i frågeställningen. Ju längre förhandlingarna drar ut på tiden, desto närmare kommer vi det amerikanska presidentvalet. En parentes i sammanhanget kan vara att demokraterna har två kandidater som är väldigt nära varandra och som kämpar inbördes, vilket är en svårighet i sig, för då vet vi inte ens vilken som är kandidat från det demokratiska partiets sida i Amerika.

Vi ska också notera att mot slutet av nästkommande år har vi en ny kommission i Europeiska unionen, vilket gör det ytterligt bekymmersamt om vi inte får detta på plats innan tiden har runnit förbi oss vad gäller att få med amerikanerna.

Anf. 20 VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och är naturligtvis angelägna om att höra hur det går vidare.

Vi går över till punkt b, som handlar om ett memorandum.

Anf. 21 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Frankrike föreslår att det införs bestämmelser i de gemensamma marknadsordningarna som gör det möjligt för producentorganisation och branschorganisation att vidta marknadsstabiliserande åtgärder. Dessa bestämmelser skulle även rymma åtgärder för risk- och krishantering. Sverige har länge varit skeptiskt inställt till den här typen av åtgärder. Det är svårt att se något gott i ett system som innebär statlig styrning över företagsformer och företagsstrukturer och som dessutom kan hämma konkurrensen och minska konsumenternas inflytande på marknaden.

Det franska förslaget innebär att borttagna marknadsordningar skulle ersättas med nya verktyg avsedda att styra och reglera utbud och priser på marknaden. Det skulle dessutom krävas nya former av EU-finansierade stöd. Det är inte i linje med de prioriteringar som Sverige har lyft fram inom ramen för hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Jag anser att det är förenklingar, marknadsanpassning och utgiftsminskning som ska vara vägledande målsättningar för jordbrukspolitikens utveckling.

Frankrike har dock goda möjligheter att få gehör för sitt initiativ hos ett stort antal övriga medlemsstater. Kommissionen lär också anstränga sig för att hitta en lösning som kan gillas av Frankrike.

Anf. 22 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag skulle vilja fråga ministern: Kommer det att bli en svensk ståndpunkt? Vi har tagit det här som en informationspunkt.

Anf. 23 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är korrekt. Det är en övrig punkt, så det är bara information i dag.

Anf. 24 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Med anledning av den förra punkten och att ministern säger att det finns risk, eller hur man nu ska tolka det, för att andra länder stöder Frankrike undrar jag hur detta kan påverka Doha och WTO. De här punkterna hänger ju ihop. Skulle ett eventuellt bifall till Frankrike här kunna fälla den andra delen av det som handlar om WTO-förhandlingarna?

Anf. 25 PEDER WACHTMEISTER (m):

Om man på senare tid har följt den franske presidentens olika uttalanden vid jordbruksmässor och annat i Frankrike har man kunnat se att han plötsligt gjort lappkast. Då förstår man varför punkten har kommit upp. Man vill tillbaka till det gamla.

Jag är lite nyfiken på om jordbruksministern kan säga något om vad det här skulle innebära i praktiken för det europeiska jordbruket. Är vi tillbaka i ett monopol? Under min tid i parlamentet lyssnade jag på mejeriorganisationerna i EU. De var oerhört militanta, ville styra allting till punkt och pricka och vägrade att ändra på någonting. Det vore intressant att höra lite spekulationer om det.

Anf. 26 ERIK A ERIKSSON (c):

Fru ordförande! Jag läser vad det handlar om. Det är ett memorandum i syfte att i jordbrukarnas och konsumenternas intresse uppmuntra till en ansvarsfull organisation av livsmedelssektorer. Det låter inte så dumt, ärligt talat! Men frågan är: Kan man begära avvikande mening mot annat land här i nämnden, tro?

Skämt åsido, det här är huvudlöst. Vi ska komma framåt om vi tror på Europeiska unionens samarbete och på människors initiativkraft. Då kan vi ju inte köra egna race från respektive land. Det vill jag bara uttala eftersom vi hade en diskussion i utskottet. Även från andra sidor tycker vi att det verkar vansinnigt att köra egna förslag som reglerar ännu mer. Det vore intressant att höra om ministern har förstått om det finns några konkreta verktyg.

Anf. 27 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Jag tror att jag buntar ihop frågeställningarna, för de är ganska likartade.

Vi kan väl konstatera att bedömningen så här långt är att detta är en intern EU-fråga som inte påverkar världshandelsorganisationen och de förhandlingarna. Vi har i tidigare skeden när sådana här saker har varit uppe påpekat att därest vi gör det är det jätteviktigt att det kommer in i den så kallade gröna boxen, så att det inte blir handelsstörande på något enda sätt och vis.

Man kan väl också konstatera att detta, om det skulle vinna gehör, är ett steg i riktning mot en åternationalisering av det som sedan lång tid tillbaka är gemensamt, nämligen jordbrukspolitiken. Det tycker jag att vi inte ska understödja på något sätt. Vi har en gemensam jordbrukspolitik, och den ska vi utveckla, inte avveckla.

Jag tror att det finns starka inrikespolitiska motiv för Frankrike att föra fram den här typen av propåer. De börjar bli ganska frekventa, måste jag säga, och jag tyder det som att den nu sittande presidenten och så vidare genom att göra på det sättet vill skapa sig popularitet. Denna har kanske avtagit.

Anf. 28 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för informationen.

Vi går till punkt c om fårsektorn.

Anf. 29 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är irländarna som har begärt att den framtida utvecklingen av fårsektorn ska tas upp. Vi vet väl inte riktigt vad de har för avsikt med denna begäran, men som ni väl känner till är den generella ståndpunkten från svensk sida att efterfrågan ska styra produktionen och ingenting annat.

Anf. 30 VICE ORDFÖRANDEN:

Det låter klokt. Vi tackar för informationen.

Vi har kommit till nya punkten d om griskött.

Anf. 31 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är numera en återkommande punkt på nästan varje rådsmöte, denna gång på begäran av den polska delegationen. Grisköttsmarknaden har varit besvärlig under längre tid i Europa. Vi kan konstatera att produktionen nu viker. Vi kan konstatera att antalet suggor viker ganska kraftigt. Rimligen bör detta leda till en annan marknadssituation inom en inte alltför avlägsen framtid, vilket väl borde lugna ned dem som nu kräver att ytterligare åtgärder ska vidtagas, tycker jag.

Anf. 32 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen.

Vi går över till punkt e. Det är en begäran från Grekland. Det är en ny punkt.

Anf. 33 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Vi har tyvärr inte fått något underlag på den punkten.

Anf. 34 VICE ORDFÖRANDEN:

Kan kanslichefen leda oss i detta?

Anf. 35 Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Nej, jag vet ingenting.

Anf. 36 VICE ORDFÖRANDEN:

Ingen vet något. Grekland har kommit med en begäran. Vi får väl avvakta och se. Vi lämnar den punkten.

Vi har nu punkt 5, som är en beslutspunkt. Den handlar om mjölkkvoter. Även i denna punkt har miljö– och jordbruksutskottet haft information.

Anf. 37 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Systemet med mjölkkvoter kommer med största sannolikhet inte att förlängas efter 2015. Därför säger jag igen att det är angeläget att vi förbereder oss för en mjuklandning av det system vi har haft ett antal år. Förslaget om en ökning av de nationella kvoterna med 2 procent den 1 april är ett steg i denna riktning. Sverige kommer att stödja kommissionens förslag.

Anf. 38 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går tillbaka till godkännande av A-punktslistan. Här vet jag att kanslichefen vill säga något.

Anf. 39 Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Vi har elektroniskt skickat ut den här samlingslistan som Statsrådsberedningen gör med troliga A-punkter inför kommande rådsmöte som har behandlats av Coreper. Den ligger också på bordet. Det är den enda möjligheten för nämnden att hålla något så när koll på vilka A-punkter som kommer upp. En del av dem har vi identifierat som säkra punkter på jordbruks- och fiskerådet, men det handlar inte om jordbruk och fiske, utan om andra saker. Det är punkterna 4, 10, 11, 15 och 16. Sedan har vi på listan som gäller I-punkter på s. 3 några punkter som nämnden redan har beslutat om genom skriftligt samråd, nämligen punkterna 2, 3 och 4.

Sedan finns det också en del jordbruksfrågor som inte hanteras av Coreper utan av Kommittén för särskilda jordbruksfrågor. Där har vi fått reda på att det kommer upp en punkt som handlar om stödet för lin och hampa. Vi har delat ut en notering som ligger på bordet. Jag antar att jordbruksministern kan kommentera den. Sedan får vi se om det är några övriga specifika jordbruks- och fiskefrågor som ska upp på rådet, eller andra frågor som ni känner till och som är A-punkter.

Anf. 40 VICE ORDFÖRANDEN:

Vill ministern kommentera detta? Nej.

Kan vi då godkänna A-punktslistan med tillägget från kanslichefen? Ja.

Vi tackar ministern för i dag och hoppas att det blir trevligt i Bryssel och bra förhandlingar.

Innehållsförteckning

1 § Jordbruk och fiske 1

Anf. 1 VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf. 3 CHRISTINA AXELSSON (s) 1

Anf. 4 PER BOLUND (mp) 2

Anf. 5 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 2

Anf. 6 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf. 7 VICE ORDFÖRANDEN 2

Anf. 8 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf. 9 PER BOLUND (mp) 3

Anf. 10 CHRISTINA AXELSSON (s) 3

Anf. 11 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf. 12 PER BOLUND (mp) 4

Anf. 13 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 14 PER BOLUND (mp) 4

Anf. 15 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf. 16 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 17 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf. 18 BJÖRN HAMILTON (m) 5

Anf. 19 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf. 20 VICE ORDFÖRANDEN 5

Anf. 21 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf. 22 VICE ORDFÖRANDEN 6

Anf. 23 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf. 24 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 6

Anf. 25 PEDER WACHTMEISTER (m) 6

Anf. 26 ERIK A ERIKSSON (c) 6

Anf. 27 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf. 28 VICE ORDFÖRANDEN 7

Anf. 29 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf. 30 VICE ORDFÖRANDEN 7

Anf. 31 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf. 32 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 33 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf. 34 VICE ORDFÖRANDEN 8

Anf. 35 Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 8

Anf. 36 VICE ORDFÖRANDEN 8

Anf. 37 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf. 38 VICE ORDFÖRANDEN 8

Anf. 39 Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 8

Anf. 40 VICE ORDFÖRANDEN 8

Fredagen den 14 mars 2008

EU-nämndens uppteckningar