1 § Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 26 och 27 november 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 17–19 december 2007

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Då släpper vi in jordbruksministern med medarbetare.

God morgon, jordbruksministern med medarbetare! Vi ska börja med återrapport från jordbruks- och fiskerådet den 26–27 november. En skriftlig sådan har sänts ut till nämndens ledamöter. Vi ger ordet till jordbruksministern för att kommentera den. Varsågod!

Anf. 2 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag har inget att tillägga men är beredd att svara på frågor om ledamöterna har sådana.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Då kan vi lägga återrapporten till handlingarna och gå in på information och samråd inför det kommande rådsmötet. Vi tar fram den blå agendan. Punkt 8 är alltså såvitt vi vet struken. Däremot har det tillkommit två övriga frågor under det som numera är punkt 10, nämligen d angående fiske EG–Mauretanien och e angående handjursbidrag, på svenskt initiativ. Detta kommer vi till allra sist.

Vi börjar med fiskefrågor, punkt 3, Fastställande av fiskemöjligheter för nästa år. Den frågan har varit föremål för överläggningar i miljö‑ och jordbruksutskottet så sent som den 18 oktober, då det fanns majoritet för regeringen med avvikande meningar från s, v och mp. Frågan var också i nämnden den 19 oktober, då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt. Mot den bakgrunden vill jag be både jordbruksministern och ledamöterna att koncentrera sig på det som eventuellt är nytt eller förändrat sedan dess, för det är i så fall det som vi har att förhandlingssamråda kring.

Anf. 4 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Förordningsförslaget innehåller förslag till kvoter, begränsningar i antalet fiskedagar och andra tekniska åtgärder för alla slags fisken för år 2008. Även om de viktigaste fiskerättigheterna för svenskt vidkommande har varit i hamn sedan en politisk överenskommelse om fisket i Östersjön nåddes vid oktoberrådet och förhandlingarna mellan EG och Norge avslutades i november återstår några viktiga frågor för oss.

Allra viktigast är införandet av effektiva åtgärder för att reducera utkasten av torsk. Torskbeståndet är även i Västerhavet i ett prekärt läge, även om en viss förbättring har skett. Eftersom väldigt lite riktat torskfiske äger rum är fångstkvoterna av mindre betydelse. Problemet är bifångsterna av kvot vid andra fisken. Dessa bifångster måste i stor utsträckning kastas över bord. Från svensk sida har vi länge förordat flera beprövade selektiva åtgärder.

Bland övriga viktiga utestående frågor för Sverige vill jag särskilt nämna en, nämligen en fördelning av den ofördelade kvoten av tobis. Eftersom svenska fiskare under den senaste tioårsperioden har fiskat ca 98 procent av denna kvot är det önskvärt att vi får en egen kvot. Det skulle också underlätta förvaltningen av detta svårhanterliga bestånd.

Anf. 5 CARINA OHLSSON (s):

Vi vill ändå ha kvar den rekommendation som vi anmälde som avvikande mening, nämligen att man verkligen följer Ices rekommendation.

Anf. 6 ORDFÖRANDEN:

Det noteras. Ska jag göra en likadan notering för Vänsterpartiet? Ja.

Anf. 7 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag vill bara understryka vikten av regeringens strävan när det gäller att minska utkasten. Människor börjar få upp ögonen för hur det faktiskt går till, och det är stötande att man slänger bra livsmedel över bord bara för att man inte hamnar inom en viss kvot. Fullt stöd på den punkten!

Anf. 8 ORDFÖRANDEN:

Då undrar jag om Miljöpartiet har ändrat sig och anslutit sig till regeringen, vilket jag hoppas, eller om man anmäler avvikande mening i linje med tidigare beslut.

Anf. 9 PER BOLUND (mp):

Jag kan göra ordföranden glad. Vi har kontrollerat avtalen och sett att de troligen stämmer överens med Ices rekommendationer, och därför kan vi ställa oss bakom dem. Däremot vill vi uppmuntra att man gör allt man kan för att stoppa svartfisket och också sidofångsterna. Det är viktigt att man får ett tak för både de legala och de illegala fångsterna. Det är ju den totala fångsten som avgör om bestånden blir hållbara eller inte.

Anf. 10 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag har bara en enda kommentar, och det gäller frågorna om det selektiva fisket. Jag kan meddela nämnden att Sverige har presenterat sex olika förslag till hur detta kan gå till.

Anf. 11 ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande mening från s och v.

Vi går vidare till punkt 4, Växtskyddsmedel, som är en jordbruksfråga. Då har vi först information angående utsläppen av växtskyddsmedel och sedan beslut angående användning av bekämpningsmedel. Den andra frågan har varit i EU-nämnden senast i februari, då det fanns majoritet för regeringen. Den har också varit för information i nämnden inför jordbruksrådet i juni och miljörådet senare samma månad. Nu föreligger förhoppningsvis möjligheter till en politisk överenskommelse. Även här ber vi jordbruksministern och ledamöterna att skjuta in sig på det som har hänt sedan sist. Men det var ett tag sedan, förstås.

Anf. 12 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Punkten 4 a, alltså 6 a på den nya dagordningen, handlar om växtskyddsmedel. Vi välkomnar ordförandeskapets lägesrapport och den revidering som kommissionen har gjort av ursprungsförslaget, men vi har i dagsläget reservationer när det gäller flera delar av ordförandeskapets förslag.

Det är alltså en lägesrapport som ska lämnas vid det här rådsmötet.

Anf. 13 ORDFÖRANDEN:

Vi kan ta punkten 4 b också.

Anf. 14 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Där handlar det om en politisk överenskommelse. Vi har sedan länge bedrivit ett organiserat arbete för att minska riskerna för människor och miljö vid användandet av bekämpningsmedel. Sverige stöder ordförandeskapets förslag till politisk överenskommelse, vilket till största delen ligger i linje med vad vi har arbetat med från svensk sida.

Anf. 15 JACOB JOHNSON (v):

Jag tycker att i den svenska ståndpunkten bör det framkomma att de kemiska bekämpningsmedlen på sikt bör fasas ut. Om jag har uppfattat förslaget rätt innebär det ju i vissa fall försämringar genom det system som föreslås. Sverige kan bli tvunget att godta medel som godkänns i andra länder.

Anf. 16 PER BOLUND (mp):

Det är en viktig ståndpunkt för oss också. Sverige måste kunna driva att enskilda länder ska kunna gå före och utesluta speciellt farliga substanser.

Vi tycker att den svenska regeringen borde lägga sig nära den linje som antogs av parlamentet. Det tycker vi är en bra linje. Vi anser dessutom att man måste förstärka konsumenternas rätt att veta och få information om vilka bekämpningsmedel som har använts på de matprodukter som man köper i butiken. Det är också en väldigt viktig linje.

Anf. 17 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Det svenska arbetet har gått ut på att minimera riskerna för hälsa och miljö och att leta fram alternativa medel. Det arbetet kommer att fortgå. I och med den här överenskommelsen och beskrivningen i lägesrapporten är det på intet sätt avslutat. Därtill kan väl konstateras att det är viktigt att vi får jämbördiga konkurrensförhållanden mellan medlemsstaterna, vilket i andra sammanhang brukar vara ett svenskt krav.

Anf. 18 CARINA OHLSSON (s):

Jag ville lyssna på svaret innan jag ställde min fråga. För att förtydliga: Detta med jämbördiga konkurrensvillkor, kan det innebära att man öppnar för sådana växtskyddsmedel – bekämpningsmedel – som vi inte har velat ha godkända i Sverige? Vi har haft en väldigt restriktiv hållning och till exempel fått igenom förbud mot parakvat. Om man har fått fram att det är en fara för människa och miljö och det godkänns, är det då en hållning från den svenska regeringen att man ska släppa efter på det för att öppna för lika konkurrensvillkor? Detta skulle jag gärna vilja höra innan vi bestämmer hur vi ska ställa oss till detta.

Anf. 19 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag ber att få lämna över detta till medarbetare från Miljödepartementet som kan den här frågeställningen på sina fem fingrar.

Anf. 20 Kanslirådet CHARLOTTE UNGER:

Det är Miljödepartementet som förhandlar om förordningen. Jag förstår att frågan syftar på det som tas upp i promemorian. När det gäller frukt använder vi i Sverige stora kyllager där man förvarar den i stället för att behandla den med bekämpningsmedel. Som det ser ut i dag med substitutionsprincipen har man framför allt fokuserat på att byta ut de farligaste kemikalierna mot andra kemikalier. Här har diskussionerna gått längre. Vi har nu introducerat att de också ska kunna bytas ut mot andra tekniska lösningar. Då kommer detta problem inte att uppstå. Det är detta vi jobbar för.

Precis som jordbruksministern sade är detta en lägesrapport. Det är inget som är slutförhandlat i frågan.

Anf. 21 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i punkt 4 a. När det gäller punkt 4 b, som är en beslutspunkt, finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 5, Förslag om medel för att förbättra livsmedel. Även denna punkt är delad i flera delar, men såvitt jag förstår gäller de liknande saker, och vi försöker väl behandla denna punkt i klump. Frågan var uppe i nämnden senast den 25 maj inför Epscorådet, där den hamnar ibland eftersom den i vissa delar också är en konsumentfråga. Då fanns det majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf. 22 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Jag välkomnar det helhetsgrepp som har tagits på det här området vad gäller tillsatser och aromämnen liksom på området livsmedelsenzymer, som också föreslås regleras. Jag är positiv till att vi får en gemensam procedur för godkännandet, vilket kommer att leda till ett enklare och tydligare system på det här området för alla inblandade aktörer.

Anf. 23 CARINA OHLSSON (s):

Jag tog i och för sig upp denna fråga i utskottet i går, men då var inte jordbruksministern med, så jag vill ta upp den här också. När det gäller tillsatser har man mer börjat diskutera hur de påverkar den yttre miljön och inte bara hur de påverkar dem som äter dem. Jag skulle önska att jordbruksministern tog upp den frågan. Man börjar misstänka att sötningsmedel kan påverka miljön, och de fastnar ju inte i reningsverk utan kommer ut i naturen.

Anf. 24 PER BOLUND (mp):

Detta handlar ju om smakämnen som man blandar i maten. Det finns ämnen som både kan vara kemikalier som man tillsätter i maten och finnas i naturliga kryddor. Vi är lite oroliga för att en reglering kommer att missgynna de naturliga kryddorna i och med att man sätter ett gränsvärde för hur mycket som får finnas. Halten av ämnena i naturliga kryddor varierar, och därför finns det en risk för att producenterna kommer att välja att använda kemikalier för att få en garanterad nivå på ämnena. Har regeringen något förslag på hur man kan agera för att minimera den risken?

Anf. 25 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Vad beträffar frågeställningen om påverkan på miljön finns detta enligt uppgift från mina medarbetare infört på svenskt initiativ i den förordning som vi avser att anta den kommande veckan.

Per Bolunds fråga handlar vad jag förstår mest om kumarin. Där har vi fått lösningar som tillgodoser de behov som vi från svensk sida har för våra pepparkakor och kanelbullar även i fortsättningen. Man har enats om att i kommissionens regi diskutera faktiska gränsvärden för kumarin för vissa produktkategorier.

Anf. 26 ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i punkt 5.

Vi går till punkt 6, Elektronisk identifiering av får och getter. Detta ska inte gälla de svenska fåren och getterna, såvitt jag har blivit informerad. Men detta får jordbruksministern reda ut. Detta är en beslutspunkt.

Anf. 27 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Sverige stöder det förslag som finns om att datum för obligatorisk elektronisk identifiering senareläggs. För svenskt vidkommande är detta ännu inte aktuellt eftersom vi ännu inte har så många djur av dessa båda djurslag att vi tvingas in i förordningen.

Anf. 28 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag har möjligen ett litet medskick. Regeringen har ju gått till val på att vi ska minska regelkrångel, byråkrati etcetera. Nu får vi svart på vitt på att detta kostar väsentligt mycket mer än det smakar. Jag förstår bakgrunden, att man ska kunna spåra djur på individbasis ända ned till födsel och så vidare. Men frågan är om man inte skulle kunna överväga att även fortsättningsvis märka dem i grupper, ungefär som man har gjort hittills. Detta är ett medskick till jordbruksministern att överväga den möjligheten. Jag tror inte att någon skulle ta illa upp om man går på en sådan linje.

Anf. 29 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag noterar uppmaningen.

Anf. 30 ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går till punkt 7, Den gemensamma organisationen av marknaden för vin. Trogna nämndbesökare känner igen den här frågan senast från den 23 november, då vi fick en lägesrapport om förhandlingarna i frågan. Den har varit uppe här tidigare också. Europaparlamentet yttrade sig per den 12 december. Information och en länk till detta har utsänts per mejl. Nu ligger frågan på rådsbordet igen.

Jag lämnar ordet till jordbruksministern, återigen med uppmaningen att fokusera på det som har hänt sedan sist och som så att säga är nytt.

Anf. 31 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Ambitionen är att en politisk överenskommelse ska avfattas vid detta kommande jordbruksråd. Ett kompromissförslag väntas läggas på vårt bord den kommande veckan. De frågor av politisk vikt som fortfarande, enligt mitt förmenande, är utestående är: liberalisering av systemet med planteringsrätter, de nationella anslagen – där bland annat öronmärkning av medel till säljfrämjande åtgärder i tredjeland finns – berikningen med socker och eventuellt bestämmelser för märkning med årgång och druvsort.

För svenskt vidkommande är det viktigt att reformen bidrar till att skapa en mer marknadsanpassad, balanserad och konkurrenskraftig europeisk vinsektor. Förutom konkurrenskraft är förenkling och budgetneutralitet två viktiga begrepp för Sverige. Samma princip om budgetneutralitet ska gälla här som vid tidigare reformer. Införandet av frikopplade stöd i vinsektorn är viktigt för att strömlinjeforma vinsektorn med tidigare reformer.

I flera avseenden anser jag att kommissionens och ordförandeskapets ansträngningar är ett steg i rätt riktning. Exempel på detta är också förslaget om ett omedelbart avskaffande av de marknadsreglerande instrumenten såsom destillationsstöd, exportstöd, stöd till privat lagring samt druvmuststöd. En liberalisering av systemet med planteringsrätter anser jag vara nödvändigt för en mer marknadsanpassad och konkurrenskraftig vinsektor.

Berikning med socker är inte en budgetfråga. Här handlar det snarast om att bevara en traditionell metod som går långt tillbaka i tiden.

När det gäller frågorna om informationskampanjer på den inre marknaden och om säljfrämjande åtgärder i tredjeland, som Sverige har drivit flitigt under arbetets gång, har vi lyckats få tillfredsställande gehör för våra förslag. Vi känner oss mycket nöjda med det arbete vi har åstadkommit på det här området så här långt.

Dock finns fortfarande en del orosmoln i denna reform, där vi inte kan förutsäga händelseutvecklingen. Det handlar om de nationella anslagen. Vi är inte helt nöjda med de åtgärder som föreslås eftersom vi inte anser att de bidrar till en mer konkurrenskraftig vinsektor. Vi har också kritiserat storleken på anslagen, som vi menar är för höga. Vidare har vi som bekant varit mycket kritiska till de öronmärkta medlen för säljfrämjande åtgärder i tredjeland i kombination med de folkhälsoproblem som åtgärderna riskerar att ge upphov till. Detta betyder att Sverige gärna skulle se att öronmärkningen av medel till detta lyfts bort.

Till sist: När det gäller märkning med årgång och druvsort har vi varit mycket aktiva med att försöka åstadkomma flexibla och enkla regler. Förslaget går åt rätt håll, även om det kunde bli ännu bättre.

Som nämnden förstår av min redovisning är det – som jag tror att jag sade också vid det förra tillfället – i den situation som vi befinner oss i inför rådet nödvändigt att jag får ett så kallat öppet mandat av nämnden. Vi vet ju inte vad det slutliga kompromissförslaget kommer att innehålla.

Anf. 32 ORDFÖRANDEN:

Jag ska kommentera det sistnämnda. Det är precis det som jordbruksministern säger här som nämnden tar ställning till på basis av allt det vi vet. Vi har ju sett frågan förut. Med det mandat han får gör jordbruksministern rent konstitutionellt vad han vill på rådet. Men om det som kommer på bordet skulle överraska väldigt i den ena eller andra riktningen eller om det avviker mycket från det vi beslutar här kan man naturligtvis skicka över det för en skriftlig koll. Jag vill bara klargöra detta.

Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s):

Det är bra att regeringen har uttryckt kritik hittills mot de delar som vi inte är nöjda med. Det är viktigt att vi inte släpper på den kritiken, speciellt i och med att det nu kan bli förhandling.

Folkhälsoaspekterna är väsentliga inte bara när det gäller säljfrämjande åtgärder i tredjeland utan överlag. EU-kommissionen har ju släppt en rapport som visar att kostnaderna kopplade till alkohol är enorma för EU. Det handlar om allt från sjukdomar och självmord till misshandel, psykiska sjukdomar och barn som far illa. Det är ett elände utan like. Det leder också till ekonomiskt bortfall i och med att människor blir mindre produktiva och så vidare. Detta ska man ta in, så att man inte bara ser alkoholproduktionen som en vinstmaskin. Vin är faktiskt alkohol, även om det sägs att måttlig konsumtion inte är så farlig. Konsumtionen är allt annat än måttlig på många håll. Jag tror att det är viktigt att fortsättningsvis framhålla dessa saker.

Sedan har vi diskussionen om att det köps alltmer vin från tredjeland och att det måste finnas en lösning på det problemet. Det gör mig lite orolig. Vad innebär det rent konkret? Det innebär säljfrämjande åtgärder, men innebär det också att man ska försöka hindra vin från andra länder att komma hit också?

Sammanfattningsvis vill jag säga att det ändå är mycket bra att regeringen har vågat vara kritisk hittills. Det är starka intressen som driver de här frågorna i EU, men det är viktigt att man kan hålla ut här.

Anf. 34 JACOB JOHNSON (v):

Jag noterar att jordbruksministern uttryckte sig på samma sätt som statssekreteraren i går i miljö- och jordbruksutskottet, nämligen att det ska vara budgetneutralitet. I handlingarna står det att Sverige anser att reformen bör leda till budgetbesparingar. Det har ju varit linjen hittills. När jag frågade statssekreteraren i går omformulerade han sig till att det ska vara minst budgetneutralitet – alltså helst besparingar men i värsta fall budgetneutralitet. Jag anser, bland annat av de skäl som Hillevi Larsson har tagit upp, att det ska vara budgetbesparingar. Det är min ståndpunkt.

Anf. 35 PER BOLUND (mp):

Jag hade en fråga om den svenska ståndpunkten när det gäller vilken förhandlingsberedskap regeringen har rörande delar av det här paketet. Det står i ståndpunkten under punkt 9 att Sverige är mycket kritiskt till de nationella anslagen. Sedan står det bara att Sverige bara är ”kritiskt” till finansiering av marknadsföring av vin. Sedan står det ”mycket kritiskt” beträffande krisdestillering. Jag upplever att det finns en glidning i hur man värderar de här frågorna, att just marknadsföring av vin till tredjeland kanske är mindre känsligt för regeringen. Den uppfattningen delar ju inte Miljöpartiet.

Nu sade jordbruksministern i sitt muntliga anförande att han var mycket kritisk till det här med marknadsföring men det vore bra med ett klargörande. Är det så att det vore lättare för regeringen att i en förhandling acceptera marknadsföring av vin i tredjeland eller är det lika i alla de här delarna?

Anf. 36 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Vi tycks ju vara väldigt överens i vårt land om den alkoholproblematik som vi har och som finns i andra delar av världen och om att vi ska göra vad vi kan för att minimera de skador som alkoholen kan föra med sig, speciellt vid ett alltför rikligt brukande. Av det skälet har vi varit väldigt aggressiva, det vill jag påstå och andvända som ord, i de diskussioner och förhandlingar som har varit under året i denna fråga om den här reformen. Vi har varit det dels av det skälet att vi vet att vi har rätt i sak, dels beroende på att vi ju faktiskt är en av de ytterst få nationer i unionen som har den här inställningen. Den inställningen kommer vi inte att vika från. Vi har rönt framgång i det här avseendet, för att gå över till Per Bolunds fråga, bland annat genom att den öronmärkning av pengar som tidigare fanns för säljfrämjande åtgärder i tredje land inte längre är öronmärkta för de sakerna. Därav kommer den lilla glidning i ordvalörer som togs upp. Det har alltså rört sig i rätt riktning.

Vad beträffar Jacob Johnsons, och delvis också Hillevi Larssons, frågeställning kan man väl säga att protektionism motverkas genom att vi inför märkningsregler som är så enkla, tydliga och transparenta som möjligt. Det är ju ett sätt för någon att hålla tillbaka produkter från tredjeland att göra alltför tillkrånglade, och kanske rent av omöjliga, märkningsregler. Det motverkar vi alltså på det sättet.

Vad beträffar besparingar och budgetneutralitet är det en viss glidning i ordvalörerna. Men det är alltså ett tiotal frågeställningar som har varit och delvis fortfarande är på dagordningen i den här reformen. Det är ju alltid så, som nämnden mycket väl vet, att om man ska komma överens måste man kunna glida lite i olika frågor. Annars är det över huvud taget inte möjligt att vara med och komma överens. Men låt mig återigen påpeka för nämnden att det här öppna mandatet till slut kan innebära att Sverige tvingas rösta nej till den här reformen. Om den inte blir tillräckligt bra är det ett alternativ. Men det betyder å andra sidan att vi då inte har möjlighet att påverka de saker som vi vill påverka i en speciell riktning, till exempel de här, som jag tycker, mycket viktiga folkhälsoaspekterna. Är ett land inte med i en förhandlingsomgång tar man ingen hänsyn till det landet över huvud taget. Vi måste alltså göra de här över- och avvägningarna. De är omöjliga att göra på förhand eftersom vi i dag inte har något utkast till politisk överenskommelse.

Anf. 37 ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende med avvikande mening från v.

Enligt mina noteringar är punkt 8 struken. Departementet nickar. Då går vi vidare till punkt 9 om definition med mera av spritdrycker. Även den frågan har, minst sagt, varit i nämnden förut. Senast var det i november, då det fanns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Då hängde det på språkfrågan. Underlag är ju utsänt. Jag lämnar ordet till jordbruksministern – återigen med uppmaning att fokusera på det som eventuellt har hänt sedan sist.

Anf. 38 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Det här är ju en pikant fråga. Vi har ännu inte någon svensk översättning av det material som vi skulle ha oss tillhanda. Har vi inte det på måndag innebär det att jag kommer att föreslå att vi inte kan fatta beslut i denna fråga på det här rådsmötet. Därest det skulle komma en text som inte överensstämmer med den tradition som vi har för benämning av vissa spritprodukter i vårt land måste vi rösta nej i den här frågan.

Vi fick, för att komplettera det här ställningstagandet, i går del av ett brev från parlamentets rapportör i frågan, som alltså har medbestämmande. För övrigt kan vi konstatera att skuggrapportören, Carl Schlyter, också har varit delaktig i det här. Det brevet var ingen uppmuntrande läsning för svenskt vidkommande. Ska vi följa den översättning som vi har gjort av de ord som används där kommer vi inte att få använda gängse svenskt språkbruk för de spritprodukter som vi normalt i Sverige brukar kalla för brännvin.

Så är läget inför måndagen. Vi får se vad som händer under helgen och på måndag.

Anf. 39 ORDFÖRANDEN:

Då vill jag ställa två kompletterande frågor. Den ena är: Kan ni inte skicka över det där brevet? Det är inte nödvändigt för EU-nämndens beslutsunderlag men det är ändå en medbeslutandefråga, där vi är nyfikna även på sådant även om det inte är en officiell handling. Den har ju ändå en viss effekt. Den andra frågan gäller ett förtydligande. Är det politik ändå? De har ju haft hela månaden på sig att översätta ordet ”brännvin”. Hur lång tid ska det behöva ta egentligen? Det återstår alltså politiska problem egentligen, eller?

Anf. 40 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det korta svaret är ja.

Anf. 41 SOFIA ARKELSTEN (m):

Jag har samma fråga som jag hade i går. Hur lång tid kan det ta att översätta ordet ”brännvin”? Jag undrar också över en annan sak. Var finns den här frågan rent fysiskt? Ligger den hos översättningsbyrån eller är det någon annan som är inne i det här? Sedan undrar jag också över möjligheten att använda ordet ”brännvin” på samma sätt som man har gjort med en del andra lokala varor, som fetaost i Grekland, falukorv här i Sverige och västerbottenost. Det finns ju ändå ett sätt att kunna kalla saker för vad de heter när man tillverkar dem här.

Anf. 42 ORDFÖRANDEN:

Den svenska julsnapsen, till exempel.

Anf. 43 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

De här tekniska frågorna överlämnar jag åt Tomas Dahlman.

Anf. 44 Departementsrådet TOMAS DAHLMAN:

Vi hade ju den här frågan uppe redan på ett tidigt stadium, att det var ett problem för svensk del. Det gäller alltså det engelska uttrycket spirit drink. Vi hade föredragit ”brännvin”, men då sade kommissionen att det skulle översättas med ”spritdryck”. Med den nuvarande ordningen kan vi från svensk sida välja mellan spritdryck eller brännvin. Det var något vi fick med oss när vi gick med i EU, i anslutningsförhandlingarna. I dag finns det alltså en valfrihet för producenten.

Kommissionen sade att ett uttryck på engelska inte kunde översättas till två på svenska. Då sade vi att vi tar ”brännvin”. Vi var överens om detta, och det var också det språkbruk som användes i den gemensamma ståndpunkt som rådet antog. Rådets juristlingvister var med på den lösningen. Sedan har det visat sig att det står ”spritdryck” i den språkversion som parlamentet röstade om. Det är därför frågan egentligen är teknisk, en översättningsfråga. Men för att vi ska kunna nå en lösning på det sätt som vi önskar måste parlamentet, och framför allt parlamentets rapportör, vara med på att ordet ”brännvin” används på svenska. Det vägrar alltså denne rapportör att göra. Det är detta det här brevet handlar om.

Vi hade hoppats att vi skulle kunna klara ut den här tekniska frågan, men nu har det blivit prestige omkring den. Det har blivit en politisk fråga. Dessutom var det ännu mer förvirrat ett tag. Det enda som skulle kunna kallas brännvin var tjeckisk slivovits. Då hade vi inte fått använda ”brännvin” över huvud taget på svenska förutom för tjeckisk slivovits. Nu är den risken undanröjd. Vad det här innebär konkret juridiskt är att vad vi normalt kallar brännvin i Sverige måste märkas med ordet ”spritdryck”. Det kan vara på flaskans baksida eller något, men det måste finnas på etiketten. Däremot är inte ”brännvin” ett juridiskt skyddat begrepp. Det kan användas i geografiska ursprungsbeteckningar och i varumärken. Det som heter Absolut renat brännvin i dag kan fortsätta heta det, men det måste förses med tilläggstexten ”spritdryck”. Det är den konkreta innebörden av det här. Vi hade helst velat undvika det, men blir det på det sättet blir detta konsekvensen. Det blir alltså inte förbjudet att kalla brännvin för brännvin, men det finns inte längre något juridisk skydd för det. Såtillvida är det en försämring.

Anf. 45 ORDFÖRANDEN:

Tack! Kanslichefen påpekar att det mest står ”vodka” i underlaget. Vi får väl önska er lycka till i fortsatta förhandlingar. Sedan får jag fundera på vad nämnden kan göra åt detta i dag. Vi ska väl ändå ta ställning till regeringens ståndpunkt som den här är framförd. Sedan har vi säkert anledning att återkomma till frågan. Sammanfattningsvis finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 10 om marknaden för jordbruk med mera – mjölkkvoter. Där förväntas det information om jag är rätt underrättad.

Anf. 46 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Kommissionen kommer på rådet att meddela det som redan är känt, nämligen att man föreslår en höjning av kvoterna med 2,5 procentenheter under nästa år, från den 1 april, och det tycker jag är ett steg i rätt riktning.

Anf. 47 PER BOLUND (mp):

Jag tänkte bara höra om regeringen skulle kunna fråga kommissionen om det finns någon klimatkonsekvensbeskrivning av det här förslaget. Vi vet ju att animalisk produktion har en ganska stor klimatpåverkan. Det vore ganska intressant att veta vad man räknar med i det här fallet.

Anf. 48 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det finns ju många frågeställningar som man kan ta upp i olika sammanhang. Att specifikt ta upp den här typen av frågor ämnar jag inte göra. Jag kan i sammanhanget konstatera att djur även har positiva effekter, till exempel på landskapsbilden.

Anf. 49 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i denna fråga.

Vi går vidare till det som står som punkt 11, men har blivit punkt 10 när vi har gjort strykningar, nämligen Övriga frågor. Här finns dels de a, b och c som stod i den blå agendan, dels den nya punkten d om fiskeavtalet mellan EG och Mauretanien och den nya punkten e om handjursbidrag på svenskt initiativ. Jag ber jordbruksministern berätta om allihop. Det är informationsfrågor. Vi får se om vi lyckas hålla ihop även frågor och sådant.

Anf. 50 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Vad beträffar punkt a kommer det vid decemberrådet från ordförandeskapet att ges en lägesrapport om hur långt diskussionerna om kommissionens förslag har kommit. Diskussionerna kommer att fortsätta, och förhoppningsvis kan de avslutas under det nästkommande ordförandeskapet, det slovenska.

Vad beträffar fågelinfluensan, punkt b, har utbrottet i England bekämpats framgångsrikt. Från Rumänien har det rapporterats ett fall i en liten hushållsflock. I Polen har det däremot bekräftats fyra utbrott, varav två i ganska stora kommersiella besättningar. Det senaste utbrottet bekräftades den 10 december.

Den tyska delegationen har tagit upp frågeställningen om en gemensam handlingsplan avseende haj. Enligt ny information som kom i går från den tyska delegationen efterfrågas information från kommissionen rörande hur arbetet går med gemenskapens handlingsprogram för hajar. Tyskland önskar särskilt få information vad gäller omfattningen och vilka element som ingår, vilken konsultation som planeras och uppskattad tidsplan för denna process fram till antagandet.

Det som i mina papper är punkt d, fiskeavtal med Mauretanien, är information från kommissionen om det avtal som finns fram till 2012 med Mauretanien och som kostar 86 miljoner euro, varav 11 miljoner euro avser stöd till Mauretaniens fiskepolitik och förvaltning av fiske.

Punkt e är slutligen vår begäran att kommissionen tittar på den dom som föll i EG-domstolen och som påverkar bland andra de svenska handjursbidragen. Den tidigare tolkningen har inneburit att jordbrukare fått stöd för de djur som har varit korrekt inrapporterade i den centrala djurdatabasen när de gått till slakt. Domstolens tolkning av förordningen är alltså att det räcker med att djuret någon gång under sin livstid har varit rapporterat för sent för att jordbrukaren inte ska vara berättigad till stöd vid slakt.

Enligt de beräkningar som har gjorts här i Sverige kommer detta att påverka omkring 30 procent av de handjur som slaktas i Sverige, och det är ganska stora pengar det handlar om, ungefär 100 miljoner kronor. Vi vill ha ett snabbt klarläggande av det här och eventuella ändringar som behövs för att vi ska kunna fortsätta att göra som vi har gjort tidigare.

Anf. 51 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Kvar på den blå agendan har vi A-punktslistan. Det finns en trolig sådan lista på bordet. Den är det som vanligt allt möjligt på. Är det något särskilt jordbruksministern vill säga om någon av dem? Nej, och inte heller någon av ledamöterna. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i dessa ärenden.

Är det någonting i övrigt som jordbruksministern vill dela med nämnden innan han åker i väg?

Anf. 52 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag vill bara ge nämndens ledamöter och tjänstemän och övriga närvarande ett stort tack för ett gott samarbete under det gångna året samt tillönska dem en god jul och ett gott nytt år.

Anf. 53 ORDFÖRANDEN:

Tack detsamma, säger vi! Tack för i dag!

2 § Miljö

Statssekreterare Elisabet Falemo

Återrapport från ministerrådsmöte den 30 oktober 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 20 december 2007

Anf. 54 ORDFÖRANDEN:

I miljöfrågorna ska vi först hantera återrapporten från ministermötet den 30 oktober. Den är utsänd. Därefter blir det information och samråd inför det kommande rådsmötet den 20 december.

Vi hälsar statssekreterare Elisabet Falemo med medarbetare välkomna. Vi har att gå in på miljöfrågorna på den gula agendan. Först har vi återrapporten från rådsmötet den 30 oktober. En skriftlig sådan är utsänd. Är det något statssekreteraren vill tillägga till den?

Anf. 55 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Ja. Det är trevligt att vara här igen. Jag skulle bara kort vilja ge en väldigt snabb sammanfattning av förra rådsmötet. Det ägde rum den 30 oktober i Luxemburg. Den svenska delegationen leddes av miljöminister Andreas Carlgren.

Det antogs två rådsslutsatser på mötet. Den ena avsåg klimatförändringarna inför Balimötet. Rådsslutsatserna kunde antas utan större förändringar i förhållande till det förslag som förberetts till mötet. I sitt inlägg betonade Andreas Carlgren det uppställda målet att EU:s utsläpp ska minskas med 30 procent fram till 2020 inom ramen för en internationell överenskommelse. Han framhöll att även om Sverige gav stöd till slutsatserna har regeringens vetenskapliga råd för klimatförändringar visat att koncentrationen av växthusgaser behöver sänkas ytterligare och att de 450 ppm som nämns i slutsatserna kanske inte räcker.

De andra rådsslutsatserna handlar om vattenbrist och torka och betonar vikten av vattenbesparande åtgärder inom bland annat jordbruket, förbättrad fysisk planering, uppmuntran av effektiv teknik och en uppmaning om att ramdirektiv för vatten genomförs fullt ut. På dagordningen i oktober fanns även ett förslag om att Österrike skulle häva sina nationella förbud mot genmodifierade majssorter. Ingen kvalificerad majoritet kunde dock uppnås. Det är nu upp till kommissionen att fatta beslut.

På rådsmötet hölls därefter en debatt om bränslekvalitetsdirektivet och framför allt om reduktionsmålet för växthusgaser. De flesta medlemsstater vill införa mål som omfattar hela livscykeln, men åsikterna är delade om hur målen ska införas. Förslaget har sedan dess behandlats på ett mindre antal arbetsgruppsmöten, men förhandlingarna går långsamt framåt. På det kommande rådsmötet kommer det att lämnas en lägesrapport.

Slutligen hölls även en debatt om översyn av strategin för hållbar utveckling. De flesta ministrar menar att målen i strategin är bra och att fokus bör läggas på ett bättre genomförande. Många medlemsstater, däribland Sverige, ansåg att utmaningarna med klimatförändringar bör ha högsta prioritet. Slutsatser om strategin kommer att antas i dag vid Europeiska rådet.

Anf. 56 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag har en kommentar angående punkt 4 om genetiskt modifierad majs. Vi socialdemokrater har under lång tid tyckt att regeringen borde ändra sin ståndpunkt och stödja Österrike. I återrapporten kan man läsa att 15 medlemsstater röstade emot kommissionens förslag, och vi tycker att det är väldigt sorgligt att inte Sverige kunde ansluta sig till dem utan låter kommissionen bestämma. Jag vill bara påpeka att det hade varit betydligt bättre om man hade stött Österrike.

Anf. 57 CARINA OHLSSON (s):

Det gällde punkt 5 om klimatförändringar. Det står att Sverige inför Balimötet betonar vårens rådsslutsatser och uppställda mål. Nu har jag i morse hört från medierna att man har gett upp detta från svenskt håll. Men det kanske är så att medierna rapporterar fel. Det skulle vara intressant att höra det. Även om inte Baliförhandlingarna hör hit vill jag säga det. Det står ändå här att man skulle vidhålla detta. Jag vill höra om medierna är rätt ute.

Anf. 58 ORDFÖRANDEN:

Som Carina Ohlsson så riktigt påpekade samråder vi inte om Balimötet, även om jag själv ska erkänna att man visst är nyfiken lite till mans på hur det har gått sedan sist. Men vi ska fokusera på det som händer på rådsmötet. Sedan får statssekreteraren så klart kommentera lite annat om hon vill. Men det är bra att Carina Ohlsson tog upp det själv.

Anf. 59 PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! Jag har också en fråga rörande punkt 4 om genetiskt modifierad majs. Det är, precis som vice ordföranden var inne på, en väldig splittring inom EU i frågan. Det var 15 medlemsländer som röstade emot kommissionens förslag. Kommissionen tycks bli mer och mer splittrad i frågan. Miljökommissionären har uttryckt mer och mer tveksamhet till de här majssorterna, medan resten av kommissionen kanske har en annan linje.

Frågan är hur länge Sverige ska vidhålla sin ståndpunkt. Den underlättar inte en överenskommelse inom EU, som jag upplever det, utan det är snarare så att den bidrar till den splittring som finns. Vore det inte läge för Sverige nu att försöka agera något mer konstruktivt än man har gjort i den frågan och försöka hitta gemensamma nämnare och ena EU när det gäller GMO-frågan? Det är verkligen dags för det, tycker jag.

Anf. 60 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Jag kan tyvärr inte kommentera Balimötet och vad som har sagts där. Jag såg inte heller nyhetsinslaget i morse, och jag tvivlar på att det är den fullständiga bilden. Det kommer nog att klarna under de närmaste dygnen, eftersom slutförhandlingarna är i full gång just nu. Vi har inte några besked om vad som blir slutresultatet.

När det gäller Per Bolunds fråga kan jag säga att diskussionen om GMO är välkänd. Naturligtvis är vi beredda att ha en konstruktiv diskussion kring frågorna. Det är väldigt olyckligt att man har ett regelverk som många länder inte tolkar på samma sätt som vi. Det finns naturligtvis fler frågor att diskutera, men vår uppfattning är att de regelverk som gäller ska följas.

Anf. 61 ORDFÖRANDEN:

Kan vi lägga återrapporten till handlingarna? Svaret är ja.

Vi går in på den blå miljöagendan, där den första B-punkten är rambestämmelser för markskydd. Innan vi går in på statssekreterarens föredragning ska jag säga dels att miljö– och jordbruksutskottet informerades om det mesta på agendan så sent som i går, dels att överläggningar i sak skedde i frågan i miljö– och jordbruksutskottet den 27 mars, då det fanns enhälligt stöd för regeringens ståndpunkt, såvitt jag förstår. Det har också varit omröstning i Europaparlamentet den 14 november. Det är det som har hänt sedan dess som jag hoppas att både föredragningen och diskussionerna ska fokusera på.

Anf. 62 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Fru ordförande! Markskyddsdirektivet har förhandlats under våren och hösten och ska nu upp till en politisk överenskommelse. I Sverige har vi sedan länge på ett ambitiöst sätt reglerat och hanterat markskyddsfrågorna nationellt, men lika ljus ser inte situationen ut i hela unionen. Regeringen har därför kunnat tänka sig ett flexibelt ramdirektiv som tar hänsyn till att marksituationen varierar i Europa och att de olika länderna har kommit väldigt olika långt när det gäller markskydd.

De frågor som regeringen har verkat för är följande: Direktivet ska ge tillräcklig flexibilitet för de länder som redan har effektivt markskydd i lagstiftningen, så att man kan bygga vidare på befintligt arbete. Direktivet ska lägga fokus på arbetet med att lösa de problem som finns för markskyddet och det hållbara nyttjandet av marken. Därigenom motverkas administrativa krav på områden som inte har nämnvärda markproblem. Det gäller till exempel hårdgöring av mark, som är ett problem i vissa områden, samt att så kallade markförsämringsprocesser som behöver särskilt skydd bara förekommer i vissa begränsade delar av unionen.

Ytterligare en fråga som regeringen har arbetat för är att de två annexen till direktivet ska vara indikativa. En annan fråga är att det är relevanta farliga ämnen som ska hanteras och att områden som saknar problem med markförsämring kan undantas. Slutligen har vi arbetat för att erfarenhetsutbytet förstärks men att onödig harmonisering undviks, eftersom förutsättningarna i unionen varierar kraftigt.

I flera delar har förhandlingarna gått bra utifrån regeringens utgångspunkt. Regeringen ska nu kunna acceptera en politisk överenskommelse. Men regeringen avser att in i det sista verka för att annexen görs indikativa i ett första steg, alternativt redovisas i en uppföljningsklausul, och även att notifieringsprocessen för att undanta områden förenklas samt att harmonisering av riskbedömningen begränsas till att öka sammanhållningen.

Det bör ske framgång i några av dessa aspekter för att regeringen ska anse att direktivet är acceptabelt.

Anf. 63 ORDFÖRANDEN:

Utgångspunkten är att det i nämnden i februari fanns stöd för regeringens då redovisade förhandlingsupplägg.

Anf. 64 PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! Vi tycker att det finns vissa brister i det här. Vi välkomnar framför allt att man kommer att ta fram ett sådant här direktiv om markskydd. Det tycker vi verkligen är på tiden och behövs. Men förslaget överlämnar helt och hållet till medlemsländerna att avgöra vilka åtgärder som ska genomföras. Det är ett problem, för det kan leda till att det i många länder inte blir någon förändring jämfört med i dag. Det kan också leda till att det blir stora skillnader i åtgärder mellan medlemsländer, vilket kanske kan vara ett problem om man nu vill att marken ska skyddas generellt inom EU.

Det verkar som om EU-kommissionen inte gör en uppföljning av åtgärderna, inte kommer att gå tillbaka och kontrollera dem i efterhand. Det kan också ses som ett problem att man inte kommer att kontrollera åtgärderna. Är det någonting som Sverige kan tänka sig att driva i den här frågan?

Anf. 65 CARINA OHLSSON (s):

Det gäller det som statssekreteraren redogjorde för: Om man får gehör för några av de punkter som regeringen har lagt fram undrar jag vad förutsättningarna är, om ni tror det.

Det pratas om ett smalare och vassare EU. När man tittar på det ser det lite krångligt ut, för att ge full effekt. Det kanske är andra saker man ska titta på i stället, för att verkligen visa att man följer upp vissa andra saker. Det kan vara till exempel Reach, som också tar upp farliga ämnen, och vattendirektiv. Kanske man ska fokusera på det i stället, för då kanske man också får med sig den här typen av frågor, om man följer det som redan finns.

Jag skulle vilja höra hur det verkar, om man tror att man får tillmötesgående synpunkter. Jag har hört att det finns flera länder som är tveksamma. Jag skulle vilja ha lite uppföljning där.

Anf. 66 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

På subsidiaritetsprincipens altare kanske detta inte är den mest lyckade reformen inom EU, mot bakgrund av att vi om vi tittar på vårt eget land har ett ganska heltäckande skydd och hantering av de här frågorna. Då kan man fråga om det finns skäl att göra ett så här långdraget system för hela EU.

Alliansregeringen har ju gått till val på en regelförenkling, och det här kommer inte att minska regelverket. Kostnaderna kommer att vara ganska stora för att efterleva de här ganska långtgående förslagen. Dessutom är det rätt många olösta frågor i den här situationen. Det är väl mot den bakgrunden som regeringen söker flexibilitet och fokus på de verkliga problemen och så vidare. Det är vällovligt, men frågan är om det är tillräckligt för att få detta paketerat så att det kan accepteras.

Det har kommit sidoinformation till några av oss att det är på gång en blockerande minoritet i just den här frågan bestående av Tyskland, England, Frankrike, Nederländerna, Finland och Ungern. Det är för mig obekräftat, men det kunde vara intressant att höra om Miljödepartementet har information om detta är på väg att dyka upp. I så fall finns det kanske skäl att göra gemensam sak inte minst med Finland.

Anf. 67 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Fru ordförande! Det är intressant att höra att Per Bolund sätter stor tilltro till EU:s förmåga att ha gemensamma styrande miljöregler. I just det här fallet är vår uppfattning att detta i huvudsak är en nationell angelägenhet, men vi tycker samtidigt att det kan finnas vissa fördelar med att ha ett gemensamt arbete också.

När det gäller kontroller från kommissionen finns det vissa sådana element i det här förslaget. Det är inte så att det saknas kontroller. Erfarenhetsutbytet är en positiv sak som vi ser, eftersom vi har goda erfarenheter här i Sverige.

När det gäller Carina Ohlssons fråga om förutsättningarna att få igenom våra krav ser vi i dagsläget positivt på att få förändringar av texten i den riktning som vi föreslår. Då är också regeringen beredd att rösta för förslaget. Men då finns naturligtvis frågan om smalare och vassare i botten. Om detta blir onödigt krångligt och byråkratiskt, och om det införs en massa regler utan större miljönytta, bör man överväga om Sverige ska rösta nej.

Då övergår jag till Bengt-Anders fråga. Det stämmer att det finns några länder – Tyskland, UK och Österrike – som har sagt att man överväger att rösta nej. Det här är också en del i en förhandling, så mycket kan hända före torsdag och innan miljöministrarna träffas. Men det pågår naturligtvis aktiviteter för att förbättra förslaget. Det är också den riktning som vi vill se under de närmaste dagarna.

Anf. 68 ERIK A ERIKSSON (c):

Ordförande! Jag vill tacka statssekreteraren för redogörelsen. Det är bra att frågan om markdirektivet kommer upp. Den är viktig, och det är viktigt att Sverige fortsätter som man har gjort tidigare, som tidigare regeringar också har gjort, att arbeta för att stärka markskyddet och skydda mark. Det är kolossalt viktigt för framtiden. Vi har vår historia och ser hur det har sett ut tidigare. Vi i Sverige har ingen miljökatastrof som väntar, i alla fall inte vad vi tror och hoppas, men likväl dyker det upp saker som gör att värdefull jordbruksmark men även annan mark som är värdefull för samhället tas i anspråk, ibland kanske på ett inte helt effektivt och klokt sätt. Det är vår nationella del. Det har vi tagit gott ansvar för och kommer således att kunna göra i framtiden också.

Men det gäller även nya länder. EU är dynamiskt och stort, och det finns stora möjligheter att hjälpa nya länder. Jag tänker på Rumänien, som jag har på näthinnan just nu, som är ett land av flera där det finns bedrövliga, miserabla förhållanden efter storskaliga satsningar på fabriker och annat som har gett miljöförstörelse som är eländig. Där måste EU naturligtvis vara aktivt. Där tycker jag att statssekreteraren har rätt, att där måste man jobba tillsammans.

Men i detta fall, när det gäller markskyddet, hänvisar jag till Jordbruksverkets remiss den 18 januari 2007, där man varnar lite grann för oproportionerligt stort arbete och att miljöövervakning, inventering av riskområden och sådant kan bli för storskaligt och kanske inte helt effektivt. Man kanske inte ens uppnår det som är syftet. Då tycker jag nog att vår nationella modell i Sverige är mer överförbar på andra EU-länder.

Jag tycker att ni ska kunna ha med er det mandatet också och inte skynda för häftigt. Vi har även regelförenklingsarbete inom EU men också det nationella att fundera på. Den svenska modellen kan vara något att föra med sig. Men att vi har ett gemensamt ansvar för nya länder och att vi ska vara med och ta ansvar är självklart. Det ska vi vara med och bidra till. Det mandatet tycker jag att regeringen ska ha med sig.

Anf. 69 PEDER WACHTMEISTER (m):

Jag kan inte låta bli att kommentera det hela, i och med att jag fanns i de där kretsarna när det hela poppade upp i kommissionen. Ibland läser man handlingar från kommissionen, och sedan förhandlas de vidare, och plötsligt tycker man att de är bra. Jag minns några av de ursprungliga skrivningarna där man talade om åt vilket håll bönderna skulle plöja sina åkrar. Det kan vi skratta åt, men när man tog upp den frågan med kommissionen menade de allvar. Nu har man tvättat det vidare.

Alla de här rambesluten kommer förr eller senare att tryckas igenom på ett eller annat sätt. Det vet vi. Därför har jag väldigt svårt att stödja det här förslaget över huvud taget, med tanke på att vi har vår miljöbalk och vattendirektivet och sköter våra åtgärder i Sverige. Läser man de här handlingarna ser man att det efter varje punkt står att den lokala myndigheten ska ta fram underlag för det och det. Då ser vi framför oss att länsstyrelse efter länsstyrelse får bygga upp avdelning på avdelning, och sedan ska man bearbeta det här vidare.

Jag har, som sagt var, väldigt svårt att stödja det här.

Det här poppade upp. Det fanns ett ärende som hette Forest Focus, som man följde under många år och där man från bland annat Per Bolunds parti inte tyckte att det räckte med reglering av mark, hur biologisk mångfald skulle hanteras och så vidare. Då såddes det fröet, och sedan satte det här fart. Nu sitter vi i en fas där vi ska ta ställning för det här, som är ett i mina ögon helt onödigt beslut.

Anf. 70 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Jag tar naturligtvis de här frågorna på största allvar. Enligt vår bedömning görs mycket av det som föreskrivs i förslaget redan i Sverige. När det gäller konsekvenserna är det väldigt mycket upp till Sverige självt att bestämma ambitionsnivån, eftersom det överlåts till medlemsländerna. Där måste vi naturligtvis hela tiden ha med oss våra ambitioner om regelförenkling, där det också ingår att vi inte ska överimplementera regelverk från EU i vår lagstiftning.

Jag kan bara nämna att det finns arbete hos SGU och Räddningsverket när det gäller skred- och erosionsrisker. Jordbruksverket ger råd om när man förhindrar kompaktering. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar med sanering av förorenade områden. I huvudsak innebär inte detta några nya stora insatser. Men som jag sade tidigare är det viktigt att så långt möjligt försöka förhindra att man inför regler som är onödiga.

Anf. 71 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Statssekreteraren har nu vidimerat att det pågår en diskussion hos ett antal länder om hur man ska ställa sig till detta, och om jag har förstått det rätt finns i den kretsen de som vi normalt sett brukar vara allierade med i andra sammanhang. Jag vill då bara ännu mer tydligt skicka med vikten av att om möjligt försöka komma överens med de länderna i det här.

Precis som Peder Wachtmeister påpekar är erfarenheterna att även om det införs och det verkar harmlöst ska det ändå på något sätt anpassas till EU-byråkratin, ska det skickas rapporter etcetera, även om vi gör arbetet i dag.

Bara för att späda på de här inledningsvis märkliga sakerna: Med de förslag som då fanns skulle vi inte kunna använda de skogsmaskiner vi har till att avverka skog därför att marktrycket skulle bli för högt av maskinerna, exempelvis. Jag har inte läst hela markdirektivet, så jag kan inte detaljerna just nu.

Var lyhörd för dem som icke är med!

Anf. 72 ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 4, Ändring av direktiv så att luftfartsverksamhet införs i systemet för handel med utsläppsrätter. Där ska vi verkligen hålla oss till det vi samråder om just här och just nu.

Jag vill ge lite bakgrund. Det har varit överläggningar i saken i det berörda fackutskottet, alltså miljö- och jordbruksutskottet, den 15 februari. Detta har nämnden också informerats om. Nämnden beslutade om stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar i februari. Jag vet att frågan berör andra utskott också. Men det vi ska ta ställning till i dag är det som står på miljörådets agenda.

I den här frågan har det varit omröstning i Europaparlamentet den 13 november. Det är väl det nya i saken för just miljörådets del. Det är en beslutspunkt.

Anf. 73 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Fru ordförande! Precis före jul förra året presenterade kommissionen ett förslag till ett nytt direktiv om att inkludera luftfarten i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Ordförandeskapets ambition, som delas av regeringen, är att en politisk överenskommelse ska träffas på miljörådet den 20 december om hur flyget ska inkluderas i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Frågan har tidigare behandlats i EU-nämnden inför diskussionen på miljörådet.

De stora kvarvarande förhandlingsfrågorna bedöms vara startår för flygets inkluderande i utsläppshandelssystemet, andelen auktion, användningen av auktionsintäkter, reserven för nya deltagare och tillväxt. Låt mig kort beskriva regeringens hållning i dessa frågor.

Regeringen vill helst att flyg inom EU samt till och från tredjeland inkluderas redan 2011. Praktiskt är det inte möjligt att starta tidigare. Men många länder vill starta först 2013, och det är enligt vår mening för sent. Därför arbetar vi för att flyget åtminstone inom EU ska inkluderas i utsläppshandeln senast år 2012.

Regeringen anser vidare att flygbolagen inte bör tilldelas gratis utsläppsrätter utan att utsläppsrätterna i stället auktioneras ut. Det innebär ju att förorenaren betalar och att nya och befintliga flygbolag behandlas lika, vilket är en fördel i en så dynamisk sektor som flygsektorn.

Det har tyvärr inte varit möjligt att få majoritet i rådet för detta. Regeringen arbetar för att få en så hög andel auktion som möjligt. Vi vill också att det ska framgå av direktivet att andelen auktion ska höjas under kommande handelsperioder.

När det gäller intäkterna från auktionering har kommissionen föreslagit att de ska öronmärkas till att finansiera åtgärder inom klimatområdet. Regeringen motsätter sig principiellt sådan öronmärkning eftersom det strider mot den nationella suveräniteten och nationella budgetprinciper. Anledningen till att man föreslår en öronmärkning är att det finns något som heter Chicagokonventionen när det gäller flyget. Det innebär vissa internationella förpliktelser och att man vill undvika att utsläppshandeln tolkas som en skatt.

Regeringen kan acceptera den icke-bindande text som rekommenderar medlemsstaterna att använda auktionsintäkterna till åtgärder på klimatområdet. Det måste i vilket fall som helst framgå av direktivet att anledningen till att medlemsstaterna rekommenderas användning av auktionsintäkterna till åtgärder på klimatområdet är de internationella förpliktelserna under Chicagokonventionen och att det ska stå varje medlemsstat fritt att välja vilka klimatåtgärder som ska vidtas.

Från de nya medlemsstaterna har det framförts starka krav på en reserv från vilken nystartade flygbolag och flygbolag med stor tillväxt kan ansöka om tilldelning. Regeringen anser att fullständig auktionering är bästa sättet. Då behövs ingen reserv. Vi ser risker med en reserv. Den kan snedvrida konkurrensen och minska transparensen i systemet. Men i ljuset av de starka önskemålen om en reserv, samtidigt som vi ser att det inte kommer att bli hundra procents auktionering, kan regeringen ändå acceptera en reserv av begränsad storlek, om man kan träffa en tillfredsställande överenskommelse gällande startår och tilldelningsreglerna i övrigt, i synnerhet andelen auktion.

En annan viktig fråga är nivån på den totala tilldelningen. Regeringen anser att tilldelningen ska vara 95 procent av historiska utsläpp 2004–2006 till och med den tredje handelsperioden som inleds 2013.

Flyget är ju en snabbt växande näring. Även om flyget tilldelas utsläppsrätter motsvarande hundra procent av medelutsläppen de senaste åren beräknas tilldelningen för flyget vara 20–30 procent lägre än de prognostiserade utsläppen. Alltså måste flyget vidta betydande åtgärder eller betala för utsläppsminskningar i andra sektorer.

Flertalet medlemsstater vill att man ska stödja kommissionens linje som är hundra procents tilldelning. Vi inser att det kommer att vara mycket svårt att få en lägre tilldelning i rådet.

Anf. 74 CARINA OHLSSON (s):

Det som jag tänker ta upp är att vi vidhåller det som vi har sagt tidigare, att flygtrafiken och dess utsläpp ska inrättas i ett handelssystem, men inte i samma bubbla, som det kallas, som den som finns tidigare. Eftersom det är en ny del som kommer in här, som inte har haft några krav på åtaganden på sig över huvud taget, tror vi inte att det är framgångsrikt. I stället blir risken att det slår ut en sektor som ändå har fullgjort vissa åtaganden, och det är den svenska basindustrin som vi ser har både effektiviserats och skärpt till sina processer.

Det är väldigt stor skillnad mellan att släppa ut som flyget gör och att det blir utsläpp i själva processen. Det blir inte lika konkurrensvillkor. Vi kan också läsa i handlingarna att det finns en oro hos den energiintensiva industrin.

Nu när vi ser att en lågkonjunktur är på gång tror vi ändå inte att den kommer att drabba flygresorna. Det är inte så att man vill åt själva flygresandet utan de utsläpp det orsakar. Då vore det bättre att flyget fanns inom en bubbla så att flygindustrin verkligen fick konkurrera inom sig själv för att ta fram bra bränslen till exempel. Det behöver inte vara så att man minskar flygandet. Däremot ska man minska utsläppen. Vi tror att det skulle vara en mer framgångsrik väg.

Det som statssekreteraren säger om auktionering tycker vi är bra, men inte att det ska vara inom samma bubbla. Vi har fortsatt den åsikt vi har haft tidigare, att det ska vara en egen bubbla.

Vi tycker oss också märka att regeringen inte har tagit den oro på allvar som den svenska industrin så tydligt har framfört. Vi har haft hearingar här i riksdagen, just i den här salen, men har inte märkt att regeringen har haft samma lyhördhet för industrin i Sverige. Det känner vi verkligen oro för. En prisökning, som också nämns i handlingarna, på mindre än 50 kronor eller upp till 200–300 kronor tror inte vi på. Priskänsligheten är inte så stark att det kommer att ha den effekt som regeringen tror. Vi vidhåller vår åsikt.

Anf. 75 SOFIA ARKELSTEN (m):

Det är flera saker i förslaget till svensk ståndpunkt som jag tycker är väldigt bra. Just att man trycker mycket på auktioneringen, att förorenaren betalar, är otroligt viktigt, men också att man ser till att auktionsintäkterna inte blir något slags europeisk kassako för fonder eller någonting sådant. Vi ska respektera väljarna som har valt en riksdag och regering i varje land som ska hantera pengarna.

Det är naturligtvis en stor framgång att koldioxiden görs synlig i ekonomin. Vi tycker att det är väldigt positivt. Vi tycker att det är rätt att man ska ha ett pris på koldioxid, inte ha två eller flera olika system, som Socialdemokraterna föreslår. Det är en debatt som vi inte ska ta här utan kanske i kammaren sedan.

Den här helhetssynen på utsläppen bör man hålla. Vi tror att detta är mest framgångsrikt, därför vill vi stötta och skicka med att vi tror att det här är väldigt positivt för helheten. Äntligen har vi kommit så långt att vi kan reglera utsläppen och inte flyget.

Anf. 76 JACOB JOHNSON (v):

Jag anser också att det bör vara en separat bubbla för flygets transporter. Som framgår av handlingarna, och som också Carina Ohlsson har kommenterat, visar en konsekvensanalys att en kostnadsökning på 50 kronor eller några hundra kronor är alldeles för liten för att den ska få någon styrande effekt. Det är helt enkelt för svagt.

Vi borde också kräva en lägre nivå på tilldelningen. Jag vet att mina partikamrater i Europaparlamentet argumenterade för en nivå på 50 procent jämfört med 2004–2006. Jag vill kanske inte låsa mig för en siffra, men den ska vara lägre än regeringens 95 procent.

När det gäller NOx tycker jag att det är konstigt att regeringen kan stödja Europaparlamentets linje att använda sig av en multiplikator till dess annan lagstiftning kan begränsa NOx-utsläppen på annat sätt.

Jag anmäler avvikande mening om inte regeringen ändrar sig.

Anf. 77 ORDFÖRANDEN:

Vad bra att du sade det tydligt. Jag anade att det var ditåt det barkade. Då syns det sedan i protokollet.

Anf. 78 PER BOLUND (mp):

Vi delar synen att man antingen ska hantera flyget i en separat bubbla eller att man ska reglera flygets utsläpp med koldioxidskatt. Vi tror att det kan få negativa konsekvenser på andra sektorer om man inkluderar det och att vi inte kommer att få någon egentlig effekt på flyget med det här systemet.

Sedan tycker vi att det är viktigt att det inte i första hand är utsläppen som ska beskattas, utan det är klimateffekten. Där är flygets specifika problem att klimateffekten är betydligt mer än bara koldioxidutsläppen. Man beräknar att koldioxidutsläppen står för bara mellan 20 procent och hälften av de totala klimateffekterna. Det måste hanteras, annars blir det en ojämn spelplan mellan olika aktörer. Och att regeringen inte kan stödja en multiplikatorhantering tycker jag gör att man särbehandlar flyget positivt, och det tycker vi är en konstig hållning.

Dessutom tycker vi att det är en konstig benämning att säga att 95 procents fri tilldelning av utsläppsrätter är att ha en hög andel auktionering. Vi tycker att det borde vara en betydligt högre andel auktionering än så.

Det nya är ju att parlamentet har antagit ett förslag. Där säger man att man ska ha en successiv nedtrappning av tilldelningen. Det är viktigt att Sverige stöder den linjen i de fortsatta förhandlingarna.

Avslutningsvis hade jag en fråga om joint implementation och clean development mechanisms som också ingår i detta. Där har parlamentet också sagt att det inte är okej att flygbolagen bara använder sig av sådana mekanismer utan att de dessutom måste vidta åtgärder i form av effektiviseringar. Det måste väl betraktas som ett minimikrav, tycker vi, så att man inte bara kan köpa sig fri utan att vidta några som helst åtgärder själva.

Precis som förut vill vi, om inte den uppfattningen delas av regeringen, anmäla avvikande mening.

Anf. 79 ORDFÖRANDEN:

Jag noterar det.

Anf. 80 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Det var många frågor, men jag ska ta det ganska snabbt. När det gäller frågan om egen bubbla, som flera berörde, bland annat Carina Ohlsson, Jacob Johnson och även Per Bolund, är vår inställning känd. Jag kan bara säga att inget land driver frågan att det ska vara en separat bubbla. Det är över huvud taget inte en förhandlingsfråga. Även om det hade varit något land som hade drivit detta hade det inte varit en förhandlingsfråga på miljörådet nästa vecka.

Vi fortsätter med de invändningar som fanns om att det är för låg prispåverkan. Det är ganska svårt att förutsäga vilken prispåverkan det får. Det kan hända att den totala tilldelningen gör att priset på utsläppsrätter går upp väldigt mycket. Då kommer det naturligtvis att få en stor inverkan på både flyg och andra verksamheter.

Eftersom det ändå blir en viss auktionering för flyget gynnas industrin som får i stort sett en gratis tilldelning för en betydligt större del av sina behov. Här tycker jag ändå att man tar vara på den oro som Carina Ohlsson gav uttryck för här.

När det gäller multiplikator är det som framgår av handlingarna en ganska komplicerad fråga. Det är inte bara NOx, utan det finns vattenånga och andra saker. Vår bedömning är att om man skulle införa andra faktorer i utsläppshandeln som omfattar koldioxid skulle man lätt snärja in sig i ett system som kan innebära nya problem.

Man gör till exempel optimeringar för att minska koldioxidutsläppen. Men det leder till ökningar av NOx-utsläppen. Därför stöder vi i stället den linje som gör att man kommer att hantera NOx-utsläppen i en separat lagstiftning. Kommissionen har aviserat en sådant förslag under 2008. Vi är som sades också positiva till en successiv nedtrappning. Där har vi samma inställning som parlamentet.

Vad gäller de flexibla mekanismerna infattas inte flyget i Kyotoprotokollet. Här finns större möjligheter än i andra verksamheter att använda joint implementation och CDM. Regeringens uppfattning är att man ska göra insatser där de är effektivast och gör mest nytta. Det är grunden till vårt agerande även i det här fallet.

Anf. 81 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag vill bara understryka att vi inte tycker att det som statssekreteraren tycker ska stilla oron för basindustrin är tillräckligt. Vi tycker att det är en väldigt passiv hållning som regeringen intar med tanke på att man säger att ingen driver frågan. Det kanske är dags för Sverige att driva det eftersom basindustrin är väldigt beroende av utsläppsrätter och sådana saker.

Man kan rent teoretiskt tänka sig om det i framtiden är gemensamt att flyget köper upp alla utsläppsrätter. Basindustrin är ändå en sådan industri som är ganska känslig. Den är kanske mycket känsligare än både flyget och annat. Vi kommer alla att kunna flyga i framtiden, men vi har inga jobb. Det tycker vi känns väldigt oroande.

Vi tycker nog att det är dags för regeringen att ta tag i det här på ett betydligt kraftfullare sätt.

Anf. 82 BJÖRN HAMILTON (m):

Fru ordförande! Kan vi inte flyga får vi heller inga jobb. Det är viktigt att vi kommer till skott i den här frågan. Vi har haft andra förslag som riksdagen inte har gått med på som inte alls har varit lika bra.

Nu har vi ett hyfsat förslag för att få flyget bättre miljöinriktat. Det är förmodligen också genomförbart inom rimlig tid. Börjar vi nu komma med en massa detaljer om att det ska vara ditten eller datten, si eller så, är jag alldeles övertygad om att det inte blir genomförbart inom den tidsram som EU ändå har med detta.

Därför understöder jag regeringens ambitioner. Det är viktigt och bra. Det är framför allt viktigt att flyget får den här förutsättningen. Vi kan i dag inte leva utan ett flyg i vår värld. Flyget är jätteviktigt. Men det är också jätteviktigt att flyget bidrar till det klimatarbete som vi också prioriterar väldigt högt.

Anf. 83 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Det gäller det här bubbelresonemanget. Vi har hört att även delar av den tunga industrin skulle vilja ha sin egen bubbla inom Europa, exempelvis stålindustrin och så vidare.

Flyttar man ut det resonemanget fulländat skulle det innebära att varje bransch skulle ha sin bubbla. Vad blir då effekten? Då överlåter man till slut åt politiken att avgöra vilken bubbla som ska minskas och i vilken takt.

Det är en sällsynt oönskad utveckling att vi skulle ta på oss den rollen. Faktum är att marknadsekonomiska mekanismer har visat sig vara oerhört effektiva när det gäller att hantera den här typen av neddragningar.

Det innebär att man tar hela marknaden på utsläppet av koldioxid. Tro mig, mina vänner: Miljön bryr sig inte om vilken molekyl som minskas, bara den minskas. Då kommer systemet att hitta de platser där man kommer snabbast till skott.

Det känns historiskt att få vara med att påverka en avgörande del i ett nytt instrument som kommer att vara det första på plats i världen någonsin. Det är EU som tar detta steg. Jag är alldeles övertygad om att övriga världen kommer att ansluta sig så småningom.

Så ser jag det. Det är viktigt att skicka med regeringen i det här historiska ögonblicket att sätta en grimma på koldioxidutsläppen även för flyget.

Anf. 84 CARINA OHLSSON (s):

Egentligen ska vi väl inte ha debatter mellan oss. Det är skönt att Bengt-Anders får vara med om historiska beslut genom att rösta ja, som han anser, till bra miljö. Historiskt har vi inte sett så mycket av det än. Det är ju skönt. Än så länge har det varit mer renommésnyltning.

Än så länge har inte handeln med utsläppsrätter gett så mycket. Vi har ännu inte sett det systemet komma i en bra funktion. Det har man också hoppats på. Det har kommissionen också sagt. I utvärderingar har det inte gett så mycket ännu.

Det är de politiska besluten som man använder. Vi kunde höra Fredrik Reinfeldt tala om det häromdagen till exempel. De har varit framgångsrika för svenskt vidtagande när det gäller koldioxidbeslut. Koldioxidskatt har inte direkt varit något som marknaden önskade från början, utan det är ett typiskt politisk beslut.

Vi hoppas naturligtvis att det ska vara en kombination av politiska beslut och att marknadskrafterna också ska kunna verka i denna riktning. Där kan vi vara överens. Att sätta så stor tilltro till detta är att ha lite för höga förhoppningar om vad som är historiska beslut och inte.

Anf. 85 ORDFÖRANDEN:

Som Carina Ohlsson så riktigt påpekade själv håller vi oss till samråd om det beslut som just flyg och utsläppsrätter som ligger framför oss på miljörådet och undviker alltför mycket annat.

Anf. 86 JACOB JOHNSON (v):

Jag vill bara kortfattat referera till Isac Stern. Han har sagt att klimatfrågan är ett gigantiskt marknadsmisslyckande.

Anf. 87 PER BOLUND (mp):

Jag tycker att Bengt-Anders argument är väldigt relevant om vi hade ett globalt system för att handla med utsläppsrätter. Nu har vi inte det. Vi har ett system som är för Europa.

Som konsument kan man köpa stål från Kina eller USA som inte har en prissättning på koldioxidutsläppen. Det är problemet. Om vi tar in flyget i det här och det knuffar ut industrin från systemet riskerar industrin att slås ut.

Om jag hade en sådan starkt tilltro till Moderaternas klimatambitioner att ni skulle värna klimatet även när den svenska basindustrin börjar slås ut kanske man skulle lyssna på er på allvar. Nu tror jag tyvärr inte att det är så, utan då kommer den politiska viljan att fallera. Det är en utveckling som jag inte vill se.

Jag tror att det är bättre att agera proaktivt och vara medveten om det dilemmat redan från början.

Anf. 88 ORDFÖRANDEN:

Per Bolund är alltid välkommen att ansluta sig till den moderata klimatpolitiken som just nu ska beskrivas ytterligare.

Anf. 89 SOFIA ARKELSTEN (m):

Fru ordförande! Det finns så mycket man kan säga. Vi kan börja med Jacob Johnson. Är Isac Stern kanske sir Nicholas Sterns okände bror? Det kan man fråga sig.

Det finns väldigt mycket man kan säga om handel med utsläppsrätter. Poängen är att det är en uppstart. Det som vi gör är så otroligt viktigt.

Jag instämmer i precis allting som Bengt-Anders Johansson sade. Detta är en debatt som vi ska ta sedan i kammaren. Jag ser fram emot det. Alla intresserade är på måndag välkomna att lyssna och tala om miljöbudgeten.

Jag tror inte att man ska fästa för stor tilltro till systemen i sig. Det är vad jag ser från vänstersidan.

Jag vill skicka med regeringen att det viktigaste är att man kan använda marknadskrafterna på ett positivt sätt. Det handlar inte om att man ska sätta igång och skapa massor av parallella system där man får en politisk prissättning på koldioxid.

Det som nu händer är att vi försöker. Det är första steget mot att skapa ett globalt koldioxidpris. Allting som föreslås med vad man kallar bubblor men som är system krånglar till det och försvårar.

Det är jättetråkigt att se de ambitioner som finns grusas från vänsterkanten.

Anf. 90 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Jag ska försöka avstå för att ge mig in i diskussionen utan går åter till själva ämnet.

Vi ser väldigt positivt på förslaget och att det kommer upp på rådsmötet. Flyget är en sådan sektor som är ganska svår att reglera eftersom det är internationella flygningar och inte enkelt låter sig styras av nationella beslut i ambitiösa riktningar.

Vi hoppas naturligtvis att det ska kunna sprida sig över världen och få större omfattning. Vi kan också se att även om Sverige nu under ett antal år har haft betydande ekonomiska styrmedel på klimatutsläpp har vi fortfarande en livskraftig industri och en hel del att vara stolta över i det internationella samarbetet.

Jag tror att EU kommer att stå starkt i framtiden genom att kunna enas om den här typen av åtgärder. Det finns frågor om konkurrenskraften gentemot övriga världen som man ska ta på största allvar. Den frågan är kanske större än problemet med att flyget skulle slå ut vår svenska industri.

Anf. 91 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende men noterar avvikande meningar från samtliga tre oppositionspartier.

Vi går vidare till punkt 5, Miljö och hälsa, där det ska antas rådslutsatser. De är utsända till nämnden i utskick 1. Vill statssekreteraren kommentera dem? Varsågod.

Anf. 92 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Jag ska bara väldigt kort kommentera förslaget om rådslutsatser om miljö och hälsa.

Kommissionen presenterade i juni ett meddelande med en halvtidsöversyn av sin handlingsplan för miljö och hälsa för 2004–2010. Regeringen ser positivt på förslaget att ta fram rådslutsatser som bland annat aviserar denna översyn.

Regeringen stöder ordförandeskapet förslag till slutsatser. Regeringen har bland annat fått gehör för tillägg i slutsatserna om det viktiga arbete som sker inom Unep och miljökonventionerna till förmån för vår miljö och hälsa.

Slutsatserna uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta sitt arbete med att implementera handlingsplanen. Regeringen tycker att det är viktigt att kommissionen och medlemsstater fortsätter att samarbeta och samverka i dessa frågor genom informationsutbyte och forskningsinsatser.

Kommissionens arbete bör även ske samordnat med det arbete som sker inom WHO:s program för miljö och hälsa.

Anf. 93 SOFIA ARKELSTEN (m):

Jag vill göra ytterligare ett medskick. Det här är väldigt mycket om information och kommunikation. Kommissionen uppmanar i underlaget till mycket mer informationsarbete.

Detta berörde vi på informationen som vi hade i går. Jag vill bara betona hur viktigt det är att man inte skapar några nya institutioner som ska informera, något slags europeiskt folkhälsoinstitutliknande informationsinstitution utan att det hanteras utan större budgeteffekter i de institutioner som finns.

Anf. 94 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Som vi ser det har detta inte några sådana effekter att man bygger upp några stora organ eller så för att kontrollera det. Det är ett led i ett större arbete som pågår globalt.

Anf. 95 ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

På punkt 6, Övriga frågor, finns det en ganska lång lista, men underlag är utsänt i samtliga. Och detta är informationspunkter. Jag skulle ändå vilja be statssekreteraren att eventuellt kommentera det som behöver läggas till eller kommenteras. Sedan lämnar vi öppet för frågor. Jag ber nämnden notera att alla dessa frågor, även de som tidigare har varit beslutsfrågor just i dag är informationspunkter.

Anf. 96 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Jag har egentligen inte så mycket att tillägga kring det här. Vi har haft uppe frågor kring bränslekvalitetsdirektivet tidigare. Där kommer en lägesrapport. Jag tror inte att vi har så mycket nytt att komma med. Som sagt arbetar man för reduktionsmålet som är en av de viktiga frågorna.

Vi har andra välkända frågor, till exempel koldioxidutsläppen från personbilar. Det har vi också haft uppe tidigare. Det handlar om 130 gram koldioxid, eller var det 120 gram? Den frågan löper på i alla fall.

Jag tror att det är bättre att utskottet ställer frågor om de här punkterna om så önskas.

Anf. 97 JACOB JOHNSON (v):

När det gäller bränsledirektivet har jag först en fråga. Överst på s. 4 i den kommenterade dagordningen står det om reduktionsmålet att leverantörer av bränsle för vägfordon och mobila maskiner ska minska utsläppen av växthusgaser per energienhet. Då undrar jag vad som döljer sig bakom växthusgaser. Är det fossila växthusgaser, eller är det alla växthusgaser?

Jag vill stödja regeringen när det gäller hållbarhetskriterierna för biobränslen, att de verkligen kommer med och beaktas ordentligt.

Anf. 98 PER BOLUND (mp):

Det handlar om förslaget som gäller direktivet om bränslen, att man ska tillåta förhöjt ångtryck om man blandar i etanol. Det är något som vi ser som helt onödigt. Det kommer att bidra till en sämre luftmiljö. Det finns tekniska åtgärder som kan vidtas ganska enkelt som gör att man klarar kraven ändå utan att man behöver tillåta ett förhöjt ångtryck. Det tycker vi är en självklarhet att man ska vidhålla. Det är också det som parlamentet har sagt. Så det borde vara Sveriges linje i det här fallet, självklart.

Anf. 99 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

När det gäller Jacob Johnsons fråga kring reduktionen av växthusgaser ser jag inte att det är någon annan inriktning än att det är nettoutsläppet av klimatpåverkande gaser som man ska reducera. Ett sätt att reducera utsläppen är att införa en högre grad av biobränslen i energisystemet för bränslen.

När det gäller Per Bolunds fråga om ångtrycket har jag en känsla av att vi har diskuterat det förut. Enligt vår uppfattning finns det skäl för att inte driva den linje som Per Bolund hävdar här, för det finns olika tekniska saker där jag inte är beredd att gå in på detaljerna just i dag.

Anf. 100 PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! Det gällde punkt e och f till att börja med. Det handlar om Euro 6-kraven och kommande krav. Det finns en parallell process som pågår i Japan och i USA. Där har jag fått indikationer på att de europeiska kraven ligger ganska väsentligt under de krav som är på väg fram i USA åtminstone och även i Japan. Det skulle vara väldigt olyckligt, inte minst för europeiska tillverkare av tunga fordon. Det skulle innebära att amerikanska tillverkare kan sälja på alla tre marknaderna men att europeiska tillverkare bara kan sälja sina produkter i Europa i princip, vilket ju är en jättestor konkurrensnackdel. Det är väldigt väsentligt att man ser till att man håller samma nivå ungefär på kraven internationellt jämfört med de andra aktörerna.

När det gäller punkt f om koldioxidutsläpp från personbilar är vi skeptiska till idén om klassindelning, eftersom det, som vi ser det, gör systemet mer svåröverskådligt. Och det blir tröskelvärden som komplicerar systemet. Vi tycker att regeringen borde driva att man ska ha ett så enkelt system som möjligt.

Man borde också se över vilka sanktionsmöjligheter som finns för de leverantörer som inte uppfyller direktivets krav, så att det blir kännbara konsekvenser. Man borde även vara långsiktigare, ha ett mer långsiktigt mål för utsläppen från personbilar så att man har klara och tydliga regler för personbilstillverkarna som de kan anpassa sig till.

Anf. 101 ORDFÖRANDEN:

Vad gäller punkt f har det varit överläggningar i just strategifrågan i miljö- och jordbruksutskottet tidigare i år, den 27 mars närmare bestämt. Den frågan var i nämnden också. Så det finns på pränt och medskickat sedan förut. Men jag kan nämna det så statssekreteraren hör det också.

Anf. 102 JACOB JOHNSON (v):

Jag hoppar kort tillbaka till 6 a och ställer mig bredvid Miljöpartiet när det gäller inget undantag för ångtryck för bensin. Det är bara ett medskick, även om jag har uppfattat att regeringen inte delar den ståndpunkten.

Anf. 103 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

När det gäller båda frågorna om koldioxidutsläppen och Euro 6 så har inte något förslag lagts fram ännu. Det återstår att se hur det blir i förhållande till andra kontinenters förslag. Det finns naturligtvis möjligheter till förändringar ännu. Vi jobbar för att det ska bli ett ambitiöst förslag även för den tunga trafiken.

När det gäller koldioxidutsläppen för personbilar är det en information som kommer att lämnas. Vi ser positivt på att arbetet fortskrider i denna något komplicerade fråga. Det här är inte en enkel sak att reglera. Men om man skulle förenkla det så att man hade ett takkrav som var lika för alla personbilar skulle det få en del märkliga effekter. Det skulle till exempel innebära att de som tillverkar småbilar inte skulle behöva göra några förbättringar av sina fordon, medan det skulle ställas oerhört stora krav på förändringar för dem som tillverkar större fordon och fordon med en annan användning.

Det är en balansgång mellan enkelhet och anpassning till verkligheten som man kommer att jobba vidare med.

Anf. 104 PER BOLUND (mp):

Jag har bara en kort fråga i och med att punkt i står med på begäran av den italienska delegationen. Det handlar om genetiskt modifierade organismer. Sveriges linje fick återigen inte bifall på det föregående ministerrådsmötet. Hur kommer Sverige att agera nu i den frågan? Kommer man att göra sin röst hörd, eller kommer man inte att säga någonting?

Anf. 105 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

På den fråga som är uppe på listan blir det ingen omröstning, eftersom det är på begäran av den italienska delegationen. Vi vet ännu inte vilken fråga som kommer upp.

I kommande frågor gör vi naturligtvis en bedömning från fall till fall vad det är sakligt och legalt motiverat att ha för inställning. Vi följer den här frågan mycket noga. Det återkommer säkert.

Anf. 106 ORDFÖRANDEN:

För dagen är det, som sagt, informationspunkter allihopa. Då kan nämnden tacka för informationen med anledning av dessa.

Kvar på den blå listan står punkt 2 obehandlad, nämligen godkännande av A-punktslistan. Det ligger en preliminär sådan på bordet. Vi ska för ordningens skull fatta beslut om den även här.

Vill statssekreteraren kommentera några av punkterna? Det är några miljöpunkter. Hon måste absolut inte göra det.

Anf. 107 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Jag har för tillfället inga kommentarer till A-punktslistan.

Anf. 108 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i dessa ärenden.

Då är vi klara med den blå miljöagendan. Är det något ytterligare som statssekreteraren vill lägga till innan vi skiljs åt för dagen, och för året faktiskt?

Anf. 109 Statssekreterare ELISABET FALEMO:

Ja, jag vill tacka för att jag har fått vara här några gånger under hösten. Jag tycker att det är väldigt trevligt. Nu är miljöministern på Bali. Det finns naturliga skäl till att han själv inte kunde komma hit, där han naturligtvis helst av allt hade velat vara.

På Bali är det väldigt varmt. Det är fortfarande stor förväntan på vad som ska hända under de sista skälvande timmarna. Det är nu eftermiddag på Bali. Det är fredag. Förhandlingarna pågår i olika forum. Man vet inte alls vad som kommer. Vi hoppas fortfarande på att det blir positiva nyheter som kommer det närmaste dygnet. För då kommer det förmodligen att hända någonting.

Anf. 110 ORDFÖRANDEN:

Tack särskilt för det sista! Vi är nyfikna allihop och hoppas på framgångar.

Då tackar vi statssekreteraren med medarbetare för i dag.

Innehållsförteckning

1 § Jordbruk och fiske 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 4 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf. 5 CARINA OHLSSON (s) 2

Anf. 6 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 7 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 2

Anf. 8 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 9 PER BOLUND (mp) 2

Anf. 10 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf. 11 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 12 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf. 13 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 14 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf. 15 JACOB JOHNSON (v) 3

Anf. 16 PER BOLUND (mp) 3

Anf. 17 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf. 18 CARINA OHLSSON (s) 4

Anf. 19 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf. 20 Kanslirådet CHARLOTTE UNGER 4

Anf. 21 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 22 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf. 23 CARINA OHLSSON (s) 5

Anf. 24 PER BOLUND (mp) 5

Anf. 25 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf. 26 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 27 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf. 28 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 6

Anf. 29 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf. 30 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 31 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf. 32 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s) 7

Anf. 34 JACOB JOHNSON (v) 8

Anf. 35 PER BOLUND (mp) 8

Anf. 36 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf. 37 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 38 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf. 39 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 40 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 10

Anf. 41 SOFIA ARKELSTEN (m) 10

Anf. 42 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 43 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 10

Anf. 44 Departementsrådet TOMAS DAHLMAN 10

Anf. 45 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 46 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 11

Anf. 47 PER BOLUND (mp) 11

Anf. 48 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 11

Anf. 49 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 50 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf. 51 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 52 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf. 53 ORDFÖRANDEN 13

2 § Miljö 14

Anf. 54 ORDFÖRANDEN 14

Anf. 55 Statssekreterare ELISABET FALEMO 14

Anf. 56 SUSANNE EBERSTEIN (s) 15

Anf. 57 CARINA OHLSSON (s) 15

Anf. 58 ORDFÖRANDEN 15

Anf. 59 PER BOLUND (mp) 15

Anf. 60 Statssekreterare ELISABET FALEMO 15

Anf. 61 ORDFÖRANDEN 16

Anf. 62 Statssekreterare ELISABET FALEMO 16

Anf. 63 ORDFÖRANDEN 16

Anf. 64 PER BOLUND (mp) 17

Anf. 65 CARINA OHLSSON (s) 17

Anf. 66 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 17

Anf. 67 Statssekreterare ELISABET FALEMO 18

Anf. 68 ERIK A ERIKSSON (c) 18

Anf. 69 PEDER WACHTMEISTER (m) 19

Anf. 70 Statssekreterare ELISABET FALEMO 19

Anf. 71 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 19

Anf. 72 ORDFÖRANDEN 20

Anf. 73 Statssekreterare ELISABET FALEMO 20

Anf. 74 CARINA OHLSSON (s) 21

Anf. 75 SOFIA ARKELSTEN (m) 22

Anf. 76 JACOB JOHNSON (v) 22

Anf. 77 ORDFÖRANDEN 23

Anf. 78 PER BOLUND (mp) 23

Anf. 79 ORDFÖRANDEN 23

Anf. 80 Statssekreterare ELISABET FALEMO 23

Anf. 81 SUSANNE EBERSTEIN (s) 24

Anf. 82 BJÖRN HAMILTON (m) 24

Anf. 83 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 25

Anf. 84 CARINA OHLSSON (s) 25

Anf. 85 ORDFÖRANDEN 25

Anf. 86 JACOB JOHNSON (v) 26

Anf. 87 PER BOLUND (mp) 26

Anf. 88 ORDFÖRANDEN 26

Anf. 89 SOFIA ARKELSTEN (m) 26

Anf. 90 Statssekreterare ELISABET FALEMO 26

Anf. 91 ORDFÖRANDEN 27

Anf. 92 Statssekreterare ELISABET FALEMO 27

Anf. 93 SOFIA ARKELSTEN (m) 27

Anf. 94 Statssekreterare ELISABET FALEMO 28

Anf. 95 ORDFÖRANDEN 28

Anf. 96 Statssekreterare ELISABET FALEMO 28

Anf. 97 JACOB JOHNSON (v) 28

Anf. 98 PER BOLUND (mp) 28

Anf. 99 Statssekreterare ELISABET FALEMO 28

Anf. 100 PER BOLUND (mp) 29

Anf. 101 ORDFÖRANDEN 29

Anf. 102 JACOB JOHNSON (v) 29

Anf. 103 Statssekreterare ELISABET FALEMO 29

Anf. 104 PER BOLUND (mp) 30

Anf. 105 Statssekreterare ELISABET FALEMO 30

Anf. 106 ORDFÖRANDEN 30

Anf. 107 Statssekreterare ELISABET FALEMO 30

Anf. 108 ORDFÖRANDEN 30

Anf. 109 Statssekreterare ELISABET FALEMO 30

Anf. 110 ORDFÖRANDEN 31

Fredagen den 14 december 2007

EU-nämndens uppteckningar