Fredagen den 14 december 2001

EU-nämndens uppteckningar 2001/02:16

1 §  Jordbruk

Jordbruksminister Margareta Winberg

Rapport från ministerrådsmöte den 20 november 2001

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 19 december 2001

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar EU-nämndens sammanträde för öppnat. Med det hälsar jag jordbruksministern och hennes medarbetare välkomna hit för information och samråd. Vi börjar med en återrapport från ministerrådsmötet den 20 november.

Anf.  2  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Tack så mycket!

Vi pratade om en får- och getreform. Vi lyckades inte nå en överenskommelse. Sverige och Danmark ansåg att man lade på för mycket pengar. Det gick upp till 70 miljoner euro i extrastöd. Vi röstade emot, och eftersom andra röstade emot därför att de tyckte att det var för lite pengar så föll förslaget. Det återkommer nu på mötet i nästa vecka.

Vi diskuterade läget för marknaden för nötkött. Kommissionen håller fast vid att marknaden håller på att hämta sig, men man håller ändå dörren öppen för att förlänga den s.k. specialinterventionen till efter årsskiftet. Man rapporterade att medlemsstaterna utbetalt 857 miljoner euro i nationella stöd till köttproducenter till följd av den senaste tidens köttkriser. Även diskussionen om denna fråga kommer att fortsätta nästa vecka.

Sedan har vi exportbidrag för slaktdjur. Som ni minns var vi alla överens om att detta skulle tas bort. Vi diskuterade detta. Det skulle inte fattas något beslut. Det skulle inte heller gå eftersom det inte finns någon majoritet för förslaget. Kommissionen lovade dock att granska hur sanktionsreglerna vid bidragsberättigad export av levande djur till tredjeland ska stramas upp.

Vi fick en BSE-lägesrapport. Den franska livsmedelsmyndighetens senaste yttrande om BSE hos får hade skickats till EU:s vetenskapliga styrkommitté för granskning. Det preliminära omdömet var att yttrandet inte föranledde ytterligare åtgärder. Kommissionen betonade också vikten av en ökad BSE-övervakning i kandidatländerna.

Punkten om växtskyddsmedel gäller rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om utvärdering av de verksamma ämnena i växtskyddsmedel och specifikt de slutsatser som behandlar jordbruket. Förslag till inspel från jordbruksrådet till miljörådets slutsatser om bekämpningsmedel kunde accepteras. Titeln ändrades dock från Slutsatser från jordbruksrådet till Bidrag från jordbruksrådet. Det var alltså en ren textändring.

Danmark lämnade en deklaration som Sverige anslöt sig till. Den innebär bl.a. att substitutionsprincipen ska införas i regelverket för bekämpningsmedel utan dröjsmål.

Övriga frågor var WTO-förhandlingarna i Doha där Fischler redogjorde för utfallet vad gäller jordbruket och den sockerstudie som vi också diskuterade här förra gången. Man kommer att initiera en ny anbudsomgång för genomförandet av en av de två sockerstudier som utgör en del av halvtidsöversynen av marknadsordningen för socker. Där kan jag tillägga att vi nationellt i Sverige också håller på med vårt konkurrensverk för att försöka få ett bra inspel i den studien.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Jag lämnar ordet fritt med anledning av återrapporten.

Då kan vi gå vidare in på listan för nästa veckas jordbruksråd.

Anf.  4  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Då gäller det A-punktslistan. Det kommer ett antal A-punkter, men jag tänkte ta de som rör mitt råd efterhand som de kommer. Jag vet också att den fråga som ni fick information om i går kommer på A-punktslistan, nämligen terroristlagstiftningen.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Den behandlade vi i går, så den är redan avklarad.

Anf.  6  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Då går jag till punkt 3. Det är som vanligt en lägesrapport angående BSE. Det vi vet är att Finland och Österrike, som nu har fått sina första bekräftade fall av BSE, kommer att redovisa detta och försöka besvara frågan hur det kunde gå till.

Punkt 4 handlar om hygienregler. Där blir det bara en lägesrapport. Som vanligt tycker vi att det är viktigt att detta arbete fortgår. Belgien har lagt ned ett bra arbete på detta, men det blir inga beslut.

Nästa punkt handlar om zoonoser. Det har jag dragit här förut. Det berör t.ex. våra salmonellagarantier. Inte heller här ska det fattas några beslut den här gången.

Anf.  7  GUDRUN LINDVALL (mp):

Jag tänkte bara höra om det finns några som vi inte har, dvs. sådana som vi har undantagsregler för. Finns några sjukdomar bland dessa zoonoser som vi inte har, eller har vi dem allihop? Jag tänker framför allt på den svinsjuka som finns i Danmark men som inte finns i Sverige.

Anf.  8  Departementssekreterare YLVA WALLÉN:

Jag har talat med vår epizootiexpert, och den sjukdom som du syftar på bedömer vi som en epizooti. Den smittar alltså inte till människa. I och med det omfattas den varken av zoonosdirektiv eller –förordning, som ju bara täcker sjukdomar som går från djur till människa och vice versa.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Vi har haft den här frågan uppe förut, och då gällde det kontrollprogrammet. Där fick regeringen stöd för sin ståndpunkt. Vi betraktar det här som en rapportpunkt i dag.

Då går vi vidare.

Anf.  10  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

När det gäller punkt 6 blev det ett litet misstag vid det första utskicket. Den skulle inte handla om svinpest, utan det är en rapport om konferensen om mul- och klövsjuka som har hållits i den här veckan. Vi har haft en stor delegation där. Det gjordes inga ställningstaganden, och den kommer så småningom att resultera i en rapport.

Punkt 7 utgår.

Punkt 8 handlar om får och get. Som jag sade när jag rapporterade från föregående möte är vi nu uppe i 70 miljoner euro, vilket Sverige tycker är för mycket. För att det ska bli en kvalificerad majoritet för ett beslut är det troligt att det blir ännu dyrare, men Sverige röstar emot det.

Anf.  11  LARS TOBISSON (m):

Herr ordförande! När jag läste redogörelsen för vad som hände på förra mötet måste jag säga att jag kände mig ganska beklämd. Här sitter man från olika länder och tigger om mer bidrag. Kommissionen går ut ett varv och hittar några miljoner euro och kommer in och försöker att spetsa anrättningen. Enligt den här rapporten har Sverige och Danmark hållit emot. Men jag blev lite fundersam.

Överst på s. 6 står det att efter det att man tagit fram ett andra kompromissförslag poängterade Danmark behovet av budgetneutralitet, men Sverige godtog kompromissen. Sedan undrade ordföranden om inte kommissionen kunde skjuta till ännu mer medel, och det gjorde man visst. Då sade Sverige och Danmark att en ytterligare höjning var oacceptabel, och så får man den här oheliga alliansen mellan dem som vill har mer pengar, Irland, Spanien och Portugal, och Sverige och Danmark som inte vill sträcka sig lika långt.

Som jag förstår det är det här bäddat för att det ska kosta ytterligare pengar. I och för sig är det en vacker strävan att hålla det budgetneutralt. Jag har för mig att jag har frågat tidigare om inte man kan ha som mål att sänka stödnivån för att försöka balansera upp dem som ska ha mer. Går det att hålla emot över huvud taget, eller måste det lösas ut med mer pengar på det här viset?

Anf.  12  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Jag bedömer att det inte går att hålla emot i den här frågan. Det finns ingen kvalificerad majoritet för 70 miljoner euro. Då väljer kommissionen att sockra på, och det är kanske deras enda val. Förmodligen kommer det att gå upp till 72, vad vi förstår. Då får man med sig tillräckligt många röster för att man ska få igenom förslaget. Det är beklagligt. Jag delar fullständigt vice ordförandens uppfattning.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till ärende 9.

Anf.  14  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det är den ständigt återkommande frågan om bananer. Man kan säga att detta är en uppföljning av uppgörelsen mellan EU, USA och de bananproducerande länderna. Det ska vi nu ta ställning till. Vi tycker att detta uppfyller det som Sverige önskar, nämligen att kvotsystemet upphör och vi får en tullösning senast den 1 januari 2006. Därför stöder vi det här förslaget.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  16  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Nästa fråga handlar om stödnivåer och budgetstabilisator för utsäde. Det är alltså en förändring av regelverket för detta. Vi stöder förslaget om enhetliga stödnivåer för olika typer av engelskt rajgräs. Men när det gäller införande budgetstabilisator tycker vi att det skulle vara bättre att sänka stödnivåerna än att kvotera odlingen. Om en kvotering trots allt införs menar vi att den inte ska brytas ned på nationell nivå, utan den ska gälla för hela EU.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  18  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Nästa punkt handlar om proteingrödor. Det är också någonting som vi har pratat om många gånger. Det är ingen beslutspunkt. Det är vissa länder som vill ha upp detta, och de vill också ha extrastöd. Vi delar kommissionens syn i frågan. Vi tycker inte att det finns anledning att vidta några åtgärder.

Punkt 12 är en diskussionspunkt som också återkommer varje möte. Den handlar om nötkött och hur situationen är och vad man eventuellt vill göra till följd av detta. Som jag sade när jag redovisade från förra mötet är det över 700 miljoner som har gått ut i statsstöd. Det blir sannolikt en diskussion om detta. Då är inte t.ex. testerna inräknade. Det går inte in i detta, utan det är ett producentstöd. Som vanligt har vi en restriktiv inställning till nationellt finansierade stöd till nötköttssektorn, eftersom det kan snedvrida konkurrensen mellan olika länder. Det kommer upp en sådan diskussion, men det blir inga beslut.

Anf.  19  GUDRUN LINDVALL (mp):

Det skulle vara intressant att höra en bedömning. I går på utskottet fick vi höra att det förekommer en hel del nationella stöd som kanske inte ens är notifierade. Det skulle vara intressant att höra i vilken omfattning de andra medlemsländerna ger stöd utöver vad som finns i de allmänna stöden. Har ni någon uppfattning om hur mycket det kan röra sig om?

Anf.  20  HARALD NORDLUND (fp):

Jag har en liten fråga som gäller den svenska ståndpunkten och ordvalet restriktiv inställning. Varför uttrycker vi det så? Varför är vi inte mer bestämt negativa och säger att vi är emot det?

Anf.  21  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Herr ordförande! Min fråga ligger också i de häraderna. Jag tycker också att det är intressant. Mina frågor till jordbruksministern är: Är det så att vi är emot nationellt stöd under rådande förhållanden? Skulle vi kunna tänka oss övergå till nationella stöd om det blir en radikal förändring av jordbrukspolitiken? Är det också någonting som vi är emot?

Anf.  22  CARL G NILSSON (m):

Herr ordförande! Jag har exakt samma fråga som Harald Nordlund. Ordet restriktiv signalerar att man ändå skulle kunna diskutera saken. Det blir ju ohållbart om vi ska börja tumma på möjligheten att ge nationella stöd här. Jag har ingenting emot att det står att vi motsätter oss detta.

Anf.  23  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Jag kan berätta om de olika medlemsländerna. Vi har fått en förteckning över detta. Det är så att Belgien lämnar 65 miljoner euro, Tyskland 35, Spanien 22, Frankrike 259, Italien 91 och Österrike 4,3. Detta är alltså direkt stöd till de producenter som drabbats av krisen. Sedan finns det andra BSE-relaterade stöd, t.ex. för omhändertagande av slakteriavfall, destruktion av foder osv. Där lämnar Belgien 6 miljoner euro, Danmark 1,3, Tyskland 130, Grekland 1, Spanien 109, Frankrike 5, Irland 128, Italien 78, Nederländerna 61 och Österrike 29. Vi i Sverige har inte lämnat några statliga stöd av denna typ. Det var svar på Gudruns fråga.

Sedan var flera av er inne på varför vi uttrycker oss restriktivt. Det är ett uttryck som vi använder. Man skulle kunna tänka sig att säga att vi är emot förslaget. Men detta finns ju också i Sverige, fast det är av annat slag och inte hör till nötköttssektorn. Vi har ju också någon typ av nationellt stöd. Jag tänker på stöd till norra Sverige. Vi ska inte koppla ihop det, för det hör inte ihop, men principen finns ju där. I något enstaka annat sammanhang har vi också fått igenom nationellt stöd. Då är det väldigt svårt att säga att vi under inga villkor kan gå med nationella stöd, när vi själva vid något enstaka annat tillfälle faktiskt har fått fördel av det till Norrlandsjordbruket.

Sedan var det frågan från Holger Gustafsson om det var under rådande omständigheter. Nej, det är inte bara under rådande omständigheter, utan detta är någonting som återkommer då och då. Jag förstod frågan så att han undrar om det vore bra att gå tillbaka till en ren nationalisering, dvs. skulle vi har mer av nationella stöd. Det är en fråga för framtiden. Redan i dag har vi ju medfinansiering. Inom t.ex. miljö- och landsbygdsprogrammet är det en nationell medfinansiering. Vi får diskutera framöver hur detta ska se ut. Vi ska kanske ha en större nationell medfinansiering. Men en ren nationalisering av jordbrukspolitiken som sådan är inte regeringens linje.

Anf.  24  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Herr ordförande! Jag vill bara ha ett klargörande. Är de stöd som jordbruksministern läste upp olika former av omställningsstöd eller är det rena produktionsstöd?

Anf.  25  GUDRUN LINDVALL (mp):

Jag kan förstå att man som nation blir ganska skärrad av att drabbas av någonting som BSE. Jag kan också förstå att man då vill gå in och hjälpa dem som har drabbats. Men om man tittar på de här siffrorna har jag lite svårt att se att det riktigt stämmer med antalet fall av BSE som man har fått. Det verkar nästan som om man utnyttjar det lite grann i vissa länder. Finns det någon sorts broms på detta så att man ska relatera till antalet besättningar som drabbas av BSE? Hur hanterar kommissionen detta så att det inte blir något annat än det som man kan förstå att man vill ge?

Anf.  26  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

De här detaljfrågorna ska jag be att Anders Klum svarar på.

Anf.  27  Departementsrådet ANDERS KLUM:

Det här är alltså rena statsstöd. Det handlar inte om några medfinansieringar. De har utgått i de här länderna, och det finns ingen självklar koppling till hur många fall man har haft. Det är andra omständigheter som man relaterar till. Det är kommissionskompetens att bedöma om det är ett tillåtet statsstöd eller ej. Vad vi har förstått har man valt att godkänna detta som någon sorts nödåtgärder. Samtidigt som man tar upp detta till en diskussion har det de facto, vad vi har förstått, i allt väsentligt gått igenom som ett tillåtet statsstöd. Det i sin tur har upprört medlemsländer som tycker att det finns risk för att det blir en snedvridning av konkurrensen. Därför vill man gärna försöka föra upp frågan om att få en mer enhetlig tillämpning.

När det gäller direktstöden till producenterna handlar det i stor utsträckning om att man kanske underlättar återbetalning av lån eller den typen av faktiska stöd till produktionen i en eller annan mening. Det är i princip sådana stöd som inte borde tillåtas normalt sett enligt statsstödsreglerna, men man har alltså rubricerat detta som något slags kris, och det finns det ett utrymme för.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Detta är ju inget beslutsärende i dag. Vi betraktar det som en information.

Vi går då vidare till ärende 13.

Anf.  29  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Ärende 13 blir en A-punkt. Detta är en följdändring av Agenda 2000. Jag kan tillägga att i det här beslutet ingår också – det kan vara intressant för er att veta vad vi fattar beslut om – att vi ska bestämma om att nederländskt lantvin ska få en årgång på sin etikett och att finskt fruktvin också ska få heta pärlande vin. Det ingår i beslutet.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Det kommer att bli en A-punkt. Det innebär att det är en beslutspunkt. Det finns en föreslagen svensk ståndpunkt från regeringen. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Det ska bli spännande att se om man kan hitta något nederländskt vin på Systembolaget.

Anf.  31  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Nästa punkt gäller ett nationellt stöd till grisköttsproduktion i Portugal. Det är en diskussionspunkt. Vi har samma restriktiva inställning där som tidigare.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Det var ärende 14. Det är alltså också en diskussionspunkt.

Anf.  33  GUDRUN LINDVALL (mp):

Egentligen tycker jag att Sverige ska fundera på om man inte ska ha någon sorts kontroll på svinproduktionen. Jag har läst en utredning om långväga djurtransporter. Om det finns något djurslag där det är omöjligt att veta hur många det finns i EU så är det just grisar. Det är inte kontrollerat på något vis. På något sätt skulle det väl ändå behövas någon typ av kontroll av nassarna. Vi har ingen aning om hur många de är i dag.

Anf.  34  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det hör inte riktigt till den här frågan. Vi har diskuterat att det ska finnas en märkning i grupp av grisar som förflyttas från en gård till en annan. Men jag kan inte säga hur det fungerar.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Vi lämnar punkt 14. Det har försports mig att ärende 15 utgår. Stämmer det?

Anf.  36  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Nej, den är kvar, men det ska inte fattas några beslut där. Sveriges uppfattning i sakfrågan är att vi tycker att Tyskland går för långt här.

Anf.  37  CARL G NILSSON (m):

Här skriver Sverige att motiven bakom förslaget är oklara. Som jag läser de här förslagen menar man att om vi nu ska skilja på ekologisk produktion och konventionell produktion – man kan ju diskutera om vi ska göra det – skriver Tyskland i sina förslag att vi inte ska kunna blanda ihop begreppen så att man t.ex. kan utfordra ekologiskt producerade djur med icke ekologiskt producerat foder. Om man vill påstå att ens gård är en ekologiskt producerande gård ska man också ha hela gården i ekologisk produktion. Den här halvmesyren som vi har nu, och som också råder i Sverige för övrigt, där vi kan blanda ihop begreppen är inte bra för den ekologiska produktionens rykte.

Sedan skriver Sverige att vi i stället anser att vi ska arbeta för att öka den ekologiska produktionen i Europa. Det har vi diskuterat många gånger, men det behöver ju sägas. Varför ska vi lägga oss i det? Varför ska inte de som efterfrågar produkterna respektive producerar produkterna få bestämma hur mycket som ska odlas?

Anf.  38  GUNILLA WAHLÉN (v):

Herr ordförande! Ministern sade att vi inte tycker att detta är bra därför att man går för långt. Vad menas med det? Går man för långt i detaljrikedom, eller går man för långt i kraven? När man tittar på de punkter som finns kan jag tycka att det är väldigt blandat. Det är både sött och salt. Däremot skulle jag tycka att det var bra om man hade något slags plan för ekologiskt jordbruk i Europa.

Anf.  39  GUDRUN LINDVALL (mp):

Ibland behöver politiker inte göra allt. IFOAM är ett perfekt samarbetsorgan för ekologiskt lantbruk. Det har varit ett problem att EU har haft för slappa regler jämfört med IFOAM. Det gäller t.ex. kryddor utifrån.

Jag håller med om att det blir ett problem när det gäller Tyskland. Där är ekologiska lantbrukare biodynamiker. Det innebär t.ex. att för dem är det uteslutet att använda mänsklig urin på gröda. Det finns mycket inom den biodynamiska odlingen som inte vanliga ekologiska bönder i Sverige tycker är speciellt viktigt. Jag håller helt med om att man får vara mycket restriktiv när man tittar på de förslag som Tyskland kommer med så att man inte hamnar långt ifrån vad IFOAM tycker. Framför allt får man inte hamna där det bara blir biodynamiken är kvar. Jag ser inga som helst fördelar med det. Då blir det bara en liten nischproduktion i framtiden. Alla har inte lust att springa med kohorn runt stenar vid fullmåne. Det finns lite sådant hokus pokus i biodynamiken, om man ska vara kritisk.

Anf.  40  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Vi fick ju ett bra försvar här av Gudrun Lindvall. Jag delar hennes uppfattning. Man ser på ekologiskt jordbruk på olika sätt i olika länder. Precis som Gudrun Lindvall sade, vill man i vissa länder att det ska vara en nischproduktion – en liten väl avgränsad produktion. Men vi i Sverige har en annan syn. Vi vill att den ska bli så stor som möjligt. Det är också därför som vi har en nationell plan för det hela. Vi vet att konsumenterna efterfrågar mer produkter än vad som finns på den svenska marknaden, dvs. svenskproducerat.

Gunilla Wahlén frågade efter en plan. Det är just det som vi föreslog och fick igenom under det svenska ordförandeskapet i juni. Vi begärde av kommissionen att de ska komma fram med en plan för hela EU för hur det här ska utvecklas.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Ärendet står kvar, men det ska inte antas några slutsatser. Vi betraktar det som en ren information i dag och går vidare på dagordningen.

Anf.  42  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Då gäller det övriga frågor. Det finns några A-punkter där. Den ena handlar om högsta resthalter av läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung. Där stöder vi de tre första läkemedlen men inte de två andra. Jag avstår från att uttala dem.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Jag tror att vi kan ta alla de A-punkter som är kvar på en gång.

Anf.  44  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Nästa handlar om omställning av mark i Portugal. Det handlar om djurstöd i stället för arealstöd – mer extensiv produktion. Där har vi inget att invända.

Den tredje handlar om allmänna bestämmelser om den gemensamma organisationen för marknad för mjölk och mjölkprodukter med avseende på ost. Vi stöder det förslaget. Vi blir inte berörda av det.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Härmed är vi klara med jordbruksrådets ärenden.

2 §  Fiske

Jordbruksminister Margareta Winberg

Rapport från ministerrådsmöte den 27 november 2001

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 17 och 18 december 2001

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Som vanligt börjar vi med en återrapport från rådsmötet för fiskefrågor den 27 november. Varsågod, jordbruksministern!

Anf.  47  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Tack! Det gäller frågan om förlängningen av FUP IV, något som kommer att fortsätta också på det här rådsmötet eftersom vi inte kunde hitta fram till en enighet.

Rådet beslutade enhälligt att anta förordningen om omställning av fartyg från Spanien och Portugal till följd av uteblivet fiskeavtal med Marocko. Fiskeavtalet med Mauretanien godkändes av rådet. Italien och Grekland motsatte sig detta. De tyckte att de inte hade fått en tillräckligt stor andel av fiskerättigheterna. Tyskland, med stöd av Sverige, avgav en särskild deklaration för framtiden som handlar om framtida avtal med tredjeland. Det hade vi också en diskussion om här.

Kommissionen presenterade sin rapport om fiskerikontroll och konstaterade att arbetet med fiskerikontroll skulle återkomma inom ramen för översynen av den gemensamma fiskeripolitiken. Alla delegationer framhöll nödvändigheten av att begränsa det för närvarande ohejdade fiske som tredjeländer – dvs. Norge, Färöarna, Island och Ryssland – bedriver efter blåvitling. Kommissionen vidhöll att kommissionens förhandlingslinje var den enda framkomliga vägen. Frågan kommer att tas upp på politisk nivå i berörda länder.

Anf.  48  WILLY SÖDERDAHL (v):

Det låter bra med den extra deklaration som Sverige och Tyskland har. Vi diskuterade ju detta förra gången, men det skulle vara intressant att få se vad deklarationen innehåller.

Anf.  49  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Informationen finns här, så vi kan kopiera den.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Därmed lämnar vi återrapporten och går in på frågor i samband med rådsmötet den 17–18 december. Varsågod, jordbruksministern!

Anf.  51  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Tack! Om listan över A-punkter vet vi ännu inte något eftersom den inte har kommit ännu. Det gäller alltså punkt 2.

Punkt 3 är en beslutspunkt. Det gäller TAC- och kvotförordningen, den årliga sammanställningen för medlemsstaterna och deras disponibla kvoter för nästkommande år. I årets förslag som väntas kan vi notera drastiska nedskärningar av TAC – det gäller också kvoter främst för torsk och kummel – precis som skedde i fjol. För Sverige innebär detta t.ex. en dramatisk nedskärning av kvoten för torsk i Kattegatt. Det blir en nedskärning med 58 %. Detta gäller även för Danmark.

Som en följd av den kritiska situationen för torsk och kummel har man, precis som förra året, också föreslagit en 20-procentig nedskärning för arter där torsk och kummel är bifångster. En del bestånd är i gott skick. Detta har medgett ökade TAC:er. För Sveriges del innebär det t.ex. att kvoterna för kolja, gråsej och vitling ökar.

Vi stöder kommissionens förslag om fiskemöjligheterna för år 2002. De baseras på vetenskapliga råd, och det anser vi är viktigt.

Anf.  52  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Herr ordförande! Så här kraftiga förändringar i kvoter drabbar självklart de näringsidkare som är fiskare. Hur ser regeringen på konsekvenserna för de här näringsidkarna? Har de möjligheter att kompensera sig med annat fiske, eller gör de stora ekonomiska förluster? Finns det någon form av tanke på övergångskompensation för dem som kan sitta med stora lån etc., eller handlar det om konkurser i långa rader?

Anf.  53  GUDRUN LINDVALL (mp):

Vi diskuterade detta ganska mycket i utskottet i går när vi hade information. Det finns många indikationer på att man nu har tagit upp så mycket torsk att vi inte ens har ett reproducerande bestånd – fiskarna är alltså för unga för att göra nya torskar. Tar man sådana ungar har man börjat gräva en sorts ganska djup grav för framtiden. Biologerna är väldigt kritiska till att vi över huvud taget fångar torsk, framför allt i Skagerak och Kattegatt, och menar att vi egentligen skulle ha en nollkvot för att ge bestånden en möjlighet att återhämta sig.

Många av störningarna i Östersjön beror på att det inte finns några stora rovfiskar kvar. Det innebär att vi t.ex. bör ha alltmer skarv som hjälper oss att hålla bestånden i schack, men det är en annan diskussion.

Kanske finns det anledning att se över det här med torsken. Jag kan förstå att en minskning med 58 % är ganska mycket, men samtidigt gäller det också att så för framtiden för att ha något att skörda då. Varför har inte Sverige gått på den linje som biologerna förespråkat, nämligen en nollkvot i år?

Anf.  54  WILLY SÖDERDAHL (v):

För ett år sedan hade vi väl uppe ungefär ett sådant här ärende. Om jag minns rätt blev det en nedskärning med 40 % eller så. Kan man se om det blev så som vi beslutade då?

Jordbruksministern nämnde om vetenskapliga rön här. Vi kan göra på nämnda sätt bara om kvoterna ligger inom biologiskt säkra gränser. Ska vi tolka det så att kvoterna ligger exakt enligt ICES rekommendation? De får i alla fall inte ligga ovanför.

När det gäller bifångsterna och s.k. discard – det som slängs överbord – undrar jag om det räknas in i kvoten. I annat fall fungerar ju inte detta, utan man måste sänka kvoten – annars är det ju ändå ett överuttag. Det bör man alltså göra.

Jag tänker på vad Gudrun Lindvall här tog upp. Finns det några tankar på selektering inte bara av arter utan också av årsklasser? Kan man alltså tänka sig att låta torsken leva ett år till så att den kan reproducera sig innan den plockas upp?

Sedan gäller det en rätt så detaljerad fråga som jag inte vet om jag klarar av. När det gäller torsken i Kattegatt har jag hört att bifångsten av torsk skulle vara 2 600 ton. Hur många procent utgör bifångsten av det som plockas upp?

Anf.  55  HARALD NORDLUND (fp):

Tidigare frågare var inne på mina frågeställningar, så egentligen återstår bara en sak som gäller svaret. Men kanske kommer det kommentarer kring Gudrun Lindvalls frågeställning här. Delar man den uppfattning som Gudrun Lindvall ger uttryck för, nämligen att hotet mot torsken är så stort? Om svaret är ja, varför blir då inte slutsatsen att man – om det nu krävs – förbjuder annat fiske?

Anf.  56  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Första frågan handlade om fiskarnas – jag avser då dem som är ovanför vattenytan – ersättningar och sådant när de inte får fiska. Där finns det i huvudsak två typer av ersättning: vanlig a-kassa och stillaliggandeersättning.

För det som nu händer i Östersjön har vi så att säga gått ned med en särskild frågeställning om huruvida de fiskare – om det nu blir så att man inte kan fiska någon annanstans; vi vet ju inte om det blir så – som måste ställa av, eller i varje fall till stor del upphöra med sitt fiske, kan få samma möjligheter till stöd som fiskare i Spanien och Portugal fått, vilket jag redogjort för att vi diskuterade på förra mötet. Detta har vi tagit upp med kommissionen och påbörjat en diskussion om. I övrigt finns det inga särskilda åtgärder för fiskarna.

Varför inte en nollkvot? Ja, jag har försökt att sätta mig in i detta, som inte är så enkelt. Vi har inget riktat fiske efter torsk i Kattegatt, så den torsk som vi nu har en kvot för och som tas upp är torsk som kommer upp när annat fiskas, i huvudsak havskräfta. För att minska alltihop är det fråga om en minskning med 20 % när det gäller havskräftan. Dessutom är det en minskning med 58 % när det gäller torsken. Information ges ut till fiskarna varje vecka så att de vet när taket är nått och de inte får ta upp mer torsk. Men fortfarande får fiskarna kanske ta upp havskräfta, och då får man torsken med på köpet så att säga. Den torsken får man inte ta upp, utan man får slänga tillbaka den. Detta är, skulle jag vilja säga, en mycket underlig ordning eftersom den här torsken oftast är död. Ändå kastar man tillbaka den i sjön – möjligen kan det vara bra för sjöfåglarna. Det här är ett led i denna oerhört komplicerade reglering.

Varför inte en nollkvot? Nej, skulle man fortsätta att fiska havskräfta och få upp torsk – vilket man får – skulle ju all torsk slängas tillbaka eftersom torsken kommer med upp.

I de diskussioner om förvaltningsplan för torsken i de här EU-vattnen tar man också upp frågan om en selektering av redskapen för att få upp mindre av bifångster. Men detta är något som gäller på sikt.

Stefan vill kanske säga något om bedömningen av torskbeståndet.

Anf.  57  Departementsrådet STEFAN DE MARÉ:

När det gäller de åtgärder som man vidtar för torsken i Nordsjön och även i Skagerak säger biologerna att läget har stabiliserats. T.ex. i Skagerak och Nordsjön föreslår biologerna inte någon nedskärning, utan den nedskärning som gjordes förra året anses vara tillräcklig. Det är de andra åtgärderna som det nu är mycket viktigt att vidta, inte minst när det gäller detta med selektiva redskap.

Situationen verkar inte vara så nattsvart som sades här, utan de åtgärder som nu vidtas ser ut att få verkan.

Anf.  58  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Jag vill som svar på Willy Söderdahls fråga om det blev 40 % säga att det blev så.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till nästa punkt.

Anf.  60  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det gäller nu punkt 4, som handlar om vissa hotade fiskebestånd. Där blir det en presentation från kommissionens sida, men inga beslut.

Anf.  61  WILLY SÖDERDAHL (v):

Finns det några arter som vi fiskar efter och som inte är hotade, utöver skarpsillen? Det måste ju vara fråga om väldigt många arter

Jag vet inte om jag uppfattat saken rätt när jag läser: ”Sverige anser att då förslaget nyligen presenterats och ännu inte närmare diskuterats är det lämpligt med endast en presentation av ärendet i rådet.” Man verkar tycka att det är okej att bara låta det gå. Är det inte bäst att vidta åtgärder?

Anf.  62  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Innan man börjar diskutera detta i rådet är det ju fördiskuterat i många arbetsgrupper. Om det inte är gjort kan vi inte börja diskutera det i rådet. Här ska kommissionen presentera sitt förslag. Naturligtvis kan vi ha kommentarer kring vad som sagts. I den mån jag har kommentarer kommer det att vara kommentarer i den riktning som jag vet att det finns stöd för i Sverige, nämligen i en restriktiv riktning. Men mer i detalj kan man inte gå in på detta, för det måste analyseras och bearbetas i de arbetsgrupper som finns innan vi kan ta en realdiskussion i rådet.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Därmed lämnar vi punkt 4 och går över till punkt 5.

Anf.  64  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det handlar inte, som det står här, om beslut, utan det gäller en presentation. Förslaget har just kommit ut. Det gäller vissa djuphavslevande arter såsom skoläst, sjögurka och långa.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Detta är alltså en informationspunkt i dag.

Vi går vidare på dagordningen.

Anf.  66  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Punkt 6 utgår.

Punkt 7 är en beslutspunkt. Detta har vi diskuterat förut. Sverige stöder det kompromissförslag som ordförandeskapet har lagt fram.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i fråga om punkt 7.

Vi går vidare till punkt 8.

Anf.  68  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Här har vi en A-punkt. Det handlar om avtalet med Mauretanien, som vi tidigare pratat om.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Även om det är en A-punkt konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  70  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Punkt 9 handlar om en presentation från ordförandeskapet. Presentationen gäller ett möte med direktörerna för fiskerifrågor.

Anf.  71  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag undrar om tidigare nämnda discard, alltså bifångsterna, ingår i TAC:en.

Anf.  72  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Nej, så är det inte.

Anf.  73  WILLY SÖDERDAHL (v):

Borde det inte vara så?

Anf.  74  Departementsrådet STEFAN DE MARÉ:

När det gäller bifångsterna är det ganska svårt att få en riktig bedömning. Biologerna gör en bedömning av hur mycket bifångster som finns, så de ligger nog ganska rätt. Hur stora bifångsterna är räknas med i de råd som biologerna sedan ger till politikerna när de här kvoterna ska fastställas. Man kan säga att de indirekt är medräknade i de TAC:er som fastställs.

Anf.  75  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det finns en extrafråga från Italien, som ska avlämna en rapport om drivgarnsfiske. Här är det inte fråga om beslut.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Jag skulle vilja fråga jordbruksministern om vi kan få lite klarhet här. Vi har ju sett att det spanska ordförandeskapet i sin tidsplan har satt upp ett eventuellt fiskeråd den 10 januari. Om vi kan få ett svar om det blir av eller inte underlättar åtminstone vår planering.

Anf.  77  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det är mycket svårt att säga. Det hänger samman med om vi inte blir klara nu. Jag kan faktiskt inte säga hur det blir – vi vet inte det. Troligen inte, sägs det tydligen här.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Vi utgår från att det inte blir något av nämnda möte.

Härmed har vi gått igenom ärendena med jordbruksministern. Vi tackar för samrådet och informationen.

Innehållsförteckning

1 §  Jordbruk 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN: 1

Anf.  2  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN: 2

Anf.  4  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN: 2

Anf.  6  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 2

Anf.  7  GUDRUN LINDVALL (mp): 2

Anf.  8  Departementssekreterare YLVA WALLÉN: 2

Anf.  9  ORDFÖRANDEN: 3

Anf.  10  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 3

Anf.  11  LARS TOBISSON (m): 3

Anf.  12  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 3

Anf.  13  ORDFÖRANDEN: 4

Anf.  14  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 4

Anf.  15  ORDFÖRANDEN: 4

Anf.  16  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 4

Anf.  17  ORDFÖRANDEN: 4

Anf.  18  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 4

Anf.  19  GUDRUN LINDVALL (mp): 5

Anf.  20  HARALD NORDLUND (fp): 5

Anf.  21  HOLGER GUSTAFSSON (kd): 5

Anf.  22  CARL G NILSSON (m): 5

Anf.  23  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 5

Anf.  24  HOLGER GUSTAFSSON (kd): 6

Anf.  25  GUDRUN LINDVALL (mp): 6

Anf.  26  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 6

Anf.  27  Departementsrådet ANDERS KLUM: 6

Anf.  28  ORDFÖRANDEN: 6

Anf.  29  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 7

Anf.  30  ORDFÖRANDEN: 7

Anf.  31  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 7

Anf.  32  ORDFÖRANDEN: 7

Anf.  33  GUDRUN LINDVALL (mp): 7

Anf.  34  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 7

Anf.  35  ORDFÖRANDEN: 7

Anf.  36  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 7

Anf.  37  CARL G NILSSON (m): 7

Anf.  38  GUNILLA WAHLÉN (v): 8

Anf.  39  GUDRUN LINDVALL (mp): 8

Anf.  40  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 8

Anf.  41  ORDFÖRANDEN: 9

Anf.  42  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 9

Anf.  43  ORDFÖRANDEN: 9

Anf.  44  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 9

Anf.  45  ORDFÖRANDEN: 9

2 §  Fiske 10

Anf.  46  ORDFÖRANDEN: 10

Anf.  47  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 10

Anf.  48  WILLY SÖDERDAHL (v): 10

Anf.  49  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 10

Anf.  50  ORDFÖRANDEN: 10

Anf.  51  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 10

Anf.  52  HOLGER GUSTAFSSON (kd): 11

Anf.  53  GUDRUN LINDVALL (mp): 11

Anf.  54  WILLY SÖDERDAHL (v): 11

Anf.  55  HARALD NORDLUND (fp): 12

Anf.  56  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 12

Anf.  57  Departementsrådet STEFAN DE MARÉ: 13

Anf.  58  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 13

Anf.  59  ORDFÖRANDEN: 13

Anf.  60  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 13

Anf.  61  WILLY SÖDERDAHL (v): 13

Anf.  62  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 13

Anf.  63  ORDFÖRANDEN: 13

Anf.  64  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 13

Anf.  65  ORDFÖRANDEN: 14

Anf.  66  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 14

Anf.  67  ORDFÖRANDEN: 14

Anf.  68  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 14

Anf.  69  ORDFÖRANDEN: 14

Anf.  70  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 14

Anf.  71  WILLY SÖDERDAHL (v): 14

Anf.  72  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 14

Anf.  73  WILLY SÖDERDAHL (v): 14

Anf.  74  Departementsrådet STEFAN DE MARÉ: 14

Anf.  75  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 14

Anf.  76  ORDFÖRANDEN: 15

Anf.  77  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 15

Anf.  78  ORDFÖRANDEN: 15